Miljökatastrofer och flyktingskap

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2016 Examensarbete i migrationsrätt 30 högskolepoäng Miljökatastrofer och flyktingskap - Vem förföljer vem? Författare: Tove Spångberg Handledare: Doktorand Isa Cegrell Karlander

2 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsning Disposition Metod och material Terminologi Flyktingskap De olika instrumenten Genèvekonventionen Skyddsgrundsdirektivet Utlänningslagen Flyktingdefinitionen Välgrundad fruktan Förföljelse Konventionsgrund Vistelse utanför landet, myndighetsskydd samt internflykt Förföljelse Inledning Reglering Innebörden av förföljelsebegreppet Hot mot liv och frihet eller kränkningar av mänskliga rättigheter Innebörden av grundläggande mänskliga rättigheter Allvarliga kränkningar Slutsats Allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter vid en miljökatastrof Inledning Allvarliga kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter vid en miljökatastrof Hur allvarliga kränkningar kan uppnås vid en miljökatastrof Kränkningar av socio-ekonomiska rättigheter vid en miljökatastrof Praxis angående kränkningar av socio-ekonomiska rättigheter vid en miljökatastrof Slutsats Vem utövar förföljelse Inledning Reglering Två teorier för utövare av förföljelse Avsikten hos den som utövar förföljelse Slutsats

4 6 Myndighetsskydd vid förföljelse Inledning Reglering Statens ovilja eller oförmåga att tillhandahålla myndighetsskydd Vad som är ett godtagbart statligt myndighetsskydd Slutsats Utövare och statligt myndighetsskydd vid en miljökatastrof Utövare av förföljelse vid en miljökatastrof Inledning Staten utövar förföljelse Internationella samfundet utövar förföljelse Icke-statliga aktörer utövar förföljelse Slutsats Statligt myndighetsskydd från förföljelse vid en miljökatastrof Inledning Diskussion i doktrin och artiklar angående statligt myndighetsskydd vid en miljökatastrof Praxis angående statligt myndighetsskydd vid en miljökatastrof Slutsats Gemensam analys av utövare och statligt myndighetsskydd vid en miljökatastrof Staten Internationella samfundet Icke-statliga aktörer Slutsats Sammanfattande slutsatser Källförteckning

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Forskare har fastställt att vi nu går in i människans tidsålder. 1 Med det menas att det är nu som människans handlingar kommer påverka den miljö som vi lever i. Havstemperaturen stiger, de arktiska isarna smälter och de väderfenomen som kommer gör det med ännu större och mer förödande kraft. 2 Till exempel stiger havsnivåerna vilket tvingar invånarna på stillahavsstaten Tuvalu att överge sina hem. 3 I Bangladesh märks klimatförändringarna tydligt med ett ökat antal översvämningar och ökad saltnivå i sötvattnet. 4 I Afrika, där en stor del av befolkningen livnär sig på jordbruk, kommer den ökande torkan att slå hårt mot människors möjlighet att överleva. 5 Sedan år 2008 uppskattningsvis ca 26.4 miljoner människor per år var tvungna att fly från sina hem på grund av olika katastrofer och. Av de 26.4 miljonerna flyr 22.5 miljoner människor på grund av klimat och väderrelaterade miljökatastrofer. 6 De människor som drabbas kommer inte ha möjlighet att fly inom sitt egna land utan vissa kommer tvingas korsa landsgränser för att söka skydd. Hur och om dessa människor kommer skyddas i det mottagande landet är fortfarande inte klarlagt. Det internationella dokument som idag reglerar frågan om vem som kan erkännas som flykting är 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen). Sedan år 1980 finns flyktingdefinitionen i den svenska utlänningslagens (UtlL) 4 kap 1. 7 Det finns i dagsläget inget internationellt dokument som uttryckligen erbjuder denna utsatta grupp rätt till flyktingskap. Ingen har heller 1 Sörlin, Vi lever i människans sårbara tidsålder, Dagens Nyheter 02/ (Hämtad ). 2 WWF (Hämtad ). 3 Lövin, Ö-nationerna hotas, Uppsala Nya Tidning 18/ aspx (Hämtad ). 4 Perera, I Bangladesh är klimatförändringarna redan verklighet, ETC 5/ (Hämtad ). 5 TT, Barn svälter ihjäl i torkans spår, Aftonbladet 20/ (Hämtad ). 6 global-estimates-2015-en-v1.pdf (Hämtad ) s Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s

6 enligt, 4 kap 1 UtlL, beviljats flyktingskap på grund av att han eller hon flytt med anledning av en miljökatastrof. I svensk praxis har frågan överhuvudtaget inte prövats. Idag är det långt ifrån självklart att personer som tvingas fly på grund av miljökatastrofer ska omfattas av flyktingdefinitionen. Men det är inte heller helt självklart att de inte ska omfattas. Rättsläget är med andra ord oklart för denna utsatta grupp av människor. Denna grupp av människor kommer enligt prognoserna endast att öka. Det internationella samfundet och de enskilda staterna kommer inom en snar framtid behöva ta itu med problemet. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att utreda om personer som flyr på grund av miljökatastrofer kan omfattas av vissa utvalda rekvisit i Genèvekonventionens flyktingbestämmelse. Rekvisiten i flyktingbestämmelsen är kumulativa och det krävs att alla rekvisit är uppfyllda för att en sökande ska erhålla flyktingskap. Att utreda delar av flyktingbestämmelsen kan därför ge en hänvisning i frågan om personer som flyr på grund av miljökatastrofer skulle kunna blir flyktingar eller inte. De delar av flyktingbestämmelsen som kommer diskuteras i uppsatsen är, för det första, allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som kan leda till förföljelse. Denna del har valts på grund av att det inte är helt självklart, om man ser till praxis, att kränkningar av rättigheter vid en miljökatastrof är tillräckligt allvarliga för att förföljelse ska föreligga. För det andra diskuteras om någon kan anses utöva av förföljelsen vid en miljökatastrof. Denna del har valts på grund av att det inte självklart vem eller om ens någon kan anses utöva förföljelse vid en miljökatastrof. Förföljelsen sker genom själva katastrofen men frågan blir om staten kan anses ha orsakat katastrofen, varit försumlig eller genom underlåten exempelvis förvärrat miljökatastrofen eller om det är en ickestatlig aktör som eventuellt ska anses utöva förföljelsen. För det tredje kommer myndighetsskydd vid förföljelse att diskuteras. Frågan blir om staten kan anses ha möjlighet att erbjuda myndighetsskydd vid en miljökatastrof och om det är tillräckligt att staten har en vilja att hjälpa de utsatta. Att utreda frågan om myndighetsskydd har valts på grund av att den som utövar förföljelse och statens möjlighet att erbjuda skydd är nära sammankopplade med varandra. Valet av dessa frågeställningar har gjorts 6

