TA 201 Regelverkets struktur

Transkript

1 TÄVLINGSANVISNING TA 201 Regelverkets struktur VERSION BESLUTAD AV SOFT den 9 december 2013 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2014 ERSÄTTER Tidigare anvisning ( ) Syfte och målgrupp Anvisningen innehåller fördjupat information om regelverkets struktur och uppbyggnad. Den vänder sig till såväl tävlande som arrangör. Innehåll 1. Inledning Tävlingsregler Tävlingsanvisningar Kommentar... 3 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

2 1. Inledning Det äldre regelverket bestod av regler, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och anvisningar. Det nya regelverket består endast av regler som beslutas av förbundsmötet och anvisningar, som beslutas av förbundsstyrelsen. Tävlingsbestämmelserna har i huvudsak införlivats med anvisningarna och de övriga bestämmelserna överförts till dokument utanför regelverket. Reglerna har renodlats så att regeluppsättningen nu är mera principiell än tidigare. Detta har åstadkommits genom att en hel del detaljregler överförts till anvisningarna samt att i andra fall principiellt viktiga regler rensats från detaljer. Anvisningarna har i samtliga fall setts över och uppdaterats i ljuset av den utveckling som sporten genomgått på senare år. Nya anvisningar har tillkommit dels p g a den regelrensning som skett och dels p g a tillskotten från tävlingsbestämmelserna. 2. Tävlingsregler Reglerna kan, med utgångspunkt från deras funktion, indelas i påbud, förbud, rekommendationer, undantag och förklaringar. De kan identifieras genom sina nyckelord; påbudet innehåller nyckelordet ska, förbudet får inte, rekommendationen bör och undantaget får. Förklaringsregler saknar däremot nyckelord. Påbuden och förbuden är tvingande. Överträder någon en tvingande regel medför detta en risk för bestraffning. Rekommendationerna beskriver önskvärda förhållningssätt. För sportens bästa är det viktigt att de följs, men handlar någon i strid mot en rekommendation kan denne inte bestraffas för detta. Undantagen innebär en tillåtelse att avvika från en annars tvingande regel. Dispenser är till sin karaktär undantagsregler. Förklaringarna är definitioner i vid mening. Deras uppgift är att underlätta inlärning och förståelse av regelverket. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 3

3 3. Tävlingsanvisningar Anvisningarna kompletterar reglerna. De förklarar hur enskilda regler ska tolkas och tillämpas. Varje anvisning har också sitt ursprung från en eller flera regler. Det förekommer dock många regler som saknar anvisning. Anvisningarna innehåller i varierande omfattning element av påbud, förbud, rekommendationer, undantag och förklaringar. Elementen har samma syfte som motsvarande regler. En överträdelse av ett tvingande element (påbud eller förbud) i en anvisning är lika allvarlig och medför samma konsekvenser som en överträdelse av en tvingande regel. En betydande del av anvisningstexterna saknar egentlig regelkaraktär. Detta material har tillkommit för att ge råd/tips till arrangörer och tävlande i olika situationer. 4. Kommentar Ett huvudskäl för omstruktureringen av regelverket har varit att göra det flexiblare. Orienteringssportens högsta beslutande organ förbundsmötet är endast samlat under ett veckoslut vartannat år. Den begränsade tid som förbundsmötet har till sitt förfogande motiverar att regelverkets detaljfrågor överflyttas till anvisningar som beslutas av förbundsstyrelsen. Formellt medför överflyttning en ökad makt i regelfrågor för förbundsstyrelsen. I praktiken leder detta till ett större inflytande för tävlingskonferensen och ordförandekonferensen, vars rekommendationer i högre utsträckning än tidigare kan omsättas i snabba beslut. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 3

4 TÄVLINGSANVISNING TA 301 Tävling, klasser och deltagande (inkl. banlängder och svårighetsnivåer) VERSION BESLUTAD AV SOFT den 9 december 2013 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2014 ERSÄTTER Tidigare anvisning ( ) Syfte och målgrupp Anvisningen kompletterar tävlingsreglerna avseende klassindelning, banlängder och svårighetsnivåer. Den vänder sig till både tävlande och arrangörer. Innehåll 1 Tävlingsindelning (tävlingsarrangemangets nivå) 2 2 Förutsättningar för tävlingsorientering respektive motionsorientering 3 3 Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid medel- och långdistans 5 4 Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid sprint- och långdistans 7 5 Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid stafettävling 7 6 Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid nattävling 7 7 Klasser och segrartider vid SM 8 8 Kombinationslag och föreningar i långsiktig samverkan 9 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

5 1 Tävlingsindelning (tävlingsarrangemangets nivå) Avsnitt 3.2 i tävlingsreglerna tar upp hur tävlingsarrangemangen kan indelas i nivåer utifrån status och kvalité. Här nämns mer specifikt vilka tävlingar som avses. Nivå 1: Internationella värdetävlingar i Sverige, samt O-Ringen. VM, EM, världscup och O-Ringen. Nivå 2: Nationella värdetävlingar SM, USM, serie arrangerad på uppdrag av SOFT (t ex Silva League), Tiomila, 25manna, U10mila, Dala- Dubbeln, Smålandskavlen samt landslagstester. Nivå 3: Övriga nationella tävlingar med eller utan elitklasser, riksmästerskap, regionala mästerskap och distriktsmästerskap. Nivå 4: Distriktstävlingar Nivå 5: Närtävlingar, inklusive motionsorientering Följande tabell beskriver hur tävlingsnivå förhåller sig till olika tävlingstyper: Tävlingsnivå Tävling Nationellt mästerskap Internationellt mästerskap Internationell tävling WRE* Nationell stafett Nationell individuell tävling Distriktstävling Närtävling Nivå 1 (internationell värdetävling) EM och VM Världscup Kan sökas O-Ringen Nivå 2 (nationell värdetävling) SM, USM Kan sökas Tiomila, 25manna U10mila, Smålandskavlen, Dala- Dubbeln Silva League, landslagstester Nivå 3 (annan nationell tävling) DM, riksmästerskap, regionalt mästerskap Kan sökas Övriga stafetter Övriga nationella tävlingar Nivå 4 (distriktstävling) Tävling främst för distriktets deltagare, t ex ungdomsserier, klubbmatcher m fl Nivå 5 (närtävling) Träningstävling, motionsorientering m fl *) WRE = World Ranking Event Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 9

6 2 Förutsättningar för tävlingsorientering respektive motionsorientering Tävlingsreglernas avsnitt 3.3 handlar om tävlingsklasser och åldersindelning. Orienteringens klassystem delas in i tävlingsorientering och motionsorientering, vilka arrangeras med olika förutsättningar. Tävlingsorientering ska alltid erbjudas vid tävling inom nivåerna 1-3*. För nivå 4 och 5 bestäms klasser i samråd med distriktet. I övrigt gäller följande: Klasserna består av åldersindelade klasser. För barn och ungdomar, -16 år, ska samtliga klasser erbjudas, inklusive Kort-klasser vid både medel- och långdistanstävling. För vuxna år ska samtliga klasser erbjudas, inklusive Kort-klasser vid långdistans. För vuxna 35- år ska klasser erbjudas i intervall om högst 10 år. Lämpligt intervall väljs i samråd med OF. Vid behov får arrangör i samråd med OF och SOFT även erbjuda Kort-klasser för D/H35 och äldre vid långdistans. För åldersgrupperna 18, 20 och 21 år får elitklasser erbjudas efter tillstånd av OF. Direktanmälan får finnas i alla klasser utom rankingmeriterande klass. Fri intervallstart** får erbjudas på nivå 1-3, dock ej i rankingmeriterande klass. Fri intervallstart** bör erbjudas på nivå 4-5, dock ej i rankingmeriterande klass. Startmellanrum vid tävling över medel- och långdistans ska vara minst två minuter i alla klasser. Undantag får göras vid många deltagare. För klasserna D/H Kort ska möjligheten finnas att delta i patrull, se kommentar nedan. Arrangör får som ett tillåtet alternativ även erbjuda patrullklasser för ungdomar med fri ålderssammansättning, t ex D13-16 Patrull. Motionsorientering ska alltid erbjudas vid tävling inom nivåerna 1-3 och bör erbjudas på nivå 4 och 5. I övrigt gäller följande: Klasserna består av inskolningsklass, utvecklingsklasser samt öppna motionsklasser. Inskolningsklass och utvecklingsklasser ska alltid erbjudas. Minst tre öppna motionsklasser ska alltid erbjudas. Minst nio öppna motionsklasser bör alltid erbjudas (se kommentar nedan). Fler öppna motionsklasser får erbjudas. Inskolningsklass och utvecklingsklasser riktar sig till barn och ungdomar, oavsett kön och är inte åldersindelade. Öppna motionsklasser riktar sig till alla oavsett ålder, kön och föreningstillhörighet. Vid behov får arrangör i samråd med OF och SOFT även erbjuda åldersindelade motionsklasser. Förutsättningar, såsom startmellanrum, banlängd, svårighetsgrad, skuggning mm bestäms då vid respektive tävlingstillfälle. Direktanmälan ska finnas i samtliga klasser. Fri starttid ska alltid erbjudas, dvs samtidig start är tillåten. Skuggning får förekomma. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 9

7 Sprinttävling Minst en utvecklingsklass och en öppen motionsklass ska alltid erbjudas. Vid behov får arrangören erbjuda fler åldersindelade klasser. Segrartiden ska då vara mellan minuter i alla vuxenklasser och mellan minuter i alla ungdomsklasser. Startmellanrum ska vara minst en minut i alla klasser. Undantag får göras vid många deltagare. Ultralång distans Klasser D/H18-75 ska alltid erbjudas. Vid behov får arrangören erbjuda fler åldersindelade klasser. *) Vid DM bestämmer distriktet själv klasser. **) Fri intervallstart = Deltagaren bestämmer själv sin starttid, i mån av plats, från en fördelning av tidpunkter med lika intervall som arrangören fastställer. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 4 av 9

8 3 Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid medel- och långdistans De banlängder som anges avser individuell tävling under dagtid och är riktvärden i kilometer. Vid bestämmande av banlängd ska särskild hänsyn tas för ungdomar och för de allra äldsta. Verklig banlängd får, efter samråd inom distriktet (OF), avvika upp till 20 % av riktvärdet. MOTIONSORIENTERING TÄVLINGSORIENTERING Inskolnings- och utvecklingsklasser Ungdomsklasser Klass Längd Nivå Klass Längd Nivå Klass Längd Insk. (Inskolningsklass) 1,5/1,5 D10 2,0/2,5 H10 2,0/2,5 U1 (Utvecklingsklass 1) 2,0/2,0 D12 Kort 2,0/2,5 H12 Kort 2,0/2,5 U2 (Utvecklingsklass 2) 2,5/2,5 D12 2,5/3,0 H12 2,5/3,0 D14 Kort 2,5/3,0 H14 Kort 2,5/3,0 Öppna motionsklasser D14 3,0/4,0 H14 3,0/4,0 Klass Längd Nivå D16 Kort 3,0/4,0 H16 Kort 3,0/4,0 ÖM1 (Öppen motion 1) 2,5/2,5 D16 3,5/4,5 H16 3,5/5,5 ÖM2 (Öppen motion 2) /4,0 ÖM3 (Öppen motion 3) 3,0/3,0 Vuxenklasser, inkl. elitklasser ÖM4 (Öppen motion 4) /5,0 Klass Längd Nivå Klass Längd ÖM5 (Öppen motion 5) 3,5/3,5 D17-20 Kort... /4,5 H17-20 Kort... /5,5 ÖM6 (Öppen motion 6).../6,0 D18 3,5/5,0 H18 3,5/6,5 ÖM7 (Öppen motion 7) 3,0/3,0 D18 Elit 3,5/6,0 H18 Elit 4,0/7,5 ÖM8 (Öppen motion 8) 4,5/4,5 D20 3,5/5,5 H20 3,5/7,5 ÖM9 (Öppen motion 9) /7,5 D20 Elit 4,0/7,0 H20 Elit 4,5/10,0 D21 Kort... /5,0 H21 Kort... /8,0 Exempel på fler valfria motionsklasser: D21 3,5/7,0 H21 4,5/10,0 ÖM10 (Öppen motion 10) 4,0/4,0 D21 Elit 4,5/10,0 H21 Elit 5,0/14,0 ÖM11 (Öppen motion 11) /5,5 D35 3,5/6,0 H35 4,5/8,0 Motionsbanan D40 3,5/5,0 H40 4,0/7,5 Direktbana 4 D45 3,0/4,5 H45 4,0/6,5 Poängorientering D50 3,0/4,0 H50 3,5/6,0 GPS-klassen D55 3,0/4,0 H55 3,5/5,5 D60 2,5/3,5 H60 3,5/5,0 D65 2,5/3,5 H65 3,0/4,5 D70 2,5/3,0 H70 3,0/4,0 D75 2,0/3,0 H75 3,0/3,5 D80 2,0/2,5 H80 2,5/3,0 Motion 1-6 (orange text) = motsvarande klass från D85 2,0/2,5 H85 2,0/2,5 Motionsorientering anordnat under vardagar D90 1,5/2,0 H90 1,5/2,0 D95 1,0/1,5 H95 1,0/1,5 Beskrivning av terräng och nivå (svårighetsgrad) Grön bana. Tydligt, sammanhängande nät av vägar, stigar, staket, stenmurar, vattendrag, öppen mark eller liknande. Lätta kontroller på eller alldeles intill själva vägen, stigen, vattendraget, den öppna marken osv. Vit bana. Samma terräng som för grön bana, men kontrollen kan ligga vid sidan av vägen, stigen, stenmuren, vattendraget, den öppna marken eller liknande. Själva föremålet som kontrollen sitter vid är fortfarande lätt och tydligt, till exempel en sten eller en tydlig höjd. Gul bana. Något svårare terräng än för grön och vit bana men fortfarande enkelt att ta sig fram i skogen. Kontrollen kan sitta en bit från vägen, stigen, vattendraget osv och du ska till exempel kunna gena mellan två vägar eller stigar om du vill tjäna tid jämfört med att springa runt. Orange bana. Fortfarande lätt terräng att ta sig fram i. Inte bara stigar, vattendrag etc ska kunna följas utan också större sankmarker (mossar), höjdkanter, åsar och sänkor. Föremålet kontrollen sitter vid är svårare än på gul bana, men tydliga föremål i närheten finns att hitta på kartan. Röd bana. Samma svårighet som orange, men även tätare och backigare terräng får förekomma. Violett bana. Samma svårighet som orange och röd mellan kontrollerna, men alla typer av föremål som kontrollen sitter vid får förekomma. Här är det viktigt att förenkla, dvs att ta kontrollen från ett håll där det finns något stort och tydligt i terrängen. På så sätt kan kontrollmissar undvikas. Blå bana. Svårighet anpassas till de skickligaste. Att kunna läsa på höjdkurvor och detaljer är en stor fördel. Tät och backig terräng undviks. Svart bana. Samma svårighet som blå, men all typ av terräng får förekomma. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 5 av 9

9 Beräknade segrartider för elitklasser (dag) För elitklasser har beräknade segrartider tagits fram som ett komplement till banlängderna. För övriga klasser grundar sig beräknad segrartid enbart på banlängden. För SM anges beräknade segrartider senare i eget avsnitt. Medeldistans Långdistans Klass Beräknad Klass Beräknad Klass Beräknad Klass Beräknad segrartid segrartid segrartid segrartid D min H min D min H min D min H min D min H min D min H min D min H18 55 min Öppna motionsklasser i syfte att möta nya i sporten De öppna motionsklasserna riktar sig till såväl etablerade som nya deltagare som vill få en orienteringsutmaning utifrån sina egna förutsättningar. En grupp nya deltagare är de s k motionsorienterarna, dvs de orienterare som under vardagar deltar vid SOFTs satsning på motionsorientering (se Därför är det angeläget att de öppna motionsklasserna även möter denna grupp och framförallt deltagare som vill springa längre banor på en lägre svårighetsnivå, trots att det kan medföra extraarbete att lägga och sätta ut dessa banor för arrangören. Speciellt viktigt är det att de distrikt vars arrangörer erbjuder motionsorientering under vardagarna även erbjuder motsvarande klasser på helgtävlingarna. Dessa klasser presenteras specifikt som Öppen motion 1-6 i den grafiska översikten ovan. Avseende startdjup för de öppna motionsklasserna är det viktigt att dessa möter de nya deltagarnas förutsättningar och behov. Här ses därför gärna ett startdjup öppet mellan t ex kl 9-12 på helgerna för en nationell tävling för att på så sätt möta familjer med orienterande barn, samt också de deltagare som vill hinna med mer än att orientera en lördag eller söndag. Patrullklasserna D/H12-16 Kort i trygghetssyfte Syftet med möjligheten att delta i patrull i de korta ungdomsklasserna är tryggheten. Skuggning är dock ej tillåten. Tiden räknas på den patrullmedlem som är ute längst, vilket betyder att alla i patrullen ska ha kontrollkort. Tjejer får delta ensamma eller i patrull i killarnas klass. Tävlande från olika föreningar får ingå. Arrangör avgör i övrigt villkor, såsom högsta antal deltagare i patrullen, startmetod osv. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 6 av 9

10 4 Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid sprint- och ultralång distans Sprintdistans För traditionell orientering i skog beskriver en färgskala svårighetsnivån. Motsvarande skala finns inte för sprintdistans. Svårigheten beror istället på tävlingsområdets egenskaper och vägvalsmöjligheter, där distansens särart med hög fart och snabba beslut ska speglas i banläggningen. Läs mer i särskild anvisning för karta och banläggning. Klass Beräknad segrartid Klass Beräknad segrartid D min H min D min H min Ultralång distans D/H18-65 ska ha svårighetsnivå svart. Klasser D/H70 och äldre ska ha svårighetsnivå blå. Verklig banlängd får, efter samråd inom distriktet, avvika upp till 20 % av riktvärdet. Klass Banlängd Beräknad segrartid Klass Banlängd Beräknad segrartid D km 80 min H km 90 min D km 100 min H km 110 min D km 125 min H km 150 min D km H km D 40 9 km H km D 45 9 km H km D 50 8 km H km D 55 8 km H km D 60 6 km H km D 65 6 km H 65 8 km D 70 5 km H 70 6 km D 75 5 km H 75 6 km 5 Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid stafettävling Vid stafettävling bestäms klassindelning, svårighetsgrad, banlängd samt särskilda begränsningar med avseende på kön och ålder per sträcka, av arrangören. 6 Klasser, banlängder och svårighetsnivå vid nattävling Vid nattävling rekommenderas samma klassindelning och svårighetsnivå som vid dagtävling. Vid långdistans rekommenderas en avkortad segrartid om ca 20 %. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 7 av 9

11 7 Klasser och segrartider vid SM Vid SM individuellt gäller följande ungefärliga segrartider: Klass Lång Medel Sprint Ultralång Natt D21 kval min 30 min 12 min D21 final 70 min min min 125 min 65 min H21 kval min 30 min 12 min H21 final 90 min min min 150 min 75 min D20 kval min 25 min 12 min D20 final 60 min min min 100 min 50 min H20 kval min 25 min 12 min H20 final 70 min min min 110 min 65 min D18 kval min 25 min 12 min D18 final 50 min min min 80 min 40 min H18 kval min 25 min 12 min H18 final 55 min min min 90 min 50 min Vid SM i stafett gäller följande ungefärliga segrartider: D min, långdistanskaraktär min, långdistanskaraktär, eller min, medeldistanskaraktär min, långdistanskaraktär H min, lång min, lång, eller min, medel min, lång D min, lång min, lång, eller min, medel min, lång H min, lång min, lång, eller min, medel min, lång Mellansträckans karaktär bestäms av arrangören i samråd med bankontrollant och SOFT utifrån hur tävlingsområde och arena ser ut. Vid USM gäller följande ungefärliga segrartider: Klass Långdistans Sprintdistans D16 45 min 12 min H16 45 min 12 min D15 40 min 12 min H15 40 min 12 min Vid distriktsstafetten i samband med USM gäller följande löpordning och beräknade segrartider: Str 1: H15 40 min Str 2: D15 35 min Str 3: H16 40 min Str 4: D16 35 min Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 8 av 9

12 8 Kombinationslag och föreningar i långsiktig samverkan Avsnitt 3.4 i tävlingsreglerna handlar om rätten att delta i en orienteringstävling. En del i detta är s k kombinationslag mellan klubbar i stafettävling. Med syfte att delta, inte vinna Syftet med kombinationslag är att ge även mindre föreningar möjlighet att delta vid stafetter. En förening ska därför i första hand bilda eget eller egna lag, bestående av de bästa egna löparna, och i andra hand bilda kombinationslag tillsammans med annan förening. Bedömning av löparnas rangordning görs subjektivt av föreningen själv. Vid misstanke om olämplig tillämpning av regeln kan regelanmälan lämnas in till tävlingsledningen som avgör rimligheten i föreningens subjektiva bedömning. En förening får i en tävlingsklass inom en tävling, utöver med egna lag, endast delta i ett kombinationslag. Det här betyder att man inte kan bilda flera kombinationslag med vare sig samma förening eller andra föreningar. Detta gäller ej då förening samverkar långsiktigt med en eller flera föreningar (se nedan). I start- och resultatlista ska samtliga ingående föreningars namn ingå i den mån det är praktiskt möjligt. Bildande av kombinationslag är inte tillåtet vid mästerskapstävling. Föreningar i långsiktig samverkan Förening kan, efter av SOFT godkänd ansökan, samverka långsiktigt med en eller flera föreningar. Föreningarna deltar med gemensamma lag vid stafettävlingar under ett helt kalenderår i taget, men deltagarna representerar sin egen förening vid individuella tävlingar. Syftet med denna typ av samverkan är som för kombinationslagen beskrivna ovan att även ge mindre föreningar möjlighet att delta vid stafetter, dock med några tillägg: Att behålla basen för ungdomsrekryteringen i respektive föreningars upptagningsområden Att bibehålla respektive förening som arrangörer Att skapa en miljö där ungdomar/juniorer/seniorer med elitambitioner stannar kvar i sin moderförening Att höja kvaliteten på träningar genom både ökad konkurrens och ökad gemenskap där de ingående föreningarnas medlemmar tränar och tävlar tillsammans De lag som tävlar i denna typ av kombination vid stafetter definieras på samma sätt som rena klubblag, dvs som lag med deltagare från endast en förening. Följande särskilda kriterier gäller för samverkande föreningars stafettlag: Ansökan, med utförligt motiv för föreslagen samverkan, ska inlämnas till SOFT:s förbundsstyrelse senast den 31 december för att gälla till nästkommande år. Namnförslag på lagsamarbetet ska godkännas av SOFT. Vid alla stafettävlingar, mästerskap undantaget, får ingående föreningar endast delta med ett eller flera gemensamma lag (ej egna lag), även om samtliga ingående lagmedlemmar normalt representerar samma förening vid individuella tävlingar. Vid mästerskap får ingående föreningar endast delta med eget/egna lag. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 9 av 9

