Hållbarhetsprogram Tomte bo strand (49)

Transkript

1 Hållbarhetsprogram Tomte bo strand (49)

2 Sammanfattning Området för Umeås nya stadsdel Tomtebo strand har ett fantastiskt läge intill Nydalasjön. Med närhet till både stora arbetsplatser som universitets- och sjukhusområdena och till natur- och friluftsområden är det ett attraktivt utvecklingsområde. Området planeras för ca 3000 nya bostäder och en stor del nya verksamhetslokaler, med genomgående fokus på hållbarhet i alla aspekter. Uppskattningsvis kommer ungefär sammanlagt personer att bo och arbeta i området när det är färdigställt. Umeå kommun är ensam markägare inom området och har tecknat föravtal med sju byggherrar som tillsammans med Umeå kommun och tre kommunala bolag medverkar i arbetet med framtagandet av detta hållbarhetsprogram. Hållbarhetsprogrammet tas fram enligt Citylabs modell och påbörjades under våren Citylab är ett forum för hållbart stadsbyggande och drivs av Sweden Green Building Council. Syftet med hållbarhetsprogrammet är att fungera som ett stöd både under genomförandet av Tomtebo strands utbyggnad och senare under områdets förvaltning. När detaljplanen för området är färdig kommer hållbarhetsprogrammet ligga till grund för kommande markanvisningar. I arbetet med Citylab har fyra fokusområden definierats för Tomtebo strand som tillsammans täcker Citylab-modellens ekonomiska, ekologiska och sociala mål för att uppnå ett hållbart stadsbyggande. De fyra fokusområdena för hållbarhetsprogrammet är: 1. En inkluderande stadsdel med vardagslivet i fokus 2. Attraktiva och hållbara grön- och vattenområden 3. Hållbar mobilitet med människan i centrum 4. Hållbara och smarta miljölösningar Dessa fokusområden har sedan brutits ned i mål med underliggande strategier och exempel på åtgärder. Åtgärderna ska leda till att strategier och mål uppfylls och strategierna har mätbara indikatorer för att möjliggöra att de kan följas upp och utvärderas. En vision för vad vi tillsammans vill uppnå på Tomtebo strand har tagits fram av kommunen, de kommunala bolagen och byggaktörerna. Visionen lyder: Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell förebild för hållbar stadsutveckling och medveten livsstil. För att lyckas nå de högt satta hållbarhetsmålen och därigenom uppfylla visionen för Tomtebo strand krävs det ett gott samarbete mellan de inblandade aktörerna. Arbetssättet där byggaktörer och kommunala bolag tillsammans med kommunen planerar ett område innebär att nya arbetsprocesser måste tas fram och kunna förändras under resans gång, det vill säga att ett agilt arbetssätt tillämpas. 2 (49)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Platsen Tomtebo strand... 4 Hållbarhetsprogrammets syfte och struktur... 6 Vision 2050, en hållbar storstad... 8 Vision för Tomtebostrand... 9 Globala hållbarhetsmål Agenda Citylab och de 17 temaområdena Hållbarhetsprogrammets fyra fokusområden En inkluderande stadsdel med vardagslivet i fokus 13 Attraktiva och hållbara grön- och vattenområden 19 Hållbar mobilitet med människan i centrum 26 Hållbara och smarta miljölösningar 32 Målkonflikter och synergier Uppföljning Processtyrning Bilaga 1: Tomtebo strands fokusområden kopplade till Citylabs teman Bilaga 2: Tomtebo strands fokusområden kopplade till Agenda 2030:s mål* (49)

4 Platsen Tomtebo strand Flygplats Programområdets plats i Umeå stad. Cirka 3,3 km från centrum Tomtebo strand bygger vidare på Tomtebo och är ett av Umeås största nybyggnadsområden. Det ligger fantastisk intill Nydalasjön, friluftsområden och universitets- och sjukhusområdet, ett av Umeå största och mest dynamiska arbetsplatsområden. Området kommer att bli en viktig del av Umeå, och den självklara porten in till Nydalasjöns rekreationsområde för många Umeåbor. Det är också en viktig del i Umeå kommuns planering för att säkerställa en bostadsförsörjning som möjliggör de tillväxtmål som finns, att Umeå kommun ska ha kommunmedborgare före år När Tomtebo strand är färdigbyggt kommer det att inrymma omkring cirka bostäder och en stor del nya verksamheter, främst ut mot E4:an. Detta innebär att det kommer att bo och jobba sammanlagt omkring personer i området. I takt med att Tomtebo strand byggs ut och färdigställs kommer behovet av offentlig service som t. ex. förskolor, skolor och äldreboenden att öka. Denna offentliga service kommer att ha en viktig plats på Tomtebo strand. Oftast tillkommer ny bebyggelse eller förtätningar i mindre skala i eller i närheten av befintlig bebyggelse, det är sällan som ett område stort som en egen stadsdel planeras i ett och samma skede från grunden som i detta fallet. Att planera ett så stort område ställer stora krav och medför ett antal svåra utmaningar, men det är också en möjlighet att skapa något riktigt bra. Något som de människor som flyttar in och fyller platsen med liv kan känna, och förhoppningsvis vara stolta över. 4 (49)

5 Markägare och aktörer Umeå Kommun är ensam markägare och har tidigt i processen tecknat föravtal med sju stora byggaktörer (Skanska, HSB, PEAB, Riksbyggen, NCC, Rikshem och Slättö). Tillsammans har kommunen, byggaktörerna och tre kommunala bolag (Vakin, Umeå energi och Upab) arbetat med hållbarhetsprogrammet, visionen för området, och hur Tomtebo strand på bästa sätt ska bli en del av Umeå som ska vara attraktiv, hållbar och framförallt till för en så stor grupp av befintliga och kommande Umeåbor som möjligt. Programområdet Området för Tomtebo strand ligger i östra delen av Umeå stad, beläget öst om Kolbäcksvägen (E4/E12), norr om Tomtebovägen och väst om Nydalasjön. I den fördjupade översiktsplanen för Umeås framtida tillväxtområden och den fördjupade översiktsplanen för universitetsstaden pekas området för Tomtebo strand ut för bebyggelse av bostäder och verksamhetslokaler. Största delen av området saknar idag detaljplan, endast mindre delar i områdets utkant är idag planlagda som natur-/parkmark och gatumark. Det finns inga kända fornlämningar inom området enligt Riksantikvarieämbetets webbkarta. Programrådet är idag mest äldre skog. Genom området rinner Kolbäcken. Programområdet är idag bevuxet med äldre skog och marken är relativt flack. Från Nydalasjön rinner en bäck, Kolbäcken. Kolbäcken slingrar sig genom området och vidare västerut för att slutligen mynna ut i Umeälven. Grundvattnet inom programområdet är högt och kräver åtgärd för att möjliggöra exploatering. 5 (49)

6 Hållbarhetsprogrammets syfte och struktur Hållbarhetsprogrammet ska vara ett stöd i arbetet att göra Tomtebo strand till Umeå kommuns främsta exempel på hållbart stadsbyggande. Kommunens och byggaktörernas gemensamma ambition och vision för området och hur de ska uppfyllas ska beskrivas. När detaljplanen för området är färdig ska hållbarhetsprogrammet ligga till grund för kommande markanvisningar. Hållbarhetsprogrammet och arbetssättet där kommunen samarbetar nära byggaktörer och kommunala bolag syftar även till att fortsätta utveckla kommunens arbetsprocesser, inte bara för Tomtebo strand utan även för kommande utvecklingsområden. Ett agilt arbetssätt ska tillämpas, vilket innebär att arbetssättet ska utvärderas under projektets gång och kunna förändras snabbt vid behov. Ytterligare ett syfte är att möjliggöra uppföljning av hur väl den faktiska utbyggnaden stämmer med ambitionen för området. Utbygganden kommer att ta flera år och resultatet ska utvärderas kontinuerligt, och som stöd för utvärderingen ska det finnas mätbara indikatorer i programmet. Umeås tillväxtmål och visionen för Tomtebo strand är grunden. Globala mål och temaområden har grupperats i fyra fokusområden med mål, strategier och åtgärder. 6 (49)

7 Kompletterande planer och program I hållbarhetsprogrammet redovisas visionen och målen för Tomtebo strand tillsammans med strategierna för att nå målen. Hållbarhetsprogrammet ska vara ett stöd genom hela projektet från detaljplan till driften. Tanken är att hållbarhetsprogrammet ska kunna revideras efter varje genomförd etapp. I hållbarhetsprogrammet har åtgärderna inte viktats eller graderats, det kommer istället att göras i ett kommande markanvisningsprogram. Där kommer åtgärder att bedömas mot en tre-skalig modell (Bas, fokus och spets) där bas är en åtgärd som bedöms uppnå strategin (vilket blir en miniminivå). Fokus innebär att åtgärden på ett mera påtagligt sätt bidrar till att uppfylla strategin. Spets innebär en åtgärd som ligger i framkant och avsevärt bidrar till att uppfylla strategin, och bidrar till nya lösningar. I ett kommande kvalitetsprogram/gestaltningsprogram för den offentliga miljön säkerställs att goda stråk och identitetsstarka platser skapas, att landskapets kvaliteter tas till vara, att de gröna rummen blir spännande stadsrum som samspelar med bebyggelse, gator och torg. Programmet beaktas i hela genomförandet av projektet. Skötsel- och utvecklingsplaner tas fram för att säkra kvalitet över tid. Skötsel- och utvecklingsplaner följs upp, utvärderas och justeras kontinuerligt. Det offentliga rummet planeras, genomförs och förvaltas som en helhet där vissa delar är hårdgjorda, andra mer eller mindre gröna. 7 (49)

8 Vision 2050, en hållbar storstad Umeå är norra Sveriges ledande tillväxtort och är en av Sveriges snabbast växande platser. Umeå har under de senaste 50 åren vuxit med rekordfart, vilket har resulterat att kommunen har mer än fördubblat vår befolkning, och är i dag Sveriges 11:e största stad med över invånare. Umeå är norra Sveriges ledande industriort med stora världsledande exportföretag och vi har även en stor och växande tjänstesektor med spjutspetsföretag inom IT och bioteknik. Två universitet finns i staden med över studenter tillsammans och Umeås befolkning är en av Sveriges yngsta med en medelålder på cirka 38 år. Umeå kommun har en ambitiös vision att innan år 2050 ha en befolkning på invånare. Det är en utmaning att planera för en kraftig tillväxt och samtidigt styra utvecklingen mot en långsiktigt hållbar stad ur ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Flera stora projekt pågår i Umeå för tillfället, t. ex. planering för ca lägenheter på norra Ön och omvandlingen av Lilljansberget och del av campusområdet till kvartersstad med blandat innehåll, offentliga rum och parker. Bostadsbyggandet i Umeå är bland de mer intensiva i Sverige. I tillväxten finns också möjligheter att driva förändring och skapa nya och mer hållbara alternativ. Många både privatpersoner och inom näringslivet attraheras av Umeås dynamik, med en högutbildad och kompetent befolkning, rik innovationsmiljö, inspirerande kulturliv och trygg livsmiljö. Här skapas årligen omkring nya jobb, och arbetslösheten är bland den lägsta i Sverige. Här vet vi att om vi samarbetar och har tillit i och över branschgränser mellan det offentliga, akademiska och näringslivet så brukar det bli bättre och lättare att åstadkomma resultat vare sig det är i affärer eller i samhällsutveckling. I Umeå finns ett stort engagemang i miljöfrågor. Det har bland annat resulterat i titeln Årets klimatstad 2016 och tre andraplatser när Europas miljöhuvudstad korats. 8 (49)