7 därför att bedömningen av de tre frågorna är kopplade till varandra. Bedömningen av frågan om förföljelse föreligger är avgörande för en diskussion om det finns någon som utövar förföljelse, dessa är i sin tur avgörande för diskussionen angående vem som i så fall ska skydda emot denna förföljelse. För att kunna utreda detta ska följande frågor besvaras. 1. Är kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter tillräckligt allvarliga vid en miljökatastrof för att det ska uppnå till förföljelse? 2. Kan någon, och i så fall vem anses utöva förföljelse vid en miljökatastrof? 3. Finns det tillgång till något statligt myndighetsskydd vid förföljelse som uppstår vid en miljökatastrof? Första frågan syftar till att belysa de problem som kan uppstå mellan miljökatastrofer och förföljelse samt exemplifiera det genom att lyfta upp kränkningar av rättigheter i den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Socio-ekonomiska rättigheter har valts därför att kränkningar av dessa rättigheter kan få människor att fly vid en miljökatastrof. 8 Frågan om vem som kan utöva förföljelse kommer diskuteras utifrån tre argumentationslinjer som lyfts fram i praxis. Dessa tre har valts därför att de ger en god utgångspunkt för analysen. 1.3 Avgränsning I uppsatsen avses inte att göra en uttömmande utredning för om människor som flyr från miljökatastrofer kan anses omfattas av flyktingbestämmelsen och därmed erhålla flyktingskap. Uppsatsen avgränsas till att endast behandla några delar av flyktingbestämmelsen. Denna avgränsning motiveras av syftet med uppsatsen samt av utrymmesskäl. I uppsatsen kommer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som grund för förföljelse att diskuteras i den första frågan. I Uppsatsen avses inte att uttömmande redogöra för alla allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som kan uppstå vid en miljökatastrof. Diskussionen om kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter 8 Se bland annat McAdam, Climate Change, Forced Migration and International Law s. 21 samt praxis under kapitel fyra. 7

8 kommer avgränsas till en diskussion kring socio-ekonomiska rättigheter eftersom det är vanligt att dessa rättigheter kränks vid miljökatastrofer samt på grund av utrymmesskäl. Den som söker asyl måste känna en välgrundad fruktan för den förföljelse som personen riskerar. En diskussion och fördjupad analys angående begreppet välgrundad fruktan i förhållande till miljökatastrofer kommer inte utreds i uppsatsen då det faller utanför syftet. En fördjupad analys kan avgränsas bort därför att en diskussion kring om förföljelse föreligger inte är avhängig en redogörelse för den välgrundade fruktan. En kort beskrivning för begreppets innehåll sker i kapitel två därför att begreppet kommer bli aktuellt i diskussioner om när ett tillräckligt myndighetsskydd föreligger. Det saknas ett vedertaget begrepp för dessa människor som flyr från miljökatastrofer. 9 De har kallats både miljöflyktingar och klimatflyktingar men ingen konsensus råder. Till exempel har UNHCR ansett att det missvisande att använda termen flykting eftersom den har en egen juridisk innebörd. 10. Frågeställningar kring det juridiska begreppet avgränsas bort på grund av att det faller utanför uppsatsen syfte. Diskussionen kring tillämplig konventionsgrund avgränsas bort i uppsatsen. Detta på grund av utrymmesskäl och att bedömningen kring tillämplig konventionsgrund kräver en omfattande och fördjupande utredning eftersom fler grunders tillämplighet måste diskuteras. Avgränsningen är möjlig att göra då syftet med uppsatsen inte är att utreda alla rekvisit i flyktingbestämmelse. En kort beskrivning för vilka konventionsgrunder som finns kommer göras i kapitel två under redogörelsen för flyktingbegreppet. 11 Uppsatsen behandlar inte personer som flyr från miljökatastrofer i förhållande till den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) eller Europadomstolens praxis. Det skulle bli för omfattande att göra en utredning av tillämpligheten av EKMR. Bedömningen av mottagande landets skyldighet gentemot 9 Mahler & Zimmermann, The 1951 Convention Relating to the Status of Refugees and its Protocol a Commentary s Guterres, Climate change, natural disaster and human displacement, a UNHCR perspective, (Hämtad )s. 8 f. 11 För vidare läsning om tillämplig konventionsgrund hänvisas till Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status, Goodwin-Gill & McAdam, The Refugee in International Law samt McAdam, Climate Change, Forced Migrations and International Law. Se även artiklarna Cooper, Environmental Refugees; Meeting the requirements of the refugee definition och Falstrom, Stemming the Flow of Environmental Displacement: Creating a Convention to Protect Persons and Preserve the Enivronment. 8

