Kallelse till Utbildningsnämnden

Transkript

1 KALLELSE 1 [2] Utbildningsnämnden Kallelse till Utbildningsnämnden Tid , Kl 18:00 Plats Rum: Loftet, Subtopia, Servitutsvägen 17, Alby Ärenden Justering Informationsärenden 1 Information - Verksamhetsplan förskola Beslutsärenden 2 Utbildningsnämndens uppföljning och prognos per oktober Mål och internbudget Resursfördelning och bidragsbelopp 5 Statsbidrag för fjärde tekniskt år för gymnasiet 6 Statsbidrag för karriärtjänster och lärarlönelyftet 7 Verksamhetsberättelse Elevhälsans medicinska insatser 2017/ Bredda yrkeskategorin barnskötare i Botkyrka kommun - återrapportering av nämnduppdrag 9 Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport 2017/ Revisionsskrivelse, Granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda 11 Program för mikro- och makroplaster

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE 2[2] Utbildningsnämnden Godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, Lilla Edessa AB 13 Redovisning av delegationsbeslut 14 Redovisning av anmälningsärenden Informationsärenden 15 Förvaltningschefen informerar Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande Maria Erhag Sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2018:2 Utbildningsnämndens uppföljning och prognos per oktober 2018(UF/2018:2) Beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner ekonomisk uppföljning per oktober med helårsprognos för året. Sammanfattning Förvaltningen beräknar att en negativ budgetavvikelse på 2 miljoner kronor kan uppvisas vid årets slut. Den större delen är att hänföra till egenregin, grundskolan där flera enheter redovisar negativa avvikelser. I bilagd rapport redovisas resultat och prognos i sin helhet. Mer fördjupade analyser kommer att redovisas i årsbokslut 2018.

4 Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [1] UF/2018:2 Referens Karl-Henrik Lindström Mottagare Utbildningsnämnden Ekonomisk uppföljning per oktober månad med helårsprognos 2018 (UF/2018:2) Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner ekonomisk uppföljning per oktober med helårsprognos för året. Sammanfattning Förvaltningen beräknar att en negativ budgetavvikelse på 2 miljoner kronor kan uppvisas vid årets slut. Den större delen är att hänföra till egenregin, grundskolan där flera enheter redovisar negativa avvikelser. I bilagd rapport redovisas resultat och prognos i sin helhet. Mer fördjupade analyser kommer att redovisas i årsbokslut Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Karl-Henrik Lindström Ekonomichef Bilaga Bilaga 1 Ekonomiskrapport oktober UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 z Ekonomisk rapport per oktober med helårsprognos 2018 Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

6 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Sammanfattning Förvaltningen bedömer vid detta prognostillfälle att ett underskott på 2 miljoner kronor kommer att redovisas vid årets slut. Avgörande för nämndens ekonomi är hur väl enheter i egenregin har en ekonomi i balans. Sammanlagt beräknas ett underskott i storleksordningen 9 miljoner kronor. Den fortsatta utvecklingen av volymer, både i egenregin och hos externa utförare, påverkar nämndens ekonomi. Stora utmaningar finns för gymnasieskolan med fler elever än beräknat i ram, däremot är volymerna inom förskola och grundskola lägre än förväntat. Totalt sett beräknas ett överskott i storleksordningen 11 miljon kronor. Ett underskott på 4 miljoner kronor redovisas för förvaltningens gemensamma funktioner. Nämndens gemensamma funktioner -4 mkr -3 mkr (delår 2) Nämndens finansiering (volymer och intäkter) 11 mkr 9 mkr (delår 2) Nämnden som utförare -9 mkr -12 mkr (delår 2) Helårsprognos och analys av gemensamma funktioner på förvaltningen För förvaltningens gemensamma funktioner som omfattar förvaltningsledning, ekonomistöd, kvalitetsstöd, specialiststöd och lokalförsörjningsenhet prognostiseras ett underskott på 4 miljoner kronor. Huvudsaklig anledning är att förvaltningen centralt täcker underskott i finansieringen avseende funktionskostnader IT som uppstår på enheter efter decentralisering av kostnader vilka till stor del baseras på högre volymer än som beräknats i ramtilldelning. Helårsprognos och analys av förvaltningens finansiering av volymer Totalt sett beräknas ett överskott i storleksordningen 11 miljoner kronor. Orsakerna till budgetavvikelsen är flera, där volymavvikelser är den största förklaringsposten. Underskott bedöms för gymnasieåldrarna till följd av fler gymnasieelever än beräknat i ram. Överskott till följd av att förskolebarnen är färre än beräknat. Analys volymer och avvikelser inom gymnasieskolan Det samlade underskottet inom gymnasieskolan beräknas till cirka 6 miljoner kronor till följd av volymavvikelse och annan prisbild i programvalen än förväntat. För elever som väljer annan huvudman, utpendlare, redovisas ett underskott på 6 miljoner kronor. Detta beroende på elevernas val av dyrare program jämfört med förväntat i budget. Antalet elever i egenregin är cirka 80 fler än förväntat i budget, med underskott på cirka 8 miljoner kronor som följd. Elever från andra kommuner, inpendlare, beräknas bli fler jämfört budget och i kombination med högre programpris beräknas överskott på cirka 7 miljoner 2 [6]

7 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen kronor. För gymnasiesärskolan bedöms ett överskott på 2 miljoner kronor som är att hänföra till en minskning av elever som går i skolor utanför kommunens gränser. För statsbidrag från Migrationsverket beräknas en negativ intäktsavvikelse på cirka 1 miljon kronor beroende på minskat antal asylsökande elever. Ökad gymnasiefrekvens Vid analys av gymnasiefrekvensen kan förvaltningen konstatera att andelen folkbokförda elever i åldersgruppen år på gymnasieskolan har ökat jämfört med utfall En ökning som motsvarar 114 elever. Förvaltningen beräknar att gymnasiefrekvensen har ökat med 1,7 procentenheter mellan 2017 och förväntat En ökning med 1,7 procentenheter motsvarar cirka 55 elever, (skillnaden mellan befolkningsökning och ökning folkbokförda elever). Ökningen applicerad på kommunfullmäktiges resursfördelning avseende gymnasieelever, 118 tkr per elev, motsvarar 6,5 mkr. Förvaltningen bedömer att den ökade gymnasiefrekvensen är den största orsaken till det redovisade underskottet ovan. År 2015 beslutade kommunen om en ny generell resursfördelningsmodell i budgetprocessen. Den innebar att man utgick ifrån åldersgrupperna i befolkningsprognosen vid ramtilldelning och utbildningsförvaltningens budget år 2015 var utgångspunkt för modellen. Den generella resursfördelningsmodellen medför underskott när gymnasiefrekvensen ökar om ingen extra ram tilldelas. Tabell: Utveckling av antalet gymnasielever, oavsett regiform samt beräkning av gymnasiefrekvens d v s andel av åringar som går i gymnasieskola Gymnasieskola Volymer i gymnasieskolan: Utfall 2017 Prognos 2018 Skillnad mellan 2017 & 2018 Folkbokförda elever i verksamheten varav år varav ej år Beräkning gymnasiefrekvens: Befolkningsprognos år Folkbokförda elever år Gymnasiefrekvens (andel folkbokförda år): 92,4% 94,1% + 1,7 procentenh Analys volymer och avvikelser inom grundskola Förvaltningen beräknar underskott i storleksordningen 2 miljoner kronor för förskoleklass, grundskola, fritidshem samt grundsärskola. Färre elever i grundskolan, i förskoleklass och fritidshem beräknas ge ett överskott i storleksordningen 11 miljoner kronor, baserat på cirka 250 färre elever. Kommunens befolkningsprognos ligger till grund för planeringen av skolplatser. I grundskolan ingår även finansiering för elever inskrivna i grundsärskolan som beräknas bli färre än planerat med överskott på cirka 3 miljoner kronor som följd. 3 [6]

8 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Särskilda placeringar ökar vilket medför ett underskott på 9 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor avser grundsärskolan och 5 miljoner kronor avser grundskolan. För statsbidrag från Migrationsverket beräknar förvaltningen ett underskott på 5 miljoner kronor till följd av lägre volym. Förvaltningen bedömer att antalet asylsökande under höstterminen är i samma nivå som under vårterminen. Analys volymer och avvikelser inom förskola För skolformen förskola redovisas ett samlat överskott på 19 miljoner kronor vilket förklaras av lägre volymer. Antalet barn i förskolan beräknas i dagsläget bli cirka 200 färre än förväntat. Kommunens befolkningsprognos ligger till grund för planeringen av förskoleplatser. Till följd av en lägre volym beräknas även ett underskott för barnomsorgsavgifter på 2 miljoner kronor. För statsbidrag från Migrationsverket beräknar förvaltningen i dagsläget ett mindre överskott. Helårsprognos och analys av utförare i egen regi Avgörande för nämndens ekonomi är att enheter i egen regi har en ekonomi i balans. Förvaltningens beräknar ett samlat underskott i storleksordningen 9 miljoner. Underskottet är i sin helhet hänförbart till verksamhet grundskolan. Förskolan i egen regi För verksamhetsområde förskola i egenregi beräknas ett överskott på 2 miljoner kronor. I prognosen ingår en gemensam satsning på digitalisering för verksamhetsområdet. Tabell: Prognos kommunala förskolor i egen regi Prognos per Förskola okt tkr, Prognos per aug tkr, Prognos per juni tkr Utfall 2017 Nollresultat eller överskott tkr (42st) tkr (39st) tkr (36st) tkr (30) Mindre underskott (mindre än 0,3 mkr) -300 tkr (3st) tkr (7st) tkr (10 st) tkr (14) Större underskott (större än 0,3 mkr) tkr (4 st) tkr (3 st) tkr (4st) tkr(7) S:a förskolor tkr -125 tkr -517 tkr tkr Verksamhetschef tkr 125 tkr 517 tkr tkr S:a förskolor egen regi tkr 0 tkr 0 tkr tkr De viktigaste förklaringsposterna till överskottet är: En lyckad omställning av organisation vid vikande volymer. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron har per oktober gett 0,5 miljoner kronor lägre kostnader jämfört med motsvarande period Lönekostnaden för timanställda har sänkts med 0,4 miljoner kronor genom att organisera effektivare och då slippa dubbla lönekostnader Svårigheter att rekrytera förskolelärare förklarar överskott i verksamheten. 4 [6]

9 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Grundskolan i egenregi För verksamhetsområdet prognostiseras underskott på 12 miljoner kronor. Av kommunens 22 grundskolor är det sju enheter som prognostiserar en ekonomi i balans och tre enheter beräknar överskott, sammanlagt 2 miljoner kronor. Resterande tolv skolor prognostiserar underskott, sammanlagt 13 miljoner kronor. Till följd av effektiviseringskrav pågår en omorganisation av Språkcentrum. Förändringen får full effekt Ett underskott på 6 miljoner kronor är att förvänta utifrån omställningsarbete av personal. Ett arbete mellan rektor, verksamhetsledning och ekonomistöd pågår för att utreda vad som behöver förändras inför kommande budgetår. För verksamhetsledningen prognostiseras överskott på 5 miljoner kronor då del av verksamheten kan finansieras med statsbidrag. Tabell: Resultat kommunala grundskolor i egen regi. Grundskola Prognos per okt tkr, Prognos per aug tkr, Prognos per juni tkr, Utfall 2017 Nollresultat eller överskott tkr (10) 0 tkr (12 st) 0 tkr (16) tkr (14) Mindre underskott (mindre än 0,3 mkr) -160 tkr (1) -267 tkr (1) 0 tkr (0t) -112 tkr (1) Större underskott (större än 0,3 mkr) tkr (11) (9) tkr(6) tkr (7) S:a grundskolor tkr tkr tkr tkr Språkcentrum tkr tkr tkr -609 tkr Verksamhetschef tkr tkr tkr 184 tkr S:a grundskola egen regi tkr tkr tkr tkr Fyra av enheterna med större underskott är samma enheter som förra året påbörjade ett omställningsarbete för en ekonomi i balans. I första hand handlar omställningen om att anpassa organisationen efter rådande volymer, vilket innebär att personalkostnader måste minska. Dialog pågår mellan rektor, verksamhetsledning och ekonomistöd. Extra stöd kring bemanning och tjänstefördelning finns för enheterna. Kostnaderna för timvikarier och tillfälligt inhyrd personal vid svårigheter att rekrytera vissa personalgrupper är fortsatt höga. Enheterna har också ekonomiska utmaningar när det gäller elever med ökat behov av stöd för sin skolgång. Jämfört med delårsuppföljningen per augusti har två enheter med ekonomiska utmaningar tillkommit. Den negativa förändringen från föregående prognos beror till stor del på att de planerade åtgärderna från enheterna inte hunnit ge full effekt under året. Planen är att åtgärderna ska fullföljas och ge full effekt under kommande år. De ökade lönekostnaderna för legitimerade lärare är en annan bidragande orsak till underskott på flera enheter. Några av enheterna som har valt att satsa på legitimerade lärare har inte kunnat rymma in kostnaden i sin budget. Elevantalen jämfört med förväntat i budget är högre i Norra Botkyrka bland annat till följd av en friskolans avveckling. Tumba har något färre elever än förväntat i budget och Tullinge något fler. 5 [6]

10 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan i egenregi För verksamhetsområde gymnasieskola i egenregi beräknas en ekonomi i balans för samtliga enheter. För verksamhetsledningen prognostiseras ett överskott på 0,4 miljoner kronor. Tabell: Resultat kommunala gymnasieskolor i egen regi, inklusive gymnasiesärskolan. Notera att prognosen avser enbart över- och underskott i volymer som hanteras mellan enheterna inom gymnasieskolans ram. År 2017 ingick Skyttbrink i Tumba gymnasium men är fr.o.m en egen enhet. Gymnasie- och gymnasiesärskola Prognos per okt tkr Prognos per aug tkr Prognos per juni tkr Utfall 2017 Nollresultat eller överskott 880 tkr (4 st) 880 tkr (4 st) 0 tkr (5 st) 158 tkr (2 st) Mindre underskott (mindre än 0,3 mkr kronor) 0 tkr (0 st) 0 tkr (0 st) 0 tkr (0 st) -510 tkr (2st) Större underskott (större än 0,3 mkr) -880 tkr (1 st) -880 tkr (1st) 0 tkr (0 st) -601 tkr (1st) S:a gymnasieskolor inkl. gymnasiesär 0 tkr 0 tkr 0 tkr -953 tkr Verksamhetschef 350 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr S:a gymnasieskola egen regi inkl. gymnasiesär 350 tkr 0 tkr tkr Avvikelserna för respektive skola är små. Värt att nämna är att Skyttbrinks gymnasium som är en liten enhet under uppbyggnad redovisar en ekonomi i balans. 6 [6]

11 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Utbildningsnämnden Mål och internbudget 2019 (UF/2018:354) Beslut 1. Under förutsättning att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige antar kommunledningsförvaltningens förslag till Mål och budget 2019 med flerårsplan fastställer utbildningsnämnden Mål och internbudget för 2019 i enlighet med förvaltningens förslag. 2. Utbildningsnämnden noterar kommunfullmäktiges justeringar i utbildningsnämndens Mål och internbudget 2019 samt Mål och budget 2019 med flerårsplan under förutsättning att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige antar kommunledningsförvaltningens förslag till Mål och budget 2019 med flerårsplan Utbildningsnämnden antar utbildningsförvaltningens förslag till nämndmål och målsatta mått under utvecklingsmål 5:2 i enlighet med denna tjänsteskrivelse. Sammanfattning Förvaltningen har till utbildningsnämnden lämnat förslag till Mål och internbudget I ett led för ökad tydlighet lämnas förslag om resursfördelning och bidragsbelopp för 2019 som ett separat ärende. Den 4 september fattade nämnden beslut om yttrande till Mål och budget Internbudgeten ska säkerställa att förvaltningen uppnår de mål och åtaganden som beskrivs där. Den 18 december kommer kommunfullmäktige att fatta beslut om Botkyrka kommuns övergripande Mål och budget 2019 med flerårsplan Kommunfullmäktiges beslut omfattar även alla nämnders Mål och budgetdokument. Det innebär att utbildningsnämndens Mål och budgetdokument kan komma att få en annan lydelse än det yttrande över Mål och budget som nämnden fattade beslut om den 4 september 2018.

12 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2018:354 principerna för hur bidragen ska fastställas och att bidragsbeslutet för var och en av de enskilda fattas av förvaltningschefen.

13 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:354 Referens Karl-Henrik Lindström Mottagare Utbildningsnämnden Mål och internbudget 2019 (UF/2018:354) Förslag till beslut 1. Under förutsättning att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige antar kommunledningsförvaltningens förslag till Mål och budget 2019 med flerårsplan fastställer utbildningsnämnden Mål och internbudget för 2019 i enlighet med förvaltningens förslag. 2. Utbildningsnämnden noterar kommunfullmäktiges justeringar i utbildningsnämndens Mål och internbudget 2019 samt Mål och budget 2019 med flerårsplan under förutsättning att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige antar kommunledningsförvaltningens förslag till Mål och budget 2019 med flerårsplan Utbildningsnämnden antar utbildningsförvaltningens förslag till nämndmål och målsatta mått under utvecklingsmål 5:2 i enlighet med denna tjänsteskrivelse. Sammanfattning Förvaltningen har till utbildningsnämnden lämnat förslag till Mål och internbudget I ett led för ökad tydlighet lämnas förslag om resursfördelning och bidragsbelopp för 2019 som ett separat ärende. Den 4 september fattade nämnden beslut om yttrande till Mål och budget Internbudgeten ska säkerställa att förvaltningen uppnår de mål och åtaganden som beskrivs där. Den 18 december kommer kommunfullmäktige att fatta beslut om Botkyrka kommuns övergripande Mål och budget 2019 med flerårsplan Kommunfullmäktiges beslut omfattar även alla nämnders Mål och budgetdokument. Det innebär att utbildningsnämndens Mål och budgetdokument kan komma att få en annan lydelse än det yttrande över Mål och budget som nämnden fattade beslut om den 4 september Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Org.nr Bankgiro Fax Webb

14 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:354 Kommunledningsförvaltningens förslag till ändringar medför att även utbildningsförvaltningen föreslår vissa justeringar i utbildningsnämndens mål och målsatta mått. I denna Mål och internbudget 2019 har förslagen från kommunledningsförvaltningen arbetats in. Även utbildningsförvaltningens förslag till ändringar är inarbetade. Beskrivning av ärendet Förvaltningen har till utbildningsnämnden lämnat förslag till internbudget Internbudgeten ska säkerställa att förvaltningen uppnår de mål och åtaganden som beskrivs där. Förslaget till internbudget är en budget i balans trots att förvaltningen inte till fullo har fått positivt gensvar för de äskanden som gjorts i samband med Mål och budget Årets Mål och internbudgetdokument följer strukturen enligt de förutsättningar kommunfullmäktige beslutat. Dokumentet beskriver de utmaningar utbildningsnämnden står inför samt hur nämnden ska hantera dem. Utifrån de utmaningar som nämnden står inför har målsatta mått tagits fram för respektive medborgarprocess samt kommunfullmäktiges målsättningar. I dokumentet beskrivs även hur nämndens utmaningar påverkar ekonomi och investeringsbehov. Kommunledningsförvaltningens förslag till ändringar i nämndens mål Den 18 december kommer kommunfullmäktige att fatta beslut om Botkyrka kommuns övergripande Mål och budget 2019 med flerårsplan Kommunfullmäktiges beslut omfattar även alla nämnders Mål och budgetdokument. Det innebär att utbildningsnämndens Mål och budgetdokument kan komma att få en annan lydelse än det yttrande över Mål och budget som nämnden fattade beslut om den 4 september Kommunledningsförvaltningens förslag till ändringar medför att även utbildningsförvaltningen föreslår vissa justeringar i utbildningsnämndens mål och målsatta mått. I denna Mål och internbudget 2019 har förslagen från kommunledningsförvaltningen arbetats in. Även utbildningsförvaltningens förslag till ändringar är inarbetade.

15 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:354 Ändringarna som påverkar utbildningsnämnden i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag är följande: 1. Utbildningsnämndens mål 1:1a På varje enhet är barn och elever delaktiga och har inflytande i utbildningen flyttas till utvecklingsmål 1:2 Botkyrkaborna upplever att de kan påverka kommunala frågor som intresserar dem. 2. Utvecklingsmål 1:1 Botkyrkaborna är mer delaktiga i den lokala demokratin tas bort från utbildningsnämndens måldokument. 3. Utvecklingsmål 1:2, Botkyrkaborna upplever att de kan påverka kommunala frågor som intresserar dem, kompletteras med ett målsatt mått med lydelsen Andelen synpunkter som besvaras av utbildningsförvaltningens verksamheter inom 10 dagar ökar. 4. Utvecklingsmål 5:1 får en ny lydelse och ändras till Botkyrkaborna har mer jämlikt och ökande deltagande i aktiviteter och sammanhang som bidrar till en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. 5. Målområde 5 kompletteras med ett utvecklingsmål 5:2 med lydelsen Botkyrkaborna har god hälsa med minskade skillnader. 6. Utvecklingsmål 7:2 god lokalhushållning upphävs. Utbildningsförvaltningens förslag till ändringar i målsatta mått Kommunledningsförvaltningens förslag till ändringar omfattar en uppmaning till nämnderna om att anta ett nytt nämndmål och målsatta mått under utvecklingsmål 5:2. Utbildningsförvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden gör följande justeringar i Mål och internbudget 2019 samt Mål och budget 2019 med flerårsplan Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att anta ett nämndmål 5:2a med samma lydelse som utvecklingsmål 5:2 Botkyrkaborna har god hälsa med minskade skillnader. 8. Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att anta två målsatta mått under nämndmål 5:2a med lydelsen Andelen elever i åk 9 som är tobaksfria ökar, procent samt Andelen elever i åk 2 i gymnasieskolan som är tobaksfria ökar, procent.

16 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:354 Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Karl-Henrik Lindström Chef Ekonomistöd Bilagor: 1. Mål och internbudget Internbudget per verksamhetsområde 3. Volymer per verksamhetsform 4. Uppräkning av bidragsbelopp åren 2017 till Investeringsplan fram till 2022

17 BILAGA 1 Mål och budget 2019 med flerårsplan Utbildningsnämnden Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

18 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Innehåll Ansvarsområde... 4 Sammanfattning Mål och internbudget Budgetprocessen... 4 Väsentliga områden... 5 Utbildningsnämndens vision... 7 Mål och målsatta mått... 8 Målområde Möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället... 8 Utbildningsnämndens mål 1:2a... 8 Utbildningsnämndens mål 1:2b... 8 Målområde Möjliggöra Botkyrkabornas livslånga lärande... 9 Utbildningsnämndens mål 2:1a... 9 Utbildningsnämndens mål 2:1b... 9 Utbildningsnämndens mål 2:2a Utbildningsnämndens mål 2:2b Målområde Möjliggöra arbete och företagande för Botkyrkaborna Utbildningsnämndens mål 3:1a Utbildningsnämndens mål 3:2a Målområde Möta Botkyrkabornas behov av gemenskap, rörelse och ett rikt liv Utbildningsnämndens mål 5:1a Utbildningsnämndens mål 5:1b Utbildningsnämndens mål 5:2a Målområde Skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna Utbildningsnämndens mål 6:1a Målområde Effektiv organisation Utbildningsnämndens mål 7:1a Utbildningsnämndens mål 7:3a Uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige Beredningsuppdrag och uppdrag från nämnden [24]

19 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Internbudget per verksamhet för perioden 2016 till Utbildningsnämndens ram Äskanden i samband med Mål och budget Utbildningsnämndens internbudget Utbildningsnämndens internbudget per verksamhet för perioden 2016 till Risker och farhågor Prioriteringar, bedömningar och antaganden i internbudget Resursfördelningsmodellen samt uppräkning av bidragsbelopp Uppräkning av bidragsbelopp Resursfördelning inom förskola och grundskola Resursfördelning inom gymnasie- och gymnasiesärskolan Utbildningsnämndens investeringsbudget [24]

20 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ansvarsområde Nämndens ansvarsområde är förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Sammanfattning Mål och internbudget 2019 Förvaltningen har till utbildningsnämnden lämnat förslag till internbudget I ett led för ökad tydlighet lämnas förslag om resursfördelning och bidragsbelopp för 2019 som ett separat ärende. Den 4 september fattade nämnden beslut om yttrande till Mål och budget Internbudgeten ska säkerställa att förvaltningen uppnår de mål och åtaganden som beskrivs där. Förslaget till internbudget är en budget i balans trots att förvaltningen inte till fullo har fått positivt gensvar för de äskanden som gjorts i samband med Mål och budget Årets Mål och internbudgetdokument följer strukturen enligt de förutsättningar kommunfullmäktige beslutat. Dokumentet beskriver de utmaningar utbildningsnämnden står inför samt hur nämnden ska hantera dem. Utifrån de utmaningar som nämnden står inför har målsatta mått tagits fram för respektive medborgarprocess samt kommunfullmäktiges målsättningar. I dokumentet beskrivs även hur nämndens utmaningar påverkar ekonomi och investeringsbehov. Budgetprocessen 2019 års budgetarbete följer en process, som är beskriven nedan. Budgetprocessen inleds med en omvärldsanalys som underlag för kommande planeringsarbete. Varje nämnd tar fram en verksamhetsspecifik analys som redovisas i respektive nämnd. Vid analysdagarna redovisas de faktorer som påverkar verksamheterna framåt. Slutsatser från analysdagarna kan leda till reviderade mål samt specifika uppdrag till en eller flera nämnder som ska återredovisas i nämndernas budgetförslag. Under april månad beslutar kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om måldokument, uppdrag och eventuella tekniska justeringar av nämndernas preliminära budgetramar. Nämnderna arbetar med mål och budget från mitten av april till början av september. Nämndernas förslag till mål och budget lämnas till kommunstyrelsens budgetberedning i mitten av september och ska då vara beslutade i respektive nämnd. Under beredningsperioden för kommunstyrelsen, september-oktober, bjuder budgetberedningen in nämndordförande, förvaltningschef och förvaltningarnas ekonomichefer eller motsvarande för genomgång av respektive nämnds budgetförslag. Årets budgetprocess är senarelagd på grund av valår. Detta innebär att Kommunstyrelsen beslutar om förslag till skattesats, mål, drift- och investeringsbudget med plan för kommande tre åren först i slutet av november, och kommunfullmäktige beslutar om detsamma i slutet av december. Internbudgetarbetet påbörjas så fort ramar är fastställda och internbudgeten ska rapporteras i januari till kommunstyrelsen. För utbildningsförvaltningen fastställs internbudgeten senast första halvan av december då den ligger till grund för resursfördelningen till externa och interna utförare. Därför måste arbetet påbörjas före beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Årets process kompliceras av att budgetprocessen är senarelagd. Därför villkoras nämndens beslut av vilket beslut som fattas av kommunfullmäktige i slutet av december. Detta kan innebära att utbildningsnämnden måste fatta ett nytt budgetbeslut. Den 26 november 2018 beslutar kommunstyrelsen om ett förslag på mål och budget Kommunfullmäktige kommer att fatta beslut i frågan den 18 december [24]

21 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Väsentliga områden Utveckling och kunskaper Utbildningsnämnden ska bidra till barns och elevers livslånga lärande genom hög processkvalitet som leder till förbättrade resultat i Botkyrkas förskolor och skolor. För att åstadkomma detta ska verksamheten på alla nivåer baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Lärmiljöerna i förskolan och skolan är viktiga för att stödja och utmana barn och elever i deras lärande och utveckling. Lärmiljöerna i Botkyrkas förskolor och skolor ska vara pedagogiskt genomtänkta där funktion, pedagogik och didaktik samspelar för barns och elevers möjlighet att nå sin fulla potential. I Botkyrka är språket och nyanlända elevers lärande mycket viktiga strategiska frågor för förbättrade resultat. Flerspråkighet är berikande för alla barn och elever oavsett hur många språk man utvecklar under sin tid i förskolan och skolan. Ett språkutvecklande arbetssätt ska därför prioriteras. Svenska språket och andra kommunikativa resurser är nödvändiga verktyg för det livslånga lärandet och det aktiva medborgarskapet. Botkyrkas barn och elever behöver också rustas med digital kompetens, målet är att göra dem future ready. För att förverkliga ambitionen ska den digitala didaktiken utvecklas i organisationen. Kompensatoriska uppdraget Förskolan och skolan ska ge alla barn och elever en likvärdig utbildning (Skollagen 1 kap. 9 ). Enheternas uppdrag är att ge alla barn och elever möjlighet att nå sin fulla potential och kompensera för elevers olika förutsättningar (Skollagen 1 kap. 4 ). Det är stor skillnad i resultaten mellan kommunens olika grundskolor och även mellan olika stadsdelar. Ett fullständigt betyg i årskurs 9 och gymnasieexamen är två av de starkaste skyddsfaktorerna för unga idag. 1 Om skolan inte lyckas kompensera för elevernas olika bakgrund kommer klyftorna i samhället på sikt att öka och en växande andel unga ställs utanför arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att utbildningsnämnden planerar verksamheten utifrån 1 Krohn, M.D, Lizotte, A.J, Bushway, S.D, Schmitt, N.M & Phillips, M.D. (2010): Shelter during the storm: A search for Factors That Protect At-Risk Adolescents From Violence. Crime & Delinquency 5 [24]

22 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen de lokala förutsättningarna. Förskolor och skolor ska ges bra förutsättningar att utveckla undervisningen så att barn och elever får tillgång till en mer likvärdig utbildning och behovet av extra anpassningar och särskilt stöd minskar. Forskning visar att god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan. 2 Trots att folkhälsans utveckling i Sverige i flera avseenden är positiv, finns det undantag. Ett sådant är att den psykiska ohälsan bland unga ökar. 3 För att ge elever de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan är det nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att öka barns och ungas välmående. Trygghet och studiero I Skolkommissionens slutbetänkande konstateras att det finns ett evidensbaserat samband mellan skolans miljö och elevers skolprestationer. 4 Genom att arbeta med barns och elevers ömsesidiga respekt och solidaritet lägger förskolan och skolan grunden för deras trygghet. Trygga barn och elever har avsevärt mycket bättre förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin egen utveckling. Elevers upplevelse av hur trygga de är och vilken arbetsro som råder i undervisningssituationer skiljer sig åt mellan olika skolor. Likvärdigheten ska öka mellan enheterna och målsättningen är att alla elever ska ha lika goda förutsättningar oavsett i vilken skola de går. Ledarskap Forskning visar att skickligt ledarskap i förskola och skola är avgörande för barns och elevers skolframgång. 5 Det är därför viktigt att hålla fokus på det pedagogiska ledarskapet och att ge Botkyrkas skolledare bra förutsättningar att lyckas i sitt uppdrag. Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen kommer under de kommande åren att vara en av de absolut största utmaningarna för utbildningssektorn. Befolkningstillväxten och politiska reformer gör att behovet av behöriga förskollärare och lärare ökar. 6 Den senaste tiden har Botkyrka, precis som de flesta kommuner i Sverige, upplevt en konkurrenssituation. En avgörande faktor för Botkyrka kommun är att Botkyrka kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare så att de kompetenta medarbetarna väljer att stanna i Botkyrka och att skickliga medarbetare kan nyrekryteras. Det innebär att det ska finnas långsiktiga strategier för att säkra kompetensförsörjningen. Lönenivån för de anställda ska vara konkurrenskraftig, arbetsmiljön tillfredsställande och det ska finnas utbildningssatsningar samt karriärvägar. Stöd och styrning För att nå de nationella målen krävs en tydlig kommunikation i hela styrkedjan, vilken omfattar lärare - rektor - huvudmannens förvaltning - nämnd. 7 Utbildningsnämnden har en utmaning i att utöver de nationella målen även följa upp den kommunala styrningen. Utbildningsnämnden ska under planperioden säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i alla led samt att kommunikationen i styrkedjan är tydlig. Som ett led i att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet har utbildningsnämnden i Botkyrka inlett ett långsiktigt samarbete med 2 Skolverket Folkhälsomyndigheten SOU 2017:35 5 Skolverket. Tema rektor 6 Skolverket, Skolverkets lägesbedömning SOU 2015:22, Rektorn och styrkedjan 6 [24]

23 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Skolverket, Samverkan för bästa skola. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet riskerar att driva skolutvecklingen i fel riktning och få stora konsekvenser för elevernas kunskapsresultat. 8 För att undvika att det enkelt mätbara är det som blir avgörande i styrningen av utbildningen behöver bättre mätmetoder utvecklas. Utbildningsnämnden ska därför hitta former för att mäta kvaliteten i undervisningen och progression hos barn och elever. Utbildningsnämndens vision Botkyrkas barn och elever skapar världen, bygger kunskap och mening, utmanar och öppnar gränser, visar solidaritet och tilltro till andra. 8 Skolinspektionen, Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat, [24]

24 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Mål och målsatta mått Målområde 1 Medborgarprocess: Möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället Botkyrkaborna upplever att de kan påverka kommunala frågor som intresserar dem (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 1:2) Utbildningsnämndens mål 1:2a På varje enhet är barn och elever delaktiga och har inflytande i utbildningen. Nämndens målsatta mått Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. ökar i grundskolan, procent Andelen elever som svarar positivt (ja eller ibland) på elevenkätens påstående Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter är fortsatt hög i grundsärskolan, procent Graden av upplevt elevinflytande i undervisningen ökar i gymnasieskolan, procent* Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål Ökar Ökar Ökar 88 95** Ökar Ökar Ökar 40 Graden av upplevt elevinflytande i undervisningen ökar i 84** Ökar Ökar Ökar 85 gymnasiesärskolans nationella program, procent* *Graden av upplevt elevinflytande mäts genom ett index som är en sammanräkning av frågor i elevenkäten, se målsäkringsunderlag. Indexet är inte jämförbart gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. **Utfall 2018 Utbildningsnämndens mål 1:2b Barn, elever och vårdnadshavare i Botkyrka upplever delaktighet i viktiga frågor där de själva påverkas. Nämndens målsatta mått Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Vi elever kan påverka sådant som är viktigt för oss i skolan. ökar i grundskolan, procent. Andelen elever som instämmer i påståendet (anger svarsalternativ 4 el 5) på elevenkätens påstående Mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola. ökar i gymnasieskolan, procent. Andelen elever som instämmer i påståendet (ja eller ibland) på elevenkätens påstående Mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola. är fortsatt hög i gymnasiesärskolans nationella program, procent Andel skolor som fyller sina platser i ungdomsfullmäktige ökar (22 grundskolor och 4 gymnasieskolor), procent Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar 50 90* Ökar Ökar Ökar [24]

25 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen KF: Andelen synpunkter som besvaras av utbildningsförvaltningens verksamheter inom 10 dagar ökar *Utfall 2018 Målområde 2 Medborgarprocess: Möjliggöra Botkyrkabornas livslånga lärande Botkyrkaborna har tillgång till likvärdig och kompensatorisk utbildning med hög kvalitet som leder till goda kunskapsresultat och rustar dem för framtiden (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 2:1) Utbildningsnämndens mål 2:1a Utbildningen i Botkyrka har ett systematiskt kvalitetsarbete som länkar samman alla led i styrkedjan. Nämndens målsatta mått Andelen chefer som instämmer i påståendet Min chef tydliggör på ett bra sätt kopplingen mellan mitt uppdrag och övergripande mål i medarbetarenkäten ökar, procent Andelen medarbetare som instämmer i påståendet Min chef tydliggör på ett bra sätt kopplingen mellan mitt uppdrag och övergripande mål i medarbetarenkäten ökar, procent Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar 75 Utbildningsnämndens mål 2:1b Botkyrkaborna har tillgång till likvärdig och kompensatorisk utbildning med hög kvalitet som leder till goda kunskapsresultat och rustar dem för framtiden. Nämndens målsatta mått Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 KF: Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 i Botkyrkas skolor (kommunala) ska öka i alla stadsdelar 218 Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar KF: Andelen Botkyrkabor med behörighet till gymnasieskolan efter avslutad grundskola ska öka i alla stadsdelar (20-64 år) (Källa: SCB)** Andelen elever med behörighet till gymnasieskolan ökar i Botkyrkas skolor (kommunala), procent Skillnaden i genomsnittlig meritpoäng i åk 9 mellan olika skolor minskar Skillnaden i genomsnittlig meritpoäng mellan flickor och pojkar i åk 9 minskar Andelen elever som tagit examen från yrkesprogram inom 4 år ökar, procent. 81 Ökar Ökar Ökar Minskar Minskar Minskar Minskar Minskar Minskar Minskar Ökar Ökar Ökar 65 9 [24]

26 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Andelen elever som tagit examen från högskoleförberedande program inom 4 år ökar, procent. Andelen elever som svarar positivt ( stämmer ganska bra eller stämmer mycket bra ) på ungdomsenkätens påstående Jag trivs bra i skolan. ökar i åk 9, procent. 76 Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar 88 - Flickor 81 Ökar Ökar Ökar 85 - Pojkar 89 Ökar Ökar Ökar 90 Andelen elever som svarar positivt ( stämmer ganska bra eller stämmer mycket bra ) på ungdomsenkätens påstående Jag trivs bra i skolan. ökar i gymnasieskolan, procent. 90 Ökar Ökar Ökar 92 - Flickor 89 Ökar Ökar Ökar 93 - Pojkar 91 Ökar Ökar Ökar 93 Andelen chefer som instämmer i påståendet Jag hinner göra ett bra arbete på ordinarie arbetstid i medarbetarenkäten ökar, procent **Statistiken finns inte tillgänglig i egna verksamhetssystem 32 Ökar Ökar Ökar 45 Botkyrkaborna har goda förutsättningar för livslångt lärande som stärker egenmakten och skapar jämlika livschanser (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 2:2) Utbildningsnämndens mål 2:2a Alla barn och elever möter en god och varierad undervisning. Nämndens målsatta mått KF: Andelen vuxna Botkyrkabor som har högst förgymnasial utbildning alt. folk-/grundskola ska minska, procent (20-64 år) (Källa: SCB) Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. ökar i grundskolan, procent Andelen elever som instämmer i påståendet (anger svarsalternativ 4 el 5) på elevenkätens påstående Det är variation på arbetssätten på mina lektioner. ökar i gymnasieskolan, procent. Andelen pedagogisk personal som instämmer helt eller till stor del i påståendet i medarbetarenkäten På vår enhet märks det att barn/elever tycker att undervisningen är meningsfull (spännande/utmanande/lustfylld). ökar, procent Andelen pedagogisk personal som instämmer helt eller till stor del i påståendet På vår enhet finns förutsättningar för gemensamt arbete med undervisningsutveckling (återkoppling, forum, tid) ökar, procent Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar [24]

27 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämndens mål 2:2b I Botkyrkas förskolor och skolor upplever alla barn och elever trygghet och studiero. Nämndens målsatta mått Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Jag känner mig trygg i skolan. ökar i grundskolan, procent. Andelen elever som svarar nej på påståendet I min skola finns det elever som jag är rädd för i grundsärskolan ökar, procent. Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. ökar i grundskolan, procent. Andelen elever som instämmer i påståendet (anger svarsalternativ 4 el 5) på elevenkätens påstående Det är arbetsro på mina lektioner. ökar i gymnasieskolan, procent. Andelen elever som svarar nej på påståendet I min skola finns det elever som jag är rädd för ökar i gymnasiesärskolans individuella program, procent. Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar 80 Målområde 3 Medborgarprocess: Möjliggöra arbete och företagande för Botkyrkaborna Botkyrkaborna kan försörja sig på eget arbete eller företagande (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 3:1) Utbildningsnämndens mål 3:1a Botkyrkas skolor har en studie- och yrkesvägledning som är integrerad i undervisningen så att eleverna får stöd och vägledning inför sina framtida utbildningsoch yrkesval. Nämndens målsatta mått Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Den upplevda kvaliteten gällande studie- och yrkesvägledningen* ökar i grundskolans elevenkät Ökar Ökar Ökar 70 Andelen positiva svar (svarsalternativ ja eller ibland) på påståendet I min klass har vi pratat om olika yrken och om skolor efter grundsärskolan är fortsatt högt i grundsärskolan, procent Den upplevda kvaliteten gällande studie- och yrkesvägledningen* ökar i gymnasieskolans elevenkät, Ökar Ökar Ökar 47 index Den upplevda kvaliteten gällande studie- och yrkesvägledningen* ökar i gymnasiesärskolans nationella program, index 84 Ökar Ökar Ökar 90 *Den upplevda kvaliteten gällande studie- och yrkesvägledningen mäts genom ett index som är en sammanräkning av ett antal frågor i elevenkäten, se målsäkringsunderlag. Index [24]

28 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Botkyrka präglas av entreprenörskap, växande företag och ett rikt näringsliv (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 3:2) Utbildningsnämndens mål 3:2a Utbildningen i Botkyrka främjar entreprenörskap och innovationstänkande samt har ett nära samarbete med näringslivet. Nämndens målsatta mått Antal elever i gymnasieskolan som erbjuds att arbeta med Ung Företagsamhet ökar Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål Ökar Ökar Ökar 150 Målområde 5 Medborgarprocess: Möta Botkyrkabornas behov av gemenskap, rörelse och ett rikt liv Botkyrkabor har mer jämlikt och ökande deltagande i aktiviteter och sammanhang som bidrar till en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 5:1) Utbildningsnämndens mål 5:1a Utbildningen i Botkyrka främjar kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som berikar barn och elever. Nämndens målsatta mått Antal enheter som utnyttjar erbjudanden från Kulturella allemansrätten ökar (51 förskolor, 22 grundskolor, 4 gymnasieskolor) Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål Ökar Ökar Ökar 77 Utbildningsnämndens mål 5:1b Fritidshemmen i Botkyrka erbjuder en meningsfull fritid och stimulerar eleverna till att lära tillsammans. Nämndens målsatta mått Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Graden av upplevd nöjdhet med fritidshemmet* ökar, index 83 Ökar Ökar Ökar 85 *Graden av upplevd nöjdhet med fritidshemmet mäts genom ett index som är en sammanräkning av ett antal frågor i elevenkäten inom ett visst område, se målsäkringsunderlag. Index [24]

29 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Botkyrkabor har god hälsa och minskade skillnader (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 5:2) Utbildningsnämndens mål 5:2a Botkyrkabor har god hälsa och minskade skillnader. Nämndens målsatta mått KF: Andelen elever i åk 9 som är tobaksfria ökar, procent KF: Andelen elever i åk 2 i gymnasieskolan som är tobaksfria ökar, procent. Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål Målområde 6 Medborgarprocess: Skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna Mer kreativa stadsmiljöer och mer tillgänglig natur ökar tryggheten och hemkänslan hos Botkyrkaborna (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 6:1) Utbildningsnämndens mål 6:1a Botkyrkas alla stadsdelar har attraktiva förskolor och skolor. Nämndens målsatta mått Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Andel elever som går i grundskolan (inkl. andra huvudmän) i sin stadsdel ökar, procent - Hallunda/Norsborg 71* Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar - Alby/Fittja 64* Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar - Tullinge 88* Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar - Tumba 87* Ökar Ökar Ökar Ökar Ökar *Avser utfall [24]

30 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Målområde 7 Effektiv organisation Botkyrka kommun attraherar, rekryterar, utvecklar och behåller rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid för verksamhetens behov (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 7:1) Utbildningsnämndens mål 7:1a Botkyrkas förskolor och skolor är konkurrenskraftiga och har en hållbar personalförsörjning. Nämndens målsatta mått KF: Personalomsättning (antal nyanställda/avslutade under året i % av antalet anställda) ska minska KF: Frisknärvaron för medarbetare i utbildningsförvaltningen ska öka (%) kvinnor/män KF: Utbildningsförvaltningens genomsnittliga nivå på ett hållbart medarbetarengagemang ska öka Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål /14 17/14 Minskar Minskar Minskar 12/10 92/96 93/97 Ökar Ökar Ökar 97/ Ökar Ökar Ökar 84 Den kommunala organisationen är klimatneutral (Kommunfullmäktiges utvecklingsmål 7:3) Utbildningsnämndens mål 7:3a Förskolornas och skolornas klimatpåverkan minskar. Nämndens målsatta mått Utbildningsförvaltningens klimatavtryck vid inköp av livsmedel (co2/kg) minskar Andelen ekologiska livsmedel som köps in av utbildningsförvaltningen ökar, procent (per kg) Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål ,25 Minskar Minskar Minskar Minskar Ökar Ökar Ökar [24]

31 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige Kommunstyrelsen har i Mål och budget 2019 beslutat om ett antal uppdrag som ska redovisas under Uppdrag som förvaltningen är ansvarig för att redovisa är: 1. Effektiviseringar I nämndernas budgetramar ingår krav på effektiviseringsåtgärder motsvarande 2,2 procent 2019 och 2 procent per år Det ingår också krav på att alla nämnder ska göra en detaljerad organisationsöversyn med målet om att ta fram effektiviseringsförslag inom central organisation på upp emot 10 procent. 2. Fler vuxna i skolan Utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda vilka yrkesroller som bäst ska kompletteras i skolan för att avlasta lärarna, var de bäst ska kompletteras och vilka ekonomiska konsekvenser det får. 3. Ordning och reda i skolan Utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram policy, regler och metoder som Botkyrkas lärare ska ha som stöd för att skapa ordning och reda i klassrummet. I övriga uppdrag är det viktigt att förvaltningen finns med och säkerställer förvaltningens mål. Beredningsuppdrag och uppdrag från nämnden Utbildningsförvaltningen arbetar löpande med återrapporteringar av uppdrag från ordföranden och nämnden. För närvarande pågår en genomlysning av samarbetet mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Socialförvaltningen har fått motsvarande beredningsuppdrag och utredningen genomförs gemensamt av de båda förvaltningarna. Det pågår även en utredning rörande skolorganisationen i Hallunda/Norsborg samt framtagande av riktlinjer för trygghet och studiero. 15 [24]

32 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Internbudget per verksamhet för perioden 2016 till 2019 Utbildningsnämndens ram 2019 Enligt kommunstyrelsens förslag uppgår utbildningsnämndens budgetram för 2019 till 2 550,2 miljoner kronor (2018: 2 510,0 miljoner kronor). Ökningen på 40 miljoner kronor mellan åren motsvarar 1,6 procent. Utbildningsförvaltningens ram innehåller: Utifrån kommunens resursfördelningsmodell får utbildningsnämnden 31,5 miljoner kronor utifrån befolkningsprognos från oktober Uppräkning med utgångspunkt i SKLs prisindex för kommunal verksamhet där löner räknats upp med 3,3 %, köpta tjänster och övriga kostnader med 2,6 % och intäkterna med 2,6 %. I den preliminära ramen ingick effektiviseringskrav på 52,5 miljoner kronor, motsvarande 2 %. I kommunstyrelsens förslag har kravet reviderats till 57,3 miljoner kronor. Ramen har justerats med anledning av införande av internhyresmodell, lokalbank och komponentavskrivningar. För nya åtaganden som läggs på kommunen görs en reglering enligt finansieringsprincipen i budgetpropositionen. I ramen ingår omfördelade medel mellan nämnder, exempelvis kommungemensamma verksamhetssystem från kommunstyrelsen. Nämndens ram har kompletterats med anledning av ny prislista för SNÖVIT och ändrad finansieringsmodell för förvaltningsledning IT. Ingående budget Uppräkning Volymer Prioriteringar: Jämlik kompetensförsörjning Lokalbank Effekt av komponentavskrivningar Tillägg serverkostnad -360 Reglering enl finansieringsprincipen: Skolstart från 6 år, helårseffekt -770 Nyanlända i grundskola, helårseffekt -384 Förslag Skolkostnadsutredn, helårseffekt -102 Prao i åk 8 och 9, helårseffekt -285 Läsa-skriva -räkna-garanti, helårseffekt -404 Betygsätta moderna språk, helårseffekt -96 Omfördelning mellan nämnder: Läsplattor t KS 23 Sänkt internränta fr 3% t 1,75% Effekt internhyresmodell Ny prislista SNÖVIT, påverkar bl a funktionskostnader IT Kommungemensamma verksamhetssystem Effektiviseringar: Effektivisering Tillkommande effektiviseringar Ram [24]

33 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Äskanden i samband med Mål och budget 2019 Nämnden har inte fått kompensation i ram för de äskanden som gjordes i yttrandet till Mål och budget för år 2019 förutom avseende ökade driftskostnader för investeringar i lokaler (2,8 miljoner kronor). Dessa medel avropas efterhand som byggnationer blir klara. Förvaltningen har i förslag till kommunstyrelsen fått 7,3 miljoner kronor för satsningar på jämlik kompetensförsörjning på två grundskolor med stora kompensatoriska utmaningar. Utbildningsnämndens internbudget 2019 Med utgångspunkt i förslag till ramen avseende 2019 och nämndens beslut Mål och budget 2019 har förvaltningen beräknat internbudget per verksamhetsområde. Årets budgetarbete har också tagit utgångspunkt i det effektiviseringskrav som ingår i nämndens ram. Utbildningsnämndens internbudget per verksamhet för perioden 2016 till 2019 Tabell: Sammanställning av utfall, åren , budget 2018 och budget 2019 per verksamhetsområde. Budget 2018 inkluderar tillägg enligt Ändringsbudget. Utfall Utfall Utfall Budget Budget Budget Budget Verksamhet, tkr Netto Netto Netto Netto Kostnader Intäkter Netto Nämnd Gem verksamhet Förskola Förskoleklass Fritidshem Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Summa Risker och farhågor En budget är en plan över ett förväntat resultat. Det innebär ett antal osäkerheter att hantera. Förvaltningen vill därför lyfta fram några specifika risker i budgeten: Stora osäkerheter om statsbidrag med tanke på det politiska läget Osäkerheten är stor hur den nya internhyresmodellen kommer att slå. Särskilt då inte beloppen var klara vid mitten av november. Volymosäkerheter är en stor risk. Förvaltningen noterar att det skiljer mycket mellan befolkningsprognosen framtagne i mars 2018 respektive per oktober. Effektiviseringar ger inte de effekter som bedömts vid framtagandet. Ett exempel är den nya internhyresmodellen där belopp är räknade på tidigare hyror. Det handlar även om personalomställningar och den tid det tar att genomföra dessa. Svårigheter att hantera några enheters större underskott vid ingången av [24]

34 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Prioriteringar, bedömningar och antaganden i internbudget 2019 Förvaltningen har gjort prioriteringar, bedömningar och antaganden, nedan beskrivs kortfattat delar av arbetet. I bilaga 2 redovisas internbudget med detaljer per verksamhetsområde. Beslutade effektiviseringar på 57 miljoner kronor Beslutade effektiviseringar på sammanlagt 57 miljoner kronor ingår i budgetförslaget på respektive verksamhetsområde/skolform. Effektiviseringen påverkar bland annat resursfördelning till samtliga skolformer samt de gemensamma funktionerna på förvaltningen. I den preliminära ramen från kommunfullmäktige våren 2019 bedömdes effektiviseringskravet till 52,5 miljoner kronor. I den föreslagna ramen har kravet utökats med 4,7 miljoner kronor. De ytterligare effektiviseringarna är proportionellt fördelade över förvaltningens verksamheter och är ännu inte kopplade till specifika åtgärder. Volymer folkbokförda Budgeten bygger på volymerna enligt ram från kommunfullmäktige och avser folkbokförda. Förvaltningen gör en bedömning av hur barn och elever väljer regiform. För barn och elever i förskola, förskoleklass och grundskola ligger befolkningsprognosen till grund för volymutvecklingen för nästkommande år. När det gäller volymbedömning i gymnasieskolan är volymen baserad på höstterminen Höstterminen 2019 är en kombination av befolkningsprognos och nuvarande årskurs nio, med hänsyn taget till gymnasiefrekvensen. Se bilaga 3 med redovisning av planerade volymer. Ökad gymnasiefrekvens Vid analys av gymnasiefrekvensen kan förvaltningen konstatera att andelen folkbokförda elever i åldersgruppen år inom gymnasieskolan har ökat jämfört med utfall Ökning motsvarar 114 elever. Förvaltningen beräknar att gymnasiefrekvensen har ökat med 1,7 procentenheter mellan 2017 och förväntat En ökning med 1,7 procentenheter motsvarar cirka 55 elever, (d v s skillnaden mellan befolkningsökning och ökning folkbokförda elever). Ökningen applicerad på kommunfullmäktiges resursfördelning avseende gymnasieelever, 118 tkr per elev, motsvarar cirka 6,5 mkr. Förvaltningen konstaterar även att andelen elever som går i gymnasieskolan fler än tre år har ökat. Detta hör främst samman med att fler nyanlända elever i gymnasieskolan inleder sin gymnasieutbildning på språkintroduktionen innan vidare studier på ett nationellt program. År 2015 beslutade kommunen om en ny generell resursfördelningsmodell i budgetprocessen. Den innebar att man utgick ifrån åldersgrupperna i befolkningsprognosen vid ramtilldelning och utbildningsförvaltningens budget år 2015 var utgångspunkt för modellen. Den generella resursfördelningsmodellen medför underskott när gymnasiefrekvensen och fler elever som går längre tid i gymnasieskolan ökar, om ingen extra ram tilldelas. Volymer och finansiering nyanlända Vid resurstilldelning för barn och elever som inte är folkbokförda i kommunen utgår samma resurstilldelning till utföraren, oavsett huvudman, som för folkbokförda. Förvaltningen rekvirerar finansiering från Migrationsverket. 18 [24]

35 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Maxtaxa och barnomsorgsavgifter Enligt uppgifter kommer statsbidraget för maxtaxa att sänkas nästa år samtidigt som maxtaxetaket höjs. Förvaltningen kommer att föreslå nämnden att avgifterna för förskola och fritidshem förändras till 2019 på motsvarande sätt som maxtaxetaket höjs. Anslag för barn och elever i behov av särskilt stöd Utfallet 2018 indikerar att anslagen för barn i behov av särskilt stöd behöver förstärkas. Bakgrunden är att antalet elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka. Under 2018 infördes ny resurstilldelning för sexåringar som förväntas bli mottagna i grundsärskola/träningssärskola, vilket nu förstärker budget Planeringstid i förskolan För att möjliggöra planeringstid förskollärare avsätts sammanlagt 5 miljoner kronor i budget Medlen motsvarar en timme per avdelning från och med augusti 2019 och omfattar samtliga utförare. Språkcentrum Språkcentrum innehåller flera verksamhetsdelar som mottagning för nyanlända, modersmålsundervisning, studiehandledning samt sommarskola. En gemensam ledningsorganisation ansvarar för delarna. Under 2018 förändrades finansieringsmodellen för modersmålsundervisningen, från köp/sälj till anslagsfinansierat. Som effektiviseringsförslag 2018 lades ett större beting på modersmålsundervisningen/modersmålsträning. Ekonomin har präglats av omställningskostnader för modersmål och en större ekonomisk genomlysning av hela Språkcentrums verksamhet är påbörjad inför budget För 2019 förväntas en budget i balans för modersmålsundervisningen. Kommunens nya internhyresmodell Till år 2019 införs en ny internhyresmodell. Hyran bygger på självkostnader för respektive lokal. Den nya hyran innehåller: Kapitalkostnader beräknade med internränta Avskrivningar enligt komponentredovisningsmodellen Mediakostnader (el, vatten och värme) Renhållning/städning enligt 2017 års kostnadsnivå Underhåll enligt bedömd nivå per m2 Administration enligt procentuellt påslag per m2 Avhjälpande underhåll enligt nyckeltal Drift enligt nyckeltal 50% av bedömd kostnad för lokalbanken Då kostnader som tidigare hanterats av utbildningsförvaltningen nu ingår i hyran har en ramförändring gjorts mellan tekniska nämnden och utbildningsnämnden. Hur gränsdragningen kommer att se ut är inte helt klart ännu. Därför finns vissa osäkerheter i beräkningar av hyrespåverkande poster inklusive effektivisering. Det som är nytt i modellen är att den kombineras med en lokalbank där det finns möjlighet för utbildningsförvaltningen att säga upp lokaler med sex månaders uppsägningstid. Lokalbanken finansieras till hälften av kommunstyrelsen och till hälften av förvaltningen. 19 [24]

36 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Välfärdsmedel, lönesatsning legitimerade lärare/skolledare samt fler vuxna i skolan Satsningen avseende lönetillägg på kronor till legitimerade lärare och förskollärare samt tillägg till skolledare ingår i den ordinarie resursfördelningen och har räknats upp mellan åren. Medel avseende fler vuxna i grundskolan föreslås för den egna regin fördelas i särskild ordning. Till externa utförare ingår medel i resursfördelningen. Resursfördelningsmodellen samt uppräkning av bidragsbelopp Internbudget utgör grunden till resursfördelning och bidragsbelopp vilket presenteras i särskilt ärende i anslutning till beslut om internbudget. Uppräkning av bidragsbelopp 2019 I tabell nedan presenteras uppräkning av bidragsbelopp 2019 vid jämförelse med 2018 års belopp. Beslutade effektiviseringar ingår i internbudgeten på respektive verksamhetsområde/skolform. Effektiviseringen påverkar bland annat resursfördelning till samtliga skolformer samt de gemensamma funktionerna på förvaltningen. Notera att det i nedanstående beskrivning av nettouppräkning inte ingår tillägg av medel som kommer att motsvaras av ökade kostnader, till exempel tillägg för reviderad prislista som reglerar kompensationen för funktionskostnader. Detsamma gäller för förskolans resursfördelning som kompletteras av medel för utökad planeringstid från och med höstterminen samt resurser för arbetskläder. Utökningen ingår inte i nettouppräkningen nedan för jämförbarhet mellan åren. När det gäller uppräkningen mellan åren för förskola och grundskola kan denna påverkas av förändrad elevsammansättning per regiform när strukturtillägget utgår från aktuell statistik. Även förändringar i socioekonomiskt index påverkar uppräkningen mellan åren. I nedanstående tabell redovisas den genomsnittliga förändringen per regiform. I bidragsbelopp till externa utförare ingår ersättning för skolformens genomsnittliga lokalkostnader som avser hyra och driftmedia. Till 2019 ersätts förvaltningens lokalkostnader med en internhyra som inkluderar hyra, driftmedia samt städning. Ersättning för städning ligger kvar i baspeng för Förändringar i lokalbidraget mellan åren påverkar den procentuella uppräkningen mellan åren. Införande av internhyresmodellen har reglerats med en ramsänkning för nämnden på 25 miljoner kronor. Detta påverkar uppräkningen till externa utförare Noteras särskilt att det från och med 2018 ingår ett lokalbidrag för grundsärskoleelever i extern regi. När det gäller gymnasieskolan i egenregi utgår resursfördelningen från en intern prislista baserad på programpris för nationella- och introduktionsprogrammen. Uppräkningen för andra huvudmän beslutas i Storsthlms samverkansavtal. 20 [24]

37 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Nettouppräkning av bidragsbelopp till 2019 Nedan presenteras uppräkning av bidragsbelopp 2019 vid jämförelse med 2018 års belopp. I bilaga 4 redovisas uppräkningar av bidragsbeloppen åren 2017 till 2019 Egen regi Fria utförare i Fria utförare, Annan kommun Botkyrka annan kommun Förskola 0,9% -1,8% -3,0% 1,2% Fritidshem 0,8% -1,3% -1,3% -1,3% Förskoleklass 0,6% -0,1% -0,6% 1,6% Grundskola åk 1-6 1,3% -1,1% -0,8% 0,6% Grundskola åk 7-9 1,5% -0,5% -0,3% 0,9% Grundsärskola 2,2% 11,6% 11,6% 11,5% Gymnasiet 0,3% 1,8% 1,8% 1,8% Gymnasiesärskola 2,5% överenskommelse överenskommelse överenskommelse Resursfördelning inom förskola och grundskola Resursfördelningsmodellen för förskoleverksamheter och grundskoleverksamheter inklusive grundsärskola är en barn- och elevbaserad modell som grundas på antalet registrerade barn och elever för varje verksamhet och utbetalas månadsvis till utförare eller kommun. Samtliga utförare Utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun fastställer årligen beslut om bidragsbelopp. Bidragsbeloppen gäller för barn och elever som är folkbokförda i Botkyrka kommun och tillämpas för såväl kommunal som enskild/fristående förskola och grundskola. Bidragen beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. I bidragsbeloppen till friskolor ingår momskompensation med 6 procent samt ett administrativt tillägg på 3 procent av grundbeloppet. Resursfördelningen i Botkyrka kommun är anpassad till Skollagens regleringar. Den barn- och elevrelaterade utbetalningen sker månatligen och beräknas på antalet barn- och elever som finns registrerade i verksamheterna den 15:e varje månad. Undantaget från grundregeln är augusti månads ersättning för förskolan, barn 1 till 5 år, där beräkning sker den 30 augusti. Alla belopp avser årsbelopp som betalas ut månadsvis med en tolftedel innan den sista vardagen varje månad. Basbelopp och strukturtillägg Grundbeloppet består av en bastilldelning och en behovsstyrd tilldelning. Basen per skolform/årskurs är densamma oavsett huvudman. Den behovsstyrda tilldelningen bygger på bakgrundvariabler som hämtas från SCB, Statistiska centralbyrån inför nytt kalenderår. Unika strukturtillägg per enhet beräknas för enheter med elevantal på cirka 20 elever. För övriga enheter beräknas genomsnittliga belopp beslutade nämnden om en ny resursfördelningsmodell för förskola och grundskola. Denna har implementerats från höstterminen Syftet har varit att mer effektivt styra nämndens resurser för att säkerställa en likvärdig skola vilket bör leda till en högre måluppfyllelse. I huvudsak handlar det om att stärka den socioekonomiska tilldelningen genom en större omfördelning mellan enheter. Den socioekonomiska tilldelningen har även möjliggjorts med utökade statsbidrag för en likvärdigskola från och med hösten [24]

38 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Även fördelning mellan bastilldelning, som är densamma oavsett huvudman per skolform, samt den behovsstyrda tilldelningen (strukturtillägg) har ingått i översynen. Fördelningen ändrades från höstterminen 2018 för förskoleklassen och grundskolan till 80 procent till basschablonen och 20 procent till strukturtillägg. När det gäller förskolan är fördelningen 90 procent till basschablonen och 10 procent till strukturtillägg. Tilläggsbelopp för nyanlända elever och modersmålsundervisning För nyanlända elever i Botkyrka kommun lämnas en tilläggsersättning till den skola där elever går under de första fyra åren som nyanländ till Sverige. För grundskolans och förskoleklassens del differentieras ersättningen för nyanlända med invandringsår och årskurs. För förskolans del infördes höstterminen 2018 en ny ersättning för nyanlända barn. En tilläggsersättning utgår för modersmålsundervisning. Ersättningen är beräknad enligt motsvarande genomsnittliga kostnader för den kommunala regin. Interna avdrag, påverkar belopp i egen regi För verksamhet, tjänster och satsningar för kommunala förskolor och grundskolor i egen regi har medel avsatts på verksamhetsnivå. Avsatta medel redovisas som ett avdrag per barn/elev. Lokalschablon Lokalschablon för förskola, grundskola och grundsärskola beräknas som genomsnittlig kostnad per elev för lokalkostnader per elev i motsvarande verksamhetsform. Till 2019 inför kommunen en internhyresmodell. Lokalschablonen inkluderar hyror, kapitaltjänstkostnader och driftmedia (el, värme, vatten). Ersättning för städning ingår i baspengen. Resursfördelning inom gymnasie- och gymnasiesärskolan Egenregin Resursfördelningen till Botkyrka kommuns gymnasieskolor inom egenregin utgår från en intern prislista baserad på programpris för nationella- och introduktionsprogrammen. Prislistan höjs med en procentuell uppräkning varje år. Administrations- och lokalkostnader belastar inte enheten. Ramen till de fyra gymnasieskolorna baseras på en prognos av elevvolym inom samtliga program. En avstämning av elevutvecklingen görs två gånger per år. Resursfördelningen till Botkyrka kommuns gymnasiesärskola utgår från en intern prislista. Prislistan är baserad på program- och nivåpris för nationella- och individuella program inom särskolan. Ersättningen för de nivåerna skiljer sig beroende på svårighetsgrad och vilket program eleven väljer. Administrations- och lokalkostnader belastar inte enheten. Till 2019 inför kommunen en internhyresmodell. Den nya modellen innebär att interna programpriser förändras. Utpendlande elever till andra huvudmän (kommunala eller fristående) Folkbokförda elever i Botkyrka som väljer en fristående gymnasieskola eller annan kommunal gymnasieskola, utgör cirka 60 procent. För elever som läser nationella program utgår programpriser beslutade enligt samverkansavtalet inom Storstockholm, (Storsthlm), som enligt beslut räknas upp med 1,8 procent (Dnr UF/2018:292). När det gäller introduktionsprogrammen finns ingen överenskommelse om gemensamma priser (exklusive introduktionsprogrammet för 22 [24]

39 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen programinriktat individuellt val). Mottagande huvudmans prislista gäller om det är det lägsta priset. I annat fall gäller Botkyrka kommuns prislista. För elever inom gymnasiesärskolan som väljer att pendla ut till andra kommuner och fristående skolor finns ingen överenskommelse om gemensam prislista inom Stockholms län. Varje huvudman fattar beslut om sina egna priser. Om det nationella programmet inte finns i hemkommunen, gäller mottagarkommunens prislista. Om programmet finns i kommunen gäller det lägsta priset mellan huvudmän. När det gäller individuella program görs en gemensam överenskommelse mellan huvudman och hemkommun. Till detta kan även kostnader för fritidsverksamhet enligt LLS (lagen om särskilt stöd) tillkomma om beslut finns. Inpendlande elever från andra huvudmän I kommunens gymnasieskolor finns inpendlande elever från andra kommuner, dessa utgör cirka 40 procent av elevunderlaget. Botkyrka erhåller intäkter för elever som väljer nationella programpriser beslutade enligt samverkansavtalet inom Storstockholm. När det gäller introduktionsprogrammen finns ingen överenskommelse om gemensamma priser, Botkyrka kommuns prislista gäller om det är det lägsta priset. I annat fall gäller hemkommunens pris. Av gymnasiesärskolans elevantal i egenregin utgörs cirka 20 procent av inpendlande elever från andra kommuner. Varje huvudman fattar beslut om priser. Om det nationella programmet inte finns i hemkommunen, gäller mottagarkommunens, dvs. Botkyrkas prislista. Om programmet finns i hemkommunen gäller lägsta pris mellan huvudmän. För de individuella programmen gäller Botkyrkas egen prislista. Strukturbidrag Kommunerna i Stockholms län som ingår i Storstockholms samverkansavtal omfattas av ett socioekonomiskt stöd, s.k. strukturbidrag, som beräknas efter elevernas meritpoäng från grundskolan. Syftet med strukturbidraget är att ge skolor som har elever med lägre förutsättningar för måluppfyllelse extra medel för stöd. Elever på introduktionsprogram är inte berättigade till strukturbidrag, då det för dem inte finns något samverkansavtal. Sedan införande av strukturbidrag 2015 har strukturbidrag utgått för utpendlande- och inpendlande elever och inte folkbokförda elever i den egna regin. Nämnden införde 2018 strukturbidrag för elever i egenregin. Införandet av strukturbidrag innebär att en socioekonomisk ersättning utgår till egenregins gymnasieskolor för elever med extra behov. Förvaltningen utgår från Storstockholms-modellen, där utgångspunkt är meritpoängen från grundskolan och därefter betalas strukturbidraget ut till den skola eleven väljer för sin gymnasieutbildning. Enligt framtagen modell av strukturbidraget används cirka 1,5 procent av totala kostnaden för programpengen för att sedan omfördelas mellan de fyra gymnasieskolorna. 23 [24]

40 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämndens investeringsbudget Nämndens investeringsbudget avser framförallt inventarierinköp på förskolor och skolor kopplade till lokalförsörjningsplanen. Budget innehåller även medel för arbetsmiljö samt trygghetsskapande åtgärder. De investeringar som görs i förskolor och skolor återfinns i sin helhet i tekniska nämndens budget. De investeringar som avser byggnation redovisas i sin helhet i tekniska nämndens investeringsplan. För tydligheten redovisas därför samtliga investeringar som berör utbildningsnämnden i bilaga 5. Utbildningsnämnden har för 2019 en investeringsbudget på 32,8 miljoner kronor. Investeringarna avser framförallt inventarieinköp till ny- och ombyggda förskolor och skolor. De förskolor som är aktuella under 2019 är Opalen, Vallmon, Gullvivan och Måsen. Alla dessa fyra förskolor ingår i projektet 13 förskolor. I avvaktan på att nya förskolor byggs/levereras bedrivs verksamhet i evakueringslokaler Opalen evakueras till Diamanten, Vallmon till Vitsippan och Gullvivan till Ringblomman. Avseende skolor avsätts investeringsmedel för träningssärskolan på Storvreten samt ombyggnad av Falkbergsskolan. Införskaffande av inventarier påbörjas i god tid före driftsättande, med att inventera och definiera behovet till dessa förskolor. Arbetet sker i nära samarbete med verksamheten, lokalsamordnaren samt upphandlingsenheten på kommunledningsförvaltningen. Projekten beräknas vara avslutade Där så ej är fallet överförs investeringsmedlen till nästkommande år. Investeringsbudgeten innehåller även medel för upprustning av hemkunskapssalar i Fittjaskolan och Malmsjöskolan samt uppgradering av maskinpark på Skyttbrinks gymnasium. Utöver ovan investeringar finns också budget avsatt för verksamhets- och tillgänglighetsanpassningar, arbetsmiljö- samt trygghetsskapande åtgärder och förvaltningsövergripande inventarieinvesteringar. Genom verksamhetsbesök identifieras behovet på skolan/förskolan tillsammans med rektorn/förskolechefen. Satsningen på att förbättra barn/elevers utemiljö fortsätter. Budget för utemiljösatsningar ligger årligen på 2,5 miljoner kronor och har överförts till tekniska nämnden. Utbildnings- och tekniska förvaltningen ser övermöjligheter att söka medel i samband med förnyelse av aktuella förskolor. Boverket finansierar 50% av kommunens utgifter för utemiljö. 24 [24]

41 INTERNBUDGET 2019 BILAGA 4 utbildningsförvaltningen Uppräkningar av bidragsbelopp åren Förskola och grundskola inklusive fritidshem och förskoleklass Det som påverkar de procentuella förändringarna mellan åren och för de olika regiformerna är fördelningen av strukturbidrag, lokalbidrag samt tillägg av välfärdsmedel. Notera att det i nedanstående nettouppräkning 2019 inte ingår tillägg av medel som kommer att motsvaras av ökade kostnader, till exempel tillägg för reviderad prislista som reglerar kompensationen för funktionskostnader. Förskolans resursfördelning kompletteras av medel för utökad planeringstid från och med höstterminen samt arbetskläder. Utökningen ingår inte i nettouppräkningen nedan för jämförbarhet mellan åren Gymnasieskola Resursfördelningen till Botkyrka kommuns gymnasieskolor inom egenregin utgår från en intern prislista baserad på programpris för nationella- och introduktionsprogrammen som höjs med en uppräkning varje år. Elever hos andra huvudmän och elever från andra kommuners uppräkningar beslutas av Storsthlms 2019 Egen regi frist i Botkyrka frist annan kommun andra kommuner Förskola 0,9% -1,8% -3,0% 1,2% Fritidshem 0,8% -1,3% -1,3% -1,3% Förskoleklass 0,6% -0,1% -0,6% 1,6% Grundskola åk 1-6 1,3% -1,1% -0,8% 0,6% Grundskola åk 7-9 1,5% -0,5% -0,3% 0,9% Grundsärskola nivå 1 2,2% 11,6% 11,6% 11,5% Gymnasieskola 0,28% 1,80% 1,80% 1,80% Gymnasiesärskola 2,50% BK pris BK pris Externt pris 2018 Egen regi frist i Botkyrka frist annan kommun andra kommuner Förskola 1,8% 1,3% 1,8% 0,2% Fritidshem 2,4% 1,7% 1,7% 1,7% Förskoleklass 2,4% 1,7% 2,1% 3,8% Grundskola åk 1-6 3,5% 1,8% 1,9% 3,7% Grundskola åk 7-9 3,5% 2,1% 2,1% 3,7% Grundsärskola nivå 1 2,2% 33,9% 33,9% 30,0% Gymnasieskola 0,94% 1,80% 1,80% 1,80% Gymnasiesärskola 2,48% BK pris BK pris Externt pris 2017 Egen regi frist i Botkyrka frist annan kommun andra kommuner Förskola 4,1% 5,0% 4,5% 6,2% Fritidshem 4,2% 3,7% 3,7% 3,7% Förskoleklass 5,2% 4,9% 4,9% 7,5% Grundskola åk 1-6 5,9% 5,3% 4,3% 3,6% Grundskola åk 7-9 4,6% 4,4% 3,5% 2,9% Grundsärskola nivå 1 4,5% 4,5% 4,5% 4,5% Gymnasieskola 2,00% 1,80% 1,80% 1,80% Gymnasiesärskola 2,00% BK pris BK pris Externt pris

42 INTERNBUDGET 2019 BILAGA 2 utbildningsförvaltningen Internbudget uppdelat per verksamhetsområde Förvaltning Grundskola Nämnd 0,6 0,6 0,6 Verksamhetsledning och gemensam 60,2 56,6 54,7 Förvaltningschef mm 12,3 10,0 14,9 Rektorer, personal o övr 30,3 26,5 23 Ekonomistöd 17,3 18,3 10,4 Övrigt stöd, personal 4,6 5,7 6,4 Lokalförsörjning 3,2 3,1 3,5 Specialpedagoger mfl 5,9 4,9 7,4 Specialistsöd 36,5 33,7 27,5 Städning 19,4 19,5 17,9 IT inkl funktion 43,0 Grundskola - egen och extern regi: 1 073, , ,1 Kvalitetsstöd 7,8 6,8 9,6 Egen regi 804,4 787,3 715,6 Lokaler 13,8 17,2 3,1 Utpendlare 238,6 224,0 206,4 Samordn varu 2,8 3,1 2,9 Inpendlare, intäkt -20,3-17,9-17,0 Summa budget 94,5 92,8 115,5 Skolskjuts 10,3 9,9 10,0 Särskilt stöd 46,8 41,2 38,8 Förskolan Modersmål 38,0 34,9 39,8 Verksamhetsledning och gemensam 64,4 62,6 63,7 Nyanlända 13,8 12,2 14,6 Förskolechefer, personal o övr 37,6 62,6 27,2 Statsbidrag asyl, tillståndssökande -22,3-19,1-8,1 Övrigt stöd, personal 4,5 6,5 Statsbidrag likvärdighet -36,0-18,7 Specialpedagoger 6,4 Summa budget 1 133, , ,8 Förskoleadministratörer 4,4 4,2 Fastighetsskötsel 4,1 5,7 Grundsärskola Städning 13,8 13,7 Egen regi 69,4 63,5 60,7 Utpendlare 10,3 7,6 7,1 Förskola - egen och extern regi: 608,7 623,2 593,9 Inpendlare, intäkt -3,3-1,9-1,0 Egen regi 602,1 613,3 583,3 Skolskjuts 7,1 5,2 5,8 Utpendlare 81,9 79,8 74,2 Avgifter -0,5-0,5-0,4 Tillägg bsk 18 3,5 Summa budget 83,0 73,9 72,2 Inpendlare, intäkt -2,4-1,4-2,8 Skolskjuts 0,4 0,4 0,4 Gymnasiet Särskilt stöd 10,5 9,4 9,3 Verksamhetsledning och gemensam 13,4 15,2 11,9 Nyanlända 0,6 0,3 Rektorer 4,3 4,2 3,1 Modersmål 0,0 0,0 7,2 Övrigt stöd, personal 2,0 1,9 1,9 Nattis 2,0 4,0 4,1 Datorer 3,3 1,7 3,2 Naturförskola, logoped mm 2,4 1,4 1,3 Övriga tjänster 3,8 7,4 3,7 Avgifter -63,5-61,3-57,1 Statsbidrag maxtaxa -21,7-23,4-24,8 Gymnasieskola - egen och extern reg 364,2 350,5 330,2 Statsbidrag asyl, tillståndssökande -3,5-2,7-1,2 Egen regi 279,4 263,8 268,3 Summa budget 673,1 685,8 657,6 Utpendlare 211,0 210,4 176,6 Inpendlare -119,8-111,9-107,3 Fritidshem Statsbidrag asyl, tillståndssökande -6,4-11,9-7,4 Egen regi 102,2 99,3 94,9 Summa budget 377,6 365,7 342,1 Utpendlare 19,0 18,5 17,5 Tillägg bsk 0,5 Gymnasiesär Inpendlare, intäkt -1,3-1,8-1,4 Egen regi 33,2 33,9 33,4 Avgifter -32,4-30,8-28,1 Utpendlare 12,8 13,0 10,5 Statsbidrag maxtaxa -8,9-9,4-10,3 Inpendlare, intäkt -4,5-5,9-4,5 Summa budget 78,6 76,2 72,6 Skolskjuts 2,1 2,5 2,0 Förskoleklass Summa budget 43,5 43,5 41,4 Egen regi 51,1 46,4 45,2 Utpendlare 11,0 10,6 9,6 Inpendlare, intäkt -0,7-0,6-0,2 Modersmål 3,5 3,4 3,5 Nyanlända 0,5 0,4 0,5 Särskilt stöd 2,1 2,1 Skolskjuts 0,0 0,3 Statsbidrag asyl, tillståndssökande -1,0-0,9-0,3 Summa budget 66,5 61,7 58,3 Summa budget 2 550, , ,5

43 INTERNBUDGET 2019 BILAGA 3 Utbildningsförvaltningen Volymer Folkbokförda barn/elever i Botkyrka Barn/elever - asyl mm Barn/ elever från andra kommuner Budgetfinansiering Finansiering - återsökning Interkommunal ersättning 2019 Kommunala Fristående Annan Totalt antal Kommunala Fristående Annan Totalt antal Kommunala Kommunala enheter enheter kommun barn/ elever enheter enheter kommun barn/ elever enheter enheter Förskoleklass Förskola Fritidshem Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Summa Totalt Volymer Antal barn/ elever folkbokförda i Botkyrka Utfall Utfall Utfall Budget Budget Budget Förskoleklass Förskola Fritidshem Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Summa Sericegrad, % Utfall Utfall Utfall Budget Budget Budget Förskola

44 1 Investeringsplan fram till 2022 Beslutad Projekttyp total- Ny total- Status Investeringsprojekt budget tom budget TB Övriga investeringar 6 P Förskola Anemonen, inventarier P Förskola Örtagården, inventarier P Förskola Ametisten, inventarier P Förskola Slättmalm, inventarier P Förskola Tallen, inventarier P Förskola Svalan, inventarier P Förskola Myran, inventarier P Förskola Aspen, inventarier P Förskola Staren, inventarier B Förskola Måsen, inventarier B19 Förskola Gullvivan, inventarier B Förskola Opalen, inventarier B Förskola Vallmon, inventarier P Förskola Vega, inventarier B19 Förskola/Skola Träningsär, inventarier P Skola Riksten nr 2, inventarier P Björkhaga skola, inventarier B19 Falkbergskolan, inventarier Å Arbetsmiljöåtgärder Å Verksamhetsanpassning lokaler Å Inventarier allmänt Summa Nya övriga investeringar 6 N Förskola Prästviken, inventarier N19 Skyttbrink - lackverkstad, plåt- och bygg N19 Fittja hemkunskapssal N19 Malmsjö hemkunskapsal N19 Riksten skola, Kompassen mindre ombyggnation kök N Ny Hallundaskola, inventarier N Förskola Riksten nr 4, inventarier N Skola Grindtorp/Kvarnhag, inventarier N Förskola Albyberget, inventarier Summa Summa beslutade och nya Projekt efter planperioden Förskola Kungstäppan, inventarier Förskola Riksten nr 5, inventarier Borgskolan, inventarier Förskola Hallunda gård, inventarier Förskola Slagsta strand, inventarier Förskola Björkbacken, inventarier

45 2 För information - bygginvesteringar i tekniska nämnden Projekttyp Beslutad Status Investeringsprojekt total- tom Bygginvesteringar Ny totalbudget TB Utbildningsnämnden 6 B Nya Hallundaskolan B19 Gullvivans förskola B Vallmons förskola B Opalens förskola B19 Förskola Riksten nr B Ramavtalsupphandling förskolor B Falkbergsskolan B Förskola Riksten nr 3-Vega B Björkhaga skola B Förskola Måsen B Förskola Vitsippan Nybyggnation B Förskola Duvan Nybyggnation B Anpassning träningsär B Banslättsskolans paviljonger B Köksombyggnad från 2017 Bjökstugan B Köksombyggnad från 2017 Karlavagnen B Köksombyggnad från 2018 Eklidskolan Å Köksombyggnad/matsal Å Markinvesteringar/utegårdar förskola och Å Övervakningskameror P Förskola Prästviken B19 Förskola Anemonen P Förskola Örtagården B19 Förskola Ametisten P Förskola Slättmalm P Förskola Tallen P Förskola Svalan P Förskola Myran P Förskola Aspen P Förskola Staren P Förskola Kungstäppan B19 Skola Riksten nr Summa Nya Bygginvesteringar Utbildningsnämnden 6 N Förskola Riksten nr 5 (Tef) N Borgskolan N19 Grindtorps- och Kvarnhagsskolan N19 Förskola Albyberget N Förskola Hallunda gård Summa Summa beslutade och nya Projekttyp Beslutad Status Investeringsprojekt total- tom Projekt efter planperioden Ny totalbudget TB Utbildningsnämnden Förskola Riksten nr 5 (Tef) Förskola Slagsta strand Förskola Björkbacken

46 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Resursfördelning och bidragsbelopp 2019 (UF/2018:355) Beslut Utbildningsnämnden fastställer bidragsbelopp för 2019 inom förskola, grundskola, grundsärskola samt fritidshemsverksamhet i enlighet med förvaltningens förslag, under förutsättning att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige antar kommunledningsförvaltningens förslag till Mål och budget 2019 med flerårsplan Sammanfattning Utbildningsförvaltningen fastställer årligen beslut om bidragsbelopp för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola. Bidragsbeloppen gäller för barn och elever som är folkbokförda i Botkyrka kommun och tillämpas för såväl kommunal som enskild/fristående förskola och grundskola. När det gäller bidragen till fristående verksamheter ska kommunen fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje enskild huvudman där det finns barn och elever hemmahörande i kommunen. Utbildningsförvaltningen beräknar att folkbokförda förskolebarn och grundskoleelever är placerade på nära 90 friskolor samt cirka 80 fristående förskolor/dagbarnvårdare. Utbildningsförvaltningen nyttjar möjligheten att nämnden fattar beslut om själva principerna för hur bidragen ska fastställas och att bidragsbeslutet för var och en av de enskilda fattas av förvaltningschefen.

