Energikusten Österbotten en klimatstrategi för Österbotten 2040 Sammanställning av kommentarer

Transkript

1 Energikusten Österbotten en klimatstrategi för Österbotten 2040 Sammanställning av kommentarer

2

3 Energikusten Österbotten en klimatstrategi för Österbotten 2040 Resultat av svar på frågeformuläret vilket användes som underlag för kommentarer Deltagande Strategin sändes ut för kommentarer Frågeformuläret sändes till 119 mottagare. De sista ifyllda formulären kom i början av december Totalt returnerades 39 svar, varav en del svar representerar både organisationen och den person i organisationen som deltagit i processen. Det betyder att den matematiska svarsprocenten är 33,7% medan den verkliga svarsprocenten kan räknas vara högre. Svarat på frågeformuläret har: Organisationer 1. Finlands skogscentral 2. Utvecklingsbolaget Concordias personal 3. Finlands skogscentral 4. Österbottens svenska producentförbund 5. Kristinestads näringslivscentral Ab 6. Aktion Österbotten r.f. 7. Finlands svenska 4H/Svenska Österbottens 4H 8. Skogsvårdsföreningen Österbotten rf 9. Linja-autoliitto Ry 10. Pohjanmaan kauppakamari 11. Keski-Pohjanmaan liitto 12. Satakuntaliitto 13. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus 14. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus 15. Etelä-Pohjanmaan liitto 16. Metsähallitus 17. VASEK Totalt har svar inkommit från femton organisationer. Två personer har svarat på frågeformuläret från både Finlands skogscentral och Södra Österbottens NTM-central. Av dessa femton organisationer har nio varit aktivt med i uppgörandet av klimatstrategin. De övriga svarande organisationerna är de tre grannförbunden, Österbottens handelskammare, Aktion Österbotten och Finlands svenska 4H/Svenska Österbottens 4H. Kommuner 1. Pedersöre kommun 2. Tekniska verket Pedersöre 3. Kronoby kommun Tekniska avdelningen 4. Malax kommun 5. Närpes stad/planläggning 6. Staden Kristinestad 7. Korsnäs kommun 8. Korsholms kommun 9. Larsmo kommun 10. Vaasan kaupungin kaavoitus 11. Vaasan kaupunki 1

4 Av landskapets femton medlemskommuner har nio svarat på frågeformuläret. Både Pedersöre kommun och Vasa stad har lämnat in svar från planläggningssidan och även ett svar som behandlats av kommunens förtroendevalda. De kommuner som valt att inte svara på klimatstrategins frågeformulär är Jakobstad, Nykarleby, Vörå, Laihela, Storkyro och Kaskö. Företag 1. Snellmans Köttförädling 2. The Switch Engineering 3. T&J Holmback Ab 4. Oy Merinova Ab 5. Ab Ekorosk Oy 6. Mauri Lieskoski 7. Vaasan Sähkö Oy 8. Fingrid Oyj 9. Oy Botniarosk Ab Av företag i regionen har nio svarat på frågeformuläret. Av dessa har åtta varit aktivt med i uppgörandet av klimatstrategin. Fingrid Oyj är det enda bolag som inte varit kopplat till uppgörandeprocessen. Av de svarande företagen är sex knutna till energiproduktion och utveckling av densamma. Ett är en aktiv aktör i att utveckla det egna företagets klimatstrategi och energiproduktion och två är avfallshanteringsbolag. Universitet, högskolor 1. Åbo Akademi 2. Novia, FoU, Hållbar energiteknik Två högskolor har valt att svara på frågeformuläret. Från båda har personer varit aktivt med i uppgörandet av klimatstrategin. 50 % 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 44 % 15 % 10 % 28 % 23 % 5 % 0 % Organisationer Kommuner Företag Universitet, högskolor 5 % Den procentuella fördelningen av de aktörer som har fyllt i frågeformuläret och på så vis kommenterat Energikusten Österbotten en klimatstrategi för Österbotten

5 Resultat av frågeundersökningen På frågan Har en klimatstrategi för Österbotten enligt er mening någon betydelse för anpassningen till klimatförändringen har 35 svarat ja och 6 nej. Det betyder att två har svarat både ja och nej. De som tycker ja, klimatstrategin har en betydelse ger följade kommentarer: 1. Påverkar pengautdelningen, har inneburit en diskussion i landskapet. Förverkligandeplan saknas 2. Klimatstrategin fungerar som vägvisare både för invånare, aktörer och finansiärer 3. Vi blir mer medvetna och börjar förhoppningsvis samarbeta mera (speciellt företagen) 4. Jag tror att funktioners placering i samhällsstrukturen har långsiktig inverkan på vår klimatförändring 5. Liten, men dock en betydelse, eftersom torde höja medvetenheten i regionen 6. Det borde väl ligga i allas intresse att en klimatstrategi utarbetas på grund av de förändringar som hela tiden pågår 7. Vi behöver en gemensam linje som vi kan kommunicera till både företag och beslutsfattare 8. Bra att få alla/flera instanser medvetna om klimatfrågor 9. Det är viktigt med framförhållning och strategin lyfter upp viktiga åtgärder för anpassning till klimatförändringen 10. Får oss att tänka! 11. För att uppnå det strategiska mål som Finland godkänt så är det viktigt att Österbotten också deltar med en egen klimatstrategi 12. Finns det ingen strategi (oberoende branch/nivå) så går allt på högt/tur och resultatet oftast ingen höjdare 13. Energi- och klimatfrågor tas upp för diskussion, medvetenheten ökar etc. 14. Sätter fokus på de energifrågor som är viktiga för Österbotten 15. Vi kan inte påverka andra regioner/länder beträffande att förse oss med råvaror och livsmedel. Österbottens självförsörjningsgrad, kretsloppsekonomin borde stärkas för att trygga Österbottens framtida export. Via strategin borde man medvetandegöra förändringar 16. Kommunerna kan genom egna investeringar, krav i samband med bygglov och detaljoch generalplanering påverka utsläppen 17. Hållbarhet, goda livsmiljöer och ett brett kunnande inom områden som hänförs till området 18. Alla områden som är med är Utan strategi ofta få och små åtgärder. Viktigt att prioritera åtgärder och insatser 20. Initiativet behöver tas och diskuteras på flera olika nivåer och i olika branscher 21. Mielestäni kaikilla osa-alueilla on tehtävä työtä ilmastonmuutoksen hillitsemiseksi 22. Suuri business -potentiaali. Vaasa Pohjoismaiden suurin energiaklusteri työpaikkaa 23. Ilmastonmuutos on globaali ongelma ja kaikki toimenpiteet sen estämiseksi ovat hyviä 3