9 den sökande har av de materiella rättigheterna främst berört rättigheterna artikel 3 och artikel 8 i EKMR. Ingen av dessa rättigheter utreds i uppsatsen. EKMR kommer övergripande att beröras i kapitel 3 i förhållande till skyddsgrundsdirektivet för att ge en förståelse för skyddsgrundsdirektivets stadganden. I 4 kap 2a UtlL stadgas att personer som inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof kan anses som övrigt skyddsbehövande enligt svensk rätt. Detta är en alternativ skyddsgrund som inte finns med i Genèvekonventionen. Bestämmelsen avgränsas bort då syftet med uppsatsen är att diskutera vissa delar i flyktingbestämmelsen i 4 kap. 1 UtlL och inte tillämpligheten av alternativa skyddsgrunder Disposition I kapitlet två sker först en kort beskrivning av flyktingbestämmelsens olika rekvisit. I kapitel tre görs sedan en fördjupad utredning om vad som krävs för att det ska föreligga förföljelse enligt flyktingbestämmelsen. Kapitlet lägger grunder för vidare diskussion i kapitel fyra. I kapitel fyra utreds om det kan anses föreligga förföljelse vid en miljökatastrof. I uppsatsens kapitel fem och sex undersöks sedan vem som kan vara utövare av förföljelse och vad som krävs för ett myndighetsskydd. I kapitel sju diskuteras först utövare av förföljelse vid en miljökatastrof, sedan möjligheten till myndighetsskydd i situationer då det skett en miljökatastrof och till sist görs en gemensam analys för de båda. Att analysen kommer sist i kapitlet motiveras av att utövare av förföljelse och myndighetsskydd är två bedömningar som är sammanvävda i varandra. Att lägga analysen sist i kapitlet och gör den gemensamt för de båda delarna i förhållande till miljökatastrofer anser jag kommer ge en tydlig bild av vad som utgör gällande rätt. Sammanfattande slutsatser finns sedan i kapitel åtta. 12 Bestämmelsen kommer även tas bort i den nya tillfälliga utlänningslagen, se proposition 2015/16:174 s. 25 f. 9

10 1.5 Metod och material För att fastställa vad som utgör gällande rätt kommer den rättsdogmatiska metoden att användas i den här uppsatsen. 13 Genom den rättsdogmatiska metoden utreds innebörden av förföljelsebegreppets olika delar samt om de kan omfatta personer som flyr från miljökatastrofer. Inom rättsdogmatiken ska svaren sökas i lagstiftning, rättspraxis, förarbeten samt i doktrin. 14 Det utesluter inte att det även finns annat material som bidrar till analysen såsom exempelvis lösningar i utländsk rätt. Detta material kan peka på argument och lösningar som förbisetts i svensk gällande rätt. 15 I vissa fall får utländska rättsregler åberopas som rättskällor. Exempelvis när tillämpningen av den nationella lagen kommer är beroende av tillämpningen av den utländska rätten. 16 Migrationsrätten är ett rättsområde med internationell prägel och de folkrättsliga reglerna har haft stor betydelse för utformningen av den svenska utlänningslagen. 17 Den svenska utlänningslagen bygger även på EU-rättslig reglering, bland annat skyddsgrundsdirektivet. I svenska förarbeten till utlänningslagen har stadgats att, såväl utlänningslagens som direktivets flyktingdefinition är avspeglingar av Genèvekonventionens definition. Förföljelsebegreppet i utlänningslagen tolkas mot bakgrund av internationella rättsprinciper och Genèvekonventionen. Det har framhållits att det inte kan komma i fråga att Sverige tillämpar Genèvekonventionen på ett sätt som, oavsett i vilken riktning det sker, avsevärt avviker från tillämpningen i andra länder. 18 Den diskussion som förs om Genèvekonventionens tillämplighet är även relevant för tillämpningen av såväl skyddsgrundsdirektivet som utlänningslagen. Denna uppsats kommer därmed i någon mån beröra olika rättsområden. Såväl den internationella rätten som EU-rätt och svensk nationell rätt kommer belysas i uppsatsen. 13 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare s Kleineman, Juridisk metodlära s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare s Peczenik, Vad är rätt? Om demokrati, rättsäkerhet, etik och juridisk argumentation s. 265 f. Författaren använder begreppet auktoritetsskäl, som han förklara på s. 204, är rättskällor. 17 Stern, SvJT 2010 s Proposition 2009/10:31 s Se även proposition 1996/97:25 s. 97 f. 10

11 I rättsdogmatiken ingår det att analysera rättskälleläran för att sedan kunna dra en slutsats om gällande rätt eller hur den valda rättsregeln ska tolkas. 19 Rättskälleläran kan användas för att beskriva, försvara eller kritisera rättskällorna. 20 Rättskälleläran har vidgats och man kan beakta även sådant som inte utgör gällande rätt men som påverkar de traditionella rättskällorna. Exempelvis har så kallad soft law (icke-bindande regler) räknats till den kategorin. 21 Rättskällors värde beror på det aktuella rättsområdet och rättsystemet. 22 I uppsatsen används Handboken om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning (UNHCRs handbok) för att fastställa och analysera gällande rätt. 23 UNHCRs handbok utgör så kallad soft law och finns till för att ge praktisk vägledning och tolkningshjälp vid tillämpningen av flyktingdefinitionen i Genèvekonventionen. 24 I MIG 2006:1 uttalade Migrationsöverdomstolen (MiÖD) att UNHCRs handbok får tillsammans med andra slutsatser som UNHCR står bakom, anses vara viktiga rättskällor rörande förfarandet i mål eller ärenden rörande flyktingskap. Det har även i förarbetena stadgats att den svenska tillämparen ska kunna hämta vägledning för tolkning i UNHCRs handbok och den exekutiva kommitténs konklusioner. 25 UNHCR ger även ut olika riktlinjer som kompletterar tillämpningen av Genèvekonventionen. 26 Riktlinjer från UNHCR kommer i begränsad omfattning användas i uppsatsen. Såväl UNHCRs handbok som UNHCRs riktlinjer får betydelse för tolkning på nationell nivå eftersom domstolarna och rättstillämpare ska göra en så kallad fördragskonform tolkning, så att beslut inte strider mot Sveriges internationella åtaganden Kleineman, Juridisk metodlära s Peczenik, Vad är rätt? Om demokrati, rättsäkerhet, etik och juridisk argumentation s Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare s. 40 samt ruta 5 på samma sida. 22 Hellner, Metodproblem i rättsvetenskapen s Förenta Nationernas flyktingkommissaries (UNHCRs) handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning (UNHCRs handbok) s UNHCRs handbok s. 9 f och Diesen m.fl., Prövning av migrationsärenden Bevis 8 s Proposition 1996/97:25 s Diesen m.fl., Prövning av migrationsärenden Bevis 8 s Stern, SvJT 2010 s

