GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Universitetsledningens kansli Marianne Öfverström Telnr. 03 I E-post marianne.ofverstrom@gu.se Dnr M 414/ 10 I / I Studentkårers verskamhetsområde Vid styrelsens sammanträde den 29 april 20 I O framf6rde studentföreträdarna önskemål om att frågan om möjligheten att fastställa regler avseende studentkårers verksamhetsområde behandlas i styrelsen. Bakgrunden är en önskan att söka undvika studentkårer m d alltför små ver amhetsområden. r Universitetsledningens kansli Vasaparken, Box 100, SE Göteborg , (fax) Styrelsesammanträde punkt 12

2 Styrelsen PM 1 (3) Universitetsledningens kansli Marianne Öfverström STUDENTKÅRERS VERKSAMHETSOMRÅDE Vid universitetsstyrelsens sammanträde den 29 april 2010 framförde studentföreträdarna önskemål om att styrelsen vid ett senare tillfälle bland annat skulle behandla frågan om att fastställa minimikrav för studentkårers verksamhetsområden. Inför styrelsens behandling av frågan har rektor framfört önskemål om en redogörelse över gällande författningsbestämmelser och Överklagandenämndens för högskolan avgöranden av principiell betydelse. Bestämmelser om studentkårer finns i högskolelagen (1992:1434) 4 kap och i studentkårsförordningen (2009:769). Utdrag ur högskolelagens 4 kap. 8 En högskola ska på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i (SFS 2009:766) 9 En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. (SFS 2009:766) 10 Verksamhetsområdet för en studentkår får inte täcka mer än en högskola och ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan. Lag (2009:766). 11 En studentkår ska vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. Lag (2009:766). 12 Alla studenter inom en studentkårs verksamhetsområde ska ha rätt att vara medlemmar i kåren, om de uppfyller de krav som ställs för medlemskap i en sådan sammanslutning som avses i 8. Den student som är medlem i studentkåren ska ha rösträtt vid val till studentkårens högsta beslutande organ. Lag (2009:766). 13 För en sammanslutning som avses i 8 ska det finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna ska ha antagits av sammanslutningens medlemmar. I stadgarna ska följande anges: 1. sammanslutningens ändamål och verksamhetsområde, 2. vilket som är det högsta beslutande organet och hur det utses, 3. hur beslut av det högsta beslutande organet och av styrelsen fattas och ges till känna, 4. hur inträde i och utträde ur sammanslutningen sker, 5. hur ansvarsfrihet för styrelsen beviljas, 6. hur stadgarna ändras, och 7. hur sammanslutningen upplöses. Lag (2009:766). 14 En studentkår ska föra ett register över sina medlemmar. Studentkåren ska årligen till högskolan redovisa sin verksamhet och hur många studenter som är medlemmar.

3 Styrelsen PM 2 (3) Universitetsledningens kansli Marianne Öfverström På begäran av högskolan ska studentkåren tillhandahålla högskolan sitt medlemsregister. Lag (2009:766). Utdrag ur studentkårsförordningen: 4 Ett beslut enligt 4 kap. 8 högskolelagen (1992:1434) ska gälla för tre år om inte annat följer av 5. I beslutet ska det anges vid vilken organisatorisk eller geografiskt avgränsad del eller vilka organisatoriska delar av högskolan sammanslutningen ges ställning som studentkår. 9 Om det inom ett av högskolans verksamhetsområden inte finns någon studentkår, ska högskolan bland studenterna inom området anordna direkta eller indirekta val av studentrepresentanter. Högskolan får meddela föreskrifter om hur val av studentrepresentanter enligt första stycket ska anordnas. Av studenterna framfört önskemål om att Göteborgs universitet ska besluta om minimikrav för studentkårs verksamhetsområde innebär beslut om en generell föreskrift. För att universitetet ska kunna utfärda föreskrifter krävs särskilt bemyndigande i författning. Universitet och högskolor ges i högskoleförfattningarna sådant bemyndigande för vissa närmare angivna frågor, t.ex. i högskoleförordningen 6 kap. 15 avseende kursplaner. Något bemyndigande för universitetet och högskolor att utfärda föreskrifter avseende studentkårer ges inte i gällande författningar annat än då det inom ett av högskolans verksamhetsområden inte finns någon studentkår. I en denna situation åligger det universitetet att anordna val av studentrepresentanter och universitetet bemyndigas att meddela föreskrifter om hur val av dessa ska anordnas (se ovanstående utdrag ur studentkårsförordningen 9 ). Göteborgs universitet måste således, med beaktande av alla relevanta faktorer, i varje enskilt fall ta ställning till om viss studentsammanslutning uppfyller författningskraven för att ges ställning som studentkår och inom vilket verksamhetsområde sådan