6 24. Tietoisuus oman alueen ilmastomuutokseen vaikuttavasti päästöistä jo sinällään vaikuttaa 25. Strategia tulee valtakunnallisia ja Kaupungin omia tavoitteita 26. Jos aidosti tehtäisiin jotain 27. Ilmastostrategia tähtää päästöttömään energiaan ja kestävään kehitykseen 28. Muutoksiin on syytä pyrkiä varautumaan ennalta. Mutta ennen kaikkea torjuntaan tulee kiinnittää huomiota 29. Yhtenäistää tietoisuutta ja käytäntöjä, löytää tärkeimmät haasteet 30. Kaikilla toimenpiteillä on vaikutusta kokonaisuuteen 31. Strategiaa tarvitaan, jotta maakunnan tulevaa kehitystä ja suunnittelua voidaan toteuttaa ilmastoystävällisesti 32. Päästäkseen eteenpäin tarvitaan tavoitteita, ilmastostrategia on yksi tapa luoda tavoitteita 33. Muutos lähtee liikkeelle ruohojuuritasolta De som tycker nej, klimatstrategin har inte betydelse ger följade kommentarer: 1. Vi är så liten andel, men genom att ha en klimatstrategi så kan våra produkter få ett mervärde 2. Att minska klimatpåverkan är "från gräsrotsnivå" en mycket komplex uppgift. Se slutkommentar. 3. Strategin i sig själv har ingen betydelse. Möjligen förverkligandet av den. 4. Jos nykyinen tekemättömyys jatkuu 5. Osittain on, mutta sopeutumisosiota voisi laajentaa ja nostaa esille näkyvämmin sekä laajemmin sopeutumiseen liittyviä kysymyksiä ja toimenpiteitä 6. Pohjanmaa ei ole varsinaisesti aktööri. Alueen teollisuuden kilpailukyky maailmalla on ratkaisevaa Samlad energi och kunskap på Vasa torg. Foto: Christine Bonn

7 Visionen för Energikusten Österbotten en klimatstrategi för Österbotten 2040 lyder: 1. I Österbotten samarbetar vi energiskt och fattar modiga och långsiktiga beslut. 2. Våra samhällen har en hållbar stuktur och är goda livsmiljöer för den växande invånarmängden. 3. Vårt landskap är självförsörjande gällande energi, och all energi produceras med förnybara källor. 4. Vårt kunnande inom närmat, energi, avfallshantering och cleantech exporteras internationellt och nationellt. I frågeformuläret ombads svararna att prioritera visionens fyra punkter så att den man anser viktigaste placeras som nummer 1, nästviktigaste som nummer 2 osv. Resultatet är att den del av visionen som handlar om att exportera landskapets kunnande anses som viktigast tätt följt av självförsörjningsgraden på energi från förnybara källor och hållbara samhällsstrukturer. Minst viktig ansågs den del av visionen som handlar om samarbetet i landskapet och fattandet av modiga och långsiktiga beslut vara. Visionen kan dock konstateras utgöra en stabil helhet eftersom inga större skillnader mellan de fyra punkterna kan utläsas I Österbotten samarbetar vi energiskt och fattar modiga och långsiktiga beslut 2. Våra samhällen har en hållbar stuktur och är goda livsmiljöer för den växande invånarmängden 3. Vårt landskap är självförsörjande gällande energi, och all energi produceras med förnybara källor 4. Vårt kunnande inom närmat, energi, avfallshantering och cleantech exporteras internationellt och nationellt Klimatstrategins huvudmålsättningar är: 1. Hållbart energisystem 2. Optimerad samhällsstruktur 3. Inget avfall Allt är en resurs 4. Kunskap, samarbete och respekt 5. Klimatsmart landsbygd 5

8 Hållbart energisystem 2. Optimerad samhällsstruktur 3. Inget avfall Allt är en resurs 4. Kunskap, samarbete och respekt 5. Klimatsmart landsbygd Huvudmålsättningen Hållbart energisystem har valts som viktigast av en majoritet av svararna. Delmål för Hållbart energisystem är: 1. Ökad energieffektivitet och minskad energiförbrukning 2. Smarta elnät för att möjliggöra decentraliserad elproduktion 3. Nätverk av tankstationer för biobränsle 6

9 Ökad energieffektivitet och minskad energiförbrukning 2. Smarta elnät för att möjliggöra decentraliserad elproduktion 3. Nätverk av tankstationer för biobränsle Ökad energieffektivitet och minskad energiförbrukning anses viktigast medan Nätverk av tankstationer för biobränsle inte fått något understöd alls. Det här står i direkt förhållande till det att det i landskapet finns obefintligt med bilar som går på biobränsle. Åtgärderna för 1. Ökad energieffektivitet och minskad energiförbrukning är sex till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1, nästviktigaste 2 osv. 24 % 22 % 11 % 11 % 16 % 16 % Uppgörande av kommunala energiplaner Klimatsmart upphandling Fördelning av resurser till energieffektiva lösningar Energieffektiva detaljplaner Forskning inom energieffektivitet Planering av områden med synergieffekter Planering av områden med synergieffekter har fått högsta prioritet av en fjärdedel av svararna. Då man ser på vilka åtgärder som prioriterats som viktigast, dvs. fått flest första placeringar, anses Planering av områden med synergieffekter vara viktigast. Då man räknar ett medeltal av valda prioriteringar är det däremot Energieffektiva detaljplaner som anses viktigast, medan 7

