MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Arbetsplan för ekodesign

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 773 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Arbetsplan för ekodesign SV SV

2 Arbetsplan för ekodesign INLEDNING EU har ett antal rättsliga instrument genom vilka unionens mål för energi- och klimatpolitiken 1 omsätts i olika insatsområden. Ekodesign stöder tillsammans med energimärkning kommissionens övergripande prioritering att stärka Europas konkurrenskraft och främja skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Ekodesign garanterar lika konkurrensvillkor på den inre marknaden, stimulerar hållbara investeringar och hållbar innovation, och sparar pengar åt konsumenterna samtidigt som koldioxidutsläppen minskas. Ekodesign ska stödja energiunionen och uppfyllandet av energieffektivitetsmålet i strategin för 2030, de gemensamt överenskomna klimatmålen och målet att skapa en djupare och mer rättvis inre marknad. Ramverket för ekodesign och energimärkning har varit ett av de effektivaste instrumenten på EU-nivå för att främja energieffektivitet, och det uppskattas bidra med ungefär hälften av den energibesparing som är målet för Regelverket för ekodesign och energimärkning har ett dubbelt syfte: att säkerställa att mer energieffektiva produkter kommer ut på marknaden (genom ekodesign), samtidigt som konsumenterna uppmuntras till och ges möjlighet att köpa de mest effektiva produkterna genom användbar information (energimärkning). På så sätt minskas konsumenternas och företagens energiförbrukning och därmed deras energi- och elkostnader. Genom regelverket skyddas även den inre marknaden, samtidigt som man undviker onödiga kostnader för företag och konsumenter till följd av olika nationella krav. Fram till 2020 väntas regelverket ge energibesparingar på omkring 175 Mtoe per år i primärenergi, vilket är mer än den årliga primärenergianvändningen i Italien. För konsumenterna innebär detta årliga besparingar på 490 euro per hushåll i energikostnader. Dessa politiska åtgärder förväntas också medföra ytterligare intäkter på ungefär 55 miljarder euro per år inom industri, grossist- och detaljhandel. En del av denna summa skulle kunna omvandlas till uppemot nya direkta arbetstillfällen inom de sektorer som berörs. Åtgärderna stöder även energitryggheten genom att importen av energi till EU minskas med motsvarande 1,3 miljarder fat olja varje år och genom att koldioxidutsläppen minskas med 320 miljoner ton per år 2. Att dämpa efterfrågan på energi är en av de fem aspekterna i ramstrategin för energiunionen 3. En ambitiös och effektiv politik för ekodesign och energimärkning är fortsatt nödvändig för att bidra till att de prioriteringar som kommissionen har fastställt för energiunionen förverkligas och bidrar till att målen i Parisavtalet (COP21) från december 2015 uppnås. Denna arbetsplan för ekodesign stöder kommissionens nya initiativ om den cirkulära ekonomin 4. Detta initiativ främjar en övergång till en mer cirkulär ekonomi inom EU genom en rad åtgärder som omfattar hela livscykeln för produkter och material. Det finns ett ökande behov av att förbättra resurseffektiviteten inom EU, vilket också är en politisk prioritering. Produktdesign är en viktig aspekt i detta avseende, eftersom designen kan ha stor betydelse för produktens hela livscykel, t.ex. genom att en produkt görs mer hållbar eller lättare att reparera, återanvända eller återvinna. Ekodesigndirektivet omfattar redan all betydande 1 Klimat- och energistrategin för 2020: KOM(2010) 639 slutlig; klimat- och energistrategin för 2030: COM(2014) 15 final. 2 Ecodesign Impact Accounting Study, VHK, COM(2015) 80 final. 4 EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi COM(2015) 614/2, antagen den

