Kallelse till Äldreomsorgsnämnden

Transkript

1 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Äldreomsorgsnämnden Tid Tisdag den 28 augusti 2018, klockan 17:00 Plats Sessionssalen i kommunalhuset, Kommmunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information 4 Justeringar av budgetram 2018 AN-2018/ God och nära vård - En primärvårdsreform AN-2018/ (SOU2018:39) - remissvar Förfrågan om förvaltningen av Sven Olov AN-2018/ Carlssons Stiftelse Huddinge kommuns framtida äldreboende i AN-2018/ centrala Huddinge/Stuvsta, ställningstagande gällande utförare - remissvar (senare utskick) Ansökan om att utföra hemtjänst Serv-u AB AN-2018/ Ansökan om att utföra hemtjänst - N-E Omsorg handelsbolag 10 Arbetsmiljörapport för äldreomsorgsnämnden Övriga frågor AN-2018/ AN-2018/ Delgivningar och anmälda delegationsbeslut AN-2018/ Huddinge den 13 augusti 2018 Love Bergström Ordförande Lars Axelsson

2 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ Se även: AN-2017/347 1 (2) Handläggare Michael Johansson Michael.Johansson@huddinge.se Mottagare Äldreomsorgsnämnden Justeringar av budgetram 2018 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förändrad fördelning av budgetramen för år 2018 och att ge förvaltningen i uppdrag att revidera verksamhetsplanen. Beskrivning av ärendet Tekniska justeringar av budget på grund av följande förändringar: 0,6 miljoner kronor avseende personalförsörjningsmedel har överförts från kommunstyrelsen till äldreomsorgsnämnden. Justeringen innebär en budgetutökning och redovisas under verksamheten administration. Budgeten för trygghetslarm har flyttats från IT-enheten till äldreomsorgens utförarverksamhet. I samband med detta har en teknisk justering genomförts eftersom delar av budgeten fortsatt ska ligga kvar under ITenhetens ansvar. Detta innebär att 0,6 miljoner kronor överförs från verksamheten ordinärt boende äldre till verksamheten administration. Driftbudget per verksamhetsområde, mnkr Budget 2018 Förändring Ny budget Administration äldreomsorg 35,6 35,6 Färdtjänst/riksfärdtjänst 0,4 0,4 Ordinärt boende, äldre 197,9-0,6 197,3 Särskilt boende, äldre 437,0 437,0 Förebyggande verksamhet, äldre 10,2 10,2 Politisk verksamhet 1,6 1,6 Administration 29,1 1,2 30,3 Ofördelade medel 8,1 8,1 Summa netto 720,0 0,6 720,6 HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (2) Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Ekonomichef Beslutet delges Kommunstyrelsen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (5) Handläggare Jörgen Norberg Jorgen.Norberg@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU2018:39) - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet, daterat den 3 augusti 2018, till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning Äldreomsorgsnämnden har fått en remiss, God och nära vård- En primärvårdsreform, från socialdepartementet där Huddinge kommun erbjuds lämna synpunkter på remissen. I delbetänkandet lämnar utredningen en rad förslag för att utveckla primärvården för att bli modern, jämlik, tillgänglig och erbjuda en effektiv hälso- och sjukvård. Förvaltningen anser sammanfattningsvis att utredningen är bra. Förvaltningen instämmer med utredningen om vikten av samverkan och dess utmaningar mellan huvudmännen. Förvaltningen instämmer även i utredningens förslag om vikten av fast vårdkontakt. Förvaltningen har god erfarenhet av detta från särskilt boende (SÄBO) där detta redan fungerar i och med användandet av läkarorganisationer för läkarinsatser på SÄBO. Gällande tillgänglighet till läkarkontakt vid brådskande- och akuta insatser delar förvaltningen utredningens förslag att detta är en viktig fråga som man måste utveckla och finna lösningar på. Utredningens förslag att kommunerna bör överväga införandet av funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) anser förvaltningen som bra. Beskrivning av ärendet Regeringen har uppdragit åt en utredning att stödja landsting, myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård i primärvården. Utredningen har utgått från förslag från betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (5) I delbetänkandet "God och nära vård En primärvårdsreform" lämnar utredningen en rad förslag, bland annat: Målbild och färdplan fördjupas Färdplanen och målbilden för hälso- och sjukvårdssystemets omstrukturering fördjupas. Patientens delaktighet betonas. Utredningen föreslår nationella samråd om hur färdplanen ska genomföras. Möjligheterna till uppföljning ökar Landsting/regioner ska till en nationell databas rapportera in uppgifter från utförare inom primärvården. I dag saknas systematisk nationell uppföljning av primärvården på aggregerad nivå Likvärdig primärvård i hela Sverige Utredningen föreslår att primärvårdens uppdrag moderniseras i hälso- och sjukvårdslagen. Där ska framgå att primärvården svarar för medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan kompetens. Utredningens förslag ska tydliggöra primärvårdens uppdrag och skapa förutsättningar för en stark och likvärdig primärvård i hela Sverige. Utredningen föreslår att primärvårdens grunduppdrag regleras i förordning. Primärvården ska tillhandahålla de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara för sitt grunduppdrag. Val av fast läkare avgörande för primärvårdens förtroende Utredningen föreslår att patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården förtydligas. Detta är avgörande för befolkningens fortsatta förtroende för primärvården. En fast kontakt i primärvården ska vara: specialist i allmänmedicin, specialist i geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin eller ha annan likvärdig kompetens eller vara läkare under specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin. För fast läkarkontakt föreslår utredningen att Socialstyrelsen meddelar de föreskrifter om patientansvar som behövs för att garantera en god och säker vård. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (5) För att stimulera tillgången till allmänläkare i primärvården föreslår utredningen att staten under åren finansierar 1250 specialiseringstjänster i allmänmedicin. Administrationen ska bli effektivare Utredningen bedömer: att det kan finnas anledning att se över förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering på förordningsnivå. att verksamhetschefer inom vården bör se till att det finns tydliga riktlinjer om intygshantering. Utredningen föreslår att en journalanteckning signeras av den som är ansvarig för uppgiften, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder. Reformens påverkan på kommunen Administration Utredningen föreslår ingen förändring som påverkar ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och landsting. Utredningen bedömer att det behövs en mer ändamålsenlig administration. Vidare menar man att kommuner bör se över i vilken utsträckning kompetenskrav vid utfärdande av intyg i lokala tillämpningsföreskrifter kan göras mer professionsneutrala och att kommunerna bör se över sitt behov av intyg från vården. Utredningen bedömer att landsting och kommun bör samordna sin intygshantering i syfte att skapa en god och jämlik intygshantering i hela landet. Samverkan I utredningen redogörs för vissa grundläggande utgångspunkter vad gäller samverkan och de utmaningar som identifierats i vårdkedjor som spänner över bägge huvudmännen, och som på olika sätt drabbar patienter och brukare. Man skriver att samordning och samverkan mellan huvudmännen, och mellan olika enheter hos huvudmännen, fortsätter att vara en utmaning trots författningskrav. Vidare beskrivs att svårigheterna tenderar att drabba de mest utsatta/ de med mest komplexa vårdbehov som samtidigt har sämst förutsättningar att samordna sin egen vård och föra sin egen talan i vården. Detta kan enligt utredningen bland annat leda till äldre får för många olika läkemedel och att det förebyggande och rehabiliterande arbetet brister. Intervjuer HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (5) utförda av Vårdanalys beskrivs ha visat att det finns problem med den samlade ansvarsfördelningen av insatserna - ingen aktör anser sig ha ett uttalat mandat att driva samverkan och ingen ser sig som huvudansvarig för samordning av insatser. I september 2017 fick utredningen tilläggsdirektiv angående en förbättrad samverkan mellan huvudmännen. Den delen, som ska redovisas i utredningens slutbetänkande ska utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Medicinskt ansvarig för rehabilitering Utredningen anser att kommunerna bör överväga att införa funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Detta för att förbättra förutsättningarna för att säkerställa en mer kunskapsbaserad och jämlik rehabilitering. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är över lag positiv till förslagen i utredningen och har inget att invända mot de åtgärder som föreslås. Förvaltningen delar utredningens beskrivning av utmaningar kring samverkan mellan huvudmännen. Förvaltningen erfar att det idag är svårt att få till en samverkan som är personcentrerad och delar därför utredningens beskrivning av utmaningar kring samverkan mellan huvudmännen. Förvaltningen ser därmed positivt på tilläggsdirektivet om samverkan och på den ytterligare fördjupning av både målbild och färdplan som utredningen utlovar. Detta kommer att göras i dialog och nära samarbete med samtliga berörda aktörer inför slutbetänkandet. Utredningen betonar vikten av tillgänglighet/kontakt med läkare vid brådskande bedömning per telefon eller akut besök. Detta anser förvaltningen är mycket viktigt då man erfarenhetsmässigt har samverkanssvårigheter mellan vårdcentraler och kommunen. Förvaltningen är positiv till utredningens förslag om att primärvården tillhandahåller de kompetenser som behövs för att möta behoven och kunna arbeta mer med förebyggande verksamheter. Detta förebyggande arbete kan underlätta att ge rätt stöd tidigt till våra brukare. Det är dock viktigt att få till en samverkan med en tydlig ansvarsfördelning. Utredningen betonar även vikten av att personer som bor i särskilt boende i möjligaste mån bör ha sin fasta läkarkontakt kopplad till det särskilda boendet. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (5) Så är fallet redan på alla SÄBO inom förvaltningen genom tecknade avtal med läkarorganisationer som sköter läkarinsatserna. I syfte att förbättra förutsättningarna för en mer kunskapsbaserad och jämlik rehabilitering delar förvaltningen utredningens förslag gällande införande av medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i kommuner. När det gäller avsnittet om ändamålsenlig administration så bedömer utredningen att kommuner bör se över i vilken utsträckning kompetenskrav vid utfärdande av intyg i lokala tillämpningsföreskrifter kan göras mer professionsneutrala. Utredningen framför även att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att se över om deras krav på intyg är ändamålsenliga samt att de vidtar nödvändiga åtgärder för att underlätta vårdens hantering av intyg. Förvaltningen är positiv till en smidigare och mer ändamålsenlig hantering av intyg och att fler yrkesgrupper än läkare ska kunna intyga medicinska behov. Detta under förutsättning att det ställs samma kvalitetskrav på de intyg som utfärdas, oavsett om det är Försäkringskassan eller kommunen som är mottagare av intyget. Det är av stor vikt att inte särskilda förenklade intyg utformas som riktar sig just till kommunen. Erfarenheterna av en sådan hantering är att det riskerar att få negativ påverkan på rehabiliteringsprocessen för de individer som inte har rätt till sjukpenning. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Jörgen Norberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilagor SOU , sammafattning Beslutet delges Kommunstyrelsen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

