Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 1(3) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Vuxenutbildningen, I17 kl. 08:30 torsdagen den 24 maj 2018 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla Gustafsson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr BUN I tur att justera: Claes Dahlgren (L) Beräknad tid för justering: Tisdagen den 29 maj Information till nämnd Dnr BUN 2018/ Delårsrapport T1 2. Uppföljning och analys av arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt det förebyggande och främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande 3. Delrapport sociala investeringsfonden - samordnat och förstärkt familjestöd Rapportering av det drogförebyggande arbetet 5. Information om Återbruksparken 6. Skolutvecklingsprojekt 08:40:09:40 Controller BoU 10:00-10:45 VC barn och elevhälsan 10:45-11:00 Föräldrastödssamordnare 11:05-11:25 Drogförebyggande samordnare 11:25-11:45 Utvecklare tillväxtsavdelningen 11:45-12:00 Utredare BoU

2 Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 2(3) Föredragningslista Föredragande 3. Information - Förvaltningschef Dnr BUN 2018/ Presentation av ny förvaltningschef 2. Barnomsorgskön 3. Lokalfrågor Rapport från presidiemöte BUN, SBN 4. Barn och utbildningsnämndens årshjul 5. Arbetsmiljö Bokenäs förskola 6. Inspektionsärenden 13:30-13:45 Förvaltningschef BoU 13:45-13:50 Förvaltningschef BoU 13:50-14:10 Lokalplanerare BoU 14:10-14:20 Förvaltningschef BoU 14:20-14:40 Förvaltningschef BoU 15:00-15:15 Adm Chef BoU 4. Information - Ordförande Dnr BUN 2018/ Information från Fyrbodal 2. Dagbarnvårdarträff Lane-Ryr 15:15-15:30 Ordförande BUN 15:30-15:45 Ordförande BUN Beslutsärenden 13:00-13:30 5. Forma utbildning AB - Ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun Dnr BUN 2018/ Justering av delegationsordning 2018 Dnr BUN 2018/00403 Administrativ chef BoU Administrativ chef BoU

3 Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 3(3) Föredragningslista 7. Plan för grundskolans kortsiktiga lokalförsörjning Dnr BUN 2018/00515 Föredragande Förvaltningschef BoU 8. Utredning om gymnasieskolans lokalbehov Dnr BUN 2018/00514 Förvaltningschef BoU 9. Delrapport sociala investeringsfonden - förstärkt och samordnat familjestöd Dnr BUN 2018/ Delårsrapport april, augusti 2018 Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar Dnr BUN 2018/ Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 Skollagen - barn/elev som känner sig kränkt Dnr BUN 2018/00035 Förvaltningssekreterare BoU Utredare BoU Förvaltningssekreterare BoU Förvaltningssekreterare BoU 13. Övriga frågor Dnr BUN Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

4 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Sammanfattning Upprop förrättas, justerande väljs och tid för justering bestäms. I tur att justera är Claes Dahlgren (L). Beräknad tid för justering är tisdagen den 29 maj Beslut Barn och utbildningsnämndens beslutar att välja Claes Dahlgren (L) till justerande samt att justering äger rum tisdagen den 29 maj 2018 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Information till nämnd Delårsrapport T1 2. Uppföljning och analys av arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt det förebyggande och främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande 3. Delrapport sociala investeringsfonden - samordnat och förstärkt familjestöd Rapportering av det drogförebyggande arbetet 5. Information om Återbruksparken 6. Skolutvecklingsprojekt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information till nämnd Delårsrapport T1 2. Uppföljning och analys av arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt det förebyggande och främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande 3. Delrapport sociala investeringsfonden - samordnat och förstärkt familjestöd Rapportering av det drogförebyggande arbetet 5. Information om Återbruksparken 6. Skolutvecklingsprojekt

7 Rutin när elev riskerar att inte nå målen Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnkonventionen artikel 12

8 Syfte att skapa likvärdighet och tydlighet i rutinen för utredningar, då elev riskerar att inte nå målen/kunskapskraven, i Uddevalla kommuns grundskola och grundsärskola. Dokumentet innehåller en flödesbild över ärendegången. Inledningsvis finns relevanta paragrafer ur skollagen samt utdrag ur Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning - skolnivå. I enlighet med Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram använder vi begreppen enkel och omfattande utredning. Som bilagor finns information till vårdnadshavare samt samtyckesblankett. Rutinen följs upp mars Dokumentet revideras löpande utifrån ändringar i skolverkets styrdokument.

9 Ur skollagen 2010:800 1 kapitlet Utbildning 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. 2 kapitlet Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 25 (första stycket) Elevhälsa För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Bestämmelserna i första-tredje styckena och i 9-12 ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c. Lag (2015:246). Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2014:456). 3 kapitlet Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs

10 RUTIN NÄR ELEV RISKERAR ATT INTE NÅ MÅLEN inom Uddevalla kommuns grundskolor/grundsärskolor Elevhälsan kan vara behjälplig i alla steg enkel utredning (pedagogens utredning) kartläggning handledning observation rådgivning planering Ansvarig pedagog: Uppföljning och utvärdering Dokumentation i Unikum Ansvarig pedagog: Dokumentation i Unikum Administration: Dokumentation i elevakt Elev riskerar att inte nå målen/kunskapskraven Involvera vårdnadshavare och elev Arbetslaget ser över organisationen; Resurser, pedagogiska metoder, elevgrupp och lärmiljö 1. Extra anpassningar 2. Intensifiera extra anpassningar Enkel/omfattande utredning av en elevs behov av särskilt stöd Rektors beslut Utredningen ska leda till förbättrad skolsituation för eleven Återkoppling till vårdnadshavare, elev och pedagoger/personal Vid behov av mer kunskap påbörjar elevhälsan en omfattade utredning. Rektors beslut Åtgärdsprogram. Rektors beslut Inte åtgärdsprogram. Rektors beslut Tänk på att...det finns olika utredningar, till exempel kränkande behandling, skolfrånvaro Interna och externa åtgärder, exempelvis: Nytt åtgärdsprogram Särskild undervisningsgrupp Remiss (BUP, Hab, BUM m.m.) Vid utredning inför grundsärskola ska det alltid finnas: Specialpedagogisk utredning Psykologisk utredning Skolsocial utredning Medicinsk utredning. Vilka professioner ska utreda? Samordnare utses Tidsplan Analys Samtycke för sekretesslättnad delges vårdnadshavare Ansvarig pedagog: Upprättar, dokumenterar, följer upp och utvärderar åtgärdsprogram Elevhälsan är behjälplig vid utvärdering...ibland måste man gå direkt till omfattande utredning. Dokumentation i elevakt

11 Utdrag ur Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning -skolnivå Skollagen tydliggör ansvaret för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, medan det i andra fall kan behövas en mer omfattande utredning. Den som utifrån frågeställningen är bäst lämpad att utreda ges i uppdrag av rektor att göra detta. I de flesta fall är det den eller de pedagoger, som bäst känner eleven, som får uppdraget. Ärendegång 1 Rektor ansvarar för att elevens eventuella, individuella och specifika behov av särskilt stöd i sin skolsituation utreds 2 Utredning utgår från den frågeställning som framkommit av Skollagen 3 kapitlet 8 och består av kartläggning följd av analys. 3 Den av rektor beslutade utredningen utifrån frågeställning/ar består av samtliga eller delar av elevhälsans insatser: Pedagogisk utredning Social utredning Medicinsk utredning Psykologisk utredning Utifrån frågeställning beslutas vilket/vilka underlag som krävs för att få adekvata svar. Rektor kan endast besluta om pedagogisk utredning, för att göra ytterligare utredningar krävs vårdnadshavares tillstånd. Vid utredning är det viktigt att utgå från skolans frågeställning och att utredningarna planeras individuellt, både sett till inriktning och omfattning. Samråd bör/ska ske med elevhälsopersonal och vårdnadshavare i planeringsarbetet. Vad innebär en allsidig elevutredning? Elevhälsan i skolan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Den skall också vara ett stöd för rektor och arbetslag och vid behov kunna göra utredningar och bistå pedagogisk personal vid upprättande av åtgärdsprogram. Elevhälsan ska kunna genomföra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktade på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Omfattningen och inriktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör också underlag för bedömning av vilka barn och ungdomar som behöver få insatser från specialistnivån. Sid13 Om vårdnadshavare tar direkt kontakt med specialistnivå och beskriver en problematik som även visar sig i skolmiljö kontaktar specialistnivån skolan med en specifik frågeställning för att få ta del av skolans bedömning. (Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning; 2012)

12 Dokumentation i elevakt (PMO) vid omfattande utredning Samtyckesblanketten skannas in i elevakten. Under rubriken Mitt arbete Ärende läggs tidsplan så att hela elevhälsoteamet kan se vilka utredningar som är pågående på enheten. Under Anteckning används följande mallar: omfattande utredning uppstart Dokumentera och motivera vilka utredningsdelar som ska genomföras/inte genomföras. omfattande utredning sammanfattande analys Resultat/analys dokumenteras i elevakten. Respektive profession lägger sin utredningsdel i elevakten.

13 Bilaga 1 : Information och samtyckesblankett till vårdnadshavare (finns att ladda ner på Inblicken).

14 ATT FRÄMJA NÄRVARO och uppmärksamma, utreda samt åtgärda frånvaro i skolan Uddevalla kommun, Uddevalla Telefon: Uppföljning oktober 2018 Beslutad av verksamhetschefer

15 Främja närvaro, förebygga frånvaro Rektor ansvarar för nedanstående Arbete på skolan bedrivs för att främja närvaro och eleverna är delaktiga i arbetet. Det övergripande och förebyggande arbetet ska utföras systematiskt och med regelbunden granskning av den egna verksamheten. Insatserna omfattar alla elever. Dagliga rutiner och förhållningssätt Daglig rutin för närvarokontroll. Frånvaro ska antecknas på alla lektioner. Utförs av undervisande lärare. Skolan ska bedriva ett aktivt arbete med aktiva åtgärder för att främja goda relationer, att elever blir sedda och bekräftade, och att eleverna har en hög trivsel. Det är viktigt att elev som kommer tillbaka får veta att hen är saknad, och får hjälp att komma igång igen med skolarbetet. Samarbete elevhälsa och lärare Elevhälsan möter arbetslagen kontinuerligt. Vid varje möte ska elevernas närvaro uppmärksammas. Trygghet och studiero Skolmiljön ska präglas av trygghet och studiero samt ha en god lärandemiljö som anpassas till den enskilde elevens behov. Skolan ska ge förutsättningar för att eleven ska ha en god fysisk och psykisk hälsa. Det ska finnas ordningsregler som utarbetas under medverkan av eleverna. Rektorn beslutar om ordningsregler. Information Elever och vårdnadshavare informeras om skolplikten, skyldigheten att närvara och rätten till utbildning, vid varje utvecklingssamtal. Det ska framgå att det är vårdnadshavaren som har ansvar för att barnet kommer till skolan. Stående punkt på föräldramöten. Frånvaro tas alltid upp på utvecklingssamtal för att försöka finna orsaker till frånvaro, vad skolan kan förändra, samt om hjälp och stöd behövs. Gemensamma rutiner kring elevfrånvaro Uppmärksamma, utreda, åtgärda frånvaro* *Med frånvaro avses här både giltig och ogiltig frånvaro Vid första tillfället Uppmärksamma direkt Vårdnadshavare kontaktas Vid upprepad frånvaro om högst fem tillfällen, kartläggning/analysering Mentor eller socialpedagog (varje skola avgör vem) ringer hem efter fem frånvarotillfällen. Varje skola ansvarar för att rutin införs lokalt. informerar vårdnadshavaren om frånvaron och frågar om orsak mentor/socialpedagog, eller personal från skolan dokumenterar på särskild blankett: Tidig kartläggning Mentor/socialpedagog, eller personal från skolan samtalar med eleven Mentor/socialpedagoger, eller personal från skolan dokumenterar på särskild blankett: Tidig kartläggning EHT går igenom frånvaroblanketter på varje möte. Vid upprepad frånvaro om högst 10 tillfällen Mentor/socialpedagog informerar EHT. Beroende på tänkbar frånvaroorsak, medicinsk, social eller pedagogisk, kallar mentor och någon från elevhälsan vårdnadshavare och elev till ett möte. Mötet syftar till att ta reda på och kartlägga orsaker till frånvaron, då det är viktigt att få en samlad bild av frånvaro för att kunna sätta in rätt stöd. Mötet dokumenteras, där det framgår vilka åtgärder som ska vidtas. Eventuella åtgärder följs upp och utvärderas. Använd blankett Fördjupad kartläggning. Om frånvaron fortsätter eller att man inte förstår orsaken till frånvaron Utredning Hur omfattande utredning görs avgörs i det enskilda fallet. Rektor beslutar Kommunens rutin för elevutredning används. ATT FRÄMJA NÄRVARO ATT FRÄMJA NÄRVARO

16 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Information - Förvaltningschef Presentation av ny förvaltningschef 2. Barnomsorgskön 3. Lokalfrågor Rapport från presidiemöte BUN, SBN 4. Barn och utbildningsnämndens årshjul 5. Arbetsmiljö Bokenäs förskola 6. Inspektionsärenden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

17 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00014 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information - Förvaltningschef Presentation av ny förvaltningschef 2. Barnomsorgskön 3. Lokalfrågor Rapport från presidiemöte BUN, SBN 4. Barn och utbildningsnämndens årshjul 5. Arbetsmiljö Bokenäs förskola 6. Inspektionsärenden

18 UDDEVALLA KOMMUN Barn och utbildning /Hans-Lennart Schylberg ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2018 =>Uppföljning ekonomi och verksamhet =>Arbetsmiljö, brukarundersökning, LUPP, sjukfrånvaro => Planering ekonomi och verksamhet =>Gymansieskolans utbud => Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete =>Lokalfrågor =>Hållbar utveckling, EMAS 2018 Typ Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beslutsärenden Rapport arbetsmiljö Bokslut 2017 med verksamhetsberättelse Planeringsprocess, steg 1: Verksamhetsplan år med budget år 2019 inkl. investeringsbudget (inför budgetdialog) Internkontroll-rapport 2018 delrapport Gymnasieskolans utbud 2019/2020 Verksamhetsplan år med budget år 2019 (beslut) Internkontroll 2018 (rapport) Majoritetens presskonferens inför KS-beslut om budget Styrkort BUN - justering av uppdrag och målnivåer (beslut) Internkontroll 2019 (plan) Informationsärenden Bokslut med verksamhetsberättelse (delrapport) Verksamhetsberättelse (varje VC 15 min + tid för frågor) Ekonomisk uppföljning jan-febr Rapportering av det drogförebyggande arbetet Delårsrapport T1 Uppföljning av Kulturgarantin - Skriftig rapport Controllerrapport Central Barns och elevers Förslag anslagsbindningsnivåer arbetsmiljö (anmälda tillbud och skador) inklusive anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspek-tionen samt uppföljning och analys av det förebyggande arbetet (VC) Controllerrapport och ekonomisk uppföljning jan-okt Rapport arbetsmiljö (Verksamheternas arbetsmiljöarbete, VC) Uppföljning och analys av synpunkter genom kommunens klagomålssystem samt genom egna undersökningar (VC) Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspek-tionen (VC) Uppföljning och Avstämning analys av resultat och lokalprocess likvärdig bedömning, (lokalplanerare) samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Uppföljning och Uppföljning och analys av arbetet med analys av sjukfrånvaro (VC) elever i behov av särskilt stöd samt det förebyggande och främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande (VC Fsk, Gsk, barnoch elevhälsa) Uppföljning och analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och ISO (VC, miljösamordnare) Verksamhetsplan år Uppföljning och med budget år 2019 samt översyn av stykort inkl. målnivåer. analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Uppföljning och och analys av studie- och yrkesvägledning (VC, SYV ) Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel (Kostchef) Årlig fördjupad rapport med uppföljning av lärarbehörighet och lärartäthet på enhetsnivå i relation till skolornas måluppfyllelse Planering för lovskola Gymnasieskolans utbud Delårsrapport T2 Kommunens aktivitetsansvar Information om Fritidshemmen utifrån Skolinspektionens rapport Arbetsmöten 1 mars Arbetsmöte kring planeringsförutsättningar Sept, 08:30-12:00 Verksamhetsplan år med budget år 2019 samt översyn av stykort inkl. målnivåer. Utbildningsdagar 8 mars 13:00-16:00 Utvecklingsdag (BUN+VC/Rektorer+ Elevhälsa - Grundskola) Tema: Arbetet med trygghet och studiero

19 s0 %ffi: Riskbedömning och handlingsplan. RISKBEDOMNING OCH HANDLINGSPLAN Enhet: Bokenäs Förskola Deltagare: och (tekniska), (kommunal), (barnskötare;, (ftirskollåirare), (samordnare). Typ av undersökning: SKYDDSROND RISKER BEDÖMNING Mycket liten och trang hal Få barntoaletter Fjiirilen Avsaknad av dusch ftir både barn och vuxna Allvarlig X X X X Ej allvarlig större lokaler behövs omgående då utrymme inte finns inom ramen ftr lokal större lokaler behövs omgående då utrymme inte finns inom ramen ror större lokaler behövs omgående då utrymme inte finns inom ramen ftir lokalyta större lokaler behövs omgående då utrymme inte finns inom ramen ftir lokal Ansvarig och och och och Klart ntir augusti 20t8 augusti 2018 augusti 2018 augusti 2018 Uppftiljn mg datum augusti 2018 augusti 2018 augusti 2018 augusti 20t8 Ansvari gs signatu r Personolovdelningen POSTADRESS 45I 8I UDDEVALLA ersöxslon Sfodshusel ESS TETEFON (VX) Vorvsvögen E- POSI kommunledningskonlorel@uddevollo.se FAX BANKGIRO

20 RISKBEDöTVITI IT.TO OCH HAN DLI NGSPLAN 2 (4) {ffi: Trånga utrymmen pga lokalema åir I ombyggt klassrum och inte anpassad efter bamantal. Detta medfor hög volym och att bamens aktiviteter ibland stör varandra Svårstiingt fonster i rum mot skolgården Doftar cigarettrök då och då irure på X x X större lokaler behövs omgående då utrylnme inte finns inom ramen for lokalyta. På lorskolan har vi for att minimera denna risk delat in barnen i fler grupper och ftirsöker utnyttja att några åir inne respektive ute Behöver bytas ut eller del av ftinster Behöver ses över och åtgåirdas ev pelletspannan - vi awaktar L och och och augusti 2018 April 2018 Aprit 2018 augusti 2018 Augusti 2018 Augusti 2018 ok Yngr eb ar ns gr app en B Io mman Mycket liten och trang hall Endast en barntoalett som också åir skötrum vilket medftir att bamen inte fär sitta i fred toaletten. X X större lokaler behövs omgående då utrymme inte finns inom ramen ftir lokalyta större lokaler behövs omgående då utrymme inte finns inom ramen for lokalyta och och augusti 2018 augusti 2018 augusti 2018 augusti 2018 nrr aca nbnnsmtuöbesrämmelser Personolqvdelningen

21 RTSKBEDötutrlttc och HANDLTNGSpLAN 3 (4) {ffi: Separat skötrum och handfat vid blöjbyre saknas blir lätt ohygieniskr X större lokaler behövs omgående då utrymme inte finns inom ramen ftr lokalyta. Möjlighet finns atr göra en toalett vid sidan i skolans gupprum och flytta dörren mellan ftirskolans hall och skolans och augusti 2018 augusti 2018 Avsaknad av dusch både ftir både barn och vuxna X större lokaler behövs omgående då utrymme inte finns inom ramen ror och augusti 2018 Augusti 2018 Utemiljön Se över staket Vattenansamlingar som kan vara ftilla fiir ex vid och Dålig belysning på ftirskolegården - stora delar som åir mörka bl a vid kullen Solskydd behövs på delar av gården X X X X Behöver justeras på vissa platser Behöver ses över och fyllas igen Fler lampor eller spotlights Solskydd personalen och och och och April 2018 April 20t8 Augusti 2018 Juni 2018 Augusti 2018 Augusti 2018 Augusti 2018 Augusti 20t8 Personqlovdelningen

22 RISKBEDöNAUruC OCH HANDLINGSPLAN 4 (4) oo %ffi: Parkeringen i anslutning till ft)rskolan och skolan behöver ses över Grus finns på gräsmattan vilket medflor risk att det flyger iväg då man ska klippa gräset och allvarlig skada på person och kan Snöskottning - risk ftir at man halkar och gör sig illa X X X Behöver målas i var Platserna är och ev fyllas på med asfalt Behöver ses över och åtgeirdas Behöver vara någon som skottar inne på ftirskolans gård, samt sandar även gången upp til och och - gått över till gata och sommar lovet 20r8 April 2018 Omgåe nde 2018 Augusti 2018 Augusti 2018 Augusti ok Datum CheflArbetsledare ftirskolechef Datum Skyddsombud/rePr ftir medarbetarna Agneta H a nsson Kommunal Exempel på faktorer som kan - Arbetsinnehåll - Arbetsledning - Arbetsmängd - Arbetstid - Organisation påverka arbetsmiljön: - Arbetsutrustning - Kunskaper - Belysning - Ensamarbete - Farliga åimnen - Handlingsutrymme - Lokaler - Möjlighet till inflytande - Arbetsstiillningar - Samarbete/Relationer - Våld och hot - Våirme och kyla 6,, ^^^ ^oaremil 1\iNÅMMFISFP Personqlqvdelningen

23 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid / (3) Avdelningen för inspektion UDDEVALLA KOMMUN UDDEVALLA Resultatet av inspektionen 10 april 2018 Ert organisationsnummer: Arbetsställe: BOKENÄSSKOLAN OCH BOKENÄS FÖRSKOLA Besöksplats: BÖN 207, UDDEVALLA Besöksdatum: 10 april 2018 Deltagare i inspektionen: pers repr, pers repr, Utredare, Förskolechef arbetsmiljöinspektör Vi var hos er den 10 april 2018 och inspekterade ert arbetsmiljöarbete. Vid inspektionen såg vi en del som fungerade bra, men vi hittade också en del som ni behöver förbättra. I det här inspektionsmeddelandet redovisar vi de brister vi såg och de krav vi nu ställer. Vi kommer på återbesök hos er den 19 juni 2018 klockan 10:00-12:00 Vid vårt besök kommer ni att få visa och beskriva hur ni har uppfyllt kraven hur skyddsombud och arbetstagare har varit delaktiga i åtgärderna. Reglerna om att vi har rätt att få den information som vi behöver för vår tillsyn finns i 7 kap. 3 arbetsmiljölagen. Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

24 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid / (3) Vilka ska vara med vid återbesöket? Vid återbesöket vill vi träffa samma personer som var med vid den här inspektionen. Arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetsmiljön Ni som arbetsgivare ska göra det som behövs för att ingen av era arbetstagare skadar sig eller blir sjuk på grund av arbetet. Reglerna om detta finns i 3 kap. 2 arbetsmiljölagen. Ert ansvar för arbetsmiljön gäller även under tiden ni har på er att åtgärda bristerna. Brister och krav 1 Nya lokelr för förskolan Brist Ni har bedömt att lokalerna för förskolan i Bokenäs är för små utifrån den belastning efterfrågan på förskoleplatser som finns idag. En ny förskola planeras och är tänkt att placeras lite utanför nuvarande skolområde. Bygglovet för denna förskola är dock överklagat, tidplanen för nybyggnation är därmed oklar. Vid inspektionen av förskolan visade lokalbristerna bland annat att personalrum saknas då detta också är en tvättstuga avskild kontorsarbetsplats saknas barnens vistelse ytor är små vilket kan förosaka konflikter och bråk mellan barnen inget vatten och avlopp vid skötbordet få toaletter mm. Den riskbedömning som upprättades i samband med skyddsrond 12 mars i år på förskolan visar på fler brister. Arbetsmiljöverket bedömer att temporära åtgärder behöver vidtagas innan den nya förskolan står klar även om bygglov beviljas idag så tar det minst 1 till 2 år innan förskolan är klar. Arbetsmiljöverket vill därför ha besked om vilka åtgärder ni avser vidta innan den nya förskolan står klar. Krav Ni ska åtgärda bristen. Se 7 kap. 3 AML.

25 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid / (3) Vad kan hända om ni inte åtgärdar bristerna? Det här inspektionsmeddelandet är en uppmaning till er att åtgärda de brister och risker som vi såg vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån vår tillämpning av arbetsmiljöreglerna. Om ni inte åtgärdar bristerna och riskerna kan vi komma att besluta om ett föreläggande eller förbud. Vad är föreläggande och förbud? Ett föreläggande är ett beslut av en myndighet som innebär att den som beslutet gäller ska genomföra en viss åtgärd. Ett föreläggande kan förenas med vite, vilket betyder att den som inte följer föreläggandet kan tvingas betala en summa pengar. Ett förbud är ett beslut av en myndighet som innebär att den som beslutet gäller inte får lov att göra en viss handling. Ett förbud kan förenas med vite, vilket betyder att den som inte följer förbudet kan tvingas betala en summa pengar. Läs mer om arbetsmiljö och reglerna på Läs gärna mer om oss och om arbetsmiljöreglerna på vår webbplats Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter. Har ni frågor går det bra att kontakta oss. Arbetsmiljöinspektör Sändlista epost

26 Skrivelse Barn och utbildning 1(9) Dnr BUN 2018/00028 Pågående ärenden myndigheter 2018 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut att avsluta Svar daterat yttrande ärendet med BJ skickas Skolinspektionen :113 Anmälan om elevens skolsituation vid Norgårdenskolan 7-9 (BUN 2018/00083) Skolinspektionen :10534 Anmälan om skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes i Uddevalla kommun (2018/00227) Skolinspektionen :1255 Anmälan om en elevs skolsituation vid Västerskolan 4-7 i Uddevalla kommun (BUN 2018/00339) Skolinspektionen :2169 Anmälan om elevs skolsituation vid Uddevalla vuxenutbildning (BUN 2018/00368) Barn och elevombudet enskilda elever Begäran om yttrande Begäran om yttrande Anmälan och Beslut att lämna anmälan till Uddevalla kommun men skicka utredning till Skolinspektionen senast 27 april Yttrande med BJ skickas Yttrande med BJ skickas Yttrande med BJ skickas Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn- och elevombudet : Begäran om Beslut om Ljungskileskolans Anmälan om kränkande behandling vid yttrande föreläggande Likabehandlingslaner skickas

27 Skrivelse Barn och utbildning 2(9) Dnr BUN 2018/00028 Ljungskileskolan (BUN 2018/00069) Svar daterat med BJ skickas Begäran om komplettering kompletterande svar skickas Barn och elevombudet :76 - Anmälan om kränkande behandling vid Äsperödsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2018/00214) Begäran om yttrande yttrande med BJ skickas Begäran om komplettering Beslut att avsluta ärendet Komplettering skickas Diskrimineringsombudsmannen Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning

28 Skrivelse Barn och utbildning 3(9) Dnr BUN 2018/00028 Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Pågående ärenden myndigheter 2017 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut att avsluta Yttrande daterat yttrande Svar senast 3 april ärendet skickas med BJ Yttrande daterat skickas med BJ Beslut om föreläggande Svar senast 16 jan. Skolinspektionen :2179 Anmälan om bristande tillsyn och skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Fjällrävens förskola i Uddevalla kommun (BUN 2017/00259) Skolinspektionen :2613 Anmälan om elevers skolsituation vid Herrestadsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/00432) Delbeslut att lämna över delar av anmälan som rör skolans bristande kommunikation och bemötande svar till vårdnadshavare skickas

29 Skrivelse Barn och utbildning 4(9) Dnr BUN 2018/00028 Skolinspektionen :2613 Anmälan om skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Herrestadsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/00432) till Uddevalla kommun Begäran om yttrande Yttrande och BJ skickas Skolinspektionen :4951 Anmälan gällande skolsituationen för en elev vid Uddevalla gymnasieskola Östrabo i Uddevalla kommun (BUN 2017/00579) Skolinspektionen : Anmälan om elevs skolsituation vid Sommarhemsskolan F-6 i Uddevalla kommun (BUN 2017/00670) Skolinspektionen :7383 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/00896) Yttrande daterat skickas Svar till anmälare daterat skickas Begäran om yttrande Svar daterat skickas med BJ Begäran om komplettering komplettering daterad skickas Begäran om yttrande Beslut om att lämna över anmälan till Uddevalla kommun. Svar senast 18/ Beslut om föreläggande Beslut från BEO att avsluta ärendet Beslut Skolinspektionen om föreläggande Beslut från BEO av avsluta ärendet kompletterande svar skickas Komplettering daterad skickas Svar till skolinspektionen skickas Skolinspektionen :9278 Anmälan Begäran om svar daterat 2017-

30 Skrivelse Barn och utbildning 5(9) Dnr BUN 2018/00028 om skolsituationen för en elev vid Dalabergsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/01000) Barn och elevombudet enskilda elever Barn och elevombudet :4124 Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2017/00483) Barn och elevombudet :4122 Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan, Uddevalla kommun (BUN yttrande med beslutsjournal skickas Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om yttrande senast 5/6 2017/00482) Barn och elevombudet : Anmälan om kränkande behandling vid Uddevalla gymnasieskola, Agneberg, Uddevalla kommun (BUN 2017/00882) Barn- och elevombudet : Anmälan om kränkande behandling vid Begäran om yttrande Svar till BEO skickas Anmälarens synpunkter på huvudmannens svar Beslut om föreläggande Begäran om yttrande Begäran om yttrande senast 5/ Beslut att avsluta ärendet Beslut att avsluta ärendet Hänvisning till ärende :2613 (2017/00432) skickas Yttrande och BJ skickas svar för föreläggande med BJ skickas kompletterande svar skickas

31 Skrivelse Barn och utbildning 6(9) Dnr BUN 2018/00028 Dalabergsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2017/00950) Svar med BJ skickas Begäran om komplettering Kompletterande svar skickas Begäran om komplettering Diskrimineringsombudsmannen Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionens tillsyn av Vassbo skola Informationsbrev Uppföljningsbeslut Svar skickas

32 Skrivelse Barn och utbildning 7(9) Dnr BUN 2018/00028 (BUN 2017/00405) om tillsyn fristående skola Skolinspektionen avslutar tillsynen Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Kammarrätten mål Rätt att ta del av allmän handling (BUN 2016/00630) Begäran att ta del av allmän handling Avslag på begäran då handlingarna inte är allmänna Överklagan till Kammarrätten Missiv till Kammarrätten Rekvisition från Kammarrätten Information till Kammarrätten Kammarrätten upphäver det överklagade beslutet Handlingar skickas till part Överklagan till kammarrätten gällande utlämnande av handling Kammarättens beslut Beslut skickas till part

33 Skrivelse Barn och utbildning 8(9) Dnr BUN 2018/00028 Pågående ärenden från Överklagan och missiv skickas till Kammarrätten Kammarrättens begäran om handlingar Begärda handlingar skickas till Kammarrätten Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet :8357 Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan, Uddevalla kommun T.G. (BUN 2016/00768) Begäran om yttrande Komplettering av anmälan Komplettering av anmälan Komplettering av anmälan Yttrande och Beslut att avsluta uppföljningen men att öppna ett nytt ärende med dnr : Yttrande och BJ skickas

34 Skrivelse Barn och utbildning 9(9) Dnr BUN 2018/00028 beslutjournal skickas Beslut om föreläggande senast Diskrimineringsombudsmannen Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

35 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Information - Ordförande Information från Fyrbodal 2. Dagbarnvårdarträff Lane-Ryr Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

36 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00015 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information - Ordförande Information från Fyrbodal 2. Dagbarnvårdarträff Lane-Ryr

37 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Forma utbildning AB - Ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun Sammanfattning FORMA utbildning inom företaget FORMA omsorg AB, organisationsnummer , har ansökt om beviljande av bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun. Företaget startades som aktiebolag i februari 2016 och har sitt säte i Växjö. Beräknad start är, enligt ansökan, så snart det går efter att bidraget beviljats. Huvudmannen planerar att anställa 10 dagbarnvårdare med barngrupper bestående av i genomsnitt 5-6 barn mellan 1-5 år i varje grupp. Verksamheten kommer att bedrivas i dagbarnvårdarnas egna hem. FORMA utbildnings verksamhetsidé är Att i hemmiljö och små barngrupper erbjuda trygg, integrerande och likvärdig pedagogisk omsorg som stimulerar alla barns utveckling och fortsatta lust att lära. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Ansökan från FORMA omsorg AB med bilagor Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att FORMA omsorg AB, organisationsnummer , har rätt till bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun under förutsättning att verksamheten bedrivs i enlighet med ansökan, gällande lagstiftning och tillämpliga regelverk från kommun och andra myndigheter att beslutet gäller tills vidare under förutsättning att verksamheten startas senast ett år efter att beslutet fattats. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

38 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(5) Dnr BUN 2018/00320 Handläggare Utredare Eleonore Lidman Ansökan om att bedriva pedagogisk omsorg från FORMA utbildning inom företaget FORMA omsorg AB Sammanfattning FORMA utbildning inom företaget FORMA omsorg AB, organisationsnummer , har ansökt om beviljande av bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun. Företaget startades som aktiebolag i februari 2016 och har sitt säte i Växjö. Beräknad start är, enligt ansökan, så snart det går efter att bidraget beviljats. Huvudmannen planerar att anställa 10 dagbarnvårdare med barngrupper bestående av i genomsnitt 5-6 barn mellan 1-5 år i varje grupp. Verksamheten kommer att bedrivas i dagbarnvårdarnas egna hem. FORMA utbildnings verksamhetsidé är Att i hemmiljö och små barngrupper erbjuda trygg, integrerande och likvärdig pedagogisk omsorg som stimulerar alla barns utveckling och fortsatta lust att lära. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Ansökan från FORMA omsorg AB med bilagor Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att FORMA omsorg AB, organisationsnummer , har rätt till bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun under förutsättning att verksamheten bedrivs i enlighet med ansökan, gällande lagstiftning och tillämpliga regelverk från kommun och andra myndigheter att beslutet gäller tills vidare under förutsättning att verksamheten startas senast ett år efter att beslutet fattats. Ärendebeskrivning FORMA utbildning, inom företaget FORMA omsorg AB, organisationsnummer , har ansökt om beviljande av bidrag för att bedriva pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun. Beräknad start är enligt ansökan så snart det går efter att bidraget beviljats. Huvudmannen planerar att anställa 10 dagbarnvårdare med barngrupper bestående av i genomsnitt 5-6 barn i varje grupp, mellan 1-5 år. Verksamheten kommer att bedrivas i dagbarnvårdarnas egna hem.

39 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(5) Dnr BUN 2018/00320 Lagstiftning Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande och förbereda barnen för fortsatt lärande. Enligt 7 ska en sådan verksamhet bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med lämplig sammansättning och storlek. För bedrivande av verksamheten ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Enligt 10 har enskild som bedriver pedagogisk omsorg rätt till bidrag om 1. Huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller motsvarande offentlig verksamhet 2. Verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet 3. Verksamheten är öppen för alla barn 4. Avgifterna inte är oskäligt höga Med föreskrifter anses samtliga regler i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller för den aktuella verksamheten. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att verksamheten arbetar mot de nationella målen, har likvärdig kvalitet och uppfyller kraven i författningarna. Huvudmannen har också ett ansvar för att utveckla verksamheten för att öka måluppfyllelsen. Om verksamheten ska förändras i större omfattning, ska barn och utbildningsförvaltningen kontaktas omgående för att avgöra om förändringen kräver ett förnyat beslut om rätt till bidrag. (Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun, ). Huvudman FORMA utbildning inom FORMA omsorg AB startades som aktiebolag i februari 2016 och har sitt säte i Växjö. Ytterst ansvarig för FORMA utbildning är pedagogchef som är behörig lärare för förskoleklass och grundskolans tidigare år. Pedagogchefen leder den pedagogiska verksamheten och har till sin hjälp pedagogsamordnare, extern pedagogisk konsult, stab och dagbarnvårdare. Staben består av resurser för ekonomi, lön, administration, IT, HR, juridik, kommunikation och marknad. I FORMAs ledning finns, förutom pedagogchefen, behörig förskolelärare, extern pedagogisk konsult samt person med dubbel kulturkompetens och egen erfarenhet av integrering i det svenska samhället.

40 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(5) Dnr BUN 2018/00320 Registreringsbevis FORMA Omsorg AB Registreringsbevis aktiebolag samt registerutdrag från Skatteverket avseende skatteform (F-skatt), moms- och arbetsgivarregistrering finns som bilagor till ansökan. Företagsuppgifter har kontrollerats hos Skatteverket. Om det bedrivs verksamhet i någon annan kommun. För närvarande bedrivs inte verksamhet i någon annan kommun. De är godkända att bedriva verksamhet i Växjö, Kalmar och Uppvidinge. Omfattning och beräknat startdatum Enligt ansökan kommer huvudmannen att anställa ca 10 dagbarnvårdare med ca 5-6 barn/dagbarnvårdare i åldrarna mellan 1-5 år. Beräknat startdatum är så snart tillfället ges. Lokaler Verksamheten kommer att bedrivas i dagbarnvårdarnas egna hem. Pedagogisk inriktning, beskrivning av verksamhetsidé Företaget har för avsikt att utveckla arbetssättet kring Reggio Emilia som filosofi till grund för det pedagogiska arbetet. Verksamhetsidén är Att i hemmiljö och små barngruper erbjuda trygg, integrerande och likvärdig pedagogisk omsorg som stimulerar alla barns utveckling och fortsatta lust att lära och visionen är Trygga barn och nöjda vårdnadshavare. Personal Krav på dagbarnvårdarna är att de minst ska ha gått gymnasiet, gärna barn och fritidsprogrammet de genomför introduktionsutbildning med både teori och praktik de deltar i kontinuerlig kompetensutveckling och handledning Hembesök görs vid behov för att stötta och hjälpa dagbarnvårdaren med sin verksamhet. Huvudmannen har upprättat handbok för de anställda med information, rutiner mm. Barngruppens sammansättning och storlek Bolaget anger att företagets kvalitets- och miljöledningssystem genom PDCA säkerställer att Barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Föräldraavgifter Inga föräldraavgifter kommer att tas ut. Beskrivning av hur handlingsplaner/rutinbeskrivningar ska utarbetas och tillämpas Rutiner och checklista finns för att säkerställa att lokalerna är säkra och hälsosamma. Rutiner för hantering av barn med skyddade personuppgifter finns

41 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(5) Dnr BUN 2018/00320 Riktlinjer finns avseende tillämpning av regler om tystnadsplikt, anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen samt vid misstanke om att barn far illa. Rutiner för hantering av barn i behov av särskilt stöd finns. Rutiner i form av egenkontroll som kartlägger säkerheten inom olika områden finns samt krispärm om olyckan är framme Rutiner för att dokumentera och utreda tillbud och olycksfall finns. Likabehandlingsplan finns samt rutiner för arbetet med uppföljning och utvärdering. Rutiner för att hantera klagomål finns. Rutiner för uppföljning och utvärdering utifrån författningarnas krav finns. Rutiner för att säkerställa att barnen får varierade och näringsriktiga måltider finns. Bedömning Av 25 kap skollagen följer att den kommun där en enskild bedriver pedagogisk omsorg efter ansökan ska besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om: 1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet, 2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet, 3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, och 4. avgifterna inte är oskäligt höga. Huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller motsvarande offentlig verksamhet Huvudmannens kompetens består av pedagogchef som är behörig lärare för förskoleklass och grundskolans tidigare år, behörig förskolelärare, extern pedagogisk konsult samt person med dubbel kulturkompetens och egen erfarenhet av integrering i det svenska samhållet. Pedagogchefen leder den pedagogiska verksamheten och har till sin hjälp pedagogsamordnare, extern pedagogisk konsult, stab och dagbarnvårdare. Staben består av resurser för ekonomi, lön, administration, IT, HR, juridik, kommunikation och marknad. Företaget har sitt säte i Växjö. Enligt inlämnad uppgift kommer företaget att upprätta kontor i Göteborg som kommer att ansvara för verksamheten i västra Sverige. Konsekvenser för den kommunala verksamheten Enligt Skolverkets statistik för 2016 fanns 3387 barn mellan 1-5 år i Uddevalla kommun. Av dessa var 2756 inskrivna i förskola och 203 barn i pedagogisk omsorg. Andelen barn i Uddevalla kommun 1-5 år som är placerade i pedagogisk omsorg är 6 % att jämföra med rikets 2 %.

42 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 5(5) Dnr BUN 2018/00320 Uddevalla kommun har cirka 15 anställda dagbarnvårdare med cirka 90 inskrivna barn 1-5 år. I nuläget finns sex fristående pedagogisk omsorg med cirka 113 barn 1-5 år samt 98 barn 6-12 år inskrivna. Enligt förskolekontoret är det ingen nämnvärd kö till pedagogisk omsorg utan tillgången på platser motsvarar efterfrågan. Däremot är det generell brist på förskoleplatser. Öppen för alla barn Den pedagogiska omsorgen kommer att vara öppen för alla barn. Avgifter Inga avgifter kommer att tas ut. Sammanfattande bedömning Förvaltningen noterar att företaget har sitt säte i Växjö. Bedömningen är att författningarnas krav på uppföljning och utvärdering innebär att huvudmannen är närvarande i arbetet med att bland annat analysera och kommunicera lärdomar och förbättringsbehov med personalen för att målen ska nås och att alla barn erbjuds en verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet. Enligt uppgift kommer FORMA utbildning upprätta kontor i Göteborg som ansvarar för verksamheten i västra Sverige. Förvaltningen bedömer att huvudmannen uppfyller kraven utifrån gällande lagstiftning och tillämpliga regelverk från kommun och andra myndigheter. Sammanfattningsvis görs bedömningen att ett beviljande av ansökan inte påverkar den egna kommunala verksamheten på ett sådant negativt sätt att ansökan ska avslås. Ansökan bör därför i enlighet med 25 kap. 10 skollagen beviljas. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Eleonore Lidman Utredare tillsynsenheten Expediera till FORMA omsorg AB Förskolekontoret Ekonomienheten - förvaltningskontoret

43 Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter att kunna erbjuda. Av 1 kap 10 skollagen följer att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning och annan verksamhet enligt skollagen. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Av 25 kap 2 och 6 skollagen följer att pedagogisk omsorg genom pedagogisk verksamhet ska stimulera barns utveckling och lärande. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Den ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelser med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom pedagogisk omsorg ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. I skollagen finns ytterligare bestämmelser om pedagogisk omsorg. Skolverket har gett ut allmänna råd om pedagogisk omsorg. Regeringen har i förarbeten uttalat att förskolans läroplan ska vara vägledande för all pedagogisk omsorg. Läroplanens avsnitt om normer och värden är lika relevanta för pedagogisk omsorg som för förskolan. Detta regelverk kompletterar lagstiftning och allmänna råd. Det gäller för alla huvudmän och personal inom pedagogisk omsorg, oavsett i vilken form verksamheten bedrivs. De vanligaset formerna av pedagogisk omsorg är en person som tar emot en barngrupp i sitt hem, ett bolag som anställer personer som arbetar i barngrupp och flerfamiljssystem. Andra verksamhetsformer kan förekomma. Regelverket beskriver i stora drag vad som gäller för verksamheten och de olika delar som ska beskrivas i ansökan.

44 Verksamheten står under tillsyn av kommunen. Ansökan om bidrag Ställs till Barn och utbildningsförvaltningen, Uddevalla. Ansökan ska innehålla namn på huvudmannen, adress, telefonnummer och organisationsnummer/personnummer. Ansökningshandling finns på kommunens hemsida. F-skattsedel ska bifogas. Utbildning/erfarenhet/lämplighet för huvudman och personal Huvudman som arbetar själv eller anställd personal som arbetar i barngrupp ska uppfylla de kvalitetskrav som framgår av skollag, allmänna råd, tillämpliga delar i läroplanen för förskolan samt detta regelverk. Av 25 kap 7 skollagen följer att det för bedrivande av pedagogisk omsorg ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Att ha erfarenhet av att arbeta med barn kan till exempel innebära att ha förvärvsarbetat eller arbetat ideellt med andra barn än sina egna i de åldrar som är aktuella för den verksamhet som ska bedrivas. Om utbildning eller erfarenhet med att arbeta med barn saknas måste huvudmannen visa att huvudmannen/personalen har sådana kunskaper att dessa är att jämställa med utbildning eller erfarenhet med att arbeta med barn. Huvudmannen ansvarar för att barnen får en god språkutveckling i svenska språket och att verksamheten har förutsättningar att förbereda barnen för fortsatt lärande. Detta innebär att kunskaperna i svenska språket hos huvudman/personal ska vara på en sådan nivå att huvudman/personal kan tillgodogöra sig läroplanen och andra relevanta dokument så att verksamheten uppfyller de kvalitetskrav som finns beskrivna i språklagen, skollagen, de allmänna råden, detta regelverk och övriga relevanta dokument. Huvudman/personal ska ha kompetens att stimulera barns språkutveckling i modersmålet när detta är ett annat än svenska språket. Huvudmannen ska ha nödvändiga kunskaper för att kunna driva företag. Kompetens och adekvat erfarenhet ska beskrivas. En vandelsprövning av huvudmannen sker i samband med ansökan.

45 Om huvudmannen har anställd personal ansvarar huvudmannen i sin egenskap av arbetsgivare för att reglerna om skyldigheten för lämna utdrag ur belastningsregistret iakttas (2:31 skollagen och lagen (1998:620) om belastningsregistret). Ansökan Huvudmannen ska i ansökan beskriva sin utbildning, erfarenhet och övrig relevant kompetens. Om personal ska anställas ska anges hur kvalitetskraven säkerställs och hur bedömning av personalens kompetens sker vid anställning. Namn på minst två personer som kan lämna referenser ska lämnas. När personal som ska arbeta i barngrupp ska anställas ska barn och utbildningsförvaltningen underrättas om namn m.m. på denna i särskild blankett. Vikarie Som förälder är det viktigt att känna till hur verksamheten bedrivs när huvudman som driver verksamhet själv är sjuk/frånvarande eller när anställd personal är sjuk/frånvarande. Ansökan I ansökan ska anges hur vikariefrågan ska lösas. Om ingen anställd personal finns ska den person som ska vara vikarie anges i ansökan för att en lämplighetsbedömning ska kunna göras. Om anställd personal finns ska anges hur vikariesystemet ska fungera vid sjukdom/frånvaro. Lokaler Lokalerna ska vara ändamålsenliga utifrån barngruppen. Lokalerna ska vara säkra och hälsosamma för barn att vistas i (exempelvis brand, elsäkerhet, hantering av kemikalier m.m.) Det ska finnas utrymme för lek och vila under tiden barnen är i verksamheten. Om lokalfrågan inte är löst vid ansökningstillfället, kan ansökan beviljas under förutsättning att ansökan kompletteras när lokalerna är bestämda. Inspektion sker efter komplettering. Om verksamheten huvudsakligen bedrivs i en specifik lokal och verksamheten ska flyttas till andra lokaler krävs ett nytt beslut. Om verksamheten bedrivs med anställd personal ska lokalerna hos den anställda personalen granskas av huvudmannen. Vid tillsynen kommer lokalerna att granskas av barn och utbildningsförvaltningen. Om personalen flyttar ska den nya adressen anmälas omgående.

46 Ansökan Den föreslagna lokalen/lokalerna där barnen ska vistas ska beskrivas med hjälp av ritningar och beskrivningar. Även utemiljön ska beskrivas. Organisation och verksamhetens innehåll Verksamheten kan organiseras på flera olika sätt. Om personal ska anställas ska huvudmannen ange hur många dagbarnvårdare som planeras att anställas och hur många barn som beräknas tas emot, vilken övrig personal som ska anställas, hur anställningsprocessen ska gå till liksom uppföljning av verksamheten. Huvudmannen ska beskriva hur verksamheten ska bedrivas för att uppfylla de krav som ställs, både ur barn- och föräldraperspektiv. Som exempel kan nämnas beskrivning av verksamhetens innehåll både vad gäller omsorg och pedagogik, hur säkerställande av att lek- och pedagogiskt material finns att tillgå i tillräcklig omfattning, utbildningsinsatser för personalen, hur kvalitetsuppföljning genomförs, inskolningsrutiner m.m. Ansökan Huvudmannen ska beskriva hur verksamheten ska bedrivas och organiseras, pedagogiskt innehåll, verksamhetens planerade omfattning, anställningsprocess samt beskrivning av hur följande punkter ska hanteras: Uppdatering av barnlistor, föräldrars adresser och telefonnummer Rutiner för att säkerställa att lokalerna är säkra och hälsosamma Säkerhet vid utflykter Rutiner för hantering av barn med skyddade personuppgifter Tillämpning av reglerna om tystnadsplikt (29:14 skollagen) Hantering av barn i behov av särskilt stöd Rutiner vid misstanke om att barn far illa Anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen (29:13 skollagen) Rutiner för att undvika olycksfall samt plan för utbildning i barnolycksfall Rutiner för att dokumentera tillbud och olycksfall Rutiner för framtagande av likabehandlingsplan (se 6 kap skollagen Skolinspektionen tillsynsmyndighet) Hantering av klagomål (exempelvis rutiner och ansvar) Rutiner för systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten (25 kap 8, 10 ) Rutiner för att säkerställa att barnen får varierade och näringsriktiga måltider Barngrupp

47 Enligt 25 7 skollagen ska pedagogisk omsorg bedrivas i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. Vad som menas med detta beror på en rad faktorer. Det är viktigt att huvudmannen anpassar barngruppens sammansättning och storlek utifrån exempelvis barnens ålder, närvaro, om det finns barn med behov av särskilt stöd, lokalerna och personalens kompetens. Barnen ska ha fyllt ett år och kan ingå i verksamheten fram till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. Barn vars vårdnadshavare arbetar i pedagogisk omsorg, som fyllt ett år och till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år, får inräknas i barngruppen och generera ersättning under förutsättning att de inte är inskrivna i någon annan verksamhet. Antalet barn till andra som har tagits emot i pedagogisk omsorg, det vill säga barn vars vårdnadshavare inte arbetar som dagbarnvårdare i samma pedagogiska omsorg (externa barn), måste motsvara minst hälften av det totala antalet barn i gruppen för att ersättning för de barnen vars vårdnadshavare arbetar i pedagogiska omsorgen ska utgå. Att minst hälften av antalet barn ska vara externa gäller hos respektive dagbarnvårdare. Barnets personuppgifter ska anmälas till barn och utbildningsförvaltningen enligt gällande rutiner. För de vårdnadshavare som önskar delad placering mellan förskola och pedagogisk omsorg finns ett särskilt regelverk. Flerfamiljsystem Ansökan Ansökan ska ange hur många platser som maximalt planeras att erbjudas hos varje personal och barngruppernas planerade sammansättning. Den pedagogiska omsorgen ska vara öppen för alla barn som har rätt till en placering enligt reglerna i skollagen. Undantag från öppenhetskravet kan dock göras vid så kallade flerfamiljssystem. Detta betyder att barn från andra familjer än de som ingår i systemet kan inte ansöka om plats i denna verksamhet. Flerfamiljssystem betyder att minst två familjer går samman och att någon/några i familjen eller anställd personal bedriver verksamheten för de barn som finns i familjerna. För övrigt gäller de krav som framgår av regelverket. Ansökan Om verksamhetsformen är flerfamiljssystem ska detta anges i ansökan med angivelse av vilka familjer som ingår och hur verksamheten ska organiseras.

48 Budget Öppettider Ansökan En budget ska presenteras med beräknade intäkter och kostnader. Föräldrarnas omsorgsbehov ska styra öppettiderna. Med omsorgsbehov avses arbetstid med tillägg för resor till och från arbetet. Verksamhet behöver inte erbjudas under obekväm arbetstid. Kommunens ramtider är styrande även för den enskilda verksamheten. Ansökan Verksamhetens öppettider ska anges. Köhantering, föräldraavgifter m.m. Köhantering, uttag av föräldraavgifter, inskrivning av barn, och övrig administration sker enligt det regelverk som barn och utbildningsnämnden har beslutat om i särskild ordning. Huvudmannen beslutar själv om föräldraavgifter och hanterar administrationen. Avgifterna får inte överstiga maxtaxan. Ansökan Uttag av föräldraavgifter ska beskrivas vad gäller rutiner och taxa. Barn i behov av särskilt stöd Tilldelning av extra resurser för barn i behov av särskilt stöd i form av ekonomisk ersättning kan sökas hos förvaltningen. Försäkringar Beslut om bidrag De barn som är inskrivna i verksamheten är olycksfallsförsäkrade via kommunens olycksfallsförsäkring. Den som söker bidrag tecknar egna försäkringar för person och egendom. När ärendet är komplett ska beslut om rätt till bidrag fattas om verksamheten uppfyller föreskrivna förutsättningar. Beslutet gäller tills vidare. Vad gäller ersättningens storlek, administrativa rutiner m.m. har barn och utbildningsnämnden antagit ett särskilt regelverk. Av detta framgår bland annat att ersättning inte utgår för verksamhet under obekväm arbetstid. Bidrag utgår för alla barn vars vårdnadshavare arbetar i enskild pedagogisk omsorg under förutsättning att lika många barn till andra har tagits emot i samma pedagogiska omsorg (se ovan under punkt Barngrupp ).