12 Materialet som användas i denna uppsats utgörs till största delen av doktrin och artiklar. Det beror på att det saknas såväl svensk praxis som förarbeten angående tillämpningen av 4 kap 1 UtlL på personer som flyr från miljökatastrofer. Doktrin är del av den rättskällelära som nämnts ovan. Doktrinen har en stor påverkan på den juridiska argumentationen. 28 Genom doktrinen finns möjlighet att ändra såväl rättsläget samt att påverka den vidare rättsutvecklingen. 29 Artiklarna som används i uppsatsen har valts utifrån kriteriet att de ska diskutera förföljelse i förhållande till personer som flyr från miljökatastrofer. Eftersom den svenska utlänningslagen är byggd på tillämpningen av Genèvekonventionen är dessa även relevanta för tillämpningen av den svenska utlänningslagen. Eftersom de frågor som behandlas i uppsatsen är relativt outvecklade i praxis kommer de olika artikelförfattarnas åsikter att tydligt lyftas fram i den löpande texten. Argumenten skiljer sig även åt vilket kommer framgå nedan och därav finns ett syfte i att tydliggöra vilken författare som uttrycker vad. I ett antal artiklar diskuterar artikelförfattarna om personer som flyr från miljökatastrofer i förhållande till amerikansk utlänningsrätt. Eftersom USA implementerat den flyktingdefinition som finns i Genèvekonventionen och att Amerikanska domstolar ofta hänvisar till internationell lag beaktas dessa argument i uppsatsen. Det finns idag ingen internationell tribunal eller domstol som har till uppgift att uttolka och döma i fall som rör tillämpningen av Genèvekonventionen och därav har det blivit upp till nationella domstolar att tolka innebörden i flyktingdefinitionen. 30 I uppsatsen kommer framförallt Australiensisk och Nya Zeeländsk rättspraxis att diskuteras då den ger förståelse för hur domare och advokater behandlar faktumet att människor flyr från miljökatastrofer. 31 Den Nya Zeeländska rättspraxisen ger den mest omfattande analysen 28 Peczenik, Vad är rätt? Om demokrati, rättsäkerhet, etik och juridisk argumentation s Kleineman, Juridisk metodlära s Hathaway, Food Deprivation: A basis for refugee status s Scott, Seeking Asylum in the European Union: Selected Protection Issues Rasied by the Second Phase of the Common European Asylum System s

13 av hur domstolar idag resonerar angående omfattningen och innehållet i skyddet för de personer som flyr från miljökatastrofer. 32 Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden är inte bindande för domstolarna men tillämpas när migrationsverket gör sina bedömningar. Eftersom Migrationsverket är den första instansen som prövar en asylansökan samt att det saknas en tydlig bedömningsmall för vad som utgör myndighetsskydd kommer det rättsliga ställningstagandet, i begränsad omfattning, att beaktas i uppsatsen. 1.6 Terminologi Som angetts ovan finns det inget juridiskt begrepp för de människor som flyr från miljökatastrofer. Författare använder sig av termer såsom klimatflyktingar, miljöflyktingar eller EDPs (Environmentally displaced person). I denna uppsats används begreppet personer eller människor som flyr från eller på grund av miljökatastrofer. Det begreppet används oavsett vad ursprungsförfattaren använder för terminologi. Uppsatsen syftar inte till att utreda begreppsbildningen därav kan valfritt begrepp användas. 33 I uppsatsen kommer begreppet sökande att användas, det syftar på personer som kommit till ett land än sitt hemland och där sökt asyl. I uppsatsen används begreppet miljökatastrof genomgående. Det inkluderar miljökatastrof på grund av global uppvärmning, miljökatastrof orsakade av människor, snabba och långsamma miljökatastrof såväl som miljökatastrof orsakade av klimatförändringar och dess följder. Om det görs någon skillnad mellan de olika typerna av miljökatastrofer som finns kommer det framgå tydligt i uppsatsen. Begreppet socio-ekonomiska rättigheter används för att beskriva rättigheterna i Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter antagen av FN:s generalförsamling 1966 och som trädde i kraft 1976 (ESK). 32 McAdam, The Emerging New Zealand Jurisprudence on Climate Change, Disaster and Displacement s För vidare läsning om olika typer av miljökatastrofer se Kälin, The Climate Change Displacement Nexus (Hämtad ). 13

14 2 Flyktingskap 2.1 De olika instrumenten Genèvekonventionen Genèvekonventionen är det främsta internationella dokumentet inom flyktingrätten. 34 Genèvekonventionen tillkom efter andra världskriget i syfte att hantera och fördela de kvarvarande flyktingarna i Europa. 35 Därför finns det en begränsning i Genèvekonventionens tillämplighet i artikel 1 A (2) genom att det är händelser före 1 januari 1951 som kan leda till flyktingskap. Efter tillkomsten av 1967 års tilläggsprotokoll (New York protokollet) gäller inte den tidsbegränsningen längre för de stater som blivit avtalsslutande parter. 36 Det föreskrivs ingen skyldighet för de anslutna staterna att ta emot flyktingar men i artikel 33 stadgas det däremot ett förbud mot att avvisa eller utvisa asylsökande i särskilda situationer. 37 Rätten att söka asyl finns inte heller fastslagen i Genèvekonventionen. Den återfinns istället i artikel 14 i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som stadgar att var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse Skyddsgrundsdirektivet Genom Amsterdamfördraget fick EU befogenheter att skapa normer för ett gemensamt europeiskt asylsystem, vilket omfattas av området frihet, säkerhet och rättvisa. 38 År 1999 påbörjades arbetet med att harmonisera det Europeiska asylsystemet. Syftet var att alla asylsökande skulle behandlas lika oavsett i vilket EU-land de sökte asyl. 39 Det första mötet hölls av det Europeiska rådet i Tammerfors som sedan följdes upp av Haag- och Stockholmsprogrammen. 40 Inom det europeiska asylsystemet finns fler olika direktiv och förordningar. Det direktiv som ska reglera att alla medlemsstater tillämpar 34 Diesen m.fl., Prövning av migrationsärenden Bevis 8 s Mahler & Zimmermann, The 1951 Convention Relating to the Status of Refugees and its Protocol a Commentary s Mahler & Zimmermann, The 1951 Convention Relating to the Status of Refugees and its Protocol a Commentary s Diesen m.fl., Prövning av migrationsärenden Bevis 8 s Peers m.fl., EU Immigration and Asylum Law (Text and Commentary): Second Revised Edition s Stern, Mänskliga rättigheter juridiska perspektiv s Stern, Mänskliga rättigheter juridiska perspektiv s. 308 f. 14