10 God och nära vård En primärvårdsreform Delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård Stockholm 2018 SOU 2018:39

11 SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbadress: För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Inlagefigurer: Gullers Grupp, Combined Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018 ISBN ISSN X

12 Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landsting, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har valt namnet Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01). Utredningen överlämnade i juni 2017 sitt första delbetänkande God och nära vård En gemensam färdplan och målbild. Utifrån förslagen i delbetänkandet förväntas riksdagen i slutet av maj 2018 fatta beslut om proposition 2017/18:83, Styrande principer inom hälsooch sjukvården och en förstärkt vårdgaranti. Svensk hälso- och sjukvård har i ett historiskt perspektiv dominerats av satsningar på akutsjukhus och annan specialiserad vård än primärvård. I internationella jämförelser har svensk vård goda resultat när det gäller medicinsk kvalitet, men faller sämre ut i jämförelser när det gäller kontinuitet, patientdelaktighet och tillgänglighet. Det finns en insikt om resursernas begränsning och vikten av att i möjligaste mån effektivisera hälso- och sjukvårdens insatser. Om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta de demografiska förändringarna och samtidigt ha kontroll på kostnaderna kan vård och omsorg inte organiseras på samma sätt som i dag. Det krävs en förändring av strukturen och sättet att organisera för att åstadkomma såväl ökad kvalitet och patientdelaktighet som bättre tillgänglighet och effektivare resursutnyttjande. Primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet. Forskning visar att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen. 13

13 Sammanfattning SOU 2018:39 En central strategi för att uppnå Agenda 2030 och en grundläggande prioritering för Världshälsoorganisationen (WHO) är arbetet med att åstadkomma allmän hälso- och sjukvård (Universal Health Coverage, UHC) runtom i världen. WHO fastslår att om det målet ska kunna uppnås så krävs också ett skifte från dagens hälsosystem, som i hög grad är uppbyggda kring sjukdomar och institutioner, till ett system som är designat för människor. Med utgångspunkt i detta förespråkar WHO en integrerad och personcentrerad ansats när våra hälsotjänster och system utvecklas. WHO framhåller specifikt att en sådan ansats är avgörande för att säkerställa att även marginaliserade/sårbara grupper nås och ingen lämnas utanför. Primärvården framhålls tydligt som basen vilken behövs för att kunna tillhandahålla integrerade och personcentrerade hälsotjänster på det önskade sättet. Om Sverige ska leva upp till Agenda 2030:s mål vad gäller såväl hälsa som den övergripande målsättningen om hållbar utveckling så krävs insatser på alla nivåer i samhället för att skapa ett modernt, jämlikt, tillgängligt och effektivt hälsosystem. För att klara att möta de nya behov som kommer med förändrade demografiska och epidemiologiska förhållanden, och det stora behovet av ett intensifierat och brett förebyggande arbete, måste ett sådant hälsosystem ha en stark första linje/primärvård som bas. Utredningen bedömer därmed att vårt uppdrag även är att se som en central del av arbetet med att skapa förutsättningar för att uppnå målen i Agenda 2030 i Sverige. Primärvården är även i Sverige den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov. Det är därför dit patienterna i första hand förväntas vända sig för att få en bedömning. I dag vänder sig dock en stor andel av patienterna till andra vårdnivåer, t.ex. akutmottagningar, bl.a. på grund av bristande möjlighet att tillräckligt snabbt få en tid i primärvården. Bristen på kontinuitet och avsaknad av långvariga väl fungerande relationer gör också att det inte är självklart, så som i många andra länder och sjukvårdssystem, att vända sig dit med sina vardagliga hälso- och sjukvårdsbehov. Utifrån detta blir också det förebyggande arbetet, som har bäst förutsättningar att äga rum nära befolkningen och i samspel med civilsamhället, lidande. Vård på sjukhus, eller inom akutsjukvården, som hade kunnat undvikas resulterar, förutom i icke optimal vård för patienten, i höga kostnader och risk för vårdskador. 14

