Diagnostikcentrum verksamhetsplan 2018 inklusive årsbudget

Transkript

1 verksamhetsplan 2018 inklusive årsbudget Version DIAGNOSTIKCENTRUM Navet i hälso- och sjukvården Med forskning i framkant, modern teknik och spetskompetens ligger vi steget före när vi visar vägen till bra vård och bättre hälsa Dnr: DC

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Presentation av produktionsenheten... 3 Vision och verksamhetsidé... 6 Produktionsenhetens verksamhetsidé... 6 Perspektivet Medborgare/Kund Nuläge/bakgrund...12 Strategiska mål och framgångsfaktorer...13 Nyckelindikatorer Medborgare/Kund...15 Perspektivet - Process Nuläge/bakgrund...16 Strategiska mål och framgångsfaktorer...18 Nyckelindikatorer Process...20 Perspektivet - Medarbetare Nuläge/bakgrund...21 Strategiska mål och framgångsfaktorer...21 Nyckelindikatorer Medarbetare...23 Perspektivet - Ekonomi Nuläge/bakgrund...25 Budget Strategiska mål och framgångsfaktorer...28 Nyckelindikatorer Ekonomi...30 Förslag till beslut Bilaga 1 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys...32 Bilaga 2 Investeringsplan...36 Bilaga 3 Vårdvalsverksamhet... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 4 - MBL

3 Presentation av produktionsenheten i Östergötland består av laboratorieverksamheten vid länets tre sjukhus och flertalet av länets vårdcentraler, röntgenklinikerna vid länets tre sjukhus med satellitmottagningar samt fysiologiska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN). Förutom klinisk verksamhet bedrivs undervisning, forskning och utveckling. Verksamheten är huvudsakligen internsäljande med intäktsfinansiering från Region Östergötlands kärnverksamheter. Nedanstående figur sammanfattar några av s viktigaste nyckeltal. s uppdrag är att verka för rationell, dvs. effektiv, säker, individualiserad och kostnadseffektiv diagnostik. Med patienten i fokus bedriver och utvecklar vi laboratorieoch bild- och funktionsorienterad diagnostik och forskning. Vi tar sidledsansvar genom samverkan och dialog för att alla ska få rätt vård i rätt tid på ett tryggt och säkert sätt. Laboratorieverksamheternas uppdrag är att erbjuda hälso- och sjukvården i Östergötland kvalitetssäkrad och kostnadseffektiv laboratoriemedicinsk diagnostik och konsultation. har ett tillsynsansvar för att analyser som inte utförs inom organisationen hanteras på ett för sjukvården optimalt sätt avseende kvalitet. Det bedrivs också direkt patientvårdande verksamhet inom transfusionsmedicin och genetik. Inom farmakologin sker konsultativt stöd mot andra vårdverksamheter på såväl övergripande som patientnivå. Kvalitet genomsyrar s verksamheter och laboratorieverksamheten är ackrediterad av Swedac. Vid röntgenklinikerna bedrivs bilddiagnostisk verksamhet inklusive mammografiscreening, bildstyrd interventionell behandling och endoskopi. Den bilddiagnostiska verksamheten bedrivs såväl med traditionell röntgenteknik som med ultraljud, magnetresonanstomografi (MRT) och positronemissionstomografi kombinerad med datortomografi (PET/DT). Uppdraget är att bedriva diagnostik och intervention med god kvalitet efter remittenternas beställning och behov. Bilddiagnostiken strävar allt mer bort från joniserande strålning mot andra metoder såsom ultraljud och MRT. Samtidigt utnyttjas modern datortomografiteknik i större utsträckning i de fall den är skonsammare för patienten och leder till snabbare och korrektare diagnostik. Fysiologiska kliniken vid Vrinnevisjukhuset svarar för klinisk fysiologisk bild- och funktionsdiagnostik av hjärta, blodkärl, lungor och aortascreening samt sedan våren 2015 även EEG- diagnostik (Neurofysiologi) inom den östra länsdelen. 3

4 s verksamhet innefattar även ansvaret för Region Östergötlands blodförsörjning. På två fasta och två mobila tappningsställen utförs > blodtappningar varje år. På uppdrag av HSN bedrivs mammografiscreening, odontologisk radiologi för barn och ungdomar samt klinisk genetisk mottagning och rådgivning. bedriver verksamhet inom samtliga kommuner i länet. Verksamheten betjänar huvudsakligen de drygt (31 december 2016) invånarna i Östergötlands län. består av följande verksamheter: Klinisk kemi (Kemi) Klinisk mikrobiologi (Mikro) Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Klinisk patologi (Patologi) Klinisk farmakologi (Farm) Klinisk genetik (Genetik) Röntgenkliniken i Motala Röntgenkliniken i Norrköping Röntgenkliniken i Linköping med CMIV Fysiologiska kliniken i Norrköping 4

5 Organisationsskiss 2018 tillhandahåller bild-och funktionsdiagnostik samt laboratorieanalysverksamhet på tre sjukhus och cirka 40 vårdcentraler i Östergötland. 5

6 Vision och verksamhetsidé Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd som vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med gemensamma krafter. Produktionsenhetens verksamhetsidé I en komplex verksamhet som och Region Östergötland är det viktigt att tydliggöra sambandet mellan det vi gör varje dag med regionövergripande mål och strategier. Målbilder och visioner på övergripande nivåer ska länkas med mål på centrum-, klinik-, enhets- och individnivå och leda till att vi alla bidrar till en bra vård och bättre hälsa. Ett utvecklingsarbete, präglat av hög delaktighet från remittenter, uppdragsgivare, ledningsgrupp och stabsledning, har genomförts och landat i en gemensam vision och tre övergripande långsiktiga mål. Tillsammans med framgångsfaktorer för att nå de långsiktiga målen utgör de grunden för en gemensam färdplan som är stabil över tid. Detta sammanfattas i en strategikarta (i form av ett leanhus) med syftet att rusta verksamheten för framtiden genom att förbereda verksamheten för nuvarande och framtida utmaningar. Ambitionen med arbetet har varit att förenkla för att kunna fokusera och prioritera. Få strategiska mål leder till färre kritiska framgångsfaktorer som i sin tur leder till färre nyckelindikatorer och därmed skapar bättre möjligheter att fokusera på prioriterade aktiviteter. Strategikartan är vägledande för centrumets 10 verksamheter. I verksamhetsplaner för klinikerna bryts vision och långsiktiga mål ner och specificeras i kortsiktiga mål, nyckeltal, produktionsplaner och aktiviteter som ska bidra till en framgångsrik verksamhet. s verksamhetsplan kopplar samman strategier och ambitioner från Regionledningens verksamhetsplaner och strategier med klinikernas verksamhetsplaner, handlings- och produktionsplaner på enhetsnivå och individuella utvecklingsplaner för alla medarbetare. Ambitionen är att förenkla och minska antalet övergripande mål för att verksamheterna som ska förverkliga ambitionerna ska få en tydlighet i vad som ska prioriteras. Det är i verksamheten förändringar sker och tydlighet/enkelhet ger bättre förutsättningar för att det ska bli verkstad av höga ambitioner. 6

7 Vision Navet i hälso- och sjukvården Med forskning i framkant, modern teknik och spetskompetens ligger vi steget före när vi visar vägen till bra vård och bättre hälsa Medicinsk diagnostik utgör navet i hälso- och sjukvården då cirka 85 % av alla medicinska beslut, behandlingar och vårdprocesser förutsätter medicinsk diagnostik i någon form. Forskning i framkant är grunden för utveckling av kvalitetssäker diagnostik och därmed behandling/vård. Hög kvalitet och god tillgänglighet till vård förutsätter att våra verksamheter har tillgång till och använder de allt mer avancerade tekniker som utvecklas. En diagnostik som skapar värde och nytta för patient och remittent förutsätter kompetens med både bredd och spets inom alla specialiteter. Verksamhetslöfte skall via forskning, modern teknik och spetskompetens ligga steget före och på så sätt bidra till: Att vi kan diagnostisera sjukdomar som tidigare inte gick att diagnostisera Att vi kan behandla sjukdomar som tidigare inte kunde behandlas Att vi kan behandla patienter som förr inte var behandlingsbara Ovanstående innebär i det korta perspektivet att vi genom förfinade och mer individanpassade analyser och metoder kan öka träffsäkerheten inom såväl diagnostik som behandling och därmed kan bidra till att: Hitta sjukdomar tidigare Undvika onödiga behandlingar (exempelvis läkemedel med dålig effekt) Minska riskerna och öka patientsäkerheten (t. ex. via non-invasiva undersökningar) Sänka kostnaderna för behandlande kliniker Verksamheterna inom är Region Östergötlands vägvisare för att medborgarna ska få rätt vård i rätt tid på ett tryggt och säkert sätt. 7

8 Verksamhetsidé Med patienten i fokus bedriver och utvecklar laboratorie-, bild- och funktionsbaserad forskning, förebyggande arbete, vägledning, diagnostik och behandling är en hälsofrämjande arbetsplats som ser till att allas specifika kunskap används och utvecklas på bästa sätt i vårdens processer tar sidledsansvar och säkerställer dialog för att alla ska få rätt vård i rätt tid på ett tryggt och säkert sätt Omvärldsanalys - perspektivövergripande Ny teknik, globala trender och nya krav påverkar oss men exakt hur, är svårt eller till och med omöjligt att förutse. Med ambitionen att ändå se, förstå och bevaka samband, samt försöka förutspå hur omvärlden förändras och hur vi kommer att påverkas av förändrade förutsättningar görs, har en omvärldsanalys genomförts. Inom laboratoriemedicinska verksamheter fortsätter utvecklingen mot automation och digitalisering. Samtidigt suddas gränserna mellan traditionella discipliner inom laboratoriemedicin ut så att analyser och diagnostik allt mer utförs i multidisciplinär samverkan. Utvecklingen innebär inte att behovet av djup expertkompetens inom de olika disciplinerna minskar, snarare tvärt om. Det handlar mer om att det operativa analysarbetet blir effektivt och mer rationellt. Just kombinationen av djup och bredd kommer att vara en förutsättning för att i framtiden kunna möta behovet av en mer precis och individualiserad diagnostik och behandling (personalized medicine), med en ekonomi i balans. Befintliga metoder och analyser vidareutvecklas, samtidigt som nya kommer till. De senaste årens molekylärbiologiska framsteg har exempelvis lett till helt nya metoder att analysera arvsanlag, såväl från människor som från virus och bakterier. Detta har medfört en exponentiell utveckling inom bioteknik, genetik, kemi, mikrobiologi och patologi, vilket leder till ökad kvalitet, lägre mortalitet och sänkta kostnader. Verksamheterna är just nu i en brytningsfas med en blandning mellan high-tech (exempelvis next generation sequencing (NGS) och digital bildanalys inom patologi) och helt manuella arbetsuppgifter. Vi ser en tydlig utveckling som går mer och mer mot arbete i gemensamma plattformar vilket innebär att olika kliniska specialiteter kan använda gemensamma resurser instrumentering och personal. Gemensam provmottagning och gemensamma kundgränssnitt är andra faktorer som kan bidra till effektivare vårdprocesser. Trenden att konventionell radiologi minskar i betydelse och ersätts av mer komplicerade undersökningar fortsätter. Radiologi och bildstyrd intervention utvecklas i hög takt och nya nationella riktlinjer, standardiserade vårdförlopp och nivåstrukturering ger en fortsatt kraftig ökad efterfrågan av mer avancerade undersöknings- och analysmetoder såsom DT, MR och PET/CT. Att bilddiagnostiken blir allt mer avancerad leder till att precisionen i diagnos och behandlingsval kan förbättras. Att det enkelt går att granska undersökningar på distans har lett till nya arbetssätt. Vi ser även en förskjutning där radiologi i flera fall kan ersätta dyra och ibland riskfyllda invasiva undersökningar. Konkreta exempel inkluderar datortomografi av hjärtats kranskärl i stället för traditionell angiografi (kranskärlsröntgen) samt diagnostisering av prostatacancer med magnetresonanstomografi (MRT). Det senare innebär att en smärtsam, integritets- 8

9 känslig biopsi kan undvikas. Bägge exemplen sänker kostnaderna och reducerar riskerna för patienten att drabbas av komplikationer, vilka i fallet med angiografi kan vara direkt livshotande. Telemedicinsk granskning kan underlätta och möjliggöra samarbete mellan sjukhus för att hantera tillfälliga kapacitetsunderskott lokalt. Det kan också användas för att koncentrera ovanliga fall till enskilda radiologer. Telemedicinsk granskning kan även underlätta fortbildning och gemensam samverkan och arbetsfördelning mellan sydöstra sjukvårdsregionens nio röntgenkliniker. Digitala stöd i form av datorassisterad diagnostik, strukturerad rapportering och integrerade beslutsstöd till remittenter knackar på dörren och är snart en del av vardagen. I det korta perspektivet kan bildanalys hjälpa till att sortera bort ovidkommande områden och därmed underlätta en patologisk analys. I det längre perspektivet kan dubbelgranskning vid röntgen innebära en radiolog och en dator istället för, som idag, två radiologer. Vi kan inte välja bort utveckling och en hög takt i vardagen måste kompletteras med tid för kreativitet genom reflektion, utvecklingsarbeten och forskning. Inom en snar framtid är analys med hjälp av big data, digitala beslutsstöd och artificiell intelligens (AI) en del av vår vardag. Vi måste redan nu bereda oss för detta och andra förändringar. Långsiktiga (strategiska) mål och framgångsfaktorer (2018) Modell Enhetens verksamhetsplan följer nedanstående struktur, där strategiska mål och framgångsfaktorer med tillhörande nyckelindikatorer redovisas i detta dokument. Aktiviteter som stödjer framgångsfaktorerna återfinns i respektive kliniks verksamhetsplan. Vi utför analys, diagnostik och behandling av hög kvalitet (Kvalitet/Kund) Då nästan all diagnosställning och beslut om behandling förutsätter medicinsk diagnostik i någon form, måste hög kvalitet vara ett fundament för verksamheten inom. Vår förmåga att leverera precisa analyser, i rätt tid, har en direkt inverkan på exempelvis val av behandling och hur effekten av denna blir. Våra möjligheter att ta till oss och använda ny teknik fungerar därför som en hävstång i utvecklingen av ett effektivare vårdsystem. 9

10 Kritiska framgångsfaktorer Samarbete och kunskapsutbyte inom hälso- och sjukvården samt omvärlden Vår kompetens och teknik är tillgänglig där och när det behövs Kunder som är nöjda med kvalitet och bemötande Vi är effektiva, flexibla och tillgängliga (Tillgänglighet/Process) är med i princip överallt, i alla vårdkedjor och är dessutom en kritisk part i stort sett alla kliniska forskningsprojekt. Samtidigt är vi en intern medicinsk servicefunktion, med en ekonomisk modell som innebär att kostnaderna för diagnostik belastar remittenterna. Med ett monopol (inom de flesta områden) har vi ett extra stort ansvar att arbeta med verksamhetsutveckling, för att hela tiden kunna bedriva en kostnadseffektiv verksamhet, som svarar mot kundernas behov. Kritiska framgångsfaktorer God forskning och utveckling för att skapa värdefull kunskap och nytta Alla deltar i arbetet för ständiga förbättringar Ändamålsenliga processer för planering, styrning och uppföljning Vi är det mest attraktiva valet för medarbetare, student och forskare (Delaktighet/Medarbetare) För att möta framtidens krav på utveckling behövs ett kontinuerligt arbete med hur chefer och medarbetare tillvaratar och utvecklar kompetensen samt stimulerar viljan att utvecklas. En förutsättning för detta är en verksamhet som kännetecknas av hälsofrämjande miljöer, med framgångsrik forskning och utbildning. Här är ledarskapet en grundbult och målsättningen är att skapa en kultur där öppenhet råder, där medarbetarna känner trygghet och därmed vågar ifrågasätta när något känns fel. Det skall vara naturligt att ställa frågan varför och att lägga fram och testa nya idéer. Kritiska framgångsfaktorer Ett ledar- och medarbetarskap som bygger på tillit och förtroende Aktiv och stimulerande forsknings- och utbildningsmiljö Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser Ekonomi som skapar handlingsfrihet (Ekonomi) Utvecklingen inom medicinsk diagnostik går mycket snabbt, vilket skapar nya möjligheter och därmed stiger efterfrågan på en allt mer avancerad diagnostik. Kraven förstärks av att vårdprogram och riktlinjer ytterligare föreskriver användning av specifika undersökningsmetoder, speciellt inom cancervården. De ökade behoven kan inte enbart mötas med effektiviseringar utan måste kompletteras med investeringar i utrustning, lokaler och personal. Kritiska framgångsfaktorer Det hälsoekonomiska värdet av diagnostik är känt Balans mellan intäkter och kostnader Rätt prissättning En verksamhetsstödjande investeringsprocess 10

11 Fokusområden 2018 Enheten kommer inte att ha några specifika fokusområden under 2018, dock bedöms två generella utvecklingsområden från 2017 som fundamentala för en väl fungerande verksamhet: En utvecklad dialog med remittenter Planering (produktion, utveckling, forskning och undervisning) Leanhus - DC

12 Perspektivet Medborgare/Kund Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Nuläge/bakgrund Vården behöver anpassas till ett sjukdomspanorama där kroniska sjukdomar dominerar samtidigt som en ohållbar kostnadsutveckling måste brytas. I det perspektivet är medicinsk diagnostik en grundbult, då ca 85 procent av alla medicinska beslut, behandlingar och vårdprocesser förutsätter medicinsk diagnostik i någon form. Tack vare förfinade och mer individanpassade analyser och metoder ökas träffsäkerheten kontinuerligt inom såväl diagnostik som behandling. Exempel på områden där ligger i absolut framkant är NGS (nextgeneration sequencing) och bilddiagnostik. Dessutom fortsätter CMIV sitt banbrytande arbete inom medicinsk visualisering med flera uppmärksammade forskningsprojekt. Vinnova har beslutat att tilldela tio miljoner kronor till en satsning på att skapa en nationell resurs för storskalig analytisk bilddiagnostik, kallad Analytic Imaging Diagnostics Arena (AIDA). En nationell arena för forskning och innovation kring artificiell intelligens, AI, för medicinsk bildanalys ska skapas i Linköping, med stöd av tio miljoner kronor från Vinnova. Här ska akademi, sjukvård och industri mötas för att omsätta tekniska framsteg inom AI-teknik till patientnytta i form av kliniskt användbara verktyg. Tack vare det arbete som genomförts inom ramen för projekt DigiPat ligger vi idag i den absoluta frontlinjen vad gäller klinisk användning av digital patologi. Här vill vi accelerera utvecklingen med målet att nyttan av en digitalisering ska sträcka sig bortom det digitala mikroskopet. Vi ser även att en fortsatt utveckling inom detta område är en kritisk del i arbetet med standardiserade vårdförlopp för cancerpatienter. En förutsättning för en jämlik vård i länet är bland annat att det finns likvärdig och adekvat kompetens på länets vårdcentraler. Här pågår ett arbete med att utveckla en ny modell för samverkan mellan och Primärvårdscentrum. Målet är en incitamentsstruktur som styr mot patientcentrerad samverkan, med en hög kvalitet. Inom radiologin pågår sedan tidigare ett arbete för att skapa en bättre balans mellan länets kliniker och på så sätt kunna harmonisera väntetiderna. Vidare arbetar vi löpande med att generellt förbättra tillgängligheten. Screening är ett fortsatt viktigt område för och förutom mammografi så är screening för livmoderhalscancer, via HPV-tester, något som genererar stora volymer. Utvecklingen inom medicinsk diagnostik innebär bättre och snabbare analyser samt en möjlighet att flytta diagnostiken närmare och/eller hem till patienten. Detta inkluderar patientnära analysers och mobil röntgen. Just mobil röntgen är ett exempel där bildmedicin flyttar till patient genom att utrusta en bil med mobil röntgenutrustning som genomför undersökningar på till exempel äldreboenden. Områden där det finns en insikt kring utmaningar och som inkluderas i det kontinuerliga förbättringsarbetet är: Svarstider PAD 12

13 Väntetider för magnetkamera (MR) och datortomografi (DT) undersökningar samt en harmonisering av dessa modaliteter över länet Kompetensförsörjning o Röntgensjuksköterskor o Biomedicinska analytiker (med fokus på klinisk fysiologi) o Läkare inom klinisk patologi och radiologi Effektivare samverkan med remitterande kliniker och andra stödcentrum Just samverkan och dialog bedöms vara områden som har en stor påverkan på förmågan att bedriva en kundorienterad verksamhet. Det inkluderar att utreda förutsättningar, föreslå strukturer och processer som möjliggör mer effektiva, anpassade och värdeskapande analyspaket inom laboratoriemedicin, mobil röntgen samt att vissa analyser decentraliseras och flyttas närmare patienten. Målet är att säkerställa att regionens resurser inom laboratoriemedicin och radiologi används så smart som möjligt. Det är vår övertygelse att den största potentialen för kortare ledtider och effektivare vårdprocesser ligger i en ökad bilateralal samverkan mellan berörda kliniker (oavsett produktionsenhet). Behovet av en utvecklad samverkan gäller även med patienter och därför finns ett initiativ inom radiologi, med syftet att förenkla och förbättra informationen för patienter i samband med en röntgenundersökning. Målet är att göra patienterna tryggare, bättre informerade, bättre förberedda och än mer nöjda på samma gång som vården sparar mycket administrativa resurser. Strategiska mål och framgångsfaktorer Det strategiska målet har formulerats som: Vi utför analys, diagnostik och behandling av hög kvalitet Måluppfyllnad inom detta område understöds av tre framgångsfaktorer: 13

14 #1 - Samarbete och kunskapsutbyte inom hälso- och sjukvården samt omvärlden Verksamheterna inom ska utveckla en systematisk samverkan och skapa arenor för utveckling. Målet är att samtliga enheter har en plan för hur systematisk dialog med remittenter ska genomföras. kommer under 2018 att arbeta med att: Genomföra systematiska, dokumenterade kundmöten för ett ömsesidigt lärande Vidareutveckla systemet för att följa beställningsmönster och därmed kunna mäta hur olika kunder använder s tjänster Införa ett beslutsstöd för remittenter inom radiologi Fortsatt arbeta aktivt och med utåtriktat förhållningsätt, etablera en systematisk samverkan på olika nivåer. Detta i syfte att öka kvalitet i inkomna remisser och minska antalet avvikelser #2 - Vår kompetens och teknik är tillgänglig där och när det behövs. Under 2018 kommer vi fortsätt att arbeta med att: Möta vårdens behov genom att erbjuda diagnostik när och där det behövs, genom införande och investering i kompetens, ny teknik och nya lokaler Digital kommunikationsplattform för patienter vid röntgenundersökningar Utveckla samverkan med primärvården och nyttja teknikutveckling inom patientnära analyser (PNA) för att skapa effektivare patientnära processer Driftsätta mobil röntgen, framförallt på kommunala äldreboenden och konkretisera planerna på en möjlig etablering av radiologiska undersökningar på Tornby köpcentrum #3 - Kunder som är nöjda med kvalitet och bemötande kommer inom detta att bland annat arbeta med att: Erbjuda patienter bra service genom att stödja ökad utveckling och användning av webbtjänster, SMS och hög telefontillgänglighet samt fortsatt arbete för fler E- hälsotjänster Underlätta för medborgaren att själv kunna vara en aktiv part i dennes egen hälsooch sjukvård, genom att erbjuda möjligheten till blodprov (hälsokontroll) utan remiss Fortsätta utvecklingen av smarta provtagningspaket för att underlätta för remittenter att välja rätt labbanalys Erbjuda en jämlik vård genom ökad samverkan mellan länets röntgenkliniker 14

15 Nyckelindikatorer Medborgare/Kund Strategiskt mål: Vi utför analys, diagnostik och behandling av hög kvalitet nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 1 Samarbete och kunskapsutbyte inom hälso- och sjukvården samt omvärlden Systematisk kunddialog mellan remitterande klinik - lab/rtg En proaktiv uppföljning av beställningsmönster Ett systematiskt arbete med bättre remisser Medelväntetid för elektiva radiologiska undersökningar - DT - MR - PET/CT Sporadiska möten Lösning i pilotdrift Initierat 30 dagar 35 dagar 30 dagar Minst två per år I drift för PV Genomför t vid 50% av enheterna 20 dagar 30 dagar 20 dagar Minst två per år Integrerat med ekonomi Beslutstöd radiologi infört 15 dagar 15 dagar 15 dagar VC-Lab / BFM DC Stab Klinikdialoger GOLI DÅ DÅ DÅ DÅ 2 Vår kompetens och teknik är tillgänglig där och när det behövs Svarstider PAD (dagar): - Bröstbiopsi - Bröstresektat - Kolorektal resektat - Prostatabiopsi - Hud 9 dagar 28 dagar 26 dagar 25 dagar 49 dagar 9 dagar 25 dagar 21 dagar 22 dagar 40 dagar 95 % 1 95 % 95 % 95 % 95 % BI DÅ 3 Kunder som är nöjda med kvalitet och bemötande Erbjuda en jämlik vård genom ökad samverkan mellan länets röntgenkliniker: - MRT - DT - UL Differens: 2 11 dagar 32 dagar 22 dagar 8 dagar 25 dagar 18 dagar <5 dagar <5 dagar <5 dagar GOLI DÅ 1 Enligt medicinsk prioritering (gäller alla mått i kolumnen) 2 Differens mellan längst och kortast väntetid (dagar) i länet 15

