Säkrare operations- sjukvård. 3M Infection Prevention. Optimerade lösningar för att minska risken för postoperativa sårinfektioner

Transkript

1 3M Infection Prevention Surgical Care Excellence Säkrare operations- sjukvård Optimerade lösningar för att minska risken för postoperativa sårinfektioner SCW.svensk.indd

2 VRI: Patienter och ekonomiska konsekvenser Man beräknar att cirka 4,1 miljoner patienter inom EU drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI) varje år. En försiktig beräkning av EU visar att VRI leder till dödsfall och kostar hälso- och sjukvården 5,48 miljarder euro om året, exklusive produktivitetsförlusten. 1 Postoperativa sårinfektioner (SSI, Surgical Sites Infections) är bland de vanligaste vårdrelaterade infektionerna och har samband med längre postoperativa sjukhusvistelser, ytterligare kirurgiska ingrepp, behandling på intensivvårdsavdelning och ofta högre dödlighet. 1 I genomsnitt drabbas 5 % av patienterna som genomgår ett kirurgiskt ingrepp av postoperativa sårinfektioner (SSI). 3 I en nyligen utförd studie som undersökte kranskärlsoperationer bidrog SSI till en tredubbling av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Ytterligare kostnader orsakade av SSI varierade mellan euro och euro per patient, där djupa infektioner vanligen stod för huvuddelen av kostnaderna. 2 I denna matchade fallkontrollstudie var dödligheten fördubblad hos dessa fall jämfört med hos kontrollgruppen. 3Ms Infection Prevention Division erbjuder hälso- och sjukvårdspersonal ledande lösningar för bättre operationsvård och minimerad risk för postoperativa sårinfektioner (SSI). Vårdrelaterade infektioner utlöses sällan av en enda faktor, utan är främst ett resultat av fl era händelser som misslyckas samtidigt och leder till infektion. Riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner kan delas in i pre-, intra- (per-) och postoperativa faktorer som är patientrelaterade (t.ex. ålder, fetma, diabetes), ingreppsrelaterade (t.ex. hårborttagning, ingreppets varaktighet) eller strukturrelaterade (t.ex. laminärt luftfl öde, övervakning). 3 Effektiva strategier för förebyggande av infektioner omfattar fl era åtgärder riktade mot de viktigaste påverkbara riskfaktorerna. Förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner bör vara en långsiktig strategisk prioritering för vårdinrättningarna. Europeiska rådets rekommendationer om patientsäkerhet - juni Riktlinjer och omvårdnadspaket ( care bundles ) för förebyggande av postoperativa sårinfektioner Europeiska unionens råd efterlyser införande av förebyggande och kontrollerande åtgärder på nationell eller regional nivå för att bidra till att begränsa de vårdrelaterade infektionerna. I en granskning av publicerade rapporter drog Harbarth et. al slutsatsen att minst 20 % av alla VRI skulle kunna förhindras. 4 Guidelines for Prevention of Surgical Site Infection utgiven 1999 av Centers for Disease Control and Prevention (CDC) (föremål för översyn) är den referens som används globalt. 5 I Europa är de senaste riktlinjerna för förebyggande av SSI t.ex.: 2008 NICE:s riktlinjer (Storbritannien), 2007 RKI:s riktlinjer (Tyskland), 2004 SFHH:s riktlinjer (Frankrike) (föremål för översyn), 2011 års revision av WIP:s riktlinjer (Nederländerna). För att förbättra sjukvården i USA har IHI, Institute for Healthcare Improvement (institutet för förbättringar inom hälso- och sjukvården) introducerat begreppet care bundles. En care bundle är ett strukturerat sätt att förbättra vårdrutinerna och patientutfallen. Det är en liten, okomplicerad uppsättning evidensbaserade arbetsrutiner - i allmänhet tre till fem stycken - som, när dessa utförs kollektivt och på ett tillförlitligt sätt, har visats förbättra patientutfallet. Vårdrutinerna i paketet måste följas för varje patient, varenda gång. Sverige: SKL Nationell satsning för ökad patientsäkerhet: Postoperativa sårinfektioner Åtgärder för att förebygga (2012). Socialstyrelsen: Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag (2009. ISBN ). Finland: Finlands offi ciella rekommendationer för sjukhushygien/ förebyggande av infektioner: Publicerad 2010 Helsinki/ Finland av Finlands kommunförbund: Titel: Förebyggande av infektioner med avseende på patientvård. Norge: Helse Sør-Øst sin nettside for smittevern. Danmark: DS Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner. SCW.svensk.indd

