Det gäckande Bogesund

Transkript

1 uv rapport 2011:114 arkeologisk förundersökning Det gäckande Bogesund Förundersökning i centrala Ulricehamn Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Nordafrika 1:1 och 10:1, RAÄ 65:1 Christina Rosén

2

3 uv rapport 2011:114 arkeologisk förundersökning Det gäckande Bogesund Förundersökning i centrala Ulricehamn Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Nordafrika 1:1 och 10:1, RAÄ 65:1 Christina Rosén

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:114 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2213. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Schaktning i kvarteret Nordafrika i Ulricehamn. I förgrunden, i schakt 111, syns en källargrund. Foto: Christina Rosén. Tryck Ineko, Göteborg 2011

5 Innehåll Sammanfattning av undersökningsresultaten 5 Bakgrund 5 Undersökningens förutsättningar 5 Historisk bakgrund 5 Arkeologi i Ulricehamn 11 Kvarteret Nordafrika 14 Metod och frågeställningar 14 Resultat 19 Beskrivning av schakt och anläggningar 19 Diskussion 20 Utvärdering och rekommendationer 20 Referenser 21 Administrativa uppgifter 22 Makroskopisk analys av jordprover från Ulricehamn, FU. Teknisk rapport (Jens Heimdal) 23 Metod och källkritik 23 Analysresultat 23 Diskussion 24 Referenser 25 Figur- och tabellförteckning 26

6 Figur 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 72 Borås (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan, med platsen för förundersökningen markerad. 4 Det gäckande Bogesund

7 Våren 2011 gjordes en arkeologisk förundersökning i centrala Ulricehamn. Området har varit bebyggt åtminstone sedan 1640-talet och förhoppningen var att hitta spår av de stadsgårdar som legat där. Vi fann dock inga lämningar som var äldre än talet. Sannolikt har resterna av den äldre bebyggelsen utplånats i samband med de markarbeten som gjorts för de yngre husen. Sammanfattning av undersökningsresultaten Målet för förundersökningen var att finna spåren efter de stadsgårdar som legat i kvarteret åtminstone sedan 1640-talet enligt de äldsta kartorna. Vi fann dock inga lämningar som var äldre än 1800-talet. Generellt sett har mycket få spår efter den äldsta bebyggelsen hittats i staden. Detta kan bero på dess ringa storlek, men i det här fallet kan äldre lämningar också ha tagits bort i samband med att de yngre husen byggdes. Bakgrund Undersökningens förutsättningar Orsaken till förundersökningen är att Ulricehamns kommun planerar att bygga ett nytt bibliotek i kvarteret Nordafrika. Området ligger i de centrala delarna av Ulricehamn, nära kyrkan och torget, inom fornlämning Ulricehamn 65:1. Fornlämningen antas motsvara den medeltida stadens utbredning och inom fornlämningsområdet kan det finnas lämningar från senmedeltid och tidigmodern tid. Byggnaderna i kvarterets västra del ska stå kvar och inlemmas i nybygget. Förundersökningen har därför bara omfattat den obebyggda ytan, som idag används som parkeringsplats. Östra delen av kvarteret har bebyggelse ut mot gatan på äldre kartor men denna är nu riven. Möjligen skulle äldre lämningar kunna finnas kvar på platsen för de rivna husen, men det var inte möjligt att undersöka då det går ett kabelschakt här idag. De inre delarna av kvarteret tycks inte ha varit bebyggda under senare tid. Historisk bakgrund Ulricehamn, som före 1741 hette Bogesund, omtalas som stad först Själva ortnamnet är känt sedan 1300-talets början, men det är oklart vilken karaktär orten hade då. Redvägs härad, där staden ligger, har fått sitt namn efter den gamla ridvägen och transportleden längs Ätradalen och vidare in i landet. En mängd fornlämningar i området kring staden visar på ett intensivt utnyttjande under både förhistorisk tid och medeltid. Det som idag är stadsområdet är emellertid mindre tätt på förhistoriska lämningar och det är möjligt att man har börjat utnyttja den östra stranden av Åsunden mer intensivt först under historisk tid. Staden ligger i en kraftig sluttning ned mot sjön och öster om den vidtar ett utmarksområde som varit glesare Det gäckande Bogesund 5

