Giltighetstid: tills vidare

Transkript

1 1 (16) Utfärdad: Träder i kraft: Rättsgrund: 75 järnvägslagen (304/2011) Giltighetstid: tills vidare Genomförd EU-lagstiftning: Komissionens direktiv 2014/88/EU om Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG om ändring av bilaga I i fråga om gemensamma säkerhetsindikatorer och gemensamma metoder för beräkning av olyckskostnader Ändringsuppgifter: Upphäver föreskriften om säkerhetsrapporter från järnvägsoperatörer och bannätsförvaltare(trafi/7531/ /2013) Säkerhetsrapporter från järnvägsoperatörer och bannätsförvaltare INNEHÅLL 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE INNEHÅLLET I SÄKERHETSRAPPORTEN Inledning Järnvägssäkerhetens utveckling Uppnående av säkerhetsmålen Resultat av egenkontrollen Riskhantering Respons på Olycksutredningscentralens säkerhetsrekommendationer Beredskap Övriga observationer Källor och bilagor DEFINITIONER Definitioner i anslutning till olyckor Definitioner avseende farligt gods Definitioner av riskfaktorer Definitioner och metoder för beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av olyckor Definitioner av infrastrukturens tekniska säkerhet och dess genomförande Definitioner av måttenheter ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER... 9 BILAGA 1 SÄKERHETSINDIKATORTABELL Trafiksäkerhetsverket PB 320, Helsingfors tfn , fax FO-nummer

2 2 (16) 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE Denna föreskrift tillämpas på den säkerhetsrapport från järnvägsoperatörer och bannätsförvaltare som avses i 41 i järnvägslagen. 2 INNEHÅLLET I SÄKERHETSRAPPORTEN Säkerhetsrapporten från järnvägsoperatörer och bannätsförvaltare innehåller följande kapitel: 1. Inledning 2. Järnvägssäkerhetens utveckling 3. Uppnående av säkerhetsmålen 4. Resultat av egenkontrollen 5. Riskhantering 6. Respons på Olycksutredningscentralens säkerhetsrekommendationer 7. Beredskap 8. Övriga observationer 9. Källor och bilagor Bilagor (tabell över säkerhetsindikatorer och efter behov andra bilagor). Säkerhetsrapporten ska innehålla minst en beskrivning av de frågor som definieras i detta kapitel. 2.1 Inledning Kapitlet Inledning ska innehålla minst följande delar: - kort sammanfattning av information som saknas samt problem som eventuellt uppkommit vid informationsinsamlingen, - en beskrivning av verksamhetsmiljön och verksamheten - eventuella förändringar i verksamheten och dess omgivning, inklusive förändringar i organisationen - allmän utveckling av säkerheten och beredskapen, o en kortfattad beskrivning av de allvarligaste olyckorna, o långsiktiga förändringar i järnvägssäkerheten som observerats av järnvägsoperatörer eller bannätsförvaltare. o En kortfattad beskrivning av de mest betydande händelserna som hänför sig till den beredskap som avses i 81 i järnvägslagen 2.2 Järnvägssäkerhetens utveckling Kapitlet Järnvägssäkerhetens utveckling ska innehålla en beskrivning av åtgärder som vidtagits för att bekräfta och förbättra säkerheten. Säkerhetsrapporten ska dessutom innehålla en beskrivning av de åtgärder som vidtagits till följd av olyckor och tillbud i syfte att förbättra säkerheten och undvika motsvarande olyckor. En förteckning över dessa ska sammanställas enligt tabellmallen nedan.

3 3 (16) Olyckor/tillbud som lett till att åtgärder vidtagits Säkerhetsåtgärd Datum Ort Beskrivning av händelsen Om grunden för säkerhetsåtgärden är någon annan än en olycka eller ett tillbud, ska en separat beskrivning av händelsen sammanställas och den aktuella informationen införas i en tabell enligt mallen nedan. Säkerhetsåtgärd Grunden för åtgärden Detta kapitel ska dessutom innehålla en beskrivning av de nya åtgärder eller system som förbättrar säkerheten. Redovisningsårets säkerhetsindikatorvärden ska anges i samma form som tabellen i bilaga 1 eller motsvarande tabell som innehåller säkerhetsindikatorvärdena för aktören. Säkerhetsrapporten ska dessutom innehålla en utredning av faktorer som eventuellt påverkar indikatoruppgifternas tillförlitlighet. 2.3 Uppnående av säkerhetsmålen I kapitlet Uppnående av säkerhetsmålen ska följande saker beskrivas: - organisationens säkerhetsmål, - åtgärder som inom organisationen har vidtagits i syfte att uppnå organisationens säkerhetsmål - hur man lyckades med att uppnå säkerhetsmålen. Om organisationens säkerhetsmål inte uppnåddes, ska järnvägsoperatören och bannätsförvaltaren beskriva vilka åtgärder som vidtas för att målen lättare ska kunna nås. 2.4 Resultat av egenkontrollen Kapitlet Resultat av egenkontrollen ska innehålla en beskrivning av den interna utvärderingen (auditeringen) av säkerheten, inspektionerna av säkerhetsledningssystemen samt övriga interna säkerhetskontroller och inspektioner. Järnvägsoperatören och bannätsförvaltaren ska i beskrivningen inkludera följande uppgifter: - planerade prioriteringar i egenkontrollen, - objekt för egenkontroll som har genomförts, - resultat av egenkontrollen,

4 4 (16) - åtgärder som utifrån resultaten av egenkontrollen vidtagits i syfte att utveckla säkerheten och säkerhetsledningen - resultat av utvärderingen av de genomförda åtgärdernas effektivitet. 2.5 Riskhantering I kapitlet Riskhantering ska järnvägsoperatören och bannätsförvaltaren ge en kortfattad beskrivning av de riskanalyser som har gjorts inom organisationen och som grundar sig på det riskhanteringsförfarande som beskrivs i aktörens säkerhetsledningssystem och av de riskanalyser som grundar sig på kommissionens förordning (EG) Nr 352/2009 om antagande av en gemensam säkerhetsmetod 1 eller från och med 21 maj 2015 de riskanalyser som baserar sig på förordningen (EU) Nr 402/ samt betydande observationer som har gjorts i dessa. Ytterligare ska erfarenheterna av den ovan nämnda förordningen rapporteras. 2.6 Respons på Olycksutredningscentralens säkerhetsrekommendationer Kapitlet Respons på Olycksutredningscentralens säkerhetsrekommendationer ska innehålla en beskrivning av hur aktören har svarat på de säkerhetsrekommendationer för verksamheten som lämnades öppna eller inte genomfördes. 2.7 Beredskap I detta kapitel ska det ingå en redogörelse för åtgärder som vidtagits och tillvägagångssätt som tillämpats i syfte att genomföra och förbättra den beredskap som avses i 81 i järnvägslagen. I säkerhetsrapporten ska dessutom presenteras en sammanställning av händelser som inträffade föregående år och som hänför sig till beredskapen. Eftersom det ovan nämnda kan innehålla sekretessbelagda uppgifter enligt 24 1 mom. punkt 8 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), kan de ges i en separat bilaga, som klassificeras säkerhetsklass III (Konfidentiell). Bilagan är inte en offentlig handling. 2.8 Övriga observationer Kapitlet Övriga observationer ska innehålla en beskrivning av de observationer i anslutning till järnvägssäkerheten som inte har lagts fram i de övriga kapitlen i säkerhetsrapporten. 2.9 Källor och bilagor I delen Bilagor och källor ska det eventuella källmaterial som använts vid sammanställningen av rapporten och bilagorna till rapporten specificeras. 3 DEFINITIONER 3.1 Definitioner i anslutning till olyckor 1 Kommissionens förordning (EG) nr 352/2009 av den 24 april 2009 om antagande av en gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning som avses i artikel 6.3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG 2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) Nr 402/2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskbedömning och om upphävande av förordningen (EG) Nr 352/2009