3 Preoperativ hårborttagningsteknik Preoperativt Evidens Hårborttagning med håravkortningssapparat ger 3 gånger färre postoperativa sårinfektioner jämfört med rakhyvel. 6 Rakhyvlar ökar risken för små jack i huden där mikroorganismer kan tränga in. 3 Evidens från en beslutsanalytisk modell visade att användningen av elektriska håravkortningssapparater var kostnadseffektiva när de jämfördes med ingen hårborttagning, rakning med rakhyvel eller hårborttagningsmedel. 8 Rekommendationer från CDC, NICE, RKI Ta endast bort hår vid eller runt operationsområdet som hindrar operationen. (Kat.IA). 5 Om hår ska avlägsnas ska detta göras omedelbart före operationen, helst med elektrisk håravkortningssapparat. (Kat.1A). 5 Använd inte rakhyvel för att ta bort hår. Det ökar risken för postoperativa sårinfektioner. 8 Danmark: DS Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner Hårborttagning a) Hårborttagning måste utföras med håravkortningssapparat, sax eller kräm och inte genom rakning. b) Hårborttagning ska utföras utanför operationssalen. OBS! Hårborttagning kan vara nödvändig före operationen av tekniska skäl eller för uppdukning av draperingsmaterial och/eller såromläggning. Sverige: Socialstyrelsen Att förebygga vårdrelaterade infektioner; ett kunskapsunderlag. om man önskar avlägsna hår ska man inte använda rakning. SKL Om hår ska avlägsnas ska inte rakning göras, då detta har visats ge en högre infektionsfrekvens än efter andra metoder för hårborttagning. Håravkortning, utförd i så nära anslutning till ingreppet som möjligt, är att föredra. Ett komplett sortiment av 3M kirurgiska håravkortningssapparater för att avlägsna kroppshår från operationsområdet före operationen minskar risken för skärsår och jack som potentiellt kan orsaka postoperativa sårinfektioner. Håravkortning jämfört med rakning Rakning Håravkortning 10 % patienter med infektion p<0,027 vid utskrivning p<0,006 under trettio dagar Källa: Alexander, SCW.svensk.indd

4 Perifera katetrar Evidens CDC: Guidelines for the prevention of intravascular catheter related infections, 2011: guidelines/bsi-guidelines-2011.pdf Sverige: Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag Risken för vårdrelaterad bakteriemi är förknippad med typ av kärlkateter. Den mest använda är perifer venkateter (PVK) där risken för infektion är liten men trots det inträffar en del allvarliga komplikationer eftersom PVK används så ofta. Då man lägger in perifera venkatetrar och artärkatetrar gäller aseptisk teknik. Flera studier har visat att infektionsfrekvensen blir lägre om man använder sterila handskar, steril operationsrock, munskydd och liten steril hålduk. Vid användning av alla typer av infarter i blodbanan är kolonisering av huden runt insticksstället en riskfaktor för infektion och den intervention som verkar betyda mest för att minska incidensen för infektioner är adekvat huddesinfektion och steril teknik då katetern läggs in. Klorhexidinsprit skall användas. Vårt omfattande sortiment av 3M Tegaderm IV-förband ger en enkel applicering, säker intravenös fixering och skydd av operationsstället allt baserat på klinisk evidens. En annan viktig egenskap är att förbandet ser till att kanylen stannar på plats och minskar därmed risken för flebit och obehag för patienten. SCW.svensk.indd

5 Förebygga hypotermi förberedande uppvärmning Evidens Förberedande uppvärmning är det mest effektiva sättet för att före-bygga oavsiktlig hypotermi. Aktiv uppvärmning av patienter som ska opereras innan anestesi inleds är ett effektivt sätt att bidra till att förhindra intraoperativ hypotermi. Preoperativ uppvärmning kan öka värmeinnehållet i perifer vävnad med mer än den mängd en patient förlorar på grund av omfördelning av värme under den första timmen efter att anestesi har inletts. 14 Rekommendationer from NICE, RKI Uppvärmning med konvektiv luft (Forced Air Warming) bör startas före operationen på avdelningen eller på akutavdelningen och bibehållas under hela den intraoperativa fasen. 12 den mest effektiva åtgärden för att förebygga hypotermi är den (aktiva) preoperativa uppvärmningen. 13 Danmark: DS Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner: Kroppstemperatur a) Oavsiktliga fall i kroppstemperaturen på > 0,5 C under operation måste förhindras, vid både regional och generell anestesi. OBS! Utrustning som stabiliserar patientens kroppstemperatur får inte öka risken för infektion. Förändringar i kroppens totala värmeinnehåll kcal Värmeförlust vid redistribution under anestesi Värmevinst vid förberedande uppvärmning Källa: Sessler, Uppvärmning med 3M Bair Paws TM Flex konvektiv värmerock på vårdavdelning eller i förberedelserum eller 3M Bair Hugger underläggstäcken som påbörjas på operationsavdelningen innan anestesi inleds kan reducera fallet i kärntemperatur genom att minska temperaturgradienten från kärna till periferi. SCW.svensk.indd