10 Planering av områden med synergieffekter utifrån medeltalet placerar sig på fjärde plats. Enligt medeltalet har Fördelning av resurser till energieffektiva lösningar ansetts minst viktigt medan alternativet ändå har fått tredje mest förstaprioriteringar Uppgörande av kommunala energiplaner Klimatsmart upphandling Fördelning av resurser till energieffektiva lösningar Energieffektiva detaljplaner Forskning inom energieffektivitet Planering av områden med synergieffekter Viktigast Minst viktig Medeltalet av gjorda prioriteringar visar att Energieffektiva detaljplaner fått mest understöd. Förslag till aktörer som borde läggas till: Inom forskning skall industrin involveras/ punkt 5 borde inkludera företag/ 5: företag/ medborgarna borde även involveras/ tärkein toimija yritykset unohdettu. TK-panostukset ym./ Kohtaan 5 lisäys yritykset/ Elinkeinoelämän kilpailukyvyn kehittäminen pääkriteeriksi/ Kohtaan 3, lisäys: TEM ja kohtaan 5, lisäys: yritykset/ Lisäksi tulisi olla mukana energian tuotannon ja - siirron toimijat/ Kohdassa 5. lisäksi sektoritutkimuslaitokset/ tutkimuksen on oltava tiiviissä yhteistyössä yritysten tuotekehittelyyn, energian säästö puuttuu listalta. Åtgärderna för 2. Smarta elnät för att möjliggöra decentraliserad elproduktion är tre till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1, nästviktigaste 2 osv. Stöd till teknologier som gynnarutvecklandet av smarta elnät har fått flest första prioritetsplaceringar och även vid uträknandet av medeltalet av placeringar har den åtgärden ansetts viktigast. 8

11 28 % 14 % Stöd till teknologier som gynnar utvecklandet av smarta elnät 58 % Informationsspridning Forskning Flest första prioritet har Stöd till teknologier som gynnar utvecklandet av smarta elnät fått Stöd till teknologier som gynnar utvecklandet av smarta elnät Informationsspridning Forskning Viktigast Minst viktig Även medeltalet visar att Stöd till teknologier som gynnar utvecklandet av smarta elnät anses viktigast. Kommentarer till punkten: Kanske man kunde tillägga att lagar och paragrafer inte gör decentraliserad elproduktion lätt och lönsam för småproducenter. I så fall är det lagstiftarna, ministerierna som borde ändra på lagar och förordningar/ Punkt 3. Lägg till företag till ansvarsaktörer/ Finns rimligen även andra finansiärer, TEKES, Leader, mm/ punkt 3 borde inkludera företag/ 3: företag, Ja och nej, kunde utökas med punkt 4. Möjliggörande av smarta elnät (elbolag, lagar och tariffer)/ Mycket, största delen av forskningen sker i företag/ Tutkimuksessa yritykset ja korkeakoulut yhdessä. Tekes mukana/ Kohtaan 1 lisäys: TEM ja TEKES/ energia-alan toimijat/ Teollisuus ja syntyvien 9

12 tuotteiden kilpailukyky ratkaisevia/ Lisäksi tulisi olla mukana energian tuotannon ja -siirron toimijat/ Kohdassa 5. lisäksi sektoritutkimuslaitokset/ Sähköverkkojen omistajat puuttuvat listasta/ valtiovalta ja yritykset puuttuvat listalta - ne ratkaisevat asian. Åtgärderna för 3. Nätverk av tankstationer för biobränsle är två till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1 och nästviktigaste 2. Det här delmålet fick inget understöd då den mättes mot de två andra delmålen, men svararna har ändå tagit ställning till åtgärderna för det. Åtgärden Planering och förverkligande har fått högsta prioritet av två tredjedelar av de svarande. Det tyder på att man anser att de här åtgärderna är relativt lätta att förverkliga då ett reellt behov uppstår. 32 % Planläggning 68 % Planering och förverkligande Andel första prioritetsplaceringar angett i procent. 1 2 Planläggning Planering och förverkligande Viktigast Minst viktig Placering enligt medeltalet av prioriteringsplaceringar. 10

13 Kommentarer till punkten: Om vi med företag menar de stora statliga företagen i energibranschen så tror jag inte att de är intresserade och de kan mycket väl sätta stopp om det inkräktar alltför mycket på deras affärsverksamhet. Småföretag vet vi att kan ordna det här (t.ex. Jeppo biogas). Men vågar allmänheten i större omfattning satsa på t.ex. en gasbil med dagens ovissa energipolitik./ I punkt 1. även PLÖF, ELY. och i punkt 2. Offentliga aktörer/ punkt 1 borde innefatta även företag/2:kommunerna/ Det behövs också tankplatser för el- och gasbilar/ Yritys joka ei käytä jätemaksukertymiä rahoitukseen, kilpailu vääristyy/ verkostoon tarvitaan laakempaa suunnittelua logististen ketjujen osalta; ely + livi + liitot. Delmål för Optimerad samhällsstruktur är: 1. Enkelt att cykla, gå och använda kollektivtrafik 2. Tillgänglig service 3. På ett hållbart sätt förtätad samhällsstruktur 4. Innovationer som stöder koldioxidsnåla samhällen Enkelt att cykla, gå och använda kollektivtrafik 2. Tillgänglig service 3. På ett hållbart sätt förtätad samhällsstruktur 4. Innovationer som stöder koldioxidsnåla samhällen Delmålet Innovationer som stöder koldioxidsnåla samhällen anses viktigast medan Tillgänglig service har av en fjärdedel av svararna placerats som nästviktigast. 11