47 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd UF/2018:355 Referens Helena Stein Mottagare Utbildningsnämnden Resursfördelning och bidragsbelopp 2019 Förslag till beslut Utbildningsnämnden fastställer bidragsbelopp för 2019 inom förskola, grundskola, grundsärskola samt fritidshemsverksamhet i enlighet med förvaltningens förslag, under förutsättning att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige antar kommunledningsförvaltningens förslag till Mål och budget 2019 med flerårsplan Sammanfattning Utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun fastställer årligen beslut om bidragsbelopp för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola. Bidragsbeloppen gäller för barn och elever som är folkbokförda i Botkyrka kommun och tillämpas för såväl kommunal som enskild/fristående förskola och grundskola. När det gäller bidragen till fristående verksamheter ska kommunen fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje enskild huvudman där det finns barn och elever hemmahörande i kommunen. Dessa beslut ska fattas senast i december inför det kommande året. Utbildningsförvaltningen beräknar att folkbokförda förskolebarn och grundskoleelever är placerade på nära 90 friskolor samt cirka 80 fristående förskolor/dagbarnvårdare. Utbildningsförvaltningen nyttjar möjligheten att nämnden fattar beslut om själva principerna för hur bidragen ska fastställas och att bidragsbeslutet för var och en av de enskilda fattas av förvaltningschefen. Den enskilde huvudmannen som beslutet riktar sig till kommer att underrättas om beslutet per post eller e-post efter utbildningsnämndens beslut vunnit laga kraft. Varje beslut ska ha ett eget diarienummer och vara skriftliga. Innehållet i de olika besluten kommer i flertalet fall vara likalydande men skilja sig till följd av socioekonomisk viktning. Fristående huvudmän har rätt att överklaga nämndens beslut till allmän förvaltningsdomstol genom förvaltningsbesvär. I beslutet kommer att framgå hur beslutet kan överklagas. Ärendet Som ett led i internbudgetarbetet fastställer nämnden resursfördelning och bidragsbelopp för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola. Bidragsbeloppen gäller för barn och elever som är folkbokförda i Botkyrka kommun och tillämpas för såväl kommunal som enskild/fristående förskola och grundskola. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Org.nr Bankgiro Fax Webb

48 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd [3] Bidragen beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. I bidragsbeloppen till friskolor ingår momskompensation med 6 procent samt ett administrativt tillägg på 3 procent av grundbeloppet. Resursfördelningen i Botkyrka kommun är anpassad till skollagens regleringar Den barn- och elevrelaterade utbetalningen sker månatligen och beräknas på antalet barn- och elever som finns registrerade i verksamheterna den 15:e varje månad. Undantaget från grundregeln är augusti månads ersättning för förskolan, barn 1 till 5 år, där beräkning sker den 30 augusti. Alla belopp avser årsbelopp som betalas ut månadsvis med en tolftedel innan den sista vardagen varje månad Basbelopp och strukturtillägg Grundbeloppet består av en bastilldelning och en behovsstyrd tilldelning. Basen per skolform/årskurs är densamma oavsett huvudman. Den behovsstyrda tilldelningen bygger på uppgifter som hämtas från SCB, Statistiska centralbyrån inför nytt kalenderår. Unika strukturtillägg per enhet beräknas för enheter med elevantal på cirka 20 elever. För övriga enheter beräknas genomsnittliga belopp beslutade nämnden om en ny resursfördelningsmodell för förskola och grundskola. Denna har implementerats från höstterminen Syftet har varit att mer effektivt styra nämndens resurser för att säkerställa en likvärdig skola vilket bör leda till en högre måluppfyllelse. I huvudsak handlar det om att stärka den socioekonomiska tilldelningen genom en större omfördelning mellan enheter. Den socioekonomiska tilldelningen har även möjliggjorts med utökade statsbidrag för en likvärdig skola från och med hösten Även fördelning mellan bastilldelning, som är densamma oavsett huvudman per skolform, samt den behovsstyrda tilldelningen (strukturtillägg) har ingått i översynen. Fördelningen ändrades från höstterminen 2018 för förskoleklassen och grundskolan till 80 procent till basschablonen och 20 procent till strukturtillägg. När det gäller förskolan är fördelningen 90 procent till basschablonen och 10 procent till strukturtillägg. Förvaltningen föreslår att under 2019 fortsätta med samma beräkningsmodell som infördes till höstterminen 2018 i samband med den förändrade resursfördelningsmodellen. När det gäller förskoleklass och grundskola föreslås att modell med 80 procent till bas och 20 procent till strukturtillägg kvarstår. Det förslås också att statsbidraget för likvärdighet som tillfaller huvudmannen Botkyrka kommun även fortsättningsvis tillförs strukturbidraget. När det gäller förskolan föreslås att fördelningen 90 procent till basschablonen och 10 procent till strukturtillägg kvarstår. Skillnaderna i fördelningen mellan bas och

49 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd [3] strukturtillägg, exklusive riktade statsbidrag, föreslås på sikt bli densamma för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola. Planeringstid i förskolan För att möjliggöra planeringstid för förskollärare är basbeloppet höjt från och med höstterminen Medlen motsvarar en timme per avdelning från och med augusti 2019 och omfattar samtliga utförare. Tilläggsbelopp för nyanlända elever och modersmålsundervisning För nyanlända elever i Botkyrka kommun lämnas en tilläggsersättning till den skola där elever går under de första fyra åren som nyanländ till Sverige. För grundskolans och förskoleklassens del differentieras ersättningen för nyanlända med invandringsår och årskurs. För förskolans del infördes höstterminen 2018 en ny ersättning för nyanlända barn. En tilläggsersättning lämnas för modersmålsundervisning. Ersättningen är beräknad enligt motsvarande genomsnittliga kostnader för den kommunala regin. Interna avdrag, påverkar belopp i egen regi För verksamhet, tjänster och satsningar för kommunala förskolor och grundskolor i egen regi har medel avsatts på verksamhetsnivå. Avsatta medel redovisas som ett avdrag per barn/elev. Lokalschablon Lokalschablon för förskola, grundskola och grundsärskola beräknas som genomsnittlig kostnad per elev för lokalkostnader per elev i motsvarande verksamhetsform. Till 2019 inför kommunen en internhyresmodell. Lokalschablonen inkluderar hyror, kapitaltjänstkostnader och driftmedia (el, värme, vatten). Ersättning för städning ingår i baspengen. Bilagor I bilaga 1 redovisas samtliga bidragsbelopp för Basbeloppen är desamma oavsett utförare. I bilaga 2 återfinns strukturbidrag per barn/elev i förskola och grundskola för respektive enhet. Unika strukturtillägg per enhet beräknas för enheter med elevantal på cirka 20 elever. För övriga enheter beräknas genomsnittliga belopp. I bilaga 3 återfinns regelverk och rutiner för handläggningen. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Karl-Henrik Lindström Ekonomichef Expedieras

50 BILAGA 1 1 [6] Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd Beslut om bidragsbelopp 2019 för förskolor och grundskolor i egen regi, friskolor, andra kommuner Utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun fastställer beslut om bidragsbelopp för 2019 den 4 december Bidragsbeloppen gäller för barn och elever som är folkbokförda i Botkyrka kommun och tillämpas för såväl kommunal som enskild/fristående förskola och grundskola. Bidragen beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. I bidragsbeloppen till friskolor ingår momskompensation med 6 procent samt ett administrativt tillägg på 3 procent av grundbeloppet. Resursfördelningen i Botkyrka kommun är anpassad efter skollagens regleringar UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Org.nr Bankgiro Fax Webb

51 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd [6] Bidragsbelopp för förskola avser vårtermin 2019 Kommunala satsningar Ersättningar 2019 Basbelopp 1 /tillägg 2 Egen regi Botkyrka Kommunalt avdrag 3 Strukturbidrag, snitt Lokalbidrag Adm 4 Moms 6 % Totalt Förskola Allmän förskola Pedagogisk omsorg Fristående i Botkyrka Förskola Allmän förskola Pedagogisk omsorg Fristående annan kommun Förskola Allmän förskola Pedagogisk omsorg Annan kommun Förskola Allmän förskola Pedagogisk omsorg Inkl. Välfärd: löner, skolledare, ekologisk mat (från 2017). 2 Fördelade IT funktionskostnaden från 2018 har exkluderats från basen och återfinns här tillsammans med höjning 2019, sammanlagt 1005 kr helår. Resurser för arbetskläder fördelas till friskolor och annan kommun, 195 kr helår. Egen regi fördelas i särskild ordning. 3 I basbelopp ingår städning 2678 kronor helår, regleras som avdrag för egen regi. Avdraget avser även gemensamma satsningar för egenregin. 4 Administrationsbidrag är 3 % för förskola och 1 % för allmän förskola samt pedagogisk omsorg. Bidragsbelopp för förskola avser hösttermin 2019 Kommunala satsningar Ersättningar 2019 Basbelopp 1 /tillägg 2 Egen regi Botkyrka Kommunalt avdrag 3 Strukturbidrag, snitt Lokalbidrag Adm 4 Moms 6 % Totalt Förskola Allmän förskola Pedagogisk omsorg Fristående i Botkyrka Förskola Allmän förskola Pedagogisk omsorg Fristående annan kommun Förskola Allmän förskola Pedagogisk omsorg Annan kommun Förskola Allmän förskola Pedagogisk omsorg Inkl. Välfärd: löner, skolledare, ekologisk mat (från 2017). 2 Fördelade IT funktionskostnaden från 2018 har exkluderats från basen och återfinns här tillsammans med höjning 2019, sammanlagt 1005 kr helår. Resurser för arbetskläder fördelas till friskolor och annan kommun, 195 kr helår. Egen regi fördelas i särskild ordning. För att möjliggöra planeringstid förskollärare är basbeloppet höjt från och med höstterminen Medlen motsvarar en timme per avdelning från och med augusti 2019 och omfattar samtliga utförare, 1949 kr helår. 3 I basbelopp ingår städning 2678 helår kronor, regleras som avdrag för egen regi. Avdraget avser även gemensamma satsningar för egenregin. 4 Administrationsbidrag är 3 % för förskola och 1 % för allmän förskola samt pedagogisk omsorg.

52 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd [6] Tilläggsbelopp för nyanlända förskola helårsbelopp 2019 Egen regi Fristående i Botkyrka 1 Fristående annan kommun 1 Annan kommun Nyanlända år Inkl. moms 6 % Bidragsbelopp för fritidshem helårsbelopp Ersättningar 2019 Basbelopp 2 Lokalbidrag 3 Adm 3 % Moms 6 % Totalt Egen regi Botkyrka Förskoleklass Åk 1-4** Fristående i Botkyrka Förskoleklass Åk 1-4** Fristående annan kommun Förskoleklass Åk 1-4** Annan kommun Förskoleklass Åk 1-4** Botkyrka kommun erbjuder elever fritidshem t.o.m. den hösttermin som eleven fyller 10 år. Elever som fyller 10 år efter höstterminens start har rätt att gå hela höstterminen ut. Elever som fyller år innan höstterminens start, sägs automatiskt upp fr.o.m. dagen innan. Dessa regler gäller för alla elever folkbokförda i Botkyrka oavsett regiform. 2 Inkl. Välfärd: löner (från 2017) 3 Lokalbidrag för fritidshem avser enbart elever i förskoleklass. Lokalbidrag för elever i åk 1-4 som har fritids ingår i det högre lokalbidraget för grundskola.

53 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd [6] Bidragsbelopp för grundskola och förskoleklass helårsbelopp 2019 Ersättningar 2019 Basbelopp 1 Egen regi Botkyrka Kommunala satsningar/ tillägg 2 Budgetprop 3 Kommunalt avdrag 4 Strukturbidrag, snitt Livärdighet statsbidrag 5 Lokalbidrag Adm 3 % Moms 6 % Totalt Förskoleklass Åk Åk Fristående i Botkyrka Förskoleklass Åk Åk Fristående annan kommun Förskoleklass Åk Åk Annan kommun Förskoleklass Åk Åk Åk 1-9 inkl. Välfärd: löner, skolledare, ekologisk mat, timplan matematik. Förskoleklass inkl. Välfärd: löner. (Från 2017) 2 Välfärd fler vuxna fördelas till friskolor och annan kommun avseende åk 1-9, 1191 kr. Egen regi fördelas i särskild ordning. Fördelade IT funktionskostnaden från 2018 har exkluderats från basen och återfinns här tillsammans med höjning 2019, sammanlagt 1956 kr åk F-6 och 2186 kr åk För nya åtaganden som läggs på kommunen görs en reglering enligt finansieringsprincipen i budgetpropositionen. Avser t.ex. prao åk 8-9, läsa-skriva-räkna-garanti åk I basbelopp ingår städning 2165 kronor, regleras som avdrag för egen regi. Avdraget avser även gemensamma satsningar för egenregin. 5 Statsbidraget för likvärdighet tillfaller endast huvudmannen Botkyrka kommun.

54 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd [6] Tilläggsbelopp för modersmål grundskola och förskoleklass helårsbelopp 2019 Egen regi 1 Fristående i Botkyrka 2 Fristående annan kommun 2 Annan kommun Åk F Ingen ersättning utgår för egen regi 2 Inkl. moms 6 % Tilläggsbelopp för nyanlända helårsbelopp 2019 Åk F-2 Egen regi Fristående i Botkyrka 1 Fristående annan kommun 1 Annan kommun Nyanlända år Nyanlända år Nyanlända år Nyanlända år Åk 3-5 Nyanlända år Nyanlända år Nyanlända år Nyanlända år Åk 6-9 Nyanlända år Nyanlända år Nyanlända år Nyanlända år Inkl. moms 6 %

55 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd [6] Bidragsbelopp för grundsärskola helårsbelopp 2019 Ersättningar 2019 Nivåbelopp 1 Lokalbidrag 2 Adm 3 % Moms 6 % Totalt Egen regi Botkyrka Nivå Nivå Nivå Nivå Individuell nivå individuellt individuellt individuellt individuellt individuellt Fristående i Botkyrka Nivå Nivå Nivå Nivå Individuell nivå individuellt individuellt individuellt individuellt individuellt Fristående annan kommun Nivå Nivå Nivå Nivå Individuell nivå individuellt individuellt individuellt individuellt individuellt Annan kommun Nivå Nivå Nivå Nivå Individuell nivå individuellt individuellt individuellt individuellt individuellt 1 Inkl. Välfärd: löner (från 2017). 2 Lokalbidrag för särskolefritidshem ingår i det högre lokalbidraget för grundsärskola. Bidragsbelopp för särskolefritidshem helårsbelopp 2019 Ersättningar 2019 Nivåbelopp Adm 3 % Moms 6 % Totalt Egen regi Botkyrka Nivå Nivå Nivå Nivå Individuell nivå individuellt individuellt individuellt individuellt Fristående i Botkyrka Nivå Nivå Nivå Nivå Individuell nivå individuellt individuellt individuellt individuellt Fristående annan kommun Nivå Nivå Nivå Nivå Individuell nivå individuellt individuellt individuellt individuellt Annan kommun Nivå Nivå Nivå Nivå Individuell nivå individuellt individuellt individuellt individuellt

56 BOTKYRKA KOMMUN BILAGA 2 utbildningsförvaltningen Fördelning av strukturtillägg per enhet, förskola, förskoleklass och grundskola Nedan redovisas behovsfördelade medel. Till hösten 2018 infördes en ny resursfördelningsmodell med bland annat nya socioekonomiska varaibler. Statsbidraget för ökad likvärdighet fördelas med samma fördelningsmodell som strukturtillägget, tillfaller huvudmannen Botkyrka kommun och fördelas till grundskola i egenregin från och med höstterminen Unika strukturtillägg per enhet beräknas för enheter med elevantal på ca 20 elever. För övriga enheter beräknas genomsnittliga belopp. SCB lämnar inte uppgifter för enheter med alltför få elever. Fördelning strukturtillägg, grundskola 2019 Struktur 2019 Likvärdig het 2019 helår vt 2018 gammal modell ht 2018 ny modell 2018 Likvärdig het BK Alby - Grindtorpsskolan BK Alby - Kvarnhagsskolan BK Fittja - Fittjaskolan BK Fittja - Fittjaskolan 1GR BK Fittja - Tallidsskolan BK Hallunda Norsborg - Borgskolan BK Hallunda Norsborg - Blåklintskolan 1GR BK Hallunda Norsborg - Brunnaskolan BK Hallunda Norsborg - Hammerstaskolan BK Hallunda Norsborg - Hammerstaskolan 1GR BK Hallunda Norsborg - Karsby International School BK Tullinge - Banslättsskolan BK Tullinge - Eklidsskolan BK Tullinge - Falkbergsskolan BK Tullinge - Falkbergsskolan 1GR BK Tullinge - Parkhemsskolan BK Tullinge - Rikstens skola BK Tullinge - Rikstens skola 1GR BK Tullinge - Trädgårdsstadsskolan BK Tullinge - Tullingebergsskolan BK Tumba - Björkhaga skola BK Tumba - Broängsskolan BK Tumba - Kassmyraskolan BK Tumba - Malmsjö skola BK Tumba - Skogsbacksskolan BK Tumba - Storvretskolan BK Tumba - Storvretskolan 1GR BK Tumba - Tunaskolan FRISKOLOR inom Botkyrka - Botkyrka friskola FRISKOLOR inom Botkyrka - Edessaskolan FRISKOLOR inom Botkyrka - Freinetskolan Kastanjen FRISKOLOR inom Botkyrka - Kunskapsskolan Tumba FRISKOLOR inom Botkyrka - Sverigefinska skolan FRISKOLOR utanför Botkyrka - Al-Zharaa akademi F iu iu - iu iu FRISKOLOR utanför Botkyrka - Alla Nationers Fria Skola FRISKOLOR utanför Botkyrka - Elma School F FRISKOLOR utanför Botkyrka - IES i Liljeh FRISKOLOR utanför Botkyrka - IES i Huddinge FRISKOLOR utanför Botkyrka - IES i Skärholmen FRISKOLOR utanför Botkyrka - IES i Älvsjö iu iu - iu iu FRISKOLOR utanför Botkyrka - Juringe Gårdsskolan A FRISKOLOR utanför Botkyrka - Novia Engelska skolan FRISKOLOR utanför Botkyrka - Skapaskolan (Huddinge) iu FRISKOLOR utanför Botkyrka - Stockholm International Academy F iu iu - iu iu FRISKOLOR utanför Botkyrka - Södermalmskyrkans kristna Skola F iu iu - iu iu FRISKOLOR utanför Botkyrka - Södertörns friskola FRISKOLOR utanför Botkyrka - Västerholmsskolan F FRISKOLOR utanför Botkyrka - FRI GR Övriga IKE skola i annan kommun - IKE GR Övriga Fördelning strukturtillägg, förskoleklass 2019 helår vt 2018 gammal modell ht 2018 ny modell 2018 helår 2017 helår BK Alby - Grindtorpsskolan BK Alby - Kvarnhagsskolan BK Fittja - Fittjaskolan BK Fittja - Tallidsskolan BK Hallunda Norsborg - Borgskolan BK Hallunda Norsborg - Borgskolan 1GR BK Hallunda Norsborg - Brunnaskolan BK Hallunda Norsborg - Hammerstaskolan BK Hallunda Norsborg - Karsby International School BK Tullinge - Banslättsskolan BK Tullinge - Eklidsskolan BK Tullinge - Parkhemsskolan BK Tullinge - Rikstens skola BK Tullinge - Trädgårdsstadsskolan BK Tullinge - Tullingebergsskolan BK Tumba - Björkhaga skola BK Tumba - Broängsskolan BK Tumba - Kassmyraskolan helår 2017 helår

57 Forts, förskoleklass 2019 helår vt 2018 gammal modell ht 2018 ny modell 2018 helår 2017 helår BK Tumba - Malmsjö skola BK Tumba - Skogsbacksskolan BK Tumba - Tunaskolan FRI FKL inom Botkyrka - Botkyrka friskola FRI FKL inom Botkyrka - Edessaskolan FRI FKL inom Botkyrka - Freinetskolan Kastanjen FRI FKL inom Botkyrka - Sverigefinska skolan i (Botkyrka) FRI FKL utanför Botkyrka - Al-Zharaa akademi F FRI FKL utanför Botkyrka - Alla Nationers Fria Skola FRI FKL utanför Botkyrka - Elma School F FRI FKL utanför Botkyrka - Juringe Gårdsskolan A FRI FKL utanför Botkyrka - Novia Engelska skolan FRI FKL utanför Botkyrka - Skapaskolan (Huddinge) FRI FKL utanför Botkyrka - Stockholm International Academy F FRI FKL utanför Botkyrka - Södermalmskyrkans kristna Skola F FRI FKL utanför Botkyrka - Västerholmsskolan F FRI FKL utanför Botkyrka - FRI FKL Övriga IKE FKL i annan kommun - IKE FKL i annan kommun Fördelning strukturtillägg, förskola 2019 helår vt 2018 gammal modell ht 2018 ny modell 2018 helår 2017 helår BK Alby - Förskolan Duvan iu iu iu iu BK Alby - Förskolan Staren BK Alby - Förskolan Solen iu iu iu iu BK Alby - Förskolan Svalan BK Alby - Förskolan Tranan BK Alby - Förskolan Tranan (Måsen) BK Alby - Förskolan Ugglan BK Fittja - Förskolan Humlan BK Fittja - Förskolan Lysmasken BK Fittja - Förskolan Myran BK Fittja - Tallidsskolans Lilla rummet BK Hallunda Norsborg - Förskolan Anemonen BK Hallunda Norsborg - Förskolan Aspen BK Hallunda Norsborg - Förskolan Blåsippan BK Hallunda Norsborg - Förskolan Granen BK Hallunda Norsborg - Förskolan Prästkragen BK Hallunda Norsborg - Förskolan Ringblomman BK Hallunda Norsborg - Förskolan Violen BK Hallunda Norsborg - Förskolan Vitsippan BK Hallunda Norsborg - Förskolan Örtagården BK Hallunda Norsborg - Tal och språkgrupp BK Tullinge - Förskolan Bikupan BK Tullinge - Förskolan Bäverhyddan BK Tullinge - Förskolan Fröhuset BK Tullinge - Förskolan Grindstugan BK Tullinge - Förskolan Karlavagnen BK Tullinge - Förskolan Kometen BK Tullinge - Förskolan Luna BK Tullinge - Förskolan Myrstacken BK Tullinge - Förskolan Nova BK Tullinge - Förskolan Nyängsgården BK Tullinge - Förskolan Rodret BK Tullinge - Förskolan Römossen BK Tullinge - Förskolan Solliden BK Tullinge - Förskolan Sörgården BK Tumba - Förskolan Ametisten BK Tumba - Förskolan Björkbacken BK Tumba - Förskolan Björkstugan BK Tumba - Förskolan Diamanten BK Tumba - Förskolan Hjorten BK Tumba - Förskolan Kungstäppan BK Tumba - Förskolan Kärrspiran BK Tumba - Förskolan Lövholmen BK Tumba - Förskolan Nackdala BK Tumba - Förskolan Rymden iu iu iu iu BK Tumba - Förskolan Skäcklinge Gård BK Tumba - Förskolan Trollet BK Tumba - Förskolan Tunnlandsgården BK Tumba - Förskolan Älvan BK Tumba - Förskolan Ängsgården BK Tumba - Skogsbacksskolans förskola BK Tumba - Vreta Förskola FRI FSK inom Botkyrka - Förskolan Freinet FRI FSK inom Botkyrka - Förskolan Glädjen FRI FSK inom Botkyrka - Förskolan Kotten FRI FSK inom Botkyrka - Förskolan Lek och Lär FRI FSK inom Botkyrka - Förskolan Montessoribarnen FRI FSK inom Botkyrka - Förskolan Skogsgläntan FRI FSK inom Botkyrka - Förskolan Steget FRI FSK inom Botkyrka - FörskolanTimotej FRI FSK inom Botkyrka - FörskolanTrollgården FRI FSK inom Botkyrka - Mattelekförskolan iu iu iu iu

58 Forts, förskola 2019 helår vt 2018 gammal modell ht 2018 ny modell 2018 helår 2017 helår FRI FSK inom Botkyrka - Sverige Finska förskolan FRI FSK utanför Botkyrka - FRI FSK utanför Botkyrka IKE FSK i annan kommun - IKE FSK i annan kommun BK DBV Hallunda Norsborg - Gullvivans ped omsorg FRI DBV inom Botkyrka -pedagogisk omsorg FRI DBV utanför Botkyrka - pedagogisk omsorg

59 BILAGA 3 1 [3] Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd Regelverk och rutiner för ersättning för förskola, grundskola och grundsärskola till fristående enheter och andra kommuner 2019 Sammanfattning Ersättningen betalas ut för de barn/elever som går på enheten och är registrerade i kommunens verksamhetssystem den 15:e varje månad. För att det ska vara möjligt ska förändringar lämnas till förvaltningen senast den 5:e för rätt utbetalning innevarande månad. Senast den 30 juni ska alla skolor skicka in det nya läsårets elevlista. Elevlistan ligger som underlag för utbetalning för det kommande läsåret. Efter att ni sänt in elevlistan i juni ska ni endast skicka in förändringar som skett efter att listan inskickats. Nedanstående gäller alla huvudmän: Barnet/eleven ska vara folkbokförd i Botkyrka kommun. För barn/elever som ej är inskrivna/registrerade på respektive enhet utgår ingen ersättning. Detta gäller även ersättning för modersmål och nyanlända. För ersättning för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg krävs ett avtal mellan familjen, skolan och kommunen. Vårdnadshavare ansöker om plats via Botkyrka kommuns e-tjänst, Detta intyg ska även undertecknas av enheten med datum för placeringsstart och lämnas till Botkyrka kommun. Vårdnadshavarna betalar avgift till hemkommunen. Detta innebär att barn i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg hos annan utförare betalar avgift till Botkyrka. För ny elev på en fristående grundskola eller grundskola i annan kommun ska alltid vårdnadshavare ha godkänt placeringen skriftligen. Dokumentet utgör giltigt underlag för placeringen. Uppsägning av förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg görs via Botkyrka kommuns e-tjänst, Barn som har en placering i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg i Botkyrka kommun sägs upp en månad efter det nya folkbokföringsdatumet vid flytt till annan kommun. Meddelande om uppsägningen skickas till vårdnadshavare och enhet. Uppdaterade elev-/barnlistor för rätt utbetalning till utföraren Ersättningen till fristående enheter och andra kommuner följer samma principer som ersättningen till de kommunala enheterna. Ersättningen betalas ut för de barn/elever som är registrerade i kommunens verksamhetssystem. Avstämningsdatum den 15:e varje månad. För att varje utförare ska erhålla rätt bidrag måste förvaltningen få kännedom om vilka barn/elever från Botkyrka som går i fristående förskola/skola eller annan kommun. Barn/elevförändringar måste lämnas in omgående till förvaltningen, senast den 5:e för att garantera rätt ersättning innevarande månad. Förändringar som meddelas efter den 5:e ersätts från och med nästkommande månad. När fristående förskola/skola eller annan kommun meddelar förvaltningen om barn/elev ska alltid elevens båda vårdnadshavare ha godkänt placeringen skriftligen. Om tveksamhet skulle uppstå om vilken enhet som har rätt till ersättning utgår ersättning enligt skriftliga signerade underlagen. Ett muntligt ja eller en intresseanmälan är inte godkänt som underlag för ersättning. Endast en ersättning ges per elev och månad utbetalas. Ersättning som betalats ut till en enhet för barn/elever som inte gått på enheten kommer att krävas tillbaka. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Org.nr Bankgiro Fax Webb

60 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd [3] Kontakta i första hand förvaltningens e-postlåda Uppgift om elev-/barnantal skickas till förvaltningens e-postlåda ike@botkyrka.se. Hit kan också frågor om bidragsbelopp, regler och rutiner lämnas Ersättning för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg Vårdnadshavare ska ansöka om plats genom att fylla i Intyg om plats inom förskola, fritidshem eller hos pedagogisk omsorg via Botkyrka kommuns e-tjänst, Detta intyg ska även undertecknas av enheten med datum för placeringsstart och lämnas till Botkyrka kommun. Ersättning ges från och med innevarande månad då intyget skickats in till Botkyrka kommun och retroaktiv ersättning ges maximalt 1 månad. Om eleven väljer flera fritidsverksamheter, exempelvis två, kommer beloppet att halveras till vardera utföraren. Botkyrka kommun erbjuder elever fritidshem till och med den hösttermin som eleven fyller 10 år. Elever som fyller 10 år efter höstterminens start har rätt att gå hela höstterminen ut. Elever som fyller år innan höstterminens start, sägs automatiskt upp från och med dagen innan. Dessa regler gäller för alla elever folkbokförda i Botkyrka oavsett regiform. Ersättning för grundsärskola och särskolefritidshem När en enhet tar emot en elev i grundsärskolan utgår ersättning retroaktivt från och med det datum då man ansökt om nivåplacering förutsatt att ansökan beviljats. För att Botkyrka ska ge ersättning för särskolefritidshem krävs ett avtal mellan familjen, skolan och Botkyrka kommun. Ansökan ska göras på skolan, undertecknas av rektor och skickas vidare till Botkyrka kommun. Vårdnadshavarna betalar avgift till hemkommunen. Uppdaterade listor inför nytt läsår senast den 30 juni samt löpande Ersättning betalas enligt uppgifter enheten lämnar vid läsårsstart respektive förändringar som rapporterats. Ersättning för en elev som inte har gått på enheten kommer att krävas tillbaka. Senast den 30 juni ska alla fristående grundskolor/grundskolor i annan kommun skicka in det nya läsårets elevlista. Elevlistan utgör underlag för utbetalning för det kommande läsåret. Därefter ska endast förändringar rapporteras. Uppgift om för- och efternamn, personnummer, årskurs, start- eller slutdatum, samt deltagande i modersmålsundervisning ska lämnas. Använd vår mall som skickas ut inför terminsstart. Ofullständig ifylld mall returneras till avsändare. Förändringar ska rapporteras senast den 5:e varje månad för att erhålla ersättning innevarande månad. Korrigering av ersättning juli och augusti Ersättning för juli och augusti är preliminär enligt inlämnat underlag per 30 juni. För nya elever betalas retroaktiv ersättning i september månads betalning. På motsvarande sätt görs avdrag på septemberbetalningen för elever för vilka felaktig betalning skett i juli/augusti. Elev som flyttar från Botkyrka Barn som har en placering i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg i Botkyrka kommun sägs upp en månad efter det nya folkbokföringsdatumet vid flytt till annan kommun. Meddelande om uppsägningen skickas till vårdnadshavare och enhet. När barn/elev flyttar till annan kommun ges ingen ersättning till fristående enheter från och med det datum barnet är folkbokförd i en annan kommun. Ersättning söks från den nya kommunen.

61 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd [3] Ersättning för elever med tillfälligt personnummer För att få ersättning för elever som inte är folkbokförda i kommunen utan har ett tillfälligt personnummer ska skolan bifoga kopia på giltigt LMA-kort, adress samt information om vårdnadshavare. Enheten ska kontinuerligt komplettera med ny kopia på LMA-kort varje termin eller när giltighetstiden har gått ut. Enheten har även ansvar för att kontrollera uppgifterna med Migrationsverket och meddela om eleven flyttar, byter kommun eller får personnummer. Vid felaktigt angivna uppgifter kommer utbetald ersättning återkrävas. Skolpeng vid studier utomlands Kommunen ersätter inte för förskola eller grundskola utomlands. Observera vid skyddade personuppgifter För att få ersättning för barn/elever med skyddade personuppgifter, meddela handläggare för interkommunal ersättning per telefon eller brev, observera inga mail eller listor. Gällande barn som är kvarskrivna ska vistelsekommunen ersätta för skola/förskola. Utbetalningsdatum och information om månadens ersättning Resursfördelade medel kommer att vara enheterna tillhanda senast den sista vardagen varje månad. I samband med betalningen skickas underlag för utbetalningen. Vid frågor vänd er till förvaltningens e- postlåda ike@botkyrka.se. Vid placering i annan kommun Botkyrka betalar ersättning per månad För rättvisande betalning uppmanas andra kommuner att kontakta handläggare för interkommunal ersättning för avstämning av barn/elever. Vid placering i annan kommun fakturering från annan kommun Kommuner som ska fakturera för interkommunal ersättning måste kontakta handläggare för interkommunal ersättning för överenskommelse om period och ersättningsnivå innan fakturering. Fakturan måste vara korrekt adresserad samt innehålla information om period, uppgift om barn/elever med namn och födelsedata. Fakturaadressen är: Botkyrka kommun Fack R Stockholm Referens BK

62 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2018:314 Statsbidrag för fjärde tekniskt år för gymnasiet (UF/2018:314) Beslut Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ansöka om statsbidrag för ett fjärde tekniskt år läsåren 2019/ /23. Sammanfattning Enligt rutin, ska ansökan om statsbidrag över 1 miljon som kräver åtaganden, beslutas av nämnd. Bidraget söks från Statens Skolverk för fyra antagningsomgångar. Beviljat bidrag ska lämnas med ett belopp för varje elev som den 15 oktober varje år deltar i utbildningen. Tumba gymnasium bedriver fjärde tekniskt år och har så gjort även tidigare. Ansökan omfattar sammantaget 8,2 miljoner kronor fördelat på fyra år. Åtagandet består i att bedriva utbildningen i enighet med gällande lagar och förordningar. Fjärde tekniskt år regleras specifikt av förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

63 Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd TJÄNSTESKRIVELSE [1] UF/2018:314 Referens Karl-Henrik Lindström Mottagare Utbildningsnämnden Beslut avseende ansökan om statsbidrag för ett fjärde tekniskt år läsåren 2019/ /23 (UF/2018:314) Förslag till beslut Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ansöka om statsbidrag för ett fjärde tekniskt år läsåren 2019/ /23. Sammanfattning Enligt rutin, ska ansökan om statsbidrag över 1 miljon som kräver åtaganden, beslutas av nämnd. Bidraget söks från Statens Skolverk för fyra antagningsomgångar. Beviljat bidrag ska lämnas med ett belopp för varje elev som den 15 oktober varje år deltar i utbildningen. Tumba gymnasium bedriver fjärde tekniskt år och har så gjort även tidigare. Ansökan omfattar sammantaget 8,2 miljoner kronor fördelat på fyra år. Åtagandet består i att bedriva utbildningen i enighet med gällande lagar och förordningar. Fjärde tekniskt år regleras specifikt av förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Karl-Henrik Lindström Chef ekonomistöd Expedieras till Kommunstyrelsen UTBILDNINGFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post karl-henrik.lindstrom@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

64 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnd Dnr UF/2018:186 Statsbidrag för karriärtjänster och Lärarlönelyftet (UF/2018:186) Beslut 1. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ansöka om statsbidrag för karriärtjänster. 2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ansöka om statsbidrag för lärarlönelyftet. Sammanfattning Enligt rutin, ska ansökan om statsbidrag som kräver åtaganden över 1 miljon kronor beslutas av nämnd. Statsbidraget för lärarlönelyftet söks för höstterminen med ett belopp om cirka 12 miljoner. Åtagandet består i att UF/UN kan komma att bli återbetalningsskyldiga om villkoren som anges i Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier inte efterföljs. Skolverket gör stickprovskontroller i sin uppföljning. Statsbidraget för karriärtjänster söks för höstterminen 2018 med ett belopp om cirka 5 miljoner. Åtagandet består i att UF/UN kan komma att bli återbetalningsskyldiga om villkoren som anges i Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare inte efterföljs. Skolverket gör stickprovskontroller i sin uppföljning.

65 Utbildningsförvaltningen Ekonomistöd TJÄNSTESKRIVELSE [1] UF/2018:186 Referens Karl-Henrik Lindström Mottagare Utbildningsnämnden Beslut avseende ansökan om statsbidrag (UF/2018:186) Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ansöka om statsbidrag för karriärtjänster. 2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ansöka om statsbidrag för lärarlönelyftet. Sammanfattning Enligt rutin, ska ansökan om statsbidrag som kräver åtaganden över 1 miljon kronor beslutas av nämnd. Statsbidraget för lärarlönelyftet söks för höstterminen med ett belopp om cirka 12 miljoner. Åtagandet består i att UF/UN kan komma att bli återbetalningsskyldiga om villkoren som anges i Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier inte efterföljs. Skolverket gör stickprovskontroller i sin uppföljning. Statsbidraget för karriärtjänster söks för höstterminen 2018 med ett belopp om cirka 5 miljoner. Åtagandet består i att UF/UN kan komma att bli återbetalningsskyldiga om villkoren som anges i Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare inte efterföljs. Skolverket gör stickprovskontroller i sin uppföljning. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Karl-Henrik Lindström Chef ekonomistöd Expedieras till Kommunstyrelsen UTBILDNINGFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post karl-henrik.lindstrom@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

66 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2018:350 Verksamhetsberättelse Elevhälsans Medicinska insats 2017/2018 (UF/2018:350) Beslut Utbildningsnämnden godkänner Verksamhetsberättelse Sammanfattning Verksamhetsberättelse för visar att det varit fortsatt hög personalomsättning inom EMI på olika nivåer och att skolor stått utan skolsköterska och skolläkare vilket inneburit brister i verksamheten. Det finns förbättringsområden som behöver åtgärdas för att vi ska kunna erbjuda en god, säker och jämlik hälso- och sjukvård till alla elever i kommunen.

67 Utbildningsförvaltningen Specialiststöd TJÄNSTESKRIVELSE [2] UF/2018:350 Referens Lena Carlsson Mottagare Utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse läsår (UF/2018:350) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Verksamhetsberättelse Sammanfattning Verksamhetsberättelse för visar att det varit fortsatt hög personalomsättning inom EMI på olika nivåer och att skolor stått utan skolsköterska och skolläkare vilket inneburit brister i verksamheten. Det finns förbättringsområden som behöver åtgärdas för att vi ska kunna erbjuda en god, säker och jämlik hälso- och sjukvård till alla elever i kommunen. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden är vårdgivare för elevhälsans medicinska insatser (EMI). Vårdgivaren har ett övergripande ansvar för att den hälso- och sjukvård som erbjuds uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på god och säker vård. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Vårdgivaren ska varje läsår upprätta en verksamhetsberättelse/kvalitetsrapport som bland annat redogör för de resultat som uppnåtts under föregående läsår samt redovisa strategier och mål för den fortsatta EMI-verksamheten. Skolsköterskorna har skrivit en verksamhetsberättelse för respektive skola och de ligger till grund för denna övergripande verksamhetsberättelse för EMI. Verksamhetsberättelse för visar att organisationen där rektor på respektive skola har personalansvar för skolsköterskan och det medicinska uppdraget ligger under verksamhetschef för EMI förutsätter samsyn mellan skolorna och att ett gott samarbete mellan rektorerna och verksamhetschef för EMI behöver utvecklas vidare. Inte minst när det gäller rekrytering, introduktion av nya samt bedömning av kompetensutveckling. En anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) skickades i innan årsskiftet och en granskning gjordes under våren. Orsaken var främst avsaknad UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

68 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Specialiststöd TJÄNSTESKRIVELSE [2] UF/2018:350 av skolsköterska på tre mottagningar och organisationen kring bemanning och rutiner. Ärendet avskrevs innan sommaren då de godtog planerade åtgärder. EMI har haft regelbundna möten och föreläsningar för att stärka den medicinska expertisen. Enligt skolsköterskornas verksamhetsberättelser framkommer brister i bemanning av skolsköterskor och skolläkare, journalföring/hantering samt introduktion och metodbok. Inför kommande läsår har flera konkreta förbättringsförslag inkommit. Ledningssystem för EMI uppdaterades 2018 och ligger till grund för verksamheten. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Anette Älmdalen Chef specialiststöd Bilaga Verksamhetsberättelse för EMI (Elevhälsans Medicinska Insatser) Läsår

69 Verksamhetsberättelse EMI 2017/2018 Elevhälsan Medicinska Insatser i Botkyrka kommuns kommunala grundoch gymnasieskolor samt träningsskola, särskola och gymnasiesärskola. Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

70 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Sammanfattning Elevhälsans medicinska insatser (EMI) i Botkyrka består av verksamhetschef, skolläkare och skolsköterskor på alla kommunala grund- och gymnsieskolor. EMI:s övergripande mål beskrivs i Vägledning för elevhälsan (Skolverket och Socialstyrelsen 2016) som är ett viktigt styrdokument för vårdgivaren. Enligt Botkyrkas Ledningssystem för EMI (2015) lämnas årligen en verksamhetsberättelse in av skolsköterskor och skolläkare i slutet av läsåret som ett led i kvalitetsarbetet. Dessa sammanställs i denna verksamhetsberättelse för läsåret 2017/2018. Ledningssystem för EMI uppdaterades i juni Verksamheten har haft av hög personalomsättning under flera år och vissa skolor har varit underbemannade eller stått tomma under långa perioder. Detta har påverkat patientsäkerheten och verksamheten negativt och en anmälan till IVO skrevs innan årsskiftet och inspektion ägde rum under våren Juni 2018 Lena Carlsson Tf Verksamhetschef för EMI i Botkyrka 2 [ 16]

71 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Mål och syfte för verksamheten... 4 EMI s organisation i Botkyrka kommun... 5 Systematiskt kvalitetsarbete för EMI... 6 Ledningssystem... 6 Patientsäkerhetsberättelse... 6 Kvalitetsrapport/verksamhetsberättelse... 6 Verksamhet... 7 Kommunal grundskola och gymnasieskola... 7 Språkcentrum... 7 Elevhälsans medicinska insats (EMI)... 7 Kompetensutveckling... 9 Samverkan Basprogrammet Hälsobesök Hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter Skolsköterskans arbete med barn i behov av särskilt stöd Vaccinationer Öppen mottagning Dokumentation och journalsystem Egenkontroll av skolsköterskemottagningen Systematiskt arbetsmiljöarbete Elevhälsoarbetet i skolan Redovisning av verksamhetsberättelserna Avvikelser Klagomål Verksamhetsplan Planering, mål och fortlöpande arbete inför 2018/ [ 16]

72 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) I Botkyrka kommun bor ca invånare och antalet ökar stadigt. Om det fortsätter i samma takt är det ca invånare om 6 år! Ca 58 % har utländsk bakgrund (själva födda- eller att båda föräldrar är födda utomlands). I kommunen talas ca 100 olika språk. Medelåldern är 37,5 år och ca 25 % är under 18 år. Kommunen driver 22 grundskolor och 4 gymnasieskolor som utbildar ca elever i åldrarna 6-20 år. (Botkyrkas hemsida maj 2018). I gymnasiet studerar 2604 elever varav 86 går i gymnasiesärskola. Grundsärskola och träningsskola har ca 135 elever. Inledning Läsåret 2017/2018 har varit händelserikt på många olika plan, med personalförändringar i flera led, planering inför omorganisation och en inspektion på tre enheter av Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) blandat med viktiga och härliga elevmöten. Verksamhetsberättelsen bygger till stor del på skolsköterskornas verksamhetsberättelser som skickades in efter läsårets slut. Samtliga skolsköterskor förutom en, där en konsultsjuksköterska arbetade, lämnade in vilket resulterade i 21 grundskolor, 4 gymnasier och språkcentrum. Ingen verksamhetsberättelse lämnades in av skolläkarna då det under perioden bokats in flera olika konsulter. Det går det inte att ta statistik över deras insatser då alla dokumenterat på olika sätt. Mål och syfte för verksamheten Enligt skollagen (2010:800) ska elevhälsan innefatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Huvudmannen beslutar över omfattning och inriktning på personalens sammansättning och kompetens. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans uppdrag är utifrån ett övergripligt perspektiv att främja elevernas lärande, utveckling och hälsa genom att förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter samt bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa (Vägledning för elevhälsa, Skolverket och Socialstyrelsen, 2016). Arbetet ska präglas av ett barnperspektiv enligt barnkonventionen (artikel 3) och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns evidens för samband mellan hälsa och lärande vilket gör att vi ska prioritera och fokusera på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet tidigt i skolan. Hälsofrämjande arbete och åtgärder innebär att utifrån ett helhetsperspektiv stärka och/eller att bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande med fokus på självskattad bedömning. Vi vill stärka elevernas möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Arbete kan vara på individ-, grupp- eller organisationsnivå. Eleven ska självständigt fatta beslut och elevens värderingar och upplevelser av mål och mening i livet ska respekteras. Förebyggande arbete och åtgärder innebär att förhindra uppkomsten av- eller påverka förloppet av sjukdomar, skador, fysiska-, psykiska- eller sociala problem. Kan vara åtgärder för att minska risken för ohälsa. Målet är att minska riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer. Åtgärdande arbete innebär att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ. Inom elevhälsan kan det på individnivå vara särskilt stöd och åtgärdsprogram, dvs efterhjälpande. Målet är att hitta främjande arbetssätt som inkluderar alla elever i alla skolsituationer för att undvika individanpassningar så långt det går. I klassrummet kan pedagogen tex arbeta med tydlighet, konkretisera uppgifter och mål på en nivå som passar alla. 4 [ 16]

73 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Enligt Vägledning för elevhälsa (2016) ska elevhälsan utifrån individperspektiv stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål genom att; Identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa Undanröja hinder för lärande, utveckling Utreda orsaker till inlärningsproblem Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa Bidra med åtgärder och anpassningar för elever i behov av särskilt stöd Elevhälsans generella arbete ska bidra med att; bistå skolledningen med information, råd och utredningar kring elevernas lärande, utveckling och hälsa arbeta för en god och säker arbets- och lärandemiljö för eleverna uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar utgå från aktuell vetenskapligt stöd för att utveckla elevhälsans arbete samarbeta kontinuerligt och strukturerat med personal på skolan samverka med landstinget, socialtjänsten, ungdomsmottagningar och tandvård. En del av elevhälsan är den medicinska (EMI) som innefattas av skolsköterskor och skolläkare. De lyder under Hälso- och sjukvårdslagen och har en annan sekretess än övrig elevhälsa. EMI s organisation i Botkyrka kommun Botkyrka kommun driver en s.k. decentraliserad organisation för EMI där grundskolechef och gymnasiechef har delegerat det operativa ansvaret för skolsköterskorna till respektive skolas rektor. Detta innebär att skolsköterskorna har två chefer. Rektor är personal- och arbetsmiljöansvarig och leder det lokala EHT arbetet medan verksamhetschef för EMI är verksamhetsansvarig för de medicinska insatserna. Detta förutsätter ett gott samarbete mellan skolsköterskor, rektorer, VC EMI och skolläkare. Skolläkarna och verksamhetschef för EMI är organiserade i central förvaltning. I Botkyrka kommun ingår inte skolpsykolog i samma organisation som EMI, men är som legitimerade psykologer skyldiga att vid direkt elevarbete föra journal samt att samordnare upprättar årlig verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. VC EMI och skolläkare är anställda på utbildningsförvaltningen (UF) med närmast rapporterande verksamhetschef på Specialiststöd. Från HT 2018 kommer VC EMI och skolläkare organisatoriskt flytta inom UF och närmast rapporterande chef blir då grundskolechef. En risk- och konsekvensanalys efter beslutet är genomförd och rapporterad. Där lyftes bla att en annan lösning kan vara att VC EMI rapporterar direkt till förvaltningschef för att få helhetsperspektiv över att både grund- och gymnasieskola får samma förutsättningar. Vidare behövs ett förtydligande av organisationen och ansvarsfördelning måste beskrivas. Mål för verksamheten måste sättas och verksamhetens mandat förtydligas. Då personalomsättningen de senaste åren varit hög och det har varit svårt både att rekrytera och få hjälp via upphandlade bemanningsföretag har vissa skolor periodvis saknat skolsköterska och skolläkare. Detta har medfört att vi har stort behov av att utöka skolskötersketimmarna på vissa skolor för att komma ikapp och för att följa basprogrammet och upprätthålla patientsäkerheten. 5 [ 16]

74 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Under VT 2018 har två skolläkare anställts med tjänsteomfattning om totalt 175 % från HT 2018 vilket beräknas täcka behovet för grund- och särskola, gymnasie- och gymnasiesärskola samt språkcentrum. Grundskolan ska bemannas med motsvarande ca 20 heltidsskolsköterskor och gymnasiet bemannas av ca 5.5 heltidsskolsköterskor. Språkcentrum har en skolsköterska på 75 % och de hyr in extrapersonal vid toppar. Systematiskt kvalitetsarbete för EMI Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) arbetar bla utifrån hälso- och sjukvårdslagen, skollagensoch socialstyrelsens vägledningar och riktlinjer. Enligt Socialstyrelsen innebär hög kvalitet i hälsooch sjukvården att patienterna får en god och säker vård. Därför måste alla som arbetar i vården hela tiden säkra och höja kvaliteten på ett systematiskt sätt. För att främja arbetet med kvalitet och patientsäkerhet finns författningskrav på att vårdgivaren ska ha ett ledningssystem och arbeta systematiskt med patientsäkerhet. Ledningssystem Ledningssystemet för EMI gör det möjligt att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9) är vårdgivaren ansvarig för att det finns ett ledningssystem som ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning genom att: beskriva de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet säkerställa att verksamheten uppfyller de krav, mål och beslut som gäller enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård ledningssystemet användas för att systematiskt och fortlöpande som underlag för att: o utveckla och säkra verksamhetens kvalitet o planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Vårdgivaren i Botkyrka kommun har givit i uppdrag till verksamhetschef för EMI att upprätta, och regelbundet uppdatera, ledningssystemet vilket gjordes senast i juni 2018 (UF/2018:211). Patientsäkerhetsberättelse Vårdgivare är skyldiga att summera kalenderåret i en patientsäkerhetsberättelse. Där sammanställs bla inkomna avvikelserapporter för att förhindra att de ska upprepas. Rapporten skrivs av verksamhetschef för EMI i början av varje läsår. Kvalitetsrapport/verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse skrivs efter varje läsår av skolsköterskor och skolläkare. Utifrån dessa sammanställer verksamhetschef för EMI denna verksamhetsberättelse/kvalitetsrapport. Statistik hämtas från vaccinationsregister, rapporter i PMO och från avvikelserapporter. Skolsköterskornas verksamhetsberättelse ska även återges till rektor och EHT som grund för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan och som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Riksföreningen för skolsköterskor och svenska skolläkarföreningen har gemensamt tagit fram Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats vilka fokuserar på; Verksamhetsansvar Personalresurser Lokaler och utrustning Verksamhetens arbete Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan Botkyrkas kvalitetsmått finns redovisade i Ledningssystem för EMI (2018). 6 [ 16]

75 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Verksamhet En av kommunens viktigaste uppdrag är att organisera skola för barn och unga. Kommunen är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs i skolan. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Ansvarsfördelning för EMI inom kommunen beskrivs i Ledningssystem EMI (2018) Kommunal grundskola och gymnasieskola I Botkyrka kommun leds grundskole- och gymnasieverksamheten av Utbildningsnämnden och utförare är Utbildningsförvaltningen (UF) där verksamhetschef för EMI är verksam. Språkcentrum Mottagningsenheten för nyanlända omorganiserades under hösten 2017 och den nya enheten heter nu Språkcentrum och lyder under grundskolechef. De är mottagningsenhet för nyanlända elever inför inskrivning i grundskola och gymnasium. De gör bla pedagogiska kartläggningar och har modersmålslärare. Elever som inte tidigare gått svensk skola erbjuds tid till skolsköterska för hälsosamtal, hälsokontroll och vaccinationsbedömning. En skolläkare är ansvrig för språkcentrum och ordinerar evt kompletterande vaccinationer och kan bokas för medicinska undersökningar. Vaccinationerna utförs på skolorna. Efter den stora invandringen under HT 2015 arbetade tre skolsköterskor på Mottagningsenheten. HT 2017 hade alla slutat och Språkcentrum stod helt utan skolsköterska ända till årsskiftet då en skolsköterska på 75 % anställdes. Elever som började under HT 2017 blev inte hälsoundersökta i tid och enheten ingår i IVO anmälan som gjordes. Mottagande skolor och skolsköterskor fick ta emot eleverna själva. Vissa skolsköterskor upplevde att de saknade kompetensutveckling i området och kände sig mycket stressande. Från årsskiftet har den nya skolsköterskan haft hälsosamtal för nyanlända med 144 elever. Ytterligare en sjuksköterska i kommunen lånades ut för att främst täcka gymnasiets behov då gymnasiechefen inte tog emot elever som inte var hälsoundersökta. Planering inför nästa läsår är att anlita konsultsjuksköterska vid toppar, speciellt i början av terminerna då de har långa köer. Antalet nya nyanlända under läsåret varierar stort mellan skolorna. Från ingen alls till över 80 elever. På 12 skolor har 0-7 nyanlända kommit, fyra skolor fick mellan elever. Flest elever placerades på Fittjaskolan (80), Grindtorpsskolan (55) och Karsby International School (?). Elevhälsans medicinska insats (EMI) De medicinska insatserna inom elevhälsan i Botkyrka kommuns skolor utgår från Ledningssystem för EMI. EMI är en självständig verksamhetsgren i förhållande till övrig elevhälsa och innefattar skolläkare och skolsköterskor. EMI ska tillföra medicinsk- och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsoarbetet. Eleverna ska enligt skollagen (SFS 2010:800) erbjudas minst tre hälsobesök, vaccinationer och enklare sjukvårdsinsatser. Personalresurser inom EMI (beskrivs närmare i ledningssystem för EMI, 2018) Verksamhetschef (VC) för EMI ska vara legitimerad sjuksköterska. Under HT 2017 blev dåvarande VC sjukskriven och valde att avsluta sitt uppdrag under VT En tf verksamhetschef tillträdde i mars och blir kvar under rekrytering och introduktion av ny VC. Tjänsten är heltid och 7 [ 16]

76 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) innehållet är mycket omfattande för att kunna arbeta systematiskt med god kvalitet. Vissa moment kan delegeras, men det finns ingen centralt anställd sjuksköterska som kan avlasta med dessa arbetsuppgifter. Jag tror att det är en framgångsfaktor för att hålla i längden. Några från gruppen har varit aktiva i utveckling av PMO, hjälp till med introduktion av ny personal och en har hjälpt till med digitalisering av EHV arkivet vilket varit mycket värdefullt. Skolläkare ska ha specialistutbildning inom Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri, Allmänmedicin och/eller Skolhälsovård. Skolläkaren ansvarar för diagnostik, vård och behandling. I början av HT 2017 slutade ordinarie skolläkare och bemanningsföretagen hade mycket svårt att hitta ersättare. Många skolor fick inte skolläkartider enligt behov och några hade ingen skolläkare alls under hela höstterminen. Många skolsköterskor fick hitta nya vägar att stötta eleverna bla genom att skicka olika remisser. Mer än fem olika konsulter har arbetat deltid. En av dem har arbetat inom kommunen flera år och fick ansvar för vård- och behandling. En annan skolläkare hyrdes in på timbasis för att göra särskolebedömningar utan att ha tillgång till journalsystemet PMO, men avslutades när en ordinarie skolläkare anställdes på 75 %. Med flera olika konsultläkare upplevde skolsköterskorna att kontinuiteten för eleverna och det förebyggande och främjande arbetet blev lidande. De konsulter vi haft har gjort ett fantastiskt arbete och utan dem hade vi inte klarat uppdraget. Under VT 2018 rekryteras två skolläkare på totalt 175 % varav en tillträdde april 2018 och den andra i augusti Inbokade konsultläkare fortsätter som planerat till sommaren. Skolsköterskor är legitimerade sjuksköterskor och för att få anställning inom kommunen krävs dessutom specialistutbildning i Barn och ungdom, Distriktsköterska eller Skolsköterska. I undantagsfall har leg sjuksköterska under utbildning i någon av ovanstående specialistutbildningar fått tidsbegränsad anställning tills utbildningen är klar. Skolsköterskan ansvarar för skolsköterskemottagningen och följer kommunens basprogram och har utarbetat ett årshjul för bättre struktur. Under läsåret har sju skolsköterskor slutat och sju börjat. Periodvis har några skolsköterskemottagningar stått tomma och rektorerna har haft stora problem att få tag på ersättare och vikarier vilket har påverkat verksamheten. Konsulter kostar mer, men de arbetar ikapp och ger bra förutsättningar när ny personal tillträder. De kan då börja arbetet i ett normalt arbetstempo i en lugnare arbetsmiljö och chansen att de stannar längre ökar. På tre mottagningar upptäcktes allvarliga brister pga detta och verksamhetschefen anmälde därför dessa till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Enligt riksföreningen för skolsköterskor och svenska skolläkarföreningen är rekommenderat nyckeltal 400 elever/heltids skolsköterska och 4000 elever/skolläkare på heltid. Här tas inte hänsyn till socioekonomi, sär- och träningsskola, nyanlända, neuropsykiatriska- och övriga diagnoser vilket tar med tid och resurser för de medicinska insatserna. Botkyrka kommun har tagit emot många nyanlända flera år och har flera belastade områden socioekonomiskt. Personalresurser i Botkyrka har varierat under läsåret och är beräknat på ett ungefär för hur det såg ut i slutet av våren 2018 och som tjänsterna är beräknade. Nyckeltal för skolläkare är beräknat på 175 % skolläkare som anställdes under våren. De är fördelade på områden och har ansvar för 7291 elever / heltid + språkcentrum. 8 [ 16]

77 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Skolsköterskorna är uppdelade i totalt fem nätverksgrupper; Tumba, Tullinge, Alby/Fittja och Norsborg/Hallunda samt gymnasieskolorna. Alby/Fittja Norsborg/Hallunda Tumba Tullinge Gymnasiet Antal skolor Elevantal Varav elever i Särskola/ träningskola Nya nyanlända 145 Skolsköterska 4,85 3,75 5,8 6,1 5,6 Nyckeltal snitt Elevantal per heltidsskolsköterska varierar mellan ca i grundskolan vilket ger ett snitt på 424 elever/heltid skolsköterska. Nästan en fjärdedel anser att de inte har tillräckligt med resurser för att klara sitt uppdrag. Skrivelse Missnöje i skolsköterskegruppen resulterar i en skrivelse där fackliga representanter från vårdförbundet och majoriteten av skolsköterskorna har signerat. De är oroliga och belyser brister och kommer med vissa åtgärdsförslag. De lyfter bla avsaknad av rutiner i metodboken, en oroväckande personalsituation och bristande inskolning av ny personal. Ledningen tar detta på allvar och påbörjar ett förbättringsarbete med regelbunden uppföljning. Kompetensutveckling Verksamhetschefen för EMI och skolläkarna ska omvärldsbevaka nyheter vid lag- och författningsändringar som påverkar EMI:s verksamhet och implementera dem i gruppen. Under läsåret har VC deltagit på nationella ledningsdagar för verksamhetschefer, skolsköterskekongressen samt nätverksmöte med verksamhetschefer i länet, barnhälsovården, vaccinationer och nyanlända. Möte i kommunen kring våld i nära relationer och hedersproblematik. Introduktion av nyanställda skolsköterskor och skolläkare är ett viktigt uppdrag som behöver kvalitetssäkras och utvecklas mer. En introduktionsutbildning för nya skolsköterskor tillsammans med grannkommunerna erbjuds sedan Den planeras och utförs av verksamhetscheferna och även skolläkare. För att utföra hörselscreening ska skolsköterskan gå utbildning i screeningsaudiometri två dagar, men under VT 2018 blev det ingen. Detta har inneburit att vissa elever får vänta. Hörselpedagoger saknas i Botkyrka vilket är förmedlat till centralt anställd specialpedagog. Det är respektive rektor som beslutar och bekostar vilka utbildningar och möten som skolsköterskorna får delta i. EMI möten leds av verksamhetschef för EMI i syfte att sprida information, utveckla kompetensen och verksamheten. Aktivt arbete kring kommungemensamma rutiner i metodboken har prioriterats och påbörjats. Detta måste fortsätta utvecklas för att hitta gemensamma metoder för hela verksamheten. Vissa vikarier och konsultsköterskor deltar och vissa inte. Det är en merkostnad, men även en kompetenshöjning och kvalitetssäkring. Gruppen har diskuterat kommunens ANDT policy och deltagit i seminarier kring lågaffektivt bemötande och hedersproblematik. Minnesanteckningar delas på intranätet som är tillgänglig för alla inom EMI. Möten i de olika nätverken ska stärka grupperna att stötta varandra i sitt dagliga arbete. I varje grupp ska de hitta kollegor de kan vaccinera med och de ska utse en mentor för nya kollegor. Det ska även finnas en PMO administratör som de i första hand ska vända sig vid systemfrågor. 9 [ 16]

78 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) För att öka kunskaperna i journalsystemet och för att säkerställa statistik och dokumentationen har ett flertal PMO workshops erbjudits till ny personal och till hela gruppen. Många deltog i den nationella skolsköterskekongressen i Älvsjö under våren Några som inte var där anger att de hade behövt gå. Aktiviteter som skolsköterskorna deltagit i har handlat om aggressivitet, adoptioner, K3 Göteborg, mitt BP, MI, vaccination, Tåget, ADHD/Autism, Socialtjänstens kraftsamlingsdag, föreläsning nyanlända. Transkulturellt centrum erbjuder regelbundet träffar och utbildningar kring nyanlända. Vissa har avstått från kompetensutveckling pga tidsbrist. Det finns önskemål om fördjupning i barnortopedi, skolios, föreläsning kring psykisk ohälsa bland barn- och ungdomar, hörselutbildning. Ingen inom EMI har handledning vilket ett flertal saknar. Under rätt former är det ett värdefullt forum att lyfta svåra situationer i elevhälsoarbetet. Samverkan Intern samverkan på skolorna är i första hand regelbundna EHT möten där skolsköterska alltid ska medverka. Under läsåret deltog skolläkarna inte på EHT möten på någon skola vilket inte stöder det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Detta kommer att ändras under kommande år då vi har anställt skolläkare. Skolsköterskorna uppger att de på skolorna arbetar med olika aktörer och i olika projekt. APT möten sker på respektive skola och även centralt på specialiststöd för verksamhetschef och skolläkare (inte konsulter). Verksamhetschef har bla samarbete med kommunens folkhälsosamordnare, koststrateg, ansvarig för särskoleplaceringar, barnombudsman, verksamhetschef specialiststöd, grundskolechef, gymnasiechef, rektorerna, MLA på vård- och omsorg, socialtjänst, kommunarkivarie och HR. Samarbete med upphandlingsavdelningen vid upphandling av skolläkare och skolsköterskor samt förberedande arbete inför upphandling av nytt journalsystem då nuvarande journalsystem PMO inte aktualiserats sedan Extern samverkan behövs för att bibehålla- och förbättra samarbeten genom regelbundna samverkansmöten med våra samarbetspartners. Många är välfungerande medan vissa behöver utvecklas. Aktörer vi haft samarbete med är tex barnhälsovård (BHV), BUMM, BUP, första linjens psykiatri, specialistsjukvården, barnhabilitering, hörsel- och balanskliniken, primärvård, asylhälsan och Transkulturellt center. Basprogrammet Enligt basprogrammet i Botkyrka ska eleverna erbjudas hälsosamtal, hälsokontroller och vaccinationer (bilaga 1). Utöver basprogrammet följs många kontrollelever regelbundet upp. Hälsobesök En av skolsköterskans viktigaste redskap är hälsobesöken som hälsofrämjande insats och ska enligt skollagen erbjudas vid minst tre tillfällen jämt fördelade under grundskoletiden och ett tillfälle i gymnasieskolan. I Botkyrka kommuns basprogram ingår hälsobesök med samtal och hälsokontroller i åk 1, 4, 7 och första året i gymnasiet. Till hälsosamtalet i åk 1 bjuds vårdnadshavarna in för att tidigt etablera en bra relation. Då erbjuds även MPR vaccination. Inför hälsosamtal i åk 4, 7 och första året i gymnasiet ingår en webbaserad hälsoenkät, utarbetad av Karolinska Institutet. På de flesta skolorna redovisas enkäterna på gruppnivå på EHT för att lyfta det som fungerar bra och är ett bra underlag för var fokus bör vara i det förebyggande arbetet. Några delar även informationen till arbetslagen vilket bör göras i större utsträckning. För vissa elever med behov av särskilt stöd finns förenklade enkäter med bildstöd. 10 [16]