13 TÄVLINGSANVISNING TA 401 Allmänna villkor och teknisk anvisning för tävling VERSION BESLUTAD AV SOFT den 8 december 2014 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2015 ERSÄTTER Tidigare version ( ) Syfte och målgrupp Den fördjupar sig i kapitel 4 och 5 i regelboken, Allmänna villkor för tävling och Tekniska regler för tävling. Den vänder sig i första hand till tävlingsledning, arenafunktion och startfunktion, men är också bra att ta del av för funktionen kommunikation, media och marknadsföring. Innehåll 1 Kvalitetssäkring 2 2 Avtal och ansvarsfördelning vid tävling inom nivå 1 och Samråd och hänsyn 4 4 Arrangörens rätt att teckna avtal 4 5 Tävlingsansökan och annan tävlingsadministration 4 6 Avlysning och sekretess 4 7 Inbjudan till tävling 5 8 Kommunikation, media och marknadsföring 6 9 Information till tävlande och tävlings-pm 6 10 Tävlingsjury 7 11 Sportslig rättvisa och tekniska regler för tävling 8 12 Kvalitetskontroll 8 13 Karta och banläggning 8 14 Arena 9 15 Startplats och startprocedur Maximal löptid Orienteringsbanan Tävlingsdokumentation Signering av tävlingsrapport 12 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

14 1 Kvalitetssäkring Enligt TR 4.12 har tävlingsledaren det yttersta ansvaret för att tävlingen genomförs enligt regelverket samt har det övergripande ansvaret för att leda och fördela arbetet. Det är vad vi tror vi redan vet som hindrar oss från att lära oss nytt Enligt TR 4.12 ska tävlingsledningen bestå av minst två personer, däribland tävlingsledaren. Vid tävling inom nivå 1-4 tillsätter OF en tävlingskontrollant, en bankontrollant samt en kartkontrollant. Vid tävling inom nivå 1-2 tillsätter SOFT också en eller flera arrangörscoacher för att säkerställa att kvalitetssäkringen fungerar och framförallt, för att utvärdera och utveckla tävlingar inom dessa nivåer. I begreppet kvalitetssäkring ingår också att säkerställa att orienteringens regelverk följs av såväl arrangör som tävlande i syfte att skapa rättvisa tävlingar. Nedanstående två bilder illustrerar skillnaden mellan kvalitetsproblem och kvalitetssäkring. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 12

15 Tävlingsledarrapport Cirka fyra månader före tävlingen bör och senast sex veckor före tävlingen ska tävlingsledare till tävlingskontrollant lämna ifylld tävlingsledarrapport på blankett (elektroniskt) som är fastställd av SOFT. Tävlingsledarrapport hittas via orientering.se. 2 Avtal och ansvarsfördelning vid tävling inom nivå 1 och 2 Avtal För flera utav våra tävlingar inom nivå 1 och 2 regleras en överenskommelse mellan arrangör, OF och SOFT i separat avtal. Avtal undertecknas så snart arrangören tilldelats tävlingen. Särskilt avtal för tävling inom nivå 1 och 2 finns på orientering.se. Ansvarsfördelning Så här ser ansvarsfördelningen ut i stora drag (mer detaljerat i ett eventuellt avtal): Arrangören Har det yttersta ansvaret för planering och genomförande av tävlingen Informerar fortlöpande OF (och SOFT) om viktiga beslut som rör tävlingen Står för kart-, ban- och tävlingskontrollanternas reseersättningar enligt regler som utarbetats av SOFT Bistår OF och SOFT med kontaktinformation till funktionärer OF SOFT Har det yttersta ansvaret för kvalitetssäkringen av tävlingen, vilket betyder att ansvara för det kontrollantsystem som står beskrivet i SOFTs tävlingsregler. I föregående punkt ingår att, så snart arrangören tilldelats tävlingen, utse kontrollanter. Kontrollerar och godkänner tävlingsområden Utför kontroll av planering och genomförande enligt SOFTs regler och anvisningar Godkänner olika delar av arrangemanget såsom karta, tryck, inbjudan, PM osv. Säkerställer att kvalitetssäkringen fungerar för O-Ringen, SM, internationella värdetävlingar i Sverige (VM, EM, världscup osv.) samt för serie arrangerad på uppdrag av SOFT (t ex Silva League). I föregående punkt ingår att, så snart arrangören tilldelats tävlingen, utse arrangörscoach/er. Utformar och tillhandahåller regler och anvisningar för arrangörer Ansvarar för utbildning av arrangörer, kontrollanter och kartritare Bistår arrangörer support i såväl tävlingstekniska som arenamässiga frågor Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 12

16 3 Samråd och hänsyn Regleras i TR 4.2 och i särskild anvisning för samråd och hänsyn. 4 Arrangörens rätt att teckna avtal I TR 4.3 står om arrangörens rätt att teckna avtal om sponsring, reklam och övrig samverkan med annan part. Vad som gäller sponsring och reklam regleras i särskild anvisning för kommunikation, media och marknadsföring. 5 Tävlingsansökan och annan tävlingsadministration Följande avsnitt tas upp i särskild anvisning för tävlingsadministration: Tävlingsadministration i Eventor (före/efter tävling) Tävlingsadministration under tävling IT-säkerhet och resursplanering Ansökan om att arrangera tävling Upprättande av klasser Avgifter Tilläggsavgifter för särskilda tjänster Anmälan till tävling och senaste anmälningstidpunkt Startordning och startmellanrum Lottning och startlista Elektronisk stämpling och tidtagning Livebevakning Resultatlista Tävlingsrapport 6 Avlysning och sekretess Vad som gäller avlysning regleras i TR 4.5. Använd följande skrivning för avlysning så snart tävlingsområde är beslutat: Tävlingsområdet är avlyst för all tränings- och tävlingsverksamhet till dess tävlingen är avgjord. För stadssprinter, komplettera lämpligen med följande text: Det är tillåtet att vistas i området fram till bestämd tidpunkt på tävlingsdagen, men ej att testa (provlöpa, provgå osv.) potentiella bansträckningar. Efter denna tidpunkt gäller arrangörens vägvisning till samlingsplatsen, se Tävlings-PM. I övrigt gäller följande: Avlysning sker på tävlingens hemsida eller på arrangörsföreningens hemsida om egen hemsida för tävlingen saknas. Information om försäljning av gamla kartor sker med fördel i samband med att avlysning presenteras. Ingen hänvisning från sker längre. Offentliggör målplatsen minst en vecka före tävling, speciellt till allmänheten på orten där tävlingen arrangeras. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 4 av 12

17 7 Inbjudan till tävling Enligt TR 4.8 ska inbjudan till tävling innehålla all den information som den tävlande behöver för att fatta ett väl underbyggt beslut om att anmäla sig till tävlingen. Följande uppgifter är ofta nödvändiga för att uppfylla detta krav: Tävlingsdag och tid Tävlingens form, distans och typ Eventuell masstart Klasser och banlängder Tidpunkt för första start Karta (tryckår, kartritare, skala, ekvidistans, tryckmetod samt tryckare/färgutskrivare) Terrängbeskrivning System för elektronisk stämpling och tidtagning Anmälningsavgifter och betalningsvillkor Hur anmälan ska göras Senaste tidpunkt för anmälan och efteranmälan Arenans belägenhet eller samlingsplats Viktiga avstånd (parkering arena startplatser) Eventuell lättnad i kraven på tävlingsklädsel Eventuellt reservområde Omklädning och dusch Barnaktiviteter Servering Huvudfunktionärer (tävlingsledare, banläggare, ) I övrigt gäller följande: Innan inbjudan publiceras ska den skickas till OF:s tävlingskontrollant för kontroll, synpunkter och godkännande. Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska den även skickas till SOFTs arrangörscoach. Inbjudan bör publiceras på tävlingens hemsida 4-6 månader före tävlingen. Information som tillkommer efter att inbjudan publicerats bör införas före anmälningstidens utgång. Det är då viktigt att det framgår vad som är nytt. Om arrangören frångår normala rutiner vid tävlingen ska detta tydligt framgå av inbjudan, t ex under rubriken Nyheter. Om inbjudan ges ut samlat för flera arrangemang bör de uppgifter som är gemensamma för tävlingarna skrivas på ett och samma ställe. Om efteranmälda kommer att lottas ihop med ordinarie anmälda, ska detta framgå av inbjudan. Obligatoriska tilläggsavgifter som arrangören avser att ta ut (se eget avsnitt), ska framgå av inbjudan. Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska särskild tävlingsservice ges deltagarna via tävlingens hemsida. Det innebär: o Att vara särskilt behjälplig via e-post och/eller telefon i samband med stoppdatum för anmälan, stoppdatum för eventuella logibeställningar samt dagarna före och under tävling. o Att på hemsidan ge tips om lämpliga logimöjligheter i olika prisklasser. o Att om möjligt erbjuda ett deltagarpaket som innehåller tävlings-pm, matbiljett samt sträcktidslista vid målgång (vid SM ingår mat i deltagaravgiften). Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 5 av 12

18 8 Kommunikation, media och marknadsföring Regleras i särskild anvisning för detta ändamål. 9 Information till tävlande och tävlings-pm Enligt tävlingsreglernas avsnitt 4.11 ska den tävlande i tävlings-pm och startlistor som anslås vid arenan få de upplysningar som är av betydelse för sitt deltagande i tävlingen. Arrangörens tävlings-pm gäller som tillägg till regelverket. Följande uppgifter är ofta nödvändiga för att uppfylla tävlingsreglernas krav: Starttider, startordning och maximitider (inkl. hur länge efter egen starttid som start medges) Terrängbeskrivning Karta (tryckår, kartritare, skala, ekvidistans, tryckmetod, tryckare/färgutskrivare, samt lokala karttecken) Vätskeplatser Förekommande snitslar och deras färger System för stämpling och tidtagning Beskrivning av kontrollmarkeringar och stämplingsanordningar Förbjudna områden Plats för sanitära anordningar Gångavstånd och vägbeskrivning till startplatser (inkluderar vägens beskaffenhet och stigning) Plats för utlämning av nummerlappar Senaste tid som lämnande av återbud ska ske Vid tävling inom nivå 1 och 2: Transportförutsättningar för tävlande, avlyst arena, förbjuden elektronisk utrustning vid förstart, GPS-utlämning, kontrollbeskrivnings storlek samt information om bagage. Vid stafett: Hantering av laguppställningar, lagändringar, bricknummer mm. Tid och plats för prisutdelning Tävlingsledningens sammansättning Juryns sammansättning Särskilda bestämmelser för tävlingen I övrigt gäller följande: Innan tävlings-pm publiceras ska det skickas till OF:s tävlingskontrollant för kontroll, synpunkter och godkännande. Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska det även skickas till SOFTs arrangörscoach. Ett preliminärt PM bör publiceras på tävlingens sida före tävlingsdatum. Det bör dock inte ske tidigare än sju dagar före tävling. På tävlingsdagens ska ett slutligt PM anslås på arenan. Det kan också delas ut till samtliga tävlande. Ändringar jämfört med preliminärt PM ska markeras. Ett kompletterande PM kan ibland behövas och ska i så fall publiceras på samma sätt. Vid reservtillsättning ska telefonnummer anges dit anmälda kan lämna återbud. Då deltagare i inskolningsklass, U-klasser samt öppna motionsklasser får sin karta mer än en minut före start ska detta alltid framgå av tävlings-pm. Vid sprinttävling ska information till de tävlande ägnas stor omsorg. Bland annat är det viktigt att informera om fordonstrafik förekommer i området och om det finns andra förutsättningar som normalt inte gäller för orientering i skogsmiljö. Det ska också informeras om eventuella förbudsområden och hur de är markerade. OBS! Muntlig information via speaker får aldrig ersätta tävlings-pm! Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 6 av 12

19 10 Tävlingsjury Regelbokens kapitel 8 handlar om regelanmälan, protester, tävlingsjury mm. Processen är viktig för den tävlandes rättssäkerhet. En rättvis tävling måste alltid gå före en snabb tävling. Då maximitiden för den sist startande gått ut anses tävlingen avslutad. Inga regelanmälningar till tävlingsledning eller protester till tävlingsjuryn kan då längre göras. Prisutdelning kan dock i de allra flesta fall påbörjas utan att maximitiden gått ut. Följande gäller i övrigt: Juryn ska informeras om TA 801 Handläggning av protest. SOFT tillsätter jury vid O-Ringen, SM samt vid serie arrangerad på uppdrag av SOFT. OF tillsätter jury vid övriga tävlingar. Juryns sammansättning ska framgå av tävlings-pm eller kompletterande PM. Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska ledamöterna av juryn kostnadsfritt erbjudas: o Eventuellt program, tävlingskartor, biljett till eventuell mat samt övrig information o Legitimation så att de får parkera nära målet (press eller funktionärsparkering) o Legitimation så att de får tillträde till pressläktare och övriga avspärrade områden t ex tävlingssekretariat Då maximitiden för den sist startande gått ut anses tävlingen avslutad. Inga regelanmälningar kan då göras. Handläggning av protest Juryns arbete och uppgifter framgår av särskild anvisning för handläggning av protest. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 7 av 12

20 I de kommande avsnitten samlas de delar som rör kapitel 5 i regelboken, Tekniska regler för tävling, men som inte getts utrymme för en särskild anvisning. 11 Sportslig rättvisa och tekniska regler för tävling Som arrangör är ni skyldiga att skapa tävlingar med sportslig rättvisa. Detta innebär bland annat att se till så att banläggare och övriga funktionärer har rätt kompetens. Exempel på ytterligare åtgärder att vidta vid behov: Att noga överväga lämpligt startavstånd för att minska risken för att löpare kommer ihop, utan att detta medför ett alltför stort startdjup. Att använda sig att spridningsmetoder och möjligheten till kartbyte och att också ange i tävlings-pm att detta förekommer. Att genomföra kontroller av regelefterlevnaden t ex genom att placera ut funktionärer på strategiska platser längs banan. Att agera vid misstanke om regelbrott genom att i första hand höra de berörda. 12 Kvalitetskontroll Kvalitetskontroll, i form av tävlings-, ban- och kartkontroll, regleras i särskild anvisning för detta ändamål. 13 Karta och banläggning Karta, inklusive kartskala, samt banläggning, regleras i särskild anvisning för detta ändamål. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 8 av 12

21 14 Arena Vägvisning Skyltning ska vara extra tydlig till tävlingen. Skyltar ska ange tävlingsnamn och att sporten är orientering. Orienteringsskärm får användas, men får inte ersätta skyltning. Skyltning i övrigt På en informationsskylt i anslutning till arenan bör förbipasserande i god tid informeras att det arrangeras en orienteringstävling i området. Tydlig skyltning är också viktigt från parkering, eller hållplats för allmänna transportmedel, till arenan, samt på själva arenan. Sjukvård För tävling inom nivå 1-3 ska enligt tävlingsreglerna sjukvård finnas vid arenan. För tävling inom nivå 1 och 2 ska sjukvårdskunnig personal finnas vid målet och sjukvårdsplats vara anordnad i uppvärmd lokal eller uppvärmt tält. Ambulans ska alltid snabbt kunna ta sig till arenan eller annan sjukvårdsplats i skogen. Bussparkering samt bussavlämning Vid tävling inom nivå 1 och 2 bör det finnas både bussparkering och bussavlämning. Speaker Klasser som bevakas av speaker ska alltid ha egen målfålla. Ljudet ska säkerställas i god tid att det fungerar och håller hög kvalité. Särskilt viktigt är det vid en tävling inom nivå 1 och 2. Arenan ska planeras så att publik ser speaker och scen för intervjuer och prisutdelning. OBS! Muntlig information via speaker får aldrig ersätta tävlings-pm! Mobiltäckning och nätverk För tävling inom nivå 1 och 2 ska god mobiltäckning finnas på arenan. Om belastningen väntas bli hög ska även trådlöst nätverk, kopplat mot Internet, finnas med god kapacitet. Vid övriga nivåer bör god mobiltäckning finnas. Upplyst arena vid nattävling Vid nattävling ska arenan vara upplyst. De tävlande ska synas för speaker och publik. Tält eller lokal för dopingkontroll Vid tävling inom nivå 1 och 2 kan RF:s legitimerade dopingskontrollanter dyka upp för dopingprov. Därför ska det finnas en lokal, ett tält eller dylikt för en dopningskontroll. Vätska efter målgång Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska det tillhandahållas vätska efter målgång. Nedmontering Nedmontering av arena, dusch och berörda kontroller får inte påbörjas förrän alla deltagare gått i mål eller före maximitidens utgång för den sist startande. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 9 av 12

22 15 Startplats och startprocedur Startplats och startprocedur mm regleras i avsnitten TR 5.10 och TR Karantän Då karantän behövs, t ex vid individuell SM-tävling eller om GPS-uppföljning vid individuell tävling visas på arenan, är det viktigt att tänka på följande: Väg till start Elektronisk utrustning får inte användas i karantänen. Det inkluderar mobiltelefon. Deltagare får inte efter målgång träffa deltagare som inte startat. I vissa fall, som vid SM Sprint, kan deltagarna hållas vid målet innan de får gå till samlingsplatsen. Enligt tävlingsreglerna ska vägen till start markeras. Avståndsmarkering bör finnas var 500:e meter. Om det vid en tävling finns flera startplatser gäller följande: Startplats 1 ska ha orange/vit snitsel Startplats 2 ska ha orange/blå snitsel Startplats 3 ska ha orange/gul snitsel Överdrag Vid kallt väder ska arrangör vid tävling inom nivå 1-4 transportera överdrag åter till arenan. Vätska före start Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska vätska tillhandahållas vid start. Startplatsens uppbyggnad Enligt tävlingsreglerna ska Gå fram -tid visas vid startplatsen och vara väl synlig. Den ska synas tydligt för såväl korta som långa personer. Klockan bör vara digital. Enligt tävlingsreglerna ska klasser med olika startmetoder tydligt separeras från varandra. Förekommer start av motionsorienterings- och tävlingsorienteringsklasser vid samma startplats ska dessa separeras så de inte stör varandra. Startlista och vid behov kartjusteringar ska finnas anslagna vid startplatsen. Minutlinjer ska vara så pass separerade från varandra att inte deltagarna av misstag passerar någon linje för tidigt. Enligt tävlingsreglerna ska arrangören säkerställa att de tävlande inte går in i den sista fållan för tidigt. Vid tävling med elektronisk stämpling får kontrollen ske genom att en elektronisk enhet placeras vid ingången till den sista fållan. Startmetoder Enligt tävlingsreglerna ska startplatsen anordnas så att, under pågående startprocedur, alla tävlande i en klass startar från samma position i förhållande till startlinjen. Det här innebär: Tävlande som får sin karta i startögonblicket får greppa denna strax före start, men inte vända den eller ta den ur kartbehållaren. Tävlande som får ta sin karta en minut eller tidigare före start får alltid gå fram till startlinjen. Tävlande i jaktstart eller i klass med startstämpling bör inte få kartan före startsignal. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 10 av 12

23 Kartor Följande hantering gäller kartor: Kartbehållare ska placeras så att snabbaste klass står närmast startpunkten. Varje kartbehållare ska ha tydlig klassangivelse och behållarna ska vara väl separerade från varandra. Alla kartor ska vara tydligt markerade med klass på såväl fram- som baksida, alternativt endast märka framsidan i ena hörnet och dölja resten av kartan för den tävlande. Vid jaktstart på tävling inom nivå 1 och 2 ska samtidigt startande klasser ha skilda startfållor. Då startsignalen går Enligt TR ska en funktionär övervaka att start före startsignalen inte förekommer och att de tävlande i övrigt genomför startproceduren korrekt. Enligt TR ska start före startsignal, s k tjuvstart, vid individuell tävling där startstämpling inte tillämpas, ge den tävlande en (1) minuts tidstillägg. Start som bedöms ske medvetet på fel minut ska medföra diskvalifikation. Funktionärer ska även finnas då startmetod sker med startstämpling för att på så sätt övervaka att inte den tävlande medvetet väntar in annan tävlande. I startfållan ska häftapparat med omagnetiska häftklamrar finnas tillgängliga. Om startpunkten inte är belägen på startlinjen ska sträckan från startlinjen till startpunkten snitslas (lämpligen rödvitrandig snitsel) och startpunkten markeras med en kontrollskärm. Stafett Vid stafett sker i allmänhet masstart för en eller flera klasser. Följande gäller: Jaktstart De tävlande ställer upp vid sina kartor vid den tidpunkt före start som arrangör anger. Karta, manuellt kontrollkort, då sådant används, och kontrollbeskrivning ska ligga i en plastficka och vara fästade så att de inte faller ur under tävling. De snabbaste klasserna bör placeras i leden längst fram. Den inbördes ordningen mellan föreningarna bör om möjligt lottas. Om tävlingen är årligt återkommande bör de främst placerade i föregående års tävling om möjligt få startposition motsvarande föregående års placering. Vid stafett och flerdagarstävling är jaktstart en tillåten startmetod att tillämpa. Den innebär att omstart sker enligt tiderna på en sträcka eller de sammanlagda tiderna på två eller flera sträckor med individuell start. Tävlande med bästa tid ska starta först. Patrull Vid patrulltävling i tävlingsklass ska de tävlande vara kvalificerade för klassen. Alla ska ha kontrollkort som under tävlingen bärs personligen under hela banan. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 11 av 12