8 0 500 m Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7D 2b och 7D 1b, med förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Det gäckande Bogesund

9 0 50 m Figur 3. Förundersökningsområdet markerat på fastighetskartan. Skala 1:1000. Det gäckande Bogesund 7

10 0 50 m Figur 4. Bebyggelsen i förundersökningsområdet år Karta Ulricehamns kommun, bearbetning Christina Rosén. Skala 1: Det gäckande Bogesund

11 bebyggt ännu in i nyare tid. Kanske är den ort som så småningom blir Bogesund en nyetablering under tidig medeltid detta är dock endast en hypotes. En stad kommer inte till av en slump. Det finns alltid någon eller några i bakgrunden som skapar förutsättningarna för staden och ser till att den blir något som skiljer ut sig från den omgivande landsbygden kungamakten, kyrkan/biskopen eller inflytelserika frälsepersoner. I fallet Bogesund verkar det mycket troligt att det är den så kallade Vinstorpaätten, en frälsesläkt med påtagligt inflytande i stora delar av Ätradalen, Redvägs och Kinds härader, som ligger bakom stadens tillkomst. Ett exempel på detta är när invånarna i Redväg och Bogesund år 1371 uppmanas att betala sina skatter endast till Udd Mattson av Vinstorpaätten. Vi ser här alltså hur Bogesund under senare delen av 1300-talet skiljs ut som en egen enhet, vid sidan av Redvägs härad i övrigt. Men mer bestämt vad det var för en slags ort och vilka som bodde där är högst oklart. Från 1470-talet och framåt finns det ett stadssigill och en borgmästare, vilket visar att orten nu i alla fall i administrativ bemärkelse skilde ut sig från den omgivande landsbygden. Bogesunds betydelse låg i dess funktion som knutpunkt för handel och transporter. Ett viktigt inslag var handeln med oxar, vilka dels drevs över Tiveden till de mellansvenska städerna, dels ned till det då danska Halland för konsumtion och inte minst vidare utskeppning från Halmstad eller Varberg. Längre fram i tiden blir staden tillsammans med Borås den formella utgångspunkten för de kringvandrande knallarna i Sjuhäradsbygden, vilka fick respass utfärdade i Borås eller Bogesund/Ulricehamn (Klackenberg 1983). Av allt att döma var det fråga om en mycket liten stad. Den hotades flera gånger med nedläggning och borgarna uppmanades att flytta till andra städer. Från 1500-talet börjar vi få en uppfattning om stadens storlek. När den första Älvsborgs lösen skulle betalas 1570 förtecknades 35 hushåll i Bogesund. Så gott som samtliga hade boskap av olika slag kor, kvigor, oxar och stutar liksom får och svin. Endast ett fåtal saknade helt djur. Innehavet av ädelmetaller och reda pengar, som också beskattades, varierade ganska påtagligt mellan hushållen och visar på en tydlig ekonomisk skiktning i staden. Från år 1642 har vi både den första mantalslängden och den första kartan. I mantalslängden förtecknas 35 hushåll med 57 mantalsskrivna personer. Det verkliga antalet boende i staden var dock större, eftersom barn under 16 och gamla över 63 år inte betalade mantalspenning och därmed i allmänhet inte är med i förteckningarna. Kanske bodde det ett hundratal människor i staden. Som en jämförelse kan nämnas att det då ganska nygrundade Borås samma år hade 212 hushåll med 543 mantalsskrivna i mantalslängden. Kartan från samma år redovisar 32 tomter, vilket alltså stämmer väl överens med uppgifterna i mantalslängden. Till samtliga tomter i staden hörde mark på stadens jordar åker, äng och beteshagar. Öster om staden låg utmarken som var den huvudsakliga betesmarken. I bäcken som rinner ut i Åsunden söder om staden fanns en hel rad med små kvarnar. Flera av borgarna hade egna kvarnar, om vilka det sägs att de endast var gångandes Det gäckande Bogesund 9

12 0 100 m Figur 5. Den geometriska jordebokskartan från 1642 redovisar stadens jordar. Ett tjugotal stadsgårdar har ritats in, liksom stadskyrkan. Karta Lantmäteriet. Skala 1: Det gäckande Bogesund