15 samma kriterier för att fastställa flyktingskap är skyddsgrundsdirektivet. 41 I skäl tre i skyddsgrundsdirektivet anges att det europeiska asylsystemet ska grunda sig på en fullständig och absolut tillämpning av Genèvekonventionen kompletterad av New York protokollet Utlänningslagen Sverige är avtalsslutande part till såväl Genèvekonventionen som New York protokollet. Sverige är även del av EU och på så vis bundna av EUs rättsakter. Det innebär att Sverige har åtaganden enligt Genèvekonventionen såväl som skyddsgrundsdirektivet. Genèvekonventionen definierar vem som är en flykting men säger ingenting om processen för att fastställa flyktingskap. Det lämnas därför upp till de enskilda staterna att implementera konventionens definition, vilket i svenskt rätt gjorts i 4 kap 1 UtlL. 42 I 1980 års utlänningslag infördes den flyktingdefinition som motsvarar den som finns i Genèvekonventionen Flyktingdefinitionen Välgrundad fruktan För att beviljas asyl måste den sökande känna en välgrundad fruktan för förföljelse vilket stadgas 4 kap 1 UtlL. I begreppet innefattas både ett objektivt element som är det välgrundade och ett subjektivt element som är fruktan. 44 Fruktan ska bedömas utifrån den sökandes sinnestillstånd och vid bedömningen av den välgrundade fruktan ska fokus ska ligga på fruktan. 45 Det objektiva elementet innebär att den sökandes fruktan måste vara underbyggd av objektiva förhållanden. 46 Fruktan är enligt huvudregeln välgrundad om det finns anledning att anta att den sökande kommer 41 Europaparlamentet och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning) (skyddsgrundsdirektivet), EUT 2011 L 337 s. 9. Direktivet i sig antogs den 29 april 2004 men kom i omarbetad versions år 2011 se Diesen m.fl., Prövning av migrationsärenden Bevis 8 s Goodwin-Gill & McAdam, The Refugee in International Law s Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s. 141 f. 46 Diesen m.fl., Prövning av migrationsärenden Bevis 8 s

16 utsättas förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. 47 Att bedömningen av fruktan ska utgå ifrån vad den sökande riskerar vid ett återvändande innebär att bedömningen är vara framåtsyftande. 48 Det ska emellertid noteras att fruktan även kan föreligga utan att sökanden blivit förföljd men att han eller hon vid ett återvändande riskerar förföljelse Förföljelse Förföljelse kan uppstå på olika sätt, bland annat genom hot mot liv eller frihet, andra allvarliga kränkningar, genom diskriminering eller en oproportionerligt hård bestraffning. 50 Det krävs även att handlingarna uppnår en viss grad av intensitet för att förföljelse ska anses föreligga. 51 Förföljelse kommer närmare utredas i kapitel tre Konventionsgrund Den välgrundade fruktan för förföljelse måste föreligga på grund av den sökandes ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk åskådning. Kopplingen till en konventionsgrund, oavsett om den är verklig eller tillskriven är en nödvändig del i flyktingbedömningen. 52 Sambandet uppställs som en typ av begräsningskriterium eftersom att alla som utsätts för godtyckligt förtryck annars skulle ha rätt till flyktingskap. 53 De som utsätts för förföljelse på grund av en konventionsgrund anses även ha mindre möjlighet än andra att söka skydd i hemlandet och därför finns det ett behov av internationellt skydd. 54 Syftet med stadgandet på grund av är att skapa en koppling mellan förföljelsen och en konventionsgrund. Det är inte tillräckligt att den sökande riskerar förföljelse samt har en egenskap som kan kopplas till en av konventionsgrunderna utan det måste föreligga ett orsakssamband mellan de två. 55 Den sökanden måste inte faktiskt ha de egenskaper som kan kopplas till 47 Diesen m.fl., Prövning av migrationsärenden Bevis 8 s. 35 samt proposition 2009/10:31 s Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s. 135 och UNHCRs handbok p UNHCRs handbok p Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s För vidare utveckling se kapitel tre. 52 UNHCRs handbok p Hathaway & Foster s Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s Hathaway & Foster, The Law och Refugee Status s

17 konventionsgrunden, utan det räcker med att den som utövar förföljelsen kommer tillskriva egenskaperna till den sökande Vistelse utanför landet, myndighetsskydd samt internflykt Det krävs att den sökande lämnat landet han eller hon är medborgare i och sökt asyl i ett annat land för att flyktingbestämmelsen ska bli tillämplig. För en statslös innebär det landet där han eller hon senast hade sin vanliga vistelseort. 57 Det krävs även att den sökande är ovillig eller oförmögen att få skydd av myndigheten i sitt hemland. Det innebär att det inte får finnas något tillgängligt myndighetsskydd för den sökande. Regleringen finns till för att det först och främst är upp till myndigheten i den sökandes hemland att skydda sina medborgare. Det är först om det skyddet inte finns som flyktingskap kan bli aktuellt. Om den sökande uppfyller alla krav i utlänningslagens flyktingdefinition är nästa steg i bedömning om det finns ett internflyktsalternativ. Det innebär att myndigheten måste avgöra om det finns möjligheter för den sökande att flytta till och bosätta sig i någon annan del av landet där han eller hon inte längre riskerar någon förföljelse och kan leva ett normalt liv. 58 Det måste även vara praktiskt möjligt att den sökande flyttar till platsen, det innefattar en bedömning av sökandes personliga omständigheter, tidigare förföljelse, säkerhet och trygghet, respekten för mänskliga rättigheter, och ekonomisk överlevnad Hathaway & Foster, The Law och Refugee Status s Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s Guidelines on international Protection no. 4: Internal Flight or Relocation Alternative within the Context of article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol relating to the Status of Refugees p Guidelines on international Protection no. 4: Internal Flight or Relocation Alternative within the Context of article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol relating to the Status of Refugees p

18 3 Förföljelse 3.1 Inledning Förföljelse var från början inte inkluderat i Genèvekonventionens flyktingdefinition. Rekvisitet tillämpades först i International Refugee Organisations 60 flyktingdefinition och skrevs sedan in i artikel 14 i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, det var först efter det som rekvisitet förföljelse införlivades i Genèvekonventionen. 61 Idag är förföljelse en väl integrerad del i tillämpningen av flyktingbestämmelsen. Bedömningen av förföljelse ska som sagts vara framåtsyftande vilket innebär att den beslutande myndigheten måste utreda om den sökande riskerar förföljelse vid ett återvändande till sitt hemland. Tidigare förföljelse utgör emellertid en stark presumtion för att det kommer föreligga framtida förföljelse Reglering Trots att förföljelse är ett centralt begrepp inom flyktingrätten har det inte fått någon bestämd definition. Redan vid avfattningen av Genèvekonventionen valde konventionsförfattarna att inte ge begreppet en bestämd innebörd eftersom de ansåg att förföljelse skulle vara anpassningsbart och kunna förändras med tiden. 63 Därför gick det inte heller att gör en uttömmande lista över alla de situationer där förföljelse kan uppstå. 64 Avsikt var emellertid inte att alla former av allvarlig skada skulle utgöra förföljelse utan förföljelse skulle omfatta situationer där det fanns en risk för en skada i strid med statens vilja och förmåga att skydda den enskilde. 65 Vid beaktande av konventionen som helhet anser Hathaway och Foster att författarnas syfte var att förföljelse ska föreligga när skadan visar på kollaps av det nationella skyddet. 66 Det blir tydligt att rädslan för förföljelse och avsaknad av ett nationellt skydd är sammanvävda i 60 Stern, Mänskliga rättigheter juridiska perspektiv s. 294 f. 61 Grahl-Madsen, The Status of Refugees in International Law s UNHCRs handbok p Grahl-Madsen, The Status of Refugees in International Law s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s

19 varandra. 67 I och med denna utformning har det lämnats visst tolkningsutrymme till de enskilda staterna angående förföljelsebegreppets innehåll. 68 Enligt artikel 9.1a i skyddsgrundsdirektivet ska en handling vara tillräckligt allvarlig i sin natur eller på grund av sin upprepning innebära en allvarlig överträdelse av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Likt Genèvekonventionen innehåller inte skyddsgrundsdirektivet någon definition av begreppet förföljelse. Istället har EU valt att lägga större fokus vid själva handlingen som utgör förföljelse. 69 På grund av skrivelsen i artikel 9.1 anser Hathaway och Foster att det även enligt skyddsgrundsdirektivet är allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som sätter ramen för tolkningen av förföljelse. 70 Inte heller svensk rätt definierar vad som är förföljelse. Det fanns tidigare en definition i 3 tredje stycket i 1980 års utlänningslag som angav att med förföljelse avses sådan i andra stycket angiven förföljelse som riktar sig mot utlänningens liv eller frihet eller som annars är av svår beskaffenhet (politisk förföljelse). 71 Under lagstiftningsarbetet inför 1989 års utlänningslag togs definitionen bort ur lagtexten. Det motiverades med att definition inte hade någon motsvarighet i Genèvekonventionen. 72 Hänvisningen till politisk förföljelse kunde också uppfattas som missvisande då även kränkningar av andra rättigheter också kunde leda till förföljelse. 73 Även fast definitionen av förföljelse tagits bort ut lagtexten avsåg man inte att ändra innebörden av förföljelsebegreppet Goodwin-Gill & McAdam, The Refugee in International Law s Goodwin-Gill & McAdam, The Refugee in International Law s Peers m.fl., EU Immigration and Asylum Law (Text and Commentary): Second Revised Edition s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s Proposition 1988/89:86 s Proposition 1988/89:86 s Proposition 1988/89:86 s. 154 samt proposition 2009/10:31 s

20 3.3 Innebörden av förföljelsebegreppet Hot mot liv och frihet eller kränkningar av mänskliga rättigheter Vid prövningen av om en handling utgör förföljelse krävs det en bedömning utifrån det enskilda fallet. 75 Det innebär att handlingen ska bedömas utifrån sökandes känslor och åsikter. Beroende på vilka individuella förutsättningar den sökande har kommer bedömningen av vad som utgör förföljelse att variera från person till person. 76 Å ena sidan måste den individuella integriteten och personens mänskliga värdighet beaktas men å andra sida hur pass mycket den får inskränkas och ta skada. 77 För det första måste det bedömas vilken typ av frihet som hotas, för det andra allvarligheten i begräsningen och till sist måste det fastställas hur sannolikt det är att begräsningen kommer ske i det enskilda fallet. 78 Det finns två utgångspunkter för tolkningen av förföljelsebegreppet. Det ena innebär att begreppet endast omfattar åtgärder riktade direkt mot en persons liv och frihet eller det att mer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter utgör förföljelse. 79 Artikel 33.1 i Genèvekonventionen stadgar att, Fördragsslutande stat må icke, på vilket sätt det vara må, utvisa eller avvisa flykting till gränsen mot område varest hans liv eller frihet skulle hotas på grund av hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning. Det förstnämnda synsättet innebär en mer restriktiv syn på förföljelsebegreppet. 80 Denna tolkning utgår ifrån att det endast är artikel 33 i Genèvekonventionen som sätter ramen för vad som kan utgöra förföljelse enligt flyktingdefinitionens mening. Detta synsätt har emellertid kritiserats. Enligt Grahl-Madsen kan artikel 1 i Genèvekonventionen bestämma innebörden i artikel 33, men artikel 33 kan inte bestämma innebörden av artikel 1 och därför finns det ingen förankring för den restriktiva tolkningen i konventionen UNHCRs handbok p UNHCRs handbok p Goodwin-Gill & McAdam, The Refugee in International Law s Goodwin-Gill & McAdam, The Refugee in International Law s Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s. 144 samt Grahl-Madsen, The Status of Refugees in International Law s Grahl-Madsen, The Status of Refugees in International Law s Grahl-Madsen, The Status of Refugees in International Law s. 196 f. 20