24 16 Maximal löptid Maximal löptid regleras i TR Vid stafett bör omstart ske för samtliga tävlande på resterande sträckor. Gäller även lag som utgått. 17 Orienteringsbanan Avsnitt TR 5.13 tar upp vad som gäller orienteringsbanan. Delar som rör kartstorlek, kontrollpunktens markering, kontrollkoder, kontrollutsättning, vätska samt förbudsområden regleras i särskild anvisning för karta och banläggning. Delar som rör kontrollstämpling och manuellt kontrollkort regleras i särskild anvisning för tävlingsadministration. 18 Tävlingsdokumentation Efter tävling inom nivå 1 och 2 ska en utvärderingsrapport lämnas till Svenska Orienteringsförbundet. Erfarenheterna ska vara skrivna i punktform och så att de kan komma till nytta för kommande arrangörer i syfte att förbättra kvalitén på framtida tävlingar inom alla nivåer. Rapporten ska lämnas snarast efter tävlingens genomförande, dock senast en månad efter tävlingsdagen. 19 Signering av tävlingsrapport Arrangör av mästerskaps-, nationell och distriktstävling ska senast 10 dagar efter avslutad tävling ladda upp resultat till Eventor och där även avrapportera tävlingen. Eventor utgör förutom underlag för beräkning av tävlingsavgifter även en statistikkälla för uppföljning av verksamheten på kort och lång sikt. Tävlingen ska signeras elektroniskt av tävlingsledaren och tävlingskontrollanten. För beräkning av tävlingsavgifter hämtas underlag från de uppladdade resultaten. Läs mer i särskild anvisning för tävlingsadministration. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 12 av 12

25 TÄVLINGSANVISNING TA 402 Samråd och hänsyn VERSION BESLUTAD AV SOFT 9 december 2013 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2014 ERSÄTTER TA 401 Samråd och hänsyn Bild: Magnus Nyman Syfte och målgrupp Anvisningen innehåller fördjupad information om samråd och hänsyn. Den vänder sig i första hand till arrangörer. Innehåll 1 Allmänt 2 2 Samråd med markägare m fl 2 3 Vårdatumperioden 2 4 Jakt 2 5 Terrängkörningslagen 2 Bilaga 1: Zonindelning och datumgränser 3 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

26 1 Allmänt TR 4.2 tar upp vad som gäller för samråd och hänsyn vid tillgången till ett tävlingsområde. Orienteraren är gäst i naturen. Vi springer i markerna på allemansrättslig grund men får aldrig glömma att allemansrätten även innebär en skyldighet att ta vederbörlig hänsyn till både växt- och djurliv liksom till andra markintressenter. Ett gott förhållande till vår omvärld skapar förutsättningar för framtida tillgång till marker för träning och tävling. Miljöbalken lyder inledningsvis: Naturen utgör en nationell tillgång som skall skyddas och vårdas. Den är tillgänglig för alla enligt allemansrätten. Envar skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med naturen. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd ska länsstyrelsen informeras i god tid inför kartritning och arrangemang som förväntas samla fler än storleksordningen 150 deltagare. Information ska även lämnas inför revidering av befintlig karta som varit i vila. 2 Samråd med markägare m fl Samråd med markägare, jakträttsinnehavare och andra eventuella rättsinnehavare ska ske inför kartritning, inklusive revidering av befintlig karta, samt inför arrangemang. Alla arrangemang ska föregås av någon form av samråd. Storlek och omfattning avgör hur omfattande samrådet bör vara. Syftet med samråden är att informera om den planerade verksamheten för att gemensamt söka lösningar på eventuella problem. 3 Vårdatumperioden Under vår och försommar, den så kallade vårdatumperioden 2, får inga öppna arrangemang 1 genomföras inom regionerna Naturvårdsverket kan göra avsteg från dessa perioder. Beslut fattas av länsstyrelse efter samråd mellan arrangör/of och länsstyrelse. Vårdatumperioden varierar i olika delar av landet. Under veckorna före och efter vårdatumperioden ska särskild hänsyn 2 tas till djurlivet i tävlingsområdet. Mindre, föreningsinterna arrangemang får arrangeras under vårdatumperioden inom regionerna 1-32 förutsatt att val av område sker med stor omsorg av hänsyn till djurlivet. Inom regionerna 4-52 får öppna arrangemang 1 genomföras varvid de särskilda hänsyn som anges i Naturvårdsverkets Allmänna Råd ska tillämpas. 4 Jakt Under perioden för allmän älgjakt liksom under söndagen före densamma, den så kallade älgsöndagen, är det vanligen mindre lämpligt att ordna såväl tävlings- som träningsorientering. Om överenskommelse kan träffas med jägarna om områdets utnyttjande föreligger inget hinder. Licensjakt på älg sker ofta under särskild jakttid efter den allmänna jakttiden. Orientering som anordnas under denna period måste noga planeras tillsammans med jakträttsinnehavare. Den så kallade bockjakten i augusti ska uppmärksammas. 5 Terrängkörningslagen Enligt terrängkörningslagen (SFS 1975:1313) är körning i terräng med motordrivet fordon förbjudet. 1 Avser i första hand i tävlingsprogrammet redovisade arrangemang och andra arrangemang som inte kan anses vara föreningsinterna. 2 Avser de tider och regioner som beskrivs i Naturvårdsverkets Allmänna Råd avseende orientering och andra friluftsarrangemang. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 5

27 Bilaga 1: Zonindelning och datumgränser har i många år haft överenskommelser med Naturvårdsverket och olika centrala organisationer för markägare och jägare. Vi orienterare har förbundit oss till samråd och information före kartritning och genomförande av arrangemang samt till begränsningar av verksamheten under delar av våren och i samband med höstens älgjakt. Till skydd för djurlivet under den känsligaste delen av barnkammartiden har Naturvårdsverket fastställt en vårdatumperiod (period 1). Under denna tid får vi endast ha föreningsinterna arrangemang. I norra delarna av landet är förhållandena delvis annorlunda men även här begränsas verksamheten. Under veckorna före (period 2) och efter (period 3) vårdatumperioden gäller särskild hänsyn som medför bland annat krav på val av område och banläggning samt begränsning av arrangemangets storlek. Region Period 2 Särskild hänsyn Period 1 Vårdatumperioden april 1 maj-30 juni 1-10 juli maj 11 maj-30 juni 1-10 juli maj 21 maj-30 juni 1-10 juli Period 3 Särskild hänsyn maj 1 juni-10 juli juli juni 11 juni-10 juli juli Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 5

28 Heliosgatan Stockholm. Sweden. Version Sida 4 av 5

29 . Heliosgatan Stockholm. Sweden. Version Sida 5 av 5

30 TÄVLINGSANVISNING TA 403 Tävlingsadministration VERSION BESLUTAD AV SOFT den 8 december 2014 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2015 ERSÄTTER Tidigare anvisning ( ) Bild: Mikael Fritzon Syfte och målgrupp Anvisningen kompletterar tävlingsreglerna avseende all typ av tävlingsadministration. Den vänder sig till funktionen tävlingsadministration vid en tävling. Innehåll 1. Inledning 2 2. Tävlingsadministration i Eventor (före/efter tävling) 2 3. Tävlingsadministration under tävling 3 4. Teknik och resursplanering 4 5. Ansökan om att arrangera tävling 7 6. Upprättande av klasser 7 7. Avgifter 9 8. Tilläggsavgifter för särskilda tjänster Anmälan till tävling och senaste anmälningstidpunkt Startordning och startmellanrum Lottning och startlista Elektronisk stämpling och tidtagning Livebevakning Resultatlista Tävlingsrapport 16 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

31 1. Inledning Tävlingsadministration inom orientering omfattar alla de administrativa moment som krävs för att genomföra en orienteringstävling. Området innehåller specifika delar som var för sig ska utföras före tävling, under tävling och efter tävling. Eventor (före tävling) Tävlingsadministration (under tävling) Eventor (efter tävling) För de administrativa funktioner som ska utföras före respektive efter en tävling finns ett centralt webbaserat informationssystem från SOFT som heter Eventor, vilket ska användas för alla tävlingar inom nivå 1-4. Eventor nås via eventor.orientering.se För de funktioner som ska hanteras under själva tävlingen, som direktanmälan, tidtagning, resultat, speaker osv, finns det olika program att välja mellan. Dessa program benämns i fortsättningen tidtagningssystem. s eget tidtagningssystem heter OLA och kan hämtas kostnadsfritt för klubbanslutna via Eventor. Exempel på andra alternativ är MeOS och SportSoftware OE/OS Tävlingsadministration i Eventor (före/efter tävling) En övergripande beskrivning av vilka delar som ingår i Eventor visas nedan. Eventor (före/efter tävling) Anmälan till tävling Tävlingsprogram Eventor används bland annat för tävlingsanmälan, se eget avsnitt. I Eventor finns alla tävlingar i ett program. All tävlingsinformation i Eventor används som underlag till SOFTs tävlingsprogram. En tryckt version medföljer varje år som bilaga till novembernumret av förbundstidningen Skogssport. Arrangören ansvarar för att tävlingsinformationen registreras i Eventor. Tävlingsansökan Tävlingsadministration Tävlingsrapportering Arrangörer ansöker om tävling i Eventor, se eget avsnitt. All administration före och efter tävling görs i Eventor. Det innebär roller, klasser, anmälningsavgifter, stoppdatum, dokument såsom inbjudan och tävlings-pm, hantering av anmälda, start- och resultatlistor, deltagarenkäter, tävlingsrapportering mm. Se eget avsnitt. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 16

32 Eventor är också direktkopplat till IdrottOnline som är Riksidrottsförbundets centrala IT-system. Via denna koppling uppdateras automatiskt persondata, organisationsdata samt de inloggningsuppgifter som behövs för att t ex kunna göra en anmälan i en tävlingsklass eller för att administrera en tävling, om man är arrangör. Kopplat till Eventor finns också ett antal externa tjänster som exempelvis sträcktidsanalys och olika karttjänster. 3. Tävlingsadministration under tävling Tävlingsadministration som sker omedelbart innan en tävling (lottning, startlista osv), samt under själva tävlingen (registrering av löpare i mål, tidtagning, resultat, speakerstöd osv), är den mest kritiska delen av ett arrangemang. Organisation och hantering av denna mycket viktiga funktion ställer höga krav på arrangören av en orienteringstävling. Kraven skiljer sig dock beroende på vilken typ av tävling som arrangeras. Ett litet arrangemang med några hundra deltagare kan inte jämföras med ett större arrangemang med över tusen deltagare, trots att det är i princip samma moment som behöver utföras för båda tävlingarna. En analys av vilket kompetensbehov som krävs för att uppfylla kraven från tävlingsadministrationen ska alltid göras i god tid före tävling. Grafisk beskrivning En grafisk beskrivning av tävlingsadministrationen under en tävling återges nedan. Tävlingsadministration (under tävling) Bildproduktion Storbildsskärm och sändning på Internet Livebevakning på Internet I första hand liveresultat, speakerljud och GPS-uppföljning Speaker och mellantidskontroller Hårdvara, mjukvara och kommunikationsutrustning Alla tävlingar inom nivå 1 Alla tävlingar inom nivå 1-2 Alla tävlingar inom nivå 1-3 Sekretariat med tidtagningssystem Hårdvara, mjukvara, nätverk samt utläsning Resultat och sträcktider Alla tävlingar inom nivå 1-4 Sekretariat med tidtagningssystem, samt övriga tävlingsadministrativa funktioner under tävling. Ett fungerande sekretariat är en förutsättning för att övriga delar ska fungera. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 16

33 4. Teknik och resursplanering 4.1 Grundförutsättningar Förutom fungerande karta, banor och kontroller är det viktigaste under en tävling en fungerande tidtagning, vilket innebär att nödvändiga tekniska förutsättningar och hårdvaruresurser är noga utformade. Till hårdvaruresurser räknas normalt datorer, skrivare, kommunikationsutrustning för datornät, såsom switchar, routrar, trådlös teknik, men också den tekniska utrustning som hör till stämplingssystemet ingår. En viktig grundregel är att hålla det enkelt! Använd beprövade metoder, bekanta nätverkskomponenter, enkla men fungerande backuplösningar osv. I övrigt finns det ett antal grundförutsättningar för att tävlingsadministrationen ska fungera under en tävling: Enkel, stabil och säker IT-infrastruktur o Att det finns tillgång till en enkel och stabil teknisk IT-infrastruktur som är väl anpassad för de kapacitets- och tillgänglighetskrav som förväntas. o Att det finns en väl dokumenterad IT-struktur som också är utprovad i god tid innan tävlingen. o Att endast betrodd utrustning ansluts till IT-infrastrukturen, såsom USBminnen, lösa hårddiskar, gästdatorer etc. o Att den som konfigurerat nätverket är med ute på tävlingen. Operativsystem och drivrutiner i datorutrustning o Att säkerställa att operativsystemen som hanterar grundfunktionerna i datorerna (oftast Microsoft Windows i någon version), fungerar tillsammans i nätverket. o Att korrekta versioner av andra viktiga delkompontenter i operativsystemet är uppdaterade och att nödvändiga säkerhetsuppdateringar (patchar) är installerade. o Att alla nödvändiga drivrutiner är installerade och fungerar, t ex drivrutiner för sträcktidsskrivare, enheter för utläsning av tider samt för registrering av deltagare vid direktanmälan. o Att automatiska uppdateringar och andra programinstallationer inte påbörjas under själva tävlingen vilka riskerar att störa densamma och att sådana funktioner är avstängda. Utprovat och verifierat tidtagningssystem (t ex OLA) o Att tidtagningssystemet kan kommunicera med komponenter i den tekniska IT-infrastrukturen, t ex sträcktidsskrivare, utstämplingsenheter, samlingsboxar för trådbundna mellantidskontroller och annan liknande utrustning för t ex mellantidskontroller och förvarning. Utprovat och verifierat stämplingssystem (t ex Sportident) o Att alla stämplingsenheter är kontrollerade med avseende på programvaruversion, batteristatus, tid och funktion. o Att alla drivrutiner i datorer som används för att kommunicera med stämplingssystemet (utläsningsenheter) är uppdaterade och provade. Övriga viktiga komponenter för arrangemanget o Att databashanterare om sådan används (t ex MySQL eller SQL Server) och disklagring är optimerade och korrekt uppsatta. o Att övriga externa informationssystem som arbetar mot det tävlingsadministrativa systemet fungerar (t ex livefunktioner). Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 4 av 16

34 4.2 Tillgänglighet och backup Att det tävlingsadministrativa systemet är otillgängligt under kortare eller längre perioder är sannolikt den vanligaste orsaken till att störningar uppstår under en tävling. Ett uppsatt mål bör vara att tävlingen ska kunna fortsätta oavsett vilken typ av incident som uppstår i det tävlingsadministrativa systemet. Vid planering av en tävling är därför följande viktigt att ta hänsyn till: Att utforma den tekniska infrastrukturen så att vanliga och relativt enkla fel inte påverkar driftsfunktionen (t ex trasig nätverkskabel, nätverksswitch slutar fungera, enskild dator stannar osv.). Exempel: Utgå från att huvudservern och de mest använda avläsningsstationerna sitter direkt i huvudroutern så att resten av nätet kan klippas utan att vitala delar av tävlingen påverkas. Att det finns framtagen en backup- och återställningsstrategi som säkerställer att IT-infrastrukturens funktionalitet snabbt kan återställas. Exempel: Ha en kopia av huvudservern, konfigurerad med identiskt namn, ip-nummer etc. som huvudservern, i standby att tillgå på tävlingsdagen. Sätt databasbackup till var 5:e minut och att den skrivs till ett USB-minne som vid en krasch används för att återställa databasen i kopian av huvudservern. Att dimensionera funktioner som direktanmälan, checkning/tömning, utstämpling, utskrift sträcktidsskrivare så att en eller flera av dessa komponenter kan sluta att fungera under en viss tid utan att köer uppstår. Det betyder att en viss dubblering av vissa funktioner behöver göras. Exempel: Ha en eller flera extra utstämplingsstationer med sträcktidsskrivare för att undvika att köer uppstår av inkommande deltagare på grund av den otillgänglighet som blir vid regelbundna men återkommande byten av pappersrullar. Att eftersom strömavbrott är en vanlig orsak till driftsstörning under en tävling och denna typ av fel måste kunna hanteras vid alla typer av tävlingar, såväl liten som stor ha en uppgjord plan för strömavbrott och hur övergång ska ske till eventuell reservelkraft. Att också de olika reservfunktionerna vid strömavbrott alltid har provats innan tävlingsdagen. Exempel: Olika principer och metoder finns för att hantera strömavbrott, men det vanligaste tillvägagångssättet är att använda någon form av avbrottsfri kraft för utrustning som inte har eget batteri och om strömavbrottet pågår under en längre tid även ett externt elverk. Att planera för en viss överkapacitet så att inte viktiga funktioner stannar på grund av tillfälliga belastningstoppar. 4.3 Kapacitet vid stora arrangemang Hur tidigare nämnda grundförutsättningar hanteras i syfte att minimera risker för en driftsstörning beror naturligtvis på vilken storlek av tävling det handlar om (liten, medel, stor eller mycket stor). Vilka tillgänglighetskrav som finns för tävlingen är också avgörande för tävlingsadministrationen. En distriktstävling och ett nationellt mästerskap har naturligtvis olika krav på tillgänglighet. Liten tävling: < 400 deltagare Medelstor tävling: deltagare Stor tävling: deltagare Mycket stor tävling: > 5000 deltagare Ett tävlingsadministrativt system kan alltså konfigureras och dimensioneras olika beroende på vilken tillgänglighet och kapacitet som krävs. Kapaciteten i ett tävlingsadministrativt system är svårast att bedöma och planera för eftersom det är svårt att simulera det antal händelser som kommer att ske under en tävling. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 5 av 16

35 Följande är viktigt att ta hänsyn till vid stora respektive mycket stora tävlingar: Om det för lagring av tävlingsdata används fristående databasserver, antingen enskilt eller flera sammankopplade (t ex SQL-cluster), så förbättras teoretiskt kapaciteten i systemet. Samtidigt ökar också komplexiteten i hela systemet, vilket komponentmässigt måste kunna hanteras under tävlingen. En hög kunskapsnivå och beredskap krävs för större arrangemang och det är viktigt att resurser finns på plats för att kunna hantera incidenter och justera systemet under pågående tävling, om t ex köer uppstår i datalagringen på grund av hög belastning i systemet. 4.4 Lägsta IT-kvalitetskrav vid tävling inom nivå 1 och 2 Tävlingar inom nivå 1 och 2 ställer ofta större krav på tekniken än övriga tävlingar. Följande gäller för dessa tävlingar: Ett särskilt stöddokument finns framtaget och hittas på orientering.se. Det beskriver lägsta kvalitetskrav för hårdvara, mjukvara, nätverk, utbildning, testning samt simulering. En centralt utsedd IT-konsult säkerställer på plats, via särskilt testprotokoll, att kvalitetskraven i ovan nämnda stöddokument är uppfyllda. IT-konsulten finns med som stöd från det att arrangören tilldelats tävlingen. Funktionärer inom tävlingsadministrationen på tävling inom alla nivåer kan med fördel ta del av och följa stöddokumentet nämnt ovan. 4.5 Kvalitetskrav vid livebevakning Vid tävlingar med resultatinformation som publiceras direkt mot Internet, s k livebevakning, är det viktigt att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla en god ITsäkerhet. Det innebär att endast avsedd information (resultat, ljud, bild etc.) från det tävlingsadministrativa systemet ska publiceras på Internet och att livebevakningstjänsten inte negativt påverkar tillgänglighet och prestanda i själva tävlingen. Livetjänsten ska vara testad under belastning så att planerad funktion är säkrad. Datorer som används för livebevakning ska vara väl skyddade från åtkomst via Internet och ha antivirusprogram och brandväggar aktiverade. Metoder för hur tillräcklig säkerhet uppnås ska vara beskriven och dokumenterad. För vilka förutsättningar som gäller för vilka nivåer, se annat kapitel i denna anvisning. 4.6 Katastrofhantering vid stora arrangemang Vid katastrofhantering inom tävlingsadministration menar vi hur tävlingen ska kunna fortgå utan störning efter att någon form av incident har skett. Vid större tävlingar behöver fokus flyttas från enkel säkerhetskopiering av data till hur man istället återställer den tävlingsadministrativa funktionen. Exempel 1: Om det tar två timmar att återställa data från en säkerhetskopia så att det tävlingsadministrativa systemet återfår sin funktion så är tävlingen sannolikt redan över och det är därför inte någon riktig mening med en sådan rutin. Exempel 2: En katastrofrutin behöver inte nödvändigtvis vara teknisk avancerad för att uppfylla de krav som är uppsatta. Ibland kan en dubbel utstämpling innebära en lika bra eller till och med bättre återställningstid jämfört med en tekniskt avancerad lösning (t ex databaskluster mm.). Med dubbel utstämpling åsyftas att deltagaren stämplar ut först i det primära systemet och därefter en gång till i ett reservsystem i separat hårdvara. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 6 av 16