79 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Hälsobesöken är värdefulla möten och, i kombination med hälsoenkäten, ett viktigt verktyg för att inspirera eleverna till hälsosamma levnadsvanor och tidigt upptäcka de som inte mår bra eller har svårigheter i skolan. Det kan vara fysiskt, mentalt, socialt och/eller pedagogiskt. Målet är att tidigt upptäcka elever med behov av någon typ av stöd eller insatser i skolarbetet. Vi upplever att många väljer att vända sig till- och känner ett stort förtroende för skolsköterskan. Hälsoenkäterna utgör ett omfattande underlag för samtalet och även för hälsostatistik på klass-, skol-, kommun- och nationell nivå. Basprogrammet har enligt skolsköterskorna följts på de skolor som haft bemanning. Däremot låg bla Skogsbacksskolan, Storvretskolan, Fittjaskolan, Grindtorpsskolan, Falkbergsskolan och Rikstens skola något efter pga tidigare vakans och sjukdom, men det finns bra planer inför hösten genom rekrytering och vid behov avrop av konsulskolsköterska. Det som finns kvar i väntelistor var vissa hälsosamtal/hälsokontroller, hälsosamtal för nyanlända och bevakningar i väntelistan av vaccinationer, tillväxt, syn, hörsel och läkarbesök. Hammerstaskolan, Karsby International School och språkcentrum hyrde in extrahjälp och till sommaren var de i princip i mål. För att skolsköterskorna ska ha en rimlig möjlighet att komma ikapp med basprogrammet efter vakanser krävs att rektorn tar in mer än normal bemanning för att ge den nya en chans att klara uppdraget med god hälsa och kvalitet. De hälsobesök som på grund av resursbrist inte genomförts under läsåret är inplanerade till höstterminen Hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter Vårt främsta uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och något som alla verkligen vill satsa på, men dessvärre något som många upplever att de inte hinner med pga basprogrammet, resursbrist, omotiverade möten och många brandkårsutryckningar. Skolsköterskorna uppger att de deltar i olika aktiviteter som; Särskole/träningsskolegruppen. Trygghetsteam 1/mån, skyddsrond 1/år, matråd, klasskonferenser, arbetslagsmöten, allergironder. Åk 3 tjejsamtal pubertet/mens, Livsstil åk 4, samtal kring kamratskap tillsammans med kuratorn, Tjejsnack / pubertetssnack i 5an, samtal med killarna tillsammans med kuratorn, sex och samlevnad åk 6. Med kurator och idrottslärare åk 8 o 9 angående sömn och stress. Genpeps bok angående fysisk aktivitet i skolan. Aktiva kring elevhälsoprocessen. Hälsovecka. Hälsostrategigrupp för övervikt/fetma tillsammans med rektor, skolsköterskor, idrottslärare, fritids och köket. Mitt BP. Tobakens barn- en film o studiehandledning Trygghetsgruppen, nätverksgrupp Tullinge varannan månad. Tåget- antivåldsarbete i samarbete med Socialtjänsten. Kraftsamling med socialtjänsten. Några upplever att de inte har tid och hinner endast basprogrammet. Någon vill jobba mer hälsofrämjande, tex tillsammans med skolkocken kring kost. Hälsoundervisning i grupp är något som bör vidareutvecklas som grund till ett kommungemensamt arbetssätt för skolsköterskorna att arbeta. Det finns många vinster i att träffa eleverna i grupp kombinerat med individuella samtal. Skolsköterskans arbete med barn i behov av särskilt stöd Enligt skollagen ska elevhälsan bidra till att skapa miljöer som främjar elevens lärande, utveckling och hälsa och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Särskild tonvikt läggs på elever med behov av särskilt stöd. Vid skolstart delas en hälsoenkät ut till vårdnadshavare och tillsammans med BHV-journal får skolsköterskan information om eleven. Skolsköterskan träffar alla elever i årskurs 1 tillsammans med vårdnadshavare och har kontakt med klassens pedagoger för muntlig information gällande eleverna. Med hälsoenkäten, BVC-journal, information från pedagoger finns det underlag för 11 [16]

80 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) skolsköterskan att diskutera med vårdnadshavare om hur elevens skolsituation ser ut i dagsläget och kan därmed tidigt upptäcka eventuella särskilda behov. Vid de återkommande hälsobesöken har skolsköterskan fortlöpande möjlighet att fånga upp elever med olika problem. Diskussioner i elevhälsoteamen kan också leda till att vidare utredningar görs via skolläkare. För att stötta eleven i sitt lärande behöver vi ibland utreda hinder för att ge åtgärdsförslag till eleven, familjen och skolan för att underlätta i lärandesituationer. Då elever har behov av utredning av olika slag skrivs remisser till andra instanser. Dessa kan skrivas både av skolsköterska och skolläkare beroende på orsak och eventuell initial bedömning. Vaccinationer Vaccination ges enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF-FS 2016:51). I årshjulet framkommer vilka vaccin som ska ges och till vilken årskurs (Bilaga 1). I Sverige erbjuds alla barn vaccinationer mot flera allvarliga sjukdomar i det svenska vaccinationsprogrammet med början på BHV med fortsättning i skokan. Sverige har mycket hög vaccinationstäckning och även Botkyrka, men det finns vårdnadshavare som väljer att inte låta vaccinera sina barn. Vissa blir mer påverkade av ryktesspridning och myter i sociala medier framför evidensbaserad forskning. Detta är ett folkhälsoproblem som inte bara påverkar barnet utan de riskerar att smitta de minsta ovaccinerade barnen, personer med sänkt immunförsvar och de äldre. Samtliga som inte är fullvaccinerade erbjuds att kompletteringsvaccinera sig i skolan. I gymnasiet får eleverna ta eget ansvar och ibland väljer de att ta barnvaccinerna som deras vårdnadshavare tidigare tackat nej till. Skolsköterskorna vaccinerar under eget ansvar. Med specialistutbildningen är de kompetenta att själva ordinera vaccin utifrån det nationella vaccinationsprogrammet och även vid komplettering. De bör vara två stycken vid klassvaccinering. I åk 1 då vårdnadshavarna är med vaccinerar skolsköterskan ensam. Givna vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet ska rapporteras till det nationella vaccinationsregistret som Folkhälsomyndigheten håller i. När skolsköterskan journalför givet vaccination i PMO skickas informationen automatiskt vidare till Svevac/Inera som i siskickar uppgiften vidare till vaccinationsregistret. Från nästa år kommer Svevac ta ut en årskostnad för tjänsten. Det finns möjlighet att skicka data direkt till det nationella vaccinationsregistret utan kostnad, men PMO saknar i dagsläget den lösningen. Om eleven saknar fullständigt personnummer måste skolsköterskan logga in i vaccinationsregistret och manuellt föra in uppgifterna vilket medför ett dubbelarbete för de som har många nyanlända. Som stöd för vaccinationsplanering, av de som inte följt vaccinationsprogrammet, har Folkhälsomyndigheten tagit fram en vägledning; Vaccination av barn och ungdomar vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer (2016). Enligt Svevac har skolsköterskorna vaccinerat totalt 3169 elever med fullständigt personnummer; dtap 779 DTaP-Polio 210 HPV 906 MPR 1238 Polio 36 Utöver dessa tillkommer vaccinationer för de elevers som saknar fullständigt personnummer. 12 [16]

81 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Skolsköterskan på språkcentrum gör en vaccinationsbedömning utifrån evt vaccinationshistorik och meddelar skolläkare för kompletteringsvaccination av nyanlända elever. Detta pga att grundvaccinering av difteri, kikhosta, stelkramp och polio görs med flervalent vaccin som endast är godkänt för de små barnen och ges off label till skolelever med läkarordination. Skolsköterska på respektive skola vaccinerar sedan eleven. Öppen mottagning En del av skolsköterskans tid skall gå till öppen mottagning. Vissa dagar är det många besök och det kan vara en utmaning att hitta balans i vad vi ska hantera och vad som kan utföras på annat ställe. Vissa skolsköterskor har tidsbegränsad öppen mottagning och andra öppen dörr för elever när de inte är upptagna av hälsobesök eller andra möten. Vanliga orsaker kan vara olika skador efter mer eller mindre allvarliga olyckor på skolan med sårskador, skadade fötter och fingrar. Det går åt många plåster och småsaker som övrig personal bör ha kompetens att klara. Många söker skolsköterskan med smärttillstånd som mensvärk, huvudvärk, illamående, ont i huvudet pga hög volym i klassrummet, skräp i ögat, stickor, glömt sanitetsprodukter eller vill ha kondomer. Andra söker för livsstilsfrågor kring sömn, kost, rökavvänjning, relationer, sex och samlevnad, högt/lågt BMI och skolfrånvaro. Vissa mår psykiskt dåligt och behöver tid för samtal, hjälp att prata eller lösa konflikter mellan elever eller personal. Många symtom kan vara tecken på stress och psykisk ohälsa. Andra vill kontrollera sin syn, längd och/eller vikt. Sällsyntare är allvarliga sjukdomstillstånd som allergiska reaktioner. Det händer ofta att vårdnadshavare eller personal uppmanat elever att gå till skolsköterskan pga vissa åkommor, tex idrottsskador, huvudlöss, insektsbett, feber och ÖLI. Skolsköterskorna informerar personal, vårdnadshavare och elever att skolsköterskemottagningen inte är en vårdcentral utan att besöken i första hand ska vara skolrelaterade. Vid varje möte ska skolsköterskan vara lyhörd på om det är något annat som gnager och eleven vill berätta. Dokumentation och journalsystem Legitimerad personal är skyldig att dokumentera samtliga elevkontakter där någon typ av sjukvårdande insats gjorts. Kan vara bedömning, åtgärd eller hänvisning, men även samtalskontakter ska dokumenteras. När de kommer passar skolsköterskorna på att fråga om måendet och många gånger fångar de elever som egentligen hade ett helt annat besvär än de sökte för. Statistik kan hämtas ur journalen och system för detta ska finnas. Dokumentation sker i journalsystemet PMO som ägs av CGM. Botkyrka har valt att ha driften hos SAAS istället för att ha det inom kommunen. Avtalet är inte aktualiserat sedan 2013, men under VT 2018 påbörjades ett arbete inför ny upphandling av journalsystem. Elevuppgifter hämtas från folkbokföringen till en fil i Extens. Denna läses regelbundet in till PMO för att uppdatera elever och klasser. Detta blir aldrig helt rätt, en lång lista med felaktiga inläsningar sker vid varje tillfälle. PMO kan inte ta emot elevdata utan fullständigt personnummer från Extensfilen vilket är mycket allvarligt och verksamhetschef har påtalat problemet för sin chef och PMO supporten. Rutiner måste finnas för att varje skolsköterska tillsammans med skolans administratör regelbundet ska stämma av klasslistorna med PMO krävs för att inte missa någon elev. Arbete för att frångå pappersjournaler genom att skanna in och gallra är pågående och en bra grund inför när Botkyrka är klara med e-arkiv. Problem uppstår dock när journaler ska skickas mellan kommuner eller friskolor som inte har samma journalsystem. Då måste journalen skrivas ut, skicka per post och när den kommer fram ska den granskas, skannas in och sen gallras. Detta medför stort merarbete, risk för 13 [16]

82 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) patientsäkerheten och är negativt ur miljösynpunkt. Önskemål om att de olika journalsystemen ska kunna överföras digitalt till varandra är högt. Loggkontroller och journalgranskning utförs av verksamhetschef årligen. Egenkontroll av skolsköterskemottagningen Under slutet av VT 2018 var verksamhetschefen ute på samtliga skolor för egenkontroll och hade samtal med respektive skolsköterska. På vissa skolor var även rektor med i en del av samtalet. Gemensamt fylldes ett egenkontrolldokument kring olika frågeställningar gällande lokal, utrustning, lokalvård, medicinskteknisk utrustning och instrumentvård, läkemedel och journalhantering. Då mottagningen är en hälso- och sjukvårdsmottagning ska det finnas rinnande vatten (saknas på någon skola) och lokalen ska städas varje dag vilket inte följs på de flesta skolorna. Rummet ska vara stort nog så avstånd till syntavlan blir rätt och motoriska kontroller ska kunna utföras utan att krocka med inventarier. Det ska finnas väntrum, närhet till vilrum och toalett vilket inte finns på några skolor. Vissa mottagningar har inte ljudisolerade dörrar så samtal kan höras utanför vilket inte är patientsäkert. Det ska även vara tillräckligt tyst för att kunna utföra korrekta hörselscreeningar. Några enstaka skolor har inte godkända kylskåp för förvaring av vaccin med digital termometer med minne. Rekommenderad skanner med dubbelsidig avläsning saknas fortfarande på någon enstaka skola trots flera påminnelser. Att manuellt mata in ett papper i taget och vända på det tar mycket onödig tid från andra aktiviteter och hög risk att något papper missas. Egenkontroller genomförs varje år och ny uppföljning kommer göras våren Systematiskt arbetsmiljöarbete Alla elever omfattas av arbetsmiljölagen. Rektorn har huvudansvaret för arbetsmiljön på skolan och att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Varje elev skall erbjudas en god arbetsmiljö med optimala förhållanden för lärande, personlig utveckling och en trygg miljö som är fri från utsatthet med minimala skaderisker. Enligt Vägledning för elevhälsa ska EMI medverka i skolans systematiska arbetsmiljöarbete. EMI ska bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande. Skolsköterskan har en bred kompetens och träffar alla elever i hälsobesöken och får värdefull kunskap om deras fysiska och psykiska arbetsmiljö och hur det påverkar deras hälsa. Detta är något som borde tas till vara i det systematiska arbetsmiljöarbetet på skolorna. Det är endast sex skolsköterskor som uppger att de deltagit och/eller blivit inbjudna att medverka i skyddsrond på skolan. Elevhälsoarbetet i skolan På alla skolor i Botkryka kommun finns elevhälsoteam (EHT). Skolsköterskorna uppger att vissa professioner som psykolog och skolläkare inte deltagit i EHT under läsåret. Majoriteten tycker att EHT fungerar mycket bra eller bra medan ca en femtedel upplever att det behöver utvecklas. Önskemål finns att göra mer hälsofrämjande och förebyggande gruppaktiviteter med olika kompetenser i EHT. Flera skolsköterskor har påtalat att rutinerna kring in- och utskrivning av elever och särskilt nyanlända elever inte har fungerat tillfredställande. Att en ny elev alls börjat på skolan fick de ibland reda på av en slump, via andra elever eller av elevhälsoteamet. Skolans administratör är en viktig person i detta och på många skolor har de hittat fungerande rutiner. Detta är särskilt viktigt för elever som saknar fullständigt personnummer och inte läses in automatiskt. 14 [16]

83 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Redovisning av verksamhetsberättelserna De flesta delar verksamhetsberättelsen och elevernas hälsoenkäter på gruppnivå till både rektor, EHT och aktuellt arbetslag. Målet är att det ska göras på samtliga skolor då elevernas hälsa speglar sig på mående och skolresultat. Att hitta system att aktivt använda statistiken på olika sätt beroende på vilka förebyggande och hälsofrämjande insatser skolan ska satsa på, men även vad som behöver ändras på för att fler ska må bättre. På gruppnivå tex arbetsmiljön, maten, duschar och toaletter. Kring mobbing och kränkningar osv. Hälsoenkäten kompletterar övriga enkäter och ska tas tillvara. Sammanställning av statistiken kan redovisas på kommunnivå uppdelat i olika frågeställningar. Avvikelser Avvikelsehantering handlar om att systematiskt samla information för att få ökad kunskap för att säkra elevhälsans medicinska insatser genom att kontinuerligt förbättra rutiner och metoder. En avvikelse är en oväntad händelse som kan innebära en risk för patienten/eleven eller orsaka en skada. Inkomna avvikelserapporter analyseras och diskuteras på EMI möten för att de inte ska upprepas. I patientsäkerhetsrapporten redovisas de avvikelser som inkommit under året. Avgående verksamhetschef ledde en omfattande journalgranskning under sommaren 2017 vilket resulterade i Lex Maria anmälningar av tre enheter (Hammerstaskolan, Karsby International School och Mottagningsenheten/Språkcentrum) till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) i november Samtliga har varit utan skolsköterska helt eller delvis och därför ha eleverna inte blivit erbjudna hälsosamtal, vaccinationer, bevakning av kontrollelever, utredningar och skolläkartider som de har rätt till. En inspektion inleds under VT 2018 och efter granskningen föreslås konkretiserade rutiner kring klagomålshantering, remisshantering, bemanning, introduktion och inskolning av ny personal och förbättrat samarbete med rektorerna. I juni 2018 får vi besked från IVO att de anser att planerade aktiviteter är acceptabla och de avskriver ärendet. Under HT 2018 kommer metodboken med bla ovanstående rutiner att formuleras och implementeras. Klagomål Enligt socialstyrelsen kom nya krav på klagomålshantering vilket även IVO kommenterade och en ny rutin påbörjades under våren för att implementeras under hösten Inga klagomål har dokumenterats under läsåret. Verksamhetsplan I samhället uppmärksammas och debatteras en ökande problematik av barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Vi vet att en stark och välfungerande elevhälsa är en framgångsfaktor för att stärka elevens hälsa och på så sätt bidra till en bättre grund för elevens lärande och för att nå målen. Elever som lyckas i skolan har en ökad chans att lyckas i resten av livet. En samlad elevhälsa stöttar eleverna på organisation-, grupp- och individplan. Utifrån utbildningsnämndens Mål och budget 2017 med plan för finns många pedagogiska mål över hur eleverna ska klara sina individuella läromål. Det saknas mål och budget för den samlade elevhälsan och EMI s verksamhet vilket är oroväckande. Målet inför 2019 bör vara en stärkt elevhälsa! 15 [16]

84 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser (EMI) Planering, mål och fortlöpande arbete inför 2018/2019 För att skapa en säker och tydlig organisation för elevernas medicinska insatser behövs ett förtydligande av organisationen, ansvarsfördelning och mål för EMI. Vidare ska vi arbeta vidare med: Rekrytering av verksamhetschef för EMI som behöver en skriftlig delegering från vårdgivaren med konkret och tydlig befattningsbeskrivning över ansvar, mandat och vilka uppgifter som skall göras respektive kan delegeras under ansvar. Planera EMI verksamheten utifrån vårdgivarens mål och styrning. Åtgärda eventuella anmärkningar efter IVO s granskning. Strukturera, formulera, implementera och överföra metodbok EMI till Botwebb. Arbeta fram årshjul för skolsköterskor, skolläkare och verksamhetschef. Fördela skolläkarna till fasta grundskolor där de kan ingå i det förebyggande och hälsofrämjande elevarbetet genom att regelbundet medverka på EHT möten. Utse en skolläkare som ansvarig för gymnasierna och en för språkcentrum. Utarbeta skolläkarscheman för skolläkarmottagning, EHT, kompetensutveckling och möten samt planera och genomföra uppstartsdagar och kommande EMI möten. Inventera personalens kompetensutvecklingsbehov och med godkännande av respektive rektor planera för kompetensutveckling genom möten och utbildningsinsatser. Påbörja och utveckla samverkan med rektorsgruppen med mål att få en likvärdig elevhälsa inom kommunen. Utreda och utarbeta rutiner i samverkan med rektorerna med mål att minska den höga omsättningen av skolsköterskor. Frågor vi ska samarbeta kring är samsyn över hur många elever en heltids skolläkare och skolsköterska ska ansvara över för att centralt kunna stötta i verksamhetskvaliteten på de olika skolenheterna. Hänsyn ska tas för skolor som tex har introduktionsklasser, särskola, träningsskola och barn med särskilda behov. Utarbeta samverkansrutiner över hur vi hanterar frånvaro och vikarietillsättning. Säkerställa rekryteringsprocessen och introduktionsprogram för ny personal. Utfärda kravspecifikation inför upphandling av datajournalsystem och utifrån upphandlad leverantör arbeta vidare med rutiner och utveckling av journaldokumentation och statistik. Påtalat till UF att nästa budgetår planera för en centralt anställd skolsköterska. Rekommendera kommunen EMQ för nationell hälsostatistik om det inte redan är gjort. Överföra avvikelserapporteringsrutiner till elektroniskt system (KIA) Ytterligare kontroll av verksamheten kommer att införas nästa läsår med kontrolldatum 4 gånger per termin för att säker ställa att basprogrammet utförs. Kontrollen är till för skolsköterskorna så de planerar sitt arbete, men det har också en funktion för rektor och verksamhetschef att i ett tidigt skede bedöma om stöttning krävs på någon skola. Vi har pratat om vikten av öppenhet i gruppen och att våga be om hjälp om de upplever stress och inte hinner med planerat arbete. 16 [16]

85 Utbildningsförvaltningen Elevhälsans Medicinska Insatser Basprogram för EMI i Botkyrka Skolår/Klass F-klass Inhämtning och granskning av elevens hälsodata Program för respektive årskurs Inhämtning av rapport/journalhandlingar från BHV. Genomgång av BHV-journalen, VB kontakt med föräldrar eller skolläkare Upprättning av elevhälsojournal i PMO Besök hos F-Klassen under VT för presentation och information inför hälsobesöket i År 1 ÅR 1 Hälsobesök ÅR 2 Hälsoövervakning ÅR 4 Hälsobesök Kontrollera att syn, hörsel och vaccination är gjorda Insamling av hälsouppgift från vårdnadshavare Boka tid för hälsobesök med föräldrar och elev. Hälsobesöket innefattar: hälsosamtal, längd, vikt, synundersökning, hörselundersökning och MPR-vaccin Hälsosamtal med elev om trivsel och mående Kontroll av längd och vikt Insamling av hälsouppgifter från vårdnadshavare Elever ska svara på Jolivs digitala hälsoenkät i klassrummet innan hälsobesöket vilket bör samordnas med klassläraren Boka tid för hälsobesök som innefattar: kontroll av längd, vikt och rygg samt hälsosamtal inleds utifrån svaren från Joliv-enkäten Vid behov inhämta information från klasslärare om hur eleven fungerar i skolan ÅR 5 Vaccination Flickor ska erbjudas HPV-vaccin efter inhämtat medgivande från vårdnadshavare UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Kontaktcenter Besök Munkhättevägen 49 Direkt Webb

86 Kontrollera att syn, hörsel och vaccination är gjorda ÅR 7 Hälsobesök Kontrollera att syn, hörsel, rygg och vaccination är gjorda Lämna information om vaccinet samt vaccinationsmedgivande till vårdnadshavare (finns i olika språk) Dos 1 planeras under HT och dos 2 under VT med minst 6 mån mellanrum Insamling av hälsouppgifter från vårdnadshavare Elever ska svara på Jolivs digitala hälsoenkät i klassrummet innan hälsobesöket vilket bör samordnas med klasslärare Erbjud/kalla eleven till hälsobesöket som innefattar: kontroll av längd, vikt och rygg samt hälsosamtal utifrån svaren från Joliv-enkäten Vid behov inhämta information från klasslärare om hur eleven fungerar i skolan ÅR 8 Vaccination Kontrollera att syn, hörsel, rygg och vaccination är gjorda Elever som följer svenskt vaccinationsprogram ska erbjudas boostervaccin mot Difteri, Tetanus och Pertussis efter inhämtat medgivande från vårdnadshavare Lämna information om vaccinet samt vaccinationsmedgivande till vårdnadshavare ÅR 9 Information utifrån yrkesmedicinskt perspektiv inför gymnasievalet Gy 1 Hälsobesök Bjud in till ett individuellt hälsosamtal Erbjud hälsosamtal i grupp om ANDT, sömn och stress om det skulle funka bättre Erbjud riktade undersökningar/information utifrån yrkesmedicinskt perspektiv utifrån program eleven valt Flickor under 18 har rätt till HPV-vaccin om de önskar det

87 Nyanlända elever Boka tid för hälsobesök med vårdnadshavare (VB med tolk) snarast möjligt Kontrollera om eleven har gjort en så kallade medicinsk hälsoundersökning med blodprovstagningar och hälsosamtal hos hälso- och sjukvården. Ta fram svaret på undersökningar. Om det inte är gjort tidigare remittera eleven till närmaste asylmottagning/vc OBS! Detta gäller enbart för flyktingar och anhöriginvandrare Ta fram information om tidigare vaccinationer Boka tid hos skolläkare eller diskutera med skolläkaren om det finns hälsoavvikelser Kontroll av syn, hörsel och rygg

88 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2018:43 Bredda yrkeskategorin barnskötare i Botkyrka kommun - återrapportering av nämnduppdrag (UF/2018:43) Beslut Utbildningsnämnden beslutar att bredda yrkeskategorin enligt förslag. Sammanfattning Utbildningsnämnden har uppdragit åt utbildningsförvaltningen att upprätta en genomförandeplan, precisera yrkesnivåerna och genomföra en risk och konsekvensanalys och att återrapportera uppdraget till nämnden. Sammanfattningsvis preciseras de tre yrkesnivåerna på följande sätt Assistent med uppdrag som i huvudsak fokuserar på omsorg och prakiskt utförande. Barnskötare vars uppdrag kvarstår oförändrat men förtydligas i kom mande reviderad läroplan. Utbildningskrav är motsvarande gymnasie skolans Barn- och fritidsprogram. Pedagog är i grunden barnskötare med kompletterande eftergymnasial utbildning som kan bidra i verksamheten med sin särskilda kunskap. I dokumentet beskrivs också hur breddandet av yrkeskategorin påverkar våra nuvarande barnskötare och framtida rekrytering. I genomförandeplanen listas de aktiviteter som krävs för ett införande samt tidplan för dessa. I riskoch konsekvensanalysen beskrivs identifierade risker både utifrån en arbetsmiljöaspekt samt andra risker av betydelse. De nya kategorierna föreslås införas under våren när de formella och administrativa stegen genomförts, dock senast 1 juli 2019.

89 Utbildningsförvaltningen Verksamhetsområde förskola TJÄNSTESKRIVELSE [3] UF/2018:43 Referens Sofia Berger Mottagare Utbildningsnämnden Bredda yrkeskategorin barnskötare i Botkyrka kommun (UF/2018:43) - Återrapportering Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att bredda yrkeskategorin enligt förslag. Sammanfattning Utbildningsnämnden har uppdragit åt utbildningsförvaltningen att upprätta en genomförandeplan, precisera yrkesnivåerna och genomföra en risk och konsekvensanalys och att återrapportera uppdraget till nämnden. Sammanfattningsvis preciseras de tre yrkesnivåerna på följande sätt Assistent med uppdrag som i huvudsak fokuserar på omsorg och praktiskt utförande. Barnskötare vars uppdrag kvarstår oförändrat men förtydligas i kommande reviderad läroplan. Utbildningskrav är motsvarande gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram. Pedagog är i grunden barnskötare med kompletterande eftergymnasial utbildning som kan bidra i verksamheten med sin särskilda kunskap. I dokumentet beskrivs också hur breddandet av yrkeskategorin påverkar våra nuvarande barnskötare och framtida rekrytering. I genomförandeplanen listas de aktiviteter som krävs för ett införande samt tidplan för dessa. I risk- och konsekvensanalysen beskrivs identifierade risker både utifrån en arbetsmiljöaspekt samt andra risker av betydelse. De nya kategorierna föreslås införas under våren när de formella och administrativa stegen genomförts, dock senast 1 juli Ärendet Barnskötare är en av utbildningsförvaltningens största yrkesgrupper och har ett viktigt uppdrag i förskolan. I tidigare genomförd förstudie framkommer att stora variationer finns inom gruppen sett till utbildningsbakgrund och UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Org.nr Bankgiro Fax Webb

90 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Verksamhetsområde förskola TJÄNSTESKRIVELSE [3] UF/2018:43 arbetsuppgifter samt att det i hög grad saknas karriärvägar inom yrket. En breddning av kategorin barnskötare föreslogs med fler befattningar som förväntas säkerställa att våra medarbetare inom förskola har rätt kompetens för de uppgifter de utför, skapa ökad tydlighet i arbetsfördelning och ansvar samt en möjlighet till karriärväg inom barnskötarrollen. På sikt förväntas detta leda till en bättre kompetensförsörjning inom förskolan. Utbildningsnämnden har med utgångspunkt i förstudien uppdragit åt utbildningsförvaltningen att upprätta en genomförandeplan, precisera yrkesnivåerna och genomföra en risk och konsekvensanalys inför ett breddande av yrkeskategorin barnskötare. Uppdraget har genomförts i samarbete med representanter från förskola och HR. Under framtagandet har fackförbunden Kommunal och Lärarförbundet i samband med Förskoleutskottet informerats om uppdraget, samt vid separata möten haft möjlighet att ge synpunkter gällande de preciserade kategorierna samt deltagit vid genomförandet av risk- och konsekvensanalysen. Sammanfattningsvis preciseras de tre yrkesnivåerna på följande sätt Assistent med uppdrag som i huvudsak fokuserar på omsorg och praktiskt utförande. Barnskötare vars uppdrag kvarstår oförändrat men förtydligas i kommande reviderad läroplan. Utbildningskrav är motsvarande gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram. Pedagog är i grunden barnskötare med kompletterande eftergymnasial utbildning som kan bidra i verksamheten med sin särskilda kunskap. I dokumentet beskrivs också hur breddandet av yrkeskategorin påverkar våra nuvarande barnskötare och framtida rekrytering vilket medför ett stegvis införande. I genomförandeplanen listas de aktiviteter som krävs för ett införande samt tidplan för dessa. Aktiviteterna rör såväl kommunikativa och administrativa insatser som uppföljning, utvärdering och ekonomiska aspekter. I risk- och konsekvensanalysen beskrivs identifierade risker både utifrån ett arbetsmiljöperspektiv samt andra risker av betydelse. I risk och konsekvensanalysen har vikten av tydlig kommunikation framkommit. De nya kategorierna föreslås införas under våren när de formella och administrativa stegen genomförts, dock senast 1 juli 2019.

91 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Verksamhetsområde förskola TJÄNSTESKRIVELSE [3] UF/2018:43 Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Christina Carlsson Verksamhetschef förskola Bilaga Bilaga 1 Bredda yrkeskategorin barnskötare i Botkyrka kommun (preciserade yrkesnivåer, genomförandeplan samt sammanfattning av risk- och konsekvensanalys) Bilaga 2 Riskbedömning arbetsmiljö kommungemensam mall

92 Bredda yrkeskategorin barnskötare i Botkyrka kommun Återrapportering av nämnduppdrag UF2018/43 Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

93 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Bredda yrkeskategorin barnskötare i Botkyrka kommun förtydligande av befattningar UF/2018:43 Innehållsförteckning: 1 Inledning 2 2 Beskrivning av de olika kategorierna barnskötare Preciserade yrkeskategorier Organisation och arbetssätt för de nya yrkesnivåerna De nya rollernas påverkan för nuvarande och framtida medledare.5 3 Genomförandeplan Tids- och aktivitetsplan Formella och administrativa aspekter Kommunikationsinsatser Utbildningsinsatser och kompetensutveckling Uppföljning och utvärdering 8 4 Risk och konsekvensanalys Arbetsmiljörisker Övriga risker Ekonomiska förutsättningar [10]

94 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen 1. Inledning Utbildningsnämnden har efter genomförd utredning i förstudie Bredda yrkeskategorin barnskötare i Botkyrka kommun - förtydligande av befattningar (UN/2018:43) gett förvaltningen i uppdrag att upprätta en genomförandeplan, precisera yrkesnivåerna och genomföra en risk- och konsekvensanalys inför breddandet av yrkeskategorin barnskötare. Detta dokument ska ge underlag för nämndens beslut. 1.1 Bakgrund och syfte Bakgrunden till uppdraget är dagens situation med stora skillnader i arbetsuppgifter och kompetens mellan barnskötare. Flera befattningar förväntas säkerställa att våra medledare inom förskola har rätt kompetens för de uppgifter de utför, skapar tydlighet i arbetsfördelning och ansvar samt en möjlighet till karriärvägar inom barnskötarrollen. På sikt kan detta leda till en bättre kompetensförsörjning inom förskolan. Tre kategorier föreslås; assistent, barnskötare och pedagog. Även fortsättningsvis utgör barnskötare med utbildning och förskollärare grunden för bemanning i förskolan. Assistentrollen ska därför vara aktuell i de situationer där barnskötare med utbildning inte kunnat anställas i den omfattning som verksamheten behöver. Rollen pedagog ska skapa mervärde genom att bidra med särskild ämneskompetens i förskolan och utgöra en möjlig karriärväg för barnskötare. Inom ramen för detta uppdrag har rollerna fått förtydligade uppdragsbeskrivningar och vilka formella krav som krävs för respektive roll. 1.2 Tillvägagångssätt för uppdraget Arbetet har genomförts i samarbete med representanter för förskola och HR. Under framtagande av denna skrivning har fackförbunden kommunal och lärarförbundet i samband med Förskoleutskottet informerats om uppdraget, samt vid separata möten haft möjlighet att ge inspel till de preciserade kategorierna och genomförandet av risk- och konsekvensanalysen. Arbetsgruppen har också varit i kontakt med andra kommuner som genomför liknande förändringar gällande barnskötarrollen för att utbyta erfarenheter. Genom ett nätverk arrangerat av Sveriges kommuner och landsting (SKL) med fokus på kompetensförsörjning i förskolan har frågeställningar kring barnskötarrollen också kunnat tas upp med ett flertal kommuner. 1.3 Avgränsning Uppdraget berör enbart förskolans barnskötare och organisation vilket framgår av den utredningen som föregick detta uppdrag. 2 Beskrivning av de olika kategorierna barnskötare 2.1 Preciserade yrkesnivåer Förskolans reviderade läroplan med tydligare formulering kring vad alla i arbetslaget förväntas kunna utföra ligger i linje med föreslagen arbetsfördelning mellan de olika rollerna där assistentrollen har ett mer omsorgsbetonat och praktiskt fokus jämfört med barnskötare, pedagog och förskollärare. Förändringarna av läroplanen har i sig skapat ett behov av att förtydliga förskolans roller kring det gemensamma uppdraget kopplat till undervisning och vad som förväntas av olika yrkesroller. 3 [10]

95 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen För respektive kategori har innehållet i uppdragen varit centrala samt formella krav avseende utbildning, erfarenhet och språk. Övriga kompetenskrav och förmågor har inte beskrivits i detta dokument. Nedan preciseras yrkesnivåerna Assistent Uppdrag Assistenten bidrar till att vardagen på förskolan fungerar väl vad gäller omsorgen om barnen och det dagliga praktiska arbetet i förskolan. Praktisk/omsorgsaspekt: Assistenten bistår arbetslaget i de dagliga arbetsuppgifterna med fokus på det praktiska omsorgsarbetet i förskolan och erbjuder utifrån läroplanen en god omsorg och trygghet för barnen. Assistenten följer den värdegrund och det uppdrag som anges i läroplanen. Pedagogisk aspekt: Assistenten deltar/bistår i det pedagogiska arbetet utifrån läroplanen med stöd från övriga i arbetslaget. Assistenten deltar i den dagliga kommunikationen med vårdnadshavare men genomför inte föräldramöten eller utvecklingssamtal. Assistenten har inget uttalat ansvar för barnens inskolning men kan delta som resurs. Utbildningskrav Inga krav på utbildning. Kompetensutvecklingsplan för att uppnå barnskötarkompetens tas fram. Erfarenhetskrav Inga erfarenhetskrav. Språkkrav God förmåga att kommunicera på svenska samt god läsförståelse Barnskötare Uppdrag Att utifrån aktuella styrdokument planera, genomföra, utveckla och följa upp utbildningen tillsammans med övriga arbetslaget/kollegor i förskolan. Barnskötaruppdraget innebär bland annat - att delta i alla vardagssituationer i förskolan. - vara delaktig i såväl det pedagogiska arbetet som den omvårdande delen på förskolan. - skapa förutsättningar för barnens lärande och utveckling samt erbjuda en trygg omsorg. - vara delaktig i dokumentationen av pedagogiska processer och i reflektioner över barnens lärande. - genomföra inskolningar - handleda barnsköterskestudenter och nyutbildade barnskötare. - god samverkan med barnens vårdnadshavare så väl daglig kommunikation samt vid utvecklingssamtal och föräldramöten. - att följa den värdegrund och det uppdrag som anges i läroplanen. Se vidare i läroplanen avseende arbetslagets uppdrag och roll. Utbildningskrav Utbildning motsvarande gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram. Erfarenhetskrav En nyutexaminerad barnskötare utan erfarenhet genomgår ett introduktionsår med handledare. Språkkrav God förmåga att kommunicera och uttrycka sig på svenska i tal och skrift. 4 [10]

96 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Pedagog med inriktning förskola Uppdrag Grunden för uppdraget för kategorin pedagog med inriktning förskola motsvarar den för barnskötare (se ovan) men med ett utökat ansvar kopplat till det pedagogiska uppdraget för att utveckla och stärka kvaliteten i utbildningens innehåll och genomförande. Pedagogen bistår förskollärare utifrån sitt särskilda utbildningsområde. Pedagogen bidrar till kollegors lärande genom t ex föredrag, handledning eller andra typer av utbildningsinsatser inom sin ämneskunskap. Utbildningskrav Barnskötarutbildning kompletterad med eftergymnasial utbildning eller högskolekurser inom relevanta ämnesområden motsvarande 1 2 års heltidsstudier. Exempel på ämnesområden kan vara estetik, Interkulturalitet, flerspråkighet På sikt kan KY-utbildning Pedagog med inriktning förskola vara aktuell. Denna utbildning är i dagsläget under framtagande på nationell nivå. Erfarenhetskrav Erfarenhet från arbete i förskola minst 3 år. Språkkrav Mycket god förmåga att kommunicera och uttrycka sig på svenska i tal och skrift. 2.2 Organisation och arbetssätt för de nya yrkesnivåerna Assistent Med utgångspunkt i nuvarande organisation arbetar assistenten tillsammans med arbetslaget utifrån framtagen uppdragsbeskrivning med huvudfokus på praktiska arbetsmoment med och kring barnen. Beroende på förskolans storlek och arbetssätt kan assistenten fungera som en gemensam resurs för hela förskolan i praktiska arbetsmoment eller knuten till en barngrupp. I en förskola med flera assistenter kan den mest erfarna assistenten vid behov gå in som vikarierande barnskötare i verksamheten. Assistenten går efter vikariatet tillbaka till sin ordinarie tjänst som assistent Pedagog Rollen som pedagog kan börja tillämpas enligt de kriterier och kvalifikationer som tagits fram. Förskolechef avgör hur pedagogens kompetens kommer till bäst nytta inom förskolan. Anställningen föreslås inledningsvis vara en tidsbegränsad anställning med lönepåslag i två år. Beslut om permanent utformning tas efter utvärdering. 2.3 De nya rollernas påverkan för nuvarande och framtida medledare De nya kategorierna inom förskolan kommer påverka medledare på följande sätt Befintliga medledare (barnskötare): Tillsvidareanställda - Tillsvidareanställda barnskötare behåller befattningen barnskötare vid införandet av de nya kategorierna. På sikt kommer utbildning att krävas. Under en omställningstid förväntas barnskötaren genomgå barnskötarutbildning* för att kunna fortsätta arbeta som barnskötare. Utbildningsförvaltningen kommer att se över möjligheten till validering av befintlig utbildning och kompetens mot Barn- och fritidsprogrammet samt möjligheten att upphandla uppdragsutbildning motsvarande delar i Barn- och fritidsprogrammet. 5 [10]

97 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Visstidsanställda med månadslön behåller befattningsbenämning enligt anställningsavtalet. Vid förnyat avtal ändras befattningsbenämningen till benämning utifrån uppställda krav. Det kan innebära att den som idag är anställd som barnskötare istället kan få titeln assistent. Visstidsanställda med timlön - anställningsavtal skrivs snarast möjligt om till aktuell benämning utifrån uppställda krav Nyanställda efter införandet (avser ej förskollärare): Med utbildning Personer med barnskötarutbildning motsvarande gymnasienivå* anställs som barnskötare tillsvidare eller visstid. Vid tillsvidareanställning genomgår barnskötaren ett introduktionsår med extra stöd av handledare samt en introduktionsplan för att få en bra introduktion i yrket. Vid visstidsanställning genomgår barnskötaren väsentliga delar av introduktionsåret. Utan utbildning Personer utan barnskötarutbildning motsvarande gymnasienivå anställs som assistent med visstidsanställning. Personer som inte har barnskötarutbildning motsvarande gymnasienivå* kan i enlighet med nuvarande bestämmelse på utbildningsförvaltningen inte få en tillsvidareanställning som barnskötare. Vid en eventuell konvertering enl LAS övergår anställningen därför till en assistenttjänst. Kompetensutvecklingsplan för att uppnå barnskötarkompetens tas fram. *Gymnasiets Barn- och fritidsprogram 3 Genomförandeplan Genomförandeplanen avser att förtydliga de steg som ett genomförande förutsätter. I tids- och aktivitetsplanen beskrivs aktiviteter i korthet samt ungefärlig tidplan för dessa. I efterföljande avsnitt beskrivs aktiviteterna mer utförligt. 3.1 Tids- och aktivitetsplan De nya kategorierna föreslås införas under våren när de formella och administrativa stegen genomförts, dock senast 1 juli Tids- och aktivitetsplan: Aktivitet Kommentar Tidpunkt/klar Samverka organisationen Facklig samverkan/förhandling Snarast efter beslut Kommunikationsinsatser Interna och externa kommunikationsinsatser Snarast efter beslut med stöd av kommunikatörer. Kommunikationsplan tas fram. Framtagande av stödmaterial/- workshop el motsvarande för att föra dialog och skapa samsyn kring förändringen. Administrativa aspekter Beställning och införande av nya koder i lönesystem. Kontakt med SKL. Under våren, klart senast 30 juni Arbetsvärdering Arbetsvärdera de nya rollerna Assisten samt Pedagog enligt MIA - system I ord process för arbetsvärdering. Skriva nya avtal vid Vid förlängning av visstidsanställda Succesivt efter beslut 6 [10]

98 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen förlängning av visstidsanställda Kartlägga tillsvidareanställdas utbildningsnivå och ta fram kompetensutvecklingsplaner. Uppdragsutbildning och validering Utveckla introduktionen Utvärdering och uppföljning ska hänsyn tas till de krav som ställs på respektive kategori. Kompetensutvecklingsplan för att Assistenter ska kunna nå barnskötarkompetens samt barnskötare som vill vidareutvecklas till Pedagog Koppling till ord process för utvecklingssamtal. Se över möjlighet att ta fram Uppdragsutbildning och system för validering mot Barn- och fritidsprogrammet för att möjliggöra att fler erhåller barnskötarutbildning. Gemensamt för alla i förskolan samt för specifika roller t ex introduktionsår för nyutbildade barnskötare. Ta fram modell för handledning av nyutbildade barnskötare Utvärdering av roller och arbetssätt samt den risk- och konsekvensanalys som tagits fram. och när nya befattningar formellt blivit klara. Start vår Klart 31 dec 2019 Start efter beslut Klar 30 juni Två år efter införandet. Aug Formella och administrativa aspekter En förändring av kategorier kräver ett antal formella aktiviteter MBL Den fackliga organisation som i första hand berörs av de förändrade rollerna är kommunal som organiserar barnskötare. Lärarförbundet som organiserar förskollärare bedöms också beröras av förändringen. Under framtagande av denna skrivning har fackförbunden i samband med Förskoleutskottet informerats samt vid separata möte fått ge inspel till både de preciserade kategorierna samt deltagit vid framtagandet av risk- och konsekvensanalysen. De fortsatta stegen är av mer formell karaktär och sker inom ramen för vårt samverkansavtal Koder i system De nya kategorierna ligger inom barnskötarrollen och kommer även fortsättningsvis klassificeras med samma övergripande AID-kod. Denna används t ex vid lönejämförelser. Det som är aktuellt att ändra är befattningskoden och befattningsbenämningen (inom AID-koden). De nya titlarna Assistent och Pedagog behöver kommuniceras och beställas hos Sveriges kommuner och landsting (SKL) och kodas om i vårt lönesystem. Konstateras kan att en majoritet av våra barnskötare kommer även fortsättningsvis ha kvar samma koder och klassificeringar Nya anställningsavtal för visstidsanställda som saknar utbildning Vid förlängning av visstidsanställda ska hänsyn tas till de krav som ställs på respektive kategori Arbetsvärdering De nya titlarna Assistent och Pedagog behöver arbetsvärderas i enlighet med MIA. Detta sker vid kommande arbetsvärdering. 7 [10]

99 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen 3.3 Kommunikationsinsatser Rollerna inom förskolan har under en lång tid bestått i just barnskötare och förskollärare. Att bredda antalet roller kommer sannolikt väcka intresse hos andra arbetsgivare inom förskoleområdet då detta är något unikt för Botkyrka och ett par andra kommuner. Det är också viktigt att skapa förståelse för orsakerna till och på vilket sätt denna förändring kommer genomföras. För våra medledare inom förskola är det av största vikt att de får tydlig information om hur dessa förändringar kommer att beröra dem och deras arbete. Vid ett beslut att gå vidare med uppdraget att bredda antalet kategorier barnskötare krävs omfattande kommunikationssinsatser, så väl interna som externa. Kommunikationsplan för förändringen tas därmed fram Interna kommunikationsinsatser Inom förskolan berörs samtliga anställda av förändringen. Den första gruppen intressenter är förskolechefer som behöver hög kunskap om förändringen för att kunna förmedla och agera enligt den nya organisationen. Övrig personal inom förskolan (barnskötare och förskollärare) behöver också förstå och föra dialog kring roller och förväntningar. I detta sammanhang kan stödmaterial för kommunikation bidra till samsyn kring förändringen och de nya rollerna. Övriga Utbildningsförvaltningen bör ha kännedom om förändringen inom förskolan liksom övrig kommunal organisation med tjänstemän och politiker Externa kommunikationsinsatser Som externa intressenter räknas bland annat Vårdnadshavare men även potentiella framtida anställda, andra arbetsgivare och Sveriges kommuner och landsting. Behov finns av omfattande extern kommunikation. 3.4 Utbildningsinsatser och kompetensutveckling En kartläggning av tillsvidareanställdas utbildningsnivå behöver uppdateras och kompetensutvecklingsplaner tas fram för barnskötare som saknar adekvat utbildning. Förvaltningen behöver även se över vilka möjligheter som finns att på olika sätt underlätta/skapa förutsättningar för outbildade medledare att kunna utbilda sig och samt ekonomiska förutsättningar för detta. Det kan röra sig om en uppdragsutbildning samt möjlighet till validering av tidigare utbildningar och kompetenser. En genomgång av mallar för medarbetarsamtal och lönesamtal behöver ske för att dessa ska överensstämma med de nya kategorierna samt den reviderade läroplanen. En utvecklad introduktion för förskolans personal förväntas höja kvaliteten inom förskolan och ge ökad förståelse för uppdraget. Introduktionen bör dels vara gemensamt för alla i förskolan samt för specifika roller t ex introduktionsår för nyutbildade barnskötare. För denna grupp föreslås också en modell för handledning. 3.5 Uppföljning och utvärdering För att säkerställa att införandet av de nya kategorierna barnskötare uppfyllt de förväntningar som uppdraget angett föreslås en uppföljning och utvärdering. En första uppföljning bör ske ca ett år efter att de första assistenterna och pedagogerna anställts. Uppföljning bör ha utgångspunkt i hur väl förändringen svarat upp mot syftet, behov av förändringar, bedömning av de risker som identifierats i risk- och konsekvensanalysen, samt ekonomiska konsekvenser. Efter ca två år genomförs en mer omfattande utvärdering. 8 [10]

100 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen 4 Risk- och konsekvensanalys De risker och konsekvenser som identifierats i uppdraget kan sammanfattas att tillhöra två kategorier: konsekvenser som i första hand innebär att kvaliteten påverkas negativt samt de risker som har en påverkan på medledares arbetsmiljö i form av ohälsa eller olycksfall. 4.1 Arbetsmiljörisker Utifrån ett arbetsmiljöperspektiv har främst två risker identifierats: Bristfällig information och kunskap om förändringen Otillräcklig information om förändringarna kan leda till oro och ohälsa. Detta avser främst kommunikationen inför förändringen. Risken bedöms som medelhög sett både till sannolikheten för att den ska uppstå samt hur allvarliga konsekvenserna bedöms bli om risken besannas. Åtgärd: upprätta en kommunikationsplan för att förtydliga syftet med förändringen samt vad den innebär för olika intressenter. Kommunikationsplanen bör upprättas omedelbart efter fattat beslut. Förslag på inledande kommunikationsinsats är Frågor och svar med de vanligaste frågorna som berör många medledare både inom och utanför förskolan. Både verksamhetsledning och förskolechefer har en viktig roll i att kommunicera. Ansvarig för att åtgärderna genomförs är verksamhetschef förskola. Otydlig arbetsfördelning med fler kategorier barnskötare Fler kategorier kan skapa hierarkier och otydlighet i arbetsfördelning mellan medledare som kan leda till konflikter. Denna risk uppstår först efter ett eventuellt införande men kan minskas med rätt inledande kommunikationsinsatser som skapar tydlighet kring de olika uppdragen för respektive yrkesroll. Risken bedöms som medelhög sett både till sannolikheten för att den ska uppstå samt hur allvarliga konsekvenserna bedöms bli om risken besannas. Åtgärd: Utöver den inledande kommunikationen inför införandet av nya kategorier barnskötare behöver möjlighet till dialog och samtal kring arbetssätt och nya roller finnas i arbetsgrupperna. Förskolechefen behöver vara uppmärksam på signaler om ohälsa till följd av de nya kategorierna. Ansvarig för åtgärden är verksamhetschef förskola tillsammans med förskolechefer. Stora löneskillnader En konsekvens av flera kategorier barnskötare är ett differentierat löneläge då arbetsinnehållet skiljer sig åt. Åtgärd för att skapa förståelse för detta är att förtydliga kriterierna för lönesättning. Lönesättning och löneutveckling sker enligt våra lönekriterier där hänsyn tas till bl a roll, ansvar och prestation. Våra löneavtal styr ingångslönen för utbildad respektive outbildad personal. Riskanalysen avseende arbetsmiljörisker har genomförts tillsammans med representanter för kommunal och lärarförbundet. Riskanalysen kommer att följas upp i flera steg med en första avstämning i mars Slutlig uppföljning sker senast i december Ansvarig för uppföljning är verksamhetschef förskola. 4.2 Övriga risker som har identifierats: Allmänhetens och vårdnadshavares uppfattning av förändringen En risk som lyfts är att allmänheten samt vårdnadshavare upplever att förändringen innebär en sänkning av kompetenskraven hos medledare då förvaltningen inför en roll som saknar utbildningskrav. Även i denna fråga är kommunikationen central för att skapa förståelse för syftet med förändringen och vilken påverkan den förväntas få för barnen i förskolan likväl som för de 9 [10]

101 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen som arbetar i förskolan. Högre lönekostnader för pedagoger Förvaltningen bedömer att barnskötarkategorin Pedagog har en högre lönenivå än den generella för barnskötare vilket kan medföra högre lönekostnader för enskilda förskolor. Denna aspekt har beskrivits i förvaltningens Kompetensförsörjningsplan för där behov av extra finansiering har lyfts. Skulle de extra medlen utebli innebär det att enskilda förskolors ekonomi avgör möjligheten att anställa denna kategori barnskötare. Pedagoger anställs istället för förskollärare En risk som lyfts är att pedagoger anställs istället för förskollärare med anledning av lägre lönekostnad för pedagog jämfört med förskollärare. Detta skulle kunna medföra att förskollärarna får svårare att fullfölja sitt uppdrag utifrån läroplanen samt en ökad arbetsbelastning för förskollärarna. Förvaltningens ståndpunkt är att förskollärarens uppdrag och ansvar är tydligt framskriven i läroplanen och att dessa arbetsuppgifter inte kan utföras av en pedagog. Förvaltningens avsikt är inte att minska antalet förskollärare. Däremot förväntas införandet av nya kategorier barnskötare förtydliga arbetsfördelningen inom förskolan viket skapar utrymme för förskolläraren att i högre utsträckning kunna fokusera de arbetsuppgifter som är kopplade till undervisning. Utbildningskravet för barnskötare innebär att vi inte lyckas bemanna med barnskötare Kravet på utbildning för barnskötare har definierats som motsvarande gymnasieskolans Barnoch fritidsprogram vilket i praktiken innebär 1300 poäng. Detta skulle vid rekrytering diskvalificera personer med kortare utbildningar med inriktning på arbete som barnskötare, t ex vuxenutbildning. Förvaltningen behöver utvärdera vilka konsekvenser detta får och om en förändrad bedömning av godkänd utbildning behöver göras. Förvaltningen behöver också föra dialog med utbildningsaktörer för andra utbildningar än den som sker i gymnasial regi kring utbildningarnas innehåll och relevans för förskolan. 4.3 Ekonomiska förutsättningar De utbildnings-och kompetensutvecklingsbehov som beskrivits avseende uppdragsutbildning och validering kan komma att innebära en kostnad för förvaltningen beroende på utformning och omfattning. Vi har idag en lönebild som har sin grund i bland annat befattningens uppdrag, ansvarsgrad, utbildningsnivå och omvärldsfaktorer, t ex konkurrens. Med nya kategorier barnskötare är det främst lönenivån för pedagog som bedöms innebära en höjd lönenivå i form av ett föreslaget lönetillägg. Beroende på antal pedagoger kommer den totala lönesumman att öka. Förvaltningen har lyft båda aspekter i utbildningsförvaltningens kompetensförsörjningsplan med syfte att förtydliga förvaltningens behov av ytterligare ekonomiska medel. 10 [10]

102 Riskbedömning och åtgärd Mata in och välj alternativ i alla de inramade fälten nedan. En i ett fält markerar att det finns en stödtext som muspekaren. Du bekräftar en inmatning och förflyttar dig med TAB/. Om du får en varning i ditt program användning av makron, aktivera dem! Det är en förutsättning för att knapparna längst ned ska fungera. Datum (åååå-mm-dd) Arbetsplats Deltagare: (i särskild flik) Det finns en särskild flik här i arbetsboken där de som Ansvarig chef Endast en alternativknapp kan väljas i varje fält. Har skyddsombudet deltagit? Ja Genomförd med anledning av Årlig kartläggning Förestående förändring Något har hä Kort förklaring (max 100 tkn) Kategori Fysisk Psykosocial Organisatoris Risk/förbättringsområde (max 200 tkn) Värdera sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall på arbetsplatsen ska uppstå och vilka konsekvenser det kan få med stöd av matrisen här till höger. Vilken sannolikhet är det att observationen ska inträffa eller hur ofta kan det tänkas inträffa? Om det händer, hur allvarlig konsekvens kan det i värsta fall få? Sannolikhet Konsekvens Risk (utifrån värderingen ovan) R1 Åtgärd (max 200 tkn) Klart när Ansvarig (åååå-mm-dd) Den samlade bedömningen ger en riskklassning tabellen ovan. Behovet av åtgärd ska bedömas m vägledning från tabellen. Den slutliga bedömning ifrån våra förhållanden, där utgångspunkten är at ska reduceras så långt det är rimligt. När allt är ifyllt kan du skriva ut en papperskopia v knappen nedan. Överför slutligen till fliken Uppföl Uppföljning (åååå-mm-dd)

103 visas med m om Stöd för ifyllnad: Utgå från den sammanställning som gjorts vid den regelbundna undersökningen av arbetsförhållanden. Vid en förestående förändring blir konsekvensutredningen utgångspunkt. Har det hänt en arbetsskada eller ett tillbud, utgå från den efterföljande utredningen om händelsen. änt sk Nej Börja med att spara den här filen under ett eget namn på din förvaltnings eller enhets egen lagringsenhet (Spara som). Det är i den här sparade filen som du sedan gör alla dina riskbedömningar och följer upp åtgärder! Fyll i inmatningsformulärets alla inramade fält här till vänster, förflytta dig med TAB. Värdera varje noterad risk utifrån sannolikheten att den ska inträffa i framtiden och markera på en skala 1-5. Bilden nedan kan vara ett stöd i bedömningen: Värdera på samma sätt konsekvensen om ohälsan eller olycksfallet skulle inträffa och markera på en skala 1-5. Bilden nedan kan vara ett stöd i bedömningen: Värderingen av sannolikhet och konsekvens resulterar i en riskklassning enligt matrisen i formuläret. Med stöd av tabellen i formuläret ska behovet av åtgärd bedömas. Våra förhållanden ska vara vägledande, där utgångspunkten måste vara att alla risker ska reduceras så långt det är möjligt. g enligt med en gen ska utgå tt alla risker via ljning! När hela inmatningsformuläret är ifyllt, för över allt till fliken Uppföljning genom att klicka på knappen längst ned i formuläret. (vill du skriva ut själva riskbedömningen kan du använda den särskilda knappen för utskrift innan överföringen till fliken Uppföljning) På fliken Uppföljning ska ärendets status markeras med hjälp av alternativen i listrutan som visas i kolumnen Status. Uppdatera sedan statusen i den kolumnen vartefter åtgärderna genomförs. Om du har ytterligare riskbedömningar som ska göras nu direkt, gå tillbaka till fliken Inmatning och fyll i nya uppgifter i formuläret. När du är klar, Spara och stäng filen.

104

105 Sammanställning och uppföljning av riskbedömningar och åtgärder Datum Arb.plats Chef SO Anledning Förklaring Kategori Risk/förbättringsomr. S K Risk Åtgärd Klart Ansvarig Status Uppföljning Verksamhetsområde förschristina Carlsson Nej Förestående förändring Förslag om breddad barnskötarroll med tre kategorier. Organisatorisk Verksamhetschef förskointe startat Verksamhetsområde förschristina Carlsson Nej Förestående förändring Förslag om fler kategorier barnskötare inom utbildningsförvaltningen Verksamhetsområde förschristina Carlsson Nej Förestående förändring Förslag om fler kategorier barnskötare inom utbildningsförvaltningen Organisatorisk Organisatorisk Fler kategorier barnskötare kan skapa otydlig arbetsfördelning och hierarkier inom barnskötargruppen vilket kan leda till konflikter. Otydlig eller bristfällig kommunikation inför införandet skapar oro bland medledare med risk för ohälsa Kommunal lyfter en risk för stora löneskillnader mellan kategorierna barnskötare. 3 3 R3 Utöver den inledande kommunikationen kring nya kategorier behöver det finnas möjlighet till dialog och samtal om arbetssätt och nya roller i arbetsgruppen 3 3 R3 Tydlig ansvarfördelning utifrån kommunikationsplan. Omfattande kommunikation direkt efter eventuellt beslut 3 3 R3 Förtydliga kriterier för lönesättning. Lönesättning och löneutv sker enl våra lönekriterier med hänsyn till roll, ansvar och prestation. Löneavtal styr ingångslön för tb tb l Verksamhetschef förskointe startat Verksamhetschef förskola

106 Deltagare vid riskbedömningar Datum Arb.plats Deltagare Verksamhetsområde förskola Sara Dahl, bitr verksamhetschef förskola, Sofia Berger HR-strateg UF, För kommunal: Jessica Eriksson och Alexander Löfkvist Trapp För lärarförbundet: Mirilinda Quranolli och Pernilla Lahti

107 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport 2017/2018 (UF/2018:351) Beslut Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningen kvalitetsrapport 2017/2018. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att genomföra, följa upp och utvärdera kvalitetsarbetet i enlighet med det som framkommer i kvalitetsrapport 2017/2018. Sammanfattning Kvalitetsrapporten för läsåret 2017/2018 på huvudmannanivå är den samlade nulägesbeskrivningen för skolformerna som bedrivs inom utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Den bygger på verksamhetsområdenas kvalitetsrapporter, dialoger med representanter från verksamhetsområdena samt ett aktivt arbete av utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. I analysarbetet har mönster, vilka främst kan kopplas till brister i det systematiska kvalitetsarbetet samt till huvudmannens bristande styrning och ledning, framträtt.

108 Utbildningsförvaltningen Kvalitetsstöd TJÄNSTESKRIVELSE [3] UF/2018:351 Referens Frida Lindroth Anders Magnusson Klara Olander Johanna Müntzing Mottagare Utbildningsnämnden Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport 2017/2018 (UF/2018:351) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner kvalitetsrapport 2017/2018. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att genomföra, följa upp och utvärdera kvalitetsarbetet i enlighet med det som framkommer i kvalitetsrapport 2017/2018. Sammanfattning Kvalitetsrapporten för läsåret 2017/2018 på huvudmannanivå är den samlade nulägesbeskrivningen för skolformerna som bedrivs inom utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Den bygger på verksamhetsområdenas kvalitetsrapporter, dialoger med representanter från verksamhetsområdena samt ett aktivt arbete av utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. I analysarbetet har mönster, vilka främst kan kopplas till brister i det systematiska kvalitetsarbetet samt till huvudmannens bristande styrning och ledning, framträtt. Beskrivning av ärendet Kvalitetsrapporten för läsåret 2017/2018 på huvudmannanivå är den samlade nulägesbeskrivningen för skolformerna som bedrivs inom utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun, dvs förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, samt analys och diskussion utifrån påvisade mönster i förhållande till styrdokument. Samtliga läroplansmål från de fem styrande läroplanerna är grupperade till fyra kluster Lärande, Värden, Samverkan och Ansvar. Ambitionen med grupperingen är att beskriva huvudmannens samlade måluppfyllelse, skillnader och likheter mellan de olika skolformerna

109 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Kvalitetsstöd TJÄNSTESKRIVELSE [3] samt styrkor och utvecklingsområden på huvudmannanivå gällande arbetet med läroplansmålen. Under läsåret har huvudmannens systematiska kvalitetsarbete även följts parallellt i samarbetet med Skolverket i form av Samverkan för bästa skola, vilket är initierat efter Skolinspektionens tillsyn På huvudmannanivå baseras detta samarbete på grundantagandet om att bristande likvärdighet är ett problem för förskole- och skolverksamheten i Botkyrka. Kvalitetsrapporten bygger på verksamhetsområdenas kvalitetsrapporter, dialoger med representanter från verksamhetsområdena samt ett aktivt arbete av utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. I analysarbetet har mönster framträtt. Dessa kan främst kopplas till brister i det systematiska kvalitetsarbetet samt till huvudmannens bristande styrning och ledning. Analysen följs av ett slutord där slutsatser dras och där åtgärder initieras. Dessa kopplas samman med åtgärder som tagits fram i samarbetet Samverkan för bästa skola. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Anna-Karin Mäntylä Chef kvalitetsstöd Bilagor Bilaga 1 - Kvalitetsrapport 2017/2018 Bilaga 2 - Kvalitetsrapport verksamhetsområde förskola 2017/2018 Bilaga 3 - Kvalitetsrapport verksamhetsområde grundskola 2017/2018 Bilaga 4 - Kvalitetsrapport verksamhetsområde gymnasieskola 2017/2018

110 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Kvalitetsstöd TJÄNSTESKRIVELSE [3] Bilaga 5 - SBS ÅP förvaltningsnivå ( ) Bilaga 6 - Resultat- och indikatorpalett Botkyrka

111 Kvalitetsrapport läsåret 2017/2018 Huvudmannanivå Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

112 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Innehåll Kvalitetsrapport läsåret 2017/ Förvaltningschefens förord... 3 Sammanfattning Inledning Metod Styrdokument Kluster Lärande Läroplansmål och måluppfyllelse Tidigare års kvalitetsarbete Nuläge Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget Kluster Värden Läroplansmål och måluppfyllelse Tidigare års kvalitetsarbete Nuläge Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget Kluster Samverkan Läroplansmål och måluppfyllelse Tidigare års kvalitetsarbete Nuläge Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget Kluster Ansvar Läroplansmål och måluppfyllelse Tidigare års kvalitetsarbete Nuläge Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget Huvudmannens organisation Skolinspektionens granskningar och tillsyn Genomförda granskningar och tillsyn Beslut efter granskningar och tillsyn Sammanfattande analys och huvudmannens utvecklingsområden Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannens bristande styrning och ledning Slutord Bilaga Kluster Lärande Bilaga Kluster Värden Bilaga Kluster Samverkan Bilaga Kluster Ansvar Bilaga 5 Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål och budget [35]

113 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Kvalitetsrapport läsåret 2017/2018 Förvaltningschefens förord I Botkyrka möter utbildningsförvaltningen medborgarens behov med utgångspunkt i lust, lärande och utveckling. Vi ger barn och elever en grundläggande förståelse och goda förutsättningar att utveckla användbara förmågor och kompetenser, och vi vet att meningsfulla sammanhang, professionens skicklighet, stödjande strukturer och tydligt pedagogiskt ledarskap är av avgörande betydelse för god kvalitet och i förlängningen förbättrade resultat. Genom design av utmanande lärmiljöer, genom utforskande arbetssätt, professionernas skicklighet och genom effektiv organisation gör verksamheterna avgörande skillnad, varje dag, för våra barns och ungas möjligheter att, enskilt och tillsammans med andra, utvecklas till kompetenta medborgare med goda möjligheter att själva och tillsammans med andra forma sina liv. Denna kvalitetsrapport ger en övergripande bild av verksamheterna och kvaliteten, relaterad till de mål som styr våra verksamheter. Rapportens utgångspunkt är att beskriva ett nuläge och med nuläget som språngbräda ta oss an utmaningar med avseende på förbättrade resultat. Centralt i våra strävanden är det kompensatoriska uppdraget. Alla barn och elever har en obestridlig rätt att, utifrån sina förutsättningar och med stärkt självkänsla, utvecklas och lyckas i en kontext präglad av tilltro, demokrati, sammanhang och mening. Kvalitetsrapporten är en central del i det systematiska kvalitetsarbetet. I rapporten sammanfattas verksamheternas engagerade arbete, resonemang förs och genom analysen både förstår vi och ser samband som möjliggör kommande planering i ambitionen att bidra till alla barns och ungas fortsatta och förbättrade måluppfyllelse Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Utbildningsförvaltningen 3 [35]

114 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Sammanfattning Kvalitetsrapporten för läsåret 2017/2018 på huvudmannanivå är den samlade nulägesbeskrivningen för skolformerna som bedrivs inom utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun, dvs förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, samt analys och diskussion utifrån påvisade mönster i förhållande till styrdokument. Samtliga läroplansmål från de fem styrande läroplanerna är grupperade till fyra kluster Lärande, Värden, Samverkan och Ansvar. Ambitionen med grupperingen är att få fatt på huvudmannens samlade måluppfyllelse, skillnader och likheter mellan de olika skolformerna samt styrkor och utvecklingsområden på huvudmannanivå gällande arbetet med läroplansmålen. Under läsåret har huvudmannens systematiska kvalitetsarbete även följts parallellt i samarbetet med Skolverket i form av Samverkan för bästa skola, vilket är initierat efter Skolinspektionens tillsyn På huvudmannanivå baseras detta samarbete på grundantagandet om att bristande likvärdighet är ett problem för förskole- och skolverksamheten i Botkyrka. Framtagande av kvalitetsrapporten har byggt på verksamhetsområdenas kvalitetsrapporter, dialoger med representanter från verksamhetsområdena samt ett aktivt arbete av utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. I analysarbetet har mönster framträtt. Dessa kan främst kopplas till brister i det systematiska kvalitetsarbetet samt till huvudmannens bristande styrning och ledning, varpå analysavsnittet också kategoriserats under dessa båda rubriker. Analysen följs av ett slutord där slutsatser dras och där åtgärder initieras. Dessa kopplas samman med åtgärder som tagits fram i samarbetet Samverkan för bästa skola. 4 [35]

115 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018: Inledning Kvalitetsrapporten ingår i utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete som syftar till att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheterna. Den lyfter fram verksamheternas centrala arbetsprocesser, framgångsfaktorer och utmaningar. Resultaten av verksamheternas arbete analyseras och diskuteras i förhållande till styrdokument. Kvalitetsrapportens ger utbildningsnämnden möjlighet att följa upp kvaliteten i Botkyrkas kommunala förskolor och skolor och säkerställa att utbildningen bedrivs enligt de mål och riktlinjer som följer av skollagen, läroplanerna och kommunens styrdokument. Dessutom är kvalitetsrapporten ett viktigt underlag för att definiera behov av utveckling och används för att göra prioriteringar i bl.a. kommande års Mål och budget. Den aktuella kvalitetsrapporten beskriver det genomförda kvalitetsarbetet under läsåret 2017/2018. Läroplanernas övergripande målområden har delats upp i fyra kluster som löper över alla skolformerna. Klusteruppdelningen syftar till att fokusera likheter i de skilda skolformernas målområden och analysen har genomförts utifrån ett helhetsperspektiv som inkluderar samtliga skolformer. Under 2017 påbörjades även samarbetet Samverkan för bästa skola (SBS) med Skolverket, initierat efter Skolinspektionens tillsyn 2016 där myndigheten bedömde att det inom samtliga områden (förskola, förskoleklass/grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola) i varierande grad fanns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Samverkan för bästa skola på huvudmannanivå baseras på grundantagandet om att bristande likvärdighet är ett problem för förskole- och skolverksamheten i Botkyrka. Med nulägesanalysen i Samverkan för bästa skola som utgångspunkt har förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med Skolverket prioriterat två problem som antas orsaka den bristande likvärdigheten - Brister i styrning och ledning samt Brister i huvudmannens arbete att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten i hela styrkedjan. Insatser 1 inom ramen för problemområdena har planerats och påbörjats i samverkan med Skolverket. Effekterna av insatserna förväntas öka kvaliteten i Botkyrkas förskole- och skolverksamhet. 2. Metod I framtagandet av utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport 2018 har transparens samt kontinuerlig dialog med verksamhetsområdena varit prioriterat. En genomgående strävan har varit att samtliga verksamhetsområden ska vara delaktiga i framtagandet av rapporten och metoder som använts har valts utifrån dessa prioriteringar. Det har inneburit att kontinuerlig dialog med representanter för de olika skolformerna fokuserats i framtagandet av utbildningsförvaltningens aggregerade kvalitetsrapport. Nedan följer en sammanfattning av metoder som använts och hur arbetet konkret har genomförts. Verksamhetsområdescheferna har under året genomfört kvalitetsdialoger med sina förskolechefer/rektorer. Med grund i genomförda dialoger samt i enheternas kvalitetsrapporter har de tre verksamhetsområdena sammanfattat arbetsprocesser, framgångsfaktorer och 1 Samverkan för bästa skola åtgärdsplan på förvaltningsnivå 5 [35]

116 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 utmaningar i en övergripande kvalitetsrapport för respektive skolform. Dessa övergripande rapporter har i nästa skede varit utgångspunkt för dialog med kvalitetsstöd gällande verksamhetsområdets pågående kvalitetsarbete. Utifrån verksamhetsområdenas kvalitetsrapporter samt vad som framkommit i dialog med respektive verksamhetsområde har en nulägesbeskrivning formulerats. Konkret har det inneburit att innehållet i kvalitetsrapporterna plockats isär för att fogas samman i nya konstellationer i form av fyra kluster. Syftet med klustren är att beskriva nulägen utifrån ett huvudmannaperspektiv i relation till läroplansmålen, skillnader och likheter mellan de olika skolformerna och verksamheterna förskoleklass och fritidshem samt styrkor och utvecklingsområden på huvudmannanivå gällande arbetet med läroplansmålen. Varje kluster innehåller läroplansmål inom samma område och från samtliga skolformer. Beskrivande processbild över analysarbetet: Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har varit involverade i framtagandet av nulägesbeskrivningen och getts möjligheter att respondera på det som skrivits inom respektive kluster. Tre workshops har under perioden 24 oktober till 7 november genomförts i ledningsgruppen. Vid dessa tillfällen har analysfrågor riktade gentemot respektive kluster formulerats och en lista på underlag som behövs för att kunna besvara formulerade analysfrågor har tagits fram. Vid avslutat workshopstillfälle påbörjades analysarbete utifrån efterfrågat underlag. Med 6 [35]