6 NICE kliniska riktlinje 65 Snabbguide NICE kliniska riktlinje 65 Snabbguide Hantering av perioperativ hypotermi hos vuxna Information Informera patienter (och familjer samt vårdare) om att: risken för postoperativa komplikationer minskar om patienten håller sig varm före operationen. sjukhuset kan vara kallare än hemmiljön. de ska ta med sig extra kläder för att hålla sig behagligt varma. de alltid ska tala om för vårdpersonalen om de fryser. Preoperativ vård Bedöm risken för perioperativ hypotermi och dess konsekvenser (se ruta A). Håll patienten behagligt varm (36,5 37,5 C): tillhandahåll minst ett lakan samt två fi ltar eller ett täcke. var försiktig om patienten får premedicinering (t.ex. nefopam, tramadol, midazolam eller opioider). Använd alltid temperaturmätare och uppvärmningsutrustning på rätt sätt (se ruta B). Mät och dokumentera patientens temperatur en timme före transporten till operationssalen. Under 36,0 C (om inte operationen behöver påskyndas) Starta konvektiv luftuppvärmning. Fortsätt med intraoperativ uppvärmning C eller över Under 36,0 C (om inte operationen behöver påskyndas) 36,0 C eller över 36,0 C eller över (eller när operationen behöver påskyndas).* Transport till operationssalen: - uppmuntra i lämpliga fall patienten att gå själv - håll patienten behagligt varm. I operationssalen Mät och dokumentera patientens temperatur innan anestesi inleds. Överväg att rapportera allvarlig händelse, enligt standardrutiner, om patientens temperatur är lägre än 36,0 C vid ankomsten. Starta konvektiv luftuppvärmning Fortsätt med intraoperativ uppvärmning. När anestesi inleds Fortsätt med konvektiv luftuppvärmning (forced air warming) om den redan startats. Påbörja konvektiv luftuppvärmning (forced air warming) när anestesi inleds för: patienter som löper högre risk för peroperativ hypotermi (se ruta A). alla patienter med längre anestesitid än 30 minuter. Intraoperativ vård Mät och dokumentera patientens temperatur var 30:e minut. Justera inställningen på luftuppvärmningen så att patientens temperatur hålls på minst 36,5 C. Håll omgivande temperatur på 21,0 C eller högre när patienten är exponerad: omgivande temperatur kan sänkas när luftuppvärmningen kommit igång - överväg att använda utrustning som svalkar operationsteamet. Täck patienten ordentligt och exponera honom/henne först inför operationen. Värm upp intravenösa vätskor (500 ml eller mer) och blodprodukter till 37 C. Värm upp alla sköljvätskor till C i ett temperaturreglerat skåp På uppvakningsavdelningen Mät och dokumentera patientens temperatur vid inskrivning och var 15:e minut. Under 36.0 C Starta (eller fortsätt med) konvektiv luft uppvärmning. Fortsätt till transport eller tills patienten är behagligt varm C eller över 36.0 C eller över Transport till avdelningen kan ordnas. Ruta A: Riskbedömning Hantera patienten utifrån högre risk om två av följande gäller: ASA grad II V preoperativ temperatur under 36,0 C kombinerad generell och regional anestesi stor eller medelstor operation patienten löper risk för kardiovaskulära komplikationer. Ruta B: Utrustning Vid användning av temperaturmätare eller uppvärmningsutrustning ska vårdpersonalen: vara utbildad i att använda och underhålla dessa i enlighet med anvisningarna följa lokala föreskrifter för infektionskontroll. Vid användning av utrustning för att mäta patientens temperatur ska vårdpersonalen: känna till och utföra nödvändiga justeringar för att beräkna kärntemperaturen med hjälp av den registrerade temperaturen känna till justeringar som görs automatiskt av utrustningen. På avdelningen Mät och dokumentera patientens temperatur vid ankomst och vid rutinmässiga observationer var 4:e timme. Ge patienten minst ett lakan samt två fi ltar eller ett täcke. Sätt igång konvektiv luftuppvärmning (forced air warming) om patientens temperatur faller under 36,0 C: registrera temperaturen var 30:e minut Hantering av perioperativ hypotermi hos vuxna Hantering av perioperativ hypotermi hos vuxna * Exempelvis blödning eller kritisk ischemi i extremiteterna. SCW.svensk.indd

