Waldorflärarhögskolan Stiftelsen Kristofferseminariet
|
|
- Charlotta Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Remissyttrande Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning Utbildningarna till waldorfförskollärare och waldorflärare som tidigare drevs i Rudolf Steinerhögskolans (RSH) regi har lyfts ut ur RSH och drivs sedan den 1 januari 2009 av Waldorflärarhögskolan (WLH) som är en egen juridisk person. Då dessa utbildningar endast bedrivs vid WLH idag är WLH en viktig och självklar remissinstans vad gäller frågan om utbildningarna till waldorfförskollärare och waldorflärare. Sammanfattning Vi ger inledningsvis en bakgrund till waldorfpedagogikens berättigade plats i det svenska skol- och utbildningsväsendet där bland annat waldorfpedagogikens internationella sammanhang lyfts fram. Vi menar att utredningens förslag kan komma att få som konsekvens att waldorfförskolor och waldorfskolor ej kan behålla den särart som motiverar deras existens. Detta skulle, förutom en minskad mångfald, också troligen innebära att Sverige inte lever upp till EU:s rättighetsstadga som ger föräldrar rätt att välja pedagogiska alternativ för sina barns skolgång. Avslutningsvis formulerar vi ett antal förslag till lösningar på detta dilemma. Förslagen innebär att Waldorflärarhögskolan ska utforma och genomföra utbildning av lärare till waldorfförskolor och waldorfskolor. Dessutom behövs, i väntan på egen examensrätt, övergångsbestämmelser för att säkra tillgången på waldorflärare till waldorfförskolor och waldorfskolor. Inledning Waldorflärarutbildningarna nämns inte någonstans i betänkandet, trots att utredningens förslag kan komma att få avgörande konsekvenser för möjligheten att utbilda waldorflärare och waldorfförskollärare till de av staten godkända waldorfförskolorna och waldorfskolorna. Vi menar att utredningens förslag på ett orimligt sätt försvårar för alternativ pedagogik att finna en plats i det svenska utbildningsväsendet. Det gjordes under några år i Sverige ett stort politiskt arbete för att komma till en acceptans för och finansiering av friskolor och alternativ pedagogik. Det vore ytterst beklagligt om man
2 2 nu beslutar om en lärarutbildning som i realiteten kraftigt begränsar den alternativa pedagogiken och föräldrars valfrihet. Sverige kommer genom Lissabonfördragets ikraftträdande att förbinda sig att låta föräldrar välja pedagogiska alternativ för sina barns räkning (EU:s rättighetsstadga artikel 14). Denna rättighetsstadga kommer att ha ställning av primärrätt, vilket innebär att den kommer att ha företräde framför svensk lag. Enligt professor Ulf Bernitz (Mellbourn red, 2009) åberopas den redan idag av EG-domstolen och används som tolkningsunderlag i lagstiftningsarbete. Med rätten att välja alternativ pedagogik i skolan följer att det måste vara möjligt att utbilda lärare som ska arbeta i dessa skolor. Förekomsten av alternativ pedagogik är ett viktigt bidrag till det pedagogiska samtalet och utvecklingen av det pedagogiska fältet i Sverige. Forskning inom pedagogik är förhållandevis ung, det är därför också viktigt för utvecklingen av detta forskningsfält att det finns olika skolformer och olika lärarutbildningar. Till exempel vore det en spännande tanke att också en waldorfskola skulle kunna fungera som FoU-skola på det sätt som beskrivs i betänkandet. Vi menar att detta vore ett stimulerande bidrag till både praktisk och teoretisk utveckling. Vi kommer