117 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 utgångspunkt i genomförda dialoger, verksamhetsområdenas tre kvalitetsrapporter och underlag från de tre workshopstillfällena har den slutliga rapporten formulerats. 3. Styrdokument Botkyrka kommun bedriver utbildning inom skolformerna förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Varje enskild skolform har en lagstadgad nationell läroplan som innehåller en del med övergripande mål och riktlinjer. Gemensamt för de olika skolformerna är att de innefattar skrivningar om vilka normer och värden barn och elever bör ha möjlighet att utveckla. Målen anger inriktningen på skolans arbete och refereras till som läroplansmål. I de övergripande målen för grundskola och gymnasieskola anges de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar skolformen. Förskolan, som inte är en obligatorisk skolform, har mål riktade mot verksamheten men däremot saknas uppnåendemål på individnivå. Utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun bedriver även verksamheterna förskoleklass, som följer läroplanen för grundskola, och fritidshemmet, som följer läroplanerna för grundskola och grundsärskola. Utvärdering av huvudmannens arbete för god måluppfyllelse gällande läroplansmålen är nedan redovisad utifrån fyra kluster. Ambitionen med grupperingen är att få fatt på huvudmannens samlade måluppfyllelse, skillnader och likheter mellan de olika skolformerna och verksamheterna förskoleklass och fritidshem samt styrkor och utvecklingsområden på huvudmannanivå gällande arbetet med läroplansmålen. Botkyrka kommuns utbildningsnämnd har i sitt mål- och budgetarbete för 2018 formulerat sex väsentliga områden; utveckling och kunskaper, likvärdighet, trygghet och studiero normer och värden, ledarskap, strategisk kompetensförsörjning samt stöd och styrning, som ytterligare stöd för huvudmannens arbete mot en ökad måluppfyllelse och högre kvalitet i Botkyrkas förskolor och skolor. Till varje kluster presenteras kopplingar till de väsentliga områdena. 3.1 Kluster Lärande Läroplansmål och måluppfyllelse Nedan följer en tabell innehållande de läroplansmål för respektive skolform som återfinns i klustret Lärande. Kortfattad beskrivning av respektive läroplansmål återfinns i Bilaga 1 Kluster Lärande. Grunden för bedömning av måluppfyllelse är respektive verksamhetsområdes Kvalitetsrapport. 7 [35]

118 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Läroplansmål Skolform Måluppfyllelse Utveckling och lärande Förskola Delvis uppnått Kunskaper Grundskola Delvis uppnått Grundsärskola Delvis uppnått Gymnasieskola Uppnått Gymnasiesärskola Bedömning och betyg Grundskola Delvis uppnått Grundsärskola Delvis uppnått Gymnasieskola Uppnått Gymnasiesärskola Förskoleklass Grundskola Delvis uppnått Fritidshem Grundskola Delvis uppnått Tidigare års kvalitetsarbete Förskola Den pedagogiska dokumentationen rörande det enskilda barnet beskrevs vara i fokus på förskolan. Att den dokumentationen utgör ett underlag i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete är av stor vikt. På grund av att förskolornas pedagogiska dokumentation hade skiftande karaktär på behövde huvudmannen säkerställa likvärdigheten utan att för den skull ta ifrån förskolorna sin autonomi i att utforma den pedagogiska dokumentationen. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Spridningen av betygsresultat var stort mellan elever. Spridningen var också stor utifrån ett genusperspektiv. Lärares undervisningskompetens är den absolut viktigaste faktorn för elevens skolframgång. Att alla elever får möta en kvalitativt god varierad undervisning är av allra största vikt för att eleverna ska kunna få betyg i alla ämnen och därmed ha många utbildningsvägar öppna i framtiden. Under år 2016 hade utvecklingen gått framåt gällande likvärdighet i bedömning och betygssättning men det kvarstod fortfarande förbättringsarbete. Flera tydliga insatser för att säkra likvärdighet genomfördes, bl a skapades par med vänskolor som arbetade med sambedömning mellan skolorna. Grundskolorna i kommunen har även arbetat med sambedömning inom skolan. Ett fåtal skolor lät pedagogerna delta i en kurs om bedömning vid Karlstads universitet. Utbildningen bedömandes falla väl ut och visade på vikten av både ämneskompetens och utvecklad bedömningskompetens. Gymnasieskola Under 2016 pågick ett fokuserat arbete kring normer och värden på alla enheter. Inkludering uppfattades som ett normaltillstånd på samtliga enheter. Uppföljning visade att lärarna hade höga förväntningar på eleverna vilket är en god grund för elevernas lärande. Arbete kring trygghet och studiero pågick på alla enheter dock med varierande tillvägagångssätt. Risk för 8 [35]

119 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 ökad segregerad gymnasieskola på grund av organisationen av programfördelning beskrevs. Skolinspektionen ansåg att det normkritiska arbetets möjligheter borde framhållas och att värdegrundsarbetet kopplades till läroplansmål och undervisning. Skolinspektionen bedömde vid tillsynen 2016 att eleverna på en gymnasieskola inte får veta vad som krävs för att nå olika kunskapskrav i tillräcklig utsträckning. Elevenkäten 2016 visade liknande tendenser på samma skola. Ett par av enheterna uppgav att de ämnesnätverk, som vid tillfället låg vilande, hade bidragit till en mer likvärdig bedömning och betygssättning för eleverna. Fritidshemmet I stort uppgav eleverna att de kände sig trygga och hade roligt på fritids samt att personalen var lyhörd, men stora variationer kvarstod i fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete. Det var också synbart att andelen utbildade fritidspedagoger var låg och att andelen var minskande. Sedan 1 juni 2016 finns det nya avsnitt i läroplanen för fritidshemmet i syfte att öka pedagogisk kvalitet och likvärdighet. I Skolinspektionens tillsynsbeslut påpekades att huvudmannen inte satt upp mål för uppföljning av resultat och måluppfyllelse i fritidshemmet. De nya avsnitten om syfte och centralt innehåll uppfattades i sig som otydliga vad gäller resultat och måluppfyllelse Nuläge Inom kluster Lärande är den mest utmärkande likheten mellan alla skolformerna bristen på likvärdighet såväl inom som mellan enheter, vilket är ett känt faktum sedan tidigare. Som ett led i att komma till rätta med problematiken deltar Botkyrka kommun i Samverkan för bästa skola. Pedagogiskt ledarskap och undervisningens kvalitet Inom alla skolformer lyfter man vikten av det pedagogiska ledarskapet i syfte att utveckla ett gott lärande för barnen och eleverna. Undervisningens kvalitet är något som alla skolformerna berör. Det råder dock fortfarande oklarheter kring vad detta egentligen är och gemensamma definitioner saknas. Kompetensbrist är ett återkommande tema inom alla skolformer. Däremot skiljer det sig vari bristerna består. Verksamhetsområdet förskola belyser framför allt att bristerna är av grundläggande karaktär, till exempel att personalens brister i det svenska språket innebär att det inte går att fullfölja uppdraget. I förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola samt gymnasiesärskolan finns det utmaningar gällande formell behörighet hos personalen. Inom gymnasieskolan däremot finns det hög grad av behörig personal men det lyfts fram att verksamhetsområdet behöver utveckla sin kompetens inom undervisningsmetoder. Inom alla skolformerna beskriver man åtgärder i form av intern och extern utbildning. 9 [35]

120 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Uppföljning av resultat Verksamhetsområde förskola har arbetat mycket med språkutvecklande arbete inom alla sina förskolor. Utifrån det har det konstaterats att arbetet fungerar bäst i de förskolor där förskolechefen tydliggör uppdraget, där strategier och riktlinjer är förankrade och där förskolepersonalen gemensamt reflekterar över uppdrag och förhållningssätt. Även lärmiljöer i förskolan har hög prioritet när det kommer till att kartlägga kvaliteten. Av förskolans kartläggning framgår att de flesta förskolor har eller är på väg att skapa lärmiljöer som överensstämmer med det kommunala styrdokumentet pedagogiska lärmiljöer. Däremot saknas i nästan alla förskolor en deklaration kring vilket förhållningssätt och arbetssätt som är önskvärt i rummen. Under läsåret 17/18 har positiva effekter på elevers kunskapsresultat kunnat ses både på grundskolan och gymnasieskolan. Inom verksamhetsområdet grundskola har ett ambitiöst arbete med täta uppföljningar med elever och vårdnadshavare, motiverande samtal samt stöd i form av regelbundna enskilda samtal med eleverna med fokus på att hjälpa dem att strukturera och förstå vad som saknas och vad som behöver göras för att uppnå ett betyg genomförts. Flera av skolorna menar att huvudmannens krav på tät uppföljning på elevnivå hade stor betydelse för effekten på insatsen. Insatserna genomfördes på skolnivå och antal elever som efter höstterminens betyg i åk 9 inte var behöriga till gymnasieskolan minskade med 25 %. Verksamhetsområde gymnasieskola har analyserat hinder för att erhålla examen och identifierat mönster för elever som nästan når examen. Utifrån analysen har förändringar på strukturell nivå skett, så som att skolorna har förändrat rutiner kring gymnasiearbetet i syfte att ge eleverna bättre förutsättningar att fullfölja arbetet med betyget E. Ytterligare insatser som gett resultat på de hinder som framkommit i analysen har handlat om arbetet med att tidigt identifiera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Andelen elever i kommunens gymnasieskolor som uppnår gymnasieexamen har ökat under de senaste åren. På de högskoleförberedande programmen är ökningen 9,1 % mellan åren Motsvarande siffra för de yrkesförberedande programmen är hela 46,5 %. Bedömning och betygsättning är en myndighetsutövning vilken kan komma att påverka elevernas framtida möjligheter. Kartläggning och bedömning av kunskaper kräver stöttande strukturer. Grundskolan och gymnasieskolan har arbetat med att få tillstånd sambedömning som ett led i att skapa samsyn kring kartläggnings- och bedömningssituationer. Inom grundsärskolan har det identifierats ett behov av att stärka upp arbetet kring bedömning och betygssättning varför huvudmannen ingått ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som stöd i processen. Språkutveckling Alla verksamhetsområden fokuserar det språkutvecklande arbetet. I förskolan handlar det mycket om dialogen och samtalet med barnen vilket underlättas av mindre gruppkonstellationer. Inom förskoleklassen och grundskolans tidigare år kopplas det språkutvecklande arbetet främst till tidig läsinlärning genom t ex Bornholmsmodellen. I grundskolans senare år och gymnasieskolan framhålls arbetet med att utveckla språket i alla ämnen som en framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse. För särskoleformerna handlar det om kommunikationsutveckling utifrån elevernas individuella förutsättningar. 10 [35]

121 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 På huvudmannanivå kan vi konstatera att vi inte har tillräckliga underlag för att göra en analys av nyanländas lärande och vilka faktorer som påverkar resultatet Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget 2018 Det väsentliga området som är kopplat till kluster Lärande är Utveckling och kunskaper. Beskrivning av de väsentliga områdena återfinns i Bilaga Kluster Värden Läroplansmål och måluppfyllelse Nedan följer en tabell innehållande de läroplansmål för respektive skolform som återfinns för klustret Lärande. Kortfattad beskrivning av respektive läroplansmål återfinns i Bilaga 2 Kluster Värden. Grunden för bedömning av måluppfyllelse är respektive verksamhetsområdes Kvalitetsrapport. Läroplansmål Skolform Måluppfyllelse Normer och värden Förskola Delvis uppnått Grundskola Delvis uppnått Grundsärskola Delvis uppnått Gymnasieskola Delvis uppnått Gymnasiesärskola Barns inflytande Förskola Delvis uppnått Elevers inflytande Grundskola Delvis uppnått Grundsärskola Delvis uppnått Gymnasieskola Ej uppnått Gymnasiesärskola Tidigare års kvalitetsarbete Under kluster Värden återfinns tre läroplansmål. I tidigare års kvalitetsarbete presenteras respektive skolform var för sig, vilket i viss mån försvårar jämförelser med årets rapport. För att ändå kunna sätta beskrivet nuläge i relation till en bakgrund återges nedan en kort sammanfattning baserad på tidigare kvalitetsarbete. Sammanfattningen utgår från de läroplansmål inom respektive skolform som nu återfinns inom kluster Värden. Förskola Det har tidigare konstaterats att arbetet med normer och värden inte varit likvärdigt inom Botkyrkas kommunala förskolor. Tidigare påpekades behovet av att verka för att all personal inom kommunens förskolor hade kännedom om den värdegrund som förskolans läroplan utgår från. Det behövde även säkerställas att samtliga som arbetade inom förskola agerade utifrån den värdegrund som anges i styrdokumenten samt att det normkritiska arbetet behövde utvecklas för att bli mer likvärdigt. 11 [35]

122 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Vidare framgick det att enheterna borde sträva efter att organisera verksamheten så att barnen fick möjlighet att visats i små grupper under dagen. Detta eftersom den begränsade barngruppen definierades vara något som ökade barnens reella möjligheter till inflytande. I tidigare kvalitetsarbete angavs också att det formella inflytandet behövde utvecklas genom till exempel systematiserade barnintervjuer och barnråd. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Tidigare har konstaterats en stor variation mellan skolornas arbete med normer och värden, och detsamma gällde för elevers upplevelse av trygghet och studiero. Trots att det då pågick många insatser för att öka tryggheten och studieron så konstaterades att mycket arbete med att säkerställa detta kvarstod. På fritidshemmet kände sig i stort sett alla elever trygga och de uppgav att personalen var lyhörda inför deras önskningar. Samtidigt noterades att andelen utbildade fritidspedagoger var låg, vilket sågs kunna påverka kvaliteten på den utbildning som bedrevs på fritidshemmet. Även inom grundsärskolan beskrevs andelen behöriga pedagoger/lärare minska, vilket var en utveckling som väckte oro. I och med denna trend konstaterades vikten av kompetensutveckling för de assistenter som arbetade i verksamheten. Av tidigare kvalitetsarbete framgår också att alla grundskolors arbete med normkritik behövde säkerställas. Gymnasieskola och gymnasiesärskola I tidigare kvalitetsarbete beskrevs att ett fokuserat arbete kring normer och värden pågått på alla Botkyrkas kommunala gymnasieskolor och att inkludering uppfattades som ett normaltillstånd på samtliga. Arbetet med att öka tryggheten och studieron pågick på alla enheter, dock utifrån varierande tillvägagångssätt. Det noteras att verksamhetsområdet behövde säkerställa alla enheters arbete med normkritik samt att värdegrundsarbetet kopplades till läroplansmål och undervisning. Inom gymnasiesärskolan lyftes svårigheterna med att rekrytera behöriga pedagoger, och vilken betydelse det kan få för utbildningens kvalitet. Behovet av att kompetensutveckla de assistenter som arbetade i verksamheten framhävdes Nuläge Under kluster Värden återfinns tre läroplansmål från de olika skolformerna. Målformuleringarna inom detta kluster är relativt snarlika och skillnaden består framförallt i en progression som kan relateras till stigande ålder hos barnet eller eleven. Konkretiseringen av målen Trots att de tre mål som återfinns under kluster Värden är relativt lika så skiljer sig konkretiseringen av målen mellan de olika skolformerna. Verksamhetsområde förskola 2 relaterar främst arbetet med normer och värden till normkritisk medvetenhet och ett inkluderande arbetssätt, vilket utvecklats med hjälp av bland annat specialpedagogiska insatser. I förskolans verksamhetsplan konstateras även att arbetet med att organisera för 2 Verksamhetsområde förskolas kvalitetsrapport 2017/ [35]

123 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 mindre barngrupper i verksamheterna är en positiv kraft som skapar möjligheter till arbete med det demokratiska uppdraget. I underlaget från grundskolan 3 framgår att man i grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet i arbetet med normer och värden framhåller vikten av att arbeta aktivt med att främja goda sociala relationer. I detta arbete använder man sig bland annat av modellerna TÅGET 4 och MVP 5. Samtidigt som verksamhetsområde grundskola framhäver de sociala relationernas betydelse konstateras att arbetet med normer och värden även har betydelse för undervisningens kvalitet då man kan se kopplingar mellan detta och god studiero i klassrummen. Verksamhetsområde förskola noterar att arbetet med normer och värden fortsatt inte är likvärdigt varken mellan eller inom förskolor, och som möjlig orsak till detta anges bristande kompetens hos dem som arbetar i verksamheten. Trygghetens betydelse Ett tydligt gemensamt drag för alla skolformer är att samtliga, under mål kopplade till detta kluster, lyfter betydelsen av att barn och elever känner trygghet i verksamheten. I förskolan tar det sig uttryck bland annat genom en fokusering på de pedagogiska relationerna mellan barn och personal för att skapa trygghet. Liknande resonemang återkommer i underlaget 6 från gymnasieskolan där man definierar att trygghetsskapandet ligger i det pedagogiska ledarskapet. Ett tydligt exempel på det är hämtat från Tullinge gymnasium, där man efter Skolinspektionens tillsyn 2016 påbörjat ett arbete med att skapa ett klimat i undervisningssituationer för att främja elevernas vilja och trygghet att fråga. Samtliga verksamhetsområden menar också att fungerande samarbete med externa aktörer, så som socialtjänst, polis och BVC, har betydelse för barn och elevers trygghet. Här konstateras att viss samverkan med dessa aktörer, som tidigare fungerat bra, inte gör det i dagsläget. Barn och elevers inflytande Samtliga skolformer påvisar att det finns forum för det formella inflytandet i verksamheterna, i form av bland annat barnråd och elevråd. Gällande det informella inflytandet blir skillnaderna dock mer framträdande. Grundskolan och grundsärskolan uppger att de saknar underlag för att se vilket inflytande eleverna har i undervisningen. Däremot uppger de att eleverna som går på fritidshemmet i stor grad (74%) upplever att de blir lyssnade på. På förskolan sker det informella inflytandet genom att personalen observerar vad barnen är intresserade av och tar avstamp i det när de planerar för fortsatt utbildning och undervisning. På grundsärskolan beskrivs en problembild rörande elevernas kommunikativa förmåga i förhållande till möjligt inflytande. I underlaget från förskolan problematiseras bilden av barnens inflytande i relation till de nationella målen. Till motsats från övriga verksamhetsområden ser verksamhetsområde förskola en möjlig risk i att barns informella inflytande kan bli för framträdande, vilket i sin tur kan ha betydelse för utbildning och undervisning mot de nationella målen. Det beskrives att personalen stundtals intar en efterföljande roll och låter barns intressen styra i allt för stor utsträckning. Både i förskolans, 3 Verksamhetsområde grundskolas kvalitetsrapport 2017/ TÅGET-Tåget är ett våldsförebyggande arbete i skolan för de yngre årskurserna. Elever, skolpersonal och vårdnadshavare får olika utbildningar i hur de kan förebygga våld. 5 MVP-våldsförebyggande arbetet genom metoden Mentors in Violence Prevention 6 Verksamhetsområde gymnasieskolas kvalitetsrapport 2017/ [35]

124 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 gymnasieskolans och gymnasiesärskolans underlag belyses vikten av ett gott ledarskap för att skapa inflytande och trygghet för barnen och eleverna och i underlagen från gymnasieskolan noteras att detta även genererar ökad studiero Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget 2018 Det väsentliga områden som är kopplade till kluster Värden är Trygghet och studio samt Likvärdighet. Beskrivning av de väsentliga områdena återfinns i Bilaga Kluster Samverkan Läroplansmål och måluppfyllelse Nedan följer en tabell innehållande de läroplansmål för respektive skolform som återfinns för klustret Samverkan. Kortfattad beskrivning av respektive läroplansmål återfinns i Bilaga 3 Kluster Samverkan. Grunden för bedömning av måluppfyllelse är respektive verksamhetsområdes Kvalitetsrapport. Läroplansmål Skolform Måluppfyllelse Förskola och hem Förskola Delvis uppnått Skola och hem Grundskola Delvis uppnått Grundsärskola Delvis uppnått Övergång och samverkan Förskola Delvis uppnått Grundskola Ej uppnått Grundsärskola Uppnått Skolan och omvärlden Grundskola Delvis uppnått Grundsärskola Delvis uppnått Utbildningsval arbete och samhällsliv Gymnasieskola Delvis uppnått Gymnasiesärskola Tidigare års kvalitetsarbete Under kluster Samverkan återfinns sammanlagt sex läroplansmål. I tidigare kvalitetsarbete presenteras respektive skolform var för sig, vilket i viss mån försvårar jämförelser med årets rapport. För att ändå sätta innevarande års nuläge i relation till en bakgrund återges nedan en kort sammanfattning baserad på föregående års kvalitetsarbete. Sammanfattningen utgår från de läroplansmål inom respektive skolform som nu återfinns inom kluster Samverkan. 14 [35]

125 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Förskola I föregående års arbete angavs att flertalet kommunala förskolor hade en väl fungerande samverkan med vårdnadshavare samt att det i verksamheterna pågick diskussioner om hur mycket inflytande vårdnadshavare bör ha i utbildningen. Det fördes även diskussioner om formerna för vårdnadshavarnas inflytande och det framgick att likvärdigheten rörande samverkansformer och kommunikation med vårdnadshavare behövde säkerställas. Det konstaterades även att övergången mellan förskola och grundskola var i behov av utveckling och att tydliga gemensamt överenskomna regler och rutiner för avlämnande och mottagande enheter behövde utformas och förankras inom samtliga skolformer. Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Samverkan med vårdnadshavare om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling beskrevs föregående år som relativt god i Botkyrkas kommunala grundskolor. Det konstaterades dock att former för att säkerställa likvärdigheten i kommunikationen med vårdnadshavarna behövde utvecklas. Det framgick att enheterna önskade långsiktiga, stabila digitala lösningar som stödde kommunikationen med elever och vårdnadshavare. En oro fanns för att V-klass ska försvinna liksom tidigare digitala system för kommunikation gjort. Enheterna uttryckte också en önskan om mer omfattande stöd i gränssättning vid vårdnadshavarkontakter som önskade insatser som gick utöver vad som omfattas av styrdokumenten och det föreslogs att gemensamma riktlinjer för detta ändamål skulle tas fram. Majoriteten av grundskolorna beskrev föregående år att de hade ett bra samarbete med närliggande förskola och att övergångarna över lag fungerade bra, vilket konstaterades då stick i stäv med förskolornas upplevelse. Det lyftes även att övergångarna mellan grundskola och grundsärskola behövde utvecklas och systematiseras för att likvärdighet skulle kunna säkerställas. I föregående års kvalitetsarbete framgick att flertalet grundskolor hade en SYV-plan som omfattade hela skolan men att elever i vissa skolor inte fick studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning. Ett bekymmer som uppgavs var att studie- och yrkesvägledningen inte betraktas som hela skolans ansvar och därför sällan ingick i undervisningen. Det konstaterades att det bör upprättas åtgärder för att säkerställa att alla enheter skulle ha ett välförankrat SYV-arbete som omfattade hela skolan och att enheterna behövde göra fler riktade insatser som syftade till att stödja eleverna i gymnasievalet. Gymnasieskola och Gymnasiesärskola Det konstaterades att SYV-verksamheten var väletablerad på samtliga gymnasieskolor men att det fanns anledning till att även fortsättningsvis arbeta vidare med frågorna som ett led i att utveckla och fördjupa skolans kompensatoriska uppdrag och motverka elevers begränsningar i val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesval. Det konstaterades också att former för att kartlägga vad som hände eleverna efter avslutad utbildning borde tas fram. 15 [35]

126 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018: Nuläge Extern samverkan Den externa samverkan handlar om kontakter gentemot såväl vårdnadshavare som arbetsmarknad och vidare studier. Tyngdpunkten för samverkan förskjuts med elevers stigande ålder från vårdnadshavare mot arbetsliv och fortsatta studier. Förskjutningen kan relateras till läroplanerna för respektive skolform. Förskolans mål inom detta kluster handlar främst om vårdnadshavare (Förskola och hem) medan gymnasieskolans har tonvikten riktad mot den samverkan som väntar efter avslutad skolgång (Utbildningsval - arbete och arbetsliv). Grundskolan och grundsärskolan har läroplansmål som riktas mot samverkan med såväl vårdnadshavare som arbetsliv (Skola och hem, Skolan och omvärlden). Skilda målformuleringar till trots återfinns likheter mellan de olika verksamhetsområdena. Både gymnasieskolan 7 och förskolan 8 konstaterar exempelvis att den samverkan som integreras i utbildningen är den som fungerar bäst. Gymnasieskolan beskriver att samverkan är tydligare på de enheter där arbetslivsanknytningen utgör en del av den ordinarie undervisningen och inte endast är en uppgift för studie- och yrkesvägledare. Verksamhetsområde förskola gör ett snarlikt konstaterande då de skriver att den samverkan som sker integrerat i undervisningen och på vardaglig basis, främst vid hämtning och lämning, är den som är mest välfungerande. Vikten av en god, välfungerande samverkan med vårdnadshavare lyfts som en framgångsfaktor. Verksamhetsområdena uppger också att de överlag är framgångsrika i detta arbete och att kontakten med vårdnadshavarna fungerar bra men blir mer sporadisk i takt med elevernas ökade ålder. Intern samverkan Den interna samverkan som beskrivs handlar om övergångar inom och mellan skolformer. Övergångar inom det egna verksamhetsområdet uppges över lag vara välfungerande. Däremot konstaterar såväl verksamhetsområde förskola som verksamhetsområde grundskola 9 att övergångarna dem emellan i dagsläget är bristfälliga och i behov av utveckling. Verksamhetsområde gymnasieskola upplever inte en lika utbredd problematik relaterad till övergångar men uppger att det finns önskemål om att studie- och yrkesvägledarna ska arbeta mer förebyggande i grundskolans senare år då det förekommer att elever har valt fel program när de väl kommer till gymnasieskolan. Detta kan ställas i kontrast till att en stor del av eleverna i årskurs nio uppger att de är nöjda med det stöd de fått av studie- och yrkesvägledaren. I sammanhanget kan noteras att även vissa förskolor arbetar i projekt som kan relateras till yrkesvägledning men att detta arbete inte är systematiserat på övergripande verksamhetsnivå. I motsats till övriga verksamhetsområden uppger grundsärskolan att övergångarna mellan verksamhetsområdena fungerar bra. I kvalitetsrapporten kopplas det goda resultatet till en inarbetad struktur och ett välfungerande samarbete med central förvaltning i samband med övergångar. 7 Verksamhetsområde Gymnasieskolas kvalitetsrapport 2017/ Verksamhetsområde Förskolas kvalitetsrapport 2017/ Verksamhetsområde Grundskolas kvalitetsrapport 2017/ [35]

127 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 En skillnad mellan skolformerna är att det endast är förskolan som framhåller arbetet med V- klass. V-klass ses inte enbart som ett forum för samverkan med vårdnadshavare inom det egna verksamhetsområdet utan beskrivs även vara en röd tråd som löper mellan skolformerna. Ett gemensamt system för kommunikation antas kunna underlätta framtida övergångar då vårdnadshavarna redan i förskolan blir bekanta med det kommunikationssystem som ska följa barnen genom deras utbildning. Slutligen kan konstateras att alla verksamhetsområden upplever att den externa samverkan överlag fungerar tillfredställande medan i stort sett alla verksamhetsområden bedömer att det finns brister i den interna samverkan som sker mellan skolformerna Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget 2018 Ingen direkt koppling till något specifikt väsentligt område finns. 3.4 Kluster Ansvar Läroplansmål och måluppfyllelse Nedan följer en tabell innehållande de läroplansmål för respektive skolform som återfinns för klustret Ansvar. Kortfattad beskrivning av respektive läroplansmål återfinns i Bilaga 4 Kluster Ansvar. Grunden för bedömning av måluppfyllelse är respektive verksamhetsområdes Kvalitetsrapport. Läroplansmål Skolform Måluppfyllelse Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskola Delvis uppnått Förskolechefens ansvar Förskola Delvis uppnått Rektors ansvar Grundskola Delvis uppnått Grundsärskola Delvis uppnått Gymnasieskola Delvis uppnått Gymnasiesärskola Tidigare års kvalitetsarbete Förskola I tidigare års kvalitetsarbete beskrevs att det inom förskolan fanns en utmaning i att anpassa verksamheten för att möta barns behov och förutsättningar. På några enheter upplevde man att barn i behov av särskilt stöd ökat. Enheterna befann sig i olika stadier när det gäller att anpassa verksamheten till barnen. Enheterna lyckades olika bra med att anpassa verksamheten utifrån barnen varför det var önskvärt att man på huvudmannanivå säkrar en likvärdighet på det området. 17 [35]

128 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Grundskola och grundsärskola Elevhälsans arbete fick stort fokus i föregående års kvalitetsarbete. Där beskrevs att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande, förebyggande och stödja arbetet mot elevernas utveckling mot utbildningens mål. I elevhälsoarbetet ska det finnas en samlad kompetens för att arbetet ska ge effekt på elevens lärande. I och med en upplevd ökning av elever med särskilda behov efterfrågades mer handledning och kompetenshöjande insatser från elevhälsan. Det beskrevs att de stora variationerna mellan skolornas systematiska kvalitetsarbete behövde minska. Ett identifierat område var att huvudmannens mål i större utsträckning bör gå i linje med enheternas faktiska behov som synliggöras genom deras systematiska kvalitetsarbete. Gymnasieskola Man kunde se att antalet sökande elever till Botkyrkas kommunala gymnasieskolor ökade. Därmed fanns behov av att erbjuda ett större platsutbud. På enheterna fanns en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och skolledarna var utbildade och erfarna. För att behålla denna personal ansågs det viktigt att såväl lönenivån som kompetensutvecklingsinsatserna håller hög nivå. Inom elevhälsans arbete framkom det att det pågick fördjupat arbete med elevhälsa på samtliga enheter. Detta skedde genom förbättrade rutiner, särskilda stödteam och breddad kompetensutveckling för samtlig personal. Under 2016 kom det många nyanlända elever, vilket ställde höga krav på elevhälsoteamen Nuläge I klustret Ansvar ingår övergripande mål och riktlinjer för förskolechefers och rektorers ansvar samt Uppföljning, utvärdering och utveckling i läroplan för förskolan. Förskolechefs/rektors ansvar handlar om det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas och bedrivs mot de nationella målen, om rektors ansvar för att resultat i skolan följs upp och om uppdraget i dess helhet. Där beskrivs förskolechefs/rektors särskilda ansvar för systematiskt kvalitetsarbete, organisation, arbetsformer och arbetsmiljö, barn- /elevhälsoarbete, personalens kompetensutveckling, externa kontakter och samverkan, ämnesövergripande arbete mm. Det betyder att dessa områden handlar mer om utbildningens förutsättningar än om innehållet. Styrkedjan och det systematiska kvalitetsarbetet Samtliga verksamhetsområden problematiserar runt styrkedjan. Det som framträder i alla kvalitetsrapporter är att det upplevs som att det finns problem i den interna styrkedjan inom verksamhetsområdena samt i förhållande till den förvaltningsövergripande nivån. Gymnasieskolan lyfter att den gemensamma strukturen för verksamhetsplaner, uppföljning och kvalitetsrapporter ännu inte är tillräckligt utvecklad och förtydligad. Förskolan är inne på ett liknande resonemang. Förskolan nämner även att man tillämpar en tillitsbaserad styrning för att öka delaktigheten för chefer och medarbetare. 18 [35]

129 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Förskolan nämner kvalitetsdialogerna mellan enheterna och verksamhetsområdet som en framgångsrik insats för att minska glappet mellan nivåerna. Även grundskolan nämner att de strukturerade rektorssamtalen som genomförts har verkat i samma riktning. Enheternas uppfattning om effekterna av genomförda dialoger framkommer inte i kvalitetsrapporterna. Stratsys som verktyg för planering och uppföljning har överlag tagits emot väl i verksamheterna. Det tar dock tid och det behövs ytterligare stöd i implementeringen. Införandet har sammanfallit med införandet av andra, nya verksamhetssystem, vilket har lett till en viss systemtrötthet i organisationen. Det komplexa uppdraget Samtliga verksamhetsområden lyfter också, på lite olika sätt, att chefsansvaret är brett och komplext vilket riskerar att leda till att det pedagogiska ledarskapet får mindre tid. Effekten kan bli att cheferna arbetar mer operativt än strategiskt. Både förskolechefer och rektorer önskar mer tid för att arbeta strategiskt med utbildningens kvalitet och inom förskolan nämns omorganisation i verksamhetsområdet som en möjlig åtgärd. Inom grundsärskolan lyfts även att behovet av ledningsresurs på skolor med stor särskoledel är större än den totala skolledningsresursen medger. Inom verksamhetsområdena grundskola och gymnasieskola utvecklas den interna delakulturen mellan rektorer, bland annat genom grundskolans arbete med vänskolor. Inom förskolan finns en etablerad sådan chefskultur. Där riktas arbetet nu främst mot att utveckla dela-kulturen mellan pedagoger inom och utom den egna enheten. Samtliga verksamhetsområden efterfrågar mer stöd från den förvaltningsövergripande nivån rörande underlag för den egna analysen samt stöd i analysarbetet för att öka den egna analysförmågan. Kompetensförsörjning I kvalitetsrapporterna för grundsärskola och förskola beskrivs en oro för bristande kompetens hos personalen och vad det betyder för utbildningens kvalitet. Även inom grundskolan finns några enheter med låg andel behöriga lärare. I gymnasieskolan har andelen behöriga lärare börjat sjunka, om än från en mycket hög nivå Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget 2018 Samtliga väsentliga områden i mål och budget faller in under klustret Ansvar. Beskrivning av de väsentliga områdena återfinns i Bilaga [35]

130 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018: Huvudmannens organisation Utbildningsnämnden har ansvar för förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsförvaltningen består av tre verksamhetsområden (förskola, grundskola och gymnasieskola) och tre stödenheter (ekonomistöd, specialiststöd och kvalitetsstöd) som leds av en verksamhetschef/enhetschef. Det finns en förvaltningschef som har det övergripande ansvaret. Inom verksamhetsområde förskola och grundskola finns också en, respektive två biträdande verksamhetschefer. De sex verksamhetscheferna/enhetscheferna ingår i förvaltningens ledningsgrupp. Under verksamhetsområde grundskola organiseras enheten Språkcentrum som ansvarar för mottagande av nyanlända elever och den samlade organisationen för modersmålsundervisning i både grundskola och gymnasieskola. Huvudmannen ansvarar för 50 förskolor (33 förskolechefer), 22 grundskolor varav 8 med grundsärskola (22 rektorer), 4 gymnasieskolor varav en med gymnasiesärskola (4 rektorer). Utbildningsförvaltningens alla verksamheter omfattar barn i förskolan, 43 barn i allmän förskola, 15 barn i pedagogisk omsorg, elever i grundskolan (inkl förskoleklass 1 039), 153 elever i grundsärskolan, elever i fritidshem (inkl särskola), elever i gymnasieskolan och 84 elever i gymnasiesärskolan. På förvaltningen finns anställda (3 152 årsarbetare). Drygt elever i grundskola och gymnasieskola får modersmålsundervisning i totalt 65 språk. Förvaltningsledningen (de sex verksamhetscheferna och förvaltningschefen) träffas en gång i vecka samt en heldag i månaden. På heldagsträffarna deltar även de biträdande verksamhetscheferna. Huvudmannen ansvarar för att ge förutsättningar till enheterna, vilket delvis görs med hjälp av stödprocesser. Nedan följer en kort beskrivning av vilken stödorganisation som finns inom förvaltningen. Ekonomistöd (ekonomichef, controllers, redovisning). Enheten ansvarar för förvaltningens övergripande ekonomiprocesser. Enheten sammanställer förvaltningens budget, följer upp den ekonomiska redovisningen och rapporterar resultatet till nämnd, ledningsgrupp och kommunledningsförvaltning. I enheten ingår också lokalförsörjningsenheten. Kvalitetsstöd (chef kvalitetsstöd, kvalitetscontrollers, processledare). Enheten ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten i Botkyrkas kommunala förskolor och skolor på huvudmannanivå samt utarbeta statistik och annat underlag för att följa upp verksamhetsresultat. Avdelningen ger dessutom stöd till verksamhetscheferna i utformandet och uppföljningen av det systematiska kvalitetsarbetet. Specialiststöd (chef specialiststöd, systemadministration, kommunikation, nämndsekretariat, utredare, kost, IT). Enheten har ett mer spritt ansvarsområde än de två andra stödenheterna. På specialiststöd ansvarar man för att stödja verksamheterna med kommunikation, HR och systemstöd. Även elevhälsans medicinska insatser låg inom enhetens ansvar fram till halvårsskiftet 2018 då den flyttades till verksamhetsstöd i verksamhetsområde grundskola. 20 [35]

131 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018: Skolinspektionens granskningar och tillsyn Under läsåret 2017/2018 genomfördes två tematiska kvalitetsgranskningar, en på Broängsskolan och en på Tullinge gymnasium. I kapitel 5.1 redovisas de delgivna besluten för dessa granskningar. Efter Skolinspektionens regelbundna tillsyn, vilken genomfördes med start 2016, har ett aktivt arbete pågått under läsåret på samtliga verksamhetsområden samt på aktuella enheter. I kapitel 5.2 redovisas de delgivna besluten riktade till huvudmannanivå för denna tillsyn. 5.1 Genomförda granskningar och tillsyn Kvalitetsgranskning av temat Utmanande undervisning för högpresterande elever på Tullinge gymnasium. Beslut : Fortsatt pågående granskningsärende. Frågeställning Bedömning Åtgärd I vilken utsträckning genomförs en god utmanande undervisning med allmändidaktiska kvaliteter för högpresterande elever? Delvis god kvalitet Se till att lärmiljön är tillåtande och uppmuntrande för eleverna. I detta ingår att lärarna uppmuntrar eleverna att öppet reflektera och diskutera på en avancerad nivå. Se till att undervisningen erbjuder individanpassade utmaningar för eleverna. I detta ingår att säkerställa att undervisningen utgår från elevers kunskaper, erfarenhet och intresse och att undervisningen ger alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. I vilken utsträckning ger gymnasieskolans övergripande organisation och arbetssätt förutsättningar för en god utmanande undervisning av högpresterande elever? God kvalitet 21 [35]

132 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Kvalitetsgranskning av temat Rättvis och likvärdig betygsättning på Broängsskolan. Beslut : Fortsatt pågående granskningsärende. Frågeställning Bedömning Åtgärd I vilken utsträckning skapar huvudmannen förutsättningar för en likvärdig och rättvis betygssättning inom och mellan skolenheter? Inte i tillräcklig utsträckning Huvudmannen behöver i större utsträckning ge förutsättningar för samverkan mellan skolenheter med syfte att skapa likvärdighet i betygssättningen mellan kommunens skolor. Huvudmannen behöver utveckla sin uppföljning och analys av kommunens skolor i arbetet för en rättvis och likvärdig betygssättning. I vilken utsträckning skapar rektor förutsättningar för en likvärdig och rättvis betygssättning inom och mellan skolenheter? Inte i tillräcklig utsträckning Rektorn behöver tillsammans med skolans lärare utveckla uppföljning och analys av skolans betygsresultat med syfte att uppnå en likvärdig betygssättning. 5.2 Beslut efter granskningar och tillsyn Beslut delgivna under läsåret 2017/2018 från den regelbundna tillsynen Förskolan Beslut Status: Avslutat granskningsärende. Arbetsområde Typ a ingripande Åtgärd Förutsättningar för utbildning på Brist avhjälpt skolenheterna Utveckling av utbildningen på enheterna Brist avhjälpt 22 [35]

133 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Grundskolan Inget nytt beslut under läsåret. Status: Pågående granskningsärende. Arbetsområde Typ a ingripande Åtgärd Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Föreläggande Tillgången till psykologkompetens ska finnas så att det kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och inte endast åtgärdande, för att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål Tillgång till skolbibliotek ska finnas på samtliga grundskoleenheter för att stödja Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Föreläggande elevernas lärande och utveckling Huvudmannen ska genomföra en analys utifrån det som framkommer i uppföljningen av resultaten Utifrån analysen planera och genomföra utvecklingsåtgärder som dokumenteras Kommentarer kopplade till åtgärderna gällande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna: Tillgång till psykologkompetens under våren 2018 genomförde verksamhetsstöd en kartläggning vilken visade att fyra skolor saknade psykologkompetens. Till höstterminen 2018 är bristen avhjälpt. Tillgång till skolbibliotek en genomlysning av samtliga skolor visade att det är fastlagt att en skola saknar tillgång till fysiskt bibliotek på skolan, men har tillgång till digitala bibliotek för att stödja elevernas lärande och utveckling. Kommentar kopplad till åtgärderna gällande Utveckling av utbildningen vid skolenheterna: Analys och planering av utvecklingsåtgärder görs inom arbetet i Samverkan för bästa skola. Grundsärskolan Beslut Status: Avslutat granskningsärende. Arbetsområde Typ a ingripande Åtgärd Förutsättningar för utbildning på Brist avhjälpt skolenheterna Utveckling av utbildningen på enheterna Brist avhjälpt 23 [35]

134 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Fritidshemmet Beslut Status: Avslutat granskningsärende. Arbetsområde Typ a ingripande Åtgärd Utveckling av utbildningen i Brist avhjälpt fritidshemmet Gymnasieskola Beslut Status: Avslutat granskningsärende. Arbetsområde Typ a ingripande Åtgärd Utveckling av utbildningen på Brist avhjälpt enheterna Gymnasiesärskola Beslut Status: Avslutat granskningsärende. Arbetsområde Typ a ingripande Åtgärd Förutsättningar för utbildning på Brist avhjälpt skolenheterna Utveckling av utbildningen på enheterna Brist avhjälpt 24 [35]

135 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018: Sammanfattande analys och huvudmannens utvecklingsområden Analysen är utförd på en övergripande huvudmannanivå och spänner över de fyra läroplansklustren Värden, Lärande, Samverkan och Ansvar. I analysarbetet har mönster framträtt. Dessa kan främst kopplas till brister i det systematiska kvalitetsarbetet samt till huvudmannens bristande styrning och ledning och har kategoriserats under dessa båda rubriker. Analysavsnittet följs av ett slutord där slutsatser dras och där åtgärder initieras. Dessa kopplas samman med åtgärder som tagits fram i samarbetet Samverkan för bästa skola. 6.1 Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet har konstaterade brister genom hela styrkedjan. Nedan har bristerna som framträtt kategoriserats utifrån rubrikerna analysarbetet och strukturer och rutiner, även om dessa båda i praktiken är tätt sammanvävda. Analysarbetet Den mest påtagliga bristen är förmågan till analys. Det är dock inte säkert att det är analysförmågan i sig som brister, det kan även handla om att utveckla rutiner för att få till stånd ett gott underlag för analys. Det ena förutsätter det andra. I verksamhetsområdenas nulägesbeskrivningar och av resultat- och indikatorpaletten framgår att det finns brister inom ett antal områden. På verksamhetsnivån samt på huvudmannanivån är det svårt att analysera orsaker till dessa brister när motsvarande analys saknas i enheternas kvalitetsrapporter. Det pågår ett arbete med att synkronisera processerna mellan nivåerna i det systematiska kvalitetsarbetet och med att utforma underlag där enheternas analyser får en mer framträdande och tydlig plats i deras kvalitetsrapporter för 2018/2019. På huvudmannanivå behöver arbetssättet utvecklas så att befintliga underlag relateras till varandra i högre grad än vad som görs i nuläget. I Botkyrka finns en rik flora av underlag men om de inte analyseras i relation till varandra riskerar väsentliga aspekter av kvalitetsutvecklingen att förbigås, vilket har betydelse för framtida kvalitetsarbete både på enhets- och huvudmannanivå. Strukturer och rutiner Arbetet pågår med att utveckla Stratsys som verktyg för planering och uppföljning så att det bli ett bättre stöd i kvalitetsarbetet. I sammanhanget bör dock påpekas att Stratsys i sig inte leder till mer kvalitativa analyser, det handlar om vilka underlag som samlas in och hur dessa hanteras. Vidare måste diskussionen gällande vilka underlag som behövs för att definiera kvalitet fortgå och intensifieras. Det finns en risk att det systemet förmår synliggöra definieras som kvalitet snarare än att systemet används för att synliggöra det som definierats vara betydelsefullt för kvalitetsutveckling. Det är vidare viktigt att årshjulen på de olika nivåerna i styrkedjan anpassas till varandra för att nå en effektiv styrning och uppföljning av verksamheterna. Exempelvis skrivs idag vissa arbetsplaner på enhetsnivå innan verksamhetsområdesnivån skrivit sin plan. Det kan antas leda till oreda i systematiken kring framtagandet av målsättningar och fokus för läsåret för hela verksamhetsområdet. En följd av detta skulle kunna bli att ett utvecklingsområde som konstaterats på huvudmannanivå inte får genomslag och att enheterna istället fokuserar på sina egna identifierade och redan framskrivna utvecklingsområden. Hur uppföljningar på olika nivåer i styrkedjan relateras till det övergripande årshjulet behöver ses över till 25 [35]

136 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 kommande verksamhetsår. Det är då viktigt att hänsyn tas till hela styrkedjan vilket innebär att exempelvis arbetet med Mål och budget samt samarbetet Samverkan för bättre skola i högre utsträckning behöver inkluderas i övergripande årshjul. 6.2 Huvudmannens bristande styrning och ledning Huvudmannens styrning och ledning har avgörande betydelse för utvecklingsarbetet på alla nivåer i styrkedjan. Nedan presenteras olika dimensioner av de brister i styrning och ledning som framträtt genom analysen. Samsyn och begreppsdefinitioner Samsyn uppges vara betydelsefullt för att en mer kvalitativ verksamhet ska komma till stånd. Kollegialt lärande lyfts i verksamhetsområdenas kvalitetsrapporter upp som centralt för att samsyn ska kunna nås. Ett exempel på ökad samsyn genom kollegialt lärande är den kalibrering av lärares bedömningar av elevers kunskaper i förhållande till kunskapskravens formuleringar som sker inom och mellan skolor. Oklara begreppsdefinitioner förekommer även på huvudmannanivå och då samsyn på enhetsnivå har konstaterats vara en framgångsfaktor blir resonemanget överförbart även på huvudmannanivå. Även på denna nivå skapar spretande begreppsdefinitioner problem i framtagandet av analys och ett behov av kollegialt lärande med fokus på begreppsdefinitioner framträder. Exempel på begrepp som behöver diskuteras och definieras kollegialt på huvudmannanivå är strukturkvalitet, analys, systematiskt kvalitetsarbete, undervisningens kvalitet och resultat då det bör råda samsyn kring betydelsen av dessa begrepp för optimal kvalitetsutveckling. Kontinuitetens betydelse En aspekt som försvårar långsiktig analys är när tillbakablicken inte är fullt ut kompatibel med nuläget. Detta kan inträffa när t ex förutsättningarna för arbetet med kvalitetsrapporten förändras. En historielöshet kan skönjas i verksamhetsområdenas kvalitetsrapporter då återkoppling till tidigare år i stort sett saknas, och en risk är att hjulet då uppfinns gång på gång samt att redan påbörjade åtgärder inte följs upp. Strukturer för kvalitetsarbete behöver bli mer långsiktiga för att tillbakablicken ska fungera som en naturlig del av det framåtskridande arbetet. Analysarbetet på huvudmannanivå behöver därför bedrivas utifrån en mer långsiktig struktur där tidigare rapporter kan synkroniseras till befintliga på ett sätt som idag inte är möjligt. På huvudmannanivå måste en systematik utvecklas som bidrar till att progression över tid kan följas. I detta arbete blir det väsentligt med ett långsiktigt förhållningssätt till pågående processer samt redan implementerade arbetssätt. Välja rätt åtgärder I verksamhetsområdenas rapporter anges i flera fall kompetensutveckling i form av extern vidareutbildning som en åtgärd inom flertalet områden där bristande kvalitet har konstaterats. Dock synliggörs inte effekterna av dessa åtgärder på ett tydligt sätt. Som kontrast till detta beskrivs att det tycks gå att genomföra resultatförflyttningar genom tämligen enkla strukturella förändringar i styrningen av verksamheten utifrån brister som konstaterats. Några sådana exempel är: 26 [35]

137 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 ett ökat antal elever som klarat gymnasieexamen när kurserna för gymnasiearbetet och engelska 5 flyttats för att ge eleverna mer tid förskolans strukturerade arbete med pedagogiska lärmiljöer grundskolans uppföljning av skolornas åtgärder för elever i åk 9 som inte är gymnasiebehöriga efter höstterminen, vilket bedöms ha ökat antalet behöriga elever vid vårterminens slut Ett återkommande konstaterande genom analysdelen är att åtgärder som definierats på respektive verksamhetsnivå även är applicerbara på den övergripande huvudmannanivån, vilket behöver tas i beaktande. En slutsats utifrån ovan redogjorda förflyttningar inom verksamhetsområdena är att även på huvudmannanivå lyfta fram de till synes enkla åtgärderna för resultatförflyttning. Det är möjligt att det inte enbart är extern fortbildning i syfte att öka analysförmågan på huvudmannanivå som behövs för att åstadkomma mer kvalitativa analyser. De till synes enkla åtgärderna behöver lyftas fram och beredas utrymme även på huvudmannanivå. Konkret kan det exempelvis handla om ett kollegialt lärande i förvaltningens ledningsgrupp. De didaktiska frågeställningarna bör sättas i relation till analysunderlagen då en slutsats är att det vare sig är underlag eller analysförmåga som saknas utan snarare hur dessa (praktiskt) förhåller sig till varandra. 6.3 Slutord Kvalitetsrapporten ska ses och förstås som en del i ett ständigt pågående kvalitetsarbete. Dess syfte är inte främst att checka av det kvalitetsarbete som skett under verksamhetsåret 2017/2018 utan minst lika viktigt är att rapporten fungerar som underlag för kommande verksamhetsplaner. Med grund i rapportens analys formuleras nödvändiga utvecklingsområden för kommande period. Dessa kan sammanfattas i att det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas vidare samt att styrning och ledning genom styrkedjans alla delar behöver bli tydligare. Dessa utvecklingsområden för huvudmannen blir avgörande för hur resten av styrkedjan ges möjlighet till att fullfölja sina uppdrag. Detta är samstämmigt med den nulägesanalys som genomförts inom ramen för Samverkan för bästa skola som konstaterar brister i styrkedjan. Även i övrigt kan de åtgärder som finns i huvudmannens åtgärdsplan för Samverkan för bästa skola anses vara samstämmiga med det som framkommer i analysen ovan. I både denna rapport och i åtgärdsplanen för Samverkan för bästa skola lyfts betydelsen av att arbeta såväl strukturerat som innovativt med befintliga underlag. Mot bakgrund av detta kan konstateras att de åtgärder som formulerats i åtgärdsplan för Samverkan för bästa skola är applicerbara även i en bredare kontext. För att säkerställa kontinuitet och långsiktighet ska dessa åtgärder tas till vara i det löpande systematiska kvalitetsarbetet. 27 [35]

138 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Bilaga Kluster Lärande Beskrivningar av läroplansmål under klustret Lärande Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Läroplan förskolan) Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Läroplan grundskolan) (Läroplan grundsärskolan) Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. (Läroplan gymnasieskolan) Det är skolans ansvar att varje elev efter genomförd utbildning på ett individuellt program har nått så långt som de individuella förutsättningarna medger i förhållande till de ovan angivna målen. (Läroplan gymnasiesärskolan) Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Läroplan grundskolan) (Läroplan grundsärskolan) 28 [35]

139 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. (Läroplan gymnasieskolan) Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet. (Läroplan gymnasiesärskolan) Förskoleklass Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. (Läroplan grundskolan) Fritidshem Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i fritidshemmet. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. (Läroplan grundskolan) 29 [35]

140 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Bilaga Kluster Värden Beskrivningar av läroplansmål under klustret Värden Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Läroplan förskolan) Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. (Läroplan grundskolan) (Läroplan grundsärskolan) Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Läroplan gymnasieskolan) (Läroplan gymnasiesärskolan) Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Läroplan förskolan) Elevens ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Läroplan grundskolan) (Läroplan grundsärskolan) Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Läroplan gymnasieskolan) (Läroplan gymnasiesärskolan) 30 [35]

141 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Bilaga Kluster Samverkan Beskrivningar av läroplansmål under klustret Samverkan Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vårdnadshavarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och vårdnadshavarnas möjligheter till inflytande. (Läroplan förskolan) Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Läroplan grundskolan) (Läroplan grundsärskolan) Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Läroplan förskolan) Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. (Läroplan grundskolan) (Läroplan grundsärskolan) Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt (Läroplan grundskolan) (Läroplan grundsärskolan) 31 [35]

142 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Utbildningsval arbete och arbetsliv Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. (Läroplan gymnasieskolan) Utbildningsval - arbete och samhällsliv Skolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. (Läroplan gymnasiesärskolan) 32 [35]

143 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Bilaga Kluster Ansvar Beskrivningar av läroplansmål under klustret Ansvar Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena i läroplanen. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och vårdnadshavare ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram (Läroplan förskolan). Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef över förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet (Läroplan förskolan). Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef över lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat (Läroplan grundskolan) (Läroplan grundsärskolan). Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef över lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat. (Läroplan gymnasieskolan) (Läroplan gymnasiesärskolan) 33 [35]

144 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Bilaga 5 Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål och budget 2018 Utveckling och kunskaper Utbildningsnämnden strävar ständigt efter att uppnå högre kvalitet och förbättrade resultat i Botkyrkas förskolor och skolor. För att åstadkomma detta behöver verksamheten på alla nivåer baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet samt skapa goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Lärmiljöerna i förskolan och skolan är viktiga för att stödja och utmana barn och elever i deras lärande och utveckling. Lärmiljöerna är ett utvecklingsområde inom utbildningsnämndens verksamheter, men i takt med att det byggs och renoveras lokaler skapas nya miljöer som är väl anpassade för ändamålet. Barn och elever i Botkyrka berikar kommunen med språk och erfarenheter från jordens alla hörn. Svenska språket och andra kommunikativa resurser är nödvändiga verktyg för det livslånga lärandet och det aktiva medborgarskapet. Digital kompetens och digitala verktyg är också viktiga komponenter för att rusta Botkyrkas barn och elever med vad som kommer att krävas av dem i framtiden, målet är att göra dem future ready. Trygghet och studiero Normer och värden Arbetssätten avseende trygghet och studiero skiljer sig åt mellan olika enheter, det samma gäller barns och elevers upplevelse av hur trygga de är och vilken arbetsro som råder i undervisningssituationer. Det påverkar sannolikt också graden av närvaro i skolan, vilket är en viktig faktor för skolframgång. Likvärdigheten behöver öka mellan enheterna och målsättningen är att alla barn och elever ska ha lika goda förutsättningar oavsett i vilken förskola eller skola de går. Likvärdighet Botkyrkas förskolor och skolor har en stor utmaning i det kompensatoriska uppdraget. Förskolan är en viktig pusselbit i det livslånga lärandet. OECD har påvisat att en god förskola lägger grunden för, och får effekt på, PISA-resultaten i grundskolan långt senare. Ett fullständigt betyg i årskurs 9 och gymnasieexamen är två av de starkaste skyddsfaktorerna för unga. Om skolan inte lyckas kompensera för elevernas olika bakgrund kommer klyftorna i samhället på sikt att öka och en växande andel unga ställs utanför arbetsmarknaden. Ledarskap Forskning visar att skickligt ledarskap i förskola och skola är avgörande för barns och elevers skolframgång. Det är därför viktigt att hålla fokus på det pedagogiska ledarskapet och att ge Botkyrkas skolledare de bästa förutsättningarna att vara bra ledare. Lika viktigt som skickliga ledare är skickliga förskollärare och lärare. Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen kommer under de kommande åren att vara en av de större utmaningarna för utbildningssektorn. Befolkningstillväxten och politiska reformer gör att behovet av behöriga förskollärare och lärare ökar. Den senaste tiden har Botkyrka, precis som de flesta kommuner i Sverige, upplevt en konkurrenssituation. En avgörande faktor för 34 [35]

145 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen UF/2018:351 Botkyrka kommun är att utbildningsförvaltningen blir en attraktiv arbetsgivare så att de kompetenta medarbetarna väljer att stanna i Botkyrka och att skickliga medarbetare kan nyrekryteras. Det innebär att det måste finnas långsiktiga strategier för att säkra kompetensförsörjningen. Viktiga komponenter i detta arbete är att lönenivån är konkurrenskraftig, arbetsmiljön är tillfredsställande för de anställda samt att det finns utbildningssatsningar och karriärvägar. Utbildningsnämnden har startat två olika pilotprojekt med syfte att hitta möjligheter att underlätta rekrytering till skolor som har haft få sökande till vakanta tjänster. Stöd och styrning Botkyrka kommun som huvudman har fått föreläggande från Skolinspektionen rörande det systematiska kvalitetsarbetet. Den framförda kritiken rör framförallt uppföljning och analys av resultat, planering av utvecklingsinsatser samt genomförande och dokumentation av dessa insatser under Under 2016 genomfördes en rad förändringar och det systematiska kvalitetsarbetet ligger nu mer i linje med det Skolinspektionen efterfrågar. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet riskerar att driva skolutvecklingen i fel riktning och få stora konsekvenser för elevernas kunskapsresultat. För att åstadkomma gemensamma strategier för att nå de nationella målen krävs en tydlig kommunikation i hela styrkedjan, hela vägen från nämnden och huvudmannens förvaltning till rektor och lärare. Utbildningsförvaltningen kommer under planperioden att säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i alla led samt att kommunikationen i styrkedjan är tydlig. 35 [35]

146 UF/2018:351 Kvalitetsrapport läsåret 2017/18 Verksamhetsområde förskola

147 UF/2018:351 Innehåll 1 Inledning Läroplanens huvudområden Normer och värden Utveckling och lärande Barns ansvar och inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolechefens ansvar Övrigt Särskilda frågor för huvudmannens uppföljning... 9 Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget Utveckling och kunskaper Likvärdighet Trygghet och studiero Pedagogiskt ledarskap Strategisk kompetensförsörjning Systematiskt kvalitetsarbete Övriga frågor Vilka effekter kan ni se i verksamheten av de statliga satsningar som verksamhetsområdet har tagit del av under läsåret? Arbete mot diskriminering och kränkande behandling Övrigt Sammanfattande analys och verksamhetsområdets utvecklingsområden Bilaga

148 UF/2018:351 1 Inledning Verksamhetsområde förskola består för närvarande av 49 förskolor med 33 förskolechefer, 284 legitimerade förskollärare, 49 legitimerade lärare och 823 personal som är antingen barnskötare, outbildad eller innehar annan utbildning. Verksamhetsområde förskola är organiserade i fyra geografiska områden; Tumba, Tullinge, Hallunda/Norsborg och Fittja/Alby. Verksamhetsområde förskola leds av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef och de har ett antal samordnare (verksamhet-, digitalisering-, specialpedagogisk-, pedagogisk- samt placeringssamordnare), som stöd i det kollegiala ledningsarbetet tillsammans med förskolechefsgruppen. Förutsättningar som påverkar denna rapports innehåll är dels att ett nytt system för kvalitetsarbete implementeras i form av Stratsys. Detta system och hur mål, indikatorer och insatser ska sättas, planeras och följas upp är ej fullt klart för förskolechefer och ledningen inom verksamhetsområde förskola och det påverkar vilket underlag som kan följas upp och analyseras på verksamhetsnivå. Underlag till denna kvalitetsrapport är: Kvalitetsdialoger som genomförts med varje enhet Resultatdialog som genomförts i förskolechefsgruppen Förskolornas kvalitetsrapporter i Stratsys 2 Läroplanens huvudområden 2.1 Normer och värden Resultat och bedömning Enligt läroplanen ska undervisningen aktivt och medvetet påverka och stimulera till att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar är mål att sträva efter. I analysen av enheternas resultat framkommer att förskolorna inte är likvärdiga i detta arbete utan att det finns stora skillnader. Det behöver utvecklas en tydligare strävan att göra arbetet med normer och värden mer likvärdigt både inom den enskilda förskolan och mellan kommunens förskolor. Alla förskolor har en dokumenterad likabehandlingsplan (plan mot diskriminering och kränkande behandling). De flesta beskriver hur de på olika sätt gjort insatser för att göra planen levande och bärande för att innehållet ska genomsyra den pedagogiska praktiken i förskolorna. Det framgår att denna förankring och möjlighet till uppföljning idag har betydande brister. Det finns ett tydligt behov av att konkretisera arbetet gällande en gemensam norm att både acceptera och arbeta med människors lika värde samt skapa ett klimat på förskolan för att acceptans av olikheter blir möjligt. Även om medvetenheten beskrivs som fortsatt hög, så är kontrasterna i utförandet stora i hur barn möts som individer eller utifrån stereotypa föreställningar om tex kön. Det inkluderande arbetet har länge varit fokuserat på specialpedagogiska villkor för vissa barn och det kan utifrån avstämning med det specialpedagogiska teamet och enheternas kvalitetsrapporter konstateras att synen på vad som är inkludering av olikheter behöver breddas, fördjupas och bli kollektivt förankrade i verksamhetsområde förskolas personalgrupp. Det demokratiska värdegrundsarbetet som bedrivs i förskolan ger barnen möjligheter att tillägna sig normer och värden och förskolepersonalen verkar för att skapa ett gott demokratiskt klimat. I arbetet med att skapa ett demokratiskt klimat lyfter många fram vikten av att organisera barnen i mindre grupper. När barnen organiseras eller får möjlighet i att vistas i mindre grupper skapas förutsättningar för att barnen blir sedda och bekräftade men också ges barnen möjlighet att få syn på andra sätt att

149 UF/2018:351 tänka och agera än sitt eget. De får möjlighet att både argumentera, förhandla och lyssna med och till andra. I denna organisation får medledarna möjlighet att uppmuntra, utmana, problematisera och förstärka barnens frågor och idéer Det framkommer att det är viktigt att man på förskolorna arbetar med att leva sin värdegrund och inte bara prata om den. Det handlar om att det personalen i förskolan behöver reflektera över, är inte bara hur de bemöter barnen och deras vårdnadshavare, utan även över hur de bemöter varandra i kollegiet. Det finns ett stort värde i att arbeta med anknytning för att på så sätt skapa trygghet för barnen. Det framkommer inom detta område att det finns en stor spännvidd i hur dessa pedagogiska relationer uppstår och används för att skapa ett demokratiskt klimat inom den egna förskolan. Analys Kvalitetsskillnader finns mellan förskolorna och även inom samma förskola. Medvetenheten om vikten av att enheten arbetar utifrån en gemensam norm och ett förhållningssätt för att levandegöra och praktisera de normer och värden som möjliggör en demokratisk medborgarfostran saknas i majoriteten av enheterna. Då många förskolor saknar en gemensam norm så brister det i hur barnen får möjlighet att erövra de normer och värden som är läroplanens intention. När det systematiska kvalitetsarbetet i förskolorna ej sätts i relation till de nationella målen blir uppföljning och analys ej genomförbar kring hur utbildningens och undervisningens utformning och personalens förhållningssätt bidrar till möjligheter för barn att erövra normer och värden. Identifierade utvecklingsområden På kort och långsikt behöver enheterna får stöd i arbeta fram en gemensam norm för det demokratiska värdegrundsarbete som ger barnen möjligheter tillägna sig normer och värden och där förskolepersonalen verkar och handlar tillsammans för att skapa ett gott demokratiskt klimat. Ta fram riktlinjer för Barn i behov av särskilt stöd 2.2 Utveckling och lärande Språkutveckling Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Förskolor beskriver att de på olika sätt arbetar med att stimulera och utmana barnen i sin språkutveckling och kommunikation på svenska. Förskollärare och arbetslag har generellt goda intentioner av att vara lyhörda och lyssna på barnen. Detta för att föra dialoger och bidra till att berika barnens språk och kommunikationen. Flertalet förskolor har skapat förutsättningar för att höja kvaliteten i lärandedialogerna genom att organisera så att barnen under en period av dagen får vara och samverka i mindre gruppkonstellationer. Förskolorna pekar t.ex. på att fler barn kommer till sin rätt, att det ger bättre förutsättningar att lyssna på det enskilda barnet, att det språkliga in- och utflödet kan bli större och att pedagogerna ges större möjlighet att gå i dialog med varje enskilt barn. Några förskolor anser dock att pedagogernas språkliga förmågor inte riktigt räcker till för att leda språkutvecklande och lärande dialoger. Det språkutvecklande arbetet fungerar bäst i förskolor där förskolechefen har tydliggjort uppdraget, där strategier och riktlinjer är förankrade och där förskolepersonalen får tid och möjlighet att gemensamt reflektera över uppdrag och förhållningssätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att man i många förskolor är nöjda och stolta över det språkutvecklande arbetet där många goda insatser görs för att stötta barn i deras språkutveckling. Det finns dock stora kvalitetsvariationer i hur rikt språk barn får möjlighet att utveckla i förskolorna. Detta grundar sig framför allt i stora skillnader i dels personalens kompetens i språkutvecklande arbetssätt, men också variationsskillnader gällande hur höga förväntningar personal har på barns möjlighet att utveckla ett rikt språk. Ytterligare en faktor är att det finns personal i förskolorna som ej behärskar det svenska språket i tillräcklig stor utsträckning för att kunna utmana och berika barnens

150 UF/2018:351 språkutveckling. Detta är särskilt påtagligt i de förskolor som deltar i Samverkan för bästa skolas egna nulägesanalyser. Naturvetenskap, teknik och matematik Det finns flera specifika kunskapsområden som många förskolor inte systematiskt följer upp som de då kan tolkas inte arbeta aktivt med. Det gäller naturvetenskaps-, teknik- och matematikmålen. Arbetssätt gällande naturvetenskap, teknik och matematik behöver utvecklas kollegialt. Det innebär att förskolorna behöver tillämpa ett målinriktat arbetssätt i såväl spontana situationer som planerade aktiviteter, så att de här kunskapsområdena blir en naturlig del av förskolans undervisnings- och utbildningsinnehåll. En möjlig slutsats är att det inte finns tillräckligt med kompetens och kunskap som bidrar till att personalen i förskolorna har ett aktivt och genomtänkt arbete med samtliga mål för naturvetenskap, teknik och matematik. Här behövs både lokala och kommunala insatser för att skapa förutsättningar för arbetet. Framgångsrika arbetssätt behöver dokumenteras och bli gemensamma arbetssätt i utbildningen och undervisningen för att barn ska möjliggöras ett förändrat kunnande inom dessa kunskapsområden. Pedagogiska miljöer Under höstterminen 2017 och vårterminen 2018 genomförde verksamhetschef och biträdande verksamhetschef kvalitetsdialoger med förskolorna. En del av kvalitetsdialogen handlande om Likvärdighet och utbildning där fokus låg på de pedagogiska miljöerna utifrån Botkyrkas lokala styrdokument Pedagogiska miljöer. Det gjordes även en inventering av de pedagogiska miljöerna utifrån dokumentets checklista, se nedan. Övergripande struktur Förhållningssätt/Arbetssätt Tydligt verkstadskoncept Förskolan har en deklaration kring vilket förhållningssätt och arbetssätt som är önskvärt i rummen Möblerat för den lilla gruppen Rum i rummen Rumskoncept Möblering Ateljémiljö Tydligt budskap Bygg och konstruktionsmiljö Självinstruerande Naturvetenskaplig, teknisk och laborativ miljö. Miljö för avskildhet, läsa, lyssna, berätta. Fördjupningsmiljö kring interaktion och rollek Ordning Tillgång till låga möbler Tillgänglig Digital miljö Skollagen anger att huvudmannen ska se till att barnen erbjuds en god miljö. Skolverket menar att den fysiska miljön är en nyckelfaktor för att planera och genomföra aktiviteter. Utifrån kvalitetsdialogerna framkommer att barn i förskolorna i stort sett erbjuds miljöer/rumskoncept som är inbjudande och innehållsrika. Utmaningen ligger i att barnen får tillgång till en varierad och stimulerande miljö.

151 UF/2018:351 Sammanfattningsvis finns inom verksamhetsområdet en betydande variation i strukturkvaliteten gällande lärmiljöernas utformning och innehåll utifrån det kommunala styrdokumentet Botkyrkas pedagogiska lärmiljö. En stor andel förskolor behöver utveckla sina miljöer så att de lockar och inspirerar till aktiviteter som syftar till att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Det tydligaste är att majoriteten av förskolorna saknar en dokumenterad strukturkvalitet både gällande rumskonceptens innehåll och dess syfte kopplat till de nationella målen. Analys Kvalitetsskillnader finns mellan alla förskolor och även inom samma förskola i många fall. Det framgår att läroplanen är inte implementerad i alla dess delar gällande utveckling och lärande. Det innebär att vissa områden som språkutvecklande arbetssätt för flerspråkiga barn, naturvetenskap, teknik och matematik inte ingår i ett systematiskt, planerat, målstyrt och uppföljningsbart arbete på förskolorna. Det saknas gemensamma överenskomna arbetssätt hos förskolepersonalen och förskolechefen. Detta gör att läsårets planering förverkligas därmed inte i förskolorna och avdelningarna, även om en god intention funnits från början. Detta beror till stor del på en bristande samsyn och uppdragsförståelse gällande hur läroplanens intentioner ska praktiseras och följas upp. Forskning visar att förskolans kvalitet är beroende av förskollärares och annan personals förmåga till samspel med barnen i kommunikativa processer och dialoger. För det krävs breda ämneskunskaper och pedagogisk kunskap, kunskaper om barns lärande och lärprocesser, såväl som yrkeserfarenhet. Det finns stora gap i kompetens inom verksamhetsområde förskola gällande detta och det gör att utbildningen ej blir likvärdig. Identifierade utvecklingsområden Det behövs både lokala och kommunala insatser inom kunskapsområdena matematik, naturvetenskap och teknik för att skapa förutsättningar för arbetet och en undervisning och utbildning där barnen får möjlighet till ett förändrat kunnande inom dessa kunskapsområden. Implementering av riktlinjer Flerspråkighet Undervisning som begrepp, form och innehåll är inte självklart i förskolan. Det innebär i sig att insatser behövs för att befästa att undervisning som målstyrd process är en del av det pedagogiska arbetet med barn i förskolan. Fortbildningsinsatser på lokal nivå behöver i högre grad skräddarsys utifrån läroplansuppdraget med hänsyn till varje förskolas behov av kvalitetsutveckling, så att förskolepersonalen får möjlighet att professionellt utföra sitt uppdrag 2.3 Barns inflytande I förskolans läroplan framhålls att verksamheten och utbildningen ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Barnen ska alltså ha ett stort inflytande i verksamheten och utbildningen. I analysen framgår att enheterna planerar utbildningen med utgångspunkt i barnens funderingar och intressen och att verksamheten genomförs i och genom demokratiska arbetsformer. Detta uttrycks genom att barnet är huvudperson i verksamheten. Ofta utgår de pedagogiska planeringarna från de observationer personalen gör, ex. pedagogiska dokumentationer. Här finns en stor skillnad i hur barn ges möjlighet att vara delaktiga både inom den enskilda förskolan och mellan förskolorna. Det framkommer att barnen i samtliga förskolor har ett inflytande genom att de ofta ges alternativ och får välja mellan olika aktiviteter och med vilka kamrater aktiviteten ska genomföras. En väg för barnen att få mer inflytande är genom att organisera barngrupperna i mindre konstellationer, så att barnen, under en större del av dagen får mer utrymme och tillfälle till inflytande. Andra sätt som uppges är barnintervjuer och barnråd. Detta är en av vedertagna metoder för att möjliggöra inflytande och delaktighet och används av i stort sätt alla förskolor. Sammanfattningsvis framkommer att, i och med att barnen har så stort inflytande över vad som sker i verksamheten, så blir det inte alltid så att barn får förutsättningar att utvecklas mot de nationella målen. Detta är en direkt konsekvens av att förskollärare och barnskötare intar en efterföljande

152 UF/2018:351 hållning istället för att initiera uppgifter och utmaningar i relation till de nationella målen, utifrån det som fascinerar och intresserar barn. Analys Kvalitetsskillnader finns mellan alla förskolor och även inom samma förskola i många fall. Det framgår att samtliga förskolor brukar god omsorg och använder ett aktivt lyssnande till barnen men inte utmanar barnen att utveckla sina resonemang för att föra samtalen vidare. Förskolans personal låter barnen intresse och val få styra i stor utsträckning utan att utmana dem i relation till läroplanens mål och intentioner. När barn får ha ett så stort inflytande i leken leder det till att personalen främst antar en övervakande roll och därmed reduceras arbetet enbart till ett utförande, det vill säga görande istället för att barns inflytande leder till en målinriktad och lärorienterad vardag. Identifierade utvecklingsområden Identifiera strukturkvalitet gällande utformning av dag och arbetssätt som skapar goda former och forum som gagnar barns reella inflytande 2.4 Förskola och hem Samarbetet mellan förskola och hem har en stor betydelse för utbildningen. Förskolan är oftast den första kontakten vårdnadshavare får i skolväsendet. Det är också det första mötet och samverkan med en utbildningsinstitution för barnets livslånga lärande och således av vikt att det blir en god samverkan. Det finns flera goda arbetssätt kring samverkan och i de allra flesta förskolorna bjuds vårdnadshavare kontinuerligt in till att både ta få vara en del och ta del av utbildningens och undervisningen innehåll. Detta sker genom dokumentationsväggar, utvecklingssamtal där vårdnadshavare får ta del utav barnens utveckling på individnivå, flera forum som ger vårdnadshavare möjlighet till deltagande, såsom föräldramöte, samråd, drop-in fika samt olika typer av festligheter. Via utbildningsförvaltningens gemensamma plattform V-klass kan vårdnadshavare ta del av utbildningens innehåll i digitala veckobrev eller månadsbrev. Både analog och digital information till vårdnadshavare kan variera både mellan förskolor inom en enhet och mellan avdelningar i förskolan. Att förskolan ska samverka och ha dialog med vårdnadshavare samt ta fram arbetsformer som utvecklar samverkan är givet. Förskolor prövar och omprövar olika former (digitalt, muntligt, skriftligt samt genom dokumentation) för att öka möjligheterna för vårdnadshavarna att få information och öka förutsättningarna för delaktighet och inflytande. En utmaning ligger i att hitta former där föräldrar/vårdnadshavare med olika kulturella bakgrunder, språk samt kunskap i svenska språket kan bli mer delaktiga i verksamheten. V-klass används som kommunikationsverktyg men det är en utmaning att få samtliga föräldrar delaktiga i detta. Information i muntlig form (på olika språk) och pappersform behövs fortfarande i hög grad. Att skapa professionella relationer och tillit upplevs som "lättare" än att få till en förståelse för förskolans uppdrag och en stor del av dialogen sker vid lämning och hämtning av barn. Här bedriver i princip samtliga förskolor ett medvetet kommunikativt arbete med att kommunicera utbildningens dagliga innehåll till vårdnadshavare istället för enbart kommunicera omsorg och rutin situationer. I denna dagliga kontakt inträffar också att det kan upplevas problematiskt att hantera vårdnadshavares önskemål när detta och förskolans uppdrag inte är förenligt, exempelvis kring uteverksamhet. Här märks en tydlig skillnad i att de förskolor som har gemensamma ställningstaganden i personalgruppen kring utbildningens utformning har lättare att möta och få förståelse från vårdnadshavare i relation till deras individuella önskemål. Analys Det finns många goda insatser och former för samverkan med vårdshavare. I föräldraenkäten får förskolan alltid höga förtroendesiffror. Det som dock identifieras är att det i samverkan finns en tyngdpunkt på relation, omsorg och gemensamma umgängesformer. Det som behöver stärkas är dialogen och samverkan kring utbildningens och undervisningens kvalitet och hur dessa möjliggör ett förändrat kunnande både hos det individuella barnet och gruppen.