14 SOU 2018:39 Sammanfattning Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet måste därför reformeras så att mer resurser styrs till de delar i systemet som har goda förutsättningar att hantera både närhet till patienter och komplexiteten i sjukdomstillstånd och förebyggande arbete. En förstärkning av primärvården, såväl den del som har region/landsting som huvudman som den del som har kommunen som huvudman, är nödvändig. Särskilt viktigt är det att förbättra vården och omsorgen för dem med större behov. Utgångspunkter Utredningen ska i enlighet med direktiven ta avstamp i förslagen från betänkandet Effektiv vård. Utredningen har också valt att särskilt vinnlägga sig om omställningen till den personcentrerade vården och omsorgen. Förslagen i Effektiv vård tog sikte på ett antal olika aspekter och riktade sig till en rad olika aktörer och nivåer i hälsooch sjukvården. Denna utredning ska enligt direktiven särskilt beakta följande förslag: förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning ett nationellt utformat uppdrag för primärvården ett tydligare akutuppdrag för primärvården en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning resursöverföring från sjukhusvård till primärvård I enlighet med tilläggsdirektiv ska utredningen också analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få samt utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. 15

15 Sammanfattning SOU 2018:39 Sedan Effektiv vård överlämnades i januari 2016, och sedan utredningens första delbetänkande lämnades till regeringen i juni 2017, har olika administrativa nivåer, organisationer och verksamheter runtom i Sverige arbetat vidare i linje med analysen och förslagen i Effektiv vård samt vår utrednings första betänkande God och nära vård en gemensam färdplan och målbild. Andra beslut, som också påverkar strukturen i svensk hälso- och sjukvård i grunden, har också fattats, såsom beslutet om den högspecialiserade vårdens organisering och huvudmännens sammanhållna struktur för kunskapsstyrning. Såväl i analys som förslag fokuserar detta delbetänkande på primärvården och hur den kan stärkas. Det innehåller såväl författningsförslag som exempel på framgångsfaktorer i arbetet med att stärka primärvården, ämnade som inspiration för huvudmännen. En omstrukturering av hälso- och sjukvårdssystemet har tagit sin början. Tillsammans utgör utredningens förslag i föreliggande betänkande grunden för en primärvårdsreform. Betänkandets inledande kapitel Detta delbetänkande inleds med utredningens uppdrag och arbetssätt, utredningens syn på behovet av förändring och internationella utgångspunkter. Behovet av omställning sätts i ett sammanhang av pågående förändringar och åtagandet i Agenda Vi ger en demografisk beskrivning av de svenska förhållanden som ligger bakom behovet av en större förändring av hälso- och sjukvårdssystemet. Härefter följer ett avsnitt som ur omvärldsperspektiv beskriver såväl begreppet primärvård som ger exempel på ett antal hälso- och sjukvårdssystem som ofta framhålls som intressanta ur svensk synvinkel, med exempel inte minst från våra nordiska grannländer. Efter detta följer, på liknande sätt som i utredningens första delbetänkandet, en översikt över nationella arbeten som direkt eller indirekt knyter an till förslagen i Effektiv vård och/eller vårt utredningsuppdrag. Översikten fokuserar på utvecklingen sedan vi lämnade vårt första delbetänkande. Härefter följer beskrivande texter och analyser av nuvarande situation som bakgrund till utredningens förslag. Vi beskriver aktuell situation vad gäller reglering och organisering av svensk hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården. Vi belyser den förvirring som 16

16 SOU 2018:39 Sammanfattning i dag finns kring begreppet svensk primärvård, som i många sammanhang har kommit att bli synonymt med den verksamhet som traditionellt bedrivs vid en vård- eller hälsocentral. Primärvård är i lagstiftarens mening bredare än så, och omfattar hälso- och sjukvård och omsorg som har såväl landsting/region som kommun som huvudman. I därpå följande avsnitt beskrivs på motsvarande sätt aktuell situation vad gäller reglering och hantering av vissa frågor kopplade till ändamålsenlig administration. Den avslutande delen i bakgrundkapitlen ger en kort introduktion till utredningens tilläggsuppdrag rörande samverkan mellan huvudmännen och den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård. Utredningens förslag i sammanfattning Målbild och färdplan Utredningen föreslår att den gemensamma färdplanen och målbilden för omstruktureringen av hälso- och sjukvårdssystemet fördjupas. Detta sker genom ett tydliggörande avseende ett personcentrerat arbetssätt, och tydligare inkludering av den kommunala verksamheten. Patientens delaktighet betonas. Det görs tydligare att primärvården är navet i vården och omsorgen och samspelar med övriga insatser från annan specialistvård på och utanför sjukhuset samt med övrig kommunal hälso- och sjukvård och omsorg. Även i färdplanen tydliggörs det personcentrerade arbetssättet och medarbetarperspektivet lyfts. Kompetensförsörjning betonas liksom digitalisering, kopplat till Vision e-hälsa Regionala och lokala analyser och beslut hos landsting/regioner och kommuner lyfts fram som förutsättningar för att omställningen ska kunna genomföras. För att följa omställningen i enlighet med den föreslagna färdplanen föreslår utredningen att fyra storheter följs med bestämda tidsintervall. Dessa storheter är avsedda att utgöra underlag för diskussion och dialog mellan och tillsammans med systemets olika berörda aktörer. Utredningen föreslår också nationella samråd om genomförandet av färdplanen vid tre tillfällen fram t.o.m. år Dessa bör samla representanter för såväl lokal som regional och statlig nivå för att 17

17 Sammanfattning SOU 2018:39 gemensamt stämma av status för omställningen och vid behov föreslå justeringar i inriktningen av färdplanen. Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys föreslås följa omställningen mot en god och nära vård på övergripande nivå och bistå med underlag för sådana gemensamma dialoger. Behovet av ökade möjligheter till uppföljning på aggregerad nivå Utredningen föreslår att landsting/regioner ska rapportera in uppgifter från utförare inom primärvården till en nationell databas. Utredningens bedömning är att det i dagsläget i Sverige, liksom i många andra länder, saknas en systematisk nationell uppföljning av primärvården på aggregerad nivå, utifrån gemensamma standarder. Därmed saknas i stor utsträckning solida underlag för statistik och forskning inom området, samt för att systematiskt följa upp, utvärdera, och på aggregerad nivå kvalitetssäkra majoriteten av den hälsooch sjukvård som bedrivs i Sverige. Den typen av aggregerade data är nödvändiga för att på ett ändamålsenligt sätt följa och utvärdera omställningen mot en god och nära vård. Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården En modernisering av primärvårdens uppdrag i hälso- och sjukvårdslagen föreslås. Utredningen föreslår att det ska framgå av definitionen att primärvården ska svara för behovet av sådan medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Syftet med denna ändring är att tydligt markera att primärvården är första vårdnivån, och att det är dit befolkningen i första hand ska vända sig med sina hälso- och sjukvårdsbehov. Vidare läggs förslag som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och skapa förutsättningar för en stark och likvärdig primärvård i hela Sverige. Utredningen föreslår att primärvårdens grunduppdrag regleras i förordning. Skälen för utredningens förslag till att reglera uppdraget i förordning, och inte i lag, redovisas. Utredningen lämnar också förslag på utformningen av en sådan förordning. Vi föreslår att det i hälso- och sjukvårdsförordningen ska regleras att 18