i vårt remissyttrande att fokusera på de förslag i betänkandet som har betydelse för waldorflärarutbildningarna. Vi kommer däremot inte att framföra synpunkter på lärarutbildningen generellt. Bakgrund Vi vill liksom utredningen (kap 2) ge en bakgrund till våra synpunkter. Det har funnits waldorfskolor i ca nittio år, i Sverige i ca femtio år. I Sverige har waldorfförskollärare och waldorflärare utbildats i drygt 40 år. Denna skolform kan knappast betraktas som en dagslända utan måste ses som en realitet i utbildningsväsendet såväl internationellt som nationellt. I Sverige har waldorfskolorna kontinuerligt granskats av Skolverket. Inget har framkommit i dessa granskningar som tyder på att waldorfeleverna har sämre förutsättningar än andra elever. En studie gjord vid Karlstads Universitet (Dahlin, Nobel & Liljeroth, 2006) visar att elever som lämnar waldorfskolan klarar sig väl vid jämförelse med elever från kommunal grundskola. Nya regleringar som försvårar eller förhindrar för en utbildningsform att behålla och utvecklas enligt sin särart måste bygga på en välgjord studie som visar att skolformen är
3 3 undermålig i förhållande till de nationella mål som gäller generellt i Sverige. Någon sådan finns inte. De lärare som undervisar på waldorfförskolor och waldorfskolor har olika typer av utbildningar. Man kan dela in lärarna i fem kategorier. Denna indelning är inte på något sätt unik för de svenska waldorfskolorna, utan gäller i waldorfskolor i hela världen. Dessa lärarkategorier och utbildningsvägarna för dessa ser olika ut och ska här beskrivas kortfattat. Detta är nödvändigt för att förstå problemen med delar av utredningens förslag vad gäller waldorflärarutbildningarna. Förskollärare Waldorfförskollärarna har generellt waldorfförskollärarutbildning. De svenska waldorfförskollärarna har sedan starten haft olika utbildningsbakgrund. Några har en statlig förskollärarexamen och dessutom en waldorfförskollärarutbildning. Men det har även funnits andra utbildningsbakgrunder, såsom andra högskoleexamina eller barnskötarutbildning kombinerat med flerårig erfarenhet av arbete i förskola. Diplomerad waldorfförskollärarutbildning har funnits i Sverige sedan slutet av sjuttiotalet och har bedrivits både på hel- och på deltid. Det är dock endast under tiden som det genom ett samarbete med Lärarhögskolan har funnits möjlighet att söka en förskollärarutbildning med waldorfinriktning som ger statlig lärarexamen. Klasslärare Klasslärarna har generellt waldorfklasslärarutbildning. Klasslärarutbildningar har funnits i Sverige sedan sextiotalet. Dessa utbildningar har gett behörighet att undervisa i waldorfskola. Det har genom ett samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm (intagning ) funnits möjlighet att få en statlig lärarexamen med waldorfinriktning årskurs 1-7. Denna utbildning ger behörighet till waldorfskola och kommunal grundskola. En central del av waldorfpedagogiken handlar om hur man ser på klasslärarens roll. Klasslärarna på waldorfskolorna följer sina klasser upp till åtta år. Detta innebär dock inte att de undervisar i samtliga ämnen. Klassläraren ansvarar för större delen av undervisningen i årskurs 1 och det kommer sedan under skolåren successivt in fler ämneslärare. Den kontinuitet som det innebär att klassläraren arbetar på detta sätt är en bärande del av den waldorfpedagogiska metoden. Detta gäller både elevernas kunskapsinhämtning och personliga utveckling.
4 4 Ämneslärare Ämneslärarna undervisar generellt i ett till tre ämnen. De har sedvanlig ämneslärarkompetens och en påbyggnadsutbildning i waldorfpedagogik för årskurserna 7-9 samt gymnasieåren. Ämneslärarinslagen i de lägre årskurserna är viktiga men av mindre omfattning. Stödlärare För elever med särskilda behov behöver klasslärare och ämneslärare kompletteras av stödlärare. Dessa har varierande utbildning. Vissa stödlärare har utbildning för barn med särskilda behov, andra är erfarna klasslärare med vidareutbildning. Fritidspedagoger Det finns idag en fritidspedagogutbildning vid Waldorflärarhögskolan. Dock är det, liksom på andra fritidshem, brist på utbildade fritidspedagoger. Intresseorganisationen för waldorfskolornas fritidshem anordnar också regelbundet fortbildning i syfte att höja kompetensen bland de verksamma fritidspedagogerna. Internationell utblick Utredningen (kap 2.5) betonar vikten av ett ökat internationellt perspektiv inom lärarutbildningen. Vi delar denna uppfattning. Waldorfskolrörelsen är i hög grad en internationell skolrörelse. Det finns förskolor och skolor i alla världsdelar. Genom ett flertal nordiska, europeiska och internationella fora bedrivs ett aktivt samarbete som syftar till att fördjupa och utveckla waldorfpedagogiken samt utveckla ett samarbete med annan pedagogisk forskning. Som exempel kan nämnas att waldorflärarutbildare har regelbundna konferenser för att diskutera och arbeta med gemensamma utvecklingsfrågor. Det ordnas också i stor omfattning internationella konferenser för waldorflärare, dessa fungerar även som fortbildning. Samarbetet kring läroplanen för skolan leder också till samarbete kring uppläggning av och innehåll i waldorflärarutbildningarna. Detta möjliggör ett studentutbyte, något som efterfrågas av utredningen. Motsvarande internationellt samarbete finns i waldorfförskollärarutbildningen. Det finns också ett konkret samarbete kring forskning mellan de nordiska länderna (Nordic Research Network in Steiner Education, NORENSE). Inom ramen för detta finns det bland
5 5 annat ett tvåårigt internationellt masterprogram i waldorfpedagogik, en nyligen etablerad vetenskaplig tidsskrift vars redaktion består av etablerade pedagogiska forskare från Norden, Tyskland, USA och Australien; samt ett antal skolutvecklingsprojekt. Man kommer inom en överskådlig framtid också att söka om rätt att utfärda doktorsexamen. En anledning till att detta är möjligt är att universitet och högskolor i Norge och Finland har utvecklat ett intresse för waldorfpedagogik. Synpunkter på kompetensbehov hos och utbildning av waldorfförskollärare Vi stödjer utredningens förslag på en treårig förskollärarutbildning på grundläggande nivå (s. 320). Vi vill dock uppmärksamma att waldorfförskolorna idag arbetar med åldersgruppen 1-6 år, och det innebär att en utbildning med waldorfförskolepedagogisk inriktning behöver ta hänsyn till detta. Utredningen föreslår en ökad kunskap om barns utveckling och omsorgsfrågorna i förskolan. Vi är positiva till detta men menar att dessa kurser behöver läsas med waldorfpedagogiskt perspektiv för att belysa den helhetssyn och särart som waldorfpedagogiken utgör. Waldorfförskolepedagogikens särart bygger på en fördjupad kunskap om barnets utveckling enligt ett waldorfpedagogiskt perspektiv. För att kunna utveckla metoder som grundar sig på ett waldorfpedagogiskt perspektiv behöver utbildningen även ge insikter om den waldorfpedagogiska traditionen i relation till andra traditioner. Utredningen föreslår ett avgränsat utrymme för vad man kallar estetiska uttrycksformer (s. 322). Här har waldorfpedagogiken en annan utgångspunkt. Vi menar att utbildningen behöver erbjuda möjligheter att utveckla förmågor som stödjer den kreativa förmågan i det dagliga arbetet. Den måste också omfatta ett medvetet arbete med den egna personliga utvecklingen som en grund för arbetet i förskolan (och skolan). Utredningen uppmärksammar förskolans dubbla uppdrag (s. 229) genom att belysa kombinationen av omsorg och pedagogik i förskolan. Olika aspekter av barnets kognitiva och språkliga utveckling lyfts fram som specifik kompetens. Mindre utrymme ges åt andra perspektiv på och aspekter av barnets utveckling såsom den känslomässiga, sociala och estetiska. Detsamma gäller omsorgsfrågorna. Här har waldorfförskolepedagogiken en delvis annan utgångspunkt. Helhetssynen på barnets utveckling och leken som den främsta av
6 6 läroprocesser innebär ett arbetssätt där kunskapen om hur barns lek inspireras och värnas är helt central. Vår slutsats är att det waldorfförskolepedagogiska perspektivet behöver genomsyra merparten av de olika delkurserna för att ge studenten möjlighet att omsätta waldorfpedagogiken i praktiken. Synpunkter på kompetensbehov hos och utbildning av waldorfklasslärare Liksom i övriga skolformer arbetar klasslärare i waldorfskolan med det som traditionellt anses vara basämnen såsom skriv- och läsinlärning, matematik och engelska. I waldorfpedagogiken lägger man även stor vikt vid att redan från de första skolåren arbeta med humanistiska och naturvetenskapliga ämnen på ett sådant sätt att de berikar och förstärker varandra. Kombinationen av praktiskt-estetiska och mer teoretiska ämnen är central. Metodiken innebär också att praktiskt-estetiska arbets- och redovisningsformer integreras i de teoretiska ämnena. Det innebär att man för att kunna arbeta som waldorfpedagog utöver ämnesbredden måste ha viss kunskap kring didaktiska arbetsformer som inbegriper konstnärliga uttrycksmedel, så som exempelvis hantverk, bild och musik. Detta rimmar också väl med det som föreslås i det av Kulturutredningen nyligen framlagda betänkandet (2009:16); Lärarutbildningen bör utformas så att den ger goda förutsättningar för konstens och kulturens integration i skolans undervisning (del II, s. 99). Utredningen tar bland annat på s. 258 upp frågan om innehåll i förhållande till utbildningslängd och kommer fram till att en fyraårig utbildning är tillräcklig för att uppnå det som utredningen anser vara ett erforderligt kunskapsdjup. Vi menar att med en femårig utbildning kan en ämnesbredd och ett ämnesdjup kombineras. En struktur på tre plus två år skulle också betyda att slutexamen avläggs på mastersnivå. Även om lärarutbildning generellt är fyraårig menar vi att en waldorfklasslärarutbildning skulle kunna vara femårig. Klasslärarens helhetsgrepp och ämnesbredd bidrar till att skapa en god lärandemiljö som främjar elevernas utveckling och kunskapsinhämtning. Utöver ämnesbredden spelar kontinuiteten en stor roll i detta sammanhang och fungerar som ett viktigt pedagogiskt verktyg. När klassläraren successivt överlämnar ämnen till ämneslärare upprätthålls kontinuiteten genom att klassläraren fortsätter att undervisa inom ett ämnesområde.
7 7 Vi har i waldorfskolan lång erfarenhet av att klasslärare kan följa barns utveckling från de tidiga skollåren till puberteten. Den grund som klassläraren bygger upp i elevernas ämneskunskaper, arbetsvanor och sociala förmågor är en förutsättning för ämneslärarnas fortsatta arbete i waldorfskolan. Vi delar inte utredningens uppfattning att det är omöjligt att förena ämneskunskap och kunskap om de olika åldrarna i en lärarroll (avsnitt 3.3, s 226). Vi hävdar tvärtom att det är både möjligt och nödvändigt. Denna skillnad i uppfattning är uttryck för en väsentlig del av waldorfskolans särart. Detta framhålls också i en stor forskningsstudie som gjorts på uppdrag av den engelska regeringen (Department of Education and Skills, Research Report, 2005). Studien visar att klasslärarsystemet gynnar såväl den sociala miljön som kunskapsinhämtningen samt att den utgör en av waldorfpedagogikens centrala delar. Allt detta innebär att klassläraren på en waldorfskola måste ha en ämnesbredd som inkluderar goda waldorfdidaktiska kunskaper för att arbeta i årskurs1-6 samt en ämnesfördjupning för att arbeta inom ett ämnesområde i årskurs 7-8. Sverige har ett utarbetat kontrollsystem för att se om skolelever uppnår nödvändiga kunskaper i vissa ämnen. Dessa kontroller omfattar naturligtvis även waldorfskolor och de har visat att elever vid waldorfskolor i hög grad uppnår de nationella målen. De lärare som har undervisat eleverna bör då anses kompetenta för sin läraruppgift. Denna kompetens är i sin tur kopplad till innehållet i den utbildning dessa lärare har. Detta innehåll har för klasslärarnas del utgjorts av just ämnesbredd med visst ämnesdjup. Det är värt att notera att utredningen nämner två föregångsländer; Finland och Kanada. I båda dessa länder arbetar man utifrån klasslärarmodellen (kap och 2.5.2). Detta gäller både de waldorfpedagogiska lärarutbildningarna och de statliga lärarutbildningarna. Att utredningen i sitt förslag går ifrån klasslärarmodellen och i stället vill återinföra den gamla stadieindelningen ser vi som något ogenomtänkt och inte lämpat att lösa skolans problem. Föregångsländerna håller nog med oss i det omdömet. Frågan om examensrätt för enskild utbildningsanordnare Utredningen tar i kap 5.8 upp möjligheten för enskilda utbildningsanordnare att söka examensrätt. Utredningen ställer upp sju kriterier för egen examensrätt avseende lärarkompetens, utbildningsmiljö och infrastruktur. WLH uppfyller idag sex av dessa sju kriterier.
8 8 Bland annat på grund av hur waldorflärarutbildningarna historiskt har sett ut har WLH inte haft möjlighet att bygga upp en akademisk forskningsmiljö. Den stora beprövade erfarenhet som finns behöver nu dokumenteras, utvärderas och beforskas på olika sätt. Detta tar tid. WLH har påbörjat ett arbete för att höja den akademiska nivån och skapa en för skolorna och utbildningen nödvändig forskningsmiljö (se också under Internationell utblick) för att på sikt ansöka om egen examensrätt. WLH har idag den kompetens som behövs för att utbilda waldorflärare. Det som fattas för att få egen examensrätt räknar vi med att bygga upp inom sex år. Under tiden behövs övergångsbestämmelser som garanterar att waldorfskolorna får behöriga lärare. Frågan om behörighet Problemen med att ge waldorflärare en adekvat utbildning i framtiden är uppenbara om idéerna i detta betänkande genomförs. Att införa nya regler och krav som försvårar eller förhindrar för en skol- och utbildningsform att behålla sin särart måste bygga på ett välgjort grundarbete som visar att skolformen är undermålig. Detta är ett rimligt krav utifrån ett demokratiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Detta krav är också adekvat i förhållande till den tidigare nämnda rättighetsstadgan. En allmän rättsstatlig princip är förutsägbarhet så att aktörer har rimliga möjligheter att inrätta sig efter nya förhållanden. Waldorfpedagogiken har inte uppmärksammats av utredningen och det hotar den pedagogiska mångfalden. Det går att hitta vägar för att undvika det, men då måste riksdagen medge vissa övergångsbestämmelser som överbryggar tiden tills WLH får egen examensrätt. Vi ställer oss bakom förslaget på att alla lärare i Sverige ska ha högskoleexamen. Men detta innebär samtidigt att det då måste finnas en högskoleutbildning för waldorflärare, dock fortfarande med beaktande av ovan beskrivna övergångsbestämmelser. Det är helt otillräckligt med en påbyggnadsutbildning i waldorfpedagogik för förskollärare och klasslärare, det vore också orättvist ur studieekonomisk synvinkel. Det måste utformas en sammanhållen waldorflärarutbildning. För att en sådan utbildning ska kunna formas måste, som det ser ut idag, Waldorflärarhögskolan på ett avgörande sätt vara delaktig i utformande och genomförande. I en framtid kanske någon annan högskola har upparbetat egen kompetens inom waldorfpedagogik, men idag är inte detta fallet.