3 miljöpåverkan i livscykeln för produkter, men fokus har hittills varit riktat på förbättringar av energieffektiviteten. I framtiden bör ekodesign i mycket högre utsträckning bidra till den cirkulära ekonomin, t.ex. genom en mer systematisk hantering av materialeffektivitetsfrågor såsom hållbarhet och möjlighet till återvinning. I denna arbetsplan fastställs kommissionens prioriteringar för arbetet inom ramen för ekodesign och energimärkning för perioden Med utgångspunkt i det arbete som har utförts baserat på de två första arbetsplanerna presenteras i den nya arbetsplanen det pågående arbetet och kommande översyner av befintliga produktspecifika åtgärder. I arbetsplanen fastställs ytterligare produktgrupper som ska undersökas (genom studier, samråd med berörda parter och konsekvensbedömning) i syfte att skapa underlag för eventuella förslag från kommissionen om krav på ekodesign och/eller energimärkning. I arbetsplanen anges även hur ekodesign på ett bättre sätt kan bidra till att målen för den cirkulära ekonomin uppnås. Sammantaget kan nya åtgärder för ytterligare produkter och en översyn av befintliga åtgärder i denna arbetsplan för ekodesign åstadkomma en potentiell total årlig besparing på över 600 TWh (motsvarande 50 Mtoe) i primärenergi år Detta är jämförbart med den årliga primärenergiförbrukningen i Sverige och motsvarar även minskning av koldioxidutsläppen med omkring 100 miljoner ton år BETYDELSEN AV ARBETSPLANEN FÖR EKODESIGN Både ekodesigndirektivet och energimärkningsdirektivet utgör ramdirektiv. I dessa direktiv fastställs villkor och kriterier för antagandet av genomförandeåtgärder som fastställer särskilda bindande krav för varje produktgrupp 5. Prioriterade produktgrupper som ska undersökas enligt dessa rambestämmelser har fastställts i regelbundna arbetsplaner i enlighet med artikel 16.1 i ekodesigndirektivet, där det anges att kommissionen ska offentliggöra en arbetsplan som för de tre påföljande åren fastställer en vägledande förteckning över energirelaterade produktgrupper som ska betraktas som prioriterade för genomförande av förstudier och antagande av genomförandeåtgärder. Denna nya arbetsplan bygger på det arbete som har gjorts sedan mitten av 2005 för de produktgrupper som anges i artikel 16.2 i ekodesigndirektivet från (övergångsperiod) och på de två första arbetsplanerna för perioderna och LÄGESRAPPORT 3.1 Antagna genomförandeåtgärder Till följd av de ovannämnda prioriteringarna för arbetet har kommissionen inlett förstudier som har lett till antagandet av 28 ekodesignförordningar, sexton delegerade förordningar om energimärkning och tre frivilliga avtal som erkänts av berörda parter. 5 En översikt över befintliga genomförandeåtgärder finns i och 6 EUT L 191, , s Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Arbetsplan för enligt ekodesigndirektivet (KOM/2008/0660 slutlig)

4 Dessutom har cirka 40 standardiseringsuppdrag inletts för dessa produktgrupper. En förteckning över befintliga harmoniserade standarder till stöd för ekodesignförordningar finns på kommissionens webbplats Europa Pågående arbete Arbete med ett antal fastställda prioriterade produktgrupper pågår fortfarande vid tidpunkten för antagandet av denna arbetsplan och befinner sig i olika utvecklingsskeden. I tabellen nedan visas en översikt över pågående arbete samt de förväntade besparingarna i förekommande fall 10. Tillsammans med arbetsplanen kommer kommissionen att anta följande åtgärder med en uppskattad energibesparingspotential på över 100 TWh primärenergi per år 2030: En ekodesignåtgärd för luftvärmare och kylprodukter 11. En ekodesignåtgärd 12 och en energimärkningsåtgärd 13 om kontrolltoleranser för förbättrad produktprovning och minskat utrymme för fusk. En rekommendation för självreglering 