16 Perspektivet - Process Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsprocesser för att målen i medborgar- och samhällsperspektiven ska kunna uppfyllas. Nuläge/bakgrund Även om det finns ett mervärde med en effektivare operativ verksamhet inom är det inte internt de största vinsterna återfinns. Snabba analyssvar med en hög medicinsk precision fungerar som en hävstång för en utveckling av vårdprocesserna, förbättring av vårdens kvalitet och kan därmed bidra till sänkta kostnader för Region Östergötland. Värdet för patienterna med exempelvis kortare väntan för en eventuell cancerdiagnos är uppenbar, men svårare att kvantifiera i ekonomiska termer. Såväl nationellt som internationellt finns en stor samsyn beträffande att hur en vårdgivare tar tillvara möjligheterna inom digitalisering och e-hälsa kommer att vara en kritisk framgångsfaktor för framtidens hälso- och sjukvård. Här förväntas det telemedicinska området, e-hälsa, utvecklas kraftigt. Det gäller framförallt diagnostiken och trenden Point of Care Testing, det vill säga att analyser flyttas närmare patienten. Tidiga exempel inom detta område är självtester för klamydia på nätet och nya gynekologiska test s.k. HPV-test. Nästa utvecklingssteg kommer att inkludera distansmonitorering av kroniker och patienter som utför egna analyser i hemmet. Det är antagligen ingen överdrift att påstå att e-hälsa kommer att bli mer eller mindre synonymt med diagnostik på distans. Den nuvarande lokalsituationen inom laboratoriemedicin har en direkt (negativ) påverkan på möjligheterna att möta krav på ledtider, kvalitet och kostnadseffektivitet. Verksamheterna är utspridda och samma klinik finns ofta på många olika platser. Flera av de befintliga lokalerna inom laboratorieverksamhet är klassade som uttjänta rivningsobjekt och behöver ersättas i princip omgående. Nuläget kan tydligast sammanfattas med att nuvarande lokalsituation inte är ändamålsenliga för dagens verksamhet och definitivt inte stödjer behoven för framtidens hälso- och sjukvård. Därför kommer arbetet för en samlad labbverksamhet, i ett gemensamt hus, att vara prioriterat under de närmaste åren. Målet är ett gemensamt LabHus senast år Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling. Denna drivs av nya möjligheter inom s.k. DNA-sekvensering, som innebär snabbare och bredare kartläggning av arvsmassan. Genetiskt inriktade analyser kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Här är väl rustat att möta det accelererande behovet tack vare den NGS-plattform (next-generation sequencing) som etablerades Den har förutom sänkta analyskostnader och kortare ledtider avsevärt breddat och fördjupat kunskapen inom området. De laboratoriemedicinska specialiteterna har sedan länge en stark forskningskultur, vilket genererar kliniska resultat och bättre diagnostik till nytta för patienterna. Det bedrivs en aktiv forskning med hög kvalitet genom att bland mycket annat tydliggöra forskningens meritvärde enligt riktlinjerna Värdering av FoU-meriter inom Region Östergötland. En sedan tidigare pågående aktivitet är att accelerera arbetet med produktionsplanering. Flera goda exempel finns, med såväl ökad produktion som förbättrad arbetsmiljö. Detta arbete fortsätter och breddas med syftet att öka tillgänglighet och korta ledtider. 16

17 Inom miljöarbetet finns flertalet initiativ som bidrar till ett minskat behov av transporter av provmaterial samt resor för patienter och medarbetare. Detta inkluderar patientnära prover där fler kan utföras och analyseras i primärvården. Den tekniska utvecklingen skapar även möjligheter för kroniker att utföra tester i hemmet och en förstudie kring just detta genomfördes under 2017 för patienter som ordinerats Waran. Vidare pågår ett initiativ för att analysera hur/om en etablering av en röntgenmottagning på Tornby köpcentrum i Linköping skulle kunna genomföras. Syftet är att förenkla för patienter genom en etablering där många personer befinner sig, vilket i sin tur minskar antalet resor. Distansarbete är tillåtet för medarbetare inom, så länge det inte påverkar arbetets kvalitet eller resultat. arbetar systematiska med kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, med väl underbyggda förbättringsförslag och åtgärder till följd av inrapporterade avvikelser i Synergi samt från risk och händelseanalyser. Patientsäkerhetsarbetet är en integrerad del i det dagliga arbetet och förutsätter centrumöverskridande arbetsrutiner. I centrumets interna nätverk med avvikelsesamordnare och analysledare är det därför prioriterat att utveckla samverkan och teamarbetet under Målet är att uppnå ett gemensamt lärande gällande behov av åtgärder samt modeller för uppföljning och spridning av kunskap. Syftet är att verksamheterna ska kunna minimera risken för vårdskador uppkomna vid diagnostik, undersökning, analys eller behandling. Områden där det finns en djup insikt kring utmaningar och som inkluderas i det kontinuerliga förbättringsarbetet är: Nivåstrukturering Investering som balanserar budget mot medicinska behov Kvalitetsbrister gällande förståelse för kvalitetssäkring, utbildning och kompetensutveckling på kundutförda primärvårdslaboratorier Ett kontinuerligt arbete med att rekrytera och motivera blodgivare för att det inte ska uppstå akut blodbrist Samordning och samverkan mellan produktionsenheter/kliniker för en optimal process för patienterna Att kunna möta ett kontinuerligt ökat behov av medicinsk diagnostik Lokaler som inte möter vare sig dagens eller framtidens behov 17

18 Strategiska mål och framgångsfaktorer Det strategiska målet inom detta perspektiv har formulerats som: Vi är effektiva, flexibla och tillgängliga #1 - God forskning och utveckling för att skapa värdefull kunskap och nytta har en aktiv klinisk forskning och utveckling (FoU) med många disputerade medarbetare. Vårt mål är att forskningen ska vara nationellt konkurrenskraftig samt att det nya målet med att kraven för universitetssjukvård ska uppfyllas och bedrivas inom alla ämnesområden. Centrumet skall även verka för att skapa förutsättningar för innovation och nytänkande. kommer under året att arbeta med att: Implementera Diagnostikscentrum Forskningsstrategi för en aktiv och stimulerande forskningsmiljö för klinisk forskning Verka för universitetssjukvårdens utveckling för antagna universitetssjukvårdsenheter inom samt aktiviteter för att Klinisk mikrobiologi och Klinisk genetik skall bli universitetssjukvårdsenheter under Öka antalet publikationer och ökad citering samt ALF-resurser (medel/veckor) En god hushållning med energi och naturresurser genom att utveckla lösningar som minskar behovet av fysiska transporter. Till exempel mobil röntgen, patientnära analyser och etablering av radiologisk facilitet där människor uppehåller sig (som Tornby köpcentrum) #2 - Alla deltar i arbetet för ständiga förbättringar har ambitionen att alla enheter ska arbeta enligt lean, där engagerade och delaktiga medarbetare är en hörnsten. kommer under året att fortsätta arbetet med att: Brett involvera medarbetare i förbättringsarbete, exempelvis i den direkt verksamhetskritiska upphandlingen av ett multidisciplinärt IT-stöd för laboratoriemedicin I bred samverkan konkretisera verksamhetsbehoven för framtidens laboratoriemedicin, i gemensamma lokaler Bredda och fördjupa kunskapen i förbättringsarbete Arbeta för en ökad miljömedvetenhet och se över vilket utbildningsbehov som föreligger gällande regionstyrelsens nya målsättning miljöutredningar i alla verksamheter 18

19 #3 - Ändamålsenliga processer för planering, styrning och uppföljning Grunden för all styrning är koll på läget och här strävar vi mot ett ledningssystem som kan utgå ifrån en centrumövergripande helhet och som skapar samordningseffekt i den löpande verksamhetsstyrningen. Detta är ett långsiktigt arbete som kommer att fortsätta under året genom fokus på: BI 3, genom att utveckla lösningar för att extrahera och tillgängliggöra produktionsdata och andra styrande parametrar för daglig styrning Verktyg och underlag för klinikernas behovsanalyser Arbeta med att utveckla produktionsplanering, för att skapa effektiva flöden som möter mål inom kvalitet och ledtid. Ta fram en verktygslåda som praktiskt underlättar och stödjer verksamheterna Att utveckla en verksamhetsstödjande investeringsprocess som täcker hela kedjan: före under efter. En förutsättning för en hållbar försörjningsstrategi som ska inkludera kravställning/upphandling/driftsättning/ekonomi samt en proaktiv avtalsuppföljning med en löpande utvärdering 3 Business Intelligence (tillgängliggöra data för styrning och utveckling av verksamheten) 19

20 Nyckelindikatorer Process Strategiskt mål: Vi är effektiva, flexibla och tillgängliga nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period Antal publikationer DiVA 4 ÅR God forskning och utveckling för att skapa värdefull kunskap och nytta Alla deltar i arbetet för ständiga förbättringar Ändamålsenliga processer för planering, styrning och uppföljning Uttagna ALF-veckor 92% 100% 100% DC FoU-Ekonomi ÅR Godkända USV-enheter 5 God hushållning med energi och naturresurser Upplevelse att man deltar i arbetet med ständiga förbättringar." Delaktig i verksamhetsutveckling" Alla kliniker har tillgång till mätdata för verksamhetsstyrning Löpande produktionsplanering hos alla DC:s kliniker Uppfyller kraven enligt SVF Projekt startade som bidrar till minskade transporter Nuvarande 5, samt plan för Mikro och Genetik Minst ett projekt genomfört Fåtal enheter Fåtal enheter Ej mätbart Alla enheter (statisk data) Alla enheter (stort manuellt inslag) Kunna mäta 7 Ledningsrapport ÅR Minst tre projekt färdiga Alla enheter (analysbar data) Alla enheter (automatis erat) Processuppföljnjn g Ledningsrapport Medarbetarenkät, fråga 35 Ledningsrapport Ledningsrapport Ledningsrapport DÅ DÅ DÅ DÅ DÅ 4 DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är LiU:s publiceringsdatabas för elektronisk publicering och registrering av forskningspublikationer skrivna av forskare verksamma vid LiU och Region Östergötland. 20

21 Perspektivet - Medarbetare Perspektivet Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Nuläge/bakgrund är en verksamhet som präglas av mycket nytt; nya instrument, nya arbetssätt i en mer automatiserad arbetsmiljö och till det ett utökat verksamhetsinnehåll. Detta ställer stora krav på ett strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning. Det finns dock utmaningar att inom befintliga ramar säkerställa kompetensöverföring exempelvis i samband med pensionsavgångar, särskilt inom vissa svårrekryterade yrkesgrupper. Bristen på medarbetare är för närvarande störst inom radiologi och patologi där vi tvingas köpa externa tjänster. Det råder även brist på mikrobiologer, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker med fysiologisk inriktning, cytodiagnostiker och vårdadministratörer. Produktionsplanering - för en bättre arbetsmiljö. Flera av klinikerna har påbörjat eller kommer att påbörja ett arbete med att produktionsplanera verksamheten för att få koll på läget och en möjlighet att sätta upp relevanta produktionsmål. Att som medarbetare vara delaktig i att sätta mål som har betydelse på individnivå och bidrar därmed till en känsla av sammanhang (KASAM). Här finns en tydlig koppling till arbetet med verksamhetsutvecklande lönesättning, som är av vikt i den fortsätta utvecklingen för att tydliggöra för medarbetaren hur lönen sätts och höjs. Strategiska mål och framgångsfaktorer Det strategiska målet inom detta perspektiv har formulerats som: Vi är det mest attraktiva valet för patient, medarbetare, remittent, forskare och student #1 - Ett ledar- och medarbetarskap som bygger på tillit och förtroende Ett ledarskap baserat på tillit handlar om att utveckla formerna för styrning och ledning genom att balansera behovet av kontroll med förtroende för medarbetarnas verksamhetsnära professionella kunskap och erfarenhet. Tillit är svårt att definiera men handlar om att lita på individernas förmåga, kunskap och vilja att alltid göra ett bra arbete. Målsättningen är att 21

22 skapa en kultur där öppenhet råder och där medarbetarna känner trygghet och därmed vågar ifrågasätta när något känns fel, vågar fråga varför och vågar lägga fram och testa nya idéer. Under 2018 kommer vi fokusera på att: Fortsätta att utveckla ett enkelt och gemensamt ledningssystem som underlättar planering och uppföljning av verksamheten Fortsätta utvecklingen av en verksamhetsstödjande stab Fortsätta utveckling av centrumets ledningsgrupp, utveckling av ledarskapet för alla chefer samt en översyn av de olika forum som finns inom #2 - Aktiv och stimulerande forsknings- och utbildningsmiljö En miljö som är attraktiv för forskare gagnar inte bara den medicinska utvecklingen utan är även en framgångsfaktor när det gäller att attrahera studenter (AT/ST) samt underlättar rekryteringen av fler starka medarbetare. Detta ger en positiv spiral för kvalité och attraktivitet och därmed en ökad möjlighet att kunna anställa och behålla medarbetare med hög klinisk och forskningsmässig kompetens för att profilera sig regionalt, nationellt och internationellt. Det bidrar även till en attraktiv och stimulerande arbetsmiljö för medarbetare som inte bedriver forskning. Under 2018 kommer vi fokusera på att: Fortsatt stödja forskningsintresserade från alla professioner att göra en parallell klinisk och forskningskarriär enligt konceptet från student till docent ; särskilt öka antalet docenter inom Röntgenkliniken Linköping och antalet forskarstuderande inom laboratoriemedicin Fortsatt prioritera att särskilda LFoU-medel avsätts till yngre medarbetare och nya medarbetare med forskningsintresse Verka för en genomgående god kvalité för studenters VFU-placeringar #3 - Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Avgörande för en framgångsrik kunskaps- och kompetensorganisation är hur chefer och medarbetare tar tillvara och utvecklar kompetens samt stimulerar viljan att utvecklas. Förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens påverkar i hög grad möjligheten att nå framgång och hävda sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. Under 2018 kommer arbetet, där kompetensförsörjningen är en del i helheten d.v.s. hur det relaterar till produktionsplanering, pris och investeringar, belyst och kommer att fortsätta och förfinas. Under 2018 kommer vi fokusera på att: Definiera optimal balans mellan extern och intern kompetens Verka för att etablera röntgensjuksköterskeutbildning i samverkan med Ledningsstaben Region Östergötland och Medicinska fakulteten Verka för att etablera specialistutbildning för röntgensjuksköterskor i samverkan med Ledningsstaben Region Östergötland och Medicinska fakulteten Verka för att etablera biomedicinskanalytikerutbildning med fysiologisk inriktning i samverkan med Ledningsstaben Region Östergötland och Medicinska fakulteten #4 - Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser 22

23 Arbetsplatserna inom ska upplevas som hälsofrämjande och attraktiva med hög delaktighet och låg sjukfrånvaro. Detta kräver ett chef- och ledarskap som kännetecknas av förmåga att öppna upp för delaktighet genom att leda och motivera medarbetare genom coachning. Ett chef- och ledarskap som uppmuntrar, vägleder och stödjer medarbetarna i de processer som ständigt pågår i organisationen. Vidare krävs det ett engagerat medarbetarskap där medarbetarna tror på det man gör, har en vilja att utvecklas i sin roll och med sina arbetsuppgifter samt är engagerade och motiverade och har en förståelse och kunskap om helheten i processen. Under 2018 kommer vi fokusera på att: Ge stöd vid grupputveckling och arbetsmiljöarbete inom olika kliniker Marknadsföring diagnostik i olika forum Nyckelindikatorer Medarbetare Strategiskt mål: Vi är det mest attraktiva valet för patient, medarbetare, remittent, forskare och student nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ett ledar- och medarbetarskap som bygger på tillit och förtroende Aktiv och stimulerande forsknings- och utbildningsmiljö Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser Medarbetare som upplever ett öppet klimat. Antal forskarstuderande Antal disputerade, varav: - antal docenter - antal professorer Medarbetare som tycker att DC har ett positivt FoU-klimat Betyg i KURT-utvärderingen (VFU) 5. Balans mellan extern och intern kompetens Medarbetare som upplever att de utvecklas i sin yrkesroll Medarbetare som upplever arbetsglädje Ingångsvärde Mål 2018 Nytt Mål Nytt Optimal balans okänd BMA: 4.0 Läkare: 4.0 Optimal balans definierad Nytt Nytt BMA: 4.0 Läkare: 4.0 Optimal balans uppnådd Källa FoU-bokslut Period Medarbetaruppföljning* Medarbetaruppföljning fråga 31 Kostnad för extern granskning / intäkter KURTutvärderingen Medarbetaruppföljning** Medarbetaruppföljning*** DÅ 08 DÅ DÅ 08 ÅR DÅ DÅ 08 DÅ 08 *Nr 1, tre frågor i medarbetaruppföljningen (Värdet= medelvärde av de ingående frågorna) Min närmaste chef arbetar för att skapa ett öppet klimat på arbetsplatsen (fråga 6) På min arbetsplats har vi ett öppet klimat (fråga 20)(2017) Jag bidrar till ett öppet klimat på min arbetsplats (fråga 40) Jag är delaktig i hur mitt arbete planeras (fråga 34) **Nr 3, fem frågor i medarbetaruppföljningen (Värdet= medelvärde av de ingående frågorna) Min närmaste chef tar tillvara min kompetens utifrån verksamhetens uppdrag (fråga 12) 5 Studentutvärdering (5-gradig skala) av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för Biomedicinska analytikerprogrammet och Läkarprogrammet. 23

24 Min närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling (fråga 13) Jag lär mig nya saker i mitt arbete (fråga 36) Jag har den kompetens som jag behöver för att kunna utföra mina arbetsuppgifter (fråga 37) (2017) Jag söker aktivt efter den information jag behöver för att lösa mina arbetsuppgifter (fråga 39) ***Nr 4 tre, från medarbetaruppföljningen (Värdet= medelvärde av de ingående frågorna) På min arbetsplats finns arbetsglädje (fråga 19) (2017) Jag är motiverad i mitt arbete (fråga 52) Det är roligt att gå till jobbet (fråga 53) 24

25 Perspektivet - Ekonomi Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Nuläge/bakgrund Utvecklingen inom medicinsk diagnostik går mycket snabbt och visar på en fortsatt ökande efterfrågan av mer avancerade radiologiska undersökningsmetoder (MR, DT, PET/CT mm) vilket förstärks av att vårdprogram och riktlinjer ytterligare föreskriver användning av specifika undersökningsmetoder, särskilt inom cancervården. Laboratoriemedicin och hälso- och sjukvården befinner sig i ett paradigmskifte. Eran för individualiserad medicin är redan idag en realitet. Ny teknologi för analys av DNA s.k. nextgeneration sequencing (NGS) ger oss möjlighet att även på regional nivå analysera tusentals olika gener hos en enskild patient. Utvecklingen inom molekylärbiologi innebär bättre och snabbare analyser samt en möjlighet att flytta diagnostiken närmare och/eller hem till patienten. Investeringar i medicinsk teknik och IT är en förutsättning för god vård och hälsa. En tillgänglig vård med hög kvalitet är beroende av en tillgänglig och effektiv diagnostik. Detta ställer höga krav på att kontinuerligt anpassa investeringsutrymmet inom området med hänsyn till omvärldens utveckling. Inför verksamhetsplan 2015 fastställde regionstyrelsen kriterier för att uppnå ekonomi i balans för de produktionsenheter med budgeterat resultatmässigt underskott Detta förorsakade ett treårigt handlingsprogram för att nå nollresultat senast vid utgången av Vid ett senare skede revideras budgetmålet för DC till +5 Mkr Bilden nedan visar DC resultatutveckling över tid. Utvecklingskurvan är tydligt positiv från 2015 och framåt. Utfall ,2 Mkr Mkr Helårsbedömning Mkr Bild: Resultat över tid 25

26 Budget 2018 I månadsskift september/oktober gjordes en tidig och grov bedömning av den ekonomiska utvecklingen för Bedömningen gjordes på centrum och kliniknivå utifrån historisk kostnadsutveckling och utifrån de beslutade prisnivåerna i prisärendet. Hänsyn togs även till den vikande volymökningen under Denna tidiga budgetprognos för 2018 visade att utmaningarna kommer att bli mycket stora. Prognosen visade ett resultat på -28 Mkr. Huvudförklaringen till detta stora negativa resultat är att prismodellen svängt kraftigt från 2017 till 2018 och de stora produktflödena fått sänkta priser. Volymökningstakten har också dämpats och är prognosticerad till 1% beräknat i antal prover/undersökningar. Vidare så fick DC ett besparingskrav på -1% på pris i samband med prisärendet, efter att priserna beräknats enligt prisberäkningsmodellen. Skillnaden mellan 2017 och 2018 i priseffekt är ca 30 Mkr. prisförändring volymförändring Klinisk mikrobiologi -0,46% 3,26% Röntgenkliniken Linköping -0,55% 3,86% CMIV US -0,55% 3,86% Klin immunologi och transfusionsmed 2,36% -0,54% Röntgenkliniken Motala -0,55% 3,86% Röntgenkliniken Norrköping -0,55% 3,86% Fysiologiska kliniken Norrköping -0,11% 1,61% Klinisk farmakologi -11,88% 13,04% Klinisk patologi 0,37% 2,00% Klinisk genetik 2,80% 0,00% Klinisk kemi -0,40% 3,92% Tabell: Underlag för prisbeslut Prognosticerad medelvolymförändringen (intäkter) i tabellen ovan är 3,5 %, underlag från prisärende. Den bedömning DC gjort i budgetarbetet är en intäktsökning på 2,7% inklusive ökat koncernbidrag för de SVF vid klinisk patologi på 4,8 Mkr. Detta innebär att budgetbedömningen pekar på ca 12 Mkr lägre rörliga intäkter än bedömningen i prisärendet. Efter att budgeten för 2018 arbetas genom detaljerat klinikvis och efter åtgärder summerar den för DC till -17 Mkr. Stor fokus har i budgetprocessen lagts på att bromsa kostnadsutvecklingen och då framförallt gällande personalkostnaderna. Volymökningen i antal labprover och röntgenundersökningar bedöms till ca 1% vilket är en längre ökningstakt än vad vi sett under de senaste åren. Det är viktigt att poängtera att vi ser en utveckling där beställningar av mer avancerad och arbetskrävande diagnostik ökar och enklare diagnostik minskar. Detta är en utmaning inte minst när det gäller att hålla ner personalkostnadsökningarna och samtidigt bibehålla en god arbetsmiljö. Processarbetet inom klinikerna för att effektivisera flöden pågår och flera av DC kliniker har kommit långt vilket är en förutsättning för att vi ska kunna möta framtida utmaningar inom alla perspektiv. Daglig produktionsstyrning är delvis implementerat med målet att alla kliniker inom DC skall ha en daglig produktionsstyrning i drift under Månadsuppföljning klinikvis gällande alla perspektiv levereras från staben. Dessa månadsuppföljningar innehåller bl.a. uppföljningar gällande produktivitet och ekonomiska 26

27 avvikelser från plan. Dessa uppföljningar är viktiga styrverktyg för klinikerna och för staben inte minst gällande s ekonomi. De ekonomiska utmaningarna för klinikerna inom skiljer sig mycket. De är tre av s klinker som med dagens intäktsmodell inte har förutsättningar att nå ekonomisk balans; Klinisk patologi, Röntgen US samt Klinisk genetik. Ett problem idag är att marginalkostnadsprincipen som använts i dagens prismodell är för grov och inte är beräknad klinikvis/per produkt. Detta måste förändras inför prisärendet 2019 om den ekonomiska styrmodellen ska fungera på ett korrekt sätt. Alternativt så överges dagens prismodell och prisökningar utgår från indexuppräkning korrigerat för eventuella effektiviseringskrav. Åtgärdsplan 2018 Åtgärder för ett förbättrat ekonomisk resultat har arbetas övergripande fram i DCledningsgrupp och på kliniknivå i ett tät samarbete mellan chefer och ekonomer. Personalkostnader Personalkostnaderna har reducerats inom flera områden Ersättningsrekryteringar för vakanta tjänster har exkluderats Rekryteringar för satsningsområden har skjutits på framtiden Mindre utbildningsinsatser Rationaliseringsprojekt pågår för att undvika ersättningsrekryteringar vid pensioneringar Rationaliseringsprojekt pågår för att undvika förlängningar av vikariat Rätt använd kompetens/uppgiftsväxling Samverkansprojekt mellan klinikerna för att undvika ersättningsrekryteringar Personalkostnaderna har reducerats med 7 Mkr. Personalkostnaderna ökar med 2,7% jämfört med helårsbedömningen för Konsekvenser Mindre utbildningssatser Satsningsområden/utvecklingsprojekt skjuts på framtiden Risk finns att svarstider/köer kommer att öka med en mer pressad personalsituation Risk finns att reduceringar kommer att påverka arbetsmiljön negativt Övriga kostnader Det är viktigt att poängtera att de stödfunktioner/stödcentrum som finns inom regionen måste få samma rationaliseringskrav som inför deras budgetarbete om och andra centrum skall ha förutsättningar att nå de av regionledningen uppsatta budgetmålen. Budgetarbetet har tydligt visat att så inte är fallet. Här krävs framåt ett mycket bättre samarbete kring de ekonomiska förutsättningarna. Externa kostnader Ett samarbete med företaget Purch har inletts för att reducera kostnaderna gällande externa avtal. Detta arbete kommer att intensifieras under 2018 samtidigt som en person inom DC kommer att få i uppdrag att helt fokusera på samarbetet med Purch. Det finns en risk att detta mål inte kommer att nås då dessa processer visat sig vara tröga men ambitionen är tydligt att detta är ett viktigt arbetsområde. I kombination med detta så är det avgörande för framtiden att ansvaret för medicinteknisk utrustning och ansvaret för det it-nära arbetet 27

28 läggs där det ekonomiska ansvaret finns, det vill säga i detta fall på Diagnostik centrum. Ansvarsmodellen gällande IT och medicintekniskapparatur är otydligt och verksamheterna inom kan inte ta ett fullt ekonomiskt ansvar när vi inte styr över resurserna. Incitamenten för att arbeta med kostnadsbilden och tillgänglighet finns inte hos CVU då det ekonomiska ansvaret ligger hos. Detta samtidigt som budgetprocesserna och kopplade rationaliseringskrav idag inte går hand i hand. Övriga kostnader har reducerats med 4 Mkr. Ny arbetsmodell för den laborativa verksamheten inom PV Vi har initierat arbetet med att hitta en effektivare arbetsmodell för den laborativa verksamheten i primärvården. Tanken är att finna en modell som bättre främjar samverkan, skapar en bättre arbetsmiljö och en smartare kompensanvändning. Bedöms ha en liten ekonomisk (eller ingen) påverkan på DC resultat, men bör kunna ge positiva ekonomiska effekter ur ett RÖ-perspektiv. Effektiv och optimal diagnostik Ett fortsatt och intensifierat arbete med att optimera diagnostiken ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Inom röntgen verksamheten t.ex. DT kranskärl istället för traditionell angiografi, MR prostata istället för (eller som underlag för mer exakt) biopsi. Inom det laboratoriemedicinska området ökar möjligheterna till en patientnära och snabbare diagnostik. Genom ett ökat samarbete inom kan fler tjänster erbjudas 24/7. Denna utveckling har rätt utnyttjad positiva ekonomiska effekter ur ett RÖ perspektiv och stort fokus ligger och kommer att ligga på att fortsätta detta utvecklingsarbete. Strategiska mål och framgångsfaktorer s strategiska mål i ekonomiperspektivet är Ekonomi som ger handlingsfrihet #1 Det hälsoekonomiska värdet av diagnostik är känt Metoder för att beräkna det hälsoekonomiska värdet av planerad utveckling behöver utvecklas och byggas in i utvecklingsarbetet. Diagnostiken kan utvecklas och ytterligare förbättra vårdprocesserna i alla perspektiv inte minst vad gäller den pressade vårdplatssituationen. Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik med bibehållen/ökad kvalitet. 28