Program för mål och uppföljning av privata utförare

Transkript

1 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 35 Dnr 2016/ Program för mål och uppföljning av privata utförare Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Kultur- och fritidsnämnden har inga tillägg eller ändringar till programmet för mål och uppföljning av privata utförare. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har inga privata utförare i dagsläget. Programmet för mål och uppföljning av privata utförare ger kunskap i hur nämnden kan förhålla sig till en eller flera privata utförare om frågan skulle väckas i något avseende. Kultur- och fritidsnämnden har inga förslag till tillägg eller ändringar i planen. Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 april 2016, har utarbetats av kultur- och fritidschefen Maria Wallengren. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KFN 2016/ Kultur- och fritidsnämnden Program för mål och uppföljning av privata utförare Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden har inga tillägg eller ändringar till programmet för mål och uppföljning av privata utförare. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har inga privata utförare i dagsläget. Programmet för mål och uppföljning av privata utförare ger kunskap i hur nämnden kan förhålla sig till en eller flera privata utförare om frågan skulle väckas i något avseende. Kultur- och fritidsnämnden har inga förslag till tillägg eller ändringar i planen. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige Maria Wallengren Kultur- och fritidschef Maria Wallengren Kultur- och fritidschef maria.wallengren@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

3 Program för mål och uppföljning av privata utförare Bakgrund Kommunallagens krav på program Kommuner får enligt kommunallagen lämna över verksamhet till privata utförare (detta gäller dock inte om det i lag eller förordning anges att verksamheten ska bedrivas av en kommunal nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning). Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för dessa verksamheter på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Enligt 3 kap. 19 b kommunallagen, som började gälla den 1 januari 2015, ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Innehållet i programmet i form av t.ex. uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Definition av privat utförare Enligt 3 kap. 18 c kommunallagen definieras privat utförare som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. En juridisk person är ett aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening eller stiftelse. Även idéburna organisationer och kooperativa föreningar kan vara privata utförare. Däremot avses inte heleller delägda kommunala bolag eller kommunala stiftelser. De aktuella lagbestämmelserna gäller då kommunen är att betrakta som huvudman för en angelägenhet. Kommunen är huvudman för en verksamhet både då verksamheten bedrivs av en upphandlad utförare (enligt lag om offentlig upphandling eller lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster) och då verksamheten bedrivs av utförare i ett valfrihetssystem (enligt lag om valfrihetssystem). Fristående förskolor och skolor är inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 3 kap. 18 c kommunallagen. Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde ansvar för att se till att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten drivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av en privat utförare. I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamheten. Kommunstyrelsen har även ett särskilt ansvar för att leda, samordna och ha uppsikt över verksamheten i nämnder och

4 kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare. Mål och riktlinjer för privata utförare Mål och riktlinjer för verksamheten De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är: - De lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten - De mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget och policyer - De mål och riktlinjer som nämnden fastställer för verksamheten genom internbudget och internkontrollplan - Övriga styrdokument Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna mål och riktlinjer. Dessa mål och riktlinjer ska framgå i de förfrågningsunderlag som utgör underlag för upphandling samt i de avtal som tecknas med den privata utföraren. Mål och riktlinjer för konkurrensutsättning och upphandling Övergripande förutsättningar för att konkurrensutsätta en verksamhet framgår av kommunens policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. Övergripande krav och ramar för upphandling framgår av kommunens upphandlingspolicy. Uppföljning och kontroll Uppföljningsansvar När en kommunal angelägenhet överlämnas till en privat utförare ska kommunen följa upp och kontrollera verksamheten (3 kap. 19 kommunallagen). Det är varje nämnd som ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde. Uppföljningen har två övergripande syften: - Kontrollera att verksamheten utförs i enlighet med förfrågningsunderlag, anbud och avtal. - Utgöra ett underlag i kommunens förbättringsarbete för att utveckla och förbättra verksamhet och tjänster till medborgarna.

5 Uppföljning av verksamheten ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt och resultaten av genomförd uppföljning dokumenteras och redovisas till förvaltningsledning och ansvarig nämnd på det sätt som nämnden bestämmer. En samlad uppföljning av den totala verksamheten oavsett utförare redovisas i nämndernas årsrapport. Varje nämnd ansvarar för att uppföljningen regleras i de avtal som tecknas med varje utförare. Detta innebär att förfrågningsunderlag och avtal ska innehålla krav på att utföraren medverkar vid uppföljning av verksamheten genom att exempelvis lämna statistik och verksamhetsmått till nämnden samt delta vid genomförande av brukarenkäter som nämnden bestämmer. Krav ska också finnas om att utföraren rapporterar nödvändiga uppgifter till nämnden, nationella register eller andra myndigheter samt kring synpunktshantering, där nämnden vid begäran ska få ta del av inkomna synpunkter från brukare. Former för uppföljning Uppföljning av privat utförd verksamhet kan ha olika utgångspunkter och uppföljningen behöver anpassas till den verksamhet som bedrivs. Detta innebär att nämnden måste ta ställning till vilken/vilka typer av uppföljning som ska användas, liksom frekvens och omfattning. I de fall där uppföljning och tillsyn är reglerat i lag, styr detta vilka typer av uppföljning som är möjlig. Nedan framgår exempel på generella uppföljningsformer som kan användas. Regelbunden och riktad uppföljning inklusive avtalsuppföljning syftar till att kontrollera att verksamheten arbetar utifrån avtal, lagar och regler. Uppföljning bör även göras av verksamhet i egenregi med avseende på uppdrag, lagar och regler. Uppföljning av kommunens måldokument syftar till att följa upp om verksamheten bedrivs och utvecklas i linje med fastställda mål. Uppföljningen görs i enlighet med kommunens uppföljning i samband med delårsrapporter och årsrapport. Brukaruppföljning/individuppföljning syftar sammanfattningsvis till att följa upp brukarnas upplevelser av den verksamhet som bedrivs och/eller kontrollera att enskild som får någon insats från kommunen får rätt stöd i överensstämmelse med eventuella beslut. Brukarundersökningar kan vara en del av brukaruppföljningen. Oanmälda besök syftar till att ge en översiktlig bild av förhållandena i en verksamhet. Uppföljning av ekonomisk status syftar till att identifiera utförare som riskerar att vara på ekonomiskt obestånd. Detta ger nämnden en möjlighet att ha beredskap för att hantera eventuella förändringar i verksamheten. Varje nämnd ska utifrån nämndens specifika verksamhet och en riskanalys ta ställning till behovet av kontroller av ekonomisk status under löpande avtalsperiod. Allmänhetens insyn Varje nämnd ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare (3 kap. 19 a