ställning ska erhållas. Vid tillämpningen av författningsbestämmelserna har universitetet att söka vägledning i propositionen Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) och avgöranden av principiell betydelse från Överklagandenämnden för högskolan. I propositionen Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) uttalar regeringen bland annat följande: På sidan 31 anförs att en viss kårstruktur är nödvändig för att olika sammanslutningar som gör anspråk på att få ställning som studentkår ska kunna jämföras med varandra i fråga om medlemstal och därmed förmåga att representera studenterna. En utgångspunkt bör vara att varje utbildningsprogram och kurs inte kan ingå i verksamhetsområdet för fler än en studentkår. Det ska inte vara möjligt för en studentkår att ha ett verksamhetsområde som är större än ett universitet eller en högskola. Det är heller inte rimligt att mycket små sammanslutningar av studenter kan ges ställning som studentkår, eftersom en sådan ordning skulle kunna medföra att man får ett ohanterligt stort antal studentkårer vid vissa lärosäten. Verksamhetsområdet för en studentkår ska därför omfatta minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av universitetet eller högskolan. Vidare anförs på sidan 33 i propositionen att studentrepresentanter är till nytta inte bara för kårens medlemmar, utan för alla studenter vid lärosätet och dess verksamhet och att det mot denna bakgrund inte är befogat att sammankoppla rätten att utse studentrepresentanter med ett kvantitativt krav på ett minsta medlemsantal. En sammanslutning bör alltså kunna få ställning som studentkår och därmed rätt

4 Styrelsen PM 3 (3) Universitetsledningens kansli Marianne Öfverström att utse studentrepresentanter utan att en viss på förhand angiven andel av studenterna inom sammanslutningens verksamhetsområde är medlemmar i sammanslutningen. Vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde, bör det emellertid åligga universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. Denna bedömning bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter. Endast en sammanslutning kan alltså få ställning som studentkår inom ett angivet verksamhetsområde. Av Överklagandenämndens för högskolan avgöranden är ärende reg. nr av principiellt intresse. Här ges endast en kort sammanfattning av beslutet, men beslutet i sin helhet bifogas. Fyra studentsammanslutningar vid Stockholms universitet ansökte om ställning som studentkår. Sammanslutningen Stockholms universitets studentkår (SUS) ansökte med hela universitet som verksamhetsområde medan studentsammanslutningarna Socialhögskolans studentkår i Stockholm (SHSS), Studentkåren DISK (DISK) och Studentkåren vid JMK i Stockholm (JMK-S) ansökte med sin respektive institution som verksamhetsområde. Stockholms universitet avslog de tre senares ansökningar om ställning som studentkår och anförde som grund härför i huvudsak att det är av avgörande betydelse för universitetet att den studentsammanslutning som ges ställning som studentkår har uttryckt en vilja och en avsikt att samverka med universitetet även utanför sitt verksamhetsområde och att studentsammanslutningar med verksamhetsområde baserat på en institution inte är förenligt med syftet för en studentkår. Samtliga klaganden anger i sina överklaganden i allt väsentligt samma skäl för överklagandet. I huvudsak åberopas att de skäl som Stockholms universitet angivit för att avslå ansökningarna inte är förenliga med gällande författning. Överklagandenämnden för högskolan finner, efter en noggrann redogörelse över relevant lagstiftning och relevanta uttalanden i tidigare nämnd proposition, att studentsammanslutningarna i ärendet inte kan karaktäriseras som mycket små sammanslutningar utan uppfyller författningskraven på täcka en organisatoriskt avgränsad del av universitetet, att det i den konkurrenssituation som här är för handen är sammanslutningarnas medlemstal inom de aktuella institutionerna som ska avgöra vilken sammanslutning som ska ges ställning som studentkår för respektive verksamhetsområde. I ärendet framgår inte annat än att det är SHSS, DISK respektive JMK-S som, inom i respektive ansökan angivet verksamhetsområde, har det stora flertalet studenter som medlemmar. Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandena och beslutar att SHSS, DISK respektive JMK-S ges ställning som studentkår inom det verksamhetsområde var och en ansökt om. Härutöver beslutar överklagandenämnden att SUS ges ställning som studentkår inom övriga delar av Stockholms universitet. Denna promemoria har utarbetats i samråd med avdelningschefen Mats Edvardsson och juristen Kristina Ullgren.

