Getskärs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Getskärs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/13

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Erika Änghede t om Fr. om Genna Gronwald. Vår vision Varje barn ska känna glädje, trygghet och omtanke för att utvecklas och lära! Alla barn ska känna att det spelar roll att just de är på förskolan idag! Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Barnens inflytande över sin miljö tas upp på respektive avdelning och tas även in via observationer och samtal med barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen lyfts på föräldrarådet, och planen ligger tillgänglig på Pluttra och hemsidan. Synpunkter och reflektioner kring förskolans värdegrundsarbete sker vid utvecklingssamtal och föräldramöte och finns med i kartläggningen som görs inför varje ny plan. Personalens delaktighet All personal har möjlighet att påverka innehåll i planen. Förskolans personal har arbetat tillsammans med utvärdering i likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen består av en representant från varje avdelning samt förskolechef. Planen förankras bland förskolans personal innan den tas i bruk. Planen lyfts även i det systematiska kvalitetsarbetet. Förankring av planen Planen förankras i sin helhet på APT. För vårdnadshavarna presenteras den skriftligt i en virtuell lärplattform (pluttra)samt presenteras på föräldramöte/föräldraråd. 2/13

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna har tillsammans med förskolechefen utvärderat planen och arbetet det gångna året. Vid alla utvecklingssamtal med vårdnadshavare förs samtal om barns trivsel på förskolan. Planen har även lyfts på förskolans föräldraråd. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal på förskolan och i viss del vårdnadshavarna till barnen på förskolan. Barnens delaktighet är grundat på intervjuer och observationer av barnen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan De konreta sakerna som kom fram vid utvärderingen var: *Främjande insatser vi har gjort under året: *All personal har deltagit på studiedag samt föreläsning om interkulturellt arbetssätt, med efterföljande arbete. Kön och könsidentitet eller könsuttryck: *Pedagogerna är medvetena om att motverka traditionella könsroller, även om man trillar dit ibland. Vi behöver påminna varandra. Etnisk tillhörighet: Vi har några barn med annat modersmål än svenska på förskolan, och detta försöker vi ta tillvara på bland annat genom att skriva "Välkommen" på de språk vi har i hallen, visa på flaggor, använda QR koder osv. Att vara nyfikna på språket och involvera föräldrarna. Religion och annan trosuppfattning: Vi behöver bli bättre på att synliggöra olika religiösa åskådningar, detta går hand i hand med det interkulturella arbetssättet som vi behöver bli bättre på. Vi är bra på att låta barnen reflektera kring olika livsåskådningar. Funktionsnedsättning: Vi har förmånen att få ha barn med olika funktionsnedsättningar hos oss, vilket är berikande för alla. Den fysiska miljön får inte bli ett hinder för att kunna delta, utomhusmiljön är lätt att glömma bort, den bör ses över. Sexuell läggning: Vi har homogena familjekonstellationer på förskolan, och behöver vara medvetna när barnen frågar om mamma/ pappa mm om att familjer kan se ut på olika sätt. Visa på olika familjekonstellationer. Ålder: De äldsta barnen på småbarnsavdelningarna behöver mer utmaningar ibland. Byta barn med varandra på avdelningarna. Inte använda ålder i ett negativt syfte ex: "var inte en bebis". Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Nuvarande plan utvärderas på APT eller i likabehandlingsgruppen. Vårdnadshavarna får lämna synpunkter på hur planen fungerar och hanteras vid forum för samråd. Barnens tankar på trivsel och miljö tas med via observationer och intervjuer, samt i frågeställningar under barnråden. för att årets plan utvärderas Förskolechef 3/13

4 Främjande insatser Främja likabehandling kränkande behandling Kränkande behandling *Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra. Vi utvärderar vår måluppfyllelse i vårt systematiska kvalitetsarbete. * Närvarande vuxna i barnens lek både inomhus och utomhus. Vi behöver vara medvetna om var vi befinner oss på gården samt i de olika rummen på förskolan. * Vid en konflikt förklara för barnen vad som gick fel, och visa på vad man kan göra istället, vara en god förebild. *Stärka barnen i att leka tillsammans. Vi behöver arbeta mycket med att vara aktiva vuxna i leken. *Stötta de yngsta i att samspela. Konkretisera via sagor, känslokort. Använda massagesagor för att ge barnen redskap att ta i varandra på ett positivt sätt. Förskolechef och alla pedagoger Främja likabehandling - Kön - Könsidentitet eller könsuttryck Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Förskolan ska motverka traditionella könsroller. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. *Att pedagogerna bemöter och uttrycker sig utifrån barn, inte pojke eller flicka. *Att pedagogerna är medvetna och utmanar varandra när man introducerar nytt material, lekar och spel så att alla barn erbjuds samma möjligheter oavsett kön. *Lärmiljön tillåter att barnen leker med det de vill vart de vill, exempelvis mat och bilar tillsammans...ibland måste man som pedagog vara med och introducera/ utveckla leken. *Hallen- medvetet arbeta med att inte hjälpa de barnen som tar mest plats eller låter högst. Att träna på att vänta på sin tur. *Maten- låter vi pojkar och flickor träna lika mycket på att säga vad de vill ha? Vi upplever att vi gör det, men vi behöver granska oss själva. All personal 4/13

5 Främja likabehandling - etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Alla barn ska utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oavsett etnisk tillhörighet. Vi pedagoger ska vara nyfikna på olikheter så att det speglar av sig i barngrupperna. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. *Det ska finnas leksaker, pussel, och böcker som representerar olika etniciteter. Vi använder våra världskartor. När någon har varit ute och rest uppmärksammar vi det genom att prata om landets traditioner. *Vara nyfiken på föräldrar/ personal med utländsk bakgrund, fråga om traditioner mm. *Använda den mångkulturella kalendern. All personal Främja likabehandling - Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska främja att barnen utvecklar respekt och öppenhet för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. *Bejaka barnens frågor kring livsåskådningar. Låta barnen reflektera kring dessa frågor, lyssna in utan att ange rätt eller fel. Vår mångkulturella kalender eller personal kan bli ett stöd i att uppmärksamma andra religiösa högtider. Om vi besöker Svenska kyrkan för julspel behöver vi se över att även andra religioner lyfts fram. All personal - Förskolechef Främja likabehandling - Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning *Förskolan ska utformas så att alla barn kan delta och känna lust, att känna att de lyckas och att det spelar roll att just de är på förskolan idag! Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet, samt genom uppföljning av de handlingsplaner som barn i behov av särskilt stöd kan ha. *All personal ska möta det enskilda barnet utifrån dess nivå och förutsättningar. Vi planerar aktiviteter utifrån varje barns individuella förutsättningar och vi ska ha ett inkluderande arbetssätt. All personal - Förskolechef 5/13

6 Främja Likabehandling - sexuell läggning Sexuell läggning *Barnen ska utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oavsett sexuell läggning. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. *Att vi pedagoger bemöter barnens frågor kring sexuell läggning med öppenhet, att visa på olika familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen. All personal - förskolechef Främja likabehandling - Ålder Ålder *Att alla barn ska få utmaningar utifrån sin egen utveckling inte ålder. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. *Arbeta i tvärgrupper/mindre grupper för att möta barnens behov bättre. Även avdelningsvis, att "para ihop" barn i gemensam ålder vid behov. Att öka medvetenheten kring ord vi använder tex "du som är så stor..", att inte lägga värderingar i det. Inte använda ålder i negativt syfte "var inte ett småbarn". All personal - Förskolechef 6/13

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Förskolan använder sig bland annat av husmodellen, barnintervjuer, observationer samt diskussioner. I år har vi utvärderat planen i dess helhet i likabehandlingsgruppen, samt att den har varit ute på remiss på avdelningarna. Barnen är delaktiga genom att pedagogerna lyssnar in hur de trivs på förskolan, om de är rädda för något osv. Ett annat sätt att få kunskaper om nuläget i barngrupperna är återkommande Barnhälsoteam (BHT) samt vårdnadshavares synpunkter i mailkontakt, telefonkontakt eller möten med förskolechef samt pedagoger. Kartläggningen ligger till grund för den nya planen som upprättas. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har lagt ut likabehandlingsplanen på pluttra så att föräldrarna kan läsa den och komma med synpunkter. Vi strävar efter att ha en god daglig kommunikation med föräldrarna. Vi informerar även på föräldramöten. Planen lyfts även på föräldrarådet. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal har varit delaktiga på APT där man har diskuterat lekens betydelse och de vuxnas aktiva närvaro i leken. Likabehandlingsgruppen har kartlagt sina avdelningar utifrån diskrimineringsgrunderna samt fastställt den nya planen tillsammans med förskolechef. Resultat och analys I vissa rum på avdelningarna ökar risken för att utsättas för kränkande behandling. Viktigt med vuxennärvaro. Viktigt att förskolan inkluderar alla barn oavsett funktionshinder. 7/13

8 Förebyggande åtgärder Arbeta inkluderande- funktionshinder Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Alla barn ska känna sig inkluderade i förskolan, oavsett funktionshinder. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet samt via handlingsplaner. Åtgärd Förskolan ska ha ett inkluderande arbetssätt. Ta hjälp av specialpedagog/ habilitering/ föräldrar. Göra utomhusmiljön mer tillgänglig för alla barn. Motivera åtgärd Viktigt att ha ett gott samarbete med habilitering, specialpedagog och föräldrar. All personal samt Förskolechef Interkulturellt arbetssätt och religion Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning *Att kunna leva upp till vårt uppdrag: "Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barn möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund." (Lpfö s 4) Åtgärd *Implementera kommunens plan för interkulturellt arbetssätt i förskolan. *Uppmärksamma olika religioner, besöker vi julspel i Svenska kyrkan behöver vi visa på andra religioner också. Motivera åtgärd Detta är mycket viktiga frågor och det ingår i vårt uppdrag. Vi behöver bli ännu bättre på detta då vi inte har så många familjer med annan etnicitet än den svenska. Förskolechef Kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Förskolan ska arbeta främjande för goda kompisrelationer. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Åtgärd Det händer en del konflikter bland de yngsta barnen där pedagogerna behöver vara närvarande för att stödja barnen i leken och att ingen ska känna sig utesluten. Motivera åtgärd En mycket viktig del av vårt uppdrag som vi behöver arbeta med hela tiden. Beroende på hur klimatet i barngruppen är just i dag kommer arbetet att behöva se olika ut hela tiden. All personal 8/13

9 Gruppindelningar utifrån ålder ht-18 Områden som berörs av åtgärden Ålder Alla barn födda -13 ska få ingå i en barngrupp utifrån en god åldersfördelning under sitt sista år på förskolan. Åtgärd Då det i dagsläget ser väldigt olika ut åldersmässigt på Bläckfisken och Späckhuggaren, kommer det troligtvis bara vara kvar 2 st barn född -13 på Späckhuggaren när övriga barn börjar förskoleklass. Motivera åtgärd Vi behöver se till att alla barn födda -13 får ingå i barngrupp/er med flera i sin åldersgrupp Förskolechef och avdelningspersonal /13

10 Rutiner för akuta situationer Policy Alla barn och vuxna ska trivas och växa som personer på förskolan. Vi bemöter varandra med respekt och lyssnar till varandra. Alla barn är allas barn. Varje barn ska känna att det spelar roll att just de är på förskolan idag! Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi ska vara närvarande där barnen befinner sig både ute och inne. Vi förebygger mycket genom att prata med barnen om hur vi är mot varandra. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla barn på förskolan ska ha en ansvarspedagog som är den första man vänder sig till som vårdnadshavare. Det är alltid möjligt att kontakta förskolechefen vid synpunkter eller frågor kring trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När någon får kännedom om eller anses ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling ska en utredning ske. 1. Pedagogerna i arbetslaget utreder händelsen direkt och förskolechef informeras så snart som möjligt, så att denne skyndsamt kan starta en utredning och anmäla till huvudman. 2. Om det visar sig att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har skett informeras berörda vårdnadshavare. Specialpedagog tillkallas vid behov och en handlingsplan upprättas, och denna ska följas upp efteråt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. I första hand prata med den vuxne med en gång, när barnet är med och fråga "-Hur tänkte du nu?" För att stärka barnet så att det förstår att vi står på "deras sida". 2. Prata enskilt med den vuxne. 3. Anmäl till förskolechefen, som i sin tur anmäler till huvudman. Rutiner för uppföljning Dokumentera uppföljningssamtal. Rutiner för dokumentation Anmälan görs i Skalman. Vi dokumenterar vid samtalet då vi utreder vad som hänt och vilka åtgärder som ska vidtas. Denna förvaras av ansvarig pedagog. Kommunen har färdiga mallar för dokumentation och handlingsplan. Dessa finns i Fronter men även som bilagor till planen. Ansvarsförhållande Barn-barnkränkning: Pedagog som upptäckt händelsen ansvarar för att kränkningen utreds och åtgärder påbörjas. Anmäler direkt till Förskolechef, som i sin tur anmäler till huvudman. All personal är ansvariga för att detta blir gjort,följs upp och blir en del av Systematiska kvalitetsarbetet. Personal-barnkränkning: Personal som upptäcker kränkningen ansvarar för att gå till den berörda personalen samt förskolechefen, som i sin tur anmäler till huvudman. Personalen som ser händelsen markerar inför barnen att det inte är ok. Ytterst ansvarig är förskolechef, men all personal på förskolan är skyldig att agera vid kränkningar, se ovan. 10/13

11 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 11/13

12 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i 12/13

13 Ålder negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 13/13