14 Åtgärderna för 1. Enkelt att cykla, gå och använda kollektivtrafik är tre till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1, nästviktigaste 2 osv. 62 % 27 % 11 % Placering av boende inom cykel- och gångavstånd Planering och förverkligande av ett heltäckande cykel- och gångnätverk Utveckling av smidiga förflyttningskedjor (gångcykel-kollektivtrafik) Andel första prioritetsplaceringar angett i procent Placering av boende inom cykel- och gångavstånd Planering och förverkligande av ett heltäckande cykel- och gångnätverk Utveckling av smidiga förflyttningskedjor (gång-cykel-kollektivtrafik) Viktigast Minst viktig Placering enligt medeltalet av prioriteringsplaceringar. 12

15 Kommentarer till punkten: "best praxis" modeller från andra orter/ Önskvärt att det även byggs på landsbygden/ Rakennusliikkeet puuttuvat/ maakunnan liitto puuttuu - vastuu LJS-suunnittelusta!/ Omituiset tavoitteet. Mitä ihmettä kehittyvä yhdyskunta tekee noilla?/ Åtgärderna för 2. Tillgänglig service är två till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1 och nästviktigaste 2. Då Strategiska generalplaner vägs av svararna mot Bostadspolitiska program talar resultatet sitt tydliga språk. Det är med strategiska generalplaner man anser att åtgärden Tillgänglig service bäst förverkligas. 18 % Strategiska generalplaner Bostadspolitiska program 82 % Andel första prioritetsplaceringar angett i procent. 1 2 Strategiska generalplaner Bostadspolitiska program Viktigast Minst viktig Placering enligt medeltalet av prioriteringsplaceringar. 13

16 Kommentarer till punkten: Inkludera landskapsförbunden i ansvarsaktörerna/ Är NTM-centralerna också ansvariga för att generalplanerna blir mer strategiska?/ Bör sträva till att hålla landsbygdens levande och bebodd/ 2 kuntien ohjausta myös tarvitaan/ Åtgärderna för 3. På ett hållbart sätt förtätad samhällsstruktur är fyra till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1, nästviktigaste 2 osv. Av åtgärderna har Utbyggnad av avloppsnätverket och Frångående av stomlägenhetsprincipen som grund för placering av tomter i generalplaner fått flest första priorietsplaceringar. Medeltalsberäkningen visar å sin sida att Utbyggnad av avloppsnätverket och Utnyttjande av befintlig samhällsstruktur anses som de viktigaste åtgärderna för att uppnå delmålet På ett hållbart sätt förtätad samhällsstruktur. 33 % 6 % Planer för dagvattenhantering och grönområdesstruktur Utbyggnad av avloppsnätverket 37 % Utnyttjande av befintlig samhällsstruktur 24 % Frångående av stomlägenhetsprincipen som grund för placering av tomter i generalplaner Över två tredjedelar av svararna anser att avloppsnätverket bör byggas ut och stomlägenhetsprincipen frångås och har gett dessa åtgärder högsta prioritet. 14

17 Planer för dagvattenhantering och grönområdesstruktur Utbyggnad av avloppsnätverket Utnyttjande av befintlig samhällsstruktur Frångående av stomlägenhetsprincipen som grund för placering av tomter i generalplaner Viktigast Minst viktig Medeltalet av prioriteringarna visar att svararna anser att avloppsnätverket bör byggas ut och befintlig samhällsstruktur utnyttjas för att en förtätad samhällsstruktur ska uppnås på ett hållbart sätt. Kommentarer till punkten: Jag stöder inte förtätad samhällstruktur, decentraliserad, avfallshantering, elproduktion osv är framtidens modell/ Förtätad samhällsstruktur är inte hållbart eller klimatsmart/ kan ej ta ställning/ ympäristöministeriö mukaan. sitovaa lainsäädäntöä usein/ Åtgärderna för 4. Innovationer som stöder koldioxidsnåla samhällen är två till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1 och nästviktigaste 2. Styrning av projektpengar för utveckling av koldioxidsnåla innovationer fick det största understödet. Det visar på en framtidstro i landskapet att det är fullt möjligt att lösa utmaningarna bara resurser finns. 15

18 39 % 61 % Styrning av projektpengar för utveckling av koldioxidsnåla innovationer Planering av industriområden med synergieffekter Andel första prioritetsplaceringar angett i procent. 1 2 Styrning av projektpengar för utveckling av koldioxidsnåla innovationer Planering av industriområden med synergieffekter Viktigast Minst viktig Placering enligt medeltalet av prioriteringsplaceringar. Kommentarer till punkten: Under punkt 2 kunde man ha "planering av näringar" med synergieffekter/ Tekes, Sitra ja korkeakoulut mukaan/ 1-lisäksi innovaatioiden pilotoinnit/ Kohtaan 1, lisäys: TEM,TEKES,BA/ Toimijoiden oma panostus enemmän näkyviin, onko tavoite 1 yleensäkään oikea?/ Mistä näitä tavoitteita kimpoilee?/ 16

19 Delmål för Inget avfall Allt är en resurs är: 1. Ökad återanvändning 2. System som gynnar produkter med mindre koldioxidavtryck 3. Inga överlappande avfallstransporter 4. Mindre avfall och mer återanvändning 5. Plattform för återvinning av industri- och byggavfall Ökad återanvändning 2. System som 3. Inga gynnar produkter överlappande med mindre avfallstransporter koldioxidavtryck 4. Mindre avfall och mer återanvändning 5. Plattform för återvinning av industri- och byggavfall Av de fem delmålen har Mindre avfall och mer återanvändning fått flest högsta prioritet och delmålet Ökad återanvändning prioriteras nästhögst. Delmålen låter lika men då man ser på respektive delmåls åtgärder kan man konstatera att Mindre avfall och mer återanvändning riktar sig till konsumenter medan Ökad återanvändning har åtgärder som förutsätter aktivitet från myndighets håll. 17