18 SOU 2018:39 Sammanfattning det i primärvården ska tillhandahållas de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara för primärvårdens grunduppdrag. De erforderliga kompetenserna kan finnas inom ramen för ett eller flera vårdval inom landsting/regioners vårdvalssystem. En utmaning för dagens primärvård är tillgängligheten. Vi tydliggör i förslag att primärvården ska svara för sådan brådskande hälso- och sjukvård som ligger inom primärvårdens uppdrag. Primärvården ska organiseras så att tillgängligheten gällande de insatser som omfattas av uppdraget är mycket god. I förslaget synliggörs också primärvårdens uppdrag att samordna och koordinera patientens kontakter med andra delar av hälso- och sjukvården i de fall primärvården är involverad i patientens vård. För en god och hållbar hälso- och sjukvård är utbildning och forskning av avgörande betydelse. Vi förslår därför att det förtydligas att det ska bedrivas forskning i primärvården. Vår bedömning är också att landstingen bör ställa krav på att utförare i primärvården ska bidra vid genomförande av utbildning såväl på grundnivå som avancerad nivå. En nyckel till framtidens hälso- och sjukvård är förebyggande insatser. Vårt förslag är att det av primärvårdens grunduppdrag ska framgå att primärvården ska tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov. I primärvården ska också tillhandahållas rehabiliterande åtgärder. Utredningen ser behov av att tydliggöra särställningen hos det av landstingets vårdval i primärvården som utgår från generalistkompetensen hos bl.a. specialister i allmänmedicin och distriktsköterskor, och fungerar som navet i den primärvård som bedrivs med landstinget som huvudman. Det bör benämnas Vårdval primärvård. Landstinget ska organisera Vårdval primärvård så att utförare ensam eller i samverkan med andra särskilt tillhandahåller de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att primärvårdens grunduppdrag ska fullgöras. Utifrån utredningens många dialoger runt om i landet presenteras också ett antal goda exempel på framgångsfaktorer i arbetet med att stärka primärvården, ämnade som inspiration för hur man som huvudman kan organisera primärvård. 19

19 Sammanfattning SOU 2018:39 Kontinuitet i primärvården Utredningen bedömer att frågan om betydelsen av väl fungerande hållbara relationer i svensk hälso- och sjukvård under lång tid varit underskattad. Kontinuitet i relationen mellan patienten och vårdens medarbetare samt mellan olika professioner och olika vårdkontakter är central för såväl vårdens kvalitet och patientens upplevelse som medarbetarnas arbetsmiljö och effektiviteten i hälso- och sjukvården. Utredningen belyser att det inte finns någon motsättning mellan funktionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvården. Utredningen föreslår ett förtydligande av patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården hos den utförare i Vårdval primärvård som patienten valt. Utredningen ser det som avgörande för det fortsatta förtroendet i befolkningen för primärvårdens insatser att verksamheten bedrivs med minst lika höga kvalitetskrav som i dag. Ett så brett uppdrag som primärvården har ställer särskilda krav på kompetens hos de som verkar där. Utredningen föreslår därför att det ska införas krav på att fast läkarkontakt i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin, specialist i geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin eller ha annan likvärdig kompetens eller vara läkare under specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin. En hög patientsäkerhet förutsätter en god arbetsmiljö. Det är därför av betydelse att säkerställa att den som är fast läkarkontakt i primärvården har möjlighet att utföra uppdraget på ett säkert sätt. Utredningen föreslår därför att Socialstyrelsen ska få meddela de föreskrifter om patientansvar för fast läkarkontakt som behövs för att garantera en god och säker vård. Utredningen bedömer också att det finns ett behov av att se över möjligheten att begränsa antal listade patienter hos utförare inom vårdvalssystem. Det finns även behov av att se över möjligheten att årsvis begränsa hur många gånger en patient kan välja att byta utförare av Vårdval primärvård. Detta bör ske inom ramen för den pågående utredningen Styrning för en mer jämlik vård, som bl.a. har i uppdrag att se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. För att säkra den tillgång på specialister i allmänmedicin som behövs för att tillgodose målet om en fast läkarkontakt i primärvården till hela befolkningen föreslås att staten under en omställningsperiod ska stimulera adekvat tillgång till allmänläkare i primärvården genom 20

20 SOU 2018:39 Sammanfattning finansiering av 1250 specialiseringstjänster i allmänmedicin under åren Ändamålsenlig administration Om intyg Utredningen bedömer att det kan finnas anledning att se över om förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering finns på förordningsnivå i vissa fall. Kommuner bör se över i vilken utsträckning kompetenskrav vid utfärdande av intyg i lokala tillämpningsföreskrifter kan göras mer professionsneutrala. Utredningen bedömer också att verksamhetschefer inom vården bör säkerställa att det finns tydliga riktlinjer om intygshantering. Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att se över om deras krav på intyg är ändamålsenliga samt att de vidtar nödvändiga åtgärder för att underlätta vårdens hantering av intyg. Kommunerna bör se över sitt behov av intyg från vården. Slutligen bedömer utredningen att landsting och kommun bör samordna sin intygshantering i syfte att skapa en god och jämlik intygshantering i hela landet. Om signeringskrav Utredningen föreslår att en journalanteckning ska signeras av den som är ansvarig för uppgiften, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämpligen Socialstyrelsen bör likt i dag få meddela föreskrift om när signering inte behövs. Utredningen bedömer att signeringskravet som helhet inte orsakar någon onödig administrativ börda, men att vårdgivare bör besluta om när signering inte behövs i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Det ingår i verksamhetschefens ansvar att säkerställa att det finns tydliga rutiner för signering, anpassade efter den egna verksamheten. Socialstyrelsen bör i sina föreskrifter och vägledning tydligare skilja på signering av journalanteckningar och verifiering av vidtagna åtgärder. 21

21 Sammanfattning SOU 2018:39 Ikraftträdande Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli Utredningens fortsatta arbete Utredningen vill uppmärksamma att även om detta delbetänkande i mycket fokuserar på utformningen av en primärvårdsreform är utredningens hela uppdrag mer omfattande än primärvården. Det återspeglas delvis i detta delbetänkande, och understryks särskilt i de delar som behandlar den fortsatta vägen framåt och de frågeställningar som kommer att hanteras i utredningens slutbetänkande. Omfattningen på utredningens uppdrag är en särskild utmaning, i det att alla frågeområden inte är möjliga att beskriva vid samma tillfälle. Därför kommer ofrånkomligen vissa aktörer och intressenter att känna att deras fråga eller område inte är tillräckligt belyst i detta delbetänkande. Utredningen har full förståelse för det. Det betyder på inget sätt att de frågor som utredningen avser återkomma till i slutbetänkandet är av mindre betydelse. Ett urval av dessa frågeområden är samverkan mellan kommun och landsting, mer om hälsooch sjukvårdens roll i det förebyggande arbetet, forskning, utveckling och utbildning (FoUU) samt ytterligare omfördelning av resurser, inte minst i förhållande till utredningens uppdrag att analysera ändamålsenligheten med definitionerna öppen och sluten vård. Samtliga dessa har förstås mycket stor betydelse för det framtida systemets utformning. Dessa områden hanteras i utredningens arbete parallellt med arbetet med föreliggande delbetänkande vad gäller insamling av material, analyser och i pågående dialog med alla de olika aktörer utredningen löpande träffar. Utredningen kommer också fortsatt följa utvecklingen inom några särskilt för utredningens uppdrag intressanta processer och projekt, såsom den fortsatta utvecklingen av den högspecialiserade vården, utvecklingen av den prehospitala vården, olika aktörers uppdrag och initiativ gällande bemanning och kompetensförsörjning gällande vårdens olika professioner, arbetet med Vision e-hälsa 2025, det intensiva och pågående arbetet med omställningen till nära vård hos landets alla huvudmän och det fortsatta arbetet med avgiftsfri primärvård i Sörmland. 22

22 SOU 2018:39 Sammanfattning Förtroende och tillit Framtidens hälso- och sjukvård ligger sannolikt i möjligheten till väl fungerande samverkan mellan olika inblandade aktörer. Framgångsfaktorer synes vara arbete i nätverk, mer än i traditionella linjestrukturer. Arbete i partnerskap med de vården är till för, mer än i hierarkiskt utformade system. En förändring till en personcentrerad vård. En god och jämlik hälso- och sjukvård, grundad i den av riksdagen beslutade etiska plattformen för prioriteringar. Vi återknyter till resonemang i utredningens första delbetänkande om tillitens betydelse. Det är i våra dialoger fortsatt tydligt att svensk hälso- och sjukvård till dels präglas av en brist på tillit mellan olika aktörer och organisatoriska nivåer, och att det riskerar att påverka ett förändringsarbete negativt. Vår förhoppning är att den dialog som utredningen fått vara en del av att initiera och driva, tillsammans med andra pågående initiativ såsom Tillitsdelegationens arbete, gemensamma projekt mellan landstingen, den ökade samverkan mellan regioner/landsting och kommuner i olika landsdelar, ska bidra till ett mer förtroendefullt klimat mellan olika aktörer. Glädjande nog urskiljer utredningen en i vissa delar större samstämmighet än i utredningens initiala skede. Att stärka primärvården, och skälen till varför det måste göras, lyfts av alltfler aktörer. Behovet av en ökad kontinuitet och betydelsen av väl fungerande relationer för en god och säker vård betonas av allt fler. Förståelsen för att det inte finns något motsatsförhållande mellan personcentrerad vård och strukturerade kunskapsbaserade arbetssätt, att det ena tvärtom är en förutsättning för det andra synes öka. Förståelsen för att vården och omsorgens medarbetare måste involveras i förändringsarbetet för att något ska hända på riktigt lyfts oftare än tidigare. Insikten om behovet av att använda alla vårdens och omsorgens kompetenser på ett klokt sätt med hjälp av interprofessionellt lärande och arbetssätt, och förståelsen för behovet av träning i dessa arbetssätt verkar få spridning. Utredningen ser förtroendefulla dialoger, med utrymme för dynamiska åsiktsutbyten, och uthållighet på alla nivåer i systemet som en nödvändighet för en konstruktiv utveckling av den svenska hälso- och sjukvården. En utveckling till en personcentrerad god och nära vård, en högkvalitativ och kostnadseffektiv vård och omsorg och också en 23

23 Sammanfattning SOU 2018:39 vård och omsorg som har förutsättningar att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. 24

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (2) Handläggare Siv Jönsson Westerlund Siv.Jonsson-Westerlund@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Förfrågan om förvaltningen av Sven Olov Carlssons Stiftelse Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Kommunen har fått en förfrågan om förvaltning av Sven Olov Carlssons stiftelse. Kommunstyrelsens förvaltning har skickat ärendet till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Förvaltningen ser inget hinder för att kommunen ska kunna hantera stiftelsen, men behöver gemensamt mellan förvaltningarna bygga upp en organisation för att kunna hantera stiftelsen på ett korrekt sätt. Beskrivning av ärendet Äldreomsorgsnämnden har ombetts yttra sig avseende en förfrågan om förvaltning av Sven Olov Carlssons stiftelse. Länsstyrelsen har behov av att förordna en förvaltare för stiftelsen enligt Stiftelselag (1994:1220). Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsynsansvar för stiftelsen med organisationsnummer Stiftelsen är registrerad i stiftelseregistret. Stiftelsen har till ändamål att vara till nytta och glädje för boende i Huddinge kommun och verka i humanitär och ideell anda. Stiftelsen hade vid senaste bokslut ,64 kronor i tillgångar. PRO Centrala Huddinge har varit förvaltare för stiftelsen. Förvaltningens synpunkter Nämnden har i dag tre stiftelser att förvalta på uppdrag av kommunfullmäktige: Stiftelsen Lars Larssons fond med organisationsnummer och ett kapital på ,75 kronor, Stiftelsen Klara Hults fond med organisationsnummer och ett kapital på ,55 kronor och HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

25 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (2) Stiftelsen Elin Maria Rataplans fond med organisationsnummer och ett kapital på ,16 kronor. Sven Olov Carlssons stiftelse hanterar ansökningar inte bara för personer över 65 år, utan omfattningen gäller understöd till verkligt behövande äldre, barn, handikappade eller deras organisationer. Förvaltningen ser att stiftelsen inte enbart berör äldreomsorgsnämnden, utan även socialnämndens ansvarsområde och eventuellt även barn- och utbildningsförvaltningens och kultur- och fritidsförvaltningens område kan vara aktuellt. Detta bör övervägas innan kommunfullmäktige beslutar vilken nämnd som ska få till uppgift att förvalta denna stiftelse. Förvaltningen ser bekymmer avseende de personella resurserna för att hantera ansökningar för stiftelsens ändamål. För att kunna hantera stiftelsens intentioner behöver en samordning av organisation och struktur kring förvaltning av stiftelser i kommunens regi ses över. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Westerlund Ekonomichef Bilagor Förfrågan om förvaltningen av Sven Olov Carlssons stiftelse förfrågan Från Länsstyrelsen Stockholm, Beslutet delges Kommunstyrelsen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (3) Handläggare Maria Jonsson Maria.Jonsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Ansökan om att utföra hemtjänst - Serv-u AB Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden avslår Serv-u ABs ansökan om att få utföra hemtjänstinsatser enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) då företaget inte uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet och finansiell styrka. Sammanfattning Serv-u AB har ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser på uppdrag åt Huddinge kommun enlig Lag om valfrihetssystem. Serv-u ABs ansökan har inte kvalificerats eftersom de inte uppfyllt krav på ekonomisk stabilitet och finansiell styrka (ska-krav 3.1). Förvaltningens bedömning är att Serv-u AB inte uppfyller kraven om kvalificering i förfrågningsunderlaget och därmed inte bör godkännas som utförare. Granskningsförfarandet Anbud om att utföra hemtjänst i Huddinge kommun handläggs i två steg. I det första steget bedöms om anbudsgivaren når upp till kvalificeringskraven avseende grundläggande ekonomi och juridisk status (ska-krav kap 2 och 3). I andra steget granskas ansökan och verksamhetsrutiner, verksamhetschef samt referenser bedöms. Verksamhetsrutinerna rutiner för nyckelhantering (ska-krav 5.4), rutiner för hantering av egna medel (ska-krav 5.6), rutiner för lex Sarah (ska-krav 5.8), rutiner för klagomål och synpunkter (ska-krav 5.10) och rutiner för mat och måltider (ska-krav 6.4) ska både uppfylla kraven i förfrågningsunderlaget och Socialstyrelsens föreskrifter om kvalitetsledningssystem (SOSFS 2011:9). Det betyder att varje verksamhetsrutin bedöms utifrån följande fyra kriterier: Krav på innehåll, det vill säga att rutinerna utgår ifrån och tar upp kraven i förfrågningsunderlaget. Krav på struktur enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Det betyder att alla arbetsuppgifter ska HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (3) definieras och att det tydligt framgår vem/vilken funktion som gör vad, hur och när. Krav på användbarhet. En rutin ska vara lättläst, väsentlig och tydlig så att medarbetare enkelt förstår arbetsdelning och arbetsuppgifter. Krav på att följa intentionerna i lagstiftning, föreskrifter och nämndbeslut så att dessa genomsyrar det vardagliga arbetet. Verksamhetschefs lämplighet bedöms utifrån utbildningsnivå, erfarenhet av arbete utifrån Socialtjänstlagen samt erfarenhet av arbetsledning (ska-krav 4.1). Referenserna ska vara från andra kommunala uppdragsgivare (ska-krav 4.6). Beskrivning av ärendet Ansökan Serv-u AB har ansökt om att utföra hemtjänst. Inget kapacitetstak är angivet och ansökan avser samtliga geografiska områden. Serv-u AB har inte tidigare ansökt om att utföra hemtjänst i Huddinge kommun. Bedömning Då Serv-u AB inte har kvalificerats har ansökan inte granskats och bedömts enligt steg två i granskningsförfarandet. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att Serv-u AB inte uppfyller de krav på ekonomisk stabilitet och finansiell styrka som Äldreomsorgsnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget. Företagets ansökan bör därför avslås. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Maria Jonsson Utvecklingsledare HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

40 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (3) Beslutet delges Serv-u AB, Stefanny.her@gmail.com Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

41 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (3) Handläggare Maria Jonsson Maria.Jonsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Ansökan om att utföra hemtjänst N. E. Omsorg handelsbolag Förslag till beslut Med hänvisning till lag om valfrihetssystem, LOV, (7 kap. 1 p.4) utesluter Äldreomsorgsnämnden N. E Omsorg handelsbolag som sökande till kundval hemtjänst i Huddinge kommun. Sammanfattning N. E Omsorg handelsbolag har ansökt om att få utföra hemtjänstinsatser på uppdrag åt Huddinge kommun enlig Lag om valfrihetssystem. Av kraven i förfrågningsunderlaget framgår att verksamhetsansvarig ska ha relevant högskoleutbildning, erfarenhet från arbete inom äldreomsorg alternativt funktionshinder, minst 12 månaders sammanhängande praktisk erfarenhet från arbetsledning alternativt ha arbetat som biståndshandläggare under motsvarande tid. Vid kontroll av inlämnat examensbevis konstateras att detta inte är korrekt. Detsamma gäller uppgifter om erfarenhet från arbete inom äldreomsorg samt arbetsledning som efter kontroll visat sig vara felaktiga. Angivna referenser uppfyller inte kraven då det inte har gått att verifiera att det handlar om kommunala uppdragsgivare. En av referenterna har inte gått att nå. Med hänvisning till lag om valfrihetssystem, LOV, (7 kap. 1 p.4) anser förvaltningen att N. E Omsorg handelsbolag ska uteslutas som sökande till kundval hemtjänst i Huddinge kommun. Beskrivning av ärendet Ansökan N. E Omsorg handelsbolag har ansökt om att utföra hemtjänst. Inget kapacitetstak är angivet och ansökan avser samtliga geografiska områden. N. E Omsorg handelsbolag är ett nystartat företag och har inte tidigare bedrivit verksamhet. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

42 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (3) Bedömning Den person som ska vara ansvarig för verksamheten, verksamhetsansvarig, ska ha relevant högskoleutbildning, exempelvis med inriktning mot socialt arbete, minst två års erfarenhet inom äldreomsorg- eller funktionshinderområdet med utgångspunkt från socialtjänstlagen samt minst 12 månaders sammanhängande praktisk erfarenhet av arbetsledning med ekonomi-, personal-, och verksamhetsansvar på heltid, eller har arbetat som biståndshandläggare under motsvarande tid. Sökanden har för verksamhetsansvarig uppvisat ett examensintyg avseende kandidatexamen för social omsorg om äldre och funktionshindrade, totalt 180 högskolepoäng. De har även bifogat ett utdrag över akademiska meriter där poäng för de olika delmomenten i utbildningen framgår. Sökanden har lämnat in ett CV i syfte att styrka kravet på erfarenhet och arbetsledning. Enligt uppgifter i inlämnat CV har sökanden arbetat som enhetschef/verksamhetschef för den kommunala hemtjänsten i Botkyrka kommun mellan åren 2011 och 2016 samt arbetat som verksamhetsansvarig för ett privat hemtjänstföretag i Eskilstuna kommun mellan åren 2016 och Under tiden i Botkyrka påstås verksamhetsansvarig även ha arbetat som biståndshandläggare. Vid kontroll med Mälardalens högskola avseende det insända examensbeviset framgår att kravet på utbildning inte kan styrkas. Enligt Mälardalens högskola är intyget som sökanden bifogat ansökan inte utfärdat av dem. Beträffande utdraget över akademiska meriter konstateras att uppgifterna inte stämmer. Personen har förvisso studerat vid högskolan men inte avlagt någon examen. Det totala antalet akademiska poäng har inte gått att styrka Vid kontroll med Botkyrka kommun har det visat sig att lämnade uppgifter inte stämmer. Enligt Botkyrka kommun har personen varit timavlönad som undersköterska under perioden till Vid kontakt med den angivna referenten avseende arbetet i Eskilstuna kommun framkommer att det inte varit frågan om ett privat hemtjänstföretag utan istället den kommunala hemtjänsten som personen har jobbat för. Referenten bekräftar däremot att arbetsuppgifterna i Cv:t stämmer. Vid kontakt med biträdande områdeschef för hemtjänsten i Eskilstuna kommun visar sig uppgifterna inte kan styrkas. Det har inte varit möjligt att bekräfta identiteten på referenten för arbetet i Eskilstuna kommun. Angivna referenser uppfyller inte kraven då det inte har gått att verifiera att det handlar om kommunala uppdragsgivare. Den angivna referenten för arbetet i Botkyrka har inte gått att nå. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

43 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (3) Det bör också noteras att Eskilstuna kommun inte har kundval inom hemtjänsten Förvaltningens synpunkter Med hänvisning till lag om valfrihetssystem, LOV, (7 kap. 1 p.4) anser förvaltningen att N. E Omsorg handelsbolag ska uteslutas som sökande till kundval hemtjänst i Huddinge kommun. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör och kvalitetschef Maria Jonsson Utvecklingsledare Beslutet delges N. E Omsorg handelsbolag, bulic1@live.se Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

44 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (2) Handläggare Lisa Pollack Lisa.Pollack@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Arbetsmiljörapport för äldreomsorgsnämnden 2018 Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av förvaltningens arbetsmiljörapport för Sammanfattning Arbetsmiljörapporten innehåller en redogörelse för och analys av det pågående arbetsmiljöarbetet samt en handlingsplan för förvaltningens fortsatta arbete med de kvarstående arbetsmiljörisker som identifierats. Rapporten visar på ett aktivt arbete i verksamheterna gällandes de risker som lyftes fram i föregående års arbetsmiljörapport. Den visar även att det är ungefär samma områden som förvaltningen behöver fortsätta att arbeta med framöver. Risk kring chefers arbetsmiljö har tillkommit. Av rapporten framgår att bristen på lokaler anpassade efter förvaltningens verksamheter är en fortsatt arbetsmiljörisk. Äldreomsorgsnämnden har under 2017 minskat sin sjukfrånvaro med 1 procent. Sjukfrånvaron är fortsatt hög och arbetet behöver fortgå. Personalomsättningen har ökat under 2017, och är framtagen som en risk kopplat till förvaltningen bristyrkesgrupper. Beskrivning av ärendet Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet i Huddinge kommun så genomförs en uppföljning av arbetsmiljöarbetet i förvaltningen genom skriftliga arbetsmiljörapporter. Rapporterna skrivs på varje enhet och aggregeras sedan uppåt i organisationen. Detta är den aggregerade rapporten för äldreomsorgsnämnden. Innehåll Arbetsmiljörapporten är ett underlag för framtagande av förvaltningens arbetsmiljömål. Rapporten innehåller en redogörelse för- och analys av det pågående arbetsmiljöarbetet samt en handlingsplan för förvaltningens fortsatta arbete med de kvarstående arbetsmiljörisker som identifierats. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

45 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer AN-2018/ (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen behöver fortsätta fokusera på arbetet med att sänka sjukfrånvaron genom ett systematiskt och aktivt rehabiliteringsarbete. Fokus behöver även förflyttas till att inkludera ett förebyggande arbete. Arbetet kring att attrahera, rekrytera och behålla personal behöver fortsatt fokus för att förvaltningen ska klara sin personalförsörjning. Ett gott arbete i denna fråga leder till en bättre arbetsmiljö både genom att åtgärderna samt stabilitet i arbetsgrupper. Chefsuppdraget och med det förutsättningar för ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö ser olika ut inom förvaltningen. En genomlysning av våra chefsuppdrag kopplat chefers arbetsmiljö behöver därför göras. De arbetsskador och tillbud som anmäls handlar främst om hot- och våldssituationer. Arbetet med rutiner och arbetssätt för att minska risken vid hotoch våldssituationer behöver fortsatt prioriteras för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö. Problem rörandes lokalfrågor, både bristen på lokaler samt brister i den fysiska arbetsmiljön som inte arbetsgivaren kan åtgärda utan stöd från fastighetsägaren, upplevs som akut. Många verksamheter är trångbodda, allt för geografiskt utspridda eller har lokaler vilka har brister i arbetsmiljön som behöver åtgärdas. Förvaltningar arbetar mycket med lokalfrågan men arbetet är avhängig annan part och tillräckliga åtgärder saknas. Att sakna tillgång till ändamålsenliga lokaler påverkar även vår attraktivitet som arbetsgivare, sjuktal och upplevd ohälsa. Förvaltningen anser därför att frågan behöver prioriteras ytterligare. Annmarie Sandberg Social- och äldreomsorgsdirektör Lisa Pollack HR-chef Bilaga Arbetsmiljörapport - Äldreomsorgsnämnden 2018 Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, HR-enheten HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl

46 1 (7) Handläggare Lisa Pollack Ann-Marie Sandberg Arbetsmiljörapport Äldreomsorgsnämnden Syfte Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet i Huddinge kommun så genomförs en uppföljning av arbetsmiljöarbetet i förvaltningen genom skriftliga arbetsmiljörapporter. Rapporterna skrivs på varje enhet och aggregeras sedan uppåt i organisationen. Detta är den aggregerade rapporten för äldreomsorgsnämnden. Innehållet i arbetsmiljörapporten är ett underlag för framtagande av verksamhetens arbetsmiljömål som formuleras i arbetsplanen. Sammanfattning av föregående års åtgärder Under året har nämndens åtgärder inom arbetsmiljöområdet främst omfattat följande områden: Under 2017 har Social- och äldreomsorgsförvaltningen arbetat mycket med frågor rörandes personalförsörjning, lokalfrågor, att sänka sjukfrånvaron samt att förebygga hot- och våldssituationer. Då flera av förvaltningens yrkesgrupper är klassade som bristyrken eller begynnande bristyrken ägnas tidvis mycket tid och energi i verksamheterna åt rekrytering, introduktion och kompetensöverföring. Förvaltningen har arbetat med en översyn av befintliga strategier och arbete för att säkerställa personalförsörjning. Ett stort arbetsmiljöproblem är bristen på lokaler anpassade efter förvaltningens verksamheter. Många verksamheter är trångbodda, allt för geografiskt utspridda eller har lokaler vilka har brister i arbetsmiljön som behöver åtgärdas. Förvaltningen arbetar mycket med lokalfrågan men arbetet är avhängig annan part och tillräckliga åtgärder saknas. Att sakna tillgång till ändamålsenliga lokaler påverkar även vår attraktivitet som arbetsgivare, sjuktal och upplevd ohälsa. Nedan redovisas hur socialnämndens verksamheter arbetat med bland annat dessa delar av arbetsmiljöområdet under Organisatoriska förändringar Under 2017 har det genomförts ett antal organisatoriska förändringar inom äldreomsorgsnämnden. Äldreomsorgen i egen regi har arbetat med implementering av ny teknik och IT-stöd. Inom hemtjänsten har även ytterligare två enheter inrättats HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Post Huddinge Tfn huddinge@huddinge.se Besök Kommunalvägen 28 Tfn vxl

47 2 (7) en utökning från fyra till sex enheter. Under samma period har enheten Hjälp i hemmet under 65 år gått över från Funktionshinderområdet till hemtjänsten. En ny enhet organiserarar samtliga sjuksköterskor som arbetar dagtid i en och samma enhet. Den nya enheten möjliggör en överblick bland annat över sjuksköterskornas arbetssituation, kompetensutveckling och introduktion. På fyra andra enheter har också gjorts förändringar i inriktningen och en dagverksamhet har avvecklats. Biståndskansliet har delats upp i två sektioner. Detta är ett arbete som påbörjades i slutet av 2016 och syftar till att möjliggöra ett närmare ledarskap. Personalomsättning I förra årets arbetsmiljörapport lyftes risken med den höga personalomsättningen inom äldreomsorgsnämnden, då framförallt gällandes biståndshandläggare på biståndskansliet. Svårigheten med att rekrytera och behålla biståndshandläggare har lett till vidtagandet av en rad åtgärder som skulle minska personalomsättningen. Stor vikt har lagts på en utförlig introduktion av nya medarbetare samt ett förbättrat samarbete med högskolorna. Inom äldreomsorgen egen regi har det varit en hög omsättning på enhetschefer och 8 nya enhetschefer har anställts. Höga sjuktal Alla verksamheter har arbetat aktivt med att sänka sjukfrånvaron genom ett aktivt rehabiliteringsarbete och kontinuerlig uppföljning och analys. Arbetet sker med stöd från företagshälsovården och HR-enheten. Verksamheterna har även arbetat med att motverka arbetsrelaterad utmattning som identifierats som en riskfaktor. Den ansträngda situationen med personalförsörjningen på Biståndskansliet har lett till högre arbetsbelastningen för både chefer och övriga medarbetare. Verksamheten har arbetat aktivt med fördelning av arbetstyngd via prioriteringslistor. Lokaler Verksamheterna rapporterar om brist på ändamålsenliga lokaler samt problem med trångboddhet och inomhusklimat. Analys av pågående arbetsmiljöarbete Arbetsskador och tillbud Inrapporteringen av arbetsskador och tillbud sker i systemet KIA gjordes 142 anmälningar i KIA för äldreomsorgsnämnden, samtliga av dessa avser äldreomsorgen i egen regi. Av dessa är 45 stycken rapporterade tillbud, 62 olycksfall, 15 färdolyckor och 12 arbetssjukdom. Biståndskansliet har inte rapporterat några arbetsskador eller tillbud under år Uppskattningsvis sker det fortfarande en underrapportering i KIA, fortsatt arbete för att se till att alla olycksfall och tillbud anmäls pågår. Orsakerna rapporterade skador och tillbud redovisas i tabellen nedan:

48 3 (7) Hot och våldssituationer är mest rapporterade, framförallt när det gäller tillbud. Troligt är dock att dessa situationer rapporteras oftare än tillbud som rör andra delar av arbetsmiljön varför statistiken kan vara något missvisande. Antalet anmälda stickskador har minskat kraftigt från föregående år. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro R12* året R12* förra året Skillnad Total sjukfrånvaro 9,0 10,0-1,0 Kvinnor 10,0 10,9-0,9 Män 3,6 4,8-1,3 Kort sjukfrånvaro (0-14 dagar) Totalt 2,8 3,0-0,2 Kvinnor 2,9 3,1-0,1 Män 2,2 2,4-0,2 Lång sjukfrånvaro (15- dagr) Totalt 6,1 7,0-0,8 Kvinnor 7,1 7,8-0,7 Män 1,3 2,4-1,1 *R12= snitt av senaste 12 månader. Verksamheterna arbetar aktivt med att sänka sjukfrånvaron och skapa en friskare arbetsplats både på enhetsnivå och verksamhetsnivå. En månatlig uppföljning av sjukfrånvaron görs på verksamhetsnivå tillsammans med HR-enhet. Cheferna får också stöd från företagshälsovården i sina rehabiliteringsprocesser.

49 4 (7) Den totala sjukfrånvaron inom äldreomsorgsnämnden har minskat från 10 % år 2016 till 9 % år Sjukfrånvaron inom Biståndskansliet är i stort sett oförändrat, den stora minskningen återfinns inom Äldreomsorgen i egen regi samt inom den långa sjukfrånvaron. Män och kvinnors sjukfrånvaro skiljer sig åt, där kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män. Förvaltningen har inte lyckats finna några förklarande orsaker till skillnaderna mellan män och kvinnors sjukfrånvaro. Personalomsättning Personalomsättning (externa) Året (ack) Förra året (ack) Skillnad Totalt 13,6 % 10,6 % 3,0 % Kvinnor 13,8 % 11,3 % 2,5 % Män 12,4 % 6,8 % 5,7 % Antal avgångar (externa) 132,0 106,0 26,0 Personalomsättningen inom äldreomsorgen ökar. För sektionen ordinärt boende har personalomsättningen ökat från 5,9 procent till 9,4 procent under Detta tros vara en konsekvens av inflyttningsstoppet på servicehusen samt behov av att minska personalstyrkan inom hemtjänsten. Inom sektionen för särskilt boende har personalomsättningen ökat med 2,4 procentenheter under Det har varit en hög personalomsättning bland chefer då 8 nya enhetschefer har anställts under perioden och detta kan ha varit en bidragande orsak till en högre personalomsättning på enheterna. Inom Biståndskansliet blir statistiken missvisande på grund av organisationsförändringar och intern rörelse bland personalen inom verksamheterna. Övertid, mertid och flextid Arbetstid (timmar) Året (ack) Förra året (ack) Skillnad Mertid/fyllnadstid Övertidstimmar Flexsaldo Summa Inom äldreomsorgsnämnden uppvisas en minskning både när det gäller mertid/fyllnadstid och övertid. Totalt sett så minskar antalet uttagna timmar i jämförelse med föregående år med 3 437,4 timmar. En viss ökning återfinns dock när det gäller flexsaldot. Flextidsavtalet rör först och främst chefer och administrativ personal inom Äldreomsorgen i egen regi samt Biståndskansliets personal.

50 5 (7) Inom Äldreomsorgens egen regi uppvisas ökade kostnader för övertid, fyllnadsoch flextid med tkr för år 2017 inom sektionen för ordinärt boende medan inom sektionen för särskilt boende har kostnaderna minskat med tkr. De ökade kostnaderna inom ordinärt boende beror på en svår personalförsörjningssituation sommaren och hösten 2017 som förväntas förbättras genom åtgärder såsom ett närmare ledarskap på alla enheter. Inom Biståndskansliet har både mertid/fyllnadstid och flexsaldot minskat under APT och samverkan I förvaltningsövergripande samverkan är arbetsmiljöfrågor en stående punkt. Här följs sjukfrånvaro och inrapporterade arbetsskador samt de arbetsmiljöfrågor som är aktuella inom verksamheterna. Under 2017 togs beslut om att inrätta ett forum där arbetsmiljöfrågor ges mer diskussionsutrymme startas en arbetsmiljösamverkan mellan skyddsombud och förvaltningsrepresentanter som ska äga rum cirka fyra gånger per år. Under 2017 har arbetsmiljöfrågorna varit en stående punkt på APT och lokala samverkansmöten. De flest förekommande frågorna inom Biståndskansliet har varit personalomsättningen, ventilationen, ljudnivå och belysning. Inom Äldreomsorgen i egen regi har frågor såsom arbetsrelaterad utmattning, delaktighet, socialt klimat, hot och våld, sexuella trakasserier samt enhetschefens arbetsmiljö varit de mest återkommande ämnena. Arbetsmiljöronder Arbetsmiljöronder har gjorts på samtliga enheter tillsammans med det lokala skyddsombudet alternativt huvudskyddsombud. Det har i stort sett används de checklistor som finns att tillgå via Insidan eller KIA men det förekommer även att checklista från Prevent har använts. De checklistor som har använts är fysisk- och psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljö på i kontor, hot och våld samt riskbedömning hos kund/brukare. Det förekommer att lokaltanpassade checklistor använts på vissa enheter. I diskussioner med huvudskyddsombuden efter genomförda arbetsmiljöronder har framkommit behov av att underlätta arbetet genom att skapa verksamhetsspecifika checklistor. Medarbetarenkät Resultatet som visas nedan av medarbetarenkäten för år 2017 avser endast Äldreomsorgen i egenregi, Biståndkansliet ingår i Socialnämndens resultat. Resultatet är relativt likt tidigare år och påvisar framförallt utmaningar när det gäller arbetsrelaterad utmattning, delaktighet och målkvalitet. Arbetet med enkäten sker i första hand på enhetsnivå där resultaten presenteras för medarbetarna på APT eller planeringsdag och därefter arbetar gruppen fram förbättringsområdena samt upprättar en handlingsplan. Hemtjänsten har på grund av för låg bemanning inte arbetat klart med handlingsplanerna.

51 6 (7) Inspektioner från Arbetsmiljöverket Det har inte gjorts någon inspektion av Arbetsmiljöverket under 2017 inom äldreomsorgsnämnden. Certifiering i arbetsmiljö 22 av nämndens 38 chefer är certifierade i Huddinge kommuns arbetsmiljöarbete. Målet är att samtliga ska certifieras under 2018.