9 Vision för Tomtebostrand En vision för stadsdelen Tomtebo strand tagits fram. Den har arbetats fram av kommunen, kommunala bolag, förvaltare och byggaktörer gemensamt för att tillsammans kunna skapa det hållbara området Tomtebo strand som människor vill bo och verka i. Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell förebild för hållbar stadsutveckling och medveten livsstil. Berättelsen om Tomtebo strand Tomtebo strand ligger i naturen men också nära stora, dynamiska arbetsplatsområden och centrum. Kolbäcken slingrar sig fram genom bostadsområdet och här finns många mötesplatser, trivsamma gator och lummiga innergårdar. På Tomtebo strand skapas förutsättningar för gemenskap, socialt ansvar, aktivitet, liv och rörelse. De som bor på Tomtebo strand känner stolthet och gemenskap över sin livsstil och sin boendemiljö. Här är det enkelt och självklart att ha en hållbar livsstil. Man umgås över generationer, med olika kulturella bakgrunder, olika ekonomiska förutsättningar och bor i olika typer av boenden. Man tar ansvar för sina gemensamma ytor och anläggningar och är måna om varandra. Här klarar man sitt dagliga liv på plats, känner trygghet och är inte beroende av bil. Här vill man stanna. Tomtebo strand är en stadsdel som genom sin hållbara profil attraherar både privata och professionella besökare lokalt, nationellt och internationellt. Forskning och arbetstillfällen skapas och stadsdelen blir en inspiration för andra bostadsområden, inte bara i Umeå. Tomtebo strand utvecklas av Umeå kommun, byggaktörer, intressenter och invånare i tät samverkan. Därför kommer vi mycket längre än vad vi skulle gjort var för sig. Vi har utvecklat en unik arbetsmodell där vi säkerställer långsiktigheten, miljön och den sociala hållbarheten för människorna som ska bo där. Tillsammans skapar vi en stadsdel som håller ihop och håller länge. 9 (49)

10 Globala hållbarhetsmål Agenda 2030 Tomtebo strand som stadsdel blir en del av Umeå och samtidigt även en del av det globala samhället. Det innebär att ta utgångspunkt i de övergripande policys och ramverk som finns för det globala samhället. Ett av dessa är Agenda 2030 där FN:s medlemsländer har förbundit sig till 17 globala mål för att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. De Globala målen och Agenda 2030 är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig. Sverige har en Agenda 2030-delegation med Utrikesdepartementet, Statsrådsberedningen och Finansdepartementet som ansvariga departement ( Illustrationen visar de 17 globala målen i Agenda 2030 Citylab och de 17 temaområdena Tomtebo strand har deltagit i Citylab, ett forum för hållbart stadsbyggande, som drivs av Sweden Green Building Council. Metodiken och upplägget på hållbarhetsprogrammet baseras på Citylabs guide för hållbart byggande och på ett antal nätverksträffar med andra projekt runt om i Sverige som också deltagit i Citylab under (49)

11 Citylabs guide för hållbart stadsbyggande innehåller 17 olika temaområden som spänner över ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. De 17 temaområdena är: Bebyggelse, Kulturvärden, Funktioner, Människor, Transporter, IKT, Platser, Skolmiljöer, Luft, Ljus, Ljud, Grönytor, Klimatanpassning, Vatten, Materialflöden, Produkter och Energi. Hållbarhetsprogrammets fyra fokusområden I hållbarhetsprogrammet för Tomtebo strand har de 17 Globala målen och Citylabs 17 temaområden och dess önskade effekter grupperats i fyra olika fokusområden. Till varje fokusområde finns en beskrivande text samt en tabell med tydliga mål som förklarar hur varje fokusområde bidrar till visionen. Målen har sedan brutits ner i ett antal preciserade strategier. Till strategierna finns en beskrivning av vem som ansvarar för den och hur den ska följas upp och mätas. Under strategierna finns exempel på åtgärder som skulle kunna bidra till att uppnå strategin och därmed också målen och visionen för Tomtebo strand. Fokusområde 1: En inkluderande stadsdel med vardagslivet i fokus Detta område fokuserar främst på människorna, den bebyggda miljön och åtgärder för att skapa en god social hållbarhet. Globala mål: Avskaffa fattigdom, Hälsosamt liv och välbefinnande, Kvalitativ utbildning, Jämställdhet mellan könen, Ekonomiskt överkomlig hållbar energi, Anständiga arbetsvillkor och hållbar ekonomisk tillväxt, Minska ojämlikheter, Hållbara städer och samhällen, Ansvarsfull konsumtion och produktion. Citylabteman: Kulturvärden, Funktioner, Människor, Platser, Skolmiljöer, Ljus Citylabs önskade effekter: God hälsa och välbefinnande, Jämlikhet och sociala sammanhang, Delaktighet och inflytande, Trygga livsmiljöer, Goda försörjningsvillkor, Attraktivt stadsliv, God resurshushållning, Ingen negativ klimatpåverkan, Ingen negativ miljöpåverkan samt Hög nivå av resiliens och flexibilitet. Fokusområde 2: Attraktiva och hållbara grön- och vattenområden Detta område fokuserar främst på den hur den gröna offentliga miljön (parker, naturområden m.m.) ska utformas för att skapa en attraktiv och trivsam miljö, samt och åtgärder för att skapa en stadsdel som samtidigt är planerad för ett ändrat klimat (ex. kraftigare nederbörd och varmare temperaturer). Globala mål: Hälsosamt liv och välbefinnande, Rent vatten och sanitet, Anständiga arbetsvillkor och hållbar ekonomisk tillväxt, Industri, innovation och infrastruktur, Hållbara städer och samhällen, Ansvarsfull konsumtion och produktion, Klimatåtgärder, Nyttja marina resurser hållbart, Nyttja landbaserade resurser hållbart. Citylabteman: Grönytor, Klimatanpassning, Vatten 11 (49)

12 Citylabs önskade effekter: Trygga livsmiljöer, Attraktivt stadsliv, God hälsa och välbefinnande, Jämlikhet och sociala sammanhang, Hög nivå av resiliens och flexibilitet, Ingen negativ miljöpåverkan, Ingen negativ klimatpåverkan Fokusområde 3: Hållbar mobilitet med människan i centrum Detta område fokuserar främst på resmönster och transporter för ett minska vårt bilberoende och hur Tomtebo strand häger ihop med övriga Umeå. Globala mål: Hälsosamt liv och välbefinnande, Jämställdhet mellan könen, Industri, innovation och infrastruktur, Minska ojämlikheter, Hållbara städer och samhällen, Ansvarsfull konsumtion och produktion, Klimatåtgärder. Citylabteman: Bebyggelse, Transporter, Luft, Ljud Citylabs önskade effekter: Attraktivt stadsliv, God hälsa och välbefinnande, Ingen negativ klimatpåverkan, Ingen negativ miljöpåverkan, Jämlikhet och sociala sammanhang, Trygga livsmiljöer, God resurshushållning Fokusområde 4: Hållbara och smarta miljölösningar Detta område fokuserar främst på tekniska lösningar i byggnaderna för att minska energianvändning och förbrukning av resurser. Här beskrivs också lösningar för den övergripande tekniska infrastrukturen (energi, vatten m.m.). Globala mål: Avskaffa hunger, Hälsosamt liv och välbefinnande, Rent vatten och sanitet, Ekonomiskt överkomlig hållbar energi, Anständiga arbetsvillkor och hållbar ekonomisk tillväxt, Industri, innovation och infrastruktur, Minska ojämlikheter, Hållbara städer och samhällen, Ansvarsfull konsumtion och produktion, Klimatåtgärder, Nyttja marina resurser hållbart, Fred, rättvisa och starka institutioner Citylabteman: IKT, Materialflöden, Produkter, Energi Citylabs önskade effekter: Ingen negativ miljöpåverkan, Ingen negativ klimatpåverkan, God resurshushållning, Hög nivå av resiliens och flexibilitet, Delaktighet och inflytande, Jämlikhet och sociala sammanhang 12 (49)

13 Fokusområde 1 Känner du din granne? En inkluderande stadsdel med vardagslivet i fokus Goda geografiska förutsättningar Tomtebo strands geografiska läge med närhet till Nydala friluftsområde, universitets- och sjukhusområdet, Europas till ytan största sportanläggning och Tomtebos barnvänliga bostadsområden innebär goda förutsättningar till att utveckla och stärka området som dynamisk blandstad. Tomtebo strand kommer att knyta samman dessa väldigt olika miljöer och skapa gena, attraktiva, trygga och stadsmässiga kopplingar. Stadsdelen erbjuder nya platser och tydliga målpunkter där vardagslivet tar plats och möten sker. En plats är mer än dess fysiska placering det är människorna, händelserna, företeelserna och kulturen som gör en plats unik. På Tomtebo strand skapas platser och boendemiljöer som breddar Umeås utbud och som svarar på behov i det nutida och mångfasetterade vardagslivet. Där kommer människor med olika bakgrunder och erfarenheter att kunna mötas och trivas. Under planeringen av området kommer en plats i området att väljas ut och utformas i direkt samverkan med medborgare. På så sätt sås ett frö för att umebor ska känna ägandeskap för detta område. Det ska finnas goda möjligheter till föreningsliv och kultur för både boende och besökare. I det offentliga rummet ska det finnas plats till medborgarinitiativ. Idag kan det handla om t. ex. evenemang och stadsodling, i framtiden kan det vara andra behov möjligheterna ska finnas. I det offentliga rummet sker möten människor emellan. Välbesökta, vackra och trygga platser som fungerar över större delen av dygnet och året om behöver knytas samman med olika sorters stråk. 13 (49)