49 Från det att beslut om rätt till bidrag är fattat har verksamheten ett år på sig att starta sin verksamhet. Om detta inte sker måste en ny ansökan göras. Resurstilldelning sker enligt samma modell för den kommunala verksamhet som är jämförbar. Tillsyn Årsredovisning Enskild pedagogisk omsorg står under tillsyn av kommunen. Det betyder att kommunen när som helst kan besöka verksamheten/verksamheterna, begära in handlingar m.m. i syfte att kontrollera att verksamheten/verksamheterna bedrivs i enlighet med ansökan. Den ansvarige ska medverka till att tillsynen kan utövas. Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap i skollagen. Kommunen ska årligen tillsändas den senaste årsredovisningen/bokslutet som den juridiska personen är skyldig att upprätta. Beslut om förändringar av verksamheten Om verksamheten ska förändras i större omfattning, ska barn och utbildningsförvaltningen kontaktas omgående för att avgöra om förändringen kräver ett förnyat beslut om rätt till bidrag. Beslut om upphörande av verksamheten Om verksamheten ska upphöra, ska Barn och utbildningsförvaltningen kontaktas omgående. Missförhållanden/återkallelse av tillstånd/rätten till bidrag Om missförhållanden uppstår i verksamheten, och dessa inte rättas till efter påpekande, kan rätten till bidrag återkallas omgående. Eftersom det är huvudmannen som erhåller bidraget, måste all verksamhet upphöra om någon del av verksamheten missköts. De åtgärder som kan vidtas framgår av 26 kap skollagen. Rätten till bidrag återkallas även om villkoren för rätten till bidrag inte längre uppfylls eller huvudmannen försätts i konkurs eller är på obestånd.

50 ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE OCH BIDRAG FÖR PEDAGOGISK OMSORG, FORMA UTBILDNING AB FORMA Utbildning AB (nedan kallat FORMA) med organisationsnummer: , söker härmed som huvudman godkännande av bidrag för pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun. Vårt systematiska kvalitets- och miljöarbete är dokumenterat och följer kraven i kvalitets- och miljöledning PDCA. Genom vårt kvalitets- och miljöledningssystem säkerställer vi att: Verksamheten utgår från Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 Rev 2016) och Skolverkets Allmänna Råd med kommentarer för pedagogisk omsorg. Barnens särskilda rättigheter tillgodoses, så som de beskrivs i FNs barnkonvention. Verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Vi har personal med sådan utbildning och/eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet tillgodoses. Barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Lokaler och utrustning är säkra och ändamålsenliga. FORMA har hög ambition att ta tillvara på mångfald och att ge barn förutsättningar för grundläggande respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Vi strävar efter att ge barnen förutsättningar till förståelse för vår gemensamma miljö och de demokratiska värden som det svenska samhället vilar på. Företaget startades som aktiebolag i februari 2016 och har sitt säte i Växjö. Det första räkenskapsåret hade vi en omsättning på drygt 850 TSEK. I FORMAs ledning finns examinerad och behörig grundskolelärare, 1

51 examinerad och behörig förskolelärare, extern pedagogisk konsult samt person med dubbel kulturkompetens och egen erfarenhet av integrering i det svenska samhället. Dessa erfarenheter är grunden till att vi nu som huvudman önskar erbjuda pedagogisk omsorg. Det skulle vara mycket glädjande att få förtroende och möjlighet att tillhandahålla pedagogisk omsorg inom Uddevalla kommun. Vid frågor rörande denna ansökans innehåll vänligen kontakta per telefon: eller e-post: Med vänlig hälsning Pedagogchef och Styrelseledamot 2

52 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DENNA ANSÖKAN Ifylld ansökan om godkännande och bidrag för enskild pedagogisk omsorg. Bilaga 1 Handling som styrker att FORMA Utbildning Ab har beviljats F- skattsedel Bilaga 2 Meritförteckning, examensbevis och giltig lärarlegitimation för pedagogchef Bilaga 3 Likabehandlingsplan och checklista för kartläggning Bilaga 4 Säkerhet i lokaler och utemiljö, checklista 3

53 3. Kvalitet och övergripande krav på pedagogisk omsorgsverksamhet FORMAs kvalitet och pedagogiska omsorg Genom vårt kvalitets- och miljöledningssystem genom PDCA säkerställer FORMA utbildning AB att: Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 Rev 2016) och Skolverkets Allmänna Råd med kommentarer för pedagogisk omsorg såväl som FNs barnkonvention är vägledande för vår pedagogiska omsorg. Verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Vi har personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet tillgodoses. Barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Lokaler och utrustning är säkra och ändamålsenliga. 4

54 3.1 Verksamhetsidé och målet för verksamheten VERKSAMHETSIDÉ FORMA utbildning ABs verksamhetsidé är: Att i hemmiljö och små barngrupper erbjuda trygg, integrerande och likvärdig pedagogisk omsorg som stimulerar alla barns utveckling och fortsatta lust att lära VISION Vår vision är Trygga barn och nöjda vårdnadshavare MÅL FÖR VERKSAMHETEN För att säkerställa vår verksamhetsidé och uppnå vår vision har vi också satt tidsbestämda, avgränsade och mätbara delmål % utbildad eller erfaren personal, vilket sker genom god introduktionsutbildning vid nybörjad anställning hos FORMA Utbildning AB. Även genom kontinuerlig kompetensutveckling och handledning och stöd av oss som huvudman på FORMA. Vid behov görs även hembesök hos dagbarnvårdaren för att kunna stötta och hjälpa dagbarnvårdaren med sin verksamhet % beläggning av barn i verksamheten hos dagbarnvårdaren. Detta för att företaget ska kunna leva och växa vidare. 3. Tillväxt. Att god tillväxt sker av dagbarnvårdare och barn. 4. Vi skall öka medvetenheten om avfallssortering hos dagbarnvårdarna. Minst 95% procent av dagbarnvårdare skall på vår enkät svara att de sopsorterar. 5

55 5. Sträva efter 100 % procent krav- och miljömärkt mat och hushållsprodukter vid inköp % nöjda kunder. Med kunder avses dagbarnvårdare, vårdnadshavare och barnen % trivsel hos barn, vårdnadshavare och dagbarnvårdare. Företagets mål är fastställda med syfte att leva upp till vårdnadshavares, barns, medarbetares och intressenters behov och förväntningar på oss. All personal skall känna till våra mål. Måluppfyllnad mäts två gånger per år och sammanställs i god tid innan ledningens genomgång. Mätresultaten används som underlag för nya mål och ständiga förbättringar. 6

56 3.1.4 FORMAS ORGANISATION Ytterst ansvarig för FORMA utbildning AB är pedagogchefen. Pedagogchefen leder den pedagogiska verksamheten. Till sin hjälp har pedagogchefen pedagogsamordnare, externa pedagogiska konsulten, stab och dagbarnvårdare. Staben består av resurser för ekonomi, lön, administration, IT, HR, juridik, kommunikation och marknad. Pedagogchef Pedagogsamordnare STAB Extern konsult Dagbarnvårdare 7

57 3.2 Utbildning HUVUDMANNENS UTBILDNING OCH KOMPETENS FORMA är huvudman för den pedagogiska omsorgen och ansvarar för att dagbarnvårdarna är väl insatta i och uppdaterad om gällande styrdokument och att verksamheten bedrivs i enlighet med dessa. FORMA är arbetsgivare för anställd personal och följer arbetsmiljölagstiftningen PEDAGOGCHEF Verksamheten leds av pedagogchef som har lärarexamen för förskoleklass och grundskolans tidigare år. Pedagogchefen innehar giltig lärarlegitimation från Skolverket och har yrkeserfarenhet som klassansvarig för lågstadieelever samt som klassansvarig lärare i förberedelseklass för nyanlända barn. Se bifogad bilaga 2 för meritförteckning, examensbevis och lärarlegitimation för pedagogchef PEDAGOGSAMORDNARE För att ytterligare stärka verksamheten har pedagogchefen till sin hjälp vår pedagogsamordnare. Pedagogsamordnaren är examinerad och legitimerad förskollärare och har arbetat drygt fem år inom förskolan EXTERN KONSULT FORMA har tagit hjälp av en extern konsult för att utveckla arbetssättet kring Reggio Emilia som är den filosofi som ligger till grund för vårt pedagogiska arbete. 8

58 3.2.5 SÄKERSTÄLLANDE AV VERKSAMHETEN Tillsammans har FORMAs pedagogchef och pedagogsamordnare mycket god utbildning och erfarenhet för att som huvudman säkerställa att verksamheten utgår från Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 Rev 2016) och Skolverkets Allmänna Råd med kommentarer för pedagogisk omsorg. Såväl som att barnens särskilda rättigheter tillgodoses, så som de beskrivs i barnkonventionen DAGBARNVÅRDARNAS UTBILDNING OCH KOMPETENS Dagbarnvårdarna som anställs i den dagliga pedagogiska omsorgen har den utbildning, erfarenhet och de kvalifikationer som krävs för att ge god pedagogisk omsorg. Våra krav på dagbarnvårdarna är att de minst ska ha gått gymnasiet, gärna barn och fritidsprogrammet. Det är önskvärt att de har någon erfarenhet av att ha arbetat med barn i de aktuella åldrarna. Detta genom exempelvis att ha arbetat som förskolelärare, barnskötare, lärare eller övrig barnverksamhet. I vad mån enbart föräldraerfarenhet kan anses vara tillräckligt får bedömas i det enskilda fallet. Innan eventuell anställning ska CV och referenser lämnas in till FORMA för att kunna säkerställa att personen har den erfarenhet som han/hon uppgett. I verksamheten är det FORMAs skyldighet att se till att det finnas personal som behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning för att garantera att barnen får en egen språkutveckling i det svenska språket. Det betyder att barnen ska få vistas i en rik och språkutvecklande miljö, för ett gott fortsatt lärande. Det är också av stor betydelse att dagbarnvårdarna har god social kompetens och ett lämpligt förhållningssätt gentemot både barn och vuxna. För att se till barnens bästa är det viktigt att dagbarnvårdaren ser detta som en långsiktig anställning, vilket vi på FORMA är tydliga med att informera om innan anställning. 9

59 3.2.7 TYSTNADSPLIKT OCH ANMÄLNINGSPLIKT FÖR PERSONAL INOM FORMAS PEDAGOGISKA OMSORG Tystnadsplikt gäller för den som är eller har varit verksam inom FORMAs pedagogiska omsorg. Person får inte obehörigen röja vad denne har fått veta om enskilda personliga förhållanden. Innan anställning ska dagbarnvårdaren skriva under ett avtal om tystnadsplikt. Personal inom FORMAs verksamhet har även anmälningsplikt enligt skollagen och socialtjänstlagen. FORMA som huvudman har enligt lagstiftningen skyldighet att samverka med bl.a. nämnden för Arbete och välfärd i frågor som avser barn som far illa eller om de riskerar att fara illa BELASTNINGSREGISTRET Anställda inom FORMA skall innan anställning uppvisa anmärkningsfria utdrag från Belastningsregistret för skola, förskola eller barnomsorg. Utdragen skall visas både för dagbarnvårdaren och för övriga personer över 15 år i hushållet, i de fall verksamheten bedrivs i dagbarnvårdarens egna hem INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA Varje nyanställd dagbarnvårdare genomgår FORMAs introduktionsutbildning som innehåller både teori och praktik. I introduktionen går vi genom vägledandande dokument för den pedagogiska omsorgen så som läroplanen för förskolan, Barnkonventionen och skolverkets Allmänna Råd. Vi introducerar vår likabehandlingsplan, vår pedagogik, våra policys och mål, regler och rutiner. Den praktiska delen av introduktionen ägnas åt genomgång av säkerheten i lokalerna, hygien, utemiljö men även grupp diskussioner och workshops. 10

60 3.4 Kompetensutveckling FORMA ansvarar som huvudman för att verksamheten har tillräckliga personella resurser och att personalen har rätt kompetens och utbildning för sina arbetsuppgifter. Personalen får kontinuerligt den kompetensutveckling som krävs för att framgångsrikt och professionellt utföra sina uppgifter så att barnens behov av god pedagogisk omsorg tillgodoses. FORMA som huvudman säkerställer att: Vi anställer den som har utbildning med inriktning mot barn eller erfarenhet av att arbeta med barn i de åldrar som det gäller. Vi ger personalen möjligheter till kompetensutveckling och pedagogisk handledning FORMAS HANDBOK För att säkerställa att all personal som utför den dagliga pedagogiska omsorgen har grundläggande och aktuell kompetens får varje medarbetare vid anställning FORMAS Handbok. Handboken uppdateras löpande. Vid behov delar FORMA ut den reviderade upplagan till varje medarbetare och dagbarnvårdare. Handboken beskriver verksamheten och innehåller information om: Pedagogik och arbetssätt Årshjul Likabehandlingsplan och värdegrund Klagomål-, förbättring- och synpunktshantering Inflytande, delaktighet och ansvar, vårdnadshavare och barn. Inne och utemiljö Information till vårdnadshavare Barn i behov av särskilt stöd. Rutiner för barn som far illa. Föräldramöte Policys 11

61 Hämtning och lämning Placeringar Riktlinjer vid sjukdom Inskolning Vikariesystem PEDAGOGISK HANDLEDNING Genom vår pedagogchef och pedagogsamordnare har FORMA som huvudman mycket god pedagogisk kompetens. Varje dagbarnvårdare har tillgång till handledning via telefon eller i enskilt möte. FORMA gör minst två gånger varje läsår besök i varje verksamhet. Vi har även gemensamma handledningsträffar utefter önskemål och behov men samt under våra stängningsdagar enligt årshjulet s KOMPETENSUTVECKLING GENOM KURSER OCH ÖVNINGAR För att kompetensutveckla personalen håller vi återkommande föreläsningar och kurser i första hjälpen, brandprevention, arbetsmiljö och ergonomi samt kost och hälsa. Varje halvår hålls brandövning och praktiska övningar i likabehandling INDIVIDUELL KOMPETENSMATRIS Varje medarbetares kunnande finns dokumenterad i en kompetensmatris. Här listas formell utbildning, yrkeserfarenhet, särskilda kvalifikationer och att medarbetaren samt övriga i hushållet har godkända utdrag ur belastningsregister. Matrisen skapas vid anställning, uppdateras löpande och tas upp till diskussion vid de årliga utvecklingssamtalen mellan medarbetare och pedagogchef. 12

62 3.4.6 INDIVIDUELL KOMPETENSUTVECKLING På individuell nivå arbetar varje medarbetare enligt den individuella utvecklingsplanen som innehåller mål för arbetsuppgifter, kompetensutveckling och god hälsa. Alla medarbetare kan och bör ta eget ansvar och initiativ till sin personliga och yrkesmässiga utveckling UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplanen utgår från verksamhetens behov, barnens bästa, de individuella kompetensmatriserna och medarbetarnas önskemål. Inom ramen för vår verksamhetsutveckling ingår utveckling av vår egen förmåga genom utbildning inom exempelvis pedagogik, arbetssätt och nya forskningsrön. 13

63 3.5 Systematiskt kvalitetsarbete SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Vårt systematiska kvalitetsarbete innehåller nulägesanalys, planering, uppföljning, utvärdering, analys av verksamheten samt åtgärder för utveckling säkerställs genom vårt dokumenterade kvalitets- och miljöledningssystem PDCA. PLANERA FÖRBÄTTRA FORMA GENOMFÖRA UTVÄRDERA Ledningssystemet säkerställer att vårt kvalitetsarbete planeras, genomförs och följs upp under kvalitetssäkrade former. FORMAs systematiska kvalitetsarbete definieras som ett kontinuerligt förlopp av: planering-genomförandeuppföljning-förbättring enligt PDCA-cykeln (Plan-Do-Check-Act). Detta är vår metod för utveckling av både ledningssystemet som helhet och för verksamhetsprocesserna. 14

64 3.5.2 ÅRSHJULET De aktiviteter vi genomför inom ramen för vårt systematiska kvalitets- och miljöarbete är fördelade över året och finns beskrivna i vårt årshjul. Årshjulet säkerställer att vi skapar förutsättningar för en trygg, integrerande och likvärdig pedagogisk omsorg som stimulerar alla barns utveckling och fortsatta lust att lära. För att säkerställa och utveckla kvaliteten följer FORMA årligen, i maj, upp verksamhetens måluppfyllnad. I uppföljning och utvärdering av verksamheten är det av stor betydelse att vi identifierar utvecklingsområden och sätter mål för nästkommande år. FORMA som huvudman genomför uppföljningar och utvärderingar som utgår från ett tydligt barnperspektiv. Vårt systematiska kvalitetsarbete innebär att vi: Kartlägger verksamhetens förutsättningar och genomförande Analyserar kvaliteten och bedömer verksamhetens utvecklingsbehov Med utgångspunkt i analysen och i dialog med personalen planerar och beslutar om vilka områden som behöver utvecklas för att stimulera barnens utveckling och lärande Följer upp att formerna för barnens delaktighet och medverkan i uppföljning och utvärdering är anpassade till deras ålder och mognad. Pedagogchefen är ytterst ansvarig för FORMAs systematiska kvalitetsarbete och årshjulet. Varje dagbarnvårdare ansvarar för att följa årshjulet och anpassa den dagliga pedagogiska omsorgen efter barngruppens behov och intressen. Se vidare bilaga 3 FORMAs årshjul. 15

65 3.6 Barnen deras inflytande och ansvar HUVUDMAN FORMAs strategi för att ge barnen ökat ansvar och inflytande utifrån deras ålder och mognad är att som huvudman tillhandahålla riktlinjer, ramverk och förslag för hur den dagliga pedagogiska omsorgen skall bedrivas. Vägledande för strategin är Barnkonventionen, Läroplan för förskolan (Lpfö 98 Rev 2016) och skolverkets Allmänna Råd med kommentarer för pedagogisk omsorg FORMAS RIKTLINJER TILL DAGBARNVÅRDAREN FORMA säkerställer att barnets särskilda rättigheter så som de beskrivs i barnkonventionen tillgodoses i verksamheten. Dagbarnvårdaren ska aktivt arbeta för att stödja alla barn till att utveckla sitt språk och sin identitet, sin självständighet och sin förmåga till empati. Detta för att barnen ska få de bästa förutsättningarna för inflytande och påverkan. Den dagliga pedagogiska omsorgen skall med hänsyn till barnets ålder och mognad: Vara utformad så att barnen får det särskilda stöd, den hjälp och utmaningar som de behöver. Skapa tillfällen för barnens verkliga inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Möjliggöra för varje barn att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Ge flickor och pojkar lika utrymme och inflytande inom den pedagogiska omsorgen och dess ramar. Lära varje barn att ta ansvar för sina egna handlingar och att kunna verka efter demokratiska principer. 16

66 Det enskilda barnet skall ges möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därigenom läggs grunden för demokratisk kompetens. Förbereda barnen för de rättigheter och skyldigheter som gäller inom ett demokratiskt samhälle och att de är delaktiga däri. Skapa förutsättningar för barnets vilja att ta ansvar, vilja att bedriva inflytande inom dagbarnvårdarens hemmiljö, ansvarstagande för sig själv och gemenskapen inom barngruppen PEDAGOGISKA OMSORGEN Dagbarnvårdaren ansvarar för att ha ett medvetet förhållningssätt som skapar bästa förutsättningar för barnens inflytande och ansvar. Dagbarnvårdaren ansvarar vidare för att utforma den dagliga pedagogiska omsorgen utifrån FORMAS riktlinjer och med hänsyn till barngruppen och till det enskilda barnets behov, önskemål, ålder och utveckling. Dagbarnvårdaren ska: Uppmuntra och stödja barnens delaktighet i och inflytande över pedagogisk omsorgen samt stödja dem i att ta ansvar för sina egna handlingar i vardagliga situationer Utarbeta former för barnens delaktighet och inflytande där alla barn ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning om vad som är meningsfullt och roligt i den pedagogiska omsorgen, oavsett ålder, kön social och kulturell bakgrund. 17

67 3.7 Vårdnadshavarna deras inflytande och ansvar Enligt läroplan för förskolan skall:... arbetet med barnen ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vårdnadshavarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan SAMARBETE OCH SAMVERKAN I DEN DAGLIGA KONTAKTEN Samarbete och samverkan mellan den pedagogiska omsorgen och vårdnadshavarna sker främst genom de olika kontaktytorna mellan dagbarnvårdarna och vårdnadshavarna. FORMAs s riktlinjer är att dagbarnvårdaren skall ge vårdnadshavare och barn goda förutsättningar och möjligheter till inflytande. Dagbarnvårdaren skall främja samarbete och samverkan så att vårdnadshavarna ges förutsättningar till inflytande genom att: Aktivt sträva efter mycket god kommunikation och samverkan med vårdnadshavare. Hålla inskolningssamtal med nya vårdnadshavare och barn med information om den pedagogiska omsorgens mål, innehåll samt klagomålshantering och rapportering om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Regelbundet hålla utvecklingssamtal och föräldramöten. Regelbundet informera vårdnadshavarna om barnets utveckling och trivsel i barngruppen. Regelbundet säkerställa kännedom om barnets hemmiljö och vunna erfarenheter för att kunna stimulera barnets utveckling. 18

68 Årligen vid läsårets start och när nya barn börjar i omsorgen dela ut skriftlig information om den pedagogiska omsorgens upplägg, mål, innehåll och klagomålshantering och rapportering om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 3.8 Likabehandlingsplan FÖRHÅLLNINGSSÄTT FORMAs ser olikheter och mångfald är en tillgång och styrka. Vi arbetar för att barn ska kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Hos oss råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Vår Likabehandlingsplan bygger på FNs barnkonvention, Skollagen och diskrimineringslagen. Planen inkluderar också arbete för att uppnå vår målsättning och strävan mot vår vision. FORMA har ett helhetstänk i dessa viktiga frågor och för tydlighetens skull har vi samlat vårt arbete för likabehandling enligt diskrimineringslagen och vårt arbete mot kränkande behandling enligt skollagen i en och samma plan, vår Likabehandlingsplan UPPFÖLJNING, ANALYS OCH UTVECKLING Arbetet med Likabehandlingsplanen är ständigt närvarande. Rent praktiskt är arbetet fördelat över året och sker på alla nivåer i verksamheten. FORMA som huvudman följer upp, utvärderar och sätter nya mål för likabehandlingsplanen 19

69 en gång per år. Den nyupprättade Likabehandlingsplanen delges alla medarbetare både skriftligt och muntligt. Den pedagogiska verksamheten kartläggs med utgångpunkt i Likabehandlingsplanen två gånger per år. Resultatet sänds till FORMAs pedagogsamordnare som sammanställer. Pedagogchefen analyserar sammanställningen och den pedagogiska omsorgens Likabehandlingsarbete. I uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen lägger vi stor vikt vid att identifiera utvecklingsområden och sätter mål för nästkommande år DAGBARNVÅRDARENS ANSVAR OCH ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLANEN Dagbarnvårdarna ansvarar för att i den dagliga pedagogiska omsorgen arbeta enligt fastslagen Likabehandlingsplan. Dagbarnvårdarens ansvar innebär också att två gånger per år kartlägga den egna verksamheten och sätta upp ett eget mål för sin verksamhet, dokumentera samt rapportera till pedagogsamordnare. Kartläggningen dokumenterar barnens trygghet, trivsel och eventuell upplevelse av kränkningar eller mobbing. Se bifogad bilaga 4 Likabehandlingsplan och Kartläggning. 20

70 3.9 Säkerhet FÖREBYGGANDE SÄKERHET Grundläggande för att upprätthålla säkerheten är vårt förebyggande arbete. Riktlinjerna till dagbarnvårdarna är att: den fysiska miljön skall vara trygg, säker, ändamålsenlig och tillgänglig för barn i de aktuella åldrarna HEMBESÖK FÖR KARTLÄGGNING AV SÄKERHETEN Vid nyanställning av dagbarnvårdare görs hembesök i den praktiska delen av introduktionsutbildningen. Tillsammans med dagbarnvårdaren kontrolleras lokalerna och utemiljön så att de är trygga, säkra och hälsosamma samt möjliggör för en god pedagogisk omsorg. Se bifogad bilaga 5 Checklista för säkerhet i lokaler och utemiljö. Om vi upptäcker avvikelser har dagbarnvårdaren 30 dagar på sig att ytterligare förbättra lokalerna och åtgärda brister. Därefter gör FORMA nytt hembesök SÄKERHET I DEN DAGLIGA PEDAGOGISKA OMSORGEN I den dagliga pedagogiska omsorgen gör dagbarnvårdaren egenkontroller som kartlägger säkerheten inom: Lokalerna Hygien Mat och livsmedelsförberedelse Utomhusmiljön Aktiviteter inomhus Aktiviteter utomhus 21

71 3.9.4 OM OLYCKAN ÄR FRAMME Om olyckan skulle vara framme har FORMA tagit fram rutiner för hur dagbarnvårdaren skall agera. I Krispärmen som finns hos varje dagbarnvårdare, finns rutiner för akuta åtgärder vid exempelvis allergi, olycka, hastigt insjuknande, försvunnet barn, hot och våld. Vid incident eller olyckor vidtar dagbarnvårdaren akuta åtgärder och vårdnadshavare informeras omgående UTREDNING AV INCIDENT ELLER OLYCKA Eventuella incidenter och olyckor dokumenteras och utreds av huvudmannen. Dagbarnvårdaren skriver en incident/olycksrapport som lämnas till FORMAs pedagogchefen. Pedagogchefen beslutar om åtgärd, exempelvis förändring av rutin och återkopplar till dagbarnvårdaren. Återkopplingsmöte hålls med vårdnadshavare, barn, dagbarnvårdare och vid behov pedagogchef UTVECKLING AV SÄKERHETEN Årlig uppföljning av den pedagogiska omsorgen görs bland annat genom vårdnadshavar- och barnundersökningar vilka anpassas efter individernas olika förutsättningar. Dagbarnvårdaren ansvarar för att alla vårdnadshavare och barn i gruppen ges möjlighet att utvärdera sin upplevelse av den pedagogiska omsorgen. Samordnaren samlar in och sammanställer samtliga utvärderingar. Pedagogchefen analyserar resultatet kvartalsvis. Ytterst ansvarig för uppföljning, analys och åtgärder är pedagogchefen. 22

72 3.9.7 KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FÖR UTVECKLING AV SÄKERHETEN Klagomål, synpunkter och förbättringsförslag är ett viktigt sätt för FORMA att utveckla vår verksamhet samt bibehålla och öka säkerheten. FORMAs skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål omfattar: Tydlig anvisning om hur barn och vårdnadshavare kan lämna klagomål på verksamheten och hur dessa hanteras. Tydlig ansvarsfördelning över vem eller vilka hos huvudmannen som har ansvaret för att ta emot och utreda klagomål. FORMAS information om rutiner för klagomål är: Tillgänglig för alla berörda genom olika informationskanaler. Exempelvis via hemsidan VEM KAN TA EMOT KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER? I första hand är det dagbarnvårdarna som kan och skall ta emot klagomål och synpunkter från vårdnadshavare och barn. I andra hand är det pedagogchefen som tar emot klagomål och i tredje hand är det skolinspektionen. Synpunkter och/eller klagomålen kan lämnas muntligt eller skriftligt. Den som tar emot klagomålet avgör allvarlighetsgraden och det är viktigt att dagbarnvårdaren kontaktar och vidarebefordrar klagomålet till FORMA i de fall som det krävs. 23

73 HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER Beroende på allvarlighetsgrad så vidtas åtgärd inom skälig tid, snarast alternativt omgående. Skattningen görs enligt en 10-stegsskala. Grön åtgärdas inom skälig tid = inom två arbetsveckor Gul åtgärdas snarast = inom en arbetsvecka Röd åtgärdas omgående = inom 24 timmar, pedagogchef kontaktas omgående. Synpunkter och klagomål rapporteras till pedagogsamordnare som gör sammanställning och vid behov rapporterar till pedagogchefen. Pedagogchefen analyserar månadsvis uppkomna situationer, vidtagna åtgärder och föreslår förebyggande eller korrigerande åtgärd. Beslut om övergripande åtgärd tas kvartalsvis och vid FORMAs utvärdering av verksamhetens måluppfyllnad, som är i maj. Åtgärd kan innebära utvecklade rutiner, personalens kompetensutveckling eller införskaffande av mer ändamålsenlig utrustning

74 3.10 Maten GRUNDLÄGGANDE OM MATEN Av förarbetena till skollagen framgår att det i begreppet omsorg även ingår att barnen serveras varierande och näringsriktiga måltider. Måltider i FORMAs pedagogiska omsorg utgår från Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Till hjälp har FORMA haft en utbildad kock med flera års erfarenhet av skolkök som har plockat fram receptbank och riktlinjer RIKTLINJER FÖR MATEN FORMAs arbete med maten är att som huvudman ge dagbarnvårdarna riktlinjer och information om varierad kost, när måltider skall serveras, vad måltiderna skall innehålla och information gällande specialkost och allergener. Vi tillhandahåller också en receptbank och menyförslag. I riktlinjerna ingår även säker livsmedelshantering och hygien MATEN I DEN DAGLIGA PEDAGOGISKA OMSORGEN Dagbarnvårdaren ansvarar för att måltiderna serveras på fasta tider samt att maten är näringsriktig och varierad. Måltidssituationen skall vara trivsam och anpassas efter årstider och högtider. Måltiderna bör användas till att göra barnen medvetna om bordsskick och det egna kulturarvet såväl som andra kulturers mat och måltidstraditioner SPECIALKOST Dagbarnvårdaren ansvar för att utifrån barnens behov servera specialkost vid exempelvis födoämnesallergier eller religionstillhörighet. Dagbarnvårdaren skall för varje barn säkerställa att blanketten gällande födoämnesallergi eller religion är ifylld av vårdnadshavare. 25

75 FRUKOST, LUNCH OCH MELLANMÅL Dagbarnvårdaren skall servera frukost, lunch och mellanmål. För de barn som är kvar längre på eftermiddagarna erbjuds ett extra mellanmål. Varje dag serveras lunch med komplett näringsinnehåll tillsammans med mjölk eller vatten samt frukt och grönsak. Menyn varieras över tid och barnen ges utifrån ålder och mognad möjlighet till att påverka måltiden TIDPUNKTER FÖR MÅLTIDER Förslag till tidpunkter för måltider är: 8.00 frukost 9.30 fruktstund lunch mellanmål frukt Exakta tider för måltidsservering bestäms av dagbarnvårdaren med utgångspunkt i barngruppens behov, önskemål och sammansättning BEREDNING AV MAT FORMAs riktlinjer och rutiner gällande beredning av mat syftar till att förebygga risker från dålig livsmedelshantering. Rutinerna gäller exempelvis transport, förvaring och tillagning av livsmedel samt hygien i kök och förvaringsskåp Öppethållande FORMA erbjuder pedagogisk omsorg i den omfattning som behövs utifrån vårdnadshavarnas förvärvsarbete, inklusive tid för sömn före och efter nattarbete eller studier, skälig restid samt tid för lämning och hämtning. FORMA tillhandahåller pedagogisk omsorg alla helgfria vardagar förutom julafton, nyårsafton och midsommarafton. 26

76 4. Lokaler och utemiljö Den pedagogiska omsorgen kommer att bedrivas i en ändamålsenlig lokal. Lokalerna ska vara anpassade för sitt ändamål. Personal och barn i verksamheten ska vistas i en säker, god och hälsosam miljö. Lokalernas storlek och utformning, miljö och material ska vara beskaffade så att uppgiften att ge en god pedagogisk verksamhet understöds och kan genomföras (ur Skolverkets Allmänna Råd med kommentarer för pedagogisk omsorg s.23). FORMA som huvudman bär det övergripande ansvaret för att lokalerna är säkra och ändamålsenliga. Dagbarnvårdaren ansvarar för och intygar skriftligt till huvudmannen att lokalen för den pedagogiska omsorgen är: Trygg, säker och hälsosam för barn att vistas i Utformad så att den möjliggör en varierad verksamhet, som stimulerar barns lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp. 4.1 SÄKERSTÄLLANDE AV LOKAL OCH UTEMILJÖ I den praktiska delen av vår introduktionsutbildning gör vi hembesök. Tillsammans med dagbarnvårdaren kontrolleras lokalerna och utemiljön så att de är trygga, säkra och hälsosamma samt möjliggör för en varierad verksamhet. Dagbarnvårdaren har 30 dagar på sig att ytterligare förbättra lokalerna och åtgärda brister. Därefter gör vi nytt hembesök. 27

77 5. Övriga upplysningar 5.1 FORMAS PEDAGOGISKA GRUND Vårt pedagogiska arbete är inspirerad av Reggio Emilia filosofin. Reggio Emilia växte fram på 1960-talet i den norditalienska staden Reggio nell Emilia. FORMAs pedagogik utgår från att: Miljön bidrar till barnens utveckling och skall väcka deras fantasi och nyfikenhet. Den ska uppmuntra barnen till lek, kommunikation, utforskande och lärande. Miljön ska utgå från barnens behov och behöver därmed förändras allteftersom behoven ändras. Barnen lär sig att söka sin egen kunskap. Det är inte alltid barnet behöver hjälp av en vuxen. I samspel med andra barn lär sig det enskilda barnet att alla har rätt att uttrycka sin åsikt. Barn har många olika uttryckssätt. Det är betydelsefullt att barnen får använda hela sitt estetiska register för att främja god utveckling i praktiken. Att måla, tala, dansa, spela teater, sjunga osv underlättar för barnen att finna mönster och helheter med hjälp av olika kontexter. Den vuxne skall ställa frågor som främjar barnets lärande och vara en stödjande medforskare såväl som observera, lyssna och iaktta. 28

78 5.2 FORMAS ARBETSSÄTT För att tillvarata varje barns förutsättning, erfarenhet och intresse är vårt arbetssätt uppdelat i sex delområden, pusselbitar, som tillsammans skapar förutsättningar för trygg, integrerande och jämställd pedagogisk omsorg som stimulerar alla barns utveckling och fortsatta lust att lära. 29

79 M ERITFÖRTECKNING PEDAGOGCHEF UTBILDNINGAR Aug Jan 2014, Lärarprogrammet (210 Hp) För verksamhet i förskoleklass och grundskolans tidigare år Aug Jun 2007, Samhällsvetenskapsprogrammet, Kungsmadskolan, Växjö Inriktningen medier, information och kommunikation ANSTÄLLNINGAR Jan Jun 2014, Lammhult skola, Växjö Kommun Klassansvarig!för!förberedelseklass!! Aug Mars 2015, Lammhult skola, Växjö Kommun Klassansvarig!för!förskoleklass! Mars Jun 2015, Lammhult skola, Växjö Kommun Klassansvarig för årskurs 1 Aug Jun 2016, Åryd skola, Växjö Kommun Klassansvarig årskurs 2 Ö VRIGA MERITER Jun Aug 2014, Växjö kommun Arbetat heltid på korttidsboende under fyra sommarlov Aug Maj 2010, Stockholm stad Vikarierat för lärare och förskolelärare under ett års tid F O R M A UTBILDNING AB S IDAN 1 AV 1

80

81

82

83

84 * Skatteverket Box HELSINGBORG Registerutdrag Datum FORMA Omsorg AB BOX VÄXJÖ Organisationsummer 1 (2) Registreringar avseende skatteform, moms- och arbetsgivarregistrering Skatteform Godkänd för F-skatt fr.o.m Registrerad för moms Nej Avgiftsskyldig som arbetsgivare Fr.o.m Arbetsgivardeklaration lämnas Den 12 i månaden efter redovisningsperiodens utgång Grunduppgifter avseende verksamhet, räkenskapsår och bokslut Huvudsaklig verksamhet Övriga öppna sociala insatser för vuxna SNI-koder Räkenskapsår och bokslutsdatum Juridisk form Avslutdatum för innevarande räkenskapsår ÖVRIGA AKTIEBOLAG Bokslutsdatum 31 december Kontaktuppgifter Postadress BOX VÄXJÖ Särskild skatteadress (används vid utskick av bl.a. moms- och arbetsgivardeklarationer från Skatteverket) Särskild besöksadress Telefon SKV sv 00 12

85 2 (2) Vad innehåller registerutdraget? Registerutdraget visar bl. a. information om gällande registreringar avseende: Skatteform (t. ex. godkänd för F-skatt) Momsregistrering Arbetsgivarregistrering Det visar inte registreringar avseende punktskatt, kassaregister eller deklarationsombud. Utdraget visar uppgifter som är aktuella vid den tidpunkt då det skrivs ut. Registreringar eller ändringar som ska börja gälla längre fram i tiden visas inte. Utdraget gäller tillsvidare och ett nytt skickas inte ut förrän någon registrering tillkommer, ändras eller avslutas. Man kan när som helst beställa ett nytt registerutdrag genom Beställningstjänsten som finns på skatteverket.se eller genom att ringa Skatteverkets servicetelefon, direktval Utdraget är gratis. Ändring av registrerade uppgifter som visas på utdraget Om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras, ska ni anmäla det till Skatteverket inom två veckor efter ändringen sker. Behörig företrädare med e-legitimation kan enkelt göra en ändrings- eller avregistreringsanmälan via Skatteverkets e-tjänst på verksamt.se. Det går också att använda blanketten Ändringsanmälan (SKV 4639) som finns att ladda ner på skatteverket.se. Det kostar inget att ändra eller avsluta registrerade uppgifter hos Skatteverket. Lämna moms- och arbetsgivardeklaration elektroniskt Det är enkelt och smidigt att lämna moms- och arbetsgivardeklaration elektroniskt via e-tjänsten Moms- och arbetsgivardeklaration. I e-tjänsten finns automatiska summeringskontroller och dessutom får man en kvittens direkt om att deklarationen är inskickad. Många gånger behövs ingen särskild anmälan för att börja deklarera elektroniskt. Läs mer om e-tjänsten Moms- och arbetsgivardeklarationer på skatteverket.se. Ändring av postadress Ändrar ni postadress måste ni anmäla det till Bolagsverket. Det räcker alltså inte att bara ändra adressen hos Skatteverket eller hos adressandring.se. Anmäl ny adress i Bolagsverkets e-tjänst på verksamt.se. Det kostar inget att ändra postadress hos Bolagsverket. Ändring av övriga adresser som framgår av detta registerutdrag, se Ändring av uppgifter som visas på utdraget som finns ovan. Vill ni slippa pappersutskick? Om ni skaffar en säker digital brevlåda kan ni få post från Skatteverket och andra myndigheter digitalt. Posten samlas i en säker digital brevlåda och behörig person öppnar och läser den enkelt med hjälp av en e-legitimation. Tjänsten är gratis och ni kan läsa er post på datorn, läsplattan och på mobilen. Anmäl er på minameddelanden.se. Ändring av Beslut om debiterad preliminärskatt Om er verksamhets överskott ändras ska ni skicka in en preliminär inkomstdeklaration. Detsamma gäller om ni avslutar verksamheten. Använd med fördel e-tjänsten Preliminär inkomstdeklaration, som finns på skatteverket.se. Ni kan också använda blanketten Preliminär inkomstdeklaration 2 (SKV 4313). Blanketten finns att ladda ner på skatteverket.se. SKV sv 00 12

86 Sundsvall Ärendenummer /2017 Registreringsdatum :22 1 (3) Skaffa digital brevlåda Med en digital brevlåda får du post från Bolagsverket och andra myndigheter digitalt i stället för på papper. Läs mer på bolagsverket.se/digitalbrevlada FORMA Utbildning AB Box VÄXJÖ Vi har registrerat följande ärende Organisationsnummer: Företagsnamn: FORMA Omsorg AB Bolagsverket har registrerat detta ärende om - företagsnamn (firma) - bolagsordning

87 Sundsvall REGISTRERINGSBEVIS AKTIEBOLAG Organisationsnummer Objektets registreringsdatum Nuvarande firmas registreringsdatum Dokumentet skapat Sida :23 2 (3) Org.nummer: Firma: Adress: FORMA Omsorg AB Box VÄXJÖ Säte: Registreringslän: Anmärkning: Kronobergs län, Växjö kommun Detta är ett privat aktiebolag. BILDAT DATUM SAMMANSTÄLLNING AV AKTIEKAPITAL Aktiekapital: Lägst...: Högst...: SEK SEK SEK Antal aktier: 500 Lägst...: 500 Högst...: STYRELSELEDAMOT, ORDFÖRANDE STYRELSELEDAMÖTER STYRELSESUPPLEANTER FIRMATECKNING Firman tecknas av styrelsen FÖRESKRIFT OM ANTAL STYRELSELEDAMÖTER/STYRELSESUPPLEANTER Styrelsen skall bestå av lägst 1 och högst 10 ledamöter med högst 10 suppleanter. BOLAGSORDNING Datum för senaste ändringen:

88 Sundsvall REGISTRERINGSBEVIS AKTIEBOLAG Organisationsnummer Objektets registreringsdatum Nuvarande firmas registreringsdatum Dokumentet skapat Sida :23 3 (3) FÖRBEHÅLL/AVVIKELSER/VILLKOR I BOLAGSORDNINGEN Bestämmelse att företaget inte behöver ha revisor VERKSAMHET Bolaget har till föremål för sin verksamhet att utveckla och tillhandahålla Familjehems-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Företaget skall även bedriva förskoleverksamhet i form av pedagogisk omsorg och förskola. RÄKENSKAPSÅR KALLELSE Kallelse ska ske genom e-post, fax eller brev. FIRMAHISTORIK FORMA Utbildning AB Trummen Utbildning AB Trummen Vård och Behandling Aktiebolag Grundbulten AB ****Registreringsbeviset är utfärdat av Bolagsverket****

89 SÄKERHET I LOKALER OCH UTEMILJÖ Namn:... Adress:... Telefon och e-post:... Signatur:... Datum för genomgång:... Förekommer något av nedanstående i dina lokaler eller utemiljö? Ja Nej Småsaker som är farliga för barn förvaras oåtkomligt. Varmvattnet har en temperatur i kranen på ca grader. Spisen har tippskydd, hällskydd och luckspärr. Ugnsluckan blir ej het då ugnen används. Knivar och vassa föremål förvaras oåtkomligt för barnen. Bokhylla, garderob och annan tung inredning är skäligt förankrat Eluttag är hela och har petskydd. Elutrustning är i gott och säkert skick. Eluttag i våtutrymmena är försedda med jordfelsbrytare Kemikalier exempelvis maskindiskmedel, tvättmedel, rengöringsmedel förvaras oåtkomligt för barnen. Mediciner förvaras oåtkomligt för barn. Trappor har skäligt fallskydd i form av spaljé, handledare och grind. Fönster är spärrade där fallrisk föreligger F O R M A UTBILDNING AB S IDAN 1 AV 2

90 Värmeelement har lägre temperatur än 60 grader, alternativt skydd. Glasrutor under 80 cm från golvet har härdat glas eller skälig skyddsutrustning. Det finns förstahjälpen-kit i huset. Ingen rasrisk föreligger vad gäller vedhögar, plankor eller liknande. Stup och branter är skäligt säkrade. Brunnar och andra vattensamlingar, djupare än 10 cm, är skäligt säkrade. Trädgård, lekplats och utemiljö där barnen vistas är inhägnat och skäliga åtgärder för att förhindra olyckor med trafik är vidtagna. Eldstad för öppen eld sotas enligt föreskrift. Skäliga åtgärder i form av gnistgaller, staket och liknande för att skydda barnen från eldstaden är vidtagna. Brandfarlig vara förvaras inte inne i huset. Två oberoende utrymningsvägar finns.(gäller villafastighet). Minst en fungerande brandvarnare per 60 kvadratmeter finns. Anordning för brandsläckning finns. F O R M A UTBILDNING AB S IDAN 2 AV 2

91 I N N E- O C H U TEMILJÖ HUVUDMAN FORMA anser att miljöns utformning är betydelsefull för det enskilda barnet och barngruppens möjlighet till lärande och utveckling. Den dagliga pedagogiska omsorgen tillhandahålls i dagpedagogens hemmiljö och utformas med utgångspunkt i de allmänna råden om pedagogisk omsorg. Verksamheten kommer säkras genom systematiskt kvalitetsarbete. De olika verksamheterna kan inte utformas likadant överallt då dagpedagogernas hemmiljö ser olika ut. Barnens förutsättningar och behov påverkar likväl och därför kan inte resurserna fördelas lika överallt. FORMA tillhandahåller checklista för säkerhet i lokalerna och utemiljön. Detta görs i förebyggande syfte, för att förhindra eventuella olyckor eller tillbud. FORMA som huvudman ansvarar inte för eventuellt slitage av lokalerna som verksamheten sker inom. Däremot ersätter huvudmannen det material som vi ger dagpedagogerna. Huvudmannen ansvarar för att erbjuda barnen en välbalanserad dagsrytm och miljö i förhållande till deras ålder och vistelsetid. Huvudmannen ser till att den blivande dagpedagogen får information under introduktionskursen och får då Formas Handbok och de rätta verktygen för att göra sin egen verksamhetsbeskrivning. Denna ska i sin tur godkännas av oss och kommunen. I DEN PEDAGOGISKA OMSORGEN Dagpedagogens uppgift är att barnen ska känna sig trygga i lokalerna och miljön som ska präglas av lek och aktivitet och att barnen på så sätt utforskar sin omvärld. F O R M A U T B I L D N I N G S I D A N 1 A V 7

92 Den pedagogiska omsorgen ska även verka utomhus och därigenom också möjliggöra till lek och aktivitet. Detta i planerad miljö, det vill säga med syfte och mål. Genom att använda miljön både inne och ute ges barnet möjlighet att lära känna och förstå sin omvärld och ta del av det lokala kulturlivet. Miljön som dagpedagogen skapar inom sin egen verksamhet ska vara innehållsrik, berikande och inbjudande genom att se till det material de har att tillgå, använda sin fantasi och skapa någonting nytt ur något som redan finns. Likväl nyttja det material som huvudmannen ger ut innan verksamhetens start. Detta ökar möjlighet till att dagpedagogen främjar barnens utveckling och förståelse för sig själv som individ och sin omvärld. F O R M A U T B I L D N I N G S I D A N 2 A V 7

93 KARTLÄGGNING AV INNE- OCH UTEMILJÖ MED RUM FÖR VILA, MÅLTIDER OCH LEK Dagbarnvårdarens namn:.. Adress:.. Beskriv inomhusmiljön Ja Nej Verksamheten bedrivs i mitt hem. Lokalerna finns i fristående villa eller radhus. Lokalerna finns i lägenhet. På våningsplan Lokalerna består av.antal rum. Varav..antal rum används för familjedaghemmets verksamhet. I anknytning till verksamhetsutrymmet finns fullt utrustat kök. Beskriv utförligt hur du avser att använda lokalerna i verksamheten. Använd följande rubriker: F O R M A U T B I L D N I N G S I D A N 3 A V 7

94 Generellt om lokalerna: Utrymme för barnets tillhörigheter: Utrymme för lek och lärande: Utrymme för vila och lugn: Utrymme för måltider: F O R M A U T B I L D N I N G S I D A N 4 A V 7

95 Utrymme för hygien, toalettbesök och blöjbyten: Beskriv hur ofta och hur du planerar att hålla lokalerna rena: F O R M A U T B I L D N I N G S I D A N 5 A V 7

96 Beskriv utomhusmiljön Ja Nej Finns avskild och inhägnad utemiljö i direkt anslutning till inomhusmiljön? Om säker utomhusmiljö inte finns i direkt anslutning, beskriv hur barnen ges möjlighet att vistas utomhus. Hur långt är det till och hur planerar du att ta barngruppen till närmaste lekpark, park, skog och/eller grönområde: Beskriv utomhusmiljön med följande rubriker: Generellt om utomhusmiljön: F O R M A U T B I L D N I N G S I D A N 6 A V 7

97 Utomhusmiljö som möjliggör lek och aktiviteter: Utomhusmiljö som möjliggör stilla aktiviteter: Utomhusmiljö som möjliggör lättare förtäring exempelvis mellanmål: F O R M A U T B I L D N I N G S I D A N 7 A V 7

98 LIKABEHANDLINGSPLAN FORMA ser olikheter och mångfald som en tillgång och styrka. Vi arbetar för att barn ska kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. FORMAs vision: Trygga barn och nöjda vårdnadshavare. Denna plan bygger på FNs barnkonvention, Skollagen och diskrimineringslagen. För tydlighetens skull har vi valt ett helhetstänkande kring dessa viktiga frågor och denna plan omfattar därför både arbetet med likabehandling enligt diskrimineringslagen och plan mot kränkande behandling enligt skollagen. DEFINITIONER Vad är kränkande behandling, trakasserier och diskriminering? Det är viktigt att alla i vår verksamhet har kunskap om innehållet i begreppen. Diskriminering När ett barn direkt eller indirekt missgynnas på grund av ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier Trakasserier är kränkning av någons värdighet på samma grunder som diskriminering. Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker barns värdighet.

99 FORMER AV DISKRIMINERING ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller text alternativt bildförmedlade. Fysiska att förstöra andras saker fysiskt våld såsom slag och sparkar Verbala att nedvärdera någons person eller arbete att säga att någon inte duger att retas och säga fula ord till varandra att bli orättvis beskylld Psykosociala att inte känna sig delaktig att inte bli lyssnad på att bli ovänligt bemött att inte ses som lika värda och unika Text och bildförmedlande ex. klotter, brev, sms, e-post, mms

100 FÖREBYGGA, UPPTÄCKA, ÅTGÄRDA OCH DOKUMENTERA Vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Förebygga Förebyggande börja med den vuxne som en god förebild genom att visa respekt, hänsyn och förståelse för barn och vuxna. Dagbarnvårdaren skall se varje enskilt barn och låta barnen vara delaktiga i den dagliga omsorgen. Dagbarnvårdaren skall vara observant och uppmärksam för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Dagbarnvårdaren skall ge tydlig information till vårdnadshavare om vilka regler och förhållningssätt som gäller. Planen skall finnas synlig i varje hem. Dagbarnvårdaren ska arbeta för mycket god kommunikation och kontakt med vårdnadshavaren. Dagbarnvårdaren skall två gånger per år kartlägga barnens trygghet, trivsel och säkerställ att barnen inte upplever kränkningar eller mobbing. Dagbarnvårdaren skall informera vårdnadshavare och barn om hur de skall rapportera upplevelser eller kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Upptäcka Dagbarnvårdaren skall: observera barnens lek och beteende lyssna på barnen samtala med vårdnadshavare

101 Åtgärda och dokumentera De åtgärder som vidtas skall leda till att trakasserier eller kränkningar upphör både på kort och lång sikt. Dagbarnvårdaren skall: ingripa direkt när diskriminering eller kränkning upptäcks informera vårdnadshavare och besluta om gemensamma åtgärder rapportera till pedagogsamordnare eller pedagogchef dokumentera inträffad händelse samt åtgärd i incidenthandboken UPPREPAD KRÄNKNING ELLER DISKRIMINERING Vid misstanke om upprepad kränkning eller diskriminering gör följande: Samtal (enskilda eller i grupp) med alla inblandade. Dokumentera händelsen, samtal och åtgärder i incidentdagboken. Informera vårdnadshavare Vid behov skriv incidentrapport på avsedd blankett, ejposta till pedagogsamordnare Uppföljning med berörda parter, senast tre veckor efter händelsen. All dokumentation sparas. AKUT KRÄNKNING Vid misstanke om akut kränkning gör följande: Bryt den akuta händelsen Utred händelsen genom enskilda samtal med de inblandade. Informera vårdnadshavare. Om aktuellt bestäm datum för gemensamt möte.

102 Skriv incidentrapport på avsedd blankett, e-posta till pedagogsamordnare Uppföljning med berörda parter, senast tre veckor efter händelsen. Om ingen förändring sker kontakta pedagogsamordnare eller pedagogchef. All dokumentation sparas.

103 KARTLÄGGNING LIKABEHANDLING, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kartläggning av den pedagogiska omsorgens nuläge utifrån personal och föräldrars observationer av händelser i vardagen. Förekommer något av nedanstående i din omsorg? Ja Nej Barnen utesluter systematiskt någon ur leken. Barnen skrattar ibland nedlåtande åt andra barn. Barnen säger till varandra att du får/får inte komma på mitt kalas. Små barn kan ta kontakt med andra genom knuffar, rivas eller bitas. Vårdnadshavarna kan ha uppfattning om att vissa barn har dåligt inflytande över deras eget barn. Vårdnadshavarna kan ha uppfattningen att deras barn är utsatta av andra barn. Vuxna uttrycker sig eller handlar på ett sätt som kan upplevas som kränkande, till exempel pratar över huvudet på barn om dem. Det förekommer även att vuxna i verksamheten har ett synsätt där det besvärliga barnet ska anpassa sig till verksamheten istället för tvärtom. Vuxna föregår inte alltid med gott exempel gentemot varandra, till exempel lyssnar inte eller säger olämpliga saker. Vissa barn bestämmer över andra så kallade

104 maktpositioner. BESKRIV DE HÄNDELSER SOM UPPSTÅTT Namn:... Adress:... Telefon och e-post:... Signatur:... Datum:...

105 LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSMÅL FÖR PEDAGOGISKT ARBETE Dagbarnvårdare: Läsår: Datum: Signatur: Bakgrund: Exempel: Hur ser det ut i gruppen just nu? Varf ör har du valt det här målet? Ansvarig person: Mål: Exempel: Vad vill du uppnå? F O R M A U T B I L D N I N G AB

106 Delmål/Målet är uppnått när: Hur gör vi för att nå målet? Resultat: Kunde jag uppnå målet? Varf ör/varf ör inte? F O R M A U T B I L D N I N G AB

107 LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSMÅL KARTLÄGGNING MILJÖ Dagbarnvårdare: Läsår: Datum: Signatur: Bakgrund: Exempel: Hur ser det ut i gruppen just nu? Varf ör har du valt det här målet? Ansvarig person: Mål: Exempel: Vad vill du uppnå? F O R M A U T B I L D N I N G AB

108 Delmål/Målet är uppnått när: Hur gör vi för att nå målet? Resultat: Kunde jag uppnå målet? Varf ör/varf ör inte? F O R M A U T B I L D N I N G AB

109 Från: Eleonore Lidman Skickat: den 24 april :02 Till: Pernilla Gustafsson Ämne: VB: ansökan komplettering TIll diariet. Från: Eleonore Lidman Skickat: den 18 april :34 Till: Ämne: ansökan komplettering Hej igen! Vi behöver veta - hur många anställda ni planerar att anställa - hur många barn i genomsnitt det kommer att vara i grupperna - ålder på barnen - om ni bedriver verksamhet i någon annan kommun och i så fall vilken/vilka Rutiner som ska skickas in: - hantering av barn med skyddade personuppgifter - hantering av barn i behov av särskilt stöd Med vänlig hälsning Eleonore Lidman utredare tillsynsenheten

110 Från: Eleonore Lidman Skickat: den 3 maj :14 Till: Pernilla Gustafsson Ämne: Till FORMAs ansökan Telefonsamtal med FORMA april 2018 Komplettering Företaget avser att utveckla verksamhet i västra Sverige och kommer att ha ett kontor i Göteborg. Syftet är att vara närmre verksamheterna så att möjligheter till uppföljning, stöd etc kan göras.

