Säkerhet avseende anläggning för distribution av vatten
|
|
- Klara Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Säkerhet avseende anläggning för distribution av vatten Annika Hansson, Certifierad kommunal revisor Johan Jacobsson Charlie Johansson Januari 2018
2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier och kontrollmål Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Leveransavbrott Iakttagelser Bedömning Nödförsörjning Iakttagelser Bedömning Identifiering av resurser och transport Iakttagelser Bedömning Driftsäkerhet Iakttagelser Bedömning Reservvolym, reservdelsförråd och reperationsutrustning Iakttagelser Bedömning Skyddsplan Iakttagelser Bedömning Hur säkerställs kvaliteten Iakttagelser Bedömning Säkerhetsplan med handlingsplaner Iakttagelser Bedömning Utbildning i säkerhetsfrågor Iakttagelser Bedömning Riskanalyser Januari av 19
3 Iakttagelser Bedömning Revisionell bedömning Rekommendationer Bilagor MSB Det robusta sjukhuset Tabell 1 MSB egenskaper för bra elförsörjning Drift och uthållighet Tabell 2 MSB egenskaper för bra vatten Kapacitet och uthållighet Tabell 3 MSB egenskaper för bra vatten Drift och underhåll Januari av 19
4 Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i Regionen har gett i uppdrag att genomföra en granskning av säkerhet avseende anläggningar för distribution av vatten. Vattenförsörjning är en mycket viktigt basfunktion på sjukhus. Störningar i vattendistributionen är mycket allvarliga och kan få stora konsekvenser. För sjukhus kan inte ens korta avbrott tolereras. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är säkerheten tillräcklig avseende tillgången till dricksvatten inom sjukhusen? Efter genomförd granskning är vår sammanfattade revisionella bedömning att säkerheten är delvis tillräcklig avseende tillgången till dricksvatten inom sjukhusen. Både Halmstad och Varberg har tillgång till reservvatten på olika sätt och till olika mängd. Vi ser brister i nödvattenplanerna från vattenleverantören, svagheter i systemet vid en kontaminering av vattnet samt att dokumentation och utbildning av alla inblandade parter kan förbättras. Den sammanfattade revisionella bedömningen bygger på bedömningarna av de respektive kontrollmålen, som presenteras nedan. Kan ett leveransavbrott i allmänhet klaras utan allvarliga konsekvenser genom nödförsörjning? Vi bedömer att ett leveransavbrott kan få konsekvenser för verksamheten. En krisplan har tagits fram, där prioriteringar har gjorts gällande vilka verksamheter som ska prioriteras vid ett leveransavbrott och hur kontaktflödet inom organisationen ska ske. Gällande nödförsörjningen finns helautomatiska system gällande reservkraft medan överkoppling på reservvatten kräver manuell kunskap inom organisationen. I Varberg finns reservtank på 250m 3 som uppskattas räcka 24 timmar under normal förbrukning. För sjukhuset i Halmstad finns en mindre reservtank 25m 3 men ett reningsverk och en källa finns tillgänglig inom sjukhuset. I dagsläget räcker inte den interna försörjningen i Halmstad för att motsvara förbrukningen på sjukhuset vid normal drift. Det finns en mer övergripande plan för hantering vid vattenbrist, men det saknas en detaljerad plan för vilka delar av sjukhuset som ska prioriteras vid vattenbrist och hur detta ska gå till praktiskt. Finns en plan för hur nödförsörjning anordnas? Det finns ingen specifik plan för hur nödförsörjning anordnas. Nödförsörjningen ingår i nuläget i den övergripande krisplanen. Vattenleverantörerna har upprättat och översänt nödvattenplaner. Dessa är övergripande. Är resurser för var vatten kan hämtas och för transport och lagring av vatten identifierade? Vattenleverantören för respektive sjukhus har i uppgift att leverera en nödvattenplan. Vi har fått in övergripande nödvattenplaner från båda vattenleverantörerna. Denna plan innefattar bland annat hur vattendistributören ska agera vid avbrott i vattenförsörjningen. Det är viktigt att dessa planer kommer på plats för att det ska kunna anses finnas en nöd- Januari av 19
5 plan. Förtydligande behöver också ske var leverans in i vattensystemet på sjukhusen kan ske och hur detta ska prioriteras. Hur är status för driftsäkerheten av beredskapsanläggningen? Vi bedömer att statusen på beredskapsanläggningarna som god. Reservkraftverken testas varje kvartal och pumparna för vattenförsörjning drivs med två redundanta system som testas varje vecka. Även reservledningen till Halmstad sjukhus testas med månadsintervall. Utifrån att det finns två pumpsystem hålls inget reservdelslager då regionen anser det osannolikt att båda försörjningarna skulle vara ur funktion samtidigt. Om den ena ledningen tas ur bruk bör beredskapen hos Regionen förändras då det inte finns någon extraledning tillgänglig. Finns tillräcklig reservvolym, reservdelsförråd, reparationsberedskap utrustning för nödförsörjning? För sjukhuset i Varberg finns en reservvolym på 250m 3 som uppskattas klara leveransen av vatten till sjukhuset i 24 timmar vid full drift. För sjukhuset i Halmstad finns en mindre bassäng på 25m 3 samt ett vattenreningsverk och eget borrhål inne på sjukhusområdet. Kapaciteten för detta är i nuläget ca 8m 3 /h och täcker inte hela sjukhusets förbrukning vid normal drift. Det finns ett pågående arbete för att öka produktionskapaciteten samt att koppla på dialysavdelningen kontinuerligt på denna del. Det finns inga reservdelsförråd då båda sjukhusen har dubbla system gällande försörjningspumpar och reservkraftverk för intern elförsörjning anses detta vara överflödigt. Övrig utrustning som finns tillgänglig är bland annat ca 900st 10-liters vattenbehållare samt ett flertal vattenkokare som köptes in för krisberedskap gemensamt till regionen Utifrån ovanstående kan vi inte avgöra om omfattningen är tillräcklig och målet anses vara delvis uppfyllt. Finns en skyddsplan för reservvolym, reservkraft och reservpumpar? Det finns ingen framarbetad skyddsplan för reservvolym, reservkraft eller reservpumpar. Det finns det kunskap hos personalen gällande hur reservvolymer, reservkraft och reservpumpar är skyddade inom organisationen som ej är dokumenterad. Hur säkerställs kvaliteten i vattnet inom sjukhusen? Detta gäller både ordinarie vatten och reservvatten. Vi bedömer att det inte vidtas några särskilda åtgärder för att säkerställa kvaliteten på det externa vattnet som tillförs sjukhusen, utan vattenleverantörerna följer samma rutiner som för övriga abonnenter. Det sker mätning av vattenkvaliteten på dialysavdelningen i sjukhuset men detta används inte som ett system för övervakning av kvaliteten på vattnet utan som en del i sjukhusprocessen. På det interna vattenverket i Halmstad tas kontinuerliga prover för att kontrollera vattenkvaliteten. Finns säkerhetsplan med handlingsplaner för åtgärder då störning inträffar? Finns en aktuell förteckning över prioriterade enheter inom sjukhusen och en plan för hur var och en av dessa skall försörjas med vatten i säkerhetsplanen? Det finns en övergripande säkerhetsplan som identifierar vilka delar i regionen som ska prioriteras vid brister i vattenförsörjningen. Det framgår vilka funktioner inom sjukhusen som är prioriterade, men inte i vilken ordning och vilka byggnader som avses samt detal- Januari av 19