13 höst och vår, det vill säga det var små skvaltkvarnar som endast fungerade vid vår- och höstflod. Hela staden förfogade över drygt 65 tunnland åkermark, ojämnt fördelad på borgarna. Som mest hade en stadsgård drygt 6 tunnland åker (ungefär 3 hektar) medan de minsta åkerlapparna inte var större än en ordinär villatomt idag. En stickprovsmässig jämförelse med ett antal gårdar runtomkring Bogesund visar att de större stadsgårdarna hade ungefär samma storlek som en medelstor eller något mindre gård i grannsocknarna. I det fallet var skillnaden mellan stad och landsbygd liten. Graden av självförsörjning måste ha varierat kraftigt, men sannolikt var inget hushåll helt självförsörjande på mat. Däremot har de olika odlingsmarkerna, som var omfattande också inom stadsgränsen, säkert bidragit till en mer varierad kost med odling av både spannmål och grönsaker. Därtill kommer djurhållningen, med kött, smör och mjölk, även om en del av detta kan ha gått till försäljning. Bebyggelsen i staden var alltså mycket liten och det fanns stora obebyggda ytor också innanför tullstaketet. Sommartid måste det ha varit en mycket grön stad. Om stadsbornas sysselsättning, utöver jordbruket, sägs inte mycket i de äldsta källorna. Några hantverkare omnämns i källorna från 1642 skräddare, grytstöpare, glasmästare, skomakare och en smed. Stadskartan från 1756 redovisar 73 tomter, mer än en fördubbling från den förra kartan. Några av tomterna beskrivs som obebyggda, men av allt att döma har staden vuxit ganska påtagligt. De nya tomterna följer i stor utsträckning dock strukturen från 1642, där gamla teggränser i stället blivit tomtgränser och gator. Ännu i slutet av 1800-talet var dock Ulricehamn en glest bebyggd stad med stora grönytor, vilket syns tydligt på stadskartan från Mer sammanhängande och sluten bebyggelse fanns egentligen endast utmed Storgatan. Arkeologi i Ulricehamn Flera förundersökningar har gjorts inom stadsområdet, men ingenstans har medeltida bebyggelse kunnat påvisas. I några fall har lämningar från tidigmodern tid emellertid påträffats. I kvarteret Kina gjordes en förundersökning och en antikvarisk kontroll Inom kvarteret påträffades endast spridda kulturlagerrester från och 1800-talen. I Storgatan mellan kvarteren Kina och det nu aktuella Nordafrika fanns rester av två husgrunder. Den ena kunde dateras till 1800-tal utifrån fynden och den andra var möjligen äldre, men här fanns inga föremålsfynd som kunde datera den (Stibéus 1992). En tomt i kvarteret Indien förundersöktes Här påträffades endast lämningar från och 1900-talen (Bramstång 2000) och samma resultat gav gatuschaktningar i Bogesundsgatan 1994, då en grundmur från tal dokumenterades (Stibéus 2001). En riven 1700-talsbyggnad i kvarteret Norra Amerika förundersöktes 1993, då ett kulturlager med fynd från tal påträffades (Rosén 1995). Undersökningar i kvarteren Chile och Australien har givit liknande resultat, dock hittade man byggnadsrester Det gäckande Bogesund 11

14 0 100 m Figur 6. Kartan från Karta Lantmäteriet. Skala 1: Det gäckande Bogesund

15 0 100 m Figur 7. Stadskarta från Karta Ulricehamns kommun. Skala 1:2500. Det gäckande Bogesund 13