20 Åtgärderna för 1. Ökad återanvändning är två till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1 och nästviktigaste % 78 % Utredning av återanvändningsgraden i Österbotten Utredning av den nya avfallslagens betydelse Fyra femtedelar av de svarande förväntar sig en utredning av återanvändningsgraden i Österbotten. 1 2 Utredning av återanvändningsgraden i Österbotten Utredning av den nya avfallslagens betydelse Viktigast Minst viktig Kommentarer till punkten: Inkludera den privata sektorn också. Det är de som gör arbetet i praktiken/ Även kommunala aktörer bör vara delaktiga i planeringen/ Konsumenten som producerar/konsumerar skräpet är väl den viktigaste parten här och inte NTM!/ 2: högskolor (examensarbeten)/ "Vem som helst" kunde utreda återvinningsgraden/ Kunnat mukaan. Jätteestä rahaa tai energiaa/ 2-varsinkin osio joka koskee pienyritysten toimintamahdollisuuksia tulevaisuudessa/ missä kunnat? Lisäävätkö selvitykset uusiokäyttöä?/ 18

21 För delmålet 2. System som gynnar produkter med mindre koldioxidavtryck finns en åtgärd: Intressebevakning. Av de svarande frågades om de tyckte åtgärden var rätt för att delmålet ska uppnås. Tre fjärdedelar tycker att åtgärden är rätt medan en fjärdedel inte tyckte det. Av de som svarat nej på frågan framgår att de inte förstår begreppet eller syftet med intressebevakning i detta sammanhang Ja Nej Kommentarer till punkten: Jord- och skogsbruket kunde vara med här/ Vad är intressebevakning för system?/ Här kan kanske Finlands skogscentral delta som intressebevakare/ Kunde utökas med Aktion Österbotten r.f./ Förstår överhuvudtaget inte vad "intressebevakning" skulle fylla för funktion i detta sammanhang/ Vastuutahoina voi olla vain 3 ensimmäistä, joilla ei ole sidoksia.../ Mitä tarkoitetaan tässä yhteydessä (pienemmän hiilijalanjäljen tuotteita suosiva järjestelmä) edunvalvonnalla?/ Toimenpide aiheutti vastaajissa hämmennystä/ Miksi noin moni osapuoli tekemään työtä tuollaisen tavoitteen eteen?/ Yritykset kunnat ja esim Suomen luonnonsuojeluliitto ja muut kansalaisjärjestöt puuttuvat/ För delmålet 3. Inga överlappande avfallstransporter finns en åtgärd: Koordinering av avfallstransporterna. Av de svarande frågades om de tyckte åtgärden var rätt för att delmålet ska uppnås. Ca 90 % tycker att åtgärden är rätt. Av de som svarat nej på frågan framgår att fri konkurrens och lokala företagares verksamhetsförutsättningar ligger som grund för deras ställningstagande. 19

22 Ja Nej Kommentarer till punkten: Här är vi mellan barken och trädet (Concordia)/ de som direkt är ansvariga för transporterna och kan påverka dem/ Pohjanmaan jätelautakunta sekä Johan Hassel, kunnalliset jätehuoltoyhtiöt/ jätekuljettajien pitää jotenkin saada sovittua(markkinaosuus) kuka hakee jätteet katukohtaisesti ettei 5 autoa tarvita samalle kadulle/ jätehuoltoyritykset/ jätealan yritykset/ För delmålet 4. Mindre avfall och mer återanvändning finns en åtgärd: Konsumentrådgivning och -fostran. En majoritet av de svarande anser att åtgärden är rätt för att delmålet ska uppnås Ja Nej 20

23 Kommentarer till punkten: Medborgare, företag, organisationer och kommunernas avfallsbolag/ Utbildningen kunde komma in redan på grundskolenivå, det här borde ju höra till allmänbildningen! Kanske man kunde få det svängt så att barnen kunde lära föräldrarna!!!/ Universitet, högskolor. Forska också i hur vi kan förädla vårt gröna guld/ Marthor, 4H med mera/ T.ex. Ab Ekorosk borde ta på sig en ledarroll i denna fråga/ Det satsas redan mycket på denna funktion. Vad kan göras mer effektivt?/ avfallsbolag (rådgivning), butiker och andra försäljare (eg minskande av förpackningsmaterial, mindre utbud på "engångskläder"), ny verksamhet: leasingkläder mm./ Åtgärderna borde innebära synergier mellan näringar, företag och konsumenter/ Stormossen, Westenergy/ Tredje sektorn, förslagsvis 4H som värnar om natur & miljö/ Lisäys jätehuoltolaitokset/ Vastuutahot, lisäys: jätehuoltolaitokset/ Vastuutahoja tarvitaan enemmän, esim. kauppa, kunnat/jätelaitokset, tuottajayhteisöt/ För delmålet 5. Plattform för återvinning av industri- och byggavfall finns en åtgärd: Grundande av plattform. Av svaren framgår klart att en plattform borde grundas för återvinning av industrioch byggavfall och en svarare om inte riktigt förstått vad en sådan plattform är har ändå formulerat det mycket beskrivande ditt avfall - min råvara" Ja Nej Kommentarer till punkten: Här kunde universitetens och YH-skolornas FoU finnas med/ Ekorosk igen/ kommun (tomt, planering av plats). avfallsbolag (kommunens och privata personers byggavfall)/ Det första steget är inte en plattform (vad denna nu innebär), utan en kartering av avfall enligt "ditt avfall - min råvara"/ 21