36 5. Ansökan om att arrangera tävling Olika tävlingstyper att ansöka om nämns i TR Ansökan via Eventor Tävlingsansökan sker via Eventor för mästerskapstävling, nationell tävling samt distriktstävling. Dessa godkänns sedan av tävlingsansvarig i distriktet, samt av tävlingsansvarig på. Systemet erbjuder stöd för klubbtävlingar och närtävlingar. Dessa behöver inte vare sig ansökas om eller godkännas. 5.2 Uppdelning och samordning Tävling som innehåller klasser som tillhör samma tävlingstillfälle bör inte delas upp i två tävlingar i Eventor. Låt istället tävlingsnamnet ange vilka tävlingar som ingår. Då DM samordnas mellan två distrikt ska tävlingen läggas upp som en tävling, men med separata klasser, t ex D21 Stockholm, D21 Uppland osv. Om arrangörsklubb saknas i det ena distriktet anges distriktet som medarrangör så deltagarna ser tävlingen i programmet. Mer information hur tävlingsansökan går till finns på orientering.se. 6. Upprättande av klasser Tävlingsklasserna upprättas i enlighet med tävlingsreglernas avsnitt 3.3 Tävlingsklasser och åldersindelning, 4.6 Orienteringstävlingens klasser, 5.7 Upprättande av klasser, samt med särskild anvisning för tävling, klasser och deltagande. För SM upprättas klasser i enlighet med tävlingsreglernas avsnitt 4.15, för riksmästerskap i TR 4.16 och för regionala mästerskap i TR 4.17 och för DM i TR Flyttning av anmälda mellan klasser och delning av klasser Vid få anmälda i tävlingsklass får de anmälda enligt tävlingsreglerna flyttas till annan klass. Om antalet anmälda i en tävlingsklass är färre än fyra får dessa flyttas till närmaste klass inom klassgruppen. De får även flyttas till Kort-klass så länge svårighets- och ålderskrav följs. Anmälda i klass upp till och med 20 år flyttas till äldre klass. Anmälda i klass från och med 35 år och äldre flyttas till yngre klass. TR reglerar hur ej rankingmeriterande klass ska delas. Alternativt kan klassdelning göras efter ålder, t ex D16 delas i D15 och D16. Särskilda förutsättningar för SM nås via orientering.se. 6.2 Gallring i elitklasser och rankingmeriterande klasser Det gallringsfilter som finns i poängsystemet Sverigelistan (se ska vid behov användas för gallring och eventuell seedning till alla typer av rankingmeriterande tävlingar. Ett uppdaterat gallringsfilter finns tillgängligt varje fredag. I övrigt gäller följande: TR reglerar vakansplatser. Vakanstillsättning, t ex av tekniska vakanser (fel som uppstått) eller s k wild cards, sker enligt arrangörens anvisningar. TR reglerar hur elitklass delas vid för många anmälda. De klasser, s k underklasser, som de lägst rankade flyttas till ska benämnas med löpnummer, t ex Elit 2 (E2), Elit 3 (E3) osv. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 7 av 16

37 TR reglerar också hur rankingmeriterande klass på tävling som saknar elitklasser ska delas upp. Anledningen till att de högst rankade ska bilda egen klass är för att kunna kora de bästa på tävlingen i respektive åldersgrupp. Cirka 60 deltagare totalt i elitklass är en rekommendation. Vid många utländska deltagare eller efteranmälningar kan startfältet utökas. Se även särskild anvisning för rankade. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 8 av 16

38 7. Avgifter 7.1 Anmälningsavgift Anmälningsavgift till tävling betalas av den tävlande eller dennes förening. Beträffande tilläggsavgifter för särskilda tjänster, se avsnitt 8. Inom en klass ska anmälningsavgiften vara lika för alla anmälda med undantag för öppna motionsklasser, där båda ålderskategorierna ungdom och vuxna deltar Mästerskapstävlingar och nationella tävlingar Kategorier Ungdom Vuxen (ej elit) Elit Tävlingsorientering kr kr kr Motionsorientering i samband med tävling* 75 kr eller lägre 130 kr eller lägre --- Arrangören bestämmer inom angivna intervall anmälningsavgiften för varje kategori. Anmälningsavgiften i motionsorientering i samband med tävling får inte vara högre än i motsvarande ålderskategori i tävlingsorientering Distriktstävlingar Kategorier Ungdom Vuxen Elit Tävlingsorientering 75 kr eller lägre 130 kr eller lägre 180 kr eller lägre Motionsorientering i samband med tävling* 75 kr eller lägre 130 kr eller lägre Närtävlingar Kategorier Ungdom Vuxen Tävlingsorientering 25 kr eller lägre 50 kr eller lägre Motionsorientering 25 kr eller lägre 50 kr eller lägre Tilläggsavgift vid högkvalitativa arrangemang Vid vissa högkvalitativa arrangemang kan arrangören, efter ansökan och bedömning hos eget OF, få höja anmälningsavgiften för vuxen och elit med högst 50 % av maximiavgiften i angivna intervall, dock ej i motionsorienteringsklasser*. Anledningen till tilläggsavgiften ska framgå av inbjudan. För SM, USM, samt deltävling i serie arrangerad på uppdrag av SOFT, fastställer SOFT den förhöjda avgiften i samråd med aktuell arrangör. Anledningen till höjningen ska framgå av förutsättningarna för tävlingen på orientering.se. Ingen SOFT- eller tävlingsavgift tas ut på den extra avgiften, dvs den del som motsvaras av de procent anmälningsavgiften höjs SM, USM, O-Ringen och Tiomila För SM, USM, O-Ringen och Tiomila fastställer SOFT anmälningsavgiften i samråd med aktuell arrangör. *) Motionsorientering i samband med tävling indelas i inskolnings- och utvecklingsklasser, samt i öppna motionsklasser Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 9 av 16

39 7.2 Avgift för efteranmälan Vid efteranmälan får, eller får inte, en tilläggsavgift tas ut enligt nedan. Den extra avgiften beräknas i procent (%) av ordinarie anmälningsavgift. Kategorier Efteranmälan normal Efteranmälan tävlingsdagen Tävlingsorientering ungdom 50 % eller lägre 50 % eller tillägg Tävlingsorientering vuxen 50 % eller lägre 100 % eller lägre Motionsorientering i samband med tävling* Inget tillägg Inget tillägg 7.3 SOFT-avgift och tävlingsavgift Dessa två avgiftstyper utgör tillsammans de förbundsavgifter som ingår i anmälningsavgiften. SOFT-avgiften betalas till SOFT, tävlingsavgiften till distrikten SOFT-avgift SOFT-avgiften utgörs av ett fast belopp per anmäld i respektive kategori. Kategorier Ungdom Vuxen (ej elit) Elit Tävlingsorientering 10 kr 20 kr 30 kr Motionsorientering i samband med tävling* 10 kr 20 kr Tävlingsavgiften som formel Tävlingsavgiften varierar, beroende på tävlingens storlek, från 0 % till 34 % av den beskattningsbara totala anmälningsavgiften (SOFT-avgift ej inkluderad). Då den beskattningsbara anmälningsavgiften uppgår till kr eller mer utgör tävlingsavgiften alltid 34 % av beloppet. Beräkningen kan schematiskt beskrivas som följer: + Summa anmälningsavgifter Summa SOFT-avgifter Summa förhöjda avgifter vid högkvalitativa arrangemang Grundavdrag (för närvarande 5800 kr) = Beskattningsbar anmälningsavgift För beskattningsbara anmälningsavgifter i intervallet 1 kr kr beräknas tävlingsavgiftens procentsats P enligt följande (här uttryckt i decimalform): P = ((Summa anmälningsavgifter Summa SOFT-avgifter Summa förhöjda avgifter vid högkvalitativa arrangemang) / ) 0,34 Tävlingsavgiften = P Beskattningsbar anmälningsavgift Beloppet avrundas uppåt till närmaste 100-tal kronor. *) Motionsorientering i samband med tävling indelas i inskolnings- och utvecklingsklasser, samt i öppna motionsklasser Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 10 av 16

40 7.3.3 Förtydliganden och exempel Tävlingsavgift eller SOFT-avgift tas inte ut: o På anmälningsavgiften för närtävling. o På tilläggsavgiften för efteranmälan. o På tilläggsavgiften vid högkvalitativa arrangemang, där arrangör kan få höja anmälningsavgiften med upp till 50 %. Vid stafett och patrulltävling baseras beräkningen av tävlingsavgift och SOFTavgift på antalet personer i de anmälda lagen. Följande gäller för arrangemang med flera tävlingstillfällen: o Vid etapp- och flerdagarstävlingar, inklusive kval- och finaltävling, beräknas tävlingsavgiften och SOFT-avgiften för respektive tävlingstillfälle (gäller även kval- och finaltävling som går samma dag). Gäller ej tävling som går över två eller flera dygn där varje deltagare totalt deltar endast en gång. o Arrangemang som delats upp i två tävlingar i Eventor, trots samma tävlingstillfälle/tidpunkt, ska slås samman före beräkningen (båda tävlingarna markeras i Eventor vid skapandet av rapporten). Följande gäller för samarrangerande av DM: o Om DM och en distriktstävling för övriga klasser arrangeras samtidigt räknas det som ett enda arrangemang och tävlingsavgiften och SOFTavgiften beräknas på det totala antalet anmälda. o Om DM arrangeras för två distrikt samtidigt, men av endast en förening, räknas det som ett enda arrangemang och mottagande distrikt för tävlingsavgiften ska endast vara arrangörsföreningens distrikt (som markeras i Eventor vid skapandet av tävlingsrapporten). o Om DM arrangeras för två distrikt samtidigt, och av en förening från vartdera distriktet, räknas det som ett enda arrangemang, men mottagande distrikt för tävlingsavgiften ska vara båda distrikten (båda distrikten markeras i Eventor vid skapandet av tävlingsrapporten). OBS! För att slippa manuell uträkning av tävlingsavgiften ska tävlingen på förhand ha lagts upp i Eventor med separata klasser för vartdera distriktet eftersom mottagande distrikt anges per klass vid skapandet av tävlingsrapporten, se tidigare avsnitt. En förening som väljer att till exempel ta ut 110 kr i vuxenklass vid en nationell tävling får inte ta ut mer än 110 kr i öppen motionsklass. En arrangör som tar ut en generellt lägre eller ingen anmälningsavgift är också skyldig att redovisa tävlingsavgifter och SOFT-avgifter. Om inte anmälningsavgift tas ut för vissa deltagare i en klass ska arrangören ändå beräkna och betala tävlings- och SOFT-avgift som om dessa deltagare betalat samma anmälningsavgift som den fastställda avgiften för klassen. Förenklat uttryckt innebär det att arrangören själv står för dessa tävlandes anmälningsavgifter. Exempel på när detta kan ske: o En arrangör låter egna medlemmar delta i tävlingen utan att betala anmälningsavgifter. o Två arrangörer utför byteshandel. Man deltar i varandras arrangemang utan att betala anmälningsavgifter för sina respektive medlemmar. o En arrangör bjuder vissa elitlöpare på anmälningsavgiften. o En arrangör bjuder en grupp orienterare från ett annat land på anmälningsavgiften. För SM baseras tävlingsavgiften på den högsta beskattningsbara anmälningsavgiften för elit som får tas ut och för USM den högsta beskattningsbara anmälningsavgiften för ungdom som får tas ut. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 11 av 16

41 7.3.4 Betalning av SOFT-avgift och tävlingsavgift SOFT-avgifterna betalas av arrangören direkt till SOFT senast 30 dagar efter tävlingen. Tävlingsavgiften betalas av arrangören till eget OF senast 30 dagar efter tävlingen. 7.4 Kompensation och återbetalning I de fall en tävling ställts in enligt TR 4.10 och arrangören får behålla en del av anmälningsavgiften, reduceras även tävlingsavgiften i motsvarande omfattning. I de fall en klass förklaras ogiltig och de tävlande kompenseras genom att anmälningsavgiften återbetalas, ska vid beräkningen av tävlingsavgiften både antalet deltagare och anmälningsavgifternas summa reduceras. Tävlingsrapporten ska redovisa det totala antalet anmälda, och eventuellt startande, utan hänsyn till om tävlingen ställts in eller om några tävlande kompenserats genom återbetalning av anmälningsavgiften. Om arrangören ställer särskilda krav på ränta och förfallodatum vid fakturering ska dessa villkor anges i inbjudan. Exempel: Beräkning av tävlingsavgift (fyra olika fall) Ungdom Vuxna Elit Anm-avgift 50 kr 90 kr 130 kr SOFT-avgift 5 kr 15 kr 20 kr Antal anm. Ungdom Vuxna Elit Total anmälningsavgift Total SOFTavgift Fall kr kr Fall kr kr Fall kr kr Fall kr kr Fall 1: ( ) x 0,34 x ( )/ Fall 2: ( ) x 0,34 x ( )/ Fall 3: ( ) x 0,34 x ( )/ Fall 4: ( ) x 0,34 = 200 kr = kr = kr = kr 8. Tilläggsavgifter för särskilda tjänster Arrangören kan debitera tilläggsavgifter för användande av material och tjänster som arrangören tillhandahåller. Följande gäller: Tilläggsavgifter får inte ingå i den ordinarie anmälningsavgiften. Det betyder bland annat att tilläggsavgifter för särskilda tjänster inte ska blandas ihop med tilläggsavgiften vid högkvalitativa arrangemang, vilken ingår i anmälningsavgiften. Tilläggstjänster kan avse parkering, transporter, tältskyddsplats, campingplats, separat startlista, tävlingsprogram, barnpassning etc. Det kan också vara utskick av beställda start- eller resultatlistor (fullständig) eller klubblista. Arrangör får ta ut avgift på karta, med eller utan banpåtryck, som erbjuds till den som skuggar. Till kategorin särskilda tjänster hör även uthyrning av elektroniskt kontrollkort. Avgift för elektroniskt kontrollkort får inte tas ut av deltagare som har eget funktionsdugligt och av arrangören godkänt sådant. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 12 av 16

42 9. Anmälan till tävling och senaste anmälningstidpunkt Enligt tävlingsreglernas avsnitt 4.9 ska anmälan till tävling göras på det sätt arrangören anger och vara arrangören tillhanda senast vid den tidpunkt som anges i inbjudan. All anmälan till tävling inom nivå 1-4 ska i första hand göras via Eventor. Följande gäller för senaste anmälningstidpunkt till nationella tävlingar och distriktstävlingar: Senaste anmälningstidpunkt för helgtävlingar ska sättas till tidigast söndag kl helgen före tävling. Senaste anmälningstidpunkt för efteranmälan till helgtävlingar ska sättas till tidigast kl onsdag före tävling. Senaste anmälningstidpunkt för andra tävlingar än helgtävlingar ska sättas till tidigast kl en vecka före tävling. Senaste anmälningstidpunkt för efteranmälan till andra tävlingar än helgtävlingar ska sättas till tidigast kl tre dagar före tävling. Senaste anmälningstidpunkt för tävling inom nivå 1 och 2 ska om möjligt sättas som till en traditionell nationell tävling. Två tävlingar vid samma tidpunkt, exempelvis en tävling med publiktävling, ska båda ha samma senaste anmälningstidpunkt. Om särskilda skäl föreligger kan dispens för tidigare anmälningstidpunkt sökas hos OF. 10. Startordning och startmellanrum Startordning regleras i TR 5.8. Följande gäller avseende startmellanrum: Sprintdistans. Minst en minut. Kan vara mindre vid många deltagare. Medeldistans. Två minuter. Kan vara mindre vid många deltagare. Långdistans. Två-tre minuter. Kan vara mindre vid många deltagare. Ultralång distans. Tre minuter eller masstart, ofta med spridningsmetod. Stafett. Normalt masstart. Natt. Två minuter. Kan vara mindre vid många deltagare. 11. Lottning och startlista Lottningsprocedur och upprättande av startlista sker enligt TR 5.9. Tidigt samarbete med banläggare är av stor vikt. Av TR 5.9 framgår att tävlande som vid intervallstart har samma bana inte ska starta samtidigt. I övrigt gäller följande vid lottning och val av bana: Startmellanrummet i en klass ska vara detsamma klassen igenom. Klasser som startar samtidigt och bedöms ha lika kapacitet bör inte ha samma förstakontroll. Klasser med samma bana ska starta efter varandra. Utrymme för att ta in efteranmälda i respektive klass ska finnas. Klass som bedöms få snabbast segrartid bör starta först. I startlista ska klass, startplats och banlängd framgå. För varje deltagare ska eventuellt startnummer och rankingnummer, samt namn, förening och starttid framgå. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 13 av 16

43 11.1 Efteranmälda Efteranmälan regleras i TR 4.9 samt TR 5.9. Efteranmälda i rankingmeriterande klass ska behandlas efter rankingplacering jämfört med det ordinarie startfältet, dvs efteranmäld som skulle blivit utgallrad vid ordinarie anmälan kan t ex ej besätta reservplats om reserver finns tillgängliga. Vid tävling inom nivå 1 och 2 bör, om möjligt, efteranmälda lottas ihop med ordinarie anmälda. Vid rankingmeriterande tävling inom nivå 1 och2 bör lottning ske när inpå tävling för att få en så korrekt uttagning som möjligt, samt för att minska onödig administration Återbud och reservtillsättning I rankingmeriterande klass ska de bäst rankade placeras först på reservlistan och övriga i fallande ordning. Vid återbud ska arrangören sätta in deltagare från reservlistan i turordning. Reserv får endast sättas in om uttagen tävlande anmält förhinder och/eller om antalet vakansplatser ej tillsätts. Antalet reserver per klass bedöms från fall till fall, beroende på klassens storlek. Se även särskild anvisning för rankade Laguppställning, bricknummer och lagändringar vid stafettävling Följande rekommendationer gäller för arrangörer Laguppställning Laguppställning tas lämpligen in via Eventor, gärna med stoppdatum några dagar före tävling. För sent stoppdatum medför fler manuellt inlämnade laguppställningar på arenan. För tidigt stoppdatum medför fler lagändringar. Laguppställning som ej lämnats in före start, eller där en uppenbart orimlig laguppställning lämnats in, ska innebära nekad start (görs lämpligen genom att inte dela ut nummerlappar) Bricknummer Bricknummer kan lämnas i Eventor i samband med inlämnande av laguppställning. Det kan också kopplas senare, t ex vid ingång till startfållan. Under tävlingens administrationssida i Eventor anges vilket som gäller Lagändringar Lagändringar tas lämpligen i första hand emot via Eventor fram till kvällen före tävling. De tas i andra hand emot på arenan senast en timme före start. Lagändringar bör tillåtas kostnadsfritt, annars finns risken att lagen väntar med att lämna in lagändring till så sent som möjligt, vilket leder till ökad administration. Om fel bricknummer använts på en sträcka ska i regel inte laget diskvalificeras, om det inte uppenbart förekommit medvetet slarv eller fusk. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 14 av 16

44 12. Elektronisk stämpling och tidtagning har godkänt ett antal elektroniska stämplings- och tidtagningssystem. Information om vilka, samt länkar till guider, finns på orientering.se. I Eventor anges vilket system som används för tävlingen Backuplösning För tävling inom nivå 3-5 behövs ingen backuplösning med exempelvis extra enhet, men enheternas funktion ska fortfarande kontrolleras noga före tävling (se tidigare avsnitt). För tävling inom nivå 1 och 2 ska minst två enheter och stiftklämma erbjudas vid varje kontroll. Stiftklämman är en backup om det elektroniska kontrollkortet slutar fungera Tekniskt fel vid kontrollstämpling Enligt TR 5.13 ska kontrollstämpling ske på föreskrivet sätt. Den tävlande ska förklaras ej godkänd om det elektroniska eller manuella kontrollkortet saknas vid målgång. Enligt TR ska startstämpling, där sådan tillämpas, samt kontrollstämplingar och målstämpling göras på ett sådant sätt att registreringarna kan avläsas från kontrollkortet efter målgång. Tekniskt fel, konstaterat eller förmodat, i arrangemangets elektroniska utrustning ska inte automatiskt medföra att den tävlande underkänns. Om det utan rimligt tvivel kan antas att den tävlande stämplat vid en viss kontroll, får tävlingsledningen godkänna löpningen trots att elektronisk registrering från kontrollen saknas i kontrollkortet. 13. Livebevakning För tävling inom nivå 1 och 2 ska, förutom obligatoriska resultat på arenan (se eget avsnitt), livebevakning erbjudas via Internet. Denna ska minst innehålla resultatservice, streamat speakerljud samt GPS-uppföljning. Mer information finns på orientering.se. 14. Resultatlista TR 5.17 Tävlingsdokumentation reglerar resultatlista Vad ska ingå i resultatlistan I resultatlista ska klass och banlängd framgå. För varje deltagare ska placering, namn, eventuellt rankingnummer, förening samt placering och tid framgå. Tävlande som felstämplat (=Ej godkänd), utgått (=Ej godkänd), diskvalificerats (=Diskad) eller ej startat (=Ej start) ska tas med sist i resultatlistan. Inskolningsklassen ger möjlighet för ungdomar att delta i orientering utan att tävla. Denna klass har därför en begränsad resultatlista där bl a använd tid inte redovisas. Namnen bör därför redovisas i bokstavsordning. Vid stafett ska, utöver lagets slutliga tid och placering, växlingstid samt placering anges för varje deltagare i laget. SOFTs tidtagningssystem, OLA, tillgodoser kraven på resultatlista Medieservice Medieservice regleras i särskild anvisning för kommunikation, media och marknadsföring. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 15 av 16

45 14.3 Resultatlista vid kvaltävling Vid kvaltävling ska det i de publicerade pappersresultatlistorna markeras med en linje var gränsen går för final/finaler Uppladdning av resultat Vid tävling inom nivå 1-4 ska resultatlista laddas upp till Eventor. Resultatlistan i Eventor ligger till grund för poängen i Sverigelistan, inklusive gallringsfiltret som gäller för meritering till rankingtävlingar. Den ligger också till grund för tävlingsrapporten (se eget avsnitt). I resultatlistan kan en del personer sakna koppling till rätt person i Eventor. Det kan bero på att anmälan skett utanför Eventor. Arrangören ska efter uppladdad resultatlista se till att koppla alla okopplade resultat. Detta görs via länk ovanför resultatlistan i Eventor Resultatlista vid DM-tävling Endast den som representerar SOFT-förening inom berört distrikt har rätt att tävla om mästerskapstecken på DM-tävling, men övriga får delta om kraven i TR 3.4 är uppfyllda. Om sådan deltagare placerar sig före deltagare som vunnit mästerskapstecken ska det av resultatlistan framgå vem eller vilka som vunnit mästerskapstecken. På arenan kan redovisningen göras med en pennmarkering i uppsatta resultatlistan medan det i Eventor kan laddas upp ett dokument med DM-placeringar separat. 15. Tävlingsrapport Tävlingsrapport ska skickas in till SOFT för tävlingar inom nivåerna 1-4. All tävlingsrapportering sker i Eventor. Förfarandet sker i tre steg som utförs under tävlingens administrationssida i Eventor: 1. Tävlingens resultatfil laddas upp. 2. Rapporten skapas. Den baseras på personerna i uppladdad resultatfil och på angiven anmälningsavgift i Eventor. Fälten är redigerbara innan rapporten sparas. 3. Rapporten signeras (dels av tävlingsledaren, dels av OF:s tävlingskontrollant). I och med signeringen i steg 3 är rapporten inskickad till SOFT. Följande gäller i övrigt: Fakturering till tävlingsdeltagarna och/eller deras föreningar får inte ske förrän rapporten är signerad. Detta för att undvika att felaktig fakturering förekommer. En tävlingsrapport kan redigeras och sparas om obegränsade gånger. Tävlingsledare och tävlingskontrollant får nytt e-postmeddelande varje gång. Tävlingsrapporten tar inte hänsyn till inställande av tävling eller kompensation i form av återbetalning av anmälningsavgifter, se avsnitt om anmälningsavgifter. Tävlingar som delas upp i två tävlingar kan redovisas ihop i tävlingsrapporten. Mottagande distrikt är normalt arrangörsklubbens distrikt, vilket också är förvalt i Eventor. Om tävlingen arrangerats ihop med en förening i ett annat distrikt, t ex en DM-tävling för två olika distrikt, ska båda distrikten markeras i Eventor. För SM och serie arrangerad på uppdrag av SOFT baseras tävlingsavgiften på den högsta beskattningsbara anmälningsavgiften för elit som får tas ut och för USM den högsta beskattningsbara anmälningsavgiften för ungdom som får tas ut. Om denna skiljer sig från den totala anmälningsavgiften som deltagaren betalar justeras lämpligen anmälningsavgiften i Eventor före skapandet av rapporten så att rapporten automatiskt ger korrekta siffror. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 16 av 16

46 TÄVLINGSANVISNING TA 404 Kommunikation, media och marknadsföring VERSION BESLUTAD AV SOFT den 9 december 2013 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2014 ERSÄTTER Ny Bild: Sören Andersson Syfte och målgrupp Kompletterar tävlingsreglerna inom områdena kommunikation, media och marknadsföring. Vänder sig till de funktionärer som jobbar inom de här områdena. Innehåll 1 Kommunikation 2 2 Att ge bästa medieservice 3 3 Arrangörens rätt att teckna avtal 4 4 Att marknadsföra externt 4 5 Att marknadsföra internt inom rörelsen 5 6 Terrängbeskrivning 6 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

47 1 Kommunikation Information till allmänheten Till att börja med, informera allmänheten i området att det pågår en orienteringstävling. Vid sprintorientering i stadsmiljö ska allmänheten informeras. Det är också ett krav på polistillstånd, vilket kan ta upp till flera månader att få. Service till deltagarna I svensk orienterings centrala IT-system, Eventor ( ange webbadressen till tävlingens webbplats, en e-post som deltagarna kan använda vid kontakt, samt även ett mobiltelefonnummer. Om något oförutsett inträffar, använd den kommunikationstjänst som finns i Eventor. Här går det att välja ut en eller flera klasser eller ålderkategorier för att möjliggöra kontakt med aktuella deltagare via e- post. Programtidning För tävling inom nivå 1 och 2 finns det många fördelar med att ta fram en programbok eller ett programhäfte, både utskrivbar på tävlingens hemsida och för utdelning på arenan. Denna kan innehålla: Förutsättningar och generella anvisningar/uttagningskriterier Tävlings-PM samt upplysningar av speciellt värde för media, ledare och publik En presentation av arrangörsföreningen samt den ort tävlingen anordnas Ett utrymme åt SOFT och OF vid behov (fråga SOFT/OF i samband med framtagandet av programboken) Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 11

48 2 Att ge bästa medieservice En tävling ska alltid uppmärksammas. Ju större tävling, desto viktigare. Nationella tävlingar ska bjuda på bra speakerservice och bra redovisning av resultat och mellantider. Speciell vikt ska läggas på att skapa bra förutsättningar för medias representanter. Utse en pressvärd För tävling inom nivå 1 och 2 ska, och för nivå 3 bör, en pressvärd utses. Pressvärden ska före tävling (så snart arrangemanget tilldelats): För tävling inom nivå 1 och 2, personligen kontakta SOFTs kommunikationsavdelning för gemensam planering av mediaarbetet. Personligen kontakta regionalmedia (tidningar, radio och för nivå 1-2-tävling även regional-tv) senast tre månader före tävling för att informera om tävlingen. Skriva en kort informationstext/förhandsartikel med fakta om tävlingen: o Hur tar man sig enklast till tävlingen? o När är det bäst att bevaka tävlingen? o Hur fungerar telefon- och internetuppkopplingar vid målområdet? o Kontaktuppgifter Detta skickas ut till aktuella nyhetsredaktioner och orienteringsjournalister. SOFT är behjälpliga vid tävling inom nivå 1 och 2. Telefon TT: E-post: sport@tt.se. Vid tävling inom nivå 1 och 2, bjuda in till lokal/regional presskonferens. Informera och bjud samtidigt in SOFT/OF. Påminn gärna media via telefon. Pressvärden ska under tävling se till Att det finns särskilda pressparkeringar nära målområdet. De som står på dessa ska kunna legitimera sig som medierepresentanter så att inga obehöriga står där. Att det finns särskilda presskit med ev. programtidning, startlista (med startnummer), tävlings-pm och tävlingsbakgrund på de tävlande. Ordna namnskyltar att bära under tävlingen. Att närvarande media ska ha möjlighet att intervjua önskade tävlande vid särskilda hagar/tältutrymmen precis efter målgången. Att det finns arbetsplatser i nära anslutning till målet. Det ska finnas möjlighet att koppla upp sig mot Internet, antingen trådlöst eller via nätverkskabel. Att det vid målet finns särskilda fotohagar för fotografer intill upploppet. Se till att det finns möjligheter för fotografer att besöka kontroll i skogen. Hjälp till med transport. Att det finns någon form av förtäring under den tid då tävlingen pågår. Gör detta i medietältet och inte i marketenteriet pga tidsbrist för journalisterna. Att kartor med banor vid lämpligt tillfälle delas ut till pressen. Utdelning får av sekretesskäl inte göras förrän siste deltagare i tävlingen startat. Att media erbjuds skriftliga preliminära resultatlistor från huvudklasserna senast tio minuter efter att dessa är klara. Pressvärden ska efter tävling Vid tävling inom nivå 1 och 2, se till att TT får resultatlista och ett textunderlag om hur tävling gick senast en timme efter tävlingens avgörande (max 20 rader med allmän information om tävlingen, vilka som vann samt telefonnummer till segraren om TT-journalisten önskar ringa). Se till att resultaten snabbt distribueras till nyhetsredaktionerna ihop med information från tävlingen samt telefonnummer till pressvärden som kan svara på frågor. Se till att resultaten snabbt laddas upp till Eventor som innehåller en presstjänst för media. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 11

49 3 Arrangörens rätt att teckna avtal I TR 4.3 står om arrangörens rätt att teckna avtal om sponsring, reklam och övrig samverkan med annan part. Följande gäller för sponsring och reklam: Mästerskapsbenämning får inte innehålla någon företags- eller reklaminslag. Start- och målskynke kan innehålla annonser/reklamutrymme. Start och Mål ska framgå tydligt. Nummerlapp kan innehålla annons/reklam. Dock ska startnumret, eller i förekommande fall deltagarens namn, framgå tydligt. Reklam/annonsering är tillåten på upploppet vid tävlingar. Det gäller även övriga delar av arenan och vid starten. Märk dock eventuellt speciella förhållanden vid avtal för TVsändningar. Alla affärsöverenskommelser ska tecknas av arrangörens styrelse och erhållna ekonomiska medels och/eller andra förmåners (exempelvis produkters) fördelning ska beslutas av styrelsen. Överenskommelse om externfinansiering ska göras affärsmässigt för att undvika oklara avtal. Det innebär att varje stöd ska definieras i termer av omfattning (materiellt och ekonomiskt), utformning (vem svarar för vad) och villkor (när levererar eller betalar företaget och vad påtar sig föreningen som motprestation). Reklam får inte göras för produkter som inte överensstämmer med orienteringsrörelsens mål och etiska värderingar. Inte heller koppling mellan orientering och marknadsföring för sådana produkter får förekomma. Inspelnings- och sändningsrätt I TR 4.3 nämns inspelnings- och sändningsrätt. Rätten berör främst tävlingar inom nivå 1 och 2. Kontakta SOFTs kommunikations- och marknadsavdelning för mer information. 4 Att marknadsföra externt En del i marknadsföringen handlar om att tala om att vi finns. Att det kommer att arrangeras en tävling på orten. Det har ett värde i sig, men det kan också locka prova på-orienterare. Informera allmänheten i området att det pågår en tävling i orientering. Sätt upp enkla och vattentåliga affischer på godkända platser (t ex informationstavlor) i tävlingsområdet och dess närhet. Många som motionerar i området kanske vill prova på något mer än att bara gå, springa eller cykla. Ange tävlingsnamn, datum samt att det rör sig om orientering. Skriv att man är välkommen att prova på orientering utan föranmälan eller klubbtillhörighet och ange webbadressen till tävlingens webbplats. Köp annonsplats i den lokala tidningen och passa på att skriv en pressrelease. Som annonsör i tidningen ökar chansen att även få med information som en nyhet. På tävlingens sida, skapa en naturlig ingång för prova på-orienterare. Ange här hur man hittar till tävlingsplatsen samt vilka tider man kan anmäla sig. Presentera vilka banor som finns, att det finns instruktör som tar han om nya på plats och skriv vad det kostar. På väl synlig plats i närheten av, eller rent av på, tävlingsplatsen, sätt upp en skylt med information om att det kommer att arrangeras en tävling i orientering samt vilket datum. På tävlingsdagen, nöj er inte med orienteringsskärmar som vägvisning utan sätt också upp vägvisningsskyltar med information så att förbipasserande bilresenärer förstår att det rör sig om en orienteringstävling. Vid direktanmälan, ha information om klubben, t ex broscher, att dela ut. Det kan handla om prova på-tillfällen, motionsorientering eller Naturpasset som ni arrangerar. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 4 av 11

50 5 Att marknadsföra internt inom rörelsen Marknadsföringen av våra tävlingar internt inom rörelsen är avgörande i konkurrensen med andra idrotter och intressen. Den är också viktig för att beskriva vad som verkligen erbjuds. Följande är viktigt att ta hänsyn till: Annonsera i det tryckta tävlingsprogrammet, i Skogssport, på orientering.se och i Eventor. På klubbens hemsida, ha en tydlig ingång till tävlingen. På tävlingens sida, bjud på kartprov, banläggarens ord, tips om träning för att bemästra den aktuella terrängen osv. Länka till tävlingens sida från Eventor och ange i kommentarsfältet i Eventor så snart ni har ny information att delge. Så snart inbjudan för er tävling inom nivå 1 eller 2 är klar, kontakta Skogssport om ni anser att det finns nyhetsvärde för nyhet på orientering.se. Tala om varför man ska välja just er tävling. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 5 av 11

51 6 Terrängbeskrivning En stor del i marknadsföringen är att i inbjudan beskriva tävlingsterrängen. I detta fall handlar det om hur terrängen är beskaffad och vad deltagarna förväntas behärska. För att deltagarna ska kunna förbereda sig på bästa sätt ska beskrivningen vara utförlig, konsekvent och utformad enligt samma standard vid alla tävlingar. Tre delar Terrängbeskrivningen bör alltid omfatta följande tre delar: Beskrivning av terrängtypen Beskrivning av kuperingen Beskrivning av framkomligheten Varje del klassas enligt de tre ovan nämnda huvudalternativen. Om föreslagen text i detta dokument inte räcker för att ge en riktig bild av terrängen kan egna ord och formuleringar användas. Dock bör inte uttryck som "typisk västgötaterräng" eller "normal upplandsterräng" användas. Lokala begrepp som "gärden", "mossar" eller "myrar" bör inte användas. När banor läggs för olika tävlingsklasser i varierande terrängavsnitt ska detta framgå av terrängbeskrivningen. När banor går fram i omväxlande terräng kan begrepp som "större/mindre del", "i huvudsak" eller liknande användas. Undvik att använda yttermått eller procenttal. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 6 av 11

52 Kulturmark Begreppet innebär att terrängen till stora delar består av odlad och/eller annan öppen mark. Andra planbildsdetaljer t ex vägar, stigar, diken, staket, stenmurar, ledningar och byggnader bildar ett sammanhängande nät och utgör säkra inläsningspunkter, vilka är speciellt lämpliga för nybörjaroch nattorientering. Begreppet kulturmark ska alltid förtydligas med en redovisning av de inom området vanligaste förekommande planbildsdetaljerna. Exempel: Kulturmark med många vägar, stigar och stenmurar. Byggnader förekommer i stor omfattning. Skogsmark Begreppet innebär att terrängen i huvudsak är skogsbevuxen. Begränsade inslag av odlad och/eller annan öppen mark kan förekomma. Andra planbildsdetaljer, t ex vägar, stigar, diken, sjöar, sankmarker, ledningar och bebyggelse, förekommer i större eller mindre omfattning. De behöver dock inte bilda ett sammanhängande nät. Begreppet skogsmark ska alltid förtydligas med en redovisning av de inom området vanligast förekommande planbildsdetaljerna. Exempel: Skogsmark med ett mindre antal vägar och stigar som inte är sammanhängande. En stor öppen och ett flertal skogsbevuxna mindre sankmarker finns inom området. Vildmark Begreppet innebär att terrängen är skogsbevuxen. Planbildsdetaljer, med undantag av sankmarker och vattendrag, saknas praktiskt taget helt. Begreppet vildmark ska alltid förtydligas med en redovisning av de inom området vanligast förekommande planbildsdetaljerna. Exempel: Vildmark med många små - öppna och skogsbevuxna - sankmarker. Enstaka små sjöar och bäckar finns inom området. En kraftledning med en 40 meter bred upphuggen gata är dragen från NV till SO genom hela området. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 7 av 11

53 Kupering Kupering inom området ska klassificeras och beskrivas med något av de tre huvudalternativen, svagt, måttligt och starkt kuperad. Observera att det som ska beskrivas, är hur den tävlande troligen kommer att uppfatta terrängen. Begreppen svagt, måttligt och starkt kuperad terräng ska alltid förtydligas. Beskriv området med hjälp av samlingsbegreppet i rubrikerna nedan. Förtydliga vid behov. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 8 av 11

54 Branta sluttningar Terräng där lutningen på de stora höjdpartierna är så stor att det ofta är svårt att löpa både uppför och utför i normalt löptempo. Klättring är ofta nödvändig. Detaljrika sluttningar Sluttningarna är försedda med många branter, sänkor, höjder, stenar, sankmarker och liknande. Detaljfattiga sluttningar Sluttningarna innehåller endast ett fåtal detaljer. Höjdkurvorna är i huvudsak raka med få sänkor och avsatser. Stora höjdpartier Terrängområdet innehåller en eller ett fåtal stora höjder. Småkuperad terräng I terrängen finns ett stort antal små höjder, i regel redovisade med en eller två höjdkurvor. Många sänkor och gropar förekommer. Sönderskuren terräng I regel berg- eller klippterräng med ett stort antal branter, skrevor, raviner och sänkor. Dessa är ofta redovisade med endast en eller två höjdkurvor. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 9 av 11

55 Framkomlighet Vid bedömning av framkomligheten ska områden som utan tidsförlust kan rundas eller genomkorsas på vägar, stigar eller andra på kartan markerade stråk inte räknas som hindrande. I det här kartexemplet begränsas inte framkomligheten av den täta skogen. I det här exemplet kan inte den täta skogen undvikas. Framkomligheten är därför begränsad. Begränsad framkomlighet Redovisning av begränsad framkomlighet ska omfatta: Områden som är markerade på kartan (tät vegetation, steniga eller tuviga områden, tunglöpta sankmarker osv). Områden som inte är markerade på kartan (avverkningar som gjorts efter det att kartan tryckts, markvegetation som bara finns under en kort period av året osv). Begrepp Följande begrepp ska användas vid beskrivning av framkomligheten: God framkomlighet Begreppet innebär att framkomligheten är begränsad i maximalt 10 procent av terrängen där banstråken går fram. Terrängen ska i övrigt gå att forcera i normalt löptempo. Begreppet god framkomlighet ska alltid följas av en förklaring om vad som eventuellt begränsar framkomligheten. Exempel: God framkomlighet. Förutom de områden med tät skog som är redovisade på kartan finns ett område med avverkning där virke och ris delvis ligger kvar. Delvis begränsad framkomlighet Begreppet innebär att framkomligheten är begränsad i maximalt 25 procent av den terräng där banstråken går fram. Terrängen ska i övrigt gå att forcera i normalt löptempo. Exempel: Delvis begränsad framkomlighet. Större och mindre områden med tät skog är redovisade på kartan. Begränsad framkomlighet Begreppet innebär att framkomligheten är begränsad i mer än 25 procent av den terräng där banstråken går fram. Stora delar av banan måste forceras i nedsatt löptempo. Begreppet begränsad framkomlighet ska alltid följas av en förklaring om vad som begränsar framkomligheten. Exempel: Begränsad framkomlighet på grund av ett flertal stora sankmarker samt täta skogsområden som är redovisade på kartan. Vegetation Träd-, busk- och örtvegetation som påverkar framkomligheten avsevärt beskrivs så utförligt som möjligt. Exempel: I banstråken finns ett flertal stora områden med meterhöga ormbunkar vilka ej är redovisade på kartan. Sikt Sikten kan anges, om den är speciellt god (mer än 75 meter) eller speciellt dålig (mindre än 25 meter). Exempel: Delar av banstråken går över hällmarksterräng där sikten är upp till 100 meter. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 10 av 11

56 Exempel på terrängbeskrivningar Exempel 1 Terrängtyp: Lätta banor; Kulturmark med ett stort inslag av åkrar och vägar. Övriga banor; Skogsmark. Planbilden består av ett mindre antal vägar, stigar och sankmarker. Mindre områden med kulturmark förekommer. Kupering: Måttligt kupering. Sluttningarna är i huvudsak detaljfattiga. Framkomlighet: God framkomlighet. Vegetationen består huvudsakligen av barrskog av varierande ålder med mindre inslag av hyggen. Förutom ett mindre antal områden med tät skog som är redovisade på kartan finns ett par avgränsade områden där avverkning gjorts och där virke och/eller ris ligger kvar. Vissa mindre områden med meterhöga ormbunkar förekommer. Exempel 2 Terrängtyp: Vildmark. Två områden med större, delvis öppna sankmarker. Gamla, delvis igenväxta diken förekommer. Enstaka vägar, kraftledningar och bebyggelse förekommer. För de banor som i huvudsak ska ha ledstångsorientering har ett mindre område med ett sammanhängande väg- och stignät i närheten av tävlingscentrum utnyttjats. Kupering: Starkt kuperad terräng med stora höjdpartier. Sluttningarna är huvudsakligen detaljfattiga. Vissa mindre områden med småkullig och detaljrik terräng finns. Framkomlighet: God framkomlighet. Enstaka små partier med stenig terräng förekommer. Vegetationen består av fullvuxen barrskog. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 11 av 11

57 TÄVLINGSANVISNING TA 405 Svenskt mästerskap för veteraner (Veteran-SM) VERSION BESLUTAD AV SOFT den 8 december 2014 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2015 ERSÄTTER Tidigare anvisning ( ) Syfte och målgrupp Beskriver utformningen av svenskt mästerskap för veteraner och hur det ska arrangeras. Den vänder sig främst till arrangören, men bör även vara av intresse för deltagaren. Innehåll 1 Inledning 2 2 Omfattning 2 3 Klassindelning och startmellanrum 2 4 Banlängder 3 5 Avgifter 3 6 Priser och medaljer 3 7 Ansvarsområden 3 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

58 1 Inledning Enligt tävlingsreglerna arrangeras Veteran-SM som individuell tävling för åldersklasserna D/H 35 och äldre. Tävlingen tillhör kvalitetsnivå 3. Det innebär att deltagare inte kan kräva högre nivå på teknisk standard och service än vad som gäller vid traditionella nationella tävlingar. SOFT anser att andemeningen mästerskapet främst bör vara att främja intresse för ett aktivt utövande av orienteringssporten även i mer mogna åldrar. De internationella mästerskapen som första gången arrangerades i olika idrotter i Kanada 1985, hade som uttalat ideal, Sport of life, där, fritt översatt, deltagande på stor bredd kombineras med goda prestationer, intresse för hälsofrämjande aktiviteter med teknisk färdighet och spännande upplevelser med tävling i vänskaplig anda. SOFT menar att denna syn också bör prägla Veteran-SM. 2 Omfattning Veteran-SM arrangeras under en helg enligt följande: Dag 1 - Individuell tävling, sprintdistans, alternativt individuell tävling, natt (sprint, medel eller lång) Dag 2 - Individuell tävling, medeldistans Dag 3 Individuell tävling, långdistans 3 Klassindelning och startmellanrum Klassindelning Följande klassindelning gäller: D85-, D80-, D75-, D70-, D65-, D60-, D55-, D50-, D45-, D40- samt D35- H85-, H80-, H75-, H70-, H65-, H60-, H55-, H50-, H45-, H40- samt H35- Arrangör har rätt att inbjuda till fler klasser, t ex för D/H90, D/H95 osv. Vid många anmälda Om fler än ca 60 st anmäler sig i en klass kan arrangören dela upp deltagarna i två klasser. Exempel 110 deltagare är anmälda i H50-. Dessa delas då upp i två klasser. H50-51 och H52-54 (klasserna betecknas H50- och H52-) eller H50-52 och H53-54 (klasserna betecknas H50- och H53-) För att arrangören ska kunna göra denna uppdelning behöver ålder framgå av anmälningssystemet. Om uppdelning i två klasser fortfarande inte ger tillräckligt små klasser, får "ettårsklasser" anordnas. Exempel H35-, H36-, H37- osv. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 3

59 Vid få anmälda Om mindre än tre (3) deltagare är anmälda i en åldersklass, kan arrangören slå ihop klassen med närmast yngre åldersklass. Banlängd och svårighetsgrad ska anpassas till den äldsta av grupperna. Startmellanrum Startmellanrummet ska vara minst en minut vid sprintdistans och två minuter vid medel- och långdistans. 4 Banlängder Banlängderna ska följa särskild anvisning för tävling, klasser och deltagande. 5 Avgifter Anmälnings- och tävlingsavgifter följer särskild anvisning för tävlingsadministration. 6 Priser och medaljer Arrangören svarar för eventuella priser och medaljer. 7 Ansvarsområden SOFT OF Utser arrangörer enligt information på orientering.se. Planerar in lämpliga tävlingsdagar. För att minimera låsningar i det nationella tävlingsprogrammet ska tävlingen arrangeras samma helg som SM-stafetten. Om detta krockar med t ex älgjakt i Norrland kan tävlingen arrangeras vid andra tidpunkter, till exempel sen vår, men det ska först godkännas av SOFT. Beviljar eventuella dispenser för tillämpning som ej följer SOFTs tävlingsregler. Utarbetar och uppdaterar denna anvisning. Bistår SOFT med synpunkter på tilltänkt arrangör och lämpligt terrängval. Ansvarar för ban- och tävlingskontroll, lika som vid övriga nationella tävlingar. Arrangören Planerar och genomför arrangemanget enligt SOFTs tävlingsregler, inklusive denna anvisning. Ansvarar för priser, se tidigare avsnitt. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 3

60 TÄVLINGSANVISNING TA 501 Kvalitetskontroll VERSION BESLUTAD AV SOFT den 9 december 2013 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2014 ERSÄTTER Tidigare anvisning; TA 403 Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll ( ) Bild: Mikael Fritzon Syfte och målgrupp Kompletterar tävlingsreglerna när det gäller tävlingskontroll, bankontroll samt kartkontroll. Den vänder sig till SOFTs arrangörscoacher och OF:s kontrollanter. Innehåll 1. Kvalitetskontroll via SOFT 2 2. Tävlingskontroll via OF 3 3. Kartkontroll via OF 4 4. Bankontroll via OF 5 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

61 1. Kvalitetskontroll via SOFT Allmänt Arrangörscoacher är obligatoriskt vid tävlingar inom nivå 1-2. SOFT utser arrangörscoacher. SOFT ansvarar för att arrangörscoachen utför sitt uppdrag enligt denna anvisning. Arbetsbeskrivning Arrangörscoachen är SOFTs samordnare och är den från SOFT som ansvarar för kontakten med kontrollanter och arrangör. Den har två huvuduppgifter: Att säkerställa att kvalitetskontrollen av tävlingen fungerar enligt skrivna avtal Att utveckla tävlingen från år till år Det innebär att arrangörscoachen ska: Ge stöd och support åt arrangör och kontrollanter Motivera och inspirera, men också påminna vid behov Följa upp planering och genomförande av arrangemanget Dokumentera och sprida erfarenheter från arrangemangen Heliosgatan Stockholm. Sweden. Version Sida 2 av 7

62 2. Tävlingskontroll via OF Allmänt Tävlingskontroll är obligatorisk vid tävlingar inom nivå 1-4. OF utser tävlingskontrollant (och ev. biträdande) så snart arrangör tilldelats arrangemanget och senast sex månader före tävling. OF ansvarar för att tävlingskontroll utförs enligt denna anvisning. Organisation Tävlingskontroll ska utföras av person, tävlingskontrollant, med tävlingsledarutbildning eller motsvarande kompetens. Tävlingskontrollant får inte vara medlem i arrangerande förening. Arbetsbeskrivning Tävlingskontrollanten ska såväl teoretiskt som praktiskt bevaka att tävlingen genomförs enligt SOFTs regelverk. Tävlingskontrollanten ska kontrollera och övervaka arrangemanget, men får också vara rådgivande. Kontakt ska hållas med tävlingsledaren. Om tävlingskontrollanten uppmärksammar brister i planering eller genomförande av arrangemanget ska detta påtalas. Om åtgärder inte vidtas ska rapport lämnas till OF. Speciellt viktigt är att: Kontrollera att samråd skett med länsstyrelsen Kontrollera att tävlingskartan kommer fram i tid Kontrollera att kontakt tagits med markägare och jakträttsinnehavare Kontrollera inbjudan och PM innan publicering Kontrollera tävlingsrapporten så att rätt summor betalas in till OF och SOFT. Denna ska därefter signeras i Eventor, se nedan. Checklista för tävlingskontrollant hittas via orientering.se. Tävlingsledarrapport Senast sex veckor före tävlingen ska tävlingskontrollanten av tävlingsledaren få ifylld tävlingsledarrapport på blankett (elektroniskt) som är fastställd av SOFT. Tävlingskontrollanten ska granska och fortlöpande komplettera blanketten. Efter avslutad tävling ska tävlingskontrollanten medverka till att rapporten, färdigifylld och kompletterad med iakttagelser för kommande OF-utbildning, snarast kommer OF tillhanda. Tävlingsledarrapport hittas via orientering.se. Signering av tävlingsrapport Arrangör av mästerskaps-, nationell och distriktstävling ska senast 10 dagar efter avslutad tävling ladda upp resultat till Eventor och där även avrapportera tävlingen. Tävlingen ska signeras elektroniskt av tävlingsledaren och tävlingskontrollanten. En guide kan hittas under Hjälp och support i Eventor. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 7

63 3. Kartkontroll via OF Allmänt Av SOFT godkänd tävlingskarta ska i samband med kartproduktionen ha genomgått kvalitetssäkring, kartkontroll. OF utser kartkontrollant i så god tid att denne kan följa kartprojektet från dess start. OF ansvarar för att kartkontroll utförs enligt denna anvisning. Organisation Kartkontrollen ska genomföras av person, kartkontrollant, med gedigna kunskaper inom kartområdet. Kartkontrollant som inte får vara samma person som har ritat kartan. Arbetsbeskrivning Kartkontrollen bör omfatta: Tillsyn att kartprojektet bedrivs i enlighet med kartnormen Teknisk rådgivning till kartprojektledare och kartritare Kontroll av rekognoseringen Kontroll av digitaliseringen Kontroll av kart- och banpåtryck Kartkontrollantrapport lämnas till OFs kartansvarige som godkänner kartan och tilldelar kartan ett registreringsnummer, samt ett SOFT-märke. SOFT-märket och kartans registreringsnummer utgör garanti för att kartan är producerad i enlighet med gällande kartnorm. Teknisk kontroll av kartor för tävling inom nivå 1 och 2 Förutom ovanstående kontroll ska kartor för tävling inom nivå 1 och 2 också genomgå en teknisk kontroll på SOFT-nivå. Den tekniska kontrollen beskrivs i särskild anvisning för karta och banläggning. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 4 av 7

64 4. Bankontroll via OF Allmänt Bankontroll är obligatorisk vid tävlingar inom nivå 1-4. OF utser bankontrollant (och ev. biträdande) så snart arrangör tilldelats arrangemanget och senast sex månader före tävling. OF ansvarar för att bankontroll utförs enligt denna anvisning. Organisation Bankontroll ska utföras av antingen en person, bankontrollant, eller två personer, en bankontrollant, bankonsult för den teoretiska granskningen respektive en praktisk bankontrollant. Bankontrollanter ska inneha banläggarkort av minst samma klass som krävs för banläggaren vid aktuell tävling. För bankontroll kan ytterligare personer utses. Dessa är då biträdande bankontrollanter. Huvudansvaret vilar på bankontrollanten. Bankontrollant och bankonsult får inte vara medlem i arrangerande förening. Praktisk bankontrollant får vara medlem i arrangerande förening. Omfattning Bankontrollanten ska såväl teoretiskt som praktiskt bevaka att banläggningen genomförs enligt SOFTs regelverk. Bankontrollanten ska övervaka banläggningen och vara rådgivande. Kontakt ska hållas med banläggaren, som har hela ansvaret för att banläggningen genomförs teoretiskt och praktiskt. Om bankontrollanten uppmärksammar brister i banläggningen eller misstänker att denna missköts, ska saken påtalas. Om åtgärder inte vidtas ska rapport lämnas till OF. Bankontrollen ska omfatta: Kontroll av terrängbeskrivning Teoretisk granskning av banförslagen Praktisk terrängkontroll Teoretisk kontroll av banor och kontrollbeskrivningar Kontroll av utsättning och provlöpning Efter avslutad tävling ska bankontrollanten eller bankontrollanterna snarast lämna rapport om utförd bankontroll till OF på sätt som OF bestämmer. Arbetsordning Kontroll av terrängbeskrivning Terrängbeskrivningen ska kontrolleras och godkännas av bankontrollanten innan inbjudan sänds ut. Följande ska beaktas: Att terrängbeskrivningen ger en riktig bild av området Att SOFTs anvisningar för terrängbeskrivning har följts Att hänsyn tagits till förändringar i undervegetation och dylikt som kan inträffa fram till tidpunkten för tävlingen. OF kan besluta att kontroll och godkännande av terrängbeskrivning kan ske på annat sätt. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 5 av 7

65 Teoretisk granskning av banförslagen Senast tre månader före tävling ska banläggaren kontakta bankontrollanten och ge tillfälle att granska banförslagen som vid denna tidpunkt bör vara preliminära. Samråd med markägare och jakträttsinnehavare ska vara klara. Följande ska kontrolleras: Att samrådet inte lett till konflikter som arrangören inte själv kan lösa. Att tävlingskartan är färdig senast två månader före tävlingsdagen. Att tävlingsmarkerna är utnyttjade så att banorna går fram genom de för respektive klass lämpligaste terrängpartierna. Att tävlingsklassernas banor har rätt banlängd och svårighet. Att banornas uppläggning inte inbjuder till att passera genom förbudsområden. Att SOFTs regler och anvisningar för elitklasser tillämpas. Att kombinationer av olika klasser på samma bana eller samma kontroller sker med omsorg. Att banorna följer SOFTs anvisningar för undvikande av markskador och viltstörningar. Att banläggningen även i övrigt följer regler och anvisningar. Påtagliga principiella felaktigheter ska diskuteras med banläggaren. Praktisk terrängkontroll Terrängkontrollen ska vara klar senast en månad innan tävlingen genomförs. Följande ska genom banläggarens försorg vara klart: Kontrollerna ska vara märkta på lämpligt sätt. Märkningen ska sitta på exakt det ställe och i det höjdläge där skärmen eller reflexen ska placeras. Bankontrollanten ska ha fått banförslag i regel i form av en fil med karta, bana och kontrollbeskrivning för samtliga klasser. Vid terrängkontrollen ska följande beaktas: Att terrängförhållandena på sträckorna klart framgår av kartan. Att förbudsområden markeras i terrängen och på kartan. Att startplatser, mål och kontroller är rätt placerade. Att svårighetsgraden och terrängframkomligheten på de olika banorna är väl avvägd mot kraven i de olika tävlingsklasserna. Att kartan inom kontrollringen och vid nära belägna inläsningspunkter väl stämmer överens med terrängen. Kartbilden inom ringen ska vara läsbar så att ingen tvekan råder om vilken kontrollpunkt som avses. Att kontrollmarkeringens placering är riktig och att dess synlighet är anpassad efter det kartläsningsstöd den tävlande har när han närmar sig kontrollpunkten. Att kontrollmarkeringens synlighet är anpassad till de tävlingsklasser som besöker punkten och att dess placering anpassas efter kontrollkaraktären. En stämplande tävlande får inte vara avsevärt lättare att upptäcka än kontrollmarkeringen. Att kontrollbeskrivningarna motsvarar kontrollernas karaktär och i övrigt följer anvisningarna. Att ändringsförslag och kartjusteringar blir riktigt genomförda. Att vid behov samråda med tävlingsledningen före beslut om att avbryta eller ställa in tävling. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 6 av 7

66 Teoretisk kontroll av banor och kontrollbeskrivningar När banor och kontrollbeskrivningar är fastställda ska bankontrollanten signera ett originalexemplar av varje godkänd bana och kontrollbeskrivning. Bankontrollanten ska dessutom förvissa sig om att tillräcklig kontroll genom arrangörens försorg genomförs vid påtryckning eller inritning av banor samt vid kopiering av kontrollbeskrivningar. Kontroll av utsättning och provlöpning Bankontrollanten ska kontrollera att kontrollutsättningen organiseras på ett sätt som säkerställer att rätt kontrollmarkering placeras på rätt plats och att detta arbete är klart i rätt tid. Följande ska beaktas: Att kontrollmarkering enligt SOFTs regelverk används. Att kontrollmarkeringarna sätts ut vid lämplig tidpunkt. Att kontrollutsättarna får instruktion om hur och var kontrollmarkeringarna ska placeras. Att arrangören kontrollerar att rätt kontrollmarkering hamnar på rätt plats genom att märkbrickan redovisas. Att arrangören tävlingsdagen kontrollerar samtliga kontrollmarkeringar före första start. Att väg-, frizons- och kontrollvakter vid behov placeras ut. Läs mer i särskild anvisning för tävling, samt särskild anvisning för karta och banläggning. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 7 av 7

67 TÄVLINGSANVISNING TA 502 Karta och banläggning VERSION BESLUTAD AV SOFTs styrelse den 8 december 2014 TRÄDER I KRAFT Den 1 januari 2015 ERSÄTTER Tidigare version av anvisningen. Bild: Lennart Kalén, Oskarshamn Syfte och målgrupp Anvisningen innehåller fördjupad information om karta och banläggning. Den vänder sig i första hand till arrangörer, men kan även tilltala tävlande. Innehåll 1. Godkänd karta Kartskala Banläggning Orienteringsbanan Behörighet Distansernas särarter ur ett banläggarperspektiv Tekniska anvisningar för banpåtryck Kontrollbeskrivning Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

68 1. Godkänd karta Enligt TR 5.3 får tävling inom nivåerna 1-4 endast arrangeras på karta godkänd av SOFT. Det innebär att kartan ska följa av SOFT fastställd kartnorm eller sprintnorm (hittas på orientering.se). Kartan ska ritas i grundskalan 1:15 000, oavsett områdets karaktär. Av SOFT godkänd tävlingskarta ska ha genomgått en kvalitetskontroll, en s k kartkontroll. Det innebär: Att alla kartor för tävling inom nivåerna 1-4 ska genomgå en kartkontroll, utförd av OF:s kartkontrollant. Att karta för tävling inom nivå 1-2 även ska genomgå en teknisk kontroll, utförd av SOFTs kartgrupp. Kartor som godkänts i båda kontrollerna får godkännandemärke för att användas vid tävling inom nivå 1-2. Kartor som enbart har godkänts av OF:s kontrollant får godkännandemärke för att användas vid tävling inom nivå 3-4. Kontroll på OF-nivå Följande gäller för kontroll utförd av OF:s kartkontrollant: Kartägare ska registrera kartan före arbetets början. Om området ligger i annat distrikt sker ändå registrering i det egna distriktet, men först efter medgivande av det andra distriktet. Kartägare som avser framställa karta för tävlingsbruk ska före arbetets början samråda med berörda markägare och jakträttsinnehavare. Exempel på samrådsbrev finns på orientering.se. Registrering av ett område gäller för en tid av fyra år räknat från det datum då ansökan godkänts (färdigställs kartan före denna tidsperiods utgång gäller nedanstående punkt). Rätten till inregistrerat område kan förverkas tidigare om rekognoseringsarbete ej påbörjats inom tre år från det datum då ansökan godkändes. När en karta har godkänts förlängs tiden för registrering i högst fem år. Tävlingsverksamhet på godkänd karta beslutas av kartägare efter samråd med OF. Kontroll på SOFT-nivå Förutom OF-kontrollen ska såväl nyproducerade som reviderade kartor för tävling inom nivå 1 och 2 också genomgå en teknisk kontroll på SOFT-nivå. Syftet är att kartan tekniskt ska följa de mått, tjocklekar och avstånd för tecken och symboler som normen anger. Målet är läsbara kartor i rätt skala. Följande kontrolleras av SOFTs kartgrupp (sker framför dator, dvs utan terrängkontroll): Att kartnormens regler för grundekvidistans samt korrekt teckenuppsättning används (rätt symboler i rätt storlek och tjocklek). Teckenuppsättningen hittas på orientering.se. Att minsta avstånd mellan symboler av samma färg, samt minsta storlekar på färgytor, är enligt kartnormen. Att användandet av hjälpkurvor enligt regler och intentioner i kartnormen följs för en bra överskådlighet (hjälpkurvshöjd ovanför hjälpkurva är tillåtet). Enstaka avvikelser från kartnormen kan få förekomma, men respektive undantag ska kunna motiveras var för sig. OF:s kartkontrollant skickar kartfil (OCAD eller motsvarande) till kartsupport@orientering.se senast sex månader före tävling. SOFTs kartgrupp garanterar att karta behandlas med full sekretess. Godkännande, alternativt synpunkter på vad som behöver justeras för att få kartan godkänd, meddelas OF:s kartkontrollant så snart som möjligt efter inlämnandet. Kartgruppen är behjälplig med support och för en dialog med kartkontrollanten om eventuella avvikelser. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 14

69 2. Godkänt karttryck För kartor på tävling inom nivå 1 och 2 gäller följande: Offsettryckt karta ska användas för skala 1: För karta i skala 1: eller större får digitalutskrift av certifierad färgutskrivare användas. Lista över certifierade färgutskrivare finns på orientering.se. Provtryck ska kvalitetssäkras och godkännas av OF:s kartkontrollant senast 4 månader före tävlingsdagen. Samma tryckare ska användas vid provtryck som sluttryck. Sluttryck + bantryck (som följer kartnormen) ska kvalitetssäkras och godkännas i samband med att ordinarie anmälan går ut. Först då är antal eventuella kvalheat, gafflingar osv bestämda. För kartor på tävling inom nivå 3 och 4 bestämmer OF kraven för karttryck. 3. Kartskala Att kartan ska följa kartnormen innebär också att grundskalan alltid ska vara 1: för traditionella kartor (sprintkartor har annan grundskala). Uppförstorad karta, inklusive banpåtryck, får användas. Följande gäller kartskala för olika distanser: Ultralång distans och långdistans Skala ska vara 1: i klasserna D/H För övriga klasser, inklusive D/H16 Kort, ska skalan vara 1: För klasserna D/H60 och äldre får även skala 1:7 500 erbjudas. Skalor större än 1: ska vara uppförstorade från 1:15 000, inklusive banpåtryck. Medeldistans Skala ska vara 1: i alla klasser. För klasserna D/H60 och äldre får även skala 1:7 500 erbjudas. Skalor större än 1: ska vara uppförstorade från 1:15 000, inklusive banpåtryck. Sprintdistans Vid sprintdistans ska skalan vara 1:5 000 eller 1:4 000 enligt sprintnormen. Stafett- respektive nattävling Dessa följer kartskalor enligt respektive distans ovan. Dispens I undantagsfall kan dispens för annan kartskala ges lokalt enligt TR Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 14

70 4. Banläggning Avsnitt TR 5.13 tar upp vad som gäller orienteringsbanan och flera delar berör banläggningen. Mark och vilt Tävlingsområdet ska vara så stort att det finns utrymme för tillräckligt många och stora frizoner för klövvilt. Speciellt viktigt är det med frizoner i det centrala tävlingsområdet. Banorna ska läggas i väl sammanhållna stråk. Banor som går i motsatta löpriktningar bör undvikas. Endast i undantagsfall och i områden utan klövvilt får mötande banstråk förekomma. I de flesta fall bör klövvilt drivas ut ur hela eller delar av tävlingsområdet. Beslut om avdrivning och tillvägagångssätt ska göras i samråd med jakträttsinnehavare. Kontroll får ej förläggas till tomtmark utan ägarens medgivande. Banläggare ska planera banorna så att naturliga vägval inte leder genom förbudsområden. Se även särskild anvisning för samråd och hänsyn. Starten Starten bör väljas så att de tävlande får bra uppvärmningsmöjligheter, samt så att startpersonal enkelt kan nå dit med material och kartor. Startpunkten bör om möjligt placeras vid ett tydligt terrängföremål samt vara så placerad att tävlandes vägval inte kan iakttas av de tävlande som ännu inte startat. För ungdomar ska placering som innebär flera vägval ut från startpunkten undvikas. Arenan Innan banläggningen påbörjas är det viktigt att tänka igenom hur arenan ska se ut. Speciellt viktigt är det vid tävlingar inom nivå 1 och 2 och vid sprinttävlingar. Sista kontrollen ska om möjligt vara synlig på arenan. Det ger en större orienteringskänsla för media och publik. Klasser och val av bana Tidigt samarbete med tävlingsadministrationen är av stor vikt så att inte tävlingens startdjup blir för stort. Av TR 5.9 framgår att tävlande som vid intervallstart har samma bana inte ska starta samtidigt. I övrigt gäller följande vid lottning och val av bana: Startmellanrummet i en klass ska vara detsamma klassen igenom. Klasser som startar samtidigt och bedöms ha lika kapacitet bör inte ha samma förstakontroll. Klasser med samma bana ska starta efter varandra. Utrymme för att ta in efteranmälda i respektive klass ska finnas. Klass som bedöms få snabbast segrartid bör starta först. Banlängder Banlängder och segrartider framgår av särskild anvisning för tävling, klasser och deltagande. Observera att verklig banlängd, efter samråd inom distriktet (OF), får avvika upp till 20 % av de riktvärden som anges i anvisningen. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 4 av 14

71 Mätning av banlängden ska för traditionell orientering göras efter kortaste väg den tävlande kan springa från tidsstart till mål, således ej över öppet vatten eller förbudsområde, t ex tomtmark. Mätning av banlängden ska för sprintdistans göras fågelvägen, oavsett vilka terrängföremål som banans streck går över. Eventuellt snitslade delar av banan ska inräknas i banlängden. Underklass till elitklass, eller övrig rankingmeriterande klass som har fått så många anmälda att tillfredställande startmellanrum och startdjup inte kan uppnås, ska ha motsvarande beräknad segrartid och svårighet som huvudklassen. Svårighetsgrader Tävlingsbanorna är indelade i svårighetsgrader enligt ett färgsystem, där Grön är den lättaste banan och Svart den svåraste. Banor med färgerna Orange och Röd ska ha samma svårighet, men banor med Orange färgbeteckning får inte läggas i svårframkomlig och detaljrik terräng där kartbilden kan vara otydlig eller svårlättläst. Samma gäller för banor med färgerna Blå och Svart, där svårighetsgraden ska vara samma, men där svårframkomlig terräng ska undvikas för Blå bana. Lättare moment Medelsvåra moment Svårare moment Grön Orange Blå Vit Röd Svart Gul Violett Vid mästerskapstävling i stafett ska i åldersgrupperna D/H 18, 20 och 21 spridningsmetod som är godkänd av SOFT användas (se godkända metoder nedan). Vid distriktsmästerskap i stafett ska OF besluta om huruvida spridningsmetod ska användas i övriga åldersgrupper. Sjukvård, vätska samt förbudsområden Enligt tävlingsreglerna ska tävlande informeras om var i terrängen sjukvårds- eller förbandsplatser finns genom markering på tävlingskartan. Den tävlande ska också informeras om var vätska finns genom markering på tävlingskartan eller angivande på kontrollbeskrivningen. På samtliga tävlingskartor ska förbudsområden, snitslade delar av banorna samt kartjusteringar vara inritade. Om relevanta vägval begränsas av exempelvis staket, stängsel eller plank som kräver klättring, eller sådd åker, ska detta markeras i banpåtrycket. Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om detta på lämpligt sätt. Det ska också markeras i terrängen med snitsel. Dessutom bör funktionärer placeras ute i terrängen för att hänvisa de tävlande rätt. Vägval Vägval är en av orienteringssportens grundstenar och finns även med i inledningen i devisen som skapades i sportens barndom, självvald väg i okänd mark. Vid alla typer av distanser och former inom sporten ska banläggaren sträva efter att skapa så mycket vägvalsmöjligheter som möjligt. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 5 av 14

72 Samlöpning Klok banläggning minskar risken att tävlanden kommer ihop på banan. Detta innebär att, i samråd med bankontrollant, praktisera följande kriterier: Att erbjuda banor där de tävlande högst sannolikt väljer olika väg Att undvika för många korta sträckor i banans inledande skede Att erbjuda effektiva spridningsmetoder Spridningsmetoder Spridningsmetoder kan användas vid stafetter, samt individuell tävling med intervallstart eller masstart. Gemensam start leder till samlöpning, vilket strider mot orienteringens idé. För att försvåra samlöpning bör spridningsmetod användas. De tävlande ska inte kunna genomskåda vilken bana de själva och konkurrenterna lottats till. Deltagarna behöver inte upplysas om vilken spridningsmetod som används. Varje lag eller tävlande ska löpa samma bansträckning. Vid målgång ska alla lag eller tävlande ha genomfört exakt samma bandelar men i olika ordning. De olika bandelarna ska därför ha samma startpunkt och mål. Banor som gafflas med varandra ska ha samma svårighetsgrad och vara lika fysiskt krävande. Banorna ska ha samma banlängd och idealtid. Åskådare ska kunna se ställningen i tävlingen. Följande spridningsmetoder är godkända av SOFT (se handboken Banläggning för upplägg): Motalametoden Vännäsmetoden Farstametoden Tranemometoden Fjärilar, inklusive den s k Ultuna -metoden (variant på fjäril) Sekretess kring bana För att inte avslöja för mycket för deltagarna på förhand bör inte för mycket information delges till publik, media, ledare eller deltagare före ankomst till arena (eller förstart om sådan finns). Följande hålls under sekretess: Varvningstider Inkommande och utgående riktning på varvande tävlande Antal varv, samt längd på dessa, vid parstart eller masstart/enmansstafett Startens position och åt vilket håll från samlingsplatsen denna ligger (gäller ej start på arenan) Passeringstider (klockslag) för mellantidskontroller kan redovisas på förhand. Förekommer varvning bör dock försiktighet vidtas då det kan avslöja om varvning förekommer i början eller slutet av banan. En schematisk bild över vilka klasser som har samma startplats kan med fördel redovisas på förhand (inte samma sak som en geografisk bild). Provkarta Vid tävling inom nivå 1 och 2 bör en provkarta med provkontroller erbjudas på väg mot start. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 6 av 14

73 5. Orienteringsbanan Avsnitt TR 5.13 tar upp vad som gäller orienteringsbanan. Delar som rör kontrollstämpling och manuellt kontrollkort regleras i särskild anvisning för tävlingsadministration. Kartstorlek Tävlingskartan bör skäras till format som står i lämplig proportion till den tryckta banan. Kontrollpunktens markering Enligt tävlingsreglerna ska kontrollpunkterna markeras med kontrollskärm som är godkänd av SOFT och vara försedda med godkänd kontrollenhet samt tydlig och godkänd sifferkod. Vid tävling i mörker ska kontrollpunkterna märkas av SOFT godkänd reflexstav eller lampa som visar rött sken. Lista över godkända produkter finns på Kontrollkoder Kontrollkoder ska finnas på den tävlandes kontrollbeskrivning. Tal under 31 får inte användas. Koder som kan förväxlas vid läsning från olika håll får inte användas. Förbjudna koder beskrivs i dokumentet Kontrollbeskrivning som finns på orientering.se. Koden ska alltid finnas på stämpelmodulen. Koden kan också skrivas på antingen kontrollskärmens alla tre vita ytor, en vågrätt placerad skylt på kontrollanordningens översida eller lodrätt placerade skyltar på två av kontrollanordningens sidor. Tresiffriga kodnummer ska vara understrukna. Utsättning av kontroller, ev. kontrollvakter samt provlöpning Vid utsättning av kontrollerna ska, om inte detta redan är gjort, de elektroniska enheterna väckas så de kommer i tävlingsläge. Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska provlöpning av samtliga kontroller ske före tävling. Vid tävling inom nivå 1 och 2 ska kontrollvakt patrullera mellan kontrollerna av säkerhetsskäl. Vid sprinttävling i stadsmiljö ska alla kontroller konstant bevakas av anonymt beklädda kontrollvakter (ej klubbkläder). Vätska i skogen Enligt tävlingsreglerna ska tävlande i klass som beräknas få en segrartid som överstiger 50 minuter med minuters mellanrum erbjudas vätska utmed tävlingsbanan. Vid vätskestation eller vätskekontroll ska det finnas dels vatten, dels en dryck av typ sportdryck innehållande socker. Drycker bör inte ha för kall temperatur och ska placeras väl synliga. All vätska ska serveras på ett hygieniskt sätt och får inte hällas upp av de tävlande själva. Förbudsområden Enligt reglerna ska förbudsområden markeras väl synligt i terrängen och på sådant sätt att tävlande inte behöver tveka om områdets gränser. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 7 av 14

74 Heldragen snitsling ska användas om det föreligger risk för att de tävlande oavsiktligt beträder området, dvs då områdesgränsen är otydlig. Om gränsen för det förbjudna området är tydlig (till exempel väg, åkerkant) och endast rutinerade tävlande berörs, kan snitslingen göras glesare (hängande snitselband). Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om detta på lämpligt sätt. Det ska också markeras i terrängen med snitsel. Dessutom bör funktionärer placeras ute i terrängen för att hänvisa de tävlande rätt. Snitselfärg För snitselfärg till start, se TA 401 Allmänna villkor och teknisk anvisning för tävling. I övrigt gäller följande: Förbjudna områden: Otydliga stigar: Avgränsningar: Gulblå Vit Rödvit (t ex på väg till startpunkt, från sista till mål, vid varvning, vid varningar i terrängen, vid terrängförändringar efter att kartan trycks etc.) 6. Behörighet Allmänt För att säkerställa hög och rätt kvalitet på banor vid orienteringstävling, ska ansvarig banläggare vara behörig och certifierad med SOFTs banläggarkort. Banläggarkort erhålls efter genomgången utbildning och finns i två klasser: Banläggarkort 1 = blått kort Banläggarkort 2 = grönt kort Innehav av banläggarkort 1 krävs för att erhålla banläggarkort 2. Nivåer av behörighet Lägst banläggarkort 1 krävs för ansvarig banläggare och bankontrollant vid distriktstävling och nationell tävling utan elitklasser, men i övrigt fullständigt klassutbud. Banläggarkort 2 krävs för ansvarig banläggare och bankontrollant vid mästerskaps-tävling och nationell tävling med elitklasser och i övrigt fullständigt klassutbud. Lägst banläggarkort 1 krävs för biträdande banläggare och biträdande bankontrollant vid det i närmast föregående stycket nämnda tävlingarna. Banläggare och bankontrollant vid tävling som inte har nämnts ovan, rekommenderas att genomgå någon form av banläggarutbildning. Banläggarkort är dock inget krav. Giltighet Banläggarkort gäller nationellt och utfärdas av det OF där banläggaren är aktiv. Kortet har en giltighet av maximalt 5 år. Giltighetstiden kan påbörjas när som helst under kalenderåret och går alltid ut den 31 december år fem. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 8 av 14

75 Vid byte av OF ska banläggaren kontakta berörda distrikt för att få sin behörighet godkänd och överförd till det nya distriktet. Den som upprepade gånger missköter sitt uppdrag som banläggare eller bankontrollant eller visar sig ha brister i sin kompetens kan av OF fråntas sitt banläggarkort. Kriterier för kort För att erhålla banläggarkort krävs såväl teoretisk utbildning som praktisk erfarenhet. Teoretisk utbildning ska införskaffas genom att delta i en banläggarkurs utförd i berört OF:s regi eller motsvarande, eller genom att delta i en studiecirkel/lärgrupp ledd av en instruktör som är godkänd av berört OF. Instruktören bör ha bildningsnivå motsvarande banläggarkort 2. För att bli certifierad via lärgrupp, ska studieplan och studiematerial godkända av SOFT användas. Banläggarkort kan i undantagsfall utfärdas till personer som inte genomgått traditionell banläggarutbildning eller förnyelseutbildning. Personen i fråga bör bevisligen ha goda kunskaper i banläggning, tidigare i tiden närliggande banläggaruppdrag, goda referenser, svårigheter att delta i utbildningar och fortbildningar mm. Tillämpningen av undantagsmetoden bör förekomma sparsamt. Även här gäller innehavande av banläggarkort 1 före erhållande av kort 2. Praktisk erfarenhet införskaffas genom att årligen utföra banläggaruppdrag. Förnyelse av banläggarkort Efter giltighetstidens utgång kan banläggarkort förnyas. Förnyad behörighet kräver såväl teoretisk fortbildning som praktisk erfarenhet. Detta erhålls först och främst genom att delta vid av berört OF arrangerad fortbildningskurs eller motsvarande samt att kontinuerligt utföra banläggaruppdrag. Godkännande och registrering av banläggarkort Banläggarkort 1 och 2 delas ut och registreras av det OF där banläggaren är aktiv. Ansökan om banläggarkort eller förnyad behörighet sker genom att teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet i form av banläggar- eller bankontrolluppdrag förs in på kortets baksida. Uppgifterna bestyrks av den egna föreningens styrelse. Därefter lämnas kortet till ansvariga i det OF där banläggaren är aktiv, för handläggning. För att erhålla poäng enligt SOFTs banläggarmärke, krävs innehav av banläggarkort. Behörighet Banläggarkort Teoretisk utbildning Praktisk erfarenhet Banläggarkort 1 Blått kort Banläggarkort 2 Grönt kort Förnyad behörighet Banläggarkort 1 och 2 Godkänd kurs eller studiecirkel/lärgrupp Grundläggande utbildning av banläggare. Utbildningen följs upp med särskild hemuppgift som granskas av instruktör eller OF:s tävlingsansvariga. Uppgiften återsänds till eleven med kommentarer och banläggarkort, om uppgiften godkänts. Godkänd kurs Vidareutbildning av banläggare. Kursen bör ej påbörjas förrän tidigast två år efter en omgång grundläggande utbildning. OF:s banläggarträffar eller motsvarande där stor del av tiden ägnas åt banläggningstekniska problem. Denna utbildning bör genomgås årligen, dock senast under kortets sista giltighetsår. Om erforderlig teoretisk och praktisk erfarenhet inte erhållits senast sju år efter att kortet utfärdats krävs ny behörighetsutbildning för det kort banläggaren innehar. Erfarenhet av banläggning vid lokala tävlingar enligt föreningsstyrelsens bedömning och tillstyrkan. Under den senaste femårsperioden uppnått minst 25 poäng enligt bestämmelserna för SOFTs banläggarmärke. Minst ett av uppdragen ska vara som ansvarig banläggare eller bankontrollant för tävling som kräver banläggarkort 1. Under den senaste femårsperioden uppnått minst 15 poäng enligt bestämmelserna för SOFTs banläggarmärke. Minst ett av uppdragen ska vara som ansvarig banläggare för tävling som kräver banläggarkort. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 9 av 14

76 7. Distansernas särarter ur ett banläggarperspektiv Sprintdistansens profil är hög fart Sprintdistansen genomförs i områden som är rika på planbildsdetaljer, gärna i eller i anslutning till bebyggelse, park eller liknande. Banan ska testa deltagarens förmåga att läsa och förstå kartbild i relativt komplex miljö samtidigt som varje delsträcka ska planeras och genomföras i hög fart. Banan ska läggas så att hög fart krävs under hela loppet. Banan kan dras i kuperade områden. Terrängtyper som är så kuperade att deltagarna tvingas att gå längre sträckor bör undvikas. Vid sprintorientering ska kontrollpunkten inte vara en utmaning i sig, utan förmågan att välja och genomföra den bästa vägvalslösningen mellan kontrollerna är det viktiga. Till exempel behöver inte den mest iögonfallande vägen ut från kontrollen vara den bästa eller snabbaste, ibland kan det dock vara så. Att planera en eller flera sträckor i förväg under hög fart är en viktig ingrediens i sprintdistansen. För traditionell orientering i skog beskriver en färgskala svårighetsnivån. Motsvarande skala finns inte för sprintdistans. Svårigheten beror istället på tävlingsområdets egenskaper och vägvalsmöjligheter, där distansens särart med hög fart och snabba beslut ska speglas i banläggningen. I komplexa park- och stadsmiljöer är det viktigt att tänka på att inte ungdomsbanorna blir för svåra. Arenakonceptet med speaker, ljud, musik och arenauppbyggnad är ytterst viktigt vid sprint. Gäller i första hand vid elitarrangemang. Hänsyn till boende och allmänheten mycket viktigt. Som arrangör ska man säkerställa att en deltagare under tävling inte hamnar i situationer som skapar olägenhet eller fara för tredje person. Speciellt uppmärksamhet avseende trafikregler t ex korsning av gator, övergångställen mm ska iakttas av arrangörerna för att säkerställa de tävlandes säkerhet. Vad som gäller ska tydligt framgå av PM. Förbjudna områden ska beaktas. Arrangören har ett stort ansvar att beivra löpning i förbjudna områden eller förbjudna passager och ska i största möjliga mån utforma banorna så att deltagarna inte lockas att gena eller av misstag hamnar i förbjudna områden. Områden som är förbjudna att beträda kan oftast behöva förtydligas med hjälp av avspärrning/snitsling. På banor vid tävlingar speciellt för elitlöpare bör minst en publikkontroll vara belägen på arenan. Start på arenan kan också med fördel användas. Det bör också planeras för speciella publikkontroller utefter banan. Medeldistansens profil är teknisk orientering Banan ska dras i obebyggda områden, företrädesvis skogsmark som kräver stor del finorientering och där kontrollerna och placeringen av skärmen kan vara en utmaning i sig. Detta innebär inte att man får göra avkall på det sportslig rättvisa, till exempel ska en kontrollskärm inte placeras så att stämplande löpare vägleder andra löpare in till kontrollen, dvs kontrollskärmens placering ska vara tydlig. Den tävlandes förmåga till kartläsning och kartförståelse i komplexa skogsmiljöer ska testas. Banan bör alltså kräva mycket koncentration genom hela loppet. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning med målet att tvinga löparen att planera utgången från kontrollen innan stämpling. Vägvalsbedömning ska eftersträvas i största möjliga mån, men får inte bli på bekostnad av kartläsningsmomenten. Alltså bör vägvalen innehålla mycket kartläsning i sig. Å andra sidan får antalet kontroller inte bli så stort att det liknar en träningsaktivitet i kontrollplockning. Viktigt på en medeldistansbana är tempoväxling. Detta skapas genom riktnings-ändringar och genom att använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv. På barn- och ungdomsbanor behöver man försäkra sig om att de håller sig inom vad banläggningsanvisningarna tillåter. På banor vid tävlingar speciellt för elitlöpare bör varvning finnas vid arenan. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 10 av 14

77 Långdistansens profil är vägvalsbedömning och fysisk utmaning Banan ska i normalfallet dras i obebyggda områden, företrädesvis i skogsmark. Banan ska testa löparens förmåga att läsa och förstå och genomföra effektiv vägvalsbedömning, att läsa och förstå kartan och kunna planera tävlingen i en fysisk krävande miljö. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svår i sig. Skärmens placering ska alltid vara av tydlig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för långdistansen är de långa delsträckorna. Viktigt på en långdistansbana är tempoväxlingen eller rytmen i banan. Detta skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv. Banan bör innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem och vissa kortare delar av banan kan vara av medeldistanskaraktär. Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov. Banläggningen har stor betydelse för att undvika samlöpning och för att upprätthålla särarten. Samlöpning undviks genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning och ett flertal långa delsträckor. För elitklasser bör dessa delsträckor vara över 2 km och innehålla flera olika vägvalsmöjligheter. I vissa typer av tävlingar kan man även överväga att införa någon form av spridningsmetod. På ungdomsbanor är det som banläggare extra viktigt att hålla sig inom vad anvisningarna tillåter. Ultralångdistansens profil är extrem fysisk utmaning och vägvalsbedömning Banan ska i normalfallet dras i obebyggda områden. Miljön är normalt skogsmark, men andra miljöer, t ex fjäll kan vara lämplig. Banan ska testa löparens förmåga att genomföra effektiv vägvalsbedömning och kunna planera tävlingen i en extremt fysisk krävande miljö. Banan ska förutom vägvalssträckor innehålla en blandning av sträckor som kräver grov- och finorientering. Viktigt är tempoväxlingen eller rytmen i banan. Denna skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng och att svåra sträckor varvas med mindre svåra. Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov. Banläggningen har stor betydelse för att undvika samlöpning och för att upprätthålla särarten. Samlöpning undviks genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning och ett flertal långa delsträckor. Dessa delsträckor bör vara över 2 km och innehålla flera olika vägvalsmöjligheter. Banan bör innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem och vissa kortare delar av banan kan vara av medeldistanskaraktär. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svårt i sig. Skärmens placering ska alltid vara tydlig. Stafettens profil är kamp man mot man/kvinna mot kvinna Stafettens profil är lagtävling med ett stort inslag av kamp mellan lagen. Dessutom är en stafett, rätt upplagd, en spännande publiksport. Tävlingen ska normalt genomföras i obebyggd terräng företrädesvis i skogsmark. Man bör eftersträva att hitta områden som är relativt lättframkomliga och som ger goda möjligheter till vägvalsbedömning. Terrängtyper med nedsatt sikt men med god löpbarhet är väl lämpad för stafett. Banan ska förutom vägvalssträckor innehålla en blandning av sträckor som kräver grovorientering och finorientering. Kontrollerna och placeringen av skärmen ska vara tydlig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för stafetter är de lite längre delsträckorna med många vägvalsmöjligheter. Den variant av stafett som beskrivs här har många likheter med långdistansen, men Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 11 av 14

78 vissa delar av banan kan även vara av medeldistanskaraktär. Banan bör också innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem. Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov. Eftersom stafetter genomförs med gemensam start ligger det i sakens natur att de tävlande kommer att vara ihop på banan under kortare eller längre perioder. Detta är en del av stafettens karaktär och ger en extra dimension kopplat till den taktiska färdigheten (man mot man/kvinna mot kvinna). Arenakonceptet är viktigt, speciellt vid mästerskap. Speaker, ljud och arenauppbyggnad ska ha hög prioritet och det bör läggas ner stor energi för att skapa bästa förutsättningar för publiken. Det kan innebära allt från passager på arenan till webb- och arenaproduktion från banan i skogen. Banläggningen har stor betydelse för att skapa spridning, men även för att hålla ihop tävlingen. Vid mästerskap ska samlöpning försvåras genom att av SOFT godkänd spridningsmetod används (se tidigare avsnitt). Spridning och önskemålet att deltagarna ska orientera själva i största möjliga mån, skapas genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att kontrollföremålet inte behöver vara speciellt svår i sig. Skärmens placering ska alltid vara tydlig. Nattorienteringens profil är vägvalsbedömning i lättframkomlig terräng Nattorienteringens profil är i många stycken samma som varje distans särart, men skillnaden att tävlingen genomförs i mörker och därmed ska anpassas till detta. Nattorientering kan genomföras inom ramen för alla de förekommande distanserna. Nedanstående beskrivning avser den mest förekommande varianten, nattorientering, långdistans. För nattorientering över andra distanser gäller i stort samma huvudprinciper gällande terräng och vägvalsbedömning, men med anpassning kopplat till respektive distans särart. Banan ska innehålla mycket vägvalsbedömning och i övrigt en blandning av grovorientering och kortare finorientering. Kontrollpunkterna ska vara tydliga och vid placeringen av skärmen/reflexen/lyktan ska arrangören vara extra observant på att placera den så att den inte är svår att hitta i sig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för nattorientering är de lite längre delsträckorna med många vägvalsmöjligheter. Nattbanor ska generellt vara något kortare än motsvarande banor på dagen. Vid nattävlingar för ungdomar behöver man försäkra sig om att banorna dras i områden med sammanhängande nät av planbildsdetaljer. Dessa planbildsdetaljer ska dessutom vara tydliga. Generellt ska banor på natten vara betydligt lättare än motsvarande banor på dagen, speciellt viktigt är denna princip på banor för ungdomar. Färgsystemet gäller, men anpassningen handlar bl a om tydligheten och antalet planbildsdetaljer som finns i kartbilden och i verkligheten. Vid elittävlingar på natten, som genomförs med masstart, är arenakonceptet viktigt. Speaker, ljud och arenauppbyggnad ska då ha högsta prioritet och det bör läggas ner stor energi för att skapa bästa förutsättningar för publiken. Det kan innebära allt från passager på arenan till webb- och arenaproduktion från banan i skogen. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 12 av 14