5 5 (16) Med personer som olovligen vistas på området avses alla personer som utan tillstånd vistas på järnvägsområdet, med undantag för plankorsningstrafikanter..med "Tåg" avses ett eller flera järnvägsfordon som dras av ett eller flera lokomotiv eller rälsbussar, eller en rälsbuss som framförs ensam under ett bestämt nummer eller en särskild beteckning från en fast utgångspunkt till en fast slutpunkt a. Med tågkollisioner med hinder inom det fria rummet" avses frontalkollision, mellan delar av olika tåg eller mellan tåg och fasta eller på spåren rullande föremål (förutom vid plankorsningar om föremålet härrör från ett korsande fordon eller andra korsande trafikanter), även kollisioner med släpkontaktledning. Med kollision med rullande rangerenheter avses sammanstötningar, påkörningar bakifrån eller sidokollisioner mellan ett tåg och en del av ett annat tåg eller del av en materielenhet eller rangerenhet. Med "omkomna (dödsfall)" avses varje person som till följd av en olycka omedelbart avlider eller avlider inom 30 dagar (med undantag för självmord). Med "Olyckor med allvarliga trafikstörningar som följd" avses en situation då tågtrafiken på en huvudjärnvägslinje upphör i minst sex timmar. Med "personolyckor som orsakas av rullande materiel i rörelse" avses olyckor där en eller flera personer blir skadade av antingen ett järnvägsfordon eller ett föremål som är fogat till eller har lossnat från fordonet. Dessa omfattar personer som ramlar av järnvägsfordon, liksom personer som faller eller skadas av lösa föremål när de reser med fordonen. Med "bränder i rullande materiel" avses bränder och explosioner som inträffar i järnvägsfordon (även i lasten) när fordonen färdas mellan avgångsstationen och slutstationen, även när de står stilla på avgångsstationen, slutstationen eller däremellan, samt vid omrangering. Med "passagerare" avses alla personer förutom tågpersonal som reser med ett järnvägsfordon. I olycksstatistiken ingår även passagerare som försöker stiga på eller av ett tåg i rörelse. Med "omfattande skador på varor, spår, andra installationer eller miljön" avses skador som orsakar kostnader till ett belopp av minst EUR. Med "allvarlig olycka" avses varje olycka där minst ett spårbundet fordon i rörelse är inblandat och där minst en person omkommer eller skadas allvarligt, eller en olycka som leder till stora skador på varor, spår, andra installationer eller miljön eller allvarliga trafikstörningar. Olyckor i verkstäder, lagerhallar och depåer omfattas ej. Med annan person som befinner sig på perrongen avses en person på järnvägsperrongen som inte betecknats som "resenär", "anställd eller entreprenör, plankorsningstrafikant, annan person som befinner sig annanstans än på perrongen eller "person som olovligen vistas på området". "Med annan person som befinner sig annanstans än på perrongen" avses en person som befinner sig annanstans än på järnvägsperrongen och som inte betecknats som "resenär", "anställd eller entreprenör, plankorsningstrafikant, annan person som befinner sig på perrongen eller person som olovligen vistas på området.

6 6 (16) Med "andra typer (av olyckor)" avses alla andra olyckor än kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon, ett tågs kollision med ett hinder inom ett öppet område, tågurspårningar, plankorsningsolyckor, personolyckor som orsakas av rullande materiel i rörelse eller bränder i rullande materiel. Med olycka avses en oönskad eller oavsiktlig plötslig händelse eller en följd av sådana händelser som får skadliga följder. Olyckor delas in i följande klasser: kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon, ett tågs kollision med ett hinder inom ett öppet område, urspårningar, plankorsningsolyckor, personolyckor som orsakas av rullande materiel i rörelse, bränder i rullande materiel eller andra olyckor. Med huvudjärnvägslinje avses bannätsförvaltarens viktigaste järnvägsbanor. Med tågurspårning avses varje fall då minst ett av tågets hjul lämnar spåret. Med plankorsningstrafikanter avses alla personer som använder en plankorsning för att korsa järnvägslinjen med hjälp av ett transportmedel eller till fots. Med plankorsningsolycka avses olyckor vid en plankorsning mellan minst ett järnvägsfordon och ett eller flera korsande fordon, andra plankorsningstrafikanter såsom fotgängare eller andra föremål som tillfälligt befinner sig på eller nära spåret och som fallit från fordon eller trafikanter som har korsat banan. Med anställda eller underleverantörer" avses alla personer vars anställning har anknytning till järnvägen och som arbetar när olyckan sker. Här ingår även underleverantörers personal, självständiga yrkesutövare i avtalsförhållande, tågpersonal samt personer som hanterar rullande materiel och infrastrukturanläggningar. Med personskador (allvarligt skadad person) avses varje skadad person som till följd av en olycka vårdats på sjukhus i mer än ett dygn (med undantag för självmordsförsök). 3.2 Definitioner avseende farligt gods Med farligt gods avses de ämnen och varor som enligt RID inte får transporteras, eller som endast får transporteras på de villkor som anges däri. Med olycka i samband med transport av farligt gods avses varje olycka eller incident som ska rapporteras enligt avdelning i RID 3 /ADR- bestämmelserna. 3.3 Definitioner av riskfaktorer Med rälsbrott avses räls som är delad i två eller fler delar eller räls från vilken en metallbit har lossnat, vilket efterlämnar ett hål på körytan som är mer än 50 mm långt och 10 mm djupt. 3 RID, förordningar om internationell transport av farligt gods på järnväg, antagna genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar

7 7 (16) Med hjulbrott på rörligt fordon avses brott som påverkar väsentliga delar av hjulet och som därmed ger upphov till en olycksrisk (risk för urspårning eller kollision). Med axelbrott på rörligt fordon avses brott som påverkar axeln och som därmed ger upphov till en olycksrisk (risk för urspårning eller kollision). Med att passera röd stoppsignal och orsaka fara för trafik på samma spår eller spåret bredvid avses varje tillfälle då någon del av ett tåg kör längre än trafikledningen tillåter och därmed orsakar fara för trafik på samma spår eller spåret bredvid. Med att passera röd stoppsignal utan att orsaka fara för trafik på samma spår eller spåret bredvid avses varje tillfälle då någon del av ett tåg kör längre än trafikledningen tillåter, men inte orsakar fara för trafik på samma spår eller spåret bredvid. Punkterna ovan som behandlar tillfällen då röd stoppsignal passeras och avser körning som bryter mot trafikledningens tillstånd, innebär underlåtenhet att rätta sig efter: stoppsignal som genom ljus eller form signalerar fara, på linjer där automatisk tågkontroll (ATP) inte är i bruk, genom ATP förmedlad stoppinformation (av säkerhetsskäl angiven slutpunkt), en viss punkt som i enlighet med föreskrifterna meddelats muntligen eller skriftligen (till exempel tågvägens slutpunkt), stopptecken eller handtecken. Detta omfattar inte fall där fordon utan dragenhet eller obemannade tåg passerar en stoppsignal. Här ingår inte heller fall där stoppsignalen inte har aktiverats i så god tid att föraren skulle få tåget att stanna före stoppsignalen. Med att spåret ger efter på grund av en solkurva eller annan plötslig spårgeometrisk förändring avses sådana fel i spårets sträckning och spårgeometri som förutsätter att spåret stängs för trafik eller att den högsta tillåtna hastigheten omedelbart begränsas. Med signalfel avses varje signalfel (antingen på infrastruktur eller rullande materiel) som ger upphov till en mindre restriktiv signal än vad som krävs. 3.4 Definitioner och metoder för beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av olyckor Med kostnader för skador på rullande materiel eller infrastruktur avses kostnader för att tillhandahålla ny rullande materiel eller infrastruktur, med samma funktion och tekniska parametrar som de som inte går att reparera, och kostnader för att återställa rullande materiel eller infrastruktur, som enligt idkarna av järnvägstrafik och bannätsförvaltarna går att reparera så att de försätts i det skick de befann sig i före olyckan. Här ingår också kostnader för hyra av rullande materiel varmed skadade fordon måste ersättas. Med förseningsminuter avses de förseningsminuter som drabbar tågen på grund av allvarliga olyckor. på ändstationen uppmätta faktiska förseningar på de järnvägslinjer där olyckan inträffade, faktiska förseningar eller, om dessa inte kan anges, uppskattade förseningar på andra linjer som påverkas av olyckan.

8 8 (16) Med kostnad för miljöskador avses kostnader som orsakas av att det skadade området återställs i det skick det befann sig i innan olyckan inträffade, dvs. skador som järnvägsoperatören och bannätsförvaltaren ska ersätta och som uppskattas utifrån deras erfarenhet. 3.5 Definitioner av infrastrukturens tekniska säkerhet och dess genomförande. Med automatisk tågkontroll (ATP) avses ett system som genomdriver iakttagande av signaler och hastighetsbegränsningar genom hastighetsövervakning, inklusive automatiskt stopp vid signaler. Med övergång avses en allmän eller privat väg, gata eller landsväg, även gång- och cykelstigar, eller annan väg som är till för människor, djur, fordon eller maskiner. Med plankorsning avses en korsning på samma nivå mellan järnvägen och en övergång, erkänd av bannätsförvaltaren och tillgänglig för offentliga och privata användare. Övergångar mellan perronger på stationer omfattas ej, och inte heller de övergångar över spår som endast får användas av anställda. Med "väg" avses i järnvägsolycksstatistiken alla offentliga och privata vägar, gator och motorvägar inklusive gångbanor och cykelvägar i deras omedelbara närhet. Medplankorsning med passiva skyddsanordningar avses en plankorsning utan någon form av varningssystem och/eller skydd som aktiveras när det inte är säkert för trafikanter att ta sig över korsningen. Med plankorsning med aktiva skyddsanordningar avses en plankorsning där användarna skyddas från eller varnas för ankommande tåg genom att skyddsanordningar aktiveras när det inte är säkert för användarna att ta sig över korsningen. Skydd i form av fysiska hinder: halva eller hela bommar, grindar. Varning genom fast utrustning vid plankorsningar: optiska skyddsanordningar: ljussignaler, auditiva skyddsanordningar: klockor, signaler, sirener m.m., Plankorsningar med aktiva skyddsanordningar klassificeras enligt följande: a) Med plankorsning med manuell koppling avses en plankorsning där bommar och portar eller akustiska signaler och ljusvarningssignaler aktiveras av en järnvägsanställd. b) Med automatisk ljud- och/eller ljusvarningsanordning avses en plankorsning där en akustisk och/eller enljusvarningssignavarningssignal aktiveras av det ankommande tåget c) Automatiska bommar: plankorsning där korsningens bommar aktiveras av tågets ankomst. Till dessa hänförs plankorsningar försedda med såväl bommar som ljud- och /eller ljusvarningsanordning. d) Övervakning av hinderfrihet i plankorsning: avser en signal eller annat tågskyddssystem som tillåter ett tåg att passera endast när plankorsningen är stängd för korsande vägtrafik och hinderfri.

9 9 (16) 3.6 Definitioner av måttenheter Med tågkilometer avses en måttenhet som anger att ett tåg tillryggalagt en sträcka som mäter en kilometer. Den sträcka som används ska om möjligt vara den sträcka som faktiskt tillryggalagts, annars ska järnvägsnätets standardavstånd mellan avgångsstation och slutstation användas. Med passagerarkilometer avses en måttenhet som anger att en passagerare per järnväg transporterats en kilometer. Med spårkilometer avses längden mätt i kilometer på järnvägsnätet. Alla spår i en flerspårig järnvägslinje ska räknas. Med linjekilometer avses längden mätt i kilometer på järnvägsnätet. För flerspåriga järnvägslinjer ska endast avståndet mellan avgångsstationen och slutstationen räknas. 4 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Denna föreskrift tillämpas på säkerhetsrapporter från bannätsförvaltaren och järnvägsoperatören. Då bannätsförvaltaren eller järnvägsoperatören får sitt första säkerhetstillstånd eller säkerhetsintyg, tillämpas denna föreskrift på säkerhetsrapporter för de kalenderår som följer på det år då det första säkerhetstillståndet eller säkerhetsintyget beviljades. Järnvägsoperatörerna och bannätsförvaltarna kan vid behov rapportera om säkerhetsindikatorerna för 2014 genom att använda säkerhetsindikatorerna i den bestämmelse (TRAFI/7531/ /2013) som upphävs med denna föreskrift. Tuomas Routa överdirektör Ville Vainiomäki specialsakkunnig

10 10 (16) BILAGA 1 SÄKERHETSINDIKATORTABELL Bannätsförvaltaren och järnvägsoperatören ska fylla i säkerhetsindikatordata om sin verksamhet i kolumnen längst till höger. Punkt 1 ska alltid fyllas i. Punkterna 2 6, 8 och 9 ska fyllas i till den del sådana händelser förekommit. Därtill ska punkt 7 Indikatorer för infrastrukturens tekniska säkerhet fyllas i av bannätsförvaltare. Myndighetens datakod Databeskrivning Dataform Fyll i indikatorsiffrorna i fälten nedan 1. Rapporteringsuppgifter RO Den rapporterande organisationens namn YY Rapporteringsår åååå 2.1. Sammanlagt allvarliga olyckor, uppdelat på följande typer av olyckor N011 Kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon N012 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet N02 Urspårningar av tåg N03 N031 N032 N033 N034 N035 N04 Plankorsningsolyckor sammanlagt Antal plankorsningsolyckor i plankorsningar med passiva skyddsanordningar Antal plankorsningsolyckor där skydd och varningssignaler mot vägen aktiveras manuellt Antal plankorsningsolyckor där akustiska signaler och/eller ljusvarningssignaler mot vägen aktiveras automatiskt Antal plankorsningsolyckor vid plankorsningar försedda med automatiska bommar Antal plankorsningsolyckor vid plankorsningar försedda med övervakning av fri plankorsning Personskadeolyckor i vilka rullande rörlig materiel varit N05 Bränder i rullande materiel Trafiksäkerhetsverket PB 320, Helsingfors tfn , fax FO-nummer

11 11 (16) N06 Övriga olyckor 2.2. Sammanlagt olyckor som omfattar transport av farligt gods, uppdelade i följande kategorier Olyckor i vilka minst ett järnvägsfordon som transporterar N19 farligt gods varit inblandat, utan att orsaka utsläpp av farligt gods N20 Olyckor i vilka minst ett järnvägsfordon som transporterar farligt gods och som orsakat utsläpp av farligt gods varit inblandat 3.1. Sammanlagt passagerare som skadats allvarligt i allvarliga olyckor, typ av olycka PS011 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. PS012 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet PS02 Urspårningar av tåg PS03 PS04 PS05 Bränder i rullande materiel PS06 Övriga olyckor 3.2. Sammanlagt anställda eller underleverantörer som skadats allvarligt i allvarliga olyckor, indelning enligt olyckstyp SS011 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. SS012 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet SS02 Urspårningar av tåg SS03 SS04 SS05 Bränder i rullande materiel SS06 Övriga olyckor 3.3. Sammanlagt personer som skadats allvarligt i allvarliga olyckor och som olovligen vistats på området, indelning i följande grupper enligt olyckstyp PS011 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. US012 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet

12 12 (16) US02 Urspårningar av tåg US03 US04 US05 Bränder i rullande materiel US06 Övriga olyckor 3.4. Sammanlagt andra personer på perrongen som skadats allvarligt i allvarliga olyckor, indelning enligt olyckstyp OSP01 1 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. OSP01 2 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet. OSP02 Urspårningar av tåg OSP03 OSP04 OSP05 Bränder i rullande materiel OSP06 Övriga olyckor 3.5. Sammanlagt andra personer annanstans än på perrongen som skadats allvarligt i allvarliga olyckor, indelning enligt olyckstyp OSE11 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. OSE12 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet. OSE2 Urspårningar av tåg OSE3 OSE4 OSE5 Bränder i rullande materiel OSE6 Övriga olyckor 4.1. Sammanlagt passagerare som omkommit i allvarliga olyckor, typ av olycka PK011 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. PK012 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet.

13 13 (16) PK02 Urspårningar av tåg PK03 PK04 PK05 Bränder i rullande materiel PK06 Övriga olyckor 4.2. Sammanlagt anställda eller underleverantörer som omkommit i allvarliga olyckor, indelning enligt olyckstyp. SK011 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. SK012 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet. SK02 Urspårningar av tåg SK03 SK04 SK05 Bränder i rullande materiel SK06 Övriga olyckor 4.3. Sammanlagt personer som olovligen befunnit sig på området och omkommit i allvarliga olyckor, indelning enligt olyckstyp UK011 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. UK012 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet. UK02 Urspårningar av tåg UK03 UK04 UK05 Bränder i rullande materiel UK06 Övriga olyckor 4.4. Sammanlagt andra personer på perrongen som omkommit i allvarliga olyckor, indelning enligt olyckstyp OKP01 1 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. OKP01 2 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet. OKP02 Urspårningar av tåg

14 14 (16) OKP03 OKP04 OKP05 Bränder i rullande materiel OKP06 Övriga olyckor 4.5. Sammanlagt andra personer annanstans än på perrongen som omkommit i allvarliga olyckor, indelning enligt olyckstyp OKE01 1 I kollisioner mellan tåg och järnvägsfordon. OKE01 2 Kollision mellan tåg och hinder inom det fria rummet. OKE02 Urspårningar av tåg OKE03 OKE04 OKE05 Bränder i rullande materiel OKE06 Övriga olyckor 5. Sammanlagt tillbud, uppdelat på följande typer I01 Sammanlagt rälsbrott I02 Spåret ger efter till följd av solkurvor och andra spårgeometriska plötsliga förändringar, sammanlagt I03 Sammanlagt signalfel I041 I042 Körning mot rött ljus (stoppsignal) och orsakande av fara för trafik på samma spår eller spåret bredvid Körning mot rött ljus (stoppsignal) utan att orsaka fara för trafik på samma spår eller spåret bredvid I05 Sammanlagt hjulbrott på rullande materiel i bruk I06 Sammanlagt axelbrott på rullande materiel i bruk 6. Indikatorer för beräkning av ekonomiska konsekvenser av allvarliga olyckor Konsekvenser av allvarliga olyckor C13 Kostnader för materialskador på rullande materiel eller infrastruktur

15 15 (16) C15 Försening av passagerartåg i minuter min C16 Försening av godståg i minuter min C17 Kostnader för miljöskador 7. Indikatorer för infrastrukturens tekniska säkerhet (gäller endast bannätsförvaltare) T01 Procentandel spår med automatisk tågkontroll (ATP) i drift % T02 Procentandel tågkilometer med ATP-system i drift % T03 T06 Sammanlagt plankorsningar (med eller utan aktiva skyddsanordningar) Sammanlagt plankorsningar med aktiva skyddsordningar som har T07 Automatisk ljud- och /eller ljusvarningssignal T08 Automatiska bommar T10 Övervakning av hinderfrihet i plankorsning T11 Bommar / portar / aktiva skyddsanordningar T14 Sammanlagt plankorsningar med passiva skyddsanordningar 8 Referensdata om trafik och infrastruktur R01 R02 R05 R06 R07 Sammanlagt tågkilometer Antal passagerarkilometer Antal passagerartågkilometer Antal godstågkilometer Frakttonkilometer sammanlagt R08 Antal linjekilometer (dubbelspåriga linjer räknas EN GÅNG) km miljoner tågkilometer miljoner passagerarkilometer miljoner tågkilometer miljoner tågkilometer miljoner tonkilometer

16 16 (16) R03 Antalbankilometer (dubbelspåriga linjer räknas TVÅ GÅNG- ER) km