7 Intraoperativ aseptisk teknik: Skapa ett sterilt operationsfält Intraoperativt Rekommendationer Operationsrockar och draperingsmaterial från CDC Rockar och draperingsmaterial ska vara vattentäta. 5 EN Draperingsmaterial används för att skapa en mikrobiologiskt ren arbetsyta runt såret. Om de omsluter såret tätt och är fästa på huden minskar de även överföring av patientens hudfl ora till såret. Draperingsmaterial och/eller uppsamlingspåsar används också för att kontrollera spridningen av potentiellt kontaminerade kroppsvätskor från sårområdet. Sverige Socialstyrelsen Att förebygga vårdrelaterade infektioner: Operationsrock bärs för att förhindra kontaktsmitta. Vid ingrepp i infekterad eller höggradigt förorenad vävnad, eller då risken för genomvätning är stor, bör operationsrock med bakterietät front användas. Har arbetsdräkten trots det blivit våt ska man byta till en ren. Danmark DS Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner: Operationsrockar a) Operationsteamet ska bära sterila operationsrockar. b) Sterila operationsrockar, såväl för engångs- som fl ergångsbruk, ska uppfylla kraven i SS-EN c) Standardkategori (standardrock). Operationsrocken måste innehålla en vätskeavstötande barriär och används för kirurgiska ingrepp där små vätskemängder förväntas. d) Hög kategori (förstärkt operationsrock). Operationsrock som är konstruerad med en vattentät barriär och används vid kirurgiska ingrepp där större vätskemängder förväntas. 3M erbjuder ett komplett sortiment med absorberande, ogenomtränglig operationsdrapering, utformad för att skapa och bibehålla ett sterilt operationsfält. Dessa draperingsmaterial är ogenomträngliga för vätskor och har utmärkt vätskekontroll samtidigt som de begränsar partikelutsläpp till omgivningen (skyddar patienten). Draperingsmaterialen är försedda med 3Ms tillförlitliga häftämne och är överlägsna i styrka och komfort. 3M erbjuder även ett brett sortiment av engångsrockar för att skydda patienter och sjukvårdspersonal samt för optimal komfort. I CDC-riktlinjerna 5 finns information om effektiva steriliseringstekniker, operationskläder, draperingsmaterial och aseptik. Dessa ska betraktas som rekommendationer som inte får frångås. 7 SCW.svensk.indd

8 Munskydd och andningsskydd Vid inträde i operationssalen ska ett operationsmunskydd som helt täcker mun och näsa användas om en operation just ska börja eller redan pågår, eller om sterila instrument är exponerade. Använd munskyddet under hela operationen. (Kategori IB).5 EN Operationsmunskydd som är avsedda att användas i operationssalar och hälso- och sjukvårdsinrättningar med liknande krav är utformade för att skydda arbetsmiljön och inte användaren. När den främsta avsikten är att skydda användaren från infektion ska användning av andningsskydd övervägas. EN149+A1:2009 Standard för andningsskydd En filtrerande halvmask täcker näsan, munnen och hakan, och kan vara försedd med ventiler för in- och/eller utandning. Halvmasken består helt eller till största delen av filtermaterial eller utgörs av en ansiktsdel där huvudfiltret/-filtren är integrerad/-e i produkten. Dessa produkter är utformade för att skydda mot både fast och flytande aerosol. Sverige Socialstyrelsen Att förebygga vårdrelaterade infektioner: Munskyddets uppgift är att hindra bakteriebärande salivdroppar från att falla ner i operationssåret. Munskydd har ingen betydelse när det gäller att förhindra luftburen smitta i operationssalen. AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet 13 Andningsskydd skall användas vid arbete som medför risk för inandning av biologiska agens, om tekniska åtgärder inte är tillräckliga för att hindra att sådan luftförorening orsakar ohälsa. Vård och omhändertagande av människor och djur 22 God vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis enligt bilaga 3 A skall tillämpas vid vård- och omvårdnadsarbete. Bilaga 3 A: God vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis innebär att använda andningsskydd vid risk för allvarlig luftburen smitta. AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning 7 Arbetsgivaren ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna till följd av exponering för optisk strålning i arbetet. Vid laserbearbetning av material och vid medicinsk behandling kan den bestrålade materian (oorganisk eller organisk) förgasas. Inandningsluften kan därför innehålla skadliga mängder av kemiska eller biologiska substanser. Förutom utgasningen kan också fragment av strålmålet finnas i dess omgivning, och större splitter kan lösgöras och bli farliga projektiler. Vilken skyddsutrustning som kan behövas får bedömas från fall till fall utifrån de risker som förekommer. Det är viktigt att använda rätt andningsskydd och t.ex. rätt filter i andningsskyddet. AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta 5 Tekniska hjälpmedel och personlig skyddsutrustning som förebygger stick- och skärskador och hud- och slemhinnekontakt med blod skall användas. Vid risk för blodstänk är det särskilt viktigt att, förutom skyddshandskar, även använda personlig skyddsutrustning. Denna kan bestå av bl a andningsskydd och skyddsglasögon. Socialstyrelsens Att förebygga vårdrelaterade infektioner - ett kunskapsunderlag säger vid sugning, bronkoskopi, inducering av hosta och andra liknande åtgärder ska andningsskydd med dokumenterad filtereffekt, klass FFP3, användas. Använd andningsskydd med dokumenterad filtereffekt, klass FFP3, vid vård av hostande, obehandlade/ otillräckligt behandlade patienter med lungtuberkulos. Handboken för hälso- och sjukvård, avsnitt angående smitta och smittspridning säger Använd andningsskydd klass FFP3 vid nära vård av patienter med smittsam lungtuberkulos och andra särskilt smittsamma patienter enligt lokala anvisningar. FFP3 är en filtrerande halvmask av högsta klass på en tregradig skala. Använd andningsskydd i samband med laserbehandling. Enligt Arbetsmiljöverket och Handbok för hälso- och sjukvård ska andningsskydd användas vid laserbehandlingar. Smittskyddsinstitutet skriver under SARS I en vårdsituation har traditionell barriärvård med rock, handskar och andningsskydd visat sig vara mycket effektivt för att förhindra smittspridning. Finland Finlands officiella rekommendationer för sjukhushygien/ förebyggande av infektioner; Titel: Hoitoon liittyvien infektioiden torjunta = Förebyggande av infektioner med avseende på patientvård. Publicerad 2010 Helsinki/ Finland av Suomen Kuntaliitto= Finlands kommunförbund: Andningsskydd ska användas vid: Vård av patienter med luftburna farliga mikroorganismer. Använd operationsandningsskydd mot partiklar; ventilförsett andningsskydd tillsammans med ett operationsmunskydd, eller andningsskydd utan ventil, eller andningsskydd med övertäckt ventil. SCW.svensk.indd

