GÖTEBORGS UNIVERSITET I NATIONELL JÄMFÖRELSE

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET I NATIONELL JÄMFÖRELSE En kvantitativ jämförelse av Göteborgs universitet med Lunds, Uppsala och Stockholms universitet. Ansvarig utredare: Magnus MacHale-Gunnarsson RAPPORT 2018:01 Diarienummer: V 2018/630 Augusti 2018 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för utredning och lärarutbildning Box 135, Göteborg

2 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund Kostnader för forskning respektive utbildning Utbildning på olika nivåer Grundutbildningens ämnesfördelning Personalens ämnesfördelning Forskning Forskningsintäkter Andel internationella externa medel Beviljandegrad från Vetenskapsrådet Publikationer i Web of Science Andel högciterade publikationer Utbildning Utbildning på grund- och avancerad nivå Prestationsgrad Forskarutbildning Söktryck för program Söktryck för fristående kurser Genomsnittliga gymnasiebetyg för antagna Andel män bland studenterna Kurser med jämn könsfördelning Rekryteringsbredd Internationalisering Andel internationella sampublikationer Utbytesstudenter Freemovers och avgiftsskyldiga Andel internationella doktorandnybörjare Samverkan och samhällspåverkan Andel adjungerade lärare/forskare

3 24. Andel samverkansdoktorander Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå av bidrag och uppdrag till universitet och högskolor från övriga samhället Personal Anställda Könsfördelning i olika personalkategorier Andel visstidsanställda Sjukfrånvaro Mäns och kvinnors sjukfrånvaro Ekonomi Totala kostnader Andel kostnader för stödverksamhet Balanserat kapital Lokalkostnader Övrigt Rankningar

4 Inledning Syfte Föreliggande dokument är en del av Göteborgs universitets årliga uppföljning av den egna verksamheten. Medan övriga delar (t.ex. årsredovisningen) primärt fokuserar på universitetets interna utveckling syftar denna rapporter till att visa hur lärosätet som helhet ser ut i jämförelse med de tre andra breda forskningsuniversiteten i Sverige Lunds universitet, Uppsala universitet samt Stockholms universitet utifrån ett antal statistiska uppgifter. Förhoppningsvis kan rapporten fungera som underlag för dialog på universitetsstyrelse- och -ledningsnivå om prioriteringar, för planering inom universitetet, och för en mer allmän förståelse av de fyra lärosätenas likheter och skillnader. Den skulle också kunna fungera som grund för erfarenhetsutbyte mellan de jämförda universiteten. Ambitionen är att denna uppföljning ska göras återkommande, vilket innebär att huvuddelen av statistiken kommer att ingå i varje upplaga av rapporten.samtidigt ska det finnas utrymme för att lyfta fram något eller några specifika teman. Alla åsikter om hur kommande års rapporter bör utformas är mycket välkomna. Avgränsningar Det finns ett mycket stort antal mått som skulle kunna ingå i en rapport av detta slag, men av resursskäl har endast existerande och någorlunda lättillgängliga uppgifter använts. I praktiken är det i hög grad Universitetskanslersämbetets statistikdatabas som har använts som källa, eftersom den innehåller jämförbara uppgifter för alla de fyra lärosätena. I en del fall kan man misstänka att alla fyra lärosäten har uppgifter av ett visst slag, men eftersom uppgifterna inte finns samlade och publicerade skulle det kräva en betydande insats att samla in och kvalitetssäkra dem. Möjligen kan sådana insatser göras i kommande rapporter. Det är också värt att betona att syftet med statistiken i denna rapport är att jämföra lärosätena som helhet. Det finns alltså ingen nedbrytning per ämnesområde eller fakultet. I många fall kan lärosätenas ämnesprofiler utgöra en viktig del av förklaringen till de skillnader som syns, men det förändrar inte syftet: att jämföra lärosätena som helhet med varandra. Vår strävan har varit att använda uppgifter för den senaste tioårsperioden, alternativt det senaste året, Det har dock inte alltid varit möjligt, och vi har då använt äldre uppgifter. Arbetet Rapporten har beställts av rektor och ansvarig utredare har varit Magnus MacHale-Gunnarsson på Enheten för utredning och lärarutbildning. Magnus Petersson på universitetsledningens stab och Karin Klamfeldt på Ekonomienheten har också deltagit i arbetet. 4

5 Bakgrund I detta kapitel visas statistik som syftar till att belysa grundläggande skillnader mellan lärosätena. De finns med framförallt för att utgöra bakgrund till att förstå statistiken i de övriga kapitlen. 1. Kostnader för forskning respektive utbildning Andel av kostnaderna för hela verksamheten under budgetåret för grundutbildning respektive forskning. Budgetåret Källa: Universitetskanslersämbetet. Med forskning avses forskning och forskarutbildning, och med utbildning avses utbildning på grund- och avancerad nivå. Uppsala och Lunds universitet har båda märkbart högre andel forskning (10 procentenheter) än Göteborgs och Stockholms universitet. I absoluta tal ligger skillnaderna framförallt i forskning och forskarutbildning, medan kostnaderna för utbildning på grund- och avancerad nivå är ungefär desamma (se diagram 31). Alla fyra lärosätena är dock forskningsuniversitet i den bemärkelsen att mer än 50 % av kostnaderna går till forskning och forskarutbildning. 5