79 8. Tekniska anvisningar för banpåtryck Tryck och linjebredder All inritning/påtryckning och kartjustering på tävlingskartan ska ske med violett färg (purple). Banpåtrycket får inte dölja viktiga kartdetaljer. Linjebredden ska vara 0.35 mm vid kartskalan 1: och % större vid kartskalan 1: och större. Starten Starten ska anges med en liksidig triangel med 7 mm sida vid kartskalan 1: och % större vid kartskalan 1: och större. Triangeln ska ha ena spetsen i löpriktningen och sitt centrum i startpunkten. Kontroller Kontroller ska anges med cirkel med 6 mm diameter vid kartskalan 1: och % större vid skalan 1: och större. Kontrollpunkten ska ligga i cirkelns centrum. Målet Målet ska anges med dubbelcirkel med 5 respektive 7 mm i diameter vid kartskalan 1: och % större vid kartskalan 1: och större. Målet ska ligga i dubbelcirkelns centrum. Linjer och numrering Följande gäller för linjer och numrering: Start, kontroller och mål ska sammanbindas med linjer, i allmänhet längs fågelvägen. Kontrollerna ska numreras från 1 och uppåt. Siffrorna ska vara tydliga och skrivas i norr/söderriktning. Inritning och numrering ska göras så att viktiga detaljer i kartbilden inte täcks över. Snitslade sträckor ritas med streckad linje. Snitslings längd och markering Då delar av banan markeras med snitsel ska dess längd anges på kontrollbeskrivningen och dess sträckning i terrängen markeras på tävlingskartan. Förbjuden väg och stängsel Förbjuden väg markeras på kartan med en kedja av kryss. Stängsel, mur etc, som är förbjuden att passera, markeras på kartan med heldragen linje med bredden 0,70 mm. Kartjusteringar sker med tecken så lika gällande kartnorm som möjligt. Vid behov används dessutom förklarande text. Viktig passage, exempelvis spång eller tunnel, bör på tävlingskartan tydliggöras genom en markering bestående av två utåtböjda streck : ) (. Bredden på tecknet ska vara 3 mm i skala 1: och % större vid kartskalan 1: eller större. Vätskekontroll Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 13 av 14

80 Vätskekontroll ska anges i kontrollbeskrivningen. Om vätska placeras mellan två kontroller, ska sådan punkt anges enbart på tävlingskartan med mugg eller kvadrat med 3 mm sida i skala 1: och % större vid kartskalan 1: och större. Se även handboken Banläggning. 9. Kontrollbeskrivning IOF:s kontrollbeskrivning syftar till att erbjuda en solid och lättförståelig beskrivning för orienterare från alla länder. Syftet med kontrollbeskrivningen är att ge en bättre beskrivning av kontrollföremålet än vad kartan kan ge. En bra kontrollpunkt hittas huvudsakligen genom kartläsning. Beskrivningar och kontrollsiffror hjälper till att hitta kontrollen, men ska hållas så enkla som möjligt. IOF:s kontrollbeskrivning hittas som dokumentet Kontrollbeskrivningar att hämta på orientering.se. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 14 av 14

81 TÄVLINGSANVISNING TA 503 Teknisk anvisning för sprinttävling VERSION (UTKAST!) BESLUTAD AV SOFT den 9 december 2013 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2014 ERSÄTTER TA 506 Anvisning för sprinttävlingar Syfte och målgrupp Kompletterar tävlingsreglerna i hur sprintdistans arrangeras. Vänder sig till arrangörer av sprinttävlingar, men kan också vara av intresse för tävlande att fördjupa sig i. Innehåll 1. Sprintkartnormen 2 2. Sprintdistans 3 3. Typer av sprinttävlingar 4 4. Principer 5 5. Vad kännetecknar en sprintkarta 6 6. Banläggaren bör tänka på 7 Flyttas till TA 503 Karta o banläggning 7. Hur ritas sprintkartan 8 8. Vägval Slutord 27 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

82 Anvisningen ska kompletteras med bilder från tidigare anvisning. Heliosgatan Stockholm. Sweden. Version Sida 2 av 2

83 TÄVLINGSANVISNING TA 601 Tävling på lika villkor VERSION BESLUTAD AV SOFT den 8 december 2014 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2015 ERSÄTTER Tidigare anvisning ( ) Syfte och målgrupp En av idrottens grundförutsättningar är tävlande på lika villkor, vilket i tävlingsreglerna tas upp under kapitel 6.2. Den här anvisningen beskriver mer i detalj vad som avses, samt förklarar diverse begrepp. Innehåll 1. Allmän kommentar 2 2. Otillåten fördel 2 3. Terrängkännedom 3 4. Skuggning 3 5. Samlöpning 3 6. Antidoping 4 7. Tekniska hjälpmedel 6 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

84 1. Allmän kommentar Från fall till fall Många regler saknar gränsvärden för vad som är regelöverträdelse och inte. Begrepp som fåtal tävlande, resultat som allvarligt störts, tävlande som anses ha fördel m fl bedöms från fall till fall eftersom det finns ett näst intill oändligt antal potentiella uppkomna situationer. En beskrivning av alla dessa skulle tendera i att vi inte bara får ett fyrkantigt regelverk utan också ett svårhanterligt och gigantiskt sådant. Likväl är denna typ av regler ytterst viktiga att ha kvar för att uppnå sportslig rättvisa och tävlande på lika villkor. Andra idrotter och samhället i stort Regler utan gränsvärden finns i de flesta idrotter, jämför gult kort i fotboll, utvisning i ishockey, diskning för gruff i friidrottslöpning osv. Även vårt samhälle med rättsväsendet, inkluderat lagbok, domare och domstolar, fungerar på detta sätt. Den exakta definitionen av sexuella trakasserier eller misshandel kan inte beskrivas i ord, men ändå anses det vara ett brott att sexuellt trakassera eller misshandla någon. Inom orienteringen har vi i tillägg till regelverket ett stöd i form av tävlingsledning, jury samt högre instanser (OF, SOFT och RIN) för bedömning i olika fall. Störst fokus på senior- och juniorklasser Generellt gäller att ju grövre regelbrott, desto större sannolikhet för anmälan och desto större risk för en eventuell fällning. För tillämpning av regler avseende tävlande på lika villkor är dock ett rimligt förfarande att endast vidta eventuella åtgärder vid en anmälan i högsta D/H18-21-klass vid tävlingar på nivå 1, 2 och 3. Tävlande i övriga klasser och på övriga tävlingar är också skyldiga att följa vårt regelverk, men bedömningen bör inte vara lika snäv som för vår elit på våra största och viktigaste tävlingar. Handläggning Första fas i handläggningen av ett regelfall är att höra berörda för att få information om händelseförloppet. Även eventuella vittnen hörs. Därefter granskas eventuellt bevismaterial. Med förklaringar beskrivna i detta dokument, samt att endast grövre fall av regelbrott sannolikt anmäls, blir av allt att döma antalet uppkomna regelprocesser relativt få. 2. Otillåten fördel Enligt TR får inte tävlande försöka skaffa sig otillåten fördel. Här finns många exempel på vad som menas med otillåten fördel, t ex ta del av banläggning på förhand, ta del av upplysningar från tävlande som redan sprungit, fråga sig fram i skogen etc. Notera att det till och med är förbjudet att försöka, trots att den utpekade inte får någon fördel av försöket. Tävlande ska vid misstanke om att annan tävlande har försökt skaffa sig otillåten fördel anmäla detta till tävlingsledning som i sin tur får utreda om tillräcklig anledning föreligger för att förhindra deltagande i tävling. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 6

85 3. Terrängkännedom Enligt TR får inte tävlande genom avsiktlig rekognosering skaffa sig kännedom om tävlingsområdet. TR reglerar att tävlande som har sådan kännedom om ett tävlingsområde att han eller hon kan anses ha fördel av detta, inte får delta i tävlingsklasser vid tävlingar på nivåerna 1, 2 och 3 inom området. Förbudet gäller också rankingmeriterande klasser vid tävling på nivå 4. Som tävlande och samtidigt representerande tävlingens arrangörsförening är det viktigt att skilja på deltagande och arrangörsföreningens uppdrag. Även tävlande som tidigare representerat arrangörsförening eller som har sådan kännedom om tävlingsområdet att han eller hon är nära gränsen till att anses kunna ha fördel av detta, ska på förhand noga tänka igenom vad deltagande innebär. Deltagande får inte ske om den tävlande har: Ritat tävlingskartan Satt ut kontroller i tävlingsområdet för den aktuella tävlingen Besökt tävlingsområdet med den nya tävlingskartan som ännu inte har släppts över tävlingsområdet Besökt tävlingsområdet efter att det avlysts av arrangör Deltagande bör också noga övervägas om området har varit återkommande träningsterräng, t ex om deltagaren har varit uppväxt i tävlingsområdet eller i dess närhet, eller om tävlingsområdet anses ha utgjort den s k hemmakartan för den förening deltagaren representerade under den aktuella tiden. Ett stöddokument för rättvis orientering finns framtaget för deltagaren och hittas på orientering.se. 4. Skuggning Vad som gäller för skuggning regleras i stycke 2 av TR Samlöpning Portalparagraf TR Orientering är självvald väg i okänd terräng. Den tävlande ska därför under tävlingsmomentet genomföra orienteringen självständigt. Paragraf under kapitel 6 Tävlande på lika villkor TR Samlöpning är inte tillåten. Med samlöpning avses såväl hängning som kompislöpning. Den som anser sig utsatt för hängning får avvisa den som följer efter. Förbud mot hängning gäller inte vid tävling med jaktstart eller gemensam start, eller då på annat sätt inte strikt individuell intervallstart tillämpas. Förbudet gäller inte heller vid patrulltävling eller deltagarna inom en patrull, och inte i Inskolningsklass. Definitioner under kapitel 9 Hängning anses ha skett då tävlande avsiktligt följt efter annan tävlande och nyttjat dennes förmåga att orientera. Kompislöpning anses ha skett då tävlande skaffat sig fördel genom samverkan med annan tävlande. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 6

86 Kommentar till TR En tävlande som hamnat i en samlöpningssituation ska inte behöva lämna väjningsplikt, dvs inte behöva stanna för att lämna avstånd till framförvarande tävlande. Dock kan den tävlande i sådan situation fällas till ansvar för hängning om 1. Denna väljer samma väg som annan tävlande trots att relevanta vägvalsalternativ finns. 2. Det bedöms att den tävlande har haft fördel av detta. Vad som är relevant alternativt vägval är upp till beslutande instans att bedöma. Sådan bedömning kan både förenklas och stödjas genom banläggares/bankontrollants mening eller genom granskning av övriga tävlandes vägval, t ex vid analys av GPS-data (GPS-data kan i sig aldrig vara fällande). Sträcktidsdata kan fungera som underlag i bevisföringen och därmed styrka insamlad information från tävlande och vittnen. 6. Antidoping SOFTs antidopingpolicy Grunden för SOFTs antidopningarbete, som finns presenterat på SOFTs hemsida, finns i Riksidrottsförbundets antidopningpolicy: "Allt bruk av dopningsmedel är oacceptabelt. Inget idrottsresultat är så värdefullt att bruk av dopningsmedel kan försvaras." Målet med idrottsrörelsens antidopningarbete är att tillförsäkra alla idrottsutövare dess självklara rätt att delta och tävla i en idrott fri från dopning. För att nå målet förs kampen mot dopning med olika medel på alla nivåer inom idrotten. Vad är dopning? WADA:s dopningslista beskriver vad som är dopning inom idrotten. Den svenska idrottens dopningsreglemente, som utgår från World Anti-Dopning Code, finns på Riksidrottsförbundets hemsida. Både SOFT och IOF har anslutit sig till WADAs Anti-Dopning Code. I samband med IOF-sanktionerade arrangemang gäller IOF:s regler. Dessa finns på IOF:s hemsida. På RF:s hemsida finner man även WADAs dopningslista och Röda listan över dopningsklassade läkemedel som även finns som broschyr, i plånboksformat. Hämta den gratis på närmaste Apotek. Idrottaren är skyldig att känna till och följa dopningsreglerna. Enligt idrottens dopningsregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Se även IOF:s hemsida, Se även RF:s hemsida, Därför är dopning förbjudet Sedan lång tid tillbaka är det förbjudet med dopning inom idrotten. Argumenten för det är många men kan sammanfattas i fyra punkter: Det är fusk att dopa sig. En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Det är farligt att dopa sig. Det strider mot medicinsk etik och är förenat med stora hälsorisker för individen. Det skadar idrottsrörelsens trovärdighet. Dopning utgör därigenom ett allvarligt hot mot idrotten som ungdomsorganisation och folkrörelse. Det kan vara olagligt att dopa sig. Att hantera eller inta förbjudna preparat är enligt svensk lag förbjudet och kan ge upp till fyra års fängelse. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 4 av 6

87 Dispensregler Dispensreglerna har tillkommit för att idrottsutövare, som av medicinska skäl behöver använda dopningsklassade läkemedel, ska kunna utöva sin idrott. Idrottaren ansvarar själv för att söka dispens. Information om dispensreglerna finns på Riksidrottsförbundets hemsida, IOF:s hemsida respektive SOFTs hemsida. För dispenser i samband med IOF-sanktionerade arrangemang gäller IOF:s regler och dispenser ska sökas via IOF. Läs om dispensregler på Kosttillskott RF avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott. Många preparat på marknaden är otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopningsklassade substanser. Enligt idrottens dopningsregler är idrottsutövare personligt ansvariga för allt de äter eller intar på annat sätt. Den som befinns vara dopad riskerar alltid att bestraffas, oavsett orsak. RF:s kostrekommendationer finns på deras hemsida. SOFT har beslutat att följa RF:s ställningstagande om kosttillskott, vilket bland annat innebär att en väl sammansatt kost täcker de flesta idrottares behov av näringstillskott. Huvudlinjen är att eftersträva en, utifrån aktuell kunskap, korrekt sammansatt kost med hänsyn till de skilda behoven vid olika belastning i samband med träning och tävling respektive återhämtning. Idrottsutövare som på medicinska grunder har behov av kosttillskott kan minska riskerna för dopning genom att välja kontrollerade produkter. Receptbelagda läkemedel genomgår kontroll. Av Läkemedelsverket registrerade naturläkemedel tillverkas med samma kvalitetskrav som läkemedel. I övrigt kontrollerar Hälsokostrådet en del av sina produkter med avseende på vissa dopningsklassade substanser. Även kosttillskott som saluförs på apoteken genomgår viss kontroll. Kosttillskott intas dock alltid på egen risk. Dopingkontroll Hur kontroll går till Dopningskontroller är tillsammans med information och utbildning de viktigaste verktygen i idrottsrörelsens antidopningarbete. De allra flesta idrottsutövare har accepterat att dopningskontroller behövs och så gott som alla kontroller genomförs därför i god anda. Många idrottsutövare är glada att få visa att de är "rena". Kontrollerna genomförs såväl i samband med tävling som vid träning. Dopningsprov kan även tas vid andra tillfällen, t ex genom hembesök. I Sverige utförs kontrollerna av RF:s legitimerade dopningskontrollfunktionärer. Vad händer om provet är positivt? Vid positivt testresultat är det SOFT:s förbundschef som Handlägger ärendet och informerar förbundets ordförande, chef för individutveckling, förbundskaptener samt förbundsläkare Tar direkt kontakt med den aktive och meddelar honom/henne tävlingsförbud enligt IOF:s och SOFT:s tävlingsregler tills dess att ett beslut föreligger. Förbundschefen ska också ge denna information konfidentiellt till den aktives förening och SDF. Bestraffning Idrottsutövare som gör sig skyldig till dopning, eller den som hjälper en idrottsutövare att dopa sig, kan bestraffas enligt RF:s stadgar. Dömande instans är RF:s dopningsnämnd och åklagare RF:s dopningskommission. Domslut kan överklagas till idrottens högsta domstol, Riksidrottsnämnden (RIN). Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 5 av 6

88 Straff på upp till fyra års avstängning kan utdömas vid första tillfället. Vid upprepad dopning kan livstidsstraff utdömas. Avstängning avser alla idrotter och under strafftiden får den dömde varken tävla, delta i idrottsuppvisning eller utöva ledaruppdrag. Mer om bestraffningar finns på RF:s hemsida. Bestraffning kan ådömas även annan person som hindrar eller försvårar genomförande av dopningskontroll eller på annat sätt bryter mot föreskrifterna för genomförande av dopningskontroll genom att inte följa dopningskontrollants anvisningar. Avseende bestraffning enligt SOFTs tävlingsregler formulerar förbundschefen, tillsammans med chefen för individutveckling, förbundskaptenerna och förbundsläkaren, förslag till straffmätning. Förbundsstyrelsen fattar beslut om bestraffning. I samband med IOF-sanktionerade tävlingar tas beslut om diskvalifikation av IOF. Det är sedan s sak att handlägga ärendet. 7. Tekniska hjälpmedel Aktuell regel Enligt TR är tillåtna tekniska hjälpmedel under tävling är karta, kontrollbeskrivning och kompass. SOFT kan godkänna annat tekniskt hjälpmedel och utfärdar då särskild anvisning om detta. Tävlande får under tävling inte använda fortskaffningsmedel. Annan godkänd utrustning I tillägg till nämnda paragraf får även lyse, t ex pannlampa, användas vid behov. Vardagsutrustning som glasögon och andra synhjälpmedel samt konventionella armbandsur anses ej som tekniska hjälpmedel och får användas fritt. Till samma kategori räknas även pulsklockor, höjdmätare, avståndsmätare, stegräknare samt navigationsutrustning (t ex GPS-enheter) som varken kan visa en orienteringskarta eller har funktioner som styr den tävlande att hålla en rak kurs. Medförande av ej godkänd utrustning Om den tävlande medför annan än godkänd utrustning, och den kan användas som navigeringshjälpmedel, ska denna under hela tävlingsmomentet bäras på ett sådant sätt att den inte kan nyttiggöras av den tävlande för orienteringen. Tävlande som bryter mot påbudet, och därmed misstänks skaffa sig otillåten fördel jämfört med andra tävlande, riskerar både diskvalificering och avstängning. 8. Hänsynstagande Enligt TR ska tävlande snarast efter målgång låta arrangören läsa av det elektroniska kontrollkortet eller lämna sitt manuella kontrollkort. Tävlande får inte besöka tävlingsområdet på nytt efter målgång. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 6 av 6

89 TÄVLINGSANVISNING TA 602 Anvisning för deltagare vid sprinttävling VERSION BESLUTAT AV SOFT den 9 december 2013 TRÄDER I KRAFT 1 januari 2014 ERSÄTTER Anvisning för deltagare vid sprinttävlingar ( ). Revidering gjord Syfte och målgrupp Anvisningen kompletterar tävlingsreglerna och belyser vad som skiljer sprintorientering mot traditionell orientering, samt vilka karttecken som är förbjudna att passera i sprintorientering. Den vänder sig främst till tävlande, men arrangören ska också känna till alla sprintregler. Innehåll Skillnader och likheter mellan sprint och traditionell orientering 2 Karttecken förbjudna att passera i sprintorientering 3 Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se

90 Skillnader och likheter mellan sprint och traditionell orientering Klädsel I traditionell orientering är det inte tillåtet att tävla i kortbyxor eller andra plagg som inte skyddar hela benet. Vid sprinttävlingar som genomförs i park- och stadsmiljö kan undantag från denna regel medges. Vad som gäller anges i tävlings-pm. Tomtmark och andra förbjudna områden Precis som i traditionell orientering är det även förbjudet att passera tomtmark, planteringar och koloniområden i sprintorientering. Dessa är ritade med samma gröna tomtmarkstecken som på den traditionella kartan. På samma sätt är det inte tillåtet att passera förbjudna områden som är markerade i samma violetta färg som banpåtrycket. Egen sprintnorm Sprintorientering skiljer sig också mot den traditionella orienteringen då det gäller vissa karttecken. En egen sprintnorm anger vilka karttecken som finns i sprintorientering. Sprintnormen kan hämtas hem på Blågul snitsel Precis som i traditionell orientering markerar blågul snitsel i tävlingsområdet att passage är förbjuden. Vissa staket, murar, branter och planteringar kan av arrangören ha märkts med blågul snitsel för att tydliggöra att dessa inte får passeras. På nästa sida presenteras vilka karttecken som är förbjudna att passera i sprintorientering. Tack till Anders Stenback, Stockholm, för illustrationer! Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 2 av 3

91 Karttecken förbjudna att passera i sprintorientering Till skillnad från den traditionella orienteringen finns det ett antal ytterligare karttecken än tomtmark som är förbjudna att korsa/passera i sprintorientering. Att de är förbjudna att korsa/passera innebär att det också är förbjudet att sträcka sig över, respektive under, kontrollföremålet för att stämpla. Branter ritade med tjock rygg Det är förbjudet att passera branter som på kartan redovisas med det fetare branttecknet, det som i dagligt tal kallas opasserbar brant. Staket/stängsel ritade med dubbla taggar Det är förbjudet att passera staket som på kartan markeras med det stakettecken som har dubbla taggar. Staket som ritats med en tagg är det tillåtet att kliva eller hoppa över, men du får aldrig klättra. Murar ritade med svart tecken Murar kan vara ritade med grå eller svart färg. Är de redovisade med svart färg får de inte passeras. I skogsmiljö används det traditionella tecknet för mur (svart linje med punkter på) och får då passeras. Byggnader ritade med mörk grå färg Byggnader kan vara ritade med ljusgrått eller mörkgrått. Är de redovisade med mörk grå färg får de inte passeras. Vegetation, t ex häckar, ritade med den mörkaste gröna färgen Den vegetation som på sprintkartan markeras med den allra mörkaste gröna färgen får ej passeras. Vatten som är ritat med mörk blå färg och svart begränsningslinje Sjöar, dammar och kanaler som är redovisade med mörk blå färg och svart kontur får inte passeras. Däremot är det tillåtet att springa genom vatten som redovisas med en ljusare blå färg. Sankmark med grova blå streck och svart begränsningslinje Sankmarker som är ritade med grova blå streck och svart kontur är förbjudet område. Heliosgatan Stockholm. Sweden. info@orientering.se Version Sida 3 av 3