14 som ger vägledning för att stödja näringslivets användning av frivilliga avtal som ett alternativ till lagstiftning. Ytterligare arbete pågår, vilket framgår av följande tabell: Åtgärd Status Förväntad primärenergibesp aring år Kyl och frys för kommersiellt bruk Ett samrådsforum ägde rum den 2 juli Konsekvensbedömning slutförd. (om tillgängligt; i TWh per år) I enlighet med gällande praxis vid konsekvensbedömning av ekodesignproduktgrupper antas omvandlingsverkningsgraden för elkraftverk vara 40 % generellt inom EU (dvs. det krävs 2,5 Mtoe i primärenergi från insatt bränsle [gas, olja, kol osv.] per 1 Mtoe el som genereras och som slutanvändaren får betala för). 11 Kommissionens förordning (EU).../... av den XXX om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter vad gäller krav på ekodesign för luftvärmare, kylprodukter, kylaggregat för processkylning och fläktkonvektorer (ännu ej översatt till svenska) [C(2016) 7769 final]. 12 Kommissionens förordning (EU) 2016/2282 av den 30 november 2016 om ändring av förordningarna (EG) nr 1275/2008, (EG) nr 107/2009, (EG) nr 278/2009, (EG) nr 640/2009, (EG) nr 641/2009, (EG) nr 642/2009, (EG) nr 643/2009, (EU) nr 1015/2010, (EU) nr 1016/2010, (EU) nr 327/2011, (EU) nr 206/2012, (EU) nr 547/2012, (EU) nr 932/2012, (EU) nr 617/2013, (EU) nr 666/2013, (EU) nr 813/2013, (EU) nr 814/2013, (EU) nr 66/2014, (EU) nr 548/2014, (EU) nr 1253/2014, (EU) 2015/1095, (EU) 2015/1185, (EU) 2015/1188, (EU) 2015/1189 och (EU) 2016/2281 [C(2016) 7769 final] vad gäller användningen av toleranser i kontrollförfaranden [C(2016) 7767 final]. 13 Kommissionens delegerade förordning (EU) / av den om ändring av delegerade förordningar (EU) nr 1059/2010, (EU) nr 1060/2010, (EU) nr 1061/2010, (EU) nr 1062/2010, (EU) nr 626/2011, (EU) nr 392/2012, (EU) nr 874/2012, (EU) nr 665/2013, (EU) nr 811/2013, (EU) nr 812/2013, (EU) nr 65/2014, (EU) nr 1254/2014, (EU) 2015/1094, (EU) 2015/1186 och (EU) 2015/1187 vad gäller användningen av toleranser i kontrollförfaranden (ännu ej översatt till svenska) [C(2016) 7765 final]. 14 Kommissionens rekommendation (EU) 2016/2125 av den 30 november 2016 om riktlinjer för näringslivets åtgärder för självreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG [C(2016) 7770 final]. 15 Med undantag för vattenrelaterade produkter för vilka både besparingssiffrorna för 2025 och 2030 ingår. 4

5 Kompressorer Fönster Verktygsmaskiner och svetsutrustning Tvätt- och diskmaskiner och torktumlare för professionellt bruk Företagsservrar, utrustning för datalagring och tillhörande datautrustning Vattenrelaterade produkter Smarta apparater Ett samrådsforum ägde rum den 29 september Ett samrådsforum ägde rum den 30 september Ett samrådsforum ägde rum den 6 maj Ett samrådsforum ägde rum den 29 november Standardiseringsarbete pågår. Förstudien avslutades i augusti Förstudien avslutades i december 2014 (ännu ej offentliggjord). Förstudie pågår (endast energimärkningskrav) 9 (frivilligt avtal för verktygsmaskiner för metallbearbetning, förordning om svetsutrustning) 4 Upp till 43 TWh för samtliga produktkrav. Viktig resursbesparingspote ntial. Upp till 70 TWh (och Mm 3 i vattenuttag) år Upp till 17 TWh (och 700 Mm 3 i vattenuttag) år (endast energimärkningskrav) Belysningskontroll/belysningssy stem Laboratorieugnar och industriella ugnar Förstudie pågår. Ett samrådsforum ägde rum den 16 maj Ekodesign- och energimärkningsförordningar kommer inte att föreslås för närvarande (*). Kraftkablar Ekodesign- och energimärkningsförordningar kommer inte att föreslås för närvarande (*). Ångpannor Ekodesign- och energimärkningsförordningar kommer inte att föreslås för närvarande (*). (*) Resultatet av förstudierna tyder på att ekodesign och energimärkning inte var de lämpligaste alternativen för att hantera energieffektiviteten för dessa produkter, och att andra rättsliga instrument redan tillvaratar åtminstone en del av den befintliga energibesparingspotentialen. 5