6 kommunallagen). Detta sker genom att en klausul om allmänhetens insyn finns med i förfrågningsunderlag och avtal. Utföraren är skyldig att lämna information som möjliggör för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs när kommunen begär det. Kommunens begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Kommunen ska precisera vilken information som efterfrågas. Informationen ska, om inte annat avtalats, lämnas i skriftlig form. Informationen ska ha koppling till upphandlingen och den verksamhet som upphandlas och inte ställa högre krav än vad som är rimligt. Utföraren behöver inte lämna uppgifter om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos kommunen. Den information som lämnas till kommunen ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag om skydd för företagshemligheter.

7

8 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 36 Dnr 2016/ Riktlinje för rökfri arbetstid remiss Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Kultur- och fritidsnämnden lämnar nedanstående yttrande som svar på remissen riktlinje för rökfri arbetstid. Kultur- och fritidsnämnden anser att det är viktigt med en rökfri miljö. En rökfri arbetstid främjar medarbetares hälsa. Men nämnden anser att det är viktigare att arbeta förebyggande än att införa förbud som dessutom kan vara svåra att kontrollera om de efterlevs. Det är bra att arbetsgivaren erbjuder rökavvänjning till medarbetare som vill bli rökfria. Om riktlinjer ska införas bör de fokusera på det förebyggande arbetet att färre ska börja röka och att de som röker ska göra det mindre. Bakgrund Personalutskottet remitterade förslaget till riktlinje för rökfri arbetstid till samtliga nämnder den 13 april Kultur- och fritidsnämnden är en del av Falköpings kommun. Utifrån remissen om riktlinje för rökfri arbetstid och riktlinjen i sin helhet beskrivs att en rökfri arbetstid främjar medarbetares hälsa. Målet är att färre ska börja röka, att de som röker ska göra det mindre, att ingen ska utsättas för passiv rökning och att kommunens medarbetare ska vara goda förebilder. Riktlinjen ger ett stöd i hur rökfri arbetstid möjliggörs och vilka vinster som finns med densamma. Riktlinjen ger dessutom insyn i vilka risker som finns med rökning och för de som utsätts för passiv rökning. Kultur- och fritidsförvaltningen har inga avvikande synpunkter än det som står skrivet i riktlinjen och har inga ytterligare synpunkter. Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 maj 2016, har utarbetats av kultur- och fritidschefen Maria Wallengren. I tjänsteutlåtandet lämnas följande beslutsförslag kultur- och fritidsnämnden tillstyrker riktlinjen för rökfri arbetstid. Yrkanden Ordföranden ställer följande yrkande. Kultur- och fritidsnämnden lämnar nedanstående yttrande/svar på remissen riktlinje för rökfri arbetstid. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

9 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kultur- och fritidsnämnden anser att det är viktigt med en rökfri miljö. En rökfri arbetstid främjar medarbetares hälsa. Men nämnden anser att det är viktigare att arbeta förebyggande än att införa förbud som dessutom kan vara svåra att kontrollera om de efterlevs. Det är bra att arbetsgivaren erbjuder rökavvänjning till medarbetare som vill bli rökfria. Om riktlinjer ska införas bör de fokusera på det förebyggande arbetet att färre ska börja röka och att de som röker ska göra det mindre. Johanna Svensson (S), Kjell-Åke Johansson (C) och Kent Mossby (M) ställer sig bakom yrkandet. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KFN 2016/ Kultur- och fritidsnämnden Riktlinje för rökfri arbetstid remiss Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker riktlinjen för rökfri arbetstid. Bakgrund Personalutskottet remitterade förslaget till riktlinje för rökfri arbetstid till samtliga nämnder den 13 april Kultur- och fritidsnämnden är en del av Falköpings kommun. Utifrån remissen om riktlinje för rökfri arbetstid och riktlinjen i sin helhet beskrivs att en rökfri arbetstid främjar medarbetares hälsa. Målet är att färre ska börja röka, att de som röker ska göra det mindre, att ingen ska utsättas för passiv rökning och att kommunens medarbetare ska vara goda förebilder. Riktlinjen ger ett stöd i hur rökfri arbetstid möjliggörs och vilka vinster som finns med densamma. Riktlinjen ger dessutom insyn i vilka risker som finns med rökning och för de som utsätts för passiv rökning. Kultur- och fritidsnämnden har inga avvikande synpunkter än det som står skrivet i riktlinjen och har inga ytterligare synpunkter. Beslutet ska skickas till Personalutskottet Maria Wallengren Kultur- och fritidschef Maria Wallengren Kultur- och fritidschef maria.wallengren@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