9 Hela sortimentet av 3Ms operationsmunskydd uppfyller kraven i SS- EN14683 Typ II eller Typ IIR för att garantera effektivt patientskydd samtidigt som det ger användaren överlägsen komfort och skydd mot stänk. 3M Aura andningsskydd mot partiklar ger ett effektivt andningsskydd i vårdmiljöer. Dessa andningsskydd begränsar överföringen av smittsamma ämnen från personal till patienter och är lämpliga för användning under kirurgiska ingrepp. De hindrar även vätskestänk från att tränga igenom. Andningsskydden utan ventil och andningsskydden med övertäckt ventil uppfyller också kraven i SS-EN14683 och kan därför användas vid behov av både mun och andningsskydd så som på operationssal. SCW.svensk.indd

10 Aseptisk teknik: Skapa en steril arbetsyta och minska sårkontaminering Preoperativ huddesinfektion Sverige: SKL: Följ rutinen för preoperativ huddesinfektion och eventuell håravkortning. Patienten ska genomgå helkroppstvätt (duscha) före operation så att han eller hon är synligt ren. Patienter som ska genomgå kärlkirurgi, ortopedisk kirurgi, hjärtkirurgi eller annan operation där hudbakterier är en vanlig orsak till allvarliga infektioner, ska i normalfallet förberedas med dusch med klorhexidintvål minst två gånger före operation. Huden omkring operationsområdet ska desinfekteras omedelbart före operationen. Klorhexidinsprit ska alltid användas. Finland: Finlands publikation för sjukhushygien: Publicerad av Suomen Kuntaliitto / WS Bookwell Oy ( 2010 Porvoo / Finland). Titel: Hoitoon liittyvien infektioiden torjunta = Förebyggande av infektioner med avseende på patientvård. Patienten duschar/tvättar sig med vanlig tvål och vatten (även navel, armhåla och könsorgan m.m.) före operationen. Det är inte nödvändigt med en antiseptisk preoperativ patienttvätt på avdelningen. Norge: Helse Sør-Øst hemsida: Om möjligt bör patienten tvätta hela kroppen på morgonen på operationsdagen eller kvällen före. Patienten kan om det önskas duscha hemma. Vid rena operationer med ökad infektionsrisk bör patienten tvätta hela kroppen och håret med klorhexidinlösning kvällen före operationen och på morgonen på operationsdagen. Patienten behöver instrueras om att tvätta extra noga i axiller, navel och perineum. Danmark DS Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner: Huddesinfiktion a) Operationsområdet måste vara synligt rent före desinfektion av huden. b) Gnugga operationsområdet två gånger med lämpligt desinfektionsmedel. c) Medlet måste torka fullständigt mellan och efter de två appliceringarna. d) Typen av desinfektion måste inkluderas i avsnitt C, under avsnittet om desinfektion av hud och slemhinnor före operationen i Anteckningar eller anvisningar för desinfektion inom hälso- och sjukvården. Antimikrobiell incisionsfilm Rekommendationer från NICE Om incisionsduk behövs ska ett jodoforimpregnerat draperingsmaterial användas såvida patienten inte är allergisk mot jod. 8 Danmark: DS Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner Operationsdrapering a) Måste uppfylla minimikraven i DS/EN b) Incisionsfi lm ska endast användas av operationstekniska skäl. c) Incisionsfi lm måste vara impregnerad med jod. OBS! Om incisionsfi lm används utan jod ökar detta infektionsfrekvensen. Jag ser gärna att man börjar använda Ioban 2 vid alla längre kirurgiska ingrepp. På Linköpings Universitetssjukhus använder vi Ioban2 vid alla våra sternotomier. Inte minst för att närheten till skelettet vid thoraxoperationer gör att de postoperativa sårinfektionerna är svårbehandlade, säger Lars-Göran Dahlin. Ref: Lars-Göran Dahlin, överläkare vid Thoraxkliniken, Linköpings Universitetssjukhus, augusti SCW.svensk.indd

11 Ref: Eyberg C. et al. An In vitro time-kill study to compare the antimicrobial activity of three antimicrobial surgical incise drapes. 19th SHEA Annual Scientifi c Meeting, March 19-22, 2009, San Diego, California. 3M Ioban 2 antimikrobiell incisionsduk (jodoforimpregnerad): Har ett brett spektrum av antimikrobiell effekt och avger jod kontinuerligt. Skapar en steril arbetsyta med överlägsen vidhäftning till sårkanten. Har en dokumenterad mikrobiocid effekt in vitro på ett fl ertal organismer, bl.a. MRSA och MRSE. 9 Har en dokumenterad mikrobiocid aktivitet in vivo på huden hos friska försökspersoner. 10 Ioban reducerar väsentligt bakteriell sårkontaminering vid rena och rena-kontaminerade operationer. 11 Under de senaste 50 åren har kirurger använt incisionsdukar för att skapa och bibehålla en steril arbetsyta och för att minimera kontaminering av operationssåret. Jodoforimpregnerade incisionsdukar med stark vidhäftning kommer att effektivt reducera kontamineringen av såret, under förutsättning att de är korrekt applicerade. 7 SCW.svensk.indd

12 Förebygg hypotermi genom aktiv intraoperativ uppvärmning Evidens De negativa effekterna av även en lätt intraoperativ hypotermi har beskrivits väl och innefattar en rad komplikationer. Sårinfektionsincidensen tredubblas och sjukhusvistelserna förlängs med 20 % 17, frekvensen blodförluster och transfusioner ökar 18, 19 och 20, 21 risken för hjärtkomplikationer fyrdubblas. Infektionsfrekvens 20% 15% Rekommendationer från NICE, WHO Alla patienter som får anestesi under längre tid än 30 minuter bör värmas upp intraoperativt från anestesins inledning med konvektiv luftuppvärmnings (Forced Air Warming) -apparat. 12 Genom att bibehålla normotermi under operationen minskas troligen incidensen av infektionskomplikationer hos patienter som genomgår kolorektal resektion och därmed förkortas sjukhusvistelsen. 22 Intraoperativ uppvärmning med 3M Bair Hugger erbjuder ett antal lättanvända täckesmodeller för aktiv uppvärmning och återuppvärmning av era svåraste fall, från barn till äldre, utan att försämra åtkomsten till operationsfältet. Med 3M Bair Paws Flex kan en värmerock på operationssalen omvandlas till ett klassiskt varmluftstäcke kopplat till din vanliga Bair Hugger värmeutrustning och ge aktiv uppvärmning under hela den perioperativa processen. 10% 5% 0% Hypoterm Normoterm P = Källa: Kurz, Ranger blod- och vätskevärmare med SmartHeat -teknik kan anpassas till praktiskt taget alla vätskeuppvärmningsbehov, från att hålla venen öppen till över 30 liter per timme. Vi har ett fl ertal engångsset för era vätskeuppvärmningsbehov, t.ex. för barn samt för reguljära och höga fl öden. SCW.svensk.indd

13 Hudförslutning Skillnaderna i material för hudförslutning kan påverka incidensen av postoperativa sårinfektioner. 3 Finland Finlands officiella rekommendationer för sjukhushygien/förebyggande av infektioner; Titel: Förebyggande av infektioner med avseende på patientvård: Publicerad 2010 Helsinki/ Finland av Finlands kommunförbund: Personalen måste följa goda aseptiska arbetsrutiner (och god handhygien, sterila handskar osv.) Sårförslutningen ska vara så atraumatisk som möjligt. Sårets renhet måste beaktas innan det försluts: är det rent, rent kontaminerat, kontaminerat eller smutsigt? Sårkanterna måste förslutas jämnt, men inte för hårt. Djupare sår ska förslutas inom 6 timmar (efter traumat). Död vävnad måste avlägsnas innan förslutning. Vilket suturmaterial som ska användas beror på såret (storlek, djup, plats osv.). 3M Precise MS är en kirurgisk stapler för engångsbruk med ergonomisk utformning som ger god insyn. Det vinklade huvudet gör det lätt att se sårområdet för en mer exakt placering av klamrarna. 3M Steri-Strip för hudförslutning används främst för primär förslutning av skärsår och kirurgiska sår och efter borttagning av förstärkande suturer och klamrar. SCW.svensk.indd

14 Postoperativt Evidens Genom att undvika hypotermi och vasokonstriktion efter operationen kan man minimera syrebrist i såret och få bättre sårläkning och motståndskraft mot infektioner. Återhämtningstiden för hypotermiska patienter är längre än för normotermiska patienter. 23 Reommendationer från NICE, CDC Postoperativt: Patienter ska värmas aktivt med luftuppvärmning tills de har skrivits ut från uppvakningsavdelningen eller känner sig behagligt varma. 12 Upprätthåll normotermi omedelbart postoperativt. 5 Postoperativt förebyggande av hypotermi Den postoperativa patientens medeltemperatur (MBT, Mean Body Temperature) i förhållande till återhämtningstiden. Tid (h) Patientens kroppstemperature (C ) Källa: Tülsner, Postoperativ uppvärmning med 3M Bair Hugger systemet kan säkerställa utskrivningskriteriet normotermisk kärnkroppstemperatur. SCW.svensk.indd

15 Sårvård Sårvården efter operationen kan påverka uppkomsten av postoperativa sårinfektioner. Om ett sår är kontaminerat är sannolikheten högre för en postoperativ infektion. 3 Rekommendationer från CDC Täck den primära incisionen med ett sterilt förband i timmar (Kat.1A). Finland: Finlands officiella rekommendationer för sjukhushygien/ förebyggande av infektioner; Titel: Förebyggande av infektioner med avseende på patientvård: Publicerad 2010 Helsinki/ Finland av Finland kommunförbund: Officiella rekommendationer för sjukhushygien/förebyggande av infektioner: Sterilt förband efter sårförslutning (24 timmar). Duschning tillåts efter ett dygn (= 24 timmar efter operationen). Om såret är rent och inget särskilt föreligger är det inte nödvändigt att byta förband varje dag. Normalt rent = okomplicerat byte av sårförband ska göras efter 2 3 dagar. Normala sår kan lämnas utan förband när det har gått 2 3 dagar efter operationen. Observera särskilda riktlinjer efter hudtransplantationer. Norge: Grundläggande rutiner för infektionskontroll - Byte av läckande förband inom 24 timmar efter operationen. - Patientvård vid rena och infekterade sår: Läckande förband ska bytas, inte förstärkas. Om blod läcker igenom förbandet inom 24 timmar efter operationen, eller såret inte är förslutet, ska förbandet tas bort med strikt aseptisk teknik: Sterila handskar, operationsmunskydd och sterilt förband. Desinficera huden med steril koksaltslösning på sterila svampar. Huden ska vara torr innan nytt förband appliceras. Såret ska inspekteras avseende eventuell infektion. Om det har gått mer än 24 timmar efter operationen och såret har förslutits kan förbandet bytas ut med rena handskar. Steril tång eller pincett kan också användas. Rengör huden med steril koksaltslösning på sterila svampar. Huden ska vara torr innan nytt förband läggs om. (Bedöms utifrån sårstorlek, placering, patientens aktivitetsnivå osv.) Danmark: DS Infektionskontroll i hälso- och sjukvårdssektorn - Del 5: Krav avseende förebyggande av postoperativa sårinfektioner: Förband a) Förbanden ska vara sterila och tillslutna. b) Förbandet ska bytas när det har läckt igenom, blötts ned, lossnat eller kontaminerats. OBS! Förband på torra och förslutna sår efter rena eller kontaminerade operationer kan tas bort efter 24 timmar. 3M Tegaderm + Pad är ett sterilt förband vars vattentäta bakteriebarriär skyddar såret mot exogen kontaminering och tillåter patienten att duscha. Det har en lätt vidhäftande absorberande dyna som suger upp små mängder blod eller exsudat. 3M Tegaderm Foam Adhesive är ett förband med en unik utformning som kan absorbera stora mängder vätska och klarar allt från låga till höga nivåer exsudat. SCW.svensk.indd

16 Referenser 1 European Centre for Disease Prevention and Control. Surveillance of surgical site infections in Europe, , Stockholm. ECDC, Graf K, et al. Surgical site infections economic consequences for the health care system. Langebecks Arch Surg, 2011: 396: Van Pelt-Koops, et al. Preventing surgical site infections: an update. Hospital Healthcare Europe, Harbarth S, et al. The preventable proportion of nosocomial infections: An overview of published report. JH, 2003: 54: Guideline for Prevention of Surgical Site Infection, Centers for Disease Control, U.S. Public Health Service, Revision 1999: Vol. 20: N.4. 6 Alexander JW, et al. The Influence of Hair Removal Methods on Wound Infections. Archives of Surgery, 1983: 118: Alexander JW, et al. Updated Recommendations for Control of Surgical Site Infections. Ann. Surg., 2011: 253: National Institute for Health and Clinical Excellence: Clinical Guideline 74 October 2008 Surgical site infection: Prevention and treatment of surgical site infection. 9 Eyberg C. et al. An In vitro time-kill study to compare the antimicrobial activity of three antimicrobial surgical incise drapes. 19th SHEA Annual Scientific Meeting, March 19-22, 2009, San Diego, California. 10 Johnston DH, Fairclough JA, et al. Rate of bacterial recolonization of the skin after preparation: four methods compared. Br. J. Surg., 1987: 74, January: Dewan PA, et al. The use of an iodophor-impregnated plastic incise drape in abdominal surgery - a controlled clinical. Aust N Z J Surg, 1987: 57(11): National Institute for Health and Clinical Excellence: Clinical Guideline 65 Inadvertent perioperative hypothermia The management of inadvertent perioperative hypothermia in adults; Empfehlungen der Kommission für Krankenhaushygiene und Infektionsprävention beim Robert Koch-Instituts Prävention postoperativer Infektionen im Operationsgebiet; Bundesgesundheitsbl., 2007: 50: Sessler DI, Schroeder M, Merrifield B, Matsukawa T, Cheng C. Optimal duration and temperature of prewarming. Anesthesiology, 1995; 82(3): EN :2002+A1: EN14683: Kurz A, Sessler DI, Lenhardt R. Perioperative normothermia to reduce the incidence of surgical-wound infection and shorten hospitalization. Study of Wound Infection and Temperature Group. N Engl J Med, 1996; 334: Schmied H, Kurz A, Sessler DI, Kozek S, Reiter A. Mild hypothermia increases blood loss and transfusion requirements during total hip arthroplasty. Lancet, 1996; 347: Rajagopalan S, Mascha E, Na J, Sessler DI. The effects of mild perioperative hypothermia on blood loss and transfusion requirement. Anesthesiology, 2008; 108: Frank SM, Fleisher LA, Breslow MJ, et al. Perioperative maintenance of normothermia reduces the incidence of morbid cardiac events. A randomized clinical trial. Jama, 1997; 277: Frank SM, Beattie C, Christopherson R, et al. Unintentional hypothermia is associated with postoperative myocardial ischemia. The Perioperative Ischemia. Randomized Anesthesia Trial Study Group. Anesthesiology, 1993; 78: WHO Guidelines for safe surgery : 2009 : safe surgery saves lives. WHO Library. 23 Tülsner, J, Zentrale Aufnahme / Zentrum, für ambulante und Kurzzeitchirurgie, Ruppiner Kliniken GmbH, Neuruppiun. Case report, 2010, Arizant Healthcare Inc. 24 Roberts P, Consultant Orthopaedic Surgeon, University Hospital of North Staffordshire, January Regional guidelines: 25 SKL Nationell satsningför ökad patientsäkerhet: Postoperativasårinfektioner Åtgärder för att förebygga (2012). 26 Socialstyrelsen: Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag (2009. ISBN ) DS Infection control in the health care sector - Part 5: Requirements for prevention of surgical site infection. 29 Finland official hospital hygiene/infection prevention recommendations: Title; Infection prevention regarding the patient care: Published in 2010 Helsinki/ Finland by the Finland federation of communes. 30 Sverige Socialstyrelsen: AFS 2005:1, AFS 2009:7, AFS 1986: Health Care 3M Svenska AB, Sollentuna Tel: vxl Fax: M, Aura, Bair Hugger, Bair Paws, Ioban, Precise, Steri-Drape, Steri-Strip and Tegaderm are trademarks of the 3M Company. Please recycle. Printed in Sweden All rights reserved. SCW.svensk.indd