6 jerade rutiner på teknisk genomförbarhet på hur man skulle kunna begränsa t ex vattenförsörjningen till specifika våningsplan eller avdelningar. Är personal övad och utbildad i säkerhetsfrågor? Det finns en beredskapssamordnare som har det övergripande ansvaret för att personal med olika tjänster har utfört de utbildningar som förväntas. Baserat på mötet med mötesdeltagarna anser vi att ledning och stabsfunktioner är väl utbildade men att det kan ske en förbättring gällande krisberedskap i den operationella delen av organisationen. Regionen håller i nuläget på att uppdatera utbildningssamordningssystem vilket ska göra det lättare att se vilka utbildningar som har utförts av vilka personer. Alla anställda inom regionen får en brandskyddsutbildning var tredje år som i viss mån innehåller säkerhets och krisberedskap. Finns riskanalyser? Ledningen för krisberedskap håller i dagsläget att arbeta med en rutin som ska innehålla olika scenarion gällande risker. Till synes finns det en upprättad riskanalys där kontaminerat (smittat) vatten och avbrott i vattenförsörjningen ingår. Vi har inte tagit del av innehållet i rapporten, annat än till innehållsförteckning, och kan därför inte uttala oss om inventering, analys eller bedömning i dokumentet. Vi rekommenderar att: Nödplanerna från respektive vattenleverantör begärs in och integreras med befintlig handlingsplan för vattenbrist. Regionen säkerställer hur reservutrustning ska användas vid en nödsituation och specificerar prioriteringar inom sjukhuset t ex vilka avdelningar som ska vara prioriterade och hur detta praktisk ska genomföras. Handlingsplanen för låga grundvattennivåer utvecklas till att omfatta generell vattenbrist. En scenarioanalys tas fram, utifrån minst de tre scenariona akut vattenbrist, långsiktig vattenbrist samt vattenbrist på grund av kontaminering. Regionen utvecklar utbildning av organisationen i samverkan med alla berörda parter så som vattenleverantörerna och obligatoriska utbildningar. Kapacitetsbehov identifieras inom sjukhusen och olika avdelningar för att kunna uppskatta om nödanläggningar och nödresurser kan anses vara tillräckliga. Januari av 19
7 1. Inledning 1.1. Bakgrund Vattenförsörjning är en mycket viktig basfunktion på sjukhus. Störningar i vattendistributionen är mycket allvarliga och kan få stora konsekvenser. För sjukhus kan inte ens korta avbrott tolereras Syfte och Revisionsfråga Granskningen syftar till att bedöma säkerheten avseende dricksvattnets kvalitet och har besvarat följande revisionsfråga: Är säkerheten tillräcklig avseende tillgången till dricksvatten inom sjukhusen? 1.3. Revisionskriterier och kontrollmål För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Kan ett leveransavbrott i allmänhet klaras utan allvarliga konsekvenser genom nödförsörjning? Finns en plan för hur nödförsörjning anordnas? Är resurserna för var vatten kan hämtas och för transport och lagring av vatten identifierade? Hur är status driftsäkerheten för beredskapsanläggningen? Finns tillräcklig reservvolym, reservdelsförråd, reparationsberedskap utrustning för nödförsörjning? Finns skyddsplan för reservvolym, reservkraft och reservpumpar? Hur säkerställs kvaliteten i vattnet inom sjukhusen? Detta gäller både ordinarie vatten och reservvatten? Finns säkerhetsplan med handlingsplaner för åtgärder då störning inträffar (checklistor för provtagning och kontroller, rutiner för utbildning av personal, och planering för åtgärder för förhöjning av säkerheten?) Finns en aktuell förteckning över prioriterade enheter inom sjukhusen och en plan för hur var och en av dessa skall försörjas med vatten i säkerhetsplanen? Är personal övad och utbildad i säkerhetsfrågor? Finns riskanalyser? Dokument som reviderats är: Januari av 19
8 Handlingsplan för hantering av låga grundvattennivåer i Hallands län Nödvattenplan VIVAB Nödvattenplan Laholmsbuktens VA Arbetsbeskrivning omkoppling av vatten till Dialysmottagningen T- TS-H-45 Rutin för skötsel av dricksvattenanläggningen Halmstad kommun Kommunikationsplan Vatten Kommunikationsplan Låg grundvattennivå-c Krisplan HS Krisplan Säkerhet policy Krishantering i _riktlinjer PKL Plan för krisstöd vid allvarlig händelse Handlingsplan för hantering av låga grundvattennivåer i Hallands län Handlingsplan vattenbrist - rutin REV Förstudie krisberedskap slutgiltig Risk- och sårbarhetsanalyser 2015, innehållsförteckningen 1.4. Avgränsning Granskningen har avgränsats till att omfatta sjukhusen i Halmstad och Varberg inom. Avgränsning har också skett till vattenförsörjning; avloppshantering har inte ingått Metod Granskningen har genomförts genom: Genomgång avseende rutiner för säkerställande av distributionen samt granskning av styrande dokument kopplat till detta. Intervjuer med - T.F. Områdeschef, Teknik och Fastighet - Fastighetsstrateg/Teamleader Förvaltare - Teknisk ingenjör, Teknisk Service Söder - Avdelningschef Teknisk Service Norr - Avdelningschef Teknisk Service Söder - Säkerhetsstrateg Regionkontoret - Säkerhetssamordnare Regionservice - VVS Ingenjör, Regionfastigheter De intervjuade har givits möjlighet att sakgranska rapporten innan färdigställandet. Januari av 19