11

12 Riktlinje för rökfri arbetstid Att arbetsmiljöer ska vara rökfria blir allt mer självklart i Sverige. På fler och fler arbetsplatser införs rökfri arbetstid man röker inte under arbetstid, av hänsyn till andras och egen hälsa. Två tredjedelar av Sveriges kommuner har infört rökfri arbetstid (Tobaksfakta.se). Falköpings kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som främjar medarbetares hälsa och erbjuder en god arbetsmiljö för anställda, besökare och andra som vistas i våra lokaler. Genom att införa rökfri arbetstid vill Falköpings kommun skapa rökfria miljöer samt ge goda förutsättningar för minskat tobaksbruk. Falköpings kommun vill också delta och aktivt medverka i arbetet som syftar till att minska tobaksbruket i samhället i stort. Införandet av rökfri arbetstid är ett sätt att öka kvaliteten i mötet med dem vi har kontakt med i vår yrkesutövning som anställda i Falköpings kommun. Det är av stor vikt att vi visar hänsyn och är goda förebilder för dem vi vårdar, tar hand om och utbildar. Skäl för en rökfri arbetstid - Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960-talet. Användandet av tobak är en vetenskapligt dokumenterad hälsorisk, som drabbar såväl den som röker som de som finns i användarens omgivning. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd (Doll et al, 1994). Rökfri arbetstid är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma väg mot att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö och verksamhet. Tobakslagen 8 (1993:581) säger att varje arbetsplats ska arbeta aktivt för att minimera risken för passiv rökning. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. Det betyder att den tid man arbetar eller har paus ska vara rökfri. Ekonomiskt är en rökfri arbetstid en vinst för både arbetsgivare och medarbetare. Kommunen värnar om medarbetarens egna och andras hälsa genom att ha en rökfri arbetstid. Rökfri arbetstid innebär Att rökning inte får ske under arbetstid. Med arbetstid avses den arbetade tiden inklusive kortare pauser. Lunchrasten räknas inte till arbetstiden. Att rökning inte är tillåten i direkt anslutning till arbetsplatsen, t.ex. utanför entréer. Platser där rökning kan ske, ska vara tydligt anvisade och skilda från arbetsplatsen. Att inte utsätta elever, omsorgstagare, kunder, brukare eller medarbetare för tobaksrök/tobakslukt. Att rökning inte får ske i Falköpings kommuns fordon och lokaler, ej heller i arbetskläder. Att arbetsgivaren erbjuder rökavvänjning till medarbetare som vill bli rökfria.

13 Där annan lagstiftning kan stå i konflikt med ovanstående ska vi, i så stor utsträckning som möjligt, ändå eftersträva en rökfri arbetstid. Omsorgsarbete i ordinärt boende, kan vara ett sådant exempel. Syftet med rökfri arbetstid är att - stödja det hälsofrämjande arbetet både på Falköpings kommuns arbetsplatser och i samhället i stort. - minska tobaksbruket och bidra till en bättre hälsa för kommunens medarbetare. - bidra till en förbättrad arbetsmiljö och inte utsätta andra för tobaksrök. - vara förebilder för kommunens invånare vilka vi möter i olika sammanhang, så som elever, förskolebarn, omsorgstagare med flera. - få lokaler, utrustning, material och kläder utan röklukt. Målen är att färre ska börja röka de som röker ska göra det mindre ingen ska utsättas för passiv rökning våra medarbetare ska vara goda förebilder Stöd Arbetsgivaren erbjuder rökavvänjning till medarbetare via företagshälsovården. Deltagandet är kostnadsfritt för individen mot att det görs utanför arbetstid. Stödet finansieras med centrala medel. Personalavdelningen ansvarar för kontakt med företagshälsovården för samordning. Chef anmäler vilka som önskar delta i rökavvänjningsstöd till personalavdelningen. Information Vid platsannonsering, rekrytering och introduktion för nya medarbetare ska det informeras om att detta är en arbetsplats med rökfri arbetstid. Om riktlinjerna om rökfri arbetstid inte följs Varje medarbetare förutsätts att följa riktlinjerna om rökfri arbetstid på samma sätt som andra beslut och riktlinjer som gäller hos arbetsgivaren ska följas. Om inte fastställda riktlinjer efterlevs kommer detta att hanteras enligt gällande arbetsrättsligt regelverk.