6 2. Utbildning på olika nivåer. Andel av utbildningsverksamheten mätt i helårsstudenter respektive helårsdoktorander. Läsåret 2016/17. Källa: Universitetskanslersämbetet. Uppsala och Lunds universitet har högre andelar av sin utbildningsverksamhet på avancerad nivå och forskarnivå än vad Göteborgs och Stockholms universitet har, men skillnaden är inte lika markant som i fallet med kostnader för forskning och forskarutbildning respektive utbildning på grund- och avancerad nivå (diagram 1), utan det är en mer gradvis rörelse från Stockholms universitet med 77 % utbildning på grundnivå, via Göteborgs universitet med 73 % och Uppsala med 68 % till Lunds universitet med 67 % utbildning på grundnivå. 6

7 3. Grundutbildningens ämnesfördelning Andel helårsstudenter inom olika ämnesområden av utbildning på grund- och avancerad nivå. Läsåret 2016/17. Källa: Universitetskanslersämbetet. Humaniora innehåller även teologi. Samhällsvetenskap innehåller även juridik. Medicin innehåller även odontologi, vård och omsorg. Alla fyra lärosätena har ungefär lika stor andel helårsstudenter inom humaniora (kring 20 %), men bara Göteborgs och Lunds universitet har konst i märkbar utsträckning. Stockholms universitet utmärker sig genom att inte ha vare sig medicin eller teknik, och i stället ha en mycket stor andel samhällsvetenskap. Uppsala och Lunds universitet liknar varandra, men Uppsala har mindre teknik och mer naturvetenskap än Lunds universitet. Göteborgs universitet saknar teknik nästan helt och har en liten andel naturvetenskap, men har istället den största andelen medicin av de fyra lärosätena. 7

8 4. Personalens ämnesfördelning. Andel heltidsekvivalenter inom olika ämnesområden av alla akademiska tjänster (doktorander ingår inte). År Källa: Universitetskanslersämbetet. Alla akademiska tjänster vid landets lärosäten är ämnesklassade enligt SCB:s forskningsämnesområden, Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011, och diagrammet bygger på denna klassning. Heltidsekvivalenter räknas utifrån omfattningen av olika personers anställning med hänsyn tagen till omfattningen av deras eventuella tjänstledighet. Om t.ex. en person med en anställning på 50% är tjänstledig på 50%, blir antalet helårspersoner 0,25. Naturvetenskap innehåller även lantbruksvetenskap och veterinärmedicin. Medicin innehåller även hälsovetenskap. Jämfört med grundutbildningens ämnesprofiler (se diagram 3) har naturvetenskap och medicin betydligt större andelar bland läraranställningarna, vilket vittnar om dessa ämnens höga forskningsintensitet. Skillnaden är kanske mest slående för Stockholms universitet: Naturvetenskap står för 10 % av studenterna men hela 40 % av personalen. Göteborgs universitet har den lägsta andelen naturvetenskaplig personal av de fyra universiteten, 13 %, att jämföra med 25 % för Lunds universitet, 30 % för Uppsala universitet och 40 % för Stockholms universitet. I absoluta tal har Lunds universitet drygt dubbelt så mycket akademisk personal inom naturvetenskap, Uppsala universitet drygt 2,5 gånger så mycket. och Stockholms universitet nästan tre gånger så mycket som Göteborgs universitet. 8

9 Forskning 5. Forskningsintäkter Externa forskningsintäkter (bidrag och uppdrag) och forskningsanslag. Källa: Universitetskanslersämbetet. I Anslag ingår ALF-medel och finansiella intäkter. För alla de undersökta lärosätena har de externa forskningsmedlen växt snabbare än anslagen under perioden. För Lunds och Uppsala universitet står de externa medlen nu för den största delen av forskningsmedlen (58 % respektive 54 %). Vid Göteborgs och Stockholms universitet står de externa medlen för strax över respektive strax under 50 % av forskningsmedlen. Lärosätenas olika ämnesprofiler spelar naturligtvis roll för detta, eftersom externfinansieringsgraden varierar mellan de olika ämnesområdena, se Tabell 1. Tabell 1: Grad av externfinansiering för forskning och forskarutbildning per lärosäte och ämnesområde, Göteborgs universitet Lunds universitet Stockholms universitet Uppsala universitet Sverige 57% 62% 44% 57% 56% Teknik 71% 54% 63% Medicin och hälsovetenskap Naturvetenskap Samhällsvetenskap 51% 64% 58% 59% 53% 50% 46% 42% 49% 9

10 Humaniora och konst 27% 35% 29% 39% 36% Källa: SCB. Som Tabell 1 visar varierar ämnenas externfinansieringsgrad mellan lärosätena. Vid Lunds universitet är forskningen och forskarutbildningen inom naturvetenskap externfinansierad till 62 %, medan motsvarande tal vid Stockholms universitet är 44 %. På samma sätt är forskningen och forskarutbildningen inom medicin och hälsovetenskap vid Lunds universitet externfinansierad till 64 %, medan motsvarande tal vid Göteborgs universitet är 51 %. 6. Andel internationella externa medel. Andel av de externa intäkterna till forskning och utbildning på forskarnivå från utländska finansiärer. Källa: Universitetskanslersämbetet. För alla de fyra undersökta lärosätena syns en svagt sjunkande trend vad gäller andelen utländska externa medel. Eftersom den totala mängden externa medel under perioden har stigit kraftigt (från 48 % för Stockholms universitet till 68 % för Lunds universitet), innebär detta att de utländska externa medlen också har stigit, men inte lika kraftigt som de inhemska. 10