6 3.3 Översyn De flesta genomförandeåtgärder som antagits hittills avseende ekodesign och energimärkning innehåller klausuler om periodisk översyn som ska genomföras inom de närmaste åren. Följande tabell visar en samlad översikt över de förordningar som ska ses över före slutet av 2019 med uppgifter om vilka potentiella energibesparingar som kan göras och vilken betydelse resursbesparingspotentialen har, om sådana uppgifter finns. Under dessa översyner kommer kommissionen att undersöka hur man i samband med översynen av de befintliga åtgärderna kan bedöma och beakta aspekter som är relevanta för den cirkulära ekonomin, såsom resurseffektivitet, reparations- och återvinningsmöjligheter samt hållbarhet. Åtgärd Tv-apparater (översyn) och elektroniska skärmar Externa nätaggregat Status Ett samrådsforum ägde rum den 10 december Ett internt samråd har avslutas. WTO-anmälan pågår. Ett samrådsforum ägde rum den 29 april Avsikten är att åtgärden ska anpassas till nya regler i Förenta staterna. Elektriska motorer Granskningsstudie slutförd i juli Fläktar Belysningsprodukter Granskningsstudie slutförd i mars Granskningsstudie slutförd i december Förväntad primärenergibespa ring år 2030 (om tillgängligt; i TWh per år) 83 Viktig resursbesparingspote ntial. Kylar och frysar för hushållsbruk Översyn pågår. 13 Tvättmaskiner och diskmaskiner, inbegripet kombinerade tvättmaskiner/torktumlare Elförbrukning för elektrisk och elektronisk hushålls- och kontorsutrustning i viloläge och frånläge Vattenpumpar Viktig resursbesparingspoten tial. Översyner pågår. 11 Översyn pågår. Översyn pågår. Viktig resursbesparingspoten tial. 6

7 Varmvattenberedare och ackumulatortankar Dammsugare Översyn av vissa krav ska vara avslutad i september Översyn av vissa hållbarhetskrav ska vara avslutad i september Datorer och servrar Översyn pågår. Viktig resursbesparingspoten tial. Cirkulationspumpar Översyn pågår. Luftkonditioneringsapparater och komfortfläktar Transformatorer Torktumlare Dammsugare Fastbränslepannor Rumsvärmare för fastbränsle Pannor/värmepumpar och varmvattenberedare Rumsvärmare Ventilationsaggregat april juni maj/november augusti Översynen av vissa krav för tredjepartscertifiering ska vara avslutad i augusti Översynen av vissa krav för tredjepartscertifiering ska vara avslutad i augusti september januari december Viktig resursbesparingspoten tial. 4. VÄGLEDANDE FÖRTECKNING ÖVER NYA PRODUKTGRUPPER FÖR ARBETSPLANEN Under framtagandet av denna arbetsplan inledde kommissionen en undersökning för att hitta eventuella ytterligare energirelaterade produktgrupper som har en betydande energibesparingspotential och som inte har inkluderats under övergångsperioden eller i tidigare arbetsplaner. Detta förslag till arbetsplan sågs sedan över mot bakgrund av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. I undersökningen gjordes en kvantitativ uppskattning av den energibesparingspotential som uppstår eftersom energieffektiviteten i varje produktgrupp förbättras överlag. Vad gäller den cirkulära ekonomin gjordes även en kvalitativ bedömning av annan miljöpåverkan 16 som anges i ekodesigndirektivet, liksom en bedömning av befintlig lagstiftning som omfattar 16 Inklusive vattenförbrukningen i användningsfasen; konsumtionsvaror (t.ex. rengöringsmedel); förekomst av råvaror av avgörande betydelse, flamskyddsmedel, mjukgörare (ftalater) eller andra giftiga ämnen; förekomst av fluorerade växthusgaser; strålning; säkerhet (läckage av bränsle, vibrationer osv.); hälsa (hygien, buller osv.); hållbarhet (möjligheter till återanvändning, uppgraderingsmöjligheter, möjligheter till reparation osv.); omhändertagande av uttjänta produkter (möjlighet till återvinning, återvunnet material); direkta utsläpp till luft, vatten och mark. 7

8 denna miljöpåverkan. Slutrapporter från de olika uppgifterna i undersökningen finns tillgängliga på en särskild webbplats 17. Kommissionen har rådfrågat samrådsforumet i enlighet med artikel 18 i ekodesigndirektivet för att ta hänsyn till synpunkter från företrädare för medlemsstaterna och berörda parter vid fastställandet av denna arbetsplan och den vägledande förteckningen över produktgrupper 18. Energibesparingspotentialen för de återstående energirelaterade produkterna som identifierades i undersökningen är mindre för vissa produkter än för produkter i tidigare arbetsplaner. Vid sidan om översynen av befintliga förordningar avser kommissionen därför inleda särskilda studier avseende de produkter i den ovannämnda undersökning som har störst besparingspotential: System för fastighetsautomation och -kontroll. Elektriska vattenkokare. Handtorkar. Hissar. Solpaneler och växelriktare. Kylcontainrar. Högtryckstvättar 19. De produktgrupper som anges ovan kommer att bli föremål för förstudier så att potentialen för förbättring av miljön kan undersökas mer i detalj, bl.a. i fråga om aspekter som är relevanta för den cirkulära ekonomin såsom beskrivs i kapitel 5, och så att det skapas underlag för att fastställa de politiska alternativen i de efterföljande konsekvensbedömningarna. Vid utarbetandet av eventuella genomförandebestämmelser som fastställer krav på ekodesign eller energimärkning för de energirelaterade produkterna som nämns ovan är kommissionen bunden av kriterierna i artikel 15.5 i direktivet. Särskild vikt kommer även att läggas vid att undvika eventuell överlappning med befintliga EU-bestämmelser som redan omfattar dessa produkter. Bland annat kommer inga ekodesignåtgärder att föreslås för system för fastighetsautomation och fastighetskontroll om det anses att energibesparingspotentialen för byggnader kan hanteras bättre genom ändringar i direktivet om byggnaders energiprestanda eller i direktivet om energieffektivitet. För att undvika onödig lagstiftning kommer inget förslag om ekodesignåtgärder att läggas fram om huvuddelen av energibesparingspotentialen för hissar redan fångas upp av andra ekodesignförordningar som rör hissarnas komponenter, t.ex. förordningen om elektriska motorer. För IKT-produkter (som inte ingår i produktgrupperna ovan) föreslås på grund av deras specifika karaktär ett särskilt spår, som också fullt ut kommer att ta hänsyn till produkternas potential för den cirkulära ekonomin, vilket är särskilt relevant när det gäller mobiltelefoner/smarta telefoner. För IKT-produkter har det visat sig mycket svårt att göra en tillförlitlig uppskattning av energibesparingspotentialen på grund av osäkerheten kring den framtida utvecklingen på marknaden. Frågan har också väckts om huruvida ekodesign- och energimärkningsprocesserna (som tar ungefär fyra år i genomsnitt) för att fastställa minimikriterier för energi- och resurseffektivitet är lämpliga för IKT-produktsektorerna, som utvecklas snabbt. Samtidigt har de frivilliga avtal som har godkänts för vissa elektroniska Se Samrådsforumet för ekodesign hölls den 28 oktober Bland de politiska valmöjligheter som finns tillbuds är tanken är att enbart energimärkning ska användas, eftersom ekodesignalternativet inte förefaller motiverat på grundval av energibesparingspotentialen. 8

9 produktgrupper (dvs. bildbehandlingsutrustning, spelkonsoler och avancerade digitalboxar) som alternativ till lagstiftning inte alltid visat sig uppnå ekodesignmålen snabbare. Dessutom behöver Energy Star-avtalet mellan EU och Förenta staterna ses över innan det löper ut Enligt detta avtal gäller samma frivilliga effektivitetskrav för kontorsutrustningen i båda avtalsparternas jurisdiktioner. Slutligen krävs en noggrann undersökning avseende den ökade graden av uppkoppling hos produkter, både för hemmabruk och för professionellt bruk, och avseende förekomsten av smarta apparater, liksom även deras påverkan på den övergripande systemeffektiviteten. Mot denna bakgrund kommer kommissionen att inleda en mer fördjupad bedömning av följande IKT-produkter i syfte att eventuellt inkludera dem i arbetsplanen för ekodesign: Nätslussar (utrustning för hemmanät). Mobiltelefoner/smarta telefoner. Basstationer. Detta gör det möjligt att fastställa den bästa metoden för att förbättra produkternas energieffektivitet och deras mer omfattande påverkan på den cirkulära ekonomin. Skyltningsskärmar och trådlösa laddare kommer att tas upp i det pågående arbetet med översynen av de befintliga genomförandeåtgärderna för ekodesign avseende tv-apparater respektive externa nätaggregat. 5. BIDRAG TILL DEN CIRKULÄRA EKONOMIN Möjligheterna till reparation, återtillverkning eller återvinning av en produkt och dess komponenter och material beror till stor del på den ursprungliga utformningen av produkten. Det är därför viktigt att dessa aspekter beaktas vid undersökningen av eventuella genomförandeåtgärder för ekodesign. Inriktningen har hittills varit att förbättra produkternas energieffektivitet, även om bestämmelser om resurseffektivitet har ingått i direktivet sedan det ursprungligen antogs 2005, och dessutom infördes för vissa produktgrupper med kriterier för t.ex. vattenanvändning och hållbarhet. Med denna nya arbetsplan kommer kommissionen att undersöka möjligheten att fastställa mer produktspecifika och/eller övergripande krav på områden såsom hållbarhet (t.ex. minimilivslängd för produkter eller kritiska komponenter), reparation (t.ex. tillgång till reservdelar och reparationshandböcker, design som förenklar reparation), uppgraderingsmöjligheter, design som förenklar demontering (t.ex. för att underlätta avlägsnandet av vissa komponenter), information (t.ex. märkning av plastdelar) och förenklad återanvändning och återvinning (t.ex. undvikande av olika plaster som inte kan återvinnas tillsammans), utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp, och möjligheten att ytterligare bygga upp den vetenskapliga grunden för att utarbeta kriterier i syfte att uppfylla kraven i ekodesigndirektivet. Detta kommer att genomföras både för de nya produktgrupperna som anges i kapitel 4 och för de kommande översynerna av befintliga produktspecifika åtgärder som anges i kapitel 3, samt med beaktande av bedömningen av de föreslagna åtgärdernas fördelar och kostnader samt bilaga II till direktivet, enligt vilken kraven för att förbättra miljöprestandan hos produkter inte får medföra märkbara försämringar för konsumenterna när det gäller prestanda eller användbarhet. Alla krav måste dessutom gå att kontrollera och genomföra. I synnerhet bör utrymmet för att förbättra kraven på materialeffektivitet i produktförordningarna undersökas mer systematiskt. För detta ändamål kommer kommissionen att ta fram en verktygslåda för den cirkulära ekonomin inom ekodesign, t.ex. i form av en vägledning om hur aspekter gällande resurs- och materialeffektivitet tas med för nya produktgrupper eller i samband med översynen av befintliga genomförandeåtgärder. 9

10 Baserat på en djupgående analys skulle en sådan verktygslåda ge konkreta exempel på hur dessa aspekter kan inbegripas i produktspecifika eller övergripande krav. Kommissionen kommer även att förbättra den metodologiska grunden i syfte att mer systematiskt anta krav kring materialeffektivitet både i nya produktförordningar och i produktförordningar som ska ses över. I detta syfte har en begäran till europeiska standardiseringsorganisationer om standardisering av materialeffektivitetsaspekter antagits 20. Begäran omfattar i första hand följande aspekter: Förlängning av produkters livslängd. Möjlighet att återanvända komponenter eller återvinna material från produkterna i slutet av livscykeln. Användning av återanvända komponenter och återvunnet material i produkter. De standarder som ska utarbetas i enlighet med ovannämnda begäran om standardisering kommer att vara av allmän karaktär och bidra till utvecklingen av produktspecifika och/eller övergripande standarder, som skulle stödja eventuella krav kring materialeffektivitetsaspekter, t.ex. möjligheter till reparation eller återvinning. Det pågående arbetet med produkters miljöavtryck kommer också att bidra till detta mål. 6. MARKNADSÖVERVAKNING OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE Det uppskattas att % av produkterna på marknaden inte överensstämmer med kraven på ekodesign och energimärkning. Som en följd går 10 % av de planerade energibesparingarna förlorade. Det motsvarar i absoluta tal ungefär 17 Mtoe primärenergi per år. Det innebär också att konsumenterna vilseleds och kan få högre energikostnader. Medlemsstaterna ansvarar för marknadsövervakning, och mer behöver göras för att minska antalet produkter som inte uppfyller kraven på EU-marknaden, även om tillsynsåtgärderna har förbättrats avsevärt under de senaste åren. I syfte att förbättra efterlevnaden underlättar kommissionen redan samarbetet mellan de nationella myndigheterna för marknadsövervakning genom grupperna för administrativt samarbete inom ekodesign och energimärkning. Kommissionen stöder även särskilda gemensamma marknadsövervakningsprojekt, t.ex. det EU-finansierade projektet EEpliant, och kommer att fortsätta med detta i framtiden. Kommissionens förordningar om kontrolltoleranser, som nämns under punkt 3.2, samt kommissionens förslag till en förordning om energimärkning, kring vilket det för närvarande pågår interinstitutionella förhandlingar, 21 kommer också att förbättra efterlevnaden. Europeiska unionen är en av världsledarna i fråga om utveckling av minimikrav för energieffektivitet och energimärkning för produkter. Många andra länder har liknande tillvägagångssätt, och våra förordningar och utformningen av A-G-märkningen är inflytelserika internationellt. EU spelar även en viktig roll inom internationell standardisering. Dessa insatser är betydelsefulla för europeiska företag, eftersom de stöder enhetligare villkor globalt, minskar efterlevnadskostnader och skapar affärsmöjligheter utomlands. Kommissionen kommer därför att fortsätta med att samarbeta med andra jurisdiktioner för att åstadkomma ökad global samstämmighet i fråga om standarder, testmetoder och, om möjligt, minimikrav, exempelvis genom internationell standardisering, produktspecifika avtal eller som en del av bilaterala handelsavtal. 20 Kommissionens beslut C(2015) 9096, som antogs den COM(2015) 341 final. 10

11 7. FRAMTIDSUTSIKTER Kommissionen planerar att arbeta med följande prioriteringar under de kommande åren: (1) Slutföra pågående lagstiftningsarbete för de produkter som fastställdes i tidigare arbetsplaner. (2) Genomföra en översyn av de befintliga åtgärderna som anges i kapitel 3. (3) Påbörja förstudier för de produktgrupper som anges i kapitel 4. (4) Stärka ekodesigndirektivets stöd till en mer cirkulär ekonomi. (5) Underlätta ett förstärkt samarbete mellan medlemsstaterna kring marknadsövervakning för att uppnå en bättre efterlevnad av gällande förordningar. (6) Stärka samarbetet med internationella partner för att underlätta ytterligare samstämmighet i fråga om test- och mätmetoder, och, om möjligt, i fråga om minimikrav för energiprestanda. 11