21 Den andra mer liberala angreppssättet, att det är allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som är utgångspunkten, dominerar idag tolkningen av förföljelsebegreppet. 82 Den tolkningen innehåller två bedömningsmoment, för det första ska det avgöras vilka mänskliga rättigheter som ska beaktas. Sedan måste det fastställas om kränkningen av den rättigheten är tillräckligt allvarlig. 83 Fördelen med att använda ramverken för mänskliga rättigheter som utgångspunkt för tolkningen av förföljelse är att det omfattar grundläggande principer som staterna gemensamt har kommit överens om. 84 Vidare talar även de starka skrivelserna för mänskliga rättigheter i Genèvekonventionens inledning för att man kan utgå från mänskliga rättigheter vid tolkningen av förföljelse. 85 i betraktande av att Förenta Nationernas stadga och den av generalförsamlingen den 10 december 1948 antagna universella förklaringen om de mänskliga rättigheterna fastslagit grundsatsen, att människorna utan åtskillnad skola åtnjuta de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i betraktande av att Förenta Nationerna vid upprepade tillfällen givit uttryck för sitt stora intresse för flyktingarna och sökt till försäkra dessa vidast möjliga åtnjutande av nämnda rättigheter och friheter. 86 Goodwin-Gin och McAdam anser att kärnan i förföljelse utgörs av förlusten av liv eller fysisk frihet men anför att det i ett bredare perspektiv handlar om graden och omfattningen av den kränkning som föreligger. 87 Mindre uppenbara fall kan vara tillräckliga som exempelvis införandet av allvarliga ekonomiska nackdelar för en viss grupp eller nekat tillträde till vissa yrken. I UNHCRs handbok stadgas att utöver artikel 33 kan andra allvarliga kränkningar utgöra förföljelse. Bedömningen måste göras från fall till fall och åtgärderna måste bedömas mot bakgrund av sökandes känslor och åsikter. 88 Sökandens känslor och åsikter får stor betydelse då det kan leda till att vad som utgör förföljelse kan variera 82 Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s Mahler & Zimmermann, The 1951 Convention Relating to the Status of Refugees and its Protocol a Commentary s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s Se inledningen till 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen). 87 Goodwin-Gill & McAdam, The Refugee in International Law s UNHCRs handbok p

22 från person till person. 89 Kraven för förföljelse kan även uppnås genom att händelser kumuleras. 90 Vad som utgör förföljelse ska prövas individuell, från fall till fall. Därför är det enligt min mening i linje med det att kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter kan innebära förföljelse och inte endast kränkningar av liv eller frihet. Ser man till det individuella fallet borde en kränkning av en grundläggande mänsklig rättigheter kunna vara lika allvarlig för den enskilda individen som en kränkning av liv eller frihet Innebörden av grundläggande mänskliga rättigheter Hathaway och Foster ställer upp tre kategorier av mänskliga rättigheter vilka personer som söker asyl vanligtvis åberopar har kränkts. Den första kategorin omfattar risken för sökandes fysiska säkerhet, där de vanligaste grunderna är fara för liv, tortyr, grym eller förnedrande behandling eller bestraffning, slaveri eller andra former av fysiskt våld. 91 Vidare har domstolar i praxis erkänt att den fysiska säkerheten kan hotas genom att det föreligger en risk för kränkningar av socio-ekonomiska rättigheter, speciellt sådana rättigheter som påverkar rätten till en grundläggande hälsa. 92 Den andra kategorin innefattar hot mot sökandes frihet, bland annat godtyckliga arresteringar och förvarstagande, hot mot sökandes fria rörlighet och rätt till arbete. 93 Den sista kategorin innefattar kränkningar av sökandes autonomi, rätt till identitet och självförverkligande. 94 I det innefattas en rätt att inneha och leva i enlighet med sin religiösa och politiska övertygelse, att få möjlighet till utbildning, att få uttrycka sina åsikter både individuellt och tillsammans med andra samt att skapa intima relationer med sin familj och med andra. 95 Den här uppdelningen har valts på grund av den nu etablerade principen att alla mänskliga rättigheter är jämställda och lika mycket värda. En hierarkisk uppdelning hade varit i strid med denna princip UNHCRs handbok p UNHCRs handbok p Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s. 207 och s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s Hathaway & Foster, The Law of Refugee Status s

23 Enligt Mahler och Zimmermann kan kränkningar av alla mänskliga rättigheter utgöra förföljelse. Syftet med förföljelsebegreppet är att skydda individens mänskliga värdighet. Om den riskeras har ett tredje land skyldighet att skydda personen från allvarlig skada. Det problematiska är att avgöra när den kränkningen är tillräckligt allvarlig. Det finns enligt Zimmermann inget tvingande samband mellan den typ av skada som den sökande riskerar att lida och hur allvarlig inverkan den har på individen. 97 Skyddsgrundsdirektivet definierar inte vad som kan utgöra grundläggande mänskliga rättigheter. Till skillnad från Genèvekonventionen gör EU-rätten en direkt hänvisning till artikel 15.2 EKMR. De absoluta rättigheterna som anges i artikel 15.2 EKMR är rätt till liv, tortyrförbudet, förbudet mot slaveri och tvångsarbete samt förbudet mot bestraffning utan lag. Dessa rättigheter är absoluta vilket innebär att de inte kan inskränkas till förmån för något intresse och att alla kränkningar utgör förföljelse. 98 Det har framhållits att hänvisningen till artikel 15.2 endast exemplifierar vilka rättigheter, som när de kränks, kan leda till att förföljelse. 99 Även EU-domstolen har i de förenade målen C-71/11 och C-99/ intagit ståndpunkten att hänvisningen till artikel 15.2 i EKMR innebär att tillämparen endast ska använda artikel 15.2 som vägledning för vilka handlingar som i synnerhet kan utgöra förföljelse. 101 Battjes anser att hänvisningen till EKMR för tolkningen av förföljelse är felaktig. 102 Hänvisningen skulle kunna tolkas som att kränkningar av olika inskränkbara rättigheterna som exempelvis yttrandefriheten inte kan innebära förföljelse. Battjes framhåller att det går helt emot den statspraxis som finns och att det strider mot artikel 1, artikel 31 samt artikel 33 i Genèvekonventionen sedda tillsammans. 103 Eftersom skyddsgrundsdirektivet hänvisar till de absoluta rättigheterna har kritik framförts att tolkningen av förföljelse enligt 97 Mahler & Zimmermann, The 1951 Convention Relating to the Status of Refugees and its Protocol a Commentary s. 353 f. 98 UNHCR, Statement on Religious Persecution and the Interpretation of Article 9(1) of the EU Qualification Directive, (Hämtad ) paragraf Boeles m.fl., European Migration Law s I de förenade målen C-71/11 och C-99/11 behandlade EU-domstolen frågan om inskränkning religionsfrihet kan utgöra förföljelse. Den frågan som är relevant att diskutera i denna uppsats är om varje ingrepp i religionsfriheten som innebär en överträdelse av artikel 10.1 i stadgan kan utgöra förföljelse enligt artikel 9.1 i skyddsgrundsdirektivet. 101 C-71/11 och C-99/11 p. 57 samt Boeles m.fl., European Migration Law s Battjes, European Asylum Law and International Law s Battjes, European Asylum Law and International Law s

24 skyddsgrundsdirektivet riskerar att bli för restriktiv i jämförelse med Genèvekonventionen. 104 Hänvisning till EKMR har även kritiserats då betydelsen av ett begrepp i ett universellt tillämpligt instrument som Genèvekonventionen begränsas av skyldigheter som undergrupper har i förhållande till andra avtalsparter. 105 UNHCR anser att det inte kan vara avgörande om rättigheten är absolut eller inte för om det ska föreligga förföljelse. Rättigheter kan vara absoluta i vissa internationella eller regionala dokument och ickeabsoluta i andra. 106 Vidare kan den restriktiva synen på förföljelse inte vara förenlig med den lista på olika typer av förföljelser som anges i artikel 9.2 i skyddsgrundsdirektivet. Listan är inte uttömmande då den inleds med förföljelse, enligt punkt 1, kan bland annat. 107 I artikel 9.2 anges att förföljelse kan ta sig uttryck i bland annat, fysiskt eller psykiskt våld, rättsliga eller administrativa samt polisiära eller judiciella åtgärder som i sig är diskriminerande eller som genomförs på ett diskriminerande sätt. Enligt 9.1b kan en ackumulation av olika åtgärder som är tillräckligt allvarliga för att påverka en individ på liknande sätt som i led a utgöra förföljelse. I svenska förarbeten har uttalats att den i svensk rätt etablerade tolkningen av Genèvekonventionen stämmer överens med artiklarna 9.1 och 9.2 i skyddsgrundsdirektivet. 108 Men att samma uttryckliga skrivelser inte infördes i utlänningslagen på grund av att den skulle ligga så nära Genèvekonventionens formulering som möjligt. 109 Enligt min mening borde begreppet grundläggande mänskliga rättigheter ges en vidare tolkning än att endast omfatta rättigheter som inte är inskränkbara enligt EKMR. Jag anser att det är i linje med principen att Genèvekonventionens förföljelsebegrepp 104 Boeles m.fl., European Migration Law s Peers m.fl., EU Immigration and Asylum Law (Text and Commentary): Second Revised Edition s UNHCR, Statement on Religious Persecution and the Interpretation of Article 9(1) of the EU Qualification Directive, (Hämtad ) paragraf UNHCR, Statement on Religious Persecution and the Interpretation of Article 9(1) of the EU Qualification Directive, (Hämtad ) paragraf samt Battjes, European Asylum Law and International Law s Proposition 2009/10:31 s Proposition 2009/10:31 s

25 ska vara progressivt och att vi idag inte har samma hierarkiska syn på olika typer av rättigheter. Det måste finnas möjlighet för förföljelsebegreppet att omfatta nya situationer av kränkningar som inte förutsätts av tillämparen. Att inom EU-rätten låsa begreppet av vad som utgör grundläggande mänskliga rättigheter till att endast omfatta sådana rättigheter som inte är inskränkbara enligt EKMR skulle innebära att skyddsgrundsdirektivet förföljelsebegrepp fick en annan innebörd än samma begrepp i Genèvekonventionen. En person som inte skulle anses förföljd inom EU skulle i princip kunna erhålla flyktingstatus i någon annan del av världen. Det skulle även bli problematiskt i förhållande till svenska förarbetsuttalande där det anförts att tillämpningen av den svenska utlänningslagen inte avsevärt får avvika från tillämpningen av Genèvekonventionen i andra länder Allvarliga kränkningar Det krävs en viss intensitet i kränkningen för att den ska anses utgöra förföljelse. 110 Vad som är en allvarlig kränkning bedöms utifrån antingen kränkningens natur eller kränkningens upprepning. 111 När kränkningen inskränker några andra rättigheter än rätten till liv och frihet blir det en fråga om graden och proportionen på kränkningen för att avgöra den ska utgöra förföljelse. 112 Enligt EU domstolen krävs det att överträdelsen är allvarlig för att den ska kunna utgöra förföljelse. 113 Vid bedömningen ska beskaffenheten av det förtryck som den berörda personen utsätts för och konsekvenserna för vederbörande bedömas. 114 Det är enligt domstolen således allvaret i de åtgärder eller sanktioner som vidtas mot den enskilda som avgör om behandlingen utgör förföljelse. 115 Allvaret av förföljelsen måste avgöras från fall till fall utifrån varje enskild rättighet med beaktande av vilken påverkan det har på varje enskild person. Det är däremot 110 Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar s. 143 f. 111 McAdam, Climate Change, Forced Migration and International Law s Goodwin-Gill & McAdam, The Refugee in International Law s C-71/11 och C-99/11 p. 59 och p C-71/11 och C-99/11 p C-71/11 och C-99/11 p