153 UF/2018:351 Det finns stora variationer i hur V-klass används som informationsplattform till vårdnadshavare. Detta kan få långsiktiga effekter av att vårdnadshavare får en positiv eller negativ inställning till V-klass och det i sin tur kan få konsekvenser under hela barnets utbildningstid i förskola och senare i grundskola. Därför är det av vikt att ge vårdnadshavare en god relation till information till Vklass för att det ska gagna kommunikationen i samtliga skolformer och genom hela det livslånga lärandet. Identifierade utvecklingsområden Ta fram riktlinjer för samverkan med familjer Ta fram riktlinjer för introduktionen i förskolan. Ta fram kommunikationsplan V-klass 2.5 Övergång och samverkan Övergång och samverkan fungerar idag på ett icke tillfredställande sätt och det är ett vitalt att det inleds ett omfattande förbättringsarbete med att ta fram en struktur för hur övergång och samverkan ska ske. Detta för att de berörda skolformerna och fritidshemmet ska kunna utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. I detta ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Det finns en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet men det behövs ett förbättrat systematiskt kvalitetsarbete som styrs utifrån läroplansuppdraget och barnens bästa. Detta behövs både på förskolenivå, verksamhetsnivå och på huvudmannanivå, i syfte att kunna bidra till kvalitetsutvecklingen och måluppfyllelsen i förskolan. I dagsläget är det ett betydande gap mellan förskolan, verksamhetsnivå och huvudmannanivå. Dessa gap behöver minska och en framgångsrik insats som bidragit till att minska gapet i det systematiska kvalitetsarbetet är att verksamhetsnivå har genomfört kvalitetsdialoger på respektive enhet under läsåret. Det generar till att det skapats en nära dialog mellan förskolenivå och verksamhetsnivå om utbildningens- och undervisningens kvalitet och det främjar en likvärdig utbildning. Identifierade utvecklingsområden Stärka dialogen genom styrkedjan gällande utbildningens och undervisningens kvalitet 2.8 Förskolechefens ansvar Verksamhetsområde förskola tillämpar tillitsbaserad ledning och styrning. I detta arbetssätt är tillit och förtroende en av grunderna. Det är ett åtagande att stärka tilliten inom verksamhetsområdets olika delar, funktioner, roller och styrkedja. Att få verksamhetsområdet att bygga på en delaktighets- och dialogkultur kring uppdrag, uppföljning och analys både på förskolan och genom styrkedjan. Förskolechef förmåga att vägleda Det finns en variation i hur förskolechefer lyckas balansera, prioritera, delegera och distribuera arbetsuppgifter, vilket påverkar förmågan att skapa en inre organisation och anpassa sitt ledarskap utifrån det sammanhang de verkar i. Det finns en ojämnhet i hur förskolechef förmår balansera mellan chefsrollen och rollen som pedagogisk ledare. Obalansen innebär oftast att personalfrågor, budget,

154 UF/2018:351 lokaler, barnplaceringar och andra administrativa göromål tar överhand. Konsekvensen blir att utveckling av förskolans pedagogiska verksamhet får stå tillbaka och därmed brister i att förskolans arbete kan vägledas, följas upp och analyseras. Det blir tydligt att på de enheter där förskolechef är engagerad och intresserad är förskolechefer som tar sitt ansvar som pedagogiska ledare. Detta ansvar innebär att förskolechefen utmanar förskolepersonalen i att utveckla det pedagogiska arbetet samt inspirerar dem och delar samtidigt med sig av framgångsrika arbetssätt. Förskolechefen ser det också som viktigt att introducera vetenskaplig litteratur som kan ge personal utgångspunkter för utveckling och reflektion kring arbetet. Förskolechefen leder det systematiska kvalitetsarbetet och lägger stor vikt vid att förskolepersonalen kan beskriva hur och varför de arbetar på det ena eller andra sättet samt hur de fångar och analyserar utbildningen och undervisningens innehåll och kvalitet. Identifierade utvecklingsområden Förskolechefens ansvar och uppdrag har breddats och fördjupats sedan förskolan blev en egen skolform. Både det nationella pedagogiska ledarskapet och det kommunala chefsuppdraget innebär en mängd arbetsuppgifter som de senaste åren har genererat en hög arbetsbelastning för våra förskolechefer. Vi behöver därmed se över ledningsorganisationen i förskolans verksamhetsområde. Förskolechefer behöver ingå i en kontinuerlig bred ledarskapsutbildning och kolligalt lärande, som ger dem möjlighet, att skaffa sig verktyg att kunna fungera och reflektera i sin roll som strategiska och engagerade pedagogiska ledare för sin personal i förskolan, i syfte att nå en framgångsrik utveckling av förskolans kvalitet på kort och lång sikt. 3 Särskilda frågor för huvudmannens uppföljning Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget Utveckling och kunskaper 3.2 Likvärdighet Likvärdighet Övergripande problematik för verksamhetsområde förskola är att få till likvärdig utbildning så att samtliga barn ges samma möjligheter att utvecklas inom samtliga läroplans mål. 3.3 Trygghet och studiero 3.4 Pedagogiskt ledarskap Förskolechefen har ansvar för förskolans inre organisation, den pedagogiska ledningen och förskolans kvalitet. Förskolecheferna har ett övergripande ansvar för förskolans kvalitet och utveckling. Förskolecheferna ska leda arbetet med att utveckla arbetsformer och arbetssätt samt skapa en gemensam grundsyn på uppdraget och ömsesidig begreppsförståelse. Förskolecheferna har erfarenhet av och kunskap om förskolans uppdrag samt en god pedagogisk insikt, med en vilja att leda den pedagogiska verksamheten. Till ledningsstöd för förskolechefer finns förskoleadministratörer, som skall avlasta förskolecheferna gällande det administrativa arbetet. Detta för att förskolechef skall ha möjlighet att ägna mer tid åt kärnuppdraget, den pedagogiska verksamheten och det pedagogiska ledarskapet.

155 UF/2018: Strategisk kompetensförsörjning Behovet av kompetenshöjande insatser för att bidra till uppdragsförståelse och likvärdig förskola för alla barn är stora och komplexa. Det har genererat att verksamhetsområde har organiserat en bred kompetensutveckling i form av högskolekurser inom flerspråkighet och interkulturalitet, naturvetenskap och teknik och utmanande och stödjande. Dessa satsningar är ett direkt resultat av de behov som framkommer både av enheternas kvalitetsredovisningar och av de kvalitetsdialoger som genomförs av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef inom verksamhetsområde förskola. Dessa fortbildningsinsatser kommer att fortsätta under ht Både på enhetsnivå och verksamhetsnivå finns det ett fortsatt behov av att fortbilda personal och möjliggöra för pedagogisk personal att utbildas till förskollärare. Förskolechefer deltar systematiskt i kompetensutveckling under läsåret, dels enskilda fortbildningsinsatser såsom rektorsprogrammet och förskolechefslyftet och andra ledarskapsutbildningar i syfte att stärka förskolecheferna i ledarskapet. Detta läsår görs en gemensam fortbildning för samtliga förskolechefer med Skolverkets kurs "Att leda det systematiska kvalitetsarbetet" i samarbete med Uppsala universitet, med syfte att skapa en gemensam norm och arbetssätt för uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefsgruppen kommer tillsammans med förskollärare att under ht 2018 att genomgå fortbildning "Dokumentera och följa upp" som ett led i fortbildningsinsatser för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. 3.6 Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet bidrar till att ge barn en utbildning där varje barn ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Verksamhetsplanen beskriver på vilket sätt verksamhetsområdet kommer att arbeta under året för att planera, följa upp, stödja och utveckla verksamhetsområdet. Syftet med planen är att utifrån en samlad bild och analys av verksamhetens resultat och måluppfyllelse fatta beslut om insatser för utveckling av verksamheten. Insatserna skall bygga på enheternas analyser samt huvudmannens samlade bedömning, dvs kopplingen mellan det kvalitetsarbete som förskolechef gör tillsammans med förskollärare, övrig personal och barn skall hänga ihop med huvudmannens kvalitetsarbete. Planen är ett första steg till ett mer samordnat och transparent arbetssätt där enheternas behov tas tillvara så att hela styrkedjan i det systematiska kvalitetsarbetet hänger ihop på ett tydligare sätt. Syftet är även att ge utbildningsnämnden en tydlig bild och underlag för beslut. Grunden för verksamhetsområdets systematiska kvalitetsarbete Förskolechef rapporterar sina resultat, sin analys och sina utvecklingsområden till verksamhetschefen genom att skriva en kvalitetsrapport och formulera en arbetsplan för läsåret. Dokumentationen görs i det digitala molnsystemet Stratsys. Verksamhetschefen skriver en verksamhetsplan som beskriver hur verksamhetsområdet kommer att arbeta med prioriterade områden. I planen beskrivs insatser för förbättringar där förväntad effekt, tidsplan, ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår. Verksamhetschefen lämnar underlag och rapporterar till kvalitetsenheten som sammanställer en aggregerad rapport till förvaltningschefen. Verksamhetschef och biträdande verksamhetschef genomför kvalitetsdialoger varje läsår med respektive förskolechefs enheter utifrån både de nationella och kommunala målen. Årsplan 2018 för det systematiska kvalitetsarbetet

156 UF/2018:351 Januari Årsplanen ska vara en struktur som gynnar verksamheten och systemen ska stödja de behov som finns i verksamheten. Därför behöver denna årsplan årligen utvärderas och, om det finns behov, revideras. Verksamhetsplan/SKA för innevarande år aktiveras Återkoppling kvalitetsdialoger i förskolechefsgruppen Februari Lönesamtal förskolechefer genomförs Mars Avstämning SKA förskolechefer April Vårdnadshavarenkät genomförs Maj Medarbetarsamtal förskolechefer genomförs Juni Kvalitetsrapport från förskolans systematiska kvalitetsarbete 2017/2018 klar i Stratsys Resultatdialog i förskolechefsgruppen Sammanställning kränkningar mot barn klar Augusti Analys av uppföljning mot de nationella målen i enheterna genomförs i dialog med förskolechefer Underlag för verksamhetsplan 2019 utifrån enheternas systematiska kvalitetsarbete utarbetas(enheternas analys samt utvecklingsbehov) September-November Kvalitetsdialoger genomförs med förskolechef och medarbetare per enhet Underlag för verksamhetsplan 2019 utifrån utbildningsnämndens mål och budgetdokument utarbetas Avstämning SKA förskolechefer December Uppföljning enheternas SKA Verksamhetsplan för 2019 klar Analys Övergripande problematiskt är att det systematiska kvalitetsarbetet gällande uppföljnings- och analysarbete både på förskole- och på verksamhetsnivå, ej fångar hur utbildningens och undervisningens kvalitet bidrar till barnens förändrande kunnande, i syfte att kunna bidra till kvalitetsutvecklingen och ökad måluppfyllelse i förskolan. Övriga frågor 3.7 Vilka effekter kan ni se i verksamheten av de statliga satsningar som verksamhetsområdet har tagit del av under läsåret?

157 UF/2018:351 En förkola har deltagit i Läslyftet med goda effekter gällande höjd medvetenhet 3.8 Arbete mot diskriminering och kränkande behandling 4 Övrigt 5 Sammanfattande analys och verksamhetsområdets utvecklingsområden Bilaga 1 Beroende på vilket läroplansmål som analyseras finns olika resultatunderlag att tillgå: Förskolornas arbetsplaner och kvalitetsrapporter Resultat-/kvalitetsdialoger Medarbetarsamtal Verksamhetsområdets egna uppföljningar av pågående processer Medarbetarenkät Närvaro Pedagogiska diskussioner Kränkningsanmälningar Åtgärdsprogram Dokument, från möten t.ex. ledningsgrupp Enligt Skolverkets stödmaterial Kvalitetsarbete i praktiken och Jan Håkansson i boken Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem kan analys beskrivas genom begreppen jämföra, tolka, förklara och problematisera. Jämföra- vad skiljer årets resultat från tidigare års resultat? Skiljer sig pojkars och flickors resultat åt? Ser vi skillnad i resultat mellan klasser, grupper, arbetslag? Skillnader och likheter i enkätsvar? Tolka- hur ska vi förstå resultaten? Undervisningsmönster, arbetssätt, förhållningssätt, kompetens? Förklara-hitta orsaker och påverkansfaktorer till de olika resultaten. Vad i arbetet mot målen har haft betydelse för resultaten? Förutsättningar som kan ha påverkat resultatet? Problematisera-nya frågor att besvara, titta på det lokala sammanhanget jämfört med liknande områden, forskning. Hur har förutsättningarna och arbetsprocesserna påverkat verksamhetens resultat och måluppfyllelse? Generella frågor att ställa sig i diskussionen när det gäller tolka och förklara kan vara: Vad är orsaker till skillnader i måluppfyllelse mellan skolor, grupper och klasser eller mellan ämnen och målområden? Hur ser det ut över tid? Mönster- skillnader? Betydelse av olika arbetsformer och arbetssätt? Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt barns/elevers utveckling och lärande? Hur utnyttjas undervisningstiden?

158 Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller elevgruppers sammansättning? Har personalen tillräcklig kompetens för sitt uppdrag? (Skolverkets allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet) UF/2018:351

159 Kvalitetsrapport 2017/2018 Grundskola Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

160 Innehållsförteckning UF/2018:351 1 Inledning Läroplanens huvudområden Normer och värden (Gru) Kunskaper (Gru) Elevernas ansvar och inflytande (Gru) Skola och hem (Gru) Övergång och samverkan (Gru) Skolan och omvärlden (Gru) Bedömning och betyg (Gru) Rektorns ansvar (Gru) Normer och värden (Grusär) Kunskaper (Grusär) Elevernas ansvar och inflytande (Grusär) Skola och hem (Grusär) Övergång och samverkan (Grusär) Skolan och omvärlden (Grusär) Bedömning och betyg (Grusär) Rektorns ansvar (Grusär) Förskoleklass Fritidshem Enhetens prioriterade utvecklingsområden inför arbetsplan för läsåret 2018/ Övrigt Bilagor Bilaga 1: Enkät bibliotek Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/2018 2(22)

161 1 Inledning Allmänt struktur/organisation UF/2018:351 Botkyrka kommun har 22 grundskolor. 1 skolor F-3, 4 skolor F-5, 2 skolor F-6, 1 skola 6 9, 11 skolor F-9. /elever/personalens utbildningsnivå- grsk Grundsärskolan är lokaliserade på 8 skolenheter varav 5 är grundsärskola där eleverna läser efter ämnen och 3 riktar sig till elever som läser efter ämnesområden. Under hösten 2017 är 161 elever mottagna och inskrivna i kommunens grundsärskolor. Antal individintegrerade elever är 10 stycken fördelade på 8 skolor. I grundsärskolans (särskola och träningsskola) finns få behöriga lärare. I några av skolorna undervisar även grundskolans ämneslärare. En stor andel av personalen som arbetar i grundsärskolan är elevassistenter med olika bakgrund. Vissa är utbildade och några har ingen utbildning inom området. Träningsskolorna med en stor andel elevassistenter har problem med sjukskrivningar. Elevassistenterna har en högre sjukskrivningsnivå än vad pedagogerna har. Ledning grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritids Grund - och grundsärskolans, förskoleklassens och fritids verksamhetsledning består av en verksamhetschef samt två biträdande verksamhetschefer. De två biträdande verksamhetscheferna är närmaste chef för 12 respektive 11 rektorer. I båda grupperna finns rektorer från Tumba, Tullinge och Norra Botkyrka. Det finns ingen uppdragsbeskrivning för verksamhetschefen men ett uttalat ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. De biträdande verksamhetschefernas arbete styrs av en uppdragsbeskrivning. Grundskolans ledning har god kunskap om verksamheternas nulägen och utveckling genom att de biträdande verksamhetscheferna träffar varje rektor inom sitt ansvarsområde fyra gånger under läsåret för strukturerat samtal om enheten. En verksamhetsplan infördes inför lå Verksamhetsplanen beskriver på vilket sätt verksamhetsområdet kommer att arbeta under läsåret för att planera, följa upp, stödja och utveckla verksamhetsområdet. Syftet med planen är att utifrån en samlad bild och analys av verksamhetens resultat och måluppfyllelse fatta beslut om insatser för utveckling av verksamheten. Insatserna skall bygga på enheternas analyser samt huvudmannens samlade bedömning, dvs. kopplingen mellan det kvalitetsarbete som rektor gör tillsammans med lärare, övrig personal och elever skall hänga ihop med huvudmannens kvalitetsarbete Grunden för verksamhetsområdets systematiska kvalitetsarbete Rektor rapporterar sina resultat, sin analys och sina utvecklingsområden till verksamhetschefen genom att skriva en kvalitetsrapport och formulera en arbetsplan för läsåret. Dokumentationen görs i det digitala systemet Stratsys. Verksamhetschefen skriver en verksamhetsplan som beskriver hur verksamhetsområdet kommer att arbeta med prioriterade områden. I planen beskrivs insatser för förbättringar där förväntad effekt, tidplan, ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår. Verksamhetschefen lämnar underlag och rapporterar till kvalitetsenheten som sammanställer en aggregerad rapport till förvaltningschefen. Årsrytm Årsrytmen delas in i två delar, där det vid varje halvår görs en avstämning av nuläget genom att sammanställa underlag, analysera och prioritera insatser tillsammans med rektorsgruppen. Målet är att skapa en gemensam bild av de utvecklings- och förbättringsområden som finns avseende vilka åtgärder och insatser som behövs. Målet är även att ta tillvara enheternas behov samt ta tillvara den samlade erfarenheten och kompetensen i rektorsgruppen. För att huvudmannen ska få en så komplett nulägesbild som möjligt görs även verksamhetsbesök, utvecklingsdialoger, Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/2018 3(22)

162 elevenkäter samt vårdnadshavarenkäter. Påverkat förutsättningarna för enhetens arbete: UF/2018:351 Läsåret 17/18 har arbets- och planeringsmässigt i verksamhetsområdet präglats av det fortsatta arbetet utifrån skolinspektionen 2016 och samverkan med Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola (SBS). Både arbetet utifrån Skolinspektionens granskning och SBS har inneburit många möten och omfattande stöd till skolorna. Arbetet har inneburit frustration för skolledare och verksamhetsledning då Skolinspektionens krav på snabba analyser och förändringar kommer i konflikt med Skolverkets djupa och långsiktiga arbete. Flera nya system har införts för digital arbetsmiljö, ekonomi och verksamhetsuppföljning vilket har inneburit stor arbetsbelastning, osäkerhet och frustration för samtliga ledare och administratörer inom grundskolans verksamhetsområde. Personalomsättningen på stödenheterna har inneburit att förvaltningens stöd till verksamheterna förändrats och/eller uteblivit vilket lett till en hög arbetsbelastning för grundskolans verksamhetsledningsgrupp. Det råder svåra förutsättningar för flera skolor, speciellt för dem som ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Trots svåra förutsättningar har skolorna utvecklats positivt: stabilare ledningar med tydligt fokus på uppdraget. En framgångsfaktor är att skolorna har en skolledning som stannar över tid, bidrar till kontinuitet och ett långsiktigt hållbart utvecklingsarbete. Fokus på ledarskap- och analysfrågor bör även fortsättningsvis prioriteras. Vi anser att ett nära stödjande chefskap bidrar till ökad trygghet för verksamhetens rektorer. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/2018 4(22)

163 2 Läroplanens huvudområden UF/2018: Normer och värden (Gru) Över tid visar elevenkäten stabila resultat för trygghet och trivsel på våra skolor. Vi ser att resultatet för studiero är det som avviker negativt. Vi har följt upp att alla rektorer har ett pågående arbete för att utveckla trygghet och trivsel där så behövs. Flera skolor har utvecklade arbetssätt och organisationer som fungerar för arbete med läroplansområdet, andra behöver fortsätta arbeta aktivt med frågan. Majoriteten av skolorna har pågående och planerade insatser för ökad studiero. Skolorna arbetar med olika metoder, några skolor utifrån manualstyrda modeller andra utifrån identifierade behov på skolan. En metod som återkommer på flera skolor är Tåget och MVP i samarbete med socialtjänsten. Det arbetet upplevs som positivt. Vi ser att skolornas planer för arbete med trygghet och studiero i huvudsak är inriktat på sociala aspekter av skoldagen och i mindre utsträckning kopplat till undervisning och lärande. Skolorna behöver utveckla det förebyggande och främjande arbetet för alla professioner i skolan för att i hela åtgärdsprocessen också lyfta fram undervisning och lärande, inte bara arbete med skolans sociala aspekter. Alla skolor har en plan för arbetet med att motverka diskriminering och kränkande behandling. Skolorna skickar rapporter om inträffade kränkningar till huvudman. Sammanfattning Rektorerna lyfter att studiero som begrepp behöver definieras av alla nivåer, inte minst med vårdnadshavare. I diskussioner i rektorsgruppen sägs att lärarens kompetens, struktur på lektioner och relation till eleverna är viktiga delar för att uppnå studiero. Vi ser att vi behöver fördjupa kunskap om, och djupare analysera kopplingen mellan undervisningens kvalitet och studiero. Främsta orsaken till att den kopplingen inte tillräckligt undersökt är skolledarnas arbetsbörda och tidsbrist. Antalet kränkningar/enhet varierar starkt och tolkningen av vad som är en kränkning är ett fortsatt utvecklingsområde. Vi saknar fortfarande ett digitalt system för hantering av kränkningsärenden. Detta medför att sammanställningar och analyser på huvudmannanivå inte går att göra. Detta behöver ordnas! Status Insatser Glo och sno! Samla in ordningsregler från alla enheter Vad ska insatsen leda till relaterat till målet? Ökad trygghet o studiero på alla skolor Följa upp att alla enheter har en elevhälsoplan Följa upp att alla enheter har ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Följa upp att alla enheter har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ge enheterna stöd i det förebyggande och främjande arbetet Ett processinriktat utvecklingsarbete startas för att formulera övergripande riktlinjer för elevhälsan. Föreläsning samt workshops för pedagoger och elevhälsoteam gällande lågaffektivt bemötande. Handledningsstöd till elevhälsoteam Handledning till rektorer med fokus pedagogiskt ledarskap Följa upp att alla enheter har ett elevhälsoteam med kompetenser enligt skollagen. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/2018 5(22)

164 UF/2018:351 Status Insatser Glo och sno! Professionshandledning för rektorer avseende det pedagogiska ledarskapet mot utveckling av undervisningen 2.2 Kunskaper (Gru) Läsning Läsåret gjordes för första gången en större kartläggning av elevernas läskunskaper i åk 1. Vi vill långsiktigt följa elevernas utveckling i förhållande till den tidiga läsinlärningen eftersom samstämmig nationell och internationell forskning pekar på vikten av den tidiga läsinlärningen som förutsättning för elevernas skolframgångar genom hela skolsystemet. Vi såg en stor skillnad mellan skolornas resultat, måluppfyllelsen för årskurs 1 låg mellan 4% och nästan 100%. Läsoch skrivpedagogiskt centrum har under läsåret riktat insatserna för ökad likvärdighet med utgångspunkt i Skolinspektionens nedslag och Hur står det till med läsningen? kartläggningen av läsningen i Botkyrka läsåret Läsåret 17/18 har insatser i form av handledning och kompetensutveckling för pedagogisk personal särskilt riktats till de skolor där det var lägst måluppfyllelse. Vi ser att metoden att scanna elever med hjälp av "LegiLexi" kombinerat med handledningsstöd till pedagogerna har gett en god utveckling av elevernas läsförmåga. Läsning åk 1 vt skolor (65%) har förbättrat resultaten vad gäller andelen elever som når målen för läsning i åk 1 i förhållande till lå av 20 skolor har inte redovisat sina läsresultat vt % av skolorna har hög måluppfyllelse på samma nivå som i fjol. 29% av skolorna har låga eller mycket låga resultat vad gäller elevernas läsutveckling. Här kommer fortsatta riktade insatser göras från läs- och skrivpedagogiskt centrum. 17 skolor arbetar nu med Bornholmsmetoden, en väl beforskad metod för att i första hand under förskoleklassåret ge eleverna de färdigheter som är grundläggande för läsinlärningen. Alla skolor med elever i yngre åldrar har deltagit i en eller flera aktiviteter på Läs- och skrivpedagogiskt centrum/verksamhetsstöd så som nätverk, föreläsningar och kurser. Ingen läsaktivitet har under läsåret varit riktat mot högstadiet. Behovet av kompetensutveckling i den första läsinlärningen har varit påtaglig på de allra flesta skolorna. Många pedagoger uppger att de saknar utbildning gällande läsinlärning i sin grundutbildning och/eller känner ett behov av kompetensutveckling och inspiration Då platserna till utbildningen snabbt bokades planerar vi att genomföra ytterligare utbildning under de två kommande läsåren. Lovläsning LÄSA ÄGER är ett arbete som Läs - och skrivpedagogiskt centrum startat inför sommaren I samarbete med biblioteken, Xenter, LegiLexi och forskare har ett pilotprojekt genomförts på tre skolor med låga resultat. Förväntat resultat är att minska "lästappet" under sommaren. Forskning visar att de elever som fortfarande är i sin allra tidigaste läsinlärning går bakåt i sin utveckling under sommaren, något vi ser som angeläget att försöka åtgärda. Oktober 18 kommer forskarna redovisa uppnådda resultat. Flera skolor vill delta nästa läsår vilket gör att projektet kan komma att öka i omfattning. Resurser bör därför tillsättas för att en fortsättning kan ske. Vinsterna är många så som metodik, didaktik, kollegialt arbete, samarbete över gränser, entreprenöriellt lärande, värdegrundsarbete. Matematik åk 1 Vi har ingen rutin för insamling av resultat av bedömningsstödets matematikdel. Detta behöver göras. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/2018 6(22)

165 Lärarbedömning åk 2 UF/2018:351 Andelen elever som bedöms nå målen har ökat de senaste tre åren. I rektorernas gemensamma analys framkommer att det upplevs som en svår uppgift att göra bedömningen. Ovanan att bedöma, känslan av att vilja se och ge framtidshopp och kompetensbrister lyfts som möjliga orsaker. Nationella prov åk 3 Vi ser inte en ökning av resultaten gällande helheten över åren i NP åk 3 som motsvarar den positiva bedömningen i åk 2. Vi ser en svag ökning både gällande bedömningen i matematik åk 2 och NP. När vi tittar på lärarbedömningen av förra årets åk 2 i sv/sva och matematik så ser vi en stor skillnad i prognos för måluppfyllelse och hur det sedan har gått på nationella proven i åk 3. Detta är starkt oroande och vi ser att risken är att adekvat stöd sätts in för sent. Av förra årets tvåor bedömdes 88% av eleverna nå målen i åk 3, 54% klarade sedan NP. I svenska och matematik är variationen i bedömning betydligt större än i so- och no-ämnen där nästan alla elever bedöms nå målen. Åk 5 I lärarbedömningarna åk 5 ser vi en nedåtgående trend de senaste tre åren i ma, en och sv/sva. Vi ser en relativt jämn bedömning men i slöjd, musik och teknik förväntar man sig högre resultat. Nationella prov åk 6 Ma: 80% av eleverna har minst E i sammanvägt betyg. Sv/sva 85% av eleverna har minst E i sammanvägt betyg. En 90% av eleverna har minst E i sammanvägt betyg. I 9 av skolorna är det mer än 20% av eleverna som har fått F i sammanvägt betyg. Vi ser också att mellan 10 12% (106 av 827) av eleverna inte har deltagit i np. Vi kan dessutom konstatera att 4 skolor har en avvikande hög andel elever som inte genomför de nationella proven. Orsakerna behöver analyseras vidare. När vi tittar på bedömningen av förra årets åk 5 i sv/sva, matematik och engelska ser vi att bedömningen av elevernas måluppfyllelse till stor del överensstämmer med uppnådda resultat.på nationella proven i åk 6. Möjliga orsaker är god bedömarkompetens, fokus på resultat, rektors uppföljning. Betyg åk 6 Jämn fördelning mellan skolor där pojkar resp flickor har högst meritvärde. 193 samlat meritvärde. Betyg åk 7 10 skolor har högre meritvärde för flickor, 3 för pojkar.195 samlat meritvärde. Betyg åk 8 Alla skolor har högre meritvärde i åk 8 för flickor. 203 samlat meritvärde. Betyg åk 9 10 skolor har högre meritvärde för flickor, 3 för pojkar, två av skolorna är desamma för de med högst meritvärde för pojkar. 219 samlat meritvärde. Betyg åk (preliminära betyg ut Extens/ISTAnalys ): Totalt sett är betygen ganska stabila i Botkyrkas grundskolor de senaste åren, men andelen med betyg i alla ämnen har sjunkit något tre år i rad och det genomsnittliga meritvärdet har sjunkit lite Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/2018 7(22)

166 UF/2018:351 de två senaste åren. Andelen gymnasiebehöriga har dock åter ökat något efter att ha sjunkit året innan. För behörighet och meritvärde har Botkyrkas resultat varit något lägre än, men närmat sig och varit nära rikets. För andelen med betyg i alla ämnen ligger Botkyrkas resultat däremot fortfarande relativt långt under rikets. Andelen elever som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram har ökat något, från 81 till 82%. Totalt är det i år 150 elever av 815 som saknar behörighet. Andelen med betyg i alla ämnen har minskat från 68,2 till 66,6% var det som högst, 69,3%. Det genomsnittliga meritvärdet har sjunkit något för andra året i rad, från 2018 till 213. När man tittar på meritvärdet för flickor och pojkar kan man se att både flickors och pojkars meritvärde har sjunkit de senaste två åren, men att flickornas har sjunkit mer. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat minskar de senaste åren i Botkyrka, och är nu 18 meritpoäng (jfr riket där skillnaden de senaste åren varit drygt 30 meritpoäng). På skolnivån är bilden mycket mer komplex. Några skolor i kommunen har mycket höga resultat i ett riksperspektiv, och några har mycket låga. På 7 skolor ökar behörigheten medan den minskar på 4 skolor (2 oförändrade). Meritvärdet ökar i 5 skolor men sjunker i 6 (2 oförändrade). Betyg i alla ämnen ökar i 5 skolor men sjunker i 7 (1 oförändrad). Vi saknar analys kring betygsresultat från flera skolor vilket gör det svårt att göra en övergripande analys. Det vi kan se i år är dock att skillnaderna mellan skolornas resultat ökar gällande meritvärdet var det två skolor som hade betydligt lägre meritvärde än de övriga (som låg nära riksgenomsnittet), och en skola som stack ut positivt ökade spridningen, både åt det positiva och det negativa hållet. I år har spridningen ökat ytterligare, så att det skiljer 112 meritpoäng mellanskolan med bäst och skolan med sämst resultat De kommunövergripande grupper som har följts upp avseende kunskapsresultat är: Borggruppen, Tal- och språkgruppen, Aspen, 6-9A samt Trampolinen. Verksamheten i 1-5A har under detta läsår varit vilande. Verksamheten i Tal- och språkgruppen har varit reducerad pga ombyggnad och inget intag gjordes under höstterminen. Elevers måluppfyllelse varierar stort inom gruppernas ram. Måluppfyllelsen påverkas av elevens tidigare skolgång och sociala situation. De flesta elever uppvisar en progression i lärandet och en ökad närvaro. Antal elever som efter höstterminens betyg i åk 9 inte var behöriga till gymnasiet var 200 av sammanlagt 812 elever. dvs ca 25% av eleverna var ej behöriga till gymnasiet. Insatser gjordes på skolorna och antalet elever som ej var behöriga minskade till 150. Insatserna på individnivå diskuterades tidigt på vårterminen under skolbesök av verksamhetschef och förvaltningschef. De insatser som skolorna beskrev som mest verksamma var: täta uppföljningar med elever och vårdnadshavare, motiverande samtal samt stöd i form av regelbundna enskilda samtal till eleverna med fokus på att hjälpa eleverna med att strukturera och förstå vad som saknades och vad som behövde göras för ett betyg. Flera av skolorna menade att huvudmannens krav på tät uppföljning på elevnivå hade stor betydelse för insatserna. 46,2% av de elever i åk 9 som räknas som nyanlända blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram. I våra utvecklingsdialoger valde 5 av 22 skolor att fokusera på läroplansområdet Kunskaper. Tre skolor valde att presentera sitt arbete kring ökad måluppfyllelse i läsning, en sitt arbete med ett större fokus på kunskaper i EHT-arbetet och en arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Flera skolor har i sina kvalitetsrapporter framhållit arbetet med att utveckla språket i alla ämnen som en framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/2018 8(22)

167 Sammanfattning UF/2018:351 Vi ser att resultaten varierar mycket mellan skolorna och kan konstatera att vi inte lyckats med det kompensatoriska uppdraget. I skolornas kvalitetsrapporter saknas oftast analys kring skillnaden mellan pojkars och flickors resultat. I samtal har dock framkommit att man har olika syn på/analys av vad det beror på. Förslag som framförts är t ex arbetssätt och arbetsmaterial som passar pojkar bättre, olika förväntningar och bemötande som förstärker skillnader. I flera skolors analyser framkommer att man anser att pedagogers utbildningsnivå och deras förväntningar på eleverna samt få lärarbyten och elevernas närvaro påverkar elevernas måluppfyllelse. Även omgivningen i form av närsamhälle och föräldrars förväntningar anser man spelar roll för hur eleverna lyckas i skolan. I samtal med rektorerna utrycker flera av dem att det är svårt att hinna med att genomföra och organisera besök för att kunna bedöma undervisningens kvalitet. Vi kan konstatera att vi har en god bild av resultat gällande läsförmåga i åk 1 men att vi saknar en övergripande bild av hur eleverna klarar det nationella bedömningsstödet i matematik i åk 1. De insatser som gjorts för att förbättra resultatet i läsförmåga har varit framgångsrika. Eftersom flera delvis olika insatser har gjorts är det svårt att bedöma vad som påverkat mest. De nyanlända elevernas resultat har inte analyserats i skolornas kvalitetsrapporter vilket gör att det är svårt att analysera på verksamhetsnivå. Vi kan åter konstatera att vi inte har tillräckligt underlag för att göra en analys av nyanländas lärande och vilka faktorer/insatser som påverkar resultatet. Status Insatser Glo och sno! Ta fram fler underlag gällande frånvarostatistik samt behörighet för att kunna göra djupare analyser och kopplingar vad som verkar ha störst betydelse för skillnaden i betyg mellan fickor och pojkar. Fortbildningsinsatser behöver initieras under läsåret gällande bedömning. Uppföljning resultat åk 1 läsning Uppföljning åk 1 matematik Ta fram underlag för att F-5 skolor ska kunna följa sina elevers kunskapsutveckling för att få syn på vad den egna undervisningen ger för resultat Insatser utifrån analyser av resultat för åk 1 planeras när analyserna är klara. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande (Gru) Vi har en god bild av hur det formella inflytandet ser ut på enheterna. Formella forum för elevinflytande finns på alla skolor men enligt elevenkäten upplever inte eleverna att de kan påverka sådant som är viktigt för dem i tillräckligt stor omfattning. Vi vet inte vad denna skillnad står för ännu. Det saknas underlag för att se vilket inflytande eleverna har i undervisningen förutom på fritidshemmet. I elevenkäten ser vi skillnader mellan skolor och då främst i resultaten för "stämmer helt och hållet". Verksamhetsbesök har visat att elevråden har olika uppgifter och organisation. Upplevelsen av inflytande beskrivs olika av elevråden. I elevenkäten ser vi att 4% av eleverna har svarat att de inte har någon form av elevråd/klassråd på sin skola. Runt två skolor som har resultat över 10% behöver vi ställa fler frågor. Flera skolor arbetar aktivt med utveckling av elevernas inflytande i undervisningen. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/2018 9(22)

168 Sammanfattning UF/2018:351 Vi har inte underlag för att bedöma i vilken mån eleverna upplever att de har har inflytande i undervisningen. Status Insatser Glo och sno! Verksamhetsbesök Översyn av elevenkätens frågor 2.4 Skola och hem (Gru) Skolorna beskriver att de har välfungerande relationer med hemmen och rutiner för samverkan och kommunikation. I ett par skolors kvalitetsrapporter skrivs att vårdnadshavarnas engagemang är ett område för fortsatt utvecklingsarbete. Vårdnadshavarnas bild av hur väl samverkan skola-hem fungerar har vi inget resultat för då ingen vårdnadshavarenkät genomförts läsåret Övergång och samverkan (Gru) Merparten av skolorna har välfungerande system för övergångarna inom skolan. Övergång mellan förskola/skola och skola/ gymnasium fungerar generellt sämre. En kommungemensam plan för övergång mellan förskola och förskoleklass saknas. Det påbörjades ett kommunövergripande arbete med förskolechefer och rektorer under vårterminen -17 som dock fortfarande inte lett fram till att en plan framtagits. Sammanfattning Skolformerna har olika förväntningar på hur övergången ska genomföras och vilken information som ska överlämnas. Arbetet med att ta fram en plan måste slutföras. Det gemensamma dokumentet bör utgå från Skolverkets stödmaterial angående övergångar. 2.6 Skolan och omvärlden (Gru) Från elevenkäten kan vi utläsa att elever i årskurs 9 generellt är ganska nöjda med den vägledning inför gymnasiet som de fått. Antalet elever som är nöjda med vägledningen inför gymnasiet har ökat något. medan Årskurs 6 och 8 inte ger samma positiva bild av undervisningen gällande arbetsliv och studier och vi ser att fokus fortfarande ligger på åk 9 trots att vi säkerställt att alla skolor har en SYV-plan som omfattar samtliga årskurser. Status Insatser Glo och sno! Tillse att skolorna har en SYV-plan som täcker alla årskurser. Nätverk för studie- och yrkesvägledare 2.7 Bedömning och betyg (Gru) Vi har haft sambedömningsaktiviteter inom ramen för vänskoleprojektet och flera skolor uttrycker att det varit värdefullt och att projektet gärna får utvecklas till att t ex omfatta fler skolor/bedömningsgrupp och andra ämnen. Flera skolor beskriver att de organiserar för sambedömning på egna enheten och fortbildningsinsatser har genomförts. När vi tittar på lärarbedömningen av förra årets åk 2 i sv/sva och matematik så ser vi en stor Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

169 UF/2018:351 skillnad i prognos för måluppfyllelse och hur det sedan har gått på nationella proven i åk 3. Detta är starkt oroande och vi ser att risken är att adekvat stöd sätts in för sent. Av förra årets tvåor bedömdes 88% av eleverna nå målen i åk 3, 54% klarade sedan NP. I svenska och matematik är variationen i bedömning betydligt större än i so- och no-ämnen där nästan alla elever bedöms nå målen. I rektorernas gemensamma analys framkommer att det upplevs som en svår uppgift för pedagoger som undervisar yngre elever att göra bedömning av måluppfyllelse. Ovanan att bedöma, känslan av att vilja se och ge framtidshopp och kompetensbrister lyfts som möjliga orsaker. När vi tittar på bedömningen av förra årets åk 5 i sv/sva, matematik och engelska ser vi att bedömningen av elevernas måluppfyllelse till stor del överensstämmer med uppnådda resultat på nationella proven i åk 6. Möjliga orsaker är god bedömarkompetens, fokus på resultat, rektors uppföljning. Vi kan konstatera att på fyra av våra skolor i åk 6 får ca 40% högre betyg än resultat på NP i engelska. När det gäller matematik har vi 9 skolor där mellan 33% och 79% av eleverna får högre betyg än resultatet på NP och i svenska har vi 5 skolor där mellan 32% och 100% får högre betyg än resultatet på NP. Sammanfattning Bedömning och betygssättning är fortsatt ett utvecklingsområde och då framför allt ur ett kommungemensamt perspektiv för att utveckla och säkerställa en högre likvärdighet mellan skolorna. Vi ser att det i hög grad är samma skolor som generellt ger högre betyg än vad resultatet på nationella proven visar vilket gör att vi måste titta närmare på om också normer styr betygssättningen. 2.8 Rektorns ansvar (Gru) I verksamhetsplanen för formulerade verksamhetsområdet utvecklingsmål för rektors ledarskap. Syftet var att stärka ansvarstagandet för skolornas utveckling mot högre måluppfyllelse i alla aspekter som skrivs fram som rektors ansvar i läroplanen. De strukturerade rektorssamtalen och de planerade och genomförda insatserna har gett ledningsgruppen för grundskola god kunskap och insyn i enheternas utvecklingsarbete och utmaningar. Vi ser att vårt intresse för ledarskapets utveckling för högre måluppfyllelse har gjort att rektorerna i högre grad uttrycker sig kring och planerar för ledarskap av utvecklingsprocesser på enheterna. Av de femton punkterna under rektors ansvar har vi, förutom det ovan beskrivna, valt att fokusera på elevhälsa, skolbibliotek samt studie- och yrkesvägledning. Elevhälsa För att huvudmannen ska få en samlad bild av elevhälsans arbete i kommunens grundskolor/grundsärskolor har Verksamhetsstöd fått i uppdrag att kartlägga EHT:s arbete på samtliga 22 skolor. Besöken har ägt rum under tidsperioden mars till och med maj Alla skolor utom fyra har vid tillfället för samtalen uppfyllt lagen vad gäller tillgång till de olika professioner som ska finnas i EHT. Den profession som saknas på de fyra skolorna är psykolog, men i samtliga fall ser situationen ut att vara löst senast vid terminsstart ht 18. Kommunen har vid rapportens sammanställning anställt skolläkare centralt på UF. Samtliga skolor har fastställda rutiner för EHT-ärenden samt för hur EHT samverkar med övrig personal. Flera skolor beskriver att de är i början av att reflektera kring hur ett mer främjande Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

170 UF/2018:351 och förebyggande arbete vad gäller undervisningens utformning bör se ut. Skolorna har i stor utsträckning ett främjande och förebyggande arbete vad gäller den sociala lärmiljön genom samarbete med socialtjänsten och eget värdegrunds- och trygghetsarbete. Bibliotek Alla skolor utom en har skolbibliotek och vi kan konstatera att de flesta biblioteken bara är bemannade 25% av öppettiden. Endast fem skolor har bemanning under hela skoldagen. Fyra har skolbibliotekarie, de flesta är bemannade med personal med lärarbehörighet. En knapp fjärdedel har en biblioteksplan. Samtliga skolor har tillgång till digitalt bibliotek. Studie- och yrkesvägledning Samtliga skolor har en plan för studie-och yrkesvägledning som täcker alla årskurser. Från elevenkäten kan vi utläsa att elever i åk 9 är ganska nöjda med den vägledning de fått inför gymnasievalet medan elever i åk 6 och 8 inte ger samma positiva bild av undervisningen gällande arbetsliv och studier. Det finns ett nätverk för studie- och yrkesvägledare som leds av huvudmannen. Sammanfattning Rektors ansvar är omfattande och komplext och det är svårt att hinna med att kvalitativt följa upp alla delar. Det behövs en fördelning i förvaltningen kring vem som ansvarar för att leverera underlag för analys kring alla delar under Rektors ansvar. Vi ser att kopplingen mellan kvalitet i undervisningen, studiero och ledarskapet i klassrummet och därmed också rektors ledarskap är fortsatt viktiga frågor att ha fokus på. Status Insatser Glo och sno! Kommentar Införande av Stratsys som uppföljningssystem och dokumentation av kvalitetsarbetet. Separat kvalitetsrapport och arbetsplan skrivs för respektive skolform Stöd i analysarbete till alla enheter. utvecklingsdialoger för grundskola Professionshandledning för rektorer avseende det pedagogiska ledarskapet mot utveckling av undervisningen Ge enheterna stöd i det digitala utvecklingsarbetet Alla rektorer deltar i kollegiala lärprocesser med Ann S. Pihlgren Ett par av de rektorer som har insatser via SBS har inte deltagit, inte heller en tf rektor Strukturerade uppföljningssamtal med alla rektorer med fokus på ledarskapet Utvecklingsdialoger i vänskolepar Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

171 2.9 Normer och värden (Grusär) UF/2018:351 Enligt de övergripande läroplansmålen ska skolan verka för att eleverna respekterar varandras egenvärde och tar avstånd från att människor diskrimineras och kränks. Inom ramen för läroplansområdet har förvaltningen i första hand valt att följa upp antalet kränkningar och elevernas upplevelse av trygghet och studiero, då detta kan ge en bild av hur vi som huvudman hanterar arbetet med att uppnå målen kring normer och värden. Det går i dagsläget inte att särskilja och därmed analysera kränkningarna inom särskolan. De ingår i samlat material för verksamhet grundskola. I dialogerna berättar särskolorna att det förekommer kränkningar mellan elever, trots att skolorna har en närvarande personal. Ytterligare framkommer det i dialogerna att när kränkningar förekommer mellan elever beror det oftast på elevernas svårigheter att förstå och tolka både egna och andras roll och uttryck i socialt samspel. Ett aktivt förebyggande arbete mot kränkningar pågår i samtliga skolor och är formulerade i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Exempel på det främjande arbetet är strukturer för seriesamtal och arbete med socialstyrelsens satsning TÅGET. Några skolor säger att man aktivt arbetar för att skapa miljöer som ger studiero som en metod för att skapa trygga miljöer och någon skola har regelbunden handledning till personalen. Hög sjukfrånvaro hos personalen är dock ett problem då tryggheten och studieron riskerar att bli sämre när arbetsgrupper och därmed rutiner och förhållningssätt ändras. Ett viktigt problem som lyfts i dialogerna är de stora svårigheterna när personal blir slagna och det inte går att arbeta med seriesamtal eller andra metoder som kan hjälpa eleverna att förstå och tolka situationen. Denna form av kränkning anmäls aldrig. Kanske är man benägen att vara mer varsam på grund av elevernas behov, att göra skillnader jämfört med i grundskolan. Det finns en uttryckt osäkerhet hos rektorer när det gäller rutiner för kränkningar vid dessa tillfällen vilket även fortsättningsvis är ett utvecklingsområde. Både rektorer och förvaltning kan se att svårigheten att rekrytera utbildade pedagoger påverkarutvecklingen hos eleverna, då fokus ligger på omsorgen. Den låga andelen utbildade pedagoger kan alltså innebära att arbetet med trygghet, studiero och lärande inte i tillräcklig omfattning leds av utbildade pedagoger. Att arbeta för en ökad andel behörig personal inom särskolan bör vara ett prioriterat utvecklingsområde inom grundsärskolan Kunskaper (Grusär) Enligt de övergripande läroplansmålen ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga får varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska även bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Enligt riktlinjerna för skolan ska därför alla som arbetar i skolan uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd samt samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Förvaltningen har inom ramen för området Kunskaper valt att fokusera på förutsättningar för elevernas lärande. Antal elever med anpassad studiegång:1 elev läser inte alla ämnen, 5 elever har anpassad Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

172 studiegång av hälsoskäl (medicinska underlag finns). Tabell med bedömningar och betyg. UF/2018:351 Den vanligaste formen i skolorna är att ha klasser inom grundsärskolan, där eleverna läser efter ämnen eller efter ämnesområden. Ett fåtal elever på dessa skolor läser även vissa ämnen efter grundskolans läroplan (främst PREST-ämnen), vid behov finns personal från grundsärskolan med i den undervisningen. Två av kommunens grundsärskolor har enstaka elever helt inkluderade i grundskolans klasser. En skola arbetar med samverkansklasser, vilket innebär klasser med jämn fördelning av elever från både grundsärskolan och grundskolan. Bedömning och betygsättning är en myndighetsutövning vilken kan komma att påverka elevernas framtida möjligheter, som ett stöd i den utövningen önskar flera skolor kommungemensamma kartläggningsverktyg/tester. Förvaltningen startade i november 2017 en referensgrupp med representanter för grundsärskolan efter ämnesområden och efter ämnen, där det togs fram en plan runt detta. Kartläggning och bedömning av kunskaper behöver vara en levande fråga som måste diskuteras regelbundet. Skolorna påtalar vikten av att ansvarig skolledare har erfarenhet av målgruppen och nära koppling till personal och elever för skolans utveckling och framgång. Det krävs resurser för att ha ledningsfunktion kopplad nära verksamheten. Förvaltningen ser att de två främsta utvecklingsområdena inom läroplansmålet kunskaper är att ge stöttande strukturer för bedömningsarbetet ute på skolorna samt att höja kompetens kring betyg och bedömning bland pedagogerna på grundsärskolan Elevernas ansvar och inflytande (Grusär) Enligt de övergripande läroplansmålen ska skolan arbeta för att ge eleverna förutsättningar att ha inflytande både i undervisningen och i skolan som helhet samt att utveckla elevernas förmåga och vilja att ha inflytande. Samtliga skolor inom grundsärskolan har olika former för klassråd och elevråd/elevutskott där alla klasser är representerade. På en skola saknas elevråd för åk 1 3. I någon skola har lärarna regelbundna samtal med eleverna om läridentitet och synen på lärande i syfte att stärka elevens förståelse för och delaktighet i det egna lärande. 72% av eleverna i våra träningsskolor anger att de kan säga eller visa vad de vill göra. 88% svarar att de vuxna i skolan lyssnar på dem och 48% anger att de har inflytande över skolarbetet. 77% av eleverna som läser ämnen i grundsärskolan anger att de kan säga eller visa vad de vill göra. 81% svarar att de vuxna i skolan lyssnar på dem och 74% anger att de har inflytande över skolarbetet. Svårigheterna gällande metoder för att skapa inflytande och delaktighet för eleverna med omfattande kommunikationssvårigheter är stora och är ett fortsatt utvecklingsområde. skillnaden i träningsskolan mellan uppskattningen av egen förmåga att uttrycka sig och upplevelsen av inflytande visar att vi behöver fortsatt arbete inom ramen för nätverken inom detta läroplansområde. Skolan har forum för formellt elevinflytande Indikatorer Utfall Mål Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

173 2.12 Skola och hem (Grusär) UF/2018:351 Enligt de övergripande läroplansmålen ska skolan samverka med elevernas vårdnadshavare för att tillsammans kunna utveckla skolans verksamhet samt för att informera och tillsammans arbeta för elevens egna skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Samtliga skolor inom förvaltningen uppger att de har en bra och många gånger en tät samverkan med vårdnadshavare. Skolornas kontakt med vårdnadshavare anses viktigt och prioriterad för ett gott samarbete. Ett resultat av den goda samverkan ses vara att olovlig frånvaro sällan förekommer. Utvecklingssamtal genomförs regelbundet på samtliga skolor. Ytterligare samtal med vårdnadshavare om betyg och bedömning och hur ofta det sker varierar mellan skolorna. Här kan vi notera att det blir mer diskussioner om bedömning och betyg där eleverna läser ämnen än där eleverna läser ämnesområden. I referensgrupperna, med representanter från skolorna, lå 17/18 har det bland annat tagits fram en plan för kvalitetsmått och mätverktyg. Referensgruppen för träningsskolan ser inget värde i att IUP är lika för alla skolor men däremot att pedagogisk kartläggning är lika. Alla dessa underlag är viktiga i samtalen med föräldrar. Samarbetet mellan hem och skola fungerar överlag mycket bra. Vi tror att utvecklingsarbetet tillsammans med SPSM och våra gemensamma bedömningsmaterial kommer att stärka samarbetet ytterligare Övergång och samverkan (Grusär) Enligt de övergripande läroplansmålen ska en samverkan mellan förskolan, de övriga skolformerna och fritidshemmet ske vid övergångar för att skapa progression och kontinuitet i elevernas utveckling och lärande. Övergången mellan förskola och skola planeras noga och i samarbete mellan central förvaltning och enheterna. Problematiskt är att många elever får sin diagnos som berättigar eleven en skolgång inom särskolan under förskoleklassåret. Landstingen har uppmärksammats på skolans behov av att utredningar färdigställs innan förskoleklassåret för att en god planering ska kunna ske. När elever under grundskoleåren får diagnos som ger eleven rätt att gå inom ramen för särskolan har skolorna stöd från central förvaltning i övergången. Utifrån utvecklingsdialogerna kan vi på förvaltningen förstå att det finns fungerande rutiner för övergångar mellan skolformerna. Förskoleklass blir obligatoriskt till läsåret 18/19, det gäller dock inte blivande grundsärskolebarn varför konsekvenser av detta måste diskuteras och planeras Skolan och omvärlden (Grusär) Enligt de övergripande läroplansmålen ska skolan bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön, och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättningar. Hälften av skolorna har en anställd SYV. Den andra hälften har under året fått stöd av SYV från grundskolans verksamhetsstöd. Aktiva SYV-planer finns för de flesta av skolorna och årshjul gällande övergång från grundsärskola till gymnasiesärskolan finns. Den organisationsförändring vi gjort inför lå då grundskolans centralt anställda studieoch yrkesvägledare även arbetar inom ramen för verksamhetsområde gymnasieskola ytterligare kommer att stärka en redan nu fungerande övergång till gymnasiet för våra särskoleelever. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

174 2.15 Bedömning och betyg (Grusär) UF/2018:351 Enligt de övergripande läroplansmålen ska skolan genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Några skolor anser sig nu ha god kompetens när det gäller bedömningar där tex. alla undervisande lärare gemensamt går igenom underlag, diskuterar och sedan gör en sambedömning. Det upplevs som svårare med elever som är inkluderade i vanlig klass. Pedagogerna uttrycker ett stort behov av att diskutera detta med pedagoger från andra skolor. Specialpedagoger i verksamhetsstöd har och finns med bland annat i nätverken. Några skolor har även fått stöd av SPSM. Skolorna uppger att det för elever som läser ämnen i grundsärskolan finns möjligheter att läsa enligt grundskolans kursplaner om man ser att eleven har förutsättningar. Elever som läser ämnesområden har möjlighet att läsa ämnen men det förekommer sällan. Eleven slussas i de situationerna över till en särskoleverksamhet där man läser ämnen. Inom grundsärskolan har bedömning och betygsättning varit ett prioriterat utvecklingsområde och ett uttalat önskemål om kommungemensamma kartläggningsmetoder/verktyg resulterade i att en referensgrupp startade. dessa referensgrupper startade med representanter för grundsärskolan efter ämnesområden och ämnen, där det arbetades fram en plan runt bedömning och screening. Grupperna identifierade behov av kompetensutveckling och ett samarbete med SPSM initierades som stöd i processen. Plan för bedömning och screening behöver diskuteras regelbundet och verksamhetsstöd bör fortsätta stödja skolorna i att skapa förutsättningar genom tex nätverk och referensgrupper Rektorns ansvar (Grusär) Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. I Botkyrka är ofta en biträdande rektor grundsärskolans närmaste chef och också den som regelbundet eller dagligen träffar grundsärskolans personal. Vissa skolor har mer formaliserade möten än andra och i någon av skolorna finns en samordnare för ett arbetslag, samordnaren har regelbundna möten med skolledning. Skolorna uppger att de träffas regelbundet i arbetslag och tillsammans med annan personal i särskoleverksamheten. Samverkan ske ofta tillsammans med en biträdande rektor som har ett särskilt ansvar för grundsärskolan. Medarbetarna i särskolan ingår även i skolans övriga arbetsgemenskap. Några skolor inom förvaltningen har inte haft några regelbundna möten för grundsärskolans personal men försöker nu hitta en rutin i detta. En skolledare med erfarenhet av målgruppen och med nära koppling till personal och elever kan vara avgörande för skolans utveckling och framgång. En av de absolut största utmaningarna, nu och framåt, för grundsärskolan är kompetensbristen. I Botkyrka är 38 % av lärarna behöriga. Utöver de behöriga lärarna finns ett fåtal pedagoger med olika pedagogisk bakgrund. En kartläggning av elevassistenternas utbildningsbakgrund bör göras för att förvaltningen på en strategisk nivå ska kunna fatta korrekta beslut kring prioriterade kompetensinsatser och kompetensförsörjning. Den kompetenskartläggning som skulle göras 2017 sköts på framtiden och vi menar att det var ett olyckligt beslut och en angelägen fråga inför Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

175 det kommande legitimationskravet. UF/2018:351 Det finns en oro bland skolledare med ansvar för särskola att det får konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling, likvärdigheten, betygen och bedömningen när det inte finns pedagoger och att övrig personal saknar grundutbildning inom området. Rektor har ett uttalat ansvar för att säkerställa att eleverna ingår i den grupp som de har rätt att gå i på särskolan, detta ska ske vid flera tillfällen under grundskoletiden enligt den rutin som tagits fram. Här behövs förvaltningens stöd även fortsättningsvis för att kvalitetssäkra uppdraget. När det gäller utredningar säger de flesta skolor att det finns ett behov av att gå igenom samtliga underlag för alla elever. Någon skola uppger att det vid behov av nya utredningar anmäls det till EHT och det kan vara läraren som tar initiativet. På en skola har alla elever nya utredningar sedan 2 år tillbaka. När skolan gör nya utredningar är det viktigt att det förs en dialog om detta med central utredare och att de nya underlagen sedan skickas vidare till utredaren för registrering och komplettering till redan befintliga handlingar. Det gäller alla utredningar som förnyas. En förutsättning för att rektor ska kunna bära ansvaret det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen krävs rätt ekonomiska förutsättningar. För lite pengar i nivåerna gör att det är svårigheter att få ekonomin att gå ihop. Några skolor uppger att grundskolan får bekosta delar av grundsärskolans verksamhet. Någon säger också att det var lättare att hålla budget när det inte gjordes nivåbedömningar. Konsekvensen har blivit att ansökningar om ny kostnadsbedömning/nivå har gjorts av vissa skolor. Förvaltningen behöver fortsätta vara uppmärksamma på hur de ekonomiska förutsättningarna möjliggör särskolans verksamhet. Ett prioriterat utvecklingsarbete behöver göras både gällande de ekonomiska konsekvenserna som enheterna får OM de får tag på utbildade medarbetare och hur den inre organisationen med klasser och grupper kan vara organiserade för att på ett effektivt sätt höja måluppfyllelser. De skolor som också har särskola i sin verksamhet har behov av ledning för särskolan, både i ledning av stora grupper medarbetare och i uppdraget att följa och följa upp regelverket som är omfattande. Vid översyn av ekonomiska förutsättningar behöver detta också tas med. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

176 3 Förskoleklass UF/2018:351 När vi analyserade resultaten i läsenkäten vårterminen 2017 drog vi slutsatsen att omfattande kompetensutveckling behövde göras tillgänglig för förskoleklassernas pedagoger. För att kunna följa skolornas utveckling gällande läsförberedelse över tid utökades läsenkäten med fråga gällande läsförberedelse till vårterminen % av de skolor som svarat på läsankäten anser att barnen är väl läsförberedda inför skolstarten. Resultatet varierar mellan %. Endast fem av 17 skolor anger att färre än 60% av eleverna är väl förberedda. Trots att vi inte har siffror på hur det såg ut vårterminen 2017 i förskoleklass vågar vi genom många och återkommande samtal med pedagoger säga att utbildningssatsningen på Bornholmsmodellen har haft god effekt. Något vi också kopplar till de betydligt bättre resultaten för läsning åk I det förebyggande och främjande arbetet att göra eleverna läsförberedda under förskoleklassåret har utbildningsdagar arrangerats av Verksamhetsstöd grundskola i Bornholmsmodellen. Utbildningsdagarna har varit mycket välbesökta. Behovet av utbildning är fortfarande stort då rörligheten bland personal i förskoleklasserna är stor, därför bör metoden årligen aktualiseras. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

177 4 Fritidshem UF/2018:351 Ett omfattande processarbete för våra fritidshem har pågått sedan Skolinspektionen höstterminen Efter att vi på förvaltning och Verksamhetsstöd sökt svar på frågor om vad som definierar kvalitet på fritidshem har vi tillsammans med skolledare och pedagoger enats om att de prioriterade områdena för ökad kvalitet handlar om att läroplanen implementeras fullt ut och att likvärdigheten därmed behöver öka både inom och mellan skolor. För att skapa en gemensam nulägesbild har alla skolor arbetat med utvalda delar av BRUK som speglar våra prioriteringar. Ett för alla skolor med fritidshem gemensamt analysarbete har genomförts efter sammanställning av resultat i BRUK. I arbetet lyfts att gemensamt för fritidshemmen, något fritidshem undantaget, är bristen på utbildade medarbetare. Bristen på utbildning medför brister i förståelse för uppdraget och svag koppling till läroplanen som styrdokument. Detta medför att vi tänker att vi utöver BRUK- materialet också får ta till vara på pedagogers och skolledningarnas berättelser och diskussioner från t ex nätverk och rektorernas dialoger med chef för att få en bild av verksamheternas kvalitet. Det område där pedagogerna skattar sig lägst är systematiskt kvalitetsarbete. Skolledarna menar att dokumentation många gånger finns, men inte systematik och reflektion fullt ut. Här syns än en gång just det som är mest problematiskt- att alltför många saknar utbildning för uppdraget. Vi ser att kompetensutveckling behövs, både formella utbildningsvägar och fortsatta utbildningssatsningar inom ramen för UF så som kurser och nätverk. Under analysarbetet lyftes vikten av att skolledare är aktiva och delaktiga i fritidshemmens utveckling mot målen. När antalet utbildade medarbetare är lågt krävs mer nära och aktivt ledarskap. I verksamhetsplanen för läsåret formulerade verksamhetsområdet "Varje fritidshem ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som genomförs under medverkan av lärare, fritidspedagoger, övrig personal och elever" något som ännu saknas på några skolor och bör vara ett fortsatt utvecklingsområde. I analys av BRUK ser vi att pedagogerna skattar sitt arbete med elevernas sociala relationer högt. Övriga styrkor är att fritidshemmen utgår från elevernas mognad, ålder och erfarenhet vid planering av aktiviteter. Den kommungemensamma kompetensutvecklingen under läsåret i lågaffektivt bemötande lyfts fram som framgångsrik. Samtidigt lyfter skolledare att det gemensamma förhållningssättet behöver utvecklas ytterligare. Elevenkäten vårterminen 2018 visar att sammantaget index för fritids varierar mellan enheterna och även resultat per enhet när man tittar över de tre senaste åren. Totalen visar ett mer stabilt värde runt 80% nöjd elevindex. Pedagogernas positiva skattning i BRUK gällande arbetet med grupp och arbete med relation bekräftas i elevenkäten när vi tittar på hur eleverna svarat gällande trygghet där 77% av eleverna upplever att påståendet gällande trygghet på fritids "stämmer ganska bra" eller "stämmer helt och hållet". 74% av eleverna upplever också att de blir lyssnade på. 63% av eleverna upplever att de lär sig nya saker på fritids, en alltför låg siffra som vi kopplar till medarbetarnas utbildningsnivå och kunskapen om fritidshemmets relativt nya läroplansuppdrag som inte fullt ut är implementerat. Elevenkäten gällande fritids besvaras av elever i åk 3 och vi kan också ställa oss frågor runt progression i lärandet på fritids. I vilken mån utvecklar vi lärmiljö och aktiviteter i förhållande till elevernas mognad. 44% av eleverna svarar att de använder lärplatta eller dator på fritids vilket också bekräftas av pedagogerna inom ramen för nätverksarbete. Det saknas både utrustning och kunskap hos medarbetarna. Vid analysarbetet gällande fritidshemmen ser vi att det finns anledning att utveckla frågeställningarna i elevenkäten och möjliggöra att följa elevgrupper över tid. Frågorna skulle Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

178 UF/2018:351 tydligare behöva kopplas till fritidshemmets läroplansuppdrag. I nuvarande enkät finns frågan om eleven "har roligt på fritids" vilket inte är ett läroplansmål. Utvecklingsområden som lyfts fram är arbetet med särskilt stöd och digitala lärprocesser. Ökad måluppfyllelse utifrån läroplanen Status Insatser Glo och sno! Nätverksarbete med nulägesbeskrivning med hjälp av BRUK Likvärdighet vad gäller undervisning där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet både inom och mellan skolor Status Insatser Glo och sno! Utvecklingsarbete för att ta fram kriterier för kvalitet på fritidshem Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

179 UF/2018:351 5 Enhetens prioriterade utvecklingsområden inför arbetsplan för läsåret 2018/19 Grundskolan: Kopplingen mellan kvalitet i undervisningen, studiero och ledarskapet i klassrummet och därmed också rektors ledarskap är viktiga frågor för fortsätt arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet gällande den psykosociala skolmiljön behöver stärkas och utvecklas på skolorna. Arbetet med ökad studiero är ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Skolorna behöver i större utsträckning utvärdera extra anpassningar, åtgärdsprogram och inkomna EHT-anmälningar i syfte att vända åtgärdande arbete till mer främjande och förebyggande arbete både gällande studieresultat och upplevd arbetsmiljö. Det saknas fortfarande ett digitalt system för hantering av kränkningsärenden. Detta medför att sammanställningar och analyser på huvudmannanivå inte går att göra. Detta behöver ordnas! Vi behöver fortsätta satsning på den tidiga läsinlärningen men också utveckla metoder för att följa matematikresultaten och utveckla undervisningen. Fortsätta utveckla användningen av alternativa verktyg för lärande. Fortsätta utveckla den digitala kompetensen. Bedömning och betygssättning är ett fortsatt utvecklingsområde och då framför allt ur ett kommungemensamt perspektiv för att utveckla och säkerställa en högre likvärdighet mellan skolorna. Fritids: Fritidshemmens kvalitetsutveckling med utgångspunkt i genomförd BRUK behöver fortsätta. Fokus på kompetensutveckling. Digital didaktik inom ramen för fritids behöver utvecklas. Kunskap och arbete med särskilt stöd och elever som behöver extra stöd och planering i sin skolgång. Särskolan: I samarbete med SPSM startar ett tvåårigt utvecklingsarbete med fokus på anpassningar, särskilt stöd, bedömning, betyg och kognitiv funktionsnedsättning. Kompetenskartläggningen måste genomföras i syfte att långsiktigt öka andelen behörig personal i särskolan. De ekonomiska förutsättningarna för särskolan behöver utredas Vi behöver ta fram tydliga rutiner för hur vi tar emot inflyttande elever från andra kommuner under terminerna. Rektorerna uttrycker en osäkerhet när det gäller rutiner för kränkningar vilket är att fortsatt utvecklingsområde. Fortsätta implementera de framtagna kommungemensamma kartläggningsverktyg/testerna. Obligatorisk förskoleklass gäller inte blivande grundsärskolebarn, därför måste konsekvensen av detta diskuteras och planeras. Fortsatta nätverk för både särskolan och träningsskolan. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

180 6 Övrigt UF/2018:351 Vi ser med oro en ökad ohälsa och stressrelaterade symptom hos våra rektorer. Förvaltningens stöd är inte tillräckligt utvecklat i frågor som ekonomi och lokaler. Vi ser också ett ökat behov av stöd vad gäller elever i behov av omfattande stöd i sin skolgång, främst för elever som har svårigheter att fungera socialt. Kvalitetsrapport 2017/2018, Grundskola, Läsår 2017/ (22)

181 UF/2018:351 Kvalitetsrapport läsåret 2017/18 Verksamhetsområde gymnasieskola

182 UF/2018:351 Innehåll 1 Inledning Läroplanens huvudområden Kunskaper Andelen elever med gymnasieexamen ska öka Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Rektors ansvar Stöd och styrning Ledarskap Utveckling och kunskaper Likvärdighet Trygghet och studiero Övrigt Särskilda frågor för huvudmannens uppföljning Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget Utveckling och kunskaper Likvärdighet Trygghet och studiero Pedagogiskt ledarskap Strategisk kompetensförsörjning Systematiskt kvalitetsarbete Övriga frågor Vilka effekter kan ni se i verksamheten av de statliga satsningar som verksamhetsområdet har tagit del av under läsåret? Arbete mot diskriminering och kränkande behandling Övrigt Konkurrens om eleverna Ökande elevtal fler ungdomar i gymnasieåldern Sammanfattande analys och verksamhetsområdets utvecklingsområden Bilaga

183 UF/2018:351 1 Inledning Inom verksamhetsområdet gymnasieskolan finns fyra skolenheter Skyttbrinks, S:t Botvids, Tullinge och Tumba gymnasium. Skyttbrinks gymnasium avknoppades från Tumba gymnasium inför läsåret 2017/2018 och är i en uppbyggnadsfas. Verksamhetsområdet leds av en verksamhetschef med stöd av en stab med två medarbetare samt stödfunktioner på utbildningsförvaltningen. Gymnasieskolan verkar på en marknad där ungdomar folkbokförda i Stockholms län har samma rättighet att bli mottagna som förstahandssökande till nationella program på samtliga gymnasieskolor, kommunala som enskilda, i hela länet. Av ca Botkyrkaungdomar i gymnasieskolan gick hösten 2017 ca 37 procent i kommunens egna gymnasieskolor, ca 30 procent i skolor med annan kommunal huvudman och ca 33 procent i skolor med enskild huvudman. Av drygt 2500 elever i kommunens egna skolor är hälften Botkyrkaungdomar och hälften inpendlare från andra kommuner, främst från Södertälje, Huddinge, Salem och Stockholm. Det fria valet inom Storstockholm medför betydande svårigheter att planera gymnasieverksamheten när det gäller programutbud, platsantal och ekonomi. Ungdomarnas benägenhet att söka skola i annan kommun förändras över tid och dessutom förändras intresset för olika program. Under en ganska lång följd av år har andelen av hemkommunens elever som går i den egna kommunens skolor minskat i hela länet. För Botkyrkas del tycks trenden dock ha planat ut de senaste åren. Kommunens fyra gymnasieskolor är mycket olika. Andelen elever på högskoleförberedande program på skolorna tillsammans är ca 70 procent men med variationer mellan 87 procent (Tullinge gymnasium) och 0 procent (Skyttbrinks gymnasium). Andelen elever på introduktionsprogram varierar mellan 50 procent (S:t Botvids gymnasium, främst språkintroduktion) och 3 procent (Tullinge gymnasium). Även elevernas socioekonomiska sammansättning varierar i betydande grad mellan skolorna. På Tullinge gymnasium har 61 procent av eleverna högutbildade föräldrar och 37 procent har utländsk bakgrund medan andelen på S:t Botvids gymnasium är 24 respektive 89 procent. Motsvarande andelar för kommunen är 47 respektive 42 procent, 55 respektive 36 procent för Stockholms län och 48 respektive 32 procent för riket. I verksamhetsområdet arbetar ca 200 lärare (heltidstjänster) varav drygt 83 procent hade pedagogisk högskoleexamen, en något lägre andel än de kommunala skolorna i Stockholms län men något högre än snittet för alla skolor i länet oberoende av huvudman. Av skolorna har Tullinge gymnasium störst andel och Skyttbrinks gymnasium lägst. Delvis speglar skillnaderna relationen mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program; lärare med högskoleexamen i yrkesämnen är svårare att rekrytera än i andra ämnen. Av lärarna har 3,2 procent specialpedagogisk examen, något högre andel än riket och avsevärt högre än länet. Antalet ungdomar i gymnasieålder ökar kraftigt såväl i Botkyrka som i Stockholms län och beräknas fortsätta öka med ca elever till Under 2017 har två utredningar genomförts kring framtidens gymnasieskola i Botkyrka. Förvaltningen arbetar med planeringsförutsättningen att anpassa organisationen efter demografin, vilket innebär att kommunens gymnasieskolor ska växa med ca 700 gymnasieelever fram till Planeringen innefattar såväl var i kommunen tillväxten ska ske som vilka program som ska erbjudas. Tämligen omfattande investeringar i om- och tillbyggnader erfordras och beslut behöver fattas under 2018.