11 7. Beviljandegrad från Vetenskapsrådet Andel beviljade projekt sökta från Vetenskapsrådet inom stödformen projektstöd. Källa: Vetenskapsrådets årsredovisning. Det finns fler finansiärer än Vetenskapsrådet, och vid Vetenskapsrådet finns det fler stödformer än projektstöd, och diagrammet ovan visar därför inte beviljandegrad generellt. Vetenskapsrådet är dock en stor och viktig finansiär inom alla vetenskapsområden, och projektstöd är en viktig, generell och väletablerad stödform. Diagrammet ovan kan därför antas vara någorlunda representativt. I början av perioden var spridningen i beviljandegrad ganska stor mellan lärosätena, men de har nu samlat ihop sig kring 20 %, och den inbördes ordningen varierar sedan 2013 från år till år. (Stockholms universitet har dock haft den högsta beviljandegraden under fyra av de senaste fem åren.) 11

12 8. Publikationer i Web of Science Ofraktionerat 1 antal publikationer i Web of Science-tidskrifter. Källa: LeidenRanking.com, som publiceras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Leidens universitet. De hämtar sina uppgifter från Clarivates publikationsdatabas, vilken också ligger till grund för Web of Science. Endast publikationer av typen Article och Review ingår, och endast publikationer i Science Citation Index Expanded, Social Sciences Citation Index, samt Arts & Humanities Citation Index. Av dessa ingår endast det som CWTS kallar core publications, vilket innebär något hårdare krav på tidskrifternas grad av internationalisering och vissa andra kriterier; se CWTS webbplats. Clarivates publikationsdatabas domineras (liksom databasen Scopus från Elsevier) kraftigt av naturvetenskap och medicin, medan samhällsvetenskap och humaniora endast upptar cirka 5 % av volymen. Det är därför i praktiken endast naturvetenskap, medicin och i viss mån teknikvetenskap som mäts med denna sorts statistik. Det är dock statistik som används på många håll för att mäta lärosätena som helhet, och det är därför värdefullt att känna till hur lärosätena förhåller sig till varandra även i detta avseende. Av det skälet har vi också inkluderat några fler lärosäten i diagrammet än de fyra breda universiteten. Göteborgs universitet har knappt 70 % så många publikationer av detta slag som Lunds universitet, och knappt 60 % så många som Karolinska institutet. LeidenRanking tillåter även en viss ämnesuppdelning, och ser man endast till publikationer inom Biomedicine & Health har Uppsala och Göteborgs universitet ungefär lika många publikationer under perioden (cirka st.) och Lunds universitet har cirka st. (Karolinska institutet har nästan samtliga sina publikationer inom detta område, cirka st.) Ser man till Life & 1 Fraktionering innebär att en publikation fördelas på de deltagande lärosätena, så att en publikation som samförfattats av forskare från t.ex. Göteborgs universitet och Lunds universitet genererar 0,5 poäng för vartdera lärosäte. 12

13 Earth Sciences kombinerat med Physical Sciences & Engineering har Uppsala universitet cirka publikationer, Lunds universitet st., Stockholms universitet och Göteborgs universitet st. Göteborgs universitet har alltså markant färre publikationer inom naturvetenskap än Stockholms, Lunds och Uppsala universitet. Eftersom Web of Science inte täcker alla discipliner lika väl kan det vara intressant att jämföra med SwePub, en nationell databas som samlar uppgifter från de deltagande lärosätenas lokala publikationsregister. Swepub har fortfarande en hel del brister som bibliometrisk databas, men att endast räkna antal ofraktionerade publikationer under perioden för de fyra aktuella lärosätena är tämligen robust. De absoluta nivåerna är märkbart högre än i Web of Science (Göteborgs universitet har publikationer i SwePub under perioden , att jämföras med publikationer i Web of Science), men storleksförhållandena mellan lärosätena är ungefär desamma. 9. Andel högciterade publikationer Andel av publikationerna i Web of Science-tidskrifter som hör till de 10 % högst citerade inom respektive fält och år. Källa: LeidenRanking.com, som publiceras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Leidens universitet. De hämtar sina uppgifter från Clarivates publikationsdatabas, vilken också ligger till grund för Web of Science. Endast publikationer av typen Article och Review ingår, och endast publikationer i Science Citation Index Expanded, Social Sciences Citation Index, samt Arts & Humanities Citation Index. Av dessa ingår endast det som CWTS kallar core publications, vilket innebär något hårdare krav på tidskrifternas grad av internationalisering och vissa andra kriterier; se CWTS webbplats. För varje period räknas citeringar fram till och med året efter, dvs. till och med 2017 för perioden Observera att Y-axeln börjar på 8 %. 13

