1. Prisjusteringar vuxentandvård o frisktandvård TU. 2. Affärsplan och budget 2016 Handling. 3. Resultatdelning ändring i parametrar TU

Transkript

1 Föredragningslista Sammanträde med Tandvårdsstyrelsen den 25 november. Plats: Folktandvården St Helenagatan 8, Skövde Tid: kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Prisjusteringar vuxentandvård o frisktandvård TU 2. Affärsplan och budget 2016 Handling 3. Resultatdelning ändring i parametrar TU 4. Internkontrollplan TU 5. Uppdrag till Tandvårdsdirektören 6. Anmälningsärenden enl lista Informationsärenden A. Ekonomiskt resultat B. Rutin för hantering av återkrav från försäkringskassa C. Påbörjat arbete med processen för Folktandvårdens priser D. Lägesrapport styrelseuppdraget inom hälsostyrd vård E. Investeringsplan Handling F. Revidering av uppdragshandling för politiker samverkan Skaraborg (PSS) G. Tandvårdsdirektörens rapport H. Rapport kontaktmän Stig-Olov Tingbratt Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( )

2 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FTV Folktandvården Handläggare: Bengt Lindén Telefon: E-post: Till tandvårdsstyrelsen Förändringar av prislistan för allmäntandvård och specialisttandvård i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Tandvårdsstyrelsen beslutar följande: Fastställa förändrade priser och debitering av vuxentandvård för vissa åtgärder enligt avsnitt Förändringen av Folktandvårdens prislista, med hänsyn tagen till respektive åtgärds volym, uppgår till sammantaget 1,93 procent. för premiegrupp NF 5 och NF 6 i Frisktandvård enligt avsnitt 3.4. Därmed justeras priserna för Frisktandvård med totalt 1,8 % De nya priserna gäller från 15 januari 2016 Sammanfattning av ärendet Folktandvården Västra Götaland har sedan förvaltningen bildades 2007 förändrat priserna vid fyra tillfällen, senast den 1 januari Förslaget innehåller förändringar som baseras på: Förändringar initierade av ny föreskrift från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Strukturellt förändrade priser, till följd av uppdaterade beräkningar. Förändrad debitering av material i industriellt framställda partiella implantatbroar. Förändringar inom Frisktandvård. Oförändrade priser för övriga åtgärder. POSTADRESS: Folktandvården Ledningskontor Göteborg BESÖKSADRESS: Kämpegatan 3 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: folktandvarden.se/vgregion E-POST: folktandvarden@vgregion.se

3 Tandvårdsstyrelsen (7) Prislistans utveckling i Västra Götalandsregionen i förhållande till löne- och prisindex (LPi) enligt SKL och LPi inklusive regionens årliga effektiviseringskrav framgår av graf i detta TU. En förändring av Folktandvårdens prislista uppgående till sammantaget 1,93 procent föreslås. 1. Inledning Folktandvården verkar på en konkurrensutsatt marknad där fri prissättning och fri etablering råder. Tillsammans med ett flertal andra är prisbilden en faktor som påverkar kundens val av vårdgivare. I Västra Götalandsregionen har beslut fattats om Konkurrensmässiga villkor för Folktandvården, Dnr RS I ärendet anges att principer och inriktning fastställs av Regionfullmäktige, men i övrigt delegeras ansvaret för prislistans utformning till Tandvårdsstyrelsen. Regionfullmäktige beslutade i oktober 2014 om ny styrmodell och hantering av prislistan för tandvård. Folktandvården ska erbjuda kvalitativ tandvård som bidrar till en förbättrad hälsa. Detta ger våra patienter förutsättningar för att vara friska i munnen hela livet. Priset ska vara tydligt mot patienten, vilket innebär att inga variationer eller kombinationer av åtgärder ska förekomma. Huvudprincipen är att varje åtgärd ska prissättas för att bära sina egna kostnader. Varje prissatt åtgärd utgår från TLV:s beskrivning av åtgärdens innehåll. Varje åtgärd i prislistan är prissatt i tid och inkluderar även kostnader för material, lokaler samt övriga kostnader kopplade till besöket. Förändring av priser för vuxentandvård påverkas dels av förändringar i föreskrifter och allmänna råd och dels av kostnadsutveckling och förändringar inom andra faktorer. För Folktandvården innebär detta en hantering i två olika delprocesser. Den ena delprocessen initierar TLV och den andra delprocessen initieras av Folktandvården. Initiativ från TLV innebär att myndigheten reviderar föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårdsstöd för ersättningsberättigande tandvård, referenspriser och tandvårdsersättning. Den 15 januari 2016 träder ändringar i föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårdsstöd (TLVFS 2015:1) i kraft. Folktandvården måste då anpassa prislistan till dessa förändringar. Initiativ som tas av Folktandvården är förändring av priser med hänsyn tagen till bedömning av marknad, löne- och prisutveckling, möjliga effektiviseringar och justeringar av enskilda åtgärder i syfte att varje åtgärd ska vara kostnadsbärande. 2. Kostnadsutveckling och tidigare anpassningar av Folktandvårdens prislista

4 Tandvårdsstyrelsen (7) Sveriges Kommuner och landsting (SKL) redovisar årligen officiell statistik över löneoch prisförändringar inom landstingssektorn. I nedanstående graf anges kostnadsutvecklingen , förutsättningarna inom hälso- och sjukvård inom Västra Götalandsregionen, inklusive effektiviseringskrav samt Folktandvårdens prisutveckling. Folktandvården har sedan 2007 förändrat priserna vid fyra tillfällen, den 1 juli 2008, den 15 januari 2010, den 1 november 2011 och den 1 januari FTV VGR prisutveckling (ökning i %) SKL Löne o prisindex, LPI LPI inkl VGR effektiviseringskrav 3. Förslag till förändringar i Folktandvårdens prislista från 15/ Nuvarande prislista för allmäntandvård, specialisttandvård och frisktandvård gäller sedan 1 januari Föreslagen prislista bygger på beräkningar som ska göra att varje åtgärd är kostnadsbärande i 2016 års kostnadsläge. Folktandvården värderar inför 2016 att föreslagen anpassning av prislistan är nödvändig för att bibehålla och utveckla Folktandvården och ytterligare befästa bilden av en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare och vårdgivare. Folktandvårdens förslag till förändring av prislistan grundar sig på bedömningar av kommande av löne- och prisutveckling inom Folktandvården. Både vad gäller löne- och prisutveckling styrks dessa av nationella bedömningar från SKL över löne- och prisutveckling inom landstingen. Föreslagen förändring av Folktandvårdens prislista, med hänsyn tagen till respektive åtgärds volym, uppgår till sammantaget 1,93 procent. Förändringen baseras på A. Förändringar initierade av ny föreskrift från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket B. Strukturellt förändrade priser För ett antal åtgärder föreslås förändrade priser som en följd av uppdaterade beräkningar av timkostnad som har genomförts inom både allmän- och

5 Tandvårdsstyrelsen (7) specialisttandvård. I dessa konstateras att ett antal priser behöver justeras för att ge kostnadstäckning. I bilaga 1 framgår vilka dessa åtgärder är, nuvarande pris och föreslaget pris. C. Förändrad debitering av material i industriellt framställd partiella implantatbroar D. Förändrade priser inom Frisktandvård E. Oförändrade priser på övriga åtgärder Om inte annat anges avser förslagna förändringar såväl prislistan för allmäntandvård som prislistan för specialisttandvård. 3.1 Förändringar till följd av ny föreskrift från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV Åtgärd 163 (biopsi inklusive laboratorieundersökning PAD) - Åtgärden delas från upp i två åtgärder i TLV:S föreskrift: 163 Biopsi och 164 Laboratoriekostnader vid patologanatomisk diagnostik (PAD). Dessa åtgärder föreslås införas i prislistan 3.2 Förändrade priser på grund av strukturella skäl Åtgärd 341 (behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning) - Åtgärden föreslås få en uppåtlatitud i prislistan för allmäntandvård för att göra det möjligt att debitera en mer tidskrävande behandling. Åtgärd 401 (tanduttagning, en tand), 402 (tanduttagning, när separation eller friläggning krävs, en tand) och åtgärd 403 (tanduttagning, tillkommande enkel) - Införande av latituder med 50 % prisökning i prislistan för allmäntandvård föreslås för åtgärderna. Dessa latituder ska endast användas vid Folktandvårdens kvälls-och helgöppna akutmottagningar. Motsvarande konstruktion finns redan för ett antal åtgärder såsom undersökning, sjukdomsbehandlande åtgärder och akut rotbehandling. Åtgärd 800 (permanent tandstödd krona, en per käke) och 801 (permanent tandstödd krona, flera i samma käke) delade TLV upp dåvarande åtgärd 801 (Laboratorieframställd krona) i två åtgärder, nämligen nuvarande åtgärd 800 respektive 801. De nya åtgärderna åsattes olika referenspris där 800 fick ett högre referenspris och 801 ett avsevärt lägre referenspris än den tidigare åtgärd 801. På grund av kort beredningstid var det inte möjligt för Folktandvården att bedöma pris för de nya åtgärderna varför de vid införandet fick referenspris. En viss justering gjordes i prislistan den 1 januari 2015 men det är först nu det finns möjlighet att se utfallet över en längre tid. En ytterligare höjning av priserna för åtgärd 800 och 801 föreslås därför. Samtidigt föreslås ett borttagande av befintliga uppåtlatituder för åtgärderna vilket får till följd att vissa patienter får sänkt kostnad för åtgärderna. Åtgärd 850 (implantatförankrad krona, en per käke) och åtgärd 852 (implantatförankrad krona, flera i samma käke)

6 Tandvårdsstyrelsen (7) - Även åtgärd 852 (implantatförankrad krona) delades upp i två åtgärder, nuvarande åtgärd 850 respektive 852 med olika referenspriser enl. samma modell som för åtgärd 801. Även åtgärd 850 och 852 fick referenspris i Folktandvårdens prislista vid införandet. En viss justering uppåt gjordes av åtgärd 852 den 1 januari Nu föreslås även höjning av åtgärd 850 samt ytterligare höjning av åtgärd 852 för att kostnadstäckning ska nås. Höjningarna av åtgärderna 800, 801, 850 och 852 mildras för patienten till viss del av att referenspriserna justeras uppåt vilket innebär att patienten får mer tandvårdsstöd för åtgärderna. Åtgärd 921 (Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller hörntand) och åtgärd 922 (Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller premolar). - Priserna för utbytesåtgärderna är desamma som för åtgärd 800 varför dessa föreslås höjda till samma nivå som åtgärd 800. Samtidigt föreslås borttagande av uppåtlatituderna för åtgärderna. Åtgärd 926 (Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036) och åtgärd 929 (Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på). - Priserna för utbytesåtgärderna är desamma som priset för åtgärd 850 varför dessa föreslås höjda till samma nivå som åtgärd 850. Åtgärd 925 (Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller Implantat ingår) och åtgärd 928 (Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inklusive eventuell friläggning och distansanslutning vid tillstånd 5031 eller 5036 när åtgärd 800 eller 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår). - Utbytesåtgärder innefattar implantatkirurgi och implantatkomponenter. Vid prislisterevisionen uppstod ett fel i beräkningen av åtgärdernas priser. Detta föreslås nu åtgärdas så att priserna harmonierar med priserna för de ingående åtgärdernas priser. 3.3 Förändrad debitering av material i industriellt framställda partiella implantatbroar Metallskelett till implantatstödda brokonstruktioner har historiskt framställts genom gjutning, s.k. lost wax-teknik. Guldlegeringar är det material som har använts mest genom åren, men på grund av det stigande guldpriset har användningen av framför allt kobolt-kromlegeringar ökat. Vid gjutning utför tandteknikern hela processen själv. Sedan ett antal år finns industriellt framställda alternativ i form av frästa skelett. Tandteknikern gör vid denna teknik en förlaga som sedan skickas till fabrikanten för framställning av broskelettet. Här används framför allt titan, som är en mer

7 Tandvårdsstyrelsen (7) vävnadsvänlig metall än kobolt-krom, men även det senare förekommer. Vetenskapliga studier har visat att broskelett framställda med frästeknik har bättre passform än gjutna. Folktandvårdens priser för partiella implantatstödda brokonstruktioner, åtgärdsnummer 852 Implantatförankrad krona, flera i samma käke, 853 Hängande led vid implantatförankrad bro och 890 Implantatförankrad krona på befintligt implantat inkluderar material, förutom ädelmetall, och är beräknade med utgångspunkten att ingen materialkostnad tillkommer för det tandtekniska arbetet så länge ädelmetall inte används. Den kostnad som uppstår när tandteknikern anlitar en underleverantör för fräsning av broskelettet belastar därmed kliniken. Detta innebär att Folktandvårdens tandläkare har begränsade möjligheter att använda sig av de frästa, mer vävnadsvänliga och välpassande, implantatkonstruktioner som är dagens standard. För att kunna använda frästa implantatstödda konstruktioner föreslås att kostnaden för det frästa broskelettet, på samma sätt som materialkostnaden i gjutna ädelmetallkonstruktioner, kan debiteras patienten utöver kostnaden för åtgärderna 852, 853 och Förändrade priser inom Frisktandvård Närmare personer i Västra Götalandsregionen har idag frisktandvårdsavtal. Försäkringsformen omsluter cirka 240 miljoner kronor, vilket motsvara cirka 25 procent av allmäntandvårdens vård inom det allmänna tandvårdsstödet. Frisktandvårdsavtal tecknas för en giltighet om 36 månader. Grundprincipen vid prissättning mot kund är att avtalat pris gäller under hela avtalsperioden. Nya priser gäller endast vid omteckning (när avtalstiden gått ut) eller vid nyteckning. Målet vid prissättningen av Frisktandvård är att varje premiegrupp ska bära sina egna kostnader. I löpande analyser bedöms kostnaden för den genomsnittliga vårdtiden per premiegrupp utifrån allmäntandvårdens timersättning, som anges i prislistan. Analyserna ska också ta hänsyn till eventuell påverkan av premiegruppernas kostnader på grund av förändringar i TLV:s regelverk. Genomförda analyser visar att det inför 2016 finns behov att göra en prisjustering för två av de tio premiegrupperna, nämligen för premiegrupp NF 5 och NF 6. Sammantaget föreslås en höjning av Frisktandvårdens prislista med 1,80 procent och berör knappt 17 procent av antalet avtal. Nuvarande och föreslagna priser framgår av nedanstående tabell: Nuvarande pris 3-årspremie Förslag 3-årspremie NF NF NF NF NF NF NF NF NF NF

8 Tandvårdsstyrelsen (7) Frisktandvård innebär alltid ett erbjudande att betala premien månadsvis via autogiro. Nästan alla patienter väljer denna betalningsform. Av den anledningen bör priset i Frisktandvård alltid beskrivas som ett pris per månad. Eftersom patienten som delbetalning använder tandvårdsbidraget i det allmänna tandvårdsstödet, bör normalpris mot kund beskrivas som en månatlig kostnad, där denna delbetalning är antagen. Verksamheten kommunicerar därför en månadskostnad för patienten, vars utfall utifrån föreslagen prisjustering framgår enligt nedan: Nuvarande månadspremie, inkl. ATB* 300 kr Förslag månadspremie, inkl. ATB* 300 kr Nuvarande månadspremie, inkl. ATB* 150 kr Förslag månadspremie, inkl. ATB* 150 kr NF NF NF NF NF NF NF NF NF NF * allmänt tandvårdsbidrag Kommentar till priser för övriga åtgärder i prislistan För övriga åtgärder föreslås oförändrade priser. Samtliga föreslagna priser återfinns med åtgärdsbeskrivningar i bilaga 2 och 3. Förändringar är markerade med rött. Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör

9 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Diarienummer FTV

10 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Diarienummer FTV Innehåll 1. Vision och mål för Västra Götaland Långsiktiga mål Strategier Nulägesbeskrivning Prioriterade mål och aktiviteter Mätetal, mål och utfall Ekonomi Investeringar Regionfullmäktiges mål och fokusområden Bilaga 1 Hälsostyrd vård

11 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Vision och mål för Västra Götaland Utgångspunkt för Folktandvårdens affärsplan för 2016 är visionen för Västra Götaland Det Goda Livet. Visionen innebär att all verksamhet inom hälso- och sjukvården alltid måste ses ur patientens perspektiv och kvaliteten alltid definieras utifrån ett patientperspektiv. Den ska erbjuda goda möten, samverka gränsöverskridande, ta tillvara och implementera nya metoder och satsa på hälsofrämjande aktiviteter. Hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad. Invånarna i hela Västra Götaland ska ha goda möjligheter att utvecklas, genom utbildning, arbete och bra kommunikationer. Utanförskap måste brytas. Sociala och ekonomiska skillnader ska minska. Mångfald bland invånarna är en resurs som behöver tillvaratas bättre Ett samhälle som är attraktivt och konkurrenskraftigt skapas av invånare som vill och får möjlighet att utvecklas. Västra Götaland ska präglas av goda förutsättningar för utbildning, forskning och innovation samt företagsamhet och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Att ta globalt ansvar, genom att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle, stärker inte bara vår egen konkurrenskraft. Det bidrar också till en långsiktigt hållbar utveckling i andra delar av världen. 1.1 Regionfullmäktiges mål och koncernledningens förändringsagenda Regionfullmäktiges mål ligger också till grund för Folktandvårdens affärsplan tillsammans med förändringsagendan för koncernledning hälso- och sjukvård De mål som är applicerbara på Folktandvårdens verksamhet har inarbetats i affärsplanens mål, strategier och aktiviteter. 1.2 Folktandvårdens vision och strategiska arbete Vår vision är Frisk i munnen hela livet. Frisk i munnen innebär att vi ska arbeta för att våra patienter ska uppnå och behålla en god munhälsa. Hela livet innebär att vi ska finnas till för alla, från den yngste till den äldste, från den som är frisk till den som är svårt sjuk, med god tillgänglighet i hela Västra Götaland. Visionen har kompletteras med ambitionen att Folktandvården ska bidra till ökad allmän hälsa i Västra Götaland. Arbetet mot visionen är långsiktigt. Vision, mål, strategier och affärsplan hanteras i en process där alla i organisationen involveras, från medarbetare till tandvårdsstyrelse. Utvecklingsdagar för all personal, klinikledningsdagar och tandvårdsstyrelsens seminarier är exempel på aktiviteter som resulterar i en gemensam affärsplan och klinikkontrakt för kommande år. Aktiviteterna genomförs under mars till september i syfte att skapa gemensam förståelse för mål och strategier och följa hur verksamheten utvecklas. Folktandvården använder systematisk omvärldsanalys för att bedöma vad som händer i omvärlden och analysera trender för att utveckla och kvalitetssäkra våra gemensamma strategier. Under våren 2015 genomfördes gemensamma klinikledningsdagar där styrelse, förvaltningsledning och samtliga klinikledningar deltog. I fokus var hur verksamheten utvecklas och vad som bör planeras inför Prioriterat är att vården ska vara hälsostyrd. Vi ska sträva efter en resurseffektiv vård i väldefinierade processer och vården ska vara kunskapsbaserad

12 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Vårt uppdrag Våra uppdrag kommer från regionfullmäktige och regionstyrelsen samt från överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Våra uppdrag sammanfattas med att vi skapar tandvård av högsta klass genom: att utveckla hälsostyrd och patientcentrerad vård, med fokus på hög kvalitet att arbeta förebyggande och hälsoinriktat och motivera till egenvård att ge hög service och erbjuda goda möten i vården effektiva vårdprocesser där den vård man behöver ofta finns nära och den vård man behöver mer sällan kan koncentreras till färre platser att forska, utveckla och ta aktivt del av ny kunskap 1.4 Våra kärnvärden Vi skapar tandvård av högsta klass genom våra kärnvärden Hälsa Vi motiverar till egenvård och erbjuder individuellt utformad rehabilitering. Vi ansvarar för hälsofrämjande verksamhet på skolor och bedriver förebyggande arbete för att bidra till bättre folkhälsa Kompetens Genom samarbete och kunskapsöverföring mellan allmän- och specialisttandvård och nära samarbete med Göteborgs universitet driver vi utvecklingen framåt. Service Vi lägger stor vikt vid service, bemötande och tillgänglighet. Våra öppettider baseras på kundernas behov. 2. Långsiktiga mål Utifrån regionfullmäktiges mål och koncernledningens förändringsagenda, eget arbete med utgångspunkt i visionen Frisk i munnen hela livet och systematisk omvärldsanalys har de långsiktiga målen arbetats fram. Folktandvården Västra Götaland ska vara den ledande tandvårdsaktören. Det långsiktiga målen nedan stödjer oss i denna ambition. 2.1 Vi har friskare patienter och bättre resultat av förebyggande insatser och behandling Vår verksamhet ska styras så att all vårdverksamhet ges efter behov. Vårdplanering och behandling ska vara hälsostyrd med en medveten inriktning att nå så lågt framtida vårdbehov som möjligt hos våra patienter. De vårdinsatser och behandlingar ska väljas som ger största möjliga hälsovinster inom tillgängliga resurser. Denna inriktning ska prägla hela panoramat i Folktandvårdens vårdverksamhet: Vid val och genomförande av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, sjukdomsbehandlingar, restaurerande och rehabiliterande vård samt vid stödbehandlingar för att förhindra återfall i sjukdom. Vi mäter hälsoutvecklingen över tid och utvärderar effekten av hälsofrämjande insatser och sjukdomsbehandlingar. Utvecklingsbehov i verksamheten, lokalt vid kliniker och samlat i förvaltningen, ska tydliggöras och åtgärdas i ett ständigt pågående förbättringsarbete - 4 -

13 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Vi har rätt kompetens och rätt bemanning Rätt kompetens och rätt bemanning är en förutsättning för god vård, tillgänglighet och service samt möjlighet att ge invånarna jämlik vård. Vårt mål är att ha en tandhygienist per tandläkare inom allmäntandvården. Prognoser för tandhälsa hos invånare i Västra Götaland och arbetsfördelningen mellan tandvårdens yrkeskategorier ligger som grund för bemanningsmålet. Rätt kompetens och bemanning ger ekonomiskt utvecklingsutrymme till tid för att engagera sig i verksamhetsutveckling, konkurrenskraftiga löner, utvecklings- och karriärmöjligheter och god arbetsmiljö. Vi når målet genom uppgiftsväxling och arbetsfördelning efter vårdbehov medarbetare som är ambassadörer och rekommenderar oss som arbetsgivare god hälsa hos våra medarbetare långsiktigt hållbar bemanning på våra arbetsplatser 2.3 Vi ökar vår marknadsandel Vi har som mål att öka vår marknadsandel för att möta behov och efterfrågan i olika delar av Västra Götaland. Det innebär att Folktandvården måste upplevas som en attraktiv och tillgänglig vårdgivare i den hårdnande konkurrensen på tandvårdsmarknaden. Vi mäter och följer vår marknadsandel för hela Västra Götaland och lokalt på kommunnivå. För 2017 sätts även mål på kommunnivå. 2.4 Vi har landets ledande universitetstandvård Universitetstandvård kan definieras i följande sex punkter: Bedriva utbildning av hög kvalitet. Bedriva forskning av hög nationell och internationell kvalitet. Följa den internationella utvecklingen inom tandvårdsforskning, utbildning och tandvård. Bidra till evidensbaserad tandvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk tandvård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder. Förmedla resultatet av sin verksamhet till övriga delar av tandvården. Samverka med näringslivet och patientorganisationer. 2.5 Vi har utvecklingsutrymme Våra klinikers ekonomiska resultat är grunden för en stabil ekonomi. Målet är att hela organisationen fortsatt präglas av hög ekonomisk medvetenhet och att vi tillsammans skapar det utvecklingsutrymme som långsiktigt behövs i organisationen. Ett positivt resultat över tid skapar en ekonomisk stabilitet som gör att vi klarar förändringar i ett kort perspektiv och möjliggör satsningar av engångskaraktär utan stor inverkan på ordinarie verksamhet. Folktandvården driver ur många perspektiv utvecklingen i branschen och har högt satta långsiktiga mål för att nå visionen. För att genomföra detta krävs finansiering som i huvudsak skapas inom den egna organisationen

14 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Strategier Vi når våra långsiktiga mål genom våra strategier. Strategierna beskriver kortfattat hur vi ska arbeta och vad vi ska göra för att nå målen. Det gäller allas insatser, från medarbetare till tandvårdsledning och styrelse där alla bidrar utifrån sin roll. 3.1 Hälsostyrd och personcentrerad vård Vi arbetar hälsofrämjande i ett sammanhållet vårdsystem där patienten är medaktör. Vi utvecklar arbetssätt, behandlingsmetoder och förebyggande insatser som ger hälsovinster för grupper och individer Vi har fokus på hög tillgänglighet och god service. Hälsostyrd vård innebär att vi ska välja de vårdinsatser som ger största möjliga hälsovinster med tillgängliga resurser och det ska prägla hela verksamheten. Inriktningen gäller till exempel vid val och genomförande av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, sjukdomsbehandlingar, restaurerande och rehabiliterande vård. Personcentrerad vård innebär att vi har respekt för personens individuella behov, upplevelse och förutsättningar och att man som individ är medaktör i vården. Patientens ställning i Folktandvården kommer stärkas genom att vi erbjuder e-tjänster via Vid införandet av ny version av journalen senast 2018 kommer patienten kunna läsa sin journal via Vi kommer också utveckla vårt arbete med PROM (patient reported outcome measures) där vi idag ställer en fråga till alla patienter om deras egen uppfattning av sin munhälsa. Vi använder våra resurser gemensamt Med god planering och uppföljning skapar vi ett positivt ekonomiskt resultat Vi säkrar gemensamt bemanningen mellan kliniker och verksamhetsområden Vi samarbetar med andra hälsoaktörer och vårdgivare i Västra Götalands sammanhållna vårdsystem Ledare som driver utveckling Våra chefer driver utvecklingen tillsammans med medarbetarna och investerar tid för systematisk verksamhetsutveckling. Vi främjar god hälsa, trivsel och personlig utveckling på våra arbetsplatser Samverkan i god och kreativ miljö Vi samarbetar med Göteborgs universitet och är öppna och aktiva i samverkan med innovatörer, hälsoaktörer och andra samarbetspartners. Vi är lyhörda för våra samarbetspartners speciella förutsättningar och kulturer