16 som möjligen var från 1600-talet i den östra delen av kvarteret Australien. Här fanns också en blyplomb från sent 1400-tal och ett mynt från 1573 (Ekre 1986; Stibéus 1992). Sammantaget ger alltså de olika arkeologiska insatserna en bild av en stad med mycket lite bebyggelse före 1700-talet. Enstaka fynd från och 1500-talen samt en samling 1300-talsmynt från kyrkan är de enda medeltida fynden från staden. Lägger man en karta över de olika grävplatserna över kartan från 1642 så ser man emellertid att nästan alla undersökningar berört mark som var åker eller annan obebyggd mark detta år. Med reservation för de fel som är svåra att undvika när man rektifierar jordebokskartorna, verkar det ändå som om våra undersökningar i mycket liten utsträckning har berört de äldsta stadsgårdarna. Kvarteret Nordafrika Det aktuella förundersökningsområdet tycks ha varit bebyggt åtminstone sedan 1600-talet utifrån de äldre kartorna. Kartan från 1642 redovisar två hussymboler inom nuvarande kvarteret Nordafrika och omedelbart söder om dessa vidtar odlingsmark. En hägnad kring åkermarken tangerar förundersökningsområdets södra gräns. Kartan från 1756 redovisar 4 tomter, som samtliga verkar ha varit bebyggda. Tomt 30 innehades av handelsmannen Anders Buhrman, tomt 31 av rådmannen Anders Syllwander, tomt 32 av hattmakaren Schröders änka och tomt 33 av trädgårdsmästaren Lars Trägård. Det var alltså ett relativt burget kvarter, med en rådman och en handelsman, vilket är vad man kunde vänta sig av placeringen bredvid torget och kyrkan (fig. 6). På 1800-talet blir kvarteret tätare bebyggt och stadskartan från 1877 visar hur det är slutet, med bebyggelse mot alla håll, men med öppna ytor i mitten (fig. 7). Metod och frågeställningar Syftet med förundersökningen var att undersöka i vilken utsträckning fornlämningen var bevarad inom det aktuella området, dess bevarandegrad och vetenskapliga potential. Utöver dessa allmänna frågor formulerade vi några mer specifika sådana. Dessa rör den eller de stadsgårdar som funnits här åtminstone sedan början av 1600-talet, liksom den odlingsmark som legat omedelbart söder om förundersökningsområdet och möjligen sträckte sig in i det. Frågorna rörde stadsgårdens organisation, såsom den går att se i byggnadslämningar och tomtgränser, förekomst av fynd samt innehållet i kulturlager och odlingsjord. Ett återkommande problem vid undersökningar i Ulricehamn är det faktum att staden visserligen är skriftligt belagd senast under 1400-talet, medan de arkeologiska insatserna hittills inte visat på någon bebyggelse från denna tid, bara enstaka föremålsfynd. Som antyddes ovan, kan detta bero på att staden var mycket liten och närmast agrar till sin karaktär. Ett syfte med förundersökningen var att se om det skulle gå att 14 Det gäckande Bogesund

17 0 100 m Figur 8. Arkeologiska undersökningar i Ulricehamn. Kartan är inte fullständig, mindre iakttagelser kan saknas. Skala 1:2500. Det gäckande Bogesund 15

18 0 100 m Figur 9. När man lägger de arkeologiskt undersökta områdena på kartan från 1642 blir det tydligt att de flesta undersökningar berört områden som då inte var bebyggda. Skala 1: Det gäckande Bogesund

19 0 50 m Figur 10. Detalj ur den äldsta kartan över staden, från Vi ser en mycket liten stad med ett tjugotal stadsgårdar, omgivna av åkermark. Kyrkan ligger i stadens södra utkant. Två av stadsgårdarna ligger inom förundersökningsområdet. Karta Lantmäteriet. Skala 1:1000. Det gäckande Bogesund 17

20 Figur 11. Schaktplan. Skala 1: m Figur 12. Källargrund med betonggolv. Anläggning 114 i schakt 111. Foto: Christina Rosén. 18 Det gäckande Bogesund