14 Stora flöden av gångare och cyklister och närhet till kollektivtrafik ger förutsättningar för levande platser i staden. Publika funktioner som föreningslokaler, skola, förskola, kulturlokaler, handel, äldreboenden med mera placeras med fördel vid platserna. Det kommer att finnas många olika typer av stråk i stadsdelen allt från aktiva stråk med många entréer och verksamheter som är trygga och välbesökta större delen av dygnet, till rekreativa stråk med ett annat fokus som exempelvis god ljudmiljö och återhämtning, aktiviteter av olika slag, naturupplevelser, vackra platser och spännande rumsligheter. Blandningen av stråk som kollektivtrafikgatan, huvudstråket för gång- och cykel, stråk längs Kolbäcken och park- och naturstråket längs sjön kommer bli en viktig del av stadsdelens karaktär och kvalitet. Både stråk inom Tomtebo strand liksom stråken som kopplar till omgivande stadsmiljö är viktiga. Det hållbara livet måste inrymmas inom livspusslets ramar En grundförutsättning i planeringen ska vara att skapa en stadsdel där vardagslivet blir enkelt, trivsamt och tryggt för boende, samt underlätta och ge dem förutsättningar till att göra hållbara val. Bebyggelsemiljön som skapas ska uppmuntra och stödja detta. Det är också viktigt att målpunkter och rörelsemönster studeras och att stråk planeras för att främja hållbara val. Strukturen på Tomtebo strand ska knyta an till de större strukturerna i staden på ett bra sätt. På så sätt ska utvecklingen av stadsdelen även innebära en förbättring för omgivande områden och staden som helhet. Umeå. Mer gemenskap. Det som gör att umeborna trivs och känner sig stolta över att identifiera sig som umebor ska tas tillvara och byggas vidare på. Umeå stad är stark vad gäller social hållbarhet och beskrivs ofta som en jämställd, medveten och progressiv stad. Staden har områden av olika karaktär men är ändå väl integrerad och är enligt polisens kartläggning den största staden i Sverige som inte har något utsatt område. Umeå kommun har under en lång tid jobbat med medskapande, framför allt kopplat till kultur, och har ett brett föreningsliv vilket utgör en viktig faktor för att bygga socialt kapital. Det är viktigt att bygga vidare på detta, att vid utvecklingen av Tomtebo strand ytterligare stärka samhörigheten inom staden. 14 (49)

15 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Mål 1: På Tomtebo strand är det möjligt att bosätta sig oavsett ekonomisk eller social bakgrund Strategi 1: Tomtebo strand har en jämn fördelning mellan upplåtelseformer (bostadsrätter och hyresrätter). Blandning inom kvarteren. Blandar inom byggnad. Mark och exploatering, Byggaktörer. Fördelning mellan upplåtelseformer, utvärderas i varje etapp. Strategi 2: Det finns en bra variation av lägenhetsstorlekar. Mark och exploatering, Byggaktörer. Fördelning mellan lägenhetsstorlekar, utvärderas i varje etapp. Blandning inom kvarteren. Blandar inom byggnad. Flexibla lägenheter som kan omvandlas till fler eller färre rum. Strategi 3: Kommunala behov av äldreboenden, särskilda boenden och förskolor m.m. inryms i kvarteren. Mark och exploatering, Detaljplan, Fastighet, Byggaktörer. Erbjuder kommunen lägenheter för socialtjänstens behov. Bottenvåningar och gårdar möjliggörs för förskoleverksamhet. Är behoven uppfyllda? Hur integrerade är LSS-boenden? Förskolornas utemiljö, kvm/barn, gårdarnas kvalitet. Strategi 4: Inom Tomtebo strand finns det bostäder med rimliga hyresnivåer och priser. Mark och exploatering och Byggaktörer. Hur många lägenheter har en "lägre" hyra, hur mycket "lägre" är hyra än nyproduktion, vilket prisspann finns på bostäderna, målgrupp? Viss del av hyresrätter uppförs med investeringsstöd och garanterad normhyra enligt gällande regelverk (ansats att nå hyra nära 1350 kr/kvm). 15 (49)

16 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Strategi 5: Mindre byggaktörer och byggemenskaper har ett utrymme att pröva sin idé. Mark och exploatering, Detaljplan och Byggaktörer. Finns det byggemenskaper, mindre byggaktörer? Mindre tomter som inte kräver exploatering av ett helt kvarter. Mål 2: Tomtebo strand erbjuder trygga, jämställda, varierande miljöer och inbjuder till besök Strategi 1: Det finns en stor park/plats intill Nydalasjön som ger ett mervärde för hela staden. Detaljplan, Gator och parker, Umeå Fritid. Kontinuerliga kundundersökningar med uppföljning av närboende, besökare och mer långväga besökare. Den nya parken får aktiviteter eller upplevelser som är unika för Umeå t. ex. brygganläggning med kallbadhus, elbåtspool eller liknande. Det utarbetas en strategi för att erbjuda möjligheter och uppmuntra engagemang i stadsdelens gröna miljöer. Närboende och besökare engageras i dialog, medskapande eller brukaravtal. Strategi 2: Mötesplatser inom Tomtebo strand främjar möten och aktiviteter året om. Detaljplan, Gator och parker, Byggaktörer. Kontinuerliga kundundersökningar med uppföljning av närboende, besökare och mer långväga besökare, uppföljning av budget för aktivitetsprogram, andel boende som har stadsodling inom 250 m från bostad, andel boende som odlar, andel boende som deltar i någon typ av aktivitet kopplad till stadsdelen, antal besökare som kommer till stadsdelen för att delta. Det tas fram en strategi för att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter, tillfälliga aktiviteter på olika platser eller ett aktivitetsprogram för hela året lockar ut människor och skapar en levande stadsdel. En del av projektets budget avsätts för att finansiera aktiviteter/aktivitetsprogram för boende och besökare under planering och byggtid men även i förvaltningsskedet. Uppmuntra fysisk rörelse genom att möjliggöra aktiviteter året om, ordna mötesplatser, erbjuda tillfälliga aktiviteter eller aktivitetsprogram. 16 (49)

17 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Stadsdelens gröna rum utformas för att vara flexibla med möjligheter att lösa nya framtida behov eller att ta om hand nya medborgarinitiativ. Strategi 3: Fasader är varierade och bottenvåningar utmed huvudstråk är anpassade för att möjliggöra lokaler. Mark och exploatering, Detaljplan, Bygglov, Byggaktörer. Fasader inom kvarteret har en variation i uttryck, material, färgsättning m.m. Lokaler finns förberedda. Hur många verksamheter finns det efter huvudstråken? Det finns en tydlig strategi för att kunna omvandla bostäder till lokaler när efterfrågan finns. Strategi 4: Hållplatser placeras i centrala lägen och har utvecklats tillsammans med andra verksamheter. Mark och exploatering, Detaljplan, Gator och parker, Kollektivtrafiken, Byggaktörer. Antal resor per år från hållplatsen. Nöjdhet bland resenärerna Hållplatsen finns integrerad i byggnad. Det är enkel och bekvämt att röra sig mellan hållplatsen och närliggande målpunkter även vid besvärliga väderförhållanden (regn och snö). Strategi 5: Alla ytor har utformats utifrån tanken om de kan samutnyttjas. Gator och parker, Fastighet, Byggaktörer. Har gårdar och offentliga miljöer flera funkioner? Bostadsgårdarna är sammanbundna med varandra och lek och vistelseytor kan delas och därmed skapa högre kvalitet på varje enskild gård. Parker och grönytor planeras för att vara del av dagvattenhanteringen. 17 (49)

18 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Mål 3: Inom Tomtebo strand finns ett stort socialt engagemang och gemenskap Strategi 1: Inom Tomtebo strand finns aktiviteter och åtgärder som bidrar till gemensam samanhållning och integration. Byggaktörer, Kommunen. Återkommande dialog för att se vilka grupper som åtgärderna har nått. Ungdomar erbjuds sommarjobb i sitt bostadsområde. Det finns och erbjuds läxhjälp. Det finns språkcaféer, för att hjälpa nyanlända. Det ordnas återkommande aktiviteter för barn och unga. Strategi 2: Det finns möjligheter för boende att engagera sig i sitt område och påverka sin boendemiljö. Byggaktörer, Kommunen. Boendeenkäter för att mäta nöjdhet. Inom ramen för boendet erbjuds hyresfria lokaler för gemensamma aktiviteter. Inom Tomtebo strand finns det Co-designprojekt för medskapande och delaktighet i den offentliga miljön. 18 (49)

19 Fokusområde 2 Vilken mötesplats gillar du? Attraktiva och hållbara grön- och vattenområden Nydalasjön gör stadsdelen attraktiv för alla Runt Nydalasjön träffas umebor och besökare hela året om för att bada, fiska, promenera, åka skidor, leka, grilla och mycket, mycket mer. Kombinationen av sjön, de innehållsrika stränderna och de näraliggande skogsmarkerna erbjuder många spännande upplevelsemiljöer. Här finns stora möjligheter att utveckla bostadsnära rekreation men också att utveckla besöksmålet Nydala. Med byggandet av Tomtebo strand följer behovet av fler anordnade park- och naturområden vid stränderna och den nya stadsdelsparken blir en av stadens huvudentréer till Nydalaområdet. Kolbäcken och naturmiljöerna i Tomtebo strand är en utgångspunkt för den nya stadsdelen Kolbäcken är en viktig resurs för området. Från ett stilla flöde i våtmarkerna vid utloppet från sjön ringlar den sig genom olika skogsbiotoper för att i den västligaste delen bli smalare och stridare. Längs Kolbäckens naturliga fåra finns möjlighet att skapa en serie av olika typer av attraktiva gröna rum som skapar tydlig karaktär och bidrar till områdets identitet. En del platser kan vara mer ordnade parker och mötesplatser, medan andra har skogskaraktär med kvaliteter som att höra bäcken porla. Förutom att ge området en grön ryggrad kommer bäcken att ha en viktig funktion för områdets dagvattenhantering och klimatanpassning t. ex. genom att minska risken för översvämningar. 19 (49)