15 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Nulägesbeskrivning 4.1 Vi har friskare patienter och bättre resultat av förebyggande insatser och behandling Utvärdering och utveckling av Folktandvårdens preventionskoncept FRAMM, som riktas till alla barn och ungdomar i Västra Götaland, visar på en mycket god och förväntad hälsoeffekt. Till följd av de generella skolbaserade fluorlackningarna i grundskolans årskurs 6 9 har exempelvis en 30- procentig förbättring av tandhälsan kunnat visas. I dialog mellan allmäntandvården och specialisttandvårdens ämnesföreträdare i pedodonti pågår ett utvecklingsarbete för FRAMM och behandlingsstrategier inom barn- och ungdomstandvården. En följd av utvecklingsarbetet är att alla 2-åringar i Västra Götaland från 2015 erbjuds en munhälsobedömning och att uppdateringar i behandlingsstrategier kommer att implementeras från Utvecklingsarbete inom äldretandvård leds av Folktandvårdens centrum för äldretandvård, CÄT. Aktuella inriktningar är att bland annat utveckla bra kompetensstöd till omvårdnadspersonal och tandläkare. Som exempel ges utbildningar och stöd i implementering av riskbedömningsverktyg (ROAG) och digitala nätverk (Gerioweb). Drift och stöd till utvecklingsprojekt i samverkan med andra aktörer, som tandhygienist i kommun, är ytterligare exempel på pågående utvecklingsarbete. I Folktandvårdens strävan att kunna bidra till en ökad allmänhälsa driver och stödjer bland annat hälsoodontologiska enheten hälsofrämjande projekt eller utvecklingsarbete inom tobaksprevention, kostrådgivning och hälsosamtal. I arbetet ingår att utveckla Folktandvårdens roll i familjecentraler. 4.2 Vi har rätt kompetens och rätt bemanning Vi fortsätter vårt arbete med uppgiftsväxling och arbetsfördelning mot målet en tandhygienist per tandläkare inom allmäntandvården. Andelen tandhygienister per tandläkare har ökat under åren 2011 till 2013 från 0,54 till 0,75, vilket påverkat bemanningssituationen inom allmäntandvården positivt och ökat tillgängligheten på kliniker i landsort. Möjligheterna att rekrytera tandhygienister har försvårats sedan 2014 med anledning av för få utbildningsplatser. I nuläget saknar vi mellan tandhygienister. Det råder brist på specialisttandläkare i hela riket med anledning av den pågående generationsväxlingen. I nuläget saknar vi specialisttandläkare inom endodonti och ortodonti. Även tandsköterskegruppen genomgår en generationsväxling. Behovet av tandsköterskor i Västra Götaland är mellan per år under de närmaste tio åren. Utbildningskapaciteten motsvarar inte behovet och i dagsläget saknar vi mellan tandsköterskor. Andelen ambassadörer ökar. Resultatet av den nyligen genomförda medarbetarenkäten visar att vi nått det för 2015 uppsatta målet att 75 procent av medarbetarna är ambassadörer, en ökning med sex procent i förhållande till resultatet Vi har fortsatt fokus på insatser som stärker vårt arbetsgivarvarumärke för att nå vårt långsiktiga mål då 85 procent av medarbetarna är ambassadörer. Rätt bemanning och rätt kompetens har en direkt koppling till sjukfrånvaro och personalomsättning. Såväl sjukfrånvaron som personalomsättningen har ökat något under Vi genomför aktiviteter som styr mot en minskning av sjukfrånvaron till 4,5 procent och en personalomsättning exklusive pensionsavgångar på 3 procent

16 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Vi ökar vår marknadsandel För att vara en attraktiv vårdgivare och öka vår marknadsandel arbetar vi kontinuerligt med att förbättra tillgängligheten, att utveckla vår service och att utveckla kommunikationen med kunder och övriga medborgare. I bilden nedan visas Folktandvårdens marknadsandel i Västra Götaland inom olika åldersgrupper. Marknadsandel = antalet kunder i relation till antalet folkbokförda inom respektive åldersgrupp. Vår definition för kund hos Folktandvården Västra Götaland är: Listade barn 3 19 år Vuxna 20 år och uppåt som undersökts fullständigt under senaste 3-årsperioden. I januari 2015 hade Folktandvården 51 procent av marknaden i Västra Götaland, mätt på andel av befolkningen i åldern 3 år och uppåt. 4.4 Vi har landets ledande universitetstandvård Tandvårdsstyrelsen har under 2015 fått ett särskilt uppdrag att samverka med Göteborgs Universitet på liknande sätt som styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hälsosam har uppdraget att definiera universitetsklinikernas roll. Revision av det regionala samarbetsavtalet pågår med syftet att skapa liknande förutsättningar för tandvård som för sjukvård. Folktandvården har med Institutionen för odontologi påbörjat ett strategiarbete gällande klinisk grundutbildning. En översyn av handlingsplanen i de antagna forskningsstrategierna har påbörjats

17 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Vi har utvecklingsutrymme Klinikernas förmåga att bedriva verksamheten med positivt ekonomiskt resultat är en förutsättning för en stark ekonomi. De ökade krav som ställs nationellt på uppföljning och särredovisning av Folktandvårdens verksamheter tydliggör att varje separat verksamhet ska bära sina egna kostnader och att inga subventioner mellan verksamheterna ska ske. Vid årsskiftet hade 78 procent av allmäntandvårdens kliniker och 69 procent av specialisttandvårdens kliniker ett positivt resultat. Prognosticerat resultat 2015 uppgår till 15 mnkr efter leverans av koncernbidrag på 21 mnkr. Vårt mål för 2016 är att leverera ett koncernbidrag till ägaren som uppgår till 25 mnkr och därutöver skapa ett resultat på 10 mnkr som bidrar till framtida utveckling. 5. Prioriterade mål och aktiviteter 2016 För att nå de långsiktiga målen anges prioriterade mål och aktiviteter för 2016, med en kort beskrivning av innehåll. 5.1 Förvaltningsgemensamma mål och aktiviteter Fortsatt utveckling av tjänster för ökad hälsa hälsostyrd vård Tandvårdsstyrelsen beslutade 2014 att Folktandvårdens verksamhet ska utvecklas mot en ökad hälsostyrning och att verksamheten ska bidra till ökad allmänhälsa i Västra Götaland. Därför angavs i affärsplanen för 2015 som en långsiktig prioritering att vården ska vara hälsostyrd. Uppdraget rapporteras kontinuerligt till styrelsen och består av fem huvudgrupper. Gränsövergripande koncept inom folkhälsoarbete Helhetslösning om tandvård för äldre, innefattande frisktandvård Frisktandvården som generellt koncept Tandvårdsrädsla Roller i samverkan med andra aktörer Systematik för hälsostyrning Aktiviteter är påbörjade under 2015, en del kommer att avslutas under För mer detaljerad information se bilaga 1. Minimera antalet instabila kliniker Ett arbete med att identifiera instabila kliniker kommer att genomföras och följas löpande under året för att på ett tidigt stadium identifiera de kliniker som behöver extra stöd för att nå och genomföra sina mål och uppdrag inom tillgänglighet, vårdkvalitet, vårdproduktion, ledarskap, bemanning och ekonomi. Detta innebär ökat fokus på riktade insatser och ett proaktivt arbetssätt. Fortsatt genomförande av produktions- och kapacitetsplanering Under 2016 kommer specialisttandvården att färdigställa implementeringen av produktions- och kapacitetsplanering vid samtliga kliniker, därefter övergår beslutsprocessen i driftsfas. Mål och syfte med arbetet är att införa en process och verktyg för att strukturerat kunna identifiera - 9 -

18 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 resursbehov, såsom bemanning, utifrån vårdbehov och identifierade vårdprocesser. Andra viktiga mål är att samordna tillgänglig kompetens för jämlik vård samt att säkerställa hög kvalitet i vården. Allmäntandvården kommer 2016 att utveckla och påbörja införandet av produktions- och kapacitetsplanering. Avsikten är att i större utsträckning visa på behov av resurser för god bemanning och kompetensförsörjning, samt att skapa bättre planeringsunderlag för arbetsfördelning mellan framförallt tandläkare och tandhygienister. Tidbokning via webben, drift av pilot och plan för införande Under 2016 kommer Folktandvården att påbörja införandet av en mer kundvänlig tjänst för tidbokning via webben, med anpassning till mobila enheter som telefoner och surfplattor. Barntandvård; regelverk och vårdprogram (AL) 2014 gjordes en översyn och uppdatering av vårdrutiner och vårdprogram inom barn- och ungdomstandvården. År 2015 har implementering av denna uppdatering inletts, med fokus på små barn 0 2 år. Under 2016 ska implementering av motsvarande uppdatering för tandvård till barn och ungdomar 3 19 år påbörjas. Åtgärder mot det ökade remissinflödet till specialisttandvården För att hantera ett ökat remissinflöde planeras ett flertal åtgärder. Exempel på sådana är den analys av inkommande remisser som genomförs årligen, för att bland annat säkerställa att remisserna rör vård inom specialisttandvårdens gränssnitt. För att öka allmäntandvårdens kompetens planeras dels fortsatta aktiviteter med patientrelaterade konsultationer, auskultationer samt särskilt stöd till resurstandläkare, dels att genomföra strategiska kompetensutvecklingsinsatser, se nedan. För att minska antalet remisser kan vissa identifierade behandlingar i en vårdkedja delas mellan allmän- och specialisttandvård. Dessutom innebär ny teknik ökade möjligheter för specialisttandvården att stödja allmäntandvården i terapiplanering och behandling. Säkra tillgänglighet av narkosresurser Folktandvården har i dagsläget bristande och ojämn tillgång till anestesiservice i Västra Götaland vilket medför bristande förutsättningar för jämlik tandvård för de patienter som behandlas under narkos. Detta innebär att det är besvärande långa väntetider till narkosbehandlingar, vilket i de flesta fall drabbar personer med de största vårdbehoven. I en bilaga till vårdöverenskommelsen 2016 finns uttalat att frågan är mycket prioriterad och måste klaras ut under året. En handlingsplan för förändring av narkos till tandvård har tagits fram, där Folktandvården och aktuella sjukhus får i uppdrag att ta fram avtal som dels säkerställer tillräcklig narkosvolym utifrån befolkningsvolym och vårdbehov, dels säkerställer finansiering av anestesiservice. Korrekt tillämpning av Folktandvårdens priser Tandvårdsstyrelsen fastställer sedan 2015 själv priserna för åtgärdsbaserad vuxentandvård och frisktandvård inom ramar angivna av regionfullmäktige. Det är viktigt att säkerställa en korrekt tillämpning av fastställda priser. Hela processen från initiering av förändrade priser till tillämpning behöver uppdateras. Totalt omsätts cirka 1,3 mdkr i vuxentandvården

19 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Genomföra strategiska kompetensutvecklingsinsatser Med stöd från odontologiskt kompetenscentrum (OKC), hälsoodontologiska enheten och ämnesföreträdare i specialisttandvården planeras bland annat följande strategiska utbildningsinsatser 2016: Barnrätt; webbaserad utbildning som riktas till alla medarbetare och som syftar till en god kännedom och tillämpning av Barnkonventionen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Strukturerad inskolning till tandvård för barn. Målsättningen är att samtliga allmäntandvårdskliniker ska ha god kunskap och förmåga att ge en god inskolning till tandvård för barn över 3 år. Sedering med bensodiazepiner och lustgas på barn och vuxna, med målsättning att allmäntandvården ska ha god förmåga att ge sedering vid indikation. Uppdatering av vårt kontinuerliga kompetensutvecklingsprogram (KKUP). Samverkan mellan Folktandvården och barnhälsovården. Basutbildning: Våld i nära relationer. Behandlingsstrategier inom barn- och ungdomstandvården, med målsättning att inom allmäntandvården implementera gjorda uppdateringar i behandlingsstrategier. Tandvård i mångkulturell miljö. Avsikten är att skapa bättre trygghet, förståelse och kunskap i att möta och behandla patienter i ett mångkulturellt samhälle. Anpassning till asyl- och flyktingsituationen Det finns en hög grad av osäkerhet kring planering av vården till följd av flyktingsituationen. Det krävs därför god förmåga hos verksamheten att så flexibelt som möjligt anpassa resurser efter uppkomna behov. Högsta prioritet gäller för en fungerande akuttandvård och barn- och ungdomstandvård 0 18 år. Exempel på åtgärder som kan övervägas under 2016 är: Mobila tandvårdskliniker vid större asylboenden. Kliniksamverkan över kommungränser för akuttandvård. Utökad kvälls- och helgöppet för akuttandvård. Uppdatering av vårdprioriteringar. Anpassat it-stöd för planering och kallelsesystem. Kompetensförstärkning i mångkultur. Initiera förändringar i VGR:s regelverk för barn- och ungdomstandvård respektive vård till unga vuxna för att motverka undanträngningseffekter och ekonomisk belastning. Initiera fördjupad analys av vårddata avseende asylsökande och nyanlända personer. 5.2 Mål och aktiviteter för allmäntandvård Samordnad rekrytering och säkrad handledning Ytterligare rutiner och åtgärder ska implementeras under 2016 för att kunna säkra bemanningen. Detta ska ske genom ett samordnat stöd och åtgärderna innebär bland annat: att klinikcheferna samverkar och stödjer varandra vid rekrytering, löpande översyn av gällande marknadslöneanpassningar och anställningsvillkor, att säkerställa att samtliga kliniker kan tillgodose behovet av handledning

20 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Uppgiftsväxling och arbetsfördelning efter vårdbehov Folktandvårdens bemanningsmål om lika antal tandhygienister som tandläkare inom allmäntandvård ligger fast. Produktions- och kapacitetsplanering inom allmäntandvården ska stödja nödvändiga förändringsprocesser mot bemanningsmålet. För att ytterligare ge klinikledningarna goda planeringsunderlag införs från 2016 en mer ändamålsenlig uppföljning av andelen undersökningar som genomförs av tandhygienister. Insatser för ökad telefontillgänglighet Samtliga kliniker ska ha god kompetens i telefonisystemet för att fullt ut kunna använda de tjänster som finns. Under 2016 ska utbildning ges så att samtliga kliniker uppfyller målet. Säkerställa organisation och drift för mobila tandvårdskliniker Inför verksamhetsåret 2016 räknar vi med att ha två mobila tandvårdskliniker, varav den ena är i full drift från hösten I första hand kommer verksamheten att stödja barn- och ungdomstandvården, men fortsatt planering sker för att kunna stödja Folktandvårdens verksamhet vid särskilda boenden. Enheterna ska placeras för verksamhet i norra nämnden, nord-östra Göteborg, Hindås och södra nämnden. Beredskap ska finnas för att snabbt kunna omboka enheterna till asylboenden om behov uppstår. 5.3 Mål och aktiviteter för specialisttandvård Ta fram kvalitetsindikatorer för varje specialitet Enligt tandvårdslagen ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För att kunna uppfylla dessa krav fordras dels verktyg för att identifiera betydelsefulla områden, men också ett metodstöd för arbetet med ständiga förbättringar. Dessa ingår i metoden FOKUS som införts inom specialisttandvården under För att kunna beskriva och följa kvalitetsutvecklingen krävs dessutom relevanta mått (kvalitetsindikatorer). Under 2016 kommer samtliga specialiteter att ta fram minst ett angeläget utvecklingsområde och för dessa identifiera adekvata kvalitetsindikatorer. Områdets relevans avseende kvalitet kommer bedömas i förhållande till de sex perspektiven i God vård. Förbereda införande av ny ersättningsmodell för barn- och ungdomstandvård Ett utvecklingsområde inom Utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland har varit att utveckla tydliga, transparanta och konkurrensneutrala ersättningsmodeller för tandvård. I ett av delprojekten har målet varit att ta fram en ersättningsmodell med en ökad andel prestationsbaserad ersättning för delar av specialisttandvården. Detta har resulterat i beslut om ny ersättningsmodell för specialiserad barn- och ungdomstandvård från Ersättningsmodellen, som innebär ersättning utifrån prestation med 40 procents fast och 60 procents rörlig ersättning, takkonstruktion och socioekonomisk justering av nivå på tak, kommer att följas noga via skuggregistrering från Förbereda införande av ny ersättningsmodell för käkkirurgi Inom Utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland finns även uppdrag om att utreda behov av ny ersättningsmodell för de oralkirurgiska åtgärder som omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård (SFS 2011:1183 2). Regelverket

21 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 kring dessa åtgärder är kortfattat och otydligt och medför att åtgärderna inte används eller finansieras på ett likartat och korrekt sätt. I första hand berör detta specialiteterna käkkirurgi, sjukhustandvård/oral medicin, bettfysiologi och odontologisk radiologi. Projektet beräknas pågå under våren 2016 och genomförs av koncernstab hälso- och sjukvård med representanter för Folktandvården. Organisation av specialisttandvården i Göteborgsregionen I ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, näringslivet, Göteborgs stad och Vitartes AB pågår ett life scienceprojekt vid Medicinareberget kallat projekt Per Dubb. Projektet ska skapa ökat värde för patienter och stärka Västra Götalandsregionens attraktions- och innovationskraft. Detta ska ske genom ett aktivt samarbete mellan sjukvård, forskning och näringsliv och bygger på samlokalisering i moderna lokaler. De planerade projekten möjliggör nya samarbeten för verksamheterna på Odontologen, vilket medför att Folktandvården gör en långsiktig analys för sin specialisttandvård i Göteborgsregionen. I uppdraget ingår att ta fram förslag på lämpliga utbudspunkter för specialisttandvården. Arbetet ska vara färdigställt under våren Mål och aktiviteter för forskning och utbildning Ta fram strategi för klinisk grundutbildning Samverkan med Institutionen för odontologi gällande grundutbildning ska bygga på gemensam vision och strategi. De båda organisationerna delar ansvaret för innehåll och genomförande av den kliniska grundutbildningen till tandläkare. Ett måldokument för samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin finns men saknas på nivån Folktandvården/Institutionen för odontologi. Odont-sam har beslutat att ett sådant arbete ska påbörjas i februari Regional samverkan för innovation Västra Götalandsregionen arbetar för att företag, högskolor och universitet ska samarbeta och utbyta kunskap när det gäller forskning och utveckling. Framförallt inom områden som är viktiga för Västra Götalands tillväxt och utveckling. Västra Götalandsregionens roll är att initiera, medverka i samarbeten och medfinansiera insatser inom ett antal områden som till exempel life science. Folktandvården har i detta sammanhang ett uppdrag att bidra. Arbetet med att definiera och utveckla Folktandvårdens roll i Västra Götalandsregionens innovationssystem har påbörjats och kommer att utvecklas vidare under Utveckla nätbaserat lärande Vårt behov att nätbaserat lärande är stort. Det rör sig främst om odontologisk kompetensutveckling men också om en rad andra områden. Folktandvården har inom OKC (odontologiskt kompetenscentrum) pedagogisk kompetens, systemvetenskaplig kompetens och administrativ kompetens vilket möjliggör produktion av kurser med olika former av nätbaserat lärande. Några nätbaserade kurser har redan producerats bland annat i samarbete med Institutionen för odontologi. Under 2016 kommer utvecklingen av nätbaserat lärande att intensifieras

22 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Mätetal, mål och utfall Förklaring till mätetal och mål 1. Målsätts för Folktandvården (FTV) totalt, följs upp i åldersgrupper regionalt och lokalt. 2. Kunder som uppger att de är nöjda med FTV och gärna rekommenderar oss till sina bekanta. 3. Andel kliniker som uppfyller måltalet för väntetid för patienter med prioriterade remisser. 4. Andel kliniker som kan ta emot nya patienter inom 3 månaders. 5. Antal kariesfria tandytor i relation till totala antalet tandytor för 19 åringar. 6. Antal utförda munhälsobedömningar i relation till totalt antal 0-2 åringar. 7. Antal uppsök i relation till antal som tackat ja till munhälsobedömning. 8. Antal tecknade frisktandvårdsavtal, nya avtal och ackumulerat

23 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Fortsättning förklaring till mätetal och mål 9. Andel patientrelaterade konsultationer av målet enligt definition i Lokal plan för kunskapsöverföring mellan STV och ATV. Gäller både Folktandvårdens och privattandvårdens ATV. 10. Andel patientrelaterade konsultationstillfällen av målet enligt definition i "Lokal plan för kunskapsöverföring mellan STV och ATV". Antal konsultationer, exklusive ortodonti. 11. STV: 1. Klinikchef ska ha deltagit aktivt vid minst 4 beslutsmöten för specialiteten, samt varit väl förberedd inför dessa. 2. Klinikchef ska ha deltagit aktivt vid framtagande av mål och plan gällande bemanning för samtliga utbudspunkter i aktuell specialitet, med stöd av PKP. 3. Klinikchefen ska redovisa minst 2 produktionsmål, relaterat till PKP, vilka kliniken gemensamt och kontinuerligt följer. FoUU: PKP ska genomföras på vuxenkliniken, barnkliniken och tandsköterskeutbildningen om resurser kan allokeras. 12. ATV: Utvärdering sker enligt särskild matris. STV: Presentation av minst 15 förbättringsarbeten, genomförda under 2016, enligt FOKUS-modellen eller motsvarande systematisk förbättringsmetodik. FoUU: De fem verksamheterna ska i april och oktober redovisa sitt systematiska förbättringsarbete. 13. Den andel av summan forskningsanslag som FTV medverkar till att generera som avser forskning inom FTV:s forskningsstrategier. 14. Andel studenter som uppger sig vara nöjda med den kliniska delen av undervisningen. 15. Andel tandhygienister per tandläkare inom ATV totalt. 16. Andel medarbetare som svarat att de rekommenderar FTV VG som arbetsgivare. 17. Andel tillsvidareanställda exkl pensionsavgångar som slutat under året i förhållande till totala antalet tillsvidareanställda. 18. Andel sjukfrånvaro av arbetstid. 19. Andel kliniker inom ATV som har ett resultat > Andel kliniker inom STV som har ett resultat > Förvaltningens faktiska resultat efter leverans av koncernbidrag. 22. Bokad patienttid i relation till 40 timx40w= 1600 tim/år. 7. Ekonomi Regionstyrelsen har fattat beslut som styrker att konkurrensmässiga villkor ska gälla för Folktandvården. Detta innebär ökad självständighet och självbestämmande, förenklade processer i vissa frågor men också ett utökat ansvar. Därtill tillkommer att Folktandvården ska lämna ett koncernbidrag, vilket 2016 uppgår till 25 mnkr. Folktandvårdens verksamhet präglas av engagerad personal med hög ekonomisk medvetenhet. De förändringar som nu sker förutsätter ytterligare affärsmässigt tänkande i hela organisationen för att vi även fortsatt ska driva verksamheten med en stabil ekonomi. I denna affärsplan beskrivs bland annat fortsatt arbete med produktions- och kapacitetsplanering och ökat fokus på åtgärder för att minimera antalet instabila kliniker, vilket båda är viktiga aktiviteter för att bibehålla en stark ekonomi. En väl genomtänkt ekonomimodell, inklusive resultatdelning, bidrar till att styra mot positiva resultat i verksamhetens alla delar. Folktandvårdens verksamhet finansieras dels av extern ersättning för utförd vård, främst från patient och Försäkringskassan, dels av ersättning enligt överenskommelser mellan tandvårdsstyrelsen och de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. I nedanstående bild anges finansiering av konkurrensutsatt verksamhet i grönt, konkurrensskyddad verksamhet i blått och det statliga bidraget för den kliniska delen i tandläkarutbildningen i rött

24 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Folktandvårdens finansiering Drygt 80 procent av Folktandvårdens verksamhet bedrivs på en öppen marknad i konkurrens med övriga aktörer på tandvårdsmarknaden. Det gäller den vård som i första hand finansieras av prislistan för tandvård, samt barn- och ungdomstandvård för åldersgruppen 3 24 år. Ersättning för barn- och ungdomstandvård 3 19 år sker enligt överenskommelser som är slutna mellan tandvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Överenskommelser för specialisttandvård och övriga uppdrag är slutna mellan tandvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Därutöver ersätts Folktandvården enligt regionfullmäktiges beslut om kostnadsfri barn- och ungdomstandvård inklusive specialisttandvård för åringar och av hälso- och sjukvårdsstyrelsen för förstärkt barnpeng i vårdtunga områden samt ersättning för tandvård i landsort. Ersättning enligt tandläkarutbildningsavtalet reglerar Folktandvårdens ansvar för den kliniska delen av tandläkarutbildningen vid Göteborgs universitet samt viss forskning

25 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Ekonomiskt resultat Resultatbudget Budget Prognos Budget (mnkr) Såld vård, internt, avtal 855,3 850,0 876,9 Statsbidrag 85,0 85,0 86,0 Tandvårdsintäkter 1 202, , ,5 Övriga intäkter 65,0 65,0 72,2 Verksamhetens intäkter 2 207, , ,6 Personalkostnader , , ,4 Läkemedel -12,2-12,0-11,1 Fastighetskostnader -134,6-134,0-136,0 Övriga kostnader -480,0-488,0-512,4 Avskrivningar -50,0-50,0-48,0 Verksamhetens kostnader , , ,9 Finansiella intäkter och kostnader -23,0-23,0-27,7 Resultat -10,0 5,0-15,0 Såld vård, internt avtal generell uppräkning med 2 procent samt vissa volymförändringar. Ersättning vårdöverenskommelserna 414,5 mnkr. Ersättning för barn och ungdomstandvård 3 19 år maximalt 351,5 mnkr Ersättning förstärkt barnpeng och landsort 15,6 mnkr Ersättning unga vuxna år 87,5 mnkr Ersättning för tolkkostnader 7,8 mnkr. Statsbidrag avser i huvudsak ersättning enligt Tandläkarutbildningsavtalet. Ersättningen innehåller viss kompensation för löne- och prisökningar samt för volymökning av studenter inom tandläkarprogrammet. Tandvårdsintäkter baseras på justering av Folktandvårdens prislista med i genomsnitt 1,93 procent från 15 januari Personalkostnaderna inkluderar en löneöversyn för 2016 motsvarande 3,1 procent samt en viss volymökning delvis beroende på verksamhetsövergång av applikationssupport från VGR- IT. Övriga kostnader beräknas öka delvis beroende på följande: - Viss volymökning av tandvårdsmaterial med hänsyn till produktion - Ordinarie prisutveckling - Kostnader hänförda till utnyttjande av eget kapital Folktandvårdens koncernbidrag, 25 mnkr, till ägaren redovisas som en kostnad i resultaträkningen under finansiella kostnader och intäkter

26 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Budgeterat resultat om -15 mnkr motsvarar tandvårdsstyrelsen beslut om disposition av eget kapital Eget Kapital Regionstyrelsen beslutade i september 2013 (Dnr RS ) om konkurrensmässiga villkor för Folktandvården. Innebörden är bland annat att tandvårdsstyrelsen fattar beslut om disposition av eget kapital och informerar regionstyrelsen. Folktandvårdens ingående egna kapital 2015 uppgick till 102,7 mnkr. Under 2015 har 2,5 mnkr inlevererats enligt regelverket för eget kapital för icke konkurrensutsatt verksamhet. Årsprognos för 2015 visar per september ett resultat om 5 mnkr, vilket gör att beräknat ingående eget kapital 2016 uppgår till 105,2 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2016 inklusive disposition av eget kapital uppgår till -15 mkr, det budgeterade resultatet för 2016 exklusive disposition av eget kapital uppgår till 0. Det budgeterade utgående egna kapitalet 2016 är 90,2 mnkr Beslut inför 2016 Tandvårdsstyrelsen beslutar om disposition av eget kapital 2016 avseende: A) Fortsatt arbete med uppdaterat tandvårdssystem samt utveckling av Folktandvårdsportalen 3mnkr Folktandvården har sedan 2013 långsiktigt arbetat med utveckling av nästa generations tandvårdssystem, ett arbete som ska ligga till grund för ställningstagande till uppdaterat tandvårdssystem med beräknad installation Arbetet sker tillsammans med 13 övriga landsting i Sverige och Folktandvården Västra Götaland har en drivande roll. Utveckling och implementering av Folktandvårdsportalen beräknas uppgå till 1 mnkr. B) Utvecklingskliniken Kvillebäcken 3 mnkr Kliniken har ett utvecklingsuppdrag och ska bedriva utvecklingsarbete tillsammans med olika företag och aktörer inom tandvårds- och hälsoområdet. Planerade områden initierade av Folktandvården är utveckling och utprovning av odontologisk utrustning och instrument, nya arbetsmetoder, ergonomi eller olika former av it-system. Förutom prioriterade områden för Folktandvården handlar utvecklingskliniken om samarbete och Folktandvården är lyhörda för önskemål och behov hos industrin och andra potentiella samarbetspartners. Finansieringen av utvecklingskliniken ska ske genom pågående projekt. Fortsatt behövs dock förvaltningsgemensam finansiering innan verksamheten är i full drift. C) Utveckling av Folktandvårdens verksamheter, fokus på hälsostyrd vård inklusive Universeum 3 mnkr. Förvaltningen ska på uppdrag av tandvårdsstyrelsen bedriva utveckling av verksamheten. Ett tydligt fokus ska finnas på hälsostyd vård. Arbetet är omfattande och långsiktigt och ryms inte i sin helhet inom ordinarie uppdrag och dess finansiering. D) Ökade insatser för medarbetarnas kompetensutveckling samt kompetensförsörjning tandsköterskor 3,3 mnkr