5 Beslut (reg.nr ) - Överklagandenämnden för högskolan Page 1 of 6 Beslut (reg.nr ) Överklaganden från t re studentkårer av Stockholms universitets beslut att ge en studentkår ställ ning som studentkår. Överklagandenämnden har funnit att det är sammanslutningarnas medlemstal inom de aktuella institutionerna som ska avgöra vil ken sammanslutning som ska ges ställ ning som studentkår. Bakgrund Socialhögskolans studentkår i Stockholm (SHSS), Studentkåren DISK (DISK), Studentkåren vid JMK i Stockholm (JMK-S) och Stockholms universitets studentkår (SUS) ansökte hos Stockholms universitet om ställning som studentkår. Universitetet beslutade den 16 februari 2010 att avslå ansökningarna om ställning som studentkår från SH SS, DISK, JMK-S samt att bevilja ansökan från SUS om ställning som studentkår för perioden Universitetet anförde i beslutet bl.a. följande. De inkomna ansökningarna skiljer sig åt på väsentliga punkter. SUS ansöker om att få ställning som studentkår med hela universitetet som verksamhetsområde, de tre övriga sammanslutningarna söker ställning som studentkår med enbart sin respektive institution som verksamhetsområde. Detta innebär att det föreligger konkurrerande ansökningar för dessa tre verksamhetsområden. Enligt förarbetena till den nya lagstiftningen ska, vid konkurrerande ansökningar, den studentsammanslutning som bäst kan representera studenterna inom verksamhetsområdet ges ställning som studentkår (proposition 2008/09: 154 s. 33). Det är av stor vikt för Stockholms universitet att de studentsammanslutningar som erhåller ställning som studentkår har för avsikt att till fullo medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid universitetet. Många avgörande beslut i dessa frågor bereds och beslutas utanför respektive institution. Det är därför avgörande vid universitetets bedömning att de studentsammanslutningar som ansöker om ställning som studentkår framför en vilja och en avsikt att samverka med universitetet även utanför sitt verksamhetsområde. Ingen av de tre institutionsbaserade nuvarande studentkårerna har i sina ansökningar framfört någon vilja eller avsikt att framöver representera studenterna vid respektive institution på universitetet centralt, utan representationen avses att utföras endast på institutionsnivå. Då SUS i sin ansökan framför avsikten att representera samtliga studenter på universitetet på samtliga nivåer, måste den sammanslutningen anses bäst representera även studenterna inom de verksamhetsområden de övriga tre ansökningarna omfattar. Beträffande geografiskt och organisatoriskt avgränsat område vid bedömningen av ställning som studentkår vill universitetet anföra följande. I ansökningarna från SHSS, DISK samt JMK-S framhålls särskilt att den respektive institution dessa är knutna till är ett såväl organisatoriskt som geografiskt avgränsat område inom universitetet. Stockholms universitet har ca 80 andra institutioner och centra som på samma sätt är organisatoriskt avgränsade områden och ett flertal institutioner som dessutom är geografiskt avgränsade. Inom majoriteten av dessa institutioner är studenterna organiserade i sammanslutningar, t.ex. i form av studentråd och olika föreningar, för att möta behovet av ett mer ämnesnära engagemang. Att bevilja ställning som studentkår för dessa tre studentsammanslutningar kan, mot bakgrund av detta, öppna för fler ansökningar från institutionsbaserade studentsammanslutningar framöver. En sådan utveckling är på inget sätt önskvärd. Det är universitetets ståndpunkt att ett starkt studentinflytande och god samverkan mellan studentkår och universitet inte gynnas av institutionsbaserade studentkårer. Yrkande m.m. SHSS har överklagat universitetets beslut har anfört bl.a. följande. SHSS uppfyller till fullo de kriterier som anges i 4 kap 9-14 högskolelagen (1992: 1434). SHSS har en lång och välmeriterad verksamhet som med råge uppfyller lagstiftningens intentioner om god representationsförmåga. Universitetet har i ett gemensamt beslut med en gemensam motivering prövat ansökningar från tre befintliga studentkårer av olika karaktär, storlek och struktur. Beslutet har avsevärda rättsverkningar och de sökande ges inga individuella motiveringar. Detta innebär en betydande rättsosäkerhet och strider mot grundläggande svenska rättsprinciper. Universitetet har som grund för sitt avslagsbeslut anfört två mycket generellt hållna och allmänt resonerande skäl. Båda skälen är irrelevanta mot bakgrund av de författningsmässiga kriterier som a7be