20 Området där Tomtebo strand planeras ingår som en del av Umeås övergripande grönstrukturen och knyter ihop Grössjöområdet söder om Nydala, Stadslidens skogar och skogsområdena norr om Ersboda. Inom Tomtebo strand bevaras gröna miljöer kring Kolbäcken som ett nord-sydligt stråk där växter och djur kan sprida sig mellan angränsande skogar. Skogsmiljön är innehållsrik och utgörs av skogar med varierad fuktighetsgrad. Skogen är ofta flerskiktad och innehåller äldre och gamla träd, torrakor och hålträd och här finns ett flertal arter som är beroende av gammal skog. Det är viktigt för den biologiska mångfalden att upprätthålla eller förbättra områdets ekologiska kvalitet som en förutsättning för bostadsnära naturupplevelser som t. ex. revir av kungsfågel och andra sällsynta arter. Kolbäckens naturliga slingrande lopp och rika växtflora bidrar till bäckens höga naturvärde som lockar till besök och möjliggör naturpedagogik. Den nya stadsdelen medför att skog försvinner och en del ekosystemtjänster försämras, som kompensation måste en del funktioner utvecklas och nya skapas. Urbant och grönt i Tomtebo strand Tomtebo strand kommer att bli en tät och blandad stadsdel. I de offentliga rummen möts boende och besökare, här skapas trivsel och samverkan. Bebyggelsen tillsammans med ett nätverk av offentliga platser formar en spännande stadsmiljö där det är tätt mellan funktioner och upplevelser. Det offentliga rummets struktur och innehåll avgör vilka möten som kan skapas. Mångfald och omsorgsfull utformning av parker och natur, gator och torg ger attraktiva och välbesökta, trygga platser. Att kunna röra sig fritt är en förutsättning för demokrati. I Tomtebo strand är det nära till naturupplevelser. Nydalasjöns stränder erbjuder många aktiviteter och upplevelser inom bekvämt gångavstånd. Längs Kolbäcken och vid Noret finns fina naturmiljöer, men också mer ordnade parkmiljöer. Varierade funktioner och olika rum med tydliga karaktärer kommer att göra stadsdelen spännande att röra sig genom och alla ska kunna hitta sin favoritplats. Det ska finnas funktioner för alla, en stor del av dygnet och året om. I en inkluderande stadsdel är tillhörighet och ägandeskap viktigt - ett sätt att möjliggöra det kan vara att utforma flera platser i området i direkt samverkan med medborgare. Parken vid sjön ska bli stadsdelens självklara mötesplats men också en tydligt offentlig park där umeborna kan samlas för olika evenemang och festligheter. Parken är huvudentré till Nydalaområdet och knyter samman Universitetsstadens offentliga rum med sjön. Här finns funktioner som kompletterar Nydala- och Universitetsområdets gröna miljöer och lockar såväl umebor som mer långväga besökare. Kanske finns kallbadhus, café och värmestuga, experimentpark eller båtuthyrning. Parken ska vara lätt att nå för gående, cyklister och med kollektivtrafik. Där Kolbäcken och huvudgatan korsas byggs ett torg, en trygg mötesplats med service och urban karaktär. 20 (49)

21 Hållbart och naturnära boende Tomtebo strand har planerats utifrån platsens förutsättningar. Stadsdelen kommer att vara tät, grön och klimatanpassad. De gröna miljöerna i kvarteren är utformade för att skapa goda lekmiljöer och sociala värden på bostadsgårdar och i offentliga rum, för att gynna områdets biologiska mångfald och för att hantera framtida klimatförändringar som översvämningar och varmare klimat. En ekosystemtjänstanalys visar vilka nyttigheter naturområdet bidrar med och kommer att vara utgångspunkt för planeringen av Tomtebo strand. En del kvaliteter kommer att försvinna och andra kommer att störas men det kommer också att finnas möjlighet att utveckla och skapa nya ekosystemtjänster t. ex. en attraktiv och hälsofrämjande stadsdel med bostadsnära naturupplevelser och en mångfald av aktiviteter och upplevelser i närmiljön. Utformningen av gårdar och gröna platser ska stärka områdets ekosystemtjänster. Målsättningen ska vara att balansräkningen av ekosystemtjänster ska ge ett positivt resultat. Bebyggelsen tillsammans med nätverket av parker och skogar, torg och gator möjliggör många möten inom Tomtebo strand. Flera av stadsdelens platser är utformade tillsammans med boende och besökare. Många boende är engagerade i sin utemiljö t. ex. finns många möjligheter för stadsodling t. ex. på bostadsgårdar, balkonger, skol- och förskolegårdar, i parkområden osv. 21 (49)

22 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Mål 1: Nydalaområdet ska utvecklas för bostadsnära rekreation och som besöksmål Strategi 1: Naturområden vid Nydala ska vidareutvecklas för att kunna erbjuda boende och besökare i det nya området en attraktiv närmiljö. Utveckling ska utgå från mångfalden i miljön med sjön, de innehållsrika stränderna och de varierade skogarna. Gator och parker, Miljö- och hälsoskydd, Umeå Fritid. Andel av de boende som har tillgång till ett tillräckligt utbud av aktiviteter inom 500 m från bostad, Kontinuerliga kundundersökningar med uppföljning av närboende, besökare och mer långväga besökare. Uppdatera skötsel- och utvecklingsplanen för Nydala utifrån de nya förutsättningarna i Tomtebostrand. Strategi 2: Nydalaområdets kopplingar till övriga stadsdelar förbättras med tydliga, gena och trygga stråk samt tydliga entréer. Den nya parken ska utformas som en huvudentré till Nydalaområdet och samtidigt vara en levande mötesplats för boende och besökare. Detaljplan, Gator och parker, Umeå Fritid. Kontinuerliga kundundersökningar med uppföljning av närboende, besökare och mer långväga besökare. Den nya parken får aktiviteter eller upplevelser som är unika för Umeå t. ex. brygganläggning med kallbadhus, elbåtspool eller liknande. Det utarbetas en strategi för att erbjuda möjligheter och uppmuntra engagemang i stadsdelens gröna miljöer. Närboende och besökare engageras i dialog, medskapande eller brukaravtal. Hållplats för kollektivtrafiken finns nära parken. Mål 2: Kolbäcksområdets naturmiljöer är en utgångspunkt för utformningen av Tomtebo strand Strategi 1: Kolbäckens karaktär ska på ett tydligt sätt bidra till det nya områdets identitet genom att bidra till vackra och attraktiva stadsrum, bostadsnära naturupplevelser och möjliggöra naturpedagogik. Detaljplan, Gator och parker, Miljöoch hälsoskydd. Andel av sträckan som ligger kvar i sin naturliga fåra, Andel av bäcken som är tillgänglig från båda sidor, Avstånd mellan möjligheten att korsa bäcken bör vara mindre än 150 m, Ljudnivåer, Andel av de boende som når en tyst miljö inom 250 m från bostad, Kontinuerliga "kundundersökningar". 22 (49)

23 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Kolbäckens ligger kvar i sin naturliga fåra på så lång sträcka som möjligt. Befintlig skog vid Kolbäcken sparas på lämplig plats utifrån utbyggnadens påverkan på miljön. Platsen är tillräckligt stor för att erbjuda skogskänsla. Stråket längs Kolbäcken är en central del i Tomtebo strand, det finns tillgänglighet (t. ex. stigar, gc-vägar) längs med bäckens båda sidor och möjligheter att passera bäcken. Det finns platser där det är möjligt att höra bäcken porla, dvs. bullernivån ska ligga under 40 dba. För att de gröna rummen längs bäcken ska erbjuda så stora mervärden som möjligt för boende och besökare genomförs dialog, medskapande eller brukaravtal. Strategi 2: Områdets naturmiljöer tillvaratas så att de bidrar med största möjliga nytta, dvs. rening och fördröjning av dagvatten, klimatanpassning, biologisk mångfald, funktion hos den ekologiska korridoren samt rekreation och folkhälsa. Mark och exploatering, Detaljplan, Gator och parker, Fastighet, Miljö- och hälsoskydd, Byggaktörer. Ytor för fördröjning och rening av dagvatten avsätts inom området. Rening av dagvatten och kapacitet till fördröjning vid kraftiga regn eller skyfall, Temperatur i stadsdelen, Krontäckningsgrad, dvs. andel av marken som täcks av trädkronor, Inventering av signalarter och deras livsmiljöer, Andel boende som når naturupplevelse inom 250 m, Kunduppföljning av aktiviteter kring naturpedagogik, utvärdering skola etc. Grönytefaktor säkerställer goda förutsättningar för dagvattenhantering i stadsdelen, t. ex. föreskriver lämplig vegetation, ställer krav på höjdsättning, markmaterial mm. Gatuträd planteras i skelettjord som utformas för att underlätta omhändertagande och fördröjande av dagvatten. För att skapa ett behagligt klimat i stadsdelen sparas befintlig vegetation i så stor utsträckning som möjligt. Träd flyttas där så är möjligt alternativt planteras nya i stora storlekar. Det finns tillräckligt många träd för en positiv inverkan på lokalklimatet. Grönytefaktor säkerställer att det finns tillräckligt med vegetation och träd (krav på art och planteringsstorlek) i stadsdelen. Grönytefaktor säkerställer att den ekologiska korridorens funktion stöds så bra som möjligt, t. ex. anges andel vegetation, antal träd, åtgärder som att spara grova träd och död tallved, spara solbelysta solitära tallar, gynna sälg och asp, sätta upp holkar etc. Grönytefaktor säkerställer att den ekologiska korridorens funktion stöds så bra som möjligt i nya parker och sparade skogsområden t. ex. bevarande av bryn/kantzoner, andel lövskog, andel flerskiktad skog, storlek och form på ytor/vegetationsbestånd (undvika fragmentering). 23 (49)

24 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Grönytefaktor säkerställer att den ekologiska korridorens funktion stöds så bra som möjligt på gator och torg t. ex. att det ska finnas trädplanteringar längs genomgående gator, ett kontinuerligt nät av träd, lämpliga arter och sorter. Kompensationsåtgärd utanför området kan skapa mervärden och nyttor, t. ex. stärka den ekologiska korridoren eller utföra åtgärder vid Nydalasjön. Skötsel- och utvecklingsplaner säkerställer att park- och naturmiljöernas kvaliteter upprätthålls över tid, t. ex. att förutsättningar för livsmiljöer finns kvar. Information om naturmiljöernas kvaliteter och funktion ska finnas för att möjliggöra naturpedagogik. För att engagera boende och besökare genomförs infoinsatser, naturpromenader, samverkan med förskola, skola och universitet m.fl. Medskapande och brukaravtal eftersträvas. Mål 3: Tomtebo strand är en levande stadsdel där alla kan hitta sin favoritplats Strategi 1: De offentliga rummen i Tomtebo strand är utformade så att aktiviteter äger rum och möten uppmuntras, social hållbarhet över tid eftersträvas. Mark och exploatering, Detaljplan, Gator och parker, Fastighet, Byggaktörer. Kontinuerliga kundundersökningar med uppföljning av närboende, besökare och mer långväga besökare, uppföljning av budget för aktivitetsprogram, andel boende som har stadsodling inom 250 m från bostad, andel boende som odlar, andel boende som deltar i någon typ av aktivitet kopplad till stadsdelen, antal besökare som kommer till stadsdelen för att delta. Det tas fram en strategi för att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter, tillfälliga aktiviteter på olika platser eller ett aktivitetsprogram för hela året lockar ut människor och skapar en levande stadsdel. En del av projektets budget avsätts för att finansiera aktiviteter/aktivitetsprogram för boende och besökare under planering och byggtid men även i förvaltningsskedet. Ägandeskap och tillhörighet uppnås genom dialog om de offentliga rummens innehåll, medskapande i genomförandet och förvaltningsskedet och möjligheter till brukaravtal mm. Stadsdelens gröna rum utformas för att vara flexibla med möjligheter att lösa nya framtida behov eller att ta om hand nya medborgarinitiativ. I stadsdelen skapas platser och ytor att upplåta för tillfälliga initiativ, att låna ut eller hyra för mer bestående verksamhet. Möjligheter för stadsodling finns på gårdarna, på skol- och förskolegårdarna, på odlingslotter i parken eller gemensamhetsodlingen. 24 (49)

25 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Stadsodling uppmuntras genom att det finns mark för odling, en organiserad mötesplats för odlingsintresserade eller möjligheter till gemensamma aktiviteter, utbildning, försäljning, delning av utrustning och växter etc. Uppmuntra fysisk rörelse genom att möjliggöra aktiviteter året om, ordna mötesplatser, erbjuda tillfälliga aktiviteter eller aktivitetsprogram. Strategi 2: Alla ska hitta sin favoritplats och ha tillgång till både lugna miljöer för återhämtning och rekreation likaväl som till aktiva miljöer för aktiviteter och utmaningar. Det ska finnas aktiviteter och upplevelser året om. Mark och exploatering, Detaljplan, Gator och parker, Byggaktörer. Återkommande sociotopkartering, Andel boende som når en lugn och en aktiv miljö inom 250 m från bostad, andel barn som når en lekmiljö inom 250 m eller en större lekplats inom 500 m, andel boende som når en aktivitetsyta inom 500 m, kontinuerlig uppföljning av krav avseende storlek, dagsljus och ljudnivå för olika platser, nyttjande av utemiljöerna året om. Vilka platser och aktiviteter som behöver finnas diskuteras med boende och besökare, gärna i en innovativ dialog. Det finns platser med olika karaktär, allt från skog och naturliga platser till mer iordningsställda platser. Grönytefaktor bidrar till att platserna utformas med människan i centrum, med god gestaltning, god rumslighet, gott mikroklimat, god ljus- och ljudmiljö. Krav formuleras avseende storlek, dagsljus och ljudnivå för olika platser. Belysningsprogram tas fram. Det finns möjligheter till aktivitet utomhus året om. Lekmiljöer finns antingen på bostadgården, i park eller natur men det finns också större lekplatser som fungerar som mötesplats för barn och föräldrar/medföljande eller större barn. Lekplatser har god ljudmiljö och god tillgång till dagsljus. Större aktivitetsytor anordnas för spel, lek och möten. Ytorna utformas så att det finns plats att genomföra aktiviteter, t. ex. behövs gräsmatta eller annan öppen yta. Det finns bostadsnära möjligheter till fysisk rörelse på allmän plats t. ex. promenad-/joggingslingor eller träningsutrustning. Skötsel - och utvecklingsplaner har ett tydligt fokus på tillgänglighet och god funktion året om. 25 (49)

26 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Strategi 3: Trygga stråk och platser ger alla möjlighet att röra sig fritt inom Tomtebo strand och till andra delar av staden. Mark och exploatering, Detaljplan, Gator och parker, Byggaktörer. Konnektivitetsanalys av stråk, flöden längs olika stråk, andel av stråken som är belysta, andel av stråken som är tillgängliga året om. Det finns många olika stråk i stadsdelen från mer välbefolkade gator med kollektivtrafik och gång- och cykelväg till rekreativa stråk genom park- och skogsmiljöer med helt andra kvaliteter. Viktiga målpunkter som lekplatsen, hållplatsen mm. nås via stråk sär särskild hänsyn till trygghet tagits, t. ex. genom närhet till verksamheter, entréer mot stråk, belysning, platser och aktiviteter längs stråket, överblickbarhet och alternativa vägar inom räckhåll. Stråk som binder samman Tomtebo strand med andra delar av staden är trygga, gena och befolkade. Rekreativa stråk är kontinuerliga, tillgängliga och attraktiva. Något stråk förstärks med särskilda kvaliteter t. ex. offentlig konst, utsikt, naturpedagogik, särskilda målpunkter etc. 26 (49)

27 Fokusområde 3 Hur reser du i vardagen? Hållbar mobilitet med människan i centrum Det naturliga valet Tomtebo strand ska utformas så att de hållbara färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik blir det naturliga valet för resor både inom samt till och från området. Det ska vara enkelt för de boende att med hållbara medel nå sina dagliga målpunkter. För att minska resbehovet ska det finnas ett utbud av fritidsaktiviteter inom området. Förskolor och andra viktiga målpunkter ska placeras i nära anslutning till de stora gång- och cykelstråken eller hållplatslägen för att underlätta valet att använda hållbara färdmedel. Enkelt och tryggt att gå till fots Alla ska kunna, vilja och våga röra sig i området oavsett ålder, kön eller eventuella funktionshinder. Det ska kännas tryggt att färdas till fots hela dygnet. I gränsområdena mot närliggande områden ska särskild omsorg läggas på att skapa en trygg utformning så att det inte uppstår en ödslig och otrygg zon som avskräcker från att röra sig utomhus. Bekväm cykeltrafik med hög framkomlighet Gena stråk och en god framkomlighet är viktigt för att göra det attraktivt att cykla. I stora stråk ska cyklisterna därför ha egna ytor att röra sig på. Ett huvudstråk för cyklister som leder mellan Tomtebo 27 (49)

28 och Universitets- och sjukhusområdet kommer att skapa ett flöde genom Tomtebo strand som ger trygghet. Cykelparkeringar ska finnas i nära anslutning till entréer. Boende och verksamma i området ska ha möjlighet att parkera sin cykel under tak eller inomhus samt ha möjlighet att låsa fast ramen. Det ska även finnas plats för lådcyklar och cykelvagnar samt laddmöjlighet för elcyklar. Attraktiv kollektivtrafik med täta avgångar Kollektivtrafiken genom Tomtebo strand ska redan vid inflyttning att erbjuda en hög turtäthet. Bussstråket ska löpa centralt genom området. En hög prioritet i gaturummet tillsammans med en tydlig, orienterbar och vacker utformning av de hållplatser som byggs ska skapa en enkel och attraktiv kollektivtrafik. Genom det nya busstråket kommer även boende på Tomtebo att få en snabbare resmöjlighet till Umeås viktigaste målpunkter; Umeå centrum samt Universitets- och sjukhusområdet. En ny hållplatsnod ska anläggas vid IKSU vilket kommer att skapa en bra och enkel koppling mot Umeås norra stadsdelar. Biltrafik på de hållbara färdmedlens villkor Bilen ska finnas som ett av flera alternativ för medborgarens totala behov av mobilitet men ska ges utrymme på de hållbara färdsättens villkor. Bilparkeringar ska samlas i en eller några mobilitetshubbar. Dessa ska lokaliseras så att biltrafiken inom området minimeras samtidigt som ett acceptabelt gångavstånd uppnås. Invånarna på Tomtebo strand är ska alla genom sitt boende bli medlemmar i en bilpool eller ett MaaS-nätverk 1. Genom detta medlemskap ska medborgaren på Tomtebo strand kunna hålla en hög mobilitet utan att själv äga en bil. Godstrafik Mobilitetshubben ska ha samlade servicepunkter för in och utleveranser av post och paket. Dessa servicepunkter ska även kunna hantera matleveranser till de boende. Dessutom ska återvinningsstationer ligga i anknytning till dessa servicepunkter. Genom att använda smarta IKT-lösningar för sophämtning ska tunga transporter i området kunna minska. 1 Ett MaaS-nätverk är en tjänst där medlemmarna får tillgång till olika färdmedel, t. ex. bilar i olika storlekar, olika typer av cyklar, kollektivtrafik och taxi. Utmärkande för ett MaaS-nätverk är att kunden kan köpa tjänsten att bli förflyttad från den punkt där denne befinner sig till den punkt individen vill åka till. (MaaS = Mobility as a Service). 28 (49)

29 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Mål 1: På Tomtebo strand är de hållbara färdmedlen det naturliga valet Strategi 1: Målpunkter lokaliseras inom området för att minska resbehovet. Detaljplan, Gator och parker, Fastighet, Skolan. Andel av de boendes resor som är kortare än 1 km (resvaneundersökning). Det finns ett utbud av olika fritidsaktiviteter inom området. Det egna behovet av förskoleplatser kan täckas upp inom Tomtebo strand. Förskolor och andra viktiga målpunkter lokaliseras nära stora gång- och cykelstråk och/eller nära hållplatslägen. Strategi 2: Gena och trygga stråk med hög framkomlighet för fotgängare och cyklister. Gator och parker. Antal cyklister i utvalt snitt (flödesmätning). Andel av de boendes och verksammas resor som görs med cykel respektive till fots (resvaneundersökning). Huvudstråk för gång och cykel är helt färdigställda när de första boende flyttar in. I huvudstråk har gående och cyklister egna banor separerade från varandra. Cyklister längs huvudstråk har företräde gentemot biltrafiken i korsningar. Demonstrationsstråk för trygghet. Strategi 3: Cykelvänliga byggnader. Detaljplan, Fastighet, Byggaktörer. Andel av fastigheterna där minst två åtgärder för bättre cykelparkering har genomförts. Cykelparkering för boende/verksamma under tak med möjlighet att låsa fast ramen eller inomhus i uppvärmda utrymmen i markplan. Lokaliseras nära entré (<25 m). Utrymme för lådcyklar och cykelvagnar samt laddmöjlighet för elcyklar på cykelparkeringar. Dörrar är tillräckligt breda för att enkelt kunna köra in lådcyklar och cykelvagnar. Möjlighet att enkelt ta med sin cykel upp till lägenheten. T. ex. dörröppnare, trösklar undviks eller är lätta att rulla över, dörrar tillräckligt breda för att köra in lådcykel, hissar som rymmer cykel, större svängradie i trapphus. 29 (49)

30 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Tillgång till luftpump, reparationsställ och cykeltvätt i anslutning till cykelparkering. Möjlighet att låna lådcykel och/eller elcykel i anslutning till bostaden. Utrymme att lämna cykelvagn vid förskolor. Omklädningsrum med duschfaciliteter i anslutning till verksamhetslokaler. Lokaliseras nära cykelparkering. Strategi 4: Attraktiv kollektivtrafik. Kollektivtrafiken, Byggaktörer. Kollektivtrafik finns på plats redan när de första boende flyttar in. Hög turtäthet, minst var tionde minut i högtrafik. System för god information till resenärerna (t. ex. app). Antal påstigande resenärer på hållplats i området. Andel av de boendes och verksammas resor som görs med kollektivtrafik (resvaneundersökning). Busskort ingår i hyra/månadsavgift eller som välkomstpresent vid inflytt/köp av lägenhet. Strategi 5: Planering för ett lågt bilanvändande. Detaljplan, Upab, Byggaktörer Bilinnehav i området. Andel av de boendes och verksammas resor som görs med bil (resvaneundersökning). Alla bilparkeringar samlas i gemensamma mobilitetshubbar (undantag parkering för rörelsehindrade). De som hyr parkeringsplats betalar verklig kostnad för parkeringen (ej subventionering via hyra för lägenhet). Automatiskt medlemskap för boende i bilpool eller MaaS-tjänst. Förbetalt under fem år. System för planering av samåkning (t. ex. app). Laddstolpar för elbilar. Mål 2: Tomtebo strand har lyckats minska andelen transporter för avfall och varuleveranser Strategi 1: Planering för en hög sorteringsgrad och återbruk inom området. Byggaktörer. Mängd avfall som går till förbränning från området. Utrymme för källsortering i varje kvarter. Insamling av kläder i mobilitetshubb, samarbete med t. ex. Myrorna eller Röda korset. Rum där boende kan lämna, byta, renovera och återanvända saker. 30 (49)

31 Strategier och åtgärder Ansvar Indikator Strategi 2: Smarta lösningar för avfallshämtning. Smarta IKT-lösningar för avfallshämtning. Vakin. Möjlighet att lämna grovsopor i mobilitetshubb. Antal tunga fordon (förutom bussar) som kör in i området (flödesmätning). Strategi 3: Minskat behov av inköpsresor. Byggaktörer. Antal inköpsresor per invånare (resvaneundersökning). Samlade post- och varuleveranser i mobilitetshubb samt vagnar för hemforsling av varor. Leveransskåp för matleveranser. System för delningsekonomi (t. ex. app). T. ex. möjlighet att låna eller hyra verktyg av hyresvärd/förening eller av andra boende. 31 (49)

32 Fokusområde 4 Hur använder du den smarta tekniken? Hållbara och smarta miljölösningar Det hållbara livet måste inrymmas inom livspusslets ramar En grundförutsättning är att skapa ett område som stödjer ett vardagsliv som är bekvämt, trivsamt och tryggt för människorna som bor i området och som gör det lätt för boende och yrkesverksamma att göra hållbara val. De strukturer som skapas ska uppmuntra, underlätta samt synliggöra och samtidigt vara pedagogiska och attraktiva. Det är också viktigt att livsmönster såväl som strukturen i Tomtebo strand knyter an till hela staden på ett bra sätt. Ett bra exempel är livspusslet för barnfamiljer som ofta brottas med mobilitetsutmaningar, t. ex. ska det fungera att hämta och lämna barn på förskola/skola och samtidigt klara av arbetet via förflyttning eller arbete hemifrån. Smarta lösningar ska underlätta denna typ av utmaningar och i framtiden även nyttjas i andra stadsdelar. På så sätt innebär utvecklingen av Tomtebo strand även en förbättring för omgivande områden och staden som helhet. I linje med en föränderlig utveckling är utgångspunkten för Tomtebo strand ett antal principer som ska vägleda arbetet med hållbara och smarta miljölösningar: Systemsyn/-perspektiv (helhetssyn) Livscykelperspektiv (Långa tidshorisonter vad gäller material etc.) Smart City (yteffektivt, lätt att göra rätt, digitalisering) Cirkulär ekonomi (avfall, energi, vatten, material, idérikedom) 32 (49)

33 Nedan följer en förklaring av begreppen. Utmaningen är få dessa principer att samspela genom hela processen. Systemsyn I systemtänkande ingår förmågan att första hur saker och ting påverkar varandra inom en helhet. Systemsyn översätts ofta med helhetssyn och den gäller såväl inom ekonomi och miljö som i sociala frågor. Med fokus på samsyn från alla aktörer i projektet ska vi uppnå det bästa av det mesta. En nyckel för att klara det är att systemlösningarna är genomtänkta och samordnade med alla aktörer. På Tomtebo strand kan framgång nås i valda åtgärder/metoder genom att medvetet välja bästa kända lösning för systemtekniken. Alla medborgare på Tomtebo strand ska ha samma möjligheter att nyttja de systemlösningar som främjar hållbarheten. Valen ska styras av enkelhet, tidsvinst, flexibilitet och en lägre kostnad än för de mindre hållbara lösningarna. I detta har systemägarna ett stort ansvar för att nå målen med hållbara Tomtebo strand. Det ska inte bli en fråga om inkomstläge eller teknisk kompetens som blir styrande för valen av systemlösning. Livscykelperspektiv Syftet med en LCCA (Life-cycle cost analysis) är att uppskatta de totala kostnaderna för olika projektalternativ och att välja den utformning som säkerställer den lägsta totala ägandekostnaden i överensstämmelse med dess miljöpåverkan, kvalitet, servicegrad och funktion. LCCA bör utföras tidigt i konstruktionsprocessen, medan det fortfarande finns möjlighet att förfina designen för att säkerställa en minskning av livscykelkostnaderna (LCC). Vid tillämpning av LCCA med ett tidsperspektiv på till exempel 100 år kommer utmaningar som kräver parallella spår; långsiktiga krav på anläggningar och byggnader ska samspela med kortsiktiga krav på uppförandet av dessa. Sammantaget måste en god ekonomi säkerställas för såväl uppförandet av anläggningar och byggnader som en god brukarekonomi. En sammanvägning av följande parametrar påverkar brukarkostnaderna: Hållbarhetskrav, konstruktionsskrav (miljö, kvalitet, servicegrad, funktion) Bygg- och anläggningskostnader Underhållskostnader Driftskostnader (energi, VA, avfallshantering, snöröjning, in- och uttransporter mm.). Detta kräver en långsiktig drifts- och underhållsplan Ansvarsområdet för LCCA ligger på flera aktörer och för att skapa en god grund för ett LCCA-arbete bör respektive aktör redovisa gemensamt och individuellt hur de arbetat för att uppnå en god LCC. Detta bör vara en transparent process. Viktigt att notera är att det är olika LCC för bostäder, lokaler, etc. och detta bör kopplas till livslängden. 33 (49)

34 Smart City Tomtebo strand ska bli en del av den smarta staden där digitalisering och ny teknik används för att göra livet enklare och bättre. Utgångspunkten är att det ska vara lätt att göra rätt. En smart stad ska vara en hållbar stad. Genom innovativa lösningar, öppenhet och uppkoppling blir Tomtebo strand mer ekonomiskt, ekologiskt, demokratiskt och socialt hållbart. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data/information som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. Exempel på den smarta stadens funktioner kan röra allt från intelligenta energinät som jämnar ut effektuttaget och minskar energiförbrukningen, till en automatiserad och resursmedveten avfallshantering, energisnål belysning som slår av när alla lämnar rummet och individuell mätning som ökar möjligheten för den boende att både följa och påverka sin egen resursförbrukning. Cirkulär ekonomi Cirkulär ekonomi kan definieras som en vision om ett ekonomiskt system som är designat för att återskapa resurser och värden, om och om igen. I en cirkulär ekonomi går affärsnytta hand i hand med resurseffektivitet, med hjälp av bl.a. förfinade materialflöden och innovativa affärsmodeller. Enligt bl.a. Ellen McArthur Foundation 2 så kan de fyra grundprinciper eller egenskaper som beskriver en cirkulär ekonomi sammanfattas enligt följande: Systemsyn (se ovan) I systemtänkande ingår förmågan att förstå hur saker och ting påverkar varandra inom en helhet. De enstaka delarna passar in i infrastrukturen, likväl som i sin miljö och i sociala sammanhang. Gör vi rätt saker? Gör vi saker rätt? Använd förnyelsebar energi Energin som driver alla processer, produktion och transporter är förnyelsebar inom en cirkulär ekonomi. Mångfald är en styrka Modularitet, flexibilitet och anpassningsförmåga är egenskaper som prioriteras i en osäker och snabbt föränderlig värld. Genom att främja den biologiska, kulturella och sociala mångfalden skapas idérikedom och innovationer som leder till ett mer resilient (motståndskraftigt) och anpassningsbart samhälle. Optimera Kretslopp Avfall existerar inte. De biologiska och tekniska komponenterna (näringsämnena) av en produkt är designade för att passa in i ett materialkretslopp. De går att demontera och återanvända. Återvinning 2 Ellen McArtur Foundation (49)

35 ska vara den sista lösningen. Kretsloppen innehåller kända material, som är säkra och inte giftiga/toxiska för miljön eller hälsan. Biologiska näringsämnen återgår i naturens kretslopp. Tekniska näringsämnen är utformade för att återanvändas igen och igen med minimal energiåtgång, genom att främja nya affärsmodeller såsom återbruk, upcycling 3, återtillverkning, leasing mm. På Tomtebo strand kommer den cirkulära ekonomin att gradvis utvecklas, bl.a genom olika delningstjänster, verkstäder, returgårdar för recirkulering av material, uppgradering av möbler, mm. Detta är motsatsen till en resurskrävande linjär ekonomi där man producerar, förbrukar och kastar bort. Optimerade kretslopp i en cirkulär ekonomi. Originalbild Ellen McArthur Foundation. Ändrad av L. Vidje Ordet upcycling bildades ur recycling och up, i betydelsen återvinning och förbättring. Ett slags uppgraderat återvinnande, d.v.s uppgradering på produktionsskalan (ökat värde) där avfall blir något nytt och mer exklusivt. 35 (49)

36 Strategi/Åtgärder Ansvar Indikator Mål 1: Infrastruktur samordnas i flexibla lösningar (Optimerad balans mellan små och storskaliga lösningar) Strategi 1: Gemensamma plattformar för infrastruktur. Kommun, Kommunala bolagen, Byggaktörer. Beskrivning av de gemensamma plattformarna. Gemensam IT-plattform för området. Gemensamma överenskommelser för lösningar av dagvattenhantering. Gemensamma överenskommelser för lösningar av avfallshanteringen. Gemensamma överenskommelser för lösningar på energiområdet. Gemensamma överenskommelser för lösningar kring mobilitet. Strategi 2: Energi bör/ska delas på Tomtebo strand. Kommun, Kommunala bolagen, Byggaktörer. Uppföljning av energiförbrukning på såväl fastighets- som stadsdelsnivå för jämförelse med andra områden. Effektutjämnande energinät. Gemensamt och transparent avtal mellan energiproducenter och energileverantörer. Överskottsvärme från fastigheten lagras i gemensamt energilager som nyttjas av flera fastigheter. Ett gemensamt system för att lagra och överföra solcellsel mellan fastigheter. Energilagring i mobilitetshubbarna. Öppen fjärrvärme. Strategi 3: Dagvatten är en gemensam angelägenhet. Gröna tak för att samla upp dagvatten. Biofilter. Utjämningsmagasin. Gator och parker, Vakin, Byggaktörer. Öppna dagvattendammar/-kanaler med t. ex. vattenspegel. Hur stor andel av dagvattnet tas hand om lokalt? Klarar Tomtebo strand av ett 20 års regn, ett 100 års regn? Skyfallsplanering med en höjdsättning av området så att ytavrinning kan ske från känsliga områden. 36 (49)