27 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Utöver klinikfinansieringen behövs resurser för riktade insatser för att stimulera strategiska kompetensutvecklingsinsatser. Folktandvården Västra Götaland har för avsikt att med egna resurser genomföra utbildning av tandsköterskor från hösten 2016 som en engångsinsats. E) Investeringar på Odontologen 2 mnkr Tandvårdsstyrelsen beslutade vid sitt möte i september 2014 om att modernisera infrastruktur och gemensamma publika utrymmen i Odontologen. Projektet är kostnadsberäknat till 45 mkr. Av dessa planeras 10 mkr att finansieras via disposition av Eget Kapital med fördelningen: 2015: 1,5 mkr 2016: 2,0 mkr 2017: 6,5 mkr F) Översyn av specialisttandvården i Göteborgsregionen 0,7 mnkr Sammantaget föreslås för 2016 disposition av eget kapital 2016 avseende punkt A F om 15,0 mnkr. 8. Investeringar Kliniker med modern standard är en viktig del av varumärket Folktandvården. Vi har sedan starten 2007 satsat kraftfullt på att utveckla och förnya våra lokaler. Under har 18 kliniker genomgått en omfattande renovering eller nyetablering i nya lokaler och investeringsverksamheten planeras att fortsätta i hög takt under Inför 2016 planeras följande aktiviteter: Folktandvården, Skaraborgs sjukhus och Västfastigheter har tillsammans tagit fram förslag om nytt centrum för specialisttandvård vid Skaraborgs sjukhus. Förslaget innebär att Folktandvårdens specialisttandvård och sjukhusets käkkirurgiska verksamhet samlokaliseras i nybyggd del vid sjukhuset. Det ger utökade möjligheter till samordning och är till nytta för patienten. Ärendet är behandlat och prioriterat i regionstyrelsen 2014, färdig systemhandling har tagits fram av de tre förvaltningarna under 2015 inklusive beslut i respektive styrelse om fortsatt genomförande av projektet. Under förutsättning av genomförandebeslut i regionstyrelsen beräknas start av byggnation av fastigheten under hösten 2016 med färdigställd klinik i mitten av Specialisttandvården i Uddevalla finns i lokaler i nära anslutning till Uddevalla sjukhus. Verksamhetens bedrivs i otillgängliga lokaler i tre våningsplan. Ledningen för Folktandvården och NU-sjukvården har under fört diskussioner om möjligheterna att samla specialisttandvården i gemensamma ytor i sjukhusfastigheten. Folktandvården har för avsikt att tillsammans med NU-sjukvården och Västfastigheter under 2016 nominera ett förslag till regionstyrelsen om en samlad specialisttandvård i nya lokaler inom NU-sjukvårdens område. Odontologen på Medicinareberget i Göteborg. Efter Tandvårdsstyrelsens beslut i juni 2014 har ett omfattande arbete påbörjats under 2015 med säkerhetshöjande åtgärder i form av larm och skalskydd samt upprustning av allmänna, publika ytor. Aktiviteterna beräknas pågå fram till hösten Folktandvården deltar som en aktör i arbetet inom projekt Per Dubb, en större satsning som drivs av extern aktör, Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen där Västfastigheter, Sahlgrenska sjukhuset och Folktandvården är berörda. Projektet avser

28 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 uppförande av gemensamma fastigheter i området Sahlgrenska sjukhuset och Medicinareberget och i anslutning till Odontologen. Folktandvården ska under våren 2016 konkretisera eventuella behov av ytor under Byggstart planeras enligt projektets tidplan under Inom specialisttandvården sker även en ombyggnad av kliniken för bettfysiologi inom Odontologen, Göteborg samt färdigställande av ny klinik för ortodonti i Trollhättan. Bland projekt inom allmäntandvården 2016 slutförs ny lokalisering i Svenljunga och Sannegårdshamnen på Hisingen i Göteborg. Ombyggnad av befintliga kliniker slutförs i Lindome och Strömstad och planeras att slutföras i Hovås och Fristad. I övrigt pågår ytterligare åtta projekt som är beräknade att färdigställas under Folktandvården har sedan 2013 arbetat med mindre renoveringar i publika utrymmen under namnet varumärkeshöjande projekt. Verksamheten har varit framgångsrik och kommer att fortsätta under 2016 vid 5 10 kliniker. Med en hög takt på ny- och ombyggnadsprojekt sker reinvestering av dental utrustning främst i samband med ny- och ombyggnad av lokaler. Under 2016 planeras för en reinvesteringsvolym om 10 mnkr, avsedd för kliniker som inte genomför ombyggnad. Den sammanlagda investeringsvolymen 2016 för nya och sedan tidigare fattade beslut beräknas uppgå till 57,4 mnkr. 9. Regionfullmäktiges mål och fokusområden 9.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Under målperioden kommer Folktandvården att arbeta med prioriterade mål inom områdena kemikalier, lustgas och persontransporter. Kemikalier Västra Götalandsregionens mål för 2016 är att mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter ska minska med 80 procent jämfört med Följande arbete pågår och kommer att fortsätta under målperioden: Arbete för att kunna utföra så många substitutioner som är odontologiskt och tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Folktandvården är delaktig i en regionövergripande projektgrupp Giftfria offentliga rum som leds av miljöavdelningen Fortsatt samarbete med andra landsting inom ramen för nationella substitutionsgruppen, NSG, för fler substitutioner och samarbete med branschen för svensk dentalhandel i kemikaliefrågor. De stora grupperna av miljö- och hälsofarliga kemikalier är utbytta, dock kvarstår fortfarande produkter och ämnen att substituera. Prognosen för 2016 är en minskning på cirka 99 procent jämfört med Arbetet fortgår för att kunna ta bort de resterande kemikalierna från verksamheten. Dessutom kommer ständigt nya kemikalier och produkter och bedömningen är att arbetet med substitutioner kommer att pågå under hela målperioden

29 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Lustgas Västra Götalandsregionens mål för 2016 är att vårdens utsläpp av lustgas ska ha minskat med 50 procent jämfört med Folktandvårdens lustgasutsläpp är svåra att mäta och ger ingen tillfredsställande bild av åtgång eller utsläpp av lustgas. Det krävs fortsatt arbete för att ta ställning till hur arbetet med lustgas ska fortlöpa. En kartläggning av möjligheten att minska utsläppen av lustgas från Folktandvården Västra Götaland har utförts under 2015 och enligt kartläggningens rekommendationer bör följande åtgärder utföras: - användandet av mobil lustgasrening i andra landsting följs upp - åtgång av lustgas mäts på samtliga kliniker, inklusive kliniker lokaliserade till sjukhusen För att ha kontroll över användandet av lustgas förs anteckningar om varje enskild behandling med lustgas. Underhåll och kontroll av utrustning genomförs enligt leverantörernas anvisning, för att förhindra eventuellt läckage. Folktandvårdens prognos för 2016 är ett oförändrat utsläpp av lustgas i förhållande till 2015 års utfall. Ett eventuellt beslut om investering i reningsutrustning kan innebära att upphandling samt inköp av utrustning behöver göras under Arbetet med att sänka lustgasutsläppen beräknas behöva pågå till minst Transporter Västra Götalandsregionens transporter ska vara oberoende av fossil energi till år För att folktandvården ska vara delaktigt i arbetet mot detta mål behövs en kartläggning över de persontransporter som utförs inom Folktandvården och hur man kan arbeta för att dessa ska bli fossilfria. Resultatet av en sådan kartläggning skulle kunna leda till ett ökat behov av leasade bilar. 9.2 Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Folktandvården ska se till att resursanvändningen och omhändertagande av avfall stöder en hållbar utveckling. Detta kan exempelvis innebära att: andelen produkter med förnyelsebar och hållbar råvara ökas livslängden på inredning ökas mängden avfall som skickas till förbränning minskas och att källsorterat avfall håller sådan kvalitet att återvinningsgraden maximeras För att genomföra detta krävs att man ställer krav i inköpsprocessen och följer upp dessa. 9.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Se beskrivning under personcentrerad vård. 9.4 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Folktandvården är med i det nationella kvalitetsregistret SKaPa där vi levererar data direkt från journalen gällande sjukdom, behandling, kostnader och patientens egen upplevelse av sin munhälsa

30 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Från nästa år kommer jämförelser kunna göras för Folktandvårdsorganisationer i hela Sverige och även ett 100 tal kliniker som tillhör Praktikertjänst. Jämförelser kommer att kunna ske på kliniknivå. 9.5 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Vi tydliggör medarbetarnas möjligheter till utveckling och karriär i vår organisation genom tydliga individuella utvecklings- och karriärplaner för alla medarbetare. 9.6 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Vi fortsätter vårt arbete med att främja hälsan på våra arbetsplatser genom att ha fokus på att det bedrivs ett systematiskt förbättringsarbete där medarbetarna är delaktiga, att det avsätts tid för att planera, följa upp och utveckla arbetet i teamet. Vi fortsätter också med hälsosamtal för medarbetare med hög korttidssjukfrånvaro och hälsoprofiler som stärker medvetandet för livsstilsfrågor samt individuell hälsocoachning. 9.7 Satsa på ledarskap Vi fortsätter genomförandet av utvecklingsinsatser som stärker förståelsebaserat ledarskap, kommunikativt ledarskap samt kompetens i hälso- och arbetsmiljöfrågor. 9.8 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Folktandvården har under de senaste åren infört arbetstidsmodellen på allt fler kliniker. För närvarande arbetar omkring 40 kliniker enligt denna modell. Syftet med arbetstidsmodellen är att öka tillgängligheten, effektivisera nyttjandet av lokaler och utrustning samt att skapa tid för utvecklingsarbete, kompetensutveckling och friskvårdsinsatser. En fördjupad uppföljning av modellens påverkan på arbetsmiljön kommer att genomföras under våren

31 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Samråd och förslag till beslut Samverkan om Affärsplan 2016 har skett i Folktandvårdens samverkansgrupp Tandvårdsstyrelsen föreslås besluta: 1. Fastställa Affärsplan för år Disponera eget kapital om 15 mnkr för år 2016 enligt avsnitt a) finansiering av fortsatt projektering kring nästa generations tandvårdssystem samt utveckling av Folktandvårdsportalen till en kostnad 2016 om 3,0 mnkr. b) finansiering av utvecklingskliniken Kvillebäcken till en kostnad 2016 om 2,0 mnkr. c) finansiering av utveckling av verksamheten, med fokus på Hälsostyrd vård till en kostnad 2016 om 3,0 mnkr. d) finansiering av ökade insatser för medarbetarnas kompetensutveckling samt kompetensförsörjning tandsköterskor till en kostnad 2016 om 3,3 mnkr. e) finansiering av investeringar i infrastruktur och gemensamma utrymmen i fastigheten Odontologen till en kostnad 2016 om 2,0 mnkr. f) finansiering av kostnader i samband med översyn av specialisttandvården i göteborgsregionen till en kostnad 2016 om 0,7 mnkr. FOLKTANDVÅRDEN VÄSTRA GÖTALAND Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör Ulrika Söderberg Ekonomichef

32 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan 2016 Bilaga 1 Hälsostyrd vård 1. Gränsöverskridande koncept inom Folkhälsoarbete -Beskriva de folkhälsoinsatser som gynnar munhälsa och allmänhälsa med utgångspunkt i Folktandvårdens befintliga verksamheter och föreslå lämplig utveckling. -Aktivt verka för ökad och mer integrerad samverkan mellan olika hälsoaktörer, aktivt verka för samordning av budskap och möten samt skapa en dialog med aktuella samarbetspartners inom Västra Götalandsregionen(VGR) och med kommunerna. -Utvärdera nuvarande försök med tandhygienist i kommunen och medverkan vid familjecentral och ge förslag till fortsatt inriktning och omfattning. -Beskriva hur ett folkhälsouppdrag med inriktning på tobaksprevention och promotion av goda kostvanor med målgrupp ungdomar och unga vuxna kan genomföras. 2. Helhetslösning om tandvård för äldre -Fortsätta att vidareutveckla vårdorganisation och insatser för förbättrad munhälsa hos äldre på populations -, riskgrupps- och individnivå. -Skapa dialog med ägare och beställare för att utveckla verksamheten, och i större utsträckning betona stödet och vardaglig omvårdnad till brukaren. -Skapa förutsättningar för mobiltandvård för att komplettera munhälsobedömningen med nödvändiga åtgärder i den äldres hemmiljö. -Skapa gränssnittet för vilka åtgärder ska utföras i hemmiljö respektive på klinik samt utveckla och anskaffa de hjälpmedel som behövs. -Skapa en modell för att äldre sköra patienter kan hålla en god kontakt med Folktandvården 3. Frisktandvård/ avtal för äldre - Anpassa Frisktandvårdskonceptet till behov i ett vidare perspektiv och även till olika äldregrupper. - Ta fram och pröva ett Frisktandvårdssavtal /avtal som omfattar enbart tandhygieniståtgärder. -Även hembesök genomförs vid behov/efterfrågan/om så önskas och ingår i Frisktandvårdsavtal. 4. Frisktandvården som generellt koncept -Utveckla Frisktandvården för alla åldersgrupper med olika behov, så att den i högre grad blir hälsofrämjande. I arbetet ska ny kunskap användas, vilken visar att modellens innehåll av ömsesidiga åtaganden mellan patient och vårdgivare är unikt och har stor betydelse för patienten. 5. Tandvårdsrädsla -Utveckla vårdprogram för tandvårdsrädsla och utveckla kunskapsöverföring från specialisttandvård till allmäntandvård för kommande implementering vid samtliga kliniker 6. Roller i samverkan med andra aktörer -Beskriva uppdrag och roller inom FTV för samverkan med andra vårdaktörer

33 Folktandvården Västra Götaland Affärsplan Systematik för Hälsostyrning -Successivt utveckla hälsostyrning i alla delar av kärnverksamheten, såsom utveckling, implementering, analys och uppföljning. 8. Finansiering Beskriva hur olika konkreta förslag kan finansieras a) Inom befintliga uppdrag/uppgifter b) Genom omprioritering av uppdrag/uppgifter Tillkommande ersättning från beställare/ägare

34 Utkast till kortversion av affärsplan 2016 Folktandvården Västra Götaland

35 Vår vision Vår vision tar utgångspunkt i Västra Götalandsregionens vision Det goda livet med särskilt fokus på god hälsa. Folktandvårdens vision: Frisk i munnen hela livet. Vi bidrar till ökad allmänhälsa i Västra Götaland. Vårt uppdrag Vi skapar tandvård av högsta klass genom: att utveckla hälsostyrd och personcentrerad vård, med fokus på hög kvalitet att arbeta förebyggande och hälsoinriktat och motivera till egenvård att ge hög service och erbjuda goda möten i vården effektiva vårdprocesser där den vård man behöver ofta finns nära och den vård man behöver mer sällan kan koncentreras till färre platser att forska, utveckla och ta aktivt del av ny kunskap Våra kärnvärden Vi skapar tandvård av högsta klass genom våra kärnvärden: Hälsa Vi motiverar till egenvård och erbjuder individuellt utformad rehabilitering. Vi ansvarar för hälsofrämjande verksamhet på skolor och bedriver förebyggande arbete för att bidra till bättre folkhälsa Kompetens Genom samarbete och kunskapsöverföring mellan allmän och specialisttandvård och nära samarbete med Göteborgs universitet driver vi utvecklingen framåt. Service Vi lägger stor vikt vid service, bemötande och tillgänglighet. Våra öppettider baseras på kundernas behov. Långsiktiga mål 2021 Att vara den ledande tandvårdsaktören genom att: Vi har friskare patienter och bättre resultat av förebyggande insatser och behandling Vi har rätt kompetens och rätt bemanning Vi ökar vår marknadsandel för att möta behoven Vi har landets ledande universitetstandvård Vi har utvecklingsutrymme Strategier Vi når målen genom: Hälsostyrd och personcentrerad vård Vi arbetar hälsofrämjande i ett sammanhållet vårdsystem där patienten är medaktör. Vi utvecklar arbetssätt, behandlingsmetoder och förebyggande insatser som ger hälsovinster för grupper och individer Vi har fokus på hög tillgänglighet och god service. Vi använder våra resurser gemensamt Med god planering och uppföljning skapar vi ett positivt ekonomiskt resultat Vi säkrar gemensamt bemanningen mellan kliniker och verksamhetsområden Vi samarbetar med andra hälsoaktörer. Ledare som driver utveckling Våra chefer driver utveckling tillsammans med medarbetarna och investerar tid för systematisk verksamhetsutveckling. Vi främjar god hälsa, trivsel och personlig utveckling. Samverkan i en god och kreativ miljö Vi samarbetar med Göteborgs universitet och är öppna och aktiva i samverkan med innovatörer, hälsoaktörer och andra samarbetspartners.

36 Långsiktiga mål Prioriterade mål och uppdrag 2016 Vi har friskare patienter och bättre resultat av förebyggande insatser och behandling. Förvaltningsgemensamma uppdrag Vi har rätt kompetens och rätt bemanning Minimera antalet instabila kliniker Fortsatt genomförande av produktions- och kapacitetsplanering Tidbokning via webben, drift av pilot och plan för införande Barntandvård; regelverk och vårdprogram Åtgärder mot det ökade remissinflödet till STV Säkra tillgänglighet av narkosresurser Korrekt tillämpning av FTV priser Genomföra strategiska kompetensutvecklingsinsatser Anpassning till asyl och flyktingsituationen Fortsatt utveckling av tjänster för ökad hälsa hälsostyrd vård Personcentrerad vård vad innebär det för oss Vi ökar vår marknadsandel för att möta behoven Vi har landets ledande universitetstandvård Vi skapar långsiktigt utvecklingsutrymme Allmäntandvården Samordnad rekrytering Säkra handledning av nyutbildade på alla kliniker Uppgiftsväxling och arbetsfördelning efter vårdbehov Insatser för ökad telefontillgänglighet Säkerställa organisation och drift för mobila tandvårdskliniker Specialisttandvården Ta fram kvalitetsindikatorer för varje specialitet Förbereda införande av ny ersättningsmodell för barn- och ungdomstandvård Förbereda införande av ny ersättningsmodell för Käkkirurgi Organisation av specialisttandvården i Göteborgsregionen FoUU Ta fram strategi för klinisk grundutbildning Regional samverkan för innovation Utveckla nätbaserat lärande

37

38 1(9) Tjänsteutlåtande Folktandvården Datum Handläggare: Ulrika Söderberg Diarienummer FTV Telefon E-post: Till Tandvårdsstyrelsen Resultatdelning 2016 inom Folktandvården Västra Götaland Tandvårdsstyrelsen föreslås besluta 1. Tillämpa resultatdelning enligt förslag i avsnitt 1 inom allmäntandvården Tillämpa resultatdelning enligt förslag inom specialisttandvården Sammanfattning av ärendet Resultatdelning är sedan förvaltningen bildades en del av Folktandvårdens styrmodell. De modeller som finns, för allmäntandvård respektive specialisttandvård, har på Tandvårdsstyrelsens, Revisorskollegiets och förvaltningens initiativ sedan 2007 utvärderats vid sammanlagt fyra tillfällen. Inför varje år prövas modellernas konstruktion och de styrtal som ingår. Syftet med resultatdelning är att bidra till att strategisk inriktning följs och prioriterade mål nås. Resultatdelning ska också bidra till att långsiktigt säkerställa Folktandvårdens ekonomi. Ledord i resultatdelningsmodellerna är: Resultatförbättring Samverkan Förståelse Engagemang

39 2(9) Löpande kommunikation Vid framtagandet av förslag inför 2016 har kontinuerlig dialog skett med ledningsgrupper för allmäntandvård respektive specialisttandvård samt förvaltningens ledningsgrupp. De förändringar som genomförts inom både allmäntandvård och specialisttandvård har genomförts baserat på ovanstående ledord och fallit väl ut, varför huvuddelen av nuvarande modell föreslås gälla även under De förändringar som föreslås inför 2016 sammanfattas i nedanstående punkter: Allmäntandvård: Enskild klinik: Måltalet följsamhet revisionsintervall barn 3 19 år utgår. Måltalet har numer mycket stor måluppfyllelse och verksamheten omhändertagen i den ordinarie verksamheten. Nytt måltal kring genomförande av förbättringsarbete enligt klinikkontrakt och definierad metodik. Förändring av mätning av måltalet arbetsorganisation, där kvoten antalet tandhygienister/tandläkare ersätts med måltal för antal undersökningar genomförda av tandhygienist respektive tandläkare. Inom både allmäntandvård och specialisttandvård är maximalt belopp för heltidsarbetande anställd 17 tkr. Fördelningen inom allmäntandvård var tkr knutet till kliniknivå och 7 tkr knutet till gruppnivå. Inför 2016 föreslås att fördelningen ska vara lika stor mellan klinik- och gruppnivå. Det innebär att maximalt belopp per heltidsarbetande anställd knutet till kliniknivå är 8,5 tkr och likaledes 8,5 tkr på gruppnivå. Specialisttandvård: Inga förändringar föreslås inom specialisttandvård. 2 Folktandvårdens styrmodell och resultatdelning en bakgrund Folktandvården bedriver verksamheten i en miljö med styrning från olika nivåer: Nationell nivå med hälso- och sjukvårdslag, tandvårdslag, riktlinjer och tillsyn från Socialstyrelsen som styrmedel. Regional nivå med regionens vision, uppdrag från regionfullmäktige och beställningar från Hälso- och sjukvårdsnämnderna som styrmedel. Lokal nivå där Tandvårdsstyrelsen hanterar styrmiljön och för sin del årligen fattar beslut om Affärsplan och mål för kommande år.

40 3(9) Tandvårdsstyrelsen fattar dessutom beslut om långsiktig strategisk inriktning. Styrtal och måltal utformas för Folktandvården för att omsätta visionen till konkreta handlingar med riktning mot Frisk i munnen hela livet och ökad hälsa i Västra Götaland. Prioriteringar görs och mål med god styreffekt sätts. I dialog med medarbetare, klinikledningar och tandvårdsstyrelsen pågår kontinuerligt arbete kring strategisk inriktning fram till Befintliga resultatdelningsmodeller ska stödja denna utveckling. Syftet med resultatdelning är att bidra till måluppfyllelse av styrtal med utgångspunkt i prioriterade mål i klinikkontraktet. Resultatdelning skall bidra till att strategisk inriktning följs och prioriterade mål nås. Resultatdelning ska också bidra till att långsiktigt säkerställa Folktandvårdens ekonomi. Resultatdelning omfattar verksamhet organiserad vid allmäntandvårdens och specialisttandvårdens kliniker. Inom specialisttandvården avses de kliniker som har en tillhörighet till en gemensam specialitet. Vid dessa kliniker finns klinikkontrakt med uppföljningsbara och mätbara måltal. Resultatdelningsmodellerna syftar förutom att stödja måluppfyllelse i kontrakt dessutom till ökad samverkan mellan klinikerna, inom respektive mellan allmäntandvård och specialisttandvård. 2.1 Utvärdering och utveckling Under genomfördes två utvärderingar av dåvarande modeller för resultatdelning, på initiativ av Tandvårdsstyrelsen respektive revisionsenheten inom Västra Götaland. Vidare gav Tandvårdsstyrelsen uppdrag till tandvårdsdirektören inför 2013 att utforma ny modell för resultatdelning inom specialisttandvården. Resultatet av utvärderingarna samt egna erfarenheter innebar förändringar av modellernas konstruktion, inom allmäntandvården inför 2012 och inom specialisttandvården inför Inom allmäntandvården genom att: Kontinuerligt anpassa ingående styrtal i resultatdelningsmodellen till aktuella prioriterade mål för allmäntandvården och förvaltningen Stödja samverkan kliniker emellan så att goda exempel sprids i organisationen och att helhetssyn prioriteras Inom specialisttandvården genom att: Hänsyn tas till aktuella prioriterade mål inom specialisttandvården och förvaltningen

41 4(9) Uppföljning ska ske på annan organisatorisk nivå än den samlade specialisttandvården I samband med beslut om resultatdelning inför 2013 initierade Tandvårdsstyrelsen behovet av ny utvärdering av resultatdelningsmodell inom allmäntandvården. En sådan är genomförd och presenterades under hösten Utvärderingen visar bland annat: Modell på kliniknivå inom allmäntandvård är väl inarbetad och accepterad Brist i kommunikation och kunskap kring modellen behöver förbättras avseende gruppnivå inom allmäntandvård Ökad delaktighet vid fastställande av mål på kliniknivå underlättar förståelse och driver motivation Målen i sig är styrinstrument, vilket ställer krav på ledarskap för att nå måluppfyllelse Erfarenheter och utvärderingar påverkade arbetet med resultatdelningsmodell inför Vid framtagandet av förslag inför 2015 genomfördes ytterligare dialog med nätverksgrupper, klinikledningar och ledningsgrupper på olika nivåer i organisationen. En väl förankrad process underlättar förståelse och därmed kommunikation med övriga medarbetare. 2.2 Resultatdelning 2015 allmäntandvård Konstruktion som omfattar styrtal och uppföljning på enskild klinik och på grupp av kliniker. Styrtalen är angivna i respektive kliniks verksamhetskontrakt. Nedan anges ingående styrtal 2016: Styrtal klinik Antal tecknade frisktandvårdsavtal Följsamhet revisionsintervall barn 3 19 år kvot antalet tandhygienister/tandläkare Konsultationer specialisttandvård allmäntandvård, antal genomförda tillfällen Ekonomiperspektiv ekonomiskt resultat om 2,2 % av klinikens omsättning Resultatdelningens storlek klinik