24 Delmål för huvudmålsättning 4. Kunskap, samarbete och respekt är: 1. Kunskapsutbyte 2. Klimatutbildning och -fostran Av resultatet kan man se att båda delmålen ses som viktiga fastän Klimatutbildning och -fostran fått lite mer understöd. Att lära sig från liten ses som grundläggande för att få en ändring till stånd och att dela kunskap som en förutsättning för utveckling Kunskapsutbyte 2. Klimatutbildning och -fostran För delmålet 1. Kunskapsutbyte finns en åtgärd: Upprättande av plattformen Energikusten Österbotten. Majoriteten av de svarande tycker att åtgärden är rätt för att uppnå delmålet. Det visar på ett konkret behov av ett samlande forum och av kommentarerna framgår att man önskar ett brett samarbete med aktörer från både privata och offentliga sektorn Ja Nej 22

25 Kommentarer till punkten: Minst 2 möten per år där företag får mötas och dela erfarenheter. Man kan ha några teman för dagen men mycket informationsbyte/ Kan inte säga om ÖF är rätt ansvarsaktör men ÖF kunde åtminstone sätta igång projektet/ Toimijat jotka ymmärtävät että fossiileista pitää siirtyä uusiutuviin ja puhtaisiin ratkaisuihin esim.yliopistot/ Vaasanseudulla on jo olemassa rakenteita, jotka olisi hyvä huomioida, esim. Energy Vaasa/ ELY-keskus mukaan, kunnat/ Sisältö ei otsikosta avaudu/ Lisäksi tulisi olla mukana energian tuotannon ja -siirron toimijat/ Eri toimijat mukaan alusta asti: yritykset, alan järjestöt, viranomaiset, kunnat/ Åtgärderna för delmål 2. Klimatutbildning och -fostran är fyra till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1, nästviktigaste 2 osv. Drygt två tredjedelar har gett högsta prioritet till klimatfostran i skolorna samt rådgivning och utbildning till medborgarna för att öka medvetenheten om klimat- och energifrågor. Också då man ser på medeltalet av svarandenas prioriteringar ses klimatfostran som viktigast medan det är arrangerandet av seminarier och utbildningar för beslutsfattare och sakkunniga som ses som nästviktigast. 34 % 32 % Allmänhetens medvetenhet om klimat- och energi ökas genom rådgivning och utbildning till medborgare och aktörer Utbildning av klimat- och energiexperter 16 % 18 % Seminarier och utbildning för beslutsfattare och sakkunniga Klimatfostran i skolorna Klimatfostran har fått flest första prioritets placeringar. 23

26 Allmänhetens medvetenhet om klimat- och energi ökas genom rådgivning och utbildning till medborgare och aktörer Utbildning av klimat- och energiexperter Seminarier och utbildning för beslutsfattare och sakkunniga Klimatfostran i skolorna Viktigast Minst viktig Skolornas roll ända från förskola till universitet har en viktig uppgift med att lyfta kunskapen om klimatfrågor. Kommentarer till punkten: Samtliga nämnda i kolumnen till höger har ansvar för punkt 1/ 1: ÖF, kommunerna 3: även samma som 2 &4 i samarbete?/ Alla har en viktig roll i helheten, därför borde man inte rangordna eller utesluta andra/ Stormossen och Westenergy behöver få en roll/ Kohtaan 2, Motiva ja YM/ Lisäys kohtaan 1:kunnat, kohtaan 2: Motiva ja Ympäristöministeriö, kohtaan 4: yritysten tuki/ kohta 3- ELY-keskus/ Delmål för 5. Klimatsmart landsbygd är: 1. Lättillgänglig information om klimatanpassat jord- och skogsbruk 2. Ökad andel närmat 3. Tillgänglig service 4. Ökad användning av trä 5. Mer distansarbete 24

27 Lättillgänglig information om klimatanpassat jord- och skogsbruk 2. Ökad andel närmat 3. Tillgänglig service 4. Ökad användning av trä 5. Mer distansarbete Primärproduktionen lyfts fram som de viktigaste för att uppnå en klimatsmart landsbygd i Österbotten. Att öka andelen närmat förutsätter att mat produceras nära och att öka användningen av trä förutsätter t.ex. att de ca 7000 småskogsägarna i landskapet får avsättning för sin skog och att regionala aktörer inom bioenergi, byggande mm. använder lokalt producerat trä. För delmål 1. Lättillgänglig information om klimatanpassat jord- och skogsbruk finns en åtgärd: Information läggs in på plattformen Energikusten Österbotten. Majoriteten av de svarande tycker att åtgärden är rätt för att uppnå delmålet. Men för att detta delmål ska kunna uppnås måste åtgärden att upprätta plattformen först uppnås dvs. åtgärden under delmålet 1. Kunskapsutbyte Ja Nej 25

28 Kommentarer till punkten: Finlands skogscentral borde vara med/ men man kan även utöka samarbetet med Finlands skogscentral/ Vet ej/ Ely-keskus/ För 2. Ökad andel närmat finns en åtgärd: Regional strategi för närmat. Majoriteten av de svarande tycker att åtgärden är rätt för att uppnå delmålet. Samtidigt konstaterar en svarande att det finns en ny livsmedelsstrategi för Österbotten. Den har fått namnet Livsmedelsstrategi Matriket Österbotten och för den har följande vision formulerats: Österbottnisk mat står för mångfald och välmående. Målsättningar som satts är: Agila nätverk fungerar som plattformar för utvecklingsteam och partnerskap. Konsumentcentrerade matsystem stöder hållbar konsumtion. Mataktörer arbetar utgående från måltiden och matkultur. Matens ursprung är tydligt och mataktörernas identitet stärks. Forskning och utveckling har en central roll i mataktörernas kompetenshöjning och produktutveckling. Det betyder att en regional strategi för närmat finns i denna form Ja Nej Kommentarer till punkten: Vi har just fått en ny livsmedelsstrategi för Österbotten. Rekoringarna behöver lyftas fram, enskilda eldsjälar/ kunnat/ Tähän pitää saada suurkeittiöt, Ely ja tuottajien edustajia vastuutahoiksi, niin voi nopeasti syntyä muutakin kuin paperia/ Lisäys vastuutahoihin: kunnat/ lisäksi ruokaa välittävät ja myyvät yritykset (kaupat)/ 26