21 urskilja medeltida aktiviteter, dels med traditionell arkeologisk metod, dels med arkeobotanisk analys som skulle kunna påvisa agrara aktiviteter. Inledningsvis gjordes en genomgång av äldre kartor och annat arkivmaterial samt litteraturstudier. I fält grävde vi sedan sökschakt skiktvis över ytan med hjälp av grävmaskin. Lager och anläggningar dokumenterades med inmätning och foto. Fynd samlades inte in, utan återdeponerades i schakten. Resultat Beskrivning av schakt och anläggningar I den västra delen av kvarteret, invid Stora Gatan, grävdes två schakt i nordsydlig riktning och i den östra delen, inne på gårdsplanen, grävdes fyra schakt i varierande riktningar (fig. 11). Två av schakten var helt tomma på fynd och anläggningar. I det ena schaktet på den västra ytan fann vi spår av en syllstensrad och intill denna ölflaskor från 1900-talets mitt. I övrigt verkar denna del av kvarteret vara helt avrensad efter rivningen av de hus som tidigare stod här. Utöver något enstaka kritpipsskaft och en del svårbedömt rödgods fanns det inga fynd som var äldre än och 1900-tal. Den östra delen av undersökningsområdet innehöll ytor som att döma av äldre kartor inte varit bebyggda. Här fanns fläckvis bevarade kulturlager med spridda fynd från och 1900-tal (flintgods, flaskor), utöver ett enstaka kritpipsskaft. Analyser av kulturlagren visar att de innehöll träkol och träflis, men inget analyserbart botaniskt material i övrigt. En källargrund med betonggolv påträffades också (fig. 12). Fyllningen i denna bestod av latrin och köksavfall, sannolikt från ett välbärgat hushåll se Jens Heimdahls analys sist i denna rapport. Med tanke på betonggolvet i botten, bör lagret ha använts som fyllning då man jämnade ut ytan och det har troligen hämtats från någon annan del av tomten. Fynden av flera sorters bär, däribland ett ovanligt fynd av mullbär, säger oss dock något om matvanor och status hos dem som bodde i kvarteret. Tabell 1. Schakt. Schakt/ID Beskrivning 110 Under ett ca 20 cm tjockt lager med påförd sand/grus låg fläckvisa rester av kulturlager, bitvis med brandrester (A112, A113). Därunder morän 111 I schaktet påträffades rester av en recent husgrund (A114) ca 40 cm under markytan. Ovan husgrunden fyllnadsmassor med sand och grus. Husgrunden var nedgrävd i morän och det fanns inga kulturlager utanför den 115 Schaktet innehöll endast fyllnadsmassor av grus och sand över morän Det övre skiktet bestod av ca 60 cm grus och sand som övergick i morän med stora stenar nedåt. Det fanns inga kulturlager i schaktet. I schaktets norra del fanns en rad med cm stora stenar vilka tolkades som en del av en stensyll/husgrund. Invid husgrunden gjordes fynd av ölflaskor från 1900-talet det är alltså sannolikt så att husgrunden hör till de byggnader som stått på tomten in i förra århundradet Under ett cm tjockt lager med påförd sand fanns ett kulturlager bestående av humös sand, järnföremål, 1800-talskeramik, ett kritpipsskaft och tegelkross (A ). Lagret var cm tjockt. Under detta kom morän med inslag av stora stenar Schaktet grävdes ned till ca 2 meter under markytan. Det innehöll enbart fyllnadsmassor Det gäckande Bogesund 19

22 Tabell 2. Anläggningar. Anl./ID Typ Beskrivning Fynd 112 Kulturlager Liten fläck med kulturlager och brandrester 113 Kulturlager Liten fläck med kulturlager och brandrester 114 Husgrund Husgrund bestående av två syllstensrader i östvästlig riktning, bredd cirka 3,2 m. Mellan stenraderna fanns fragment av ett trägolv. Under golvresterna fanns ett cm tjockt fyllnadslager av matjord och eventuellt latrin med en del tegelkross och djurben. När detta togs bort fanns ett betonggolv i botten Flintgods, buteljglas och en ölkapsyl, jämte en del annat material från tal. Djurben Kulturlager Kulturlager bestående av humös sand, och tegelkross. Lagret var cm tjockt Järnföremål, rödgods, flintgods och ett kritpipsskaft Diskussion Återigen finner vi alltså hur svårt det är att komma åt det äldsta Bogesund, till och med när vi gräver på platser där det funnits bebyggelse enligt den äldsta kartan. Det intryck som denna förundersökning gav var att man röjt av området ganska hårt i samband med att man byggde de yngsta husen på platsen. Det faktum att vi varken fann byggnadsrester, kulturlager eller fynd äldre än på sin höjd 1700-tal visar på en kraftig omstrukturering av marken under nyare tid. Stadens topografi kan spela en roll i sammanhanget. Den kraftiga sluttningen ned mot Åsunden måste ha gjort det besvärligt att bygga och man kan anta att man jämnat ut marken på flera ställen genom terrasseringar. Vid sådana markarbeten kan äldre lämningar i stor utsträckning ha schaktats bort. Stadens ringa storlek och agrara karaktär har föreslagits vara en orsak till att vi funnit så få spår av den äldsta staden och det är ett rimligt antagande. Samtidigt så avsätter ju gårdar på landsbygden i många fall arkeologiska spår som är fullt möjliga att hitta och undersöka (Rosén 2008). Omfattande röjningar av markytan framstår isåfall som en viktigare förklaring än stadens karaktär av bondby. Men det äldsta Bogesund fortsätter att gäcka. Utvärdering och rekommendationer I undersökningsplanen antog vi att det skulle vara möjligt att finna spåren efter en eller två stadsgårdar i form av bebyggelse eller odlingslager. Detta visade sig inte vara fallet, sannolikt på grund av att sådana lämningar tagits bort i samband med markarbeten för yngre byggnader. Enligt vår bedömning motiverar inte förundersökningen några vidare insatser inom det aktuella området. 20 Det gäckande Bogesund