111 HANDLINGSPLAN FÖR BARN MED SKYDDADE PERSONUPPGIFTER Allmän information Barnets namn: Barnets personnummer: (viktigt för att kunna använda skatteverkets postförmedling) Placerad hos dagbarnvårdare: Vårdnadshavare: Om barnet har en kontaktperson, dennes namn? Kontaktperson på FORMA: Hantering av personuppgifter hos dagbarnvårdaren Hur kommer dagbarnvårdaren i kontakt med vårdnadshavare om behovet skulle uppstå? Tex om barnet insjuknar eller råkar ut för en olycka Hur ska kontaktuppgifterna förvaras i dagbarnvårdarens hem? Vilka kontaktuppgifter ska finnas på FORMAs huvudkontor? Skyddet Vem/vilka i familjen omfattas av skyddet? Vilken typ av skydd har de? Vem skyddas barnet ifrån? Har barnet kännedom om familjens situation? Vad vet barnet? Hur ska dagbarnvårdaren förhålla sig till om barnet vill/börjar prata om familjens situation? Finns det några särskilda risker som verksamheten måste beakta? Är det något som dagbarnvårdaren ska vara uppmärksam på? Vem får hämta barnet?

112 Vilka ska informeras om barnets situation och vad ska de veta? Finns det övrig personal som behöver informeras? Vi har diskuterat hur man kan förhålla sig till frågor från exempelvis andra barn och deras vårdnadshavare? Ja ( ) Nej ( ) Notering: Hur ska kontakten mellan verksamheten och hemmet gå till? Vad har en eventuell kontaktperson för uppgift? Finns det en kontaktgrupp? Vilka är med i den? Gruppens roll? Kodord? Hur ska vårdnadshavaren göra en sjukanmälan? Hur ska vårdnadshavaren meddela verksamheten om situationen förändras? (om skyddet upphör eller ändras, om familjen flyttar etc.) Vikariesystem FORMA tillämpar vikariesystem där dagbarnvårdare vikarierar för varandra vid frånvaro. Hur ser vårdnadshavaren att det här fungerar utifrån familjens situation? Vilken information behöver vikarierande dagbarnvårdare känna till? Vilka delar i handlingsplanen? Vem informerar vikarierande dagbarnvårdare?

113 Stöd och hälsa Behöver barnet stöd i form av kurator, psykolog etc.? Behöver barnet en stödperson? Vem? Har barnet haft tidigare placeringar inom barnomsorg? Ja ( ) Nej ( ) Notering: Har barnet behov av någon annan form av stöd? (specialpedagog, logoped etc.) Internet/Datorer Får barnets namn finnas med på internet på de plattformar som FORMA godkänt och använder? I vilken utsträckning? Närvarolistor Får barnet finnas med på närvarolistor? Hur ska det gå till? Vilken information ska finnas med? Utanför dagbarnvårdarens hem Vad ska dagbarnvårdaren tänka på vid utevistelse tex promenader i närområdet, besök i lekparker etc.? Får barnet följa med hem till ett annat barn om hela barngruppen skulle bli inbjuden under verksamhetens tider? Ja ( ) Nej ( ) Notering: Får barnet följa med på utflykter som är längre bort än närområdet? Ja ( ) Nej ( ) Notering: Får barnet följa med till offentliga platser tex bibliotek, torget, museum etc.? Ja ( ) Nej ( ) Notering: Dokumentation Får barnet synas på bild i dokumentationer som rör verksamheten och endast finns tillgänglig i dagbarnvårdarens hem? I vilken form? (Där de kan ses av andra barn, vårdnadshavare, syskon etc.) Får barnets nämnas i namn vi texter och andra noteringar som dagbarnvårdaren gör för sin egen del?

114 Fotografering och namn Får barnet finns med på gruppfoto? Ja ( ) Nej ( ) Får barnet ha namn uppsatt i tex hallen vid krok etc. Ja ( ) Nej ( ) Om det sätts upp teckningar eller andra alster som barnen gjort sätts fram får det stå namn på dessa? Ja ( ) Nej ( ) Akuta situationer Vad ska dagbarnvårdaren göra om en hotfull situation uppstår? Vem ska kontaktas? Hur? Vill vårdnadshavaren kontaktas om någon frågar om barnet eller uppgifter om barnet (även om de inte lämnas ut)? Hur? Vet barnet hur han eller hon ska göra om den som hotar kommer till verksamheten? Vilken information har vårdnadshavaren fått? Vårdnadshavaren har fått information gällande sekretessbestämmelser? Ja ( ) Nej ( ) Vårdnadshavaren har fått information om verksamhetens rutiner för hantering av skyddade personuppgifter? Ja ( ) Nej ( ) Vi har varit med på mötet och tagit del av informationen samt förbinder oss till att upprätthålla denna handlingsplan. Datum Kontaktperson FORMA Vårdnadshavare Dagbarnvårdare Handlingsplanen gäller tillsvidare så länge barnet är placerad i verksamheten eller tills vårdnadshavare informerar om att skyddet har ändrats.

115 BARN MED SKYDDADE PERSONUPPGIFTER Pedagogchef är ytterst ansvarig för hur hanteringen av barn med skyddad identitet ser ut hos FORMA Utbildning. På skolverkets hemsida står det följande: Den som driver förskolan eller skolan, huvudmannen, måste vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda alla personuppgifter, inte bara de skyddade, som behandlas i organisationen. En säker hantering av skyddade personuppgifter bygger på säkra IT-system och begränsad tillgång till skyddade personuppgifter. Det ska också finnas tydliga rutiner för hur personalen ska hantera skyddade personuppgifter. En viktig utgångspunkt är att varken huvudmannen eller verksamheterna får kräva in fler personuppgifter än vad som är nödvändig. När ett barn med skyddade personuppgifter blir placerat hos FORMA Utbildning tar pedagogchefen kontakt med dagbarnvårdaren för att informera och diskutera hur rutinen och hantering av personuppgifter ser ut. Dagbarnvårdaren som tar hand om barn med skyddade personuppgifter har rätt till stöd för sin egen oro vad gäller säkerhet och vad som kan hända. FORMA ska vara lyhörda för detta och se till att dagbarnvårdaren får det stöd som behövs. FORMAs handlingsplan och rutiner utgår ifrån skolverkets stödmaterial Unga med skyddade personuppgifter upplaga tryckt Rutiner: När ett barn med skyddade personuppgifter placeras i verksamheten ska ett inledande samtal hållas mellan vårdnadshavaren, dagbarnvårdaren och representant från FORMA Utbildning, i första hand pedagogchef alternativt biträdande pedagogchef. Situationen eller hotbilden kan se olika ut för olika familjer, det är därför viktigt att utgångspunkten i detta inledande samtal är vårdnadshavarens önskemål. Vid det här samtalet sätts rutiner som påverkar dagbarnvårdarens verksamhet hur kontaktuppgifter ska förvaras, namn på krok i hallen, att tänka på vid utflykter etc., handlingsplan finns att använda. Vårdnadshavare ska informera om familjens skydd ändras. FORMA Utbildning ska under första mötet informera vårdnadshavare om aktuella bestämmelser gällande sekretess som är aktuella för verksamheten. Samt att även informera om hur FORMA Utbildning hanterar skyddade personuppgifter. I verksamheten måste man prata med barnets vårdnadshavare om t.ex. hur mycket information om och i vilken utsträckning barnet som ska finnas med i verksamhetens dokumentation och vilka som ska känna till att barnet har skyddade personuppgifter. Verksamheten ska alltid utgå från det enskilda barnet och göra avvägningar i samråd med vårdnadshavare. F O R M A U T B I L D N I N G AB

116 Endast de uppgifter som är absolut nödvändigast ska finnas hos dagbarnvårdaren. Övriga uppgifter ska förvaras inlåsta på FORMA Utbildnings kontor. Som regel kan inte barn med skyddade personuppgifter vara med på foton. Men om vårdnadshavare har gjort en bedömning att den eller de som hotar inte rimligtvis kan känna igen barnet på en bild så kan det göras undantag. Om bilder där barnets syns sätts upp i verksamheten är det dagbarnvårdarens ansvar att bilderna inte hamnar utanför dennes hem och att besökare som inte innefattar FORMA Utbildnings verksamhet ser bilderna. Tänk på att: Barn som lever med skyddade personuppgifter inte ska känna sig särskilda eller utpekade. De ska vara en i barngruppen precis som de andra. Dagbarnvårdaren kan behöva se över sina rutiner så att verksamheten anpassas så att alla kan delta, så långt det är möjligt. Ju färre personer som är informerade desto mindre är risken att informationen läcker ut. Tystnadsplikten gäller! Svara aldrig på frågor om barnet eller huruvida det är placerat hos dig eller inte. Prata inte om situationen med andra vårdnadshavare heller. Dagbarnvårdaren bör vara uppmärksam på om barnet eller vårdnadshavaren kan behöva stöd från andra verksamheter i kommunen. Om ni går till tex biblioteket får barnet i fråga inte registrera ett eget lånekort. I enlighet med rutinerna ovan och FORMA Utbildnings fotopolicy är det inte tillåtet för vårdnadshavare att ta privata foton hos dagbarnvårdaren. Inte heller är det tillåtet att ta foton på dokumentationer som finns i verksamheten. Fotoförbudet gäller även under eventuella tillställningar så som lucia, sommarfest, och liknande. F O R M A U T B I L D N I N G AB

117 OBSERVATIONSUNDERLAG VID MISSTANKE OM BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Frågeställningar att fundera på: Vilka situationer fungerar bra för barnet? Vilka situationer fungerar mindre bra? F O R M A U T B I L D N I N G AB

118 Kan miljön utformas på något annat sätt? (Placering av material, möbler etc) Vad kan jag som dagbarnvårdare göra? Har det efter 2 veckor blivit någon förändring? F O R M A U T B I L D N I N G AB

119 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD VID MISSTANKE OM BARN SOM ÄR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SER FORMAS RUTINER UT SOM FÖLJER: Som dagbarnvårdare kan du vid behov lyfta dina funderingar tillsammans med annan dagbarnvårdare. Tänk på att göra det på ett respektfullt sätt för barnet, tex att andra barn eller föräldrar inte lyssnar. Du kan även kontakta pedagogsamordnare för rådgivning. Alla anställda inom FORMA har tystnadsplikt. Nästa steg är att fylla i en observationsmall med olika frågeställningar i syfte att kunna identifiera barnets behov. Mallen fyller du som dagbarnvårdare i för din egen skull och är inget dokument som senare ska ligga till grund för en eventuell bedömning/utredning. Ta vid behov hjälp av annan dagbarnvårdare eller pedagogsamordnare. Mall finns i Dropbox. Gör en uppföljning av din observation två veckor senare. Har de åtgärder du gjort lett till någon förändring? Om misstanke eller oro kvarstår kontaktas pedagogsamordnare som i sin tur kontaktar specialpedagog för vidare utredning. Tänk på att aldrig diskutera barn med utomstående som tex partner, vänner, andra föräldrar etc. då du som dagbarnvårdare har tystnadsplikt.

120 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Justering av delegationsordning 2018 Sammanfattning Från och med höstterminen 2018 inträder skolplikten redan vid sex års ålder. Detta innebär förändringar i skollagen. Med anledning härav behöver justeringar av delegationsordningen ske. Även kommunallagen har ändrats vilket innebär justeringar. Vissa andra tillägg sker samtidigt. Beslutsunderlag Barn och utbildning tjänsteskrivelse Bilaga Barn och utbildningsnämndens delegationsordning med ändringar Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att justera delegationsordningen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse inklusive bilaga daterad Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

121 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00403 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon Justering av delegationsordning 2018 Sammanfattning Från och med höstterminen 2018 inträder skolplikten redan vid sex års ålder. Detta innebär förändringar i skollagen. Med anledning härav behöver justeringar av delegationsordningen ske. Även kommunallagen har ändrats vilket innebär justeringar. Vissa andra tillägg sker samtidigt. Beslutsunderlag Barn och utbildning tjänsteskrivelse Bilaga Barn och utbildningsnämndens delegationsordning med ändringar Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att justera delegationsordningen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse inklusive bilaga daterad Ärendebeskrivning Från och med höstterminen 2018 inträder skolplikten redan vid sex års ålder. Detta innebär förändringar i skollagen. Med anledning härav behöver justeringar av delegationsordningen ske. Även kommunallagen har ändrats vilket innebär justeringar. Vissa andra tillägg sker samtidigt. Den justerade delegationsordningen återfinns i bilaga och ändringarna är markerade. rubriken Ärendebeskrivning i tjänsteskrivelsen. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Expediera till Samtliga verksamhetskontor

122 Bilaga 1(45) Dnr: BUN 2018/00403 BARN OCH UTBILDNINGS DELEGATIONS- ORDNING Förteckning över delegationsordning Vidaredelegationer Rutin för anmälning av delegationer Rutin för beslutsjournal m.m. Verkställighet/Ansvarsområden Antagen Reviderad Barn och utbildning Postadress Uddevalla Besöksadress Stadshuset Varvsvägen 1 Telefon Fax E-post barnutbildning@uddevalla.se

123 2(45) Dnr BUN 2018/00403 Reviderad Reviderad (BUN 109) Gäller from Reviderad (BUN 9) Gäller from Reviderad (BUN 103) Gäller from

124 3(45) Dnr BUN 2018/00403 Innehållsförteckning Lagstiftning delegation... 6 Anmälan av delegationsbeslut... 6 Återkallelse av delegation... 7 Lägsta nivå... 8 Brådskande ärende... 8 Regelverk undertecknande av handlingar... 8 Delegater med förkortningar... 9 SKOLLAGEN 2010: kap Huvudmän och ansvarsfördelning kap Kvalitet och inflytande kap Åtgärder mot kränkande behandling kap Skolplikt och rätt till utbildning kap Förskola kap Förskoleklass kap Grundskola kap Grundsärskolan kap Fritidshemmet kap Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan kap Utbildning på nationella program i gymnasieskolan kap Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan a kap Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år kap Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan kap Utbildning på program i gymnasiesärskolan kap Kommunal vuxenutbildning kap Särskild utbildning för vuxna kap Särskilda utbildningsformer kap Annan pedagogisk verksamhet kap Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering kap Övriga bestämmelser LAG (2009:128) OM YRKESHÖGSKOLA LAG (1991:1110) OM ELEVRESOR LAG (2017:527) OM STUDIESTARTSSTÖD DISKRIMINERINGAG (2008:567) ARBETSMILJÖLAGEN BEUT OM TILLTRÄDESBEGRÄNSNING SKOLFÖRORDNING (2011:185) kap Lärotider kap Elever kap Grundskolan kap Grundsärskolan kap Bidrag till enskilda huvudmän GYMNASIEFÖRORDNING (2010:2039)... 35

125 4(45) Dnr BUN 2018/ kap Inledande bestämmelser kap Lärotider kap Utbildningens innehåll och omfattning kap Avvikelser inom de nationella programmen kap Introduktionsprogram kap Behörighet, urval och förfarandet vid antagning kap Stödåtgärder kap Elever kap Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor 38 FÖRORDNING (2011:1108) OM VUXENUTBILDNING kap Utbildningen kap Behörighet och urval kap Betygsrätt för vuxenutbildning kap Övriga bestämmelser FÖRORDNING (2009:130) OM YRKESHÖGSKOLA FÖRORDNING (1970:340) OM SKOLSKJUTSNING EKONOMI YTTRANDEN, ÖVERKLAGANDEN ÖVRIGA DELEGATIONER - ÖVERGRIPANDE Gult nytt Blått - utgår

126 5(45) Dnr BUN 2018/00403 Allmänt om delegationer Kommunallagen (KL) reglerar möjligheten att delegera beslutsfattandet inom kommunens verksamhet. Att delegera innebär att överlämna beslutanderätten till någon annan som beslutar i nämndens ställe. Delegaten återrapporterar sina beslut till nämnden på sätt som nämnden beslutar. I den mån det framgår av lag eller annan författning att ett beslut inte får delegeras gäller detta. KL 6 kap 38 (ny paragrafnumrering samt viss justering av lydelse) Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. KL kap 6 34 UTGÅR (se 6 kap 38 ovan) I följande slag av ärenden, får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttrande till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av kommunfullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Ärenden av principiell natur skall alltid överlämnas till nämnden Beslutanderätt delegeras även med kommunens styrprinciper som grund direkt från kommunfullmäktige. Beslut i personalärenden regleras i personaldelegationen och där ska återrapportering ske till kommunstyrelsen (KS). KL kap UTGÅR ny lagstiftning se kap 6 37 En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34.

127 6(45) Dnr BUN 2018/00403 Lagstiftning delegation KL kap 6 37 nytt En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap KL kap Delegering av ärenden till anställda En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, med undantag av de fall som beskrivs i 6 kap. 38. Nämnden får överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen att fatta beslutet. Om en nämnd med stöd av 5 uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens vägnar, får nämnden ställa upp villkor som innebär att brukarna av nämndens tjänster ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas. Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för brukarna har tillstyrkt beslutet. Delegation kan inte lämnas till två eller fler tjänstemän respektive politiker att tillsammans besluta i ett ärende. Delegation får inte heller lämnas till ledamot och tjänsteman tillsammans. Nämnden beslutar själv om hur återrapportering av delegerade beslut ska ske. Utgår Anmälan av delegationsbeslut KL 6 kap 40 Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap. Nämnden får själv avgöra i vilken form som delegationsbesluten skall anmälas till nämnden. Anmälningsärenden antecknas till protokollet. De är inte beslutsärende och ska inte godkännas. Delegats beslut gäller såvida det inte ändras i samband med överklagande.

128 7(45) Dnr BUN 2018/00403 Tidpunkten för anmälan bestämmer beräkningen av besvärstiden när det gäller överklagande enligt kommunallagen (s.k. laglighetsprövning). Tidpunkten räknas då tre veckor från den dag som det på kommunens anslagstavla anslagits att protokollet justerats. Vid förvaltningsbesvär är också överklagningstiden tre veckor, men då räknas överklagningstiden från den dag, när den som beslutet rör, fått ta del av beslutet. Verkställighetsbeslut omfattas inte av anmälningsskyldigheten. Delegationsbeslut skall anmälas till barn och utbildningsnämnden. Underlaget lämnas till nämndens sekreterare. I bifogad förteckning finns i kolumnen anmärkning en siffra som anger på vilket sätt anmälan skall ske. 1. Beslut som delegerats enligt kommunallagen. Anmälan ska göras genom att Beslutsjournal för delegationsbeslut insänds till nämnden. I journalen ska framgå när beslutet är anmält till nämnden (noteras av förvaltningssekreterare). 2. Anmälan till nämnden ska inte göras. Det är ett verkställighetsbeslut. Verkställighetsbeslut betyder i huvudsak att någon självständig bedömning inte ska göras utan att det rör tillämpning av befintliga regelverk/rutiner. Underlaget för beslutet ska finnas hos beslutsfattaren och beslut skrivs normalt i form av beslutsjournal ej anmälningspliktigt. I vissa fall ska inte beslutsjournal skrivas utan det räcker att underlagen (blanketter, klasslistor och liknande) finns hos handläggare. Av delegationsordningen framgår hur varje verkställighetsbeslut ska hanteras. 3. Ansvarsfördelning ej beslut och någon beslutsjournal eller motsvarande ska inte skrivas. Återkallelse av delegation Nämnden/KS/förvaltningschef kan när som helst återkalla en delegation. Detta kan göras generellt eller i ett särskilt ärende. Nämnden/KS/förvaltningschef kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett särskilt ärende, genom att själv ta över ärendet och besluta. Däremot kan nämnden/ks/förvaltningschef inte ändra ett beslut som redan är fattat av en delegat. Delegationen innebär att beslutsfattaren beslutar i nämndens ställe och så att säga är nämnden. Om nämnden/ks/förvaltningschef anser att en delegat inte fullgjort sina uppgifter enligt nämndens intentioner kan nämnden/ks/förvaltningschef alltså återkalla delegationen.

129 8(45) Dnr BUN 2018/00403 Lägsta nivå Den i delegationslistan angivna delegaten är den lägsta nivån. En vidaredelegat kan avstå från att fatta beslut och förvaltningschefen har då alltid rätt att fatta beslutet istället. Det finns möjlighet för en delegat att i en enskild fråga lämna tillbaka beslutsfattandet till nämnden. Detta kan bli aktuellt i ärenden som tangerar beslut av principiell art. Brådskande ärende Ordföranden eller annan nämndledamot som nämnden utsett, kan besluta på nämndens vägnar i brådskande ärenden enligt KL 6 kap 39. Beslutet skall då anmälas vid nämndens nästa sammanträde (KL 6 kap 40 ). Regelverk undertecknande av handlingar Barn och utbildningsnämnden antog följande regelverk för undertecknande av handlingar: När ordförande undertecknar görs kontrasignering bara av förvaltningschef. När förvaltningschef, verksamhetschef etc. undertecknar kontrasignerar handläggare. Skrivelser som är nämndsbehandlade och ställda till utomstående Skrivelser och andra handlingar som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef. Handläggaren anges i övre vänstra hörnet. Skrivelser som är ställda till nämnden för avgörande Handlingar till nämndens kallelse skall undertecknas av förvaltningschef och kontrasigneras av handläggaren. Avtal och kontrakt Att ingå avtal eller kontrakt regleras av barn och utbildningsnämndens delegationsordning. Skrivelser som är ställda till utomstående Väsentliga skrivelser undertecknas av förvaltningschef och kontrasigneras av handläggare. I övriga fall undertecknar handläggaren.

130 9(45) Dnr BUN 2018/00403 Statsbidragsansökningar, EU-bidrag etc. Statsbidragsansökningar, EU-bidrag etc. som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av vice ordförande och kontrasigneras av förvaltningschef. Övriga statsbidragsansökningar undertecknas av förvaltningschef och kontrasigneras av handläggare. Protokoll Ett protokoll undertecknas av ordförande och justerare samt sekreterare. Ordföranden och justerarna ska signera varje protokollsida, inklusive protokollsbilagor. Delegater med förkortningar AC ADM DSH EA Administrativ chef (förvaltningskontoret) Administratör Dataskyddshandläggare Enhetschef administrativ (verksamhetskontoren) Enhetschef Ekonom Ekonomiassistent Förvaltningschef Förskolekontoret Förvaltningskontoret Förskolechef Förvaltningssekreterare Grundskolekontoret Gymnasieskontoret Handläggare Kommunstyrelsen Lokalplanerare Mottagandeansvarig särskola Rektor Samordnare Verksamhetschef förskola EC EK EKA FC FSK FVK FÖC FS GSK GYSK HAND KS LP M-Sär R SAM VC Förskola VC grundskola Verksamhetschef grundskola VC gymnasiet Verksamhetschef gymnasiet

131 10(45) Dnr BUN 2018/00403 VC vux VC VUXK Ordf DL FL KL LER LKV LOSS LYH O PUL FOS FV FYH GF SF Verksamhetschef vuxenutbildningen Samtliga verksamhetschefer Vuxenutbildningskontoret Ordföranden, barn och utbildningsnämnden Kontoansvarig 1 Lagar och förordningar Diskrimineringslagen Förvaltningslagen Kommunallagen Lag om elevresor Lag om kommunalt vårdnadsbidrag Lag om studiestartsstöd Lag om yrkeshögskolan Offentlighet- och sekretesslagen Personuppgiftslagen Skollagen Förordning om skolskjutsning Förordning om vuxenutbildningen Förordning om yrkeshögskolan Gymnasieförordning Skolförordning Övriga förkortningar AFD Allmän förvaltningsdomstol SÖN Skolväsendets överklagandenämnd ÖNH Överklagandenämnden för Högskolan 1) Kontoansvarig. Tjänsteman på resultatenheten som i kodsträngen anges som ansvarig.

132 11(45) Dnr BUN 2018/00403 Nr Lagstöd Bestämmelse Nämndens beslut Förvaltningschefens vidaredelegation Överklagan Myndighet Anm. Nämnd SKOLLAGEN 2010:800 1:1 2:12 1:2 2:19 1:2:1 2:22a 1:3 2:34 2 kap Huvudmän och ansvarsfördelning Ansvar att tillse att rektor genomgår befattningsutbildning Beslut om att person som inte uppfyller utbildningskraven får användas i undervisning längre tid än sex månader Ansvar att se till att lärare/förskollärare som har behörighetsgivande examen i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod Ansvar att se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling Ansvar att se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet FC FC FC FC VC grundskola VC gymnasiet VC vux R FÖC EC R FÖC EC R FÖC 3. Ej anmälas Ansvar Ej anmälas Ansvar 3. Ej anmälas Ansvar 1:4 4:7 1:5 4:8 4 kap Kvalitet och inflytande Ansvar för att vidtaga åtgärder för att avhjälpa brister Ansvar för att skriftliga rutiner finns för att ta emot och utreda klagomål. Ansvar för att informera om rutinerna. FC VC 3. Ej anmälas Ansvar FC AC 3. Ej anmälas Ansvar

133 12(45) Dnr BUN 2018/ :6 6:5 1:7 6:6 1:8 6:7 1:9 6:8 1:10 6:10 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Ansvar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i 6 kap skollagen (åtgärder mot kränkande behandling) Ansvar för att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever Ansvar för att se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling Ansvar för att upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever Ansvar för att utreda omständigheter kring uppgivna kränkningar samt vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden FC R FÖC EC 3. Ej anmälas Ansvar FC VC 3. Ej anmälas Ansvar FC FC FC R FÖC EC R FÖC R FÖC 3. Ej anmälas Ansvar 3. Ej anmälas Plan ska finnas på enhet Anmälan till huvudman på särskild blankett att utredning sker Utredningen: 3. Ej anmälas Utredning

134 13(45) Dnr BUN 2018/ :1 7:2 2:2 7:5 2:3 7:5 2:3:1 7:5 a 2:3:2 7:5 b 2:3:3 7:5 b 2:4 7:8 2:5 7:9 2:6 7:9 2:7 7:10 7 kap Skolplikt och rätt till utbildning Beslut om att elev inte omfattas av skolplikt Beslut om mottagande i grundsärskola Bedömning om det föreligger synnerliga skäl för mottagande i grundsärskola trots att vårdnadshavarna ej gett medgivande Utreda upplysningar som tyder på att elev i grundsärskolan inte tillhör målgruppen Beslut att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp efter utredning enligt 7 kap 5 a. Ansvar för att ta emot elev i grundskola efter beslut enligt 7:5 b och vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från grundsärskolan till annan skolform. Beslut om att på försök motta elev från annan skolform Beslut om att elev i grundskola får sin utbildning inom grundsärskola som integrerad elev Beslut om att elev i grundsärskolan får sin utbildning inom grundskolan som integrerad elev Beslut om att skolplikten ska fullgöras vid åtta sju års ålder (uppskjuten skolplikt) 2:7:1 7:11 a Beslut att ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundsärskola vid sex års ålder Tillämpas från och med höstterminen 2018 FC VC grundskola FC M-sär 28:12 SÖN FC M-sär 28:12 SÖN FC R (kommunal skola i Uddevalla) M-sär (övriga skolor) FC M-sär 28:12 SÖN FC FC FC FC FC VC grundskola VC grundskola VC grundskola VC grundskola VC grundskola 28:12 SÖN på enhet Ej anmälas Utredning hos ansvarig Ej anmälas Ansvar FC M-sär 1. 2:8 7:13 Beslut om förlängning av skolplikten FC VC 28:12 1.

135 14(45) Dnr BUN 2018/ :12 7:22 2:13 7:22 2:14 7:23 3:1 8:4-6 Ansvar att se till att alla elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång Förskoleklass: Tillämpas från och med höstterminen 2018 Ansvar att ta emot information från fristående skolor om elever som inte fullgör sin skolplikt Föreläggande till vårdnadshavare att fullgöra sin skyldighet att se till att eleven fullgör sin skolgång 8 kap Förskola Erbjudande och tilldelning av plats i förskola grundskola SÖN 2:9 7:14 Beslut om upphörande av skolplikten FC VC grundskola 28:12 SÖN 1. 2:10 7:15 Rätt att slutföra skolgången trots att skolplikten upphört FC VC grundskola 1. 2:11 7:21 Ansvar att se till att alla skolpliktiga barn har en skolplacering FC VC grundskola 3. Ej anmälas Ansvar Elevregister FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC AC 3. Ej anmälas Ansvar FC R 28:5 AFD FC HAND EA FSK Ej anmälas. Underlag på enheten Avslag: 1. 3:2 8:7 Erbjudande och tilldelning av plats för barn i behov av särskilt stöd FC VC förskola 1. 3:3 8:8 Tillse att barngrupperna har en lämplig sammansättning/storlek och att barnen erbjuds en god miljö FC FÖC 3. Ej anmälas Ansvar 3:4 8:13 Beslut om att ta emot barn från FC EA 1.

136 15(45) Dnr BUN 2018/ :5 8:13 annan kommun på grund av särskilda skäl Beslut om att ta emot barn från annan kommun efter önskemål från vårdnadshavare 3:6 Fastställande av ersättning till kommunala enheter förskola Grundbelopp Tilläggsbelopp Strukturbidrag 3:7 8:17 Beslut om interkommunal ersättning 3:9 8:21-23 förskola Fastställande av bidrag till fristående huvudmän (förskola) Grundbelopp 22 Tilläggsbelopp 23 Strukturbidrag 3:10 Beslut om avstängning från förskola på grund av bristande betalning FC FSK EA FSK 2. Ej anmälas Underlag FSK FC 1. FC 1. FC 28:5 1. AFD FC VC förskola 1. 4:1 9:4 4:2 9:13 4:3 9:13 4:4 9:15 9 kap Förskoleklass Ansvar att informera om förskoleklass FC UTGÅR Beslut om att ta emot ett barn från FC annan kommun på grund av särskilda skäl Beslut om att ta emot ett barn från annan kommun efter vårdnadshavarnas önskemål Placering av elev i förskoleklass vid den skolenhet som önskas VC grundskola VC grundskola 28:12 SÖN 3. Ej anmälas Ansvar 1. FC R 2. Ej anmälas Underlag GSK FC R 2. Ej anmälas Underlag GSK 4:5 9:15 Placering av elev i förskoleklass vid FC VC annan skolenhet än den som önskas grundskola 4:6 9:15 Placering av elev i förskoleklass vid FC VC 28:

137 16(45) Dnr BUN 2018/ :6:1 9:15 b 4:6:2 9:15 c annan skolenhet än den önskade på grund av betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen Beslut om skolskjuts (dispens från skolskjutsregler) Tillämpas från och med höstterminen 2018 Skolskjuts för elever från annan kommun som måste övernatta i kommunen Tillämpas från och med höstterminen :7 Fastställande av ersättning till kommunala enheter förskoleklass Grundbelopp Tilläggsbelopp Strukturbidrag 4:8 9:16 4:9 9: :9:1 9:21 a SK 5:0:0 10:8a 5:0 10:23 a 10:23 b grundskola SÖN FC AC AFD 28:5 FC AC AFD 28: FC 1. Beslut om interkommunal ersättning FC 1. Fastställande av bidrag till fristående FC AFD 1. enhet (förskoleklass) 28:5 Grundbelopp 20 Tilläggsbelopp 21 Strukturbidrag Skolskjuts till elever i fristående förskoleklass då det kan ske utan ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen Tillämpas från och med höstterminen kap Grundskola Ansvar för att anordna prao under minst 10 dagar för elever från och med årskurs 8 Erbjudande av lovskola till de elever som har rätt till det FC AC 1. FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC R 2. Ej anmälas Underlag GSK 5:0:1 10:23 e Beslut om på vilken skolenhet FC VC 1.

138 17(45) Dnr BUN 2018/ :1 10:25 5:2 10:27 5:3 10:29 5:4 10:29 5:5 10:30 5:6 10:30 5:7 10:30 5:8 10:32 5:9 10:33 lovskola ska erbjudas grundskola Mottagande av elev i grundskola från FC VC SÖN 1. annan kommun på grund av särskilda grundskola 28:12 skäl Mottagande av elev från annan kommun efter önskemål från vårdnadshavare Beslut om skolgång med boende utanför det egna hemmet Elev som måste bo utanför hemmet ansvar att det är tillfredsställande förhållanden och inga extra kostnader Placering av elev vid önskad skolenhet Placering av elev vid annan skolenhet än den önskade på grund av att annan elevs krav på nära placering åsidosätts Placering av elev vid annan skolenhet än den önskade på grund av att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen Beslut om skolskjuts (dispens från skolskjutsregler) Skolskjuts för elever från annan kommun som måste övernatta i kommunen 5:10 Fastställande av ersättning till kommunala enheter grundskola Grundbelopp Tilläggsbelopp Strukturbelopp FC R 2. Ej anmälas Underlag GSK FC FC VC grundskola VC grundskola SÖN 28: FC R 2. Ej anmälas Underlag GSK FC FC VC grundskola VC grundskola SÖN 28:12 FC AC AFD 28:5 FC AC AFD 28: FC 1. 5:11 10:34 Beslut om interkommunal ersättning FC 1. 5:12 10:34 Överenskommelse om inter- FC VC 2.

139 18(45) Dnr BUN 2018/ :13 10: :15 10:40 kommunal ersättning (individärende) när den avviker från fastställd ersättning Beslut om bidrag till fristående grundskolor Grundbelopp 38 Tilläggsbelopp 39 Strukturbelopp Skolskjuts till elever i fristående grundskola då det kan ske utan ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen FC grundskola AFD 28:5 Ej anmälas Underlag GSK 1. FC AC 1. 6:1 11:8 6:2 11:25 6:3 11:26 6:4 11:29 6:5 11:29 6:6 11:29 Placering av särskoleelev vid annan skolenhet än den önskade på grund av att annan elevs krav på nära placering åsidosätts Placering av särskoleelev vid annan skolenhet än den önskade på grund av att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen Beslut om skolskjuts (dispens från skolskjutsregler) FC FC VC grundskola VC grundskola SÖN 28:12 6:7 11:31 FC AC AFD 28:5 6:8 11:32 Skolskjuts för elever från annan FC AC AFD kap Grundsärskolan Beslut om elev i särskola ska läsa FC M-Sär 1. ämnen eller ämnesområden Beslut om mottagande av särskoleelev FC VC SÖN 1. från annan kommun på grund av grundskola 28:12 särskilda skäl Beslut om mottagande av FC R 2. särskoleelev från annan kommun Ej efter önskemål från vårdnadshavare anmälas Underlag GSK Placering av särskoleelev vid den FC R 2. skolenhet som önskas Ej anmälas Underlag GSK

140 19(45) Dnr BUN 2018/00403 kommun som måste övernatta i kommunen 28:5 6:9 Fastställande av ersättning till kommunala enheter grundsärskola Grundbelopp Tilläggsbelopp FC 1. 6:10 11:33 Beslut om interkommunal ersättning FC 1. 6:12 11:36-38 Beslut om bidrag till fristående särskola Grundbelopp 37 FC AFD 28:5 1. 6:14 11:39 Tilläggsbelopp 38 Beslut om skolskjuts till elever i fristående särskola (valt annan skola) FC AC 1. 7:1 14:9 7:2 14:11 14 kap Fritidshemmet Ansvar att se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna erbjuds en god miljö Erbjudande och tilldelning av plats i fritidshem enligt reglerna i 4, 5,7,8 FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC HAND 2. Ej anmälas Underlag FSK Erbjudande och tilldelning av plats enligt reglerna i 5-6 (individuella bedömningar) 7:3 Fastställande av ersättning till kommunala enheter fritidshem Grundbelopp Tilläggsbelopp 7:4 14:14 7:5 14:14 7:6 14:15-17 VC grundskola Avslag: 1. FC 1. Beslut om bidrag till fritidshem med enskild huvudman Grundbelopp 16 FC 28:5 AFD Beslut om interkommunal ersättning FC 1. Överenskommelse med annan FC VC 2. kommun om mottagande och avtal grundskola Ej om interkommunal ersättning som anmälas avviker från fastställt belopp Underlag GSK 1.

141 20(45) Dnr BUN 2018/00403 Tilläggsbelopp 17 7:8 Beslut om avstängning från fritidshemmet på grund av bristande betalning av föräldraavgift 7:9 Beviljande av resa till och från fritidshem BUN (särskoleelever) 7:9:1 Beviljande av resa till och från fritidshem BUN , 11 (anvisad skola) 7:10 Avgiftsbefrielse för plats vid fritidshem på grund av särskilda skäl FC VC grundskola 1. (ändras för att få samma som förskola) FC AC 1. FC VC grundskola 1. 8:1 15:8 8:2 15:12 8:3 15:15 8:4 15:17 8:5 15:32 15 kap Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Ansvar för att informera om de nationella programmen, introduktionsprogram och ett fjärde tekniskt år Ansvar för antagning till de olika utbildningarna Ansvar för att lämna meddelande till hemkommun när elev börjar eller slutar samt att snarast meddela till hemkommun om en elev under 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Beslut om att eleverna ska hålla sig FC FC VC gymnasiet VC gymnasiet 3. Ej anmälas Ansvar 3. Ej anmälas Ansvar FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC VC gymnasiet med enstaka egna hjälpmedel Beslut om inackordering FC EA GYSK 28:5 AFD :5:1 16:11 a 16 kap Utbildning på nationella program i gymnasieskolan Ansvar att se till att utbildningskontrakt upprättas samt underteckna detta. FC R 3. Ej anmälas

142 21(45) Dnr BUN 2018/ :6 16:12 8:7 16:14 8:8 16:32 8:9 16:33 Erbjudande om att utbildning på nationellt program ska omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet Beslut om att elevs utbildning på nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet på grund av särskilda skäl Bedömning av behörighet trots avsaknad av godkänt betyg i engelska Bedömning av sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne vid tillämpningen av behörighetsreglerna ska eleven anses ha godkänt betyg i ämnet. Ansvar FC VC 2. gymnasiet Ej anmälas Underlag GYSK FC R 1. FC FC VC gymnasiet VC gymnasiet Ej anmälas Underlag GYSK :10 16:36 Prövning om sökanden är behörig FC HAND 28:12 SÖN 8:11 16:36 Prövning om den sökande ska tas FC VC 28:12 emot gymnasiet SÖN 8:12 16:43 Beslut om förstahandsmottagande FC VC 1. 16:44 gymnasiet Justeras enligt nedan 8:12 16:43 Beslut om förstahandsmottagande FC Samordnare 1. 8:12:1 16:44 Beslut om förstahandsmottagande FC VC 1. Punkt gymnasiet 1 8:12:2 16:44 Punkt 2-6 8:13 16:47 8:14 16:48 Beslut om förstahandsmottagande FC SAM 1. Beslut om andrahandsmottagande FC SAM 1. Inhämta yttrande inför mottagande FC SAM 3. av sökande som inte är hemmahörande Ej i kommunen eller samv- anmälas erkansområdet Ansvar 8:14:1 16:48 Avge yttrande till andra kommuner FC SAM 2.

143 22(45) Dnr BUN 2018/00403 inför deras mottagande av elever, folkbokförda i Uddevalla kommun 8:15 Fastställande av ersättning till kommunala enheter nationella program Grundbelopp Tilläggsbelopp 8:16 16:50 Beslut om fastställande av 8:17 16:50 8:18 16:52-54 interkommunal ersättning Överenskommelse om interkommunal ersättning (individnivå) när den avviker från den fastställda ersättningen Beslut om fastställande av bidrag till fristående enheter Grundbelopp 53 Tilläggsbelopp 54 Ej anmälas Underlag GYSK FC 1. FC 1. FC VC 2. gymnasiet Ej anmälas Underlag FC 28:5 AFD GYSK 1. 8:18:2 17:5 8:18:3 17:6 8:19 17:7 8:20 17:11 8:20:1 17:12 17 kap Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Förlängning av preparandutbildning till två år på grund av synnerliga skäl (individnivå) Minskning av utbildningens omfattning på introduktionsprogram om det är förenligt med utbildningens syfte Plan för utbildningen introduktionsprogram Bedömning av om synnerliga skäl föreligger för ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram ska tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ Bedömning om det finns särskilda skäl att låta andra elever än ny- FC R 1. FC R 1. FC R 1. FC R 1. FC R 1

144 23(45) Dnr BUN 2018/ :21 17:14 8:22 17:14 8:23 17:16 8:24 17:19 8:25 17:21 anlända ungdomar gå språkintroduktion Prövning om en sökande till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är behörig Prövning om den sökande ska tas emot Erbjudande till elever från grundsärskolan yrkesintroduktion och individuella alternativ som bedöms ha förutsättningar att klara utbildningen Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever Mottagande till utbildningar som inte utformats för en grupp elever (individnivå) 8:26 Beslut om fastställande av ersättning till kommunala enheter introduktionsprogram Grundbelopp Tilläggsbelopp 8:27 17:22 Beslut om interkommunal ersättning preparandutbildning 8:27:1 17:23 Beslut om interkommunal ersättning 8:28 17:22-23 programinriktat individuellt val Överenskommelse om interkommunal ersättning (individnivå) när den avviker från den fastställda ersättningen FC FC FC FC VC gymnasiet VC gymnasiet VC gymnasiet VC gymnasiet 28:12 SÖN 2. Ej anmälas Underlag GYSK Ej anmälas Underlag GYSK FC R 2. Ej anmälas Underlag GYSK FC 1. FC 1. FC 1. FC VC 2. gymnasiet Ej anmälas Underlag GYSK 8:29 17:31- Beslut om bidrag till fristående FC 28:5 1.

145 24(45) Dnr BUN 2018/ :34 8:30 17:35 huvudman för preparandutbildning Grundbelopp 33 Tilläggsbelopp 34 Beslut om bidrag för programinriktat individuellt val AFD FC 28:5 AFD 1. 8:31 17a:18 8:32 17a:18 17 a kap Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år Prövning om den sökande är behörig FC Prövning om den sökande ska tas emot FC VC gymnasiet VC gymnasiet 28:5 SÖN 2. Ej anmälas Underlag GYSK 1. 9:1 18:5 9:1:1 18:6 18 kap Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan Prövning om eleven tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan Utreda upplysningar som tyder på att elev i gymnasiesärskolan inte tillhör målgruppen FC R 28:12 SÖN FC R (kommunal skola i Uddevalla) Ej anmälas Ansvar 9:1:2 18:7 Beslut att elev inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp efter utredning enligt 18:6. FC M-sär (övriga skolor) R (kommunal skola i Uddevalla) 28:12 SÖN Underlag handläggare 1. 9:1:3 18:7 Ansvar för att ta emot elev i gymnasieskola eller vuxenutbildning efter beslut enligt 18:7 och vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från gymnasiesärskolan till FC M-sär (övriga skolor) VC gymnasiet Vc vux 3. Ej anmälas Ansvar

146 25(45) Dnr BUN 2018/ :2 18:12 9:4 18:15 9:4:1 18:30 9:4:2 18:31 9:4:3 18:32 9:4:4 18:35 9:4:5 19:10a 9:5 19:11 9:7 19:29 9:8 19:29 9:9 19:35-36 gymnasieskola eller vuxenutbildning. Ansvar för antagning i gymnasiesärskolan Information till hemkommun att eleven börjar eller slutar samt att snarast meddela till hemkommun om en elev under 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Beslut om skolskjuts (dispens från skolskjutsregler) Skolskjuts för elever från annan kommun som måste övernatta i kommunen FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC R 3. Ej anmälas Ansvar Underlag GSK FC AC AFD 1. 28:5 FC AC AFD 28:5 Beslut om inackorderingsstöd FC EA GYSK 28:5 AFD Beslut om skolskjuts till elever vid fristående gymnasiesärskola 19 kap Utbildning på program i gymnasiesärskolan Ansvar att se till att utbildningskontrakt upprättas samt underteckna detta. Erbjudande om att utbildning på nationellt program ska omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet FC AC 1. FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC VC gymnasiet Beslut om mottagande FC R 28:12 SÖN Bedömning om elev ska gå individuellt program eller nationellt program Beslut om mottagande i första hand FC VC gymnasiet 2. Ej anmälas Underlag GYSK 1. FC R 1. 1.

147 26(45) Dnr BUN 2018/ :10 19:39 9:11 19:40 9:13 19:41 9:14 19:41 Beslut om mottagande i andra hand FC VC gymnasiet 1. Beslut om mottagande på FC R 2. individuella program av elev från Ej annan kommun anmälas Underlag GYSK Inhämta yttrande från sökandens hemkommun. Avge yttrande till andra kommuner inför deras mottagande av elever, folkbokförda i Uddevalla kommun 9:15 Beslut om fastställande av ersättning till kommunala enheter gymnasiesärskola Grundbelopp Tilläggsbelopp 9:16 19:43-44 a 9:16:1 19:43-44 a 9:17 19:45-47 FC HAND 3. Ej anmälas Ansvar Underlag GYSK FC VC gymnasiet 2. Ej anmälas Underlag GYSK FC 1. Beslut om interkommunal ersättning FC 1. Överenskommelse om interkommunal ersättning (individnivå) när den avviker från den fastställda ersättningen Beslut om fastställande av bidrag till fristående enheter Grundbelopp 46 Tilläggsbelopp kap Kommunal vuxenutbildning FC VC gymnasiet FC 28:5 AFD 2. Ej anmälas. Underlag GYSK 1.

148 27(45) Dnr BUN 2018/ :1 20:7 10:1:1 20:8 10:2 20:9 10:3 20:9 10:4 20:10 10:5 20:13 10:6 20:14 10:7 20:14 10:8 20:15 10:9 20:17 10:9:1 20:19 c 10:10 20:21 Beslut att böcker/lärverktyg ska anskaffas av eleverna själva Ansvar att upprätta individuell studieplan Beslut om att utbildning på kurs ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Beslut om att på nytt bereda FC VC vux 1. FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC VC vux 28:12 1. SÖN FC VC vux 28:12 1. kommunal vuxenutbildning SÖN Ansvar för att aktivt verka för att nå FC VC vux 3. de som har rätt att delta i utbildning Ej på grundläggande nivå anmälas Ansvar Beslut om att ta emot sökanden som FC VC vux 28:12 1. uppfyller villkoren SÖN Avge yttrande när elev söker FC VC vux 2. utbildning hos annan huvudman Ej anmälas Underlag VUXK Beslut att sökande ska tas emot FC VC vux 28:12 1. SÖN Beslut om interkommunal ersättning FC VC vux 1. Ansvarig för information om utbildning på gymnasial nivå Beslut om erbjudande av gymnasial utbildning individnivå- för att uppnå grundläggande behörighet Yttrande till annan huvudman huruvida hemkommunen åtar sig kostnadsansvar FC VC vux 3. Ej anmälas Ansvar FC Vc vux 2. Ej anmälas Underlag VUXK FC VC vux 2. Ej anmälas Underlag

149 28(45) Dnr BUN 2018/ :11 20:21 10:12 20:22 10:13 20:23 10:13:0 20:24 10:13:0 :1 20:27 10:13:1 20:33 10:14 20:44 10:15 21:6 10:16 21:7 Beslut om åtagande att svara för kostnaderna när den sökande har särskilda skäl att få delta i utbildning hos annan huvudman Beslut om att den sökande ska tas emot till utbildningen Beslut om att den sökande ska antas till utbildningen Beslut om att minska undervisningens omfattning Samråda med arbetsgivare och arbetstagarorganisation kring elevens deltagande och utbildningens förläggande Beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning i svenska för invandrare. Ansvar för att eleverna informeras om möjligheten att få intyg 21 kap Särskild utbildning för vuxna Beslut att böcker /lärverktyg ska anskaffas av eleverna själva Yttrande till annan huvudman huruvida hemkommunen åtar sig kostnadsansvar FC VC vux 28:12 SÖN VUXK 1. FC VC vux 28:12 SÖN 1. FC VC vux 2. Ej anmälas Underlag VUXK FC VC vux 2. Ej anmälas Underlag VUXK FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC VC vux 28:12 1. SÖN FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC VC vux 1. FC VC vux 2. Ej anmälas Underlag VUXK

150 29(45) Dnr BUN 2018/ :17 21:7 10:18 21:7 10:18:1 21:8 10:19 21:9 10:20 21:9 10:21 21:10 10:22 21:14 10:23 21:23 Beslut om att sökande ska tas emot i utbildningen FC VC vux 28:12 SÖN 1. Beslut om sökande ska antas FC VC vux 2. Ej anmälas Underlag VUXK Ansvar för upprättande av FC R 3. individuell studieplan Ej anmälas Beslut om att utbildningen på kursen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar eller inte gör framsteg Beslut att på nytt bereda utbildning på grund av särskilda skäl Ansvar för att aktivt verka för att nå de som har rätt till utbildning Ansvar för att informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå Ansvar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg FC VC vux 28:12 SÖN Ansvar 1. FC VC vux 28:12 SÖN 1. FC VC vux 3. Ej anmälas Ansvar FC VC vux 3. Ej anmälas Ansvar FC R 3. Ej anmälas Ansvar 11:1 24:5 11:2 24:6 a 11:3 24:14 11:4 24:15 24 kap Särskilda utbildningsformer Beslut om bidrag för elev vid godkänd internationell skola (grundskola) Beslut om bidrag för elev vid godkänd internationell skola (gymnasieskola) Förklaring vid beslut om mottagande enligt 20:33 att eleven är behörig att delta i utbildning i folkhögskola Bidrag till folkhögskola för utbildning i svenska för invandrare FC 1. FC 1. FC VC vux 1. FC 1.

151 30(45) Dnr BUN 2018/ :5 24:22 11:6 24:23 11:7 24:24 Beslut om särskild undervisning FC R 1. Beslut om medgivande att fullgöra FC VC 28:5 1. skolplikten på annat sätt grundskola AFD Beslut om återkallelse av medgivande FC VC 28:5 1. att fullgöra skolplikten på grundskola AFD annat sätt 12:1 25:2 12:2 25:2 12:3 25:8 25 kap Annan pedagogisk verksamhet Erbjudande och tilldelning av plats i pedagogisk omsorg Erbjudande och tilldelning av plats för barn i behov av särskilt stöd Mottagning och utredning av klagomål (annan pedagogisk verksamhet). FC HAND EA FSK 2. Ej anmälas Underlag FSK Avslag: 1. FC VC förskola 1. FC VC förskola 2. Ej anmälas Underlag FSK Information om rutinerna. 12:4 Fastställande av ersättning till kommunala enheter annan pedagogisk verksamhet Grundbelopp Tilläggsbelopp 12:5 Interkommunal ersättning annan 12:6 25:11-13 pedagogisk verksamhet Beslut om bidragsbelopp till enskild pedagogisk omsorg Grundbelopp 12 Tilläggsbelopp 13 AC Klagomålsrutiner FC 1. FC 1. FC 28:5 1. AFD 12:7 25:15 Beslut om bidrag till enskild öppen FC 28:5 1.

152 31(45) Dnr BUN 2018/00403 fritidshemsverksamhet AFD 12:8 Beslut om avstängning från annan pedagogisk verksamhet på grund av bristande betalning FC VC förskola 1. 13:1 26:4 13:2 26:6 13:3 26:7 13:4 26:8 13:5 26:9 13:6 26:10 13:7 26:11 13:8 26:12 13:9 26:18 26 kap Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering Tillsynsansvarig FC AC 3. Ej anmälas Beslut om att i sin tillsyn begära tillträde till byggnader, lokaler och andra utrymmen Beslut om att i sin tillsyn begära upplysningar, handlingar och annat material som behövs i tillsynen Beslut om att förelägga huvudman att fullgöra sin skyldighet att lämna uppgift Ansvar FC AC 2. Ej anmälas Underlag Tillsynsenhet FC AC 2. Ej anmälas Underlag Tillsynsenhet FC AC 1. Ansvar att lämna råd och vägledning FC AC 3. Ej anmälas Ansvar Beslut om att förelägga huvudman att fullgöra sina skyldigheter FC AC 1. Beslut om att tilldela anmärkning FC 1. Beslut om att avstå från ingripande FC 1. Beslut om tillfälligt FC 28:5 1. verksamhetsförbud AFD 29 kap Övriga bestämmelser

153 32(45) Dnr BUN 2018/ :1 29:2 14:2 29:9 14:3 29:19 14:4 29:19 Bedömning av om en person ska antas vara bosatt i landet Ansvar för att hålla sig informerad om sysselsättning för ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år i syfte att erbjuda dem åtgärder Ansvar för att informera vårdnadshavare om kommunal förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg Ansvar för att informera vårdnadshavare om enskild förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt information om möjligheten för enskilda att bedriva sådan verksamhet FC FC FC R FÖC VC gymnasiet VC förskola VC grundskola 28:12 SÖN 2 st pkt Ej anmälas Ansvar 3. Ej anmälas Ansvar FC AC 3. Ej anmälas Ansvar 17:24 9 LYH LAG (2009:128) OM YRKESHÖGSKOLA Beslut om enstaka inslag som de studerande får betala ett obetydligt belopp för FC R 1. 17:25 2 LER LAG (1991:1110) OM ELEVRESOR Beslut enligt Lag 1991:1110 om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor (dispens) FC EA 1. 17:26 2 LOSS 17:27 27 LOSS LAG (2017:527) OM STUDIESTARTSSTÖD Anta riktlinjer för rekryteringsarbetet FC VC Vux 1. Prövning av ansökan enligt FC VC Vux 1. bestämmelserna i lagen

154 33(45) Dnr BUN 2018/ :28 35 LOSS Ansvarig för dokumentation FC VC Vux 2. Ej anmälas Underlag på enheten 17:29 2:7 DL 17:30 3:16 DL 17:31 3:18 DL 17:32 3:19 DL 17:33 3:20 DL DISKRIMINERINGAG (2008:567) Utreda trakasserier och vidta nödvändiga åtgärder Skyldighet att bedriva aktiva åtgärder Anta riktlinjer och rutiner i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Skyldighet att samverka med deltagare i verksamheten samt personal Skyldighet att dokumentera arbetet med aktiva åtgärder FC FC FC FC FC R FÖC R FÖC R FÖC R FÖC R FÖC Anmälan till huvudman på särskild blankett att utredning sker 3. Ej anmälas Ansvar 2. Underlag på enheten 3. Ej anmälas Ansvar 3. Ej anmälas Ansvar ARBETSMILJÖLAGEN BEUT OM TILLTRÄDES- BEGRÄNSNING 17:34 Beslut om tillträdesbegränsning/tillträdesförbud till enhetens verksamhet/lokaler FC R 1.