42 5(9) Resurser för resultatdelning reserveras i bokslut 2016 vid uppfyllda måltal enligt ovan. 50 % av klinikens resultat är tillgängligt för resultatdelning och fördelas per anställd inom aktuell klinik. Maximal individuell resultatdelning för enskild klinik är 8,5 tkr bruttolön/anställd. Styrtal grupp av kliniker Antal tecknade frisktandvårdsavtal. Vid uppföljning av styrtalet mäts gruppens samlade antal tecknade frisktandvårdsavtal i relation till samlade antal tecknade frisktandvårdsavtal enligt gruppens samtliga klinikkontrakt Ekonomiperspektiv ett samlat ekonomiskt resultat om 2,2 % av gruppens omsättning Resultatdelningens storlek grupp av kliniker Resurser för resultatdelning reserveras i bokslut 2016 vid uppfyllda mål i gruppen enligt ovan. 50 % av resultatet för klinikerna i grupp är tillgängligt för resultatdelning och fördelas per anställd inom aktuella kliniker. Tillgängligt belopp för resultatdelning för aktuella kliniker skall dels rymma eventuell resultatdelning för enskild klinik, dels resultatdelning för grupp av kliniker. Maximal individuell resultatdelning för grupp av kliniker är 8,5 tkr bruttolön/anställd. Prioritering av tillgängligt resultat enskild klinik och grupp av kliniker I det fall tillgängligt ekonomiskt resultat för enskild klinik och grupp av kliniker inte i sin helhet rymmer maximal resultatdelning för aktuella enskilda kliniker och för kliniker ingående i gruppen, skall resultatdelningen för den enskilda kliniken prioriteras i första hand. Resultatmässiga villkor för den samlade allmäntandvården En förutsättning för att resultatdelning ska vara aktuell enligt ovanstående modeller är att den samlade allmäntandvården redovisar ett positivt resultat, efter det att kostnaden för resultatdelning hänförts till det aktuella verksamhetsåret. I det fall allmäntandvården redovisar ett positivt resultat utan att kostnaden för resultatdelning hänförts till aktuellt verksamhetsår, men ett negativt resultat då kostnaderna för resultatdelning hänförs, ska storleken på resultatdelningen anpassas så att ett positivt resultat för allmäntandvården redovisas. 2.3 Resultatdelning 2015 specialisttandvård

43 6(9) Konstruktion som omfattar styrtal och uppföljning på enskild klinik/enhet och på samlad specialitet. Klinik/enhet benämns nedan klinik och den samlade specialiteten benämns specialitet. Styrtalen är angivna i respektive kliniks verksamhetskontrakt. Från och med 2015 omfattar även resultatdelningsmodell inom specialisttandvård två nivåer, klinik och specialitet. Att även inom specialisttandvården omfatta enskild klinik ska tydliggöra klinikens kontrakt och skapa ytterligare engagemang för måluppfyllelse. Kvar finns även specialiteten som tydliggör vikten av att nå gemensamma mål inom förvaltningen och specialisttandvården samt att stödja samverkan och samarbete inom hela specialiteten inom regionen. Styrtal klinik Maximal kötid enligt kontrakt, prioriteringsgrupp 1. Genomfört förbättringsarbete enligt definierad metodik omfattande: o Frågeställning o Orsaksanalys o Arbetsmetod o Tidplan o Förväntat/uppnått resultat och effekt Styrtalet uppfylls då följande är genomfört: o Förbättringsarbetets metodik utbildning på kliniken o Kontinuerligt förbättringsarbete och genomgång vid minst tio tillfällen på klinik o Presentation av minst tio förbättringsarbeten som initierats och genomförts enligt överenskommen metodik Genomförd produktions- och kapacitetsplanering enligt nedanstående definition omfattande: o Bemanningsbehov utifrån uppdraget avseende specialisttandläkare definierat med stöd av produktions- och kapacitetsplanering o Klinikchef/motsvarande deltagit vid specialitetens beslutmöte vid minst tre tillfällen o Klinikchef/motsvarande fattat och handlagt minst tre beslut enligt genomförda beslutsmöten, som påverkar efterfrågan och kapacitet på egen klinik Antal genomförda timmar konsultationer till allmäntandvård (specialisttandvårdens specialiteter inklusive sjukhustandvård exklusive ortodonti)

44 7(9) Antal påbörjade behandlingsstarter enligt överenskommelse med Hälsooch sjukvårdsnämnderna (Ortodonti) Ekonomiskt resultat om 2,2 % av klinikens omsättning Resurser för resultatdelning reserveras i bokslut 2016 vid uppfyllda måltal enligt ovan. 50 % av klinikens resultat är tillgängligt för resultatdelning och fördelas per anställd inom aktuell klinik. Maximal individuell resultatdelning för enskild klinik är 5 tkr bruttolön/anställd. Styrtal specialitet Ett samlat ekonomiskt resultat om 2,2 % av specialitetens omsättning Var och en av ingående kliniker i den samlade specialiteten ska uppnå måluppfyllelse inom övriga styrtal: o Maximal kötid o Förbättringsarbete o Produktions- och kapacitetsplanering o Konsultationer till allmäntandvård (ej ortodonti) o Antal påbörjade behandlingsstarter (endast ortodonti) Resultatdelningens storlek Resurser för resultatdelning reserveras i bokslut 2016 vid uppfyllda måltal inom specialiteten enligt ovan. 50 % av resultatet för klinikerna inom specialiteten är tillgängligt för resultatdelning och fördelas per anställd inom aktuella kliniker. Tillgängligt belopp för resultatdelning för aktuella kliniker skall dels rymma eventuell resultatdelning för enskild klinik, dels resultatdelning för specialiteten. Maximal individuell resultatdelning för grupp av kliniker är 12 tkr bruttolön/anställd. Tillämpning av resultatdelning där flera specialiteter organisatoriskt tillhör samma klinik Vid ovanstående kliniker fördelas tillgängligt belopp som genereras för den samlade specialiteten lika bland all övrig personal, exklusive tandhygienister och tandläkare. Detta innebär vid dessa kliniker, att all övrig personal exklusive tandhygienister och tandläkare erhåller samma nivå på resultatdelningen. Tandhygienister och Tandläkare följer resultatdelningen inom specialiteten. Prioritering av tillgängligt resultat enskild klinik och specialitet I det fall tillgängligt ekonomiskt resultat för enskild klinik och specialitet inte i sin helhet rymmer maximal resultatdelning för aktuella enskilda kliniker och för

45 8(9) specialiteten, skall resultatdelningen för den enskilda kliniken prioriteras i första hand. Resultatmässiga villkor för den samlade specialisttandvården En förutsättning för att resultatdelning ska vara aktuell enligt ovanstående modell är att den samlade specialisttandvården redovisar ett positivt resultat, efter det att kostnaden för resultatdelning hänförts till det aktuella verksamhetsåret. I det fall specialisttandvården redovisar ett positivt resultat utan att kostnaden för resultatdelning hänförts till aktuellt verksamhetsår, men ett negativt resultat då kostnaderna för resultatdelning hänförs, ska storleken på resultatdelningen anpassas så att ett positivt resultat för specialisttandvården redovisas. 2.4 Gemensamma villkor för allmäntandvård och specialisttandvård Enskild anställd kan som alternativ avstå resultatdelning som bruttolön och istället löneväxla ersättningen till tjänstepension i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer för löneväxling. Resultatdelning omfattar månadsanställda, finansierade av aktuell klinik, inom allmäntandvården och inom specialisttandvården med en sammanhängande anställningstid om minst en månad. Resultatlön utgår till enskild arbetstagare i förhållande till sysselsättningsgrad och närvarotid. Som närvarotid räknas även tid som åtgår för skyddsombud enligt arbetsmiljölagen och tid som facklig företrädare för fackligt arbete inom Västra Götalandsregionen. Frånvaro upp till 30 kalenderdagar under året påverkar inte resultatdelningen. För medarbetare som under 2016 byter klinik/specialitet, beräknas resultatdelning för den del av året medarbetaren arbetat på berörda kliniker/specialiteter. Medarbetare som under 2016 avslutar sin anställning genom pensionering erhåller resultatdelning för den del av året medarbetaren tjänstgör på berörd klinik/specialitet. Medarbetare som avslutar sin anställning inom Västra Götalandsregionen av annan orsak än pension före den 31 december 2016 erhåller ingen resultatdelning. En förutsättning för att resultatdelning ska vara aktuell enligt ovanstående modeller är att den samlade Folktandvården redovisar ett positivt resultat, efter det att kostnaden för resultatdelning hänförts till det aktuella verksamhetsåret. I det fall Folktandvården redovisar ett positivt resultat utan att kostnaden för resultatdelning hänförts till aktuellt verksamhetsår, men ett negativt resultat då kostnaderna enligt ovan hänförs, ska storleken på resultatdelningen anpassas så att ett positivt resultat för Folktandvården redovisas. I en sådan situation ska lika stor procentuell reduktion ske av tillgänglig resultatdelning inom både allmäntandvård och specialisttandvård, så att Folktandvården i sin helhet redovisar ett positivt resultat. Vid beräkning av Folktandvårdens samlade resultat ska hänsyn tas till faktiska kostnader inom de områden som omfattas av Tandvårdsstyrelsens beslut om godkännande av disposition av eget kapital för aktuellt verksamhetsår.

46 9(9) 2.5 Hantering i bokslut 2016 Reservation av resultatdelning kommer att ske i bokslut för 2016, detta innebär att Folktandvårdens resultat 2017 inte påverkas även om utbetalning sker Samråd Information om föreslagen modell för resultatdelning 2016 har skett i Folktandvårdens samverkansgrupp Samverkan i Folktandvårdens samverkansgrupp har skett FOLKTANDVÅRDEN VÄSTRA GÖTALAND Gunnar Eriksson tandvårdsdirektör

47 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FTV Folktandvården Handläggare: Ulrika Söderberg Telefon: E-post: Till tandvårdsstyrelsen Förslag på tandvårdsstyrelsens prioriterade uppföljning/kontroll 2016 Förslag till beslut Tandvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Godkänna föreliggande förslag till tandvårdsstyrelsen prioriterade uppföljning/kontroll Sammanfattning av ärendet Tandvårdsstyrelsen har hand om den av Västra Götalandsregionen bedrivna tandvården (Folktandvården) enligt reglementet ska tandvårdstyrelsen kortfattat: bedriva verksamheten effektivt och ändamålsenligt samt utveckla och följa upp verksamheten i enlighet med regionfullmäktiges beslut följa direktiv som regionstyrelsen lämnar i sin roll att samordna och ha uppsikt över regionens verksamheter uppmärksamt följa utvecklingen inom sitt område Tandvårdsstyrelsen arbetar i aktivt samverkan med förvaltningen i framtagande av strategier och genomförande av dessa. Styrelsen har också en arbetsfördelning inom sig i form av ett kontaktpersoner för olika verksamhetsområden och regiondelar vilket stärker styrelsens insyn i verksamheten. Tandvårdsstyrelsen har diskuterat sin prioriterade uppföljning och kontroll för verksamhetsåret 2016 vid sammanträdet den 28 oktober och en plan för denna har upprättats enligt rutin för arbetet med intern kontroll i Västra Götalandsregionen, RS Planen omfattar följande områden: POSTADRESS: Folktandvården Ledningskontor Göteborg BESÖKSADRESS: Kämpegatan 3 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: folktandvarden.se/vgregion E-POST: folktandvarden@vgregion.se

48 Datum Diarienummer FTV (4) Bemanning - brist Rätt bemanning - rätt kompetens Hög personalomsättning Tillgänglighet bibehålls/förbättras Ojämn och minskad tillgänglighet till narkos Äldretandvård, uppsökande verksamhet - täckningsgrad Ökad sjukfrånvaro Ökat asylmottagande-omhändertagande Genomförande av styrelseuppdraget - Hälsostyrd vård Positivt ekonomiskt resultat i verksamhetens alla delar Planen kan komma att revideras med hänsyn till utvecklingen av verksamheten. Plan och ärendebeskrivning Avrapportering sker i tandvårdsstyrelsen vad gäller regionfullmäktiges mål och uppdrag i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Med samma periodicitet avrapporteras även prioriterade mål och aktiviteter i affärsplanen. Avrapportering av förvaltningens ekonomi sker vid samtliga styrelsemöten. Nedan redovisas styrelsens prioriterade områden för 2016 i enlighet med regionens riktlinjer för Rutin för arbetet med intern kontroll i Västra Götalandsregionen, RS Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Redovisas till styrelsen Åtgärder Ansvarig Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Redovisas till styrelsen Åtgärder Ansvarig Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Bemanning - brist Sannolik (landsort, vissa specialiteter) och allvarlig Löpande Mätning av vakanser Delårsrapport mars, augusti och årsredovisning 2016 Samarbete mellan kliniker, samordnad rekrytering, översyn av marknadslöner, säkerställande av handledarresurser Tandvårdschefer Rätt bemanning rätt kompetens Sannolik och allvarlig Månadsvis Mätning mot bemanningsmål Delårsrapport mars, augusti och årsredovisning 2016 Produktions- och kapacitetsplanering, uppvaktning av utbildningsansvariga på olika nivåer för att nå rätt utbildningskapacitet, Tandvårdschefer och HR-chef Hög personalomsättning Sannolik och allvarlig (vissa kliniker) Månadsvis Antal tillsvidareanställda som slutat i förhållande till totalt antal tillsvidareanställda

49 Datum Diarienummer FTV (4) Redovisas till styrelsen Åtgärder Ansvarig Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Redovisas till styrelsen Åtgärder Ansvarig Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Redovisas till styrelsen Åtgärder Ansvarig Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Redovisas till styrelsen Åtgärder Ansvarig Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Redovisas till styrelsen Åtgärder Ansvarig Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Redovisas till styrelsen Årsredovisning 2016 Attraktiv arbetsgivare Tandvårdschefer och HR-chef Tillgänglighet bibehållas/förbättras? Möjlig och allvarlig Varje månad Uppföljning av antal väntande patienter och kölängd Delårsrapport mars, augusti och årsredovisning 2016 Samarbete mellan kliniker Tandvårdschefer Ojämn och minskad tillgänglighet till narkos Möjlig och allvarlig Varje månad Väntetid per specialitet och utbudspunkt Delårsrapport mars, augusti och årsredovisning 2016 Löpande dialog med HSN, Jonnagrupp, koncernledning Tandvårdschef specialisttandvård Äldretandvård, uppsökande verksamhet täckningsgrad Möjlig och kännbar Månadsvis Täckningsgrad antal uppsök/antal berörda Delårsrapport mars, augusti och årsredovisning 2016 Tryggad finansiering och förenklat regelverk Tandvårdschef allmäntandvården Ökad sjukfrånvaro Sannolik och allvarlig Månadsvis Antal kort- och långtidssjukskrivningar Delårsrapport mars, augusti och årsredovisning 2016 Främjande och habiliterande insatser: hälsoprofiler och hälsosamtal Närmaste chef Ökat asylmottagande-omhändertagande Sannolik och allvarlig Löpande Antal asylsökande barn respektive vuxna Delårsrapport mars, augusti och årsredovisning 2016

50 Datum Diarienummer FTV (4) Åtgärder Ansvarig Gemensam bokning och help-desk, samverkan mellan kliniker Tandvårdschefer Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Redovisas till styrelsen Åtgärder Ansvarig Genomförande av styrelseuppdrag- Hälsostyrd vård Möjlig och kännbar (vissa delar) Månadsvis Andel ej påbörjade, pågående och slutförda uppdrag Delårsrapport mars, augusti och årsredovisning 2016 Löpande handlingsplaner Tandvårdschefer och utvecklingschef Risk Riskbedömning Mätning när Mätning hur Redovisas till styrelsen Åtgärder Ansvarig Positivt ekonomiskt resultat i verksamhetens alla delar Möjlig och kännbar (vissa delar) Månadsvis Andel klinker med positivt resultat Varje styrelsemöte Handlingsplaner och genomförande Tandvårdschefer och ekonomichef Samråd Samverkan i ärendet har genomförts med de fackliga organisationerna den 16 november FOLKTANDVÅRDEN Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör

51 Diarienummer FTV Anmälningsärenden TVS FTV Krishanteringsplan samt protokollsutdrag RS FTV Val av indikatorer uppföljning regionfullmäktiges mål RS FTV Bilaga 1 Förslag till bruttolista: indikatorer uppföljning RF mål RS FTV TU Val av indikatorer uppföljning RF mål RS FTV HSNÖ FTV HSNÖ protokollsutdrag FTV Västra Götalands regionala kulturplan FTV Prokollsutdrag Regional kulturplan RS FTV HSNS FTV HSNG FTV HSNV FTV HSNN Postadress: Folktandvården Göteborg Besöksadress: Kämpegatgan 3 Göteborg Telefon: Webbplats: folktandvarden.se/vgregion E-post: folktandvarden@vgregion.se

52 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige beslut Dnr RS

53 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 2 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation. Verksamheter inom Västra Götalandsregionen har därför i uppdrag att, inom ramen för den regionala krishanteringsplanen, upprätta en krishanteringsorganisation. Syftet med denna plan är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en händelse som påverkar Västra Götalandsregionens nämnder/styrelser/bolag/privata vårdgivare anslutna till VGPV i Västra Götaland. Denna plan bygger bland annat på enligt lagen (2006:544) om extraordinär händelse. Planen fastställdes av regionfullmäktige den 20 oktober 2015 att gälla under innevarande mandatperiod. Till planen biläggs en kriskommunikationsplan. Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen är övergripande och ersätter tidigare krishanteringsplan Dnr Ann Sofi Lodin Regiondirektör Valter Lindström Koncernsäkerhetschef

54 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Västra Götalandsregionen... 4 Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen... 5 Sveriges krishanteringssystem... 5 Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem:... 5 Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet... 5 Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar... 6 Planering för höjd beredskap (civilt försvar)... 6 Krishantering i Västra Götalandsregionen... 6 Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen... 7 Samhällsviktig verksamhet... 7 Definitioner... 8 Generella förberedelser... 8 Systematiska säkerhetsarbete... 8 Uppföljning... 8 Ansvar för avtal med extern part... 8 Utbildning och övning... 9 Kriskommunikation... 9 Ansvar förebygga och förbereda inför en kris... 9 Krishanteringsprocessen... 9 Regionfullmäktige Regionstyrelsen Nämnder Regiondirektören Koncernsäkerhetschef Beredskapschef Smittskyddsläkare Kommunikationsdirektör Förvaltningschef eller motsvarande Privata vårdgivare anslutna till VGPV Regionservice VGR IT Västfastigheter Västtrafik Krisledningsorganisation Aktiviteter vid en kris Särskild fördelning av aktiviteter samt aktivering av krishantering Regiondirektörens krisledningsstöd Regional krisledningsstab Smittskydd Västra Götaland Samhällsviktiga verksamheter Övriga förvaltningars/ funktioners krisorganisation Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Lokal krishanteringsplan Bilaga 3 Västra Götalandsregionen krisledningsorganisation Bilaga 4 Västra Götalandsregionen beredskapsorganisation... 22

55 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 4 Inledning Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionens övergripande uppdrag är att bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden: hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. I Västra Götalandsregionen uppdrag ingår även att planera för en god krisberedskap, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser enligt lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat 27 potentiella risker som kan drabba Sverige, dessa är: brand i särskilda objekt dammbrott epizooti fartygskollision förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering) förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp) isstorm kemikaliespridning via bomb kärnkraftsolycka pandemi pågående dödligt våld i skolmiljö ras och skred rymdskrot social oro med våldsinslag solstorm storm stöd av/oriktig information störningar i drivmedelsförsörjning störning i elektronisk kommunikation störningar i elförsörjning störningar i livsmedelsförsörjning störningar i transport svaveldimma terrorhandling väpnat angrepp värmebölja översvämning av vattendrag Ovannämnda händelser kan direkt eller indirekt drabba Västra Götalandsregionen och dess innevånare. För att regionen ska kunna hantera oönskade händelser har Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen utarbetats. Den klargör roller, ansvar och uppgifter inför, under och efter en extraordinär händelse, samhällsstörning eller kris.

56 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 5 Skyddsvärt i Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har utifrån grundläggande värden tagit fram vad som är skyddsvärt för verksamheterna. Sveriges krishanteringssystem Alla myndigheter och organisationer har ansvar för sitt eget verksamhetsområde, ett så kallat sektorsansvar. Det ansvaret gäller alltid och i alla situationer. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement, vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. En sammanhållande aktör pekas ut för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Det innebär inte att den som har det geografiska områdesansvaret tar över ansvaret från någon annan. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället: lokalt (kommunerna) regionalt (länsstyrelserna) nationellt (regeringen) Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem: Ansvarsprincipen: Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris och krig. Närhetsprincipen: Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen: Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara den samma under normala förhållanden som under en kris. Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har skrivit en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), att följande nationella målbild ska vara styrande för landstingens/regionernas arbete med risk och sårbarhetsarbete.

57 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 6 Landstinget har god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka landstingets verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Landstinget har en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas. Landstinget har också en planering för hur de ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Landstinget har en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas samt att ge invånarna och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar Utifrån nationella direktiv ska aktörerna inom svenska krishanteringssystemet ha förmåga att begränsa konsekvenser av olyckor och kriser när det inträffar, kunna leda och fatta beslut inom ansvars- och verksamhetsområdet och kunna samverka med andra. Västra Götalandsregionen är en del av det svenska krishanteringssystemet och ska ha en bra förmåga att, utifrån det skyddsvärda, hantera samhällsstörningar. Genom att arbeta i enlighet med av MSB framtagna gemensamma grunder för samverkan och ledning (SOL), läggs grunden för en helhetssyn på hur krisen ska hanteras och ges förutsättningar för en effektiv hantering av händelser som kan påverka samhället negativt. 1 Planering för höjd beredskap (civilt försvar) Varje förvaltning/bolag och privat vårdgivare ansluten till VGPV ska delta i arbete med planering av den verksamhet inom civila försvaret, som regionen ska bedriva under höjd beredskap. Bland annat i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och i förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap beskrivs, vilka förberedelser regionen behöver vidta, för att verksamheterna ska fungera under höjd beredskap. Under höjd beredskap ansvarar regionstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt övrig verksamhet för det civila försvaret som regionen ska bedriva. Krishantering i Västra Götalandsregionen Krishantering är en del av det samlade systematiska säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen och styrs genom säkerhetspolicy och riktlinjer. Arbetet omfattar riskhantering, kontinuitetshantering, hantering av händelse och erfarenhetsåterföring, Västra Götalandsregionen har en skyldighet att förbereda och planera för en god krishantering, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser. Detta ansvar regleras av lagen 1 Utifrån MSB:s dokument Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar.

58 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 7 (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det finns även andra lagar som reglerar landstingets ansvar för arbetet med säkerhet, risk- och krishantering. 2 Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen Syftet med krishanteringen är att trygga människors liv och hälsa, förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö samt att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. I förlängningen innebär detta även ett skydd av grundläggande värden som demokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende. Syftet är även att ha en förmåga att sprida tillräcklig och korrekt information om händelsen. En kris har flera dimensioner. Den första är att hantera själva krisen med dess konsekvenser. Den andra är att kunna hantera bilden av krisen. Västra Götalandsregionen ska kunna ge korrekt information till invånare och anställda. Samhällsviktig verksamhet En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av, eller svår störning i, verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Västra Götalandsregionen har utpekat ett antal verksamheter som samhällsviktiga 3. Dessa är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 2 Några exempel är kommunallagen (1991:900), Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), Smittskyddslagen (2004:168), Lag om skydd mot olyckor (2001:778), Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 3 Alingsås lasarett, Koncernstab kommunikation och externa relationer, Kungälvs Sjukhus, NU-sjukvården, Närhälsan, Privata vårdgivare anslutna till VGPV, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, Regionledning, Regionservice, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Smittskyddsenheten, Skaraborgs Sjukhus, Södra Älvsborgs Sjukhus, VGR IT, Västfastigheter och Västtrafik

59 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 8 Definitioner För att tydliggöra texten används följande definitioner i planen, övriga definitioner finns samlade i bilaga 1. Kris En händelse som drabbar människor och samhälle och/eller hotar Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner. Krishantering Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krislednings- och operativ förmåga. Krisledningsförmåga Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten. Att fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Operativ förmåga Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet, snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser. Genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Generella förberedelser Systematiska säkerhetsarbetet Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag under första året i mandatperioden genomföra en risk- och sårbarhetsanalys, som grund för genomförande av förebyggande åtgärder samt utformning av lokal krishanteringsplan och lokal krisorganisation, se beslut i Regionfullmäktige , 62. Vid utformningen av den lokala krishanteringsplanen ska kraven enligt bilaga 2 beaktas. Uppföljning Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag årligen följa upp och till Koncernkontoret, enhet säkerhet, redovisa en sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser, ändrade förutsättningar, genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden samt risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser (MSBFS 2015:4). Ansvar för avtal med extern part Den som ingår avtal med extern part ansvarar för att risker relaterade till uppdraget analyseras, att kraven på risk- och krishantering samt säkerhet specificeras i avtalet och att uppföljning av avtalade skyddsåtgärder sker. Sekretessavtal ska tecknas med alla ingående parter. I tillämpliga fall ska även säkerhetsskyddslagen tillämpas.

60 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 9 Utbildning och övning Enligt lagstiftningen ansvarar regionen för att förtroendevalda och personal får den utbildning som krävs, för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid kris och extraordinära händelser. Kriskommunikation Den regionala kriskommunikationsplanen, som biläggs Krishanteringsplanen, ska ligga till grund för regional och lokal kriskommunikation. Grundprincipen är, att om flera verksamheter berörs samordnar regiondirektörens krisledningsstöd (pressjouren) informationen. Men berörda förvaltningar äger fortfarande händelsen/informationen. Undantaget är om bedömning görs, att händelsen starkt kan påverka Västra Götalandsregionens varumärke/anseende. Då övertar regiondirektören/pressjouren ägandet av informationen. Se Regional Kriskommunikationsplan. Ansvar förebygga och förbereda inför en kris Regionstyrelsen ansvarar för att en god krisberedskap upprätthålls i regionen. Nämnder, styrelser och bolag har ett ansvar att förbereda och anpassa sin krishantering efter Västra Götalandsregions krishanteringsprocess. Krishanteringsprocessen Krishanteringsprocessen omfattar aktiviteter och åtgärder före, under och efter en kris. Före Utifrån det systematiska säkerhetsarbetet genomföra förebyggande åtgärder Genomföra kontinuerlig omvärldsbevaknings inom sitt ansvarsområde Upprätta organisation för krishantering. Förbereda, utbilda och öva krishanteringsorganisationen. Funktionen Tjänsteman i beredskap ska finnas för samhällsviktig verksamhet (se sid 7). I de samhällsviktiga verksamheter där TiB saknas kan efter överenskommelse en annans förvaltnings TiB eller RTiB företräda förvaltningen. TiB: se definitioner bilaga 1 samt beredskapsorganisation bilaga 4. Övrig verksamhet ska ha en utpekad kontaktfunktion in i förvaltningen/bolaget. Upprätta samverkan och utbyte av kontaktinformation med kommuner, myndigheter, samverkansparter och andra som kan bli berörda vid en kris. Under Aktivera organisation för krishantering. Aktivera kriskommunikationsplan. Informera RTiB och Koncernkontorets pressjour. Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer. Säkerställa att en mål- och lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen. Se kriskommunikationsplan. Dokumentera krisarbetet.

61 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 10 Efter Omhändertagande av personal Återuppbyggnad av drabbade verksamheter. Utvärdering och återrapportering av krisarbetet till regiondirektören. Återkoppling och lärande inför framtiden. Utöver dessa krav finns ett specifikt ansvar fördelat enligt nedan. Regionfullmäktige Regionfullmäktige fastställer en krishanteringsplan inför varje ny mandatperiod. Regionfullmäktige utser en särskild krisledningsnämnd, som ska vara utbildad och övad. Nämnden ska träda i funktion vid en extraordinär händelse, efter beslut av ordförande eller vice ordförande. Beslut som krisledningsnämnden tar under en extraordinär händelse ska anmälas till följande fullmäktigemöte. Regionstyrelsen Regionstyrelsen har ansvar för att årligen göra en samlad bedömning av Västra Götalandsregionen krishanteringsförmåga och rapportera till den myndighet som regeringen utser. Nämnder Varje nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ansvarar för det systematiska säkerhetsarbetet, vilket även inkluderar krishantering, inom sitt verksamhetsområde. Utifrån genomförd risk- och sårbarhetsanalys beslutas om egna lokala planer inom ramen för Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ska årligen följa upp och till Koncernkontoret, enhet säkerhet, redovisa: sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser ändrade förutsättningar genomförda åtgärder som påverkar riskbilden planerade åtgärder som påverkar riskbilden risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser Regiondirektören Regiondirektören ansvarar för krishanteringen i Västra Götalandsregionen. Detta innebär bland annat att: Säkerställa att krisledningsorganisationen skapas, utbildas och övas. Se bilaga 2. Informera chefer och medarbetare i Västra Götalandsregionen samt andra myndigheter och aktörer i samhället, om planens innehåll. Koncernsäkerhetschef Har det övergripande ansvaret för det systematiska säkerhetsarbetet i VGR anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris.

62 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 11 Detta innebär även att: Ansvara för krishanteringsprocessen Utformning av den regionala krishanteringsplanen utifrån lag 2006:544 Bevaka och analysera hot eller risker som påverkar eller kan påverka Västra Götalandsregionen. Samordna analys av och utvärdera Västra Götalandsregionens samlade arbete före, under och efter en kris. Utifrån regionens analys av det systematiska säkerhetsarbetet före, under och efter en kris, ge strategiska inriktningsmål för övningar samt göra utvärdering. Ansvara för årlig rapportering till regionstyrelsen och andra myndigheter gällande Västra Götalandsregionens krishanteringsförmåga. Se MSB:s föreskrifter MSBFS 2015:4. Beredskapschef Har det övergripande ansvaret för katastrofmedicinsk beredskap i Västra Götalandsregionen, anpassad för skyddsvärda intressen där människors liv och hälsa tillvaratas samt anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: I samverkan med regional katastrofmedicinsk kommitté (RKMK) bereda regional katastrofmedicinsk beredskapsplan för beslut i regionstyrelsen. Ansvara för katastrofmedicinsk planering, utbildning och övning. Utforma ett förslag och rekommendationer för en stabsarbetsplan, som utgångspunkt för stabsarbete hos regionens utpekade samhällsviktiga verksamheter. Erbjuda stöd till förvaltningar/bolag avseende utveckling/utbildning och kvalitetssäkring av stabsarbetet. Upprätthålla funktionerna regional tjänsteman i beredskap (RTiB) och regional beredskapsläkare (RBL) samt att RTiB kan bedöma, aktivera och stödja drabbad förvaltning/bolag samt regionledning. Vid händelse samordna och stödja berörda verksamheter genom regional krisledningsstab på PKMC alternativt som Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) för hälso-och sjukvården. Ansvara för säkerhetsskydd och signalskydd inom Västra Götalandsregionen. Smittskyddsläkare Har det övergripande ansvaret för upprättandet av krishantering inom sitt verksamhetsområde, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Vid en smittskyddshändelse samordna, stödja/leda berörda verksamheter. Upprätta regional epidemiberedskapsplan med separat pandemiplan, vilka fastställs av regionstyrelsen. Regional epidemiberedskapsplan med separat pandemiplan föreläggs regional katastrofmedicinsk kommitté (RKMK).

63 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 12 Kommunikationsdirektör Har det övergripande ansvaret för strukturen och uppbyggnaden av en fungerande kriskommunikation, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Upprätthålla funktionen TiB/pressjour. Vid en kris eller hot om kris upprätta funktion för regional samordning av krisinformation och i vissa fall ledning och styrning av krisinformation. Upprätta kriskommunikationsplan. Förvaltningschef eller motsvarande Förvaltningschef/motsvarande ansvarar för verksamhetens systematiska säkerhetsarbete. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Privata vårdgivare anslutna till VGPV Västra Götalandsregionen har utpekat privata vårdgivare anslutna till VGPV som samhällsviktig verksamhet, vilket innebär att bortfall av eller svår störning i verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Verksamheterna är nödvändiga eller mycket väsentliga, för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Den samhällsviktiga verksamheten ska ha en Tjänsteman i Beredskap (TiB), nåbar via telefon eller sökare dygnet runt under alla dagar. Privata vårdgivaren som är anslutna till VGPV ska följa Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen Vårdenheten ansvarar för att följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22). Beredskapen ska baseras på planering tillsammans med andra leverantörer och sjukhus. Regionservice Regionservice är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan leverantör av tjänster och varor till Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben.

64 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 13 VGR IT VGR IT är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan leverantör av tjänster och varor till Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att teknisk infrastruktur som kommunikationsnät, datahallar och IS/IT tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser genomförda i samverkan med förvaltningar och bolag. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben. Västfastigheter Västfastigheter är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde (vatten, el, gaser osv.), anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan medialeverantör (vatten, el, gaser osv.) och Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben. Västtrafik Västtrafik är ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde och dess underleverantörer, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Planera och förbereda för att vid behov kunna genomföra evakuering av människor samt transport av varor och produkter. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Ingå som expert/samverkansperson i berörda verksamheters krisorganisation alternativt i den regionala krisledningsstaben.

65 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 14 Krisledningsorganisation Varje förvaltning/bolag och samhällsviktiga verksamhet har ett ansvar att hantera en kris och dess konsekvenser, men också ansvar för sin del i krishanteringssystemet i Västra Götalandsregionen. Aktiviteter vid en kris Följande aktiviteter är styrande för respektive förvaltning/bolag, inklusive samhällsviktig verksamhet, vid en kris: Aktivera krisledningsorganisationen. Aktivera kriskommunikationsorganisationen. Informera och samverka med RTiB. Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer. Säkerställa att lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen. Se kriskommunikationsplan. Dokumentera krisarbetet. Efter krisen utvärdera och återrapportera krisarbetet till regiondirektören. Särskild fördelning av aktiviteter samt aktivering av krishantering Krisledningsnämnd Aktivering Regiondirektören informerar ordförande i krisledningsnämnden vid hot om eller inträffad kris. Krisledningsnämndens ordförande, alternativt vice ordförande, fattar beslut i varje enskilt fall om händelsen är av sådan art (extraordinär händelse) att krisledningsnämnden ska aktiveras. Uppgifter vid extraordinära händelser Vid extraordinära händelser får krisledningsnämnden enligt lag fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutsrätten från annan nämnd i Västra Götalandsregionen, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Beslut som krisledningsnämnden tar under en extraordinär händelse ska anmälas till följande fullmäktigemöte. Regiondirektören Aktivering Regiondirektören aktiveras av ansvarig förvaltnings-/funktionschef/motsvarande eller av regional tjänsteman i beredskap (RTiB), när en kris inträffar eller förväntas inträffa och kan allvarligt påverka Västra Götalandsregionen verksamhet. Uppgifter vid hot om eller inträffad kris Regiondirektören leder den strategiska krissamordningen. Den strategiska samordningen innebär bland annat att: initiera och informera krisledningsnämnden vid behov utse ansvarig funktion för operativ ledning/samordning av krisen vid behov upprätta en stab för strategisk samordning vars uppgift är att

66 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 15 o följa krishanteringsarbetet o fastställa målbild för hanteringen av krisen o samordna krisinformationen och utforma en regional lägesbild o strategisk samverkan med övriga berörda samhällsfunktioner o staben bemannas inledningsvis av regiondirektörens krisledningsstöd. Till regiondirektörens förfogande finns den samlade krisledningsorganisationen. Se bilaga 3. Regiondirektörens krisledningsstöd Aktivering Krisledningsstödet aktiveras om grundläggande värden och skyddsvärda objekt är hotade eller påverkade av en kris. Krisledningsstödet kan se olika ut, beroende på krisens art. Kommunikations- och säkerhetsstrategisk kompetens ska dock alltid vara en del i stödet. Samverkan ska alltid ske med RTiB. Uppgifter vid hot om kris eller kris Regiondirektörens krisledningsstöds uppgifter är att Följa att krishanteringsarbetet fungerar och att nödvändig samordning upprättas. Analysera och bearbeta uppgifter om händelsen och ta fram långsiktiga konsekvensanalyser. Samla in uppgifter om händelsen och ge förslag till regionledningen på inriktning av strategiska insatser. Efter beslut av regiondirektören ta ansvar för och leda kriskommunikationen i Västra Götalandsregionen, se kriskommunikationsplan. Kan ingå i regional krisledningsstab alternativt i RKML Regional krisledningsstab 4 Aktivering Regional krisledningsstab aktiveras på initiativ av RTiB vid hot om eller inträffad allvarlig händelse eller extraordinär händelse. Uppgifter: Vid hot om eller kris som berör förvaltningar/bolag i regionen, upprätta en regional krisledningsstab som samordnar och stödjer berörda verksamheter. Upprätta en regional lägesbild, i samverkan med koncernstab kommunikation och externa relation, se kriskommunikationsplan. Vid en extraordinär händelse tar krisledningsnämnden över ledningsansvaret och regionala krisledningsstaben har en stödjande funktion gentemot krisledningsnämnden. 4 Regional krisledningsstab benämns vid en katastrofmedicinsk händelse Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML), se Regionala Katastrofmedicinska beredskapsplanen

67 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 16 Smittskydd Västra Götaland Aktivering Kontakt tas med jourhavande TiB/smittskyddsläkare via någon av Västra Götalandsregionens sjukhusväxlar eller RTiB. Uppgifter Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom regionen och ska planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet. Under en pandemi ansvarar smittskyddsläkaren för epidemiledningen (Se vidare: Socialstyrelsen; Beredskapsplanering för pandemisk influensa, Kommunikationsplanering för pandemisk influensa och Beredskapsläkemedel tillgång och tillgänglighet) Samhällsviktiga verksamheter En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av eller svår störning i verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Verksamheterna är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Västra Götalandsregionen har utpekat följande verksamheter som samhällsviktiga verksamheter: Alingsås lasarett Koncernstab kommunikation och externa relationer Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Närhälsan Privata vårdgivare anslutna till VGPV Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Regionledningen Regionservice Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Smittskydd Västra Götaland Södra Älvsborgs Sjukhus VGR IT Västfastigheter Västtrafik Den samhällsviktiga verksamheten ska ha en Tjänsteman i Beredskap (TiB), nåbar via telefon eller sökare dygnet runt under alla dagar. I de samhällsviktiga verksamheter där TiB saknas kan efter överenskommelse en annans förvaltnings TiB eller RTiB företräda förvaltningen. Övriga förvaltningars/ funktioners krisorganisation Aktivering Respektive förvaltning aktiveras genom sin utpekade kontaktfunktion.

68 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 17 Bilaga 1 Definitioner Bild: Hotskala och termer inom krisberedskap Allvarlig händelse Extraordinär händelse Geografiskt områdesansvar Höjd beredskap Katastrof Kris Krishantering Händelse som är så omfattande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. (Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Geografiskt områdesansvar har kommuner, länsstyrelser och regeringen. De ska verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder i en krissituation. I händelse av allvarlig incident och hot mot Sveriges säkerhet och nationella intressen, kan regeringen fatta beslut om höjd beredskap. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller höjd beredskap. Är Sverige i krig råder höjd beredskap Allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav, trots adekvata åtgärder, inte längre kan upprätthållas. En händelse som drabbar människor och samhälle och/eller hotar Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner. Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krisledningsförmåga och operativ förmåga.

69 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 18 Krisledningsförmåga MSB Operativ förmåga RBL Riskhantering RKML RTiB Samhällsstörning Samhällsviktig verksamhet Sektorsansvar SKL Systematiskt säkerhetsarbete Förmågan, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten. Fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Förmågan, inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet, att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser. Genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Regional beredskapsläkare Riskhantering handlar delvis om ledningens strategi för att styra organisationen, att arbeta för en högre säkerhet, utveckling av styrmedel, ansvarsfördelning mm. Riskhantering ses som koordinerade aktiviteter för att styra och kontrollera en organisation med avseende på dess risker. Regional Katastrofmedicinsk Ledning Regional Tjänsteman i beredskap Företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sektorsansvar har myndigheter för en särskild del av samhället eller en särskild fråga, det vill säga en sektor. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetet omfattar: Riskhantering är samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation med avseende på risk. Landsting och regioner ska enligt lag genomföra risk-och sårbarhetsanalyser där samhällsviktiga verksamheter, kritiska beroenden och planerade och genomförda åtgärder med hänsyn till analysens resultat ska ingå. Kontinuitetshantering är planering för att kunna upprätthålla verksamhet och processer för att skapa en nödvändig förmåga till funktionalitet oavsett händelse

70 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 19 TiB Hantering och erfarenhetsåterföring är att, från incidenthantering till krishantering, skapa förutsättningar för att en händelse effektivt ska kunna tas om hand och för att den samhällsviktiga verksamheten ska upprätthållas. Och att efter en händelse analysera, utvärdera och återföra erfarenheter till regionens övriga verksamheter. Tjänsteman i Beredskap Funktion inom Västra Götalandsregionen som har kunskap om sin egen organisation har kunskap om Västra Götalandsregionens Krishanteringsorganisation har hög tillgänglighet (beredskap dygnet runt alla dagar på året) är lätt att kontakta för andra aktörer samt kunna svara inom en kortare tidsperiod har tydligt ansvar med befogenhet att vidta åtgärder utifrån sitt uppdrag

71 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 20 Bilaga 2 Lokal krishanteringsplan Vid utformningen av den lokala krishanteringsplanen ska följande krav beskrivas hur förvaltningen/bolag ska organisera sig under en händelse (krishanteringsorganisationen) hur krishanteringsorganisationen leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en händelse. vilka lokaler för ledningen och samverkan som finns att disponera rutin hur krishanteringsorganisationen ska aktiveras beslutsordning, med angivna mandat, för krishanteringsorganisationen hur den operativ ledning bedrivs hur samverkan bedrivs hur omvärldsbevakningen bedrivs hur en lägesbild tas fram hur kriskommunikationen ska bedrivas hur analys av händelseutveckling av en händelse, på kort eller lång sikt, ska genomföras hur kris/katastrofplanen hålls aktuell, genom årlig kontroll och vid behov revidering hur kraven för krishanteringsorganisationen personal blir tillgodosedda, angående utbildning om sin och regionens roll och ansvar vid en händelse/kris/katastrof hur kraven för krishanteringsorganisationens personal blir tillgodosedda, angående utbildning om andra relevanta aktörers roller och ansvar vid en händelse/kris/katastrof rutiner för att ta till vara erfarenheter från inträffade händelser och övningar hur lokalerna i den egna krishanteringsorganisationen är utrustade och testade med en uthållighet om minst en vecka avseende: o el-försörjning och reservkraftförsörjning o it-försörjning o tekniska system för kommunikation och samlad lägesbild (t.ex. Rakel och WIS) o tillgång till vatten för hantering av mat, dryck och hygien en utpekade alternativ lokalisering för förvaltningens krishanteringsorganisation

72 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 21 Bilaga 3 Västra Götalandsregionen krisledningsorganisation Vid extraordinära händelser får krisledningsnämnden fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutsrätten från annan nämnd i Västra Götalandsregionen, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Regiondirektören utser vid behov ansvarig funktion för operativ ledning/samordning av krisen, om det inte tydligt framgår av gällande lagstiftning eller fastställda krishanteringsplaner, (exempel på detta är Smittskydd vid pandemi, RKML vid katastrofmedicinsk samordning).

73 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 22 Bilaga 4 Västra Götalandsregionen beredskapsorganisation Regiondirektören larmas av ansvarig förvaltnings-/funktionschef/motsvarande när: En allvarlig händelse inträffar eller förväntas inträffa och kan allvarligt påverka Västra Götalandsregionen verksamhet negativt Är läget akut aktiveras regiondirektören genom regional tjänsteman i beredskap (RTiB). Västra Götalandsregionen har utpekat som samhällsviktig verksamhet: Alingsås lasarett, Koncernstab kommunikation och externa relationer Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Närhälsan Privata vårdgivare anslutna till VGPV Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Regionledningen Regionservice Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Smittskydd Västra Götaland Södra Älvsborgs Sjukhus VGR IT Västfastigheter Västtrafik Dessa ska ha en TiB som kontaktpunkt in i förvaltningen. Vid befarad händelse eller händelse ska RTiB alltid aktiveras.

74

75

76 1 Bilaga till tjänsteutlåtande Handläggare: Åsa Rydin Datum: Telefon: Diarienummer RS E-post: Förslag till bruttolista: Indikatorer för att följa upp regionfullmäktiges mål i budget 2016 Prioriterade mål för Indikatorer Kommentar Antal sysselsatta i näringslivet Följs upp i årsredovisning Källa: SCB/AKU Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringslivet i hela regionen Kollektivtrafikens marknadsandel av de motoriserade resorna i regionen Senaste utfall: 27,8 % (2014) Följs upp i årsredovisning Källa: Kollektivtrafikbarometern Andel som når kommunhuvudort inom 60 min restid med bil och kollektivtrafik Följs upp vart fjärde år Källa: Tillgänglighetsatlasen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Skillnader i förtida dödlighet mellan lågoch högutbildade Andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll Senaste utfall: 2,0 (2012) Följs upp i årsredovisning Källa: Hälsa på lika villkor Senaste utfall: 11,8 % (2011) Följs upp i årsredovisning Källa: Rädda barnen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

77 2 Andel unga (18-24 år) som inte har avslutat gymnasiet och som inte studerar Senaste utfall: 11 % (2013) Följs upp i årsredovisning Källa: SCB Skillnader i självskattad hälsa mellan lågoch högutbildade Följs upp i årsredovisning Källa: Hälsa på lika villkor Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Andel nöjda resenärer med Västtrafik Senaste utfall: 79 % (2014) Följs upp i årsredovisning Avser resenärsnöjdhet senaste resan Källa: Kollektivtrafikbarometern Användning av fossil energi i egna verksamheter Senaste utfall: 33 % (2013) Följs upp i årsredovisning Källa: VGR Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Andel ekologiska livsmedel i egna verksamheter (ökning) Senaste utfall: 29 % (2013) Följs upp i årsredovisning Källa: VGR Utsläpp av fossilt CO² Senaste utfall: 11,2 miljoner ton (2012) Följs upp i årsredovisning Källa: Länsstyrelsen Andel barn- och ungdomsbesök till kulturinstitutioner Senaste utfall: 28 % (2014) Följs upp i årsredovisning Samlat värde för kulturinst. med stöd av kulturnämnden (barn/unga upp till 26 år) Källa: Koncernavdelning Data och analys Deltagandet i kulturlivet ska öka Antal samverkansprojekt mellan kulturinstitutioner och civilsamhället för att vidga deltagandet i kulturlivet Antal kursveckor i samverkan med kommuner på regionägda folkhögskolor Följs upp i årsredovisning Samlat värde för kulturinst. med stöd av kulturnämnden Källa: Koncernavdelning Data och analys Senaste utfall: 3023 (2014) Följs upp i årsredovisning Källa: Folkhögskolekansliet Antal unika deltagare i kurser på folkhögskolor Senaste utfall: (2014) Följs upp i årsredovisning Samlat värde för folkhögskolor i VGR med ett års eftersläpning Källa: Folkbildningrådet

78 3 Andel garantipatienter som väntat högst 30 dagar på första besök till barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Senaste utfall: 81 % (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts på förvaltningsnivå samt övergripande för VGR Källa: SKL:s väntetidsdatabas Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri Andel listade individer med diagnos psykisk ohälsa som besökt vårdcentralen Senaste utfall: 96 % (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts på förvaltningsnivå samt övergripande för VGR Källa: SKL:s väntetidsdatabas Senaste utfall: 91 % (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts inom Närhälsan vårdvalsverksamhet samt övergripande för VGR (Gäller vårdcentraler i VGPV) Källa: Vega/vårdval Andel listade individer med diagnos depression som erhållit psykosociala/terapeutiska insatser Senaste utfall: 21 % (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts inom Närhälsan vårdvalsverksamhet samt övergripande för VGR (Gäller vårdcentraler i VGPV) Källa: Vega/vårdval Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på första besök eller behandling Senaste utfall: 80 % (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts på förvaltningsnivå samt övergripande för VGR Lägsta värdet av väntande till besök och behandling redovisas Källa: SKL:s väntetidsdatabas Patientens ställning inom hälsooch sjukvården ska stärkas Andel patienter där total vistelsetid 4 timmar vid besök på akutmottagning Antal invånarkonton i 1177 Vårdguidens e- tjänster Senaste utfall: 60 % (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Källa: Databas för akutmottagningarnas ledtider Senaste utfall: (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Källa: 1177 Andel listade individer med diagnos diabetes, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt eller KOL som besökt vårdcentralen Senaste utfall: 90 % (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR (Gäller vårdcentraler i VGPV) Källa: Vega/vårdval

79 4 Samtliga verksamheter inom Hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Andel indikatorer av alla indikatorer som redovisas på sjukhusnivå som är lika med eller över genomsnittet i Öppna jämförelser Andel personer, 75 år och äldre, som får olämpliga läkemedel Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner Senaste utfall: 89 % (2014) Följs upp i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Endast offentligt drivna sjukhus ingår Källa: Öppna jämförelser Senaste utfall: 19,3 % (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Källa: Regional läkemedelsdatabas, Digitalis Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Mäts övergripande för VGR Källa: Regionala Strama Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Andel av samtliga månadsanställda som haft utvecklingssamtal med sin chef Andel av samtliga månadsanställda för vilka individuella kompetensutvecklingsplaner upprättats Andel chefer med underställda medarbetare (normtal) Senaste utfall: 87,3 % (2014) Följs upp i årsredovisning Källa: Manuell uppgift från förvaltningarna som rapporteras i Cognos Controller Senaste utfall: 80,3 % (2014) Följs upp i årsredovisning Källa: Manuell uppgift från förvaltningarna som rapporteras i Cognos Controller Senaste utfall: 53,4 % (2014) Följs upp i årsredovisning Källa: Manuell uppgift från förvaltningarna som rapporteras i Cognos Controller Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Hållbart medarbetarengagemang (HME) enligt medarbetarenkäten Senaste utfall: 74 (2013) Följs upp i årsredovisning Källa: Medarbetarenkät Sjukfrånvaro i procent av ordinarie tid (obligatorisk redovisning enligt lag) Senaste utfall: 6,2 % (2014) Följs upp i delårsrapport juni och i årsredovisning Källa: VGR PA UDP (data från PAsystemet HEROMA)

80

81 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, avd. Data och analys Handläggare: Åsa Rydin Telefon: E-post: Till Regionstyrelsen Val av indikatorer för att följa upp regionfullmäktiges mål i budget 2016 Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen noterar bruttolistan över Indikatorer för att följa upp regionfullmäktiges mål i budget 2016, daterad , att överlämna till berörda nämnder och styrelser som fastställer indikatorer för den egna uppföljningen. 2. Regionstyrelsen fastställer förslag till Indikatorer för regionstyrelsens uppföljning av regionfullmäktiges mål i budget 2016, daterat , att redovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige i samband med delårsrapport och årsredovisning. 3. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram ett förslag till en modell för samlad kvalitativ och kvantitativ uppföljning av regionfullmäktiges mål. Ärendet I 2016 års planeringsdirektiv (RS ) fick regiondirektören i uppdrag att senast den 15 september 2015 lämna förslag till olika alternativa indikatorer för uppföljning av regionfullmäktiges mål samt förslag till hur regionstyrelsen för sin del ska följa upp och redovisa de prioriterade målen. Målsamordningsgruppen har på uppdrag av regiondirektören tagit fram ett underlag som utgör en bruttolista som överlämnas till berörda nämnder och styrelser (bilaga 1), samt förslag på de indikatorer som ska redovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige i samband med delårsrapport och årsredovisning (bilaga 2). De mål som regionfullmäktige anger i budgeten kommer under 2016 att följas upp i samband med delårsrapport, samt i årsredovisningen. Beredning Ärendet har behandlats på koncernstabsledningens sammanträde Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

82 Datum Diarienummer RS (2) Regionkansliet, Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Marie Röllgårdh Avdelningschef Bilagor Förslag till bruttolista: Indikatorer för att följa upp regionfullmäktiges mål i budget 2016 Förslag till Indikatorer för regionstyrelsens uppföljning av regionfullmäktiges mål i budget 2016 Beslutet skickas till Marie Röllgårdh, Koncernavdelning data och analys, koncernkontoret, för genomförande Rolf Ottosson, Koncernstab VEI, Verksamhetsuppföljning, koncernkontoret, för genomförande

83

84

85

86

87 VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN

88 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING FÖRORD 3 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 16 Process för uppföljning av uppdrag 16 Analys och utvärdering 16 Kartlägga kulturella resurser för att synliggöra kreativa kraftfält 17 Social Return on Investment (SROI) en metod för att mäta sociala värden 17 Kontinuerliga mätningar av kulturvanor genom SOM-institutet 17 INLEDNING 4 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT 5 Västra Götalandsregionens vision och strategi för tillväxt och utveckling 5 EU:s kulturagenda 5 Nationell kulturpolitik 6 Västra Götalandsregionens kulturpolitik 6 Kulturplanen 7 Kultur och samhällsutveckling 7 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR 8 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN 18 Scenkonst 18 Dans 19 Teater 20 Musik 21 Film 22 Samtida konst 23 Arkitektur, form och design 24 Hemslöjd 26 Litteratur 27 Bibliotek 27 Natur- och kulturarv 28 Arkiv 30 Digital infrastruktur och konstoch kulturutveckling 10 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE 32 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT 11 Rättighetsbaserat arbetssätt 11 Nationella och regionala överenskommelser 11 Uppdrag, kulturstrategiska stöd och stöd till organisationer 11 Metoder för samhällsutveckling 12 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER 14 Utveckling och samverkan med kommunerna 32 Utveckling och samverkan med civilsamhället 37 Utveckling och samverkan med utbildningssektorn 42 Internationell utveckling och samverkan 44 SÅ HÄR HAR KULTURPLANEN TAGITS FRAM 46 Samverkansparter 47 Uppföljning och utvärdering av kulturplanen 49

89 3 FÖRORD FÖRORD Demokrati och kultur är kitt som håller samman vårt samhälle och utgör varandras förutsättningar för att vi ska uppleva samhörighet. Med vår nya kulturplan finns en ambition att utveckla det goda livet för invånarna i Västra Götaland. Allt vårt arbete utgår från led -orden samverkan och att verka tillsammans. Det är först när vi samlar våra gemensamma resurser och ser varandra som komplement som vi kan se till att de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna tillgodoses. Under arbetet med att fastställa kulturplanen har vi bjudit in till dialog för att denna ska ligga till grund för ett spännande utvecklingsarbete där yttrandefrihet, delaktighet, inflytande och påverkan är centralt och att arbetet kännetecknas av ett vidgat deltagande. Planen är vårt gemensamma dokument som berör alla inom kultursektorn. Tillsammans ska vi stärka den kulturella utvecklingen i Västra Götaland. resurser till förfogande, men det är konstens kreatörer som driver den konstnärliga kvalitetsutvecklingen. Västra Götalandsregionen har ett rikt kulturliv och kulturens bidrag för att skapa det goda livet kan bäst ske genom samverkan mellan olika parter. All slags kultur utövas i en kommun, men huvudmannen för verksamheten behöver inte vara kommunen. Det innebär att det alltid råder ett samspel att arbeta tillsammans är vår ambition. Det är med ett gott samarbete i ryggen som vi ser framåt och med kulturplanen som utgångspunkt arbetar vidare för att stärka den kulturella utvecklingen i Västra Götaland. Då det gäller konstarternas utveckling är det politikens ambition att verka på armlängds avstånd. Politiken medverkar till att ge förutsättningar och ställa Conny Brännberg (KD) Kulturnämndens ordförande

90 4 INLEDNING INLEDNING Denna regionala kulturplan för Västra Götaland är framtagen i enlighet med överenskommelsen med staten om Kultursamverkansmodellen, men omfattar all regional kulturutveckling i Västra Götaland och inte bara de kulturområden som ingår i modellen. Den är därför en kompass för att genomföra såväl den nationella kulturpolitiken som Västra Götalandsregionens kulturpolitik. Kulturplanen är inte ett dokument som ensamt skapar och styr regionens kulturpolitik. Den samverkar med visionsdokument, policybeslut, strategier och riktlinjer på både regional, nationell och internationell nivå. I kulturplanen förekommer därför flera olika dokument och begrepp som bara beskrivs kortfattat. Till helheten hör också de uppdrag som kulturnämnden tilldelat vissa verksamheter och som samspelar med kulturplanen. Riktlinjerna för vidgat deltagande anger hur alla utvecklingsinsatser också ska nå så kallade horisontella mål. För full förståelse och helhetssyn kan krävas en mer omfattande läsning. För detta hänvisas till respektive originaldokument. Eftersom kulturplanen gäller i fyra år kan utvecklingsinsatserna inte vara alltför detaljerade, utan uttrycker en målsättning som ska förverkligas genom en mängd olika aktiviteter på initiativ av många olika aktörer under den kommande fyraårsperioden. Kulturnämnden strävar efter att så långt som möjligt arbeta evidensbaserat genom att ta till sig och ibland initiera forskning inom sitt verksamhetsområde. Kulturnämnden beslutar om finansiering och prioriteringar i detaljbudget för varje år.

91 5 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS VISION OCH STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Det goda livet är visionen för Västra Götalands utveckling på lång sikt 1. Den antogs av regionfullmäktige 2005 och har tagits fram gemensamt av Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg samt representanter för högskolor, universitet, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, statliga organ med flera. Visionen pekar ut kultur som ett av flera fokusområden för ett hållbart samhälle och slår fast att kulturen har betydelse för den enskildes livskvalitet och är viktig för regional utveckling och tillväxt. Västra Götaland 2020 (VG2020) är strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Den har tagits fram i dialog med akademi, näringsliv, civilsamhälle och kommuner. Liksom visionen betonar även strategin att kulturen bidrar till att öka regionens attraktivitet. VG2020 berör kulturnämndens ansvarsområden inom kulturföretagande, utbildning, hållbar utveckling och ett brett deltagande. VG2020 prioriterar insatser som ska göra Västra Götaland till en ledande kunskapsregion en region för alla en region där vi tar globalt ansvar en region som syns och engagerar. EU:S KULTURAGENDA Dokumentet En europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld beskriver EU:s kulturpolitik 2. I denna kulturagenda formuleras mål för hur samarbete kring och utveckling av kulturfrågorna ska ske. Medlemsstaternas krav på subsidiaritet (beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt) framstår som särskilt starkt när det gäller kulturområdet. I artikel 167 kulturparagrafen står därför samarbete, kulturens mångfald och respekt för nationella och regionala, kulturella och språkliga särarter i fokus. EU:s insatser ska komplettera de nationella. Kulturagendan har tre mål: främja kulturell mångfald och interkulturell dialog främja kulturen som en drivkraft för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser

92 6 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT NATIONELL KULTURPOLITIK Den regionala kulturplanen ska också förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som beslutats av riksdagen : Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Kulturplanen tas fram för att genomföra den kulturpolitiska modell Kultursamverkansmodellen som infördes 2011 mellan stat och regioner för att decentralisera den statliga kulturpolitiken. Målet med Kultursamverkansmodellen är att besluten ska komma närmare invånarna genom att regionerna fördelar en del av de nationella medlen och samverkar med kommunerna. Kultursamverkansmodellen gäller följande särskilt utpekade områden 4 : scenkonstområdet (teater, dans musik) museiverksamhet biblioteks- och litteraturområdet hemslöjdsverksamhet enskild arkivverksamhet filmfrämjande verksamhet konst- och kulturfrämjande verksamhet VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS KULTURPOLITIK Kulturstrategin En mötesplats i världen beskriver Västra Götalands kulturpolitik och kulturens och konstens betydelse för både individen och samhällsutvecklingen 5. För att uppnå de nationella, regionala och kommunala kulturpolitiska målen med invånaren och samverkan i fokus verkar regionen utifrån kulturstrategins fem dimensioner: demokratisk öppenhet konstnärlig kvalitet social relevans ekonomisk potential regional profilering Den första dimensionen, demokratisk öppenhet, skapar rättvisa förutsättningar för alla att delta i kulturlivet som skapare, publik och deltagare. Tillsammans med de tre sist nämnda dimensionerna motsvarar den det som oftast benämns kulturpolitik, vilket förutsätter engagerade och kunniga politiker som arbetar med tydliga kulturpolitiska mål. Den andra dimensionen, konstnärlig kvalitet, motsvarar tillsammans med demokratisk öppenhet vad som ofta benämns som konstpolitik som främst värnar och skapar förutsättningar för konstens egenvärde och konstnärens frihet. I detta sammanhang används begreppet armlängds avstånd för att beskriva relationen mellan politiken, konsten och konstnären. Utifrån dessa dimensioner har regionen tagit fram följande strategiområden som kulturnämnden förhåller sig till vid alla beslut: vidgat deltagande gynna nyskapande utveckla kapaciteter nyttja tekniken öka internationaliseringen

93 7 KULTURPLANEN En regional kulturplan ska bygga på lokala utvecklingsinitiativ och behov och ta vara på den kraft som kulturaktörer och civila organisationer äger. Kommunerna har det grundläggande offentliga ansvaret för det lokala kulturlivet. Den regionala insatsen ska komplettera och stärka den kommunala kulturpolitiken så att balans skapas och synergieffekter tas tillvara. Kulturplanen har tagits fram i samverkan med regionens fyra kommunalförbund och vilar på deras respektive genomförandeplaner för utvecklingen av VG 2020 samt delregionala kulturplaner. Flera kommuner har dessutom tagit fram egna kulturplaner som möjliggör för regionens kulturplan att spegla kulturutvecklingen i hela Västra Götaland. KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Kulturplanen berör också andra aspekter av kulturpolitiken såsom kultur och hälsa, kultur och utbildning, kulturella och kreativa näringar, kultur och besöksnäring samt kultur och landskapsutveckling. Dessa utvecklingsområden är kommunalt, delregionalt och regionalt beslutade och kan inte alltid relateras till den nationella kulturpolitiken.

94 8 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR Kulturnämnden ser som en av sina uppgifter att skapa en väl utbyggd och genomtänkt kulturell infrastruktur som bildar ett sammanhållande nät av kulturverksamheter i regionen. Genom att beskriva denna infrastruktur belyses hur en stor del av regionens kulturella tillgångar är fördelade. Att synliggöra denna uppbyggnad ger nämnden möjlighet att se var i regionen kulturlivet behöver förstärkas och med vad. Kulturnämnden ger långsiktiga stöd till institutioner, bolag, förvaltningar och egna folkhögskolor. Alla har från 2015 fram till och med 2017 nya uppdrag vars mål förutom ansvaret för en konstarts eller ett kulturområdes utveckling främst är vidgat deltagande, ökad samverkan samt att höja Västra Götalands attraktivitet. Uppdragen och målen är i stor utsträckning baserade på verksamheternas egna utvecklingsstrategier. Alla institutioner har också särskilt ansvar för att ge det fria kulturlivet goda möjligheter att verka i regionen, att utveckla sitt rättighetsbaserade arbetssätt, inte minst med barn och unga, samt att involvera civilsamhället i sin verksamhet. Se karta 1. Den kulturella infrastrukturen innefattar även verksamheter med kulturstrategiskt utvecklingsstöd som löper i treårsperioder, samt verksamhetsstöd som är betydelsefulla för den kulturpolitiska infrastrukturen. Här återfinns särskilt det fria kulturlivet och många civila organisationer. Dessa sinsemellan mycket olika aktörer är särskilt betydelsefulla för fria kulturskapares möjlighet att utöva sin konst, som ett stöd för självorganisering och för kulturens geografiska spridning i Västra Götaland. Se karta 2. Folkbildningens och utbildningens roll som kulturarrangörer har en vidare spridning lokalt än många andra aktörer. Studieförbunden, folkhögskolorna och de eftergymnasiala utbildningarna är en förutsättning för många kulturaktiviteter. Se karta 3. KARTA 1 13 VERKSAMHETER MED UPPDRAGSBASERAT VERKSAMHETSSTÖD VERKSAMHETER MED LÅNGSIKTIGA UPPDRAG Bolag och förvaltningar som är helägda av Västra Götalandsregionen. 1 GÖTEBORGSOPERAN AB GÖTEBORGS SYMFONIKER AB GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA KULTUR I VÄST 2 REGIONTEATER VÄST AB 3 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 4 BILLSTRÖMSKA FOLKHÖGSKOLAN 5 FILM VÄST AB 6 VARA FOLKHÖGSKOLA 7 KONSTENHETEN 8 VÄSTARVET 9 GREBBESTAD FOLKHÖGSKOLA 10 DALSLANDS FOLKHÖGSKOLA 1 GÖTEBORG FILM FESTIVAL RÖDA STEN KONSTHALL FOLKTEATERN KULTURUNGDOM 2 BORÅS STADSTEATER 3 TEXTILMUSEET 4 NORDISKA AKVARELLMUSEET 5 INNOVATUM 6 VARA KONSERTHUS 7 VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM 8 SKÖVDE KONSTHALL 9 HANTVERKSLABBET DACAPO 10 LÄCKÖ SLOTT 11 DALSLANDS KONSTMUSEUM 12 KONSTHALLEN LOKSTALLET

95 9 KARTA 2 KULTURSTRATEGISKT UTVECKLINGSSTÖD VERKSAMHETSSTÖD VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR FOLKHÖGSKOLOR, EGNA 1 GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA 2 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 3 BILLSTRÖMSKA FOLKHÖGSKOLAN 4 VARA FOLKHÖGSKOLA 5 DALSLANDS FOLKHÖGSKOLA 6 GREBBESTADS FOLKHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLOR, RÖRELSEÄGDA 1 ARBETARRÖRELSENS FOLKHÖGSKOLA I GÖTEBORG KVINNOFOLKHÖGSKOLAN WENDELSBERGS FOLKHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLAN I ANGERED FINSKA FOLKHÖGSKOLAN 2 HELSJÖNS FOLKHÖGSKOLA 3 ARBETARRÖRELSENS FOLKHÖGSKOLA I VISKADALEN 4 BORÅS FOLKHÖGSKOLA 5 HJÄLMAREDS FOLKHÖGSKOLA 6 NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN 7 HELLIDENS FOLKHÖGSKOLA 8 HJO FOLKHÖGSKOLA 9 AXEVALLA FOLKHÖGSKOLA 10 LJUNGSKILE FOLKHÖGSKOLA KARTA 3 STUDIEFÖRBUND 1 MEDBORGARSKOLAN REGION VÄST FOLKUNIVERSITETET ABF GÖTEBORG KULTURENS BILDNINGS VERKSAMHET NBV VÄST IBN RUSHD 2 SENSUS VÄSTRA SVERIGE 3 STUDIEFRÄMJANDET I VÄST 4 STUDIEFÖRBUNDET BILDA VÄST 5 ABF VÄSTRA GÖTALAND 6 STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN EFTERGYMNASIALA UTBILDNINGAR 1 DÔMENS KONSTSKOLA KV KONSTSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD ART COLLEGE DANSFORUM GÖTEBORGS KONSTSKOLA BALETTAKADEMIEN/FOLKUNIVERSITETET 2 NORDISK DESIGNSKOLA 3 SKARA SKOLSCEN 4 FORMAKADEMIN 5 GERLESBORGSSKOLAN

96 10 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR DIGITAL INFRASTRUKTUR OCH KONST- OCH KULTURUTVECKLING Västra Götalandsregionen har i överenskommelse med Näringsdepartementet antagit en digital agenda, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige, som fokuserar på kapacitetsutbyggnad och e-tjänster 6. Denna infrastruktur blir allt mer betydelsefull för både kulturskapande och tillgänglighet till kultur. Offentligt kulturstöd går främst till digitalisering av arkiv och museisamlingar medan agendan mest berör distribution. Det återstår att hitta nya former för hur tekniken kan användas för att utveckla konst och kultur. Den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa 7. Aktuell forskning visar dessutom att det finns stora utvecklingsmöjligheter för kulturen inom det digitala fältet 8. Det faktum att människor idag kan vara på samma gång konsumenter och producenter (prosumenter) kommer att ha stora effekter på inte minst publikutveckling och estetiska lärprocesser. Kulturnämnden förhåller sig öppen till kulturaktörernas initiativ och vill bidra till att de tar steget från distribution till interaktion i linje med kulturnämndens strategiområde vidgat deltagande.

97 11 KULTUR- NÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT RÄTTIGHETSBASERAT ARBETSSÄTT I Västra Götalandsregionen pågår arbeten med att implementera dels FN:s konvention om barnets rättigheter, dels CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. För att arbetet ska kunna ske samordnat och rättighets- och kunskapsbaserat har kulturnämnden tagit fram riktlinjerna Rätten att delta i kulturlivet som innebär att aktivt verka för jämlikhet och jämställdhet samt att motverka diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Sex insatsområden identifieras som särskilt viktiga 9 : att motverka diskriminering ett maktperspektiv Öka kunskaperna om invånarnas rättigheter. att arbeta för jämställdhetsintegrering ett intersektionellt perspektiv Jämlika förutsättningar för kvinnor och män att delta i och forma kulturlivet. att arbeta för jämlikhet ett interkulturellt perspektiv Främja kulturell mångfald och tillämpa ett inkluderande invånarperspektiv. att arbeta med de nationella minoriteterna ett historiskt perspektiv Främja de nationella minoriteternas kultur och språk, inklusive det svenska teckenspråket. att arbeta med barn och unga ett skapande perspektiv Offentligt finansierade kulturverksamheter har ansvar för att främja barn och ungas rättigheter. att arbeta med civilsamhället ett demokratiperspektiv Öka civilsamhällets tillgång till resurser och främja deltagandet. NATIONELLA OCH REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER Särskilda överenskommelser, där olika aktörer delar på ansvaret för gemensamma frågor, är ytterligare ett arbetssätt för att stärka kulturpolitiken i regionen. Överenskommelserna präglas av att ansvar och kompetenser på olika nivåer tillsammans vidareutvecklar och stärker vissa konst- och kulturområden. Överenskommelserna löper över tre år och är av övergripande art. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har särskilda överenskommelser med: Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Konstnärsnämnden Svenska filminstitutet Nämnden för Hemslöjdsfrågor Riksarkivet Dessutom har Västra Götalandsregionen en överenskommelse med den sociala ekonomin 10. UPPDRAG, KULTURSTRATEGISKA STÖD OCH STÖD TILL ORGANISATIONER Ett grundläggande arbetssätt för att utveckla kulturpolitiken i Västra Götaland är att ge långsiktiga uppdrag samt kulturstrategiska stöd och stöd till organisationer. Alla dessa verksamheter återfinns på karta 1, 2 och 3 på sid 8-9 och bildar tillsammans regionens kulturella infrastruktur.

98 12 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT METODER FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen inrättad av Europarådet och som gäller i Sverige från 2011 ger stöd för att bättre ta tillvara kvaliteter i landskapen omkring oss. Konventionen syftar till att ge invånarna inflytande och delaktighet över stads- och landsbygdsplanering med kulturarvet som utgångspunkt. Kulturnämnden har ett mångårigt samarbete med såväl andra regioner som civilsamhällets företrädare i dessa frågor. Inom ramen för en överenskommelse med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar kulturnämnden med landskapskonventionen. Cultural planning Cultural planning är en metod för att synliggöra de kulturella resurser som kan vara värdefulla för till exempel översiktsplanering, stadsutveckling och kulturplansarbete. Det är en internationellt tillämpad arbetsmetod för att stärka kommunernas självbild och verksamhet genom bland annat ett kartläggningsarbete av de kulturella resurser som finns i lokalsamhället. Flera kommuner och stadsdelar i Västra Götaland arbetar med metoden. En variant av cultural planning är Attraktiva kommuner några verktyg, en modell för gestaltning av offentlig miljö som kommunerna i Fyrbodals kommunalförbund har utformat. Det har lett till att det nu i varje kommun i Fyrbodal finns en förvaltningsövergripande grupp med ansvar för konst i offentlig miljö. Faro-konventionen Faro-konventionen är Europarådets konvention för kulturarvsområdet där kulturarvet kopplas till FN:s mänskliga rättigheter och mer specifikt rätten att delta i kulturlivet. Kulturarvets betydelse är starkt förknippad med jämlikhet mellan människor. Konventionen fastslår att ett angrepp på något som en person betraktar som sitt kulturarv ska betraktas som likvärdigt med att angripa personen. Något som gör Faro-konventionen intressant är att den inte är ett försök att tala om vad som ska bevaras. Makten flyttas till invånaren alla äger och har rätt att definiera kulturarvet. Dialog kring kulturarvet kan förhindra konflikter ett skäl till att det har en viktig roll när ett demokratiskt och hållbart samhälle präglat av mångfald ska formas. Dessutom betonas kulturavets ekonomiska potential och möjlighet att vara en resurs för skola och forskning. Faro-konventionen lanserades 2005 och trädde i kraft Riksantikvarieämbetet föreslår nu, liksom Västra Götalandsregionen i sitt remissvar, den svenska regeringen att ratificera konventionen.

99 13 EU:s strukturfonder och sektorsprogram Den europeiska sammanhållningspolitiken bygger på ekonomiskt stöd strukturfonder som huvudsakligen hanteras i varje land. Dessa utjämningsmedel, med syfte att hela Europa ska leva, bygger på europeiska, nationella och regionala prioriteringar och delas främst in i Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Landsbygds- och havs/fiskeriprogrammen samt Interregprogrammen. VG2020 utgör ett stöd för hur medlen i EU:s strukturfonder ska fördelas. Ett av kulturnämndens mål är att en större del av dessa ska gå till kulturverksamheter. Dessutom finns sektorsprogram som hanteras främst från Bryssel. Läs mer om hur kulturnämnden arbetar med EU-stöd under Internationell samverkan från sida 44. KKN och kultursystem Kulturella och kreativa näringar (KKN) är ett samlingsbegrepp för femton olika branscher enligt Tillväxtverkets definition. I de branscher som samlas inom begreppet kulturella näringar återfinns kulturföretag där de konstnärliga målsättningarna är överordnade de ekonomiska 11. För kulturella och kreativa näringar antog kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden ett gemensamt handlingsprogram Utgångspunkten för kulturnämnden är de kulturella näringarnas kärna det konstnärliga verket. De prioriterade arbetsområdena kan sammanfattas i utveckling av affärsstödsystem, insatser för företagare inom KKN, samverkan mellan KKN-sektorn och övrigt näringsliv samt utveckling av kultursystem, labb och Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete. Kultursystem innebär att enskilda verksamheter inom ett geografiskt område tillsammans bildar en miljö för att i samverkan utveckla platsens kulturella identitet, utbyta kompetenser och därmed stärka den ekonomiska potentialen. I dessa kultursystem samverkar kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden med kommuner, kommunalförbund, näringsliv, civilsamhälle, utbildningar och kulturaktörer. För att kunna utveckla nya kultursystem görs först en analys av platsen och aktörernas förutsättningar för framtida samverkan ett så kallat labb. Till skillnad från kultursystem som är långvariga genomförs ett labb under en dag på utvalda platser med olika aktörer. KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT

100 14 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER För att regionens levande och självständiga kulturliv ska främjas och utvecklas erbjuder kulturnämnden flera olika stödformer som löpande ses över och utvecklas beroende på behov. Flexibiliteten innebär goda möjligheter för kulturskapare även utanför de stora institutionerna att verka, utvecklas och fortbildas. Västra Götalandsregionen arbetar för ett brett kulturliv och konstnärlig spets inom alla konstområden. För att kvalitetssäkra bedömningarna av vilka som ska få stöd använder kulturnämnden i flera fall externa bedömare med specifik kunskap inom ett visst konstområde. Även specialister vid den regionala förvaltningen Kultur i Väst ger stöd vid bedömningar. För att få ytterligare armlängds avstånd mellan politiken och utövarna har kulturnämnden valt att låta vissa stödformer helt administreras av någon utanför kulturnämnden. I beskrivningen av stödformerna nedan anges också hur ansökningar bedöms. * betyder att externa bedömare eller jury används ** betyder att konsulenter på Kultur i Väst medverkar *** betyder att stödformen hanteras utanför kulturnämnden Kulturnämnden ger långsiktigt stöd till egna verksamheter och vissa med annan huvudman: bolag egna folkhögskolor förvaltningar institutioner Kulturnämnden ger kulturstrategiska utvecklingsstöd för att stödja det fria professionella kulturlivet. De är sökbara en gång om året och löper på tre år. Stödet ges bland annat till: arrangerande och producerande scener kollektivverkstäder organisationer och nätverk

101 15 Kulturnämnden ger verksamhetsstöd enligt särskilda kriterier till medlemsorganisationer som är betydelsefulla för den kulturpolitiska infrastrukturen. Stödet ges bland annat till: KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER centrumbildningar lokalhållare hembygdsförbund Kulturnämnden ger stöd till organisationer för att stimulera och stödja ideella krafter. Organisationsstödet innebär att verksamheterna årsvis får medel i förhållande till exempelvis antalet medlemmar eller antalet aktiviteter. Dessa är sökbara och löper tillsvidare: barn- och ungdomsorganisationer distriktsidrottsförbund eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar handikappidrottsförbund pensionärsorganisationer politiska ungdomsförbund rörelseägda folkhögskolor studieförbund Kulturnämnden ger stöd för kortare projekt eller engångsinsatser. Alla stöden är sökbara: arrangörsstöd till barn och unga*** biografstöd** digitaliseringsstöd essästöd*, *** festivaler förprojektering av EU-projekt konstvandringar kultur och hälsa litterärt arrangörsstöd läsfrämjandestöd mikrofinansiering stöd till ungas skapande och arrangemang (k-peng)*** utvecklingsprojekt* översättarstöd*, *** Kulturnämnden ger stöd till enskild konstnärlig verksamhet genom att erbjuda möjlighet att verka i gästateljéer eller residens. Dessutom delar kulturnämnden ut stipendier och priser: arbetsstipendium* gästateljéer* internationellt resestipendium internationella konstresidens** kulturpris kulturstipendium Kulturnämnden har tagit fram ett webbaserat verktyg, Kreaktor, för invånare och kulturaktörer. I denna kunskapsbank samlas resurser, aktörer och utvecklingsprojekt i regionen. En matchningsfunktion gör att verktyget kan användas aktivt för att bygga nätverk och söka samverkan.

102 16 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kulturnämnden följer kontinuerligt upp resultat och utvärderar effekter av kulturpolitiken i Västra Götaland. Syftet är att säkerställa att de medel som kulturnämnden fördelar når önskade resultat och främjar kvalitet och utveckling. PROCESS FÖR UPPFÖLJNING AV UPPDRAG Störst vikt läggs vid de långsiktiga uppdragen som, under de tre år ett uppdrag löper, följer en strukturerad process för såväl genomförande som uppföljning och utvärdering. I processen ingår regelbundna möten mellan uppdragstagaren och kulturnämnden. Uppföljning sker årligen och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Verksamheter som ingår i Kultursamverkansmodellen redovisar även statistik i Kulturdatabasen, som kvantitativt och kvalitativt följer upp modellen åt Kulturrådet. ANALYS OCH UTVÄRDERING Genom systematisk uppföljning skapas bättre förutsättningar för analyser och utvärderingar. Kulturnämnden beslutar vid behov att utreda och utvärdera specifika konst- och kulturområden men även verksamheters arbete med tillgänglighet och jämställdhet. Intentionen kan vara att utreda hur väl verksamheter uppfyller kulturpolitiska mål och ge förslag till fortsatt utveckling. Kulturpolitikens effekter är svåra att mäta och därför är effektutvärderingar ett utvecklingsområde. De kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Västra Götalandsregionen finansierar flera studier som använder kvantitativa metoder för att försöka beskriva och förklara kulturpolitikens effekter.

103 17 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING KARTLÄGGA KULTURELLA RESURSER FÖR ATT SYNLIGGÖRA KREATIVA KRAFTFÄLT Analysmetoden Kreativa kraftfält gör det möjligt att kartlägga kulturella resurser och dess betydelse för tillväxt och utveckling inom ett visst geografiskt område. I de kreativa kraftfälten visas särskilt gynnsamma samband mellan kultur och tillväxt, och var det finns särskilt goda förutsättningar för innovativ utveckling av samhället i sin helhet. Analysmetoden har sitt ursprung i den forskning som professor Pier Luigi Sacco vid IULM-universitetet i Milano bedriver. Västra Götalandsregionen har bidragit till att analysmetoden använts i Skaraborg. Under 2015 kartlade även Göteborgsregionen och Fyrbodal sina kulturella resurser på detta sätt. Målet är att hela Västra Götaland kartläggs inom några år så att en helhetsbild kan skapas. SOCIAL RETURN ON INVESTMENT (SROI) EN METOD FÖR ATT MÄTA SOCIALA VÄRDEN SROI är en metod som används internationellt för att mäta sociala värden genom att fokusera på vad verksamheter genererar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. SROI är en metod som mäter effekter snarare än resultat. Västra Götalandsregionen har prövat metoden genom pilotprojektet Att mäta sociala värden som folkhälsokommittén, kulturnämnden, regionutvecklingsnämnden och rättighetskommittén gemensamt har genomfört. Avsikten är att metoden ska prövas på fler kulturverksamheter. KONTINUERLIGA MÄTNINGAR AV KULTURVANOR GENOM SOM-INSTITUTET Västra Götalandsregionen samarbetar med SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) vid Göteborgs universitet för att följa utvecklingen ur ett invånarperspektiv. SOM-undersökningarna ger kunskap om invånarnas kulturvanor och möjlighet till tvärvetenskapliga analyser över tid på nationell, regional och lokal nivå.

104 18 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN SCENKONST I Västra Götaland finns starka scenkonstinstitutioner som genom sitt kvalitativa arbete har fått uppmärksamhet utanför regionens gränser och internationellt. Fyra musik- och fyra teaterinstitutioner, inklusive en nutida dansensemble på Göteborgsoperan och landets enda dansensemble för barn och unga på Regionteater Väst, bildar tillsammans den grundläggande kulturella infrastrukturen för scenkonstområdet i Västra Götaland. Alla har uppdrag från kulturnämnden.

