F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N. Stockholm, december 2009 BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM

Transkript

1 F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM Stockholm, december 2009 Box 3605, Stockholm,

2 Färgundersökning: Kjellbergska huset, tillhörande Musikaliska Akademien, Nybrokajen 13 Beställare: Enrico Manfredi, Statens Fastighetsverk Byggnadsantikvarie: Ingvar Hedenrud Utfört av: Konservator Nils Ahlner, Monika Hejja, Stockholms Målerikonservering AB Foto på omslaget: Framskrapad referensyta i trapphuset

3 Detta är en kortfattad redovisning av de fynd som gjorts i samband med färgundersökningen utförd i Kjellbergska husets entré och trapphus, tillhörande Musikaliska Akademien, hösten Det äldsta måleri som återfunnits på väggarna utgörs av en streckdekor och schablonmönster i mörka, dämpade kulörer där olika nyanser av brunt, grönt och orange/rött dominerar. Detta måleri torde härröra från åren kring byggnadens uppförande, dvs Då denna fas ter sig mest intressant vid en eventuell rekonstruktion är det också den som kommit att bejakas i följande rapport. Det är i stort sett samma kulörer och mönster som upprepas på samtliga väggytor. Genomgående tycks gälla att den återfunna dekoren fungerar som ramar åt stora väggfält vilka i sig är odekorerade, monokromt bemålade i en brun kulör. Figur 1 visar en representativ provyta framtagen vid trappans fot. I bilden ses dekoren i hörnet av ett väggfält. Den består av streck av olika tjocklek, en bredare blommönstrad schablonbård i rött samt en brun, sockellistimiterande rand närmast golvet. Väggen längsmed trappan tros ha prytts av ett enda stort väggfält. Entréhallens väggar är däremot uppdelade i flera fält med omramningar, vilka mäter ca 250 cm i bredd. I entréhallen intill innerdörren hittades även en bredare röd schablonbård bredvid streckdekoren (se fig. 2). För att få en bättre helhetsbild av hur väggfälten komponerats se fig. 5, 6 och 7. De olika fälten och linjernas NCS-koder har noterats (se fig. 1, 2, 3 och 4). Observera att NCS-koderna enbart bör betraktas som övergripande riktlinjer snarare än absoluta fakta. Detta eftersom bestämning av kulörer i samband med en färgundersökning bl.a. är avhängigt ljusstyrkan och ljustemperaturen på plats samt avläsarens subjektiva upplevelse av färgtoner. Inför en eventuell rekonstruktion föreslås att målarna gör uppstrykningsprover jämte de framskrapade provytorna från undersökningen, för att uppnå större träffsäkerhet avseende kulör. På trappans vangstycken samt räckesståndarna återfanns totalt åtta avslutade färgskikt. Ursprungligen tros dessa ytor ha varit monokromt målade i en mörkgrå kulör (se fig. 3). På plats har de olika framskrapade färgskikten numrerats och det grå färgskikt som här åsyftas har på räckesståndarna fått beteckningen 8B. På trappstegens undersidor återfanns en dämpad ljusare grågrön kulör som möjligen kan vara ursprunglig (se fig. 4). På dessa ytor är dock antalet färgskikt betydligt färre än på vangstyckena och räckesståndarna, och det finns således en risk att äldre färgskikt i något skede skrapats ned. De dekorativa blomsterknoppar (se fig. 3) som finns i trapphuset tak på entréplan och en trappa upp har sannolikt varit försilvrade mot en grå botten, av samma kulör som räckesståndarna. Huruvida denna försilvring hör samman med den ursprungliga fasen är inte säkerställt, men det är möjligt att man velat lyfta fram dekorelement, såsom knopparna, genom att ge dem en annan kulör än omgivande ytor.

4 Att kartlägga innertakens ursprungliga färgsättning har varit en svår uppgift. På innertaket i entrén återfanns en monokrom, mörkbrun ytbehandling. Det bedöms dock som något osannolikt att denna skulle vara original. Något dekormåleri har nämligen inte kunnat observeras, vilket ter sig något märkligt då entréns övriga ytor är mycket rikt dekorerade. Sannolikt har även taket burit någon form av streckdekor. Detsamma tycks gälla för innertaket en trappa upp. Det äldsta färgskikt som återfunnits på denna yta är ett dekorbefriat, ljusgult måleri (~ S Y10R). Trots åtskilliga försök att skrapa genom putsen, för att avslöja en eventuell överputsad dekor, har inga ytterligare fynd gjorts. Det är möjligt att originalmåleriet i något skede varit i dålig kondition och således skrapats ner/tvättats bort inför ommålning. Den välvda väggytan till höger en trappa upp (se fig. 4) bär inga spår av den typ av streckdekor som återfinns på trapphusets övriga väggar. Istället tycks det som att hela denna vägg putsats upp sekundärt med den följd att räckesståndarna och handledaren som lett upp till andra våningen idag döljs. Vid friläggning av en bit av den putsade ytan blottas åter trappans järnkonstruktion. Som en parentes kan inflikas att det återfunna dekormönstret och kulörerna i Akademiens trapphus stämmer mycket väl överens med trapphuset i Stuckatörens hus på David Bagares gata; en samtida byggnad. Kanske går det att, genom studiet av Stuckatörens hus, bilda sig en uppfattning om hur akademiens innertak en gång varit dekorerat. Se foto och rekonstruktionsritningar nedan

5 Fig. 1. Provyta vid trappans fot. Fig. 2. Schablonbård vid entréhallens innerdörr.

6 Fig. 3. Detaljbilder från trapphuset. Fig. 4. Trappans undersida. Nedan följer tre rekonstruktionsskisser vilka syftar till att ge läsaren en bild av hur dekoren är disponerad på väggytorna. Bilderna till vänster visar vilken/vilka väggytor som åsyftas.

7 Fig. 5. Dekoren på väggen till höger, bakom innerdörren, från entrén sett. Motstående vägg torde vara sekundär. Fig. 6. Dekoren på väggarna närmast ytterdörren. Längst till höger ses den röda schablonbård som även återfinns i fig. 2. Fig. 7. Dekoren på väggarna i trapphuset på entréplan och en trappa upp.