155 34(45) Dnr BUN 2018/00403 SKOLFÖRORDNING (2011:185) 18:0 3:3 SF 18:1 3:4 SF 3 kap Lärotider Lärsårstider för grundskola och gundsärskola Beslut om begränsningar av antalet skoldagar till fyra istället för fem för en grupp elever i årkurs 1 eller 2 FC 1. FC VC 1. grundskola 18:2 4:2 SF 4 kap Elever Beslut om mottagande av barn som anses bosatta i utlandet men som stadigvarande vistas i kommunen FC VC grundskola 1. 18:3 9:3 SF 18:4 9:4 SF 18:5 9:12 9:17 SF 18:6 9:25-26 SF 9 kap Grundskolan Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden Beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden Ansvar att anmäla att undervisning anordnas enligt 12, 14, 16 Ansökan om att få använda färdighetsprov FC VC grundskola 1. FC VC grundskola 1. FC R 3 Ej anmälas Ansvar FC R 1. 18:7 10:2 SF 18:8 10:3 SF 10 kap Grundsärskolan Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden Beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden FC FC VC grundskola VC grundskola :9 14:2 SF 14 kap Bidrag till enskilda huvudmän Beslut om tillskott eller minskning av bidrag till enskild huvudman under budgetåret FC 1.

156 35(45) Dnr BUN 2018/ :10 14:6 SF Beslut om att ersättningen för lokalkostnader ska motsvara faktiska kostnader FC 1. GYMNASIEFÖRORDNING (2010:2039) 20:1 1:6 GF 1 kap Inledande bestämmelser Ansökan hos Statens skolverk om en ny kurs FC VC gymnasiet 1. 20:2 3:2 GF 20:3 3:2 GF 3 kap Lärotider Beslut om att viss utbildning har FC 1. andra läsårstider Beslut om läsårstider FC 1. 20:4 4:6 GF 20:5 4:7 GF 20:5:1 4:7a GF 20:6 4:12 GF 4 kap Utbildningens innehåll och omfattning Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val i gymnasieskolan Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val i gymnasiesärskolan Beslut om att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program samt omfattning FC FC FC FC VC gymnasiet VC gymnasiet VC gymnasiet VC gymnasiet 2. Ej anmälas Underlag GYSK 2. Ej anmälas Underlag GYSK 2. Ej anmälas Underlag GYSK 2. Ej anmälas Under-

157 36(45) Dnr BUN 2018/ :7 4:12 GF 20:8 4:13 GF 20:9 4:13 GF 20:10 4:22 GF 20:11 4:22 GF Ansvara för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller kraven Beslut om utbyte av arbetsplatsförlagd utbildning till utbildning förlagd i skolan Åtgärder för att utbildningen ska förläggas till arbetsplats Beslut om antalet undervisningstimmar samt fördelning av undervisningstiden över läsåret Redovisning av hur eleven fått sin garanterade undervisningstid lag GYSK FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC VC 2. gymnasiet Ej anmälas Underlag FC VC gymnasiet GYSK 2. Ej anmälas Underlag GYSK FC R 1. FC R 2. Ej anmälas Underlag GYSK 20:12 5:4 GF 20:13 5:28 GF 5 kap Avvikelser inom de nationella programmen Ansökan om att utbildning ska godkännas som särskild variant Ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning FC FC VC gymnasiet VC gymnasiet :14 6:1 GF 20:15 6:5 GF 6 kap Introduktionsprogram Information huruvida urval ska tillämpas och på vilket sätt Beslut om att utbildningen ska skolförläggas om det gynnar eleven FC R 3. Ansvar FC R 2. Ej anmälas Underlag

158 37(45) Dnr BUN 2018/ :16 6:7 GF Bedömning av elevens språkkunskaper samt kunskapsutveckling i övriga ämnen GYSK FC R 2. Ej anmälas Underlag GYSK 20:17 7:2 GF 20:18 7:3 GF 20:19 7:5 GF 20:19:1 7:6 a GF 20:20 7:7 GF 20:21 7:7 GF 20:22 7:8 GF 20:23 7:8 GF 20:24 7:9 GF 7 kap Behörighet, urval och förfarandet vid antagning Information om att urval ska ske och på vilket sätt Beslut om antal platser inom fri kvot FC Beslut om att hänsyn ska tas till färdighetsprov Ansvar för att samråd sker med den som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av lärlingsutbildningen innan eleven placeras på arbetsplatsen FC R 3. Ej anmälas Ansvar VC 1. FC gymnasiet VC gymnasiet 2, Ej anmälas Underlag GYSK FC R 3. Ej anmälas Ansvar Beslut om preliminär antagning FC VC gymnasiet Beslut om slutlig antagning FC VC gymnasiet Beslut om att anta sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen Beslut om att den sökande ska genomgå inträdesprov vid antagning vid senare tidpunkt Beslut om att elev får byta studieväg FC FC R 1. FC R 1. R (mottagande program) 2. Ej anmälas Underlag GYSK

159 38(45) Dnr BUN 2018/ :25 7:10 GF 20:26 7:13 GF Beslut om återantagning FC R 2. Ej Underlag GYSK Beslut om antagning till nationella program (gymnasiesärskolan) FC VC gymnasiet 1. 20:28 9:7 GF 20:29 12:10 GF 20:30 12:11 GF 20:41 13:2 GF 20:41:1 13:5 GF 20:42 13:8 GF 9 kap Stödåtgärder Beslut att undervisning för elev ska fördelas över längre tid än tre år 12 kap Elever Ansvarig för att ansöka om ersättning för nordiska elever Beslut om att ta emot övriga utländska sökande 13 kap Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor Beslut om tillskott eller minskning av bidrag till enskild huvudman under budgetåret Beslut om lokalersättning särskilda skäl Beslut om bidrag för utökat program i gymnasieskola FC R 1. FC EA 3. Ej anmälas Underlag GYSK FC VC gymnasiet 1. FC 1. FC 1. FC 1. FÖRORDNING (2011:1108) OM VUXENUTBILDNING 22:9 2:4 FV 2 kap Utbildningen Beslut att nationella kurser ska delas upp i delkurser FC R 2. Ej anmälas

160 39(45) Dnr BUN 2018/ :9:1 2:5 FV 22:10 2:9 FV 22:11 2:14 FV 22:12 2:27 FV 22:13 3:2 FV 22:15 6:5 FV 22:16 7:5 FV Ansökan om ny kurs på gymnasial nivå Beslut om vilka nationella kurser som ska ges Beslut om avvikelse från kursplanen för elever med utvecklingsstörning i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare Ansvar för att skaffa platser för arbetsplatsförlagt lärandet och att lärandet uppfyller kraven 3 kap Behörighet och urval Beslut om behörighet på grund av särskilda skäl 6 kap Betygsrätt för vuxenutbildning Ansvar att se till att rektorerna genomgår befattningsutbildning 7 kap Övriga bestämmelser Beslut att nordiska sökande ska likställas med sökande från kommunen Underlag VUXK FC VC vux 1. FC VC vux 2. Ej anmälas Underlag VUXK FC R 2. Ej anmälas Underlag VUXK FC R 3. Ej anmälas Ansvar FC VC vux 1. FC VC vux 3. Ej anmälas Ansvar FC VC vux 1. FÖRORDNING (2009:130) OM YRKESHÖGSKOLA 26:0 2:3 Ansvar för att utbildningen bedrivs FC VC vux 3. Ej

161 40(45) Dnr BUN 2018/00403 FYH 26:1 2:15 FYH 26:2 2:16 FYH 26:2:1 3:4 FYH 26:3 4:3 FYH 26:5 4:5 FYH 26:6 4:6 FYH enligt lagen, att lämpliga platser på arbeten erbjuds, att vägledning om studiealternativ m.m. ges och att pedagogiskt stöd erbjuds Beslut om avslag på begäran att få examensbevis Beslut om avslag på begäran att få utbildningsbevis Bedömning av behörighet elev som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för trots att den inte uppfyller kraven i 1-3. Utseende av ledamöter till utbildningens ledningsgrupp Att ge ledningsgruppen i uppdrag att under nämnden sköta de uppgifter som anges i 2 Utseende av ansvarig för ledande och utvecklande av det dagliga arbetet i verksamheten anmälas Ansvar FC R 8:2 ÖNH 1. FC R 8:2 1. ÖNH FC R 1. FC R 2. Ej anmälas Underlag VUXK FC Ej anmälas Underlag i protokoll FC VC vux 2. Ej anmälas Underlag i protokoll 26:6:1 2 FOS 26:6:2 2 FOS FÖRORDNING (1970:340) OM SKOLSKJUTSNING Beslut om utformning av särskilt anordnade hållplatser Ansvar för att eleverna undervisas om vad de ska göra för att undvika olyckor i samband med FC LP 1. FC R 3. Ej anmälas

162 41(45) Dnr BUN 2018/00403 skolskjutsning Ansvar EKONOMI 27:1 Omfördelning av tilldelade resurser inom ansvarsområdet FC VC 2. Ej anmälas Underlag på kontoren 27:2 Fördelning av investeringsbudget FC 2. Ej anmälas Underlag FVK 27:3 Omfördelning av tilldelade resurser inom verksamhetsområdet av förvaltningens internbudget och nämndens beslut i verksamhetsplan 27:4 Resultatöverföring fastställa tidplan för respektive budgetansvariges täckning av underskott 27:5 Anskaffning av varor och tjänster inom fastställda anslag Beloppsgränser enligt attestförteckning 27:6 Mindre lokalinvesteringar upp till kr per beslutstillfälle 27:7 Försäljning/avyttring av lös egendom Enligt kommunens regelverk Max 2 basbelopp 27:8 Försäljning/avyttring av lös egendom Enligt kommunens regelverk 2 basbelopp max 20 basbelopp 27:9 Ingå avtal där beloppet uppgår till högst kr FC 1. FC 1. Enligt attestför teckning /Kontoa nsvarig 2. Ej anmälas Underlag på kontoren FC 1. FC VC, R, FÖC, KC 2. Ej anmälas Underlag på kontoren FC 2. Ej anmälas Underlag FVK FC VC,R, FÖC, KC,AC, EK 1.

163 42(45) Dnr BUN 2018/ :10 Ingå avtal där beloppet överstiger kr men uppgår till max 3 år FC VC 1. 27:11 Ingå avtal där beloppet överstiger kr och överstiger 3 år FC 1. 27:12 Ingå hyresavtal FC 1. 27:13 Avskrivning av fordran upp till kr. Gäller fordran som ej regleras inom respektive område FC Under kr kr kr EK Handläggare vid förskolekontoret Under 1000 kr: 2. Ej anmälas Underlag på kontoren 27:14 Avskrivning av fordran över kr men max ett basbelopp. Gäller fordran som ej regleras inom respektive område. 27:15 Attestförteckning inom respektive ansvarsområde 27:15:1 Utse attestanter samt ersättare för dessa inom respektive ansvarsområde Övriga: 1. FC 1. FC VC 1. En gång per år FC VC 27:16 Rekvisitionsrätt FC Kontoansvarig 2. Ej anmälas Underlag på kontoren 27:17 Rätt att medgiva verksamhets och växelkassor FC EK 1. 27:18 Rätt att medgiva kontantkort FC EK 2. Ej anmälas Underlag på

164 43(45) Dnr BUN 2018/00403 kontoren 27:18:1 Återkallelse av betalkort FC 2. Ej anmälas Underlag på förvaltni ngskont oret 27:19 Uppdragsutbildning, omfattning och FC VC vux 1. organisation 27:20 Förhandla och teckna avtal om ersättning till företag för arbetsplatsförlagd utbildning (APU) 27:21 Beslut om bidragsansökningar från organisationer och föreningar upp till kr 27:22 Beslut om föräldraavgifter reglering av avdragsnivån enskilda utförare 27:24 Beslut om anstånd och överenskommelser om avbetalningsplaner (föräldraavgifter barnomsorg/skolbarnsomsorg) och vårdnadsbidrag). Max ett basbelopp. 27:25 Godkännande av ekonomiska rapporter som ska till Kommunstyrelsen BUN :26 Beslut om extra mättillfälle BUN FC VC gymnasiet 2. Ej anmälas Underlag GYSK FC 1. FC 1. FC HAND Tillsynssamordnare 2. Ej anmälas Underlag kontoren Ordf 1. Ordf 1. 28: LAG OM KOMMUNALT VÅRDNADSBIDRAG UTGÅR Beslut om vårdnadsbidrag FC 1.

165 44(45) Dnr BUN 2018/00403 LKV YTTRANDEN, ÖVERKLAGANDEN 29:1 Avge yttrande med anledning av 29:2 24 FL besvär över delegats beslut Avvisande av överklagande som inkommit för sent (förvaltningsbesvär) 29:3 27 FL Omprövning av beslut som fattats av delegat (förvaltningsbesvär) 29:4 Beslut att anföra besvär över beslut av besvärsmyndighet. Avser ett beslut delegerat till tjänsteman. 29:5 O Utlämnande av allmän handling som inte innehåller uppgifter som kan omfattas av sekretess FC Resp delegat 1. FC Resp delegat 1. F C Resp delegat 1. FC 1. FC Handläggare som har handlingen 1. Sekretessprövning och utlämnande av allmän handling där uppgifter i handlingen vid en preliminär bedömning anses omfattas av sekretess FC VC, AC, FS, R, FÖC Avslagsbeslut att lämna ut uppgift i allmän handling på grund av sekretess 29:6 Avge yttrande till andra myndigheter i inspektionsärenden 29:7 Undertecknande av handlingar i elevärende till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet ( ) FC VC, AC FC 1. Ordf 1. 29:8 Inge handlingar till efterfrågande myndigheter och organisationer å huvudmannens vägnar ( ) Ordf 1.

166 45(45) Dnr BUN 2018/00403 ÖVRIGA DELEGATIONER - ÖVERGRIPANDE 30:1 Tillsynsansvar enligt personuppgiftslagen (PUL) FC AC 3. Ej anmälas Ansvar 30:1 Dataskyddshandläggare enligt GDPR FC DSH 30:5 Representation FC VC, R, FÖC, KC, AC, Ek 30:6 Arvoden för anställda vid barn och utbildning FC VC, R, FÖC, KC 30:7 Arvoden föredragshållare (externa) FC VC, R, FÖC, KC 2. Ej anmälas Underlag hos handläggare 1. 1.

167 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Plan för grundskolans kortsiktiga lokalförsörjning Sammanfattning Nyligen rapporterade lokalstrategen på kommunledningskontoret den utredning som gjorts kring grundskolans lokalbehov. Utredningen har gjorts i samarbete med barn-och utbildningsförvaltningen och samhällbyggnadsförvaltningen. Det är en styrka att förvaltningarna tagit fram en gemensam bild av lokalbehovet för grundskolan. Det bildar utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Grundskolans lokalbehov befinner sig i ett akut läge - det fanns före utredningen inte en tillräckligt tydlig plan för att förse skolformen med lokaler för det ökande elvantalet. Det är nu viktigt att de slutsatser som utredningen kommit fram till också genomförs. Därför krävs en plan för dess genomförande. Barn och utbildningsnämnden hemställer därför till kommunstyrelsen att en sådan plan tas fram under lokalstrategens ledning. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Lokalförsörjning grundskola F-6 & 7-9 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till kommunstyrelsen att ge uppdrag till lokalstrategen att i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen lägga en plan för genomförande av de slutsatser som utredningen av grundskolans lokalbehov beskrivit. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

168 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00515 Handläggare Förvaltningschef Hans-Lennart Schylberg Telefon Plan för grundskolans kortsiktiga lokalförsörjning Sammanfattning Nyligen rapporterade lokalstrategen på kommunledningskontoret den utredning som gjorts kring grundskolans lokalbehov. Utredningen har gjorts i samarbete med barn-och utbildningsförvaltningen och samhällbyggnadsförvaltningen. Det är en styrka att förvaltningarna tagit fram en gemensam bild av lokalbehovet för grundskolan. Det bildar utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Grundskolans lokalbehov befinner sig i ett akut läge - det fanns före utredningen inte en tillräckligt tydlig plan för att förse skolformen med lokaler för det ökande elvantalet. Det är nu viktigt att de slutsatser som utredningen kommit fram till också genomförs. Därför krävs en plan för dess genomförande. Barn och utbildningsnämnden hemställer därför till kommunstyrelsen att en sådan plan tas fram under lokalstrategens ledning. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Lokalförsörjning grundskola F-6 & 7-9 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till kommunstyrelsen att ge uppdrag till lokalstrategen att i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen lägga en plan för genomförande av de slutsatser som utredningen av grundskolans lokalbehov beskrivit. Hans-Lennart Schylberg Förvaltningschef Expediera till Kommunstyrelsen Lokalplanerare BoU Grundskolan

169 Lokalförsörjning Grundskolan F-6 & 7-9

170 Uppdrag Kapacitetsplan (lokaler) för kommunens förmåga att de kommande 3 åren möte de ökade volymerna av elever inom grundskolan. Definiera möjlig plats/platser för ytterligare ny centralt belägen grundskola i syfte att kunna påbörja framtida genomförande/byggnation. Mål: En eller flera definierade platser för placering av ytterligare ny centralt belägen grundskola presenteras. Förslag på tidsbegränsade lösningar för att hantera de kommande tre årens anvisningar av elever inom grundskolan. Förslag på fortsatta aktiviteter för genomförande (grov aktivitetsplan).

171 F-6 Totalt föreslagna aktiviteter Temporär Grundkapacitet Elever /18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 26/27 27/28 Aktiviteter platser för Ramnerödsskolan F-6 i moduler vid Norrskolan. Avvecklas 2021 när Ramnerödsskolan är till- och ombyggd platser för Forshälla- och Ljungskileskolan F-6 moduler med placering i anslutning till Ljungskileskolan (Möta behov och ev evakuering)

172 F-6 Totalt Hantering platsbrist 2019 utöver förslag (föregående sida) /18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 26/27 27/28 Temporär Grundkapacitet Elever Aktiviteter Område Herrestad hanteras inom befintlig byggnad Herrestadsskolan i möjligaste mån utan byggåtgärder tills Källdalsskolan är färdigställd 2020 Område Ljungskile/Forshälla hanteras inom befintlig lokal 2019 om möjligt tidigarelägga modul 158 platser

173 7-9 Totalt föreslagna aktiviteter Temporär Grundkapacitet Elever /18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 26/27 27/28 Aktiviteter platser för Linneaskolan i förhyrning på Folkhögskolan alt. moduler vid Linneaskolan. Arbete pågår. Avvecklas när Ljungskileskolan är färdigbyggd Norgården - Tillskapa elev- och personalutrymmen inom befintlig byggnad för att klara nuvarande kapacitet.

174 Norr/Väster Förstudie för beställning. 90 platser för Ramnerödsskolan F-6 i moduler vid Norrskolan till Avvecklas 2021 när Ramnerödsskolan är till- och ombyggd. Övriga aktiviteter som behöver påbörjas/genomföras inom 3-års perioden Förstudie startas på Sandersdalskolan, Unnerödskolan och Västerskolan Temporära lokaler på Unnerödskolan och Västerskolan avvecklas utifrån resultat förstudie 2018 Pågående aktiviteter Ramnerödsskolan projektering för ny-, till- och ombyggnad F-9 pågår

175 Forshälla/Ammenäs/Ljungskile Förstudie för beställning. 158 platser för Forshälla- och Ljungskileskolan F-6 moduler med placering i anslutning till Ljungskileskolan. Om möjligt tidigarelägga till 2019 (Möta behov och ev evakuering) Förstudie för beställning. (Arbete pågår)110 platser för Linneaskolan i förhyrning på Folkhögskolan alt. moduler vid Linneaskolan. Avvecklas när Ljungskileskolan är färdigbyggd Övriga aktiviteter som behöver påbörjas/genomföras inom 3-års perioden Behovsanalys & förstudie för Forshällaskolan/Ny skola i Forshälla/Ammenäsområdet 2018 Pågående aktiviteter Ljungskileskolan ombyggnation av fd bibliotek till skollokaler pågår Ljungskileskolan installation av ventilation i byggnad Björneborg för att bibehålla kapacitet Förstudie F-9 pågår Ljungskileskolan. Forshällaskolan behålls som 2-parallellig skola endast mindre åtgärder efter flytt av en förskoleavdelning till modul Sundstrand, mindre anpassningar matsal, elevhälsa. Linneaskolan mindre åtgärder för att tillskapa elevutrymmen inom befintlig byggnad

176 Herrestad/Bokenäs/Hogstorp Förstudie för beställning på Norgårdenskolan 7-9 för att tillskapa elev- och personalutrymmen inom befintlig byggnad för att klara nuvarande kapacitet. Område Herrestad hanteras inom befintlig byggnad Herrestadsskolan i möjligaste mån utan byggåtgärder tills Källdalsskolan är färdigställd 2020 Övriga aktiviteter som behöver påbörjas/genomföras inom 3-års perioden Behovsanalys och förstudie Norgårdenskolan 7-9 samt grundsärskola och träningsskola 7-9. Herrestadsskolans fortsatta användning ingår i förstudien (F-6 Norgården kommer att ingå i förstudien men behöver inte ökad kapacitet). Bokenässkolan förstudie för ombyggnad och avveckling modul kopplat till ny förskola Pågående aktiviteter Källdalsskolan byggnation pågår

177 Öster Inga aktiviteter för 3-årsperioden Övriga aktiviteter som behöver påbörjas/genomföras inom 3-års perioden Behovsanalys och förstudie Äsperödsskolan F-6 alt. F Pågående aktiviteter Äsperödskolan mindre anpassning av 2 klassrum

178 Centrum 3 platser för fortsatt utredning enligt karta för grundskola F-9 (F-3 & 4-9, alt F-6 & 7-9) Kampenhof/Bastionsgatan Junogatan Margretegärde/Fd Flickskolan Aktiviteter Analys av befolkningsprognos 2018 Scenarioanalys möjlig utbyggnadbostäder Anegrund, Kampenhof, Bastionsgatan samt allmän förtätning Förstudie Västerskolan och Äsperödskolan påverkar placering Utredning gymnasiet påverkar möjlig placering vid Margretegärdeskolan Koordinering projekt områdesplanen Influensområdesanalys

179 GRUNDSKOLA CENTRUM

180 Fortsatta aktiviteter för genomförande Område Skola Aktivitet Status Ljungskile/Forshälla Linnea 7-9 Förstudie i LFHS alt moduler Påbörjad Ljungskile/Forshälla Ljungskileskolan F-9 Förstudie ny skola Påbörjad Ljungskile/Forshälla Ljungskileskolan F-6 Forshällaskolan F-6 Förstudie moduler vid Ljungskileskolan Norr/Väster Ramnerödskolan F-6 Förstudie moduler Norrskolan Herrestad Norgårdenskolan 7-9 Förstudie tillskapa elev- & personalytor Centrum Centrumskola F-9 Behovsanalys- och förstudie BoU påbörjar 2018 BoU påbörjar 2018 BoU påbörjar 2018 BoU påbörjar 2018

181 Övriga aktiviteter som behöver påbörjas/genomföras Område Skola Aktivitet Status Ljungskile/Forshälla Forshälla Ammenäs Behovsanalys & förstudie för skola F-6 (om-, till-, nybyggnad) Norr/Väster Sandersdalskolan F-6 Behovsanalys & förstudie för skola F-6 (om-, tillbyggnad) Norr/Väster Unnerödskolan F-6 Behovsanalys & förstudie för skola F-6 (om-, tillbyggnad) Norr/Väster Västerskolan 4-9 Behovsanalys & förstudie för skola (om-, till-, nybyggnad) Herrestad/Bokenäs Norgårdenskolan F-9 Herrestadskolan F-6 Grundsärskola 7-9 Träningsskola 7-9 Behovsanalys & förstudie för skola (om-, tillbyggnad) Herrestad/Bokenäs Bokenässkolan F-6 Behovsanalys & förstudie för skola (ombyggnad) Öster/Lane Ryr Äsperödskolan F-6 alt F-9 Behovsanalys & förstudie för skola (om- tillbyggnad)

182 Generellt Temporära lösningar kommer att studeras djupare i förstudier (ex hyra/köp samt flytt och samordning) Flertal bakomliggande analyser Exempelvis har alternativa lösningar undersökts såsom lösning inom befintliga byggnader, transport av elever till andra skolor med tillgänglig kapacitet, alternativa placeringar av temporära lösningar, samordning med andra pågående projekt, risk- och konsekvensanalyser m.m. Elevantal 2017/18 är faktiskt inskrivna februari 2018 Prognos bygger på befolkningsprognos för 2017 Prognos på delområdesnivå för utifrån befolkningsprognos För perioden är befolkningsprognosen endast på kommunövergripande nivå för aktuella åldersgrupper Prognos för delområde bygger på antagande utifrån nuläge 2018, prognos delområde kopplat till den kommunövergripande prognosen för motsvarande period Kapacitet beräknad utifrån pedagogiska mått 22,5 st/klass F-6 och 27,5 st/klass 7-9

183 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Utredning om gymnasieskolans lokalbehov Sammanfattning Nyligen rapporterade lokalstrategen på kommunledningskontoret den utredning som gjorts kring grundskolans lokalbehov. Utredningen har gjorts i samarbete med barn-och utbildningsförvaltningen och samhällbyggnadsförvaltningen. Det är en styrka att förvaltningarna tagit fram en gemensam bild av lokalbehovet för grundskolan. Det bildar utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Grundskolans lokalbehov befinner sig i ett akut läge - det fanns före utredningen inte en tillräckligt tydlig plan för att förse skolformen med lokaler för det ökande elvantalet. För att inte hamna i samma brydsamma läge för gymnasieskolan om några år hemställer barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att en liknande utredning görs för gymnasieskolan. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till kommunstyrelsen att ge uppdrag till lokalstrategen att utreda gymnasieskolans lokalbehov i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

184 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00514 Handläggare Förvaltningschef Hans-Lennart Schylberg Telefon Utredning om gymnasieskolans lokalbehov Sammanfattning Nyligen rapporterade lokalstrategen på kommunledningskontoret den utredning som gjorts kring grundskolans lokalbehov. Utredningen har gjorts i samarbete med barn-och utbildningsförvaltningen och samhällbyggnadsförvaltningen. Det är en styrka att förvaltningarna tagit fram en gemensam bild av lokalbehovet för grundskolan. Det bildar utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Grundskolans lokalbehov befinner sig i ett akut läge - det fanns före utredningen inte en tillräckligt tydlig plan för att förse skolformen med lokaler för det ökande elvantalet. För att inte hamna i samma brydsamma läge för gymnasieskolan om några år hemställer barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att en liknande utredning görs för gymnasieskolan. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till kommunstyrelsen att ge uppdrag till lokalstrategen att utreda gymnasieskolans lokalbehov i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Hans-Lennart Schylberg Förvaltningschef Expediera till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Lokalplanerare BoU Gymnasieskolan

185 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Delrapport sociala investeringsfonden - förstärkt och samordnat familjestöd Sammanfattning 2014 fick Barn- och utbildning, Socialtjänsten samt Kultur och Fritid i uppdrag av sina respektive nämnder att ansöka om pengar ur kommunens sociala investeringsfond. Uppdraget var att ansöka om pengar för ett arbete med förebyggande insatser riktat till familjer. Arbetet resulterade i en ansökan om medel som fokuserar på ett generellt föräldrastödsprogram ABC, samordning och utveckling av föräldrastödet genom föräldrastödssamordnare samt föräldrastöd genom FöräldraResursen. Delrapport om förstärkt och samordnat familjestöd redovisas nu barn och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Delrapport 2017 Förstärkt och samordnat familjestöd , Rapport Högskolan Väst 2017, FöräldraResursen att samverka för stöd till föräldrar. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna delrapport om Förstärkt och samordnat familjestöd Social investering Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

186 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00516 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Delrapport sociala investeringsfonden - förstärkt och samordnat familjestöd Sammanfattning 2014 fick Barn- och utbildning, Socialtjänsten samt Kultur och Fritid i uppdrag av sina respektive nämnder att ansöka om pengar ur kommunens sociala investeringsfond. Uppdraget var att ansöka om pengar för ett arbete med förebyggande insatser riktat till familjer. Arbetet resulterade i en ansökan om medel som fokuserar på ett generellt föräldrastödsprogram ABC, samordning och utveckling av föräldrastödet genom föräldrastödssamordnare samt föräldrastöd genom FöräldraResursen. Delrapport om förstärkt och samordnat familjestöd redovisas nu barn och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Delrapport 2017 Förstärkt och samordnat familjestöd , Rapport Högskolan Väst 2017, FöräldraResursen att samverka för stöd till föräldrar. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna delrapport om Förstärkt och samordnat familjestöd Social investering Hans-Lennart Schylberg Skolchef Pernilla Gustafsson Förvaltningssekreterare Expediera till Socialnämnden Kultur och fritidsnämnden

187 Förstärkt och samordnat familjestöd 1 (12) Dnr: nr Handläggare Föräldrastödssamordnare Eva Davidsson Telefon eva.davidsson@uddevalla.se Förstärkt och samordnat familjestöd Delrapport 2017 Bakgrund Socialtjänsten, barn- och utbildning samt kultur och fritid fick 2014 i uppdrag av sina respektive nämnder att ansöka om medel ur kommunens sociala investeringsfond. Den framarbetade ansökan avsåg arbete fokuserat på tre områden; - Generellt föräldrastödsprogram - Föräldrastödssamordning/utveckling - FöräldraResursen Arbetet startade upp i januari 2015 och tre föräldrastödjare anställdes som påbörjande sitt arbete under maj månad. Till samarbetet kopplades under åren också två forskare från Högskolan Väst. Syftet var att undersöka processer i organiseringen av ett förstärkt och samordnat föräldrastöd och de frågeställningar som ställdes var: - Vilka förväntningar finns från yrkesverksamma inför ett samordnat föräldrastöd? Vad ser man för möjligheter/svårigheter? - Hur upplever yrkesverksamma att det blev? - Hur organiseras den nya samordnade stödet? Dels utifrån planering, styrning och genomförande samt resultat? - Vad är det som får föräldrar att söka sig till detta specifika föräldrastöd? Forskningsrapport Föräldraresursen att samverka för stöd till föräldrar, författad av Sevtap Gurdal och Anette Bolin, Högskolan Väst 2017 beskriver implementeringen av samverkansarbetet samt föräldrars upplevelser av det. ( Rapporten bifogas denna delrapport) Socialtjänsten Verksamhetsområde individoch familjeomsorg Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Junokontoret Junogatan fax E-post Socialtjänsten@uddevalla.se

188 2 (12) FöräldraResursens beskrivning av arbetet 2017 Allmän information: Under året har vi fått en ny kollega eftersom Ammi Kärnberg slutade sin tjänst på FöräldraResursen i februari. Vår nya kollega heter Helene Strömdahl, hon är socialpedagog och arbetade senast i Lilla Edets kommun. Helene har under hösten gått utbildning i att hålla ABC föräldragrupper. I början av 2017 tog vi i gruppen ett beslut om att inte längre dela upp skolorna mellan oss utan att vi gemensamt har alla kommunens F-6 skolor. Orsaken till beslutet är att vi anser att fokus hamnar på oss som enskilda individer istället för på FöräldraResursen som funktion. Vi tänker även att det ökar tillgängligheten då den av oss som har möjlighet att snabbast möta en familj tar ärendet. En annan fördel är att vi kan få en jämnare spridning eftersom vissa skolor har ett högre tryck än andra. Vi vill att alla föräldrar i kommunen ska få samma möjlighet att snabbt få stöd från FöräldraResursen. En annan orsak är även att vi upptäckte hur sårbart det blev när Ammi slutade eftersom vi då inte hade någon eller mycket lite kontakt med de skolorna som hon varit ansvarig för. Under våren upparbetades kontakterna med alla skolorna på det här sättet och vår uppfattning är att de flesta av skolorna/eht teamen är positiva till den här förändringen eftersom vi även blivit mer tillgängliga för dem. Individnivå: Enskilda kontakter: I slutet på 2016 och början på 2017 märktes en ökning av föräldrar som själva hörde av sig till oss för att få samtalskontakt. Vi kan se att den ökningen har fortsatt och nu har vi ungefär 30 familjer/föräldrar i samtal på oss tre kuratorer. Vissa vänder sig till oss för att få stöd i en specifik fråga kring sina barn och andra har bekymmer som även rör skolan. Vi har en del familjer där vi är med på skolmöten för att vara ett stöd till föräldern och för att kunna nyansera det som sker i mötet både för föräldern och för skolan. Gruppnivå: ABC-grupper: Under 2017 har vi haft tre ABC-grupper på kvällstid med ungefär 10 deltagare i varje grupp. Vi har ett startdatum för nästa grupp satt till den 29/ Till den gruppen som startar i januari har vi redan fullt och vi har föräldrar anmälda till ytterligare en grupp som kommer att starta under våren Vi provade under våren att ha en dagtidsgrupp med inriktning mot föräldrar med lite yngre barn men just den gruppen hade vi lite svårare att få föräldrar till. Under våren påbörjades också ett samarbete med öppna förskolan på Dalaberg och brobyggarna för att kunna ha en ABC grupp som riktade sig till somaliska föräldrar (mammor). Det fungerade mycket bra och det fanns ett stort kvarstående intresse vilket gjorde att vi under hösten startade upp ytterligare en somalisk grupp som avslutas innan

189 3 (12) årets slut. Strukturell nivå: För att vi ska kunna nå så många av Uddevallas föräldrar med barn 6-12 år behöver vi synas. Vi ser det som en viktig arbetsuppgift att skapa oss ett namn med FöräldraResursen och få ett bra rykte. Den bästa marknadsföringen är som bekant den som går från mun till mun, och för att nå dit behövs mycket jobb från vår sida. Vi har under hösten lagt ner mycket tid på att kunna vara på de flesta skolors föräldramöten. Det är många skolor och väldigt många möten så vi har fått prioritera något. På vissa skolor har vi tagit hjälp av en kurator eller specialpedagog som har god kännedom om oss att presentera vår verksamhet och vad vi kan erbjuda. I övrigt har vi valt att i första hand se till att vara på föräldramötena i F-klass, första klass och fjärde klass. Vi ser att det är en bra arena för att nå många föräldrar då de flesta går på föräldramöten. Vi har också märkt att det ger resultat i form av att enskilda föräldrar ringer och vill ha vår hjälp samt anmäler sig till ABC-grupp. Vi har även tagit hjälp av skolornas informationssystem Unikum, vilket vi ser är en mycket bra kanal för att nå många med lite ansträngning. Under hösten fick vi en förfrågan från en av kommunens skolor om att hålla en föreläsning kring föräldraskap på ett föräldraråd, vilket genomfördes i november månad. Vi tänker att detta är ytterligare en metod att möta många föräldrar. Genom en föreläsning kan vi också ge fler möjlighet att ta del av kunskap inom området föräldraskap samt få träffa andra och vara med i diskussion kring just föräldraskap. Vi ser det som en bra förebyggande insats i det stora hela och vi ställer oss positiva till att hålla liknande föreläsningar fortsättningsvis. Vi har också bett gratistidningen 7 dagar att göra ett reportage vilket de gjorde i slutet av november. Ett ytterligare sätt att försöka göra oss kända för Uddevallas föräldrar! Förutom att arbeta kring vår egen verksamhet så behöver vi göra oss kända och skaffa kunskap om andra aktörer och verksamheter i kommunen. En del i vad vi vill kunna erbjuda de föräldrar som söker sig till oss är att vi ska kunna lotsa dem vidare om Föräldraresursen inte är rätt för dem. Likaså behöver andra professionella veta om oss och vad vi gör för att hjälpa människor att hitta oss. Vi har under året varit runt i olika verksamheter såsom barngruppen, mottagningsgruppen, kriscentrum, Ungas psykiska hälsa, brobyggare och föräldrarådgivare m.fl. Vissa har vi ett närmare samarbete med och med andra handlar det mer om att vi ska veta vilka vi är och vad vi gör. Detta är något vi kommer att fortsätta jobba med. Personal byts ut och man behöver ständigt påminna varandra om att man finns. Skolan är vår närmaste samverkanspartner då vi är finansierade delvis av barn och utbildning men också för att alla barn går i skolan. Därför har vi lagt mycket tid på att skapa goda relationer samt öka kunskap om oss och lära oss mer om skolan. Främst är det då elevhälsan vi träffar på skolorna. Vi har försökt att komma till alla skolors EHT minst en gång per termin. Detta för att vi ska se varandra, få ansikten och minska avstånden, men också för att tänka och reflektera ihop. Vad fungerar på den här skolan och vad kan bli bättre osv. Även detta arbete är något som måste fortgå. Ju tryggare

190 4 (12) personal på skolan blir med vad vi gör ju enklare blir det för dem att kunna tipsa föräldrar och motivera till att våga söka stöd. I januari 2018 ska vi besöka ett rektorsmöte och vi får då möjlighet att tillsammans med rektorerna tänka kring hur vi på bästa sätt når ut till skolans personal, föräldrar och på vilka möten/forum vi behöver synas. Tankar om framtiden: Utifrån det vi tagit del av inom aktuell forskning kring föräldraskap så upplever vi att vi är på rätt spår. Vi jobbar aktivt med att nå så många som möjligt och sänka motstånd kring att ta emot stöd. Om man ser till teorier kring risk- och skyddsfaktorer så handlar det ju om att ju fler skyddsfaktorer det finns kring ett barn desto större chans är det att man minskar riskerna med ohälsa och utanförskap. Forskning visar att värme i relationen föräldrar- barn samt tid tillsammans i familjen är viktiga föräldraskyddsfaktorer. Genom att tidigt erbjuda stöd till föräldrar, vilket vi gör här i Uddevalla, ökar vi möjligheterna att minska ohälsan bland barn och unga. I Föräldraresursen är vår ambition att alla föräldrar som har barn 6-12 år (ABC 3-12 år) ska kunna vända sig till oss. Därför är vi måna om att fortsätta lägga mycket tid på att synas och bli kända i kommunen för att föräldrar ska veta att vi finns och kunna ta kontakt. Vi har förstått, när vi träffar andra kommuner, att vi ligger i framkant med det förebyggande, universella föräldrastödsarbetet. Vi har även haft ett studiebesök, under hösten, från en annan kommun som ville ta del av hur vi arbetar i FöräldraResursen. ABC-grupperna är också en stor del av detta. Det är ett generellt program som har visat sig ha en god effekt. En studie som gjorts på just ABC har visat att föräldrar upplevt en positiv effekt på sin egen föräldrakompetens men man såg också positiva effekter på barns utveckling och hälsa. ABC är därför något vi kommer att fortsätta lägga tid på både att genomföra grupperna, gärna 2 per termin men åtminstone två på våren och 1 på hösten. Hur kan man använda ABC ytterligare? Vi har riktat oss till somalisk talande föräldrar, kanske vi kan rikta oss till arabisk talande? Vi har även diskuterat att rikta in oss på ett område där det varit svårt att få föräldrar att ta kontakt med oss. Vi har tankar på att erbjuda föräldrar i dessa områden att få första ABC tillfället i föreläsningsform. Detta är något vi i så fall planerar att göra tillsammans med de skolor som finns i det aktuella området. Skolan kan stå för lokal och hjälpa till med marknadsföring. Vi har också haft tankar om att göra något för ensamstående föräldrar. Vi möter dessa, framförallt mammor men också pappor, ofta i samtal och i våra ABC-grupper. Vi ser att det finns ett behov hos dessa föräldrar att diskutera föräldraskap utifrån den specifika situation de befinner sig i. Kan vi vara med att bidra till att fler arenor bildas för dem så kan det ha en god effekt på deras föräldraskap. Vi tror överlag att grupper är framgångsrikt. Vi har fått en känsla av att de föräldrar som kommer från andra länder hellre kommer i en grupp där man kan diskutera och utbyta erfarenheter men också bolla med oss. Det kan upplevas svårare med enskilda samtal där en tolk behöver vara med i rummet. Detta är något vi vill utveckla och tänka kring.

191 5 (12) Det finns något helande i att möta andra i liknande situation men också befriande att se att även om vi ser olika ut och har olika bakgrund så finns samma tankar och känslor kring sitt/sina barn och föräldraskap hos de allra flesta. Samordning, uppföljning och utveckling Generellt föräldrastödsprogram FöräldraResursen genomför gruppträffar för föräldrar med barn 3-12 år inom ramen för programmet ABC- Alla barn i Centrum. Programmet riktar sig till alla föräldrar och är utvecklat av Folkhälsomyndigheten med syfte att stärka relationen mellan barn och föräldrar. Inom tidsramen för föregående delrapport hade fyra omgångar av ABC-programmet genomförts med sammantaget 35 deltagande familjer. Under 2017 har ytterligare 6 omgångar genomförts med totalt 37 deltagande, vilket innebär att totalt 72 familjer deltagit. Två av de genomförda grupperna 2017 har enbart riktat sig till somaliska familjer med sammanlagt 17 deltagande mammor. ABC-grupperna med somaliska familjer har utvärderats muntligt och de deltagande mammorna har uttryckt att de är nöjda. De övriga fyra grupperna 2017 har utvärderats i enkätform och även här har föräldrar uttryckt att de är mycket nöjda/nöjda med ABC-träffarna. FöräldraResursens föräldrasamtal Vid årsslutet 2016 hade föräldraresursen haft samtal med drygt 100 föräldrar och kontakten gällde i högre grad pojkar än flickor. Under 2017 har föräldraresursen haft samtal med ytterligare ca 70 föräldrar, vilket innebär att föräldraresurssens tre kuratorer under samverkansarbetet så här långt träffat totalt ca 170 föräldrar för samtal (varav ca 30 kontakter är pågående vid rapportskrivandet). Merparten av föräldrarna är kvinnor och mer än dubbelt så många kontakter gäller pojkar som flickor. Detta pekar på samma trend vad gäller könsfördelning som föregående delrapport FöräldraResursen arbetar med ett dialogverktyg kallat F.I.T (Feedback Informed Treatment) som är en metod som ökar delaktigheten och hjälper professionella att få direkt feedback på det som sker i samtalet - samt ger föräldrar möjlighet att påverka hur man arbetar kring deras frågor. Syftet är att föräldrarna själva ska uppleva att de kan påverka och ha möjlighet att uttrycka om de får det stöd de behöver eller om vi behöver förändra något eller rent av byta samtalskontakt.

192 6 (12) Fördelning skolor 2017 är tredje året för samverkansarbetet och det finns hos samtliga F-6 skolor full kännedom om FöräldraResursens arbete. I vilken grad kontaktar skola eller förälder föräldraresursen för att det finns behov av samtal/stöd? Merparten av föräldrarna har fått information om möjligheten att kontakta FörädraResursen via skolans kurator samt vid föräldramöte. Nedan visas fördelning av kontakt med föräldrar per skola. Varje kontakt kan bestå av en eller flera träffar. Skola Antal kontakter under 2017 Bokenäs - Dalaberg 2 Forshälla 4 Frida - Herrestad 9 Hogstorp 2 Hovhult 6 Hälleberg - Källan 1 LaneRyr - Ljungskile 14 Norgården 2 Norrskolan 4 Ramneröd - Sandersdal 8 Sommarhemmet 4 Stenbacke 1 Unneröd 7 Väster 2 Äsperöd 3 Som kan ses i tabellen finns det en variation bland skolorna vad gäller antal kontakter. De tre skolor (Herrestad, Ljungskile, Unneröd) som ingick i samarbetet redan från 2015 ligger relativt högt vilket kanske kan förklaras av att FöräldraResursens arbete här har hunnit bli mer inarbetat.

193 7 (12) Samverkansarbetets arbetsgrupp Som beskrivits i tidigare rapport Förstärkt och samordnat familjestöd avseende så hade samverkansarbetet inledningsvis behövt en klarare rollfördelning och tydligare arbetsfördelning för att ge bättre förutsättningar. På styrgruppsmöte juni 2017 beslutades därför att tillsätta en arbetsgrupp med föräldrastödssamordnaren som sammankallande och där FöräldraResursens tre kuratorer, en kurator från elevhälsan samt en skolsköterska ingår. Samordnaren har därigenom möjlighet att efterfråga underlag från skola/elevhälsa. Syftet är att tydliggöra vem som gör vad i samverkansarbetet samt påbörja processen med att inhämta underlag från samtliga skolors elevhälsa för att kunna starta upp den viktiga dokumentationen av arbetsmetoder och nya samverkansrutiner. Som ett första steg -och för att få kunskap om skolornas upplevelse av samverkan med FöräldraResursen- har skolornas elevhälsa ombetts besvarat en enkät med olika frågeställningar. Nedan redovisas (kursiv stil) utdrag ur skolors svar på tre av enkätens frågeställningar; Hur/när använder sig skolan av FöräldraResursen? Vi rekommenderar FR när föräldrar behöver stöd i sin föräldraroll När det i kontakt/möte med skolpersonal framkommer att föräldrar behöver stöd i föräldrarollen då kan skolpersonal informera/motivera föräldrar att själva kontakta föräldraresursen eller att skolpersonal hjälper till med det. FöräldraResursen kan även vara ett stöd för föräldrar i möten med skola. Att informera om verksamheten på föräldramöten. FöräldraResursen träffar elevhälsan en gång per termin och stämmer av läget. Skolan har även bjudit in FöräldraResrsen till en enskild klass. Hänvisar till föräldraresursen i de fall där barnets svårigheter / problematik berör även i hemsituationen. Grundtanken från skolans sida är att Föräldraresursen skall kunna erbjuda stöd och vara bollplank avseende fritiden och familjelivet och att skolan erbjuder socialt och pedagogiskt stöd i skolan. Att det skall finnas en gemensam tanke på vad barnet behöver för att må väl i sin vardag. Föräldraresursen har varit på skolan vid två tillfällen. Under föräldramöte och ett APT. Vi använder oss av föräldraresursen i ärenden där vi ser att föräldrarna är i behov av stöd eller om föräldrarna efterfrågar stöd i sin föräldraroll. När jag talar med en förälder/vårdnadshavare och upplever att denne är i behov av

194 8 (12) stöd i sin föräldraroll berättar jag om föräldraresursen och erbjuder ALLTID att hjälpa den samme att ta kontakt, vara med på ett första möte, be föräldraresursen att ringa upp mm. Allt för att hjälpa till så att ett första möte/samtal blir av. Min erfarenhet är att tröskeln kan vara hög men om man hjälper till att ta första steget blir det ofta en förlängning i samarbetet mellan skola, förälder, föräldraresurs. Ofta i kontakt/möte med skolpersonal framkommer att föräldrar behöver stöd i föräldrarollen. Skolpersonal informera/motivera föräldrar att själva kontakta föräldraresursen eller att skolpersonal (ofta kurator) hjälper till med det. FöräldraResursen kan även vara ett stöd för föräldrar i möten med skola. Att informera om verksamheten på föräldramöten. FöräldraResursen och elevhälsan försöker ses en gång per termin men tyvärr får vi inte alltid till det. De föräldrar som vi ser kan få hjälp av föräldraresursen brukar vi samordna ett gemensamt möte eller ber föräldrar på egen hand boka ett möte med föräldraresursen. Skolan har inte kännedom om att någon av våra föräldrar varit i kontakt med Föräldraresursen. Skolan(lärare, fritids, skolkurator, skolsköterska) har rekommenderat kontakt och lämnat ut informationsmaterial vid några tillfällen men vet inte om vårdnadshavare gått vidare och tagit kontakt. Hittills har inte föräldrar velat att skolan hjälper till att förmedla kontakten. Generell information om att Föräldraresursen finns går ut till vårdnadshavare och pedagoger varje termin. Informationsmaterial finns upphängt på skolan för att föräldrar skall ha enkel tillgång till kontaktuppgifter. Vi har inte något välfungerande samarbeta kring Föräldraresursen på skolan. Vi ska börja använda oss av föräldraresursen i ärenden där vi ser att föräldrarna är i behov av stöd eller om föräldrarana efterfrågar stöd i sin föräldraroll. Kuratorn brukar informera föräldrar där det utrycks ett behov av stöd i sin föräldraroll eller där skolan kan se ett behov av stöd och då informerar och försöker förmedla en kontakt, om det kan finnas svårigheter för föräldrarna att själva våga ta kontakten. Gemensamma samtal med Vårdnadshavare för att introducera/informera/motivera till föräldraresursen. Föreslår stöd genom föräldraresursen i möten med Vårdnadshavare. Lämnar ut broschyr om föräldraresursen vid möte med/samtal med Vårdnadshavare. Bjuder in föräldraresursen till föräldramöten vid höstterminens start för att de skall få möjlighet att informera om sin verksamhet. Sorterat i vems uppdrag för respektive frågeställning. Bollplank i enskild elev/familjärende. Förmedlar information om ABC kurs vidare till föräldrar. Vi använder oss av föräldraresursen i ärenden där vi ser att föräldrarna är i behov av

195 9 (12) stöd eller om föräldrarna efterfrågar stöd i sin föräldraroll. Vi har även tagit stöd av föräldraresursen i förebyggande syfte. Vi informerar om föräldraresursen när vi ser att föräldrar eventuellt kan vara i behov av stöd samt om föräldrarna själva uttrycker ett behov av stöd i föräldrarollen. Vi bjuder in föräldraresursen till skolans föräldramöten samt till informationsmöte med föräldrar inför en eventuell start med föräldraresursen. Vi kommer att informera om föräldraresursen när vi ser att föräldrar eventuellt kan vara i behov av stöd samt om föräldrarna själva uttrycker ett behov av stöd i föräldrarollen. Vi kommer också bjuda in till informationsmöte med föräldrar inför en eventuell start med föräldraresursen. Framgångsfaktorer i samverkan med FöräldraResursen? Uppfyller en del av det stora behov av föräldrastöd som finns. Det är ibland bra att de lånar tex kurators rum på skola. Framgångsfaktor att FR presenterar sig på föräldramöte ute i klasserna. De kommer närmare föräldrar än i aula. Bra att foldern är lätt att förstå och översatt till flera språk Att föräldrar kan få eget stöd utanför skolan och att det kan bli en bra samverkan mellan skola och föräldrar när föräldraresursen stöttar. När föräldrar känner sig trygga i föräldrarollen så blir barnen lugnare och tryggare även i skolan. Att föräldrar kan få stöd utan att kontakta socialtjänsten. (inte lika farligt att ta emot stöd då) De tillfällen när vi fått till samverkan fungerar samarbetet väl. Vår upplevelse är att föräldrarna får stöd i sina behov. Det uppfyller det stora behov av stöd som föräldrar har. Det är skönt att kunna säga att det finns en insats att erbjuda föräldrarana. Framgångsfaktorer är att de kommer ut på Föräldramöten och att de kan medverka i möten med föräldrar i skolan. Tidigare, när det var en samarbetspartner riktad mot min skola upplevde jag att vi var väldigt framgångrika tillsammans i att fånga in familjer i behov av stöd. Det positiva var att hon fick ett gott rykte bland föräldrar vilket ledde till att det var lätt för mig att få föräldrar att tacka ja till stöd. Att föräldrar kan få eget stöd utanför skolan och att det kan bli en bra samverkan

196 10 (12) mellan skola och föräldrar när föräldraresursen stöttar. När föräldrar känner sig trygga i föräldrarollen så blir barnen lugnare och tryggare även i skolan. Att föräldrar kan få stöd utan att kontakta socialtjänsten. (inte lika farligt att ta emot stöd då) Det uppfyller det stora behov av stöd som föräldrar har. Det är skönt att kunna säga att det finns en insats att erbjuda föräldrarana. Framgångsfaktorer är att de kommer ut på Föräldramöten och att de kan medverka i möten med föräldrar i skolan. - Det är enkelt att få hjälp av föräldraresursen, ingen dokumentation utan konkret hjälp till föräldrar. Föräldraresursen är flexibel och kan träffas på olika tider och platser och utgår från föräldrarnas behov. Det är bra att föräldrarna får hjälp i tidigt stadium och det uppfattas odramatisk. Vi i skolan är nöjda med samarbetet men vi har den senaste terminen missat att boka in träfftider med eht men det är åtgärdat nu Oklart för skolan i dagsläget. Vi har rekommenderat och erbjudit hjälp i kontakten. Hittills har ingen förälder tackat ja. Vi vet idag inte om det finns föräldrar från skolan som använder sig av Föräldraresursen. Framgångsfaktorer är att de kommer ut på föräldramöten och att de kan medverka i möten med föräldrar i skolan. Det som framkommit i kontakt med föräldrar vid information, är att det känns skönt att det inte är ett myndighetsbeslut, att man kan vara anonym och att inget utreds eller dokumenteras. Bra bollplank för skolans elevhälsa. Deras fördel är att de kan fokusera helt på föräldrarollen. Bra kunskaper om andra instanser som kan användas till stöd för förälder. Flexibiliteten: att de kan komma till skolan och träffa Vårdnadshavare. Inte långa väntetider. Det uppfyller det stora behov av stöd som föräldrar har men inte får av närstående eller myndigheter etc. Det är skönt att kunna säga att det finns en insats att erbjuda föräldrarana som inte är från socialtjänsten. Vi är tacksamma att föräldraresursen finns för att kunna erbjuda föräldrar stöd vid behov. Vi är också tacksamma över att föräldraresursen är lättillgängliga samt att det går snabbt att få en mötestid till föräldrar om behov skulle uppstå. Vi är tacksamma att föräldraresursen finns för att kunna erbjuda föräldrar stöd vid behov. Vi kommer fortsättningsvis att använda oss av föräldraresursen i större utsträckning framöver.