23 Referenser Bramstång, C Kvarteret Indien i Ulricehamn en arkeologisk undersökning på tomt 7. UV Väst Rapport 2000:12. Ekre, R Historisk arkeologi Västgöta-Dal 1985/86. Älvsborgs länsmuseum. Klackenberg, H Bogesund. Medeltidsstaden 42. RAÄ. Rosén, C En 1700-talstomt i Ulricehamn. Arkeologiska resultat UV Väst Rapport 1995:10. Rosén, C Tusen år på Aplared. En gård i Sjuhäradsbygden från medeltid till nutid. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Stibéus, M Arkeologiska undersökningar i Ulricehamn. Förundersökning i kv. Kina Antikvarisk kontroll i Storgatan UV Väst Internrapport 1993:28. Stibéus, M Ledningar och arkeologi. UV Väst Rapport 2001:12. Det gäckande Bogesund 21

24 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2010:227. Undersökningstid: 31 januari 1 februari; 15 april Projektgrupp: Christina Rosén. Underkonsulter: Jens Heimdahl, UV Mitt; Schakt och Transport, Borås. Exploateringsyta: cirka 850 kvadratmeter. Undersökt yta: 52 löpmeter sökschakt. Läge: Fastighetskartan, blad 7D 2b och 7D 1b. Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Fynden har återdeponerats. 22 Det gäckande Bogesund

25 Makroskopisk analys av jordprover från Ulricehamn, FU. Teknisk rapport Jens Heimdahl, UV Mitt Under en arkeologisk förundersökning i Ulricehamn 2011, togs två jordprover för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester. Dessa har analyserats under juni Generellt syftar analyserna till att bedöma lämningarnas karaktär beträffande makrofossila spår. Specifikt efterfrågas en miljödiskussion med frågan om bebyggelsetyp, odlingslämningar, i fokus. Endast begränsad kontextuell information om proverna har funnits som underlag för denna analys, och den kan därmed till viss del ses som en blindanalys, där tolkningen i denna rapport endast utgår från det makroskopiska jordinnehållet, men där en slutgiltig, och gällande, tolkning måste tillkomma genom en sammanvägning av det arkeologiska och stratigrafiska sammanhanget. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna innehöll torrvolymer om cirka 0,5 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 millimeters maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben med mera har eftersökts. Den provtagna kulturlagerstratigrafin utgörs av lager med hög organisk halt som i flera fall verkar ha definierats med skarpa kontakter vilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad, och i flera fall försumbar. Det mesta av materialet som hittas i olika strata kan sålunda bedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst. Eventuell omlagring av material har således skett innan lagrens tillkomst. Undantaget är främst rottrådar som bedöms ha penetrerat odlingslagren, och ytligt liggande strata även efter dessas tillkomst. Analysresultat I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1 3 prickar, där 1 prick innebär förekomst av enstaka (cirka 1 5 stycken) fragment i hela provet. 2 prickar innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 prickar innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Det gäckande Bogesund 23

26 ULRICEHAMN PM 112 Analys: Jens Heimdahl Schakt Beskrivning/frågeställning Avfallslager under A119 Analyserad vol. l 0,4 0,5 Förkolnat material Träkol Träd och buskar Obränt träflis (& bark) Örter och gräs Strån och örtdelar Animaliska matrester Däggdjurs- och fågelben Äggskal Fiskben och -fjäll Totalt antal identifierade frukter och fröer Smultron Fragaria vesca 16 Svart mullbär Morus cf. nigra 1 Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus 3 Hallon Rubus idaeus 259 Björnbär Rubus subg. Rubus sect. Rubus 1 Bergsyra Rumex acetocella 1 Brännässla Urtica dioica 6 Diskussion De två proverna skiljer sig i bevarandegrad och innehåll. Prov 112 från schakt 110 innehöll inget analyserbart material vid sidan om träkol och träflis. Detta beror antingen på en hög nedbrytningsgrad tillföljd av att lagret varit syresatt, eller att det aldrig innehållit något mer organiskt material och kommer från en ren miljö. Exempel på sådana rena miljöer är till exempel golv i bodar eller vissa bostadshus (utan spis), eller markhorisonter som varit täckta av huskroppar under längre tid. Provet från schakt 111 utgjordes av vad som tolkades som ett avfallslager under en anläggning med nummer A119. Innehållet i detta prov var betydligt rikare. Det bestod främst av träflis och bark, blandat med strån och örtdelar (från till exempel hö eller strömaterial), benfragment, äggskal och fiskrens. Bland det botaniska materialet dominerade motståndskraftiga fröer från bär som hallon, smultron och björnbär. Möjligen har fler bärsorter funnits i materialet från början men brutits ner med tiden. Sammansättningen av bär indikerar att detta kommer från latrinavfall. Av särskilt intresse är fyndet av en kärna från svart mullbär, en växt som mig veterligen inte tidigare hittats i arkeobotaniska sammanhang i Sverige. Mullbär är känt redan från medeltid, men odlingen av dem var sannolikt mycket begränsad till högreståndsmiljöer och kloster. Under 1700-talet sker däremot ett uppsving för odlingen av mullbär i merkantil anda, bland annat efter inrådan från Linné. Sannolikt har konsumtionen av mullbär ändå varit begränsad till 24 Det gäckande Bogesund

27 välbärgade samhällsskikt. Sammantaget är det uppenbart att avfallslagret består av köksavfall och latrin, antagligen från ett välbärgat hushåll. Referenser Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd Det gäckande Bogesund 25

28 Figur- och tabellförteckning Figurer Figur 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 72 Borås (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan, med platsen för förundersökningen markerad....4 Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7D 2b och 7D 1b, med förundersökningsområdet markerat. Skala 1: Figur 3. Förundersökningsområdet markerat på fastighetskartan. Skala 1: Figur 4. Bebyggelsen i förundersökningsområdet år Karta Ulricehamns kommun, bearbetning Christina Rosén. Skala 1: Figur 5. Den geometriska jordebokskartan från 1642 redovisar stadens jordar. Ett tjugotal stadsgårdar har ritats in, liksom stadskyrkan. Karta Lantmäteriet. Skala 1: Figur 6. Kartan från Karta Lantmäteriet. Skala 1: Figur 7. Stadskarta från Karta Ulricehamns kommun. Skala 1: Figur 8. Arkeologiska undersökningar i Ulricehamn. Kartan är inte fullständig, mindre iakttagelser kan saknas. Skala 1: Figur 9. När man lägger de arkeologiskt undersökta områdena på kartan från 1642 blir det tydligt att de flesta undersökningar berört områden som då inte var bebyggda. Skala 1: Figur 10. Detalj ur den äldsta kartan över staden, från Vi ser en mycket liten stad med ett tjugotal stadsgårdar, omgivna av åkermark. Kyrkan ligger i stadens södra utkant. Två av stadsgårdarna ligger inom förundersökningsområdet. Karta Lantmäteriet. Skala 1: Figur 11. Schaktplan. Skala 1: Figur 12. Källargrund med betonggolv. Anläggning 114 i schakt 111. Foto: Christina Rosén...18 Tabeller Tabell 1. Schakt...19 Tabell 2. Anläggningar Det gäckande Bogesund

29

30 Det gäckande Bogesund Våren 2011 gjordes en arkeologisk förundersökning i centrala Ulricehamn. Området har varit bebyggt åtminstone sedan 1640-talet och förhoppningen var att hitta spår av de stadsgårdar som legat där. Vi fann dock inga lämningar som var äldre än 1800-talet. Sannolikt har resterna av den äldre bebyggelsen utplånats i samband med de markarbeten som gjorts för de yngre husen.