14 Alla de svenska lärosätena har en högre andel högciterade publikationer än världsgenomsnittet (som definitionsmässigt är 10 %). Under de två senaste perioderna sammanfaller värdena för Göteborgs universitet och Stockholms universitet (14,6 % för perioden och 15,2 % för perioden ), och de överträffas endast av Karolinska institutet (16,6 % för senaste perioden). Utbildning 10. Utbildning på grund- och avancerad nivå Helårsstudenter per studieform. Källa: Universitetskanslersämbetet. Stockholms universitet är det största lärosätet under hela perioden, undantaget 2007/08, sett till det totala antalet helårsstudenter. För fristående kurs är Stockholms universitet klart störst under hela perioden, medan Lunds universitet är störst vad gäller program. Lunds och Stockholms universitet visar liknande trender vad gäller det totala antalet helårsstudenter, med kraftigt stigande antal under de tre-fyra första läsåren, och sedan en svagt vikande trend. För Göteborgs universitet är mönstret liknande, med undantag för de två senaste läsåren då antalet helårsstudenter ökar igen. Uppsala universitet hade en tydlig ökning fram till 2013/14, och har sedan haft en minskning. Sett till de enskilda studieformerna visar alla lärosätena mycket likartade trender, med minskande helårsstudenter för fristående kurs sedan 2009/10 och ökande helårsstudenter för program. 14

15 11. Prestationsgrad Helårsprestationer dividerat med helårsstudenter (utan individkoppling). Källa: Universitetskanslersämbetet. Observera att prestationsgrad beräknas genom att alla helårsprestationer under året divideras med alla helårsstudenter (alltså registreringar) under året. Studenter som registrerar sig ett år och klarar kursen under året efter får sin prestation registrerad på fel år. På lärosätesnivå jämnar den sortens fel i allmänhet ut sig, men om antalet nyantagna stiger eller sjunker kan prestationsgraden påverkas av att prestationerna släpar efter antagningen något. Lunds och Göteborgs universitet har under hela perioden nästan identisk och tämligen stabil prestationsgrad, medan Uppsala universitet, från att 2008 och 2009 ha legat på samma nivå som Lunds och Göteborgs universitet, nu ligger märkbart lägre. Stockholms universitet har under hela perioden legat något under de andra tre lärosätena. En del av förklaringen till dessa skillnader finns i andelen fristående kurser vid de olika universiteten (se diagram 10): prestationsgraden på fristående kurser är generellt lägre än på program. Män har genomgående lägre prestationsgrad än kvinnor, se texten till diagram

16 12. Forskarutbildning Antal doktorsexamina och antalet nybörjare på forskarutbildningen (individer). Källa: Universitetskanslersämbetet. Lunds universitet har en tydligt sjunkande trend sedan 2011 vad gäller antalet nybörjare på forskarutbildningen, och en tydlig ökning av antalet doktorsexamina sedan 2012 (troligen som en konsekvens av en tidigare ökning av nybörjare, före 2008). De övriga lärosätena har mindre tydliga förändringar, även om värdena fluktuerar något. Göteborgs och Stockholms universitet har hela tiden färre nybörjare och färre examinerade än Lunds och Uppsala universitet. 16

17 13. Söktryck för program Med högt söktryck menas att programmet har minst 2 förstahandssökande per antagen. Med lågt söktryck menas att programmet har färre än 0,5 förstahandssökande per antagen. Andelen program med högt/lågt söktryck beräknas viktat, så att långa program med många studenter väger tyngre än korta program med få studenter. Källa: Antagningsdatabasen NyA. Alla antagningsomgångar undantaget Lärarlyftet, Skolverkets kompletterande utbildningar och liknande omgångar av uppdragskaraktär. Årtalen gäller de sökta utbildningarnas starttermin. Göteborgs universitet har haft en vikande trend för program med högt söktryck sedan 2012, vilken dock verkar ha brutits Uppsala universitet har i princip legat konstant sedan 2011, medan Stockholms universitet har en svagt stigande trend sedan 2010, och Lund har en svagt stigande trend under hela perioden. Det är också värt att notera att skillnaden mellan det lärosäte som har lägst andel program med högt söktryck, Uppsala universitet, och det lärosäte som har högst andel, Lunds universitet, är hela 20 procentenheter. Andelen program med lågt söktryck är generellt sett tämligen lågt, och alla lärosäten ligger mycket nära noll åtminstone något år. Lunds universitet ligger anmärkningsvärt lågt under hela perioden. 17

18 14. Söktryck för fristående kurser Med gott söktryck menas att kursen har minst 0,75 förstahandssökande per antagen, och med bristande söktryck menas att kursen har inte har några förstahandssökande alls. Andelen kurser med gott/lågt söktryck beräknas viktat, så att långa kurser med många antagna väger mer än korta kurser med få antagna. Källa: Antagningsdatabasen NyA. Alla antagningsomgångar undantaget Lärarlyftet, Skolverkets kompletterande utbildningar och liknande omgångar av uppdragskaraktär. Årtalen gäller de sökta utbildningarnas starttermin. Sett till hela perioden har alla lärosäten en vikande trend för fristående kurser med gott söktryck, men sedan har den trenden mattats eller brutits. Uppsala universitet har markant lägre andel kurser med gott söktryck än de övriga tre universiteten. Andelen kurser med bristande söktryck ligger tämligen stabilt för alla lärosäten, och den inbördes ordningen är att Uppsala universitet har högst andel fristående kurser med bristande söktryck, följt av Lunds eller Göteborgs universitet, och slutligen Stockholms universitet. 18

19 15. Genomsnittliga gymnasiebetyg för antagna Medelvärde för meritvärdet för gymnasiebetyg för antagna studenter på grundoch avancerad nivå, oavsett urvalsgrupp, viktat efter utbildningens längd. (Långa utbildningar väger tyngre än korta utbildningar.) Källa: Antagningssystemet NyA. Medelvärdet är beräknat för gymnasiebetyg utan komplettering, en uppgift som finns för mer än 70 % av de antagna (även de som antas t.ex. genom högskoleprov) från och med Antagna personer för vilka uppgift om gymnasiebetyg inte finns ingår inte i medelvärdet. Observera att Y-axeln inte börjar på 0. Under hela perioden är ordningen mellan de fyra lärosätena densamma: Lunds universitet har det högsta värdet, följt av Uppsala universitet, sedan Göteborgs universitet och sist Stockholms universitet. Över hela perioden visar alla lärosäten en liknande trend, med en stigning fram till och sedan fallande värden. (För Uppsala universitet saknas den inledande stigningen, och värdet är tämligen konstant fram till 2014.) De antagna männen har i genomsnitt lägre betyg än kvinnorna, se texten till diagram

20 16. Andel män bland studenterna Andel män mätt i helårsstudenter respektive helårsdoktorander. Källa: Universitetskanslersämbetet. På forskarutbildningen har Göteborgs universitet fler kvinnor än män, medan Lund och Uppsala universitet har fler män än kvinnor. Stockholms universitet ligger sedan 2014 mycket nära 50 %. På grundutbildningen ligger Lunds universitet nära en jämn könsfördelning, med bara en mindre övervikt för kvinnor (54 % för läsåret 2016/17), och Uppsala universitet har en något större övervikt för kvinnor (58 % för läsåret 2016/17). Stockholms och Göteborgs universitet har en större kvinnlig dominans (63 respektive 65 % kvinnor för läsåret 2016/17). Män har genomgående lägre prestationsgrad (90 95 %) än kvinnor, vid alla de fyra lärosätena. Lunds universitet har lägst skillnad mellan mäns och kvinnors prestationsgrad, därefter följer Uppsala universitet, Göteborgs universitet och slutligen Stockholms universitet. Detta kan vara kopplat till förkunskaperna: de antagna männen har i genomsnitt något lägre (95 97 %) gymnasiebetyg än kvinnorna (när man viktar genomsnittet efter utbildningens längd). Detta kan bero på att män oftare antas till utbildningar med lägre betygskrav, eller att män i högre grad använder sig av högskoleprovet för att antas till utbildningarna, eller att män mer allmänt har lägre betygsmedelvärde. 20

21 17. Kurser med jämn könsfördelning Andel av alla kurser på lärosätet där andelen män (registreringar) ligger mellan 40 och 60 %. Källa: Universitetskanslersämbetet. Uppsala universitet har under perioden genomgående haft högst andel kurser med jämn könsfördelning, följt av Lunds universitet. Med undantag för perioden har Stockholms universitet haft en högre andel än Göteborgs universitet. Inget lärosäte har kommit över 40 % under perioden, vilket betyder att över 60 % av kurserna som ges vid dessa lärosäten har ojämn könsfördelning. 21

22 18. Rekryteringsbredd Index för föräldrars utbildning och utländsk bakgrund, för nyantagna. Värdet 1 innebär att de nyantagna vid lärosätet har utländsk bakgrund (respektive högutbildade föräldrar) i samma utsträckning som befolkningen i lärosätets rekryteringskommuner. Källa: Universitetskanslersämbetet. Indexen beräknas genom att andelen nyantagna med utländsk bakgrund (respektive högutbildade föräldrar) divideras med andelen invåndare med utländsk bakgrund (respektive högutbildade föräldrar) i Sverige. Indexen beräknas per kommun (nyantagna från kommunen jämförs befolkningen i kommunen), och lärosätets värde beräknas viktat efter hur många lärosätet rekryerar från kommunerna. T.ex. väger värdet för Göteborgs kommun mycket tungt i beräkningen för Göteborgs universitet, eftersom en stor del av det lärosätets nybörjare kommer från Göteborgs kommun. Indexet för utländsk bakgrund är beräknat för personer yngre än 65 år, och indexet för högutbildade föräldrar är beräknat för personer yngre än 35 år. Med högutbildad menas här minst tre års eftergymnasial utbildning. Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands eller har två föräldrar födda utomlands, exklusive adoptivbarn. Inresande studenter exkluderas helt från beräkningarna, både vad gäller högutbildade föräldrar och utländsk bakgrund. Observera att värden saknas för 2008/2009 och 2009/2010, och att linjerna är dragna direkt från 2007/2008 till 2010/2011. Observera också att inresande studenter, både freemovers och utbytesstudenter, inte ingår i underlaget. När det gäller utländsk bakgrund ligger Stockholms universitet under hela perioden, och Göteborgs universitet sedan 2013/2014, ungefär på värdet 1, vilket innebär att personer med utländsk bakgrund rekryteras i samma utsträckning som det finns personer med utländsk bakgrund i upptagningsområdet. Uppsala universitet låg 2007/2008 också på värdet 1, men har sedan sjunkit till strax under 1, det vill säga personer med utländsk bakgrund är något under- 22

23 representerade bland lärosätets nybörjare. Lunds universitet ligger under hela perioden markant lägre. För föräldrars utbildning har alla lärosätena en markant snedrekrytering, så att betydligt fler personer med högutbildade föräldrar rekryteras än vad det finns personer med högutbildade föräldrar i upptagningsområdet. Rekryteringen är dock markant snedare till Lunds universitet än till Stockholms universitet; Uppsala och Göteborgs universitet hamnar däremellan. Alla lärosäten visar en fallande trend (dvs. bredare rekrytering) under perioden. Internationalisering 19. Andel internationella sampublikationer Andel av Web of Science-publikationerna som har medförfattare från utländska lärosäten. Källa: LeidenRanking.com, som publiceras av Centre for Science and Technology Studies (CWTS) vid Leidens universitet. De hämtar sina uppgifter från Clarivates publikationsdatabas, vilken också ligger till grund för Web of Science. Endast publikationer av typen Article och Review ingår, och endast publikationer i Science Citation Index Expanded, Social Sciences Citation Index, samt Arts & Humanities Citation Index. Av dessa ingår endast det som CWTS kallar core publications, vilket innebär något hårdare krav på tidskrifternas grad av internationalisering och vissa andra kriterier; se CWTS webbplats. För Göteborgs universitet är en lägre andel av publikationerna samförfattade med författare från andra länder än för de övriga tre lärosätena. Inom Biomedical and health sciences, Life and earth sciences och Mathematics and computer science ligger Göteborgs universitet bara något lägre de andra lärosätena (och inte alltid lägst), medan skillnaderna inom Physical sciences and engineering 23

24 och Social sciences and humanities är mer markanta (Göteborgs universitet ligger exempelvis 17 procentenheter lägre än Stockholms universitet inom Physical sciences and engineering). 20. Utbytesstudenter Antal utbytesstudenter (individer). Källa: Universitetskanslersämbetet. Endast studenter som klassificeras som utbytesstudenter i Ladok ingår. (Bland annat krävs minst tre månaders vistelsetid.) Vad gäller inresande utbytesstudenter har Lunds, Stockholms och Göteborgs universitet en tydligt uppåtgående trend under perioden medan Uppsala universitet ligger på samma nivå 2016 som För utresande utbytesstudenter visar alla de fyra lärosätena en uppåtgående trend. Göteborgs universitet har sedan 2009 lägst antal inresande utbytesstudenter, och under större delen av perioden också lägst antal utresande utbytesstudenter. Det absoluta antalet utbytesstudenter kan också jämföras med det totala antalet studenter, i diagram 10. Göteborgs universitet har nästan lika många studenter som Lunds universitet, men betydligt färre utbytesstudenter. Uppsala universitet har färre studenter totalt än Göteborgs universitet men fler utbytesstudenter. 24

25 21. Freemovers och avgiftsskyldiga Freemovers är studenter som kommit till Sverige i syfte att studera och som inte är utbytesstudenter. Avgiftsskyldiga studenter är en delmängd av freemovers. Källa: Universitetskanslersämbetet. Med freemovers avses personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades, eller personer födda utomlands och som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten, eller personer som saknar uppgift om svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system (Ladok). Antalet freemovers steg kraftigt på alla de fyra undersökta universiteten fram till 2011, då studieavgifter för tredjelandsstudenter infördes. Antalet freemovers sjönk då kraftigt under några år. (Studenter som redan hade påbörjat sina utbildningar fick lov att slutföra dessa utan att betala avgift, vilket spred ut fallet över några år.) Stockholms universitet påbörjade en återhämtning redan 2012/13, medan Uppsala, Lunds och Göteborgs universitets återhämtningar kom med ett års mellanrum efter det. Stockholms universitet ligger 2016/17 på 94 % av toppnoteringen 2010/11, Lunds universitet ligger på 90 %, Uppsala universitet på 82 % och Göteborgs universitet på 77 %. Den inbördes ordningen mellan lärosätena vad gäller antalet freemovers är tämligen konstant, med Lunds universitet i topp, följt av omväxlande Uppsala och Stockholms universitet, och sist Göteborgs universitet. 25

26 Sett till antalet avgiftsskyldiga studenter ligger Göteborgs och Stockholms universitet på ungefär samma nivå ( studenter), Uppsala har lite knappt dubbelt så många, och Lunds universitet nästan tre gånger så många. 22. Andel internationella doktorandnybörjare Andel internationella nybörjare på forskarutbildningen. Källa: Universitetskanslersämbetet. Med internationell forskarstuderande avses personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades, eller personer födda utomlands och som invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades, eller personer som saknar uppgift om svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system. Stockholms universitet har för närvarande den högsta andelen internationella forskarstuderande. Det förklaras delvis av att de har en stor andel av sina doktorandnybörjare totalt inom naturvetenskap (54 %), där andelen internationella doktorander är hög 1. Göteborgs universitet har den lägsta andelen doktorandnybörjare totalt inom naturvetenskap (14 %) av de fyra lärosätena, och den största andelen doktorander inom medicin och hälsovetenskap (58 %), där andelen internationella doktorander generellt är låg. (Andelen internationella doktorandnybörjare inom detta område är dessutom särskilt låg vid Göteborgs universitet 13 %, att jämföra med 23 % i Uppsala och 24 % i Lund). 1 Andelen internationella doktorandnybörjare inom naturvetenskap varierar mellan 54 % och 67 % vid dessa fyra lärosäten. 26

27 Samverkan och samhällspåverkan Samtliga diagram i detta kapitel är hämtade från Vetenskapsrådets förslag till indikatorer för regeringens forskningspolitiska mål Andel adjungerade lärare/forskare Andel av de akademiskt anställda som är adjungerade, per personalkategori, Individer. Källa: Universitetskanslersämbetet. Adjungerad personal är anställda som arbetar högst 40 % vid ett lärosäte, och som har sin huvudsakliga anställning någon annanstans. Göteborgs universitet har den högsta andelen adjungerad personal i kategorierna professorer och lektorer, medan Uppsala universitet har den högsta andelen adjungerade adjunkter. 1 Vetenskapsrådet (2018). Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk forskning. 27

28 24. Andel samverkansdoktorander Andel av helårsdoktoranderna som har försörjningsformen Annan anställning utanför högskolan med forskningsanknytning. Källa: Universitetskanslersämbetet. Göteborgs universitet har en hög och tämligen stabil nivå samverkansdoktorander (kring 12 %), medan de övriga lärosätena uppvisar en sjunkande trend, dessutom på lägre nivåer. 25. Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå av bidrag och uppdrag till universitet och högskolor från övriga samhället Källa: Universitetskanslersämbetet. Definitionen av vilka finansiärer som ska ingå är inte entydig, och det finns därför en osäkerhet i statistiken. Statistiken utgår från Universitetskanslersämbetets databas, och för forskningsbidrag ingår följande finansiärer: 28

29 Arbetsförmedlingen, Företag i Sverige, Företag i utlandet, Försvarsmyndigheter, Kommuner och landsting, Länsstyrelser samt Övriga statliga myndigheter. För uppdragsforskning ingår förutom ovanstående finansiärer även EU, Organisationer utan vinstsyfte i Sverige, Organisationer utan vinstsyfte i utlandet, Statliga myndigheter exkl. universitet och högskolor samt Statliga universitet och högskolor. Under hela perioden är Göteborgs universitet det lärosäte som har mest forskningsintäkter från övriga samhället, och under de tre senaste åren ( ) är avståndet till de övriga lärosätena markant. De största posterna under för Göteborgs universitet är bidrag från kommuner och landsting, uppdrag från statliga myndigheter exkl. universitet och högskolor, bidrag från övriga statliga myndigheter 1 samt bidrag från företag i Sverige; dessa fyra poster står tillsammans för 80 % av intäkterna. Personal 26. Anställda Antal anställda i olika personalkategorier, mätt i heltidsekvivalenter. Källa: Universitetskanslersämbetet. Sett till antal anställda är Lunds universitet störst, följt av Uppsala universitet, Göteborgs universitet och slutligen Stockholms universitet; detta gäller för samtliga år. Vid Göteborgs och Stockholms universitet har antalet anställda ökat för varje år under perioden, och samma sak gäller Uppsala universitet med undantag för 1 Statliga myndigheter som inte är universitet och högskolor och som inte är någon av Vetenskapsrådet, Formas, Forte, Vinnova, Energimyndigheten, Rymdstyrelsen, Sida/SAREC, Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet eller någon försvarsmyndighet. 29

30 2016. Vid Lunds universitet ökade antalet anställda fram till 2013, och har sedan dess minskat. Vid Göteborgs universitet är det framförallt kategorierna lärare och administrativ/teknisk/bibliotekspersonal som har ökat under perioden, med 18 % respektive 13 %. 27. Könsfördelning i olika personalkategorier Andel män räknat i heltidsekvivalenter. Källa: Universitetskanslersämbetet. Alla de fyra universiteten uppvisar samma generella mönster: För professorer ligger andelen män kring 75 %, för lektorer ligger andelen kring 50 %, och för 30

31 adjunkter mellan 30 och 50 %. Andelen kvinnor sjunker alltså ju högre man kommer på den akademiska karriärstegen. För meriteringsanställningar och annan forskande och undervisande personal är könsfördelningen mer jämn. För teknisk, administrativ och bibliotekspersonal dominerar kvinnor. För professorer, lektorer, meriteringsanställningar, annan forskande och undervisande personal samt teknisk, administrativ och bibliotekspersonal har Göteborgs universitet den lägsta andelen män. Detta beror möjligen på att Göteborgs universitet har en lägre andel av sin personal inom naturvetenskap och teknik (se diagram 4), områden med en högre andel män generellt (se Tabell 2), än de övriga lärosätena. Tabell 2: Andel män av forskande och undervisande personal (heltidsekvivalenter) vid Sveriges lärosäten Ämnesområde Andel män Humaniora och konst 49 % Medicin 42 % Naturvetenskap 68 % Samhällsvetenskap 48 % Teknik 76 % 28. Andel visstidsanställda Andel av personalen (individer) med tidsbegränsade anställningar. 31

32 Källa: Universitetskanslersämbetet. Meriteringsanställningar ingår inte. Antalet personer i de olika kategorierna varierar naturligtvis, och personalkategoriernas storlekar visas i diagram 26; Annan forskande och undervisande personal är genomgående den minsta personalkategorin. Den relativa ordningen mellan personalkategorierna är i stort sett densamma för alla de fyra lärosätena: Annan forskande och undervisande personal har den största andelen visstidsanställningar, följt av adjunkter, sedan lektorer och sist professorer. Annan undervisande och forskande personal har en starkt sjunkande trend sett till hela perioden, för alla lärosäten, med undantag för Stockholms universitet, där fallet bröts 2014 och sedan dess har legat tämligen konstant kring 50 %. Stockholms universitet hade 2017 den högsta andelen visstidsanställd personal i kategorierna lektorer, adjunkter och annan forskande och undervisande personal. 32

33 29. Sjukfrånvaro Dagar med sjukfrånvaro som andel av tillgängliga arbetsdagar. Källa: Lärosätenas årsredovisningar. Andelen sjukfrånvaro består till stor del (60 65 % för Göteborgs, Lunds och Uppsala universitet) av långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer). Sjukfrånvaron vid Göteborgs och Stockholms universitet har ökat markant sedan början av perioden, från att ha legat kring 2 % till att nu ligga kring 3 %. Även vid Lunds och Uppsala universitet har sjukfrånvaron ökat, men ökning påbörjades inte förrän

34 30. Mäns och kvinnors sjukfrånvaro Mäns sjukfrånvaro (antal dagar med sjukfrånvaro dividerat med tillgängliga arbetsdagar) dividerat med kvinnors. 100 % innebär exakt likhet. Källa: Lärosätenas årsredovisningar. Vid alla de undersökta lärosätena har män en markant lägre sjukfrånvaro än kvinnor, oftast mindre än 50 %. Vid Göteborgs universitet minskade mäns sjukfrånvaro som andel av kvinnors, det vill säga skillnaden mellan män och kvinnor ökade, under den första delen av perioden (fram till 2013). Efter det minskade skillnaden igen, och är nu lägre än den var Kvinnors sjukfrånvaro är dock fortfarande nästan dubbelt så hög som mäns vid Göteborgs universitet (2,0 % av den tillgängliga arbetstiden för män och 3,7 % för kvinnor). 34

35 Ekonomi 31. Totala kostnader Totala kostnader för utbildning respektive forskning. Källa: Universitetskanslersämbetet. Med forskning avses forskning och forskarutbildning, och med utbildning avses utbildning på grund- och avancerad nivå. Kostnaderna för forskning och forskarutbildning har ökat kraftigt sedan 2009, medan kostnaderna för utbildning på grund- och avancerad nivå har ökat mer måttligt. För forskning och forskarutbildning ligger Lunds universitet tydligt i topp, och Göteborgs universitet har cirka två tredjedelar av den volymen. För utbildning på grund- och avancerad nivå ligger de två lärosätena nu på samma nivå. 35

36 32. Andel kostnader för stödverksamhet Andel indirekta kostnader av universitetets totala kostnader. Källa: Sveriges universitets och högskoleförbund. Med forskning avses forskning och forskarutbildning, och med utbildning avses utbildning på grund- och avancerad nivå. Kärnverksamhetens lokalkostnader räknas som direkta och stödverksamhetens lokalkostnader räknas som indirekta. För grundutbildningen ligger de fyra lärosätena tämligen nära varandra, i intervallet %. Den inbördes ordningen är tämligen konstant Göteborgs universitet har högst andel stödkostnader, följt av Stockholms universitet, Uppsala universitet och sedan Lunds universitet. Endast under 2014 låg Stockholms universitet högre än Göteborgs universitet. När det gäller forskning och forskarutbildning sticker Stockholms universitet ut med märkbart högre andel indirekta kostnader: drygt 25 %, att jämföra med 20 % för Göteborgs universitet och 17 % för Lunds och Uppsala universitet. 36

37 33. Balanserat kapital Balanserat kapitalet som andel av de totala kostnaderna. Källa: Lärosätenas årsredovisningar och Universitetskanslersämbetet. Uppgifterna gäller endast verksamhetens resultat, inte holdingbolag, donationer och liknande. Göteborgs, Stockholms och Uppsala universitet har samlats kring ett värde strax under 20 %, medan Stockholms universitet ökade sin andel balanserat kapital under 2013 och 2014 och nu ligger på drygt 25 % av de totala kostnaderna. 34. Lokalkostnader Andel av de totala kostnaderna som går till lokaler. Källa: Universitetskanslersämbetet. 37

38 I Stockholms universitets kostnader ingår externt upphandlad lokalvård. Om dessa kostnader räknas bort för 2017 så uppgår andelen lokalkostnader för Stockholms universitet till 13,6 % istället för 14,2 %, vilket alltså fortfarande är högst andel av de jämförda lärosätena. Alla lärosätena har en tydligt sjunkande trend, och har minskat de relativa lokalkostnaderna från 2008 till 2016 med mellan 22 % (Göteborgs universitet) och 12 % (Stockholms universitet). Den kraftiga och tillfälliga nedgången 2013 för Stockholms universitet är oförklarad. Övrigt 35. Rankningar Placering i de tre stora internationella universitetsrankningarna Times Higher Education, QS och ARWU (Shanghai). Källa: Respektive rankning. Rankningarnas officiella namn är QS World University Rankings, Times Higher Education World University Rankings samt Academic Ranking of World Universities. Göteborgs universitet har genomgående haft lägre placeringar i de tre stora universitetsrankningarna än de andra tre universiteten, med undantag för 2005 och 2009, då Stockholms universitet hade lägre placeringar på QS-rankningen. 38

39 I QS-rankningen är trenden för Göteborgs universitet tydligt fallande, medan trenden i Shanghai-rankningen är tydligt stigande. Den precisa orsaken till förändringar i QS och THE-rankningarna är mycket svåra att analysera, eftersom de rankningarna inte tillhandahåller tillräckligt detaljerade uppgifter. Mer allmänt kan Göteborgs universitets i sammanhanget låga placering förklaras av låga resultat i anseendemätningarna samt få publikationer i Web of Science-tidskrifter generellt och särskilt i tidskrifterna Nature och Science 1. 1 Se Gunnarsson, M.M. (2016). Hur hamnade vi här? En analys av Göteborgs universitets resultat i internationella rankningar. Göteborgs universitet, Dnr V 2014/