197 11 (12) Utmaningar/svårigheter i samverkansarbetet? Att få fler föräldrar att använda resursen Att motivera föräldrar att ta emot stöd. När inte samtycke ges att samverka. Det kan ibland bli många professionella inblandade i en familj och då kan det bli otydligt vem som gör vad. På skolan har vi haft svårigheter i att föräldrar inte önskar kontakt med stödfunktion typ Föräldraresursen. Vill heller inte ha hjälp av skolan för att få kontakt. Hög grad av önskemål från föräldrar på att barnets mående skall lösas i skolan / BUP. Frågeställningar om diagnoser som förklaring till varför barnet inte mår bra. Vi upplever generellt att frågeställningar om hemsituationen och relationerna hemma inte ses som en del i barnets problematik. Ofta i samarbete med vårdnadshavare kommer skolan fram till stöd /anpassningar/ utredningar för elev under skoltid samt hänvisar till Föräldraresursen för att vårdnadshavare skall ha ett bollplank avseende bemötande i hemsituationen. Ofta vid uppföljning visar det sig att vårdnadshavare istället tagit kontakt med VC för remiss till BUP eller ringt Mottagningen för Ungas Psykiska Hälsa. Tyvärr i ärenden där vi på skolan redan vet att BUP inte kommer att prioritera ärendet. I de fall där skolan bedömer det som rimligt med stöd till barn/familj inom landstinget är vi behjälpliga med att skriva remiss. Vi ser inga svårigheter just nu. Att få föräldrarna till att tacka ja till Föräldraresursen Jag upplever det svårare med samarbetet när det är olika personer som tar sig an familjer med elever på skolan. Jag har ingen samlad bild över vilka familjer som får hjälp av föräldraresursen (det hade jag tidigare) och jag får ingen regelbunden återkoppling hur det går med dem som jag rekommenderat stöd. Att motivera föräldrar att ta emot stöd. När inte samtycke ges att samverka. Det kan ibland bli många professionella inblandade i en familj och då kan det bli otydligt vem som gör vad. Att få föräldrar att ta emot hjälp, motivera föräldrar Oklart för skolan i dagsläget. Vi har rekommenderat och erbjudit hjälp i kontakten. Hittills har ingen förälder tackat ja. Vi vet idag inte om det finns föräldrar från skolan som använder sig av Föräldraresursen. Vi är i uppstarten på skolan.

198 12 (12) När det handlar om föräldrar som har barn i rätt målgrupp samt äldre barn, där de kanske i första hand behöver stöd i sin föräldraroll till tonåringen. Görs undantag? Trots gemensamma möten med familjer har det varit svårt att motivera vårdnadshavare att pröva stöd via föräldraresursen, fr.a. rörande föräldrar av annat ursprung. Att få föräldrarna till att tacka ja till Föräldraresursen för att föräldrarna har svårt att se vinsterna. Vi ser inga svårigheter. Vi ser inga svårigheter. Sammanfattning Reflektioner och fortsatt arbete Det framkommer i svaren att de flesta skolor idag har en samverkan med Föräldra- Resursen och att man ser det som en tillgång i arbetet. En del skolor har dock uppmärksammat att en del föräldrar känner viss tvekan att ta kontakt med Föräldra- Resursen för att få stöd eller en samtalspart kring sitt föräldraskap. Här är det angeläget att så långt som möjligt verka för att föräldrar ska känna sig bekväma med att kontakta FöräldraResursen. Det kan ske genom att skolorna erbjuder FöräldraResursen möjligheter att presentera sig själva och sin verksamhet på skolan. Skolors föräldramöten är viktiga arenor där FöräldraResursen kan vara en naturlig samverkanspart att bjuda in. Samverkansarbetet så här långt kan ses som en tid där FöräldraResursen och F -6 skolorna gemensamt arbetat för att hitta goda vägar för samarbete. Under 2018 kommer samordnarens och arbetsgruppen att fokusera på hur dokumentation kan göras. Vilka nya metoder och rutiner kan socialtjänst och barn och utbildning gemensamt se som framgångsrika? Kan vi hitta en Uddevallamodell för arbetet eller ska vi tillämpa olika rutiner och modeller beroende av skola? Vilka kommunikationsvägar interna och externa fungerar så väl att de framledes ska ses som en del av modellen? Det är också angeläget att utvärdera olika möjligheter att använda barn och utbildnings nya administrativa system som tas i bruk under våren 2018 samt att tillsammans med kommunledningskontoret hitta former för ekonomiska beräkningar kring samverkansarbetet. Såväl kvalitativa som kvantitativa uppföljningar kommer att göras under 2018 och Ninni Söderving Enhetschef Soc Lena Cederberg Avdelningschef BoU

199 FÖRÄLDRA- RESURSEN ATT SAMVERKA FÖR STÖD TILL FÖRÄLDRAR Sevtap Gurdal Anette Bolin Rapport i korthet Högskolan Väst 2017 Bilderna i rapporten har ingen koppling till projektet i Uddevalla.

200 Uddevalla kommun sökte år 2014 medel från Sociala investeringsfonden för att starta en ny form av föräldrastöd, och tre nämnder i kommunen Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden fick pengar för att samverka kring tidiga insatser för föräldrar som anser sig behöva stöd i sitt föräldraskap. Samverkan konkretiserades genom att starta FöräldraResursen, ett team med tre nyanställda föräldrastödjare som i samarbete med elevhälsan på de kommunala skolorna ska bidra med hjälp till föräldrar med barn i åldrarna 6 12 år. Till samarbetet kopplades under åren också två forskare från Högskolan Väst, och i denna rapport beskriver vi implementeringen av samverkansprojektet samt föräldrars upplevelser av det. Syftet med studien är att undersöka processer vid igångsättandet av ett förstärkt och samordnat föräldrastöd. Vår slutsats är att uppstarten kantades av problem men att man överkom dem med tiden, och idag är vår uppfattning att FöräldraResursen är en väl fungerande samverkansverksamhet. Vår förhoppning är att de lärdomar vi dragit kan komma till nytta i kommande samverkansprojekt. Studieresultaten bygger på flera olika typer av material, till exempel intervjuer, loggar, observationer på styrgruppsmöten och enkätfrågor. Enkätfrågorna skickades ut till yrkesverksamma (Föräldra- Resursen, elevhälsan, chefer på olika nivåer inom skola, socialtjänst och kultur och fritid samt nämndordförande). De fick bland annat svara på vilka förväntningar de hade på samarbetet och resultatet kan delas upp i två delar: de som hoppades på en direkt påverkan där föräldrarna får stöd och de som hoppades på en indirekt påverkan där effekten kan vara exempelvis ett bidrag till barnets kunskapsutveckling, att missförhållanden uppmärksammas eller ett minskat socioekonomiskt utanförskap. Intervjuer med föräldrar som fått stöd visar att de uppskattar flexibiliteten, det vill säga att kunna mötas på vald tid och plats. Det framkommer också att snabbhet har varit en viktig faktor då problem ofta är aktuella, och att tillgängligheten är ett stort plus för denna typ av stöd. De som har haft en svårare problematik lyfter fram att FöräldraResursen erbjuder en snabb väg till annan hjälp. FÖRFATTARE Sevtap Gurdal är lektor i psykologi vid Högskolan Väst. Hon har bland annat undervisat om mångfald, värdegrund och tvärprofessionellt arbete kring barn, främst på lärarprogrammet och inom barn- och ungdomsvetenskap. Hennes forskning ligger inom området föräldraskap och barns agens, och hon deltar även i ett projekt som rör sociala medier och organisering. Anette Bolin arbetar som lektor i socialt arbete vid Högskolan Väst. Hon undervisar främst kring barn, organisation och samverkan på social pedagogiska programmet samt kring barn som far illa och lärares anmälnings skyldighet på lärarutbildningen. Hennes forskningsintresse rör social barn- och ungdomsvård. 2

201 Men för att komma hit har alltså olika typer av problem övervunnits. Två exempel som kommer fram i föräldrastödjarnas veckologgar är en trög uppstart och oklara arbetsförhållanden. De har saknat en implementeringsplan och upplever att de fått stå själva i arbetet med att samverka med elevhälsan och göra sin verksamhet känd. Till en början var de också utlokaliserade rent geografiskt och satt inte med resten av socialtjänstens förebyggande avdelning, vilket gjorde att närheten till chef och andra kollegor inte fanns. Men kanske var det största problemet att de inte upplevde att de blev insläppta på skolorna, med konsekvensen att de inte hade några föräldrar att arbeta med. Att inte bli insläppt på en annan organisations verksamhetsområde är inte ovanligt i samarbeten mellan olika organisationer (Grape, 2015), och inte heller mellan skola och socialtjänst (Backlund, 2008). I styrgruppens arbete fanns det till en början oklarheter kring såväl organisering och ansvar som innehåll. När det gäller organiseringen fanns det frågetecken kring vilka som skulle delta på mötena och här diskuterades det fram att den operativa personalen, såsom FöräldraResursen, elevhälsan och samordnaren, skulle delta inledningsvis för att sedan låta cheferna fortsätta själva. De från början oklara ansvarsområdena delades så småningom upp och efterhand bestämdes det att sektionschefen på socialtjänsten skulle ha budgetansvar med avrapportering till resten av styrgruppen samt personalansvar för FöräldraResursen och samordnaren. I och med att deltagare byttes ut och antalet utökades ändrade sig även innehållet på mötena och styrgruppen kom att bli både operativ och ansvarig för uppföljningen av verksamhetens resultat. I måldokumenten uttrycktes det att styrgruppen endast skulle ha i uppgift att följa upp verksamheten, och på så sätt uppstod en målkonflikt kring gruppens roll i implementeringsarbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att uppstartsarbetet tog längre tid än planerat, att implementeringsstöd inte fanns i den utsträckning som det skulle ha behövts och att det har funnits oklarheter i vem som ansvarar för vad. När stödarbetet väl kom igång har dock de föräldrar som fått stöd varit nöjda. INNEHÅLL Bakgrund...4 Kunskapsläget...4 Undersökning...7 Syfte och frågeställningar...7 Forskningsmetod...7 Deltagare...7 Resultat... 9 Vilka förväntningar finns från yrkesverksamma inför ett samordnat föräldrastöd?...9 Hur upplever de yrkesverksamma att det samordnade föräldrastödet blev?...10 Hur organiseras det nya samordnade stödet? Vad är det som får föräldrar att söka sig till detta specifika föräldrastöd?...15 Diskussion...17 Gemensamma mål...17 Makt...17 Tillit...17 Strukturella faktorer...18 Ledarskap...18 Referenser

202 BAKGRUND Föräldrastöd bedrivs i olika former och arbetet har på olika sätt utvärderats under de senaste åren (t ex av Statens folkhälsoinstitut, 2012; Folkhälsomyndigheten, 2014; 2015; Socialstyrelsen, 2013). Rapporterna visar att föräldrastöd är en viktig del i arbetet med föräldrar och att det går att relatera till barns hälsa och välmående (se t ex Folkhälsomyndigheten, 2014). Uddevalla är en kommun som försöker stödja och hjälpa föräldrar på olika sätt. Två exempel på det är Familjecentralen som vänder sig till föräldrar med barn 0 6 år och Familjerådgivaren som stödjer föräldrar med barn 0 18 år. Båda dessa verksamheter är kopplade till socialtjänsten i kommunen. Som ett led i satsningen på samverkan kring föräldrastöd ansökte man 2014 om medel för att stärka och samordna familjestödet för barn i åldrarna 6 12 år, med bakgrund av att det inte finns särskilt stöd för denna föräldragrupp. Inför ansökan låg fokus på tre delar av förändringsarbetet: 1) att öka samordningen av de befintliga familjestödsprogrammen, 2) att skapa ett generellt föräldrastöd för alla familjer med barn 6 12 år och 3) att tillföra ökade insatser för familjer med barn 6 12 år. Utifrån detta anställde socialtjänsten en samordnare för föräldrastöd samt tre personer som aktivt kom att arbeta med stöd till föräldrar i målgruppen genom den nya verksamheten FöräldraResursen. I projektet deltog Högskolan Väst med två forskare för att följa implementeringen av det nya föräldrastödet. Det är få föräldrastödsprogram som beforskas redan i planeringsstadiet och i och med undersökningen har flera steg i processen kunnat följas. Projektet hade en planerad uppstartstid under första delen av 2015 då socialtjänsten rekryterade personal till FöräldraResursen och personalen satte sig in i uppdrags beskrivningen. I maj samma år började planeringen inför höstens arbete. Då blev också samverkanspartners såsom kultur och fritid mer delaktiga, och tre skolor valdes ut för att delta i projektet: Ljungskileskolan (ca 450 elever), Herrestadskolan (ca 350 elever) och Unnerödskolan (ca 250 elever). Kunskapsläget Barns och ungdomars välmående och hälsa eftersträvas av många olika yrkeskategorier, inte minst av dem som arbetar i socialtjänsten eller skolan eller på annat sätt kommer i kontakt med barn och ungdomar dagligen. För att få välmående och fungerande barn använder man sig inom dessa yrken av olika strategier där bland annat föräldraskapet sätts i fokus. Ett antal föräldraprogram och andra möjligheter till föräldrars del aktighet har skapats för att man tillsammans ska kunna hjälpa barn och ungdomar att må bra. Det finns också exempel på hur verksamheter tillsammans, genom samverkan, har försökt stötta föräldrar på olika sätt och fånga upp barn som kan fara illa. Föräldraskap Föräldraskap kan definieras på olika sätt. Ett av dem är enligt Hastings och Grusec (1998) outcomes that parents hope to achieve during interactions with children (s 465), det vill säga sådant som föräldern hoppas på att uppnå genom sin interaktion med barnet. Oavsett kultur är ett vanligt mål med föräldraskapet att få barn att bli autonoma individer som fungerar i den kontext de lever i (Maccoby, 2000). Hur föräldraskapet uttrycks och formas beror på olika faktorer. Några exempel från forskningen är förälderns personlighet, barnets personlighet (Belsky, 1984), yttre faktorer såsom kulturella strukturer och normer (Kagitcibasi, 1970) och föräldrarnas kognitiva föreställningar om barn och föräldraskap. Forskning visar också att föräldraskapet påverkar hur barnet utvecklas och mår, och att det finns olika sätt att uppfostra på, såsom tillåtande eller restriktivt (Grusec, 2006) eller som Bornstein, Putnick och Lansford (2011) uttrycker det: progressivt eller traditionellt. De olika sätten att utöva sitt föräldraskap på har sin grund i bland annat vilka attityder man har kring barn och deras lärande. Karaktäristiskt för de progressiva attityderna är att barnet uppmuntras att tänka oberoende och att förälder och barn har ett förhållandevis demokratiskt förhållande till varandra. I det traditionella föräldraskapet anses tvärtom att barnet ska vara lydigt och respektfullt (Chen et al., 2002), och samtidigt håller föräldern sig själv ansvarig om något går fel eller om barnet missköter sig. Ett annat sätt att beskriva föräldraskap är genom hur varm och kärleksfull relationen mellan förälder och barn är. Denna teori benämns PARTheory (Parental Acceptance Rejection Theory) och delas in i två delar: 4

203 1) föräldrars acceptans, vilken karaktäriseras av värme, kärlek, trygghet och stöd till barnet, samt 2) föräldrars avståndstagande, vilket visar sig genom aggressivitet, fientlighet, negligerande och kyla (Rohner, Khaleque & Cournoyer, 2003). Studier i vilka man använt denna teori visar på att det finns skillnader i hur föräldraskapet kommer till uttryck beroende på kön och socioekonomisk status, och att avståndstagandet är störst bland mammor med låg socioekonomisk status (Erkan & Toran, 2010). Samma studie visar också att ju äldre mamman är, desto större är avståndstagandet. Avståndstagande till sitt barn har visat sig ha negativ effekt på barnets hälsa och anpassning (Dwairy, 2009; Khaleque & Rohner, 2002; Demetriou, & Christodoulides, 2011). När föräldraskapet inte fungerar, vilket kan bero på olika faktorer, finns det hjälpa att få i form av exempelvis föräldraprogram eller föräldrastöd. Föräldrastöd Föräldrastöd kan ges i olika former och i Sverige har vi idag ett antal olika stödprogram som ges över hela landet. Några exempel är Komet, Connect, De otroliga åren, Cope och ABC. Kommuner har valt att satsa på olika program. De fyra första är så kallade selektiva föräldrastödsprogram och det sista är ett universellt program. Skillnaden mellan dessa två typer är att det universella vänder sig till alla föräldrar medan det selektiva är till för föräldrar med barn som visat prov på utåtagerande beteende eller andra beteendeproblem gav Socialstyrelsen i uppdrag åt en grupp forskare att undersöka effekterna av de olika föräldrastöds programmen (Socialstyrelsen, 2008). I studien ingick Komet, Connect, De otroliga åren samt Cope. Resultaten visar på att föräldrar som gått programmen har blivit stärkta i sin roll och att barnens svårigheter har minskat. Det visade sig också att de fyra programmen ger liknande resultat och att det inte har någon betydelse om stödet är anordnat av skola, barn- och ungdoms psykiatri eller socialtjänst. Ett tredje resultat är att programmen visar på effekter redan efter en kortare tid, såsom ett halvår, och dessutom att det finns märkbara effekter efter så lång tid som två år. Ett negativt resultat är att nästan 10 procent av barnen vars föräldrar deltog i något av ovanstående program ändå inte fick hjälp med sitt beteendeproblem och att dessa familjer behövde få tillgång till annan hjälp. Tydligt är dock att föräldrastödsprogram verkar ha mestadels positiv effekt på föräldrar och barn, och frågan som kvarstår är om de ger kommunerna någon ekonomisk vinst. Folkhälsomyndigheten har gjort en hälsoekonomisk analys av 18 föräldrastödsprogram för att få en bild av deras lönsamhet (Folkhälsomyndigheten, 2015). Beräkningarna visar att både de selektiva och de universella programmen är lönsamma, men att de selektiva har högre lönsamhet då de betalar sig själva efter ett år. En kartläggning visar att 85 procent av alla kommuner erbjöd ett eller flera föräldrastödsprogram under Uddevalla kommun använde sig innan projektets start inte av något föräldrastödsprogram, men ett av målen med anslagsansökan var att ett skulle startas. Adobe Stock/michaeljung Hur föräldraskapet uttrycks och formas beror på olika faktorer. Några exempel från forskningen är förälderns personlighet, barnets personlighet, yttre faktorer såsom kulturella strukturer och normer och föräldrarnas kognitiva föreställningar om barn och föräldraskap. 5

204 Samverkan Ett sätt att teoriförankra samverkan mellan verksamheter är att använda sig av Huxhams (2003) fem teman som alla är viktiga då olika verksamheter bestämmer sig för att arbeta tillsammans: 1) gemensamma mål, 2) makt, 3) tillit, 4) strukturella faktorer och 5) ledarskap. Att ha gemensamma mål kan tyckas självklart, men så är det inte alltid. Det kan vara så att det finns olika målbilder på olika nivåer, till exempel en på organisatorisk nivå som inte stämmer överens med den på individuell nivå. Det kan finnas explicita mål, till exempel i samverkansbeskrivningen eller i det dagliga arbetet ( vi ska minska antalet fall till BUP ), men också förgivettagna mål som inte alltid diskuteras. Ett sådant kan vara: Vi ska arbeta för barnets bästa. Men hur görs det? Även om alla involverade, från såväl skola och fritidsklubbar som socialtjänst, vill att barnen ska må bättre genom ett fungerande föräldrastöd kan man ha olika bild av hur målet ska nås. Huxham (2003) nämner också de mål som medvetet göms, till exempel de ekonomiska vinsterna med samverkan. Det andra temat är makt. En föreställning är att de som har makten över pengarna också har makten över projektet, men Huxham lyfter fram att makt kan ses på olika sett. Med power of exit menar hon att de som inte har synbar makt över projektet, men heller inte har något att förlora på att inte vara kvar, ändå har makten att lämna det. Det kan också finnas makthavare i ett mikroperspektiv, i form av de som får befogenhet att namnge samverkansprojektet eller de som kan bjuda in fler till samverkan. Var och när mötena ska hållas är en faktor som man, genom att välja tider då det inte passar alla eller platser som inte alla har möjlighet att ta sig till, kan använda för att välja bort dem man inte vill ska vara med. Viktigt att poängtera är dock att vem som har makten är föränderligt, och att makt varierar mellan olika nivåer och olika faser i samverkansprojektet. Har man dessutom med tillfälliga personer i en fas av samverkansprojektet, såsom handledare eller konsulter, kan även de ha makt. Att ha tillit är minst lika viktigt som att ha gemensamma mål, men också det kan vara svårt framförallt i början av ett samverkansprojekt. Alla kanske inte känner varandra och har heller inte valt att arbeta ihop. Det kan också finnas förväntningar som bygger på tidigare erfarenheter och rykten, och de är inte alltid positiva. Man kan exempelvis ha varit med om liknande samverkansprojekt som inte fungerat, och det som är viktigt då är att tilliten är tillräckligt för att man ska våga ta risken att samarbeta och att man samverkar kring realistiska mål. Till en början är det okej att tillliten inte finns full ut. Det fjärde temat är de strukturella faktorer som uppstår vid samverkan. Tvetydighet är en faktor som kan få personalen att undra: Vem samverkar vi med? Vilken är den egna rollen? Vilken är verksamhetens roll? Det kan även vara så att personalen har skiftande roller beroende på sammanhang. En annan faktor, som till viss del hänger ihop med tvetydighet, är komplexitet. Med det menar Huxham att samma person efter hand kan vara medlem i olika samverkanskonstellationer och olika möten på olika nivåer i verksamheten. Dynamiken i samverkansprojekt är en strukturell faktor som innebär att personer som varit delaktiga kan lämna organisationen och andra tillkomma. Verksamheter förändras, vilket i sig kan innebära andra arbetssätt eller en ny agenda för samverkansprojektet. Även om det sker förändringar i alla organisationer är kännetecknet för samverkansprojekt att allt sker snabbare och att det därför blir svårt att arbeta framåt. Huxham menar då att det är viktigt att vårda sin samverkan: nurture, nurture, nurture (s 414). Det femte och sista temat, och kanske också det som är mest relevant, är ledarskap. Här lyfts tre punkter fram: struktur, process och deltagare. Ofta kan ingen av dem påverkas av medlemmarna, och punkterna struktur och process kan dessutom vara styrda av de som finansierar samverkansprojektet. Ledarskapet kan således vara styrt från politiskt håll och då finns inte styrningen i den verksamhet där samverkan sker. Det blir då nyckelpersoner som ska styra och dessa kan vara påverkade av olika intresseområden. Det kan även vara en projektledare som ska styra samverkan utan att egentligen vara del av någon av de olika organisationerna som samverkar. Huxham skriver att those who lead successfully operate from both perspectives the spirit of collaboration and towards collaborative thuggery (s ): man behöver både behålla de aktörer som är engagerade i (förpliktade till) samarbetet och beskära de som inte bidrar med engagemang, likt man beskär i en trädgård för att ge luft åt plantor som ska växa. 6

205 UNDERSÖKNING Undersökningen påbörjades i början av 2015, det vill säga redan innan FöräldraResursens personal anställts. Till en början deltog styrgruppen och kommunens föräldrastödssamordnare som informanter i studien och i maj samma år tillkom de tre personer som kom att driva FöräldraResursens arbete operativt. När verksamheten sedan började med föräldra stöd intervjuades även föräldrar som fått stödet. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka implementeringen av ett förstärkt och samordnat föräldrastöd, med fokus på processerna i organiseringen. Undersökningen har utgått ifrån fyra frågeställningar: Vilka förväntningar finns från yrkesverksamma inför ett samordnat föräldrastöd? Vad ser man för möjligheter/svårigheter? Hur upplever de yrkesverksamma att det samordnade föräldrastödet blev? Hur organiseras det nya samordnade stödet utifrån planering och styrning? Vad är det som får föräldrar att söka sig till detta specifika föräldrastöd? Med dessa frågor som utgångspunkt följde vi samverkan från början för att på så sätt få kunskap om de förhoppningar som finns inför implementeringen, såväl ur operativt perspektiv som ur styrgruppens, och de processer som sker i en nystartad verksamhet. Samverkansforskning I samverkansforskning kan forskaren delge deltagarna resultat och fråga dem om tolkningar under studiens gång, vilket innebär att frågor som diskuteras vid ett tillfälle kan tas med tillbaka till verksamheten efter reflektion från forskaren. På så sätt blir forskningen inte statisk utan ändrar riktning vartefter forskaren träffar dem som han eller hon samforskar med och de behöver inte alltid vara dem man utsåg på förhand. En utmaning gäller hur styrande forskaren ska vara och en annan att komma deltagarna nära. En tredje är att de man vill samforska med måste ha tillräckligt med tid, då personal med hög arbetsbelastning kan välja att inte delta i en forskningsstudie även om den syftar till att bidra till deras eget arbete. Tidsaspekten har troligtvis påverkat den här unders ökningen då lärare, elevhälsa och ledning i de tre skolorna ombads svara på en enkät och det trots påminnelser endast inkom 13 svar. Det hade naturligtvis varit fördelaktigt för studiens resultat om svarsfrekvensens varit högre. Deltagare Styrgrupp Styrgruppen bestod av grundskolechef, verksamhetschef för stödenheten, avdelningschef i socialtjänsten, avdelningschef i Kultur- och fritidsnämnden samt samordnare för föräldrastöd i kommunen. De hade möten cirka en gång per kvartal och fyra sådana möten observerades. Mötena förlades till både socialförvaltningen och grundskolekontoret. Forskningsmetod Då frågeställningarna har olika fokus har flera metoder använts i denna undersökning. För att ta reda på förväntningarna på samverkan och de yrkesverksammas upplevelser av den användes enkäter, och genom att observera och intervjua styrgruppen lades organiseringen av det samordnade stödet i fokus. Till sist intervjuades de deltagande föräldrarna per telefon. Materialet har analyserats genom tematisk analys, det vill säga utefter de mönster eller teman som framträtt och hur dessa kan tolkas. Urval skolor Styrgruppen i samråd med FöräldraResursen beslutade att tre skolor skulle ingå i projektet. Skolorna valdes ut på basis av att de ser olika ut vad gäller upptagningsområde och socioekonomisk status. Urval deltagare Yrkesverksamma Samverkan är tänkt att ske mellan skola, socialtjänst och fritidsklubbar. Den personal som ingår i samarbe- 7

206 Deltagare FöräldraResursen Samordnare Chef, socialtjänst Styrgrupp Material för analys Fokusgruppssamtal (kontinuerligt) Veckologgar Enskilda intervjuer Enskilda samtal (kontinuerligt) Enskild intervju Enskild intervju Deltagande observation på styrgruppsmöten Yrkesverksamma (politiker, rektorer, elevhälsa) Enkäter med öppna frågor (N = 13) Föräldrar som fått stöd Telefonintervjuer (N = 12) 3 föräldrastödjare, FöräldraResursen Chef, barn- och elevhälsa Sektionschef, enheten för förebyggande socialt arbete Föräldrastödssamordnare Utvecklare, kommunledningskontoret Sektionschef, individ- och familjeomsorg Förskolechef 3 kuratorer 2 skolsköterskor Specialpedagog Workshop baserad på initiala resultat Tabell 1. Sammanställning, datamaterial. tet är de yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt kultur och fritid. Dessa har deltagit i undersökningen på olika sätt. I forskningsarbetet har särskilt fokus lagts på samordnaren och teamet i FöräldraResursen, vilka har sin anställning inom socialtjänstens verksamhet. Dessa personer följdes genom intervjuer, fokusgruppsamtal och veckologgar. Avsikten i de andra verksamheterna var att studera de yrkesverksammas förväntningar innan start. Frågor skickades ut som en enkät, via mejl, och varje yrkesverksam svarade enskilt på den för att sedan skicka in den till forskaren. Enkäten gick ut till rektorer, nämndchefer, styrgruppen och elevhälsans personal på de tre skolorna och även till teamet i FöräldraResursen. Föräldrar som fått stöd Föräldrar som fått stöd genom FöräldraResursens arbete följdes upp via telefonsamtal. De svarade på frågor utifrån en intervjumall med öppna frågor och delgav varför de sökt sig till detta specifika familjestöd, vad de hade för förväntningar på det, vad som blev bra respektive dåligt och vad man kan förbättra. Utifrån materialet hade forskarna en workshop dit politiker, styrgruppen samt personal från elevhälsan och Föräldra Resursen bjöds in, och även detta diskussionsmaterial har tagits med i analysen. 8

207 RESULTAT Resultaten från undersökningen presenteras utifrån de frågeställningar som är kopplade till syftet, och under fyra rubriker redovisas förväntningarna från de yrkesverksamma, upplevelserna av hur det blev, organiseringen av föräldrastödet samt varför föräldrar söker sig till detta specifika stöd. Vilka förväntningar finns från yrkesverksamma inför ett samordnat föräldrastöd? Vid projektets start gjordes en enkätundersökning där de yrkesverksamma det vill säga politiker, rektorer, styrgruppen samt personalen i elevhälsan och Föräldra- Resursen fick svara på frågor om sina tankar kring det blivande föräldrastödet. Informationsflöde Analysen visar att de yrkesverksamma fick information om samverkansverksamheten på olika sätt. En grupp var själva med och skrev ansökan, en annan fick informationen från sina chefer och en tredje fick den via en kollega eller direkt från FöräldraResursens personal. De som själva var med och initierade stödet hade givetvis informationen redan innan arbetet startade. En avdelningschef skrev: Jag har fått all tillgänglig information om resursen då jag varit med och utformat ansökan. Och en av förvaltningscheferna menade: Jag var med och initierade projektet. Två rektorer skrev följande: Jag fick informationen om FöräldraResursen första gången i maj månad av chefen för stödenheten. Då gjorde jag en intresseansökan där jag önskade föräldrastödjare till min skola. Jag fick utförlig information, sedan har jag och min personal fått information vid fler tillfällen av de tre föräldrastödjarna. [rektor på skola A] Genomgång på rektorsmöten vid 2 tillfällen, har dessutom bokat tillfälle för information till personal på APT, läst broschyr och hemsida. [rektor på skola B] En del av den operativa personalen fick mer utförlig information direkt från FöräldraResursen: Jag har fått mycket information om detta då en av mina skolor är en utvald skola. Ansvarig på FöräldraResursen var på EHT och informerade för att sedan även delta på föräldramöten för att nå ut till föräldrarna. [specialpedagog på skola A] Har fått utförlig information om verksamheten vid flera tillfällen (på mina skolor, på APT, med EHT, med barn o elevhälsan och i skrift) sedan verksamheten startade. Jag har fått bra information. [skolsköterska på skola B] I intervjuerna med FöräldraResursen framkom att informationen om deras arbete inte varit tillräcklig. Ett exempel på det är att varken rektor eller elevhälsa på en av skolorna kände till samverkansprojektet innan de själva tog kontakt. Direkt eller indirekt påverkan Det fanns olika förväntningar på föräldrastödet och samverkan mellan skola, socialtjänst och kultur och fritid. De yrkesverksamma kan delas in i två grupper: de som förväntade sig en direkt påverkan av föräldrastödet och de som förväntade sig en indirekt. De som kopplar effekten av föräldrastöd till exempelvis barns kunskapsutveckling eller att missförhållanden uppmärksammas förväntade sig en indirekt påverkan av FöräldraResursens arbete. Exempel på förväntningar på indirekt påverkan fanns på politikernivå där förhoppningen var att det nya stödet skulle minska det socioekonomiska utanförskapet eller ha 9

208 en samordnande effekt och skapa samsyn på de problem som föräldrar kan ha. Genom samsyn förväntades det bli lättare att hitta lösningar. En avdelningschef hoppades att fler barn skulle hinna bli sedda innan det går för långt. En förvaltningschef såg syftet med föräldra stödet som långsiktigt och hoppades att fler elever skulle klara sig i skolan. Höga förväntningar! Det är den centrala idén med projektet. Att det leder till att fler elever klarar skolgången med egen motivation och med godkända resultat. Att berörda familjer får en mer positiv samvaro och utveckling. [förvaltningschef, skola] De som förväntade sig en direkt påverkan hoppades exempelvis att föräldrarna skulle få stöd eller att de skulle hänvisas till någon annan typ av stöd. Denna förväntning uttrycktes på olika sätt av såväl rektorer som skolkuratorer och specialpedagoger. Rektorerna hoppades att föräldrastödet skulle fungera som en brygga mellan föräldrar, socialtjänst och skola, och en rektor menade att FöräldraResursen skulle kunna bli en väg in till annan hjälp: Mina förväntningar på FöräldraResursen arbete är att dom har möjlighet att fånga upp och stärka föräldrarna i deras föräldraroll i tid och redan då barnen är relativt små. Även att FöräldraResursen kan stötta föräldrarna att ta hjälp från andra instanser som t.ex. soc och BUP om det behovet finns. [rektor på skola A] Liknande svar uttryckte en specialpedagog som menade att FöräldraResursen borde vara ett generellt stöd som kan hjälpa föräldrar att komma vidare med sina frågor, så att de inte behöver mer än det stödet alternativt får stöd vidare till andra insatser. Över lag framkom att det saknades ett generellt stöd. FöräldraResursen förväntandes också ge föräldrar en samtalspartner snabbt, utan anmälningar eller utredningar. En specialpedagog skrev att det kommer att ge stöttning till föräldrar som behöver råd/prata. FöräldraResursen sågs även som ett komplement till det egna arbetet: Att de är en hjälp och resurs att tillgå när mitt arbete i skolan inte räcker till. När jag ser att det är föräldrar som brister eller är i behov av hjälp och stöttning. [kurator på skola C] Enkätsvaren präglades av en förväntan att Föräldra- Resursen både skulle kunna arbeta direkt med föräldrastöd och skulle ha kompetens att göra bedömningar om ifall en förälder behöver något annat slags stöd. Det bedömer vi som ganska höga förväntningar då det krävs kvalificerade kunskaper för att bedöma föräldraskap och vilket stöd som kan behövas. Hur upplever de yrkesverksamma att det samordnade föräldrastödet blev? I november 2016, det vill säga ett och ett halvt år efter att FöräldraResursen startat, hade vi en workshop där 15 deltagare med olika professioner deltog. I dessa diskussioner framkom att två områden varit centrala i implementeringen: förutsättningar och tydlighet. I det tidiga samverkansarbetet upplevde man, kanske främst från FöräldraResursens håll, att det saknades förutsättningar. Ett exempel som framkom var att man från början inte hade tillräckligt med information och att man inte fick informationen från rätt person. Att besluten inte var förankrade på rätt sätt gjorde att det var svårt att komma in på en ny arena. Bristen på information till skolorna upplevdes också skapa rykten. Ett annat exempel var bristen på tid. Elevhälsan, som var tänkt att bli en viktig del av Föräldra- Resursen, hade inte fått tid att arbeta tillsammans med teamet, vilket innebar att de förutom att bedriva den ordinarie verksamheten på sina skolor skulle skapa tid för implementeringen av det nya stödet. En tredje förutsättning som diskuterades var organisation och om det varit rätt personer i styrgruppen. Hade det varit bättre med personer som var nära verksamheten och såg de behov som finns i det vardagliga arbetet? Och hur får man en samsyn i organisationerna? Man undrade också vem som styr över vem. Exempelvis har elevhälsan sin chef, men det uttrycktes också att rektorerna äger sin elevhälsa. Vem har då befogenhet att bestämma vad som bör göras och av vem? Personal från de olika verksamheterna ansåg sig ha saknat tydlighet. Vem skulle göra vad och vad hade man för rättigheter och skyldigheter? Det framkom en önskan om tydligare information uppifrån, om sekretess och vad som gällde för FöräldraResursen. I början av arbetet fanns oklarheter kring vem som kunde vara med i känsliga samtal, till exempel under elevhälso teamets möten. Skolpersonalen hade sin sekretess och FöräldraResursen, som har sin anställning på socialtjänsten, hade sin. Behovet av tydlighet hänger ihop med behovet av en tydlig organisation och tydliggörande av roller.positiva erfarenheter av Föräldra Resursen var att verksamheten har en låg trös- 10

209 Adobe Stock/.shock I det tidiga samverkansarbetet upplevde man, kanske främst från FöräldraResursens håll, att det saknades förutsättningar. kel och hög tillgänglighet, det vill säga att alla föräldrar kan söka hjälp med vardagliga bekymmer gällande sitt föräldra skap och att man får hjälp och stöd relativt omgående. Upplevelsen var att skolan tar hand om barnet och FöräldraResursen tar hand om föräldrarna. Framtida arbete Under workshopen pratade man även om framtiden och lärdomar man dragit: att ha kontinuerliga möten, att informera lärarna om FöräldraResursen, att tillåta olika sätt att arbeta med Föräldra- Resursen då skolorna är olika, att rektorer styr och tänker olika, att det vore bra att bredda åldersgruppen och arbeta med föräldrar till barn 0 12 år. De flesta som var närvarande under workshopen tillhör den operativa personalen, vilket i sig är bra. Men eftersom många av de svårigheter som togs upp handlade om implementeringen och styrningen av samarbetet är det synd att inte fler ansvariga, såsom rektorer och grundskolechefen, var med. Från styrgruppen deltog två personer med personalansvar, men de försökte hålla låg profil. Över lag var det ganska tyst under workshopen, men det diskuterades mellan presentationerna. Vi kunde se att FöräldraResursen har börjat etablera sig på skolorna, kanske främst för att alla skolor i kommunen nu är delaktiga. En annan reflektion efter workshopen gäller bristen på kritik över att inte skolan som organisation ansvarat för att legitimera FöräldraResursens verksamhet inom skolan, och överhuvudtaget att implementeringen inte skett på ett sätt som gynnat samverkansverksamheten. Frånvaron av kritik kan förklaras av den forskning som tydligt visar att professioner i samverkan ogärna framför kritik till inblandande sameverkansaktörer, då det finns en oro för att kritiken ska skada samarbetet (Huxham & Vangen, 2005). Hur organiseras det nya samordnade stödet? Underlaget för denna resultatdel utgörs av projektansökan, de yrkesverksammas enkätsvar samt observationer som gjorts på styrgruppsmötena. Organisering av styrgrupp I ansökan om medel ur Sociala investeringsfonden står det uttryckt att: Styrgruppen består av verksamhetschef/ sektions chef från skola, socialtjänst samt kultur o fritid. Varje aktör arbetar med sina rektorer/enhetschefer som operativ arbetsledare. Metodutveckling samt skapande av samverkansformer och arenor ingår i 11

210 Undersökningens resultat visar på att det fanns en tanke i ansöknings- och planeringsskedet som sedan inte upplevdes fungera i praktiken. 12

211 istock.com/contrastwerkstatt förändrings arbetet. Styrgruppen följer upp kvartalsvis. Familjestödsamordnaren följer kommunens insatser kontinuerligt och redovisar för styrgruppen. Förändringsarbetets påverkan på BUP:s verksamhet blir också föremål för uppföljning. Elevhälsans och teamets chefer samverkar kontinuerligt kring det dagliga arbetet och utvecklingsområden som uppstår. De rapporterar till styrgruppen kvartalsvis. Enligt ansökan var tanken alltså att cheferna för de olika enheterna skulle ses en gång i kvartalet för rapportering, men det står också att de ska arbeta som operativa arbetsledare. Vilka som kom att ingå i styrgruppen och delta i deras möten har varierat från start. Vid de första mötena deltog två chefer från socialtjänsten, chefen för Stödenheten (elevhälsan på grundskolorna) samt avdelningschefen på Kultur- och fritidsnämnden. Verksamhetschefen på grundskolan var inte närvarande vid de första tillfällena. När Föräldra- Resursens personal anställts i maj 2015 uttryckte de önskemål om att delta i styrgruppens möten, och de var också med på mötet som hölls hösten Deras delaktighet lyfte frågan om att representanter från elevhälsan också borde vara med. Innehåll och ansvar på styrgruppens möten I och med de nya deltagarna ändrades också innehållet på styrgruppsmötena. Från att ha behandlat uppföljande verksamhet och budget kom samtalen att handla om det operativa arbetet, och som ett led i det beslutades att första delen av mötena ska avsättas till det operativa och att cheferna sedan ska fortsätta mötet själva. Vem som ansvarar för vad på mötena togs inte upp förrän på styrgruppens fjärde möte, då man diskuterade vem som ska kalla till mötena, boka lokal, skriva protokoll och så vidare. Beslut togs om att man ska rotera dessa uppgifter, det vill säga att socialtjänsten och skolan ska turas om. Undersökningens resultat visar på att det fanns en tanke i ansöknings- och planeringsskedet som sedan inte upplevdes fungera i praktiken. Förändringen av styrgruppsmötena kan förklaras med att Föräldra- Resursens personal upplevde en tröghet och svårigheter att komma in i skolans och elevhälsoteamens arbete. Genom att få mandat att delta i styrgruppens möten hoppades de få förståelse för sitt arbete samt ges förutsättningar för det som de var tänkta att arbeta med, nämligen föräldrastöd. Att synliggöra FöräldraResursen I ansökan om ett nytt föräldrastöd fanns inte några klara direktiv om hur stödet ska förmedlas eller informeras om. I intervjuerna och veckologgarna från Föräldra Resursen framkommer en frustration över hur de ska kunna förmedla att de finns och vad de kan hjälpa till med, det vill säga hur de ska marknadsföra sig. Det finns en besvikelse över att inte ha fått den hjälp som behövs och en i personalen skrev i sin logg: Jag känner mig obekväm i stora sammanhang och där ska jag stå och prata för min vara. [FöräldraResursen 3] En annan uttryckte glädjen över att informationsfoldern var klar: Broschyren är klar, blev jättebra! Känns som resursen finns på riktigt nu. [FöräldraResursen 1] En i personalen lade på eget initiativ ut foldrarna på vårdcentralen i hopp om att sprida information om det nya stödet. Överhuvudtaget fanns ett stort fokus i gruppen på hur de skulle komma igång med sitt arbete, och alla tre var med på föräldramöten för att informera direkt till föräldrarna. Det fanns både en förväntan och en oro inför dessa möten: Jag är förväntansfull inför föräldramötena de kommande veckorna. [FöräldraResursen 1] Väntar med spänning inför på att få kontakt med föräldrarna. [FöräldraResursen 2] Enkla saker, som att bli synliggjorda genom en informationsbroschyr och bli kallade till möten, gjorde att arbetsgruppen fick ny energi och en upplevelse av att vara behövda. Samtidigt fanns en frustration över att inte kunna påbörja arbetet. FöräldraResursens personal försökte finnas med på elevvårdsteamens möten, men en av dem uttryckte: Jag har inte lust att slå mig in. Jag är intresserad av att ge föräldrar stöd. [FöräldraResursen 3] 13

212 Känslan av utanförskap och att inte bli insläppta skapade en ledsam stämning i gruppen. Några veckor in på terminen skrev samma person: Det känns allt viktigare att ge alla föräldrar och pedagoger ett ansikte tillsammans med foldern. [FöräldraResursen 3] Vertikal integration Samordning Samverkan Mycket av FöräldraResursens första tid gick åt till att försöka komma in i skolans verksamhet i hopp om att få föräldrar att arbeta med. Att försöka finna sätt att ta sig in i skolans värld kan tolkas med hjälp av Huxhams begrepp power of exit, i denna studie översatt till makt att inte delta. I den initiala implementeringen av FöräldraResursen som samverkan mellan olika organisationer utövades makten av skolan som organisation, och den deltog då endast symboliskt, genom att på ledningsnivå förbinda sig att delta. På verksamhetsnivå deltog inte organisationen, vilket FöräldraResursens personal upplevde som att inte bli insläppta. En anledning till det kan vara att skolans personal inte fullt ut förstod eller fått information om varför Föräldra- Resursen skulle rekrytera föräldrar genom skolan och därför inte upplevde någon tydlig nytta med verksamheten. Liknade processer har utretts i andra studier om samverkan mellan skola och socialtjänst, och det har visat sig att om skolan inte upplever att socialtjänstens inblandning gynnar skolans verksamhet så gynnas inte heller samarbetet (se Backlund, 2008). Samtidigt är det viktigt att inse att det inte enbart handlar om att skolan som organisation inte släpper in socialtjänsten utan också om att inte bli insläppt är ett generellt fenomen när olika organisationer ska samverka. Till exempel hade kanske samma fenomen av makt att inte delta uppstått om skolans specialpedagoger försökt sam arbeta med socialtjänstens utredande barngrupp med syfte att upptäcka barn som har läs- och skrivsvårigheter. FöräldraResursens arbete samverkan eller inte? Det finns exempel på tillfällen då verksamheter är ålagda att samverka utan att nå dit. Axelsson och Bihari Axelsson (2013) föreslår en modell av samverkan som består av integration i två olika former: dels en vertikal samordning av relationer och ledarskap i en hierarki (det vill säga ledning), dels en horisontell nätverksbaserad integration som sker på frivillig väg mellan olika professionella i en eller flera organisationer. Hög grad av vertikal och horisontell integration innebär att organisationerna samverkar, hög grad av enbart vertikal eller horisontell integration innebär samordning Konkurrens Samarbete Horisontell integration Figur 1. Axelsson och Bihari Axelssons (2013) modell av samverkan. respektive samarbete och låg grad av både vertikal och horisontell integration karaktäriseras av konkurrens. Vår studie visar på relativt hög grad av vertikal integration på ledningsnivå (i styrgruppen), men låg grad av horisontell integration mellan Föräldra Resursens personal och skolans elevhälsa och lärare. Det kan tolkas som att FöräldraResursen initialt samordnades på ledningsnivå och att det förekom lite konkret samarbete mellan de involverade organisationernas personal på basnivå. Till en början fanns även viss diskrepans i hur man i styrgruppen såg på samverkan. Sektionschefen för socialtjänsten menade att elevhälsan och föräldraresurs ska arbeta som ett team medan grundskolechefen svarade: Ett team? Mer en samverkanspartner. Grundskolechefen såg alltså samverkan mer som en samordning av två verksamheter, där varje verksamhet använder sin kompetens, och sektionschefens uttalande kan tolkas som att arbetet ska göras mer integrerat. Att man på chefsnivå tänker så olika om samverkan påverkar givetvis den operativa personalens sätt att ta sig an samverkansarbetet. Över tid utvecklades dock relativt hög grad av horisontell integration mellan elevhälsans och Föräldra- Resursens personal och verksamheten utvecklades därmed positivt. Startskottet tycks ha varit att en av FöräldraResursens anställda tillfälligt fick ansvara för skolkuratorns arbetsuppgifter (då kuratorstjänsten var vakant) tillsammans med att teamet fortsatte presentera sig i skolorna. Vi kan se att skolan i det skedet, nästan ett år efter teamets bildande, såg en tydlig nytta av Föräldra Resursen. Aktiviteterna och samordningen mellan elevhälsan och FöräldraResursen var inte helt igång förrän ett och ett halvt år efter start, vilket kan 14

213 jämföras med den förväntade uppstartstiden på sex månader. Vad är det som får föräldrar att söka sig till detta specifika föräldrastöd? I de telefonintervjuer som gjordes med föräldrarna framkom flera åsikter, mestadels positiva, om Föräldra- Resursens arbete. Dessa presenteras i olika stycken, från första kontakten till förbättringsförslag. Första kontakten Den information föräldrarna fått om Föräldra Resursen har alltid kommit via skolan, till exempel genom föräldra möten, mentorn i klassen eller elevhälsan. Jag fick informationen på ett föräldramöte. Jättebra ställe att informera på. Det var ju ett projekt och annars hade jag inte vetat om att det fanns. [förälder 5] De saknade en kurator på skolan och då fick jag numret till FöräldraResursen. [förälder 10] Skolan tycks alltså ha varit vägen till hjälp. En förälder sa också att man inte alltid vet vart man ska vända sig som förälder och vad det finns för olika typer av stöd. Bra med information på föräldramötet. Man måste veta vad man letar efter. Nu blev det som en överraskning att detta finns, annars vet man inte var man ska leta. [förälder 11] Det som skiljer föräldrarna i telefonintervjuerna åt är att en del har fått informationen direkt från Föräldra- Resursen på föräldramöten medan andra fått den av personal på skolan. Att använda sig av skolan och föräldra möten verkar vara ett bra sätt att nå föräldrar på. Men att det kan finnas föräldrar med behov av stöd som inte vill gå genom skolan, och då inte är med på föräldramötena, kan göra att en del inte nås av informationen. Det kan också finnas föräldrar som behöver stöd, men som skolan inte har uppmärksammat, till exempel om barnet inte uppvisar några problem. Vår slutsats är alltså att skolan är en bra plats att informera genom, men att man också behöver hitta andra vägar. FöräldraResursens arbete Alla intervjuade uttryckte på ett eller annat sätt att FöräldraResursen har varit en samtalspartner, någon att prata av sig med eller ett bollplank. Någon uttryckte också att även om man har vänner att prata med så är Att använda sig av skolan och föräldra möten verkar vara ett bra sätt att nå föräldrar på. Adobe Stock/kerkezz 15

214 det en annan sak att prova sina tankar på en person som har annan kunskap och kan ställa de rätta frågorna tillbaka. Att kunna ventilera med någon annan och få en annan vinkel. [förälder 2 ] Jag ville ha råd och tips och en slags bekräftelse på att jag gjort rätt. [förälder 11] Det uttrycktes också att stödet från FöräldraResursen är mindre laddat och lättare att söka upp än andra typer av stöd: Så himla odramatiskt och en mjuk väg in. BUP lyser starkt och hotande. [förälder 3] FöräldraResursen har alltså också fungerat som en väg in till annat stöd. En förälder berättade att hon via Föräldra Resursen fick möjlighet att träffa socialtjänstens föräldrarådgivare och nu får hjälp där. Detta kan bli vägledning och råd för annat stöd. [förälder 11] Föräldrarnas åsikter om FöräldraResursens arbete visar att det finns behov av en arena där man vågar uttrycka sin osäkerhet i föräldraskapet. De visar också att resursen kan vara vägen in till ett stöd som blir mer långsiktigt. Barnen i föräldrastödet I det föräldrastöd som finns idag ingår inte barnen. Föräldrarna själva har inte heller berättat för barnen om att de fått stöd. Flera upplever att det är föräldrarnas sak och att barnen inte behöver blandas in. Det är bara en förälder som saknar barnets involverande och tycker att det hade varit bra om barnet hade fått delta. Förbättringsförslag I stort är de föräldrar som fått stödet nöjda. De förbättringsförslag de ger handlar bland annat om att fler föräldrar borde få information om att FöräldraResursen finns. Föräldramötet är ett bra forum enligt många, liksom att dela ut lappar. Det framkom även förslag på att skicka med barnen en informationslapp hem samt att mejla ut informationen. Bra om fler får veta att de finns. Kanske genom lappar eller mejl. [förälder 1] En förälder tyckte också att det är synd att inte barnet fått möjlighet att träffa FöräldraResursen, kanske på skolan: Jag hade velat att dottern följde med, eller att hon hade fått träffa FöräldraResursen på skolan. Nu fick jag som förälder stödet och kunde i min tur hjälpa min dotter. [förälder 10] Föräldrastöd i samverkan Samverkansaspekten i stödet uppskattas av alla och ju fler som finns för att hjälpa till, desto bättre, uttryckte en förälder. Det gör att det finns ett skyddsnät. Många föräldrar är vilsna. Bra med många inblandade. [förälder 2] Bra med samarbete, det kanske blir lättare att nå fram med flera olika verksamheter. [förälder 1] 16

215 DISKUSSION Uddevalla kommun satsade 2015 på att skapa ett nytt föräldrastöd i samverkan med tre verksamheter: skola, socialtjänst samt kultur och fritid. Under ett och ett halvt år följde två forskare uppstarten av föräldrastödet. Resultatet av undersökningen visar att det tar tid att få igång en ny verksamhet. De viktiga aspekter som framkom diskuteras här utifrån Huxhams (2003) fem faktorer för samverkan: gemensamma mål, makt, tillit, strukturella faktorer och ledarskap. Gemensamma mål Att en ny verksamhet tar tid att förankra är inte ovanligt. Däremot är det viktigt att det finns tydliga och gemensamma mål med samverkan (Huxham, 2003; Socialstyrelsen, 2010). I studien ser vi att det fanns olika målbilder på olika nivåer, till exempel indirekta mål såsom att minska utanförskapet och direkta mål såsom att ge stöd till föräldrarna. Huxham (2003) nämner ekonomiska mål som medvetet göms, och ingen i denna studie tog upp några ekonomiska mål trots att det fanns ett sådant i projektansökan. Även en bra ansvarsfördelning är viktigt för en bra samverkan. I uppstarten av FöräldraResursen fanns en del oklarheter, bland annat kring vem som skulle förankra arbetet i den befintliga verksamheten ute på skolorna. Frågan lyftes redan från början, men det fanns inga klara tankar om vem som skulle göra vad. Den operativa personalen försökte därför tillsammans med samordnaren göra sig kända genom bland annat en informationsfolder och presentationer på föräldramöten. Samma problematik lyfter Widmark och kollegor (2011) då de beskriver ett annat projekt där ansvaret för samverkan föll på personalen och det fanns lite stöd från styrgruppen. De chefer som arbetade närmast personalen försökte stötta så gott de gick, vilket även var fallet för FöräldraResursen vars avdelningschef fanns till hands för dialog och uppmuntran. Trots tidigare erfarenheter från familjearbete och en vilja att komma igång var det oklart vem som hade mandat att göra vad. Målet var att ge föräldrar stöd, men hur skulle man få kontakt med föräldrar i behov av stöd? Genom att kontakta de tre utvalda skolorna försökte man skapa en väg in, men skolorna som i första hand arbetar med kunskapsförmedling (Bergnehr, 2014) hade inte alltid information om Föräldra- Resursen. En annan svårighet med förankringen av Föräldra- Resursen var tidsbrist hos den befintliga personalen ute på skolorna. Elevhälsan stod inför en omorganisation med nyrekryteringar, vilket kan ha bidragit till svårigheterna med att påbörja dialog och samverkan med FöräldraResursen. Även socialtjänsten kom under implementeringen att ställas inför en omorganisation. Resursfrågan är något som tas upp i flera andra studier (Socialstyrelsen, 2010), och ger man samverkande personal tid kan andra faktorer såsom gemensamma synsätt, mål och kunskap för varandras arbete komma till stånd, vilket bidrar till bättre samverkan. Undersökningens resultat visar att förankring av samverkan på alla nivåer mellan ledningsgrupper, i relationen chef mellanchef samt mellan chef och personal är viktigt. Makt Huxham (2003) lyfter bland annat fram ekonomi som en maktaspekt, det vill säga att den som har pengarna har makten att styra, men i denna studie syntes ingen sådan makt. Däremot kan vi se hur två personer ur personalen använde sin power of exit, alltså makten att sluta. Det går inte att i analysen komma fram till vad de två uppsägningarna berodde på. En annan makt aspekt vi vill lyfta fram är makten att välja bort samverkansträffar, och i undersökningen ser vi personer som väljer att inte komma på styrgruppsmöten och andra viktiga möten ibland med meddelat förhinder, ibland utan. Tillit Olika verksamheter arbetar på olika sätt. I undersökningen ser vi att socialtjänsten har sina regler att utgå ifrån och skolan sina, och i uppstarten av Föräldra- Resursens arbete såg vi hur de olika reglerna ibland krockade. Vilka regler som ska vara överordnade är svårt att säga och kan variera från fall till fall. För att få samverkan är det viktigt att identifiera dessa skillnader och lära sig hur man ska hantera dem (Danermark & Kullberg, 1999). Gör man inte det är det svårt att bygga upp tillit nog för att samverkan ska ske (Huxham, 2003). Germundsson (2011) skriver också om tillit och 17