14 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 37 Dnr 2016/ Teaterveckan 2016 ansökan om bidrag Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Föreningen Teaterveckan beviljas ett årligt kulturbidrag om kronor och ett kulturarrangemangsbidrag om kronor efter att följande punkter uppfyllts. Årligt kulturbidrag ansökan ska kompletteras med årsberättelse, ekonomisk berättelse och revisionsberättelse för verksamhetsåret Om detta sker beviljas föreningen stöd med kronor. Kulturarrangemang ansökan ska efter genomförd vecka redovisas i separat rapport och med en ekonomisk bedömning i förhållande till den budget som finns med i ansökan. Är budgeten i överensstämmelse med utfallet så beviljas bidrag med kronor. Bakgrund Under somrarna 2014 och 2015 har föreningen Teaterveckan etablerat sig med teaterverksamhet i Falköpings kommun. Teaterveckan riktar sig till alla teaterintresserade och alla teaterföreningar i Västra Götaland. Teaterveckan erbjuder workshops, pjäser, stand-up, improvisationsteater och mindre föreställningar. Detta initiativ berikar och breddar kulturlivet i Falköpings kommun. Föreningen Teaterveckan har den 20 maj 2016 kommit in med en ansökan om ett årligt bidrag om kronor samt ett arrangemangsstöd om kronor till Teaterveckan Mot bakgrund av tidigare års arrangemang föreslås att ansökan om bidrag beviljas efter det att nedanstående iakttagits. Årligt kulturbidrag ansökan ska kompletteras med årsberättelse, ekonomisk berättelse och revisionsberättelse för verksamhetsåret Om detta sker beviljas föreningen stöd med kronor. Kulturarrangemang ansökan ska efter genomförd vecka redovisas i separat rapport och med en ekonomisk bedömning i förhållande till den budget som finns med i ansökan. Är budgeten i överensstämmelse med utfallet så beviljas bidrag med kronor. Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 maj 2016, har utarbetats av kultur- och fritidschefen Maria Wallengren. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KFN 2016/ Kultur- och fritidsnämnden Teaterveckan 2016 ansökan om bidrag Förslag till beslut Föreningen teaterveckan beviljas ett årligt kulturbidrag om kronor och ett kulturarrangemangsbidrag om kronor efter att följande punkter uppfyllts. Årligt kulturbidrag ansökan ska kompletteras med årsberättelse, ekonomisk berättelse och revisionsberättelse för verksamhetsåret Om detta sker beviljas föreningen stöd med kronor. Kulturarrangemang ansökan ska efter genomförd vecka redovisas i separat rapport och med en ekonomisk bedömning i förhållande till den budget som finns med i ansökan. Är budgeten i överensstämmelse med utfallet så beviljas bidrag med kronor. Bakgrund Under somrarna 2014 och 2015 har föreningen Teaterveckan etablerat sig med teaterverksamhet i Falköpings kommun. Teaterveckan riktar sig till alla teaterintresserade och alla teaterföreningar i Västra Götaland. Teaterveckan erbjuder workshops, pjäser, stand-up, improvisationsteater och mindre föreställningar. Detta initiativ berikar och breddar kulturlivet i Falköpings kommun. Föreningen Teaterveckan har den 20 maj 2016 kommit in med en ansökan om ett årligt bidrag om kronor samt ett arrangemangsstöd om kronor till Teaterveckan Mot bakgrund av tidigare års arrangemang föreslås att ansökan om bidrag beviljas efter det att nedanstående iakttagits. Årligt kulturbidrag ansökan ska kompletteras med årsberättelse, ekonomisk berättelse och revisionsberättelse för verksamhetsåret Om detta sker beviljas föreningen stöd med kronor. Kulturarrangemang ansökan ska efter genomförd vecka redovisas i separat rapport och med en ekonomisk bedömning i förhållande till den budget som finns med i ansökan. Är budgeten i överensstämmelse med utfallet så beviljas bidrag med kronor. Beslutet ska skickas till Föreningen teaterveckan Maria Wallengren Kultur- och fritidschef Maria Wallengren Kultur- och fritidschef maria.wallengren@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