105 DANS Danscentrum Väst har 95 anslutna yrkesverksamma dansare och koreografer i regionen varav 17 med hemvist utanför Göteborg. De fria professionella dansaktörernas villkor har utretts på både regional och nationell nivå under en rad år. Utredningarna visar att kostnadskrävande och infrastrukturellt viktiga förslag ännu inte har realiserats. Kultur i Väst erbjuder olika former av främjande genom sina danskonsulenter och har bland annat utvecklat ett regionalt nätverk för communitydans, en metod där en dansare eller koreograf leder projekt med invånarna på en plats och ger dem möjlighet att uttrycka sig med dans. Kultur i Väst är också regionalt ansvariga för det fristående nationella nätverket Dansnät Sverige som bidrar till turnéverksamhet i regionen. Inom ramen för detta ingår också en framtida satsning för barn och unga. För att stärka dansens ställning utanför Göteborgsregionen har kulturnämnden, i ett projekt med bland andra Göteborgs Dans & Teater Festival, skapat möjligheter för festivalen att verka på fler platser än Göteborg. Regionen saknar högre utbildning för nutida dans och danspedagogik, undantaget musikaldansen som har en stark ställning. Kulturnämnden avser att skapa bättre förutsättningar för professionell dans och diskutera möjligheter för en danspedagogutbildning med Göteborgs universitet. För att utveckla Västra Götaland till en vital och nyskapande dansregion behöver arbetstillfällen, fortbildningar och internationella relationer erbjudas. Kulturakademin Trappan kommer att ta större ansvar för kompetensutveckling för dansare. Möjligheterna att etablera en gemensam produktionsmiljö för koreografer och dansare diskuteras med Göteborgs stad. Förutom Regionteater Västs insatser för dansen i Borås och Uddevalla kan även andra kommuner i regionen bli aktuella för både produktion och som scener för gästspel. I och med kulturnämndens överenskommelse med Konstnärsnämnden kommer residensverksamheten att stärkas. Genom ett utökat professionellt utbud i flera olika former och genrer ges underlag för en större publik. Det är även viktigt att ytterligare stärka barns och ungas möjligheter att uppleva och skapa dans. UTVECKLINGSINSATSER skapa förutsättningar för ett nationellt dansnätverk för barn och unga inom ramen för Dansnät Sverige ge koreografer, dansare och pedagoger ökade möjligheter till fortbildning komplettera de treåriga yrkesutbildningarna i nutida dans med ett fjärde övergångsår skapa en samlad produktionsmiljö för dansens aktörer i samarbete med Göteborgs stad skapa nya scener för produktion och gästspel på minst tre platser i regionen 19 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

106 20 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN TEATER I Västra Götalands teaterlandskap finns 24 fria professionella teatergrupper anslutna till Teatercentrum väst och fyra institutioner vilka har sina geografiska hemvister i Borås, Göteborg och Uddevalla. Institutionernas turnerande verksamhet är sporadisk och omfattar mindre produktioner och enstaka gästspel, men när det gäller teater för barn och unga är Västra Götalandsregionen bättre tillgodosedd. Regionteater Väst har som huvuduppgift att spela för alla barn och unga i regionen. Därutöver gav de fria teatergrupperna föreställningar för barn och unga i 44 av regionens 49 kommuner I de utvecklingsstrategier som teaterinstitutionerna formulerat finns en tydlig vilja att dels vidga deltagandet och angå fler av Västra Götalands invånare genom repertoarval, nya arbetssätt och nya samverkansparter, dels att utveckla den konstnärliga kvaliteten genom ny dramatik, kompetensutveckling och internationella kontakter. För att öka de fria gruppernas spelmöjligheter ska Regionteater Västs roll som kunskaps- och resurscentrum utvecklas och Riksteatern Väst stärka sin förmedling till arrangerande föreningar. Regionteater Väst ger de fria aktörerna kunskap om kommunernas lokaler, ekonomi och kontaktpersoner samt i möjligaste mån även materiellt stöd i form av teknik och rekvisita. Riksteatern Väst hjälper till med turnéläggning. Genom ett nytt långsiktigt uppdrag till Kulturakademin Trappan kommer en bredare kompetensförsörjning att vara tillgänglig för både institutioner och fria teatergrupper. För att ytterligare stärka den kvalitativa utvecklingen kommer internationellt samarbete att vara centralt, bland annat genom residensverksamhet i samverkan med kommunerna. UTVECKLINGSINSATSER öka möjligheterna för fria scenkonstnärer att turnera skapa långsiktiga hållbara arrangörsnätverk med särskild inriktning mot barn och unga inrätta teaterresidens för att utveckla kvaliteten och föra teatern närmare invånarna

107 MUSIK Västra Götalandsregionen äger två internationellt erkända musikinstitutioner Göteborgsoperan (GO) och Göteborgs symfoniker (GSO) som utöver sina huvudscener i Göteborg har andrascener i regionen, GO i Skövde och GSO i Vara. Dessutom spelar Vara konserthus en nationell roll med sin breda residensverksamhet. Musikcentrum Väst (MCV) är en medlemsorganisation och artistförmedling för cirka 700 professionellt verksamma musiker i regionen. Genom olika projekt skapar MCV speltillfällen och samarbeten för sina medlemmar. Musiklivets aktörer i regionen präglas av en stark vilja att öka den konstnärliga kvaliteten och att angå fler invånare. Det kvalitativa utvecklingsarbetet består bland annat av att arbeta med nyskriven musik, engagera framstående musiker och dirigenter och driva olika residensverksamheter. För att vidga deltagandet samarbetar flera med lokala körer och barn- och ungdomsgrupper. Musikverksamheter med långsiktiga uppdrag har ett särskilt ansvar att samverka med skolorna. Det kan innebära insatser och projekt för att öka alla barns möjligheter att uppleva och utöva musik. El Sistemas verksamhet expanderar kraftfullt och flera kommuner i regionen samverkar med GSO om denna utbildningsform. Ett nationellt nätverk håller också på att växa fram. Digitaliseringen krymper avstånden i världen och gör musiken till en del av ett globalt nätverk. Med en väl utbyggd digital infrastruktur ökar möjligheterna för digital distribution av såväl konserter som operaföreställningar, en utveckling som inte minst GSO bidrar till. En utmaning är att detta också ska leda till större interaktivitet. Kultur i Väst är en viktig aktör för att främja Västra Götalands musikliv och har beslutat att pröva nya metoder för att sprida musik till hela regionen. Barn och unga, jämställdhet och mångfald, samverkan med olika aktörer, upplevelser såväl som eget skapande, projekt och internationella kontakter ska lyftas fram. Kulturnämnden har beslutat att stärka körlivet för Västra Götalands uppskattningsvis körsångare. Kultur i Väst har uppdraget att starta ett Körcentrum Väst som ska vara ett kompetenscentrum för att utveckla alla delar och nivåer av körlivet samt verka för ett vidgat deltagande. UTVECKLINGSINSATSER stödja och utveckla digitaliseringen för en ökad interaktivitet öka det fria musiklivets och institutionerna rörlighet i hela Västra Götaland vidga deltagandet för barn och unga stödja ett vitalt körliv med bredd och spets 21 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

108 22 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN FILM Västra Götalandsregionen var tidigt ute med att skapa en infrastruktur på filmområdet och idag är det regionala bolaget Film Väst den största samproducenten av svensk långfilm och tv-drama i Sverige. Den stora volymen filmproduktioner har skapat en god arbetsmarknad för filmarbetare i alla led. Detta gör filmen till en av de starkaste kulturnäringarna i Västra Götaland. I det regionala uppdraget till Film Väst ingår att stärka positionen på filmområdet genom att utveckla och underhålla en infrastruktur för film i Västra Götaland och göra Film Väst till en av Europas tre mest framgångsrika samproducenter av långfilm. Bolaget ska även stärka sin produktion av kvalitetsfilm för barn och unga, och en rad satsningar görs på unga talanger och på filmarbetare som identifierar sig som kvinnor. Med en förstärkt regionalisering finns Göteborg Film Festivals utbud på ett flertal platser i Västra Götaland. Det gör filmfestivalen till ett av regionens mest publika evenemang, och det är härifrån stora delar av nordisk film hittar ut i världen genom mötesplatsen Nordic Film Market. Med hjälp av medel från kulturnämnden har festivalen kunnat satsa på Lilla Filmfestivalen och därmed stärka regionens visning av film för barn och unga. Samtidigt arbetar väsentliga delar av den ideella sektorn med filmkulturell verksamhet. I stort sett alla kommuner i Västra Götaland har minst en förening som arbetar med att bedriva biografverksamhet eller att visa kvalitetsfilm. Alla kommuner utom fyra har minst en digitaliserad biograf som ingår i ett regionalt nätverk för filmkulturell verksamhet. Under kulturplansperioden ska biograferna stärkas som mötesplatser genom att kommunerna får stöd att sammanställa ett angeläget och spännande innehåll kring filmvisningarna i samarbete med filmkuratorsutbildningen vid Akademin Valand. Kultur i Väst arbetar med att främja ungas filmskapande och möte med film i skolan samt arrangörsoch kompetensutveckling för biografägarna. I takt med att medieutbudet ökar blir det allt viktigare att kunna bedöma och kritiskt granska text och bild. Det handlar inte längre om att ha tillgång till media, utan att kunna sålla och värdera sina intryck i en ständigt växande visuell kultur. Kunskapsgapet mellan dem som behärskar detta och de som inte gör det ökar. Västra Götaland har i flera år fokuserat på frågor om medie- och informationskunnighet (MIK) kopplat till UNESCO:s insatser inom området, och driver just nu projektet Film och folkbildning tillsammans med ett flertal folkhögskolor i Västra Götaland. UTVECKLINGSINSATSER öka produktion och visning av film för barn och unga utveckla filmverksamheten på de digitaliserade biograferna öka särskilt de unga invånarnas medie- och informationskunnighet

109 23 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN SAMTIDA KONST I Västra Götaland finns nio konstinstitutioner med regionala uppdrag tre i Göteborg och en vardera i Borås, Mellerud, Skövde, Strömstad, Skärhamn (Tjörn) och Uddevalla. De lokala förutsättningarna för att skapa och utveckla en konstpublik varierar och att vidga deltagandet är en utmaning. Kulturnämnden ska öka tillgängligheten till bildkonst genom att institutionerna ges förutsättningar att utveckla verksamhet utanför museernas väggar, tillämpa ny teknik exempelvis webbmuseer och estetiska lärprocesser. Samarbetet mellan institutionerna och det självorganiserade konstlivet ska stärkas. Det regionala stödet till kollektivverkstäder möjliggör produktion och visning av samtida konst i hela Västra Götaland. Stödet och dialogen med de kommuner där verkstäderna finns har intensifierats under 2015 för att stärka kollektivverkstäderna och marknadsföra platserna som besöksmål. Kollektivverkstäderna bedriver också en omfattande kursverksamhet och fortbildning inom olika konstarter och offentlig gestaltning en verksamhet som ska utvecklas i samarbete med värdkommunerna. I Borås arrangeras två biennaler som båda fokuserar på konst i det offentliga rummet Borås Internationella Skulpturbiennal och street art-biennalen No Limit och i Alingsås ljuskonstfestivalen Lights In Alingsås. Skulpturbiennalen har potential att bli ytterligare en festival att knyta till arbetet med att regionalisera internationellt intressanta festivaler i Västra Götaland. För att göra Västra Götaland till en attraktiv produktionsplats för samtida konst ersätter kulturnämnden institutioner så att de kan följa MU-avtalet, delar ut arbetsstipendier och investerar i internationella residens. Borås konstmuseum har en av landets främsta samlingar av videokonst, och satsar på att bygga upp en residensverksamhet riktad till professionella bildkonstnärer och filmskapare som arbetar med video. Residens för videokonst bör utvecklas i hela Västra Götaland för att stärka regionens position som nationell resurs för videokonst och rörlig bild. UTVECKLINGSINSATSER lägga särskilt fokus på att utveckla webbmuseer, i samarbete med konstinstitutionerna stärka kollektivverkstädernas möjligheter att driva kompetensutveckling verka för att Borås Internationella Skulpturbiennal blir en del av regionaliseringen av internationella festivaler i Västra Götaland inrätta attraktiva, internationella produktionsresidens i samverkan med Konstnärsnämnden

110 24 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN Det finns en rad miljöer och aktörer med anknytning till form och design; Rörstrand i Lidköping, möbelriket i Tibro, textil i Sjuhärad, halmslöjd i Dalsland och nätverket Folk och form som samarbetar med ett trettiotal aktörer bland annat kollektivverkstäder, centrumbildningar och främjare. Kultur i Väst bidrar dessutom med en särskild arkitekturkonsulent för barn och unga. Högskolan för design och konsthantverk har en stark ställning nationellt och samverkar med många aktörer inom området. Textilmuseet i Borås positionerar sig för att bli Nordens ledande arena för textil med inriktning på mode, design, konst, industri, kunskapsproduktion och innovativ textil. Museet ingår tillsammans med Högskolan i Borås och näringslivet i Sjuhärad i Textile Fashion Center, ett betydelsefullt form- och designcentrum och en nationell nod för textil. För att ytterligare utveckla området ska ett vävcentrum skapas där textila aktörer i civilsamhället knyts an till befintliga verksamheter. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer. Kultur- och miljönämnderna arbetar tillsammans med att stärka processerna för hållbar design genom att stötta kontakter mellan nyutexaminerade designers och producenter samt att utveckla cirkulära flöden för re-design, bland annat i samarbete med Tibro och Sjuhärad. En av de viktigaste utmaningarna för att stärka design som näring är att koppla ihop designer med producenter, ett arbete som ska utvecklas och stärkas. Ett nytt regionalt forum för arkitekter, konstnärer, kommuner och bransch Västsvensk byggkonst 2.0 skulle kunna inta en viktig roll för en kraftsamling på arkitektur- och designområdet. Det kan lägga grunden till ett hållbart och estetiskt byggande genom att återuppta ett långsiktigt arbete med information och rådgivning. Alla aktörer ska veta hur de kan arbeta efter enprocentregeln, ha en upparbetad struktur för hantering av gestaltningsuppdrag tidigt i planprocessen och hur regional expertkompetens kan användas. Intresset för området arkitektur, form och design ökar och har 2015 varit föremål för två statliga utredningar; Gestaltad livsmiljö, som gett förslag på hur en ny politik för arkitektur, form och design kan se ut och Översyn av den statliga museipolitiken med mål att anpassa museipolitiken till rådande samhällsförändringar. Med Röhsska museet som nav, och medlemsorganisationen Konsthantverkscentrum Väst som pådrivande i den breda dialog som pågår, finns förutsättningar att utveckla ett centrum med ansvar för att samla, visa och vara en proaktiv mötesplats.

111 25 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLINGSINSATSER utveckla ett regionalt nätverk för arkitektur, form och design med Textilmuseet och övriga textila aktörer i området utveckla Vävcenter Sjuhärad inrätta ett regionalt forum Västsvensk byggkonst 2.0 bevaka möjligheterna att etablera ett regionalt arkitektur- och designcentrum med ett nationellt uppdrag

112 26 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN HEMSLÖJD Hemslöjd är mer än kulturarv och tradition. Det är en mångfald av nya uttryck, arbetssätt, hybrider och nätverk. De tre ideella länshemslöjdsföreningarna i regionen har cirka medlemmar. Organisationerna i det civila samhället är många. I Västra Götaland sker en livaktig utveckling av hemslöjden. Nya influenser, begrepp och rörelser berikar området: till exempel craftivism en rörelse där politisk aktivism manifesteras genom handarbete, makerrörelsen med högteknologiska inslag i hantverksproduktion, gerillaslöjd, kravallslöjd, queerslöjd med mera. Kulturnämnden och Nämnden för hemslöjdsfrågor har undertecknat en treårig överenskommelse för att gemensamt stärka området som kulturarv och näring samt utifrån estetiska och sociala perspektiv såsom integration, vidgat deltagande och mångfald. Ett strategiskt samarbete med Göteborgs universitet och Nämnden för hemslöjdsfrågor i forsknings- och utvecklingsfrågor ska utvecklas. Parallellt kommer regionens samarbete med civilsamhället, privata aktörer och kommuner att utökas. Hemslöjd är ett område som ligger nära näringslivet och lämpar sig väl för att skapa möten, dialog och utbyten mellan människor med olika kultur och bakgrund. Kulturnämnden har inlett en dialog med kollektivverkstäderna i Västra Götaland och Västarvet om möjligheten att ställa resurser till förfogande för att särskilt personer med utländsk bakgrund ska kunna utveckla sina hantverkskunskaper. UTVECKLINGSINSATSER leda ett nationellt förnyelse- och utvecklingsarbete i samverkan med Nämnden för hemslöjdsfrågor utveckla nya former och metoder för att stödja utvecklingen av slöjdnäringar regionalt

113 LITTERATUR Litteraturområdet genomgår en omvälvning på flera plan. Läsförståelsen bland unga sjunker. Många författare har sett sin försäljning minska samtidigt som digitaliseringen innebär nya möjligheter till både produktion och distribution. Allt fler författarskap grundläggs idag genom egenutgivning och e-böcker. För perioden beslutade kulturnämnden om en handlingsplan för att stärka litteraturens roll i regionen. Planen resulterade i flera nya stöd för författare och översättare, förlag, litterära arrangörer, bibliotek och läsfrämjande. Under ska dessa satsningar etableras, utvecklas och utvärderas. Se Kulturnämndens stödformer sid 14. Strömstads kommun har uppdraget att bygga upp en litterär residensverksamhet för författare och översättare med satelliter i Alingsås, Partille och Åmål. Litteraturhusen i Göteborg och Åmål, Bokmässan i Göteborg och Författarcentrum Väst är viktiga samverkansparter. Yttrandefriheten utmanas ständigt och många författare och konstnärer utsätts för anonyma hot och näthat blev Västra Götalandsregionen en fristadsregion inom ramen för ICORN (The International Cities of Refuge Network) för att kunna ta emot yrkesverksamma konstnärer som utsätts för diskriminering och förföljelser. Kommuner får därigenom regionalt stöd för att etablera sig som fristadskommuner. Denna verksamhet kommer att ha nära samarbete med residensverksamheten. BIBLIOTEK Bibliotek är de kulturinstitutioner som finns i regionens samtliga kommuner och ofta utgör den enskilt största budgetposten i den kommunala kulturbudgeten. Bibliotekens traditionella roll att gratis tillhandahålla böcker och medier och att vara den självklara platsen för att inhämta information, utmanas idag av den digitala tekniken och människors ändrade livsmönster. Som lagstadgad och central kulturinstitution i varje kommun är det en utmaning att förbli angelägen för nya målgrupper som en plats för information, möten och kulturupplevelser. Kulturnämnden ska genom Kultur i Väst erbjuda stöd, fortbildning och inspiration för de lokala bibliotekens utvecklingsarbete, och utifrån bibliotekens lokala förutsättningar inspirera till nya samverkansformer med föreningsliv, folkbildning, utbildningsaktörer och kulturverksamheter. Kultur i Väst ska fortsatt utveckla metoder för läsfrämjande riktat till barn och unga. Bibliotopia med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar är namnet på en årlig konferens som Västra Götalandsregionen har stöttat. Denna konferens ska fortsatt arrangeras årligen. En ny regional biblioteksplan ligger till grund för de regionala satsningarna på folkbiblioteken från och med UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLINGSINSATSER stödja, följa upp och utvärdera de nya litterära satsningarna vidareutveckla residensverksamheten med särskild tonvikt på organisation, samverkansformer och profilering av satelliterna stödja lokala fristadskommuner UTVECKLINGSINSATSER inspirera till nya och innovativa idéer för biblioteken som mötesplatser och för läsfrämjande för barn och unga vidareutveckla konferensen Bibliotopia utveckla verksamheten enligt en ny regional biblioteksplan

114 28 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN NATUR- OCH KULTURARV Unesco definierar kulturarv som det materiella (rörligt och fast, på land och under vatten) och immateriella (scenkonst, ritualer, muntligt berättande) arvet. Kulturarvets institutioner och aktörer är traditionellt arkiv, bibliotek, museer och föreningar men även offentliga institutioner, myndigheter och många av civilsamhällets organisationer ingår. Naturarv är stora orörda områden eller formationer i naturen men definitionen glider över till att omfatta även natur påverkad av mänskliga aktiviteter. För förståelsen av vårt samhälle och kulturlandskapen är det nödvändigt att stärka natur- och kulturarvsbegreppet som en enhet. Europarådet har tagit fram två konventioner, landskaps- och farokonventionerna, som används som metoder i kulturarvsarbetet. Läs mer under Metoder för samhällsutveckling på sid 12. EU i sin tur knyter an till konventionernas demokratiska metoder och betonar kulturarvets potential för landsbygdsutveckling avseende ekonomi och social hållbarhet. Västarvet och Innovatum är centrala aktörer som börjat använda dessa förhållningssätt och metoder på den regionala nivån. Huvuddelen av natur- och kulturarvsverksamheten i Västra Götaland arrangeras av eller med civilsamhällets organisationer. Kulturarvet och kulturmiljön är ett självklart sätt att arbeta med delaktighet. Med sitt breda kontaktnät av arbetslivsmuseer som direkt involverar invånarna är Innovatum en central aktör inom detta område. Industrimuseum Västra Götaland ska utvecklas till att bli en större samverkansplattform med regionala, kommunala och civila aktörer samlade kring industrisamhällets kulturarv. Särskild vikt läggs vid att arbeta med unga invånares framtidsbilder i olika delar av regionen och låta dessa speglas mot Västra Götalands historia. Ett landskapsobservatorium med förebilder från övriga Europa är under utveckling i Västra Götaland. Ett sådant är tänkt att samla och utbyta information samt öka medvetenheten om landskapets roll i samhällsutvecklingen. Arbetet är nära relaterat till landsbygdsutveckling och stadsförnyelse i samverkan med forskningsplattformen Mistra Urban Futures. Kulturarvsinstitutioner är verksamheter med lång erfarenhet av besöksmålsutveckling som bidrar till Västra Götalands attraktivitet. Världsarvet i Tanum och Läckö Slott utgör modellexempel för kvalitetsutveckling av kulturmiljö och kulturarv som besöksmål. Ett nytt samarbete med Turistrådet Västsverige ska utveckla fler besöksmål på samma sätt i

115 29 Västra Götaland. För detta tillämpas en modell för kvalitetsutveckling av kulturturism inom ramen för det fleråriga EU-projektet Charts. Kvalitetsutveckling skiljer sig från kvalitetssäkring genom att vara en långsiktig utvecklingsprocess med brett deltagande istället för enbart säkerställande av särskilt uppsatta kriterier. Modellen prövas i Västra Götaland och andra regioner i Europa, exempelvis Wales i Storbritannien och Veneto i Italien. Hantverkslaboratoriet, som är knutet till Göteborgs universitet, är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk och utgör ett stöd för utveckling av hantverksfrågor relaterade till näringslivs- och platsutveckling. Det digitaliserade kulturarvet är i nuläget endast i begränsad omfattning tillgängligt för invånarna. Konferensen Digikult digitalt kulturarv i praktiken är ett forum för kompetensutveckling och samtal. Digikult ska utvecklas till att bli en konferens med nordisk räckvidd. Det förändrade klimatet har stor inverkan på kulturarvet och vår miljö. Stigande hav och översvämningar men även förändringar med mindre dramatiska förlopp kommer att påverka bebyggelse och andra historiska lämningar under lång tid. Inom ramen för ett EU-samarbete har metoder utvecklats för att motverka och förebygga de negativa effekterna. Västarvet tar tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län fram ett planeringsunderlag för hantering av klimatets påverkan på kulturarvet i Västsverige. Arbetet sker i samverkan med Kulturmiljö Halland och Länsstyrelsen i Hallands län. Underlaget blir en del av Västra Götalands läns klimatanpassningsplan. UTVECKLINGSINSATSER utveckla Industrimuseum Västra Götalands arbete med barn och unga utveckla kvaliteten för besöksmålen enligt Charts-modellen stärka Hantverkslaboratoriet som ett nationellt centrum för hantverk och immateriellt kulturarv utveckla Digikult till en nordisk samlingspunkt för kompetensutveckling om nya metoder för att sprida kulturarvet ta fram ett planeringsunderlag för hantering av klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

116 30 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN ARKIV Arkiven har som uppgift att bevara en allsidig, autentisk och relevant dokumentation av samhällsutvecklingen och har stor betydelse för demokrati, öppenhet och kunskapsutveckling i samhället. Kulturnämnden ansvarar för föreningsarkiven som är självständiga ideella organisationer och en viktig del av vårt kulturarv. I Västra Götalandsregionen finns tre regionala föreningsarkiv som samfinansieras av kommunerna i respektive delregion. Det regionala ansvaret för finansieringen kommer under kulturplansperioden att återigen vila på kulturnämnden och ska därför utredas. Kulturnämndens arbete med de enskilda arkiven fokuserar på deras möjlighet att göra föreningsmaterial tillgängligt både digitalt och i utställningssammanhang. Idag har föreningsarkiven svårt att samspela med och vara relevanta för nya slag av föreningar, nätverk och aktionsgrupper som inte är organiserade på traditionellt sätt. Kultur i Väst och Västarvet har i uppdrag att arbeta för samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer i syfte att utveckla regionens arbete med minnesinstitutionerna och samlingarna. Kulturnämnden och Riksarkivet, som är den myndighet som har ansvar för den statliga arkivverksamheten, har slutit en överenskommelse om utvecklingssamverkan. UTVECKLINGSINSATSER göra en översyn av föreningsarkivens ekonomiska situation i samverkan med kommunerna stödja föreningsarkiven i att utveckla metoder för att nå nya grupper, särskilt barn och unga arbeta enligt samarbetsöverenskommelsen med Riksarkivet

117 31 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

118 32 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED KOMMUNERNA Kommunalförbunden Fyrbodal, Skaraborg och Boråsregionen/Sjuhärad samt Göteborgsregionens kulturchefsnätverk har lämnat sina inspel till kulturplanen. I deras svar framstår tydligt fyra områden som ska prioriteras under kulturplansperioden: barn och unga besöksnäring platsutveckling arenor och nätverk Därutöver har Västra Götalandsregionen beslutat om en samverkansplattform för interkulturell dialog som omfattar region, kommuner och akademi samt en särskild insats för kultur och hälsa.

119 33 Barn och unga Barn och unga är en av regionfullmäktige prioriterad målgrupp för kulturnämndens insatser. Samtliga kulturinstitutioner har i sina uppdrag att särskilt arbeta för barns och ungas möjligheter att ta del av kulturupplevelser och skapande verksamheter. Kultur i Väst, Västarvet och Kulturungdom har alla särskilda uppdrag för att stödja kultur i skolan och ungas kulturskapande på fritiden. Se också kapitlet Utveckling konst- och kulturområden under respektive område. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Det är dock långt ifrån alla barn som har tillgång till kultur. För kommunerna är kulturskolorna en central resurs. Västra Götalandsregionen ska i samverkan med kommunerna verka för att alla barn och unga får lika möjligheter att utveckla sitt kulturskapande. Flera kommuner arbetar tillsammans med Kulturungdom och Rädda Barnen i projektet Kulturplaneterna. Kulturplaneter kan se olika ut men den minsta gemensamma nämnaren är gratis kreativ verksamhet för barn och unga som lever i socioekonomisk utsatthet. I projektet uppmuntras barnets eget skapande med hjälp av kompetenta mentorer. Kompetensväxling för unga är ett område med outnyttjad potential. Genom utbyggd samverkan mellan kommuner och civilsamhälle, besöksnäring och eftergymnasial utbildning erbjuds ungdomar feriejobb och praktikplatser inom kulturarvsområdet. Dessa ska i första hand erbjudas ungdomar under utbildning och ungdomar med annat modersmål än svenska. I Västra Götaland pågår en påbyggnadsutbildning för personal på fritidsgårdar med syfte att utveckla fritidsgården i riktning mot projektkontor, där unga kan genomföra egna projektidéer. KEKS ansvarar för utbildningen som sker i samarbete med högskolor och folkhögskolor. Kommunerna kommer att utvärdera denna insats och i samverkan med kulturnämnden ta beslut om en eventuell fortsättning. Kulturnämnden kommer också att vara en aktiv samarbetspart i den aviserade nationella satsningen på miljonprogramsområdena och verka för en jämnare och mer rättvis tillgång till kommunala musikoch kulturskolor. UTVECKLINGSINSATSER samverka med kommunerna om kulturskolornas utveckling utveckla insatserna för kompetensväxling för barn och unga samverka nationellt om tillgång till kultur för barn i miljonprogramsområdena

120 34 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Besöksnäring Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden samarbetar med Turistrådet Västsverige för att stärka Västra Götaland som destination på kulturområdet. Det handlar bland annat om att lyfta fram kulturverksamheter och att stärka kursutbudet som reseanledning till regionen. Kulturvandringar röner stort intresse och har stor potential inom kulturturism. Här finns möjligheter att ansluta till Europas historiska vandringar. En särskild del inom detta område är Västra Götalands pilgrimsleder som är certifierade av Europarådet som en så kallad cultural route med anknytning till de skandinaviska St Olovsvägarna med Trondheim som mål. Verksamheten kring pilgrimslederna kommer från och med 2016 få en tydligare övergripande organisation för att möta internationella, nationella, regionala och lokala behov. Västarvet kommer från och med 2016 att ansvara för att samordna civilorganisationer, företag och kommuner. Platsutveckling Kulturnämnden verkar för att kulturen ska integreras bättre i de kommunala planprocesserna. Cultural planning och landskapskonventionen kan då med fördel användas. Se Metoder för samhällsutveckling i kapitlet Kulturnämndens arbetssätt på sid 12. Kulturen ska vara närvarande i alla kommunala beredningar och en självklar del av samhällsplaneringen. Det innebär samverkan med andra politikområden på ett tidigt stadium. I samarbete med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen har Västarvet tillsammans med kommunerna genomfört Arena 49 åren 2013 och Arena 49 är närmast att likna vid en mässa där olika intressenter möts för att utbyta information och kontakter. Den ska utvecklas till att bli Västra Götalands gemensamma plats för att lyfta fram naturoch kulturmiljöns roll i samhällsutvecklingen. UTVECKLINGSINSATSER utveckla samarbetet med Turistrådet Västsverige utveckla kulturvandringarna i Västra Götaland samordna arbetet med Västra Götalands pilgrimsleder UTVECKLINGSINSATSER erbjuda ett kunskapslyft för alla kommunala politiker och tjänstemän om kulturens potential i kommunal utveckling och samhällsplanering utveckla Arena 49 som en mötesplats för kommunernas utveckling av natur- och kulturarv

121 35 Arenor och nätverk Fria professionella kulturskapare, unga aktörer, civilsamhälle och kommuner efterlyser nya mötesplatser för att skapa, utvecklas och mötas. Det finns många möjliga mötesplatser i lokalsamhället men samordning och utveckling saknas. Nya nätverk, fysiska och virtuella, behöver utvecklas för att de fria kulturskaparna ska kunna verka och möta människor i hela Västra Götaland. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLINGSINSATS samordna och stödja kommunernas insatser för nya arenor och nätverk Samverkansplattform för interkulturell dialog Interkulturell dialog är en metod för att motverka diskriminering av minoriteter, etnocentrism och rasism, och för att uppnå jämlikhet och social sammanhållning. Utgångspunkten är interkulturalitet gränsöverskridande kulturmöten och samverkan istället för mångkulturalism, som bygger samhällen där olika kulturer skiljs åt och existerar sida vid sida men utan större samröre. Interkulturell dialog innebär att rättighetsbaserade arbetsmetoder, inkluderande invånarperspektiv, demokratisk styrning i kulturell mångfald, interkulturell kompetens och internationellt samarbete används. En samverkansplattform för interkulturell dialog har bildats bestående av koncernavdelningen kultur och avdelningarna för näringsliv, folkhälsa och rättighet samt kunskapscentrum för jämlik vård. Syften med plattformen är att: skapa helhetssyn, regional samsyn och samarbete för en region för alla utifrån en gemensam kunskapsbas bidra till effektiv och ändamålsenlig användning av regionala resurser öka tydligheten i kommunikationen med omvärlden Till plattformen finns ett forskningsråd knutet bestående av Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Högskolan väst. Forskningsrådet ska verka för regional samverkan och samordning av forskning och utbildning samt för nationellt och internationellt samarbete inom området interkulturell dialog. Rådet ska bland annat utveckla en arena för forsknings- och utbildningssamverkan, identifiera forskningsbehov utifrån ett verksamhetsperspektiv och föreslå uppdragsutbildningar. UTVECKLINGSINSATS utveckla samverkansplattformen för interkulturell dialog

122 36 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Kultur och hälsa Kulturens betydelse för folkhälsan uppmärksammas mer och mer. Kulturnämnden samverkar med Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet om följeforskning för att utveckla evidensbaserade metoder inom kultur och hälsa. Under de två senaste åren har regionfullmäktige stärkt kulturnämndens resurser för särskilda insatser inom kultur och vården, som nu utvidgas till kultur och hälsa. En rad pilotprojekt har satts igång tillsammans med kulturnämndens förvaltningar Kultur i Väst och Västarvet inom bland annat bildkonst, dans, film, litteratur, kulturarv, musik, ny teknik, performancekonst och sjukhusclowner. Begreppet kultur och hälsa kan också omfatta insatser inom kommunernas omsorgsansvar, något som kulturnämnden vill utveckla. I studien Andra rum utvecklar den regionala Konstenheten nya metoder för att arbeta med performance och installationer. Konstenheten har också utvecklat samarbeten med arkitekturoch vårdutbildningar för att öka kunskapen om konstens roll i vårdmiljöer. Körsång, som särskilt uppmärksammats inom hälsoforskning, utreds för att kunna bli ett särskilt centrum 2016 Körcentrum Väst. UTVECKLINGSINSATSER öka kunskapen om kulturens roll för hälsan utöka kulturnämndens insatser till att omfatta aktiviteter inom såväl vård som omsorg utveckla former för konst i det offentliga rummet med fokus på interaktion mellan konst, vårdtagare och personal

123 37 UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED CIVILSAMHÄLLET UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Kulturnämnden definierar civilsamhället som en arena skild från både marknaden, det offentliga och det privata där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Ett hållbart samhälle är i hög grad beroende av den struktur, det innehåll och de nätverk som ett starkt civilsamhälle utgör inte minst de nationella minoriteternas och andra minoriteters organisering. Med stor variationsrikedom främjar civilsamhället deltagande och eget skapande i olika delar av kulturlivet. Föreningsliv Västra Götalandsregionens kulturstrategi betonar vikten av vidgat deltagande i regionens alla kulturverksamheter. I kulturnämndens riktlinjer för vidgat deltagande, Rätten att delta i kulturlivet, beskrivs hur interkulturellt perspektiv och interkulturell dialog är viktiga i arbetet för jämlikhet. I samarbete med den sociala ekonomin har analysmetoden SROI tagits fram för att mäta de sociala effekterna av civilsamhällets bidrag till samhällsutvecklingen. Se Social Return on Investment (SROI) en metod för att mäta sociala värden på sid 17. Många föreningar saknar kontakter med, eller representerar inte, unga och personer med utländsk bakgrund. De efterlyser nya mötesplatser för att skapa, utvecklas och mötas. Många unga ägnar sig idag åt olika former av spel dataspel, lajv, rollspel, LAN (Local Area Network), fantastik med mera. Detta är en kulturform där deltagarna i hög grad interagerar och är medskapare. Många driver egna föreningar för att dels skapa verksamhet tillsammans, dels sprida och utveckla spelhobbyn. Deltagarna har stor kunskap om teknik och digitalt berättande men också språk, historia och platser. Dessa föreningar är idag viktiga kulturaktörer och samverkan mellan dessa och kulturarvsföreningar och kulturinstitutioner kan utvecklas. UTVECKLINGSINSATSER utvärdera insatser inom organisations- och kulturlivet enligt SROI-metoden utveckla stödet särskilt till föreningar som drivs av invånare med utländsk bakgrund utveckla nya former och nätverk

124 38 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE De fem nationella minoriteterna Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter är en av utgångspunkterna för kulturnämndens riktlinjer Rätten att delta i kulturlivet. Språklagen jämställer det svenska teckenspråket med de nationella minoritetsspråken vilket också framgår av kulturnämndens riktlinjer. I dessa anger nämnden flera prioriterade områden, däribland utvecklad samverkan med de fem nationella minoriteterna som utgörs av judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Särskilda övergripande mål har beslutats för det fortsatta arbetet: öka kunskap om de fem nationella minoriteterna motverka diskriminering av de fem nationella minoriteterna utveckla särskilda metoder för att öka de fem nationella minoriteternas egenmakt utveckla särskilda metoder för att skydda, främja och bevara de nationella minoritetsspråken och teckenspråket Samtal pågår med kommittén för rättighetsfrågor i Västra Götalandsregionen om en gemensam modell för att stödja de nationella minoriteternas språk och kultur. Kulturnämnden stöder också sedan 2014 projektet Gemenskap i olikheter där Västra Göta lands regionen, Region Örebro län och Örebro kommun gemensamt kommer att arbeta med de fem nationella minoriteternas kultur och språk inkluderat teckenspråket. Utställningen Vi är romer, som har visats i flera kommuner, har gett upphov till att flera viktiga frågor för minoriteterna generellt har lyfts. Bredden och variationsrikedomen i kulturarvet har uppmärksammats liksom rätten till kulturarvet. I bred samverkan mellan kommuner, kulturaktörer, civilsamhället och folkbildningen genomförs utställningar, workshops och utbildningar med utställningen som utgångspunkt allt samordnat av Västarvet. Denna arbetsmodell går under namnet Spektrum och ska utvecklas från att ha utgått från romernas situation till att även kunna gälla andra nationella minoriteter i Västra Götaland. UTVECKLINGSINSATSER stödja utvecklingen av de fem nationella minoriteternas egenmakt samordna interregionala insatser för teckenspråket utveckla arbetsmodellen Spektrum utifrån arbetet med utställningen Vi är romer

125 Festivaler I Västra Götaland genomförs varje år ett stort antal kulturfestivaler. Kulturnämnden ger stöd till flera av dessa på olika sätt. Någon festival har långsiktigt uppdrag, en del kulturstrategiskt utvecklingsstöd medan de flesta får stöd till utvecklingsprojekt. Festivalerna bidrar både till konstartsutveckling och vidgat deltagande. Många festivaler samverkar med civilsamhället i betydande omfattning, bland annat är det vanligt med volontärarbete. Flera festivaler drivs i föreningsform där beslut om inriktning och utveckling sker enligt demokratiska principer. En festival kan vara första steget för nya invånare att engagera sig. På landsbygden och mindre orter stärker kulturfestivalen gemenskapen och identiteterna. Många kulturfestivaler i Västra Götaland är i nuläget starka aktörer inom evenemangs- och besöksnäringen och flera planerar att utveckla sina internationella åtaganden. Kulturnämnden vill stimulera kulturfestivalerna i regionen och har tagit beslut om en sammanhållen utveckling av regionens festivalverksamhet. Kultur i Väst har fått ett särskilt uppdrag att skapa en plattform för festivalutveckling som erbjuder erfarenhetsutbyte, internationella kontaktnät för kulturfestivaler och kompetensutveckling. Kultur i Väst har också fått i uppdrag att årligen arrangera ett festivalforum. Tillsammans med kommunalförbunden har ett arbete påbörjats för att de tre internationella festivalerna Göteborg Film Festival, Göteborgs Internationella Konstbiennal (GIBCA) och Göteborgs Dans & Teater Festival ska ge avtryck i hela Västra Götaland. Målet är att festivalerna ska inbjuda till aktiv delaktighet lokalt och samtidigt berika kommuner och aktörer med ett internationellt utbud och kontaktnät. UTVECKLINGSINSATSER utveckla stödet till kulturfestivaler genom att stärka samverkan mellan kommuner och ideella arrangörer skapa förutsättningar för kulturfestivalerna att nå och engagera nya målgrupper utveckla regionaliseringen av de tre internationella festivalerna Göteborgs Dans & Teater Festival, Göteborg Film Festival och Göteborgs Internationella Konstbiennal 39 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE

126 40 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Arrangörsutveckling Arrangörerna är centrala aktörer för att både nå och angå en ny publik. Deras uppgift är att spegla vårt samhälle genom att ge utrymme åt gamla och nya kulturella uttryck. Inom civilsamhället och i kommunerna pågår ett omfattande arbete med att arrangera kulturverksamheter av olika slag. Det behövs mer kunskap om hur ett väl fungerande arrangörskap kan fungera idag och ett aktivt arbete för att bredda arrangörsleden. Unga och personer med utländsk bakgrund är dåligt representerade. För att utveckla och bredda arrangörsledet har Kultur i Väst och Riksteatern Väst på uppdrag av kulturnämnden påbörjat arbetet med en strategi för arrangörsutveckling i Västra Götaland. Till det arbetet ska Kulturungdoms kompetens tillföras. Målet är ett center för publikutveckling för att vidga deltagandet. Strategin pekar ut fyra förbättringsområden: delaktighet, samverkan, infrastruktur och organisations- och finansieringsmodeller. UTVECKLINGSINSATS utveckla ett center för publikutveckling enligt strategin för arrangörsutveckling

127 41 Kulturella och kreativa näringar (KKN) I Västra Götalandsregionens tillväxtstrategi VG2020 betonas att möten mellan företag inom kulturella och kreativa näringar och andra företag blir allt viktigare. Regionerna är idag drivande inom detta område eftersom en tydlig nationell politik saknas för närvarande. För att stödja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna behöver en dialog mellan regional och nationell nivå inledas för att se över hur kultur- och näringspolitiken kan utvecklas i samverkan. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE På den regionala nivån vill kulturnämnden stärka möjligheterna för mindre orter och landsbygd att utvecklas genom kulturella och kreativa näringar. Det kan bland annat ske genom att stimulera och satsa på de kultursystem som finns eller planeras i regionen, exempelvis Granitriket i Bohuslän, Kinnekullebanan, Not Quite i Fengersfors och Glasets hus i Limmared. Det finns ett behov bland verksamma inom kulturella och kreativa näringar av återkommande arenor för samtal och att lyfta fram Västra Götalandsregionens arbete med området nationellt och internationellt. UTVECKLINGSINSATSER verka för ett stärkt interregionalt arbete i syfte att utveckla de kulturella och kreativa näringarna nationellt verka för en utveckling av befintliga och nya kultursystem skapa mötesplatser för verksamma inom kulturella och kreativa näringar

128 42 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED UTBILDNINGSSEKTORN Folkbildning Folkbildningen är civilsamhällets skolform och utgörs av studieförbunden och folkhögskolorna som tillsammans bedriver ett omfattande bildnings- och kompetensarbete för föreningsliv, civilsamhälle och enskilda invånare. De utgör också en central arena för människors eget skapande och är en stor arrangör av kulturprogram. Västra Götalandsregionen är en viktig finansiär av detta arbete tillsammans med nationella myndigheter. Kulturnämnden vill utveckla området genom att stärka lokala stödstrukturer och nätverk i dialog med kommunerna. För att bredda och fördjupa deltagandet i kulturlivet, öka medskapandet och skapa en kultur som angår snarare än bara når invånarna, behövs ökad samverkan mellan folkhögskolor och kulturinstitutioner. Kulturnämnden har därför initierat ett region övergripande nätverk Folkbildning och kultur i samverkan för folkhögskolor, det fria kulturlivet och de regionala kulturinstitutionerna. UTVECKLINGSINSATSER stärka studieförbundens lokala verksamhet i samverkan med kommunerna förbättra den regionala spridningen av och öka antalet aktörer inom Folkbildning och kultur i samverkan

129 43 Eftergymnasial utbildning, fortbildning och kompetensutveckling De eftergymnasiala utbildningarna inom konst- och kulturområdet spelar en viktig roll för samhällets möjlighet att bredda rekryteringen till högre utbildning, vidga konstbegreppet och för att utveckla lokala mötesplatser för konst och kultur. Kulturnämnden stödjer elva olika eftergymnasiala utbildningar inom scenkonst och samtida konst som också har bidrag från Myndigheten för yrkeshögskolan. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE För det fria professionella kulturlivet finns ett stort behov av fortbildning och kompetensutveckling inom scenkonst, musik, film och tv. Kulturakademin Trappan ska möta branschens behov och bevaka utvecklingen nationellt och internationellt. Utbildningarna som Kulturakademin Trappan erbjuder ska också förstärka arbetet med integrationsfrågor genom exempelvis validering och matchmaking. Kompetensutveckling hos de större institutionerna sker i huvudsak inom den ordinarie verksamheten, men de kan också samverka med Kulturakademin Trappan vid behov. För bildkonstnärernas del har kollektivverkstäderna ett liknande uppdrag. Se Samtida konst på sid 23. Kulturnämnden är också en aktiv part i en ny verksamhet för utbildning, kulturupplevelser, eget skapande och forskning i Angered. Målet är att stärka integration och konstartsutveckling, verka för breddad rekrytering och fullföljd gymnasieutbildning. Förutom Västra Götalandsregionen deltar representanter från kommun, akademi, civilsamhälle, kulturverksamheter och folkbildning. UTVECKLINGSINSATSER utveckla nya former för Kulturakademin Trappans verksamhet utveckla den nya verksamheten i Angered

130 44 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE INTERNATIONELL UTVECKLING OCH SAMVERKAN Kulturnämndens internationella arbete Kulturnämndens strategiområde öka internationaliseringen syftar till att vidga och fördjupa kulturutbytet med andra regioner både inom och utanför EU. Det internationella arbetet ska påverka hela samhället, inte bara kulturområdet. Kulturnämnden har fastställt Riktlinjer för ökad internationalisering för att det internationella arbetet ska uppfylla följande mål: utveckla och förnya kulturlivet i Västra Götaland bidra till ökad sysselsättning och ett mångfasetterat näringsliv öka samarbetet vidga och fördjupa kulturbegreppet Den ökade internationaliseringen ska ske genom samverkan mellan kulturutövare och organisationer i Västra Götaland och andra regioner. Ett antal nya tänkbara samarbetsregioner har identifierats och analyserats, vilket resulterat i att kulturnämnden 2014 tecknade ett nytt samarbetsavtal med Vilniusregionen i Litauen och inledde ett ateljéutbytesprogram med Detroit i USA förnyades avtalet med North East England och ett nytt avtal tecknades med regionen Santa Catarina i Brasilien. Kulturnämndens internationella gästateljéprogram inleddes 2002 och omfattar idag ateljéer i Tyskland, Kina och USA. Målsättningen är att erbjuda konstnärer fri tid att skapa, upptäcka nya miljöer och möta nya kulturella mönster numera även genom ateljéstöd till platser konstnären själv föreslår. Flera av de residens som beskrivs under Utveckling konstoch kulturområden kommer också att innebära internationellt utbyte. Det är viktigt att öka ungas möjligheter till rörlighet. Rapporten En underskattad rörelse, som tagits fram på uppdrag av regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden och folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen, visar på stora skillnader beträffande ungas internationella rörlighet beroende på var de bor, socioekonomiska förhållanden och tillgång till information och stöd. Sveriges kulturella och kreativa näringar står idag för en växande andel av den totala exporten. Musikcentrum Väst (MCV) har startat ett kooperativ med ett 40-tal musiker för att, i samverkan med Kultur i Väst, stärka musikexporten som är ett särskilt framgångsrikt område. Skandinaviskt samarbete på regional nivå kretsar mycket kring 8-miljonersstaden med syfte att knyta samman städerna Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn med höghastighetståg. För att utveckla idén genomfördes COINCO (Corridor of Innovation and Cooperation), ett infrastrukturprojekt som samlade regioner och kommuner mellan Oslo och Köpenhamn, åren I det fortsatta arbetet verkar kulturnämnden för att kulturperspektivet integreras i processen. UTVECKLINGSINSATSER sluta avtal med ytterligare några samarbetsregioner integrera gästateljéprogram och residensverksamhet i kulturnämndens internationella arbete så att synergieffekter kan uppnås integrera kulturperspektivet i 8-miljonersstaden

131 45 EU Ett mål för kulturnämndens arbete är att EU-nivån ska bli en angelägenhet för regionens kulturliv genom tillgång till nya nätverk, samarbeten och marknader. Av det skälet erbjuder kulturnämnden stöd till kulturverksamheterna för att ansöka om EU-finansiering, delta i projekt, europeiska nätverk och organisationer. Ett annat mål är att strukturfonderna i högre grad ska användas till kulturprojekt. Under programperioden sker detta med interna utbildningar, ökade resurser i form av samverkan med Tillt och Kultur i Väst för hela EU-arbetet samt ökad samverkan med Tillväxtverket och ESF-rådet (Socialfonden) nationellt och regionalt. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Den öppna samordningsmetoden (ÖSM) är en mjuk samarbetsmetod som inom EU tillämpas på politikområden där man inte har lagstiftande rätt gäller bland annat följande teman: ökad tillgänglighet med digitala metoder kulturarv kulturella och kreativa näringar Medlemsstaterna deltar på frivillig grund i en dialogprocess och utbyter kompetenser i tematiska arbetsgrupper, öppna möten och hearings. Arbetet kan resultera i både policyförslag och konkreta åtgärder. I Sverige ligger ansvaret för detta på den nationella nivån vilket innebär att regional och lokal nivå är uteslutna ur ÖSM trots att kulturansvaret i många europeiska länder i stor utsträckning ligger på just dessa nivåer. Eftersom ÖSM har visat sig ha konkreta effekter texter från expertgruppers rapporter återfinns i Europeiska rådets slutsatser vill kulturnämnden att den regionala nivån formellt blir en del av ÖSM. UTVECKLINGSINSATSER stödja kommuner och kommunalförbund så att fler blir ägare av EU-projekt informera om vägar in till EU för att stödja finansiering av regionens kulturverksamheter verka för att den regionala nivån blir en formell samarbetsnivå i ÖSM

132 46 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM SÅ HÄR HAR KULTUR PLANEN TAGITS FRAM Kulturnämnden antog den 14 oktober 2014 en processplan för arbetet med den regionala kulturplanen. Den föregicks av koncernavdelning kulturs interna diskussioner kring upplägg, innehåll och samverkansparter i arbetet. I processplanen bestämdes att kulturnämndens beslut om kulturplanen skulle tas den 23 september, regionstyrelsens den 6 oktober och regionfullmäktiges den oktober Processplanen listade alla de samverkansparter som, vid sidan av Västra Götalands 49 kommuner, berördes av kulturplansarbetet. Efter att under vintern och våren 2014/2015 ha träffat berörda och mottagit förslag och synpunkter publicerades ett första utkast av kulturplanen på Västra Götalandsregionens hemsida i början av maj. Detta följdes upp med en offentlig hearing den 18 maj för att ge alla möjlighet att framföra sina synpunkter. Kommunerna fick samma möjlighet vid en kulturchefsträff den 20 maj. Efter kulturnämndens presidiums behandling den 3 juni publicerades ett reviderat förslag på hemsidan öppet för synpunkter fram till midsommar 2015.

133 47 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM SAMVERKANSPARTER Verksamheter med långsiktigt stöd Västra Götalandsregionen arbetar med ett beställar- och utförarsystem. Det innebär att de verksamheter som får kontinuerligt stöd från kulturnämnden arbetar utifrån uppdrag som nämnden och verksamheterna formulerat tillsammans. Med dessa verksamheter har kulturnämnden återkommande samtal i vilka den nya kulturplanen har varit en naturlig del. Särskilda möten har genomförts med Kultur i Väst, Västarvet, Göteborgs Stadsmuseum och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det fria kulturlivet och andra verksamheter som får kulturstrategiska utvecklingsstöd En öppen inbjudan till fyra delregionala möten skickades till mottagare av kulturstrategiskt stöd och andra berörda. Under dessa möten gavs möjlighet att lämna synpunkter och förslag. För det fria kulturlivet är centrumbildningarna kulturnämndens samtalsparter i första hand. Dessa har kulturstrategiskt stöd från nämnden. Särskilda möten har genomförts med alla centrumbildningar, aktörer inom dansområdet och Teaterförbundets regionråd. Folkbildning, utbildning och andra organisationer Representanter från folkbildning och övrigt organisationsliv bjöds in brett till ovan nämnda delregionala möten. Särskilda möten har genomförts med Riksteatern Västra Götaland, Folkets Hus och Parker, Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen, föreningsarkiven samt Göteborgs universitets konstnärliga fakultet. Möten, inklusive workshopar, har också genomförts med företrädare för de delregionala sociala råden samt med studieförbundsdelegationen.

134 48 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM Nationella minoriteter Rättighetskommitténs kansli arrangerade möten med Samrådet för de nationella minoriteterna, varvid kulturplanen diskuterades. Särskilda möten med Sverigefinska förbundet samt Region Örebro län har också genomförts. Kommunerna Koncernavdelning kultur har en arbetsgrupp med representation från de fyra kommunalförbunden och kulturdirektören i Göteborgs stad. Gruppen träffas flera gånger årligen för att diskutera och genomföra gemensamma utvecklingsinsatser. I samband med dessa möten har även kulturplanen diskuterats. Dessutom har information och workshopar genomförts med varje kommunalförbund. Koncernstab regional utveckling En referensgrupp bestående av representanter för avdelningarna inom koncernstab regional utveckling har haft möjligt att lämna synpunkter. Politiska möten Kulturnämnden: december 2014, januari, april, juni och september Beredningen för hållbar utveckling: 28 april och 23 juni Kommunala presidier med ansvar för kultur området i de fyra delregionerna: Skaraborg den 19 mars, Fyrbodal den 23 april, Boråsregionen den 7 maj, Göteborgsregionens kulturchefsnätverk den 16 oktober 2015.

135 49 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 2016 görs en uppföljning av kulturplanen Resultatet kan komma att påverka kulturplanen som revideras årligen. Uppföljningen av kulturplanen har fokus på genomförda utvecklingsinsatser och kommer att ske inom ramen för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen till Kulturrådet. En sammanfattande analys om vilken effekt utvecklingsinsatserna har haft för kulturen i Västra Götaland kommer att göras inför beslut om en ny kulturplan. SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM

136 50 KÄLLHÄNVISNINGAR 1. Vision Västra Götaland - Det goda livet 2. EU KOM (2007) Regeringens proposition, 2009/10:3 Tid för kultur, s Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa stadsbidrag till regional kulturverksamhet, En mötesplats i världen 6. It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N En europeisk digital agenda 8. Pier Luigi Sacco 9. Rätten att delta i kulturlivet Överenskommelse med den sociala ekonomin Hur långt är ett snöre frågor och svar om kulturella och kreativa näringar Redaktör Formgivning Malin Holgersson Bozzanova AB Fotografer Fredrik Svedemyr (s. 22), José Lagunas Vargas (s ), Kultur i Väst (s , 48-49), Patrick Sörquist (s. 1, 7, 10, 12-17, 21, 23-31, 34, 38-41, 45), Ou Zhihang Guangzhou Live (s. 20, 36) Tryck Prinfo Rydins 2015 Västra Götalandsregionen koncernavdelning kultur

137

138