216 sätter kunskapen om varandra i fokus: genom kunskap om varandras uppdrag når man tillit och samverkar bättre. I samverkan är det viktigt att inte bara se till den egna verksamheten utan till alla delar (Nordström, 2016). Det gäller att kunna samverka trots skillnaderna och att utveckla en förmåga att hantera osäkerhet, dilemman, motsägelser och konflikter, vilket ofta uppstår i utvecklings- och samverkansprojekt. Att det finns skillnader är inget konstigt och Bergnehr (2014) menar att medan skolan arbetar med kunskapsuppdraget så har socialtjänsten något annat som sitt första uppdrag. Däremot visar studier på att skolan vill ha mer öppenvårdsinsatser från socialtjänsten och vill kunna hänvisa familjer i behov av stöd någonstans utan att behöva göra en anmälan (SOU, 2010). Strukturella faktorer Det har i samverkansprocessen funnits en del oklarheter kring vem samverkan ska ske med och på vilket sätt. Bara i styrgruppen har man haft olika synsätt, då man å ena sidan tyckte att FöräldraResursen och elevhälsan skulle arbeta som ett team, å andra sidan ansåg att de inte skulle göra det. Implementeringen av FöräldraResursen har även kantats av omorganiseringar och personalbyten. Liknande företeelser återfinns i Backlunds (2002) studie, vilken visar att omorganisering ihop med implementering av ett nytt stöd kan göra det svårt att skapa gemensamma synsätt. Vänder man på perspektivet kan man dock se det som att det kanske är lättare att få in ett nytt stöd när man ändå omorganiserar, men då är det viktigt att någon har ansvar för det. Ledarskap Styrningen av samverkansprojektet har till viss del varit oklar. FöräldraResursen har sin chef på socialtjänsten medan elevhälsan har sin på centralt håll i kommunen samtidigt som de styrs av rektorerna på respektive skola. Och grundskolechefen i sin tur är chef över rektorerna. Den nyanställda samordnaren för föräldrastöd i kommunen tilldelades samma chef från socialtjänsten som FöräldraResursen fått. Studien visar att det fanns chefer på olika nivåer i samverkan, vilket var styrt från politiskt håll i och med att pengarna till projektet kom från Sociala investerings fonden. Tidigare studier visar på att en projekt ledare som håller i helheten är viktig som nyckel person, och i det här fallet fanns ingen uttalad sådan. Forskning visar även att exempelvis skolledare har en viktig roll i samverkan, men att de inte alltid har kunskap om hur samverkan ska ske på bästa sätt (Danermark m.fl., 2010). Det som enligt Huxham (2003) kännetecknar framgångsrika ledare i samverkan är att de kan behålla personal som är engagerad i samverkan och göra sig av med den som inte är det. Sammanfattningsvis visar studien på att rätt förutsättningar, gemensamma mål och en förankring i de verksamheter där samverkansarbetet ska ske underlättar implementeringen. Positivt i det här fallet, trots vissa bister i ovanstående punkter, är att de föräldrar som fått stöd från FöräldraResursen är nöjda med såväl innehållet som flexibiliteten och den snabba hanteringen av deras ärende. 18

217 REFERENSER Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (2013). Samverkan som samhällsfenomen några centrala frågeställningar. I R. Axelsson & S. Bihari Axelsson (red.). Om samverkan för utveckling av hälsa och välfärd. Lund: Studentlitteratur. Backlund, Å. (2008). De är som en handbok i kommunikation : Utvärdering av skol- och familjeteamet i Sollentuna. Stockholm: FoU Nordväst. Belsky, J. (1984). The determinants of parenting: A process model. Child Development, 55(1), Bergnehr, D. (2014). Att (sam)verka för barns hälsa och lärande i mötet mellan socialtjänst och skola en forskningsöversikt. Stockholm: Stockholms Stad. Bornstein, M. H., Putnick, D. L. & Lansford, J. E. (2011). Parenting attributions and attitudes in cross-cultural perspective. Parenting. Science and Practice, 11. Danermark, B. & Kullberg, C. (1999). Samverkan: Välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur. Danermark, B., Englund, U., Germundsson, P. m.fl. (2010). Skolans arbete med utsatta barn ett samverkansperspektiv. I SOU 2010:95. Se, tolka och agera om rätten till en likvärdig utbildning, Stockholm: Fritzes. Demetriou, L. & Christodoulides, P. (2011). Personality and psychological adjustment of greek-cypriot youth in the context of the parental acceptance-rejection theory. The Cyprus Review, 23(1), 81 96, Dwairy, M. (2010). Parental acceptance rejection: A fourth cross-cultural research on parenting and psychological adjustment of children. Journal of Child and Family Studies, 19(1), Erkan, S. & Toran, M. (2010). Child acceptance-rejection behaviors of lower and upper socioeconomic status mothers. Social Behavior and Personality, 38, Folkhälsomyndigheten (2014). Föräldrar spelar roll. Vägledning i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten (2015). Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Germundsson, P. (2011). Lärare, socialsekreterare och barn som far illa: Om sociala representationer och interprofessionell samverkan. Örebro: Örebro universitet. Grusec, J. E. (2006). Parents attitudes and beliefs: Their impact on children s development. Encyclopedia on Early Childhood Development, 1 5. Hämtad från Hastings, P. D. & Grusec, J. E. (1998). Parenting goals as organizers of responses to parent child disagreement. Developmental Psychology, 34(3), Huxham, C. (2003). Theorizing collaboration practice, Public Management Review, 5:3, Kagitcibasi, C. (1970). Social norms and authoritarianism: A Turkish-American comparison. Journal of Personality and Social Psychology, 16:3, Khaleque, A. & Rohner, R. P. (2002). Perceived parental acceptance-rejection and psychological adjustment: A metaanalysis of cross-cultural and intercultural studies. Journal of Marriage and Family, 64, Maccoby, E. E. (2000). Parenting and its effects on children: On reading and misreading behavior genetics. Annual Review of Psychology, 51, Nordström, E. (2016). Samordnad individuell plan (SIP): Professionellas samt barn och föräldrars erfarenheter. Jönköping: Jönköping University, School of Health and Welfare. Rohner, R. P., Khaleque, A. & Cournoyer, D. E. (2003). Cross-national perspectives on parental acceptance-rejection theory. Marriage & Family Review, 35:3-4, Socialstyrelsen (2008). Effekter av föräldrastöd redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut (2012). Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd redovisning för åren Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Widmark, C., Sandahl, C., Piuva K. & Bergman, D. (2011). Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International Journal of Integrated Care, 11(3). Hämtad från Grape, O. (2015) Samverkan inom och mellan människobehandlande organisationer. I S. Johansson, P. Dellgran & S. Höjer (red.). Människobehandlande organisationer. Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Stockholm: Natur & Kultur. 19

218 Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön på Högskolan Väst arbetar strategiskt med forskningssamverkan med externa regionala aktörer och verksamheter som har fokus på barn, ungdomar och unga vuxna. Målet för forskningsmiljön är att sprida kunskap om barns och ungdomars livsvillkor och därmed stärka ungas ställning i samhället. Forskningssamverkan med externa verksamheter är ett av de sätt som miljön arbetar på för att nå detta mål. Samarbetet sker i form av en samverkansmodell som avser att skapa goda förutsättningar för både forskningen och den externa samverkans parten. Samverkansmodellen utgår från en dialog mellan forskare och samverkanspart där parterna tillsammans utarbetar och formulerar undersökningsområde och forskningsfrågor. Redigering och formgivning: Josefine Aspenstrand Omslagsfoto: Adobe Stock/andreaobzerova Sevtap Gurdal, Högskolan Väst sevtap.gurdal@hv.se Anette Bolin, Högskolan Väst anette.bolin@hv.se Ninni Söderving, Uddevalla kommun ninni.soderving@uddevalla.se

219 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Delårsrapport april, augusti 2018 Barn och utbildningsnämnden Sammanfattning Varje nämnd ska lämna en delårsrapport april 2018 enligt av kommunen fastställd mall. Denna rapport ska innehålla en uppföljning och prognos av ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat utifrån prioriterade områden, uppdrag och mått i nämndens styrkort. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Delårsrapport april 2018 Barn och utbildningsnämnden med bilagor Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad delårsrapport april 2018 med bilagor. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

220 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00023 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Delårsrapport april, augusti 2018 Barn och utbildningsnämnden Sammanfattning Varje nämnd ska lämna en delårsrapport april 2018 enligt av kommunen fastställd mall. Denna rapport ska innehålla en uppföljning och prognos av ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat utifrån prioriterade områden, uppdrag och mått i nämndens styrkort. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Delårsrapport april 2018 Barn och utbildningsnämnden med bilagor Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad delårsrapport april 2018 med bilagor. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Anna Hurtig Utredare Expediera till

221 Delårsrapport april 2018 Delårsrapport april 2018 Barn- och utbildningsnämnden

222 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Ekonomiskt utfall Barn-och utbildningsnämnden Uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndens styrkort En jämlik skola Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktige flerårsplan Kommunfullmäktige styrdokument Nämnd Nämnd Ett levande centrum Ett rikt kultur- och fritidsliv Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Förebyggande arbete Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktige flerårsplan Nämnd Ekologisk hållbar utveckling Kommunfullmäktiges styrkort Nämnd Attraktiv arbetsgivare Kommunfullmäktiges styrkort Nämnd Nämnd Resurseffektivitet Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktige flerårsplan Nämnd Kommunfullmäktiges styrkort... 22

223 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden 1 Sammanfattning Fortsatt intensivt arbete för att lösa lokalbehov och bemanning i och med en starkt ökande demografisk påverkan och en hög andel nyanlända barn och elever. Fokus på förbättrade kunskapsresultat, ökad trygghet och studiero. Nämndens resultat är negativt och resultatförändringen gentemot föregående år är stor. Kostnadsutvecklingen ligger på en fortsatt hög nivå. Intäktsutvecklingen stagnerar och asylintäkterna minskar snabbare än väntat. Avvikelser inom skolskjuts, elevhälsa, grundsärskola och IM står för en stor del av underskottet. Bidrag till fristående verksamhet samt tilläggsbelopp inom grundskola är andra delar med hög avvikelse. Hög utvecklingstakt och omfattande etableringsuppdrag tillsammans med ofördelaktiga lokalförutsättningar är övergripande faktorer som påverkar resultatet. Den fortsatt mycket låga investeringstakten påverkar kapaciteten på ett negativt sätt och medför kostsamma kortsiktiga lokallösningar. Nämndens prioriteringar inom ramen för jämlik skola är förbättrade kunskapsresultat, ökad trygghet och studiero. Utökade ramar för genomförandet har samtidigt kompletterats med omfattande effektiviseringskrav. För att möta denna utmaning har fyra verksamhetsgemensamma utvecklings- /effektiviseringsprojekt påbörjats under perioden. Samtliga är i ett inledande skede. Statistik från december 2017 av lärarnas bedömningar av elevers kunskapsresultat visar en positiv utveckling i många ämnen. Färre elever riskerade att inte nå målen. Dock finns fortsatta utmaningar framför allt i matematik åk 6 och 9 samt svenska som andraspråk. 1/3 av volymökningen uppskattas vara avklarad och redan nu är kapacitetsbristen påtaglig. Intensivt arbete har pågått för att få fram tillfälliga och permanenta lokaler inom alla verksamhetsområden. Den fortsatt mycket låga investeringstakten påverkar kapaciteten på ett negativt sätt och medför kostsamma kortsiktiga lokallösningar. Statistik för läsåret visar att den negativa trend med sjunkande lärarbehörighet inom grundskolan har brutits. Det är dock fortsatt svårt att rekrytera behöriga lärare på alla nivåer. Personalomsättningen är hög som en effekt av flera faktorer vilket kraftigt påverkar förutsättningarna för elevernas lärande. Förvaltningen har tillsammans med HR-partners fortsatt arbeta inom ramen för attraktiv arbetsgivare, både i syfte att behålla och attrahera nya medarbetare.

224 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden 1.1 Ekonomiskt utfall Barn-och utbildningsnämnden Nettokostnad tom april 2018 Budgeterad nettokostnad tom april 2018 Avvikelse mot periodiserad budget Prognosavvikelse helåret Förskola 125,7 126,3 0,7-4,8 Grundskola/fritidshem 260,8 256,6-4,2-12 Särskola 21,2 20,7-0,5-3,1 Gymnasieskolan 78,4 74,9-3,5-9,3 Vuxenutbildning 20,6 21,1 0,5 0 Gemensam verksamhet 13,9 14,7 0,9-1 Kommunbidrag 468,9 468,9 0 0 Resultat -51,6-45,5-6,1-30,2 Utfall tom april Budget tom april Budget 2018 Prognos helår Investeringar 20,1 136, ,8 Förskola Förskoleverksamheten uppvisar en positiv avvikelse mot budget i perioden. Prognosen totalt för helåret är ett underskott på 4,8 mkr. Efter arbetet i mindre barngrupper under föregående läsår har flera enheter försökt fortsätta med organisering i mindre barngrupper. Det har varit svårt att rekrytera behörig personal. Allt fler enheter återgår till traditionell avdelningsorganisation eftersom nämndens satsade pengar inte räcker. Omställningen till den lägre kvalitén har varit smärtsam. Inom de fristående verksamheterna har det tillkommit verksamheter och avdelningar under våren. Grundskola och fritidshem Grundskola och fritidshem uppvisar en negativ avvikelse mot budget. Prognosen för helåret är ett underskott på 12 mkr. De centrala förvaltningskostnaderna beräknas ge ett underskott med 12,7 mkr. Beslutade tilläggsbelopp riktat till barn med särskilda behov beräknas överstiga budget med 7,9 mkr. Minskade asylintäkter beräknas ge ett negativt utfall med 2,9 mkr främst beroende på lägre andel asylsökande och högre andel anhöriginvandring. Skolskjutsarna prognostiserar ett underskott om 2,5 mkr beroende på prisökning samt ökad volym. Den kommunala grundskolan visar mot ett mindre överskott med 0,7 mkr. Utmaningarna inom den kommunala grundskolan har fortsatt under 2018 avseende lokaler, organisation, arbetsmiljö och integration av nyanlända elever. Andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning är fortsatt hög och grundskolan har nu en mottagningsorganisation som är anpassad utifrån minskade volymer. Anpassningar av lokaler med

225 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden anledning av bristande arbetsmiljö för både elever och personal fortgår löpande och måste prioriteras. Våra utvecklingsprocesser i syfte att skapa likvärdig skola pågår under året. Dessa tar mycket resurser och tid i anspråk, varav följande är de viktigaste: Satsning på att lyfta det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att höja måluppfyllelsen måste drivas på både kort och lång sikt. Lokalförsörjningsprocessen med krav på utredningsresurser Skapa förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap, främst delning av enheter som genomförts under 2017 samt åtföljande resurstillskott inom administration/styrning/ledning, både på enhetsnivå och på verksamhetsnivå. Administration, hantering och uppföljning av statsbidrag är idag en omfattande verksamhet inom grundskolan. Statsbidragen genererar mycket pengar till Uddevallas barn och elever men också många arbetstimmar. Lokalbristen fortsätter att innebära dyra skolskjutslösningar för elever som inte kan anvisas plats på närmsta skola. Särskola Prognosen för särskolans verksamheter på helår uppvisar totalt ett underskott om 3,1 mkr. Särvux och gymnasiesär pekar mot en positiv prognos om totalt 0,5 mkr där gymnasiesär står för 0,4 mkr och avser lägre kostnader för skolskjutsar än budgeterat. Inom särvux bedöms lönekostnaderna bli lägre än budgeterat. Grundsärskolans prognos för helåret bedöms bli negativt och uppgå till 3,6 mkr. Många barn i verksamheten med stora behov innebär en negativ prognos kring löner och skolskjutsar samt nytillkommet behov av lokaler from höstterminen. Prognosen inom grundsärskolan vägs upp en aning av lägre interkommunala ersättningar än budgeterat. Gymnasiesär planerar för en utökad extern tillströmning av elever från och med höstterminen vilken kan hanteras av genom interkommunala ersättningar. Gymnasieskola Gymnasieskolan uppvisar en negativ avvikelse mot budget. Prognosen för helåret är ett underskott på 9,3 mkr. Kostnaden för personal är högre än den budget som gäller för året. Justering av personalkostnad pågår. Det är framförallt IM språk (Introduktionsprogrammets språkintroduktion) som avviker stort. Antalet ungdomar på IM språk inför höstterminsstart är i dagsläget ovisst. I budget har antagits en nedtrappning med ca 70 ungdomar. Köp av skolplats från fristående verksamhet beräknas ge ett underskott. Det är stora svängningar mellan interkommunala ersättningar kontra intäkt från Migrationsverket för asylsökande. Prognosen i dagsläget är ett noll resultat. Ersättning från Migrationsverket har en eftersläpningstid på 10 månader. Sänkta statsbidragsvolymer påverkar verksamheten som exempelvis etableringsstöd för nyanlända samt statlig finansiering för gymnasial lärlingsutbildning.

226 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Elevtillströmningen ser positiv ut. Vid senaste mätdatum för ansökningar inför höstterminen 2018 var antalet sökande till Uddevalla gymnasieskola 1076 elever. Det är ungefär lika många av kommunens egna elever som elever från andra kommuner som söker till Uddevalla gymnasieskola. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen har prognostiserat ett nollresultat för året. En tydlig minskning kan ses av erhållet etableringsbidrag. Per april 2018 har vuxenutbildningen tilldelats 7,9 mkr i etableringsstöd vilket är en minskning med 1,9 mkr jämfört med samma period föregående år. Arbete med anpassningar utifrån erhållna bidrag görs kontinuerligt. Vuxenutbildningen söker de statsbidrag som är möjliga under året. 2 Uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndens styrkort En gemensam nämnare för den delårsrapportering som kommit in från uppföljningsansvariga för olika delar i kommunfullmäktiges prioriterade områden är behov av samordning, samsyn, samarbete och helhetsbild. I vissa fall avses förvaltningarna emellan eller mellan verksamhetsområdena inom förvaltningen. I andra fall avses nivåerna inom förvaltningen. Förvaltningens HR-partners tar upp behovet inom ramen för kommunfullmäktiges prioriterade område attraktiv arbetsgivare, miljösamordnaren likaså inom området ekologisk hållbar utveckling. Projektkoordinatorn ser behovet inom området förebyggande arbete. Det lyfts också upp som en förutsättning inom området resurseffektivitet. Och inte minst visar uppföljningen ett behov av mer gemensamt arbete mellan verksamhetsområden och mellan nivåer inom det prioriterade området jämlik skola. 2.1 En jämlik skola Nämndens prioriteringar inom ramen för jämlik skola är förbättrade kunskapsresultat, ökad trygghet och studiero. Genom tidiga pedagogiska insatser på högstadiet skall kunskapsresultaten ges bättre förutsättningar att höjas. Insatser för ökad studiero och trygghet ska stödja utvecklingen. Utökade ramar för genomförandet har samtidigt kompletterats med omfattande effektiviseringskrav. För att möta denna utmaning har fyra verksamhetsgemensamma utvecklings- /effektiviseringsprojekt påbörjats. Dessa är: 1) deltagande i SKL Skolanalys; 2) deltagande i Skolverkets insats Samverkan för bästa skola; 3) samverkan med Me analytics och Chalmers för att utveckla rektorers pedagogiska ledarskap genom verktyget Loop Me; 4) effektivisera administrativa processer. Alla projekt är igång och närmare uppföljning görs på respektive uppdrag i föreliggande rapport. För att utvecklingsarbetet i förvaltningen ska bli effektivt behöver de aktiviteter som beslutas inom respektive insats/projekt samordnas och upplevas ömsesidigt stödjande av både huvudmannen och enheterna. Nästa steg är därför att skapa samsyn och samordning både mellan våra externa samarbetspartners och även internt mellan respektive verksamhetsområde och mellan nivåerna i organisationen.

227 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Strategier Stärka och förankra utvecklingsarbetet i alla led för ökad måluppfyllelse och förbättrade studieresultat Särskilda satsningar på högstadiet Förbättra barns och elevers arbetsmiljö med fokus på trygghet och studiero Prioritera rektors/förskolechefs pedagogiska ledarskap Stärka barn- och elevhälsoarbetet Attrahera och behålla personal med rätt kompetens och stödja/motivera personal att utveckla sin kompetens Kommunfullmäktiges styrkort Mått Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Kommentar Den uppföljning som finns för innevarande läsår är sammanställningar av lärarnas bedömningar i Unikum höstterminen Dessa visar på en positiv utveckling i flera ämnen. Färre elever riskerade då att inte nå målen, vilket kan indikera på att andel behöriga elever kommer att öka. Dock finns fortsatta utmaningar framför allt i matematik åk 6 och 9 samt svenska som andraspråk. Andel lärare som är behöriga att undervisa i matematik har minskat sedan föregående läsår från 81 % till 78 %. Andel behöriga lärare i Sva har ökat från 43 % till 55 %. Förvaltningen saknar fullgod process och struktur för att bedöma underlag och göra prognoser av elevernas kunskapsresultat. Dock kan konstateras att målsättningen om 100 % måluppfyllelse inte kommer att nås. Andel elever med gymnasieexamen inom tre år Gymnasieskolans uppföljning visar att förstelärargruppen har arbetat med att identifiera framgångsfaktorer utifrån resultat från läsåret 2016/2017. Vilka dessa är eller hur de ska implementeras/har implementerats i verksamheten framgår inte. Uppföljningen visar också att stöd har givits till elever inom skolhusens studieverkstäder samt språkstöd genom studiehandledare. Förvaltningen saknar fullgod process och struktur för att bedöma underlag och göra prognoser av elevernas kunskapsresultat. Dock kan konstateras att målsättningen om 100 % måluppfyllelse inte kommer att nås. Föräldrars nöjdhet med förskolan Föräldrar är generellt nöjda med sin förskoleverksamhet eller sin pedagogiska omsorg. I senaste brukarundersökning nådde verksamheten inte tillräckligt hög svarsfrekvens. En ny och mer brukarvänlig mätning kommer att utföras senare under våren Resultatet beräknas redovisas i nästa delårsrapport. Prognosen är att målsättningen kommer att uppnås Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2018 använda 26 mkr i generell utökning till framförallt grundskolans verksamhet för att Kommentar Utifrån befolkningsprognos tillfördes respektive verksamhet resurstillskott för att bibehålla kvalitetsnivån i verksamheten. 15,9 mkr har satsats för att höja kunskapsresultaten. Genom tidiga pedagogiska insatser på högstadiet skall kunskapsresultaten ges bättre förutsättningar att höjas. Insatser för ökad studiero och trygghet ska stödja utvecklingen.

228 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag möjliggöra höjda kunskapsresultat. Kommentar Nämnden deltar i tre olika projekt inom ramen för satsningen. 1) SKL:s Skolanalys för förbättrade kunskapsresultat; 2) Samverkan för bästa skola i samarbete med Skolverket; samt 3) utveckling av pedagogiskt ledarskap genom skola på vetenskaplig grund i samarbete med Me analytics och Chalmers. Samtliga projekt är i ett inledande skede. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan Uppdraget avser 2017 och resultatet redovisades i samband med årsbokslutet. Bemanningen utökades från hösten Arbetet med att skapa stabila team inom grundskolan är genomfört och sjösattes inför läsåret 2017/2018. Teamen utgår från fem geografiska områden och bygger på en tydlig röd tråd, en s.k. "barnväg", där teamen följer eleverna genom skoltiden, från yngre till äldre åldrar. Samtidigt redovisade SKLs i sin återkoppling till kommunen i projektet Skolanalys att kommunen behöver vidta åtgärder kopplat till området "tidiga insatser" med syfte att tidigt identifiera och sätta in åtgärder för elever i behov av stöd. Kommunen behöver även arbeta vidare med att utveckla arbetet kring elever med särbegåvningar och utveckla elevhälsans systematiska kvalitetsarbete. Planen är att förbättringsarbete kommer att pågå inom ramen för SKL:s projekt Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ska utifrån Ungdomsplan stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Kommentar Vårt hållbara Uddevalla 2030 är ett projekt som genomförts under våren på tre av våra högstadieskolor. Projektet tog sin utgångspunkt i arbetet med de globala hållbarhetsmålen och kommunens arbete med att ta fram en ny översiktsplan. Eleverna tog ett fiktivt kliv till år 2030 då hålbarhetsmålen är nådda. I mindre grupper arbetade de fram idéer för hur ett hållbart Uddevalla ser ut Eleverna ställde ut sina förslag på Bohusläns Museum den 14 mars, dit politiker, tjänsteman, näringsliv, organisationer och allmänhet var inbjudna. De drygt 300 eleverna som deltog går i årskurs 8 på Norgårdenskolan, Sommarhemsskolan, Västerskolan samt Norgårdenskolans grundsärskola. Elevernas förslag har sammanställts och överlämnats till arbetsgrupperna som har till uppgift att arbeta fram den nya översiktsplanen Nämnd Utöver kommunfullmäktiges har nämnden följande målsatta mått: Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen åk 3,6 och 9 Genomsnittligt betygspoäng/meritvärde åk 6, 9 och åk 3 på gymnasiet Byte föregående år från IM till nationellt program, andel (%) av nybörjare Andel (%) elever som slutfört individuellt- eller yrkesprogram inom fyra år, gysär Andel (%) elever som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning Andel (%) barn och elever som upplever arbetsro/studiero på lektionerna Andel (%) barn och elever som upplever trygghet i förskolan/skolan Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel (%) elever som är nöjda med skolan

229 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Nämndens målsatta mått följs upp och analyseras i samband med verksamhetsberättelsen. Tillgänglig statistik för läsåret 2017/2018 visar att den negativa trend vad gäller andel lärare med pedagogisk högskoleexamen har brutits inom grundskola, fritidshem och grundsärskola. Även inom gymnasieskolan har andelen ökat sedan föregående år. Förskolan har fortsatt sjunkande resultat. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen skiljer sig dock mellan förskolor, skolor, årskurser och program. Förvaltningen ska enligt nämndens årshjul ge en rapport med uppföljning av lärarbehörighet på skolorna i relation till skolornas måluppfyllelse Nämnd Uppdrag Förvaltningen ska förbättra resultatanalysen och delta i SKL:s satsning på skolanalys för förbättrade kunskapsresultat. Kommentar Uppdraget ingår i nämndens satsning på att stärka och förankra utvecklingsarbetet i alla led med fokus på förbättrad resultatanalys för ökad måluppfyllelse och förbättrade studieresultat. SKL har levererat sin slutrapport efter gjord kartläggning och analys som baseras på statistik, dokumentation samt intervjuer med representanter från alla led i skolans styrkedja. SKL rekommenderar att ett utvecklingsarbete initieras inom följande områden: 1) analys och användning av resultatdata; 2) högpresterande kultur och 3) anpassat stöd. En arbetsgrupp har bildats för det fortsatta arbetet med representanter från alla fyra nivåer i styrkedjan i enlighet med den överenskommelse kommunen tecknat med SKL. Ett möte har hittills genomförts som ägde rum i samband med SKL:s återföring där gruppen fick tips om fortsättningen av arbetet. Projektledare är förvaltningschef och projektsamordnare är utredare på förvaltningskontoret. SKL kommer att stötta kommunen i det fortsatta förbättringsarbetet. SKL:s projekt har tydliga kopplingar till nämndens andra satsning: Samverkan för bästa skola i samarbete med Skolverket. Hittills har arbete genomförts på enhetsnivå på tre utvalda skolor (Ramnerödsskolan, Västerskolan och Norgårdenskolan). Uppföljning saknas av det hitintills genomförda arbetet och dess effekter både från deltagande skolor och från verksamhetschefsnivå. Skolverket kommer även att genomföra insatser som syftar till att utveckla organisationen och det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Stöd för huvudmannens nulägeanalyser, framtagande av åtgärdsplaner samt identifiering av anordnade av insatser kommer att ges, liksom stöd för uppföljning och utvärdering. Ett möte har under april månad hållits mellan företrädare för kommunen och alla tre samarbetspartners som ingår i nämndens satsning på förbättrade studieresultat (SKL, Skolverket och även Me analytics). Syftet var att hitta samverkansformer för det fortsatta arbetet. Både SKL och Skolverket ställer krav på att hela styrkedjan deltar i arbetet då förankringen är av största vikt. För att minimera risken att insatserna spretar åt olika håll som kan leda till osäkerhet, splittring eller bristande fokus är det angeläget att den arbetsgrupp som bildats inom ramen för SKL inte blir ett parallellt spår. Detta är anledningen till att förbättringsarbetet i gruppen inte påbörjats. De båda projekten måste ses i ett större sammanhang. Nästa steg är därför fördjupat arbete med Skolverket på huvudmannanivå inom ramen för Samverkan för bästa skola. Planering kommer att ske under våren i

230 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Förvaltningen ska särskilt redovisa utvecklingen/progressionen av studieresultat för elever med utländsk bakgrund, samt efter genomförd analys återkomma med förslag till hur resultaten kan förbättras. Kommentar dialog med Skolverket och arbetet kommer att sätta igång efter sommaren. Uppdraget ingår i nämnden satsning på att stärka och förankra utvecklingsarbetet i alla led med fokus på förbättrad resultatanalys för ökad måluppfyllelse och förbättrade studieresultat. Förvaltningsledningen har tolkat uppdraget som att det i ett första steg avser nyanländas studieresultat inom grundskola och gymnasieskola. Nedan uppföljning utgår från den framtagna handlingsplanen för nyanländas lärande: Det har visat sig svårt att få fram statistik över grundskolans nyanlända elevers måluppfyllelse i skolans olika ämnen. De elever som går att följa upp är de som har deltagit i Bryggans verksamhet. De som har kommit från andra kommuner får vi inte fram uppgifter på. Dialog har förts med ansvarig för Unikum samt med kommunjurist kring hur dokumentation ska ske gällande nyanlända elever. Målet har varit att hitta sätt att i Unikum följa nyanlända elevers progression, samt skapa rutiner för dokumentation kring vilket stöd som ges till varje elev, i vilken form och hur mycket under de fyra år eleven räknas som nyanländ i skolan. På så sätt kan elevens progression tydliggöras och följas upp och planeringen för elevens fortsatta utbildning bli mer ändamålsenlig. I april har grundskolans verksamhetschef fått förslag på att den obligatoriska kartläggningen för nyanlända elever dokumenteras i Unikum genom att den läggs in i elevernas lärlogg. Nästa steg är att efter beslut verkställa åtgärden. Gymnasieskolans introduktionsprogram kartlägger de nyanlända elevernas kunskaper på kartläggningsenheten. Samtliga ämnen på elevens studieplan dokumenteras i Vklass, så att kunskapsprogressionen kan utläsas. Arbetet med uppföljning av kunskapsprogressionen måste utvecklas. Det finns behov av en analys av vilka ämnen som behöver förbättra uppföljningen av kunskapsprogressionen, så att planeringen av elevens utbildning blir mer genomtänkt och långsiktig. Uppdraget i sin helhet bedöms kunna genomföras inom utsatt tid. Förvaltningen ska ta fram en metod/system som bidrar till att huvudmannen får bättre insikt om vilken grad av måluppfyllelse och vilka kvaliteter verksamheterna har i förhållande till de nationella styrdokumenten och därigenom lättare få syn på utvecklingsområden. Förvaltningen ska ta fram gemensamma rutiner för övergångar mellan alla skolor och skolformer. Särskild fokus ska läggas vid övergången mellan åk 5 och 6 alt. åk 6 och 7. Uppdraget ingår i nämndens satsning på att stärka och förankra utvecklingsarbetet i alla led med fokus på förbättrad resultatanalys för ökad måluppfyllelse och förbättrade studieresultat. Förvaltningen gör bedömningen att det inte ska krävas någon ytterligare metod/system för detta utan att uppdraget ska nås inom ramen för kommunens ordinarie system för styrning och uppföljning. Det handlar om att skapa en gemensam syn på ansvar, styrning och ledning. Uppdraget ingår i nämndens satsning på att stärka och förankra utvecklingsarbetet i alla led med fokus på för ökad måluppfyllelse och förbättrade studieresultat. Förvaltningsledningen beslutade att respektive verksamhetschef i ett första steg får i uppdrag att utse lämpliga personer för framtagande av rutiner för övergångar mellan skolformerna. Respektive verksamhetschef har uppföljningsansvar för uppdraget som rapporterar enligt följande: Förskola-grundskola/grundsärskola Rutiner har framtagits för övergångar och mottagande inom förskola, mellan

231 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Kommentar förskola och förskoleklass, mellan förskoleklass och grundskola och inom grundskola, inklusive särskola. Dessa kommer att implementeras med början under våren Grundskola-gymnasieskola Delvis motstridiga uppgifter har lämnats från respektive skolform. Grundskolan skriver att samverkan mellan grundskola och gymnasieskola behöver upprättas och att det är viktigt att mottagande part utser en representant som ansvarar för att samordna arbetet och representera gymnasieskolans elevhälsa. Gymnasieskolan skriver att en digital överlämningsblankett mellan grundskola och gymnasieskola har tagits fram i syfte att underlätta för båda verksamheterna, samt att nya mötesstrukturer för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola är framtaget där specialpedagoger, skolsköterskor och kuratorer deltar. Detta innebär att de berörda professionerna bjuds in vid olika datum till gymnasieskolan. Nyanlända elever från grundskola till IM Rutiner har tidigare saknats för en effektiv och ändamålsenlig överlämning. En person på varje grundskoleenhet med årskurs 9-elever måste få ansvaret att säkerställa att överlämning av nödvändig dokumentation och kartläggningsunderlag till IM verkligen sker. Personal på IM är utsedd som mottagare av informationen, så att de personer som ska avlämna dokumentation säkert vet att den verkligen kommer IM tillhanda. För att nyanlända elever som påbörjat sin skolgång i grundskolan ska få en smidigare övergång till IM och fortsätta sin kunskapsutveckling behöver vi säkerställa att de två obligatoriska kartläggningarna, samt gärna även den tredje, finns dokumenterade i Unikum. Dokumentationen måste sedan kunna överföras till Vklass. Nästa steg är att grundskolan utser de personer som ska ansvara för överlämningen. Grundsärskola-gymnasiesärskola Delvis motstridiga uppgifter har lämnas från respektive skolform. Medan grundskolan ger förslag på personer inom resp. skolform som ska få uppdraget skriver gymnasieskolan att en processbeskrivning i form av ett flödesdiagram har gjorts. Arbetet med att beskriva detta i text fortgår och förväntas vara klart under Tidiga pedagogiska stödinsatser på högstadiet ska genomföras. IM-Vuxenutbildningen Ett första möte har hållits internt inom vuxenutbildningen för att tydliggöra de muntliga rutiner som idag finns. Nästa steg är att ta kontakt med gymnasieskolan för fortsatt dialog. Uppdraget ingår i nämndens högstadiesatsning. Förvaltningen har tolkat att uppdraget syftar till att lärarna utvecklar sitt pedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt för att så tidigt som möjligt nå alla elevers olika behov och förutsättningar. Grundskolan hänvisar i sin uppföljning till det statsbidrag på 3,5 mkr som rekvirerats för ökad jämlikhet. Delar av bidraget har gått direkt till högstadieskolorna. 600 tkr tilldelades Ramnerödsskolan i syfte att förbättra arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt förstärkning i matematik. Linneaskolan tilldelades 300 tkr för att öka personaltätheten i syfte att öka tryggheten och studieron. 300 tkr tilldelades Sommarhemsskolan 7-9 för att stärka det pedagogiska ledarskapet i klassrummet i syfte att öka måluppfyllelsen. Samlad uppföljning av effekterna saknas i dagsläget. Inom ramen för statsbidraget fördelades också medel till den övergripande kompetensutvecklingsinsatsen "Språkresan" som är en del av det prioriterade

232 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Tillgång till socialpedagog ska finnas på samtliga högstadieskolor. Trygghetsskapande aktiviteter på raster och övrig icke lektionstid ska införas på alla skolenheter. Alla skolenheter får i uppdrag att i dialog med eleverna komma fram till hur studieron kan förbättras. Skolans ordningsregler ska ha fokus på att skapa trygghet och studiero och årligen följas upp. Gemensamma mallar ska tas fram. Kommentar målet om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. För uppföljning av detta arbete se bilaga 2 och 3. Grundskolan beskriver också att de inför 2017/2018 särskilt valt att följa elevernas kunskapsresultat i årskurs 7 i Sv/SvA i syfte att identifiera elever i behov av stöd samt kunna jämföra med tidigare satta betyg i årskurs 6. Vad uppföljningen och analysen hittills visat under läsåret framgår inte. Detta är ett uppdrag inom nämndens högstadiesatsning. Grundskolans uppföljning visar att samtliga högstadieskolor har anställt socialpedagoger. Linneaskolan har anställt två socialpedagoger och en tredje tjänst är under rekrytering. Övriga skolor har anställt två socialpedagoger vardera. Detta är ett uppdrag inom nämndens för ökad trygghet och studiero. Även om den ekonomiska satsningen avser högstadiet har nämnden varit tydlig med att uppdraget avser alla skolenheter inom grundskolan/grundsärskolan. Samlad uppföljning av arbetet saknas på verksamhetsnivå. Vissa skolor har följt upp och utvärderat rastverksamheten i den sk SKA-modulen kopplat till grundskolans framtagna handlingsplan för ökad trygghet och studiero som är ett av grundskolans prioriterade läroplansmål för läsåret (se bilaga 1 och 2). Där kan nämnden få en viss uppfattning om vissa skolors arbete som dock inte specifikt är kopplat till just detta uppdrag. Uppdraget ligger inom nämndens satsning på att förbättra barns och elevers arbetsmiljö med fokus på trygghet och studiero. Förvaltningen gav verksamheterna följande förtydligande som ett första steg i genomförandet av uppdraget: Nämnden ser ett behov av att särskilt följa upp enheternas arbete med elevmedverkan i uppföljning/utvärdering av ordningsreglerna. Nämndens utgångspunkt är att ökad elevmedverkan leder till ökad trygghet och studiero. Uppdraget avser i likhet med det statliga kravet inte förskola och vuxenutbildningen. Det är dock inget som hindrar att även dessa skolformer deltar, vilket beslutas av resp. verksamhetchef. Ett första steg i uppdraget är att respektive rektor gör en uppföljning till nämnden där följande framgår: Hur processen kring framtagande, uppföljning, utvärdering och ev. revidering av ordningsreglerna sett ut. Hur eleverna medverkat ska ges särskild tyngd. Hur ordningsreglerna kommunicerats/gjorts kända för elever, vårdnadshavare och personal. Hur ordningsreglerna har bidragit till att tillförsäkra alla elevers trygghet och studiero. Hur jobbar vi vidare? Nästa steg? Uppföljning av uppdraget saknas från grundskolan. Verksamhetschef för gymnasieskolan har i sin uppföljning valt att informera nämnden om att arbetet med trygghet och studiero pågår ständigt, att arbetet med studiero sker förebyggande, att det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje rektorsenhet som ska följas upp, att det finns elevskyddsombud, att gymnasie-id har införts, att en enhet brukar samla in mobiltelefoner under lektionstid. Någon närmare beskrivning av just ordningsregler enligt anvisningarna ges inte. Förvaltningen ska ingå i projektet Skolutveckling på Uppdraget ligger under nämndens satsning på att prioritera rektors ledarskap. Det har funnits viss osäkerhet om projektet är frivilligt att delta i eller ej och vilken

233 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag vetenskaplig grund i samarbete med Chalmers. Kommentar nivå/vilka nivåer i organisationen som i så fall ska delta. Förskoleverksamheten har gått in i projektet på relationen verksamhetschefförskolechef. Då förskolechefs pedagogiska ledarskap varit eftersatt på grund av belastning genomförs olika förändringar samtidigt. Den situationen innebär att det kommer att vara svårt att se vad den ena eller andra insatsen bidragit med, men bedömningen är att många insatser behövs. Samarbetet med Chalmers/Me analytics har inledningsvis varit lyckosamt inom förskolan, och bedömningen är att det kommer att gynna verksamhetsutvecklingen. Inom grundskolan har Sommarhemmet f-6, Herrestadsskolan och Ramnerödsskolan 7-9 kommit igång med verktyget. Uppföljning från en av skolorna ges (Sommarhemsskolan), som har använt verktyget i arbetet med att skapa ro i kapprummen. Verktyget har resulterat i att lärare genom att rapportera i verktyget fått syn på att tio minuters extra vuxennärvaro i klassrummet bidragit till lugnare elever, mindre konflikter samt att lektionerna kommer snabbare igång. Utvärderingen visade att f-3 kommer att fortsätta som de gjort medan 4-6 kommer att justera lite beroende på att utfallet sett lite annorlunda ut och eleverna inte varit i samma behov av vuxennärvaro som de yngre eleverna. Gymnasieskolan rapporterar om att verktyget sedan tidigare använts inom lärlingsutbildningarna för att dokumentera kunskapsmomenten i arbetsförlagt lärande. Detta har fortsatt. Till detta kommer trepartssamtal mellan elev, handledare och yrkeslärare. Dialogen har gett förutsättningar för formativ bedömning och uppföljning av resultat samt behov inom studiegången. Sammantaget ger verktyget förutsättningar för en förstärkt motivation för eleven samt säkerställer att kunskapsmomenten genomförs enligt styrdokument. Under hösten rapporterar gymnasieskolan om att fortsatt utveckling av verktyget kommer att ske inom övriga gymnasiets rektorsenheter. Inom enskild rektorsenhet har rektor börjat använda verktyget för dialog med lärare och elever. Vuxenutbildningen har påbörjat planering av verktyget inom lärlingsutbildningen. Gymnasieskolan får i uppdrag att under 2018 använda 1 mkr till att stärka det förebyggande elevhälsoarbetet. Gymnasieskolan rapporterar om att planering pågår för att bättre förebygga avhopp genom riktade insatser där elever som funderar på att byta program lättare kan byta studieväg utan att tvingas till studieuppehåll. Alla skolformer ska medverka till att höja kvalitet och likvärdighet på verksamhetsförlagd utbildning. Bakgrunden till uppdraget var ett behov som lyftes av skolutvecklarna om mer gemensamt arbete kring verksamhetsförlagd utbildning. Att lägga in detta som ett uppdrag i nämndens styrkort för särskild prioritering utifrån identifierat problem var ett förslag från verksamheterna. Förvaltningsledningen beslutade att förvaltningschef skulle vara uppföljnings- och rapporteringsansvarig till nämnden. Någon sådan har inte gjorts. Däremot har förskolan och gymnasieskolan var för sig skrivit om arbetet inom ramen för uppdraget. Det är dock svårt att utifrån resp. verksamhetsområdes uppföljning få någon samlad bild av hur långt arbetet kommit utifrån tidigare identifierat problem och det behov man då såg. Vad har gjorts, vilken effekt har det gett och vad är nästa steg? Detta i sig vittnar om ett behov av strukturer för gemensam dialog mellan skolformer och nivåer i organisationen för att få till stånd en god uppföljning till nämnden i skolformsgemensamma uppdrag.

234 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Kommentar Uppföljning från förskolan: I arbetet med att höja kvaliteten och likvärdigheten på VFU-utbildningen, har samordningsgruppen för VFU fortsatt med mötesplats för handledare och studenter. Det anordnades även en särskild nätverkskonferens för våra handledare inom alla skolformer med fokus på jämställdhetsuppdraget. Utöver de vanliga nätverksträffarna var syftet att bistå med aktuell kompetensutveckling med förhoppning om att det kan spridas vidare till kollegorna ute på förskolorna och skolorna. Ett likvärdigt bemötande kring delaktighet, inflytande i lärandet, och likabehandling/jämställdhet, är frågor som alltid behöver lyftas och ägnas tid till. För att kunna möta det ökade behovet av handledare till våra VFU-studenter, kommer det startas en handledarutbildning förlagt i Uddevalla under hösten Vi har gjort en inventering av handledare och adepter och har bättre kvalité i matchningen. VFU-samordningsgruppen kommer arbeta vidare med detta uppdrag på liknande sätt som tidigare under året. Uppföljning från gymnasieskolan: Under perioden jan-apr 2018 har nedanstående genomförts: Samverkansmöten för planering av kommande handledar- och studentträffar. Samverkan sker mellan verksamheterna förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Föreläsning med Marcus Svensson, jämställdhetsstrateg i Trollhättans kommun, om genus för VFU-handledare. Vfu-handledarträff i slutet av april, där vi bland annat ska följa upp genusföreläsningen. Gymnasieskolan gör bedömningen är att uppdraget kommer att kunna slutföras inom utsatt tid. Förvaltningen ska definiera/förtydliga vad attraktiv arbetsgivare specifikt innebär för Barn och utbildning i Uddevalla kommun. Detta erbjuder vi i Uddevalla kommun. Bakgrunden till uppdraget är ett behov som uttycktes i förvaltningschefens arbetsmiljögrupp tillsammans med huvudskyddsombuden om ett övergripande arbete med frågor kring orsaker till arbetsmiljöbrist samt strategier för personalrekrytering/bemanning (m.h.t. bristen på legitimerad personal), samt att en arbetsplan tas fram. Förvaltningschefens samverkansgrupp har påbörjat arbetet tillsammans med HR. Följande faktorer lyfts fram som betydelsefulla: Tillämpningsavtal/överenskommelse likt gymnasieskolan Lön Lokaler Grupp- och klasstorlekar inom förskola och låg- och mellanstadiet. Tid för egen kompetensutveckling Skapa goda förutsättningar för redan befintliga eller framtida outbildade lärare att läsa vidare. Arbetskläder Andel behöriga och legitimerade lärare på skolan 2-lärarsystem Tydlighet vad gäller olika stödfunktioner, vem gör vad, t.ex. vem upprättar åtgärdsprogram: lärare eller specialpedagog? Att få jobba med de arbetsuppgifter man har utbildning för. Tydliga, enhetliga rutiner och policys som når ända ner till enhetschefer. Nästa steg är att ta fram en arbetsplan för det fortsatta partsgemensamma arbetet.

235 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden 2.2 Ett levande centrum Ingen särskild satsning har gjorts under perioden inom ramen för det prioriterade området. 2.3 Ett rikt kultur- och fritidsliv I samarbete med kommunens minoritetskonsulent har de äldsta barnen inom förskola/dagbarnvårdare fått möjlighet att gå på en teaterföreställning. Det pågår ett fortsatt arbete med att fler förskole- och dagbarn får denna möjlighet. Arrangemanget Film i skolan i samverkan har genomförts i samverkan med kultur- och fritid, Corax, Göteborgs lilla filmfestival och Biostaden. Ca 700 elever i åk 6 och 7 deltog. Syftet var dels att stärka samverkan mellan förvaltningar och utveckla kontakten med Uddevallas kulturliv. Dels att stimulera elevers skapande och kunskapssökande samt möjliggöra identifikation med människor i olika livssituationer och kulturer. Workshop i filmskapande genomfördes med elever i åk 5 på en skola samt på fritidsgården Bryggeriet. Uppföljningen visar att filmhandledningen kan förbättras samt att ett det finns behov av att även erbjuda filmsamtal i klasserna. Planering pågår för att genomföra en liknande aktivitet kommande läsår. Elever på gymnasieskolan har satt upp musikalföreställningen Little Shop of Horror på Regionteater Väst, haft konstutställningar på Bohusläns museum, samt medverkat i ljussättningar i centrum. 2.4 Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Den 3 februari hölls den lokala UF- mässan på Torp köpcentrum för andra året. Mässan hade många fler besökare än året innan, dock något färre UF-företag (ca 36 st). Två skolor har haft Temadag Arbetsliv under våren där elever i åk 7-9 fick träffa representanter från ca 14 företag/organisationer som berättade om sin bransch och de olika yrken som fanns inom branschen. Tillsammans med Teknikcollege Fyrbodal har en fokusgrupp i Uddevalla bildats för att kraftsamla kring Uddevallas kompetensförsörjning. Med i uppstart är Uddevalla Energi, Artic Paper, AF, IF Metall, gymnasieskolan och skolpolitiker. En möjlighet för elever att få lön under sin utbildning har etablerats genom gymnasial lärlingsanställning. Intresset är stort bland företagare och elever. Denna form har påbörjats inom Industritekniska programmet. Arbetet inom Uddevalla Näringslivsakademi (UNA) fortskrider. 2.5 Förebyggande arbete Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kopplat till drogfri ungdom har fortsatt. Arbetet Inget att vänta på har fortsatt på alla fritidshem där genusförändrande våldsprevention (som även är drog-

236 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden och våldsförebyggande arbete) knutits till målen för ökad trygghet och studiero. Andra insatser som gjorts under perioden är exempelvis föreläsningar, ANDT-undervisning, stödsamtal till elever i riskzon eller i missbruk samt fortsatt samverkan med socialtjänst och polis. Bedömningen är att de insatser som gjorts har fått goda resultat i form av mer kunskap, ökat handlingsutrymmet, samt tidigare ageranden tillsammans. Analysen visar att den största utmaningen är att skolan är en stor organisation med olika sätt att jobba samt att förändring tar tid. I projektet samverkanskoordinator har behovet att utveckla arbetet med problematisk skolfrånvaro i samverkan med socialtjänsten uppmärksammats. Analysen visar att det är av vikt att hitta former för att effektivisera samordningen av kommunens samverkan. För att samverka behövs en gemensam lägesbild, tydlig orsaksanalys och täta strukturerade träffar med berörda parter Kommunfullmäktiges styrkort Mått Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap Kommentar För god och jämlik hälsa har bemanningen av skolsköterskor inom elevhälsan utökats på skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Kompetensutveckling inom våld och heder har genomförts. Skolsköterskornas analys är att det finns ett behov av att arbeta mer med hälsofrämjande arbete, t ex för att förebygga psykisk ohälsa och skapa högre måluppfyllelse hos eleverna. Dock saknas utrymme för detta då arbetsbelastningen är hög. I samarbete med SISU har IM arbetat med att engagera elever i föreningslivet. Under perioden jan-apr 2018 deltog ca 200 elever i detta projekt som leds av idrottslärare på IM. Ett trettiotal elever går en ledarskapsutbildning inom ramen för projektet och ca 20 ungdomar har fått sommarjobb genom projektet. Under våren 2018 har Miljöpraktik genomförts, vilket innebär möjlighet för elever inom IM-språkintroduktion att praktisera på nationellt program. Yrkesintroduktion är en ny form som har erbjudits så att elever på IM kan komma i kontakt med yrkesämnen även om de ännu inte är behöriga till ett yrkesprogram. Eleverna kan göra behörighetskomplettering under tiden de går sin yrkesintroduktion. Vård- och omsorgsprogrammet har den största gruppen elever och utgör en egen klass med 15 elever. Organisatoriskt läser eleverna första året tillsammans och läser en mix av grundskolekurser och gymnasieskurser. Målsättningen är att eleverna redan till hösten ingår i en ordinarie klass, med andra ord har erhållit gymnasiebehörighet. Utfallet är mycket gott, eleverna har hög trivsel och presterar bra i sina kurser. Mycket tid läggs i schema till studiepass och förstärkt svenskundervisning. En utvärdering genomförs utifrån studieresultat våren Boendesegregationen ska minska i kommunen Segregationsindex är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier. Likvärdig kvalitet i alla kommunens förskolor och skolor är en av flera viktiga faktorer som påverkar människors val av var i kommunen man bosätter sig. Skolor med uttalade utmaningar (exempelvis skolor i utanförskapsområden) har riktade förstelärartjänster, en resurs som styrs i syfte att stärka dessa skolors måluppfyllelse och att öka likvärdigheten mellan kommunens skolor. Insatser har gjorts under året för att stärka arbetet med att följa upp och analysera hur

237 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Mått Kommentar tilldelade resurser, inklusive lärarresurser, använts på skolenheterna för att kunna se om det krävs ytterligare riktade resurser för att stärka likvärdigheten mellan skolenheterna. Barn och utbildningsnämnden har infört ett nytt system för fördelning av strukturbidrag från och med budgetår Modellen har utvidgats med familjer med försörjningsstöd och barn som bor med ensamstående föräldrar. Det nya systemet förväntas ge en bättre fördelning utifrån de strukturella skillnader som finns mellan skolenheter och syftar till att ekonomiskt kompensera så att elever med dessa förutsättningar ges likvärdiga möjligheter att nå målen. Regeringen har från budgetår 2017 infört ett riktat bidrag för jämlik skola. För Uddevallas kommunala grundskola har detta inneburit riktade insatser till enheter med störst behov. Insatserna har gjorts inom områdena trygghet- och studiero, extra anpassningar och särskilt stöd. Barn och utbildning deltar i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola för att höja kvalitén hos utvalda skolor med låga kunskapsresultat samt att öka likvärdigheten inom och mellan skolor Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 och 2018 använda 5 mkr till vuxenutbildning för ytterligare satsningar på de utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Kommentar Det ökade anslaget användes 2017 till utökning av antal grupper inom grundläggande utbildning SVA, Eng och Ma. Allteftersom fler elever avslutar sina studier på Sfi ökar behovet av undervisning på grundläggande nivå. En satsning på yrkesutbildningar har också gjorts, både med och utan integrerad svenska. Det har möjliggjort för elever att studera en yrkesutbildning samtidigt som de får extra stöd i svenska. De extra pengarna har också möjliggjort start av t.ex. elev- och lärarassistentutbildning Nämnd Uppdrag Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck ska genomföras i alla skolformer. Kommentar Ledningsgruppen beslutade att resp. verksamhetschef ansvarar för uppföljningen utifrån resp. skolforms planerade aktiviteter inom ramen för uppdraget. Förskola I den förvaltningsövergripande arbetsgruppen mot hedersrelaterat våld har förskoleverksamheten en förskolechef med. Det innebär att alla förskolechefer får kontinuerlig information om arbetet, och tillgång till material som arbetsgruppen tar fram. I förskoleverksamhetens arbete mot barns utsatthet vid sexuella övergrepp, ett stödmaterial kring övergrepp, ingår också hänvisningar till aktuellt material kring hedersrelaterat våld. Materialet kan tas fram på förekommen anledning, men framför allt användas som kompetensutveckling för arbetsgrupper. Grundskola Uppföljning saknas. Gymnasieskola Alla kuratorer inom gymnasieskolan arbetar med samtal, kartläggning, information och samverkan med polis och socialtjänst. Ärendena gäller till övervägande del flickor.

238 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Kommentar Vuxenutbildningen Likabehandlingsplanen diskuteras med eleverna och med samtliga nya elever. Inom flera kurser ingår normer och värderingar samt allas lika värde. I svenska bearbetas texter som berör ämnet. Inom etikkursen har en extern föreläsning genomförts kring problematiken. Svensk lagstiftning och anmälningsplikt om barn far illa diskuteras, liksom hot och våld. Inom vård är dessa frågor enkla att införliva i undervisningen. På toaletterna har anslag satts upp med kontaktuppgifter till kriscentrum. Informationen finns idag på svenska och arabiska men kommer inom kort att kompletteras med somaliska. Frågan har uppmärksammats av en specifik lärare och är lyft till politiken. Planering pågår för att se hur Uddevalla kommun kan arbeta vidare och vad vuxenutbildningen kan göra mer specifikt. 2.6 Ekologisk hållbar utveckling Arbete har särskilt fokuserats på miljömål 1 och 2 som harmonierar med det som är verksamhetens kärnuppdrag. Satsningen på måltidspedagogik i förskolan har fortsatt i syfte att öka barnens medvetenhet kring kretsloppsfrågor och därigenom lära barnen att göra hållbara val. Projektet Vårt hållbara Uddevalla 2013 har genomförts under våren på tre högstadieskolor. Arbetet tog sin utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen och kommunens framtagande av ny översiktsplan. En fokusvecka har för tredje året i rad genomförts för samtliga gymnasieprogram. Uddevalla gick förra året med i det nationella chefsnätverket för lärande för hållbar utveckling (CESD). Syftet med nätverket är att dela erfarenheter mellan de deltagande kommunerna och att kunna driva gemensamma processer för att förbättra och fördjupa arbetet med lärande för hållbar utveckling. På den årliga träffen i februari deltog två representanter från respektive skolform förskola, grundskola och gymnasium. Uddevalla har nu också en representant i styrgruppen för nätverket. Uppföljande arbete på hemmaplan har vidtagits för att undersöka hur vi kan minska avstånden mellan skolformerna och driva gemensam utveckling. Det är dock för tidigt för att kunna se några resultat utifrån detta Kommunfullmäktiges styrkort Mått Kommentar Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka Elevernas skolkort för skolskjuts gäller numera även under loven, vilket gynnar kollektivresandet Nämnd Uppdrag Giftfri förskola ska vara standard vid om- och nybyggnad samt vid Kommentar Utifrån upphandlingen av hobbymaterial som gjordes under hösten 2017 har en särskild varukorg skapats i Raindance. Den innehåller de produkter från

239 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag inköp av inredning och pedagogiskt material. Kommentar nettoprislistan som uppfyller Upphandlingsmyndighetens krav för Giftfri förskola. Syftet med varukorgen är att underlätta för beställare att kunna göra giftfria inköp. 2.7 Attraktiv arbetsgivare Under våren genomförs inventeringssamtal med samtliga chefer inom förvaltningen. Alla rektorer och enhetschefer har fått tillgång till rehabiliteringsverktyget Adato. Uppföljning och utvärdering av insatserna för respektive pilotverksamhet inom Hälsoresan 2017 genomförs av HR-enheten under 2018 för att se långsiktiga resultat och effekter. Arbete som har genomförts/pågår i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare är bl.a. översyn av introduktion för nyanställda, utbildning i kompetensbaserad rekrytering för både HR-partners och chefer, samt fortsatt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter. Representanter från förvaltningen har också deltagit i Skolans HR-dagar och tagit del av goda exempel från andra kommuners kompetensförsörjningsarbete inom skolan. Analysen av de olika processerna som pågår inom respektive verksamhetsområde visar att det finns ett behov av ett mer övergripande perspektiv för att underlätta det strategiska arbetet inom hela förvaltningen. I arbetet med tjänsteplanering inom grundskolan och gymnasieskolan kommer det inom kort att starta en grupp som ska ha en övergripande bild av verksamheternas behov och utifrån det kunna nå en mer effektiv tjänsteplanering. Strategier Utveckla det hälsofrämjande-, förebyggande- och rehabiliteringsarbetet Kommunfullmäktiges styrkort Mått Kommentar Andel ofrivilliga deltidstjänster Ingen uppföljning i tertial 1. Vid en enkät som genomfördes under hösten 2017 framkom inga ofrivilliga deltidstjänster i förvaltningen. Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Ingen uppföljning i tertial Nämnd Mått Medarbetarindex (HME) (medarbetarundersökning) Kommentar Ingen ny undersökning gjord Nämnd Uppdrag Kommentar

240 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Förvaltningen ska effektivisera arbetsmiljöarbetet och rehabprocessen. Kommentar Under våren genomförs inventeringssamtal med samtliga chefer inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Under inventeringssamtalen går HR-partner tillsammans med berörd chef igenom lång- och kort sjukfrånvaro, eventuella nyheter och ändringar inom rehabiliteringsprocessen, uppföljning av tidigare ärende och annan aktuell information som är aktuell. I dagsläget har alla rektorer och enhetschefer inom barn- och utbildningsförvaltningen tillgång till rehabiliteringsverktyget Adato. Där ska all dokumentation i rehabiliteringsärenden läggas. Systemet innehåller även olika typer av mallar som ska underlätta för cheferna att komma vidare i rehabiliteringsprocesserna. Under året kommer ett utbildningstillfälle i Adato att ordnas för att stärka chefernas kunskaper för att de på bästa sätt ska kunna använda systemet. Pilotverksamheterna i Hälsoresan 2017 (Herrestads förskola, Myntets förskola och Hönsebergets förskola), har fortsatt sitt arbete med uppföljning och utvärdering av de insatser som gjorts på enheterna. På varje pilotenhet har man träffar med företagshälsovården i syfte att få stöd och coachning i det egna ledarskapet och att skapa större effekter för arbetsgrupperna. Under dessa träffar varvas det med reflektion, samtal i smågrupper och i helgrupp samt att prova praktiska verktyg och metoder kopplat till teorier. Syftet är att ge effekter för enskild individ, hela arbetsgruppen och verksamheten. Uppföljning och utvärdering av insatserna för respektive pilot genomförs av HR-enheten under 2018 för att se långsiktiga resultat och effekter. 2.8 Resurseffektivitet Lokalinvesteringarna har varit fortsatt en av de stora utmaningarna under året. Liksom föregående år har BUN:s faktiska investeringsvolym inte motsvarat investeringsplanens utrymme. Den fortsatt mycket låga investeringstakten påverkar kapaciteten på ett negativt sätt och medför kostsamma kortsiktiga lokallösningar. Strategier Bibehålla antal barn i barngrupper och lärartäthet vid effektiviseringskrav, samt effektivt använda befintliga resurser och möta framtida behov Kommunfullmäktiges styrkort Mått Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Kommentar Följande permanenta brukardialoger finns inom barn och utbildningsnämndens verksamheter i syfte att öka medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande: Föräldraråd (personal, föräldrar, förtroendevalda), Barnråd/klassråd/elevråd (personal/elever), Programråd/yrkesråd (personal/elever/arbetsgivare/förtroendevalda) Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 10 mkr för att minska Kommentar En särskild rapport har skrivits fram som redovisades i samband med årsboklutet. Barngrupperna har minskat i storlek och i mätningen oktober 2017 hade kommunen i genomsnitt 10,7 barn per grupp. Det är inte all personal som känner

241 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag barngruppernas storlek inom förskolan. De barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Kommentar igen sig i statistiken, eftersom grupperna är väldigt olika stora. Att vissa enheter fortfarande har statsbidrag och kommunens satsning på de yngsta barnen är några av orsakerna. Det framgår inte av uppdraget att verksamheten ska satsa på de minsta barnen, då det i uppdraget skrivits fram de största grupperna. Äldregrupper är av tradition större i förskola, eftersom de yngre barnen behöver mest stöd. Den politiska viljan har dock varit tydlig att det är de yngsta barnen som ska gynnas mest. Förskoleverksamheten har sökt och beviljats statsbidrag för mindre barngrupper årligen. Innevarande läsår är det åtta enheter som beviljats statsbidrag jämfört med föregående läsår då 22 enheter beviljades. Flera enheter har gått tillbaka till avdelningsorganisation, men andra har försökt att bibehålla organisationen med mindre barngrupper trots uteblivet statsbidrag. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2018 använda 6 mkr för att bibehålla nuvarande lärartäthet vid kommande effektiviseringar. Inom förskolan är arbetet med mindre barngrupper och högre personaltäthet en viktig arbetsmiljöfråga och bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. 6 mnkr är använda för att bibehålla lärartäthet vid ett effektiviseringskrav på 8 mnkr. Återstående 2 mnkr är fördelade i budgeten. Utvecklingsprojekt är statade för att förbereda för återstående effektiviseringskrav. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2018 använda 5 mkr till vuxenutbildningen för att ge möjlighet att bibehålla nuvarande verksamhet då statsbidrag minskar. Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga. Under 2018 har de fem miljonerna till största del satsats på en utökning av yrkesvux i syfte att erbjuda fler utbildningar och utökat stöd på flera av dem. Målet är att bidra till att fler personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Det arbetas också med att försöka sänka de språkliga förkunskapskraven (därav utökat stöd i själva utbildningen) för att fler ska kunna börja en yrkesutbildning ännu tidigare. Det har utökats med språkstöd på utbildningarna rengöringsservice, vård och omsorg, kock, bygg och fordonsmekaniker. Under våren 2018 har två helt nya utbildningar startat: yrkesförare godstransport och förberedelse inför brandmansyrket i form av ett yrkesspår inför SFI. Inför hösten planeras en gymnasiekurs i samverkan med Räddningstjänsten. I höst planeras också en CNC-utbildning med integrerad svenska (finns utan språkstöd idag) och VVS-montör med integrerad svenska. Dessutom planeras utökning vad gäller stöd på Matematik grundläggande samt speciallärare till Studiecentrum. En komplicerande faktor är det sätt som staten på senare tid valt att utforma sina statsbidrag på. Från att tidigare oftast tillfört generella bidrag i påsen men riktade till skolan är många stora bidrag nu tydligt riktade till specifika insatser och bidraget kan endast erhållas efter en omfattande ansökan och risken för återbetalning är stor om syftet med bidraget inte uppfyllts, vilket kontrolleras genom lika omfattande uppföljningar. Bidraget genererar administration hos både staten och kommunerna/huvudmännen. Ett exempel på detta är bidragen till karriärtjänster och lärarlönelyftet där delar av bidragen varje år fått återbetalas eftersom några enstaka individer inte uppfyllde kriterierna för bidraget (t.ex. varit föräldralediga). Fler exempel gavs i underlaget till förra årets budgetdialog Regeringen har startat en satsning som kallas Jämlik skola som innebär stora bidrag till kommunerna i ökande grad kommande år och kommer att landa på ca mnkr för Uddevallas del. Regeringen har dock varit tydlig med att bidraget inte betalas ut om huvudmannen minskar sin egen satsning på skolan.

242 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Kommentar Dessa exempel visar tydligt att staten via statsbidragssystemet påtagligt försvårar för kommunerna att göra besparingar inom skolans område. Samtidigt har det i tidigare budgetprocesser i Uddevalla varit uttalat att kommunens egna satsningar på skolan ska balanseras mot utlovade eller föreslagna statsbidrag. Att spara i den egna budgeten kan då medföra att man går miste om en del av de statsbidrag man räknat in i budgetarbetet. Staten har skapat en kommunal rävsax. Exempel på satsbidrag som har sökts: Mindre grupper inom förskola; Papperslösa Läslyftet; Lågstadiesatsningen; Fritidshemssatsningen; Läxhjälp; Lovskola Samordnare för nyanlända; Specialpedagogik för lärande; Högskolestudier i specialpedagogik; Ökad jämlikhet; Introduktionsprogram; Elevhälsa; Entreprenörskap; Behörighetsgivande utbildning; Regional yrkesvux; Gods- och transporter; Lärarlönelyft; Lärarlyftet Nämnd Uppdrag Förvaltningen ska ta fram platser på obekväma arbetstider för barn 1-13 år. Förvaltningen ska effektivisera administrativa processer/rutiner. Kommentar Arbetet med att utöka med fler platser på obekväm arbetstid pågår. Arbetet med att utöka kommer att fortgå under Målet "fler platser" kommer att nås, men hur många fler är avhängigt budget och lokalanpassning. Uppföljning saknas. 2.9 Kommunfullmäktiges styrkort Mått Resultat kvinna T Resultat kvinna T Resultat man T Resultat man T Resultat totalt T Resultat totalt T Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska 6,79 6,45 4,38 4,49 6,19 5,97 Kommentar På övergripande nivå är förändringarna marginella. En positiv trend kan noteras bland kvinnor. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen ligger fortsatt på en låg nivå av sjukfrånvaro. En fortsatt positiv utveckling kan noteras inom gymnasiesärskolan. Grundskolan ligger på en bibehållen nivå, dock har sjukfrånvaron inom grundsärskolan varit mycket hög i februari och mars. Under inledningen av 2018 var sjukfrånvaron hög inom förskolan (8,10 %). Förskoleverksamheten var prioriterad i kommunens särskilda satsning Hälsoresan bland annat genom MedHelp, ett stöd för anställda och chefer vid sjukskrivning och vård av barn. Dessutom har förskoleverksamheten gått in i Adato (rehab-stöd) och LISA (anmälan av tillbud och skador). Resultat av dessa insatser kan vi ännu inte se. Förskolans sjukfrånvaro steg under hösten 2017 efter att ha sjunkit under slutet av vårterminen Förskolans analys visar att den mest betydande orsaken till de låga sjuktalen under våren 2017 var organisationen av mindre barngrupper. Osäkerheten kring statsbidragen oroade. Beskedet i juni var att 8 av 22 enheter fick bidrag, vilket förorsakade att flera enheter fick gå tillbaka till avdelningsorganisering. Detta behöver djupare analyseras.

243 Delårsrapport april (23) Barn- och utbildningsnämnden Bilagor Bilaga 1: Uppföljning av mål och handlingsplaner förskola Bilaga 2: Uppföljning av mål och handlingsplaner grundskola, förskoleklass och fritidshem Bilaga 3: Uppföljning av mål och handlingsplaner grundsärskola Bilaga 4: Uppföljning av mål och handlingsplaner gymnasieskola Bilaga 5: Uppföljning av mål och handlingsplaner gymnasiesärskola Bilaga 6: Uppföljning av mål och handlingsplaner vuxenutbildningen

244 Uppföljning av mål och handlingsplaner 2017/2018 Förskola

245 Uppföljning tertial (5) Förskola 1 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Enheternas verksamhetsberättelser ger vid handen att barnens upplevda delaktighet behöver öka. Även empati är ett område som har prioriterats av olika enheter under åren. Empati och inflytande kommer därför vara fortsatta utvecklingsområden för hela förskoleverksamheten även efter 2017/2018. Den förväntade effekten är barns ökade medvetande om sitt eget lärande och barns ökade delaktighet. Två handlingsplaner har tagits fram varav den ena syftar till gemensam kompetensutveckling kring förhållningssättet barn gör rätt om de kan och enheternas egna studier. Utvecklare och specialpedagoger driver förhållningssättet i sina insatser. Den andra syftar till att utveckla barns delaktighet genom måltidspedagogik. Utöver mat och måltid fokuseras på barnens rätt till egna åsikter, egen smak och självständighet samt öka barns förståelse för människors olikheter. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Implementera förhållningssättet att barn gör rätt om de kan Kommentar Pedagogisk omsorg har deltagit i föreläsning av Bo Hejlskov Elvén. Många enheter har läst exempelvis Barn som bråkar (Heljskov) och Explosiva barn (Ross Greene). Att vara bekanta med bakomliggande teoribildningar (ex Antonovsky) gör att förhållningssättet får fäste. Många enheter har haft fokus på "Stopp, min kropp!", materialet "Snick och snack" och konfliktlösning. Att arbeta med värdegrundsfrågor är en process som ständigt ska vara närvarande. Genom kontinuerliga diskussioner i arbetslagen kring värdegrundsfrågor hålls processen vid liv. Enheter arbetar för att tillsammans öka barnens möjligheter till att utveckla social kompetens och förmåga till samspel. Förra verksamhetsåret visade vad hög nivå av inflytande gör med barngruppens drivkraft och lärande. Resultat och analys Aktiva delaktiga barn som har förväntningar på vad som ska hända och ser den röda tråden i lärandet. Konflikterna har minskat när personalen har varit närvarande och kunnat hjälpa barnen med att lyssna till varandras ståndpunkt och förklarat sin egen. Barnen har blivit tydligare med att visa vad de känner och vad de vill. Språket utvecklas eftersom alla pratar om samma saker de har ett gemensamt fokus där alla förstår. Barnen tar till tecken för att förstärka vad de menar, och många barn i våra verksamheter använder sig av stopptecknet. En del barn har också kunnat förklara och säga stopp utan att använda sig av stopptecknet. Det är viktigt att barnen blir medvetna om sin egen och andras integritet. När ett barn blir uppmärksammat på att lyssna färdigt på ett annat barn så kan det säga min tur sen. De barn som tidigare inte tog så stort talutrymme har vågat prata mer och tar den platsen som de vill ha utifrån behov, samtidigt som de barnen som tar mycket talutrymme vet vad som förväntas av dem och att de vågar lyssna och veta att de kommer att få tillbaka ordet. Nästa steg Verksamheten behöver fortsätta med att befästa och utveckla förhållningssättet Barn gör rätt om de kan. I arbetet med målbild för Uddevallas kommunala förskolor skall stort inflytande för barnen vara en norm. Många enheter behöver jobba mer med att filma, liksom att fortsätta reflektera systematiskt, vilket kommer att bli lättare att genomföra med kommande lärplattform.

246 Uppföljning tertial (5) Förskola Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Utveckla barns delaktighet genom måltidspedagogik Kommentar Flera enheter har hunnit ta kontakt med de måltidspedagoger som diplomerades på hösten 2017, och många är på gång att ta stöd från dem. Inom pedagogisk omsorg varierar kunskaperna kring barns delaktighet mycket, vilket också påverkar arbetet med måltidspedagogiken som redskap. Buffé är inte en förutsättning för att arbeta med måltidspedagogik, men många enheter har valt formen, eftersom den gynnar barnens självständighet. Resultat Arbetet med måltidspedagogik har resulterat i att barnen är frimodigare vid matborden, oavsett om man har bufféservering eller serverar vid borden. Barnen vågar smaka och äter mer grönsaker. Att barnen ser sammanhang kring frågor om mat och hälsa, likväl som ekologiska samband, gör barnen självständigare. Grunden för medvetna barn som växer upp till demokratiska vuxna läggs tydligt med hjälp av måltidspedagogiken. Barnen har blivit mer uppmärksamma på varandra och om ett barn skriker rakt ut har några barn sagt det är inte trevligt. Ett fortsatt arbete med att göra måltiden tillgänglig där barnens aktivitet ska vara så stor som möjligt både under måltiden och kring allt som rör mat och mathantering såsom odling och kompostering har gjort att vi ser medvetna barn som står upp för sina åsikter. Bufféservering har medfört att barnen har blivit mer delaktiga i vad som ligger på tallriken och hur mycket. Vår buffé inbjuder till att vara delaktig och att påverka sin vardag då de själva kan välja vad de vill äta samt hur stor portion. Barnen testar med alla sinnen, genom att känna, pröva. Barnen har blivit mer leksugna när deras delaktighet ökat och när någon av deras idéer förverkligats har de visat sig stolta och glada. Nästa steg Fortsatt arbete mer med barns delaktighet och inflytande. Var finns barnens gräns? Var finns de vuxnas gräns? Hur mycket kan vuxna släppa på kontrollen utan att det blir konflikter? 2 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Detta är ett stående mål för huvudmannen som systematiskt ska följa upp och dokumentera verksamheternas värdegrundsarbete och arbetet med likabehandling. Barn ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla förmågor för att aktivt kunna verka i demokratin. Ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks, är förutsättningar för en god lärandemiljö. Effekterna av värdegrunds- och likabehandlingsarbetet följs bl.a. upp genom trygghetsfrågor i brukarundersökningen. Värdegrunds- och likabehandlingsarbetet syftar till ett kontinuerligt och dokumenterat arbete med diskrimineringsgrunderna. Enheternas beskrivning av arbetet kring diskrimineringsgrunderna med kartläggning, risker och hinder samt åtgärder ligger till grund. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Värdegrunds- och likabehandlingsar bete Kommentar Många har påbörjat ett arbete med rätten att säga stopp om man inte ger sitt samtycke till att bli kramad, kittlad osv. Man har använt olika estetiska lärprocesser för att ge barnen ytterligare möjligheter att befästa ny kunskap och uttrycka sina tankar. Pedagoger använder bildstöd och tecknar, men behöver bli bättre på att använda TAKK för att förtydliga och förstärka språket för våra barn. Att få uppleva något tillsammans för att skapa ett sammanhang och en förståelse för

247 Uppföljning tertial (5) Förskola Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar varandra, där pedagogen sätter ord på händelsen, saken, materialet, skapar förutsättningar för att bli tryggare som individer. Förskoleverksamheten har de senare åren utvecklat likabehandlingsarbetet. Sedan diskrimineringslagen ändrades har fokus på de olika diskrimineringsgrunderna stärkts, och dokumenteras kontinuerligt på enheterna och inför varje tertial i kvalitetsuppföljningssystemet. Förskoleverksamhetens arbete med genus och jämställdhet slår igenom, och utbildningsinsatser kommer att göras i förskolechefsgruppen för att öka kunskapen om alla diskrimineringsgrunderna. Resultat Man kan redan nu konstatera att barnen blivit mer medvetna om sitt eget beteende. Däremot att själva känna efter vad de vill och vad de tycker är ok och utifrån det med ord eller kroppsspråk uttrycka sin åsikt verkar vara svårare för barnen. Barnen hjälper varandra, värnar om varandra samt förklarar för varandra, med hjälp av både ord och kroppsspråk. Nästa steg Aktivt arbete med förutfattade meningar och fördomar behöver lyftas i arbetsgrupperna. Fortsatt systematiskt arbete med värdegrunden och analys på verksamhetsnivå. Kompetensutvecklingsinsats kring diskrimineringsgrunderna genomförs tertial 2. Förskolans strategiska jämställdhetsplan implementeras under tertial 2. 3 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. I diskussioner har framkommit ett tydligt behov av att fokusera på skapande, med betoning på uttrycksformer. Att barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera i många uttrycksformer är därför prioriterat mål. Fokus på uttrycksformer genom estetiska lärprocesser ger barnen tillgång till alla sina sinnen. Barnen tillförs estetiska uttrycksformer i sin lek. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Fokus på uttrycksformer genom estetiska lärprocesser Kommentar Avdelningar har skapat utrymme i inomhusmiljöerna för att möjliggöra för barnen att dansa och uttrycka sig genom rörelse. I flera grupper har man använt sig av dramatiseringar för att hjälpa barnen reflektera och göra ställningstaganden. Det är viktigt att ta med barnen i hela processer och genom att alltid visa barnens lärande och resultat synligt och tillgängligt ökar delaktigheten. Målar och utforskar olika tekniker på staffli och vad som händer med färgerna när de "möter" varandra. Barnen inspireras av varandra och får möjlighet att måla många gånger. Barnen visar stort intresse och efterfrågar fler tillfällen. Sång och musik erbjuds dagligen, stort engagemang och barnen musicerar och sjunger spontant i vardagen och efterfrågar sådana aktiviteter. Någon enhet har nyttjat möjligheten till samarbete med muséets konstpedagog. Med hjälp av estetiska lärprocesser har barnen fått möjlighet att uttrycka tankar och känslor kring andra ämnen som de visat intresse för, såsom olika sagor och människokroppen. Att låta barnen göra rallymålningar kan vara svårt för barn som inte tycker om att bli kladdiga på händerna, men de kan ha svårt att motstå att köra bilarna i färgen. I övergång till handavtryck och väggmålning ökar samspelet mellan barnen. Resultat Samspel mellan barnen ökar i många av processerna. De ger plats till varandra. Efter att ha läst och samtala kring en saga har barnen själva lekt sagan med kottar och pinnar de hittat i skogen.

248 Uppföljning tertial (5) Förskola Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar De som har språket har berättat sagan med ord de andra har visat sagan med hjälp av kottarna. Barnen berättar för andra, t.ex. föräldrar, om det som de har ritat i sina teckningar. Barnen lär av varandra i de olika aktiviteterna. De skiner upp när de ska måla och när musiken startar. Med teckningarna på väggarna får vuxna och barn en pedagogisk diskussion, men också mellan barnen uppstår samtal. Genom estetiska aktiviteter får barnen fram handlingen i boken och detta gör att barnen uttrycker sig genom bilder/ musik/dramatisering. De är nyfikna, vill pröva, känner glädje och visar vad de lärt. Barnen tar egna initiativ och uppvisar stor skaparförmåga. De är delaktiga i valet av material, sånger, lekar. Nästa steg Att skapa lustfyllda miljöer där barnen kan skapa, testa och leka sig fram till kunskap. En reflektion är att "vi behöver bli bättre på att ge alla barn rätt till sitt hemspråk och känna att det har ett värde. En tanke är att förstärka vissa ord i boken Knacka på med de olika modersmålen." Generellt behöver verksamheten öka kunskapen om olika konstarter, former och material.

249 Uppföljning av mål och handlingsplaner 2017/2018 Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem

250 Uppföljning tertial (19) Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem 1 Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Anledning till prioritering: Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Elever ska känna sig trygga och de ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande. De ska också utveckla förmågor för att kunna verka aktivt i vårt demokratiska samhälle. Den senaste brukarundersökningen och skolinspektionens tillsyn 2017 påvisade brister kopplade till områdena trygghet och studiero på flera av grundskolans enheter. Bristerna hade främst koppling till studieron. Effekten av prioriteringen förväntas leda till att andelen elever som känner sig trygga ska öka samt att andelen elever som upplever att det har studiero på lektionerna och i fritidsverksamheten ska öka. Den handlingsplan för trygghet och studiero som grundskolan tagit fram syftar till att säkerställa att det finns mål för främjande och förebyggande insatser i skolan. Målen ska formuleras utifrån skolans analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare arbete inom grundskola/förskoleklass/fritidshem och ha en tydlig koppling till områdena trygghet och studiero. Handlingsplanen förväntas leda till att öka tryggheten och studieron och kan inte skiljas från undervisningen. Arbetet ska praktiseras av och omfatta elevens hela skoldag d v s även fritidshemmet. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Trygghet och studiero i förskoleklass och grundskola (F-9) Kommentar En stor majoritet av f-6 enheter har följt upp framtagen handlingsplan men endast hälften av 7-9 skolorna. Uppföljningen visar att många skolor arbetar aktivt med den framtagna handlingsplanen för trygghet och studiero och att det finns en struktur och form för arbetet på skolan. Uppföljningen synliggör några aspekter av arbetet som kräver närmare diskussioner och analys i rektorsgruppen och på skolorna. Det första gäller rasten och rastverksamheten och hur vi ser det på detta och det som sker där? Elever är generellt i behov av rörelse. Kan man göra annat än leka/hänga på rasten? Varför benämns pedagoger som vakter på rasten? Vad är det man vaktar och hur hänger vaktandet ihop med det pedagogiska uppdraget? Många skolor redogör för arbetet med trivselregler och andra kallar samma sak för ordningsregler. Vad är vad och hur hanterar vi detta i relation till uppdraget kopplat till styrdokumentens krav på ordningsregler och nämndens uppdrag? Sammanställning av skolornas uppföljning av arbetet visar följande: Bokenäs f-6 Bokenäs har följt upp insatser som gjorts under året kopplat till de områden som identifierats i likabehandlingsplanen. Utifrån uppföljning har nya områden identifierats och åtgärder vidtagits. Elevrådet har haft en aktiv roll i arbetet med att identifiera nya områden kopplat till den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Dalaberg f-5 Dalaberg arbetar medvetet och framgångsrikt med klassråd och elevråd. Genom att arbeta med uppdrag kring lärmiljön så har klassråd och elevråd haft stort inflytande över förhållningssätt och miljö, vilket skapat bra underlag för att kontinuerligt arbeta med förbättringar i arbetet med trygghet och studiero. Även matråd med syfte att, tillsammans med personal, planera olika aktiviteter som skall skapa en mer positiv miljö i matsalen har startats och behöver fortgå. Skolans föräldraråd har varit delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplan samt andra frågor kring trygghet. Plan för föräldrarådet för att främja positiv samverkan mellan skola och hem samt en positiv lärmiljö kommer att arbetas fram på föräldraråd nu i april. Dalabergs föräldraråd har varit välbesökta. Klassrumsobservationer visar på en fortsatt låg nivå av interaktion mellan elever och möjligheter till utvecklande samtal. Undervisningen sker i hög grad genom interaktion mellan lärare och elev

251 Uppföljning tertial (19) Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar samt att eleverna möter frågor av olika karaktär samt att tanketid ges i hög utsträckning, frågorna har dock sällan karaktären av "stora frågor eller öppna frågor" som utmanar elevernas normer eller tänkande. Eleverna är i hög grad beroende av den vuxnes stöttning samt uppmärksamhet. Resultatuppföljning visar också på att elevernas förmåga att argumentera samt resonera i flera led i högre grad behöver fortsatt utvecklas för att nå högre kvaliteter kopplat till kunskapskraven. Dalaberg behöver fortsatt utveckla en undervisning som bidrar till elevernas möjlighet till ansvar, delaktighet och inflytande. Utifrån detta har Dalaberg valt modulen "Kritisk textaarbete" (Läslyftet) som handlar om undervisning och lärande kring de normer och värden som uttrycks i läroplanen. Vid uppföljning av planerade åtgärder på EHM så är Plan B-samtal den mest frekventa åtgärden. Samtalen med elever sker såväl vid ett enstaka tillfälle som vid flera tillfällen, beroende på problematiken. Eleverna är positiva till samtalen och frågar ofta efter dem. En positiv effekt är att eleverna i högre grad är mer positiva till att delta i samtal tillsammans med vuxna. Även personal upplever förhållningssättet samt modellen som alltmer positiv och ofta ges CPS som exempel på utvecklandet av en trygg lärmiljö vid uppföljningar och enkätundersökningar. Under vårterminen 2017 påbörjade Dalaberg arbetet med en konflikthanteringsplan då det skedde mycket konflikter samt kränkande behandling, upplevelsen av trygghet var låg främst kopplat till vissa klasser på skolan. Genomförande av arbetsmiljöenkät för personal samt kartläggning av vanligt förekommande konflikter visade på att många saknade verktyg för att hantera konflikter mellan elev-elev samt vuxen-elev. Arbetet med att upprätta en konflikthanteringsplan mynnade ut i utvecklandet av ett förväntansdokument istället för att identifiera de förväntningar som skall gälla för personal och elever. Dokumentet innefattar områden såsom undervisning, raster och skolans övriga lärmiljöer, arbetet pågår och såväl elever som lärare är involverade i arbetet. Skolans förväntansdokument kräver fortsatt arbete. Forshälla f-6 Under höstterminen har Forshälla arbetat fram en plan för trygghet och studiero. De började med att all pedagogisk personal fick definiera begreppen "trygghet" och "studiero". Sedan arbetade de fram förslag om hur skolan behöver arbeta för att skapa trygghet och studiero utifrån den definition man enats om. Sista steget i arbetet innebar att den pedagogiska personalen fick komma med förslag om hur skolan ska samverka med eleverna för att skapa trygghet och studiero. Därefter sammanställde rektor allt material och kom med förslag på hur planen för trygghet och studiero skulle se ut. När väl planen var framtagen och bearbetad fick den pedagogiska personalen uppdraget att implementera den i verksamheten. Forhällaskolan upplever att de fått en gemensam syn på vad trygghet och studiero är och har en ram att förhålla sig till. Uppföljningen visar att det är för tidigt att se om planen ökat tryggheten och studieron men skolan upplever sig se tendenser som bekräftar det. Arbetet med planen fortsätter och kommer att utvärderas och eventuellt revideras framöver. Identifierade behov och planerade åtgärder framkommer inte i uppföljningen. Herrestad f-6 På Herrestadskolan arbetar alla klasser med Värdegrundshuset utifrån fem teman (delaktighet, omtanke, respekt, ansvar, trygghet). En tillsatt grupp arbetar med samarbetsbaserad problemlösning. Arbetet sker i studiecirkelfrom och innebär att man diskuterar och arbetar aktivt med de olika stegen inom metoden. Gruppen har också lyft olika diskussioner på APT för att sprida kunskaperna i personalgruppen. Övrig personal har bjudits in i planering inför och genomförandet av samtal med elever för att få praktisk erfarenhet av metoden. Herrestadskolan konstaterar att det tar tid att implementera nya metoder, men att de ser en ökad medvetenhet båda vad gäller CPS och Värdegrundshuset. Det kan men se genom att de hela tiden blivit en större del i den dagliga verksamheten. Elever känner också i större utsträckning till Värdegrundshuset och de olika delarna och de elever som mött CPS-metoden har i hög utsträckning upplevt det positivt. Skolans elevenkät visar på en trend mot ökad trygghet varför skolan väljer att fortsätta arbeta med vidtagna åtgärder. Hogstorp f-6

252 Uppföljning tertial (19) Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar Majoriteten av eleverna på Hogstorp känner sig trygga. Vid några händelser har "Trygghetsgruppen" kopplats in. För att öka tryggheten på rasterna delar rastvärdar upp skolgården mellan sig för att täcka skolgårdens alla delar. Vi är en liten skola med få anställda vilket gör att det är svårt att täcka all "tillsynstid", t.ex. rasttid, mattid. Arbetsron arbetar vi med dagligen. Pedagogerna anser att den överlag är god. Vi behöver prata mer med eleverna om vad arbetsro innebär, det är inte alltid lika med "knäpptyst". Höstterminen kommer att innebära stora utmaningar vad gäller organisationen. Vi saknar lokaler för att kunna dela stora grupper och tillgodose alla elevers olika behov. Hovhult f-6 Analys av trygghetsenkät visar att rasten är ett område med ökad otrygghet. Enligt eleverna är det mer oro och konflikter på rasterna under skoltid. Boden och trivselledare har ringats in som utvecklingsområden för att nå målet. Åtgärder vidtas därför genom att Boden hålls öppen alla 10- raster samt att trivselledare (år 6) ansvarar för lekar 2 dgr/v. Hovhult redovisar också tankar gällande att utveckla rastansvaret och undersöker möjlighet att t ex rikta fritidspersonal mot detta. Lane Ryr f-6 På Lane Ryr har analys av resurser och organisation genomförts med syfte att öka vuxentätheten vid förflyttningar och raster. Hittills har arbetet resulterat i omorganisering av förmiddagsrasten. Effekten har blivit ökad vuxennärvaro och både personal och elever har upplevt förändringen som positiv. Nästa steg i arbetet blir att följa upp resultatet på den enkät som genomförts samt bearbeta befintliga trivselregler så att de känns aktuella och meningsfulla. Ljungskile f-6 På Ljungskileskolan har arbetet kring trygghet och studiero fokuserat på rutiner för rapportering och dokumentation av kränkningar samt rutiner för information om dessa. Arbetet har resulterat i ett ökat antal rapporter om kränkningar, vilket tros bero på ökad medvetenhet och benägenhet att dokumentera. Nästa steg är att med hjälp av den förbättrade dokumentationen synliggöra mönster och inte ett mer främjande och förebyggande perspektiv i arbetet. Ljungskileskolan har också arbetat med att skapa större delaktighet hos eleverna i arbetet för trygghet och studiero genom att lyfta planen mot diskriminering och kränkande behandling med fokus på förväntningar och trivselregler. Detta sker genom klassråd och elevråd, vilkas ställning man arbetat med att stärka inom områdena arbetsmiljö och trygghet/trivsel. Nulägesanalys samt elevintervjuer i år 6 har genomfört i syfte att ringa in utvecklingsområden och identifiera insatser. Nästa steg är att förändra arbetssättet i elevrådet och styra mot att eleverna arbetar utifrån de aktiva åtgärder som ligger i vår plan mot kränkningar och diskriminering. Norgården f-6 På Norgården har skolpersonal och elever har definierat studiero och arbetat fram gemensamma riktlinjer för att tillförsäkra studiero. Riktlinjerna ligger till grund för det gemensamma arbetet vidare på skolan. Även rutiner kring förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan, ex kränkningsanmälningar/utredningar har arbetats fram av EHT och skolpersonal. Detta har resulterat i att både elever och skolpersonal kan beskriva vad studiero innebär och hur de arbetar med det för att få studiero i klassrummet och hur skolan arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Nästa steg är att fördjupa arbetet med trygghet och studiero samt följa upp arbetet kring kränkningar och värdegrunden. Norrskolan f-6 Norrskolan saknar uppföljning. Sandersdal f-5 Uppföljning saknas. Sommarhemmet f-6 Trygghetsgruppen på Sommarhemmet har fått utökat uppdrag, fasta mötestider och tydligare uppdrag för förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet. Skolan har påbörjat analys av

253 Uppföljning tertial (19) Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar otrygga platser och planerat åtgärder i samråd med rektor. Insatser har påbörjats gällande schemaläggning av ytor på skolgården som upplevs otrygga t ex har man identifierat att en pojkgrupp som gärna vill spela fotboll vid enstaka tillfällen tagit över och jagat bort andra elever som haft ytan på schemat. Skolan har arbetat med aktivt fadderskap och samarbete mellan klasser/årskurser, vilket gjort att elever upplever korridorer och raster mindre skrämmande, då de känner de andra eleverna som rör sig där. Färre konflikter har noterats mellan elever och de barn som tidigare ofta varit ensamma i korridoren är nu inne i klassrummet och tar del av aktiviteter/undervisning. Ökad personalnärvaro i kapprummet genomfördes under jan-mars, följdes upp och utvärderades via Loop Me med feedback av skolledning. Detta resulterade i att majoriteten av all personal såg en positiv effekt av den ökade vuxennärvaron i form av färre konflikter, bättre relationer, tryggare barn, längre raster, snabbare lektion och bättre ordning i kapprummet (enligt statistik i Loop Me) Skolan har ett aktivt klassråd/elevråd som arbetar med elevinitierade frågor utifrån elevernas egna mål Laget före jaget. Arbetet handlar bl. a om att få slut på kränkningar och identifiera åtgärder/insatser för att öka tryggheten och studieron. Sommarhemmet fortsätter att arbeta med de insatser som identifierats då ser en positiv utveckling. Vissa av insatser kommer att justeras då utfallet varierat beroende på elevernas ålder t.ex. behov av vuxennärvaro i kapprum osv. Unneröd f-5 Rastvärden och de vuxenledda rastaktiviteterna har visat sig vara av stor betydelse för tryggheten på rasten. Rastaktiviteterna har visat sig leda till färre konflikter och tros bero på att många elever fångas upp av de aktiviteter som vuxna håller i och väljer att delta. Ett exempel är färre deltagare och mindre konflikter på fotbollsplanen. Skolans anmälningar om kränkningar och bråk har minskat markant och en analys genomförd av personalen visar att elever bråkar i mindre utsträckning än tidigare. Skolan fortsätter de insatser som visat sig ge positiva effekter. En sammanställning över de elever som inte deltar i några aktiviteter på rasterna genomförs och nästa steg i detta blir att arbeta vidare med insatser kring dessa. Unneröd har arbetat fram en gemensam mall med bilder för vad studiero kan innebära och att den kan se olika ut i olika situationer. Mallen finns väl synlig på väggen i varje klassrum och gås kontinuerligt igenom med eleverna både i klasserna och på elevrådet. Den har också använts och diskuterats på utvecklingssamtalen med föräldrarna. Arbetet med att ta fram mallen har resulterat i ökad samsyn kring begreppet bland både elever, föräldrar och personal och statistik på unikum visar att studieron förbättrats i alla klasser. Ytterligare en åtgärd som haft positiv effekt på studieron är de rörelsepauser i form av korta inslag med rörelseaktiviteter för att bryta längre lektioner som införts. Skolan har också arbetat med att göra skolans ordningsregler väl kända hos eleverna och arbeta med att alla elever ska följa dem. Enligt statistik (elevers självskattning)i unikum så framkommer det att alla elever inte upplever att de följer dessa. Ju äldre eleverna blir desto större benägenhet att följa ordningsreglerna. Klasslärarna arbetar med de elever som uppger att de har svårt att följa ordningsreglerna. Tydlig lektionsstruktur från förskoleklass upp till klass 5 har också visat sig vara en effektiv insats för att främja studiero. Alla klasser har en tydlig struktur på tavlan genom text och bilder för hur lektionen ser ut. Även målen för lektionen förklaras. Tydligheten förväntas ge effekt genom att alla elever känner igen strukturen och upplägget oavsett pedagog och kan på så vis lägga tid och kraft på att förstå och arbeta med innehållet istället. Lokalanpassningar har genomförts och skärmar har köpts in för att skapa bättre förutsättningar att arbeta i mindre grupper eller avskilt. Det ökade antalet rum har bidragit till ökad studiero för både den enskilde eleven och gruppen. Då elev del av dag och beroende på aktivitet behöver avskildhet finns möjlighet till det. De elever som fått skärmar till hjälp trivs med det och studieron

254 Uppföljning tertial (19) Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar ökar. Skolan fortsätter arbetet med att skapa fler rum/ytor. Äsperöd f-6 Äsperöd har upprättat en plan kring kränkningsärende med tillhörande lathund. En gemensam policy har tagits fram för att skapa trygghet och studiero både klassrummet och ute. Elevrådet har arbetat med mer elevnära uppdrag som handlat om att definiera begreppen trygghet och studiero och hur skolan kan arbeta tillsammans för att skapa detta. Skolan redogör för att de ser en positiv utveckling hos eleverna vad gäller ökad medvetenhet om vad de olika begreppen står för och innebär. För att öka tryggheten och gemenskap har Äsperöd arbetat med olika projekt där elever fått möjlighet att mötas över klasser/årskurser. Skolans socialpedagog har tillsammans med fritidspersonal arbetat aktivt med rastaktiviteter. Rastaktiviteterna fått stora effekter för verksamheten genom att det lett till en lugnare miljö för både elever och personal. Nästa steg i arbetet blir att införskaffa en rast bod och involvera eleverna mer i rastverksamheten. Trygghetsgruppen har i uppdrag att vara ett stöd i arbetet med olika elevgrupper t ex utifrån kränkningsärenden. De stöttar också personal och rektor i det förebyggande arbetet. Trygghetsgruppen har fått mandat på skolan genom att synas och vara aktiva, vilket upplevs bidra till ökad trygghet på skolan. Linneaskolan 7-9 Uppföljning saknas. Norgårdenskolan 7-9 I syfte att förbättra arbetsron för eleverna har Norgården genomfört flera insatser. Begreppen trygghet och studiero har definierats utifrån vad de innebär i olika situationer. Socialpedagoger har anställts och knutits till varje arbetslag, extra resurser har satts in i de klasser där elevenkäterna visat att studieron brister och schemat har anpassats i syfte att skapa bättre förutsättningar för att skapa trygghet och studiero. Ett rastvaktsschema för att öka vuxennärvaron på rasterna har upprättats. Utöver detta har socialpedagog och kurator arbetat med likabehandlingsplanen i klasserna. De har också upprättat sociala handlingsplaner för elever som behöver. Extra föräldramöten har genomförts, i år sju, för att informera föräldrarna om arbetet. Lektionsbesök har genomförts av rektor och biträdande rektor. Elevrådet har fått i uppdrag att arbeta med hur skolan kan skapa trygghet på raster och vilka förändringar som behöver ske i den fysiska miljön runt torget. En projektgrupp bestående av lärare och skolvärdar har tillsatts för att förändra miljön runt torget utifrån de synpunkter som framkommit. Arbetet och insatserna har följts upp systematiskt under läsåret och regelbundet genomförda elevenkäter visar att studieron ökat i de flesta klasserna och framför allt i de klasser där det tidigare fanns brister. Nästa steg blir att hitta form och struktur för att säkerställa att det råder studiero när vikarier kommer in i verksamheten. Några lärare erbjuds handledning och stöd för att förbättra sitt ledarskap i klassrummet och skolan behöver arbeta vidare med de fysiska rastmiljöerna. Ramneröd 6-9 Uppföljning saknas. Sommarhemmet 7-9 Två av tre socialpedagoger är på plats och har påbörjat sina uppdrag med syfte att öka trygghet och studiero med hjälp av socialpedagogiskt perspektiv. Flera kompetensutvecklingsinsatser om lärares ledarskap har genomförts under uppstartsdagar och under gemensam mötestid bl. a. föreläsningar om icke-verbal kommunikation och hjärnans funktioner kopplat till motivation. Insatserna har resulterat i många positiva reflektioner från personal. En del förändringar syns direkt i klassrummen i form av förändrad planering/genomförande. Fler föreläsningar är inplanerade och utvärderingar med elever och

255 Uppföljning tertial (19) Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar personal kommer att genomföras under vårterminen. En genomlysning av behov och tänkbara åtgärder/insatser kopplat till trygghet och studiero har genomförts i utvecklingsgrupper och arbetslag. För att kunna genomföra hela projektet pågår ett arbete att ansöka om bidrag samt se över vilka resurser och möjligheter som behöver prioriteras. Effekterna av arbetet i form av resultat på elevnivå anses för tidigt att utvärdera, men viss förbättring i form av minskade konflikter mellan grupperingar har uppmärksammats. Väster 4-9 Saknar uppföljning Källan (särskild undervisningsgrupp) Varje avdelning/arbetslag på Källan har sedan tidigare haft demokratimöten där elever och lärare tillsammans kan diskutera den planerade verksamheten och aktuella uppkomna situationer. Nytt för i år är att varje avdelning också väljer representanter till ett elevråd som leds av enhetschefen. Detta ska skapa en starkare vi-känsla för alla Källans elever och därmed öka förståelsen för de olika delarna på Källan och stärka elevernas medinflytande. Från och med vårterminen 2018 har också rastaktiviteterna förstärkts. Under en längre rast på förmiddagen och en förlängd lunchrast finns alltid personal ute på skolgården med förberedda aktiviteter för alla elever på Källan varje dag vilket stärker samhörigheten och kontakten mellan Källans elever från olika avdelningar. Källan har utökat personalstyrkan med en resurspedagog och har skapat en grupp som kallas "Alternativ undervisning" (AU). Denna grupp skall kunna stötta elever som tillfälligt inte har förmågan att klara den ordinarie undervisningen på Källan och gruppen skapar istället alternativa undervisningssituationer utanför skolan. Detta ska ge en nystart för elever som har "kört fast" och även minska konfliktsituationerna i grupperna. Källan har redan sett positiva effekter av detta då elever som har haft del av AU:s aktiviteter har fått förbättrad studiero och motivation i sin ordinarie grupp. Personalen avsatt reflektionstid i slutet av arbetsdagen för att följa upp och tänka framåt gällande att trygga och skapa studiero utifrån elevernas styrkor och svårigheter. Fortsatt har varje avdelning som tidigare undervisning i EQ/Livskunskap och en ständig dialog om trivselregler och om hur vi är mot varandra. Allt för att skapa en så lugn studiemiljö som möjligt och därmed möjliggöra för eleverna att nå positiva studieresultat. Källan gör en årlig trygghetsenkät med alla elever och djupintervjuer med alla elever som lämnar Källan för att samla in och ta vara på elevernas erfarenheter och upplevelser. Trygghet och studiero i fritidshemmet Uppföljning visar flera av skolorna har följt upp grundskolan medan uppföljning som gäller fritidshemmet specifikt saknas. I vissa fall verkar det som att fritidshemmets arbete bakats in i uppföljningen av grundskolans handlingsplan, dvs. har inte särskilts och kopplats mot fritidshemmets egen. Detta kan bero på att uppdraget att dokumentera delegerats till personal på fritids som inte fått stöd i uppföljningen eller att upplägget för detta är nytt. De enheter som deltagit på workshops har informerats om vikten av att följa upp även fritidshemmet. Trots detta saknas rapportering från flera enheter. Då det nya upplägget är en åtgärd genomförd efter skolinspektionens granskning som syftar till att säkerställa att fritidsverksamhetens kvalitetsarbete planeras, följs upp och utvärderas behöver detta åtgärdas snarast. Det syns också att fritids är ovana att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete, genom att de gärna beskriver vad de gör och inte varför eller vad det lett till. Fritids kopplar ofta till relativt vida områden utifrån läroplan t e x arbetar med socialt samspel. Här blir det viktigt att stötta och hjälpa till att tratta ner dessa stora områden till mer hanterbara delar som det finns behov av att följa upp. Arbetet med att beforska sin egen verksamhet, som genomförs på alla fritidshem, kommer förhoppningsvis att hjälpa till i den processen. En aspekt som kräver närmare diskussion i rektorsgruppen är vilka delar av rastverksamheten som fritids ansvarar för och hur ser upplägg och samarbete mellan fritids och skola ut gällande

256 Uppföljning tertial (19) Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar detta? Sammanställning av enheternas uppföljning av arbetet på fritids visar följande: Bokenäs fritidshem Saknas separat uppföljning för fritids. Dalaberg fritidshem Enkätundersökning med elever och vårdnadshavare visar på en hög grad av nöjdhet vad gäller såväl trygghet som aktiviteter på fritidshemmet. Det sker få anmälningar om kränkande behandling samt rapporter om konflikter. Vid elevhälsomöten med fritidshemmets personal så har ljudnivå i matsalen lyfts samt att eleverna inte upplever det som positivt att följa med till matsalen. Matrådet har träffat matsalens personal tillsammans med personal på skolan för att planera olika aktiviteter som skall skapa en mer positiv miljö i matsalen. Dock är det trångt vid inoch utgång i matsalen och det bildas mycket köer, detta har tagits upp i såväl skyddsrond och kartläggning av trygga/otrygga platser. Trots förändringar såsom fler sittningar i matsalen samt organisation för att minska köandet så kvarstår stora delar av problematiken. In- och utgång till matsal skulle behöva byggas om. Dalaberg har utifrån kränkningsanmälningar identifierat konflikter kopplade till raster på fotbollsplanen. Åtgärder har vidtagits genom att man upprättat ett fotbollsråd som arbetat med regler, förhållningssätt och planerande av aktiviteter. Antal konflikter och kränkningar direkt kopplade till fotbollsplanen har minskat, men det är ännu svårt att ännu avgöra om det är genomförda åtgärder som haft effekt eller om det beror på andra orsaker vilket innebär att de behöver följa upp och utvärdera genomförda insatser ytterligare. Rastverksamhet erbjuds alla elever på lunchrasten. Dessa leds av personal på fritids. Insatsen har resulterat i att eleverna uttrycker att det är positivt att det finns flera olika saker att göra på rasterna och att det finns andra saker där vuxna aktivt leder. Rastverksamheten behöver fortsatt utvecklas för att erbjuda eleverna en trygg, meningsfull och rolig rast. Forshälla fritidshem Fritids har ingått i samma arbete med att definiera begreppen "trygghet" och "studiero" och arbetat fram förslag på hur de bör arbeta vidare. Identifierade behov och planerade åtgärder framkommer inte i uppföljningen. Herrestad fritidshem Herrestadsskolan har deltagit med två fritidspedagoger i den kommungemensamma styrgruppen samt på de gemensamma kompetensutvecklingsdagarna med fokus på maskulinitetsnormer och genus. Genomförda föreläsningar har varit utmanande och stundtals provocerande, vilket har lett till en ökad diskussion och medvetenhet kring hur olika pojkar och flickor behandlas och värderas. Nästa steg i arbetet för fritidshemmen är att genomföra och analysera observationer för att kartlägga utvecklingsområden och identifiera insatser. Hogstorp fritidshem Saknas separat uppföljning för fritids. Hovhult fritidshem Hovhult fritids arbetar med att utveckla elevernas förmåga till socialt samspel för att öka tryggheten i gruppen. Detta görs genom olika typer av planerade aktiviteter och på samlingen. Fritids arbetar för att alla elever ska vara aktiva och komma med förslag på hur verksamheten kan utvecklas. Detta görs bland annat genom fritidsråd. Man arbetar också med skolans konflikthanteringsmodell och värdegrundsdokument och lyfter dessa månadsvis med eleverna. Fritids saknar beskrivning av identifierade avvikelser/insatser samt effekter av dessa. Lane Ryr fritidshem Lane Ryrs fritidshem har arbetat med organisation runt elever med särskilda behov vid