6 Beslut (reg.nr ) - Överklagandenämnden för högskolan Page 2 of 6 ska tillämpas. Det första skälet som universitetet anger är frånvaron av explicita skrivningar i ansökan om "att framöver representera studenterna vid respektive institution på universitetet centralt" kan inte åberopas som avslagsgrund. En sådan vilja föreligger naturligtvis hos SHSS och är ett av fundamenten för hela den legala konstruktionen med en studentkår och dess delvis offentligrättsliga uppgifter. För närvarande engagerar sig SHSS i de tvärsektoriella utvecklingsfrågorna genom sin representant i fakultetsnämnden som aktivt deltar i utvecklingsfrågor för hela universitetet. SHSS bevakar idag universitetsstyrelsens arbete genom att delta i beredningen av frågor och vi anser oss därmed representerade av de studentrepresentanter som sitter i universitetsstyrelsen. Genom detta arbete anser SHSS sig kunna påverka och samarbeta med universitetet på central nivå. SHSS utsåg fram till september 1991 varje år en representant i universitetsstyrelsen. SHSS har både vilja och möjlighet att återigen utse en representant till universitetsstyrelsen om det anses nödvändigt. Dock har dagens tillsättningsprocess aldrig tidigare ifrågasatts av Stockholms universitet. Vidare har den studentkår som universitetsstyrelsen i sitt beslut givit ställning som studentkår för SHSS verksamhetsområde saknar medlemsbas i verksamhetsområdet i fråga. Dessutom saknar SUS en organisation av aktiva ideellt arbetande studenter inom verksamhetsområdet. I SUS ansökan om ställning som studentkår finns det heller ingen plan för hur dessa frågor ska lösas. SHSS är med sina studenter idag Stockholms sjunde största kår och har 100 procent av alla studenter inom verksamhetsområdet som medlemmar. Bedömningsgrunden bör enligt lagstiftningen vara att den studentsammanslutning som har högst medlemsantal och bäst förankring bland studenterna i verksamhetsområdet ges fortsatt ställning som studentkår. SHSS har idag förtroende, förmåga och beprövad erfarenhet att representera studenterna inom och utanför verksamhetsområdet. Allt detta i enlighet med grunderna för den nya lagstiftningen som dessa utvecklats i prop. 2008/09: 154 s.33, 56. Som andra skäl tar universitetet i sitt avslagsbeslut upp ett resonemang som leder fram till slutsatsen att en utveckling mot institutionsbaserade ansökningar per se "är på inget sätt önskvärd". Universitetsstyrelsen ser uppenbarligen framför sig ett scenario där ett bibehållande av kårstatusen för SHSS skulle bli praxisbildande och öppna vägen mot kårstatus för ett stort antal institutionsbaserade ämnesföreningar. Ett sådant hypotetiskt resonemang ter sig mycket främmande i ett förvaltningsbeslut som medför avsevärda rättsverkningar. Överklagandenämnden bör därför undanröja universitetets beslut samt bör förordna om fortsatt kårstatus för SHSS DISK har överklagat universitetets beslut och har anfört bl.a. följande. Stockholms universitets beslut att neka DISK fortsatt ställning som studentkår är svårförenligt med lagens syfte. Universitetet hävdar att den studentsammanslutning som avser representera samtliga studenter på samtliga nivåer, måste anses representera studenterna bäst. Om lagstiftaren avsett att en enda, övergripande studentkår per universitet vore det bästa för samtliga studenter så hade lagen utformats med en sådan begränsning. I universitetets information om hur ansökningar för att uppnå ställning som studentkår skulle utformas, hänvisades till "de nya bestämmelserna i högskolelagen och studentkårsförordningen". I beslutet att avslå DISKs ansökan anger Stockholms universitet dock följande skäl: "Det är därför avgörande vid universitetets bedömning att de studentsammanslutningar som ansöker om ställning som studentkår framför en vilja och en avsikt att samverka med universitetet även utanför sitt verksamhetsområde." Om ett uttryckligt framförande aven sådan avsikt var avgörande vid beslutsfattandet, borde universitetet ha angett detta på förhand. Att hänvisa till outtalade kriterier skapar en stor rättsosäkerhet. I4 kap. 8 högskolelagen (1992: 1434) anges att en högskola ska på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i DISK uppfyller de krav som ställs i 9-14 och ska enligt lagens mening ges ställning som studentkår. Det föreligger dock en konkurrenssituation då SUS har sökt ställning som studentkår även inom DISK:s verksamhetsområde. I propositionen 2008/09: 154 beskrivs hur en konkurrenssituation ska hanteras: "Vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde, bör det emellertid åligga universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. Denna bedömning bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter." "Om det inom samma verksamhetsområde finns fler än en studentsammanslutning och dessa konkurrerar om att få ställning som studentkår, bör den sammanslutning som har den bästa förankringen bland studenterna inom verksamhetsområdet, genom störst andel medlemmar inom området, anses vara den som bäst representerar studenterna." DISK representerar idag samtliga studenter inom det sökta verksamhetsområdet och har den största andelen medlemmar inom området. Värt att uppmärksamma är att redan innan DISK fick ställning som 0/beslut regnr a7be

7 Beslut 20 l (reg.nr ) - Överklagandenämnden för högskolan Page 3 of6 studentk r r 2007 hade föreningen rligen ca anslutna medlemmar, vilket ytterligare visar p dess goda förankring bland studenterna vid institutionen. Trots att detta lyfts fram i propositionen som den enskilt viktigaste faktorn, har universitetet i sitt beslut inte tagit n gon hänsyn till DISK:s förankring vid institutionen för data- och systemvetenskap. Universitetet anför istället att det är viktigt för en studentk r att till fullo medverka i utvecklingen av utbildningen. DISK h ller helt med i detta resonemang. Vidare hävdar Stockholms universitet att m nga beslut bereds och beslutas utanför varje institution. De centrala organen p verkar dock fler institutioner än Institutionen för data- och systemvetenskap. Det är därför inte avgörande att just studentk ren DISK bemannar dessa organ, utan snarare att det finns studentrepresentanter med ett brett studentperspektiv. SUS utser idag representanter till centrala beslutande och beredande organ vid Stockolms universitet. Genom regelbundna möten mellan ledningarna för samtliga studentk rer vid universitetet s väl som ärendespecifika kontakter mellan enskilda förtroendevalda, medverkar DISK i den centrala studiebevakningen. DISK anser att denna ansvarsfördelning fungerar mycket bra och ser inga skäl att ändra den. DISK gör därför inte anspr k p att utse representanter i centrala organ. Däremot har DISK alltid engagerat sig i den centrala studiebevakningen när det varit p kallat, och kommer självklart att fortsätta med det. JMK-S har överklagat universitetets beslut och har anfört bl.a. följande. JMK-S överklagar härmed universitetets beslut och yrkar att Överklagandenämnden undanröjer beslutet samt att JMK-S ansökan om fortsatt ställning som studentk r under perioden bifalls. JMK-S uppfyller till fullo de kriterier som anges i 4 kap högskolelagen (1992:1434). JMK-S har en verksamhet som med r ge uppfyller lagstiftningens intentioner om god representationsförm ga. Universitetet har som grund för sitt avslagsbeslut anfört tv generellt h llna allmänt resonerande skäl, b da enligt JMK-S uppfattning irrelevanta mot bakgrund av de författningsmässiga kriterier som ska tillämpas. Fr nvaron av explicita skrivningar i ansökan om "att framöver representera studenterna vid respektive institution p universitetet centralt" kan inte beropas som avslagsgrund. En s dan vilja föreligger naturligtvis hos JMK-S och är ett av fundamenten för hela den legala konstruktionen med en studentk r och dess delvis offentligrättsliga uppgifter. Om universitetet anser att detta särskilt borde ha utvecklats i ansökan som en avgörande grund för utg ngen i ärendet, borde universitetet vid beredningen av ansökningarna begärt in särskilda kompletteringar i denna del. Denna uppenbara brist i beredningen kan inte ligga JMK-S till last p det sätt som skett. JMK-S skulle gärna f möjlighet att ha representanter även utanför institutionen. N gon kritik mot JMK-S hittillsvarande engagemang i dessa fr gor aldrig framförts. Vidare saknar SUS medlemsbas i verksamhetsomr det i fr ga. Dessutom saknar SUS en organisation av aktiva ideellt arbetande studenter inom verksamhetsomr det. I SUS ansökan om ställning som studentk r finns det heller ingen plan för hur den studentk ren ska lösa dessa fr gor. JMK-S har idag 100 procent av alla studenter i verksamhetsomr det som medlemmar och ca 50, eller över 10 procent, av dessa studenter är ideellt arbetande för JMK-S. JMK-S först r därmed inte hur universitetet resonerar när det ger ställning som studentk r till en studentk r som inte har förm gan eller uttryckt viljan att representera studenterna lokalt inom verksamhetsomr det. D en god studiebevakning tar I ng tid och stora resurser att bygga upp, inte minst genom lokalt engagemang och förankring, kan JMK-S inte se det p annat sätt än att om JMK-S inte tilldelas fortsatt ställning som studentk r kommer verksamhetsomr dets studiebevakning ta skada. Bedömningsgrunden bör enligt lagstiftningens intentioner vara att den studentsammanslutning som har högst medlemsantal bland studenterna i verksamhetsomr det ges fortsatt ställning som studentk r. JMK-S har idag förtroende, förm ga och beprövad erfarenhet att representera studenterna. Allt detta i enlighet med grunderna för den nya lagstiftningen som dessa utvecklats i prop.2008j09: 154 s. 33 och 56. Avslutningsvis för universitetet i sitt avslagsbeslut ett resonemang som leder fram till slutsatsen att en utveckling mot institutionsbaserade ansökningar per se "är p inget sätt önskvärd". Universitetet ser uppenbarligen framför sig ett scenario där ett bibeh liande av k rstatusen för JMK-S skulle bli praxisbildande och öppna vägen mot k rstatus för ett stort antal institutionsbaserade ämnesföreningar. Ett s dant hypotetiskt resonemang ter sig mycket främmande i ett förvaltningsbeslut som medför avsevärda rättsverkningar. Dessutom leder terverkningarna av ett beslut utifr n detta resonemang till allvarlig ekonomisk och organisatorisk skada för JMK-S som organisation. Bedömningsgrunderna som ska tillämpas för den aktuella ansökan ska ske mot de individuella förutsättningarna för rättsobjektet i fr ga och enligt gällande författningsbestämmelser. Dessutom kan man fr ga sig varför det skulle vara n gon skillnad nu jämfört med innan k robligatoriets avskaffande. De anledningar som fanns tidigare till att JMK-S skulle f k rstatus har ej signifikant ändrats. Universitetet hade även kunna kräva att de studentk rer som ansökte om k rstatus m ste göra det för hela universitetets verksamhetsomr de, n got man ej gjort och som gör ovanst ende beslutsgrund än mer underlig. Stockholms universitet har i yttrande anfört bl.a. följande. En studentk r ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid lärosätet. Den eller de studentsammanslutningar som erh lier ställning som studentk r vid Stockholms universitet m ste ha kapacitet och förm ga att representera studenterna p alla niv er inom universitetet. Det är universitetets uppfattning att en ordning med studentk rer som täcker ett mindre verksamhetsomr de än en fakultet, vilket är den niv i organisationen som är den enda reglerade under styrelseniv n beträffande utbildningens a7be

8 Beslut (reg.nr ) - Överklagande nämnden för högskolan Page 4 of6 organisation, inte är i överensstämmelse med det uttalade syftet för en studentkårs verksamhet. Universitetsstyrelsens beslut utgår således från själva kärnan i studentkårsverksamhet, nämligen en vilja, kapacitet och förmåga att representera studenterna inom verksamhetsområdet på lika villkor och på alla nivåer inom lärosätet för att på så vis medverka till att utveckla utbildningen och förutsättningarna för studier vid universitetet på bästa sätt. För det fall det kan anses råda en konkurrenssituation bland de sökande, är det i dagsläget inte möjligt att låta sig vägledas av den kommande lagstiftningen på området. Att, i enlighet med förarbetena till de nya bestämmelserna i högskolelagen, enbart beakta nuvarande medlemskap som grund för representativitet är i dagsläget inte försvarbart då det råder ett kårobligatorium. Ett sådant förfarande skulle innebära att enbart nu existerande studentkårer skulle kunna erhålla fortsatt ställning som studentkår, vilket inte vore rimligt. SHSS, DISK, JMK-S och SUS har inkommit med skrivelser. Skäl Enligt 4 kap. 8 högskolelagen (1992:1434) ska en högskola på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid, om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i Enligt 4 kap. 9 högskolelagen ska en studentkår ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan. Enligt 4 kap. 10 högskolelagen får verksamhetsområdet för en studentkår inte täcka mer än en högskola och ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan. Enligt 4 kap. 11 högskolelagen ska en studentkår vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. Enligt 4 kap. 12 högskolelagen ska alla studenter inom en studentkårs verksamhetsområde ha rätt att vara medlemmar i kåren, om de uppfyller de krav som ställs för medlemskap i en sådan sammanslutning som avses i 8. Den student som är medlem i studentkåren ska ha rösträtt vid val till studentkårens högsta beslutande organ. Enligt 4 kap. 13 högskolelagen