29 Åtgärderna för 3. Tillgänglig service är två till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1 och nästviktigaste 2. Två tredjedelar av de svarande anser att landsbygden behöver kompletterande mobil service till den service som redan finns på landsbygden. Åtgärden en hemsida för mobil service kan ses som en del av förverkligandet av mobil service. 31 % Kompletterande mobil service Hemsida för mobil service 69 % Andel första prioritetsplaceringar angett i procent. 1 2 Kompletterande mobil service Hemsida för mobil service Viktigast Minst viktig Placering enligt medeltalet av prioriteringsplaceringar. Kommentarer till punkten: Vet ej/ Förstår inte vad tvåan är, tycker spontant att kommunerna behöver en roll här/ kommunerna kunde vara med i punkt 2/ 27

30 Åtgärderna för 4. Ökad användning av trä är tre till antalet. Svararna ombads prioritera åtgärderna enligt en skala där den viktigaste fick värdet 1, nästviktigaste 2 osv. Två tredjedelar av de svarande efterlyser mer förädling av trä. Både då man ser på första prioritets placeringar och medeltalet av prioriteringar är det mer förädling av trä som flest har prioriterat högst. 19 % 68 % 13 % Intressebevakning Ökad andel skogsenergi Mer förädling av trä Andel första prioritetsplaceringar angett i procent Intressebevakning Ökad andel skogsenergi Mer förädling av trä Viktigast Minst viktig Placering enligt medeltalet av prioriteringsplaceringar. 28

31 Kommentarer till punkten: Skogsindustrin borde inte ensamt vara "ansvarig för mer förädling av trä". Samhället (kommunerna) kunde ta sitt ansvar. Vi kunde börja bygga mer hus i trä, speciellt våningshus/ Byggbranschen kunde nämnas i punkt 3/ komplettera med Finlands skogscentral på samtliga/ Skogcentralen och skogsvårdsföreningarna saknas/ Målsättningen borde gälla generellt alla branscher, inte bara skogsindustrin/ punkt 3 borde innefatta även skogsägare/ 2: kommuner 3: universitet och högskolor (FoU), skogsförbunden/ Skogsindustrin har kanske inte så stort intresse att öka förädlingsgraden. SMFs/ Mitä edunvalvonnalla tässä yhteydessä tarkoitetaan?/ Luonnonsuojeluviranomaiset ja alan järjestöt mukaan/ För delmål 5. Mer distansarbete finns en åtgärd: Utredning och planer för distansarbete. Majoriteten av de svarande tycker att åtgärden är rätt för att uppnå delmålet och man efterlyser ett beräkningsinstrument så att företagen kan räkna ut hur stor påverkan distansarbete har. Här efterlyses också konkret handling: samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare och att man genast kan förverkliga åtgärden genom att införa reguljärt distansarbete t.ex. en dag per vecka Ja Nej Kommentarer till punkten: Vilket är samhällets intresse av att vi spenderar mer eller mindre tid på vägen/ Behövs inte utredas, men nog stimulerande aktiviteter. Infrastruktur behövs, snabba uppkopplingar till folket/ ansvarsaktör även Österbottens förbund. Beräkningsinstrument åt företagen om hur mycket man kunde påverka med distansarbete!/ arbetsgivare tillsammans med arbetstagare/ Pitäisikö siirtyä selvityksistä konkretiaan: säännöllinen etätyö - esim. 1 pv/viikko/ 29

32 Övriga kommentarer som getts till Österbottens klimatstrategi 2040 Energikusten: 1. Försök att få småskalighet i energilösningarna. Småskaligheten är ett komplement till storskaligheten. Låt privatpersoner börja underlätta byråkratin. Det är här mer arbetsplatser skapas och de blir betydligt billigare än vad en arbetsplats inom storindustrin kostar. 2. För vår smak kanske för mycket utredningar och mindre idéer om hur målen/visionen uppnås. 3. För att strategin skall "kännas" viktig för alla i regionen är det viktigt att ta med många aktörer i arbetet med förverkligandet Billigare och fler elbilar. - Kommuner som skaffar in bilar t.ex. till hemvården eller tekn.avd. borde köpa elbilar - Alla nya byggnader som kommunen bygger borde uppvärmas med bioenergi (flis, gas, sol) eller bergsvärme. - De större fjärrvärmeverket 5. Kommunen understöder uppgörandet av en klimatstrategi för landskapet. Det verkar dock som att klimatstrategins ansats är att ange mål och åtgärder hur Österbotten använder sina styrkor och möjligheter i samband med klimatförändringen. En stor fråga som den här klimatstrategin inte direkt beaktar med egna mål/åtgärder är hur vi möter hoten som klimatförändringen för med sig. Antingen borde vi ha en skild strategi för klimatanpassningens negativa sidor, eller så intas det mål och åtgärder som också anger vilka frågor vi måste arbeta med för att möta klimatanpassningens hot. Klimatförändringen kan fortsätta, trots att Österbotten skulle göra sitt bästa för att stävja växthusgasutsläppen i egen region. Vi hamnar att leva med externa, negativa konsekvenser. Vi ser redan sådana problem i närmiljön: hur skyddar vi oss från extrema väderförhållanden, översvämningar, skyfall, värme och hetta, med mera? Kommuner och regionala myndigheter jobbar redan delvis med dessa frågor, men är det tillräckligt systematiskt och har vi en lägesbild/helhetsbild? Alternativt gör vi alltså en strategi med "klimatanpassningsåtgärder" eller så intar vi mål och åtgärder här. 6. Vi i Österbotten har alla förutsättningar att lyckas med att vara Klimatsmarta pga av kunskapsresurser och naturrikedomar. För att på lång sikt lyckas bör vi dock sluta drömma/prata och i stället sätta på handskarna och gummistövlarna eller helt enkelt kavla upp ärmarna och sätt igång. Stötta varandra och spar på skitsnacket! 7. Första frågorna : hur våra val (och vem som bestämmer vilket alternativ som väljs) sist och slutligen påverkar klimatet kan bli en ganska komplex fråga. Många åtgärder kan ha ganska komplexa, indirekta kopplingar till klimatpåverkan. Hur mäter vi och hur följer vi regelbundet upp att våra åtgärder verkligen leder oss åt rätt håll? Kommunerna ansvarar för sina egna beslut och hur de sen påverkar klimatfrågorna...industrin för egna, privatpersoner för egna etc. En strategi (med uppföljning) kan sist och slutligen göras bara för de faktorer organisationen själv verkligen kan påverka, mäta och följa upp? Vill inte sätta åtgärder i rangordning eftersom det skulle bli att gissa vilken åtgärd som 30

33 har större påverkan på klimatet än en annan och hur lätt/fullständigt denna åtgärd i så fall kan genomföras. 8. Kretsloppsekonomi och självförsörjning viktig med tanke på framtiden, samt energieffektiva lösningar. Energieffektiva byar där man tar tillvara den egna potentialen (energikällor) i näromgivningen. Planläggning och åtgärder görs på ett hållbart sätt där invånarna involveras i hög grad. Landsbygden bör hållas levande och bebodd. Bör ta i beaktande närmat, ekologiskt och lokalt, jordvärme och bergsvärme i det stora hela. 9. Det kanske allra viktigaste är att inbesparad energi också syns i att energiräkningarna blir mindre. Därför skulle det vara MYCKET viktigt att ändra lagstiftningen så att elnätsbolagen inte kan sko sig fritt på den energi som överförs. Nu är det så att överföringen av energi kostar redan nu konsumenterna mera än vad själva elen kostar. Det här uppmuntrar inte till inbesparing i sådan grad som annars kunde vara fallet. Med andra ord borde det vara billigare att överföra energi om det är i närregionen som elen produceras och det borde också finnas en must-carry-lagstiftning, dvs. att elnätsbolagen måste överföra energi som också småproducenter producerar utan att med prissättningen i praktiken förhindra att en sådan marknad uppstår. De facto är det nu så att den största kommunen i regionen har ett intresse i att så INTE sker i och med att kommunen äger elnätet och nästan all produktion av energi i regionen. 10. Pitäisi aloittaa konkreettiset toimet ilmastostrategian eteenpäin viemiseksi, ettei näitä samantapaisia papereita täytellä taas muutaman vuoden kuluttua. Meillä on yliopistotason tutkimusta olemassa, joissa on todettu että energiaomavaraisuus voidaan maakunnassa saavuttaa eri energiamuodoilla hyvinkin nopeasti. Eli, enemmän pilotointia ja tutkimusta ja hyvillä innovaatioilla rakennetaan energiaomavaraisuus. Hajautetut pienet polttolaitokset(metsäenergia) yhdistettynä uusiutuvat lähteet, siinä meidän maakunnan konsepti omavaraisuuteen ja työpaikkojen luomiseen. 11. Tavoitteena tulisi olla yhden yhteisen alustan luominen, joka on laajasti käytössä. Kestävän energiajärjestelmän osatavoitteista on tärkeä myös: Älykkäät sähköverkot hajautetun sähkötuotannon mahdollistamiseksi. 12. Aluksi suhtauduimme nihkeästi kyselyyn vastaamiseen, mutta käytännössä kysely oli mielenkiintoinen ja herätti keskustelua. Tämä voisi toimia meilläkin. Hyvä kooste ilmastostrategiasta. Kiitos mahdollisuudesta vastata ja myös jatkoajasta! 13. Minne on unohdettu aurinkoenergia? Se olisi hyvä lisätä energiapalettiin. Pientalovaltaisella Pohjanmaalla kiinteistökohtaiset aurinkopaneelit olisivat oiva keino hajauttaa edes osaa sähköntuotannosta kotitalouksien osalta. Samalla parannetaan kotitalouksien varautumiskykyä mahdollisesti lisääntyviin häiriöihin sähkönjakelussa. Myös se, että itse tuottaa osan käyttämästään energiasta, on omiaan lisäämään kiinnostusta energia-asioita ja energiatehokkuutta kohtaan. Aurinkosähkön käytön edistäminen voisi hyödyttää myös paikallista energiateollisuutta. 14. Mielestäni kysely oli hämmentävä. Kyselyssä oli useita keveitä / ideologisesti värittyneitä tavoitteita, joiden järkevyyttä talousalueen kehittymisen kannalta tulisi ensin punnita. Osa kysymyksistä on myös sellaisia, ettei niiden ensisijaisuutta voi yleisöäänestyksellä päättää - oikeat faktat täytyisi ensin kaivaa päätöksenteon pohjaksi. 31

34 15. Ilmastostrategian pitäisi johtaa pitkäjänteiseen ja kestävään maankäytön suunnitteluun, jossa huomioidaan riittävät resurssit uusiutuvan energian tuotantoon ja siirtoon. 16. Oli todella haastavaa vastata tähän 15 minuutissa. 17. Ohjelma on hyvin viranomaispainotteinen. Suunnitteluun ja toteutukseen pitäisi saada kansalaiset ja heidän järjestönsä mukaan. 32