257 Uppföljning tertial (19) Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar förflyttningar mellan verksamheter och på rasterna. I målet ingår också att stödja i aktivitetsbyte. Insatsen har resulterat i lugnare och tryggare övergångar mellan verksamheter och aktiviteter och nästa steg blir därför att formulera om insatserna till fasta rutiner. Utifrån det kommungemensamma arbetet runt Genus och Normkritiskt förhållningssätt har Lane-Ryrs fritidshem valt att observera samlingarna och kartlägga vilket utrymme flickor resp. pojkar tar och ges. Nästa steg blir att sammanfatta resultatet av observationerna och analysera dessa. Ljungskile fritidshem Fritids har samma utvecklingsområde som skolan gällande rutiner och dok för kränkningar. Utöver detta har fritids arbetat med att skapa ett gott samarbete med elevhälsan i syfte att kunna arbeta mer främjande. I syfte är att skapa en miljö som skapar trivsel, men också utmanar och engagerar eleverna har ett samarbete mellan fritids miljögrupp och utvecklingsenheten inletts med fokus på hur man kan stärka arbetet med utomhuspedagogik och förändra skolans utomhusmiljö. Norgården fritidshem Fritidshemmet har arbetat med samma utvecklingsområde som skolan. Ingen specifik avvikelse/utvecklingsområde har definierats för fritids. Norrskolan fritidshem Uppföljning saknas. Sandersdal fritidshem Uppföljning saknas. Sommarhemmet fritidshem Fritidshemmet har startat fritidsråd med syfte att ge elevernas röst och deras bekymmer gehör. Den kompetensutveckling som skett på fritidshemmet har resulterat i att Sommarhemmet ser ett behov av att lyfta skillnaden i professionellt och privat förhållningssätt i arbetsgruppen och ser ett behov av att titta närmare på hur de säkerställer att alla fritidshemmets aktiviteter och ytor erbjuds, upplevs tillgängliga och nyttjas av alla elever. Nästa steg i arbetet med att synliggöra utvecklingsområden och behov är att genomföra och analysera observationer. Även utvärdering av fritidsrådets arbete och dess effekter ska genomföras. Unneröd fritidshem Ingen specifik uppföljning har genomförts för fritids. Äsperöd fritidshem Delar av personalen på fritids har varit på utbildning med Ross Green och resterande delen av personalen på fritids/elevassistenter har fått en introduktionskurs på 2 timmar (av annan pedagog). Skolans socialpedagog har ansvarat för att hålla i diskussionsforum med utgångspunkt ur Greens bok Hitta rätt. Denna insats har resulterat i upplevelse av gemensamt förhållningssätt och bidrar till att skapa samsyn på fritids. Nästa steg blir att genomföra samma diskussionsforum med elevassistenterna. Detta för att skapa ytterligare gemenskap och ett förhållningssätt som är likvärdigt. 2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Anledning till prioritering: Grundskolans uppföljning av kunskapsresultaten föregående läsår visade att elever som inte klarar kunskapskraven i svenska tenderar att ha det svårt även i andra ämnen. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever. Grundskolan ser därför ett behov av att utveckla

258 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem grundskolan och fritidshemmet till en mer språk- och kunskapsutvecklande miljö och på så vis bidra till positiva effekter på elevers språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen. Den handlingsplan som grundskolan tagit fram Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt syftar till att utveckla förskoleklass, grundskola och fritidshemmet till en mer språk- och kunskapsutvecklande miljö och på så vis bidra till positiva effekter på elevers språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskoleklass och grundskola (F-9) Kommentar Enheternas uppföljningar behöver ha en tydligare koppling till och uppföljning av elevers kunskapsresultat. Viktigt att genomföra analys av olika typer av resultat under hela året. Inför uppföljning T2 samt verksamhetsberättelsen förväntas skolorna koppla sin analys till de mått vi satt gällande SV och SVA. Då detta är ett första steg i arbetet med att på ett tydligare sätt koppla resultat till kvalitetsarbetet bör man förbereda rektorerna på detta. I förlängningen ska detta årets upplägg och analys leda till att rektorer själva väljer ut relevanta mått att följa upp. Förslagsvis gällande de ämnen/grupper osv där man identifierat avvikelser och kopplat på insatser. De enheter som lagt tid och kraft på sitt SKA-arbete visar på högre kvalitet i sina analyser. De tenderar också att i större utsträckning följa upp sina insatser på elevnivå. Vi har också goda exempel på skolor vars kvalitetsarbete utgår från relevant forskning och medvetet valda metoder för genomförande och uppföljning, bl.a. Dalabergsskolan. Vi har också flera goda exempel på skolor där det är tydligt att all personal är involverad och tar ansvar för skolans kvalitetsarbete, vilket får effekt på uppföljningen då lärarna har ansvar för att följa upp de insatser man valt på klassrumsnivå och är länken mellan den enskilda eleven och rektor, t e x Unneröd och Hovhult. Då det är rektors ansvar att följa upp elevernas kunskapsresultat föreslås IST-analys användas som verktyg för detta. Verktyget erbjuder stora möjligheter för rektorer och personal att fördjupa sin analys utifrån många olika aspekter. Möjligheten till filtrering och kartläggning är stor och kan bidra till att få syn på mönster som man inte ser annars. IST-analys erbjuder möjligheter att titta närmare på både lärare och ämnen, vilket troligtvis behövs för att kunna hitta avvikelser kopplade till undervisning, bedömning och betygssättning. Även indikatorer som frånvaro, kontinuitet av undervisande lärare osv kan utgöra bra information i analysarbetet. Idag arbetar många skolor med data som de får levererat av någon annan, vilket begränsar eller försvårar möjligheterna att snabbt kunna göra en djupare analys kring de avvikelser man upptäcker. Det finns en tendens att det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet följs upp på lärarnivå i större utsträckning än på klassrumsnivå. Många skolor har exempelvis haft läslyftet som insats som utvärderats på lärarnivå medan effekterna på elevnivå saknas. Här krävs ett förtydligande till rektorerna att redogöra för vilka effekter kompetensutvecklingen haft för elevernas resultatutveckling genom t.ex. förändrade arbetssätt osv. Detta borde vara intressant att följa upp i 7-9 då kompetensutvecklingen skedde tidigare än på f-6 och där möjligheterna att se effekter på elevnivå borde vara större. Ytterligare en aspekt som vore intressant att titta närmare på är hur eleverna kan göras delaktiga i lärarnas kompetensutveckling och hur de kan bidra med feedback kring olika metoder och verktyg till lärarna. Hur påverkas utvecklingen av undervisningen av att lärare är transparanta kring sitt eget lärande med eleverna och gör dem delaktiga i processen kontra de som inte är/gör det? Sammanställning av grundskolornas uppföljning av arbetet redovisas nedan: Bokenäs f-6 Bokenäs har utifrån sin analys sett ett behov av att utveckla/förbättra elevers begreppsförmåga t ex likhetstecken, ord i engelska, problemlösningsförmåga, läsförståelse samt föra och följa resonemang. Som ett led i arbetet har skolan valt att ta del av läslyftets modul "Från vardagsspråk till ämnesspråk". Bokenäs har ännu inte följt upp läslyftets effekter på elevernas

259 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar kunskapsutveckling/resultat. Därför finns heller inget nästa steg formulerat. Dalaberg f-5 Utifrån skolans analys av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har Dalaberg sett att de har behov av att stärka upp kring några områden. Behovet av insatser har identifierats i skolans analys av enkäter, kartläggningar och observationer. Åtgärderna utgår ifrån kriterier för språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt utvecklade av Hajjer och Meestringa. Dalaberg kan i sin analys, av arbetet med läslyftet, se att det faktiska innehållet bidragit till en utveckling av det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Vidare har de sett, om möjligt, än större vinster i det kollegiala samtalet som läslyftet och dess form bidragit till. Grupperna har varit organiserade så att lärare från samtliga årskurser deltagit och på så vis har vi kunnat med den "röda tråden" från F-5. Vid jämförelse mellan rektors observationer och lärarnas individuella analys kan de se att deras framgångsfaktorer tycks vara desamma. Främst gällande att stimulera elevernas aktivitet runt ämnesinnehållet, stötta eleverna när de gör sina uppgifter och ställer frågor av olika karaktär. Eleverna på Dalaberg möter i hög grad olika typer av frågor, dock ter det sig som att andelen frågor som utgår från det konkreta mot det abstrakta förekommer i lägre grad. Modeller för samtal används och interaktion samt stöttning av vuxen-elev är tydlig. I lägre grad är interaktionen mellan elever synlig. Vidare visar jämförelsen att det förekommer variation i analysen gällande stöttning vid läsning av texter (innan, under och efter) och stöttning genom modelltexter och gemensamt skrivande. Detta kan bero på att det finns skillnader i undervisningen hos olika lärare och inom olika ämnen. Vi behöver fortsatt utveckla en samsyn kring kriterierna för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt fokusera genrepedagogik och cirkelmodellen. De har gjort en analys utifrån begreppet kontextrikedom och kan då se att lärarna stimulerar elevernas aktivitet runt ämnesinnehållet genom varierande undervisning. Eleverna får möta en stor variation av modeller och arbetssätt, men uppmärksammas på ämnesspecifikt arbets- och tankesätt i lägre grad, vilket behöver utvecklas. Vad gäller interaktion så kan Dalabergsskolan se att lärarna ställer frågor av olika karaktär samt ofta ger eleverna ordet. Eleverna får också i hög grad tanketid för att kunna utveckla sina svar. Eleverna får också mycket och varierande stöttning för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. I ett långsiktigt perspektiv så uppmärksammas både mål- och process t.ex. i planeringar samt matriser som används tillsammans med eleverna. Det finns dock en variation mellan lärare i hur väl och hur tydligt mål samt process synliggörs för elever såväl i ett långsiktigt som kortsiktigt perspektiv. Arbete med lektionsstruktur samt planering och upprättande av matriser behöver fortsatt utvecklas för att nå en jämbördig kvalitet i undervisningen. Vad gäller den språkliga stöttningen så finns en viss variation i analysen som visar på att det finns skillnader i den språkliga stöttningen gällande t ex ämnesspecifika begrepp specifikt kopplat till elevernas vardagsspråk och erfarenheter. Begreppen uppmärksammas i hög grad genom olika modeller samt arbetssätt men kopplingen till elevernas erfarenheter är inte lika tydlig. Undervisningen framförallt i de lägre årskurserna behöver i högre grad utgå från det konkreta till det abstrakta. Resultatuppföljning visar på att elevernas förmåga att skriva text behöver förbättras både vad gäller språklig struktur och innehåll, varpå Dalaberg fortsatt behöver arbeta med rika möjligheter till att skriftligt bearbeta innehåll samt medveten stöttning genom cirkelmodell och genrepedagogik. Analys av lärares resultatuppföljning, rektors observationer samt uppföljning av resultat visar på att eleverna fortsatt behöver stöttning genom synliggörande av förmågor samt utvecklande av hur dessa används främst vad gäller resonemang i flera led, påvisa samband, kunna diskutera, argumentera samt kunna förstå innebörden av begrepp i ett sammanhang. Nästa steg i arbetet på Dalaberg är att utveckla modeller såsom genrepedagogik och cirkelmodellen för synliggörande av förmågor samt hur dessa används, främst vad gäller

260 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar resonemang i flera led, påvisa samband, kunna diskutera, argumentera samt kunna förstå innebörden av begrepp i ett sammanhang genom Skriva sig till lärande - STL. De kommer också arbeta med att utveckla stöttande modeller för interaktion mellan elev-elev för att utveckla eleverna som resurs för varandras lärande. Även arbete med lektionsstruktur samt planering och upprättande av matriser behöver fortsatt utvecklas för att nå en jämbördig kvalitet i undervisningen genom "Röda tråden"- konferenser samt förtydliga strukturer för samtliga pedagoger. Forshälla f-6 Forshälla deltar i läslyftet samt fortsätter skolans arbete med läslyktan i alla klasser. Åtgärderna syftar till att utveckla elevernas läs och skrivförmåga på olika nivåer genom textsamtal. Arbetet har resulterat i att lärarna anser att de fått ökad kunskap och verktyg för att utveckla sin undervisning till att bli mer språkmedveten. De upplever sig också ha fler nycklar till att utveckla elevernas språk samt läs och skrivförståelse. Det finns dock ett behov av att träna mer på läsflyt hos många av våra elever varför arbetet med läslyktan samt läslyftet fortsätter. Det finns också ett behov av att pedagogerna behöver omsätta den nya kunskapen gällande arbetssätt och metoder i undervisningen för att kunna redogöra om, hur och på vilket sätt den påverkar elevernas kunskapsutveckling, vilket man inte analyserat och följt upp i denna uppföljning. Herrestad f-6 På Herrestad har förskollärare, lärare och studiehandledare deltagit i de centrala kompetensutvecklingsinsatserna inom Språkresan samt deltagit i Läslyftet där man läst litteratur, diskuterat, planerat lektioner och utvärderat dessa. Arbetet har resulterat i att den personal som deltagit har tydligt elevfokus i sitt utvecklingsarbete kring språkutvecklande arbetssätt. Lärarna upplever att eleverna är mer engagerade i lektionerna och att de kommer snabbare igång. Lärandet som synliggjorts består i att eleverna uttrycker större begreppsförståelse men också i större utsträckning själva är aktiva i sitt eget lärande genom att man resonerat kring vilka arbetssätt som eleverna upplever som mest positiva för deras utveckling. Då all personal deltar i satsningen ser vi att spridningen över ämnen är stor och leder till en röd tråd i verksamheten. Herrestadskolan ämnar fortsätta sina insatser fortsätta med detta arbete så att det blir en naturlig del av skolans verksamhet. Under kommande läsår ser de ett behov av att fortsätta med läslyftet så att arbetet får fäste. Hogstorp f-6 Hogstorp anger i sin uppföljning att de arbetat med Läslyftet och Språkresan och att detta arbete fortsätter under vårterminen. De kan se att ett resultat av detta är att fokus ökat på texter, ord/begrepp och att pedagogerna ser en ökad medvetenhet hos eleverna när det gäller språket i de olika ämnena. Modellen EPA-arbetet (en-par-alla) har blivit mer frekvent i klasserna. Hogstorp fortsätter att arbeta med Läslyftet/Språkresan då det kollegiala lärandet, som det innebär, har gjort att de inspirerats av varandra och de upplever att de fått nya tips och idéer. Hovhult f-6 Hovhultskolan deltar i läslyftet och har genomfört två moduler. Valet av den första modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk grundade sig i att skolans analys visat att det fanns ett behov av att stärka elevernas språk i alla ämnen. Eleverna på Hovhultskolan har ett behov av att förstå mål och avsikt med läsningen och välja lämpliga strategier. De behöver kunna använda sammanhanget i texten för att förstå nya ord och uttryck och använda textens struktur för att förstå texten bättre d v s organisera och koppla ny information till tidigare information. Den andra modulen Samtal om text grundar sig i att eleverna har ett behov av att kunna använda sammanhanget i texten, för att förstå samspelet mellan text och bild. De behöver också kunna använda sig av tidigare erfarenheter och upplevelser förstå vad som är målet och avsikten med läsningen och samtalet. För att lyckas med detta har man använt sig av det kollegiala lärandet kring forskning och undervisning. Arbete med röda tråden har skett över årskurserna och man de har provat nya

261 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar arbetssätt kopplade till forskning. Arbetet har resulterat i att de, genom att använda fler multimodala verktyg i undervisningen, kan tillgodose fler elever olika behov vid inlärning. Då de ser positiva effekter av sina åtgärder fortsätter det arbetet genom att på olika sätt fördjupa sig i de texter eleverna möter i sin skolvardag. Lane Ryr f-6 Saknas uppföljning. Ljungskile f-6 Ljungskileskolan deltar i Läslyftet och det förväntade resultatet med detta är att lärarna ska använda en varierad undervisning med fokus på språkutvecklande arbete. De ska också öka elevernas läsförmåga- och läsförståelse. För att följa upp effekterna av detta kommer skolan att mäta förbättringar över tid i de gemensamma tester som genomförs regelbundet samt genom den plan för uppföljning som finns på skolan. Ingen redovisning eller analys av denna typ av data återfinns i denna redovisning. Ljungskile redovisar att arbetet resulterat i att lärarna upplevts nöjda och att det kollegiala lärandet varit stimulerande och engagerande. De delar av arbetet som har ansetts mest givande är undervisningsmomenten i klassrummen med efterföljande redogörelser och diskussioner. Lärarna upplever att dessa moment gett dem nya idéer och redskap i det språkutvecklande arbetet. Arbetet har inte följts upp på elevnivå men uppföljningen redogör för att elever upplever ett mer varierat arbetssätt och lärare vittnar om mer intresserade och aktiva elever. Nästa steg i arbetet på Ljungskileskolan blir att tänka på hur handledarnas kompetens kan användas nästa läsår då vi vill fortsätta arbetet med att stärka språklig kompetens och det kollegiala lärandet. Ljungskileskolan har också identifierat ett behov av att göra insatser gällande de nyanlända elevernas lärande så att de känner trygghet i sin klass och i SVA-/handledarundervisning. Det finns också ett behov av att utveckla arbetet kring att sätta tydliga mål för eleverna lärande och på så vis skapa en ökad förståelse hos eleverna gällande förväntningar och möjligheter till vidare kunskapsutveckling och lärande. Ljungskileskolan har vidtagna åtgärder i form av att diskutera hur de dels kan förändra arbetssätt i klassrummet och dels hur de kan lägga upp SVAundervisning och studiehandledning på ett bra sätt för eleverna. Insatser för att stärka pedagogernas arbete i klassrummet har genomförts med stöd av utvecklingsenheten som höll föreläsning för pedagogerna. Arbetet har resulterat i att man under läsåret lyckats bygga upp en bra verksamhet för de nyanlända eleverna där två SVA-lärare och våra studiehandledare samarbetar. Den mesta undervisningen bedrivs i skolans studieverkstad där de nyanlända elevernas behov styr hur mycket tid de tillbringar där. Studieverkstaden fungerar också som ett gott stöd för övriga pedagoger på skolan genom att bidra med hjälp och stöd kring olika pedagogiska dilemman/lösningar. Arbetet har resulterat i en ökad trygghet hos de nyanlända eleverna utifrån att man skapat tydliga rutiner och arbetssätt. De vet att de har möjlighet för stöd hos SVA- och studiehandledare med det som är svårt i klassrummet och skolan redogör för att det ser att deras nyanlända elever utvecklas snabbt språkligt. De kan också se att samarbetet mellan studiehandledare/sva-lärare och klasslärare är av stor betydelse för elevernas utveckling. Bland annat genom att studiehandledare tar del av kunskapsmål/arbetsmaterial och använder sig av dessa i sitt arbete med eleven. Detta är ett arbeta som Ljungskileskolan kommer att arbeta vidare med. Även lärarna arbete med läslyftet upplevs ha stärkt undervisningen så att det gynnar de nyanlända eleverna t ex genom det multimodala lärandet och att användande av begrepp och bildstöd i undervisningen. Norgården f-6 Norgårdenskolan deltar i läslyftet. Arbetet med modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk har lett till att skolpersonal nu samverkar kring elevernas kunskapsutveckling. Lärare beskriver också hur läslyftet har bidragit till att utöka deras pedagogiska metoder i undervisningen. De kan också beskriva hur deras undervisning bidrar till att förbättra elevernas resultat i andra ämnen. Saknas exempel på detta i uppföljningen. Då skolan ser positiva effekter av det arbete som genomförs

262 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar så väljer man att fortsätta. Norrskolan f-6 Uppföljning saknas Sandersdal f-5 Uppföljning saknas Sommarhemmet f-6 Sommarhemsskolan genomfört litteraturstudier där de lärt sig olika modeller för språkutvecklande arbetssätt. Alla lärare använder cirkelmodellen, bild och textförstärkning, bokprat och högläsning. Skolans speciallärare har haft föreläsning med uppföljande möte på a- lagsnivå kring IT-stöd via chromebook. Eleverna i de lägre årskurserna arbetar med A för att förbättra skrivandet och läslyftstekniker prövas i grupperna och utvärderas i kollegialt lärande. Även intensivträning med Lexia har genomförts med elever som behövt. Skolan uppger att de kan se en positiv utveckling hos de nyanlända eleverna. Uppföljningen redogör inte för på vilket sätt. Unneröd f-5 På Unneröd har man arbetat med åtta olika steg i modulen "från vardagsspråk till ämnesspråk". Undersökningen visar att arbetet resulterat i att lärarna upplever att eleverna är mer delaktiga och engagerade i det vi gör. Lärarna upplever att undervisningen har ändrats till att vara mer språkutvecklande, vilket resulterar i att eleverna pratar om de begrepp vi lyfter upp i undervisningen även i andra sammanhang. Nästa steg i arbetet med läslyftet är att arbeta vidare med modulen "Stimulera läsintresse" Äsperöd f-6 På Äsperödskolan har alla lärare deltagit i läslyftet. Varför man valt modulen framkommer inte i uppföljningen. Arbetet med läslyftet upplevs ha resulterat i att lärarna utvecklat sitt språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det framkommer inga exempel i uppföljningen. Läslyftet har också inneburit att lärarna involverat studiehandledarena i sitt arbete, vilket upplevts positivt och utmanat ytterligare. Arbetet upplevs ha fått stor spridning och de tydliga strukturerna har nått ut i alla klassrum, vilket resulterat i att alla elever nu kan delta på ett bra och tydligt sätt utifrån tydliga instruktioner. Äsperöd väljer att fortsätta arbeta med läslyftet och utvärdera för att kunna komma vidare i arbetet kring språkutvecklande arbetssätt och kommer arbeta med ytterligare en modul under nästa läsår. Förstelärare i SVA på skolan har skapat en gemensam struktur för att alla elever ska få en likvärdig undervisning i klassrummet. Unneröd har även varit drivande i en central satsning på gemensamma strukturer för studiehandledare i kommunen. Resultatet har genererat i ett ökat engagemang och intresse för undervisningen hos studiehandledarna. Det har också skapat trygghet och professionalitet bland studiehandledarna. De ser att de behöver arbeta vidare på att hitta mötesstrukturer för att alla professioner ska kunna mötas och diskutera. Detta då de uppmärksammat att detta ger en stor vinst i undervisningen. Unneröd fortsätter att arbeta på de gemensamma strukturerna och fortsätta utveckla det arbetet för att få en samsyn. De ska också analysera och utvärdera hur de bör går vidare för det fortsatta arbetet med SVA-eleverna som nu behöver ett lite annat stöd än bara studiehandledning. Linneaskolan 7-9 Uppföljning saknas. Norgården 7-9 På Norgårdenskolan gjordes bedömningen att det behövdes diskuteras och skapas en samsyn kring vad aktivt lärarstöd innebär i praktiken för att alla lärare över tid ska lyckas förändra undervisningen. Ett behov finns gällande att samtliga lärare behöver känna till de förväntningar

263 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar och mål som finns för undervisningen. Därefter krävs att lärarna får tid för gemensam reflektion och att få pröva att omsätta nya arbetssätt i praktiken. Under juni avsattes tillfällen för reflektion kring begreppet. Diskussionen mynnade ut i att allmänna råd kring planering och genomförande av undervisning behövde arbetas med tillsammans. Vi startade läsåret i augusti med en genomgång av de allmänna råden och presenterade en sammanfattning av dessa som sedan har behandlats av arbetslagen. Norgårdenskolan har också, i syfte att skapa en jämn kvalitet och för att trygga upp vid vikarier, tagit fram gemensamma rutiner kring lektionsstruktur. De utbildningsinsatser som genomförts har lett till en ökad medvetenhet om uppdraget och kunskap hos lärarna och detta har i många fall lett till förändring i undervisningen. Det är viktigt att skolan fokuserar på att utveckla metoder för att stödja lärandet hos alla samt att höja läroplanskompetensen hos eleverna för ökad kunskapsutveckling. Uppföljningen visar inte på några exempel på hur undervisningen förändrats och vilken effekt det haft på elevernas kunskapsutveckling/lärande. För att dokumentera och tydliggöra elevernas kunskapsutveckling för elever och föräldrar används plattformen Unikum. På skolan finns ett behov av att skapa en likvärdighet i användandet varför fortbildningsinsatser genomförts med syfte att skapa gemensamma riktlinjer och implementera dessa i personalgruppen. Utöver det som tidigare gjorts, där lärarna endast markerat om eleven inte nått kunskapskraven, nått dem eller högre har nu en ny modul kopplats på där mer ingående information ska delas med elever och vårdnadshavare. Utöver information kring den summativa bedömning som görs i unikum har diskussion på ämnesmöten, arbetslagsmöten och i hela personalgruppen förts kring den formativa bedömningen som i dagsläget görs t.ex. i Unikum eller i Google classroom. Vikten av den formativa bedömningen finns med i Norgårdens riktlinjer för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen kopplat till våra utvecklingsområden läsåret 2017/2018 där det står att alla ska: kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hennes eller hans kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare. För att öka kvaliteten och likvärdigheten på utvecklingssamtalen har även gemensamma riktlinjer kring utvecklingssamtalens innehåll och upplägg tagits fram. Dessa rutiner har implementerats i arbetslagen inför samtalen. Arbetet har resulterat i att elevernas kunskapsutveckling dokumenterats i alla ämnen i samband med mitterminsavstämningen i unikum. Dokumentationen har också lett till färre frågor om planering, syfte och kunskapskrav av både elever och vårdnadshavare som upplevs nöjda med den förtydligade information som nu finns tillgänglig på lärplattformen. Uppföljning med fokusgrupp av elever visar att de upplever att de får information kring sin kunskapsutveckling. Enligt lärarna så informeras eleverna inför nytt arbetsområde om vad/hur vi arbetar och vilka förmågor som kommer att bedömas. Lärarna uppger att de upplever att eleverna tycker att de får information om hur de blir bedömda, vilka kunskapskrav som efterfrågas och kring sin kunskapsutveckling. Då arbetet fått positiva effekter väljer man att fortsätta arbeta utifrån sina nu fungerande rutiner. Eleverna kommer också, inför utvecklingssamtalen, få mer tid tillsammans med sina ämneslärare, för att stämma av sin kunskapsutveckling i respektiver ämne och hur göra upp en plan för hur de kan komma vidare. Ramneröd 6-9 Uppföljning saknas Sommarhemmet 7-9 Sommarhemsskolan har utifrån att ha deltagit i den kommungemensamma kompetensutvecklingen "Språkresan" beslutat om områden att arbeta vidare med. Vilka områden och på vilka grunder man valt dem framkommer inte i uppföljningen. Nästa steg i arbetet saknas därför också. Sommarhemmet har anställt lärare med delvis ansvar för SVA- undervisning och som i samverkan med ledning och speciallärare tagit fram en modell för att öka elevernas möjligheter att till mer undervisning samt anpassad undervisning efter olika behov. De har även förändrat rutin för mottagande av nya elever för att bättre kunna planera efter behov. Arbetet har resulterat

264 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Språk- och kunskapsutveckla nde arbetssätt i fritidshemmet Kommentar i att de redan nu ser ett behov av att jobba vidare med ett motivationsarbete med elever och vårdnadshavare, men även att organisationen och syftet behöver förankras hos all personal för ett bättre resultat, vilket de arbetar vidare med. Sommarhemmet har köpt in ett nytt digitalt läromedel samt kompletterande material i bokform. De har även köpt in digitala material för specialundervisning samt testmaterial. Resultatet av detta är ännu ej utvärderat. Väster4-9 Uppföljning saknas. Källan (särskild undervisningsgrupp) Källan har deltagit i den kommunövergripande språkresan och har arbetat vidare med Läslyftet. Detta upplevs ha ökat deras språkliga medvetande och gjort att vi har med detta i undervisningen. Vilka effekter det fått på elevers lärande utifrån t ex förändrade arbetssätt eller dylikt framkommer inte i uppföljningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att skola och fritids behöver samverka i större utsträckning kring detta område för att komma fram till hur de kan komplettera varandra på ett gynnsamt sätt utifrån sina respektive uppdrag. Sammanställning av enheternas arbete enligt nedan: Bokenäs fritidshem Fritidshemmets personal har fört diskussion om och medvetandegjort sig själva om när de använder rätt begrepp och ord för att stärka elevers språkutveckling. Exempelvis i spel, lekar med gemensamma regler/begrepp. Låta elever tala t.ex. i samling eller andra sammanhang. Effekten av detta har inte följts upp. Det saknas därav också ett nästa steg i arbetet. Dalaberg fritidshem Skola och fritid arbetar gemensamt och med samma områden för att utveckla både språk- och kunskaper. Fritids har inte redogjorts för specifikt utan ingår som en del av den röda tråden i skolans systematiska arbete kring detta. All fritidspersonal deltar också i läslyftet tillsammans med lärarna. Forshälla fritidshem Fritids redogörs inte för specifikt Herrestad fritidshem Fritidshemmen har skapat inbjudande läsmiljöer för att stimulera till läsning även på fritidshemmen. De prioriterar också leken som ett redskap för lärande vilket ser olika ut beroende av ålder på eleverna. I de yngre åldrarna har man skapat olika lekmiljöer för att skapa möjlighet till rollekar och de äldre eleverna leker mer fysiska lekar där de får möjlighet till rörelse och skapande. Arbetet med att skapa inspirerande läsmiljöer har resulterat i att fler elever sätter sig och läser. Genom att använda leken som verktyg för lärande kan personalen se att barnen kommunicerar lättare med varandra och lär på det viset känna varandra och hittar nya kamrater. Eftersom arbetet gett goda effekter fortsätter fritids sitt arbete med att hitta nya lekar som utvecklar och uppmuntrar vidare till läsning. Hogstorp fritidshem Fritids redogörs inte för specifikt. Hovhult fritidshem Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära

265 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar förknippade. Genom rika möjligheter att samtala ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Det ska ges utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir en helhet. Målen med åtgärderna är att varje elev ska kunna: samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel om vardagliga händelser använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften De åtgärder/insatser som vidtagits är att under samlingen skapa möjligheter för elever att under samlingen få samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar och åsikter och träna på ord i det svenska språket och dess betydelse. Genom att använda estetiska uttryck i bild och form kan elever utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom att använda begrepp, hjälpa och förklara för varandra och utveckla idéer och genom styrd rörelseaktivitet skapas möjligheter för elever att tränar på olika begrepp inom rörelse och att förhålla sig till de olika reglerna i de olika aktiviteterna. Fritidshemmet planerar sin verksamhet så att elever får möjlighet att välja aktiviteter. Detta för att träna eleverna och utveckla deras förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Även leken är en väsentlig del i det aktiva lärandet och har stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper varför leken får stort utrymme på fritids. PÅ fritids väljer man medvetet aktiviteter som kan bidra med nya ingångar till elevers lärande genom att t.ex. omsätta teori till praktik genom att t ex hantera matematiska begrepp och träna på att läsa och förstå instruktioner genom att baka osv. Många elever använder digitala verktyg på fritids och där arbetar man med att de ska förstå olika begrepp kopplat till IKT och att eleverna tränas i säker och ansvarsfull kommunikation på nätet och sociala medier och hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. Det finns ingen redogörelse av vilka effekter detta arbete fått på elevnivå i denna uppföljning. Lane Ryr fritidshem Fritidshemmet har medvetandegjort sig själva och eleverna om vilket språkbruk de använder och vad det gör med klimatet och tryggheten Ljungskile fritidshem Uppföljning saknas Norgården fritidshem Norgårdens fritids har börjat arbeta med begreppsförståelse (deltar även i modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk ) Uppföljningen visar att medvetenheten kring språkbruket ökat, vilket lett till att pedagogerna börjat arbeta mer aktivt med detta även på fritids. Då man ser positiva effekter av arbetet så väljer man att fortsätta. Norrskolan fritidshem Uppföljning saknas Sandersdal fritidshem Uppföljning saknas Sommarhemmet fritidshem Fritids har förbättrat sitt ska-arbete genom skrivtid för utvärdering, analys och planering av nya aktiviteter, på a-lagsmöten. Olika typer av insatser har gjorts med syfte att utveckla elevernas språk och kunskaper som t ex högläsning under fruktstund, där eleverna turas om att läsa. Elever skriver sagor utifrån bilder de ritar som sedan skrivs digitalt och läses upp för gruppen eller för de yngre fritidshemmens elever.

266 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar Alla fritidshem tränar begreppsutveckling genom låtsaslekar/rollspel som affär, leka skola, mamma, pappa, barn eller tjuv och polis. Här förklarar och resonerar eleverna om hur leken ska fortgå eller tränar sitt tal och sin förståelse i rollspelet. Fritids arbete har resulterat i att de har barn som läser bättre och hellre. Fruktstunden har blivit mycket efterfrågad och boken en viktig del av den. De fria rollekarna med stöd av vuxen är ett stående populärt inslag under eftermiddagen. De upplever sig också se att elevernas förmåga att skapa texter ökar hos de elever som redan trivs med det. De andra inspireras att försöka göra egna texter utifrån sina kamraters exempel. Då arbetet visat på positiva effekter så väljer man att fortsätta. Unneröd fritidshem Unneröds fritids har arbetat med 3 olika teman, kompistema, yrken och skapande. Under kompistemat arbetade de mycket med hur man ska behandla sina kamrater och hur man är en god kompis t.ex. genom samarbetsövningar för att stärka gruppen och för att alla ska lära känna någon. Under tema yrken arbetade de med olika yrken på olika sätt genom att söka fakta på nätet, läsa böcker, spela charader, måla teckningar och titta på informationsfilmer. Fritids har även haft besök av föräldrar som har berättat om sina yrken. För att följa upp resultatet har Regnbågens fritids kollat av elevernas kunskaper med hjälp av en tipspromenad. Resultatet visade att de allra flesta eleverna uppnått de mål man satt upp för arbetet. Röda fritids kollade av elevernas kunskaper med hjälp av en kahoot där eleverna fick testa sina kunskaper om de olika yrkena.de arbetat med. Även här nådde de allra flesta eleverna målen. Gul/Blå fritids testade sina kunskaper genom att de fick berätta om de grundläggande begrepp som tillhörde de olika yrkena samt visa sin kunskap genom bild och text. Ytterligare en aktivitet som genomförts är att eleverna fått prova på olika tekniker inom skapande som t.ex. målning, lera, byggande, pyssel, sockermålningar, Play doh, Lego, PlusPlus samt skapa armband. Personalen på fritids har under temat skapande observerat eleverna och sett att eleverna fått en större förståelse och kunskap kring hur man kan använda olika material och tekniker för att skapa. De har sett att aktiviteterna lett till en ökad förståelse om olika tillvägagångssätt samt att eleverna fått nya kreativa idéer. De har också sett att de allra flesta eleverna deltagit i någon eller flera av aktiviteterna under temat skapande. Nästa steg i arbetet blir att arbeta med tema IKT. Äsperöd fritidshem När Äsperöd skapat aktiviteter på fritids har det alltid funnits några delar som har läsning och språkutveckling i fokus. Under hösten hade de sagotema med fokus på läsglädje och språkutveckling ur olika estetiska aspekter. De har ökat sin medvetenhet om och tänker mycket mer språkutvecklande i de aktiviteter som planeras på fritids. Barn med olika nationaliteter och språk behöver utveckla språket för dessa språk och uttryck och skolan ser fritids som en god arena för att detta. Äsperöd fortsätter att arbeta medvetet med språk och kunskapsutveckling och har med det som fokusmål i alla våra planeringar på fritids. Under våren och nästa läsår kommer de att delta i skolans projekt där vi tillsammans arbetar medvetet med detta. Uppföljning av effekter på elevnivå har inte genomförts i denna uppföljning. Nästa steg är att ta fram konkreta åtgärder utifrån identifierade problem i föreliggande uppföljning. En övergripande åtgärd är att inför tertial 2 säkerställa att enheterna dokumenterar och följer upp förskoleklassens, grundskolans och fritidshemmens SKA-arbete. Utvecklingsenheten har erbjudit workshops till enheterna under perioden för stöd i sin uppföljning och analys av arbetet och hur man ska gå vidare. Möjlighet till råd och stöd har också getts genom individuellt anpassat stöd vid planering och uppföljning. Trots detta finns brister. Hittills har stödet och de workshops som

267 (19) Uppföljning tertial Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem genomförts byggt på frivillighet. Förslagsvis görs dessa obligatoriska för de enheter som uppvisar brister.

268 Uppföljning av mål och handlingsplaner 2017/2018 Grundsärskola

269 Uppföljning tertial (5) Grundsärskola 1 Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Anledning till prioritering är alla barns- och elevers rätt till en trygg och likvärdig utbildning. Huvudmannen ska enligt styrdokumenten följa upp och dokumentera verksamheternas värdegrundsarbete och arbetet med upprättandet av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den förväntade effekten är att andel elever som känner sig trygga och har studiero i skolan ökar. Den handlingsplan för trygghet och studiero som grundsärskolan tagit fram syftar till att säkerställa att det finns mål för främjande och förebyggande insatser i skolan. Målen ska formuleras utifrån skolans analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare arbete inom grundsärskola och ha en tydlig koppling till områdena trygghet och studiero. Handlingsplanen förväntas leda till att öka tryggheten och studieron och kan inte skiljas från undervisningen. Arbetet ska praktiseras av och omfatta elevens hela skoldag d v s även fritidshemmet. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Trygghet och studiero Kommentar 2 av 4 grundsärskolor följt upp arbetet med trygghet och studier. Redovisas nedan. Stråket år 1-9 Skolans analys av trygghet och studiero visade att de hade behov av åtgärder, förebyggande och främjande insatser som täckte in olika delar kopplat till undervisning, raster och lärmiljö. Behovet av insatser identifierades i skolans analys av värdegrundsarbetet samt utifrån elevenkäter och observationer av lärmiljön. De områden som identifierades och krävde förbättringsåtgärder var förutsättningar i lärmiljön där skolan identifierat elever som var i behov av förbättrad lärmiljö: Man kom fram till att anpassningar i lokalerna/lärmiljön behövde ske för de elever som var i behov av extra arbetsro. Det fanns också ett behov av att trygga elever i olika gruppkonstellationer och skoldagens slut identifierades som otrygg bland eleverna, då många elever vistades och förflyttade sig i entrén samtidigt. Analysen visade slutligen även på ett behov av att förbättra och förtydliga arbetet med befintliga rutiner och strukturer gällande trygghet och studiero samt anpassa och utveckla dessa efter behov. Vid uppföljning kan konstateras att skolan vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med de behov som synliggjorts tidigare. De har anpassat lokalerna och lärmiljön genom att en grupp elever har en separat del av skolan, där man arbetar utifrån en idé om heldagsskola. För att säkerställa att man skapar en god lärmiljö för eleverna har kontakt upprättats med SPSM. Alla elever har också fått tydliggörande scheman och de som har behov av kommunikationsböcker har fått detta. I syfte att öka tryggheten bland eleverna har skolan också skapat aktiviteter, i år 4-9, där blandade grupper har dramalektioner med tema värdegrund och kamratskap. I aktiviteterna ingår även att ge eleverna bättre verktyg att hantera konflikter t.ex. be om hjälp och göra rätt val. För att trygga skoldagens början och slut används nu olika entrédörrar för att minska antalet elever som möter varandra och därmed undvika konfliktsituationer. Skolan har även ändrat rast- och mattidena för att få en lugnare miljö med färre elever som innebär att elever går omlott vissa tider. Skolgården har gåtts igenom och strukturerats gällande var uteleksaker och cyklar skall förvaras, vilket gör det lättare för personal och elever att ta ut och in de saker de vill använda. Det minimerar även kläm- och skaderisk. Arbetet har gett effekter i form av att den grupp som fått anpassade lokaler och heldagsklass nu har fått en tryggare lärmiljö och bättre arbetsro. Eleverna uttrycker själva på elevråd att det har blivit bättre ordning i deras utemiljö. Flera in- och utgångar har gjort att eleverna får en lugnare start och avslut. Det arbete som gjorts behöver fortsätta under en längre tid för att man skall kunna se effekter och vi ser nu ett behov av att all personal, inklusive vikarier, bemöter eleverna

270 Uppföljning tertial (5) Grundsärskola Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar på samma sätt och stöttar elever i att använda sina kommunikationsböcker och andra hjälpmedel. Vi ser också ett behov av att det finns en röd tråd genom hela elevens dag och att känd personal (helst som jobbar i klassen) finns med på både skola och fritids/fso, vilket blir nästa steg i arbetet. Äsperöd/Skansen Skolan har skapat tillfällen för olika gruppkonstellationer under skol- och fritidstid för att öka elevernas trygghet. Eleverna har under olika teman bildat grupper med elever från alla klasser. Klasserna i 4-6 blandar elevgrupperna en heldag i veckan. Tryggheten ligger då i att samma personal följer elevgrupperna under hela dagen och det finns en tydlig struktur i schemat. De har genomfört nya elevenkäter och gjort trygghetsvandringar. Detta har följts upp genom att de arbetat vidare med de platser som identifierats som trygga/otrygga tillsammans med eleverna i Skansenrådet. På Skansenrådet träffas alla elever på Skansen inför elevråden med grundskolan på Äsperöd. Eleverna har också fyllt i formulär i Unikum inför utvecklingssamtalen. Arbetet har resulterat i en harmonisk elevgrupp som visar på att det finns en trygghet som resulterar i god studiero. Resultatet syns i elevenkäterna som jämförs och analyserar med föregående enkäter. Nästa steg i arbetet är att fortsatt avsätta tid för personal att mötas och föra pedagogiska diskussioner som även innehåller trygghet och studiero, samt få kunskap om våra kursplaner och elevers behov. Sommarhemmet 7-9 Uppföljning saknas Norgården 7-9 Uppföljning saknas 2 Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör. Anledning till prioritering är att det i Skolinspektionens tillsyn 2017 framkom att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inte gav tillräckligt underlag för uppföljning av kunskapsresultat för utbildningen i grundsärskolan. Det fanns i dokumentationen av uppföljning av kunskapsresultat för de elever som läser ämnesområden i inriktningen träningsskola. Därmed analyserar inte huvudmannen dessa resultat, vilket innebär att huvudmannen inte kan besluta om utvecklingsåtgärder med utgångspunkt i uppföljning och analys av verksamheternas kunskapsresultat. Handlingsplanen Uppföljning och analys av elevernas kunskapsresultat syftar till att säkerställ att varje enhet följer upp elevernas kunskapsutveckling och progression utifrån kvalitativa och kvantitativa underlag, vilket kräver tydliga rutiner, strukturer och systematik. Handlingsplanen gäller enheterna Stråket och Skansen-Äsperöd. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Uppföljning och analys av elevernas kunskapsresultat Kommentar Enligt uppföljning har båda grundsärskolorna följt upp arbetet. Stråket 1-9 Stråket har arbetat med att utveckla och förbättra lärmiljön och undervisningen för de elever som trots genomförda insatser/åtgärder inte når måluppfyllelse. Stråketskolans elever har generellt

271 Uppföljning tertial (5) Grundsärskola Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar hög måluppfyllelse och enbart 3 elever har inte klarat av att nå godtagbara kunskaper. Detta gäller två elever i årskurs 4 varav en har medicinska skäl som gör att eleven inte kan tillgodogöra sig undervisningen och en som p.g.a. av psykisk ohälsa ej varit mottaglig för inlärning sedan oktober månad. Det gäller också en elev i årskurs 5 med grav autism som påverkar elevens möjlighet att nå målen. Höstens utvecklingssamtal genomfördes och kollegiet samtalade om hur de kan förbättra sitt sätt att synliggöra elevers kunskapsutveckling på ett mer lättillgängligt sätt, som går att följa över tid. De har tittat på det centrala innehållet och Skolverket har kommit med förslag på uppdelning som de väntar på skall beslutas. På Stråket har Unikum och Skolverkets blanketter använts och det har blivit tydligare för både elever och vårdnadshavare hur måluppfyllelsen ser ut. Nästa steg i arbetet är att under vårterminen genomföra mitterminskonferens kring måluppfyllelse och nya utvecklingssamtal kommer att hållas. Äsperöd/Skansen Rektor har gett i uppdrag till pedagogerna att titta igenom Skolverkets kartläggningsmaterial i svenska och matematik. Vidare skall en plan upprättas för vilka delar i kartläggningsmaterialet som ska användas i olika skolår. Detta för att få en kontinuitet i kartläggningarna och säkerställa att det finns resultat att analysera och följa upp. 3 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola inriktning träningsskola kan använda det svenska språket på ett nyanserat sätt. Anledning till prioriteringen är att grundsärskolan identifierade ett behov av att utveckla grundsärskolan till en mer språk- och kunskapsutvecklande miljö. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever. Den förväntade effekten är högre måluppfyllelse i alla ämnen och ämnesområden i grundsärskolan och träningsskolan. Den handlingsplan som grundsärskolan tog fram syftar till att utveckla skolan till en mer språk- och kunskapsutvecklande miljö och på så vis bidra till positiva effekter på elevers språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Språk- och kunskapsutveckla nde arbetssätt Kommentar Enligt uppföljning har 2 av 4 grundsärskolor följt upp arbetet med Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Uppföljningen visar att enheterna i sin uppföljning behöver ha en tydligare koppling till elevers kunskapsresultat. Viktigt att genomföra analys av olika typer av resultat under hela året. Inför uppföljning T2 samt verksamhetsberättelsen förväntas skolorna koppla sin analys till de mått vi satt som bygger på Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd. Då detta är ett första steg i arbetet med att på ett tydligare sätt koppla resultat till kvalitetsarbetet bör man förbereda rektorerna på detta. I förlängningen ska detta årets upplägg och analys leda till att rektorer själva väljer ut relevanta mått att följa upp. Förslagsvis gällande de ämnen/grupper osv där man identifierat avvikelser och kopplat på insatser. De enheter som lagt tid och kraft på sitt SKA-arbete visar på högre kvalitet i sina analyser. De tenderar också att i större utsträckning följa upp sina insatser på elevnivå. Vi ser att skolor där all

272 Uppföljning tertial (5) Grundsärskola Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar personal är involverad och tar ansvar för skolans kvalitetsarbete får positiv effekt på uppföljningen bl. a genom att dokumentationen genomförs, men också att uppföljningar och analyser är genomförda och förankrade i personalgruppen. Då det är rektors ansvar att följa upp elevernas kunskapsresultat behöver grundsärskolan arbeta utifrån bra och väl strukturerade underlag. Då lärplattformen idag inte kan utgöra ett bra stöd för grundsärskolan behöver alternativ tas fram. Skolverkets material används i stor utsträckning idag på både Stråket och Äsperöd/Skansen. Oklart hur det ser ut på de andra enheterna. Det är svårt att göra en mer övergripande analys av nästa steg gällande grundsärskolan då stor del av underlaget saknas. Analysen bygger därför enbart på två enheter. Stråket 1-9 Stråket har gjort en satsning med att köpa in appen "Widget go". Några av grupperna använder den. En studiecirkel i TAKK har erbjudits all personal och ca 10 stödassistenter går denna. Det finns även andra mötesformer där man kan diskutera och planera vidare och hjälpa varandra i hur vi bl.a. kan använda kollaborativt material. De har också arbetat vidare med bildstöd och kommunikationskartor. Arbetet har resulterat i att de nya mötesformerna gett bättre förutsättningar för att samplanera och diskutera det varje grupp behöver. Tyvärr har personals sjukdom och frånvaro påverkat utfallet varvid de ej kan se några större resultat ännu. Appen "Widget go" har ökat elevers kommunikativa förmåga och självständighet med hjälp av talsyntes och givna svar i appen. Även ett utökat teckenspråksordförråd ges tack vare appen. Nästa steg i arbetet blir att fortsätta det påbörjade arbetet och utveckla arbetet med bildstöd (även det individuella) som behöver finnas under hela elevens dag. Äsperöd/Skansen Skolan har arbetat med veckans tecken, TAKK, i alla grupper. Syftet med insatsen är att öka elevernas kommunikation mellan varandra. Elever som ej har ett talat språk får bättre förutsättningar att kommunicera. Individens förståelse för vad som kommer att ske, samt att kunna göra sig förstådd ökar och likaså självständigheten. Arbetet har resulterat i att bildstöd har använts som en naturlig del i kommunikation och arbete under hela skoldagen, både i grupp och individuellt bildstöd till de elever som haft behov av det. Några i personalen går en TAKK-kurs för att öka användningen av tecken som stöd i verksamheten. Fler elever har lärt sig fler tecken, men det tar tid att få alla att använda det i det vardagliga arbetet. I och med att personal går TAKK-kurs och själva börjar använda det mer i vardagen, sprider det ytterligare kunskaper och användning hos övrig personal och elever. Sommarhemmet 7-9 Uppföljning saknas Norgården 7-9 Uppföljning saknas Nästa steg är att ta fram konkreta åtgärder utifrån identifierade problem i föreliggande uppföljning. En övergripande åtgärd är att inför tertial 2 säkerställa att enheterna dokumenterar och följer upp grundsärskolans SKA-arbete. Utvecklingsenheten har erbjudit workshops till enheterna under perioden för stöd i sin uppföljning och analys av arbetet och hur man ska gå vidare. Möjlighet till råd och stöd har också getts genom individuellt anpassat stöd vid planering och uppföljning. Trots detta finns brister. Hittills har stödet och de workshops som genomförts byggt på frivillighet. Förslagsvis görs dessa obligatoriska för de enheter som uppvisar brister.

273 Uppföljning av mål och handlingsplaner 2017/2018 Gymnasieskola

274 Uppföljning tertial (5) Gymnasieskola 1 Skolans mål är att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Gymnasieskolan har identifierat ett behov av att skapa goda förutsättningar för nyanlända elever inom gymnasieskolan, genom att bl.a. skapa flera tillfällen för elever med olika bakgrund att mötas i skolan. Den förväntade effekten är ökat samspel mellan IM-elever och elever på nationella program. Den handlingsplan som tagits fram omfattar ett arbete kring inkludering och integration för hela gymnasieskolan. Planen syftar till att öka genomströmningen på IM och skapa fler möjligheter för elever med olika bakgrund att mötas. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Integration och inkludering Kommentar Detta har vi gjort Under våren 2018 har Miljöpraktik genomförts. Miljöpraktik innebär möjlighet för elever inom IMspråkintroduktion att praktisera på nationellt program. Studiehandledare fungerar som stöd för elever inom miljöpraktik, men också för elever med annan bakgrund som går på nationella program. IM-yrk- ett sätt för elever att komma i kontakt med yrkesämnen innan dess de är antagna på yrkesprogram. De kan göra behörighetskomplettering under tiden de går inom IM-YRK. Resultat IM-yrk-elever finns på yrkesprogrammen och organiseras beroende på antal. Vård- och omsorgsprogrammet har den största gruppen och där utgör IM-YRK en egen klass med15 elever. Startade upp med 15, under tertial 1, 2018 går det 13 elever kvar i klassen. Organisatoriskt läser eleverna första året tillsammans, de läser en mix av grundskolekurser och gymnasieskurser. Målsättningen är att de till hösten ingår i en ordinarie VO klass, med andra ord har de erhållit gymnasiebehörighet. Målet är att eleverna blir anställningsbara alternativt blir färdiga med sin gymnasieutbildning efter 4 läsår. Utfallet är mycket gott, eleverna har hög trivsel och presterar bra i sina kurser. Mycket tid läggs i schema till studiepass och förstärkt svenskundervisning. Nästa steg Att planera för mottagande av miljö- och gymnasiepraktikanter läsåret Arbetsgruppen Inkludering och integration tar ett omtag när det gäller språkutvecklande arbetssätt och det prioriterade målet kommer att fortsätta vara prioriterat kommande läsår. Att utveckla samarbetsmöjligheter mellan skolhusen så att program kan mötas och berika varandras utbildningar. För IMYRK behöver överlämningarna vara bättre så att vi inte tar in elever som inte har förutsättningar att klara ett yrkesprogram

275 Uppföljning tertial (5) Gymnasieskola 2 Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett program inom gymnasieskolan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Gymnasieskolans resultat visade tidigare år att genomsnittligt betygspoäng sjunkit något jämför med föregående år. Den handlingsplan som tagits fram syftar till att höja gymnasieskolans resultat. Förstelärare har i uppdrag att arbeta för ökad måluppfyllelse och att identifiera kompetensutvecklingsbehov inom ämnesgruppen. Genom kollegialt lärande kan lärarna tillsammans arbeta för ökad kompetens och ökad måluppfyllese hos eleverna. Den förväntade effekten är att fler elever når kunskapskraven i respektive ämne, liksom att den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne ökar. Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Studieresultat och motivation Kommentar Detta har vi gjort Resultatanalys utifrån utfall Förstelärarna tog fram exempel på framgångsfaktorer kopplat till resultat Resultat Andel med gymnasieexamen inom 3 år, kommunala skolor (källa KOLADA) Trenden medsjunkande resultat verkar avta och skillnaden mellan pojkar och flickors resultat minskar. Pojkars resultat ökar

276 Uppföljning tertial (5) Gymnasieskola Utvecklingsåtgärd/ handlingsplan Kommentar Uddevalla ligger bland de 25% bästa i landet Framgångsfaktorer framtagna av förstelärarna. Nästa steg Rektorerna kommer att arbeta vidare med att identifiera framgångsfaktorer. En utvecklingsdag med fokus på resultat är inplanerad i juni Genom att ta fram goda exempel från program och ämnesgrupper där det kollegiala lärandet har haft betydelse kan resultatet stärkas ytterligare. IMPRO-elever på yrkesprogrammen 3 Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört ett program inom gymnasieskolan kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Alla lärare ska integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Den förväntade effekten är att undervisningen innehåller perspektiv på hållbar utveckling samtliga kurser. Handlingsplanen som tagits fram omfattar ett samarbete med Globala skolan för att kunna ta ett helhetsgrepp när det gäller lärande för hållbar utveckling. Syftet är att i samarbete med Globala skolan arbeta för kompetensutveckling av personal så att lärande för hållbar utveckling är ett perspektiv i undervisningssituationen.