37 Strategi/Åtgärder Ansvar Indikator Icke-strukturella metoder för rening och hantering av dagvatten (gatusopning, bra snöhantering, reducering av föroreningskällor via t.ex. val av byggnadsmaterial, regelbunden tömning av dagvattenbrunnar). Mål 2: Det ska vara lätt att göra rätt Strategi 1: Gemensamma plattformar för delning. Kommun, Kommunala bolagen, Byggaktörer. Antal plattformar. Digital plattform för delad användning av fordon, släp, redskap, verktyg mm. Strategi 2: Fysisk infrastruktur ska underlätta delning. Kommun, Kommunala bolagen, Byggaktörer. Antal Returgårdar. Antal cykelgarage. Antal lånecyklar. Returgårdar för grovsopor (renovering och/eller mellanlagring för transport till ÅVC). Mobilitetshubbar (miljöbilspool, lådcyklar, lånecyklar, cykelreparation, etc.). Cykelgarage med lånecyklar. Strategi 3: Hållbar livsstil ska underlättas. Kommun, Kommunala bolagen, Byggaktörer. Uppföljning individuell mätning. Antal odlingslotter. Individuell mätning (t. ex. el, kallvatten, varmvatten, avfallsmängder). Miljöbilspool. Laddstationer för elfordon. Skåp för avlämning av livsmedel i fastighet. Information/anvisningar lättillgängligt för boende såväl innan som efter inflyttning. Informatörer med kunskap om mobilitet, avfall/källsortering, energi och delning (kopplat till returgårdar, mobilitetshubbar, etc.). Digitala lösningar för åtkomst till tjänsterna. Odling och kompostering på flera håll i stadsdelen. 37 (49)

38 Strategi/Åtgärder Ansvar Indikator Mål 3: Tomtebo strand ska vara klimatneutralt i ett livscykelperspektiv Strategi 1: Klimatkalkyl ska användas. Mark och exploatering, Byggaktörer. Andel redovisade klimatkalkyler. Gemensam klimatkalkyl för hela området. Klimatkalkyl används för varje projekt/byggnad (samma beräkningsverktyg används för alla projekt/byggnader för jämförelse och för att helheten ska bli klimatneutral). Strategi 2: Förnyelsebara energikällor huvudsaklig leverantör av energi under förvaltning. Fastighet, Kommunala bolagen, Byggaktörer. Procentuell andel tillförd förnyelsebar energi. Solcellsinstallationer. Fjärrvärme (med ev. CO2-kompensation). Investering/andelar i vindkraft för hela området. Strategi 3: Byggnader med låg energianvändning. Fastighet, Byggaktörer, Förvaltare. Andel låg-, noll- och/eller plusenergihus. Golv, väggar, tak, fönster och dörrar med låga U-värden. Energieffektiv ventilation. Miljövänliga byggnadstekniker (t. ex. passivhusteknik). Enkelsidiga lägenheter mot norr undviks. 38 (49)

39 Strategi/Åtgärder Ansvar Indikator Mål 4: Nya metoder och tekniker för innovation och lärande ska prövas Strategi 1: Utbildning. Kommun, Kommunala bolag, Byggaktörer (genomförande), Förvaltare/fastighetsägare (driften). Hur många har deltagit i utbildningsinsatser? Utbildning av samtliga byggentreprenörer i Energibyggare. Öppna IT-plattformar för spridande av information/kunskapsdelning i stadsdelen. Strategi 2: Avsiktsförklaring. Mark och exploatering, Kommunala bolag, Byggaktörer (genomförande), Förvaltare/fastighetsägare (driften). Avsiktsförklaring mellan alla involverade byggaktörer och kommunala bolag. Avsiktsförklaring mellan alla fastighetsägare i stadsdelen. Årliga utvecklingsmöten mellan alla fastighetsägare i stadsdelen. Hur väl har avsiktsförklaringen hållit? Gjorda förbättringar mellan varje etapp. Erfarenhetsworkshop efter varje etapp med alla involverade samt nationella experter. Spridning av erfarenheter. Strategi 3: Utveckling. Kommun, Kommunala bolag, Byggaktörer (genomförande), Förvaltare/fastighetsägare (driften). Årliga utvecklingsmöten mellan alla fastighetsägare i stadsdelen. Dokumentation av utvecklingsmötena och de åtagande som beslutas. Dokumentation av erfarenheter. Erfarenhetsworkshop efter varje etapp med alla involverade samt nationella experter. Spridning av erfarenheter. 39 (49)

40 Målkonflikter och synergier Målkonflikter Vissa hållbara lösningar kommer innebära högre byggkostnader samt högre drift- och underhållskostnader. Det finns en risk att en stor mängd krav på tekniska lösningar tillsammans medför dyrare bostäder, med högre avgifter, och för hyresbostäder högre hyror. Detta kan motverka de mål som finns under social hållbarhet, där målsättningen bland annat är allt det ska vara möjligt att bosätta sig på Tomtebo strand oavsett ekonomisk eller social bakgrund. Här krävs att en helhetssyn finns under varje etapp, så att en god blandning av bostäder kan uppnås. I vissa fall är investeringskostnaden hög, men medför lägre driftskostnader på sikt. Det kan innebära att ett krav på avkastning på kort sikt medför att andra alternativ väljs. I vissa fall kan krav på bästa hållbarhetslösning ställas i andra fall behöver det säkerställas att det går att förbereda för installationen i framtiden. Verksamheterna som planeras ut mot E4:an kan ta längre tid att bygga ut, mycket beroende på efterfrågan. Då verksamheterna är tänkt att fungera som bullerskydd mot bostadsbebyggelsen innanför blir det viktigt att planera för hur detta ska hanteras och eventuellt ta fram tillfälliga alternativ under etapputbyggnaden. En viktig hörnsten för att lyckas med ett minskat bilberoende är att ha en fungerande kollektivtrafik med hög turtäthet. Det kan innebära vissa svårigheter att skapa/finansiera nya linjer där det inte finns några boende (ännu). Flyghöjdsbegränsningar påverkar också hur mycket bostäder som kan byggas, särskilt i de östra delarna av området vilket kan påverka möjligheten för en ny stomlinje. Synergier Genom att kommunen, byggaktörer och (kommunala) infrastrukturbolag gemensamt planerar hela Tomtebo strand, undviks att varje enskild part endast planerar vad som är bäst för respektive part. Helhetsperspektiv och gemensamma nyttor är ledord för projektet och alla parter. Vissa grönytor så som spridningskorridoren planeras så att den även kan fungera som dagvattenuppsamlande yta vi större regnflöden. Även parker kommer planeras så de kan bli en del av dagvattensystemet. Att nyttja ekosystemtjänster som dessa bidrar till att en vacker, frisk och motståndskraftig stadsdel kan skapas. Mobilitetshubbar som samlar områdets parkeringsytor på en central plats ger möjlighet till att styra den största mängden biltrafik till vissa stråk. Detta innebär att trafiken runt bostäder kan minskas och en säkrare och trevligare boendemiljö kan uppnås. Mobilitetshubbarna kan även fungera som utläm- 40 (49)

41 ningsställe för leveranser som t. ex. matkassar och postpaket. Detta kan bidra till att de boende i området inte lockas till att använda bil för att åka och hämta ett paket eller handla mat vilket ger både en tidsbesparing för den enskilda personen och miljövinster, och även förbättra boendemiljön genom att leveranstrafik likt biltrafik kan styras till vissa gator. Genom att planera platser för både bostäder och även verksamheter, fritidsaktiviteter och kommunal service som t. ex. förskolor inom området kan en stadsdel som är levande och befolkad dygnet runt skapas. Detta kan ge trygghetsvinster, och bostäder med närliggande arbetsplatser och service ger även minskade transportbehov och tidsbesparingar för boende. Smarta energisystem kan ge billigare och mer miljövänlig drift och behagligare inomhusmiljöer, och genom att planera byggande så att sol/skugga/vindskydd optimeras för både byggnader och utemiljöer kan ytterligare vinster i levnadsmiljö och energieffektivitet göras. Uppföljning Årlig uppföljning där alla parter deltar, kommunen sammankallar de parter som varit inblandade. Uppföljning och uppdatering av mål och åtgärder efter varje etapp. Uppföljning sker i samverkan med universitet för forskning och lärande. Byggaktörer ansvarar för uppföljning av Brf även under längre tid (längre än normala åtaganden). Uppföljning av hållbarhetsprogrammets mål i projekterings- och byggskede för allmän plats (t. ex. genom att ett kvalitets- och gestaltningsprogram upprättas och följs upp kontinuerligt). Uppföljning av hållbarhetsprogrammets mål i förvaltningsskedet av allmän plats (t. ex. genom att en skötsel- och utvecklingsplan upprättas och följs upp kontinuerligt). Processtyrning Organisation För att kunna genomföra ett så stort projekt som Tomtebo strand, med flera inblandade aktörer krävs en tydlig processtyrning, där berörda parter har en öppen dialog. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för exploatering på kommunal mark och Umeå kommun har tagit fram en projektmodell som ska användas vid större exploateringsprojekt på kommunal mark. 41 (49)

42 Processmodell för Tomtebo strand Arbetet med hållbarhetsprogrammet har från början bedrivits parallellt med detaljplanearbetet. Arbetsgrupperna för hållbarhetsprogrammet och detaljplanen har varit den samma. Arbetet har organiserats via fyra fokusgrupper, där representanter från kommunen, byggaktörerna och de kommunala bolagen deltar. En mindre projektgrupp bestående av projektledaren, delprojektledaren för detaljplan och gator och parker tillsammans med representant från byggaktörerna och kommunala bolagen ansvarar för det övergripande planering av arbetet i fokusgrupperna (koordinering och processtyrning). Arbetsgruppen (alla fyra fokusgrupperna) tar fram en bruttolista med knäckfrågor som skall lösas. Utifrån listan skapas mindre arbetsgrupper, med experter från kommunen, byggaktörerna och kommunala bolagen. Grupperna ges ett tydligt avgränsat uppdrag och en tid att lösa frågan. I vissa fall kan flera arbetsgrupper behöva samverka för att lösa gemensamma frågeställningar. Avstämning sker var tredje vecka i den stora arbetsgruppen (alla fyra fokusgrupper). Vid mötet uppdateras alla på vilka lösningar som finns på knäckfrågorna, lista uppdateras efter mötet och nya uppdrag kan ges. Projektet har en styrgrupp, Samhällsbyggnadsforum, som består av direktörerna och verksamhetscheferna för verksamhetsområdena Tillväxt och Samhällsbyggnad (detaljplan, gator och parker, mark och exploatering, fastighet, övergripande planering m.fl.). Styrgruppens roll är att lyfta frågor som behövs med nämnderna (i första hand kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott och byggnadsnämnden), besluta om personella resurser för projektet. Vid behov avgör styrgruppen frågor som inte kan lösas inom projekt. Projektgruppen stämmer av med styrgruppen en gång i månaden. 42 (49)

43 Kommunikation och dialog Att bygga en helt ny stadsdel i ett grönområde, i en stad med invånare, kräver kommunikation. Att bygga en helt ny stadsdel i världsklass, där människor ska ha förutsättningar att leva ett hållbart vardagsliv, i ett grönområde, i en stad med invånare, kräver medskapande. Inte bara mellan aktörerna, utan även med de som sedan ska bo i det här området. Processen måste vara transparent och tydlig för invånarna. Dialogerna skall utformas så att de ger ett underlag för hållbarhetsprogrammet och detaljplanen. Det betyder att det är viktigt att ha en avgränsad, tydlig dialog som skapar rätt förväntningar. Invånarna ska vara förberedda på vad som händer och kommunikationen ska skapa förutsättningar för invånarna att vara delaktiga. Det är viktigt att ha en kommunikationsstrategi som innebär att det offentliga samtalet bygger på fakta. Kommunikationen om Tomtebo strand ska också stärka bilden av Umeå som en stad i tillväxt med en grön stadsutveckling i internationell framkant. Mätbara mål Hög kännedom om den planerade stadsdelen hos umebor Hög delaktighet i dialogtillfällena (X antal) Relevant delaktighet i dialogtillfällena Låg förekomst av faktafel i media Dialogen har påverkat innehållet hållbarhetsprogram och detaljplan Målgrupper i och utanför Umeå har hög kännedom om Tomtebo strand Vision och budskapsplattform I projektet finns en rad aktörer. Alla aktörer har sin kommunikationsplattform och sina kommunikationskanaler med olika syften och olika målgrupper. En framgångsfaktor för projektet är att aktörerna nu har enats om och formulerat vision och budskap, vilket också kommuniceras genom hela projektets gång. Dialog Tomtebo strand ska utvecklas med hög transparens och delaktighet. Precis som med arbetet med visionen och budskapsplattformen, kräver dialogen en samsyn hos alla aktörer kring syftet med medborgardialog, påverkansutrymme, målgrupper etc. En utgångspunkt att tydligt avgränsa dialogen och inrikta den på specifika frågeställningar för att den ska leda till att inblandade ska känna att deras medverkan gett någon påverkan. Olika typer av dialoger ska ske över tid i processen. Planerade dialogaktiviteter: 43 (49)

44 Seminarium/workshop Den hållbara staden hur skapar vi den? Ett öppet seminarium och workshops kring människan/grönt vardagsliv/social hållbarhet. Integreras i hållbarhetsprogrammet. Riktade workshops med vissa målgrupper (fokusgrupper) En/ x antal workshops/fokusgrupper genomförs med ett färre antal deltagare från målgrupper som projektet identifierat som viktiga (exempelvis barnfamiljer, seniorer, skolbarn, boende i närheten etc.). Integreras i hållbarhetsprogrammet. Co-design av en offentlig plats. En offentlig plats inom Tomtebo strand väljs ut. Deltagare får på ett kreativt sätt påverka platsens utformning inom angivna ramar. Syftet med den här dialogen är att känna ägandeskap och demokrati kopplat till stadsdelen och förhoppningsvis även en plats som på så vis drar till sig fler besökare. Samrådsmöten och dialog inom ramen för detaljplanearbetet. I samband med att detaljplanen skickas ut på samråd kommer utökade samrådsmöten att ske. Med hållbarhetsprogrammet som grund, utvecklas detaljplanen med hög delaktighet. Kanaler För projektet finns en kommunikationsplan framtagen som utöver mål bland annat tydliggör alla de kanaler som används för att nå och kommunicera med målgrupperna och hur de ska användas, t. ex. kommunens webbsida ( med prenumerationsmöjligheter, sociala kanaler, skyltar i den fysiska miljön, evenemang på platsen och övriga aktörers informationskanaler. Innovation Vår omvärld förändras snabbt, och ställer oss inför nya utmaningar. Till de största globala megatrenderna hör ökad befolkning, ökad urbanisering och klimatförändringar. Dessa trender skapar stora utmaningar, som måste hanteras lokalt. För att hantera dessa utmaningar inom stadsutvecklingen kommer innovationer på olika nivåer krävas. Nivåerna kan förenklat delas upp på planering, byggnation och framtida implementering av nya lösningar. De kan också vara tekniskt respektive socialt inriktade. Innovationerna kan användas för att lösa problem, men också för att skapa möjligheter. Genom en blandning av beprövade grepp och nytänkande innovationer kan en stad med möjlighet till hållbar livsstil för alla skapas. Bakgrunden till att Tomtebo strand föreslagits bli en stadsdel med mycket hög hållbarhetsnivå är en innovation i sig, där ett flertal nationella byggaktörer och entreprenörer samlats kring idéen, med avsikt att implementera sina spjutspetsidéer inom hållbarhet. Många kopplar begreppet innovation till teknik och teknikutveckling. Begreppet är betydligt bredare, t. ex. kan en innovation vara på organisationsnivå eller en social innovation. Det finns också olika typer av innovation: 44 (49)

45 Inkrementell innovation stegvis utveckling (t. ex. bränslesnålare bilar) Radikal innovation något helt nytt (t. ex. elbil) Systemisk innovation nytt på systemnivå (t. ex. transportsystemet) Innovationer under planering I syfte att skapa ett genomarbetat och förankrat hållbarhetsprogram Tomtebo strand har omfattande samverkan mellan ett flertal stora byggaktörer och entreprenörer, kommunen och kommunala bolag samt Umeå universitet bedrivits. Som en del av detta har deltagarna i projektet deltagit inom Citylab Action, vilket är ett certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Detta har skapat ett ramverk och struktur som bland annat fångar upp innovationer och ger möjlighet att ta del av inspiration och goda exempel på hållbara stadsdelar från resten av landet. En flexibilitet behöver skapas kring energi-, kommunikations- och transportsystem, så att de fungerar även med framtidens behov. Ett konkret exempel på detta är de mobilitetshubbar som planeras i området, som ska vara flexibla. Ett annat är laddstationer för elfordon. Effektutjämnande energinät och it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik implementeras. Stadsdelen planeras utifrån användarna, där det ska vara lätt att göra rätt ur ett hållbarhetsperspektiv. En hållbar stadsdel behöver förutom att de tekniska lösningarna också se på de sociala utmaningarna och möjligheterna, att skapa attraktiva gemensamma ytor och naturliga flöden för människor, växtlighet, vatten och djur. Det handlar också om att skapa förutsättningar för att leva ett hållbart liv ur sociala aspekter, t. ex. genom lösningar för delningsekonomi, mötesplatser inomhus och utomhus samt möjligheter till olika former av rekreation lätt tillgängligt. Innovationer under byggnation Under byggnationen ska innovationer inom byggteknik tas tillvara. Exempel på detta är avloppsvärmeväxlare som återvinner värmeenergi i spillvatten, digitaliserade sopsorteringssystem, lokala energilösningar och slutna duschsystem där vattnet återanvänds i realtid. Dessutom ska en flexibilitet i byggnaderna eftersträvas, i syfte att byggnadskropparna ska kunna anpassas till framtida behov. Exempel på detta kan vara förhöjda sockelvåningar, som kan alternera mellan bostäder och verksamhetslokaler. Implementering av framtida innovationer För att i framtiden implementera nya innovationer krävs flexibla processer, och flexibel infrastruktur. I dessa processer behöver en bred skara aktörer vara inblandade. Till dessa hör bland annat kommunen, leverantörer av infrastruktur, de boende, organisationer för de boende, verksamhetsutövare i och intill området. 45 (49)

46 Samverkan Att samverkan är en viktig del kan utläsas av visionen för Tomtebo strand. Där det står att Tomtebo strand ska växa fram i unik samverkan för att gemensamt uppnå ambitionen om att området ska kunna bli en internationell förebild vad gäller hållbart byggande och medveten livsstil. Umeå kommun har i ett tidigt skede bjudit in sju byggaktörer HSB, NCC, Peab, Skanska, Riksbyggen, Rikshem och Slättö tillsammans med tre kommunala bolag VAKIN (Vatten, avlopp och avfall), Umeå energi (el, fjärrvärme, bredband mm.) och Upab (parkering och mobilitet) för att tillsammans arbeta med och ta fram de förutsättningar som behövs för att Tomtebo strand ska bli en internationell förebild vad gäller hållbart byggande. Under 2017 har Tomtebo strand deltagit i Citylab, då under namnet Nydala sjöstad. Initiativet till deltagandet i Citylab kom från fem av byggaktörerna tillsammans med koordinatorn för Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Deras utgångspunkt var att nationella aktörer har erfarenhet och kunskap från andra hållbarhetsprojekt i Sverige som kan användas i Umeå. Kommunen ställde sig positiv till förslaget. Citylabmedverkan blev startskottet på samverkansprojektet Tomtebo strand. Vi måste tillsammans sätta hållbarhet först och enas kring vad vi vill sedan kommer affärsmodellerna då vi hittar win-win-lösningar mellan det privata och det offentliga. Citat från en av byggaktörerna vid ett möte tidigt i processen Arbetet med hållbarhetsprogrammet har från start bedrivits i dialog mellan alla parter där arbetet haft som fokus att först titta på helhetsbilden för Tomtebo strand och hur vi på bästa sätt når hållbarhetsmålen. Workshops genomförs kontinuerligt för att hitta samsyn kring projektkritiska frågor. 46 (49)

47 Bilaga 1: Tomtebo strands fokusområden kopplade till Citylabs teman Teman: Fokusområden: En inkluderande stadsdel med vardagslivet i fokus Attraktiva och hållbara grönoch vattenområden Hållbar mobilitet med människan i centrum Hållbara och smarta miljölösningar 1. Bebyggelse x 2. Kulturvärden x 3. Funktioner x 4. Människor x 5. Transporter x 6. IKT x 7. Platser x 8. Skolmiljöer x 9. Luft x 10. Ljus x 11. Ljud x 12. Grönytor x 13. Klimatanpassning x 14. Vatten x 15. Materialflöden x 16. Produkter x 17. Energi x 47 (49)

48 Bilaga 2: Tomtebo strands fokusområden kopplade till Agenda 2030:s mål* Globala målen: Fokusområden: En inkluderande stadsdel med vardagslivet i fokus 1. Avskaffa fattigdom x Attraktiva och hållbara grönoch vattenområden Hållbar mobilitet med människan i centrum Hållbara och smarta miljölösningar 2. Avskaffa hunger x 3. Hälsosamt liv och välbefinnande 4. Kvalitativ utbildning x x x x x 5. Jämställdhet mellan könen x x 6. Rent vatten och santitet x x 7. Ekonomiskt överkomlig hållbar energi 8. Anständiga arbetsvillkor och hållbar ekonomisk tillväxt 9. Industri, innovation och infrastruktur x x x x x x x 10. Minska ojämlikheter x x x 11. Hållbara städer och samhällen 12. Ansvarfull konsumtion och produktion x x x x x x x x 13. Klimatåtgärder x x x 14. Nyttja marina resurser hållbart 15. Nyttja landbaserade resurser hållbart 16. Fred, rättvisa och starka institutioner 17. Globalt partnerskap för hållbar utveckling x *) enligt Citylabs indelning, fritt tolkat och översatt från engelska till svenska x x x 48 (49)

49 Hållbarhetsprogram Tomtebo strand, Umeå kommun Kontaktuppgifter: Johan Sjöström, Umeå kommun, Mark och exploatering, Mer information: Bild omslag: Skiss Tomtebo strand, Vy från Kolbäcken, White Arkitekter