16

17

18 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 38 Dnr 2016/ Ansökan från Galleri Rizoma om bidrag till särskilda arrangemang Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Galleri Rizoma beviljas arrangemangsbidrag om kronor för Board Dripper Urban Arts Festival Falköping friktion. 2 Efter genomfört arrangemang ska en rapport lämnas till kultur- och fritidsnämnden. Bakgrund Galleri Rizoma är en nystartad förening i centrala Falköping. Föreningen har sitt galleri i samma hus som kulturhusföreningen och Bildkällan. Som ny kulturförening har de kommit in med en beskrivning av deras verksamhet och kommande projekt. Då föreningen är nystartad har de tidigare inte ansökt om bidrag hos kultur- och fritidsnämnden. Föreningen bedriver konstoch kulturverksamhet i Galleri Rizoma. Denna verksamhet kan bli aktuell för årligt kulturstöd men detta behöver ytterligare tid för handläggning. Däremot är Board Dripper Urban Arts Festival Falköping friktion 26 augusti 10 september ämne för arrangemangsbidrag. Festivalen ämnar förena två internationella konstnärer med tre svenska konstnärer. De internationella konstnärerna vistas i Falköping under ett så kallat Art recidency. Under två veckor ska ett antal händelser erbjudas i form av muralmålningar, workshops och konserter. Det är en internationell festival på turné som väcker intresse både inom och utom Sveriges gränser. Festivalen i Falköping samarbetar med andra festivaler i Sverige. Festivalen fokuserar på unga och äldre, minoriteter och flyktingar, kreatörer och människor med särskilda behov. Galleri Rizoma vill med festivalen bidra till Falköpings sociala välfärd och kulturell förnyelse med hopp om att bidra till en kreativ anda. Hammarkullenfestivalen bidrar med biljetter till en konstnär och Galleri Rizoma ska stå för den andra flygbiljetten. Utöver detta kostar bygglov till muralmålningar, scen, ljud, ljus, mat och sovplats under två veckor till två personer. Föreningen ansöker därför om kronor i arrangemangsbidrag. Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 maj 2016, har utarbetats av kultur- och fritidschefen Maria Wallengren. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KFN 2016/ Kultur- och fritidsnämnden Ansökan från Rizoma om bidrag till särskilda arrangemang Förslag till beslut Galleri Rizoma beviljas arrangemangsbidrag om kronor för Board Dripper Urban Arts Festival Falköping friktion. Bakgrund Galleri Rizoma är en nystartad förening i centrala Falköping. Föreningen har sitt galleri i samma hus som kulturhusföreningen och Bildkällan. Som ny kulturförening har de kommit in med en beskrivning av deras verksamhet och kommande projekt. Då föreningen är nystartad har de tidigare inte ansökt om bidrag hos kultur- och fritidsnämnden. Föreningen bedriver konstoch kulturverksamhet i galleri Rizoma. Denna verksamhet kan bli aktuell för årligt kulturstöd men detta behöver ytterligare tid för handläggning. Däremot är Board Dripper Urban Arts Festival Falköping friktion 26 augusti till 10 september ämne för arrangemangsbidrag. Festivalen ämnar förena två internationella konstnärer med tre svenska konstnärer. De internationella konstnärerna vistas i Falköping under ett så kallat Art recidency. Under två veckor ska ett antal händelser erbjudas i form av muralmålningar, workshops och konserter. Det är en internationell festival på turné som väcker intresse både inom och utom Sveriges gränser. Festivalen i Falköping samarbetar med andra festivaler i Sverige. Festivalen fokuserar på unga och äldre, minoriteter och flyktingar, kreatörer och människor med särskilda behov. Galleri Rizoma vill med festivalen bidra till Falköpings sociala välfärd och kulturell förnyelse med hopp om att bidra till en kreativ anda. Hammarkullenfestivalen bidrar med biljetter till en konstnär och Galleri Rizoma ska stå för den andra flygbiljetten. Utöver detta kostar bygglov till muralmålningar, scen, ljud, ljus, mat och sovplats under två veckor till två personer. Föreningen ansöker därför om kronor i arrangemangsbidrag. Beslutet ska skickas till Galleri Rizoma Maria Wallengren Kultur- och fritidschef Maria Wallengren Kultur- och fritidschef maria.wallengren@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 39 Dnr 2016/ Strategi för funktionshinderfrågor remiss Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag 1 Kultur- och fritidsnämnden lämnar följande synpunkter: I inriktningsmålet under avsnittet Samverkan (sidan 11) står att kommunens styrelser och nämnder ska utveckla ett väl fungerande samarbete. För att lyckas med samarbete enligt intentionerna behövs ett förtydligande om vem som har samverkansansvaret för dessa frågor inom kommunen. Det bör utses en person som är huvudansvarig och som sammankallar olika förvaltningar till samråd. Det behöver tillskapas ekonomiska resurser för att förverkliga intentionerna i strategin. I handlingsplanen för tillgänglighet (sidan 14, första punkten) står att alla nämnder och förvaltningar ska bevaka att aktuell lagstiftning kring fysisk tillgänglighet i inne- och utemiljö ska bevaras. Det är mera rimligt att samhällsbyggnadsförvaltningen och stadsbyggnadsavdelningen har ansvar för dessa frågor. I handlingsplanen för tillgänglighet (sidan 14, sjätte punkten) står att fler kommunala badplatser ska tillgänglighetsanpassas exempelvis genom byggande av ramper. Denna skrivning är inte relevant för Falköping, då ramp redan finns vid den kommunala badplatsen på Mösseberg. Punkten behöver tas bort. Under avsnittet Åtgärder Information (sidan 15) står att kommunledningsförvaltningen, informationsavdelningen och varje enskild förvaltning har ansvar för att på olika sätt informera på ett lättförståeligt sätt. Detta kräver specialkunskaper, vilket inte finns i varje enskild förvaltning. Informationsavdelningen behöver därför vara ansvarig för denna information och ha en rådgivande funktion. I övrigt är kultur- och fritidsnämnden positiv till förslaget. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har fått strategi för funktionshinderfrågor på remiss från socialnämndens arbetsutskott. Detta dokument är framtaget på uppdrag av kommunfullmäktige. Inspiration och idéer är hämtade från flera olika kommuner men utgår framförallt från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt Falköpings kommuns vision Det goda livet. Syftet med denna strategi är att: Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

31 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Kommunens medborgare med funktionsnedsättning ska ha samma förutsättningar och möjlighet att leva det goda livet som andra medborgare i kommunen, i enlighet med Falköpings kommuns vision och värdegrund. Fastställa inriktning och prioritering för Falköpings kommun kring funktionshinderfrågor. Konkretisera den politiska viljeinriktningen genom att föreslå åtgärder att nå uppsatta mål. Uppnå ett systematiskt och kvalitetssäkert arbetssätt genom kontinuerliga utvärderingar. Tjänsteutlåtandet, daterat den 18 maj 2016, har utarbetats av biträdande kultur- och fritidschefen Lena Johansson. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

32 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KFN 2016/ Kultur- och fritidsnämnden Strategi för funktionshinderfrågor - remiss Förslag till beslut 1 Kultur- och fritidsnämnden lämnar följande synpunkter: I inriktningsmålet under avsnittet Samverkan (sidan 11) står att kommunens styrelser och nämnder ska utveckla ett väl fungerande samarbete. För att lyckas med samarbete enligt intentionerna behövs ett förtydligande om vem som har samverkansansvaret för dessa frågor inom kommunen. Det bör utses en person som är huvudansvarig och som sammankallar olika förvaltningar till samråd. I handlingsplanen för tillgänglighet (sidan 14, första punkten) står att alla nämnder och förvaltningar ska bevaka att aktuell lagstiftning kring fysisk tillgänglighet i inne- och utemiljö ska bevaras. Det är mera rimligt att samhällsbyggnadsförvaltningen och stadsbyggnadsavdelningen har ansvar för dessa frågor. I handlingsplanen för tillgänglighet (sidan 14, sjätte punkten) står att fler kommunala badplatser ska tillgänglighetsanpassas exempelvis genom byggande av ramper. Denna skrivning är inte relevalt för Falköping, då ramp redan finns vid den kommunala badplatsen på Mösseberg. Punkten behöver tas bort. Under avsnittet åtgärder information (sidan 15) står att kommunledningsförvaltningen, informationsavdelningen och varje enskild förvaltning har ansvar för att på olika sätt informera på ett lättförståeligt sätt. Detta kräver specialkunskaper, vilket inte finns i varje enskild förvaltning. Informationsavdelningen behöver därför vara ansvarig för denna information och ha en rådgivande funktion. I övrigt är kultur- och fritidsnämnden positiv till förslaget. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har fått strategi för funktionshinderfrågor på remiss från socialnämndens arbetsutskott. Detta dokument är framtaget på uppdrag av kommunfullmäktige. Inspiration och idéer är hämtade från flera Fritidskontoret Lena Johansson Biträdande kultur- och fritidschef lena.johansson@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

33 2(2) olika kommuner men utgår framförallt från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt Falköpings kommuns vision Det goda livet. Syftet med denna strategi är att: Kommunens medborgare med funktionsnedsättning ska ha samma förutsättningar och möjlighet att leva det goda livet som andra medborgare i kommunen, i enlighet med Falköpings kommuns vision och värdegrund. Fastställa inriktning och prioritering för Falköpings kommun kring funktionshinderfrågor. Konkretisera den politiska viljeinriktningen genom att föreslå åtgärder att nå uppsatta mål. Uppnå ett systematiskt och kvalitetssäkert arbetssätt genom kontinuerliga utvärderingar. Beslutet ska skickas till Socialnämnden Lena Johansson Biträdande kultur- och fritidschef

34 Strategi för funktionshinderfrågor 1

35 Innehåll FÖRORD... 4 METOD... 4 Arbetsgrupp... 4 Styrgrupp... 5 SYFTE... 5 BEGREPPSDEFINITIONER... 5 UTGÅNGSPUNKTER FÖR STRATEGIN... 6 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning... 6 Falköpings kommuns vision... 7 ANSVAR... 7 KOSTNADER... 7 UPPFÖLJNING AV DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET... 7 MÅLOMRÅDEN Tillgänglighet... 8 Inriktningsmål- fysisk planering och kommunikationer/trafik... 9 Inriktningsmål- Information Bemötande... 9 Inriktningsmål Samverkan Inriktningsmål Utbildning Inriktningsmål Utbildning Arbete Inriktningsmål UTVÄRDERING OCH REVIDERING HANDLINGSPLAN Tillgänglighet Åtgärder- fysisk planering och kommunikationer/trafik Åtgärder- Information Bemötande Åtgärder Samverkan

36 Åtgärder Utbildning Åtgärder Arbete Åtgärder

37 FÖRORD Falköpings kommun vill med denna strategi förstärka sina insatser för att alla kommunens medborgare med funktionsnedsättning ska ha samma förutsättningar och möjlighet att leva det goda livet som andra medborgare i kommunen. Strategin är ett övergripande dokument som redovisar den politiska viljeinriktningen och ger en översikt över vad som bör göras för att förbättra livskvalitén för människor med funktionsnedsättning. Dokumentet ska ses som ett komplement till gällande lagar och regler inom området. Innehållet ska vägleda nämnderna/ styrelserna om hur de ska förhålla sig till funktionshinderfrågorna. Strategin handlar om åtgärder som Falköpings kommun själva kan fatta beslut om. Det finns många frågor av stor betydelse för personer med funktionsnedsättning som beslutas av staten, regionen eller av privata företag eller personer. Sådana frågor berörs inte i denna strategi. Det kan dock finnas anledning att överväga hur Falköpings kommun kan påverka affärer, restauranger etc., för att förbättra livskvalitén för människor med funktionshinder. Varje nämnd och förvaltning ansvarar för planering och genomförande av de åtgärder som åläggs dem i handlingsplanen. METOD Detta dokument är framtaget på uppdrag av kommunfullmäktige. Inspiration och idéer är hämtade från flera olika kommuner men utgår framförallt från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt Falköpings kommuns vision: Det goda livet. Förslaget har framtagits av en: Arbetsgrupp Krister Lundberg Kommunledningsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Karina Bronell Barn och utbildningsförvaltningen Catharina Ungh Mångfaldsstrategoch kvalitetsutvecklare Karin Strängsåker Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Jan Aurén Samhällsbyggnadsförvaltningen Ewa Hante Socialförvaltningen Erica Lann Socialförvaltningen 4

38 Stefan Andersson Kultur- och fritidsförvaltningen Samt representanter från Kommunala pensionärsrådet och Rådet för funktionshinderfrågor: Owe Gustafsson (ersätts av Siw Gustavsson) Kommunala pensionärsrådet (KPR) Kerstin Allestam Kommunala pensionärsrådet (KPR) Susanne Bergström Rådet för funktionshinderfrågor Gunnar Hedberg Rådet för funktionshinderfrågor Styrgrupp Susanne Larsson och Ingrid Jarlsson Socialnämnden Ingvor Bergman och Ed Kahrs Barn- och utbildningsnämnden Wanja Wallemyr och Christina Jorméus Tekniska nämnden Pia Ragnar och Hans Johansson Kompetens och arbetslivsnämnden Kent Mossby och Allan Bjärkhed Kultur- och fritidsnämnden Förslaget har sedan varit ute på remiss till samtliga nämnder och partigrupper, rådet för funktionshinderfrågor och kommunala pensionärsrådet. SYFTE Syftet med denna strategi är att: kommunens medborgare med funktionsnedsättning ska ha samma förutsättningar och möjlighet att leva det goda livet som andra medborgare i kommunen, i enlighet med Falköpings kommuns vision och värdegrund. fastställa inriktning och prioritering för Falköpings kommun kring funktionshinderfrågor. konkretisera den politiska viljeriktningen genom att föreslå åtgärder att nå uppsatta mål. uppnå ett systematiskt och kvalitetssäkert arbetssätt genom kontinuerliga utvärderingar. BEGREPPSDEFINITIONER För definition av begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder används i denna strategi Socialstyrelsens officiella definition som innebär: 5

39 Funktionsnedsättning: Med funktionsnedsättning menas nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga. Funktionshinder: Ett funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Ett funktionshinder är inte något som en person har utan det är miljön som är funktionshindrande. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda att man är funktionshindrad. En person med funktionsnedsättning kan vara funktionshindrad i en miljö eller situation men inte i en annan. Insatser till personer med funktionsnedsättning kan dels syfta till att förbättra den motoriska eller psykiska förmågan och lindra eventuella besvär men också att anpassa miljön. En funktionsnedsättnings omfattning och varaktighet kan variera. Den kan vara medfödd eller förvärvad genom en olycka eller sjukdom. Man kan också skilja på synliga och osynliga funktionsnedsättningar. UTGÅNGSPUNKTER FÖR STRATEGIN FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning En ny konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN 2006 och undertecknades av Sverige den 30 mars Konventionen är en fortsättning på den resolution med 22 standardregler som antogs av FN Konventionen består av ett förord och 50 artiklar och tydliggör vad redan befintliga rättigheter innebär i förhållande till personer med funktionsnedsättning. Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. ( Ur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.) 6

40 Falköpings kommuns vision Det goda livet är Falköpings kommuns vision om det hållbara samhället inom den sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Det goda livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva människor. I Falköping ska livskvalitetsfrågorna tas på allvar. Alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över sin livssituation. Visionen, värdegrunden är gemensam för alla verksamheter och medarbetare i kommunen. Alla ska behandlas rättvist och lika. Våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande. Vi uppnår goda resultat genom effektivitet och samverkan. ANSVAR Kommunfullmäktige antar denna strategi. Varje nämnd och styrelse ansvarar för att funktionshinderperspektivet integreras inom verksamhetsområdet samt att vidtagna åtgärder är förenliga med detta program. KOSTNADER Varje nämnd och styrelse ansvarar för att budgetera för de kostnader som är förenliga med föreslagna åtgärder. UPPFÖLJNING AV DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET Uppföljning av den åtgärdsplan som är en del av det handikappolitiska programmet, samt dialog med arbetsgrupp och styrgrupp ligger till grund för hur inriktningsmål och åtgärder tagits fram i denna strategi. Uppföljningen visar att några åtgärder är helt eller nästan helt genomförda och att några är delvis eller inte alls genomförda. Några exempel på åtgärder som gjorts utifrån programmet: är: Insatser i den fysiska miljön enligt Enkelt avhjälpta hinder. En Tillgänglighetsdatabas är utlagd på kommunens hemsida och innehåller redovisningar avseende tillgängligheten från olika kommunala verksamheter. Denna databas är dock inte reviderad på många år. En lekplats anpassad för personer med funktionsnedsättningar har anlagts på Mösseberg. I alla kommunens skolor och lokaler har ett nötförbud införts med hänsyn till personer med nötallergi. Detta förbud innebär att inga nötter får tas med till eller ätas i lokalerna. 7

41 Alla gruppbostäder är idag fullvärdiga bostäder och har god tillgänglighet, egen toalett/dusch och eget kök eller kokvrå. Det har tagits fram nya kvalitetsgarantier för kommunens handikappomsorg tillsammans med brukare och representanter från kommunala handikapprådet (numer Rådet för funktionshinderfrågor). Dessa ska revideras Som visas i uppföljningen av det handikappolitiska programmet har en del åtgärder genomförts och därmed har förutsättningarna och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning troligtvis förbättras. Trots det finns det mycket att göra för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället. Den fysiska tillgängligheten har det arbetats mest kring utifrån det handikappolitiska programmet och dessa delar regleras idag till stor del av lagstiftning och förordningar. De områden som i minst grad genomförts i det handikappolitiska programmet handlar om bemötande, information och uppföljning. Dessa områden berörs också minst i den tvingande lagstiftningen. Vad som vidare uppmärksammats vid uppföljningen var att många förvaltningar inte hade kännedom om vare sig det handikappolitiska programmet eller dess innehåll. MÅLOMRÅDEN I Falköpings kommuns program har fem målområden valts ut som viktiga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning. Dessa kan härledas till kommunens vision om det goda livet, se ovan. Dessa målområden är: 1. Tillgänglighet 2. Bemötande 3. Samverkan 4. Utbildning 5. Arbete Nedan presenteras målområdena närmare. 1. Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet beskriver mötet mellan en persons funktionella kapacitet och den fysiska miljöns utformning. Tillgänglighet är därför ett relativt begrepp som omfattar personen och miljön. Det handlar om i vilken utsträckning en person självständigt kan ta sig fram och klara sig i olika situationer. Tillgänglighet för Falköpings kommun omfattar ett brett perspektiv: fysisk planering, kommunikationer/trafik och information. Dessa tillsammans styr hur tillgängligt samhället upplevs. Lagkrav enligt Plan- och bygglagen innebär att nya offentliga lokaler ska vara tillgängliga för alla. Det finns även en lag om att enkelt avhjälpta hinder i befintlig miljö ska tas bort (BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING, BFS 2003:19 HIN). 8

42 I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan man läsa följande: Artikel 9 i FN- konventionen För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och fullt ut på livets alla områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor till den fysiska miljön. Dessa åtgärder, som ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet, ska bland annat gälla byggnader, vägar, transportmedel och andra inomoch utomhusanläggningar, däribland skolor, bostäder, vårdinrättningar och arbetsplatser. Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av miniminormer och riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten. Säkerställa att enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten har tillträde beaktar alla aspekter av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och utrusta byggnader och andra anläggningar dit allmänheten äger tillträde med anvisningar i punktskrift och i lättläst och begriplig form. Övriga artiklar i FN-konventionen av relevans på området: Artikel 5 (icke- diskriminering och jämlikhet), artikel 19 (självständigt liv), artikel 20 (personlig rörlighet) och artikel 21 (yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information). Inriktningsmål- fysisk planering och kommunikationer/trafik Det är lätt att ta sig till och från verksamheter inom Falköping samt att ta del av de verksamheter som kommunen erbjuder. Inriktningsmål- Information Information från Falköpings kommun är lättläst, lättförståelig och tillgänglig för alla. 2. Bemötande Bemötande har många dimensioner men handlar i grunden om att bli respekterad för den man är. Ett gott bemötande handlar om att visa lyhördhet, empati och att ha kunskapen att bemöta och kommunicera med kommuninvånare på deras villkor. Ett gott bemötande är en viktig kvalitetsfaktor som möjliggör delaktighet för alla medborgare. Delaktighet och jämlika levnadsvillkor är grundläggande mänskliga rättigheter och syftar ytterst till att alla ska få leva i ett tillgängligt samhälle där ingen blir diskriminerad. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan man läsa följande: 9

43 Artikel 8 i FN- konventionen. Konventionsstaterna åtar sig att vidta omedelbara, effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att höja medvetandet i hela samhället, däribland på familjenivå, om personer med funktionsnedsättning och för att främja respekten för deras rättigheter och värdighet, för att bekämpa stereotypa uppfattningar, fördomar och skadliga sedvänjor med avseende på personer med funktionsnedsättning, däribland sådana som grundas på kön och ålder, inom alla livets områden, samt för att höja medvetandet om kapaciteten hos och bidrag från personer med funktionshinder. Övriga artiklar i FN- konventionen av relevans för området: Artikel 17 (personlig integritet) Inriktningsmål Alla personer oavsett en eventuell funktionsnedsättning upplever att de får ett gott bemötande i Falköping. 3. Samverkan Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för funktionshinderfrågor men samtliga nämnder behöver samverka för att personer med funktionsnedsättning ska få samma möjlighet som övriga medborgare till delaktighet och inflytande. För att bästa resultat ska uppnås är det även av stor vikt att det finns en fungerande samverkan externt med organisationer, myndigheter och näringsliv. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan man läsa följande: Artikel 4, punkt 3, FN- konventionen I utformande och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem. Sedan cirka år tillbaka finns det ett råd, Kommunala handikapprådet som under 2015 bytte namn till rådet för funktionshinderfrågor i Falköpings kommun. Detta råd är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för de föreningar inom kommunen som är knutna till en riksorganisation för funktionsnedsatta. Rådet är ett referensorgan och en remissinstans i frågor av principiell och övergripande karaktär för personer med funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning får genom rådet större delaktighet i samhällets insatser och kan där ta initiativ och arbeta aktivt för förändringar i den kommunala verksamheten samt ge förslag på åtgärder som berör de funktionsnedsattas förhållanden i samhället. Genom rådet ges kommunen möjlighet att samråda med de funktionsnedsattas organisationer i ett tidigt skede av beredningsprocessen och få ta del av deras synpunkter i ärenden som berör personer med funktionsnedsättningar. 10

44 Inriktningsmål Kommunens styrelser och nämnder ska utveckla ett väl fungerande samarbete med intresseorganisationer i enlighet med FN- konventionen. 4. Utbildning Utbildning har en central betydelse för allas möjligheter på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt personer med funktionsnedsättning eftersom denna grupp kan ha en lägre sysselsättnings- och utbildningsgrad än övriga befolkningen. Alla har rätt till en utbildning av god kvalitet. Detta kräver en individuell anpassning av undervisningen, så att varje elev kan arbeta utifrån sina förutsättningar och sin kapacitet. Anpassningen kan bestå av såväl specialpedagogik som tekniska hjälpmedel. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan man läsa följande: Artikel 24 FN- konventionen Konventionsstaterna erkänner rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. För att förverkliga denna rätt utan diskriminering och på lika villkor, ska konventionsstaterna säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av rättigheterna, de grundläggande friheterna och den mänskliga mångfalden. Utveckling av personlighet, begåvning, och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla möjligheter, samt att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att effektivt delta i ett fritt samhälle. För att förverkliga denna, ska konventionsstaterna säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning och att barn med funktionsnedsättning inte utestängs från kostnadsfri obligatorisk grundutbildning eller undervisning som följer efter grundutbildning på grund av funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet och till undervisning som följer på grundutbildning på sina hemorter och att skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov. Övriga artiklar i FN-konventionen av relevans för området: Artikel 5 (icke-diskriminering och jämlikhet), artikel 9 (tillgänglighet), artikel 19 (självständighet) och artikel 20 (personlig rörlighet). Inriktningsmål Utbildning Alla personer oavsett en eventuell funktionsnedsättning får de resurser de behöver för att genomföra den utbildning som kommunen tillhandahåller på olika nivåer. 11