9 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Leveransavbrott Kontrollmål: Kan ett leveransavbrott i allmänhet klaras utan allvarliga konsekvenser genom nödförsörjningen? Iakttagelser Nödförsörjningen i skiljer sig åt mellan de två granskade sjukhusen i Varberg respektive Halmstad. Gemensamt för båda sjukhusen är att det finns dubbla matarledningar in till sjukhusen från vattenleverantörerna. Till sjukhuset i Halmstad finns ytterligare en reservledning in till systemet. Båda sjukhusen har två redundanta (oberoende) pumpsystem som används växelvis på veckobasis för tryckhållning och matning av vatten till sjukhusen. Om ett av pumpsystem skulle sluta att fungera kommer det andra pumpsystemet automatiskt starta så att trycket i vattenledningen bibehålls. Båda pumpsystemen i respektive sjukhus klarar att försörja hela sjukhuset med vatten samt att trycksätta vattnet tillräckligt för samtliga byggnader. Om det blir avbrott i den externa elförsörjningen befinner sig pumpsystemen inom sjukhusens reservkraftsystem som automatiskt kopplas in. Reservkraftens funktionalitet kontrolleras kvartalsbasis. I Varberg finns en reservtank om 250m 3 som sjukhuset kan pumpa från om den externa vattenleveransen slutar att fungera. Systemet är uppbyggt så att matarledningarna är kopplade till tanken som sedan distribuerar vattnet ut i sjukhuset. Reservtanken uppskattas räcka ca 24 timmar för sjukhuset vid normal drift utan restriktioner. I Halmstad finns ett eget vattenverk inne på området som kan användas som sjukhusets försörjning om vattenleveransen skulle utebli. Vattenproduktionen från det interna vattenverket räcker inte till att försörja hela sjukhuset utan endast delar. Regionen genomför för tillfället ett projekt med att höja flödet från vattenverket och målet är att dialysavdelningen permanent ska få sin försörjning från den interna källan i sjukhuset. Vid ett leveransavbrott ska vattenleverantörerna i respektive stad, Vatten och miljö i väst AB (VIVAB) i Varberg och Laholmsbuktens VA (LBVA) i Halmstad, försörja sjukhusen genom flakning med lastbil. I Varberg levereras vattnet till reservtanken medan det i Halmstad finns en karta med utplacerade platser för var vattnet ska levereras. Båda vattenleverantörerna har lämnat nödvattenplaner till under Det som uppmärksammades under intervjuerna och i dokumentationen är att det inte finns någon intern prioriteringsordning inom sjukhusen hur nödvatten ska användas vid leveransavbrott. En sådan rutin kan bli viktig, speciellt i Halmstad där tillgången på vatten från det interna vattenverket är begränsad. Det finns en mer övergripande plan för hantering vid vattenbrist, men det saknas en detaljerad plan för vilka delar av sjukhuset som ska prioriteras vid vattenbrist och hur detta ska gå till praktiskt. Januari av 19
10 Senaste åtta åren finns inga rapporterade avbrott i vattenleveranserna. För tre år sen kunde det blivit avbrott i Halmstad då vattenleverantören upptäckte förhöjda halter av lut i vattnet. Händelsen kunde dock åtgärdas av vattenleverantören innan det berörde sjukhusets drift. Vid denna händelse flaggade LBVA till Regionservice och berörda hushåll i god tid vilket var i enlighet med den upprättade Krisplanen Bedömning Vi bedömer att ett leveransavbrott i de flesta situationer kan klaras utan allvarliga konsekvenser och att kontrollmålet delvis är uppnått. Båda sjukhusen har reservkraft och pumpsystem för att klara sig utan extern vattenförsörjning, dock under begränsad tid för Varberg och med begränsad kapacitet för Halmstad vilket därmed inte kan anses uppfylla Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) riktlinjer (Bilaga, Tabell 2 och 3) för vad som anses vara en god uthållighet och distribution gällande reservvatten. MSB anger också att en intern vattenkälla bör täcka % av anläggningens behov för att reservvattensystemet ska anses som robust. Förbättringar som kan göras är främst att göra en detaljerad rutin för hur vatten ska prioriteras på sjukhusen vid en nödsituation. I detta arbete bör även ingå om det finns praktiska möjligheter att begränsa vattenkonsumtionen till utvalda delar av sjukhuset Nödförsörjning Kontrollmål: Finns en plan för hur nödförsörjning anordnas? Iakttagelser Från regionens sida har en rutin Handlingsplan vattenbrist framarbetats för att utarbeta hur prioritering inom regionen ska göras vid vattenbrist. Detta blev särskilt aktuellt under våren/sommaren 2017 då regionen flaggade för generell vattenbrist på grund av låga grundvattennivåer. I handlingsplanen har kritiska verksamheter identifierats inom respektive kommun samt vilka verksamheter som ska vara prioriterade vid vattenbrist. Strategin vid vattenbrist är att bedriva normal verksamhet på färre platser där verksamheterna koncentreras till respektive kommuns centralort där sannolikt tillgången på dricksvatten är störst. Högst prioritering har sjukhusen och vårdcentralerna i respektive kommun. Vattenleverantörerna VIVAB och LBVA har underrättats om handlingsplanen och vet vilka prioriteringar som ska göras vid en vattenbristsituation. Vattenleverantörerna ska som tidigare nämnts upprätta en nödvattenplan till Regionen för att säkerställa hur vatten distribueras vid ett nödvattenläge. Både VIVAB och LBVA har inkommit med omarbetade nödvattenplaner efter sommarens torka Under intervjuerna nämns att Regionen köpt in ett förråd av vattenkokare samt vattentankar för en krissituation, dessa finns dock inte omnämnda i handlingsplanen och inte finns heller någon dokumenterad information när och hur dessa ska användas. Handlingsplanen innehåller ett avsnitt som heter Information/Kommunikation där det finns information gällande vem som är ansvarig för kommunikationen vid låga vattennivåer och hur informationen ska spridas. I Regionens övergripande krisplan finns kommunikationsvägar vid ett generellt larm detaljerat beskriven enligt: Januari av 19
11 Larm vid allvarlig händelse inom Regionservice Representant i LKL Telefonväxeln Övriga i LKL Larm vid extern händelse Regional Representant i TIB LKL Telefonväxeln Övriga i LKL LKL Lokal krisledning TIB Tjänstemän i beredskap Vid extern händelse informeras TIB genom någon av regionens larmvägar. TIB finns i tjänst under dygnets alla timmar. Om det skulle uppstå en allvarlig krissituation har TIB möjlighet att inkalla en tillfällig krisledningsgrupp om ordinarie ledningsgrupp ej finns tillgänglig. I krisledningsgruppen ingår ca personer som är utbildade i krisledning. Utöver tjänstemän finns det personal inom områden så som service och underhåll under dygnets alla timmar för att kunna avhjälpa vid t ex driftstörning eller avbrott Bedömning Vi bedömer att en generell plan för nödförsörjning inte finns tillgänglig. Akuta händelser löses utifrån den generella krisplanen där även kommunikationsvägar finns tydligt beskrivet. Handlingsplanen för vattenbrist gäller endast låga vattennivåer och bör utvecklas till en mer generell handlingsplan. Vattenleverantörerna ska inkomma med en nödvattenplan för respektive sjukhus. Denna finns tillgänglig i Varberg men saknas fortfarande i Halmstad. Vi anser att det är viktigt att nödplanen kommer på plats för en tydlig handlingsplan om en vattenbristsituation uppstår genom hela kedjan från leverantör till användare. Det är även viktigt att det nödförråd som köpts in dokumenteras och att användningen av detta specificeras Identifiering av resurser och transport Kontrollmål: Är resurser för var vatten kan hämtas och för transport och lagring av vatten identifierade? Iakttagelser Transport för vatten vid en krissituation beskrivs ligga på vattenleverantörens ansvar och Regionen har inte information kring tillgängligheten på t ex flak för transport av vatten vid en krissituation. Januari av 19