ska det för en sammanslutning som avses i 8 finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna ska ha antagits av sammanslutningens medlemmar. I stadgarna ska följande anges: 1. sammanslutningens ändamål och verksamhetsområde, 2. vilket som är det högsta beslutande organet och hur det utses, 3. hur beslut av det högsta beslutande organet och av styrelsen fattas och ges till känna, 4. hur inträde i och utträde ur sammanslutningen sker, 5. hur ansvarsfrihet för styrelsen beviljas, 6. hur stadgarna ändras, och 7. hur sammanslutningen upplöses. Enligt 4 kap. 14 högskolelagen ska en studentkår föra ett register över sina medlemmar. Studentkåren ska årligen till högskolan redovisa sin verksamhet och hur många studenter som är medlemmar. på begäran av högskolan ska studentkåren tillhandahålla högskolan sitt medlemsregister. Av 10 studentkårsförordningen (2009:769) framgår att ett beslut om att ge en sammanslutning ställning som studentkår överklagas till Överklagandenämnden. I propositionen Frihet och inflytande - bl.a. följande (s. 33). k robligatoriets avskaffande (prop. 2006/07:64) anförde regeringen Vid en konkurrenssituation där flera sammanslutningar gör anspråk på att få ställning som studentkår inom ett verksamhetsområde, bör det emellertid åligga universitetet eller högskolan att avgöra vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet. Denna bedömning bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter. Endast en sammanslutning kan alltså få ställning som studentkår inom ett angivet verksamhetsområde. Regeringen anförde vidare (s. 36). En studentsammanslutning med ett verksamhetsområde som täcker ett helt lärosäte kan alltså, beroende på om det finns andra sammanslutningar med större förmåga att representera studenterna inom en eller flera 0/beslut regnr a7be

9 Beslut (reg.nr ) - Överklagandenämnden för högskolan Page 5 of6 organisatoriska delar av lärosätet, ges ställning som studentkår inom hela eller delar av sitt verksamhetsområde. Regeringen anförde vidare i författningskommentaren till bestämmelsen i 4 kap. 11 bl.a. följande (s. 56). Studentkåren ska kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde. Det är högskolan som avgör om en studentsammanslutning kan representera studenterna. Om det inom samma verksamhetsområde finns fler än en studentsammanslutning och dessa konkurrerar om att få ställning som studentkår, bör den sammanslutning som har den bästa förankringen bland studenterna inom verksamhetsområdet, genom störst andel medlemmar inom området, anses vara den som bäst representerar studenterna. Av högskolans beslut om att en sammanslutning får ställning som studentkår behöver det framgå för vilken del av sammanslutningens verksamhetsområde som kåren ansetts kunna representera studenterna och alltså i egenskap av kår gör detta. Om endast en sammanslutning inom verksamhetsområdet ansöker om att få ställning som studentkår, får frågan om huruvida sammanslutningen kan representera studenterna bedömas i det enskilda fallet. Endast om medlemsandelen är mycket låg bör sammanslutningen frånkännas möjlighet att representera studenterna. Studentkårerna SHSS, DISK och JMK-S har överklagat Stockholms universitets beslut att enbart ge SUS ställning som studentkår vid universitetet enligt de regler som trätt i kraft den 1 juli Före den 1 juli 2010 var alla fyra kårer godkända som studentkårer vid universitetet. I ärendet föreligger således konkurrens mellan kårerna inom de verksamhetsområden som studentkårerna SHSS, DISK och JMK-S angett inom sina ansökningar: institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, institutionen för data- och systemvetenskap och institutionen för journalistik, medier och kommunikation. SUS har angivit hela universitetet som sitt verksamhetsområde. Överklagandenämndens prövning begränsas till vilken sammanslutning som ska få ställning som studentkår vid de angivna institutionerna vid Stockholms universitet. Överklagandenämnden kan inledningsvis konstatera att universitetet inte har ifrågasatt de formella krav som enligt högskolelagen kan ställas på en sammanslutning som vill ha ställning som studentkår. Istället har universitetet i sitt beslut anfört bl.a. att det har varit avgörande för universitetets bedömning att studentkåren har uttryckt en vilja och en avsikt att samverka med universitetet även utanför sitt verksamhetsområde, vilket endast SUS har gjort. Universitetet anser vidare att en ordning med studentkårer som täcker mindre än en fakultet inte är i överensstämmelse med det uttalade syftet för en studentkårs verksamhet. Överklagandenämnden gör i denna del följande bedömning. Universitetets uppfattning att en studentkårs verksamhetsområde bör täcka minst en fakultet anfördes även av utredaren i Frihet för studenter - om hur k/jr- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008: 11 s.64 f). Regeringen, och senare riksdagen, valde dock att inte begränsa verksamhetsområdet för en studentkår till en viss organisatorisk enhet, utan den begränsning som finns är den som är angiven i 4 kap. 10 högskolelagen. I bestämmelsen anges att verksamhetsområdet för en studentkår inte får täcka mer än en högskola och ska sammanfalla med minst en organisatorisk eller geografiskt avgränsad del av högskolan. De studentkårer som har överklagat universitetets beslut har verksamhetsområden som omfattar vardera en institution, vilken utgör en organisatoriskt avgränsad del av universitetet. Regeringen uttryckte i propositionen att det inte var rimligt att mycket små sammanslutningar fick ställning som studentkår (jfr s. 31). Överklagandenämnden kan inte finna att de aktuella studentkårerna kan karaktäriseras som mycket små sammanslutningar, utan att de uppfyller lagens krav på att täcka ett organisatoriskt, och även i viss mån geografiskt, avgränsat område. Lärosätenas beslut om ställning som studentkår bör enligt propositionen fattas på grundval aven prövning av sammanslutningens förmåga att representera studenterna. Vad avser vad universitetet anfört om sammanslutningens vilja att representera studenterna även utanför verksamhetsområdet har Överklagandenämnden förståelse för universitetets uppfattning i frågan. I en situation då det finns flera studentkårer, har regeringen i propositionen pekat på samarbetsorgan mellan studentkårerna som en lösning som ger lärosätena en naturlig och representativ samarbetspartner i frågor av övergripande slag (s. 31). Som nyss anförts framgår det av propositionen att bedömningen av vilken sammanslutning som bäst representerar studenterna inom verksamhetsområdet bör grundas på de olika sammanslutningarnas förankring (medlemstal) bland studenterna inom verksamhetsområdet och inte på någon värdering av sammanslutningarnas verksamhet eller åsikter. Överklagandenämnden finner mot denna bakgrund att det i den uppkomna situationen är sammanslutningarnas medlemstal inom de aktuella institutionerna som ska avgöra vilken sammanslutning som ska ges ställning som studentkår. Annat framgår inte av utredningen än att det är SHSS, DISK och JMK-S som har det stora flertalet av studenterna som medlemmar inom de verksamhetsområden som de har ansökt om ställning som studentkår 0/beslut regnr a7be

10 Beslut (reg.nr ) - Överklagandenämnden för högskolan Page 6 of 6 för. Överklagandenämnden finner således att överklagandena från SHSS, DISK och JMK-S ska bifallas och att de ska få ställning som studentkårer inom de verksamhetsområden de har angivit. SUS ställning som studentkår inom Stockholms universitet begränsas därmed till ett verksamhetsområde som avser övriga delar av universitetet. Av 5 studentkårsförordningen framgår att ett beslut om ställning som studentkår enligt 4 kap. 8 högskolelagen ska förenas med villkor om att sammanslutningen ska uppfylla de krav som ställs i 4 kap samma lag. Beslutet får återkallas om studentkåren inte längre uppfyller villkoret eller om studentkåren skriftligen ansöker om det. Nämndens avgörande Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar att Socialhögskolans studentkår i Stockholm ges ställning som studentkår inom verksamhetsområdet institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, Studentkåren DISK ges ställning som studentkår inom verksamhetsområdet institutionen för data- och systemvetenskap och Studentkåren vid JMK i Stockholm ges ställning som studentkår inom verksamhetsområdet institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Stockholms universitets studentkår ges ställning som studentkår inom övriga delar av universitetet. Beslutet gäller för perioden den 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2013 och gäller under förutsättning att dessa studentkårer uppfyller de krav som ställs i 4 kap högskolelagen (1992:1434). Beslutet får återkallas av Stockholms universitet om en studentkår inte längre uppfyller dessa krav, eller om studentkåren skriftligen ansöker om det. Studentkåren ska beredas tillfälle att yttra sig innan ett beslut om återkallelse fattas. 0/beslut regnr a7be