9 9 Waldorflärarutbildningarna i förhållande till förskolor och skolor (VFU) Liksom utredningen (kap 7) anser vi att hur samverkan mellan utbildning och skola utformas är av stor betydelse för studenternas utbildning. Waldorflärarutbildningarna har en lång tradition av ett nära samarbete med verksamheterna. Samarbetet sker både direkt med skolorna samt med Waldorfskolefederationen och Riksföreningen Waldorfförskolornas Samråd. Detta samarbete utgör goda grundförutsättningar för forskning om och dokumentation av den beprövade erfarenheten. Det innebär också att det förs en ständig dialog som främjar utbytet av erfarenheter mellan lärarutbildare och på förskolorna och skolorna verksamma lärare. Samarbetet främjar också kontinuitet, progression och uppföljning av den för studenterna mycket viktiga verksamhetsförlagda utbildningen. Sammanfattande önskemål Vi önskar att waldorflärarutbildningarna ges möjlighet till en egen studiegång/utbildningsplan. Utbildningarna bör ge behörighet att arbeta i både waldorfskola och kommunal skola. Ett alternativ skulle kunna vara att utbildningarna ger behörighet att arbeta endast i waldorfskola. Detta måste dock fortfarande ge studenterna möjlighet att få generella examina för att kunna bedriva forskning efter examen. Nya eller förändrade krav på examina och formell kompetens förutsätter övergångslösningar som ger rimliga möjligheter att inrätta sig efter de nya förhållandena. Utbildningarna kan ske i samarbete med en annan svensk högskola. Det bör i så fall vara uttalat att WLH ska ha ett reellt inflytande över samarbetet och delaktighet i utbildningens genomförande. Vi önskar en treårig waldorfförskollärarutbildning. Vi menar att det är både möjligt och nödvändigt att utbilda waldorfklasslärare med ämnesbredd för årskurserna kl 1-6 med möjlighet för ämnesfördjupning för årskurs 7 och 8 inom ramen för en femårig utbildning. Motsvarande utbildningar görs t ex i Norge (där de är granskade och godkända av NOTUK genom bl.a. Sven-Erik Hansén vid Åbo Akademi) och Finland. Vi önskar också att studenter med nödvändig ämneskompetens ges möjlighet att göra en waldorfpedagogisk påbyggnad för att kunna arbeta som ämneslärare på waldorfskola.
10 10 De ovannämnda utbildningarna ska vara statligt finansierade liksom waldorfförskolorna och waldorfskolorna redan är det. Waldorflärarutbildningarna i Norge och Finland är statligt finansierade. Vi menar att det måste gå att skapa generella regler som samtidigt lämnar utrymme för undantag för t ex waldorfskolorna, men naturligtvis även för annan alternativ pedagogik enligt det som beskrivs ovan. Detta krav ligger i linje med de rättigheter som föreskrivs i EU:s rättighetsstadga. Avslutning Vi vill avslutningsvis återigen ta upp konsekvensen av att inte möjliggöra waldorflärarutbildning. De waldorfförskolor och waldorfskolor som finns kommer inte att finnas som ett pedagogiskt alternativ. En pedagogisk mångfald i Sverige är inte bara en legal självklarhet. En pedagogisk mångfald är också ett viktigt bidrag till det pedagogiska samtalet och den pedagogiska utvecklingen. Vi menar att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet inte har råd att minska på denna mångfald och därmed begränsa ett livaktigt pedagogiskt samtal som är av stor betydelse för en hållbar lärarutbildning. Caroline Bratt Utbildningsansvarig, klasslärare Amelie Wallmark Utbildningsansvarig, förskollärare Referenser Dahlin, B., Nobel, A., Liljeroth, I. (2006). Waldorfskolan en skolan för människobildning? Karlstad University Studies 2006:46 Mellbourn, A. (red.).(2009). Författningskulturer konstitutioner och politiska system i Europa, USA och Asien. Lund: Sekel Bokförlag. Department for Education and Skills. (2005). Steiner Schools in England. Research Report RR645. Finns tillgänglig på följande länk: &resultspage=1 Länk till NOTUKs evaluering av Rudolf Steinerhøjskolen:
WLH Utbildningar läsåret 2018/19. Ansök på wlh.se senast 30 april
WLH Utbildningar läsåret 2018/19 Ansök på wlh.se senast 30 april I Sverige finns cirka 40 waldorfskolor och 80 waldorfförskolor. Våra utbildningar ger behörighet till dessa. Det finns goda möjlig heter
Läs merAnsök senast 30 april. WLH Utbildningar som startar 2019/20
Ansök senast 30 april WLH Utbildningar som startar 2019/20 Utbildningarna på WLH ger behörighet till de 80 waldorfförskolor och 40 waldorfskolor som finns i Sverige. Genom praktik under utbildningen får
Läs merStudera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet
Läs merLÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1
Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande
Läs merargument för att sätta sitt barn i en waldorfskola
11 argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola 1 Waldorfskolan har ambitiösa kunskapsmål för varje enskild elev. Samtidigt är det pedagogiska syftet långsiktigt: avsikten är att skapa livslång lust
Läs merÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION
Läs merHögskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2
Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde
Läs merDet är skillnad mellan fristående skolor. Slutsatser från den första större utvärderingen av svenska Waldorfskolor
Det är skillnad mellan fristående skolor. Slutsatser från den första större utvärderingen av svenska Waldorfskolor Waldorfskolan en fristående skolform med lång tradition Diskussionerna om fristående skolor
Läs merFöreläsningar och workshops Waldorflärarhögskolan 2019/20
Föreläsningar och workshops Waldorflärarhögskolan 2019/20 Fristående föreläsningar I den här foldern presenterar vi några av de fristående föreläsningar och workshops som vi erbjuder här på WLH i Bromma.
Läs merÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:
Läs merDokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?
Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet? Ursprungliga intentioner med förskoleklassen Ny skolform infördes 1998, med syfte att
Läs merStudera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se
Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF EDUCATION (120, 140 poäng) DEGREE OF MASTER OF EDUCATION (160, 180, 200, 220 poäng)
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1952-09 Sid 1 (5) LÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF EDUCATION (120, 140 poäng) DEGREE OF MASTER OF EDUCATION (160, 180, 200, 220 poäng) 1. Fastställande Examensbeskrivningen
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merFörskollärare Antagna Höst 2011
UTBILDNINGSPLAN LÄSÅRET 2014/2015 Förskollärare Antagna Höst 2011 BESLUTSDATUM 2012-11-22 BESLUTSFATTARE Chef för Utbildnings- och forskningsenheten Luleå tekniska universitet, 971 87 Luleå Telefon 0920-49
Läs merIntentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland
2018-09-13 Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland Inledning Följande intentionsdokument är en konkretisering av de övergripande avtal Landstinget Sörmland
Läs merFör att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.
Bilaga 1 Nationella krav Allmänt krav För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Förskollärare Sökandes utbildning ska vara en utbildning med förskollärarinriktning i utbildningslandet.
Läs mer2 a kap. Nationella krav
Dnr: 2013:1116 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:36) om villkor för behörighet för lärare och förskollärare med utländsk utbildning; beslutade den xx xx 2014. Med stöd av
Läs merVILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning
VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22
Läs merVerksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet
Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och
Läs merLärarutbildning - Förskollärare, 210 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411
Läs merRudolf Steinerskolan - att lära för livet. Upptäck waldorfpedagogiken!
Rudolf Steinerskolan - att lära för livet. Upptäck waldorfpedagogiken! Välkommen till Rudolf Steinerskolan, klass ett till nio. Rudolf Steinerskolan är en fristående waldorfskola med cirka 200 elever.
Läs merSkolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till
Läs merVerksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1
Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd
Läs merUppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.
Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.
Läs merYttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska
1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR
Läs merLärarutbildning - Förskollärare, 210 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merBarns möte med naturen. -samarbete mellan Spira förskola och Luleå tekniska universitet
Barns möte med naturen -samarbete mellan Spira förskola och Luleå tekniska universitet Projektet Barns möte med naturen LTU:s Projekt: Examensarbetet och praxisnära, ämnesdidaktisk forskning Syfte: Att
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor; SFS 2011:326 Utkom från trycket den 5 april 2011 utfärdad den 17 mars 2011.
Läs merEn stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Bilaga Promemoria Utbildningsdepartementet 2016-08-23 U2016/03475/S En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1 Författningsförslag... 12
Läs merLönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken
Läs merUppdrag till Statens skojverk att svara för Lärarlyftet II
Postadress TeJefonvaxe! [ post: reglslrator@educatlon.mlnlstry se 08-405 la 00 ~ --I--~ Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2011-10-06 U2011/5531/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens
Läs merKalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket
Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten
Läs merUppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan
Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)
Läs merKUNSKAP OCH FANTASI (KUFA)
KURSPLAN LKF120 LKF170 LKF210 LKF260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA) KOMMENTARDEL till inriktningen Kunskap och fantasi (KUFA) 1. Inledning Inriktningen vänder sig till
Läs merUtbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet
Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merLegitimation och behörighet för lärare och förskollärare
Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet
Läs merUppdrag att fortsatt svara för Lärarlyftet II
Regeringsbeslut I:3 2018-02-08 U2018/00504/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att fortsatt svara för Lärarlyftet II Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Statens skolverk
Läs merSpeciallärare INFORMATIONSMATERIAL
Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-141-4 Grafisk
Läs merBeslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap
Örebro universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se
Läs merDatum: Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola
Cirkulärnr: 1998:50 Diarienr: 1998/0920 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1998-04-03 Mottagare: Rubrik: Skola och barnomsorg Barnomsorg, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola Regeringens prop. 1997/98:93
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merGäller från: HT 2018 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (11) 2012-10-12 Kommentarmaterial till stöd för förskolechef i arbetet med STOCKHOLMS STADS KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLA 2013 BAKGRUND Stockholms
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merEn försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor
Promemoria 2013-07-03 U2013/4305/S Utbildningsdepartementet Enligt sändlista En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Sammanfattning Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad
Läs merARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Läs merVillkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
och annan pedagogisk verksamhet 743:5 Villkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antaget av Kommunfullmäktige 2014-09-25 Gäller fr
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merInrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan
Utbildningsdepartementet 2010-08-26 U2010/4818/S Remisspromemoria Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Författningsförslag...
Läs merBarns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)
= KURSPLAN LBU110 LBU160 LBU210 LBU260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling KOMMENTARDEL till inriktningen Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande
Läs merExamensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986
Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE
Läs merOmfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Examensordningar Högskoleingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap
Läs merIT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning
IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se
Läs merArbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk
Läs merVillkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem* och annan pedagogisk verksamhet
1 (11) Villkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem* och annan pedagogisk verksamhet * Avser fristående fritidshem som inte anordnas vid skolenhet med förskoleklass
Läs merHögskolan Dalarna Rektor
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merPå goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti
Läs merBedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti
Läs merSammanställning av utvärderingsdagen den 30 november 2015 för försöksverksamhet med övnings(för)skolor
Sammanställning av utvärderingsdagen den 30 november 2015 för försöksverksamhet med övnings(för)skolor Malmö högskola har sedan 2014 en femårig försöksverksamhet med övnings(för)skolor i verksamhetsförlagd
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merUniversitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)
YTTRANDE 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se Reg.nr Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Universitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning,
Läs merYttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH
2009-03-30 Yttrande 1(6) Dnr 02-2009:41 Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH Inledning Skolinspektionen delar utredarens
Läs merBilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik
Läs merSPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-551/2007 Sida 1 (6) SPECIALLÄRARPROGRAMMET, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Teacher for Special Needs Education Programme, 90 higher education credits Utbildningsprogrammet
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merKommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015
Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,
Läs merLärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar
Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning
Läs merStudentavdelningen, Sektionen för studieadministration, Ann Broberg
Studentavdelningen Lokal examensordning för lärarexamen på Södertörns högskola, för antagna från höstterminen 2011 och senare Södertörns högskolas lokala examensordning för lärarexamen grundar sig på Högskoleförordningen
Läs merUtbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Läs merKvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre
1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo
Läs merDILE II me. Projektet är ett Nordplus Horizontal projekt 2017
DILE II me Projektet är ett Nordplus Horizontal projekt 2017 Arbetet med planeringen av projektet startade under våren 2017. Ansvarig institution är Högskolan i Halmstad. Projektledare är Lektor Anniqa
Läs merFörskollärarprogrammet 210hp
Akademin för utbildning och ekonomi Faculty of Education and Business Studies UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Lärarutbildningsnämnden Förskollärarprogrammet 210hp Preschool Teacher Education Programme 210cr
Läs merKUNSKAP OCH FANTASI (KUFA)
KURSPLAN LKF120 LKF170 LKF210 LKF260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 KUNSKAP OCH FANTASI (KUFA) KOMMENTARDEL till inriktningen Kunskap och fantasi (KUFA) 1. Inledning Inriktningen omfattar 60 högskolepoäng
Läs merSkolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen
Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor
Läs merFakta om Folkuniversitetet
Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Läs mer