12 Bedömning Vi bedömer att det i dagsläget inte finns någon säkerställd nödplan. Ansvaret för nödvattenplanerna finns hos vattenleverantörerna men Regionen måste se till att dessa finns tillgängliga från respektive vattenleverantör. Vi har erhållit övergripande nödvattenplaner från vattenleverantörerna Driftsäkerhet Kontrollmål: Hur är status driftsäkerheten för beredskapsanläggningar? Iakttagelser Både i Halmstad och i Varberg finns dubbla redundanta pumpanläggningar som har kapacitet att förse hela sjukhuset med både tryck och flöde vatten som krävs vid normal drift. Pumparna körs växelvis på veckobasis. Om någon av pumparna skulle sluta att fungera kopplas det andra pumpsystemet automatiskt in. Att båda pumpsystemen skulle vara ur funktion samtidigt anses som osannolikt. Pumparna är dessutom kopplade till respektive sjukhus reservkraftsystem som testkörs på kvartalsbasis. Det interna vattenverket i Halmstad håller på att uppgraderas för större flöde och projektet är i ett slutskede och den nya anläggningen under uppstartsfas. Det är fortfarande okänt hur stor kapaciteten kommer bli efter projektet tagits i drift och hur stor del av sjukhuset som kommer kunna försörjas enbart med det interna vattenverket efter uppgraderingen. I Varberg har flertalet borrningar gjorts för att även här stärka oberoendet av en extern vattenleverantör genom tillgång till internt vatten. Komplikationer har dock uppstått då borrhålen slammar igen och projektet fortsätter utan att veta när en lösning kan vara på plats. I Varberg håller även Regionen på med att byta ut den ringmatning som gör att sjukhuset kan få matning från två olika ledningar, arbetet är till 75 % färdigställt och den sista delen väntas färdigställas under Bedömning Vi bedömer att de beredskapsplanläggningar som finns kontinuerligt underhålls och har hög driftsäkerhet utifrån intervjuerna. Ytterligare förbättringar kan göras på sjukhuset i Halmstad där det i dagsläget inte finns något oberoende system som klarar hela sjukhusets vattenförbrukning samt genom tillgång på intern vattentillförsel i Varberg vilket också är ett krav för att MSB ska anse att nödförsörjningen ska kunna anses vara god (Bilaga, tabell 1). Positivt är att flera förbättringsåtgärder är pågående och målet anses som delvis uppfyllt. Januari av 19
13 2.5. Reservvolym, reservdelsförråd och reperationsutrustning Kontrollmål: Finns tillräcklig reservvolym, reservdelsförråd, reparationsberedskap utrustning för nödförsörjning? Iakttagelser Under genomförd intervju nämns att det inte finns några reservdelsförråd för de pumpanläggningar som förser sjukhuset med vatten, detta anses inte heller behövas då det finns två redundanta system på respektive sjukhus. Reservvolymen i Varberg uppgår till 250m 3 och förväntas räcka i 24 timmar vid full drift. I Halmstad finns en reservbassäng om 25m 3 och en kontinuerlig tillförsel om 8m 3 /h från det interna vattenverket. Det finns ingen rutin som i dagsläget prioriterar vattenanvändningen inom sjukhusen vid nödvattensituation. Som redovisas i tidigare avsnitt håller flödet från det interna vattenverket på sjukhuset i Halmstad att uppgraderas med målet att dialysavdelningen kontinuerligt ska hämta sitt vatten från denna källa. Genom att kontinuerligt använda källan hoppas man kunna öka flödet och på så sätt stärka sitt oberoende av extern vattenförsörjning. Även i Varberg fortsätter arbetet med att försöka hitta en källa som kan användas utan extern part inom sjukhusområdet. Som ytterligare beredskap har under sommaren 2017 köpt in vattendunkar och vattenkokare för en eventuell krissituation. Vattendunkarna är tänkt att användas vid t ex ett kontaminerat vattensystem vilket förhindrar att vatten från vattenledningssystemet används. Vattenkokarna är tänkta att användas om en situation där vattnet anses vara otjänligt men kan användas efter upphettning uppstår Bedömning Det finns reservvolymer och utrustning för nödförsörjning men vi kan inte bedöma om det finns i tillräcklig omfattning och därmed anser vi att målet är delvis uppfyllt. I första hand gäller det att färdigställa projektet med att öka flödet på den interna anläggningen i Halmstad och fortsätta utreda möjligheten för en intern vattenförsörjning i Varberg. Ett ytterligare steg är att identifiera vilka kapacitetsbehov som finns vid en krissituation för att lättare kunna avgöra om Regionen är omfattningen gällande reservvolymer och reservdelar kan anses vara tillräckliga. I VIVAB:s nödvattenplan anges att nödvattenförsörjningen ska fungera inom ett till tre dygn från den tidpunkt då störningen inträffat, vilket gör att dagens reservkapacitet är i underkant av när nödvattenförsörjningen kan väntas vara i bruk Skyddsplan Kontrollmål: Finns skyddsplan för reservvolym, reservkraft, och reservpumpar? Iakttagelser Det finns ingen dokumenterad skyddsplan för reservvolym, reservkraft och reservpumpar. Januari av 19
14 Bedömning Vi bedömer att det saknas skyddsplan för reservvolym, reservkraft och reservpumpar dokumenterad. Under intervjuerna framkom dock att flera av personerna innehar kunskaper kring de olika anläggningarna och vad de har för skydd och brister men detta har ej dokumenterats Hur säkerställs kvaliteten Kontrollmål: Hur säkerställs kvaliteten i vattnet inom sjukhusen? Detta gäller både ordinarie vatten och reservvatten? Iakttagelser Region har inget separat system för att kontrollera vattenkvaliteten. På dialysavdelningen i respektive sjukhus mäts kontinuerligt vattenkvalitet men den används inte som ett övergripande bevakningssystem. Regionen förlitar sig därmed på att vattenleverantörerna sköter kontrollen av vattenkvaliteten och rapporterar om den är otjänlig. Som tidigare nämnts har det inte varit någon incident de senaste åtta åren som har orsakat leveransavbrott till något av de två sjukhusen gällande dricksvattentillförseln. En kontaminering av vattentillförseln kan således ske mellan vattenleverantörens mätpunkt och dialysavdelningen utan att det upptäcks. För Varbergs sjukhus skulle detta även innebära att hela reservtanken är kontaminerad och det finns således inget reservvatten att tillgå. För Halmstad sjukhus kommer troligtvis sjukhusets vattenledningssystem vara kontaminerat om dialysavdelning upptäcker kontaminering i sina vattenanalyser, här kommer fortfarande möjligheten att använda sig av den interna vattentillförseln som manuellt vatten att finnas. I handlingsplanen för vattenbrist finns beskrivet att evakuera patienter till annan region/ landsting där patienter i första hand ska flyttas mellan sjukhusen i Varberg och Halmstad om inte båda sjukhusen är drabbade av kontaminerat vatten. Det anses dock finnas begränsade möjligheter både gällande tid och omfattning för denna lösning. Det finns ingen plan på att införa ytterligare kontroller gällande vattenkvaliteten på sjukhuset. Vattenleverantörerna har blivit informerade att kontakta TIB vid avvikande vattenkvalitet. Så skedde även för tre år sedan då det fanns risk för förhöjda halter av lut i Halmstads vattensystem Bedömning Vi bedömer att det inte görs några särskilda åtgärder för att säkerställa kvaliteten på vattnet utifrån sjukhusen, utan vattenleverantörerna följer samma rutiner som för övriga abonnenter. Undantag är dialysavdelningarna som har särskilda larm och där kontakt sker direkt vid problem med kvalitét samt det interna vattenverket på Halmstad sjukhus där kontinuerliga mätningar genomförs. Vid en kontaminering av dricksvattnet kommer användningen av sjukhusets interna reservvattensystem vara begränsade eller oanvändbara varpå en handlingsplan för detta bör tillföras i handlingsplanen. Det bör även identifieras hur långt ifrån anläggningarna som vattenleverantörerna gör sina vattenanalyser Januari av 19
15 samt följa upp om dialysavdelningen kontrollerar samtliga parametrar som är kritiska för om vattnet ska anses vara tjänligt eller om det finns risk för kontaminering som ej upptäcks Säkerhetsplan med handlingsplaner Kontrollmål: Finns säkerhetsplan med handlingsplaner för åtgärder då störning inträffar (checklistor för provtagning och kontroller, rutiner för utbildning av personal, och planering för åtgärder för förhöjning av säkerheten)? Finns en aktuell förteckning över prioriterade enheter inom sjukhusen och en plan för hur var och en av dessa skall försörjas med vatten i säkerhetsplanen? Iakttagelser Det finns generella framarbetade krisplaner både för regionen och för sjukhusen. Till detta finns en handlingsplan vid vattenbrist. Dessa specificerar vilka personer i regionen som ska kontaktas beroende på situation och vilka prioriteringar som ska göras. I handlingsplanen vid vattenbrist finns identifierat vilka avdelningar som är beroende av vattenförsörjning men det finns ingen prioritering kring hur avdelningarna ska prioritera vattentillgången internt vid en krissituation. Under intervjuerna framkommer även att det kan vara svårt att styra vattenflödet till specifika avdelningar rent praktiskt. Krisplanerna innehåller inga checklistor eller rutiner för utbildning, något som sköts av en gemensam krisberedskapssamordnare Bedömning Bedömningen är att kontrollmålet inte är uppfyllt då det inte finns någon säkerhetsplan som berör vatten. Vi grundar vår bedömning på att det saknas delar i dokumentation gällande handlingsplaner och säkerhetsplan, särskilt vilka avdelningar som är kritiska inom respektive sjukhus samt hur nödvatten ska fördelas mellan dessa vid en krissituation. Vi rekommenderar att dokumenterade rutiner och planer tas fram över prioriterade områden och hur dessa skall försörjas med vatten. Handlingsplanen bör minst innehålla tre scenarion vilka är: 1. Handlingsplan för akut vattenbrist 2. Handlingsplan för långsiktig vattenbrist 3. Handlingsplan för kontaminering av vattnet Utifrån vår bedömning finns det i dagsläget bara en handlingsplan för den långsiktiga vattenbristen beroende på lågt grundvatten Utbildning i säkerhetsfrågor Kontrollmål: Är personal övad och utbildad i säkerhetsfrågor? Iakttagelser Utbildningsplanerna sköts av en central krisberedskapssamordnar denna person har uppgiften att se till att respektive person har rätt utbildning och att repetitionsutbildningar Januari av 19
16 genomförs. För tillfället håller regionen på att skaffa ett nytt system för övervakning av utbildningsplaner för olika personer för att automatisera systemet och minska personberoendet gällande status för utbildning inom Regionen. För 2018 har HR tagit fram en utbildningsplan för alla anställda. Det finns för nuvarande inga speciella utbildningar i säkerhet mer än ett avsnitt i den generella brandskyddsutbildningen som genomförs vart tredje år av samtliga medarbetare inom Regionen. Utöver utbildningar finns ett särkerhetssamordnarnätverk med en deltagare från respektive förvaltning inom regionen vilka träffas löpande i säkerhetsfrågor. Regionservice krisledning, med 12 deltagare, övade så sent som i augusti 2017 krisberedskap och hade då en övning kopplad till vattenbrist i och med de varningar som har utfärdats i regionen gällande låga grundvattennivåer i regionen. VIVAB samordnar en fullskalig övning av nödvattenkedjan vartannat år, där personalen deltar i respektive befattning och upprättande av några nödvattenplatser fingeras. Berörda befattningar inom kommunen bjuds in till övningen Bedömning Vi bedömer att ledningen är övad och utbildad i säkerhetsfrågor och har nyligen genomfört övningar kopplade till vattenproblem. Vi noterar att någon samövning med vattenvissa av vattenleverantörerna inte har skett, inte heller någon övning med den operationella delen av organisationen har genomförts vilket exempelvis skulle kunna föras in som en del av brandskyddsutbildningen. Det finns goda möjligheter till att hålla utbildning tillsammans med vattenleverantören då bland annat VIVAB samordnar övning i nödvattenkedjan vartannat år Riskanalyser Kontrollmål: Finns riskanalyser? Iakttagelser Det finns en upprättad riskanalys där kontaminerat (smittat) vatten och avbrott i vattenförsörjningen ingår. Vi har inte tagit del av själva analysen i denna Bedömning Vi bedömer att det finns en risk- och sårbarhetsanalys som innehåller vattenbrist samt smittat vatten, men vi har inte tagit del av innehållet och kan därför inte bedöma om denna kan anses vara tillräckligt utförlig. Januari av 19
17 3. Revisionell bedömning Granskningens revisionsfråga är: Är säkerheten tillräcklig avseende tillgången till dricksvatten inom sjukhusen? Efter genomförd granskning är vår sammanfattade revisionella bedömning att säkerheten är delvis tillräcklig avseende tillgången till dricksvatten inom sjukhusen. Både Halmstad och Varberg har tillgång till reservvatten på olika sätt och till olika mängd. Vi ser brister i nödvattenplanerna från vattenleverantören, svagheter i systemet vid en kontaminering av vattnet samt att dokumentation och utbildning av alla inblandade parter kan förbättras Rekommendationer Vi rekommenderat att: Nödplanerna från respektive vattenleverantör begärs in och integreras med befintlig handlingsplan för vattenbrist. Regionen säkerställer hur reservutrustning ska användas vid en nödsituation och specificerar prioriteringar inom sjukhuset t ex vilka avdelningar som ska vara prioriterade och hur detta praktisk ska genomföras. Handlingsplanen för låga grundvattennivåer utvecklas till att omfatta generell vattenbrist. En scenarioanalys tas fram, utifrån minst de tre scenariona akut vattenbrist, långsiktig vattenbrist samt vattenbrist på grund av kontaminering. Regionen utvecklar utbildning av organisationen i samverkan med alla berörda parter så som vattenleverantörerna och obligatoriska utbildningar. Kapacitetsbehov identifieras inom sjukhusen och olika avdelningar för att kunna uppskatta om nödanläggningar och nödresurser kan anses vara tillräckliga Kerstin Sikander, Uppdragsledare Annika Hansson, Projektledare Januari av 19
18 4. Bilagor 4.1. MSB Det robusta sjukhuset Tabell 1 MSB egenskaper för bra elförsörjning Drift och uthållighet El egenskaper som krävs för bra försörjning inom områdena drift och uthållighet. El-drift Yttre försörjning Alternativ matningsväg till sjukhuset provas minst två gånger per år. Instruktioner finns för omkoppling till alternativ matningsväg. Prioriterad försörjning av sjukhuset från kommunens lokala anläggning för kraftproduktion provas minst en gång per år. Anläggningar inom sjukhuset Sjukhusets reservkraftsanläggningar provas med avseende på startfunktioner, minst två gånger per månad nätavbrott, minst varje kvartal dock helst en gång per månad fullastprov på det reservkraftsförsörjda nätet, minst två gånger per år dock helst varje kvartal. Mobila startbatterier finns i reserv. För elanläggningar, ordinarie och reserv, finns instruktioner för alla startoch driftsituationer, även nöddrift. Driftpersonal för drift av reservanordningar utbildas regelbundet. Utbildningen är dokumenterad med personliga intyg. Personal i platsorganisationen har tillräcklig kompetens för att handha och sköta systemet, samt att åtgärda fel och brister. Kompetensen är dokumenterad. Handlingsplanen för allvarliga händelser (vilket inkluderar extraordinära händelser) är välkänd och övad av berörd personal. El-Uthållighet Yttre försörjning Bränsleförråd finns som täcker minst en veckas drift av kommunens lokala anläggning för kraftproduktion. Reservdelar finns vid sjukhuset för alla kritiska delar i sjukhusets mottagningsstationer för el. Reservdelar finns inom kommunen för alla kritiska delar i kommunens lokala anläggning för kraftproduktion. Anläggningar inom sjukhuset Dieseloljeförråd finns som täcker minst en veckas drift vid full last. Reservkrafts-aggregat är anordnade för långtidsdrift är försedda med en anordning för återföring av värme så att en temperatur på minst 20 C kan hållas i driftutrymmen vid drift vid kall väderlek. Reservdelar finns vid sjukhuset för alla kritiska delar i sjukhusets ställverk, transformatorstationer och anläggningar för reservkraft. Januari av 19
19 Tabell 2 MSB egenskaper för bra vatten Kapacitet och uthållighet Vatten egenskaper som krävs för bra försörjning inom områderna kapacitet och distribution Vatten-Kapacitet Yttre försörjning Reservvattentäkter för kommunens vattenverk finns och dessa kan under en veckas tid täcka minst 70 procent av den normala vattenförbrukningen inom kommunen. Samtliga råvatten- och distributionspumpar har reservkraftsförsörjning. Avtal finns med den kommunala dricksvattendistributöre n angående reservvattenförsörjning från det kommunala nätet. Anläggningar inom sjukhuset Reservvattentäkt inom sjukhusområdet finns och kapaciteten täcker procent av normalbehovet råvatten- och distributionspumpar har reservkraftsförsörjnin g reservpumpar finns dricksvattenkvalitet klaras bufferttank finns som täcker en timmes maxbelastning. Vatten-Uthållighet Yttre försörjning Sektioneringsmöjligheter finns så att högreservoar i kommunens vattensystem kan avskiljas och riktas mot sjukhuset. Alternativa matningsmöjligheter finns till sjukhuset med försörjning från skilda distributionsområden. Anläggningar inom sjukhuset Reservvattentäkten är inkopplad till sjukhusets ordinarie system. De tryckhållningspumpar som eventuellt behövs är reservkraftsförsörjda. Alternativa matningsvägar finns till viktiga byggnader. Avstängningsventiler för sektionering finns. Rörnätsplaner finns med sektorsindelning för respektive ventil samt med angivande av åtgärd vid rörbrott eller liknande Tabell 3 MSB egenskaper för bra vatten Drift och underhåll Vatten egenskaper som krävs för bra försörjning inom områdena drift och underhåll. Vatten-Drift Yttre försörjning Reservvattenförsörjning, riktad mot sjukhuset, provas minst en gång per år. Instruktioner för reservvattenförsörjning finns. Anläggningar inom sjukhuset Motionskörning och kvalitetskontroll av vattnet genomförs regelbundet, minst två gånger per månad eller vid behov. Reservvattenförsörjning provas minst en gång per år. Instruktioner för reservvattenförsörjning finns. Sektionering och alternativa matningssystem provas minst en gång per år. Personal i platsorganisationen har tillräcklig kompetens för att handha och sköta Vatten-Uthållighet Yttre försörjning Reservvattenförsörjning riktad mot sjukhuset klarar minst två veckors drift. Anläggningar inom sjukhuset Reservvattentäkt klarar minst två veckors drift. Januari av 19
20 systemet samt att åtgärda fel och brister. Kompetensen är dokumenterad. Handlingsplanen för allvarliga händelser (vilket inkluderar extraordinära händelser) är välkänd och övad av berörd peronal. Januari av 19
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm
VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm Rutiner för nödvattendistribution VAS-Rådets årsmöte 11 februari 2010 Krister Törneke, Tyréns Bild: Stockholm Vatten AB Idag har vi lärt oss en hel
Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Känsliga kunder får egna nödvattentankar. Känsliga kunder får nödvattentanken placerad så nära sin verksamhet som möjligt.
Nödvattenförsörjning I en krissituation då dricksvatten inte kan distribueras med det vanliga vattenledningsnätet måste invånarna istället förses med så kallat nödvatten 1. Inom ramen för VA SYDs krisberedskapsarbete
Uppföljande granskning av sjukhusens reservförsörjning
Uppföljande granskning av sjukhusens reservförsörjning Rapport nr 09/2014 Oktober 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Dnr: REV 34:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1RIKTLINJER...
Granskning av kommunens beredskap avseende EKOfrågor (Etik, Korruption och Oegentligheter) Revisorerna Bollnäs kommun
www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Johanna Kemppainen December 2015 Granskning av kommunens beredskap avseende EKOfrågor (Etik, Korruption och Oegentligheter) Revisorerna Bollnäs kommun Innehåll Sammanfattning...2
Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning av ITgranskning från år 2013 Caroline Liljebjörn 1 juni 2016 Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning...2 1.1. Bedömningar mot kontrollmål...2 2. Inledning...4
Krisberedskap - förstudie
Revisionskontoret AM Rev/17022 Krisberedskap - förstudie Rapport 9-17 2 Krisberedskap förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter.
Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften
Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...
Revisionsrapport Uppföljning av granskning förtroendevaldas anspråk på förlorad arbetsförtjänst
www.pwc.se Revisionsrapport Helena Steffansson Carlson September 2016 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte och revisionsfråga...3 1.3. Kontrollmål...3 1.4. Avgränsning...3
Handlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Generella IT-kontroller uppföljning av granskning genomförd 2012
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2016-11-14 Johan Magnusson Rev/16020 Generella IT-kontroller uppföljning av granskning genomförd 2012 Rapport 12-16 Generella IT-kontroller - uppföljning Bakgrund
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun
Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp
Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Uppföljning avseende granskning kring Avtalstrohet
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning avseende granskning kring Avtalstrohet Simon Lindskog Hanna Franck Larsson December 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Intern kontroll i kommunen och dess företag. Sollefteå kommun
Revisionsrapport Intern kontroll i kommunen och dess företag Anita Agefjäll December/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och Revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier...
Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Sandra Marcusson Oktober 2014 Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon Karlshamn kommun Uppföljning av tidigare granskning
Plan för extraordinära händelser Sektor Service. Beslutad av servicenämnden 3 september 2015, 50. Dnr SEN
Plan för extraordinära händelser Sektor Service Beslutad av servicenämnden 3 september 2015, 50. Dnr SEN2015.0099 Innehåll 1 Syfte... 3 2 Kort beskrivning av verksamheten... 3 3 Prioriterade uppgifter
Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll
Fråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?
12:1 Dnr KS/2017:569-035 2017-11-15 1/3 Svar på interpellation ställd av Eva-Lotta Ekelund (MFP) om information till allmänheten om vilket stöd och vilka insatser kommunen avser att ge och göra i olika
Uppföljning av revisionsgranskningar genomförda år 2013
Uppföljning av revisionsgranskningar genomförda år 2013 Kävlinge kommun 12 mars 2015 Linus Aldefors Bakgrund, syfte, metod och avgränsningar Bakgrund Uppföljning är ett av nyckelmomenten i revisorernas
Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018
Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum
Nödvattenpolicy för Sala kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-06-04 "'-:'~ 51 2C15 15 (27) 117 Nödvattenpolicy för Sala kommun Dnr 2015/395-5 INLEDNING Nödvattenpolicyn hanterar nödvatten för abonnenter
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Landstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning
Revisionskontoret AM/KS Rev/17008 Landstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning Rapport 4-17 2 Landstingets ärende- och beslutsprocess uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för
Uppföljande granskning av inköpsrutin och köptrohet inom kommunen. Mönsterås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljande granskning av inköpsrutin och köptrohet inom kommunen Jur.kand. Fredrik Andrén Certifierad kommunal revisor April 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning...
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer
Växjö kommun. Övergripande säkerhetsgranskning. säkerhet avseende externt och internt dataintrång. Informationssäkerhetsspecialister:
www.pwc.se Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet avseende externt och internt dataintrång Informationssäkerhetsspecialister: Viktor Bergvall Linus Owman Certifierad kommunal revisor: Lena
Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar
Årlig RSA Verktygslådan SMART Aktivitet RAPPORT Datum Årlig utredning 2018-11-08 Syfte Din verksamhet är en samhällsviktig verksamhet och måste alltså fungera tillfredsställande vid olika typer av kriser.
Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap.
Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd Revisionsrapport KPMG AB 12 januari 2011 Antal sidor: 6 2007 Rapport sv 0903.dotm Innehåll 1. Bakgrund 1 2.
Rapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun
Rapport Hantering av krisberedskap Timrå kommun Februari 2016 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer 7 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund En
Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)
2014-08-14 Dnr 2010.031 163 Omsorgsförvaltningen Ann Lindqvist Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden 2010-09-22, 141. Reviderad 2014-08-04 (endast befattningsbenämningar)
Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externa och interna dataintrång. Klippans kommun
Revisionsrapport Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externa och interna dataintrång Björn Johrén, Säkerhetsspecialist Klippans kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1.