184 Procent UF/2018:351 2 Läroplanens huvudområden 2.1 Kunskaper Mål i verksamhetsområdets verksamhetsplan: Andelen elever med gymnasieexamen ska öka. Resultat och bedömning Fullföljd gymnasieutbildning är av avgörande betydelse för att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är också en betydelsefull skyddsfaktor som minskar risken för fysisk och psykisk ohälsa, försörjningssvårigheter, missbruk och kriminalitet senare i livet. Andelen elever i kommunens gymnasieskolor som uppnår gymnasieexamen har ökat under de senaste åren, särskilt när det gäller yrkesexamen. Ökningen har fortsatt läsåret 17/ Andel elever med examen Botkyrka (avgångselever, Extens ) 72,2 72,1 73,4 77,1 78,8 78,0 56,4 63,7 62,5 82, H-program Botkyrka Y-program Botkyrka Botkyrkaelever, dvs elever folkbokförda i kommunen, som går i kommunens egna gymnasieskolor tar examen i något högre utsträckning än elever från Botkyrka som går i skolor hos andra huvudmän. Gymnasieskolorna har analyserat hinder för att erhålla examen och identifierat mönster för elever som nästan når examen. Gymnasiearbetet och kurserna engelska 5 och 6 är de kurser som mest frekvent medför svårigheter att ta examen. När det gäller gymnasiearbetet har skolorna förändrat rutiner för arbetet i syfte att ge eleverna bättre förutsättningar att fullfölja arbetet med godkänt resultat. Skyttbrinks gymnasium har t.ex. introducerat gymnasiearbetet redan i årskurs 1 och även Tullinge gymnasium har justerat tidsplanen för gymnasiearbetet. När det gäller kurserna i engelska har skolorna bland annat arbetat med att tidigt identifiera elever med svårigheter och med extra anpassningar. Andra viktiga fokusområden i arbetet med att förbättra kunskapsresultaten har varit språkutvecklande arbetssätt, utveckling av digital teknik, lärares ledarskap i klassrummet, ökad närvaro, extra anpassningar och särskilt stöd, elevers inflytande över sitt eget lärande samt kollegiala

185 UF/2018:351 nätverk. Tullinge gymnasium har arbetat särskilt med konkretisering av kunskapskrav, med återkoppling om hur eleverna ligger till och med närvaron. Tumba gymnasium har arbetat särskilt med utveckling av digital teknik, med språkutvecklande arbetssätt och med närvaron. Skyttbrinks gymnasium har arbetat särskilt med att tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen samt med elevernas motivation. S:t Botvids gymnasium, till sist, har arbetat med att utveckla digital didaktik. Trots att elevresultaten, mätt som examensfrekvens, blivit bättre visar svaren på frågorna i elevenkäten i åk 2 (nationella program) att eleverna är mindre nöjda än föregående år inom delområdet lärande. Nöjdheten i länet som helhet har minskat ännu mer med följd att skolorna nu ligger över länssnittet. Under läsåret har en elevenkät i åk 1 för första gången genomförts på både nationella program och introduktionsprogram. Index för lärande är påtagligt högre i åk 1 än i åk 2 för de nationella programmen och index för introduktionsprogrammen är påtagligt högre än för de nationella. I båda enkäterna sticker Skyttbrinks gymnasium ut genom mycket höga värden för alla delfrågor som handlar om lärandet. Värdering Ej uppnått Delvis uppnått Uppnått X Analys Officiell statistik över examensfrekvensen läsåret 17/18 publiceras av Skolverket först i december Redovisade resultat för kommunens skolor är hämtade från Extens. Jämförelser nedan med Stockholms län och riket avser resultat till och med läsåret 16/17. Andelen avgångselever som uppnår examen har ökat trendmässigt under senare år. När det gäller yrkesexamen ligger verksamhetsområdets resultat nu i paritet med länet. Antalet avgångselever från yrkesprogrammen är lågt varför siffrorna för ett enskilt år måste tolkas med försiktighet men trenden över tid är tydlig. Examensfrekvensen för högskoleförberedande program ligger fortfarande under länets även om avståndet minskar. Jämfört med riket ligger examensfrekvensen fortfarande under för både yrkes- och högskoleförberedande program. Examensfrekvensen varierar mellan enheter och program. Antalet avgångselever per program och enhet är litet och kan variera kraftigt mellan olika år. Jämförelser mellan kommuner, skolor och program är vanskliga då de inte fångar skillnader i ingångsvärden som socioekonomisk bakgrund eller meritpoäng från grundskolan. De fångar alltså inte förädlingsvärde. Inom verksamhetsområdet, liksom inom Storsthlm, pågår arbete med att skapa mått på förädlingsvärdet. Det finns goda skäl att tro att verksamhetsområdets skolor skulle hävda sig bättre vid jämförelser baserade på förädlingsvärde mot bakgrund av vad vi vet om elevernas socioekonomiska bakgrund jämfört med både länet och riket. (Se t ex Skolverkets och SCB:s socioekonomiska index på kommunnivå) Ökad närvaro och minskade avhopp Det finns ett tydligt samband mellan närvaro och studieresultat. Gymnasieskolan är en frivillig skolform men för elever som antagits till en utbildning är närvaro obligatorisk. Dock har möjligheter

186 UF/2018:351 att följa utvecklingen på huvudmannanivå saknats på grund av brister i Extens och att skolorna saknat gemensamma rutiner kring hantering, registrering och rapportering av frånvaro och avhopp. Under läsåret har en analys av närvaro och avhopp genomförts av extern konsult. Utöver de ovan nämnda bristerna i rutiner har analysen påvisat behov av att förbättra skolornas främjande och förebyggande arbete för att öka närvaron samt av att stärka likvärdigheten inom och mellan skolorna. I analysen lyfts framgångsfaktorer som tydlighet i ansvar och roller, relationer lärare elev, mentorsuppdraget, elevhälsans arbete, systematik och struktur, synsätt/kultur, arbetsmiljö, dialog med vårdnadshavare samt tidiga insatser. Enhetliga rutiner för frånvarorapportering i Extens har utarbetats och implementerats på skolorna. Skolorna har också förändrat sina interna rutiner för hur frånvaron ska minska. Exempel på detta är att elever inte längre själva får anmäla sjukfrånvaro i V-klass och att hög frånvaro mer konsekvent har rapporterats till CSN med hot om indraget studiebidrag. Vidare har elevhälsoteamen engagerats i arbetet i större utsträckning. Två av skolorna har kunnat se effekter på närvaron redan detta läsår, i ett fall betydande effekter. Skolornas arbete med att främja närvaro och motverka frånvaro behöver utvecklas ytterligare. Rättvisande jämförelser av frånvarons utveckling även på huvudmannanivå ska bli möjliga att göra kommande läsår. Även när det gäller avhopp har statistiken brister. Gemensamt system för registrering av avbrottsorsaker har saknats. Det är därför svårt att särskilja elever som gjort genuina studieavhopp från elever som gjort studieuppehåll, bytt skola eller som flyttat till annan ort och fortsätter sina studier där. Implementering av nya registreringsrutiner och fördjupad analys av avhoppen behöver göras under läsåret 18/19. Avhoppen är mer frekventa på introduktionsprogrammen, särskilt språkintroduktion, än på de nationella programmen. Även om avhoppen på språkintroduktion till stor del kan förstås utifrån dessa elevers levnadsvillkor bör ytterligare insatser göras för att stödja eleverna i att fullfölja sina studier. När kvalitetssäkrade system för registrering är klara bör frånvaro- och avhoppsstatistik ingå i skolornas resultatpaletter. Likaså bör möjligheter att redovisa närvaro och avhopp för elever folkbokförda i Botkyrka oberoende av huvudman utvecklas Extra anpassningar och särskilt stöd Insatser för elever med behov av extra anpassningar och särskilt stöd bedöms som avgörande för att fler elever ska klara att ta examen. Under läsåret har ett 50-tal lärare arbetat med temat i ett gymnasiegemensamt nätverk (se nedan), bland annat utifrån Skolverkets stödmaterial. Vidare har en gemensam studiedag för alla lärare i avsatts för att öka kunskap och kompetens när det gäller extra anpassningar och särskilt stöd i hela verksamhetsområdet. Fortsatta insatser behövs för att utveckla skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Under läsåret 18/19 bör ett gemensamt nätverk för specialpedagoger inrättas. En gemensam modul för åtgärdsplaner ska implementeras, under hösten -18 på försök på Tumba gymnasium och därefter på övriga skolor Digital didaktik Digital didaktik bedöms som ett viktigt område för att utveckla elevernas lärande. Utbildningsnämnden har antagit en Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld. Verksamhetsområdets arbete med att utveckla den digitala tekniken har samordnats i en gemensam IKT-grupp.

187 UF/2018:351 Ett gymnasiegemensamt nätverk med ca 45 deltagare har arbetat med temat under läsåret. Fokus i arbetet har legat på att lyfta den digitala lägstanivån i skolorna. Framför allt Tumba gymnasium har arbetat intensivt med att utveckla den digitala tekniken och har ett ambitiöst handlingsprogram för arbetet. Det är ännu svårt att med tillförlitlighet bedöma effekterna för elevernas lärande Gymnasiegemensamma nätverk Verksamhetsområdet har under läsåret samlat lärare i 5 gymnasiegemensamma nätverk med syfte att höja professionskompetensen inom några aktuella utvecklingsområden och därmed elevresultaten samt att öka likvärdigheten mellan kommunens gymnasieskolor. Teman för nätverken har varit extra anpassningar och särskilt stöd, studiero och ledarskap i klassrummet, elevers inflytande över undervisningen och ansvarstagande för sitt lärande, digital didaktik samt omvärlden i våra klassrum. Utvärderingen av nätverken genomfördes lång tid efter det att sista mötet hållits vilket troligen bidrog till en låg svarsfrekvens. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet men ett frekvent tema i svaren var att lärare hade föredragit ämnesvisa nätverk samt att organisationen av nätverken var bristfällig. Fler former för att utveckla kollegialt lärande, erfarenhetsutbyte och likvärdighet bör prövas under nästa läsår, bland annat auskultationer. Identifiera utvecklingsområden Arbetet med att stödja elever med nästan examen har varit framgångsrikt och bör fortsätta. Skapa mått på förädlingsvärde för att bättre kunna bedöma resultat. Fortsätta att utveckla arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, inte bara inom elevhälsan utan i hela lärarkollektivet. Fortsätta att utveckla och stödja lärarnas ledarskap i klassrummet. Fortsatt utveckling av digital didaktik. Implementering av gemensamma rutiner för hantering och rapportering av såväl frånvaro som avbrott behöver fortsätta under läsåret 19/20 för att säkra tillgång till likvärdiga och kvalitetssäkrade uppgifter på såväl skol- som huvudmannanivå. Det främjande och förebyggande arbetet behöver stärkas också fortsättningsvis, såväl elevhälsans som mentorernas delaktighet roll i arbetet behöver utvecklas. 2.2 Normer och värden Mål i verksamhetsområdets verksamhetsplan: Antalet anmälningar om kränkande behandling till huvudmannen ska minska Antalet arbetsskadeanmälningar ska minska Index för trygghet och trivsel i elevenkäterna åk 1 och 2 ska öka

188 UF/2018:351 Resultat och bedömning Antalet anmälningar för kränkande behandling har minskat påtagligt gentemot föregående läsår, 4 anmälningar läsåret 17/18 mot 12 läsåret 16/17. Motsvarande minskning har skett också när det gäller avstängningar, från 25 till 15. Några arbetsskadeanmälningar har inte inkommit. Index för trygghet och trivsel har däremot utvecklats åt fel håll, från 71 till 67 i enkäten för åk 2 (endast nationella program). Även här har tillbakagången varit kraftigare i länet som helhet. Enkäten för årskurs 1 genomfördes för första gången för både nationella program och introduktionsprogram och index låg på 79 totalt och 81 för nationella program, alltså avsevärt högre index än för åk2. Samtliga skolor har en plan mot kränkande behandling som stöd för arbetet. Skolornas elevhälsa har under läsåret haft fokus på att utveckla det förebyggande och främjande arbetet. Ett av de gymnasiegemensamma nätverken har samlat ca 50 lärare på temat Studiero och ledarskap i klassrummet. För första gången har elevenkäten åk1 genomförts även på introduktionsprogrammen. Skolorna har utöver ett gemensamt fokus på lärarnas ledarskap i klassrummet fokuserat bland annat på att den fysiska miljön ska inbjuda till trygghet och studiero, på att öka vuxennärvaron i skolan mm. Värdering Ej uppnått Delvis uppnått X Uppnått Analys Det finns avsevärda skillnader i index mellan skolor i elevenkäten. Värdet för Tullinge gymnasium har förbättrats med 6 enheter, från 70 till 76 i enkäten för åk 2, medan S:t Botvids och Tumba gymnasium fått ett försämrat resultat. Skillnaderna är också betydande mellan olika program och mellan klasser. Skolorna har vidtagit riktade åtgärder i klasser där missnöjet varit stort. En bidragande orsak till bristen på trygghet och studiero kan vara att flera elever, på S:t Botvids gymnasium ett stort antal, bär på traumatiska upplevelser och lever i stor osäkerhet huruvida de ska få stanna i Sverige. Skillnaderna i index mellan enkäterna i åk 1 och 2 behöver analyseras närmare. Det kommande läsårets enkät i årskurs 2 ska jämföras med förra läsårets enkät i årskurs 2, resultaten bör analyseras och eventuellt följas upp med intervjuer i de klasser där skillnaderna är stora. Identifiera utvecklingsområden Fortsatt arbete med att utveckla lärares ledarskap. Fortsatt arbete med att utveckla förebyggande och främjande arbete.

189 UF/2018:351 Förbättra förmågan att tidigt uppmärksamma brister i trygghet och studiero och att snabbt sätta in åtgärder. Utveckla det kollegiala lärandet mellan skolledningarna kring hur man arbetar med det kollegiala lärandet. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Mål i verksamhetsområdets verksamhetsplan: Fler elever ska uppleva att de känner delaktighet och har inflytande över sitt eget lärande. Elevskyddsombud finns på alla gymnasieskolor Resultat och bedömning Index för elevinflytande i elevenkäten åk 2 har sjunkit med tre enheter, från 41 till 39, jämfört med föregående år. Även här sticker Skyttbrinks gymnasium ut med index 60. Endast en av skolorna har elevskyddsombud. I ett gymnasiegemensamt nätverk har ca 30 lärare arbetat med temat elevers inflytande över sitt eget lärande, bland annat utifrån Skolverkets stödmaterial om elevinflytande. På samtliga skolor finns klassråd och skolråd/elevråd som fora för elevernas inflytande. Kursutvärderingar har genomförts och utgjort ett underlag för utvecklingssamtalen med lärare. Tullinge gymnasium har arbetet med elevkalendrar för att stärka elevernas förmåga att planera och ha kontroll över sina studier. Det formella institutionella elevinflytandet fungerar relativt bra och alla skolorna arbetar med att stärka skol- och elevråd. Värdering Ej uppnått X Delvis uppnått Uppnått Analys Resultatet för elevinflytande i elevenkäten åk 2 har försämrats. Även i Stockholms län som helhet har det upplevda elevinflytandet försämrats och Botkyrkas gymnasieskolor har nu högre värde än länet. Index för de olika skolorna varierar kraftigt, mellan index 35 och index 60. Alla skolorna visar lägst siffror för frågorna om att påverka innehållet i lektionerna respektive hur vi arbetar i klassrummet och något högre värden när det gäller Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola. Skolledningarna har höga ambitioner att stärka elevinflytandet och har i det arbetet bland annat att utmana en lärarkultur där elevernas inflytande inte är högt prioriterat och dels att stödja lärarna i att balansera mellan elevinflytandet å ena sidan och lärarnas ledarskap å den andra.

190 UF/2018:351 Tullinge gymnasium har påbörjat ett arbete där man efter Skolinspektionens anmärkningar och efterföljande elevintervjuer försöker stärka både elevernas förmåga att våga fråga och lärarnas lyhördhet inför elevernas synpunkter. Arbetet fortsätter och fördjupas under läsåret 18/19. De goda resultaten på Skyttbrinks gymnasium visar på möjligheterna att stärka elevinflytandet. Framgångarna handlar till stor del om rektors ledarskap; rektor har prioriterat att utveckla en kultur som stödjer elevinflytandet i klassrummet. Identifiera utvecklingsområden Under läsåret bör ett arbete där lärare från olika skolor auskulterar hos varandra för observation, samtal och analys. Elevinflytandet i klassrummet och elevernas ansvarstagande för lärandet kan därvid utgöra ett fokusområde. 2.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål i verksamhetsområdets verksamhetsplan: Inga formulerade mål i verksamhetsplan på verksamhetsområdesnivå. Tullinge gymnasium: erbjuda SYV-tjänster även i åk2 (inte endast åk3) elever mer nöjda med området i elevenkäten Skyttbrinks gymnasium: etablera och underhålla APL S:t Botvids gymnasium: ökad syv-närvaro i arbetslagen och arbete med att stärka elevernas framtidstro Resultat och bedömning Index för området Utbildningsval och framtida arbetsliv i årskurs 2-enkäten har sjunkit med två enheter mot föregående år, från 51 till 49, på S:t Botvids gymnasium och stigit med 5 enheter, från 46 till 51 på Tullinge gymnasium. Skyttbrinks gymnasium redovisas separat för första gången och här ligger index på en avsevärt högre nivå, 81! Eleverna på Skyttbrinks gymnasium får i stor utsträckning fast anställning direkt efter examen, ofta på sina apl-platser och ofta redan innan examen. Av avgångseleverna från byggprogrammet ht 18 hade 90 procent anställning före examensdagen. På Tullinge gymnasium har skolans syv aktivt erbjudit arbetsmarknadsinformation i årskurs 2, arrangerat mässor för alla på skolan och tagit med elever till SACO-mässan mm. Skolan kommer vidare att tydligare efterfråga elevernas förväntningar för att bättre kunna möta deras önskemål och behov. Skyttbrinks gymnasium har endast yrkesprogram och kontakter med och orientering mot arbetslivet blir därför särskilt angeläget och är ett tydligt inslag i skolkulturen. Skolan saknar egen syv men vägledning och information om arbetsmarknaden inom utbildningarnas målområden är en del av den vanliga undervisningen.

191 UF/2018:351 S:t Botvids gymnasium har knutit syv närmare arbetslagens arbete för att utveckla elevernas förståelse för studie- och arbetslivsfrågor och lärarnas förmåga att stärka elevernas framtidstänk. Värdering Ej uppnått Delvis uppnått X Uppnått Analys Resultaten i elevenkäten tyder på att elevernas bild av hur skolan stödjer deras arbetslivsanknytning är avhängigt av om studie- och yrkesvägledningen blir en del av den vanliga undervisningen och inte endast en uppgift för studie- och yrkesvägledare, helt i enlighet med Skolverkets allmänna råd. På yrkesprogrammen är arbetsmarknadsanknytningen särskilt angelägen med tanke på att eleverna normalt förväntas och förväntar sig att gå direkt till jobb efter utbildningen. Behov av utveckling finns på detta område. Identifiera utvecklingsområden Se ovan 2.5 Bedömning och betyg Se avsnitt 2.1 Kunskaper 2.6 Rektors ansvar Stöd och styrning Mål i verksamhetsområdets verksamhetsplan Enheternas behov tas tillvara och det systematiska kvalitetsarbetet hänger ihop i hela styrkedjan Resultat och bedömning Stratsys är infört för arbetsplaner och kvalitetsrapporter på enhetsnivå. Under vårterminen 2018 utarbetades även former på verksamhetsområdesnivån, både för arbetsplaner och kvalitetsrapporter. För läsåret 17/18 gäller uppföljning i ny form för Kvalitetsrapport, enligt av kvalitetsstöd framtagen mall för uppföljning av verksamhetsområdets systematiska kvalitetsarbete. Verksamhetsplanen för gymnasieskolan har följts upp enligt plan och har inte bedömts vara i behov av revidering, annat än sådant som följer av normala avvikelser. Resultatdialoger genomfördes med resultatpalett som underlag enligt plan under hösten -17 och leddes av verksamhetschefen med stöd av enheten för kvalitetsstöd. Underlaget för dialogen

192 UF/2018:351 arbetades fram gemensamt men utgick ifrån tidigare mall, d v s läroplansområdena. Dialogerna upplevdes som meningsfulla. Insatserna under året bedöms ha givit ökat stöd till rektorer och skolledningar i det systematiska kvalitetsarbetet genom införandet av Stratsys men ytterligare stöd behövs. Ökad transparens för huvudmannen har uppnåtts då verksamhetsplanen är känd av respektive enhet, av verksamhetsområde gymnasieskola och av enheten kvalitetsstöd. Ökad tydlighet avseende mål och insatser har uppnåtts genom att dessa förtydligats i verksamhetsplan. Ökad kvalitet i analysarbetet har delvis uppnåtts, eftersom dokumentationen är tydligare så att det framgår översiktligt och tydligt vilka områden som identifierats som utvecklingsområden. Värdering Ej uppnått Delvis uppnått X Uppnått Analys Styrkedjan hänger fortfarande inte ihop så väl som den borde. Den gemensamma strukturen för verksamhetsplaner, uppföljning och kvalitetsrapporter är ännu inte tillräckligt utvecklas och förtydligad. Det bör t.ex. framgå på vilka områden det är obligatoriskt för enheter och verksamhetsområde att sätta mål. Stratsys kräver mer av kompetensutveckling för att skolledarna ska kunna fylla i adekvat och värdefullt innehåll. Work-shops har erbjudits av kvalitetsstöd och det finns fortsatt behov av detta. Genom bytet av modell till Stratsys och ovanan vid verktyget ser årets kvalitetsarbete ut att hålla något lägre kvalitet än vad som blir möjligt när Stratsys fullt ut är implementerat. Identifiera utvecklingsområden Rektorer och verksamhetsledning behöver utveckla kompetensen i att arbeta med Stratsys för att i större utsträckning kunna ta tillvara de möjligheter verktyget erbjuder. Samverkan mellan verksamhetsområdet och enheten för kvalitetsstöd bör utvecklas för att stärka förmågan att analysera insatser, effekter och resultat hos rektorer och verksamhetsledning. Långsiktighet i kvalitetsarbetet behöver utvecklas genom att verksamhetsplaner med varaktighet över tre till fem år upprättas Ledarskap Mål i verksamhetsområdets verksamhetsplan Alla rektorer ska ha ett utvecklingsorienterat ledarskap

193 UF/2018:351 Resultat och bedömning Av 4 rektorer har 3 slutfört rektorsprogrammet och 1 går sista året innevarande läsår. Biträdande rektorer i gymnasieskolan erbjuds utbildningen på rektors initiativ och utifrån enhetens förutsättningar. Även andra former av ledarutbildningar har erbjudits skolledarna, såsom Botkyrka kommuns ledarutbildning, den interna chefsutbildningen för nya chefer eller UGL. En medarbetare har även valts ut att gå Botkyrkas utbildning för presumtiva chefer i samverkan med Sandahl och Partner. Rektorerna har erbjudits chefshandledning. Skolledardagarna har haft Ledarskap och Systematiskt kvalitetsarbete som tema under lå17/18. En chefsplattform för alla chefer på Utbildningsförvaltningen har arbetats fram under lå17/18. Under kommande läsår är tanken att denna ska implementeras. Rektorer har haft medarbetarsamtal och utvecklingsdialoger i enlighet med uppgjord plan. Medarbetarindex för gymnasieskolan ökade till 72 (från och ) En studieresa till Paris under våren 2018 handlade delvis om styrning och omvärldsbevakning, med studiebesök på OECD, både internationell och svensk sektion. Resan uppfattades som mycket positiv i utvärderingen. Insatserna under året bedöms ha stärkt rektorernas förmåga att professionellt leda sina verksamheter med ansvar och tydlighet. Rektorernas förmåga att inta en analytisk och reflekterande hållning och där de bidrar till utveckling både på den egna enheten och i verksamhetsområdet bedöms också ha stärkts. De biträdande rektorerna har fått möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll tillsammans med andra. Om arbetet också fått effekt för elevernas resultat är inte möjligt att avgöra. Värdering Ej uppnått Delvis uppnått Uppnått X Analys Skolornas rektorer har alla ett utvecklingsorienterat arbetssätt. Dock behöver rektorerna tillsammans med verksamhetschefen och skolledningarna arbeta mer med långsiktiga utvecklingsplaner på liknande sätt som Tumba gymnasium gjort under ett antal år. Identifiera utvecklingsområden Se ovan Utveckling och kunskaper

194 UF/2018:351 Mål i verksamhetsområdets verksamhetsplan Alla rektorer ska ges så goda förutsättningar som möjligt att leda. Resultat och bedömning Rektorerna har erbjudits stöd, utbildning och handledning efter behov. En av rektorerna går sista året på rektorsutbildningen innevarande läsår. Två av fyra rektorer är nyanställda, varav den ena är ny i sin roll. Särskilt ledningsstöd har erbjudits. Stöd inom ekonomi har erbjudits till de två skolor som uppvisat visst underskott. Lokalfrågorna är viktiga för gymnasieskolorna, något som bland annat lyfts fram i den årliga sammanställningen av skolornas arbetsmiljö. Ett flertal utbildningstillfällen har erbjudits skolledare inom olika relevanta områden. Medarbetarsamtal har dokumenterats. Medarbetarindex för gymnasieskolan har ökat till ( ), även om det finns skillnader mellan skolorna. Det är huvudsakligen inom området arbetsbelastning som det finns anledning att känna oro och vidta nödvändiga åtgärder. Rektorer har redogjort för vilken plan de har med anledning av resultatet på enkäten. Det ser olika ut på olika skolor. Det ännu är för tidigt att avgöra vilken effekt dessa åtgärder har lett till vad gäller elevernas resultat. Däremot bedöms insatserna ha bidragit till en fortsatt låg personalomsättning trots att rörligheten, framför allt bland lärare ökat markant i både länet och riket. Värdering Ej uppnått Delvis uppnått X Uppnått Analys Identifiera utvecklingsområden Utveckling av organisation och arbetsformer som kan bidra till att lärare inte upplever för stor arbetsbörda Likvärdighet Mål i verksamhetsområdets verksamhetsplan Alla rektorer ska arbeta för ökat samarbete och samsyn inom kommunen Resultat och bedömning

195 UF/2018:351 Biträdande rektorer på samtliga gymnasieskolor har, av respektive rektor, erbjudits nätverkshandledning/chefscoachning tillsammans med övriga biträdande rektorer inom verksamhetsområde gymnasieskola. Verksamhetsmöten för alla verksamhetsområdets skolledare, rektorer och biträdande har genomförts varje månad. Ett uppskattat inslag har varit 30 minutes of fame där den gymnasieskola som står värd för mötet, har fått tid att presentera, diskutera och visa upp en fråga som de vill dela med övriga. Samtliga lärare har deltagit i de gymnasiegemensamma nätverken, se punkt I stort sett samtliga skolledare deltog i studieresan till Paris våren Gymnasieskolorna har under året representerats av förstelärare/lärare och skolledare i den centrala IKT-gruppen och ca 20 personer, lärare, skolledare och IT-samordnare, deltog även i studieresan till London i samband med BETT i januari Detta är dokumenterat av IKT-strateg. Effekten av ökat samarbete och ökad samsyn kring viktiga utvecklingsfrågor märks i de gemensamma samtal som förs inom verksamhetsområde gymnasieskola. Effekter för likvärdigheten är svåra att avgöra då jämförande data saknas. Kompetens och erfarenhet har tagits tillvara inom olika forum, såsom verksamhetsmöten, central IKT-grupp och studieresor. Utvärderingen från studieresan till Paris var mycket positiv och visade särskilt på möjligheterna till kollegiala samtal och kollegialt lärande. Värdering Ej uppnått Delvis uppnått X Uppnått Analys Vid uppföljning visar sig att nätverkshandledningen för biträdande rektorer uppfattats som mycket lyckad och något som gruppen önskat fortsätta med under kompetent ledning och stöd under kommande läsår. Rektorer och skolledningar ser oftast positivt på samarbete och samsyn i kommunen så länge det rör samverkan inom verksamhetsområdet. När det gäller samverkan med övriga verksamhetsområden är inställningen inte lika positiv och den minskar ytterligare när det gäller kommunen som helhet. Identifiera utvecklingsområden Analysera orsaker till att viljan till samarbete och samsyn varierar mellan olika sakområden och på olika nivåer i kommunen Trygghet och studiero Mål i verksamhetsområdets verksamhetsplan

196 UF/2018:351 Alla rektorer ska verka för en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Resultat och bedömning Se vidare avsnitt 2.2. Värdering Ej uppnått Delvis uppnått X Uppnått 2.7 Övrigt Se avsnitt 4. 3 Särskilda frågor för huvudmannens uppföljning Väsentliga områden i utbildningsnämndens mål o budget Utveckling och kunskaper Se avsnitt 2.1 Kunskaper 3.2 Likvärdighet Se avsnitt 2.1 Kunskaper 3.3 Trygghet och studiero Se avsnitt 2.2 Normer och värden 3.4 Pedagogiskt ledarskap Se avsnitt 2.6 Rektors ansvar 3.5 Strategisk kompetensförsörjning Trots den ökande lärarbristen har verksamhetsområdets skolor inte haft betydande svårigheter att rekrytera behöriga och legitimerade lärare. Dock kan svårigheterna förväntas öka under de kommande åren givet att prognoser över kommande lärartillgång infrias. Tumba gymnasium bidrar till det strategiska kompetensförsörjningsarbetet genom att vara övningsskola för VFU för lärarstudenter vid Stockholms universitet. Skolan tar emot ett 40-tal lärarstudenter årligen och kan därigenom bidra till bilden av Botkyrka som attraktiv arbetsgivare.

197 UF/2018:351 Botkyrkas gymnasieskolor är sinsemellan mycket olika. För att möta den kommande lärarbristen kan skolorna behöva utveckla sin förmåga att rekrytera utifrån sin respektive särart och inte enbart utifrån att Botkyrkas skolor generellt är attraktiva arbetsgivare. Samverkan kring övningsskola med Södertörns högskola bör övervägas för Tullinge gymnasium särskilt med tanke på att skolan efter om- och tillbyggnad kommer att ha stora rekryteringsbehov. 3.6 Systematiskt kvalitetsarbete Se avsnitt 2,6 Rektors ansvar Övriga frågor 3.7 Vilka effekter kan ni se i verksamheten av de statliga satsningar som verksamhetsområdet har tagit del av under läsåret? 3.8 Arbete mot diskriminering och kränkande behandling Se avsnitt Övrigt 4.1 Konkurrens om eleverna Gymnasieskolorna verkar på en marknad där skolor och huvudmän konkurrerar intensivt om eleverna. Två av enheterna, Tullinge och Tumba gymnasium är mycket populära skolor som tillhör de skolor som har flest förstahandssökare per plats i hela Stockholms län. S:t Botvids gymnasium har betydligt lägre sökandetal även om de ökade något jämfört med föregående läsår. Skyttbrinks gymnasium är en ny enhet och var egen enhet i gymnasievalet för första gången våren Sökandetalen var betydligt lägre för Skyttbrinks program än föregående år då verksamheten var en del av Tumba gymnasium. Verksamhetsområdet behöver utveckla formerna för att göra sina program och kvaliteter kända för potentiella sökande och deras vårdnadshavare. Marknadsföringen är kostsam och mer kostnadseffektiva metoder behöver utvecklas där befintliga elever engageras i större utsträckning. Användningen av sociala medier bör öka. Särskilda insatser behövs för S:t Botvids gymnasium där utveckling av marknadsföring och kvalitet i verksamheten bedöms otillräckligt för att öka skolans attraktivitet. Skolan behöver också komplettera sitt utbud med program och inriktningar med potential att attrahera fler elevgrupper med mer blandad sammansättning än idag. Även för Skyttbrinks gymnasium behövs insatser för att skolan ska bli mer känd på sina egna meriter än för att vara en del av Tumba gymnasium.

198 UF/2018: Ökande elevtal fler ungdomar i gymnasieåldern Fram till 2025 beräknas antalet elever i gymnasieskolan i Stockholms län öka med Även om det hos några huvudmän i länet finns ledig kapacitet krävs en omfattande ökning av kapaciteten. En anpassning till demografin för Botkyrka gymnasieskolor del innebär en utökning med 700 elever. Beräkningen bygger på oförändrad andel utpendlare dvs att drygt 60 procent av Botkyrkas gymnasieelever går i skola hos andra huvudmän. Vidare på oförändrad andel inpendlare, dvs att oförändrad andel av eleverna från Botkyrkas leverantörskommuner går i skolan i Botkyrka. Planering av utbyggnad för att möta behovet har pågått sedan våren 2017 och beslut behöver tas hösten 2018 för att den första etappen, dvs Skyttbrinks gymnasium, ska kunna stå klar till Ökat elevtal på Skyttbrinks gymnasium är prioriterat, inte bara för att möta den demografiska utmaningen, utan också för att skolan med befintliga elevtal saknar möjlighet att få en långsiktigt hållbar ekonomi. 5 Sammanfattande analys och verksamhetsområdets utvecklingsområden

199 UF/2018:351 Bilaga 1 Beroende på vilket läroplansmål som analyseras finns olika resultatunderlag att tillgå: Gymnasieskolornas arbetsplaner och kvalitetsrapporter Resultatdialoger Medarbetarsamtal Verksamhetsområdets egna uppföljningar av pågående processer Elevenkäter Ungdomsenkäten Medarbetarenkät Närvaro Pedagogiska diskussioner Betyg Nationella prov Kränkningsanmälningar Åtgärdsprogram Dokument, från möten t.ex. ledningsgrupp Enligt Skolverkets stödmaterial Kvalitetsarbete i praktiken och Jan Håkansson i boken Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem kan analys beskrivas genom begreppen jämföra, tolka, förklara och problematisera. Jämföra- vad skiljer årets resultat från tidigare års resultat? Skiljer sig pojkars och flickors resultat åt? Ser vi skillnad i resultat mellan klasser, grupper, arbetslag? Skillnader och likheter i enkätsvar? Tolka- hur ska vi förstå resultaten? Undervisningsmönster, arbetssätt, förhållningssätt, kompetens? Förklara-hitta orsaker och påverkansfaktorer till de olika resultaten. Vad i arbetet mot målen har haft betydelse för resultaten? Förutsättningar som kan ha påverkat resultatet? Problematisera-nya frågor att besvara, titta på det lokala sammanhanget jämfört med liknande områden, forskning. Hur har förutsättningarna och arbetsprocesserna påverkat verksamhetens resultat och måluppfyllelse? Generella frågor att ställa sig i diskussionen när det gäller tolka och förklara kan vara: Vad är orsaker till skillnader i måluppfyllelse mellan skolor, grupper och klasser eller mellan ämnen och målområden? Hur ser det ut över tid? Mönster- skillnader? Betydelse av olika arbetsformer och arbetssätt? Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt barns/elevers utveckling och lärande? Hur utnyttjas undervisningstiden? Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller elevgruppers sammansättning? Har personalen tillräcklig kompetens för sitt uppdrag? (Skolverkets allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete-för skolväsendet)

200 UF/2018:351 Skoldialogen (8) Åtgärdsplanen är under färdigställande, vilket betyder att vissa delar ännu inte är beskrivna i dokumentet och att små justeringar beträffande åtgärderfortfarande kan ske. Innehåll i åtgärdsplan Inledning Er genomförda nulägesanalys 1 har visat på ett antal problemområden som ni prioriterat. Genom att strukturera och beskriva arbetet med att åtgärda dessa problemområden i en åtgärdsplan blir det möjligt att systematiskt planera, genomföra och följa upp de insatser ni vill genomföra. Om det finns flera problemområden ska en åtgärdsplan göras för varje enskilt problemområde. Det är huvudmannen som ansvarar för att åtgärdsplaner formuleras för varje problemområde. Åtgärdsplanen kommer att ligga till grund för Skolverkets beslut om vilka insatser som ska genomföras inom ramen för Skoldialogen. Använd följande rubriker när ni skriver er åtgärdsplan. 1. Bakgrund till insatser Skolinspektionens tillsyn Under höstterminen 2016 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun. Totalt gjorde Skolinspektionen tillsyn i 14 grundskolor och tre gymnasieskolor. Tillsynen omfattade även huvudmannens ansvarstagande. På huvudmannanivån granskades huvudmannens ansvarstagande (för områdena förskola, förskoleklass/grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola) avseende: - Förutsättningar för utbildningen - Utveckling av utbildningen Skolinspektionen bedömde att det inom samtliga områden (förskola, förskoleklass/grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola) i varierande grad fanns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I flera fall fanns det brister i uppföljning, analys och dokumentation. Inom vissa områden bedömde Skolinspektionen dessutom att utvecklingsåtgärder inte vidtagits för skolformen. Av Skolinspektionens tolv beslut på huvudmannanivå ledde tio till föreläggande, varav fyra vid vite. Samverkan för bästa skola 1 Beskriven i Stöd för nulägesanalys

201 Under 2017 påbörjades samarbetet med Skolverket. Inledningsvis deltog ett antal förskolor och grundskolor samt en gymnasieskola. Därefter utvidgades samarbetet, dels till verksamhetsområdesnivå (förskola, grundskola och gymnasieskola) och dels till den övergripande huvudmannanivån. Samverkan för bästa skola på huvudmannanivå baseras på grundantagandet om att bristande likvärdighet är ett problem för förskole- och skolverksamheten i Botkyrka. Nulägesanalys Utifrån konstaterandet om bristande likvärdighet har en rad workshops och grupparbeten hållits, dels internt med utbildningsförvaltningens utvidgade ledningsgrupp och dels i samarbete med Skolverkets representanter. Baserat på vad som framkommit vid dessa tillfällen har utbildningsförvaltningen skrivit fram en nulägesanalys som beskriver flera olika områden som bedöms illustrera den bristande likvärdigheten. Det konstateras bl. a. att det är skillnad i kvalitet mellan förskolor när det gäller hur rikt språk barn får möjlighet att utveckla. Det är också variation mellan grundskolor bl.a. avseende betygsresultat samt trygghet och studiero. Genomgående kan konstateras att det är systematiska skillnader i utfall mellan kommunens olika stadsdelar. Huvudmannen har dessutom brister i arbetet med flerspråkighet samt nyanländas lärande. I nulägesanalysen konstateras vidare att huvudmannen har brister avseende styrning och ledning, vilket medför att styrkedjan inte fungerar fullt ut. Det har även funnits brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Efter justeringar i ansvarsfördelning och rutiner antas dock det systematiska kvalitetsarbetet fungera bättre kommande läsår. Det saknas dock fortfarande underlag som motsvarar verksamhetens och huvudmannens behov. Prioriterade problem Med nulägesanalysen som utgångspunkt har förvaltningens ledningsgrupp tillsammans med Skolverket prioriterat två problem som antas orsaka den bristande likvärdigheten. Dessa problem hänger så tätt samman att de här betraktas som ett gemensamt problemområde. - Brister i styrning och ledning. - Brister i huvudmannens arbete att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten i hela styrkedjan. Orsaker till problemen antas bl. a. vara otydligt mandat och ansvar samt otydliga roller inom förvaltning och nämnd. Huvudmannen saknar dessutom struktur och underlag för ett bra systematiskt kvalitetsarbete.

202 2. Insatser inom ramen för problemområdet 2.1 Planerade insatser och koppling till prioriterat problemområde Insats 1 Styrning och ledning Förvaltningens ledningsgrupp behöver kunskapsstöd och processtöd för att forma en förvaltningsledning som kan styra och leda organisationen så att det nationella uppdraget uppfylls och att alla nivåer i styrkedjan känner delaktighet och stöd i arbetet mot det gemensamma målet. En målinriktad ledning på förvaltningsnivå är viktig för skolframgång. 2 Det gäller både i det interna förvaltningsarbetet så som i arbetet ut mot förskolorna och skolorna. En målinriktad ledning bygger på en gemensam förståelse av uppdraget och hur det påverkar roller och ansvarsområden. Det i sin tur kan ge effekten av att dialogen i stöd- och styrkedjan förbättras samt ge ökad kunskap om vilka resultat som behöver analyseras för att utveckla verksamheten. Handledning och kompetensstärkande insatser ger ledningsgruppen bättre förutsättningar att leda och styra verksamheten. Det behövs ökad kompetens kring hur olika organisationsteorier påverkar effektiviteten i verksamheten samt hur en lämplig modell på bästa sätt kan tillämpas inom utbildningsförvaltningen. Målgrupp Förvaltningschef och utvidgad ledningsgrupp. Insatsens omfattning Omfattning på insatsen är januari 2019 till och med maj Tidsåtgång: Utvidgad ledningsgrupp 3 timmar per månad * 15 tillfällen från januari 2019 till maj 2020 Förvaltningschef 1,5 timme var 4:e vecka * 15 tillfällen från januari 2019 till maj 2020 Insats 2 Systematiskt kvalitetsarbete För att skapa förutsättningar för utbildningsnämnden att fatta beslut som grundar sig på ett analyserat nuläge av de nationella målen behöver analyskompetensen höjas hos tjänstemän i hela styrkedjan (lärare skolledare central förvaltning). Det 2 Jarl, Blossing och Andersson, Att organisera för skolframgång 2017

203 finns även ett behov av stöd i att justera befintligt årshjul samt ta fram bättre underlag för analys. Årshjulet behöver bli ett stöd för dialogen i styrkedjan. Insats två bör ses som en helhet bestående av delar som målgruppsanpassas. Utbildningsnämnden behöver kompetensutveckling avseende sina uppdrag och frågor utifrån det nationella uppdraget. Kvalitetscontroller behöver stöd i att ta fram ett system och underlag utifrån Botkyrkas förutsättningar där undervisningens kvalitet kan följas. Den sista insatsen vore önskvärt att Jan Håkansson kan handleda då han redan genomfört liknande insatser hos andra huvuvdmän. Medarbetare på central förvaltning behöver kunskapshöjande insatser och processstöd runt uppbyggnad och utveckling av kvalitetsarbete på flera nivåer samt coaching då stödet som ska ges är till för både skolledare och huvudman. Det finns behov av ett kontinuerligt bollplank av någon forskare som är kunnig inom området kvalitetsarbete. Målgrupp Utbildningsnämnd, förvaltningschef, utvidgad ledningsgrupp, skolledare samt berörda tjänstemän på central förvaltning. Insatsens omfattning Omfattning på insatsen är januari 2019 till och med maj Tidsåtgång: Utvidgad ledningsgrupp 3 timmar per månad * 15 tillfällen från januari 2019 till maj Insats ett och två ska samordnas så att båda insatserna sker vid samma tillfällen. D v s tre timmar i månaden är den totala tiden för de två insatserna till ledningsgruppen. Kvalitetsgruppen 3-4 timmar var 5:e-6:e vecka från januari 2019 fram till maj Övriga berörda tjänstemän (inkluderas i ovanstående tillfällen utifrån behov) Planering av spridning till skolledare 4 ggr/läsår i samband med Skolledarkonferens, 3 tim/tillfälle Planering av spridning till politiken samt genomförande av insats till politiken, 1g/år i samband med kvalitetsdag 3 timmar/tillfälle 2.2 Mål och förväntade effekter Beskriv mål och förväntade effekter för varje insats. Vad ska hända på kort och på lång sikt? (Mål handlar om vad man konkret vill att respektive insats direkt ska leda till. Förväntad effekt handlar om vad man i ett senare skede antar ska hända genom att målen nås.)

204 Hur bidrar respektive insats till att höja elevers kunskapsresultat och öka likvärdigheten inom och mellan förskolor-skolor? Mål för insats 1: Målområde: Ledningsgruppen styr och leder så att det nationella uppdraget uppfylls. Mål Utbildningsförvaltningen har fördelat tydligt ansvar, mandat, befogenheter och roller för alla chefsnivåer. Det är god tillit och dialog i hela styrkedjan. Effekt på kort sikt (<1år) Det finns en organisationsstruktur som beskriver roller och ansvar.* Det finns forum som håller ihop dialogen mellan alla nivåer i styrkedjan (dvs flera nivåer möts i samma forum). Effekt på lång sikt (2-5 år) Det finns en gemensam och erkänd bild av olika roller och ansvar. Fråga i medarbetarundersökning? Medarbetarindex ökar. HME ökar: - Delindex motivation - Delindex ledarskap - Delindex styrning *Det finns en modell som klargör roller och ansvar inom förvaltningen (från förvaltningschef hela vägen till rektor). Med modellen följer synliga förutsättningar, förväntningar och krav. Mål för insats 2: Målområde: Utbildningsförvaltningen har ett kvalitetsarbete på alla nivåer som stödjer verksamhetsutveckling. Mål Utbildningsförvaltningen har system, underlag och metoder för att följa undervisningens kvalitet i alla skolformer. Det finns årshjul som stödjer dialogen i styrkedjan. Effekt på kort sikt (<1år) Förvaltningen har inventerat inom vilka områden underlagen är bristande. Arbetet med att ta fram metod och underlag för att följa undervisningens kvalitet har påbörjats. Intresset för analysarbete ökar (hur mäter vi det?). Alla nivåer i styrkedjan har varit involverade vid framtagandet av årshjul. Effekt på lång sikt (2-5 år) Det finns en metod för att följa undervisningens kvalitet.** Elever har ökad måluppfyllelse. Kvaliteten i undervisningen förbättras i samtliga skolformer. Analyskompetensen ökar i hela styrkedjan (hur mäter vi det?). Alla nivåer i styrkedjan känner ägarskap till årshjulen.

205 Skolledare ger underlag till sin stödjande nivå som bygger på det gemensamma årshjulet. Det finns en tydlig koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete och det kvalitetsarbete som rektor leder vid skolenheterna De insatser som genomförs följs upp och ger förväntad effekt.* Resursfördelning mellan och inom skolenheterna anpassas i högre grad efter behov och förutsättningar. *Dvs insatser bygger på analys, forskning och beprövad erfarenhet. **När metod tas fram kommer förvaltningen att definiera begreppet kvalitet, leder till samsyn kring begrepp och språk. 2.3 Ansvar Ange vem som ansvarar för att respektive insats genomförs. Insats 1 Förvaltningschef ansvarar tillsammans med ledningsgruppen för att insatsen genomförs. Insats 2 Förvaltningschef ansvarar tillsammans med ledningsgruppen för att insatsen genomförs. Kvalitetschef har operativt ansvar. 2.4 Delaktighet Ange på vilket sätt olika nivåer; huvudman, förskolechefer, lärare och elever, varit delaktiga i processen med nulägesanalysen och planeringen av insatserna. 3. Styrkor och svagheter 3.1 Styrkor Beskriv vad i den egna verksamheten som kan bidra till ett framgångsrikt genomförande av de olika insatserna, exempelvis andra pågående projekt eller specialkompetens hos vissa medarbetare. Lyft fram tidigare framgångar att bygga vidare på. 3.2 Risker och förebyggande insatser Beskriv vad i den egna verksamheten som kan hindra ett framgångsrikt genomförande av de olika insatserna, exempelvis andra pågående projekt eller svag förankring hos medarbetare. Beskriv också hur dessa risker kan förebyggas.

206 4. Uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 4.1 Uppföljning och utvärdering De planerade insatserna måste följas upp löpande. Ett viktigt syfte med att följa upp och utvärdera är att skaffa sig nya lärdomar. Beskriv när och på vilket sätt insatserna ska följas upp. Beskriv också hur arbetet med en eventuell utvärdering ska gå till och vad som ska undersökas 3. Ange vem eller vilka som ansvarar för uppföljning respektive utvärdering. Kvalitetsstöd ansvarar för genomförande av uppföljning av insatserna och förvaltningschef tillsammans med ledningsgrupp för beslut kopplade till uppföljning/utvärdering. 4.2 Erfarenhetsspridning Beskriv hur ni planerar att lärdomar från arbetet ska tas om hand, användas och spridas inom och utanför den egna verksamheten/organisationen. Huvudmannen avser att nyttja befintliga forum som Skolledarkonferenser för spridning av arbetet. Eventuellt kan behov av nya eller förändrade fora uppkomma under insatsens gång och det får då hanteras. 5. Tidplan och kostnader 5.1 Tidplan Gör en utförlig tidsplan för de olika insatserna. Inkludera även förberedelsearbete. Tabell 1 (beskrivs utförligt under 2.1) Insats: 1 Insats: 2 Insats: 3 Etc. 5.2 Kostnadsberäkning Gör en uppskattning av de kostnader ni beräknar att era prioriterade insatser kommer att medföra för er. Kostnaderna fördelas på 1) vikariekostnader, 2) konsultarvoden, 3) kursavgifter, 4) resekostnader5) övrigt. Sist summeras posterna. Vikariekostnad Konsultkostnad Kurs-kostnad Resor Övrigt Summa Tabell 2 Utbetalning uppdelat över tid TOTALT BE- LOPP Totalt Mar 16 Jun 16 Sep 16 Dec 16 3 Uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Den kan innehålla både kvantitativ och kvalitativ information för att skapa underlag för analys och utvecklingsarbete. En utvärdering utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen, men innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment.

207 Insats 1 Insats 2 Insats 3 etc Mar 17 Jun 17 Sep 17 Dec 17 Mar 18 Jun 18 Sep 18 Dec 18 TOTALT BE- LOPP Insats 1 Insats 2 Insats 3 etc Mar 19 Jun 19 Sep 19 Dec 19 TOTALT BE- LOPP Insats 1 Insats 2 Insats 3 etc

208 Resultat- och indikatorpalett Botkyrkas förskolor och skolor Paletten innehåller senaste tillgängliga statistik och resultat.

209 Resultat- och indikatorpalett Botkyrkas förskolor och skolor Betygsutveckling åk 9 (SIRIS) Andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram i Botkyrkas kommunala skolor och riket (%) Botkyrka kommunala Flickor Pojkar Riket samtliga huvudmän Genomsnittligt meritvärde i Botkyrkas kommunala skolor och riket Botkyrka kommunala Flickor Pojkar Riket samtliga huvudmän Andel med betyg A-E i samtliga ämnen i Botkyrkas kommunala skolor och riket (%) Botkyrka kommunala Flickor Pojkar Riket samtliga huvudmän Sid 1 Resultat- o indikatorpalett

210 Elever åk 1-9 grundskolan (kommunala skolor) läsåret 2017/18 (SIRIS) Procent Botkyrka kommunala Botkyrka friskolor Riket Andel flickor % Andel m utländsk bakgrund % Andel m föräldrar m eftergymnasial utbildning % Betyg årskurs /18 Behörighet till gymnasiet (yrkesprogram) (SIRIS) Statistik från SIRIS. Alla betyg åk 9 redovisas för Andel behöriga % 90% 80% 83% 84% 83% 86% 87% 88% 80% 82% 81% 82% 83% 79% 84% 84% 86% 79% 79% 79% 83% 83% 84% 86% 87% 81% 82% 81% 82% 70% 60% 50% 40% 30% Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Behörighet Botkyrka kommunala Behörighet Botkyrka alla Behörighet Riket 100% 90% 80% 70% 60% 65% 62% Andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram, skolor och områden % 99% 100% 100% 100% 85% 84% 91% 89% 81% 81% 77% 84% 71% 62% 82% 83% 84% 50% 40% 30% Notera att i Fittjaskolan Botkyrka Norra, Grindtorpsskolan och Karsby International School ingår elever i förberedelseklass i all betygsstatistik, vilket kan sänka medelvärdena avsevärt. Sid 2 Resultat- o indikatorpalett

211 Betyg årskurs 9 - genomsnittligt meritvärde (SIRIS) Genomsnittligt meritvärde Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Meritvärde Botkyrka kommunala Meritvärde Botkyrka alla Meritvärde Riket Genomsnittligt meritvärde, skolor och områden Genomsnittligt meritvärde - spridning i kommunens skolor Ändarna av de heldragna linjerna visar skola med lägst respektive högst resultat. Skolorna i den gröna "lådan" ligger mellan den övre och den nedre kvartilen, dvs i lådan finns 50 procent av skolorna. Den röda punkten i lådan visar medianvärdet för alla skolor. Sid 3 Resultat- o indikatorpalett

212 Betyg årskurs 9 - andel elever med betyg i alla ämnen (SIRIS) 100% Andel elever som når målen i alla ämnen % 80% 70% 74% 72% 69% 74% 71% 80% 74% 70% 69% 67% 68% 70% 79% 71% 73% 79% 76% 70% 71% 66% 67% 67% 68% 68% 65% 66% 73% 60% 50% 40% 30% 20% Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Når målen Botkyrka kommunala Når målen Botkyrka alla Når målen Riket Andel elever som når målen i alla ämnen, skolor och områden % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 44% 28% 64% 72% 67% 40% 81% 93% 65% 96% 85% 36% 67% 65% 63% iu 83% 100% iu 67% 68% 76% Andel (%) elever med betyg i alla ämnen - spridning i kommunens skolor Ändarna av de heldragna linjerna visar skola med lägst respektive högst resultat. Skolorna i den blå "lådan" ligger mellan den övre och den nedre kvartilen, dvs i lådan finns 50 procent av skolorna. Den röda punkten i lådan visar medianvärdet för alla skolor. Sid 4 Resultat- o indikatorpalett

213 Betyg i relation till SALSA Residualen visar hur det faktiska betygsresultatet avviker i förhållande till det modellberäknade värde man fått fram när man tagit hänsyn till bakgrundsfaktorerna i SALSA (föräldrars utbildningsnivå, andelen med utländsk bakgrund (nyinvandrad senaste 4 åren) och andelen pojkar), det vill säga hur väl eleverna lyckats utifrån dessa förutsättningar. Residual: Andel elever som uppnått kunskapskraven (minst betyg E i alla ämnen) åk 9 i Botkyrkas skolor 2017 Fittjaskolan BN Grindtorpsskolan Kvarnhagsskolan Brunnaskolan Hammerstaskolan Karsby IS Falkbergsskolan Trädgårdsstadsskolan Björkhaga skola Broängsskolan Malmsjö skola Storvretskolan Tunaskolan Botkyrka friskola Freinetskolan Kastanjen Kunskapsskolan Diagrammet visar hur många procentenheter högre eller lägre skolans resultat är än det modellberäknade värdet Residual: Genomsnittligt meritvärde åk 9 i Botkyrkas skolor Fittjaskolan BN Grindtorpsskolan Kvarnhagsskolan Brunnaskolan Hammerstaskolan Karsby IS Falkbergsskolan Trädgårdsstadsskolan Björkhaga skola Broängsskolan Malmsjö skola Storvretskolan Tunaskolan Botkyrka friskola Freinetskolan Kastanjen-46 Kunskapsskolan -8 Diagrammet visar hur många meritpoäng högre eller lägre skolans resultat är än det modellberäknade värdet Öppna jämförelser (SKL) Jämförelse av Sveriges kommuner utifrån sammanvägning av betygsresultaten i åk 9 Botkyrka kommunala skolor Botkyrka samtliga skolor Rankingplats av 290 kommuner Sid 5 Resultat- o indikatorpalett

214 Nationella prov årskurs 9 år 2017, kommunala skolor Andel elever med minst betyget E (av de som genomfört provet) (SIRIS) 100% 90% 80% 70% 60% Svenska som andraspråk 86% 87% 79% 79% 81% 77% 72% 74% 72% 70% 67% flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Botkyrka Riket 100% 90% 97% 98% 90% 94% 97% 98% Svenska 93% 94% 100% 97% 87% 92% 80% 70% 60% flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Botkyrka Riket Engelska 100% 90% 97% 97% 95% 96% 96% 97% 96% 95% 97% 95% 96% 92% 80% 70% 60% flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Botkyrka Riket 100% 90% 80% 70% 81% 81% 81% 75% Matematik 92% 92% 87% 88% 74% 83% 80% 81% Botkyrka Riket 60% flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Jämförelse mellan betyg på nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 vt 2017 (SIRIS) Procent Andel med lägre, lika eller högre slutbetyg än betyg på nationella proven åk 9 vt Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Botkyrka kommunala skolor Botkyrka fristående skolor Riket samtliga skolor Svenska Svenska som andraspråk Matematik Engelska Sid 6 Resultat- o indikatorpalett

215 Lärarbedömningar i åk 2 (egna insamlade uppgifter) 100% 90% 80% Andel elever i åk 2 i Botkyrka som bedöms nå kraven i de ämnen som har kunskapskrav i åk % 77% 90% 96% 96% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svenska Svenska som andraspråk Matematik NO-ämnen SO-ämnen Nationella ämnesprov årskurs 3 (Extens resultat 2018/SIRIS) NP SV/SVA åk NP MA åk NP SV/SVA/MA åk Klarat alla SV % Klarat alla MA % Klarat alla % Flicka Pojke Total Flicka Pojke Total Flicka Pojke Total Andel av alla elever i åk 3 som nått kravnivån i svenska i Botkyrka och i riket 2017 Muntlig uppgift Läsa berättande text Läsa faktatext Enskild högläsn Enskilt textsamtal Skriva berättande text Stavning, interpunktion Skriva faktatext 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel av alla elever i åk 3 som nått kravnivån i svenska som andraspråk i Botkyrka och i riket 2017 Muntlig uppgift Läsa berättande text Läsa faktatext Enskild högläsn Enskilt textsamtal Skriva berättande text Stavning, interpunktion Skriva faktatext 50% 60% 70% 80% 90% 100% Botkyrka kommunala skolor Riket Botkyrka kommunala skolor Riket Andel av alla elever i åk 3 som nått kravnivån i matematik i Botkyrka och i riket % 60% 70% 80% 90% 100% Muntlig kommunikation Mönster, geometri Förståelse för räknesätt Positionssystemet Enkla problem Mäta, jämföra, uppskatta Skriftliga räknemetoder Överslagsräkning Huvudräkning Observera att resultaten i de tre närliggande diagrammen gäller Resultat i SIRIS är ännu ej tillgängligt för (Extens) Botkyrka kommunala skolor Riket Sid 7 Resultat- o indikatorpalett

216 Andel elever i årskurs 5 vt 2018 som bedöms klara kunskapskraven i årskurs 6 Lärarnas bedömningar i respektive ämne. Engelska Matematik Svenska/sva 100% 100% 100% 90% 90% 90% 80% 80% 80% 70% 70% 70% 60% 60% 60% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Åk 5 - andel som bedöms klara kunskapskraven i åk 6 procent Totalt Totalt Totalt Totalt EN MA SV SVA 69 BOTKYRKA 2012 BOTKYRKA 2013 BOTKYRKA 2014 BOTKYRKA2015 BOTKYRKA2016 BOTKYRKA2017 BOTKYRKA2018 Andel elever i BOTKYRKA åk 5 vt 2018 som bedöms kunna klara kunskapskraven i åk 6, alla redovisade ämnen procent Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt BL EN IDH MA MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Sid 8 Resultat- o indikatorpalett

217 Betyg årskurs 6 vt 2018 (SIRIS) Procent 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Betyg åk 6 vt 2018: Andel elever med betyg A-E EN MA SV SVA NO BI KE FY TK SO GE HI RE SH BL HKK IDH MU SL Botkyrka kommunala skolor Riket Betyg i åk 6 i so- och no-ämnen kan ges antingen per ämne eller som samlingsbetyg. 130 elever fick samlingsbetyg i no- och soämnen, medan ca 685 elever fick ämnesbetyg. På grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen under årskurs 6 är måtten som redovisas inte direkt jämförbara mellan län, kommuner eller skolenheter och måste därför tolkas med viss försiktighet. Med detta i minnet bedömer förvaltningen dock att de kan användas för grova jämförelser. Andel elever med betyg i alla ämnen åk 6 (SIRIS) Genomsnittligt meritvärde åk 6 (Extens) 100% 80% 60% 69% 79% 78% 77% 62% 61% % % 50 0% Botkyrka kommunala skolor Riket Botkyrka kommunala skolor Skolverket redovisar inte genomsnittligt meritvärde för årskurs 6. Här redovisas därför statistik ur kommunens verksamhetssystem Andel lägre, lika och högre betyg i MATEMATIK jämfört med betyg på nationella prov åk 6 vt 2018 (Extens) Lägre % Lika % Högre % Sid 9 Resultat- o indikatorpalett

218 Elevenkäten grundskolan Index i grundskolans elevenkät - Botkyrka åk Språkutveckling och litteracitet Digital didaktik Betyg och bedömning Studie- och yrkesvägledning Fritidshemmet åk 3 Index beräknas som medelvärdet av andelen positiva svar ("stämmer ganska bra" och "stämmer helt och hållet") på påståendena i elevenkäten (se nedan) När jag arbetar med något i skolan får jag uttrycka mig på olika sätt Det jag skapar i skolan har andra mottagare än läraren Det jag får läsa, skriva och prata om på lektionerna handlar också om mitt liv utanför skolan Språkutveckling och litteracitet Datorn/lärplattan hjälper mig när jag lär mig När jag använder datorn/lärplattan blir skolarbetet omväxlande Mina lärare använder dator/lärplatta/projektor i undervisningen Digital didaktik Mina lärare låter mig visa mina kunskaper och förmågor på många olika sätt Mina lärare har diskuterat frågor om bedömning med eleverna Jag upplever att jag blir rättvist bedömd i förhållande till kunskapskraven i ämnena Betyg och bedömning I min klass har vi pratat om olika yrken och om studier efter grundskolan I min klass har vi träffat personer med olika yrken eller besökt arbetsplatser utanför skolan Det jag har lärt mig i skolan om arbetslivet och olika yrken har gjort att jag vet vilka möjligheter jag har i framtide Jag är nöjd med vägledningen som jag har fått i skolan inför gymnasievalet Studie- och yrkesvägledning Jag känner mig trygg på fritids Jag har roligt på fritids Jag är med och bestämmer om aktiviteterna på fritids Jag lär mig nya saker på fritids Jag känner att personalen på fritids lyssnar på mig Fritidshemmet åk Frågorna om Språkutveckling och litteracitet besvaras av åk 5 och 7 Frågorna om Digital didaktik besvaras av åk 5 och 8 Frågorna om Betyg och bedömning besvaras av åk 6, 7, 8 och 9 Frågorna om Studie och yrkesvägledning besvaras av åk 6 och 8 (de två första frågorna) respektive åk 9 (de två sista frågorna) Sid 10 Resultat- o indikatorpalett

219 Index från elevenkäten skolor Elevenkäten Index för språkutveckling och litteracitet (högst till lägst 2018) Elevenkäten Index för digital didaktik (högst till lägst 2018) Elevenkäten Index för betyg och bedömning (högst till lägst 2018) Elevenkäten Index för studie- och yrkesvägledning (högst till lägst 2018) Elevenkäten Index för fritidshemmet åk 3 (högst till lägst 2018) Sid 11 Resultat- o indikatorpalett

220 Nöjd elev-index i grundskolans elevenkät Botkyrka åk 3-9 grundskolan Botkyrka flickor Botkyrka pojkar 62 Botkyrka 3-9 Eklid Borg Skogsback Parkhem Banslätt Riksten Tuna Fittja Kastanjen Brunna Karsby Hammersta Trädgårdsst Grindtorp Tallid Broängen Falkberg Tullingeberg Kvarnhag Kassmyra Björkhaga Storvreten Malmsjö Nöjd elev-index i grundskolans elevenkät Frågor som ingår i nöjd elev-index: Om du tänker på din skola, hur nöjd är du då med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan perfekt skola tycker du att din skola kommer? Frågorna besvaras på en skala 1-10 Index är Har äldre elever - åk 8/9 Har yngre elever - åk 5/6 Fristående skola - åk 9 Sid 12 Resultat- o indikatorpalett

221 Resultat gymnasieskolan Elever gymnasieskolan läsåret 2017/18 (SIRIS) Procent St Botvids gy Tullinge gy Tumba gy Botkyrka gymnasieskolor Sthlms län Andel kvinnor Andel med utländsk bakgrund Andel med högutbildade föräldrar Gymnasieexamen o betyg - (ur egna verksamhetssystem, avgångsklasser) Procent ,2 Andel elever med examen Botkyrka (avgångselever, Extens ) 72,1 73,4 H-program Botkyrka 77,1 78,8 78,0 56,4 63,7 62,5 Y-program Botkyrka 82, Procent Andel elever med högskoleförberedande examen (avgångselever, Extens) 84,0 80,3 83,3 71,4 72,0 66,7 78,8 0 EK ES HU NA SA TE H-program Botkyrka Procent Andel elever med yrkesexamen (avgångselever, Extens) 100,0 80,0 71,4 73,3 66,7 84,2 82,6 0 BF BA EE FT RL VO Y-program Botkyrka YRKESPROGRAM BA: Bygg- o anläggningsprogrammet (Skyttbrinks gy) BF: Barn- och fritidsprogrammet (Skyttbrinks gy EE: El- och energiprogrammet (Tumba gy) FT: Fordons- och transportprogrammet (Tumba gy) RL: Restaurang- o livsmedelsprogrammet (Tumba gy) VO: Vård- och omsorgsprogrammet (Tullinge gy) HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM EK: Ekonomiprogrammet (alla gy-skolor utom Skyttbrink) ES: Estetiska programmet (St Botvids gy, Tumba gy) HU: Humanistiska programmet (Tumba gy) NA: Naturvetenskapsprogrammet: (alla gy-skolor utom Skyttbrink) SA: Samhällsvetenskapsprogrammet (alla gy-skolor utom Skyttbrink) TE: Teknikprogrammet (Tumba gy) Sid 13 Resultat- o indikatorpalett

222 Poängsnitt Botkyrka (avgångselever, Extens) Betygspoäng ,5 14,5 14,8 14,7 14,8 13,0 12,5 12,6 12,7 12, H-program Botkyrka Y-program Botkyrka Andel behöriga till högskola (avgångselever, Extens) 100 Procent ,2 72,1 73,4 77,1 78,8 19,8 18,6 28,8 37,5 25, H-program Botkyrka Y-program Botkyrka Genomströmning (SIRIS) Andel elever med gymnasieexamen inom 3 år, kommunens skolor 80% 70% 66% 68% 66% 71% 71% 72% 70% 70% 71% 64% 63% 60% 56% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Examensår 2015 Examensår 2016 Examensår 2017 Sthlms län 2017 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Nationella program totalt Sid 14 Resultat- o indikatorpalett

223 Andel med examen per skola och yrkesprogram Tullinge gy: Andel med examen från yrkesprogram % (Extens) ,7 81,8 84,2 75,0 65,0 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 VO ,2 82,8 66,7 Tumba gy: Andel med examen från yrkesprogram % (Extens) 100,0 100,0 81,8 80,0 75,0 50,0 30,8 25,0 42,9 30,0 60,0 66,7 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 EE FT RL Skyttbrinks gy: Andel med examen från yrkesprogram % (Extens) ,7 72,4 71,4 57,1 60,0 58,3 23,1 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 BA BF St Botvids gy: Andel med examen från yrkesprogram % (Extens) ,6 60,0 50,0 40,0 30,8 33,3 0,0 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 HT HV Sid 15 Resultat- o indikatorpalett

224 Andel med examen per skola och högskoleförberedande program ,2 92,3 Tullinge gy: Andel med examen från högskoleförberedande program % (Extens) 86,2 80,0 100,0 93,7 87,8 84,5 85,5 87,8 84,0 76,8 79,8 78,9 82,9 St Botvids gy: Andel med examen från högskoleförberedande program % (Extens) ,1 82,4 46,7 66,7 61,5 72,7 90,0 88,2 84,2 85,7 72,2 75,0 60,0 65,2 36,0 47,8 29,4 44,0 33,3 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 EK NA SA Tumba gy: Andel med examen från högskoleförberedande program % (Extens) ,4 AVG13/14 60,6 AVG14/15 81,4 80,6 81,8 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 53,6 AVG13/14 68,8 72,1 83,1 79,1 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 50,0 54,5 AVG13/14 AVG14/15 71,4 AVG15/16 91,7 AVG16/17 71,4 74,3 62,9 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 90,3 82,1 82,8 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 69,4 AVG13/14 49,1 AVG14/15 71,1 68,2 78,3 84,8 76,2 74,1 72,7 69,0 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 AVG13/14 AVG14/15 AVG15/16 AVG16/17 AVG17/18 EK ES HU NA SA TE EK ES NA SA Sid 16 Resultat- o indikatorpalett

225 Elevenkäten gymnasieskolan åk 2 (andel positiva svar - instämmer helt eller delvis) (SIRIS) Lika eller bättre än länet Sämre än länet Åk 2-enkäten: Botkyrka totalt och Stockholms län Jag känner mig trygg på min skola. Det är en positiv stämning på min skola. Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning. Det är arbetsro på mina lektioner. Utvecklingssamtalet med min mentor/handledare känns meningsfullt. Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera. Mina lärare samarbetar kring mitt lärande. Det är variation på arbetssätten under mina lektioner. Jag får extrahjälp om jag behöver. Mina lärare är kunniga i sina ämnen. Lärarana bemöter mig på ett positivt sätt. Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Mina lärare informerar mig under kursens gång, om hur jag ligger till. Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat. Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna. Mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola. Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet. I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever. Jag kan rekommendera min skola till andra elever. Botkyrka åk 2 vt 2018 Sthlms län vt 2018 Sid 17 Resultat- o indikatorpalett

226 Åk 2-enkäten: Botkyrkas gymnasieskolor 2018 Jag känner mig trygg på min skola. Det är en positiv stämning på min skola. Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning. Det är arbetsro på mina lektioner. Utvecklingssamtalet med min mentor/handledare känns meningsfullt. Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera. Mina lärare samarbetar kring mitt lärande. Det är variation på arbetssätten under mina lektioner. Jag får extrahjälp om jag behöver. Mina lärare är kunniga i sina ämnen. Lärarana bemöter mig på ett positivt sätt. Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Mina lärare informerar mig under kursens gång, om hur jag ligger till. Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat. Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna. Mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola. Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet. I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever. Jag kan rekommendera min skola till andra elever St Botvid åk 2 vt 2018 Tullinge åk2 vt2018 Tumba åk2 vt 2018 Skyttbrink åk 2 vt 2018 Skyttbrink åk 2 vt 2018 Sid 18 Resultat- o indikatorpalett

227 Åk 2-enkäten: Botkyrka totalt Jag känner mig trygg på min skola. Det är en positiv stämning på min skola. Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning. Det är arbetsro på mina lektioner. Utvecklingssamtalet med min mentor/handledare känns meningsfullt. Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera. Mina lärare samarbetar kring mitt lärande. Det är variation på arbetssätten under mina lektioner. Jag får extrahjälp om jag behöver. Mina lärare är kunniga i sina ämnen. Lärarana bemöter mig på ett positivt sätt. Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Mina lärare informerar mig under kursens gång, om hur jag ligger till. Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat. Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna. Mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola. Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet. I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever. Jag kan rekommendera min skola till andra elever. Botkyrka åk 2 vt 2016 Botkyrka åk 2 vt 2017 Botkyrka åk 2 vt 2018 Sid 19 Resultat- o indikatorpalett

228 Personella och ekonomiska nyckeltal Personalstatistik förskola och fritidshem 2015/ /18 (15 okt, kommunal huvudman) 60% 50% 40% 30% 20% Förskolan: Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i Södertörnskommunerna 24% 24% 30% 35% 41% 30% 28% 40% 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 5,0 Förskolan: Antal barn per årsarbetare i Södertörnskommunerna 5,3 5,7 5,1 5,5 5,3 5,4 5,6 5,1 10% 4,8 0% 4,6 15/16 16/17 17/18 15/16 16/17 17/18 60% 50% 40% 30% 20% Fritidshem: Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i Södertörnskommunerna 27% 17% 25% 26% 37% 17% 18% 41% 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Fritidshem: Antal inskrivna barn per årsarbetare i Södertörnskommunerna 27,8 22,2 23,2 22,7 18,2 19,4 20,3 20,6 10% 5,0 0% 0,0 15/16 16/17 17/18 15/16 16/17 17/18 Personalstatistik grund- och gymnasieskola 2015/ /18 (15 okt, kommunal huvudman, RIKET samtl huvudmän) 100% 90% 80% 70% 60% Grundskolan: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen i Botkyrka och i Södertörnskommunerna 73% 72% 80% 71% 78% 75% 79% 81% Grundskolan: Antal elever per lärare i Botkyrka och Södertörnskommunerna 12,4 13,9 13,9 13,3 11,8 12,3 13,1 12,1 15/16 16/17 17/18 15/16 16/17 17/18 100% 90% 80% 70% 60% Gymnasiet: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen i Botkyrka och i Södertörnskommunerna samt Stockholm 94% 83% 78% 83% 74% 84% 66% 88% 78% Gymnasiet: Antal elever per lärare i Botkyrka och Södertörnskommunerna samt Stockholm 12,7 14,2 12,9 11,5 13,9 11,3 10,9 14,8 11,7 15/16 16/17 17/18 15/16 16/17 17/18 Sid 20 Resultat- o indikatorpalett

229 Personalstatistik grundsär- och gymnasiesärskola 2014/ /17 (15 okt, kommunal huvudman) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Grundsärskolan: Andel lärare med specialpedagogisk utbildning i Botkyrka och i Södertörnskommunerna 21% 26% 17% 9% 0% 46% 29% 31% Grundsärskolan: Antal elever per lärare i Botkyrka och Södertörnskommunerna 4,9 4,9 4,8 2 4,4 6,7 5,1 3,8 14/15 15/16 16/17 14/15 15/16 16/17 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Gymnasiesärskolan: Andel lärare med specialpedagogisk högskoleexamen i Botkyrka och i Södertörnskommunerna samt Stockholm 7% 32% 29% 0% 20% 13% 27% Gymnasiesärskolan: Antal elever per lärare i Botkyrka och Södertörnskommunerna samt Stockholm 5,8 4,1 4,4 3,3 4,8 4,8 3,6 14/15 15/16 16/17 14/15 15/16 16/17 KOLL - utbildningsförvaltningens kompetensinventering lå 2017/18 (bygger på medarbetarnas registreringar) "Organisationsgrad" (mått på hur stor andel av undervisningen som bedrivs av ämnesbehöriga lärare) vid kompetenskartläggningarna 2011/ /18 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 87% 65% 36% 32% GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA GRSÄRSKOLA TRÄNINGSSKOLA GYSÄRSKOLA 2011/ / / / / / /18 58% Sid 21 Resultat- o indikatorpalett

230 Andel med förskollärar-/ lärarlegitimation (SIRIS): Grundskolan - andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet (procent) Samtliga lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Hem- och konsumentkunskap Teknik Slöjd Moderna språk, tyska Svenska som andraspråk Kemi Biologi Geografi Fysik Musik Samhällskunskap Engelska Bild Moderna språk, spanska Religionskunskap Moderna språk, franska Historia Matematik Svenska Idrott och hälsa ,7 2016/ /18 31,5 39,4 41,8 44,6 52,3 54,0 55,5 57,0 62,3 57,3 59,3 65,1 65,8 66,0 67,7 69,3 71,8 73,1 74,6 77,8 Gymnasieskolan - andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet (procent) Samtliga lärare med lärarlegitimation Svenska som andraspråk Bild Teknik Geografi Musik Naturkunskap Matematik Moderna språk, franska Moderna språk, spanska Fysik Svenska Biologi Engelska Samhällskunskap Historia Kemi Religionskunskap Psykologi Idrott och hälsa Filosofi Moderna språk, tyska ,8 30,7 2016/ /18 42,6 44,2 51,8 76,4 73,8 79,1 79,2 80,3 81,7 87,5 88,3 89,5 90,6 93,0 93,6 95,5 95,9 98,8 100,0 100,0 50 Andel legitimerade förskollärare Botkyrka (procent) / /18 Sid 22 Resultat- o indikatorpalett

231 Andel legitimerade förskollärare/lärare per enhet (KOLL - egen kompetenskartläggning lå 2017/18) FÖRSKOLAN: Andel legitimerade förskollärare i KOLL (av de som arbetar som förskollärare eller barnskötare) Förskola Alby/Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba Humlan Lysmasken Myran Måsen/Tranan Staren Svalan Tranan Ugglan Örnen Anemonen Aspen Blåsippan Granen Gullvivan/Ringblomman Prästkragen Vallmon/Vitsippan Violen Örtagården Bikupan Bäverhyddan Fröhuset Grindstugan Karlavagnen Kometen 1 Kometen 2 Luna Myrstacken Nova Nyängsgården Rodret Römossen Solliden Solrosen Sörgården Ametisten Björkbacken Björkstugan Hjorten Kungstäppan Kärrspiran Lövholmen Nackdala Natt och Dag Opalen/Diamanten Skogsbacksskolans förskola Skäcklinge gård Trollet Tunnlandsgården Vreta förskola Älvan Ängsgården 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 0% 8% 8% 8% 11% 14% 19% 17% 22% 20% 18% 16% 21% 27% 26% 25% 23% 28% 31% 29% 27% 25% 27% 25% 23% 23% 28% 27% 25% 32% 31% 30% 35% 34% 37% 35% 34% 38% 37% 35% 34% 34% 32% 30% 28% 26% 25% 28% 31% 34% 38% 37% 40% 44% 43% 50% GRUNDSKOLAN: Andel legitimerade lärare i KOLL (av de som arbetar som lärare i åk 1-9 eller som speciallärare Grundskola Alby/Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba Särskilda undervisningsgrupper Fittjaskolan Grindtorpsskolan Kvarnhagsskolan Tallidsskolan Borgskolan Brunnaskolan Hammerstaskolan Karsby International School Banslättsskolan Eklidsskolan Falkbergsskolan Parkhemsskolan Rikstens skola Trädgårdsstadsskolan Tullingebergsskolan Björkhaga skola Broängsskolan Kassmyraskolan Malmsjö skola Skogsbacksskolan Storvretskolan Tunaskolan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 48% 60% 71% 78% 74% 72% 72% 77% 79% 75% 70% 66% 84% 81% 76% 72% 72% 72% 82% 80% 78% 93% 93% 91% 89% 86% 86% 97% Sid 23 Resultat- o indikatorpalett

232 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 90% GYMNASIESKOLAN: Andel legitimerade lärare i KOLL (av de som arbetar som gymnasielärare exkl yrkeslärare) 72% 80% 93% 95% Gymnasieskola Skyttbrinks gymnasium St Botvids gymnasium Tullinge gymnasium Tumba gymnasium 100% GYMNASIESKOLAN: Andel legitimerade lärare i KOLL (av de som arbetar som yrkeslärare) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 58% 50% 60% 40% 30% 25% 20% 10% 0% Gymnasieskola Skyttbrinks gymnasium St Botvids gymnasium Tullinge gymnasium Tumba gymnasium Sjukfrånvaro personal Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetad tid och fördelning kort - lång % 7% 6,7% 6% 5% 4,4% 4% 3% 2% 1% 1,9% 3,4% 1,9% 1,1% 1,6% 2,6% 0,8% 1,5% 1,6% 0,4% 0,4% 0,4% 1,2% 2,6% 0% 2017 Dag 1-14 Dag Dag 90- UF totalt Gymnasieskolor Grundskolor Förskolor Sid 24 Resultat- o indikatorpalett

233 Medarbetarenkäten 2017 Medarbetarindex (MI )utgör ett sammanfattande mått på resultatet av undersökningen. MI anges som ett index mellan 0 och 100. MI-värdet blir 100 om alla deltagare svarat 4 eller 5 på en 5-gradig skala på alla frågor. MI-värdet blir 0 om alla deltagare svarat 1, 2 eller 3 på alla frågor. Medarbetar-index (MI) förskolor UF Förskolor Ametisten Anemonen Aspen Bikupan Björkbacken Björkstugan Blåsippan Bäverhyddan Diamanten Fröhuset Granen Grindstugan Hjorten Humlan Karlavagnen Kometen Kungstäppan Kärrspiran Luna Lysmasken Lövholmen Myran Myrstacken Måsen Nackdala Natt o Dag Nova Nyängsgården Opalen Prästkragen Ringblomman Rodret Römossen Skäcklinge Gård Solliden Solrosen Staren Svalan Sörgården Tranan Trollet Tunnlandsgården Ugglan Violen Vitsippan Vreta Älvan Ängsgården Örnen Örtagården Medarbetar-index (MI) grundskolor Medarbetar-index (MI) gymnasieskolor Sid 25 Resultat- o indikatorpalett

234 Medarbetarenkäten 2017 Svarsfrekvens FSK: 74%, GR 79%, GY 85% Styrning och försvaltningsspecifika frågor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% S1.Jag är insatt i min arbetsplats mål Förskolan Grundskolan Gymnasiet 86% 87% 82% 10% 10% 14% 4% 3% 4% S2. Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Förskolan Grundskolan Gymnasiet 74% 75% 69% 20% 19% 25% 6% 6% 6% U1. På vår enhet har barn/elever en lugn och trygg tillvaro Förskolan Grundskolan Gymnasiet 55% 68% 74% 30% 24% 15% 15% 8% 11% U2. På vår enhet finns ett respektfullt förhållningssät t mellan vuxna och barn/elever. Förskolan Grundskolan Gymnasiet 68% 82% 81% 23% 15% 12% 9% 3% 6% U4. På vår enhet har vi tilltro och positiva förväntningar till alla barns/elevers förmåga att nå långt i sin utveckling och sitt lärande. Förskolan Grundskolan Gymnasiet 85% 85% 89% 13% 12% 9% 2% 3% 2% U5. På vår enhet leder vi undervisninge n så att en lugn och trygg lärandemiljö skapas Förskolan Grundskolan Gymnasiet 72% 75% 89% 23% 20% 5% 6% 9% 2% U6. På vår enhet märks det att barn/elever tycker att undervisninge n är meningsfull (spännande/ut manande/lustf ylld) Förskolan Grundskolan Gymnasiet 78% 68% 71% 20% 26% 26% 2% 6% 4% U7. På vår enhet för vi kontinuerligt en dialog med barnen och eleverna om deras kunskapsutvec kling Förskolan Grundskolan Gymnasiet 69% 77% 85% 23% 18% 12% 8% 4% 3% U8. På vår enhet arbetar pedagoger/lär are medvetet med att stimulera barnens/elever nas språkutvecklin g Förskolan Grundskolan Gymnasiet 85% 85% 85% 12% 12% 13% 3% 3% 2% U9. På vår enhet är digital didaktik en naturlig del i undervisninge n Förskolan Grundskolan Gymnasiet 62% 65% 84% 27% 22% 11% 13% 14% 2% U10. På vår enhet finns förutsättningar för gemensamt arbete med undervisningsu tveckling (återkoppling, forum, tid) Förskolan Grundskolan Gymnasiet 60% 57% 54% 29% 29% 28% 12% 14% 18% U11. På vår enhet finns rutiner för introduktion och handledning till nyutbildade/ny anställda pedagoger/lär are Förskolan Grundskolan Gymnasiet 55% 49% 60% 24% 28% 18% 21% 23% 22% Instämmer helt eller till stor del Instämmer delvis Instämmer till liten del eller inte alls Sid 26 Resultat- o indikatorpalett

235 Antal barn i förskolan Kommun Botkyrka Enhet regi Antal placerade barn Fristående 323 Kommunal 4737 Annan kommun 202 Summa: 5262 Antal elever i grundskolan åk F Kommun Enhet regi Antal elever Botkyrka Annan kommun el saknas Antal elever i Botkyrkas kommunala gymnasieskolor S:t Botvids gymnasium Skyttbrinks gymnasium Tullinge gymnasium Tumba gymnasium Botkyrkas gymnasieskolor Fristående 1031 Kommunal Total: Högskoleförberedande program 244 Yrkesprogram 22 Introduktionsprogram 252 Högskoleförberedande program 0 Yrkesprogram 98 Introduktionsprogram 80 Högskoleförberedande program 613 Yrkesprogram 70 Introduktionsprogram 25 Högskoleförberedande program 1035 Yrkesprogram 168 Introduktionsprogram 75 Högskoleförberedande program 1892 Yrkesprogram 358 Introduktionsprogram 432 Totalt 2682 Antal elever i grundsärskolan åk F Kommun Inriktning Antal elever Elever som läser ämnen 75 Botkyrka Träningsskola 78 Annan kommun Elever som läser ämnen 1 Träningsskola 8 Totalt: 162 Antal elever i Botkyrkas gymnasiesärskola Enhet Program Antal elever S:t Botvids gymnasiesärskola Individuella program 36 Nationellt program 35 Totalt: 71 Individuella program i gymnasiesärskolan motsvarar träningsskolan i grundsärskolan Sid 27 Resultat- o indikatorpalett

236 Elevströmmar grundskolan % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel Botkyrkaelever i kommunens grundskolor och hos andra huvudmän 80% 79% 80% 78% 78% 20% 21% 20% 22% 22% 2013/ / / / /19 Kommunala skolor Friskolor och annan kommun Elevströmningar grundskoleelever i Botkyrka % 10% 20% 30% 40% 50% 60% Går i närmaste kommunala skolan 50% Går i andra kommunala skolor i området 22% 2013/ /16 Går i kommunala skolor i övriga Botkyrka 6% 2016/ /18 Gå i friskolor i Botkyrka 9% 2018/19 Går i skola i annan kommun (kommunal eller fristående) 13% Elevströmningar grundskoleelever i Botkyrka 2018, per område 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Går i närmaste kommunala skolan Går i andra kommunala skolor i området Går i kommunala skolor i övriga Botkyrka Gå i friskolor i Botkyrka Går i skola i annan kommun (kommunal eller fristående) 1% 1% 16% 22% 16% 11% 8% 6% 8% 22% 6% 18% 18% 9% 9% 30% 30% 47% 49% 73% Alby/Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba Sid 28 Resultat- o indikatorpalett

237 Elevströmmar gymnasiet 2017 Av 3390 folkbokförda gymnasieelever i Botkyrka 2017 gick 37 % i kommunens egna gymnasieskolor. 62 % pendlade ut ur kommunen, 29 % till kommunala huvudmän och 33 % till fristående gymnasieskolor utanför kommunen. 1 % gick i en fristående gymnasieskola i Botkyrka. De flesta utpendlarna (oavsett huvudman) gick i Stockholm (1128 elever) och Huddinge (649 elever). Av eleverna i Botkyrkas egna gymnasieskolor var ca 50 % från Botkyrka, medan ca 48 % kom från andra kommuner (Andelen elever från andra kommuner var ca 48 % föregående läsår.) Flest inpendlare kom från Södertälje (480 elever), Huddinge (263 elever), Salem (158 elever) och Stockholm (143 elever). Sid 29 Resultat- o indikatorpalett

238 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2018:278 Revisionsskrivelse - Granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda (UF/2018:278) Beslut Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 20 november 2018 som svar på revisionsskrivelse Granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka kommun har PwC genomfört en granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Revisionsfrågan som besvaras är huruvida kommunstyrelsen och nämnderna: bedriver ett tillräckligt arbete med att förebygga, förhindra och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Revisorerna identifierar ett flertal brister och gör den sammanfattande bedömningen att kommunstyrelsen och nämnderna endast delvis bedriver ett tillräckligt arbete med att förebygga, förhindra och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Revisorernas samlade rekommendation till kommunstyrelsen och nämnderna är att: 1) Säkerställa att samtliga verksamheter arbetar fram tydliga och aktuella säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt reducera och förebygga risken för hot och våld. 2) Säkerställ att säkerhetspolicyn efterlevs fullt ut. 3) Säkerställ ett systematiskt och strukturerat förebyggande arbete som baserar sig på genomförda och dokumenterade riskanalyser.

239 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2018:278 4) Tillse kontinuerliga informationsinsatser avseende riktlinjer och rutiner inom området samt avseende vilket stöd som ges vid uppkommen situation. 5) Tillse system och rutiner för uppföljning avseende tillbud och arbetsskador, som ett underlag för att analysera risker och vidta åtgärder för en trygg och säker arbetsmiljö. 6) Förbättra kommunikationen kring det stöd som kommunen kan erbjuda förtroendevalda vid inträffade händelser med koppling till hot eller våld. Vidare bör tydliggörande rutiner för hur förtroendevalda ska hantera situationer med koppling till hot och våld arbetas fram.

240 TJÄNSTESKRIVELSE 1[9] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:278 Referens Erika Rönnestig Annelie Mårdh Mottagare Utbildningsnämnden Revisionsskrivelse - Granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda (KS/2018:483, UF/2018:278) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 20 november 2018 som svar på revisionsskrivelse Granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka kommun har PwC genomfört en granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Revisionsfrågan som besvaras är huruvida kommunstyrelsen och nämnderna: bedriver ett tillräckligt arbete med att förebygga, förhindra och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Revisorerna identifierar ett flertal brister och gör den sammanfattande bedömningen att kommunstyrelsen och nämnderna endast delvis bedriver ett tillräckligt arbete med att förebygga, förhindra och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Revisorernas samlade rekommendation till kommunstyrelsen och nämnderna är att: 1) Säkerställa att samtliga verksamheter arbetar fram tydliga och aktuella säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt reducera och förebygga risken för hot och våld. 2) Säkerställ att säkerhetspolicyn efterlevs fullt ut. 3) Säkerställ ett systematiskt och strukturerat förebyggande arbete som baserar sig på genomförda och dokumenterade riskanalyser. 4) Tillse kontinuerliga informationsinsatser avseende riktlinjer och rutiner inom området samt avseende vilket stöd som ges vid uppkommen situation. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

241 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[9] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:278 5) Tillse system och rutiner för uppföljning avseende tillbud och arbetsskador, som ett underlag för att analysera risker och vidta åtgärder för en trygg och säker arbetsmiljö. 6) Förbättra kommunikationen kring det stöd som kommunen kan erbjuda förtroendevalda vid inträffade händelser med koppling till hot eller våld. Vidare bör tydliggörande rutiner för hur förtroendevalda ska hantera situationer med koppling till hot och våld arbetas fram. Rekommendation följt av yttrande Nedan presenteras revisionens rekommendationer följt av kommunledningsförvaltningens respektive utbildningsförvaltningens svar. Rekommendation 1: Säkerställ att samtliga verksamheter arbetar fram tydliga och aktuella säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt reducera och förebygga risken för hot och våld och Rekommendation 5: Tillse system och rutiner för uppföljning avseende tillbud och arbetsskador, som ett underlag för att analysera risker och vidta åtgärder för en trygg och säker arbetsmiljö Revisorernas bedömning Revisorerna gör bedömningen att kommunstyrelsen och utbildningsnämnden delvis säkerställt att det finns förebyggande säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt undvika hot och våld samt att det delvis finns tydliga rutiner för hur anställda ska hantera uppkomna situationer. Vidare bedömer revisorerna att vård- och omsorgsnämnden delvis har säkerställt att det finns förebyggande säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt undvika hot och våld samt att nämnden har rutiner för hur anställda ska hantera uppkomna situationer. Vad gäller socialnämnden görs bedömningen att nämnden har säkerställt att det finns förebyggande säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt undvika hot och våld samt att nämnden har rutiner för hur anställda ska hantera uppkomna situationer. Kommunledningsförvaltningens svar Kommunen har på flera sätt under senare tid arbetat för att i grunden förstärka det systematiska arbetsmiljöarbetet i syfte att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö. Dit hör bland annat anskaffandet av ett system för hantering av tillbud och arbetsskador. Nästa steg i att förbättra grund-

242 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[9] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:278 förutsättningarna blir att integrera vårt systematiska arbetsmiljöarbete med kommunens nuvarande system för verksamhetsplanering och uppföljning. KIA för arbetsskador, tillbud med mera Systemet Kommuners informationssystem om arbetsmiljö (KIA) möjliggör att risker däribland risken för hot och våld kan upptäckas, hanteras och förebyggas. Systemet tillhandahålls och utvecklas i samverkan med kunderna av AFA Försäkring. I dag använder cirka 130 kommuner i Sverige detta system. KIA bygger på tanken att varje tillbuds- och olycksfallsanmälan kan ge viktig information om arbetsmiljörisker och ska därför systematiskt hanteras. Arbetssättet ger en tydlig rutin för riskreducering genom att varje händelse måste riskbedömas, utredas, åtgärdas och följas upp. Ärendet blir inte klart innan varje steg är åtgärdat. Processen involverar den anställde, den arbetsmiljöansvariga chefen och skyddsombudet. I kommunen blev det möjligt att anmäla och hantera händelser från och med 1 juni 2018 då länken till systemet blev tillgänglig på kommunens intranät. Innan dess användes en manuell blankett för anmälan respektive sammanställning av inträffade arbetsskador och tillbud. I samband med införandet gick över 300 chefer och skyddsombud en utbildning i KIA. I höst erbjuds fler utbildningstillfällen för de som inte kunde närvara tidigare eller är nya i sina roller. På intranätet finns manualer och annan information till stöd för användarna. KIA och det systematiska arbetsmiljöarbetet Systemet kan sägas ha kommit väl i gång. Sedan 1 juni 2018 har över 250 olika typer av händelser anmälts via systemet. Tillbuden och olycksfallen i arbetet toppar men även ett 20-tal riskobservationer har lämnats. Systemet har redan gett en mer konkret bild på vilka risker som anställda möter i sitt arbete i vardagen. Vi ser av det som hittills förekommit att hot och våld är den vanligast förekommande risken. Detta är märkbart inom skolan, socialtjänsten och på vissa delar av vård/omsorg. Utöver att varje enskild händelse utreds och i möjligaste mån åtgärdas ska alla händelser också sammanställas årligen för att ge statistik och underlag för arbetsplatsens systematiska arbetsmiljöarbete. Sammanställningen utgör en av kommunens obligatoriska undersökningsmetoder. I praktiken fås nu statistik och sammanställningar från systemet i stället för att behöva tas fram manuellt. Om risken för till exempel hot och våld visar sig vara en stor skadeorsak ska riskbedömning ske på hela arbetsplatsnivån och gemensamma åtgärder såsom förbättrade säkerhetsrutiner kan arbetas fram.

243 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[9] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:278 Även för andra nivåer i kommunen ger systemet statistik och underlag för att i samverkan med de fackliga organisationerna diskutera riskbilder och övergripande åtgärder. Det sker regelbundet bland annat mellan arbetsgivaren och huvudskyddsombuden i den centrala samverkansgruppens arbetsmiljöutskott. En utvärdering av systemet planeras till våren då systemet varit i bruk i cirka ett år. Att ytterligare förbättra ett strukturerat förebyggande arbete För att ytterligare förbättra förutsättningar för ett strukturerat förebyggande arbete finns en plan att under 2019 integrera det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i kommunens nuvarande system för verksamhetsplanering och uppföljning: Stratsys. Hela arbetsflödet för SAM med undersökning, riskbedömning, åtgärder med handlingsplan samt uppföljning byggs in i systemet. Kommunen har varit i kontakt med framför allt Gävle kommun som kommit långt med att bygga sitt systematiska arbetsmiljöarbete i Stratsys. För närvarande pågår en översyn om vilka undersökningsmetoder ska ingå i SAM och läggas in i systemet. Det innefattar ett ställningstagande angående vilka metoder som ska vara obligatoriska för alla och vilka som är frivilliga att användas utifrån den egna verksamhetens behov. Vad gäller arbetsskador och tillbud i SAM kommer KIA kunna länkas i systemet och på så sätt ge fortsatt statistik och underlag för riskbedömningar på arbetsplatsnivå så att de mest framträdande skadeorsakerna/riskerna hanteras på ett systematiskt sätt. Systemet ger förutsättningar för att säkerställa hantering av särskilda arbetsmiljörisker som berör hela kommunen. Exempelvis kan risken för hot och våld ges i uppdrag till alla verksamheter och arbetsplatser att undersökas, riskbedömas, åtgärdas och följas upp. Det kan också gälla andra upptäckta risker som baserar sig på andra gemensamma verktyg och undersökningar än KIA, exempelvis på resultatet av kommunens medarbetarundersökning. Systemet möjliggör en bättre årlig planering av arbetsmiljöarbetet och inte minst uppföljningen av detsamma. Uppföljningen avser i första hand den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. En viktig del i det förebyggande arbetet är att öka medvetenheten om hot och våld på arbetsplatserna. Till stöd finns (på intranätet i Arbetsmiljöguidens avsnitt om hot och våld) länkar till Suntarbetslivs sidor om hot och våld. Där finns verktyg, såsom webbutbildningar som kan genomföras på till exempel arbetsplatsträffar, samt inspiration från andra som arbetar med dessa frågor. Utbildningsförvaltningens svar Utbildningsförvaltningen har sedan tidigare en krisplan som omfattar rutiner för att hantera uppkomna situationer avseende hot och våld. Rutinerna

244 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[9] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:278 omfattar hot och våld mellan barn/elev-personal, personal-personal samt vårdnadshavare-personal. Krisplanen är känd av förskolorna/skolorna och finns tillgänglig på intranätet. Det pågår en rad insatser för att motverka hot och våld i verksamheten, bland annat - utbildning i lågaffektivt förhållningssätt - samarbete med socialförvaltningen och polisen inom Kraftsamling - satsning på fler vuxna i skolan - rutin för trygghet och studiero - anpassad resursfördelning efter förskolors och skolors socioekonomiska utmaningar En säkerhetsrutin för förebyggande av hot och våld är under arbete och planeras vara implementerad i samtliga skolformer under Samtliga verksamheter använder KIA för att rapportera och följa upp tillbud och arbetsskador. Det kommer att underlätta arbetet för förskolorna och skolorna när det systematiska arbetsmiljöarbetet integreras i Stratsys. Rekommendation 2: Säkerställ att säkerhetspolicyn efterlevs fullt ut Revisorernas bedömning Revisorernas granskning visar att nuvarande säkerhetspolicy inte tillämpas fullt ut och att ingen fungerande struktur av styrning finns. Vidare konstateras att samtliga förvaltningar 1 inte har en utsedd säkerhetssamordnare i enlighet med säkerhetspolicyn. Likaså har kommunen inget förvaltningsövergripande nätverk för ett fungerande samarbete inom området. Revisorerna konstaterar att all personal inte informeras eller utbildas inom området; hur säkerhetsarbetet ska drivas i respektive verksamhet. Detta varierar dock mellan förvaltningarna. Kommunledningsförvaltningens svar Nuvarande säkerhetspolicy ( , 104) är föråldrad och ska revideras (enligt riktlinjer för styrdokument för Botkyrka kommun ska styrdokument revideras var femte år), ett arbete som pågår. I samband med det ses behov av ytterligare eller närliggande styrning inom området över. Den nya policyn behöver tydliggöra ansvarsfrågan mellan kommunstyrelsen och nämnderna. Samtliga nämnder och verksamheter behöver utifrån policyn utreda närliggande verksamhetsnära styrning utifrån respektive 1 Vård- och omsorgsförvaltningen har en utsedd säkerhetssamordnare om 25 %.

245 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[9] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:278 verksamhetsbehov. Behov av säkerhetssamordnade och förvaltningsövergripande nätverk Kris- och säkerhetsområdet spänner över en rad olika områden och återfinns i olika utsträckning i princip alla kommunens processer. Kommunledningsgruppen (KLG) gav 2018 kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda behov och förutsättningar för en samordnings- och processutvecklingsgrupp (SPUG) för området. En intern kartläggning och en interim SPUG med representanter från förvaltningarna tillsattes. Arbetet mynnade ut i en behovsinventering av nuläge och önskat läge, baserat på förutsättningar och föränderliga behov både lokalt liksom i vår omvärld. Vad som också framkom under den interima SPUGens arbete var förvaltningarnas begränsade förutsättningar att dels utse säkerhetssamordnare och dels definiera vilka funktioner/personer med rätt kompetens som skulle kunna ingå i en SPUG. Utifrån den behovsinventering som gjordes skulle i princip en ny SPUG-representant på varje förvaltning behöva utses för varje fokusområde utifrån behovsinventeringen. Då förutsättningarna i nuläget ser ut som de gör, behöver alternativa kontakt- och samordningsmöjligheter ses över. Förväntningarna måste matchas med organisationens nuvarande förmåga för att kunna nå en stegvis positiv utveckling. Arbetet kring detta fortsätter och bör ske i samverkan med den strategiska gruppen för organisationsutveckling (SGO). Utbildningsförvaltningens svar Utbildningsförvaltningen avser att under 2019 inrätta en tjänst som kommer att innehålla säkerhetssamordningsansvaret. Uppdraget kommer bland annat omfatta att systematiskt verka för att säkerhetspolicyn efterlevs. Rekommendation 3: Säkerställ ett systematiskt och strukturerat förebyggande arbete som baserar sig på genomförda och dokumenterade riskanalyser Kommunledningsförvaltningens svar I det nuvarande systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen ska riskanalyser/riskbedömningar göras baserade på resultat från skyddsronder, medarbetarundersökning, sjukfrånvarostatistik, sammanställning av arbetsskador och tillbud (se mer i yttrande över rekommendation fem), gemensamma signaler från till exempel arbetsplatsträffar, och eventuella verksamhetsspecifika undersökningar. Verksamheterna gör dessutom specifika riskanalyser, exempelvis gällande arbete i andras hem. Ett enklare verktyg för arbetet finns tillgängligt bestående av en riskmatris för bedömning av riskens sannolikhet och konsekvens inför en eventuell åtgärd/åtgärder.

246 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[9] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:278 Nästa steg i utvecklingen förbereds och planeras bli klart under nästa år med målet att det systematiska arbetsmiljöarbetet är infört i kommunens verktyg för verksamhetsplanering och uppföljning Stratsys. Kommunledningsförvaltningen ser ett behov av att stärka samarbetet mellan de två processerna tillhandahålla kompetensförsörjning och tillhandahålla kris- och säkerhetsstöd. Processerna har flera synergier inom ramen för det förebyggande arbetet. Utbildningsförvaltningens svar Varje förskola och skola gör årligen en uppföljning och riskanalys av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den omfattar bland annat medarbetarenkät, sjukfrånvaro, skyddsronder, arbetsskador och tillbud samt annat som framkommit. Enheternas analyser aggregeras till en gemensam risk- och konsekvensanalys på verksamhetsområdesnivå. Det systematiska arbetsmiljöarbetet inklusive risk- och konsekvensanalysen redovisas för utbildningsnämnden årligen. I det nya systemet för rapportering av arbetsskador och tillbud (KIA) uppmanas ansvarig chef automatiskt att göra en risk- och konsekvensanalys vid respektive händelse. Dessa analyser kommer att komplettera den årliga riskoch konsekvensanalysen per enhet. Rekommendation 4: Tillse kontinuerliga informationsinsatser avseende riktlinjer och rutiner inom området samt avseende vilket stöd som ges vid uppkommen situation Revisorernas bedömning Revisorernas granskning identifierar olika exempel på utbildnings- och informationsinsatser som syftar till att förebygga och minska risken för att hot- och våldssituationer uppstår. Andra exempel på typer av förebyggande åtgärder av verksamhetsspecifik karaktär har även identifierats. Det finns en hög medvetenhet kring vikten av ett fungerande förebyggande arbete. Revisorerna understryker dock att det förebyggande arbetet i dagsläget inte är systematiskt eller strukturerat utifrån att vidtagna åtgärder inte baseras på verksamhets- eller förvaltningsspecifika riskanalyser. Kommunledningsförvaltningens svar Kommunen satsar nu på en omfattande utbildningsinsats genom att starta Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Två utbildningsgrupper startas i höst, och flera planeras till nästa år. Deltagarna är chefer och lokala skyddsombud. Tanken är att chef och skyddsombud från samma arbetsplats deltar tillsammans för att gemensamt starta ett utvecklingsarbete för att föra arbetet

247 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[9] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:278 vidare på den egna arbetsplatsen. Genom en pilot har vård- och omsorgsförvaltningens chefer respektive skyddsombud redan genomgått denna utbildning. Utbildningen ger teoretiska kunskaper kopplat till hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i den egna kommunen. Den utgör således ett viktigt forum för att implementera de egna riktlinjerna och rutinerna inom arbetsmiljöområdet. I övrigt är kommunens intranät en av de viktigaste kanalerna för strategisk information i hela kommunen. För några år sedan publicerades en arbetsmiljöguide där information om arbetsmiljöarbetet ligger samlat. Guiden är en av mest besökta sidorna på intranätet. Vi arbetar också med kommunikationsplaner med stöd av en kommunikatör när något nytt ska införas, till exempel ett nytt system. En sådan plan innehåller ofta en rad olika aktiviteter, till exempel nyheter, film, utbildning och annan muntlig information. I sammanhanget är också viktigt att nämna ett stort kartläggningsarbete som gjorts vad gäller att fastslå krav på kunskap på våra chefer och medledare inom viktiga områden såsom arbetsmiljö. Kartläggningen ska resultera i konkret beskrivning om vilken information och utbildning som varje chef måste ha för att kunna bedriva ett aktivt hälso- och arbetsmiljöarbete i enlighet med kommunens medledar- och arbetsmiljöpolicy. Under 2018 inrättades två nya beredskapsfunktioner: tjänsteperson i beredskap (TIB) och kommunikatör i beredskap (KIB) (kommunfullmäktige ). Kommunledningsförvaltningen arbetar löpande med att förbättra struktur och rutiner för att funktionerna ska fungera som ett bra stöd för förvaltningen vid komplexa uppkomna situationer. Utbildningsförvaltningens svar Utbildningsförvaltningen genomförde under 2017 utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete samt den nya föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) för samverkansgrupper, skyddsombud och chefer. Utbildningen omfattade bland annat riktlinjer och rutiner samt stöd som ges vid incidenter. Under hösten 2018 har utbildningsförvaltningens skyddsombud och chefer uppmanats att delta i Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning som anordnas av kommunledningsförvaltningen.

248 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 9[9] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:278 Rekommendation 6: Förbättra kommunikationen kring det stöd som kommunen kan erbjuda förtroendevalda vid inträffade händelser med koppling till hot eller våld. Vidare bör tydliggörande rutiner för hur förtroendevalda ska hantera situationer med koppling till hot och våld arbetas fram Revisorernas bedömning Revisorerna konstaterar att kommunen inte har några särskilda riktlinjer avseende hot och våld mot förtroendevalda och att endast 49 % av de tillfrågade känner till om det finns kommungemensamma rutiner för hur en förtroendevald ska agera vid händelse av hot och våld. Revisorerna ser behov av tydliga rutiner för hur förtroendevalda ska hantera situationer avseende hot och våld om de inträffar inom ramen för deras myndighetsutövning i kommunen alternativt under eller i samband med exempelvis ett nämndssammanträde. Kommunledningsförvaltningens svar Hat, hot och våld mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system. Kommuner behöver, i samverkan med relevanta aktörer, arbeta aktivt för att förebygga och motverka att hat och hot mot förtroendevalda uppstår. Kommunledningsförvaltningen arbetar med att ta fram en struktur för förebyggande personsäkerhet kring förtroendevalda. I det arbetet ska ansvarsförhållandet kring förtroendevalda med uppdrag på både lokal, regional eller nationell nivå klargöras. Utifrån det tas rutiner fram för hur en förtroendevald ska agera vid händelse av hot och våld. Rutinerna kopplas lämpligen samman med kommande ledamotguide som ska tillställas alla förtroendevalda i Botkyrka kommun. Arbetet kommer ske i samverkan med HR centralt. Utbildningsförvaltningens svar Utbildningsförvaltningen avvaktar kommunledningsförvaltningens utredning. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Anette Älmdalen Chef Specialiststöd Bilaga: Revisionsrapport granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda

249 Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Fredrik Birkeland Sophie Karlsson Lina Olsson, Certifierad kommunal revisor Botkyrka kommun Juni 2018

250 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Revisionsmetod Avgränsning Lagstiftning och föreskrifter Granskningsresultat Inledande iakttagelser Riktlinjer och rutiner Riskanalyser Det förebyggande arbetet Stöd vid uppkomna situationer Uppföljning och analys Revisionell bedömning Sammanfattande bedömning Bedömning utifrån kontrollmålen Rekommendationer Bilaga 1. Granskad dokumentation Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

251 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka kommun har PwC genomfört en granskning av kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Granskningens syfte har varit att besvara revisionsfrågan om kommunstyrelsen och nämnderna bedriver ett tillräckligt arbete med att förebygga, förhindra, och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Vår sammanfattade bedömning är, efter ett flertal identifierade brister, att kommunstyrelsen och de granskade nämnderna endast delvis bedriver ett tillräckligt arbete med att förebygga, förhindra och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Vi ser att det finns vissa förbättringsområden vad gäller de förebyggande säkerhetsrutinerna. Kommunen behöver uppdatera och utveckla sin nuvarande säkerhetspolicy samt fortsätta arbetet med att skapa en tydlig styrning inom området. Vi anser att det finns förbättringsområden vad gäller genomförandet av riskanalyser. Vi ser ett behov av ett mer systematiskt och strukturerat förebyggande arbete som baserar sig på riskanalyser. Vi noterar att de årliga sammanställningarna kring arbetsmiljöfrågor försvårats avsevärt under det senaste halvåret, då incidentrapporteringssystemet inte kunnat användas sedan hösten 2017 då leverantören gick i konkurs. Detta har inneburit att ingen systematisk uppföljning eller analys av förekomsten av hot och våld mot anställda har skett under år 2017 eller kan ske i dagsläget. Ett nytt incidentrapporteringssystem ska dock enligt uppgift implementeras i maj Det finns även förbättringsområden vad gäller kommunikationen kring det stöd som förmedlas till framförallt förtroendevalda samt hur de ska hantera uppkomna situationer. Slutligen vill vi framhålla vikten av kontinuerliga informations- och utbildningsinsatser kring hot och våld som en del i det förebyggande arbetet. Utifrån granskningens resultat rekommenderas kommunstyrelsen och nämnderna att: - Säkerställa att samtliga verksamheter arbetar fram tydliga och aktuella säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt reducera och förebygga risken för hot och våld. - Säkerställ att säkerhetspolicyn efterlevs fullt ut. - Säkerställ ett systematiskt och strukturerat förebyggande arbete som baserar sig på genomförda och dokumenterade riskanalyser. - Tillse kontinuerliga informationsinsatser avseende riktlinjer och rutiner inom området samt avseende vilket stöd som ges vid uppkommen situation. - Tillse system och rutiner för uppföljning avseende tillbud och arbetsskador, som ett underlag för att analysera risker och vidta åtgärder för en trygg och säker arbetsmiljö. - Förbättra kommunikationen kring det stöd som kommunen kan erbjuda förtroendevalda vid inträffade händelser med koppling till hot eller våld. Vidare bör tydliggörande rutiner för hur förtroendevalda ska hantera situationer med koppling till hot och våld arbetas fram. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

252 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda 2. Inledning 2.1. Bakgrund Hot och våld, eller risken för att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen, kan förekomma inom de flesta branscher eller yrken och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Arbetsgivaren har inom ramen för sitt arbetsgivaransvar skyldighet att förebygga hot och våld. Enligt de grundläggande bestämmelserna i 3 kap. 2 arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för risken med hot och våld så långt det är möjligt. Vidare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2, på alla arbetsplatser. Under hösten 2017 genomförde PwC en förstudie avseende kommunens arbete med att motverka och hantera oegentligheter och otillbörlig påverkan på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka kommun. En förstudie kan betraktas som en fördjupad riskanalys. I förstudien konstaterades att frågan om hot och våld mot anställda är aktuell i kommunen. Botkyrka kommun är ett av Polisens prioriterade områden med tre av landets särskilt utsatta områden. I förstudien konstaterades även att Botkyrka kommun har, inom vissa verksamheter och verksamhetsområden, problem med hot och våld mot anställda. I förstudien framkommer även att hot mot förtroendevalda politiker förekommer. Sveriges kommuner och landsting (SKL) lyfter fram att hot och våld mot förtroendevalda på grund av sitt politiska uppdrag är ett hot mot det demokratiska systemet på flera sätt. Dels kan det bli svårare att rekrytera och behålla politiker, dels kan vårt öppna samhälle påverkas om för många skyddsåtgärder måste sättas in. I slutändan kan även den demokratiska beslutsprocessen påverkas. Det är därför även viktigt att det bedrivs ett aktivt arbete med att förebygga och hantera hot och våld mot förtroendevalda. Frågan kring förtroendevalda blir särskilt aktuell med tanke på valet i september år Botkyrka kommun har som arbetsgivarorganisation inget arbetsgivaransvar eller arbetsmiljöansvar för de förtroendevalda politikerna, men kan ändå välja att arbeta aktivt med frågor kring hot och våld riktat mot förtroendevalda. Utifrån förstudiens resultat och en bedömning av väsentlighet och risk har de förtroendevalda revisorerna beslutat att genomföra en fördjupad granskning kring kommunens arbete för att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att besvara följande revisionsfråga: Bedriver kommunstyrelsen och nämnderna ett tillräckligt arbete med att förebygga, förhindra och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda? Kontrollmål Revisionsfrågan operationaliseras i följande kontrollmål: Risker för hot och våld har utretts och dokumenterats. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

253 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Det finns förebyggande säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt undvika hot och våld. Det bedrivs ett aktivt förebyggande arbete för att förhindra och motverka hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Det finns tydliga rutiner för hur anställda och förtroendevalda ska hantera uppkomna situationer. Anställda och förtroendevalda erbjuds ett tillräckligt stöd vid uppkomna situationer. Förekomsten av hot och våld följs upp och analyseras Revisionskriterier Revisionskriterierna i denna granskning utgörs av lokalt styrande dokument inom området, arbetsmiljölagen (1977:1160) samt aktuella föreskrifter, framförallt Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 1993:2) om våld och hot i arbetsmiljön Revisionsmetod Granskningen genomfördes genom dokumentstudier, intervjuer och en enkät som skickades ut till förtroendevalda politiker i kommunstyrelsen och de granskade nämnderna (utbildningsnämnden, socialnämnden, och vård- och omsorgsnämnden). En genomgång av anmälningar till Arbetsmiljöverket har även genomförts. Granskad dokumentation återfinns i bilaga 1. Inom ramen för granskningen skedde intervjuer med: Säkerhetschef i kommunen HR operativ chef inom utbildningsförvaltningen Operativ HR-specialist inom socialförvaltningen Operativ HR-specialist/projektledare inom vård- och omsorgsförvaltningen Säkerhetsansvarig inom vård- och omsorgsförvaltningen Gruppintervju med lärare (4 personer) Gruppintervju med socialsekreterare (3 personer) Gruppintervju med hemtjänstpersonal (5 personer) Utbildningsnämndens ordförande och 1:e vice ordförande Socialnämndens ordförande och 2:e vice ordförande Vård- och omsorgsnämndens 1:e vice ordförande Gruppintervju med huvudskyddsombud och fackliga representanter Intervjuade har givits möjlighet att sakgranska rapporten. Enkäten skickades ut till förtroendevalda i kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, socialnämnden, och vård- och omsorgsnämnden. Svarsfrekvensen uppgick till 43 procent, vilket motsvarar 40 personer. Svarsfrekvensen förefaller vara relativt låg, vilket innebär en låg reliabilitet på grund av detta. Vi ser ändå att svaren kan ge vissa indikationer. Syftet med enkäten var bland annat att få ett underlag inför intervjuerna. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

254 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda 2.4. Avgränsning Föreliggande granskning är avgränsad till formerna våld och hot främst i ljuset av Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 1993:2) om våld och hot i arbetsmiljön samt ovan nämnda revisionskriterier. Granskningen avgränsas vidare till att omfatta kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Nämnderna är anställningsmyndighet för förvaltningens personal med undantag för förvaltningschefen, som anställs av kommunstyrelsen. Botkyrka kommun är arbetsgivare för personal som ingår i de olika förvaltningarna och har därmed även arbetsgivaransvaret för de anställda. Säkerheten för tjänsteperson ingår i kommunens arbetsgivaransvar enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160). Det finns däremot ingen paragraf som reglerar kommunens ansvar för förtroendevaldas arbetsmiljö utanför kommunens lokaler. En del kommuner tar ett ansvar för de förtroendevaldas säkerhet ändå, även om det inte är ett krav enligt lagstiftningen. I den handbok som Säkerhetspolisen har gett ut riktat till politiskt aktiva (Personlig säkerhet, 2018) anges att det är väsentligt att både enskild politiker och organisationen tillsammans regelbundet lyfter säkerhetsfrågor och utbildas i ämnet. Att förtroendevalda utsätts för hot och våld på grund av sitt politiska uppdrag är ett hot mot det demokratiska systemet på flera sätt. Dels kan det bli svårare att rekrytera och behålla politiker och dels kan vårt öppna samhälle påverkas om för många skyddsåtgärder måste sättas in. I slutändan kan även den demokratiska beslutsprocessen påverkas. Av denna anledning anser PwC att det är viktigt att kommunens säkerhetsarbete kring hot och våld även inkluderar de förtroendevaldas situation i de delar som har koppling till styrningen och ledningen av kommunen (t.ex. nämndsammanträden och myndighetsutövning) Lagstiftning och föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön regleras av arbetsmiljölagen. Lagen kompletteras av arbetsmiljöförordningen samt arbetsmiljöverkets föreskrifter om t.ex. systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom finns arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Dessa är emellertid inte tvingande utan syftar till att klargöra föreskrifternas innebörd. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för att arbetsmiljölagen efterlevs. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön i verksamheten. För att uppfylla ansvaret skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare skall arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt som leder till att krav i lag och föreskrifter uppfylls. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2001:1) förtydligar vad systematiskt arbetsmiljöarbete innebär. Där anges bl.a. att det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Vidare skall arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetet. Enligt föreskrifterna skall en arbetsmiljöpolicy och rutiner som beskriver det systematiska arbetsmiljöarbetet dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

255 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Som en del i det systematiska arbetet skall arbetsgivaren regelbundet göra en skriftlig riskbedömning av arbetsförhållandena. Vid behov skall riskerna åtgärdas omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Åtgärder som inte vidtas omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. Arbetsgivaren skall årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsgivaren svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Företagshälsovården har en viktig roll när det gäller förebyggande, rehabiliterande och arbetsanpassande verksamhet. Enligt föreskrifterna skall företagshälsovården anlitas när kompetens saknas i den egna verksamheten för systematiskt arbetsmiljöarbete eller för arbete med arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hot och våld Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 1993:2) om våld och hot i arbetsmiljön syftar till att minimera risk för våld eller hot om våld i arbetet. Enligt föreskriften åligger det arbetsgivaren att ansvara för säkerheten på arbetsplatsen samt att utreda risker och att vidta adekvata åtgärder som motiveras av utredningen. Av föreskriften framgår bland annat att: - Arbetsgivaren ska utreda och bedöma risken för hot och våld i arbetet. - Utredning ska resultera i åtgärdsprogram. - Särskilda säkerhetsrutiner ska finnas för arbete som kan medföra risk för våld eller hot om våld. Rutinerna ska hållas aktuella och följas upp fortlöpande. - Rutinerna ska vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna. - Arbetstagarna skall ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation. - Arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. - Att det finns larmutrustning som krävs för säkerheten och att det finns rutiner för larm. - En arbetsuppgift som innebär påtaglig risk för våld eller hot om våld inte får utföras som ensamarbete. - Arbetstagarna skall ha tillräcklig utbildning och information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet. - Tillbud och händelser med våld eller hot om våld skall dokumenteras och utredas. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

256 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda 3. Granskningsresultat 3.1. Inledande iakttagelser Enligt kommunstyrelsens reglemente ska kommunstyrelsen i egenskap av personalmyndighet för kommunstyrelseförvaltningen besluta i personalärenden inom ramen för lag och avtal, däribland arbetsuppgifter enligt arbetsmiljölag. Enligt kommunstyrelsens delegationsordning har kommundirektören delegation på arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet enligt arbetsmiljölag och tillämpliga föreskrifter och har vidaredelegerat detta till avdelningschef respektive enhetschef. Enligt socialnämndens, utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens respektive reglementen delegeras arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet enligt arbetsmiljölag till respektive förvaltningschef. I både socialnämndens och utbildningsnämndens delegationsordning preciseras att förvaltningschef har delegation på beslut rörande arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöorganisation. I vård- och omsorgsnämndens delegationsordning preciseras inte delegering av arbetsmiljöfrågor Säkerhetsorganisationen i Botkyrka kommun Botkyrka kommuns säkerhetsorganisation består av en säkerhetschef. I kommunen finns en trygghetssamordnare inom socialförvaltningen och en säkerhetssamordnare inom tekniska förvaltningen. Inom vård- och omsorgsförvaltningens organisation finns även en säkerhetsansvarig (tjänsten avser 25 procent). Det har under granskningen uppgivits att det inom kommunledningsförvaltningen kommer att tillsättas ytterligare två tjänster fr.o.m. maj 2018 i form av en säkerhetssamordnare och en trygghetssamordnare. Varje avdelning i kommunhuset har uppgivits ha ett brandskyddsombud. Kommunen har även en tjänsteperson i beredskap, inför i maj 2018, vilket hanteras av två personer. Arbetet är i uppstartsfasen men ämnar resultera i att en tjänsteperson finns tillgänglig dygnet runt. Nuvarande säkerhetsorganisation etablerades år 2016 efter en organisationsförändring. Förändringen innebar att dåvarande säkerhetsavdelning (fem personer) delades upp mellan förvaltningarna medan rollen som säkerhetschef kvarstod inom kommunledningsförvaltningen. Det har under granskningen uppgivits att avsikten var att säkerhetsarbetet skulle bli en integrerad del av kommunens verksamheter istället för en separat avdelning. Vad som kommit oss till känna under granskningen är dock att det enbart är vård- och omsorgsförvaltningen som har en utsedd säkerhetssamordnare i dagsläget. Säkerhetschefen i Botkyrka kommun har huvudansvaret för krisledningsarbetet och ska fungera som ett stöd till förvaltningarna i säkerhetsarbetet. Hot- och våldstillbud rapporteras till säkerhetschef från arbetsledande funktion, som sedan kan stötta förvaltningarna med exempelvis kontakt med polisen och att göra riskbedömningar framåt. Kostnaderna för detta belastar respektive enhet/verksamhet. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

257 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda 3.2. Riktlinjer och rutiner Kontrollmål: Det finns förebyggande säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt undvika hot och våld. Kontrollmål: Det finns tydliga rutiner för hur anställda och förtroendevalda ska hantera uppkomna situationer Kommunens säkerhetspolicy Kommunen har en säkerhetspolicy som är beslutad av kommunstyrelsen I säkerhetspolicyn anges att målsättningen med Botkyrka kommuns säkerhetsarbete är att: Kommunen ska medverka till en trygg och säker miljö för dem som bor, arbetar eller i övrigt vistas i Botkyrka alla som är anställda eller har förtroendeuppdrag i kommunens tjänst ska känna trygghet i sin arbetsutövning samtliga verksamheter i kommunens regi ska bedrivas med mycket god säkerhet och fungera även vid svåra påfrestningar i samhället i fred och under höjd beredskap sårbarheten för brand, brott eller andra skador inom kommunens verksamheter ska kontinuerligt minska. Det framgår även att målsättningarna ska uppnås genom att: kommunen är delaktig, pådrivande och även initiativtagare till olika projekt (motsvarande) som syftar till att allmänt minska risken för brand, brott eller andra skador i kommunen kommunen centralt och nämnderna/förvaltningarna genomför risk- och sårbarhetsanalyser enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap kommunens verksamheter har verksamhetsanpassade handlingsplaner för sitt säkerhetsarbete säkerheten ingår vid all verksamhets- och lokalplanering verksamheterna riskanalyseras regelbundet och eventuella brister i säkerheten åtgärdas all personal informeras och utbildas om hur säkerhetsarbetet inom deras respektive verksamhet ska bedrivas personalen är delaktig i hur säkerhetsarbetet utformas och utvecklas. Kommunstyrelsen anges ha det övergripande ansvaret för säkerhetsarbetet medan respektive nämnd har ansvaret för att säkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer efterlevs. Verksamhetsspecifika instruktioner kan vid behov utarbetas. Säkerhetsansvaret följer linjeorganisationen - varje chef har ansvaret för säkerhetsfrågor och riskhantering inom sin Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

258 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda verksamhet. Enligt säkerhetspolicyn ska kommunstyrelsen genom kommundirektören och säkerhetschefen utöva fortlöpande tillsyn samt samordna och ge råd och direktiv inom säkerhetsområdet. Varje förvaltning utser en säkerhetssamordnare för sin verksamhet. Varje enhet utser säkerhetsombud och brandskyddsombud. Varje medarbetare och elev är ansvarig för att efterleva säkerhetspolicyn och kommunens övriga regelverk för säkerhet. Kommunledningen ska ha kunskap om i vilken utsträckning verksamheterna drabbas av skador. Samtliga verksamheter ska använda det av kommunledningsförvaltningen anvisade säkerhetssystemet för rapportering av tillbud och skador samt det systematiska brandskyddsarbetet (SBA). Det har under granskningen uppgivits att ett arbete pågår med att upprätta nya styrdokument inom området. Vi har under granskningen fått en bild av att säkerhetspolicyn inte tillämpas fullt ut. Ett exempel är att det endast finns en utsedd säkerhetssamordnare inom vård- och omsorgsförvaltningen. Säkerhetssamordnare saknas i övriga förvaltningar som är föremål för granskning. Det finns inte ett förvaltningsövergripande nätverk eller samarbete avseende området. Utifrån våra intervjuer förefaller det inte som att all personal informeras och utbildas om samt är delaktiga i hur säkerhetsarbetet inom deras respektive verksamhet ska bedrivas (i enlighet med policyn). Detta varierar dock mellan olika förvaltningar samt arbetsplatser, där vissa har informerats och är delaktiga i arbetet Kommunens medledar- och arbetsmiljöpolicy I medledar- och arbetsmiljöpolicyn framgår att kommunen ska ha en god arbetsmiljö med hög frisknärvaro som främjar hälsa och säkerhet. Kommunen ska ständigt arbeta med att stärka friskfaktorerna i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Medledar- och arbetsmiljöpolicyn har antagits av fullmäktige Det har under granskningen uppgivits att kompletterande tillämpningsanvisningar och riktlinjer avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet ännu inte upprättats eller beslutats. På intranätet finns vägledningar och interna rutiner avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns även en checklista för att kartlägga risker för hot och våld i arbetsmiljön. Det finns dock inte en kommunövergripande mall för årlig uppföljning utan respektive förvaltning alternativt verksamhet tar fram egna rutiner för detta. Det har under granskningen uppgivits att det under hösten 2018 kommer att genomföras en arbetsmiljöutbildning. Vård- och omsorgsförvaltningen avser även införa en årlig halvdag med informations-/utbildningsinsatser där fokus ska ligga på arbetsmiljön. Vid denna halvdag kommer även hot och våld diskuteras utifrån resultatet i medarbetarenkäten (resultatet framgår i avsnitt 3.5) Anvisning för att anmäla tillbud och arbetsskador Anvisning för att anmäla tillbud och arbetsskador är en bilaga till den tidigare arbetsmiljöpolicyn. I anvisningen anges att våld och hot om våld alltid ska anmälas som en arbetsskada, inte som ett tillbud. Vidare anges att arbetsskador även ska anmälas till Arbetsmiljöverket i farligare fall och anmälan ska då ske omgående vilket i praktiken betyder inom 24 timmar från att skadan har inträffat. Detta gäller t.ex. vid: Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

259 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Svårare personskada med t.ex. kraftig blödning som följd, skador på inre organ eller svår brännskada. Allvarligare hot eller trakasserier, t.ex. knivhot, dödshot eller svårare fall av mobbing. Händelser där flera personer drabbats samtidigt eller när någon avlidit. Vidare framgår att om det finns en osäkerhet kring bedömningen av om arbetsskadan ska anmälas till Arbetsmiljöverket eller inte så är en stark rekommendation att göra anmälan. Då detta är straffsanktionerat, är direktivet i anvisningarna att anmäla en gång för mycket än för lite. I anvisningarna anges även att alla förvaltningar ska ha en krishanteringsplan vid allvarligare arbetsskador eller tillbud. Vid allvarligare händelser och vid upprepade arbetsskador eller tillbud ska även en riskbedömning göras. Alla medarbetare anges ansvara för att anmäla tillbud och arbetsskador till sin närmsta chef och delta i utredningen. Chefen är ansvarig för att anmälningar av arbetsskador och tillbud görs i enlighet med dessa riktlinjer och att kontinuerlig uppföljning görs med efterföljande åtgärder. Chefen är också ansvarig för att alla medarbetare är införstådda i vikten av att rapportera arbetsskador och tillbud samt hur en anmälan går till. Vidare anges att skyddsombudet ska delta i utredningar av arbetsskador och tillbud om medarbetaren önskar samt vid uppföljningar. Vid arbetsskada ska den berörda lokala fackliga organisationen alltid få en kopia på den signerade blanketten till försäkringskassan. En process för anmälan av arbetsskador finns angiven i anvisningarna, där det anges att anmälan ska ske i det tidigare systemet för olycks- och tillbudsrapportering. Systemstödet används dock inte längre och för närvarande finns det inget system för detta. I rutinen anges att tillbud och arbetsskador inom Botkyrka årligen ska sammanställas och analyseras som en viktig del i systematiska arbetsmiljöarbetet. Det anges även att det ska följas upp att rutinen fungerar och används i det systematiska arbetsmiljöarbetet i samband med årlig revision av arbetsmiljöarbetet (se mer i avsnitt 3.6). Vi har under granskningen fått en bild av att anvisningarna skulle kunna vara mer känd av medarbetare i förvaltningarna. Vad gäller personal inom vård- och omsorgsförvaltningen förefaller det finnas en god kunskap om de interna rutinerna för anmälan samt var blankett för detta finns inklusive hur det ska ske. Det förefaller i övrigt, utifrån intervjuer, som att det skiljer sig åt mellan förvaltningar och även arbetsplatser avseende hur anmälningar avseende tillbud och arbetsskador sker. Inom vård- och omsorgsförvaltningen genomför medarbetare anmälan själv med eventuellt stöd av skyddsombud medan det inom utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen förefaller som att chef informeras och att chef även gör anmälan Riktlinjer och rutiner inom socialnämnden Inom socialförvaltningen finns riktlinjer för att förebygga och hantera hot och våld samt en krispärm. Dessa är dock inte politiskt beslutade utan interna riktlinjer. I riktlinjerna för att förebygga och hantera hot och våld framgår att de syftar till att ge tydlig information om åtgärder för att förebygga och minska risken för att hot och våld förekommer mot medarbetare inom socialförvaltningen. Dokumentet gäller för medarbetare inom socialförvaltningen som i sitt arbete möter klienter. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

260 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Det anges i riktlinjerna att alla incidenter då våld eller hot om våld förekommer ska polisanmälas samt anmälas som arbetsskada eller tillbud. Alla anställda förväntas medverka vid eventuella polisutredningar efter att en anmälan har gjorts. Vidare framgår att den anställde är ansvarig för att följa rutinerna. Som anställd anges du även ansvara för att de rutiner som är specifika för verksamheten samt kopplade till hot och våld efterlevs. Chef är ansvarig för att informera varje nyanställd om rutinen liksom att regelbundet ta upp och diskutera rutinen med sina medarbetare. Vidare framgår att rutinen ska uppdateras och revideras regelbundet. Alla som varit inblandade i händelsen eller tillbudet ska ges tillfälle till samtal i grupp i anslutning till händelsen. Den utsatte handläggaren ska inte lämnas ensam och få sällskap till eventuell läkarvård eller till hemmet. Ansvarig chef kontaktar anhöriga till den som utsatts för hotet och ordnar för personen i det akuta skedet. Detta genom att se till så att den utsatte inte lämnas ensam samt genom att ta reda på vem i personens närhet som kan stötta. Berörd chef är ansvarig för och tar ställning till vilka speciella åtgärder kring den drabbade/ arbetsgruppen som behöver göras. Det samtal som de inblandade har erbjudits i samband med händelsen kan vid behov följas upp med ytterligare ett eller flera tillfällen till debriefing. Chef ansvarar för detta. Den/de som varit direkt utsatt för händelsen ska besöka företagshälsovården för bearbetande samtal. Ansvarig chef ser till att företagshälsovården kontaktar den drabbade och att minst ett samtal med dem genomförs. Genomgång av rutiner och handlingsplaner ska göras en gång om året för all personal samt vid varje nyrekrytering. Även genomgång av hur larmen fungerar, både de stationära och bärbara ska organiseras regelbundet, minst två gånger per termin. Larmövningar ska organiseras minst en gång per termin. Regelbundna utbildningar om hot och våld och otillåten påverkan ska hållas minst en gång per år. Närmaste chef ansvarar för detta. Inom socialförvaltningen finns även en förvaltningsövergripande krispärm. Pärmen innehåller instruktioner och mallar att utgå från vid olika situationer såsom evakuering, brand eller skadegörelse. Även information om Botkyrka kommuns krisorganisation och viktiga telefonnummer finns inkluderat. Avseende hot och våld finns instruktioner för hur medarbetare ska agera om de utsätts för hot eller våld i tjänsten (via personlig kontakt eller telefon) samt hur kollegor till den utsatta ska agera. En checklista för minnesanteckningar finns även. Vidare finns instruktioner för hur anmälan till arbetsmiljöverket ska ske samt instruktioner för uppföljning av händelse. Vi noterar att instruktionerna för anmälan till arbetsmiljöverket innehåller ett steg som hänvisar till tidigare system för tillbuds- och skadeanmälningar men som gått i konkurs och som inte längre används. Det har under granskningen uppgivits att respektive enhet ska komplettera pärmen med eventuell specifik information för arbetsplatsen. Krispärmen har uppgivits finnas tillgänglig på intranätet och den ska även finnas som en fysisk pärm på arbetsplatserna. Utifrån intervju med anställda inom socialförvaltningen förefaller det som att riktlinjerna och krispärmen skulle kunna vara mer kända i verksamheterna, och att det varierar i huruvida det finns dokumenterade säkerhetsrutiner och hur pass kända dessa är. Samtliga intervjuade förmedlar dock en bild att tillvägagångssättet ur ett säkerhetsperspektiv och de praktiska rutinerna är kända, även om kännedomen om de skriftliga rutinerna inte Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

261 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda alltid finns. Utifrån intervju med anställda inom socialförvaltningen framkommer att information om krispärmen skulle kunna kommuniceras bättre och pärmens innehåll skulle kunna ha en tydligare struktur Riktlinjer och rutiner inom vård- och omsorgsnämnden Nämnden har inte beslutat om några förvaltningsövergripande riktlinjer eller säkerhetsrutiner med koppling till hot och våld. Det har under granskningen uppgivits att de kommunövergripande riktlinjerna tillämpas (i form av säkerhetspolicyn och anvisningar för anmälan av tillbud och arbetsskador) samt den vidare vägledning som finns inom området på kommunens intranät. En förvaltningsövergripande krispärm finns upprättad även för vård- och omsorgsförvaltningen. Den krispärm som vi tagit del av är daterad Krispärmen ska ge vägledning vid kriser och akuta händelser och innehåller förvaltningsspecifika checklistor för hur man ska gå tillväga, vad man bör tänka på samt vem man ska kontakta om en kris 1 uppstår. I krispärmen finns rutiner avseende t.ex. anmälan allvarlig arbetsskada och tillbud, åtgärder vid våldsamma situationer, checklista vid krissituationer, larmrutin, traumatisk upplevelse för medarbetare, information om trygghetsjour, handlingsplan och extern telefonlista. Respektive enhet ska komplettera pärmen med eventuell specifik information för arbetsplatsen. Krispärmen har uppgivits finnas tillgänglig på intranätet och den ska även finnas som en fysisk pärm på arbetsplatserna. Utifrån intervjuer med anställda inom vård- och omsorgsförvaltningen förefaller krispärmen vara känd Riktlinjer och rutiner inom utbildningsnämnden Nämnden har inte beslutat om några förvaltningsövergripande riktlinjer eller säkerhetsrutiner med koppling till hot och våld. Det har under granskningen uppgivits att de kommunövergripande riktlinjerna tillämpas (i form av säkerhetspolicyn och anvisningar för anmälan av tillbud och arbetsskador) samt den vidare vägledning som finns inom området på kommunens intranät. Under granskningen har det uppgivits att det finns ett nämndbeslut för central krisorganisation inklusive kriskommunikation. Varje skola och förskola uppges även ha en krispärm, vi har dock inte kunnat ta del av dessa inom ramen för granskningen. Intervjuade anställda inom utbildningsförvaltningen upplever att informationen om krispärmen och dess innehåll skulle kunna ha en tydligare struktur Förtroendevalda De riktlinjer som finns inom området avser säkerhetspolicyn. Kommunen har inte några särskilda riktlinjer avseende hot och våld mot förtroendevalda. I enkätundersökningen framgår att 49 procent, av de förtroendevalda som har svarat på enkäten inte känner till om det finns kommungemensamma rutiner för hur man som förtroendevald ska agera vid händelse av hot och våld. Det har under granskningen uppgivits att någon samordning mellan eventuella säkerhetsansvariga inom de politiska partierna och kommunens säkerhetschef inte sker. I den av PwC genomförda enkäten till förtroendevalda är det cirka 67 procent som uppger att de har kännedom om vem som är säkerhetsansvarig i Botkyrka kommun. Av respondenterna 1 En kris kan vara allt från en brand eller hot till dödsfall, olycka eller brukares försvinnande. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

262 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda har 52 procent svarat att de har kännedom om kommunens säkerhetspolicy om hot och våld Bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsen och utbildningsnämnden delvis säkerställt att det finns förebyggande säkerhetsrutiner för att för att så långt som möjligt undvika hot och våld samt att det delvis finns tydliga rutiner för hur anställda ska hantera uppkomna situationer. Vidare bedömer vi att vård- och omsorgsnämnden delvis har säkerställt att det finns förebyggande säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt undvika hot och våld samt att nämnden har rutiner för hur anställda ska hantera uppkomna situationer. Vad gäller socialnämnden bedömer vi att nämnden har säkerställt att det finns förebyggande säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt undvika hot och våld samt att nämnden har rutiner för hur anställda ska hantera uppkomna situationer. Vi anser att det inom socialförvaltningen finns förebyggande säkerhetsrutiner för att undvika hot och våld samt att det finns tydliga övergripande rutiner för hur anställda ska hantera uppkomna situationer. Det finns dock indikationer på att dessa inte är fullt ut kända för samtliga medarbetare på förvaltningen. Inom vård- och omsorgsförvaltningen ser vi att det finns tydliga förvaltningsövergripande interna rutiner för hur anställda ska hantera uppkomna situationer. Vad gäller utbildningsförvaltningen uppges det finnas riktlinjer och rutiner för hantering av situationer avseende hot eller våld, men vi har inte fått ta del av dessa. Vi ser ett behov av att säkerställa att alla enheter och verksamheter, utifrån behov, har säkerhetsrutiner anpassade för verksamheten och att dessa säkerhetsrutiner bygger på förvaltnings-/kommungemensamma riktlinjer. Det finns kommunövergripande anvisningar avseende olyckor och tillbud som även inkluderar hantering av uppkomna situationer gällande hot och våld samt hur dessa ska anmälas. Det system som ska användas för anmälan finns dock inte tillgängligt sedan efter sommaren 2017, vilket innebär att övergripande uppföljning inom området inte kunnat ske samt att anvisningarna inte kan tillämpas fullt ut. Vi ser även ett behov av att fortsätta arbetet med att skapa en tydlig styrning inom området för hot och våld mot anställda. Säkerhetspolicyn tillämpas inte fullt ut och det finns inte en tydlig struktur för arbetet. Ett exempel är att det endast finns en utsedd säkerhetssamordnare inom vård- och omsorgsförvaltningen. Säkerhetssamordnare saknas i övriga förvaltningar som är föremål för granskning. Det finns inte ett förvaltningsövergripande nätverk eller samarbete avseende frågor med koppling till hot och våld. Utifrån våra intervjuer förefaller det inte som att all personal informeras och utbildas om samt är delaktiga i hur säkerhetsarbetet inom deras respektive verksamhet ska bedrivas (i enlighet med policyn). Detta varierar dock mellan olika förvaltningar samt arbetsplatser, där vissa har informerats och är delaktiga i arbetet. Det har under granskningen uppgivits att ett arbete pågår med att upprätta nya styrdokument inom området, vilket vi anser vara positivt. Vi noterar exempelvis att säkerhetspolicyn är från år Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

263 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Slutligen ser vi ett behov av att arbeta fram tydliga rutiner för hur förtroendevalda ska hantera situationer avseende hot och våld om de inträffar inom ramen för deras myndighetsutövning i kommunen alternativt under eller i samband med exempelvis ett nämndssammanträde Riskanalyser Kontrollmål: Risker för hot och våld har utretts och dokumenterats Anställda I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) anges att arbetsgivaren ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredning. Vi har tagit del av de anmälningar som skett till Arbetsmiljöverket mellan september 2015 och februari Under angiven period har tio anmälningar om tillbud och sju anmälningar om olycka skett. Av dessa kommer merparten från socialförvaltningen och rör främst fysiskt våld, men även hot och bränder. Anmälningar har även inkommit från vård- och omsorgsnämnden, exempelvis rörande hemtjänst. Vi har inte funnit att några anmälningar skett från utbildningsförvaltningen. I kommunens säkerhetspolicy framgår att policyns målsättningar ska uppnås bl.a. genom att: kommunens verksamheter har verksamhetsanpassade handlingsplaner för sitt säkerhetsarbete säkerheten ingår vid all verksamhets- och lokalplanering verksamheterna riskanalyseras regelbundet och eventuella brister i säkerheten åtgärdas Säkerhetsansvaret anges följa linjeorganisationen i form av att varje chef har ansvar för säkerhetsfrågor och riskhantering inom sin verksamhet. Det har under granskningen uppgivits att respektive verksamhet ansvarar för att göra sina egna riskanalyser. Både socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen framhåller de förvaltningsspecifika krispärmar som finns på intranätet som ett stöd i riskanalysarbetet. Inom ramen för granskningen har stickprov genomförts, där vi begärt in riskanalyser för tre slumpvis utvalda enheter 2 inom respektive förvaltning samt eventuella verksamhetsövergripande riskanalyser. För utbildningsförvaltningens del kunde ingen av de utvalda enheterna uppvisa någon riskanalys vilket motiverades med att inget tillbud skett vad gäller hot eller våld mot personal. Inom vård- och omsorgsförvaltningen kunde två av de tre utvalda enheterna inte uppvisa några riskbedömningar medan den tredje bad att få återkomma med de bedömningar 2 Utbildningsförvaltningen: Fittjaskolan, Hammerstaskolan samt Tumba gymnasium. Vård- och omsorgsförvaltningen: Gördinge hemtjänst, Orren servicehus samt Alby Äng vård- och omsorgsboende. Socialförvaltningen: Enheten för ekonomiskt bistånd, socialpsykiatriska enheten samt boendeenheten. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

264 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda som involverar hot och våld. För socialförvaltningens del har vi tagit del av centrala mallar för riskbedömningar och uppföljningar som används av respektive enhet samt checklistor för det systematiska arbetsmiljöarbetet som varje utvald enhet fyllt i under året. Checklistan ska årligen besvaras av ansvarig chef för respektive arbetsplats och ligger till grund för riskbedömningar. Den innehåller bland annat frågor om huruvida det finns en handlingsplan rörande hot och våld som är känd för medarbetarna och huruvida en genomgång av inträffade skador/tillbud sker på samverkansmöten. I intervju med huvudskyddsombuden framkommer en bild av att riskanalyser inte alltid genomförs, även om kommunens verksamheter uppges ha blivit bättre på det Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet kring huruvida risker för hot och våld har utretts och dokumenterats ej är uppfyllt för kommunstyrelsen, utbildningsnämnden eller vård- och omsorgsnämnden. Vidare bedömer vi att kontrollmålet är delvis uppfyllt för socialnämnden Efter genomförda intervjuer och dokumentstudier framträder en tvetydig bild av huruvida riskanalyser genomförs. Det har under granskningen uppgivits att verksamheterna själva ansvarar för att riskanalyser med koppling till hot och våld genomförs. Utifrån genomfört stickprov, där tre slumpvis valda verksamheter inom respektive förvaltning valts ut, kan vi konstatera att varken de tillfrågade verksamheterna inom vård- och omsorgsförvaltningen eller utbildningsförvaltningen har genomfört några dokumenterade riskanalyser. Från verksamheterna inom socialförvaltningen har vi kunnat ta del av centrala riskbedömningar och uppföljningar som används för respektive verksamhet samt checklistor för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi anser därmed att riskanalyser i viss utsträckning genomförs inom socialförvaltningen men att en utförligare och mer koordinerad insats skulle behövas. Vidare konstaterar vi att varken utvalda verksamheter inom utbildningsförvaltningen eller vård- och omsorgsnämnden kunde uppvisa riskanalyser vid genomförda stickprov. De krispärmar vi tagit del av innehåller utförliga instruktioner och mallar. Vi ser dock behov av vidare informationsinsatser rörande dessa samt att säkerställa att riskanalyser genomförs och dokumenteras. Slutligen noterar vi att arbetet med de årliga sammanställningarna och analyserna av inträffade händelser i form av t.ex. hot och våld försvårats avsevärt under det senaste halvåret, då incidentrapporteringssystemet inte kunnat användas sedan hösten Det förebyggande arbetet Kontrollmål: Det bedrivs ett aktivt förebyggande arbete för att förhindra och motverka hot och våld mot anställda och förtroendevalda Anställda På kommunens intranät finns en webbaserad utbildning kallad Trygg på jobbet som anställda kan genomföra. Det lyfts också i flertalet intervjuer att det systematiska förebyggande arbetet för att förhindra och motverka hot och våld behöver förbättras. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

265 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Socialnämnden Socialförvaltningen har ingen förvaltningsövergripande utbildning eller informaionsinsatser rörande hot och våld. Detta sker istället inom respektive verksamhet. I intervjuer uppges bland annat att många verksamheter informeras om larmhantering. Huvudskyddsombuden bekräftar även att delar av förvaltningens verksamheter får utbildning i hot och våld och hur anställda kan förebygga hotfulla situationer. Introduktionsprogram finns exempelvis på ekonomsikt bistånd och där informeras om allt från hot och våld till arbetsregler. Ansvariga chefer uppges föra dialog med anställda kring vilken typ av information som behövs som nyanställd. Efter genomgång av nämndprotokoll från det senaste året kan konstateras att hot och våld gällande anställda specifikt inte diskuterats i nämnden. Däremot har andra punkter rörande våldsarbetet överlag i kommunen berörts. Utbildningsnämnden Skyddsombuden framhåller att det varier mellan skolorna huruvida utbildning kring hot och våld sker. I dagsläget finns ett förvaltningsövergripande förebyggande arbete som kallas TÅGET som ämnar minska våld mellan elever. TÅGET riktar sig till elever i årskurserna F- 5. Det finns även ett utbildningsprogram för personalen i skolan, som är ett systematiskt arbete i ledning av säkerhetschef tillsamans med samordnare inom socialförvaltningen, representanter inom polis och represnetanter inom utbildnignsförvaltningen. Botkyrka kommun bedriver även sedan hösten 2015 ett våldsförebyggande program kallat MVP (Mentors in Violence Prevention) på högstadieskolor i kommunen. Programmet ska motverka fysiska och verbala kränkningar mellan elever och kommer under 2018 att utvärderas av FoU Södertörn, en extern forsknings- och utvecklingsenhet. Förhoppningen är att dessa intiativ även innebär en tryggare och säkrare arbetsmiljö för anställda i dessa verksamheter. Under intervjuer konstateras att det på nämndnivå pågår ett arbete med att säkerställa att det finns tillräckligt med personal i skolorna, som en del i en satsning att ha fler vuxna på skolan. Nämnden arbetar även med frågan om hur personal kan bemöta elever i konfliktsituationer samt med omvärldsbevakning på ämnet. Vård- och omsorgsnämnden Det har under granskningen uppgivits att vård- och omsorgsförvaltningen till hösten 2018 kommer att ha en arbetsmiljöutbildning under fyra halvdagar. Förvaltningen har även en årlig halvdag med personal där bland annat hot och våld diskuteras utifrån vad som framkommit i medarbetarenkäten. Det uppges även att det pågår ett arbete med att ta fram en allmän introduktion för chefer, där frågor kring hot och våld kan diskuteras. I intervju med anställda framhålls att de går igenom vad som klassas som hotfullt. I samband med den introduktion som sker på verksamheter får nyanställda även gå igenom rutiner för hur de ska agera vid olika händelser. En specifik utbildning kring hot och våld saknas dock och efterfrågas av de anställda som vi intervjuat. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

266 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Förtroendevalda På kommunens intranät finns en webbaserad utbildning kallad Trygg politiker som är valbar för förtroendevalda att genomföra. I övrigt uppges inte några specifika informationsinsatser ske. Bilden av avsaknaden på utbildning inom området bekräftas i den enkät som förtroendevalda i kommunen besvarat. Där uppger 65 procent att de inte fått någon utbildning i hur de som förtroendevalda kan förebygga hot- och våldssituationer under denna mandatperiod. Sju procent har svarat att de har fått information om utbildning flera gånger, medan 21 procent har fått detta vid ett tillfälle. Sju procent har svarat att de inte vet om de fått någon utbildning på temat under nuvarande mandatperiod. Cirka 60 procent som svarar att de upplever att de skulle behöva bättre kunskaper kring hur hot- och våldssituationer kan undvikas. Dock har det under granskningen framkommit att en informationsinsats genomfördes efter det att enkäten skickades ut. Där behandlades t.ex. statistik kring hot och våld samt att kommunens säkerhetschef och polischef i kommunen informerade om hur förtroendevalda kan agera vid uppkomna situationer. De intervjuade förtroendevalda uppger att någon organiserad utbildning inte skett innan dess, varken denna mandatperiod eller tidigare. De framhåller att en utbildning på ämnet borde ingå i samband med varje ny mandatperiod. Samtidigt lyfts vikten av att som förtroendevald få tillgång till information vid inträffade händelser. Intervjuade hänvisar till bränder riktade mot socialförvaltningen under år 2013 där nämnden informerades sent och kunde läsa om händelserna i media innan information spreds internt. Det konstateras dock att förvaltningen i dagsläget blivit bättre på att sprida information. Det har även uppgivits att en utbildning rörande hot och hat i regi av SKL nyligen har genomförts för gruppledare i partierna. Under utbildningen belystes bl.a. praktiska delar kring förebyggande arbete, personskyddsdelen inom polisen samt tips inför valet Bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsen och de granskade nämnderna delvis bedriver ett aktivt förebyggande arbete för att förhindra och motverka hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Vi ser olika exempel på utbildnings- och informationsinsatser som syftar till att förebygga och minska risken för att hot- och våldssituationer uppstår. Vi har även sett exempel på andra typer av förebyggande åtgärder av verksamhetsspecifik karaktär, vilket innebär att de varierar mellan verksamheterna och förvaltningarna. Vi konstaterar även att det generellt sett finns en medvetenhet kring vikten av ett fungerande förebyggande arbete. Samtidigt ser vi att det förebyggande arbetet i dagsläget inte är systematiskt eller strukturerat utifrån att vidtagna åtgärder inte baseras på verksamhets- eller förvaltningsspecifika riskanalyser Stöd vid uppkomna situationer Kontrollmål: Anställda och förtroendevalda erbjuds ett tillräckligt stöd vid uppkomna situationer Anställda I intervjuer har det framkommit att anställda erbjuds stöd och hjälp från företagshälsovården vid uppkomna situationer. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

267 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Socialnämnden I riktlinjer för att förebygga och hantera hot och våld inom socialförvaltningen anges att kommunen som arbetsgivare ansvarar för att det finns riktlinjer för krisstöd och att varje chef ansvarar för att kontakta och aktivera externa stödresurser för att hantera uppkomna krissituationer. Handlingsberedskapen vid kriser syftar till att ge stöd till den drabbades egen förmåga att hantera sina reaktioner i en pressad situation samt att skapa förutsättningar för återhämtning och därmed minska risken för framtida ohälsa. Stöd för att upprätta en polisanmälan ska även erbjudas om så önskas. Resultatet av medarbetarundersökningen år 2017 ska presenteras för socialnämnden I medarbetarundersökning framgår följande resultat: Inom förvaltningen har 25 personer svarat att de under det senaste året utsatts för våld eller hot om våld på arbetsplatsen, vilket motsvarar sex procent av respondenterna. Av de sex procent som svarat ja har 84 procent anmält händelsen till sin chef eller annan och 74 procent anser att de fått det stöd och hjälp som behövs. I förhållande till år 2016 har en lägre andel blivit utsatta för våld eller hot om våld. Dock anmälde en högre andel händelsen samt ansåg i högre utsträckning att de fått det stöd och hjälp som behövdes. I årsredovisningen 2017 framgår att ett fåtal verksamheter har fått ett lågt resultat i årets medarbetarundersökning, vilket ger påverkan på förvaltningens helhetsresultat. Handlingsplaner anges ha upprättats för de verksamheter som inte nått goda resultat. Vård- och omsorgsnämnden Inom vård- och omsorgsförvaltningen får säkerhetsansvarig indikationer från närmaste chef vid hot mot anställd eller vid uppkommen situation. En plan görs sedan utifrån de rutiner som finns och förvaltningen uppges följa den enskilde genom hela processen. Under granskningen uppges att chefer inom förvaltningen är tillgängliga i frågan. Utanför ordinarie arbetstid har även tjänster från en trygghetsjour köpts in. I medarbetarundersökning 2017 framgår följande resultat: Inom förvaltningen har 92 personer svarat att de under det senaste året utsatts för våld eller hot om våld på arbetsplatsen, vilket motsvarar cirka tio procent av respondenterna. Av de tio procent som svarat ja har 82 procent anmält händelsen till sin chef eller annan Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

268 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda och 81 procent anser att de fått det stöd och hjälp som behövs. I förhållande till år 2016 har en lägre andel blivit utsatta för våld eller hot om våld. Dock anmälde en högre andel händelsen år År 2017 ansåg respondenterna i högre utsträckning att de fått det stöd och hjälp som behövdes. Utbildningsnämnden Intervjuade inom utbildningsförvaltningen uppger att nuvarande stöd från företagshälsovården hittills varit tillräckligt, men att en dialog sker med den enskilde utifrån behov. I medarbetarundersökning 2017 framgår följande resultat: Inom förvaltningen har 205 personer svarat att de under det senaste året utsatts för våld eller hot om våld på arbetsplatsen, vilket motsvarar nio procent av respondenterna. Av de nio procent som svarat ja har 75 procent anmält händelsen till sin chef eller annan och 71 procent anser att de fått det stöd och hjälp som behövs. I förhållande till år 2016 har en större andel blivit utsatta för våld eller hot om våld. Dock anmälde en högre andel händelsen år År 2017 ansåg respondenterna i högre utsträckning att de fått det stöd och hjälp som behövdes. Vi noterar att inga anmälningar om allvarliga tillbud eller olyckor har gjorts till Arbetsmiljöverket de senaste åren Förtroendevalda I Botkyrka kommuns säkerhetspolicy anges att alla som är anställda eller har förtroendeuppdrag i kommunens tjänst ska känna trygghet i sin arbetsutövning. I den enkät som PwC skickat till förtroendevalda i kommunen instämmer cirka 40 procent helt eller i huvudsak i påståendet att kommunen erbjuder stöd till förtroendevalda som utsatts för hot eller våld (13 procent till viss del i påståendet medan 5 procent inte instämmer alls). Något fler, 43 procent, svarar dock att de inte känner till att stöd ges eller att de inte vet om det ges vid uppkomna situationer. På frågan huruvida stödet är tillräckligt instämmer tio procent antingen helt eller i huvudsak. Här är det dock störst andel (cirka 73 procent) som svarar att de inte blivit utsatta för hot eller våld. Det har i intervjuerna med nämnderna uppgivits att det vore önskvärt med ett tydliggörande vilket stöd som kommunen kan erbjuda förtroendevalda vid inträffade händelser, så som stöd med att upprätta en polisanmälan och information kring anmälningsprocessen Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet kring huruvida anställda och förtroendevalda erbjuds ett tillräckligt stöd vid uppkomna situationer är delvis uppfyllt för kommunstyrelsen och de granskade nämnderna. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

269 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Vi konstaterar att kommunen har en företagshälsovård och att ansvarig chef kan aktivera externa stödresurser vid behov. Av medarbetarundersökningen 2017 framgår även att en majoritet (71-81 procent) av de anställda som blivit utsatta för våld eller hot om våld på arbetsplatsen upplevde att de fick det stöd och den hjälp de behöver. Vi ser dock ett behov av att tydliggöra för både chefer och anställda vilket stöd som kommunen som arbetsgivare kan erbjuda vid uppkomna situationer, samt genomföra informationsinsatser så att det är känt för alla medarbetare. Det skulle minimera risken att det erbjudna stödet blir personberoende beroende på chef. Det är även viktigt att säkerställa att så många som möjligt av de anställda som blivit utsatta för hot eller våld upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver. Vi konstaterar även att kommunikationen kring det stöd som ges till förtroendevalda kan tydliggöras. Nästan hälften av de förtroendevalda som svarat på vår enkät uppger att de inte känner till huruvida något stöd ges vid inträffade situationer Uppföljning och analys Kontrollmål: Förekomsten av hot och våld följs upp och analyseras Anställda I kommunens säkerhetspolicy anges att kommunledningen ska ha kunskap om i vilken utsträckning verksamheterna drabbas av skador. Samtliga verksamheter ska använda det av kommunledningsförvaltningen anvisade systemet för rapportering av tillbudskador. I anvisningar för att anmäla tillbud och arbetsskador framgår vidare att tillbud och arbetsskador inom Botkyrka kommun årligen ska sammanställas och analyseras som en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Statistiken ska tillsammans med annat underlag användas till att analysera risker och utifrån analysen vidta åtgärder för trygg och säker arbetsmiljö. Det har under granskningen framkommit att det system som kommunen tidigare har använt för utredning och registrering av tillbud samt arbetsskador (och som hänvisning sker till i anvisningarna) har gått i konkurs. Sedan efter sommaren år 2017 har inte kommunen kunnat använda systemet. Det finns dessutom inte möjlighet att ta ut tidigare statistik från systemet. För år 2017 kommer således inte tillbud och arbetsskador att sammanställas och analyseras. Rutinen är numera att anmäla tillbud och arbetsskada via extern hemsida och spara en kopia av anmälan. Ett nytt system ska implementeras. Tidplanen är att information och utbildning för chefer ska ske i maj Det anges i anvisningarna för att anmäla tillbud och arbetsskador att uppföljning av att rutinen fungerar och används i det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ske i samband med årlig revision av arbetsmiljöarbetet. Vi har endast tagit del av den uppföljning som skett till utbildningsnämnden. I socialnämndens, vård- och omsorgsnämndens och utbildningsnämndens årsredovisningar för år 2017 framgår att information om arbetsskador och tillbud utgår p.g.a. problem med att få fram pålitlig statistik. Vad gäller vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden anges motsvarande även i årsredovisning Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

270 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Ett kontrollmoment i utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens internkontrollplaner för år 2017 avsåg att kontrollera huruvida en årlig kartläggning av arbetsmiljön genomförts. Specifikt resultat per nämnd framgår under respektive nämnd nedan. I båda kontrollerna framgår två kommungemensamma åtgärder utifrån resultatet: att processkartläggning av det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras år 2018 samt att ett systemstöd för dokumentation och uppföljning ska inrättats via ett verksamhetssystem. Vad gäller anmälningsbenägenhet hos anställda så har det under granskningen uppgivits att även toleransnivå kan påverka benägenheten att anmäla händelser med hot och våld. Socialnämnden I nämndens årsredovisning för år 2017 framgår att ett fåtal verksamheter i årets medarbetarundersökning har fått ett lågt resultat vilket ger påverkan på förvaltningens helhetsresultat. Handlingsplaner har upprättats för de verksamheter som inte nått goda resultat. Vi har inte funnit att nämnden i övrigt följt upp eller vidtagit åtgärder utifrån resultatet avseende hot och våld. Socialnämnden har även godkänt förslag till åtgärder utifrån krishantering i kommunen. Under sommaren 2015 inträffade en rad brandattentat mot socialtjänsten i Botkyrka. På uppdrag av socialchefen tillsattes en utredning med syfte att klarlägga styrkor och svagheter i den särskilda krisledning som etablerades och föreslå utveckling för framtida etablering av krisorganisation. Krisledningsorganisationens arbete analyserades med fokus på hur arbetet organiserades och leddes. Utredaren konstaterade att en mycket komplex och pressande situation hanterades av krisledningen. Alla erforderliga arbetsuppgifter hade genomförts och alla identifierade frågor hade hanterats under den cirka en månad långa särskilda krishanteringen. Utredarens slutsats var att det ändå fanns anledning att belysa ett antal frågeställningar som bör hanteras på ett annat sätt i framtiden. I rapporten finns åtgärder av tre olika slag: internt inom socialförvaltningen, kommungemensamt samt externt utanför kommunen. Dessutom finns ett avsnitt gällande krisledningens effektivitet. Föreslagna åtgärder från förvaltningen utgår från det kommungemensamma krishanteringsprogrammet samt de kommungemensamma riktlinjerna för kriskommunikation. Vård- och omsorgsnämnden Resultatet av medarbetarundersökningen 2017, där frågor kring hot och våld ingår, har presenteras för nämnden Att följa upp och analysera resultat från medarbetarundersökningen samt att arbeta med resultaten i respektive verksamhet faller under respektive chefs ansvar. Ett kontrollmoment i nämndens internkontrollplan 2017 avser genomförandet av årlig kartläggning av arbetsmiljön. Resultatet var att en samlad bedömning, analys och dokumentation över olika delar i arbetsmiljökartläggningen saknas på samtliga enheter i kontrollen. Även uppgift om arbetsskador och tillbud samt sjukfrånvaro saknas för samtliga enheter. Åtgärder avser att vård- och omsorgsförvaltningen behöver säkerställa att cheferna har kunskap om, och följer, gällande rutin. Utbildningsnämnden Nämnden har informerats om den årliga kartläggningen av arbetsmiljön och uppföljningen av systematiskt arbetsmiljöarbete. I kartläggningen finns information om Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

271 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda arbetsskador och tillbud samt även uppgift om förekomsten av hot och våld. Det framgår i redovisningen att det som sticker ut mest bland anmälda skador och tillbud är våld. Inom grundskolan anmäldes 92 fall av våld och åtta fall av hot. I medarbetarundersökningen uppger 143 personer, inom grundskolan, att de varit utsatta för våld eller hot om våld. Det är en differens på 43 stycken, vilket visar att inte samtliga fall rapporterades via incidentrapporteringssystemet. Inom förskolan anmäldes tre fall av hot och två fall av våld. Inom gymnasieskolan anmäldes ett fall av våld under Det anges att inom samtliga verksamhetsområden har enheterna handlingsplaner för hot och våld, dessa uppges vara kända av medarbetarna i de flesta fall. Grundskolan planerar att genomföra en större föreläsning i ämnet lågaffektivt bemötande under hösten I bilaga till nämndens årsredovisning 2016 framgår även följande arbetsskadestatistik utifrån de anmälningar som har skett i kommunens tidigare systemstöd. En stor del av anmälningarna avser våld inom grundskolan. Totalt antal tillbud var 84 stycken. Av totalt 84 anmälda tillbud avsåg 57 stycken hot och våld enligt fördelningen nedan: Totalt antal skador var 112 stycken. Av totalt 112 anmälda skador avsåg 57 stycken hot och våld enligt fördelningen nedan: Totalt 114 anmälda tillbud och skador under år 2016 avsåg hot och våld. I medarbetarundersökningen 2017 framgår att år 2016 uppgav 190 personer att de utsatts för våld eller hot om våld (se nedan). Av dessa hade 21 procent, 40 personer, inte anmält händelsen. I medarbetarundersökning 2017 framgår följande resultat: Vid en jämförelse mellan antal anmälda tillbud och skador i förhållande till medarbetarundersökningens resultat förefaller det finnas ett mörkertal, då incidenter rörande hot och våld inte anmäls vilket även framgår i den årliga kartläggningen av arbetsmiljön, som nämnden informerats om. Huvudskyddsombuden har under granskningen uppgivit att det låga antalet rapporterade incidenter kan vara ett resultat av en rädsla för att skapa dålig publicietet eller dåligt rykte kring berörd skola. Nämnden gav år 2015 förvaltningen ett uppdrag att utbilda alla samverkansgrupper i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta genomfördes år 2017 där hot och våld ingick, bland annat som en utbildningsdel. Det har under granskningen uppgivits att nämnden för flera sedan år sedan gett förvaltningen i uppdrag att följa statistik och arbete avseende hot och våld. Med anledning av Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

272 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda detta sammanställs statistik avseende förekomst av hot och våld inom förvaltningen som, enligt uppgift, presenteras månadsvis för arbetsmiljöutskottet samt som information till förvaltningens ledningsgrupp. Statistiken uppges även ha diskuterats i den förvaltningsövergripande samverkansgruppen. I nämndens årsredovisning 2017 finns information om medarbetarundersökningen där det anges att varje chef ansvarar för att följa upp och arbeta med sin grupps resultat. Resultaten på aggregerad nivå kommer enligt årsredovisningen att analyseras i respektive verksamhetsområdes handlingsplan för att identifiera behov av gemensamma insatser. Ett kontrollmoment i nämndens internkontrollplan 2017 avser att årlig kartläggning av arbetsmiljön genomförts. Resultatet var en tillfredsställande följsamhet till kontrollmomentet, där årlig kartläggning var gjord för 12 av 15 granskade enheter. Granskningen visade att enheternas analyser av arbetsmiljön inte alltid bygger på resultat från samtliga kartläggningar. Kartläggning av t.ex. arbetsskador och sjukfrånvarostatistik tas fram centralt på förvaltningen, inte på respektive enhet. Förvaltningen har parallellt en egen rutin för insamling och redovisning av handlingsplaner till nämnd. Förvaltningen bedömer att rutinen fungerar mycket väl. Kommunledningsförvaltningen, som har genomfört kontrollen avseende utbildningsförvaltningens arbete, rekommenderar att förvaltningen säkerställer att cheferna har kunskap om och följer det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM.) Förvaltningen har under 2017 genomfört utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete med extern utbildare. Syftet med utbildningen var, förutom utbildning i SAM, även kollegialt utbyte vilket avses fortgå Förtroendevalda I den enkät som PwC skickat ut till förtroendevalda i kommunen framgår att 23 procent någon gång blivit utsatt för hot eller våld medan 78 procent inte har varit utsatta för detta. I enkätresultaten framkommer även att 61 procent av de förtroendevalda, som besvarat enkäten, inte vet eller känner till om händelser av hot och våld riktat mot förtroendevalda följs upp av kommunen. Så som vi uppfattat det genomför kommunen ingen systematisk uppföljning eller analys av förekomsten av hot och våld riktat mot förtroendevalda. Har anmälan gjorts om/när du har varit utsatt för våld, skadegöresle eller stöld? Möjlighet finns att kryssa i flera alternativ 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 24% 24% Ja, jag har polisanmält själv Ja, någon annan har polisanmält 29% Vet inte om polisanmälan har gjorts 35% Nej, händelsen/händelserna har ej polisanmälts 18% Jag har rapporterat till en säkerhetsansvarig Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

273 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Har anmälan gjorts om/när du varit utsatt för hot eller trakasserier? Möjlighet finns att kryssa i flera alternativ 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 13% Ja, jag har polisanmält själv 25% Ja, någon annan har polisanmält 13% 44% Vet inte om Nej, polisanmälan har gjorts händelsen/händelserna har ej polisanmälts 31% Jag har rapporterat till en säkerhetsansvarig Vi kan utifrån enkätresultaten konstatera att polisanmälningar vid hot eller våld mot förtroendevalda sker förhållandevis sällan, detta trots att hot och våld är förekommande. Orsaker till detta uppges i enkäten bland annat vara att händelsen upplevdes som en bagatell, att en polisanmälan inte skulle leda någon vart eller att den utsatta ville undvika uppmärksamhet i media. Detta är en bild som under granskningen bekräftats, då det bland annat uppgivits att som politiker får man tåla en del samt att en anmälan riskerar att resultera i icke önskvärd medial uppmärksamhet Bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden inte på ett tillräckligt sätt följer upp och analyserar förekomsten av hot och våld. Däremot bedömer vi att kontrollmålet är uppfyllt för utbildningsnämnden då vi ser att de har rutiner för att följa upp och analysera förekomsten av hot och våld. Vi konstaterar att kommunstyrelsen och de granskade nämnderna inte följt upp och analyserat förekomsten av hot och våld mer än genom medarbetarundersökningen år Detta då det under större delen av det senaste 12 månaderna har saknats ett fungerande incident-/avvikelserapporteringssystem. Tillbud och arbetsskador inom Botkyrka kommun ska årligen sammanställas och analyseras som en viktig del i systematiska arbetsmiljöarbetet. Statistiken ska tillsammans med annat underlag användas för att analysera risker och utifrån analysen vidta åtgärder för trygg och säker arbetsmiljö. Det har under granskningen framkommit att leverantören till incident-/avvikelserapporteringssystemet som kommunen tidigare har använt för utredning och registrering av tillbud samt arbetsskador (och som hänvisning sker till i anvisningarna) har gått i konkurs. Sedan efter sommaren år 2017 har inte kommunen kunnat använda systemet. Det finns dessutom inte möjlighet att ta ut tidigare statistik från systemet. Med anledning av statistikbortfallet följs inte förekomsten av hot och våld upp och analyseras för år 2017 eller för januari maj år Nytt kommungemensamt system ska enligt uppgift införas och implementeras under senvåren/sommaren Vi ser även att socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden inte följt upp förekomsten av hot och våld på ett strukturerat och systematiskt sätt tidigare år. Däremot ser vi att utbildningsnämnden har rutiner och en systematik för uppföljning av förekomsten av hot och våld och att uppföljning har gjorts tidigare år, men att det i år inte varit möjligt i och med konkurssituationen för leverantören som ansvarade för incident-/avvikelserapporteringssystemet. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

274 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda 4. Revisionell bedömning 4.1. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är, efter ett flertal identifierade brister, att kommunstyrelsen och de granskade nämnderna endast delvis bedriver ett tillräckligt arbete med att förebygga, förhindra och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Bedömning utifrån kontrollmålen Granskningen avgränsas till att omfatta kommunstyrelsens (KS), utbildningsnämnden (UN), socialnämndens (SN) samt vård- och omsorgsnämndens (VON) arbete. Av tabellen nedan framgår bedömningen av de olika kontrollmålen. Grön färg innebär att kontrollmålet är uppfyllt, gul färg innebär att kontrollmålet är delvis uppfyllt och röd färg innebär att kontrollmålet är ej uppfyllt. Bedömningen görs således på en tregradig skala (uppfyllt, delvis uppfyllt eller ej uppfyllt). Motivering till bedömningen av de olika kontrollmålen framgår under varje avsnitt i den löpande rapporten. Kontrollmål KS UN SN VON Det finns förebyggande säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt undvika hot och våld. Det finns tydliga rutiner för hur anställda och förtroendevalda ska hantera uppkomna situationer. Risker för hot och våld har utretts och dokumenterats. Det bedrivs ett aktivt förebyggande arbete för att förhindra och motverka hot och våld mot anställda och förtroendevalda. Anställda och förtroendevalda erbjuds ett tillräckligt stöd vid uppkomna situationer. Förekomsten av hot och våld följs upp och analyseras. Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

275 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda 4.3. Rekommendationer Utifrån granskningens resultat rekommenderas kommunstyrelsen och nämnderna att: - Säkerställa att samtliga verksamheter arbetar fram tydliga och aktuella säkerhetsrutiner för att så långt som möjligt reducera och förebygga risken för hot och våld. - Säkerställ att säkerhetspolicyn efterlevs fullt ut. - Säkerställ ett systematiskt och strukturerat förebyggande arbete som baserar sig på genomförda och dokumenterade riskanalyser. - Tillse kontinuerliga informationsinsatser avseende riktlinjer och rutiner inom området samt avseende vilket stöd som ges vid uppkommen situation. - Tillse system och rutiner för uppföljning avseende tillbud och arbetsskador, som ett underlag för att analysera risker och vidta åtgärder för en trygg och säker arbetsmiljö. - Förbättra kommunikationen kring det stöd som kommunen kan erbjuda förtroendevalda vid inträffade händelser med koppling till hot eller våld. Vidare bör tydliggörande rutiner för hur förtroendevalda ska hantera situationer med koppling till hot och våld arbetas fram Fredrik Birkeland Projektledare Anders Hägg Uppdragsledare Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

276 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Bilaga 1. Granskad dokumentation Nedan listas dokument som vi tagit del av inom ramen för granskningen. Anvisning för att anmäla tillbud och arbetsskador (bilaga till arbetsmiljöpolicy) Arbetsmiljöverket handlingar rörande anmälan om tillbud och olyckor med Botkyrka kommun som arbetsgivare (2015-mars 2018). Botkyrka kommuns medarbetarundersökning 2017 (resultatrapport) Delegationsordning socialnämnden (beslutad ) Delegationsordning utbildningsnämnden (gäller från ) Delegationsordning vård- och omsorgsnämnden (beslutad ) Kallelse till utbildningsnämnden ( ) Kallelse till utbildningsnämnden ( ) Kallelse/föredragningslista vård- och omsorgsnämnden ( ) Kallelse/föredragningslista socialnämnden ( ) Kallelse/föredragningslista utbildningsnämnden ( ) Kommunstyrelsens delegationsordning, delegationsförteckning och verkställighetsförteckning ( ) Kompletterande handlingar årsredovisning 2016/ personalbokslut, vård och omsorgsnämnden ( ) Krispärmar från Socialförvaltningen Medledar-och arbetsmiljöpolicy (beslutad av kommunfullmäktige ) Diarienummer: KS/2017:757 Rapport Krishantering Socialförvaltningen (upprättat/reviderad ) Reglemente för kommunstyrelsen ( ) Reglemente för socialnämnden ( ) Reglemente för utbildningsnämnden ( ) Reglemente för vård- och omsorgsförvaltningen ( ) Riktlinjer för att förebygga och hantera hot och våld inom socialförvaltningen ( ) Riktlinjer för en jämlik arbetsplats (beslutad av kommunstyrelsen ) Diarienummer: KS/2014:612, KS/2016:857 Sammanträdesprotokoll Socialnämnden ( ) Sammanträdesprotokoll Socialnämnden ( ) Sammanträdesprotokoll Socialnämnden ( ) Säkerhetspolicy (antagen av kommunstyrelsen ) Tjänsteskrivelse uppföljning av internkontrollplan 2017 ( ) Tjänsteskrivelse Årsredovisning 2016 ( ) Dnr: von/2017:12 Vård- och omsorgsförvaltningens krisledningsplan (beslutad av vård- och omsorgsnämnden ) Dnr: von/2016:165 Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

277 Granskning av arbetet med att motverka och hantera hot och våld mot anställda och förtroendevalda Juni av 28 Botkyrka kommun PwC

278 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2018:337 Yttrande över remiss: Program för mikro- och makroplaster 2018 (KS/2018:596, UF/2018:337) Beslut Utbildningsnämnden överlämnar yttrandet den 20 november 2018 till kommunstyrelsen som nämndens svar på remiss Program för mikro- och makroplaster Sammanfattning För att möta de nationella målen har miljö- och hälsoskyddsnämnden i samband med Mål och budget 2018 fått i uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram en handlingsplan för mikro- och makroplast. Program för mikrooch makroplaster är översänt till utbildningsnämnden för yttrande. Programmet omfattar en rad områden och utbildningsnämnden berörs främst av punkterna nedskräpning, engångsprodukter av plast, primär mikroplast samt möjligheten i att nå ut till alla barn och elever i Botkyrka. Utbildningsnämnden ställer sig positiv till Program för mikro- och makroplaster. Klimatfrågan är ytterst angelägen och angår alla. Det är bra att samtliga nämnder och förvaltningar förväntas bidra till att uppnå både de nationella och de kommunala målen. Utbildningsnämnden har ett särskilt ansvar i att bidra genom kunskapsspridning till kommande generationer.

279 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Utbildningsförvaltningen Specialiststöd Dnr UF/2018:337 Referens Kajsa Bernéus Mottagare Utbildningsnämnden Yttrande över remiss: Program för mikro- och makroplaster 2018 (KS/2018:596, UF/2018:337) Förslag till beslut Utbildningsnämnden överlämnar yttrandet den 20 november 2018 till kommunstyrelsen som nämndens svar på remiss Program för mikro- och makroplaster Sammanfattning För att möta de nationella målen har miljö- och hälsoskyddsnämnden i samband med Mål och budget 2018 fått i uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram en handlingsplan för mikro- och makroplast. Program för mikrooch makroplaster är översänt till utbildningsnämnden för yttrande. Programmet omfattar en rad områden och utbildningsnämnden berörs främst av punkterna nedskräpning, engångsprodukter av plast, primär mikroplast samt möjligheten i att nå ut till alla barn och elever i Botkyrka. Utbildningsnämnden ställer sig positiv till Program för mikro- och makroplaster. Klimatfrågan är ytterst angelägen och angår alla. Det är bra att samtliga nämnder och förvaltningar förväntas bidra till att uppnå både de nationella och de kommunala målen. Utbildningsnämnden har ett särskilt ansvar i att bidra genom kunskapsspridning till kommande generationer. Beskrivning av ärendet Sveriges Riksdag har beslutat om nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska uppnås. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För att möta de nationella målen har miljö- och hälsoskyddsnämnden i samband med Mål och budget 2018 fått i uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram en handlingsplan för mikro- och makroplast. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Org.nr Bankgiro Fax Webb

280 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:337 Uppdraget beskrivs enligt följande: Mikroplaster är ett snabbt växande miljöproblem och plasten bör också adresseras i arbetet för en fossilfri kommunal organisation. Miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att i framtagandet av handlingsplaner för genomförande av kommunens vattenprogram Botkyrkas blå värden särskilt uppmärksamma plastens miljöpåverkan. Program för mikro- och makroplaster är översänt till utbildningsnämnden för yttrande. Svar lämnas till kommunledningsförvaltningen senast den 31 december Program för mikro- och makroplaster Programmet syftar till att Botkyrka kommun ska komma närmare att nå fyra av de nationella miljökvalitetsmålen; Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Begränsad klimatpåverkan. Utgångspunkten för programmet är förebyggande arbete, det vill säga att minimera förekomsten av plast redan vid källan. Det övergripande målet för Botkyrka kommun är att: Minska förekomsten av mikro- och makroplast Minska spridningen av mikro- och makroplast Införskaffa och sprida kunskap om mikro- och makroplast Till dessa mål kopplas sedan de mer specifika åtgärder som programmet föreslår. De områden som berörs i programmet är: Väg- och däckslitage Konstgräsplaner Nedskräpning Båtbottenfärg Dagvatten Engångsprodukter av plast Primär mikroplast Utbildningsnämndens verksamheter berörs främst av områdena nedskräpning, engångsprodukter av plast, primär mikroplast samt möjligheten i att nå ut till alla barn och elever i Botkyrka. Nedan följer en översiktlig beskrivning av respektive område samt de uppsatta målen och åtgärdsförslagen. Nedskräpning Nedskräpning är en orsak till plast i miljön, allra helst i världens hav (Naturvårdsverket 2017). Plast som slängs i miljön fragmenteras till mindre och mindre beståndsdelar och blir till mikroplast. Vattenlevande organismer som

281 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:337 plankton kan förväxla mikroplast med föda. Mikroplasten kan på så sätt föras vidare i näringskedjan till människan. Botkyrka kommun deltar i den årliga städveckan Vi Håller Rent, som anordnas av Håll Sverige Rent. Aktiviteten riktar sig framför allt till förskolor och skolor och syftet är främst pedagogiskt. Mål Införskaffa och sprida kunskap Åtgärdsförslag Förvaltningsövergripande samarbete för att minska nedskräpning. Föra statistik över insamlade mängder och avfallsslag som kommunen städar upp på allmän plats-mark och naturmark. Informationskampanjer för att minska nedskräpning. Engångsprodukter av plast Enligt Håll Sverige Rent (2018) används 40 % av världens plastproduktion till engångsprodukter, till exempel skoskydd, handskar, förkläden, soppåsar, muggar och bestick. Mer än 90 % av den plast som produceras i Sverige tillverkas av fossil råvara (Naturskyddsföreningen 2017). Förbränning av plasten medför stora koldioxidutsläpp, medan användningen av förnybara råvaror medför mindre. Utsläppen kan därför reduceras genom en minskande plastanvändning och genom förändrade upphandlingskrav. Mål Minska förekomsten Åtgärdsförslag I första hand inte köpa engångsprodukter av plast om det finns produkter med liknande egenskaper. I andra hand köpa engångsprodukter av biobaserad plast. Samverka med andra kommuner på Södertörn om att minska inköpen av plastprodukter och ta fram gemensamma kravställningar.

282 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:337 Införskaffa och sprida kunskap Föra statistik över mängden inköpta engångsprodukter av plast. Primär mikroplast I februari 2018 beslutade regeringen att förbjuda kosmetiska produkter som sköljs av eller spottas ut och som samtidigt innehåller plastpartiklar med en rengörande, skrubbande eller polerande funktion. Mikroplast kan också hitttas i vissa kemiska produkter såsom i tvätt-, disk- och rengöringsmedel, textilimpregnering, vaxer, lim, färg och lack. Mikroplast finns också i vissa textiltyg såsom fleece och släpps ut när materialet tvättas. Mikroplast från dessa produkter kan spridas till miljön via både avloppsvatten och dagvatten. När mikroplast har hamnat i marina miljöer är det inte möjligt att få bort den. Det är viktigt att stoppa spridningen av mikroplast redan vid källan genom att minska användningen. Mål Minska förekomsten Åtgärdsförslag Ställa krav i upphandling på att produkter inte innehåller primär mikroplast. Utbildningsnämndens yttrande Utbildningsnämnden ställer sig positiv till Program för mikro- och makroplaster. Klimatfrågan är ytterst angelägen och angår alla. Det är bra att samtliga nämnder och förvaltningar förväntas bidra till att uppnå både de nationella och de kommunala målen. Utbildningsnämnden har ett särskilt ansvar i att bidra genom kunskapsspridning till kommande generationer. Det är tydligt framskrivet i läroplanerna för samtliga skolformer att miljöperspektivet, som är en del av det demokratiska uppdraget, är en viktig uppgift för förskolan och skolan. Utbildningen i förskolan ska enligt läroplanen (Lpfö 98) genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen. Enligt läroplanen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet (Lgr 11) är ett av skolans uppdrag att genom ett miljöperspektiv ge eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala

283 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2018:337 miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Miljöperspektivet i undervisningen i gymnasieskolan ska enligt läroplanen (Gy 11) ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Anette Älmdalen Chef Specialiststöd Bilaga: Program för mikro- och makroplaster

284 Program för mikro- och makroplaster 2018 Program Diarienummer: skriv nummer exempelvis KS/xxx:xx Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

285 Dokumentet ersätter: Finns inget tidigare dokument Dokumentansvarig är: Miljö- och hälsoskyddsnämnden För revidering av dokumentet ansvarar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden För uppföljning av dokumentet ansvarar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Relaterade dokument: Botkyrkas blå Värden, Klimatstrategi för Botkyrka

286 Innehållsförteckning Program för mikro- och makroplaster Program... 1 Uppdragsbeskrivning... 4 Syfte... 4 Avgränsning... 4 Mål... 5 Handlingsvägar... 6 Väg- och däckslitage... 6 Konstgräsplaner... 7 Nedskräpning... 9 Båtbottenfärg...11 Dagvatten...11 Engångsprodukter av plast...13 Primär mikroplast...14 Litteratur Bilaga 1: Sammanställning av åtgärdsförslag med ansvarig förvaltning Bilaga 2: Plastfakta Definition av mikroplast...18 Miljöeffekter

287 Uppdragsbeskrivning Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått ett uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram en handlingsplan för mikro- och makroplast. Uppdraget finns i Mål och budget 2018 med flerårsplan och beskrivs enligt följande: Mikroplaster är ett snabbt växande miljöproblem och plasten bör också adresseras i arbetet för en fossilfri kommunal organisation. Miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att i framtagandet av handlingsplaner för genomförande av kommunens vattenprogram Botkyrkas blå värden särskilt uppmärksamma plastens miljöpåverkan. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tolkat uppdraget och har tagit fram ett program för mikro- och makroplaster. Det avses utgöra ett komplement till ett kemikalieprogram som också planeras tas fram i samband med nämndens satsning på en giftfri miljö. Syfte Sveriges Riksdag har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska nås, med det övergripande målet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem. Detta mikro- och makroplastprogram och de åtgärder som föreslås syftar till att Botkyrka kommun ska komma närmare att nå fyra av dessa miljökvalitetsmål; Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Begränsad klimatpåverkan. Detta program bidrar till att uppnå vissa befintliga kommunala mål och strategier, i synnerhet klimatstrategin och vattenprogrammet Botkyrkas blå värden. Det mål som detta program ska bidra till i klimatstrategin är Klimatneutral kommunal organisation senast år Plastprogrammet förväntas också bidra till de fyra målen i programmet Botkyrkas blå värden. Utgångspunkten i detta program är förebyggande, det vill säga att minimera förekomsten av plast redan vid källan. Detta speglar EU:s avfallstrappa, vars syfte är att använda den behandlingsmetod som lämpar sig bäst för avfallsslag och att om möjligt övergå till en för miljön bättre behandlingsmetod. Avgränsning I rapporten Mikroplaster. Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige har Naturvårdsverket (2017) pekat ut följande källor som de största källor till mikroplast i Sverige: Väg- och däckslitage, Konstgräsplaner, Industriell produktion och hantering av plast, 4

288 Textiltvätt, Båtbottenfärg, Nedskräpning. Viktiga spridningsvägar för mikroplast är enligt Naturvårdsverket (2017): Avloppsreningsverk, Slam, Dagvatten. I detta program har en lokal anpassning gjorts och utgångspunkten är vad Botkyrka kommun ansvarar för samt har möjlighet att påverka. Följande källor har valts ut baserat på Naturvårdsverkets sammanställning (2017): väg- och däckslitage, konstgräsplaner, nedskräpning och båtbottenfärg. Dagvatten identifieras som den viktigaste spridningsvägen av mikroplast i Botkyrka kommun. Fokus har även lagts på fossil plast i engångsprodukter som Botkyrka kommun köper in; dessa produkter har potentiellt en effekt på nedskräpning och kommunens möjlighet att bli en klimatneutral organisation Utöver dessa lyfts primär mikroplast i produkter som ett fokusområde. Mål Detta program syftar till att uppnå olika nationella och kommunala mål och därför har tre övergripande mål tagits fram för Botkyrka kommun: Minska förekomsten av mikro- och makroplast, Minska spridningen av mikro- och makroplast, och Införskaffa och sprida kunskap om mikro- och makroplast. Till dessa mål kopplas sedan de mer specifika åtgärder som detta plastprogram föreslår. 5

289 Handlingsvägar De övergripande handlingsvägar som presenteras här anger inriktningen för arbetet med att uppnå delmålen, det vill säga att minska förekomsten och spridningen av mikro- och makroplast inom kommunen samt att införskaffa och sprida kunskap. Detta arbete kommer att bidra till att närmare nå de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Begränsad klimatpåverkan, samt målen i klimatstrategin och vattenprogrammet. I slutet av varje stycke redovisas åtgärdsförslag kopplade till handlingsvägen. En sammanställning av alla åtgärdsförslag redovisas i bilaga 1. Väg- och däckslitage Den största källan till mikroplast i Sverige är vägtrafiken enligt Naturvårdsverket (2017), nämligen slitage av däck och i mindre utsträckning slitage av vägmarkeringar och asfalt. När mikroplast från vägtrafik hamnar i miljön kan den orsaka olika skador på bland annat vattenlevande organismer och i sin tur på människors hälsa. Däck tillverkas av naturgummi och syntetiska polymerer. De slits kontinuerligt på grund av friktion mot vägbanan och släpper därmed ut mikroplastpartiklar i miljön. Utsläppen av mikroplast till följd av slitage av däck uppskattas av IVL Svenska Miljöinstitutet (Magnusson et al. 2016, reviderat 2017) till 0,05 gram per fordonskilometer från bilar och 0,7 gram per fordonskilometer från bussar. Totalt är utsläppen av mikroplast från slitage av däck ca 7674 ton per år i Sverige. I denna siffra inkluderas motorcykel, bil, buss, lätt lastbil och tung lastbil. IVL (Magnusson et al. 2016, reviderat 2017) identifierade även slitage av vägmarkeringar och asfalten som källor till mikroplast. Båda slits på grund av trafikbelastning, vinterväghållning, renhållning, klimatfaktorer samt användning av dubbdäck. De vita vägmarkeringarna innehåller 0,5-2% polymer och utsläppen av mikroplast vid deras slitage uppskattas till ca 504 ton per år i Sverige. Fem procent av vägnätet i Sverige är täckt med ett polymer-modifierat bindelmedel och utsläppen av mikroplast vid slitage av asfalten uppskattas till 6 ton per år i Sverige. Vägnätet i Botkyrka kommun består av ca 400 kilometer. Baserat på siffrorna från IVL (Magnusson et al. 2016, reviderat 2017) har utsläppen av mikroplast från däckslitage i Botkyrka kommun uppskattats till 140 kg per dag (med en felmarginal av ±5 kg), det vill säga drygt 51 ton per år. De mest belastade vägarna i kommunen med mer än 5000 bilar per dygn är statliga vägar och tillsammans står de för ett utsläpp av 106 kg mikroplast per dag (se tabell 1). De resterande 34 kg gäller för mindre belastade vägar (<5000 bilar per dygn), både kommunala och statliga. 6

290 Väg Utsläpp (kg/dag) E4/E20 64 Hågelbyleden 13 Huddingevägen 11 Nynäsvägen 7 Dalvägen 7 Södertäljevägen 4 Tabell 1: Utsläpp av mikroplast för de mest belastade vägarna (>5000 bilar per dygn) i kommunen. Trafikverket är väghållare för alla dessa vägar. Det är oklart hur mycket och hur mikroplast sprids från vägtrafiken till miljön. Enligt Naturvårdsverket (2017) hamnar en del vid vägkanten, en del små partiklar sprids via luft och en del sprids via dagvatten. Mikroplast kan också spridas direkt till hav, sjöar och vattendrag om snön från vägar dumpas direkt i vattnet. Botkyrka kommun dumpar dock inte snö i vattnet i dagsläget. En effektiv städning av gator och vägar kan enligt Naturvårdsverket (2017) vara ett sätt att hindra spridningen av mikroplast som genereras av vägtrafik. Trafikverket ansvarar för renhållning av de statliga vägarna medan kommunen ansvarar för det kommunala vägnätet. Kommunens gator och gång- och cykelbanor halkbekämpas med grus. Detta grus tas upp vid vårstädning genom sopning och uppsamling. I dagsläget finns det ingen anläggning i kommunen för att tvätta och rena grus. Gruset hamnar i stället i deponier och återanvänds inte. Delmål Minska spridningen Åtgärdsförslag Se åtgärdsförslag under dagvatten. Konstgräsplaner Enligt Naturvårdsverket (2017) är konstgräsplaner den näst största källan till mikroplast. Konstgräsplaner består av syntetiska gräsfibrer, gummigranulat, elastisk matta samt dränerad stabiliserande botten. Vanliga fyllnadsmaterial är SBR (återvunna bil- och maskindäck), EPDM (nytillverkat vulkaniserat industrigummi), TPE (nytillverkad termoplast) och organiskt fyllnadsmaterial (som kork, bark och kokos). Det finns även alternativa konstgräs, exempelvis hybridgräs som innehåller 90 % naturgräs och 10 % plast och fjärde generationens konstgräs som är granulat- och sandfritt. Både regelbunden användning och skötsel gör att gummigranulat försvinner från planer. IVL (Magnusson et al. 2016, reviderat 2017) rapporterar att varje enskild plan fylls på med ca 2-3 ton granulat per år. Det är oklart exakt hur mycket granulat som försvinner från planerna. IVL (Magnusson et al. 2016, reviderat 2017) uppskattar den totala mängden gummigranulat som potentiellt sprids från svenska konstgräsplaner till ton per år. Naturvårdsverket 7

291 (2017) talar om att andra uppskattningar har kommit fram till att utsläppen ligger mellan 630 och 1264 ton per år, det vill säga 1-2 ton granulat per plan per år. Gräsfibrer, som är plaststrån, kan också lossa, men det råder stora kunskapsluckor gällande detta utsläpp (Magnusson et al. 2016, reviderat 2017). Allt granulat sprids sannolikt inte utan en viss mängd kompakteras i gräsmattan. Det saknas dock data om graden av kompaktering (Naturvårdsverket 2017). Granulat försvinner först och främst genom snöröjning, vilket leder till fyra möjligheter: (1) antingen samlas granulat upp och återförs till planen eller (2) kasseras som avfall, (3) granulat sprids med smältvatten till dagvattenbrunnar eller (4) blåser bort. Generellt kan granulat spridas med dagvatten till närliggande områden. Dessutom kan granulat följa med spelarnas skor och kläder till omklädningsrum, till kringliggande områden och/eller hem. Hemma hos spelarna finns det en risk att granulat hamnar i hushållsavfallet, ute på gården eller tvättas ut i tvättmaskinen och hamnar därmed i avloppsvatten och reningsverken. Hur mycket som når hav, sjöar och vattendrag är oklart. Konstgräsytorna i Botkyrka kommun förvaltas dels av Kultur- och fritidsförvaltningen (kof), dels av Tekniska förvaltningen (tef) och dels av Samhällsbyggnadsförvaltningen (sbf). Tef ansvarar för ytor vid skolorna medan Kof ansvarar för konstgräsplaner som även används av föreningsverksamheter. Sbf (gata/parkenheten) ansvarar för de ytor på allmän platsmark som exempelvis lekplatser och spontanidrottsplatser. Miljöenhetens (sbf) uppfattning är att det inte finns någon sammanfattande beskrivning av förvaltningen av konstgräsplaner i kommunen, det vill säga vilka konstgräsplaner som innehåller gummigranulat och vilken förvaltning som ansvarar för dem. Kof förvaltar totalt 14 konstgräsplaner. Nio av dessa planer är 11-spelsplaner med totalmått 106x64 eller 111x71 och fem är 5/7-spelsplaner med totalmått 64x42 eller 44x22. Alla dessa planer fylls på med R-EPDM granulat, som tillverkas av återvunnet gummi från EPDM-gummiprodukter, till exempel kylskåpslister och vindrutetorkare. Det är dock oklart när planerna fylldes på senast. Spelsäsongen börjar vecka 12 under förutsättningen att väder tillåter det. Enligt kof är det två planer som är anpassade för vinterspel, nämligen en plan på Brantbrink som är uppvärmd och en på Brunna IP som ligger bredvid en mindre bollplan där snön kan förvaras. I dagsläget (2018) är det är dock fler planer än dessa som snöröjs och används från vecka 12. Underhåll av dessa konstgräsplaner har enligt kof varit eftersatt till följd av oklarheter om skötseln. För att åtgärda detta har kof under våren 2018 gjort en statusbesiktning för varje 11-spelsplan och planerar genomföra åtgärder på dem under hösten Detta inkluderar djuprengöring, påfyllning, rengöring av granulat som ligger utanför plan och inställning av fångstfällor i närliggande dagvattenbrunnar. 8

292 Tef förvaltar elva konstgräsplaner som ligger vid skolor. De flesta planer har sandfyllning, vilket är en åtgärd som rekommenderas av kof. Planen vid Rikstens skola innehåller däremot granulat och fyra planer har fått begagnade gräsmattor från kof. Det gäller planerna vid Banslättsskolan, Fittjaskolan Botkyrka, Kvarnhagsskolan och Tallidsskolan. Miljöenheten (sbf) har även vid inspektion hittat granulat på planen vid Banslättsskolan. Sbf förvaltar också några konstgräsplaner men de flesta planer innehåller sand enligt uppgift från respektive förvaltare. Mål Minska förekomsten Minska spridningen Införskaffa och sprida kunskap Åtgärdsförslag Inte använda konstgräs som innehåller gummigranulat på ytor där andra material kan användas som har liknande användaregenskaper. Inte lägga upp snön, där granulat är inblandat, på ytor där det inte finns möjlighet att återföra granulat till spel- /lekytan. Förse samtliga dagvattenbrunnar som ligger i anslutning till konstgräsplanerna med filter/fällor för att fånga upp gummigranulat. Förse alla planer med avborstningsställe för spelares skor och kläder. Inventera/kartlägga alla konstgräsytor med granulat som finns i kommunen samt vilken förvaltning som ansvarar för dem. Informera spelarna om varför granulatet ska borstas av innan de lämnar planen. Nedskräpning Nedskräpning anses som en annan viktig källa till plast i miljön och i synnerhet i världens hav (Naturvårdsverket 2017). Håll Sverige Rent (2018) uppskattar att plast utgör 47,4 % av allt skräp i svenska förorter 1. Vanliga plastföremål i nedskräpningssammanhang är enligt Utredningen om hållbara plastmaterial (2018) cigarettfimpar, förlorade fiskeredskap, engångsförpackningar, plastbestick, sugrör, plastkapsyler och lock, plastpåsar, rep, snören, nätdelar samt bomullstops och ballonger. Enligt Naturvårdsverket (2017) är det inte möjligt att kvantifiera hur mycket mikroplast som genereras av nedskräpningen men det anses vara betydande. Plast som slängs i miljön fragmenteras till mindre och mindre beståndsdelar av mikroplast. Vattenlevande organismer som plankton kan förväxla mikroplast som föda. Mikroplasten kan då ackumuleras i näringskedjan till människan. 1 Fimp och snus exkluderas från fördelningen. 9

293 Botkyrka kommun städas regelbundet på uppdrag av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Egen regiverksamhet utför städningen i Tumba/Vårsta samt Alby/Fittja medan övriga områden är externt upphandlade entreprenörer. Städning och renhållning omfattar att både tömma de 769 papperskorgar i kommunen och plocka upp skräp på allmän platsmark enligt skötselkartor. Detta görs manuellt och städfrekvens är olika beroende på platser, från två gånger per år upp till sju gånger per vecka. Botkyrka kommun har inte genomfört någon plockanalys av det som hamnar i papperskorgar och det finns inget krav på rapportering av vilken typ av avfall som hamnar på marken. Det finns med andra ord ingen kvantifiering av nedskräpningen i kommunen. De vanligaste skräpföremålen antas vara fimpar, godispapper, tidningar, snabbmatsförpackningar och liknande föremål. Miljöenheten genomför en mätning av nedskräpningen i Tumba under sommaren Mätningen planeras ha årlig uppföljning. Processen med att ta fram ett dokumenterat strategiskt arbete för nedskräpningen i Botkyrka kommun samt en arbetsgrupp pågår nu inom sbf och tef. Detta kommer att tydliggöra ansvarsföredelningen i frågan inom organisationen. Dessutom kommer frågan om nedskräpningen tas upp i avfallsplanen som håller på att uppdateras. Den har skickats på remiss, och ska börja gälla från Under 2019 kommer ett förslag till genomförandeplan för avfallsplanen att tas fram. I avfallsplanen kommer det att finnas ett mål för nedskräpning och därmed ett krav för de fem kommunerna att arbeta med frågan. När det gäller pågående, förebyggande arbete mot nedskräpning är Botkyrka kommun med i Vi Håller Rent, som är en årlig städvecka under våren som Håll Sverige Rent ordnar. Denna aktivitet riktar sig till framför allt förskolor och skolor och syftet är främst pedagogiskt. Aktiviteten riktar sig även till kommunens tjänstemän samt alla intresserade medborgare. Idrottsföreningar plockar upp skräp under kampanjen Städa Sverige, men kommunen deltar inte i denna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden genomför även tillsyn enligt miljöbalken och avfallsförordningen av verksamheterna i kommunen. Mål Införskaffa och sprida kunskap Åtgärdsförslag Förvaltningsövergripande samarbete för att minska nedskräpning. Föra statistik över insamlade mängder och avfallsslag som kommunen städar upp på allmän platsmark och naturmark. Informationskampanjer för att minska nedskräpning. 10

294 Båtbottenfärg Vissa båtbottenfärger kan innehålla polymerer som bindemedel vilket kan bilda mikroplast när ytan på båten slits eller när båten tvättas, skrapas eller slipas vid underhåll. Färger består vanligtvis av ca 5-20 viktprocent bindemedel. Det finns nationella riktlinjer om att fritidsbåtar med biocidfärg ska tvättas vid en specifik anläggning där tvättvattnet samlas upp och renas. I dessa fall uppskattas utsläppen som små. Det är dock många båtar i dagsläget som tvättas på ett sätt som inte uppfyller riktlinjerna (Naturvårdsverket 2017). I så fall är det sannolikt att mikroplast hamnar direkt i eller i närheten av vattnet. IVL (Magnusson et al. 2016, reviderat 2017) uppskattade utsläppen av mikroplast från båtbottenfärg till ton per år i Sverige. Stora osäkerheter om storleken av utsläppen finns, eftersom många färger är baserade på andra bindemedel. Botkyrka kommun består av 28 km 2 av vatten i form av sjöar, vattendrag och hav och har ingen anläggning för båttvätt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden genomför tillsyn enligt miljöbalken på de båtklubbar som finns i kommunen. Spridning av mikroplast från båtbottenfärger har än så länge inte tagits upp som tillsynsområde. Mål Införskaffa och sprida kunskap Åtgärdsförslag Informera båtklubbar om spridningen av mikroplast från båtbottenfärg. Dagvatten Naturvårdsverket (2017) har identifierat dagvatten som en av de viktigaste spridningsvägarna av mikroplast. Dagvatten definieras som ytavrinnande regnoch smältvatten samt framträngande grundvatten som tillfälligt rinner på hårdgjorda ytor exempelvis tak och vägar, eller på genomsläpplig mark via diken och ledningar till recipienter eller reningsverk. Det är inte bara Botkyrka kommun som tar hand om dagvatten utan också Trafikverket, fastighetsägare och exploatörer. I Botkyrka kommun är 29 km 2 tätort och de hårdgjorda ytorna upptar ca 17 % i form av byggnader, vägar och parkeringar. Botkyrka kommun har separerade system för dag- och spillvatten. Dagvatten från hårdgjorda ytor avleds genom ledningar och diken till elva olika recipienter. Vid nederbörd läcker dock dagvatten in i ledningsnätet för spillvatten, vilket medför att orenat avloppsvatten bräddar till omgivningen och att dagvatten istället förs till avloppsreningsverket. 11

295 I de flesta fall sker ingen rening av dagvattnet innan det når recipienten. Det finns däremot 13 olika dagvattenanläggningar i form av våtmarker och dagvattendammar som renar dagvatten. Det pågår projektering av nya dagvattendammar; två vid Segersjön, en vid Hågelbyleden och Tumbaån, en vid Loviseberg och en i Vårsta. Sådana reningsanläggningar har till funktion att bromsa vattnets hastighet så att partikelbundna föroreningar som tungmetaller och fosfor får tid att sjunka ner till botten. Några andra dagvattendammar har huvudsakligen en utjämnande funktion. Dagvatten kan föra med sig mikroplast från exempelvis vägtrafik och konstgräsplaner, men också nedskräpade plastbitar som sedan bryts ner till mikroplast i marina miljöer. Det finns lite information om mikroplastinnehållet i dagvatten från dessa källor och det är inte möjligt i dagsläget att avgöra hur stor del av dessa mikroplastpartiklar som följer med dagvatten eller deponeras i marken nära utsläppspunkten. Vid miljöenhetens besök av de 11-spelskonstgräsplanerna har det noterats att vissa dagvattenbrunnar i närheten av konstgräsplaner är hårt belastade av gummigranulat. I kommunen är flera dagvattenbrunnar utrustade med partikelfällor med syfte att fånga grövre partiklar såsom grus redan vid källan. Dagvattenbrunnar vid bland annat Kassmyrasjön och Göstas Källa är utrustade med fällor. De kan brista i effektivitet om de inte töms eller när det är höga vattenflöden. Då sprids partiklarna förbi fällan. Ett examensarbete från Uppsala universitet (Jönsson 2016) visar att dagvattendammar och anlagda våtmarker kan avskilja mikroplast till viss utsträckning beroende på mikroplastpartiklars storlek (se tabell 2). Naturvårdsverket (2017) drar slutsaten att förutsättningarna för att kunna avskilja mikroplaster från dagvatten i reningsanläggningar såsom partikelfällor, dammar och våtmarker bedöms relativt goda. Typ av anläggning Partiklars storlek Avskiljningsgrad Våtmark μm 99,7 % större än 300 μm 100 % Våtmark μm 99,8 % större än 300 μm 100 % Damm μm 98 % större än 300 μm 73 % Vattenpark μm 90 % större än 300 μm 100 % Tabell 2: Avskiljning av mikroplastpartiklar (Källa: Jönsson 2016) Dagvattendammar i Botkyrka kommun slamtöms vart tionde år, eller vid behov. Provtester av sediment görs då enligt Naturvårdsverkets riktlinjer med fokus på föroreningshalterna, det vill säga fosfor, olja och tungmetaller. Beroende på föroreningshalterna läggs slammet antingen på åkermark eller i en 12

296 deponi som farligt avfall. Hänsyn tas däremot inte till om sedimentet innehåller mikroplaster. Mål Minska spridningen Åtgärdsförslag Bygga fler anläggningar som kan samla upp mikroplast (t.ex. dagvattendammar). Utveckla övervakning av restprodukter och organiskt material från dagvatten med hänsyn på mikroplast. Engångsprodukter av plast Mer än 90 % av den plast som produceras i Sverige tillverkas av fossil råvara (Naturskyddsföreningen 2017). Vid förbränningen bidrar plasten med betydande koldioxidutsläpp. Utsläppen kan minskas med en minskande plastanvändning och genom förändrade upphandlingskrav. Minskningen av utsläppen är beroende av vilka förnybara råvaror som används och hur många gånger råvaran återvinns. En stor del av engångsprodukter från vård och omsorg klassas som riskavfall och måste destrueras genom förbränning. Dess klimatavtryck har stor potential att minska genom att använda förnybar råvara då biomaterialens hela livscykel ger lägre koldioxidutsläpp. Enligt Håll Sverige Rent (2018) används 40 % av världens plastproduktion till engångsprodukter. Dessa produkter används en gång, sorteras sällan och slängs oftast i soporna som i sin tur förbränns. Det finns dessutom en stor risk att sådana produkter hamnar på marken och bidrar till nedskräpningen. Exempel på engångsprodukter av plast är skoskydd, handskar, förkläden, soppåsar, muggar och bestick. Botkyrka kommun står huvudsakligen inför två utvecklingsmöjligheter när det gäller upphandling. Botkyrka kommun behöver tydligare riktlinjer för att ställa krav på upphandling. I dagsläget baseras kravställningen i upphandling av plastprodukter på målet Klimatneutral kommunal organisation senast år 2025 och livscykelanalys samt FN:s Agenda Nationella miljökvalitetsmålen används sällan i kravställningen. Den enda siffran som är synlig i upphandlingsprocesser är dessutom varuvärdet i kronor, det vill säga att antalet produkter av plast som köps in i Botkyrka kommun är okänt. Att kvantifiera hur mycket koldioxidutsläpp som genereras av alla engångsprodukter av plast som köps in i kommunen kan genomföras genom beräkningar, men är tidskrävande och beskrivs inte här. 13

297 Delmål Minska förekomsten Införskaffa och sprida kunskap Åtgärdsförslag I första hand inte köpa engångsprodukter av plast om det finns produkter med liknande egenskaper. I andra hand köpa engångsprodukter av biobaserad plast. Samverka med andra kommuner på Södertörn om att minska inköpen av plastprodukter och ta fram gemensamma kravställningar. Föra statistik över mängden inköpta engångsprodukter av plast. Primär mikroplast I februari 2018 har regeringen beslutat att förbjuda kosmetiska produkter som sköljs av eller spottas ut och som samtidigt innehåller plastpartiklar med en rengörande, skrubbande eller polerande funktion. Förbudet omfattar exempelvis kroppsskrubb, ansiktspeeling, duschtvål, schampo, balsam och tandkräm och gäller från den 1 juli Förbudet omfattar inte kosmetiska produkter tillsatta med mikroplaster vars syfte inte är att uppnå en skrubbande och rengörande effekt, utan i stället har en konsistensgivande eller opakgörande funktion. Sådana produkter kan sköljas av eller lämnas kvar på huden, exempelvis hudkräm och solkräm. Mikroplast kan också hittas i vissa kemiska produkter såsom i tvätt-, disk- och rengöringsmedel, textilimpregnering, vaxer, lim, färg och lack. Mikroplast finns också i vissa textiltyg såsom fleece och släpps ut när textil tvättas. Mikroplast från dessa källor kan spridas till miljön via både avloppsvatten och dagvatten. När mikroplast har hamnat i marina miljöer är det inte möjligt att få bort den. Det anses väsentligt att stoppa spridningen av mikroplast redan vid källan genom att minska användningen av, och fasa ut sådana produkter som innehåller mikroplast. Mål Minska förekomsten Åtgärdsförslag Ställa krav i upphandling på att produkter inte innehåller primär mikroplast. 14

298 Litteratur Håll Sverige Rent (2018). Skräprapporten Jönsson, R. (2016). Mikroplast i dagvatten och spillvatten. Avskiljning i dagvattendammar och anlagda våtmarker. Examensarbete. Institutionen för geovetenskap, Uppsala universitet ISSN Magnusson, K., Eliasson, K., Fråne, A., Haikonen, K., Hultén, J., Olshammar, M., Stadmark, J. och Voisin, A. (2016, reviderat mars 2017). Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment. Rapport C 183. IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm. Naturskyddsföreningen (2017). Rätt plast på rätt plats. Naturvårdsverket (2017). Mikroplaster Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige. Rapport Utredningen om hållbara plastmaterial (2018). Nedskräpning och nedbrytning av plast i miljön (SOU M 2017:06). Stockholm: Miljö- och energidepartementet. 15

299 Bilaga 1: Sammanställning av åtgärdsförslag med ansvarig förvaltning Mål Fokusområde Åtgärdsförslag Ansvarig Minska förekomsten Konstgräsplaner Inte använda konstgräs som innehåller gummigranulat på KOFN TN ytor där andra material kan användas som har liknande användaregenskaper. Engångsprodukter av plast I första hand inte köpa engångsprodukter av plast. Alla nämnder I andra hand köpa engångspro- Alla Minska spridningen dukter av biobaserad plast. Samverka med andra kommuner på Södertörn om att minska inköpen av plastprodukter och ta fram gemensamma kravställningar. Primär mikroplast Ställa krav i upphandling på att produkter inte innehåller primär mikroplast. Däck- och vägslitage Konstgräsplaner Dagvatten Se åtgärdsförslag under dagvatten. Inte lägga upp snön, där granulat är inblandat, på ytor där det inte finns möjlighet att återföra granulat till spel-/lekytan. Förse samtliga dagvattenbrunnar som ligger i anslutning till konstgräsplanerna med filter/fällor för att fånga upp gummigranulat. Förse alla planer med avborstningsställe för spelares skor och kläder. Bygga fler anläggningar som kan samla upp mikroplast (ex. dagvattendammar). Utveckla övervakning av restprodukter och organiskt material från dagvatten med hänsyn på mikroplast. nämnder KS Alla nämnder / KOFN TN KOFN TN KOFN TN TN TN 16

300 Införskaffa och sprida kunskap Konstgräsplaner Nedskräpning Båtbottenfärg Engångsprodukter av plast Inventera/kartlägga alla konstgräsytor med granulat som finns i kommunen samt vilken förvaltning som ansvarar för dem. Informera spelarna om varför granulatet ska borstas av innan de lämnar planen. Förvaltningsövergripande samarbete för att minska nedskräpning. Föra statistik över insamlade mängder och avfallsslag som kommunen städar upp på allmän platsmark och naturmark. Informationskampanjer för att minska nedskräpning. Informera båtklubbar om spridningen av mikroplast från båtbottenfärg. Föra statistik över mängden inköpta engångsprodukter av plast. MHN KOFN TN SBN MHN SBN SBN MHN MHN KS 17

301 Bilaga 2: Plastfakta Plast är ett samlingsnamn för många olika material som har skilda egenskaper, exempelvis flexibilitet, formbarhet, livslängd. De formas av polymerer, som är långa kedjor bestående av molekyl kallade monomerer. Polymerer kan bestå av en eller flera typer av monomener och olika polymerer kan blandas med varandra. Under tillverkningsprocessen tillsätts kemikalier, så kallade additiv som ger plasten kvalitet och önskade egenskaper, bland annat mjukgörare, flamskyddsmedel och pigment. Plast tillverkas av både fossila och/eller förnybara råvaror, vilket innebär att samma plastsort kan tillverkas av flera råvaror. Konventionell plast tillverkas av fossila råvaror såsom råolja eller naturgas. Biobaserad plast tillverkas av förnybara råvaror såsom biomassa, majs, sockerrör, cellulosa eller jordbruksavfall. I dagsläget används konventionell plast i mycket större utsträckning än biobaserad plast eftersom den är billigare. Plast tillverkas oftast för att hålla länge. Plasten bryts aldrig ner i naturen, utan fragmenteras till mindre och mindre beståndsdelar. Detta sker olika fort beroende på var i miljön plasten hamnar. Det finns dock plast som tillverkas för att brytas ner (nedbrytbar plast). Den kan tillverkas av fossila eller förnybara råvaror, eller både och. Enligt Utredningen om hållbara plastmaterial (2018) kan dessa plastsorter brytas ner fullständigt bara under vissa begränsade miljöförhållanden, vilka inte råder i den naturliga miljön; en ofullständig nedbrytning innebär bildningen av mikroplast från nedbrytbar plast. Slutligen är begreppet bioplast ett diffust samlingsnamn för plast som antingen är biologiskt nedbrytbar eller tillverkas på förnybar råvara, eller båda och. Definition av mikroplast Det finns ingen allmän definition av mikroplast men IVL Svenska Miljöinstitutet (Magnusson et al. 2016, reviderat 2017) definierar mikroplast som: Plastpartiklar mellan 0,001 mm och 5 mm (i diameter). Begreppet partiklar står för fibrer, fragment, flagor, korn, m.m. Av människan syntetiserade polymerer från petroleum eller petroleumrelaterade biprodukter. Det inkluderar också icke-syntetiska polymerer som naturgummi och polymermodifierad bitumen. Mikroplast kan tillverkas primärt och sekundärt. Primär mikroplast tillverkas avsiktligt som exempelvis plastpellets, gummigranulat eller slipmedel/skrubbmaterial i skönhetsprodukter, rengöringsprodukter och läkemedel. Sekundär mikroplast tillverkas oavsiktligt. Den bildas när plastföremål slits och plastpartiklar frigörs, till exempel under textiltvätten eller vid slitage av bildäck. Sekundär mikroplast kan också bildas när vi inte återanvänder/återvinner plasten som då blir skräp och successivt bryts ned till mindre och mindre beståndsdelar. 18

302 Miljöeffekter Plast representerar en fara för människors hälsa, miljö och klimat. Plast innehåller additiv som ger plasten vissa specifika egenskaper. Många additiv såsom ftalater och bisfenoler anses som skadliga och klassas som mutagena, cancerogena, hormonstörande, reproduktionstoxiska, giftiga för vattenlevande organismer och har skadliga långtidseffekter i miljön. Människors exponering för dessa ämnen sker under tillverkningsprocessen men även i den efterföljande användningen. Exponering sker genom att andas in, äta och/eller beröring. Exponering är speciellt hög i inomhusmiljöer. Några exempel på hälsoproblem som har identifierats till följd av den ökande exponeringen till plast är hormonrelaterade cancer, neurologiska-, reproduktions- och immunologiska störningar, astma och allergier, samt diabetes och övervikt. Nedskräpning påverkar djur- och växtliv. På individnivån kan plast ha direkta dödliga effekter på djur. Djur i marina miljöer kan fastna i plastskräp och skadas eller drunkna, vilket är särskilt vanligt i borttappade fiskeredskap. Det händer också att djuren misstar plastföremål för foder, vilket kan blockera deras tarmar och leda till att de svälter ihjäl eller förgiftas. Plast i marina miljöer kan även fungera som en spridningsväg för invasiva främmande arter. Plastens klimatpåverkan sker vid två tillfällen; vid tillverkningen och vid återvinningen. Plasttillverkningen ger upphov till klimatpåverkan beroende på vilken och hur mycket råvara som används samt vilket energislag som används under själva processen. Plast som inte sorteras ut eller inte går att återvinna förbränns. Detta släpper ut koldioxid och bidrar till växthuseffekten. 19

303

304 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2018:274 Godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, Lilla Edessa AB (UF/2018:274) Beslut Utbildningsnämnden godkänner och beviljar Lilla Edessa AB rätt till bidrag för 42 barn på Tomtbergavägen 12 i Norsborg. Sammanfattning Lilla Edessa AB inkom 14 september 2018 med en komplett ansökan om godkännande för fristående förskola. Huvudmannen planerar att öppna en förskola på Tomtbergavägen 12 i Norsborg. Lilla Edessa AB ansöker om godkännande för 42 platser för barn i åldrarna 1-5 år. Förvaltningen har utrett ansökan i enlighet med kommunens riktlinjer för godkännande av fristående förskola. Förvaltningens bedömning är att huvudmannen för Lilla Edessa har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet utifrån kraven i styrdokumenten och att verksamheten skulle påverka befintliga kommunala förskoleverksamheter i liten utsträckning. Förvaltningen föreslår därför att huvudmannens ansökan om godkännande ska beviljas.

305 Utbildningsförvaltningen Specialiststöd TJÄNSTESKRIVELSE [4] UF/2018:274 Referens Karin Josefsson Mottagare Utbildningsnämnden Lilla Edessa - godkännande och rätt till bidrag till fristående förskola (UF/2018:274) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner och beviljar Lilla Edessa AB rätt till bidrag för 42 barn på Tomtbergavägen 12 i Norsborg. Sammanfattning Lilla Edessa AB inkom 14 september 2018 med en komplett ansökan om godkännande för fristående förskola. Huvudmannen planerar att öppna en förskola på Tomtbergavägen 12 i Norsborg. Lilla Edessa AB ansöker om godkännande för 42 platser för barn i åldrarna 1-5 år. Förvaltningen har utrett ansökan i enlighet med kommunens riktlinjer för godkännande av fristående förskola. Förvaltningens bedömning är att huvudmannen för Lilla Edessa har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet utifrån kraven i styrdokumenten och att verksamheten skulle påverka befintliga kommunala förskoleverksamheter i liten utsträckning. Förvaltningen föreslår därför att huvudmannens ansökan om godkännande ska beviljas. Beskrivning av ärendet Lilla Edessa inkom 14 september 2018 med en komplett ansökan om godkännande för fristående förskola. Förvaltningen har utrett ansökan i enlighet med kommunens riktlinjer för godkännande av fristående förskola. Huvudmannen ansökte om godkännande genom att fylla i anvisad ansökningsblankett. Ansökningsblanketten innehåller en checklista över handlingar som ska bifogas för att ansökan ska anses vara komplett. När en komplett ansökan inkommit till förvaltningen genomfördes en intervju med företrädare för huvudmannen där de fick beskriva verksamheten och förtydliga vissa delar i sin ansökan. Därefter gjordes ett besök i lokalen för att kontrollera att den var ändamålsenlig för den verksamhet som ska bedrivas. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post karin.josefsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb