Kommunbudget Partille Kommun

Transkript

1 Kommunbudget Partille Kommun Bokedalens naturstig i Jonsered, Partille partille@sd.se 1 (20)

2 Partille Förord Kära Partillebor, Sverigedemokraterna i Partille presenterar i detta dokument vår vision för ett bättre Partille. Det är med stärkt självförtroende av en mycket stark medvind i opinionen som vi lägger vår kommunala budget för Några siffror: Sentio juni 2016, 24,5 %. Sentio är det opinionsinstitut som har varit överlägset bäst på att pricka rätt på våra valresultat 2010 och Yougov/Metro maj 2016, 22,9%. Dessa siffror visar på fortsatt framgång efter valet men betyder också att vi har ett stort förtroende att förvalta samt att vi känner stort ansvar för utvecklingen. Partille är på många sätt ett bra samhälle med en välmående medelklass. Däremot rasar Partilles skolor i rankingen från plats 48 till plats 87 på ett år. Samtidigt lägger Partille bland de lägsta summorna per elev i landet på grundskolan. Vi vill hindra nedgången i resultat i Partilles skolor. Vi vill införa Jourklasser och satsa mer på förberedelseklasser och lägger därför 14,9 miljoner i extra anslag på detta. Äldreomsorgen får för dåliga omdömen i öppna jämförelser och vi kräver ett svar på varför Partille ligger så dåligt här. Ökad trygghet för de äldre är viktigt. Vi vill bland annat se mer kameraövervakning och större närvaro av poliser. Partille byggs ut kraftigt just nu. Vi vill se till att detta sker med bevarande av kulturvärden, naturvärden och på ett mänskligt och estetiskt sätt. Vi ger er på följande sidor vår budget för ett bättre Partille Matz Dovstrand Gruppledare Sverigedemokraterna i Partille 2 (20)

3 1. Sverigedemokraterna i Partille Sverigedemokraterna (SD) bildade sin lokala kommunförening i Partille så sent som i november år Redan i valet 2010 fick partiet över 5 % av rösterna och erhöll två mandat i kommunfullmäktige. I kommunalvalet år 2014 erhöll vi fem mandat och cirka 9% av rösterna. En ökning med 76%. Vi fick i och med valet år 2014 även ledamotsplatser i Kommunstyrelsen, Bygg- och Miljönämnden, Utbildningsnämnden samt Vård- och Omsorgsnämnden. Riksdagsrösterna i kommunen låg på närmare 13% för SD och Partilles ende riksdagsledamot för närvarande är just sverigedemokrat. Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiet har som övergripande mål att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Partiets ambition är att kombinera de bästa elementen från de traditionella höger- och vänsterideologierna. Vi bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Genom att basera vår politik på ovan nämnda strävanden och genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap, hoppas vi kunna återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. 3 (20)

4 2. Visioner och utmaningar Utsikt över Aspen från Jonsereds Herrgård Partille kommun har som vision "Mitt i det goda livet". Förutom gamla trotjänare som att kommunens verksamhet ska präglas av "ekonomisk, ekologisk och socialt långsiktig hållbarhet" har man på senare år även lagt sig till med s.k. värdeord om "Allas lika värde, professionalitet och framåtanda". Självklart är dessa allmängiltiga principer något som vi sverigedemokrater ställer oss bakom, men vi anser att den nuvarande utvecklingen i Sverige och Partille allvarligt äventyrar dessa ambitioner. Exempel på detta är förstås den massiva ökningen av utomeuropeiska invandrare till landet och kommunen men även det kommunala motståndet till att analysera vad detta kan tänkas få för konsekvenser på såväl kort som lång sikt, genom att t ex kontinuerligt upprätta mångkulturella bokslut. Det råder även oklarhet kring i vilken utsträckning kommunen avser följa respektive följa upp den nationella samordnarens rekommendation om att inte erbjuda hitresta s.k. EU-migranters barn skolgång samt utvecklingen av brottsstatistik till följd av de omfattande demografiska förändringarna i kommunen med omnejd. 4 (20)

5 Sverigedemokraterna vill se ett Sverige med en stark nationell gemenskap. Ett segregerat, mångkulturellt samhälle är inget hållbart samhälle. När människor inte känner en naturlig gemenskap med varandra så minskar viljan att bidra till det gemensamma. På så sätt urholkas grunden för den solidariskt finansierade välfärden, och det drabbar i allra högsta grad den verksamhet som kommunen ansvarar för. Alieneringen innebär också direkta hälsorisker. Människor som inte känner att de tillhör en naturlig gemenskap riskerar i högre grad än andra både sin egen och andras mentala och fysiska hälsa. Vår politiska målsättning är att skapa bästa möjliga förutsättningar för återskapandet och upprätthållandet av ett tidsenligt svenskt folkhem. I vårt Partille skall medborgarna känna sig trygga i vetskapen att kommunens resurser i första hand prioriteras inom verksamhetens kärnområden såsom skola, vård och omsorg samt att kommunen ser och hör såväl våra äldre som våra yngre. Ibland kan det dock vara förenligt med medborgarnas väl att även investera en del av kommunens tid och resurser för att säkra långsiktiga positioner i andra allmännyttiga intressen, vad gäller till exempel bostäder, infrastruktur och kollektivtrafik. Denna tanke stämmer väl överens med den vändning som kan ses inom den nationalekonomiska vetenskapen. Så samtidigt som vi till exempel stödjer ägandet av ett kommunalt bostadsbolag och gärna samarbetar med andra aktörer så har vi starkt ifrågasatt olönsamma skrytbyggen som arenor. Miljontals kronor som alltså hade kunnat användas bättre i just kärnverksamheterna. För även om vi förstås självklart vill bidra till att samhället utvecklas i takt med tiden så anser vi att detta alltså måste ske på ett ansvarsfullt sätt. Men övergripande gäller att hela kommunkoncernen måste hushålla väl med de ekonomiska resurserna, för att trygga välfärden och därmed kunna upprätthålla en hög servicenivå till kommuninvånarna över tid. Vi anser att en ansvarsfullt styrd kommun med en ekonomi i balans skapar stabilitet, framtidstro och incitament för driftiga människor att inte bara vilja etablera sig i kommunen, utan också att stanna kvar. Grundläggande är att i läge av högkonjunktur förbereda för sämre tider, för att då kunna stimulera och säkra en jämn nivå på den kommunala servicen. Sett till de ännu kvarvarande och underliggande obalanserna samt till de stora strukturella problemen framför allt i Europa, ser vi det som extra viktigt att upprätthålla en sund kommunal ekonomi. Detta mål måste emellertid också vägas mot behovet av att hålla hjulen snurrande samt även ställas i relation till situationen för de särskilt utsatta i samhället. Centralt för oss är också att värna och stärka den svenska sammanhållningen, den svenska kulturen, identiteten och gemenskapen. Vi ser därför med oro på den stora segregationen, på motsättningarna samt det stora utanförskapet av olika grupper av människor i vårt samhälle. Vi ser även ett problem i att människors delaktighet, närhet och trygghet över tid i en allt större grad minskar. För att råda bot på detta - och därmed vända den negativa utvecklingen - ställer vi upp en rad idéer och mål varav några presenteras under respektive verksamhetsområde nedan.. 5 (20)

6 3. Kommunens verksamhetsområden 3.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ, vilket ställer extra höga krav på att föregå med gott exempel både vad gäller ekonomisk hushållning samt öppenhet och insyn för ansvarsutkrävande. Sverigedemokraterna föreslår därför att det förutom allmänhetens frågestund om bokslut och årsredovisning införs en öppen frågestund för allmänheten vid ytterligare ett fullmäktigesammanträde om året. Härutöver ser vi, som den ideologiskt och ideellt drivna folkrörelse Sverigedemokraterna är och hela tiden har varit, inga problem med att i ett initialt skede helt sonika sänka det kommunala mandatstödet till de politiska partierna med 25 %, så länge detta sker på lika villkor för alla och inte snedvrider möjligheterna för något enskilt parti att nå ut med sitt budskap. Vidare bör partierna ha möjlighet att avstå ytterligare 25 % av mandatstödet, mot att få förfoga över ett arbetsrum i kommunhuset med stöd från förvaltningens tjänstemän. I förlängningen vill vi även verka för en förändring av Kommunallagen, så att antalet ledamöter i fullmäktigeförsamlingar av Partilles storlek kan sänkas från dagens 51 stycken till 41 stycken. Som jämförelse kan nämnas att Göteborgs Stad, med nästan 15 gånger Partilles invånarantal, har 81 ledamöter, d.v.s. inte ens dubbelt så många politiker att arvodera ens efter en sänkning i Partille. 3.2 Kommunstyrelsen och dess förvaltningar samt Bygg- och miljönämnden Kommunstyrelsens främsta uppgift bör vara att på ett demokratiskt och effektivt sätt styra kommunen, så att alla medborgare i Partille kan känna sig trygga och säkra samt att de har möjlighet att utvecklas, påverka och självförverkligas. Sverigedemokraterna anser att en hög effektivitet inom de kommunala ansvarsområden är eftersträvansvärt, där målsättningen är att varje ärende skall behandlas snabbt, effektivt och rättssäkert. För detta krävs bland annat att förvaltningarna kan jobba över gränserna med ärenden, till exempel i enlighet med det kommunala kulturarbete som vi vill värna och utveckla. Vidare anser vi att det är viktigt att satsa på den fysiska tryggheten på Partilles gator och torg. För detta vill vi omförhandla samverkansavtalet med Polisen, så att vi åter får en stationär poliskår i Partille. Detta skulle eventuellt även kunna kompletteras med patrullerande ordningsvakter vid speciella tider och utsatta platser. Även mer kameraövervakning kan vara ett väldigt bra och 6 (20)

7 kostnadseffektiv sätt att både upprätthålla ordningen och få bevis för lagöring och straff vid händelser. Härutöver bör vi se över utbyggnadsplanerna för Partille och ställa oss frågan hur mycket av det historiska Partille vi kan tillåta exploateras. Vi vill bevara vissa äldre delar och viktiga naturområden till efterkommande generationer. Dessutom ifrågasätter vi alltså vissa delar av den planerade utbyggnaden i Partille Centrum. Vi eftersträvar en stabil arbetsmarknad med en konkurrenskraftig tillväxt i Partille kommun. Partille kommun ska även vara en god arbetsgivare, som tillvaratar all kompetens bland medarbetarna och verka för minskade sjukskrivningar. Alla som bor i Partille kommun har lika värde. Som medborgare har man rätt att kräva stora rättigheter av det gemensamma samhället men vi anser att man också bör ställa lika höga krav på samtliga invånare angående vilka skyldigheter och vilket ansvar man har för sig själv och sina medmänniskor i ett samhälle. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) ska verka för att alla delar av Partille kommun kan användas på bästa sätt för invånarna men även bidra till att kommunen kan berikas såväl ekonomiskt som kulturellt. Detta bland annat genom att ta tillvara på de resurser som finns inom kommunen samt underlätta för att ha en tillväxt inom kommunen i form av bebyggelse och infrastruktur. Detta måste ske med en hög grad av professionalism och utan lobbyism. Vidare skall Kommunstyrelsen och dess förvaltningar samarbeta och förhandla med närliggande kommuner, när så kan medföra att man når en högre nivå för allas bästa. I detta ligger även underförstått att vi har ett ansvar för nästa generation och inte bara får se till den kortsiktiga nyttan, utan det måste också finnas en långsiktighet i verksamheten. SBK skall aktivt förvalta och utveckla det som finns i kommunen samt bereda möjligheter för nyetablering och inflyttning av företag till kommunen. I första hand bör detta ske genom att bygga ut och förtäta i anslutning till befintliga företagsområden och infrastruktur, på motsvarande sätt som för övrig byggnation. Tills dessa möjligheter är uttömda vill vi avvakta med att etablera helt nya områden, på bekostnad av befintliga naturvärden. Detta innebär alltså att vi för tillfället avråder från en exploatering av Jeriko söder om E20 liksom den tvärförbindelse som i så fall skulle skära rakt genom nu relativt orörda och skyddade grönområden. Positiva satsningar som kan göras i stället är exempelvis att verka för att såväl fler kontors- och företagshotell som centrumnära lokaler för tjänsteföretag etableras. Likaså bör Partille kommun verka för att underlätta möjligheterna att bygga billiga bostäder för unga som första lägenhet i början av det ekonomiska livet. Vi vill utöva påtryckningar mot Västtrafik, så att bland annat en enhetstaxa snarast införs mellan Partille, Mölndal och Göteborg. 7 (20)

8 Kommunkontoret bör se över upphandlingsrutinerna och aktivt försöka stödja upphandling av varor och tjänster från närområdet. Vidare ska det vara en absolut självklarhet att i varje upphandling ställa krav på att alla som utför upphandlade arbeten i eller för kommunen kan prata svenska, på en nivå motsvarande åtminstone godkänt avgångsbetyg från grundskolan. Samma krav på kunskaper i svenska språket ska då förstås också gälla kommunens egen personal, varför detta även ska vara en naturlig del av kommunens anställningspolicy. Vidare så anser SD att kunskap och kompetens skall vara avgörande för vem som får ett arbete inom kommunens olika verksamheter. Vare sig positiv eller negativ särbehandling ska förekomma, utan kommunens personal ska bestå av de personer som har högst tillgänglig kompetens. Alla mål som baseras på kön, etnicitet eller andra i sammanhanget ovidkommande faktorer kan och ska således slopas. I övrigt så bör kommunen arbeta fram en strategi för att erbjuda alla anställda som så önskar möjlighet till arbeta heltid och slippa delade turer, i avvaktan på den statliga finansiering som Sverigedemokraterna har budgeterat nationellt. 3.3 Utbildningsnämnden Vi är oroliga för skolans utveckling i Partille Sverigedemokraterna ser med stor oro på den negativa utveckling som utbildningsväsendet i Partille har upplevt under senare år. Partilles elever har rasat i ranking från plats 48 till plats 87 på ett år. Detta är helt oacceptabelt. Även vad gäller resultaten i årskurs sex och tre ligger vi lågt i ranking. Mycket lägre än vad kommunens socioekonomiska faktorer ger grund för. Barnomsorg Sverigedemokraterna vill främja en utveckling som ger familjerna en större självständighet och ökad valfrihet. Alla barn är olika och har olika behov. Ett stort utbud av barnomsorgsformer, inklusive goda möjligheter för föräldrarna att själva ta hand om sina barn under de tidiga åren, ska därför eftersträvas. Centralt inom alla former av barnomsorg är att barngruppernas storlek skall vara anpassad efter barnens behov och ålder och att föräldrarna skall erbjudas inflytande över verksamheten. Vidare måste barnens fantasi och leklust tillvaratas på bästa sätt, samt stress- och bullernivåer reduceras till ett minimum. SD Partille förespråkar att föräldrar till barn i barnomsorgen ska erbjudas möjlighet att välja lämpliga alternativ och komplement till den vanliga förskoleverksamheten, när behov och önskemål finns. Vill dubbla vårdnadsbidraget till kr per månad för barn i förskoleåldern. Karriärtrappa för lärare Sverigedemokraterna har nationellt presenterat en mängd förslag till förbättring av den svenska skolan. I enlighet med kritiken från OECD och i vår modell, som vi kallar "Shanghai-modellen" fokuserar vi på lärarnas villkor. Den viktigaste aspekten är att det behövs en karriärtrappa. Det innebär att lärare med 8 (20)

9 tiden kan vidareutvecklas och ta på sig mer ansvar och därmed även få en ordentlig löneutveckling. Därmed får man också ett ansvar för att stödja kollegor som inte hunnit lika långt i karriärtrappan. Trappstegsmodellen innebär att man genom erfarenhet, vidareutbildning och dokumenterade arbetsinsatser kan nå löner som är konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. I det sammanhanget måste det vara meriterande att arbeta och åstadkomma positiva resultat med de elever som allra mest behöver det. Dokumentären Klass 9A har visat att detta är möjligt och på så vis lyfter vi resultaten underifrån. Det är alltså inte en elitsatsning vi är ute efter i första hand, duktiga elever är för övrigt ofta minst krävande. Denna reform ser vi som en ansats för att göra läraryrket mer attraktivt. Inför den enorma brist på kompetenta lärare vi står inför bör vi emellertid också se över möjligheten att locka ämneskunniga personer, till exempel civilingenjörer, in i läraryrket. Man bör då resonera kring möjligheten att snabbt tillägna sig de pedagogiska färdigheter man behöver, helst med studielön. Jourklasser En annan oerhört viktig aspekt är arbetsmiljön. Här spelar rektorers och lärares ledarskap stor roll och vi föreslår jourskolor åt de elever som allra mest behöver särskilt kompetenta pedagoger. Det skulle avsevärt förbättra förutsättningarna för många lärare som idag ofta behöver punktmarkera ett fåtal elever, medan övriga klassen arbetar mer eller mindre självständigt. Vi vill att man arbetar hårdare mot mobbing och hot i skolorna i kommunen. Bland annat här passar jourklasser in där elever som mobbar eller förstör för andra elever kan placeras, även mot den enskilde elevens och föräldrarnas vilja. Sverigedemokraterna anser att trygghet och studiero för skötsamma elever alltid måste vara överordnad de störande elevernas behov. Förberedelseklasser Partille har förberedelseklasser för nyanlända men tiden i förberedelseklass är för kort och utbildningen håller inte den klass som vore önskvärt. Då nyanlända kommer för fort in i ordinarie klass så krävs lärartid att stödja dem vilket tar tid från redan befintliga elever. Det är svårt för nyanlända och deras föräldrar att veta rättigheter, skyldigheter och vilka utbildningsvägar som finns. Det saknas personal i skolan för detta och internationella resultat sjunker. Att elever oavsett ursprung och kompetens kan få den bästa skolgången utifrån deras personliga förutsättningar. En större satsning på förberedelseklasser ger möjligheter att satsa på de ordinarie barnen och samtidigt säkerställa att de nyanlända ges bästa möjligheter att lyckas. Digitalisering För övrigt ser vi en stor potential i digitaliseringen, det handlar i första hand om att integrera detta i lärarutbildningarna. Det måste finnas en plan för hur de nya digitala redskapen ska användas. Fler speciallärare I första hand tror vi att det handlar om att förbättra arbetsmiljön, för både elever och personal. Här anser vi bland annat att rådande princip om inkludering mest verkar ha varit en förskönande omskrivning för att kunna spara pengar. Vi ser som oerhört viktigt att ordning och arbetsro ska råda i 9 (20)

10 klassrummet. Vi tror på att möta varje elev utifrån dennes förutsättningar och vill se fler speciallärare och pedagoger som kan stötta utifrån elevernas behov, även i mindre avdelade undervisningssammanhang. Se vårt förslag om jourklasser. Vi ser med oro på att så kallade "ensamkommande" vars uppgivna ålder tas för given finns i vår grundskoleverksamhet. Ett stort antal undersökningar och vittnesmål från personal ger en bild av att en stor andel av dessa är betydligt äldre än de uppgivit. Resultatet innebär att vuxna män behandlas som barn i vår grundskola. Vi har lagt ett förslag att kommunen ska införa egna åldersbedömningar enligt rättsliga uttalanden från migrationsverket. Samtidigt får vi inte heller glömma bort att också satsa extra resurser för att även utveckla eleverna på de områden där de redan presterar bra, speciellt inom kärnämnena. Detta får eleverna att växa och förhindrar att de riskerar stagnera i väntan på att alla andra i en stor grupp först ska nå upp till lägsta acceptabla kunskapsnivå. Det lägger också en god grund för fortsatta studier och i förlängningen en kompetent och konkurrenskraftig arbetskraft i samhället. Förbättring av resultat behövs Resultatet i meritvärde i kommunen är sämre än vad de socioekonomiska förutsättningarna ger grund för. Detta glapp måste bort att så att Partilles elever når sin möjliga kompetensnivå. Resultatet för 3:orna och 6:orna i kommunen är inte tillräckligt bra och SD menar att här måste en förbättring ske. Härutöver bör allt genuspedagogiskt arbete omedelbart avskaffas. Vi ser inte genuspedagogik som vetenskap. I Norge har genuspedagogerna sparkats ut ur universiteten. Vi är för jämställdhet mellan könen innebärande att hänsyn tas till både pojkars och flickors skillnader och särskilda egenskaper i skolan. Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på Komvux. Mer fysisk aktivitet i skolan i riktning modell Bunkefloprojektet SD Partille föreslår att den schemalagda idrotten och annan fysisk aktivitet utökas i alla Partilles skolor, i syfte att motverka ohälsa som på sikt kan orsaka stora problem för såväl individen som samhället i stort. Istället har bland annat Bunkefloprojektet visat att ökad fysisk aktivitet och goda vanor redan i unga år kan bidra till signifikant bättre skolresultat, fysik och hälsa men även att självförtroendet och individens sociala förmågor ökar. Det som görs på detta område i kommunen är bra, men räcker inte. För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna och för att avlasta lärarkåren, som idag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, vill Sverigedemokraterna genomföra en satsning på fler vuxna i skolan i form av utveckling av klassmorfarverksamhet. Likaså bör åtgärder vidtas för att minska den administrativa bördan för lärarna och lägga över de delar som går på 10 (20)

11 annan personal. Långsiktigt måste det också finnas ett mål att höja lärarnas löner och status. Sverigedemokraterna ser positivt på den politiska fadderverksamhet som Utbildningsnämnden bedriver. Sverigedemokraterna vill därför att denna verksamhet fortsätter även i framtiden på alla de former av skolor som den gör idag. Vi ser även positivt på den försiktiga och restriktiva hållningen vad avser etablering av friskolor i kommunen. Sådana ska i första hand vara ett komplement och inte en konkurrent till de offentliga skolorna. För att minimera dränaget av allmänna medel anser vi också att fria programvaror med öppen källkod, såsom Open Office, bör väljas så länge totalkostnaden inklusive administration blir lägre än dagens proprietära lösningar. Även kommunens val och inköp av datorer och läsplattor bör ses över, ifall något likvärdigt eller bättre men mer kostnadseffektivt alternativ till dagens onödigt dyra och stöldbegärliga produkter står att finna. Åtminstone ett nämndsammanträde om året ska vara öppet för allmänhetens frågestund. SD tillskjuter 14,9 miljoner utöver indexuppräkning till Utbildningsnämnden. Vi vill att dessa pengar går till förbättring av de förberedelseklasser som finns, enligt våra skisser ovan. Dessutom vill vi inför jourklasser också enligt vårt förslag ovan. 11 (20)

12 3.4 Vård- och omsorgsnämnden Bovieran i Sävedalen, Partille Sverigedemokraterna vill se ett samhälle där generationerna knyts närmare varandra och där den äldre generationen är en naturlig del av familjen. Vi vill att svenskarna på ett naturligt sätt stöttar och hjälper varandra över generationsgränserna så långt det är möjligt i det civila samhället och därefter inom ramen för den offentliga sektorn. Äldreomsorgen i Partille ska erbjuda en värdig, trygg och meningsfull tillvaro. Den som är gammal och i behov av omsorg och stöd ska kunna välja om han eller hon ska erbjudas hjälp i hemmet eller på ett äldreboende. Hemtjänsten och hemsjukvården ska möjliggöra boende i hemmet så länge detta är möjligt och önskat av omsorgstagaren. Partille får låga omdömen av brukarna i hemtjänsten i SKL:s öppna jämförelser. Partille måste sträva efter att få upp betygen i dessa jämförelser. Äldre par som har olika behov av omsorg men som vill bo tillsammans ska kunna göra det. Stödet till anhörigvårdare ska öka. Anhörigvårdarna ger i de flesta fall den värdigaste formen av vård och den är dessutom mycket kostnadseffektiv. Det ska råda en hög grad av valfrihet inom äldreomsorgen. Samtidigt måste man ha klart för sig att många gamla som är svaga och sjuka inte alla gånger orkar välja eller har någon nära anhörig som kan hjälpa till med valet av äldreomsorg. Därför måste kommunen kunna erbjuda bästa möjliga omsorg. 12 (20)

13 Hög personaltäthet och kompetensutveckling är en grundförutsättning för en god offentlig äldreomsorg. Likaså tycker vi att det är en rättighet att de äldre, som inte längre har tillräcklig ork för att laga egen mat, ska få varm, välsmakande och näringsrik mat varje dag. De äldre måste få möjlighet till utevistelse, något Partilles äldre på särskilt boende ger lågt omdöme på inom SKL:s öppna jämförelse. Det sociala innehållet behöver utvecklas och äldrevården måste bli bättre på det medicinska omhändertagandet. Här skulle säkert en bättre samverkan mellan kommuner och landsting kunna undanröja många problem. Partille kommun ska klara av att erbjuda sina medborgare en god äldreomsorg. Kvalitetsarbetet måste pågå ständigt och i alla delar av verksamheten. Vi anser att stor försiktighet måste iakttagas vid upphandling av äldreomsorg i privat regi. Omsorg utförd av börsnoterade multinationella bolag har givetvis i första hand ett vinstsyfte och om detta är kortsiktigt kan det gå ut över dem som är i behov av äldreomsorgen. Frivilliga krafter kan dock utföra en betydelsefull insats för våra äldre, vilket ska uppmuntras och understödas. Att lita på och förstå personalen är i högsta grad en trygghetsfråga. Därför ska det vara ett kommunalt krav att personalen talar svenska. Kommunen ska kräva ett utdrag ur belastningsregistret vid anställning av omsorgspersonal. Åtminstone ett nämndsammanträde om året ska vara öppet för allmänhetens frågestund. 3.5 Social- och arbetsnämnden Social- och arbetsnämnden med tillhörande förvaltning arbetar med individ- och familjeomsorg, arbetsmarknad och med introduktionsfrågor. Inom denna verksamhet ingår råd och stöd till barn, tonåringar och vuxna samt deras familjer, liksom mottagande av invandrare samt stöd och behandling för dem som lider av drog- och alkoholproblem. Härutöver tillkommer alltså även arbetsmarknadsåtgärder för långtidsarbetslösa, ekonomisk hjälp till personer som saknar möjlighet att försörja sig själva samt budgetrådgivning och skuldsanering. Partille kommun har invånare som trivs och blir fler vilket gör att utvecklingen måste ske på ett långsiktigt hållbart sätt och bygga på demokratiska värderingar. Medborgarna ska känna ansvar och delaktighet samt ha möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. En hållbar social utveckling bygger bland annat på en hög sysselsättningsgrad och på väl fungerande stabila välfärdssystem som är öppna för alla medborgare. Medborgarna i Partille kommun ska ha lika möjligheter och deras kunskaper och åsikter är en tillgång för Partille kommun som aktivt ska tas tillvara i kommunens olika beslutsprocesser. Ungdomars möjlighet till aktivt deltagande ska särskilt uppmärksammas. Nämnden visar under 2015 ett underskott på 5,2 miljoner kronor. Arbetsmarknadsenheten arbetar med att ordna feriearbete till ungdomar, hjälpa vuxna över 18 år till praktik med arbetsträning och även hjälp med att söka arbete. Det bör utredas om och i så fall till vilka delar denna verksamhet istället skulle kunna bedrivas av Arbetsförmedlingen, som får antas ha större resurser och fler specialister för detta ändamål. Det är också viktigt att kunna samordna r 13 (20)

14 rehabilitering samt ge stöd och utveckling till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Åtminstone ett nämndsammanträde om året ska vara öppet för allmänhetens frågestund. 3.6 Kultur och fritidsnämnden Partille håller alltmer på att utvecklas till och etablera sig som en föregångare vad gäller ett aktivt och levande kulturliv här i Västsverige, vilket vi i Sverigedemokraterna ser som något mycket positivt. Att Partille kommun har ett rikt och folkligt förankrat kultur- och föreningsliv med möjlighet till många fritidsaktiviteter för medborgarna är viktigt för Sverigedemokraterna. Vidare så är de kommunala verksamheterna i sig viktiga kulturbärare. Den svenska kulturen har djupa värden som vi bör slå vakt om. Detta ska vara en av Partille kommuns uppgift på alla nivåer och i alla verksamheter. Det är Sverigedemokraternas övertygelse att solidariteten, omtanken och därmed också tryggheten i ett samhälle till stora delar beror av känslan av samhörighet, som i sin tur bygger på gemensamma normer och värderingar. Vi människor har en benägenhet att i högre utsträckning visa omtanke om dem vi kan identifiera oss med. En gemensam kultur och gemensamma traditioner är i sin tur bland de starkaste identitetsskapande faktorerna i samhället. Detta avspeglar sig inte minst i föreningslivet. Även gemensamma mål, regler och sätt att kommunicera är väsentliga för att nå framgång, såväl i samhället i stort som inom till exempel den fostrande lagidrotten. Vi vill att kommunens satsningar inom området kultur och fritid, liksom andra offentligt finansierade samhällsområden, ska ha ett konstruktivt syfte och en bred folklig förankring. Sverigedemokraterna föreslår därför bland annat att en särskild kulturarvsfond skall upprättas dit organisationer, föreningar och myndigheter skall kunna vända sig för att äska medel till verksamheter med svensk kulturarvsfrämjande inriktning. Detta är kultur som kan öka sammanhållningen och hjälpa till i förståelsen mellan olika generationer. På området idrott och friskvård vill vi göra långsiktiga satsningar, bland annat inom den eftersatta ridsporten och genom uppförandet av en fullskalig simhall. I övrigt ska kommunen stödja det lokala idrotts- och föreningslivet, med och till en drogfri miljö. Allt fusk med kommunens föreningsbidrag skall stävjas. Vi vill öka möjligheterna för våra äldre att ta del av kulturlivet genom att införa kultur i vården och omsorgen. 14 (20)

15 Partille kommun skall ha en aktiv roll vid firande av traditionella högtider. Midsommarfirande vid Nääs Slott i Lerums kommun. Sverigedemokraterna vill helt avveckla de skattefinansierade anslagen till sådana verksamheter som syftar till att befrämja den mångkulturella samhällsordningen liksom uttalade invandrarföreningar, då dessa riskerar att försvåra assimilation och förstärka utanförskap. Invandrares intressen i det för dem nya samhället kan och bör kanaliseras genom alla de övriga föreningar som finns tillgängliga för alla, oavsett ursprung eller etnicitet. Under 2015 betalades bidrag om 6,0 mnkr ut till föreningar. En noggrann prövning bör ske om de föreningar som får bidragen upprätthåller mänskliga rättigheter, jämlikhet och demokrati. Utöver detta vill vi minska anslagen till de delar av kultursektorn där dimensionen på verksamheten inte står i rimlig proportion till det folkliga intresset liksom till politiserade kulturyttringar och de vars primära syfte är att chockera, uppröra och provocera. Avslutningsvis uppmuntrar vi stöd till kultur som marknadsför eller på annat sätt stödjer Partille kommun och dess verksamhet. Sverigedemokraterna ser därför positivt på att utöka den offentliga konsten, bland annat vid kommunens infarter, med motiv som marknadsför Partille samt det lokala och nationella kulturarvet. Åtminstone ett nämndsammanträde om året ska vara öppet för allmänhetens frågestund. 15 (20)

16 3.7 Överförmyndarnämnden Rent generellt ställer sig Sverigedemokraterna positiva till den överföring av förvaltningsuppgifterna inom nämndens ansvarsområde som har förts över till det gemensamma kontoret "Överförmyndare i samverkan" i Mölndal. De ökade resurser och synergieffekter som härigenom frigörs torde kunna ge brukarna i samtliga medverkande kommuner en högre och bättre service. Vi ställer oss dock lika frågande till att kommunens utgifter för verksamheten förefaller öka, trots att det nu alltså är flera som delar på kostnaderna. 3.8 Valnämnden Inga förändringar föreslås i dagsläget. 4. Värdegrund och övergripande målsättningar för kommunen 4.1 Värdegrund Ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv. Här är naturligtvis en rimlig nivå på invandringen en viktig faktor för social hållbarhet. 4.2 Övergripande mål för brukarperspektivet Vision: Partille mitt i det goda livet Övergripande mål: Medveten samhällsplanering Vi arbetar för att nuvarande och kommande generationer ska få en god livsmiljö. Livslångt lärande Vi skapar förutsättningar för lärande: för hela människan, hela dagen, hela livet. God omsorg och livskvalitet Vi utgår från Partillebornas egna resurser och skapar förutsättningar för trygghet i livets alla faser. Stimulerande kultur och fritid Vi bidrar till att stärka individens självkänsla genom ett rikt kulturoch fritidsliv. Uppmuntrande företagsklimat Vi ger möjlighet till företagande och underlättar internationella kontakter. 16 (20)

17 4.3 Övergripande mål för ekonomiperspektivet Vision: God ekonomisk hushållning Verksamhetsidé: Dagens kommuninvånare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop eller skjuta upp betalningen till framtida generationer. Övergripande mål: Ekonomi i balans Kommunen ska behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Det egna kapitalet ska minst inflationsskyddas under konjunkturcykeln. Effektivt resursutnyttjande Kommunen ska bedriva en ändamålsenlig verksamhet med lägsta möjliga ekonomiska insats. Rättvisande ekonomisk bild Kommunens ställning och resultat ska visa en korrekt bild av verkligheten. God betalningsberedskap Kommunens likviditet ska alltid vara så stor att en god betalningsberedskap kan hållas. Säkerställa framtida pensionsutbetalningar Kommunen ska matcha pensionsportföljen med pensionsåtagandena. 17 (20)

18 5. Ekonomiska nyckeltal 5.1 Skattesats Fullmäktige fastställer skattesatsen till 19,96 kr. 5.2 Resultaträkning Kommunstyrelse -30,2-31,0-31,6-32,3 - Strukturreserv -10,0-10,0-10,0-10,0 - Hyror -4,5-15,0-10,0-10,0 Kommunkontor -67,7-69,1-70,5-71,9 Samhällsbyggnadskontor -45,6-46,5-47,4-48,4 SBK/Kollektivtrafik -14,0-14,3-14,6-14,9 SBK/Kapitalkostnader gatuenheten -19,9-24,4-23,3-23,8 SBK/ VA-verket 0,0 0,0 0,0 0,0 SBK/ Renhållningsverk 0,0 0,0 0,0 0,0 S:A Kommunstyrelsens förvaltningar -191,9-210,3-207,4-211,2 Kommunfullmäktige -4,4-4,5-4,6-4,7 Kultur- och fritidsnämnd -85,4-87,1-88,8-90,6 Utbildningsnämnd -969,2-1018, , ,2 Social- och arbetsnämnd -120,2-122,6-125,1-127,6 Vård- och omsorgsnämnd -512,1-530,7-552,5-573,6 Bygg- och miljönämnd -0,6-0,7-0,7-0,7 Valnämnd 0,0 0,0-0,5-0,3 Överförmyndarverksamhet -2,3-2,8-2,9-3,0 S:A kommunbidrag , , , ,8 % förändring 3,0% 4,8% 3,0% 3,2% Övriga poster: Pensionsutbet.inkl löneskatt före ,5-40,0-41,0-41,0 Avgår interna kapitalkostnader 4,4 4,5 4,5 4,5 Finansförvaltningens kostnader/intäkter -29,0-21,6-25,0-25,0 Exploateringsverksamhet 50,0 25,0 15,0 15,0 Verksamhetens nettokostnader (res 1) , , , ,3 Skatteintäkter o stb, (prognos ) 1 890, , , ,9 % förändring 3,8% 5,7% 3,6% 3,6% Finansiella intäkter/kostnader 10,0 10,0 10,0 10,0 Dynamiska effekter 10,0 10,0 10,0 10,0 Avsättning för ev. överskott av nämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT( Res 2) 10,1 8,4 6,8 16,6 18 (20)

19 Kommentarer Målgruppsjustering 2017 ingår med 15,2 mnkr för UN, 8,4 mnkr för VON, 0,4 mnkr för ÖFS samt 0,2 mnkr för KS Ökning av intäkter statsbidrag har gjorts med 14,9 mnkr för åren 2017,2018 och Hela statsbidraget på 14,9 mnkr används till utbildningsförvaltningen. Resurstillskottet är permanent enligt regeringen: Investeringsbudget Budget Plan Plan mnkr Kommunstyrelsen 0,1 0,1 0,1 Kommunkontoret 5,0 5,0 5,0 Samhällsbyggnadskontoret 64,8 62,0 59,0 Sbk/Va-verket 4,1 5,1 5,1 Sbk/Renhållningsverk 0,5 0,5 0,5 Mark och exploateringsenhet 3,4 3,3 3,3 Kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnd 1,2 1,2 1,2 Utbildningsnämnd 11,5 11,5 11,5 Social- och arbetsnämnd 0,5 0,5 0,5 Vård- och omsorgsnämnd 4,0 4,0 4,0 Bygg- och miljönämnd 0,0 0,0 0,0 Summa nämnder 95,1 93,2 90,2 19 (20)

20 Kommunalvalen-Ett demokratisk djur? 20 (20)