Nödvatten i burk - med 50 års lagringstid
PURE WATER Blue can 50 year shelf life Nödvatten i burk - med 50 års lagringstid MED LAGRAT VATTEN - KLARAR DU KRISEN! ETT VÄRLDSUNIKT NÖDVATTEN Amerikanska Blue Can Water (Kalifornien), är världsledande
Granskning av räddningstjänstens ITverksamhet
www.pwc.se Granskning av räddningstjänstens ITverksamhet Författare: Niklas Ljung, projektledare Ida Ek, utredare Södertörns Brandförsvarsförbund December 2017 1. Bakgrund och syfte Bakgrund och syfte
KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet
BESLUT 1(7) Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers 08-563 086 63 agnes.ers@uka.se Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet Bakgrund Syftet med
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Kungl. Konsthögskolan 2010.
Revisionsrapport Kungl. Konsthögskolan Box 163 65 103 26 Stockholm Datum Dnr 2011-03-09 32-2010-0732 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Kungl. Konsthögskolan 2010
Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun
Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning
Förstudie avseende upphandlingsprocessen. byggentreprenad för avsaltningsanläggningen. Borgholm Energi AB
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Andrén Certifierad kommunal revisor Jur. kand. Februari 2017 Förstudie avseende upphandlingsprocessen av byggentreprenad för avsaltningsanläggningen Sandvik Innehåll
Styrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Handlingsplan vid kris Stöd i ordinärt boende
1 (5) Handlingsplan vid kris Stöd i ordinärt boende Omsorgsinsatser i ordinärt boende är av socialnämnden och äldreomsorgsnämnden utsedd prioriterad verksamhet, det vill säga verksamheten måste fungera
Vård i livets slut, uppföljning
Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2
Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Skydd av samhällsviktig verksamhet
Skydd av samhällsviktig verksamhet Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Kort bakgrund
Bilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten
Jordens vatten Vattenförsörjning Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3 97% saltvatten 3% sötvatten 2012-06-04 2 Sötvatten Ytvatten och atmosfäriska vatten 71% grundvatten 28,5% polarisar, glaciärer 0,5
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten
SLUTDOKUMENT Revisorerna 180528 För kännedom Kommunstyrelsen Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Överförmyndarnämnden Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten Vi har i egenskap av
Landstingsuppföljning 2010
Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240
Revisionsrapport Marks kommun Charlie Lindström December 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt Charlie Lindström December 2018 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.3. Revisionskriterier...
Granskning av kommunens arbete med skydd av dricksvattentäkt samt planering för reservvatten
Granskning av kommunens arbete med skydd av dricksvattentäkt samt planering för reservvatten Revisionsrapport Värnamo kommun KPMG AB 2017-05-16 Error! Unknown document property name.kpmg Public Värnamo
IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser
Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning
Granskning av beredskap för säkerställd dricksvattenproduktion
Granskning av beredskap för säkerställd dricksvattenproduktion Revisionsrapport Varbergs kommun KPMG AB 2018-09-07 Varbergs kommun Innehållsförteckning 1 Inledning, syfte och revisionsfrågor 1 Metod och
Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Revisionsrapport Granskning av SBN - Fastighetsunderhåll. Härjedalens Kommun
Revisionsrapport Granskning av SBN - Fastighetsunderhåll Härjedalens Kommun 30 augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Granskning av upphandlingsverksamheten. Sandvikens kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamheten Nina Törling Erika Brolin September 2018 Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2.
Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral
Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1
Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan
Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:
Uppföljning av tidigare granskning
Uppföljning av tidigare granskning Härnösands kommun Maj 2015 Innehåll Sammanfattning 1 Uppdrag och bakgrund 1 Revisionsfråga 1 Revisionskriterier 1 Svar på revisionsfrågan 1 1. Inledning 2 Uppdrag och
Övergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Anläggningsredovisning
Revisionsrapport Anläggningsredovisning Stefan Fredriksson Cert. kommunal revisor Hammarö kommuns revisorer Anläggningsredovisning Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 1 2.1
KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A
2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen
Intern kontroll och riskbedömningar. Sollefteå kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Erik Jansen November 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Revisionsrapport Bisysslor Rutiner för kartläggning och rapportering. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Bisysslor Rutiner för kartläggning och rapportering Härjedalens kommun 23 juni 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Resultat... 4 3. Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning
RSA Risk- och sårbarhetsanalys
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om
Granskning av intern kontroll avseende kommunens konst
www.pwc.se Revisionsrapport Sofia Nylund Simon Löwenthal Oktober 2017 Granskning av intern kontroll avseende kommunens konst Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2.
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010.
Revisionsrapport Mälardalens högskola Box 883 721 23 Västerås Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0735 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010 Riksrevisionen
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Krisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Fördjupning till Guide för planering av nödvattenförsörjning. Distribution i ledningsnätet vid vattenbrist
Fördjupning till Guide för planering av nödvattenförsörjning Distribution i ledningsnätet vid vattenbrist Box 622, 751 26 Uppsala 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se Utgåva 1 september 2017 Innehåll Inledning
Drift och underhåll av kommunens webbsida
Drift och underhåll av kommunens webbsida Granskningsrapport Tingsryds kommun KPMG AB 2017-06-26 Antal sidor 10 Antal bilagor 0 Granskningsrapport Drift och underhåll av kommunens webbsida.docx Tingsryds
Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland
www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...
Landstingets styrning och kontroll av ITavbrottsplaner
Landstingets styrning och kontroll av ITavbrottsplaner - uppföljande granskning Rapport nr 17/2014 December 2014 Eva Röste Moe, Certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 33:2-2014
Regler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Utomlänsintäkter förstudie
Revisionskontoret AM/KS Rev/17018 Utomlänsintäkter förstudie Rapport 2-17 Utomlänsintäkter förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2017-06-15 Johan Magnusson Rev/17017 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning Rapport 3-17 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
Håbo kommuns förtroendevalda revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intrångsskydd Niklas Ljung Mattias Gröndahl Håbo kommuns förtroendevalda revisorer April/2018 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Granskningsbakgrund...
Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc Innehåll 1. Inlediting... 2 1.1. Inledande information om organisationsförändring... 2
Revisionsrapport Leasing av bilar. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Leasing av bilar Härjedalens kommun 19 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Uppdrag och bakgrund... 1 Revisionsfråga... 1 Revisionskriterier... 1 Svar på revisionsfrågan... 1 Iakttagelser...
DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010
DRIFT OCH UNDERHÅLLSPLAN VA-VERKSAMHETEN 2010 Plan Antagen av tekniska nämnden 2010-01-18 3 Postadress: 447 80 VÅRGÅRDA i Besöksadress: Kungsgatan 45 Telefon, växel: 0322-600 600 i Telefax: 0322-600 960
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar