Sammanträde med västra hälso- och sjukvårdsnämnden den 25 februari 2016

Transkript

1 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med västra hälso- och sjukvårdsnämnden den 25 februari 2016 Plats: Scandic Crown, Polhemsplatsen 3 i Göteborg Tid: Klockan 09:00, med fika klockan 08:30 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Evelina Andersson, evelina.l.andersson@vgregion. Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Instruktion för ansvarig tjänsteman, västra hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer HSNV Överklagande av områdesindelning inom VG Primärvård Diarienummer HSNV Förtydligande av beslutsmandat för sjukresor Diarienummer HSNV Närområdesplan Lilla Edets kommun Diarienummer HSNV Närområdesplan Alingsås kommun 2016 Diarienummer HSNV Närområdesplan Lerum 2016 Diarienummer HSNV Uppföljning av verksamheter inom VG Primärvård 2015 Diarienummer HSNV Information om regionens arbete kring fullständig studiegång Diarienummer HSNV Information om avtalsprocessen för kommande folkhälsoavtal Diarienummer HSNV Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

2 Föredragningslista från västra hälso- och sjukvårdsnämnden, (2) 10. Rapporter från folkhälsoråden för 2015 Diarienummer HSNV Presidiet informerar - Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare - Revisionsrapporten 12. Förvaltningen informerar 13. Delegeringsärenden 14. Anmälningsärenden Information A. Presentation av social översiktsplan - Kungälvs kommun Nicklas Attefjord Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jennie Jevinger Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Instruktion för ansvarig tjänsteman, västra hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer instruktion för ansvarig tjänsteman att gälla från och med den 25 februari Instruktion för ansvarig tjänsteman ska fastställas vid varje ny mandatperiod. Sammanfattning av ärendet Koncernkontoret har i samband med att regionstyrelsen , beslöt att fastställa instruktioner för regiondirektören även tagit fram förslag till instruktion för ansvarig tjänsteman inom Koncernkontoret. Instruktionen beskriver arbetsuppgifter för ansvariga tjänstemän för de nämnder, styrelser och kommittéer som Koncernkontoret ger tjänstemannastöd till. Enligt reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen utser regionstyrelsen ansvarig tjänsteman till nämndens förfogande efter samråd med nämnden. Nämnden fastställer varje mandatperiod instruktion till ansvarig tjänsteman. Regiondirektören har på delegering av regionstyrelsen utsett ansvariga tjänstemän för de nämnder, styrelser och kommittéer som får sitt stöd av Koncernkontoret (Delegeringsprotokoll ). Koncernkontoret Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga Förslag till instruktion för ansvarig tjänsteman på Koncernkontoret daterad Delegeringsprotokoll , (regiondirektörens beslut att utse ansvarig tjänsteman) Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

4 Datum Diarienummer HSNV (2) Besluten skickas till Leena Ekberg leena.ekberg@vgregion.se Ann-Sofi Lodin för kännedom ann-sofi.lodin@vgregion.se

5 1 (2) Datum Diarienummer HSNV Instruktion för ansvarig tjänsteman Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen Regiondirektören är Västra Götalandsregionens ledande tjänsteman, tillika chef för förvaltningschefer eller motsvarande. Organisationens ledande tjänsteman har ett övergripande ansvar för samordning, ledningssystemet, strategiska frågor, säkerhetsarbete med mera. Regiondirektören är också förvaltningschef för Koncernkontoret. I egenskap av den rollen ingår ett samordningsansvar för tjänstemannastödet till de centrala nämnderna och styrelserna 1. Regiondirektören utser förvaltningschefer efter samråd med berörda nämnder och styrelser. Detta ansvar är delegerat från regionstyrelsen. Regiondirektören utser också ansvariga tjänstemän för de nämnder som får sitt tjänstemannastöd från Koncernkontoret. I egenskap av rollen som ansvarig tjänsteman står du till nämndens förfogande och ansvarar för de arbetsuppgifter som beskrivs nedan. Dessa kan kompletteras med det nämnden beslutar. Koppling till andra styrande dokument Reglementet beskriver politisk styrning och ansvar och har därmed också en viktig funktion i att spegla styrning och ansvar på förvaltningssidan. En del av ansvaret som ansvarig tjänsteman är delegerat från styrelsen eller nämnden och innebär att den politiska nivån har lämnat över frågor till förvaltningsnivån genom beslutad delegeringsordning. Båda dessa dokument är därför viktiga att beakta i relation till instruktionen. 1 Regionfullmäktige, regionstyrelsen med sina två utskott personalutskottet och ägarutskottet, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kollektivtrafiknämnden, regionutvecklingsnämnden, kommittén för rättighetsfrågor, folkhälsokommittén, kulturnämnden och miljönämnden samt de fem geografiska hälso- och sjukvårdsnämnderna (Norra, Södra, Östra, Västra och Göteborg). Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6 Diarienummer HSNV (2) Arbetsuppgifter för ansvarig tjänsteman inom Koncernkontoret: Ansvara gentemot nämnden för att politiska beslut genomförs och följs upp Säkerställa att beslut som är fattade på delegering återrapporteras på ett korrekt sätt till nämnden Se till att månads- delårs- och årsrapporteringar färdigställs i tid till utskick till nämnden och att dessa håller god kvalitet Se till att ärenden som går upp för beslut till nämnden är tillräckligt beredda, korrekta och läsvänliga Se till att nämnden får tillgång till ärendena i god tid innan sammanträdet Se till att nämnden är väl informerad om verksamhetsområdet genom löpande information på nämndens sammanträden Informera nämnden om uppkomna tvister av betydelse samt avvikelser från ordinarie verksamhet När nämnden efterfrågar det, ge sin åsikt tillkänna ifråga om beslutsärendenas bakgrund, beredning och finansiering I förekommande fall upplysa nämnden om dess skyldigheter gentemot andra nämnder och styrelser samt regionfullmäktige Ta initiativ till utveckling av arbetsformerna mellan nämnden och förvaltningen Medverka i samordningen av Västra Götalandsregionens verksamheter genom att delta i koncerngemensamt arbete Se till att arbetet med intern kontroll genomförs enligt beslutade styrdokument Se till att säkerhets- och miljöarbetet genomförs enligt beslutade styrdokument Ansvara för att kommunicera nämnden/styrelsens beslut Denna instruktion gäller från och med den 25 februari 2016.

7 "'f'"~ VÄSTRA...,,. GÖTALANDSREGIONEN 1 (2) Delegerings protokoll Behandling av ärenden med stöd av delegering från regionstyrelsen B 1 b Utse ansvariga tjänstemän för de nänmder som rar sitt tjänstemannastöd från Koncernkontoret 7 Ansvariga tjänstemän för de nämnder, styrelser och kommitteer som får sitt stöd av Koncernkontoret Diarienummer RS Beslut 1. Ann Söderström utses till ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2. Leena Ekberg utses till ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvårdsnämnderna 3. Fredrik Adolfsson utses till ansvarig tjänsteman för regionutvecklingsnämnden 4. Staffan Ryden utses till ansvarig tjänsteman för kulturnämnden 5. Helena Nilsson utses till ansvarig tjänsteman för miljönänmden 6. Viveca Reimers utses till ansvarig tjänsteman för Västra Götalandsregionens kommitte för mänskliga rättigheter 7. Elisabeth Rahmberg utses till ansvarig tjänsteman för folkhälsokommitten 8. Ulrika Bokeberg utses till ansvarig tjänsteman för kollektivtrafiknänmden Sammanfattning av ärendet I de nya reglementena för de politiska organ som rar sitt stöd av koncernkontoret anges att regionstyrelsen utser ansvarig tjänsteman till styrelsens, nämndens eller konunittens förfogande efter samråd med styrelsen. I regionstyrelsens beslut om instruktion till regiondirektören anges att regiondirektören utser ansvariga tjänstemän som ska stå till förfogande för de nämnder etcetera som rar sitt tjänstemarmastöd från Koncernkontoret. Beslutet att utse ansvariga tjänsteman är därför att betrakta som delegerat från regionstyrelsen till regiondirektören. Delegeringen har också förts in i regionstyrelsens delegeringsordning Eftersom berörda tjänstemän redan idag har en funktion som motsvarar ansvariga tj änstemän och samråd skett vid tillsättningen av dessa, sker inget förnyat samråd med anledning av detta beslut. ~c mbcr2015 A1m-S fi Lodin Juster re: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

8 ,...,.,. VÄSTRA 'f' GÖTALANDSREGIONEN 2 (2) Beslutet skickas till Berörda nämnder, styrelser och kommitteer Ansvariga tjänstemän Justerare: Juste rare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

9 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Överklagande av områdesindelning inom VG Primärvård Förslag till beslut 1. Överklagan om vårdcentralens upptagningsområde avslås. Sammanfattning av ärendet Läkargruppen i Mölndalsbro har i en skrivelse till Koncernkontoret överklagat hur vårdcentralens upptagningsområde framtagits vid den områdesindelning som gjordes De anser att denna inte har tillkommit på rätt sätt. Ärendet har behandlats inom koncernkontoret och tillsammans med regionens jurister. Med hänvisning till Krav- och kvalitetsboken föreslås att överklagandet avslås. Förfarandet med områdesindelning kan inte överklagas tre år efter det att den aktuella indelningen gjordes. Om man inte accepterar indelningen ska detta påkallas inom 60 dagar. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Beslutet skickas till Johan Sager, Läkargruppen Mölndalsbro johan.s@lakagruppen.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

10 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Karlsson Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av beslutsmandat för sjukresor Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden ger avdelningschefen för kvalitetsutveckling, uppdrag och avtal, i uppdrag att tillsammans med Regionservice a) Förtydliga vilka beslutsmandat för sjukresor som tillhör hälso- och sjukvårdsnämnderna, sjukreseenheten respektive Västtrafik. Nu gällande avtal med Västtrafik ska beaktas. Nuvarande uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnderna till sjukreseenheten från 2010 kan därmed förändras. b) Ge förslag till lämplig organisatorisk tillhörighet för sjukreseenheten c) Analysera behovet av en förändring av sjukresereglementet Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) har i avtal från gett Västtrafik uppdraget att för Västra Götalandsregionens (VGR) räkning upphandla beställningscentral och transporttjänster för den anropsstyrda trafiken avseende sjukresor. Från regionens kommuner och VGR har Västtrafik också ett uppdrag att samordna den anropsstyrda trafiken avseende sjukresor och färdtjänst. Avtalet är förlängt och gäller t o m Det operativa tjänstemannamässiga arbetet inom VGR gällande sjukreseadministration (utbetalning av ersättningar, uppföljning av kostnader, information till utförare mm) har hanterats av en enhet som tidigare var en del av hälso- och sjukvårdsavdelningen. Från 2005 har finansieringsansvaret för sjukresor tillhört hälso- och sjukvårdsnämnderna. Efter bildandet av Regionservice överfördes sjukreseenheten dit. Hälso- och sjukvårdsnämnderna gav 2010 genom de dåvarande hälso- och sjukvårdscheferna ett formellt uppdrag till Sjukreseenheten att hantera sjukreseadministrationen inklusive att vid behov genomföra upphandlingar. Uppdraget fanns i realiteten tidigare men det formaliserades genom uppdragshandlingen. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

11 Datum Diarienummer HSNV (2) I samband med förändringar av Rondenlinjerna" har frågeställningar uppkommit om var beslutsansvaret ligger. Förändringarna skedde från juni 2014 som en del i en större upphandling, vilken Västtrafik genomförde under Vid efterföljande diskussioner har det därför framkommit ett behov av att genomlysa beslutsmandatet gällande sjukresor Koncernkontoret Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Beslut skickas till: Sjukreseenheten.goteborg@vgregion.se

12 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Aronsson Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Närområdesplan Lilla Edets kommun Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Närområdesplan för Lilla Edets kommun Fördjupad beskrivning av ärendet Förslag till närområdesplan för Lilla Edets kommun har utarbetats av vårdcentralen MedProClinic i Lilla Edet. Från finns ytterligare en vårdcentral i Lilla Edets kommun, Lödöse läkarhus. Dessutom har MedProClinic ansökt om godkännande av en vårdcentral i deras regi i Lödöse. Vårdgivarna har uppmanats att se till att närområdesplanen revideras/kompletteras utifrån förändringarna. I avvaktan på detta föreslås nämnden godkänna närområdesplan för Lilla Edets kommun enligt förslag. Enligt Krav- och kvalitetsboken ska Närområdesplanen revideras årligen och godkännas av berörd hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen. Koncernstab Hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilagor Närområdesplan Lilla Edets kommun 2016 Samverkansavtal för familjecentral i Lilla Edets kommun Samverkansavtal för jourverksamhet Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

13 TJPTvästra ^ CÖTALANDSREGIONEN VG Primärvä äromradesplan 201 Avser Näromrädet: Lilla Edet Datum: Ersätter tidigare näromrädesplan daterad: UTGÄNGSPUNKTER, eniigt Krav- och kvalitetsbok med gällande tillämpningsanvisningar. Näromrädesplanen regierar värdcentralemas gemensamma näromrädesansvar gentemot övriga värdgrannar, kommun eller stadsdel. Näromrädet är den kommun eller stadsdel där värdcentralen/värdcentralema är lokaliserade. Vissa uppdrag eniigt näromrädesplanen kan omfatta mer än en stadsdel. Näromrädesplanen ska godkännas av berörd Hälso- och sjukvärdsnämnd. Vid förändring av antalet värdcentraler i näromrädet ska ny näromrädesplan upprättas. Näromrädesplanen ska vara undertecknad av samtliga medverkande parter. Vid nyetablering av värdcentral ska planen revideras innan verksamhetsstart och när en värdcentral upphör ska övriga värdcentraler revidera planen senast en mänad efter upphörandet. Utöver ovan nämnda situationer ska Näromrädesplanen revideras ärligen och inför vaije ny kontraktsperiod. Vid smärre forändringar som till exempel byte av kontaktperson eller forändringar av värdcentralens ansvar inom näromrädet, ska planen revideras genom insändandet av Förandringsmallen. Revideringar ävilar utsedd ansvarig kontaktperson for näromrädesplanen och ska sändas till Hälso-och Sjukvärdsnämndema, Registrator, Regionens Hus Lillhagsparken 5, Göteborg. Aktuella mallar fmns pä VG Primärvärds webbplats: Aktuella samverkans-zutvecklingsgrupper fastställs av Hälso- sjukvärdsstyrelsen respektive Hälso- och sjukvärdsnämndema. SAMVERKANDE VÄRDCENTRALER I NÄROMRÄDESPLANEN Värdcentral Verksamhetschef E-post Telefon Medpro Ciinic Lila Edet Värdcentral Annika Gustafson annika.gustafson@medpro.se (6)

14 Kontaktperson för näromradesplanen Ansvarig Kontaktperson för näromradesplanen Annika Gustafson Annika Gustafson Värdcentral Medpro Clinic Lilla Edet Värdcentral Telefon E-post ÄTAGANDE Gemensamma ätaganden att komma överens om enligt avsnitt 2.6 Näromrädesansvar i Kravoch kvalitetsbok 2016 är följande: 1. Kommunal häiso- och sjukvärd- Läkarmedverkan inom den kommunala hälso-och sjukvärden, 2.3 i Krav- och kvalitetsbok 2016 Verksamheten ska a) Teckna överenskommelse om läkarmedverkan med kommun/stadsdel om formema för samverkan kring gemensamma patienter, säväl inom ordinärt boende som inom kommunala boendeenheter. b) Utse samordningsansvarig läkare till kommunala boendeenheter i regiongemensam mall "Överenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvärden " c) Utse behandlingsansvarig värdcentral till korttidsboenden i regiongemensam mall "Överenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälso- ochsjukvärden " d) Kopia pä aktuell överenskommelse mellan värdcentralen och kommun/stadsdel ska bifögas Näromradesplanen 2. Kvälls- och helgöppen mottagning och läkare i beredskap, 2.4 / Krav- och kvalitetsbok 2016 Samordnande värdcentral Medpro Clinic Lilla Edet Värdcentral bedrivs vid Närhälsan Källstorps jourcentral Kontaktperson Annika Gustafson ansvarig för Jourcentalen Jan Alväng Telefon/e-post / annika.qustafsono.medpro.se ian.alvanq@vareqion.se 2(6)

15 Värdcentral Kontaktperson, telefon, e-post Plan fbr kvälls- och helgöppna mottagningar och läkare i beredskap ska bifogas Näromrädesplanen. 3. Medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, 2.11 Kravoch i kvalitetsbok 2016 Samverka med kommunen och andra aktörer i näromrädet. Svara för eller delta i utbildningsinsatser samt representation i folkhälsoräd eller motsvarande med prioriterade arbetsgrupper. Värdcentral Medpro Clinic Lilla Edet Värdcentral Samordnare, telefon, e-post Annika.Gustafson(3)medDro.se / Värdcentral Kontaktperson, telefon, e-post 4. POSOM-gruppen - Psykiskt Och Socialt OMhändertagande Upprätta plan för medverkan vid olyckor och katastrofer och representera primärvärden i näromrädet i ledningsgruppen. Samordnande värdcentral Medpro Clinic Lilla Edet Värdcentral Kontaktperson Annika Gustafson Telefon/e-post / Värdcentral Kontaktperson, telefon, e-post 3(6)

16 5. Medverka i samverkans- och utvecklingsforum i näromrädet, 2.5 och 2.6 i Krav- och kvalitetsbok 2016 samt eniigt bilaga lokala samverkansforum Värdcentralen ska kärma till och följa samt aktivt delta i arbetet med att anpassa och utveckla beslut, riktlinjer och policys som rör samverkan mellan VGR och andra huvudmän till lokal nivä. Värdcentralen ska aktivt delta i planering och utveckling av närsjukvärden samt medverka i den samverkan och i de samverkansmöten som organiseras i näromrädet. Värdcentralen ska delta eller läta sig representeras i regionala, delregionala och lokala samverkans-zutvecklingsgrupper som har betydelse for hälso- och sjukvärdens utveckling. Samordningsansvar ska anges för minst följande samverkan i näromrädet: Uppdrag Medicinskt ansvarig Värdcentral, tel. e-post Länssjukvärd Bengt Aldell Maria Alberts VC Trollhättan bengt.aidell@ptj.se Försäkringskassan Annika Gustafson VC Lilla Edet, Kommun Annika Gustafson VC Lilla Edet Specificerade samverkansoch utvecklingsforum 1 näromrädet: Värdsamverkan Folkhälsorädet Samverkande sjukvärd Samverkan psyklatri Västbus Annika Gustafson Annika Gustafson Annika Gustafson Annika Gustafson Karin Fischer-Kristiansson Medpro Clinic Lilla Edet Värdcentral annika.austafson@meddro.se karin.fischer-kristianson@meddro.se 6. Barnhälsovärd, 2.7 i Krav- och kvalitetsbok 2016 Värdcentralen ska: a) Deltai samverkan med kommun/stadsdel och andra aktöreri hälsofrämjande och fbrebyggande arbete samt kring bam med särskilda behov. b) Samverka med öppna forskolor och allmänna förskolor i näromrädet om bland annat stöd i fbräldraskap, hygienfrägor, smittskyddsfrägor och social eller utvecklingsmässig Problematik. Ansvarsfördelning 4(6)

17 Värdcentral och kontaktpersonför respektive förskoia ska anges Ansvarig för ansvarsfördelningen är Annika Gustafson Medpro Clinic Ulla Edet värdcentral. Förskolor; Hjärtum Ström Västerlanda Ulla Edet Göta Lödöse Nygärd Kaprifolen Rödklövern Skogsviolen Prästkragen, Smultronstället, Fägelstiden Vitsippan Bläsippan, Bllklockan Bläklinten Oppenförskoia finns belögen pä Familjecentralen. Riktade föräldragrupper bedrivs inom Familjecentralens verksamhetoch 1samarbete med bl.a. soc.tjänsten och barnmorskemottagningen. 7, Familjecentral, i Krav- och kvalitetsbok 2016 Samverkansavtal cm familjecentral skatecknas och bifogas Näromrädesplanen Värdcentral och kontaktperson för respektive familjecentral ska anges Medpro Clinic Lilla Edet Värdcentral Annika Gustafson Asylsökande med flera Hälse- och sjukvärd samt hälsoundersökningar, se Eventuelle samverkande vardcentraler anges här 9. Kontaktperson för kris- och beredskapsfrägor inom näromrädet Kontaktperson ska anges Annika Gustafson Samverkande vardcentraler i Näromrädesplanen Undertecknas med namn och datum av samtliga medverkande värdcentraler 5(6)

18 Näromrädesplanen ska insändas till Hälso-och Sjukvärdsnämnderna, Registrator, Regionens Hus Lillhagsparken 5, Göteborg. Planen godkänd datum Ordfbrande HSN 6(6)

19 f.- Lilla Edets kommun Litbildningsförvaltningen Datum Samverkansavtal för familjecentral i Lilla Edets kommun 1 Parter Närhälsan, Medpro Clinicoch Lilla Edets kommun. 2 Familjecentral Familjecentralen är en verksamhet där mödrahälsovärd, barnhälsovärd, öppen förskola och förebyggande socialtjänst samverkar ochärsamlokaliserade. Mälgruppen för familjecentralen är blivande föräldrar, barn0-6 och deras föräldrar. 3 Avtalsförutsättningar Genom detta avtal förbinder sig parterna att skapa förutsättningar till saraverkan mellan blikafamiljestödjande verksamheter för att kunnage effektivt, förebyggande stöd ochtidiga insatser till mälgmppen genom att samordna kompetens och resurser i familjecentralen. Familjecentralen ska kunna erbjuda öppen förskola, social rädgivning barnhälsovärd och mödrahälsovärd. 4 Mälgrupp Mälgruppen för farailjecentralens ätagande enligt detta särskilda uppdrag, skarikta sig mot blivande föräldrar och barn i äldrarna 0-6 är och deras föräldrar bosatta i Lilla Edets kommun 5.1 Gemensam mälsättning Parterna ätar sig att gemensamt verka för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos mälgruppen genom att: arbeta för allamänniskors lika värde ochjämställdhet medfokus pä genusperspektivet verka för insatser som beaktar den psykosociala Situationen under och efter graviditeten, främja tidig föräldrar-bam kontakt, stötta föräldrars självkänsla och egen förmäga till problemlösntng vara en trygg och säker mötesplats och finna arbetsformer där mälgruppen är delaktiga stödja blivande föräldrar och föräldrar att se, förstä och tillgodose barnets behov stärka det sociala nätverket kring mälgruppen erbjuda lättillgänglig vägledning, stöd och kvalificerad rädgivning förebygga och tidigt upptäcka ohälsa genom tidigt insatta hälsofrämjande insatser för de i mälgmppen som far illa medverka till enpositiv upplevelse avgraviditet, förlossning och spädbarnsperiod bidra till att skapa fömtsättningar för Integration, kunskap och förstäelse mellan olika kulturer Lilla Edets Kommun Lilla Edel Besökadress: Göleborgsvägen 59 Tel: Fax: E-post: utbildningsforvauningeo@lillaedet.se [

20 sid Lokala mal Lx)kala mäl för verksamheten tas fram av styrgruppen i samräd med samordnaren utifrän mälgruppens behov och Familjecentralens samlade verksamhet. En verksamhetsplan ska upprättas gemensamt. 6 Sekretess och följsamhet mot lagstiftning Mellan samverkande parter pä Familjecentralen gäller sekretess i enlighet med gällande lag. Sekretess kan upphävas efter medgivande frän berörd värdnadshavare vüket ska dokumenteras skriftligt i den berörda verksamhetens journalhantering. Samverkande parter ska vara följsamma mot gällande lagar inom respektive verksamhetsomräde. 7 Närhälsan och Medpro Clinics ätagande Närhälsan och Medpro Clinics ätagande ansvarar för den medicinska, psykologiska och hälsofrämjande verksamheten. Dessa ätar sig att inom sitt ansvarsomräde svara för att detfinns den bemanning ochkompetens som krävs för att pä ett adekvat sätt upprätthälia verksamheten. 8 Kommunens ätagande Kommunens förvaltningar ansvarar för den pedagogiska och socialrädgivande verksamheten. Kommunen arbetar ur ett hälsofrämjande perspektiv och ätar sig att inom sitt ansvarsomräde svara för att det finns den bemanning och kompetens som krävs för att pä ett adekvat sätt upprätthälia verksamheten Kommunen ätar sig att: Bedriva öppen förskola i enlighet med Allmänna räd för öppen förskola Socialrädgivning, Information och stöd utan myndighetsutövning 9 Avtal Detta ramavtal tecknas mellan de ansvariga parterna för barnhälsovärden, mödrahälsovärden och kommunen. 10 Samverkan Parterna ätar sig att verka för en fungerande samverkan och god kontinuitet. Samarbetet ochsamverkan ska utgä frän mälgruppens behov. Ett välfungerande samarbete och en god samverkan är grundläggande förutsättningar för att nä ett gott resultat till att erbjuda tidigt stöd och tidiga insatser. Parterna bidrar med max 60 tim/är ochheltidsanställd, församverkan, kvalitets- och utvecklingsarbete. Tiden fördelas mellan 1 timmas veckomöten och fyra utvecklingstillfällen/termin. Planeringen stäms av med ledningsgruppen inför vaije period.

21 sid Styriiiiig och samordning 11.1 Styrning och samordning Styrgruppen bestär av dechefer som är ansvariga för verksamhetema som ingär i familjecentralen. Varje verksamhet utgör en pari i styrgruppen. Styrgruppen ska varaden för parterna gemensamma beslutande och drivande ledningsfonktionen för frägor som gäller FC. Styrgruppen ska upprätta och fastställa gemensamma lokala mäl ochriktlinjer. Mälen för verksamheten ska följas upp ärligen. Styrgruppen ska i samtliga frägor eftersträva konsensus i alla beslut Samordnare Ensamordnare skafinnas pä FC utses av Lilla Edets kommun. Samordnarens uppgift är att samordna de verksamheter som ingär i Familjecentralen och utveckla team av personalen sä att de arbetar tillsammans motuppsatta mäl. Vara sammankallande och drivande i det löpande arbetet med familjecentralen, Ansvara för att samverkan med andra aktörer fungerar. Ansvara för all dokumenfation och rapportering till huvudraännen. Samordnaren har ansvar för utformningen av mäldokument, utveckling och anpassning av arbetsmetoder samt kvalitetssäkring. Samordnaren rapporterar till styrgruppen. 12 Ekonomi 12.1 Personal/samordnare Kommunen stärför pä kostnaden för samordningstjänsten. Respektive part bär sina egna personalkostnader Hyra och driftskostnad Hyra Hyran fördelas mellan parterna enligt följande: Med Pro Clinic 1/5 Närhälsan 1/5 Lilla Edets kommun 3/5 Drift; Kostnaderna för dengemensamma driften av el ochlokalvärd delas mellan parterna enligt samma fördelning som ovan: Med Pro Clinic 1/5 Närhälsan 1/5 Lilla Edets kommun 3/5 Övriga driftskostnader stärvarochen verksamhet själv för. 13 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m med möjlighet för part att skriftligt säga upp avtalet med tolv mänaders varsel.

22 sid.4-14 Omförhandling Part äger när som helstunder avtalstiden pä kalla förhandlingar om villkoren förändras eller om en oförutsedd händelse inträffar som enligt partensuppfattning ändrar förutsättningarna för verksamheten. Begäran om omförhandling ska ske sä snart det äberopade förhällandet blivit känt för den pari som begär omförhandlingen och befriar inte parten &än att fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser. 15 Tvist Tvist mellan parterna om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal löses i samförständ mellan parterna. Om tvist om tolkningen ellertillämpningen av avtalet inte kan lösas i samförständ mellan parterna, kan avtalet sägas upp av endera parten med 12 mänadersuppsägningstid. Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar av vilka parterna tagit vars ett. Ulla Edets kommun den För Ulla Edets kommun För Närhälsan För Medpro Clinic Förvaltningschef För MVC Förvaltningschef För BVG

23 Lilla Edets kommun bildningsförvaltningen Bilaga till samverkansavtal för Familjecentralen Lilla Edet Budget 2014 Budget 2015 Hyra Elkostnader Lokalvärd Summa kostnader Kostnadsfördelning 2014 Närhälsan Medpro Clinic Lilla Edets kommun kr kr kr För Medpro Clinic AB den201/k' ' Närhälsan den För Socialförvaltningen Lilla Edets kommun den För Bildningsförvaltningen Lilla Edets kommun den.../ UUaOlöfsson Telefon e-post UUe Edets kommun/fuxernaskolan ULLA EDET

24 TiPTvÄSTRA 3 GÖTALANDSREGIONEN Y Samverkansavtal för jourverksamhet Avtalsparter Derma intema överenskommelse regierar samverkan om jourverksamhet för följande ingäende värdcentralerinom primärvärden i Götaäivdalen; Nähälsan Vänerparken, Vargön, Källstorp, Sylte samt de privata enhetema Medpro Clinic Brälanda, Toipa, Stavre och Lilla Edet, Hjortmossens läkarhus, Praktikertjänst Maria Albert, Nordstan samt Primapraktiken. Avtalet är juridiskt bindande endast under förutsättning att det är undertecknat av ingäende avtalspartner enligt ovan. Avtalstid Frän och med 1 november 2015 tills vidare. Ätagande Verksamhet Avtalet innebärett gemensamt ansvar för jourverksamheten vid Jourcentralen Trollhättan, Strömsviksvägen 16, Trollhättan. Öppettider enligt aktuellt regelverk. Bakgrund I och med införandetav VG-primärvärd ingär jouransvar för alla som är bosatta i omrädet, tillfalligtvistas i samt anslutnatill värdenheter inomjouromrädet. Jouransvaret sker i samverkan med ingäende partier vilka är: Närhälsan Vänerparken, Vargön, Källstorp, Sylte samt de privata enhetema Medpro Clinic Brälanda, Torpa, Stavre och Lilla Edet, Hjortmossens läkarhus, Praktikertjänst Maria Albert, Nordstan samt Primapraktiken. Ätagande Huvudprincipen är att verksamheten ska vara självfmansierad och kostnadsansvaret fördelas i proportion till antal listade patienter vid värdenheten till 75 % och i förhällande till besöksstatistik resterande 25 %. Speciflka krav Läkare Jourcentralen ska bemannas av läkare väl erfaren i det allmänmedicinska arbetssättet och som har en arbetskapacitet förenlig med jourcentralsarbete som även irmehäller handledning av utbildningsläkare. Läkarjourema fördelas enligt samma principer som kostnadsansvaret, i proportion till antal listade patienter.

25 Underläkare/utbildningsläkarlinjen bemannas huvudsakligen avenat- och STläkare. Jourcentralen bemaimas vardagar mellan kl med tvä läkare, pälördag, söndag och helgdagar tvä läkare mellan kl En läkare är bakjoursansvarig fbr beredskapsärenden underall övrig tid. Vederbörande näs via kontakt med telefonväxeln i NU-sjukvärden. Medicinska ledningssystem och övriga kvalitets- och patientsäkerhetsrutiner följer Västra Götalands befintligaregelverk. Organisation Verksamhetsansvarig och medicinskt ansvarig är JanAlväng. Drills- och bemanningsrutiner följer nuvarande praxis och förändringar sker i samförständ med de ingäende enhetema. Vidplötslig oförmäga attbemarma ett jourpass debiteras en dubbel jourersättning som tilldelas den enhet som övertog jouren. Arbetsgivaransvar Vaije ingäende pait svararför sitt arbetsgivaransvar. Samverkan Regelbundna samräd ska skemed övriga värdintressenter, säsom sjukvärdsrädgivning, akutmottagningar ochmedicinska serviceenheter inom NU-sjukvärden. Ingäende parter träffas minst en gang per är för att bl.a. diskutera avtalsfrägor och driftsfrägor samt förredovisning av olika uppföljningsmätt, kvalitet, Produktion och ekonomi. Dessamöten skall protokollföras och skickasför kännedom till samtliga ingäende enheter. 1övrigt kallas till möten efter behov. Hävning av avtal Med omedelbart varsel kan avtalet omförhandlas om minst samtliga ingäende parter utom en är överens om att sä ska ske. Ett möte enligt svensk formell mötespraxis skall dä snarast utlysas. Ansvarig för detta är verksamhetsansvarig vid Jourcentralen. I det fall dä det ekonomiska ansvaretinte uppfyllsupphör avtalet att gälla med tre mänaders varsel. I övrigt gäller en uppsägningstidpä 12 mänader.

26 Ekonomi/betalningsansvar Budgeten beräknas enligt sedvanlig praxis inom Västra Götalandsregionen. Alla ingäende parter har ekonomisktansvar för verksamheten. Kostnadema fdr Jourcentralen fördelas till 75 %perantalet listade patienter och till 25 % i förhällande till nyttjandegrad. Närhälsan Jourcentralen Trollhättan fakturerar 1/12 av totalbeloppet per mänad i forskott. Budgetavstämning och nyttjandegrad görs tre gänger perkalenderär; vid ärsskiftet, i april ochi Oktober. Da skerocksä en ekonomisk regiering av de preliminärt inbetalade beloppen. Uppstär överskott/ underskott i verksamheten sker äterbetalning respektive tilläggsfakturering enligt samma principer som ovan. Trollhättan Jan Alväng Verksamhe Närhälsan // Hans Wi^nip Medprapiinic'Trral^äa, To^a, Stav^e oöh Lilla Edet y Lars Thuvesen Verksamhetschef Närhälsan Vänerparken Bengt Aldell V erksamhetschef Maria Alberts vct Anna-Karin Olin V erksamhetschef Närhälsan Vargön Lennart Wiik V erksamhetschef Nordstans vct Anna Hollertz V erksamhetschef Närhälsan Sylte Marianne Ericsson V erksamhetschef Primapraktiken Jan Alväng Verksamhe' Jourcentral ättan Gull-Britt Eide YD Backa läkarhus (Hjortmossens läkarhus)

27 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Katrin Schutz Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Närområdesplan Alingsås kommun 2016 Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Närområdesplan för Alingsås kommun Sammanfattning av ärendet Enligt Krav- och kvalitetsboken ska närområdesplan revideras årligen och godkännas av berörd hälso-och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen. I föreliggande Närområdesplan för år 2016 finns inga förändringar jämfört med den förra närområdesplanen daterad Koncernstab hälso-och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga Närområdesplan Alingsås kommun 2016 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

28 -hsn \/ ZO^h' - ( VG Primärvärd - Näromrädesplan 201 Avser Näromrädet: Alingsäs Datum: Ersätter tidigare näromrädesplan daterad: UTGÄNGSPUNKTER, eniigt Krav- och kvalitetsbok med gällande tillämpningsanvisningar. Näromrädesplanen regierar värdeentralemas gemensamma näromrädesansvar gentemot övriga värdgrannar, kommun eller stadsdel. Näromrädet är den kommun eller stadsdel där värdcentralen/värdcentralema är lokaliserade. Vissa uppdrag eniigt näromrädesplanen kan omfatta mer än en stadsdel. Näromrädesplanen ska godkännas av berörd Hälso- och sjukvärdsnämnd. Vid fdrändring av antalet värdeentraler i näromrädet ska ny näromrädesplan upprättas. Näromrädesplanen ska vara undertecknad av samtliga medverkande parter. Vid nyetablering av värdcentral ska planen revideras innan verksamhetsstart och när en värdcentral upphör ska övriga värdeentraler revidera planen senast en mänad efter upphörandet. Utöver ovan nämnda situationer ska Näromrädesplanen revideras ärligen och införvaije ny kontraktsperiod. Vid smärre förändringar som till exempel byte av kontaktperson eller forändringar av värdcentralens ansvar inom näromrädet, ska planen revideras genom insändandet av Forändringsmallen. Revideringar ävilar utsedd ansvarig kontaktperson for näromrädesplanen och ska sändas till Hälso-och Sjukvärdsnämndema, Registrator, Regionens Hus Lillhagsparken 5, Göteborg. Aktuella mallar fmns pä VG Primärvärds webbplats; vwvw.vm'cgion.se/vizprimaiv'ard/naromradespian Aktuella samverkans-zutvecklingsgrupper fastställs av Hälso- sjukvärdsstyrelsen respektive Hälso- och sjukvärdsnämndema. SAMVERKANDE VARDCENTRALER I NÄROMRÄDESPLANEN Värdcentral Verksamhetschef E-post Telefon Närhälsan Sörhaga värdcentral Närhälsan Angabe Värdcentral Närhälsan Sollebrunn Värdcentral Tomas Johansson tomas.u.johansson@vgregion.se / Henrietta Arwin henrietta. ar\vin@vgregion.se / Gun Alavik gun.alavik@vgregion.se / Bräcke Diakoni Värdcentral Centrum Frida Perciwall Mattsson frida.perciwallmattsson@brackediakoni.se / (7)

29 Nötkäman Sävelängen Familjeläkare och BVG Medpro värdcentralen Noltorp Eva Öhrvall / Jenny Nilsson Kontaktperson for näromrädesplanen Ansvarig Kontaktperson för näromrädesplanen Namn Frida Perciwall Mattsson Värdcentral Bräcke Diakoni Värdcentralen Centrum Telefon , E-post Atagande Gemensamma ätaganden att komma överens om enligt avsnitt 2.6 Näromrädesansvar i Kravoch kvalitetsbok 2016 är foljande: 1. Kommunal hälso- och sjukvärd - Läkarmedverkan Inom den kommunala häiso-och sjukvärden, 2.31 Krav- och kvalitetsbok 2016 Verksamheten ska a) Teckna överenskommelse om läkarmedverkan med kommun/stadsdel om formema för samverkan kring gemensamma patienter, säväl inom ordinärt boende som inom kommunala boendeenheter. b) Utse samordningsansvarig läkare till kommunala boendeenheter i regiongemensam mall "Överenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvärden " c) Utse behandlingsansvarig värdcentral till korttidsboenden i regiongemensam mall "Överenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvärden " d) Kopia pä aktuell överenskommelse mellan värdcentralen och kommun/stadsdel ska bifogas Näromrädesplanen 2. Kvälls- och helgöppen mottagning och läkare I beredskap, 2.4 i Krav- och kvalitetsbok 2016 Samordnande värdcentral Närhälsan Sörhaga Värdcentral Kontaktperson Maiin Sköld Teiefon/e-post malin.skold@vareqlon.se (7)

30 Värdcentral Kontaktperson, telefon, e-post Tomas Johansson Närhälsan Sörhaga Värdcentral / Henrietta Arwin Närhälsan Ängabo Värdcentral Närhälsan Sollebrunn Värdcentral Bräcke Diakoni Värdcentralen Centrum Nötkärnan Sävelängen Familjeläkare och BVG / Gun Alavik / Frida Perciwall Mattsson / Eva Ohrvall / Medpro Värdcentralen Noltorp Jenny Nilsson Plan för kvälls- och helgöppna mottagningar och läkare i beredskap ska bifogas Näromrädesplanen. 3. Medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, 2.11 Kravoch i kvalitetsbok 2016 Samverka med kommunen och andra aktörer i näromrädet. Svara för eller delta i utbildningsinsatser samt representation i folkhälsoräd eller motsvarande med prioriterade arbetsgrupper. Värdcentral Alla Närhälsans värdcentraler finansierar gemensamt Carolina Svensson, Värdcentralscheferna är kontaktpersoner Samordnare, telefon, e-post Carolina Svensson Värdcentral Bräcke Diakoni Värdcentralen Centrum Nötkärnan Sävelängens Familjeläkare och BVG Kontaktperson, telefon, e-post Frida Perciwall Mattsson frida.derciwall-mattsson@brackediakoni.se / Eva Ohrvall eva.ohrvall@notkarnan.se / Medpro Värcentralen Noltorp Jenny Nilsson iennv.nilsson@meddro.se POSOM-gruppen - Psykiskt Och Socialt OMhändertagande 3(7)

31 Upprätta plan for medverkan vid olyckor och katastrofer och representera primärvärden i näromrädet i ledningsgruppen. Samordnande värdcentral Bracke Diakoni Värdcentralen Centrum Kontaktperson Frida Perciwall Mattsson Telefon/e-post / frida.perciwall-mattsson@brackediakoni.se Värdcentral Kontaktperson, telefon, e-post Tomas Johansson Närhälsan Sörhaga Värdcentral Närhälsan ÄngaboVärdcentral Närhälsan Sollebrunn Värdcentral Bräcke Diakoni Värdcentralen Centrum Nötkärnan Sävelängen Familjeläkare och BVC tomas.u.iohansson@vareaion.se / Henriette Arwin henrietta.arwin@vareaion.se / Gun Alavik aun.alavik@vareaion.se / Frida Perciwall Mattsson frida.derciwall-mattsson@brackediakoni.se / Eva Ohrvall eva.ohrvall@.notkarnan.se / Medpro Värdcentralen Noitorp Jenny Nilsson iennv.nilsson@meddro.se Medverka i samverkans- och utvecklingsforum i näromrädet, 2.5 och 2.6 i Krav- och kvalitetsbok 2016 samt eniigt bilaga lokala samverkansforum Värdcentralen ska känna till och följa samt aktivt delta i arbetet med att anpassa och utveckla beslut, riktlinjer och policys som rör samverkan mellan VGR och andra huvudmän till lokal nivä. Värdcentralen ska aktivt delta i planering och utveckling av närsjukvärden samt medverka i den samverkan och i de samverkansmöten som organiseras i näromrädet. Värdcentralen ska delta eller läta sig representeras i regionala, delregionala och lokala samverkans-zutvecklingsgrupper som bar betydelse för hälso- och sjukvärdens utveckling. Samordningsansvar ska anges for minst följande samverkan i näromrädet: 4(7)

32 Uppdrag Samordningsansvarig Värdcentral, tel. e-post Länssjukvärd Mats Elm Frida Perciwai! Mattsson Mats Elm representerar Närhälsans samtliga värdcentraler 1omrädet. mats.elmovareaion.se Frida Perciwall Mattsson representerar de private värdcentralema i omrädet. frida,derciwall-mattsson( brackediakoni.se Försäkringskassan Respektive värdcentralschef Se ovan Kommun Respektive värdcentralschef Se ovan Specificerade samverkansoch utvecklingsforum i näromrädet Respektive värdcentralschef Se ovan 6. Barnhälsovärd, 2.7 i Krav- och kvalitetsbok 2016 Värdcentralen ska: a) Delta i samverkan med kommun/stadsdel och andra aktörer i hälsofrämjande och forcbyggandc arbctc samt kring bam mcd särskilda bchov. b) Samvcrka mcd öppna förskolor och allmänna förskolor i näromrädct om bland annat stöd i föräldraskap, hygicnfrägor, smittskyddsfrägor och social cllcr utvccklingsmässig Problematik. Ansvarsfördelning Värdcentral och kontaktperson för respektive förskola ska anges Bjärke enhet Räviyan forskola Värdcentralen Sollebrunn, Camilla Jiderhamn, camilla.iiderhamn( veregion.$e Sollebrunns forskola Solrosens forskola Gräfsnäs forskola Magra forskola St Mellby forskola Hemsjö enhet Ingareds forskola Gläntan: Ängen Hemsjö forskola Villekulla Säven forskola Odenäs forskola Lendahl-Östlyckan enhet Lendahls musikforskola Lindens forskola Savannen forskola Stockens förskola Äkershults forskola Kullingsberg-Nolhaga enhet Sävelängen familjeläkare och BVG, Lotta Svensson, lotta.svensson@notkarnan.se Värdcentralen Centrum, Sandra Josefsson Värdcentralen Sörhaga, Katarina Andersson 5(7)

33 Hill forskola katarina.ka.andersson(,vereeion.se Hasselgatans forskola (allergiforskola) Kastanjen forskola Nolhaga forskola Rubingatans forskola Stadsskogens forskola Nolby-Längared enhet Längareds forskola Brogärdens forskola Bolltorp Ostlyckans forskola Värdcentralen Centrum, se ovan Noltorp enhet Medpro Värdcentralen Noltorn. nina.hansson,medpro.se Lövhyddans forskola Nolängens forskola Tegelslagaren Noltorpskolans Forskola Västra Bodarna- Gustav Adolf enhet Västra Bodama forskola Sävelängen familjeläkare och BVG, Se ovan Angabe enhet Värdcentralen Angabo, Ing-Britt Johansson Ängabo forskola ina-britt.iohansson(i?vgregion.se Algen Björnen Hjorten Stockslycke forskola Herrgärdens forskola Enskllda förskolor Annagärden Waldorfförskola Föräldraforeningen Nordgärd/Giraffen Montessoriforskolan Asplyckan Montessorisförskolan Kotten Montessorisforskolan Asken Montessorisförskolan Bamens hus Prästkragen forskola Rädmannens forskola Solkatten forskola Vittra vid Gerdsken Apelsinens forskola Medpro Värdcentralen Noltorp, se ovan Sävelängen Familjeläkare, se ovan Värdcentralen Centrum, se ovan Värdcentralen Centrum, se ovan Värdcentralen Centrum, se ovan Värdcentralen Centrum, se ovan Värdcentralen Centrum, se ovan Värdcentralen Ängabo, se ovan Värdcentralen Sollebrunn, se ovan Värdcentralen Centrum, se ovan Medpro Värdcentralen Noltorp, se ovan 7. Familjecentral, / Krav- och kvalitetsbok 2016 Samverkansavtal om familjecentral ska tecknas och bifogas Näromrädesplanen 8. Asylsökande med flera Hälso- och sjukvärd samt hälsoundersökningar, se wmv.varegion.se/asvlenlieten 6(7)

34 n Eventuella samverkande värdcentraler anges här Hälsoundersökningarna utförs av Bräcke Diakoni Värdcentralen Centrum, Bräcke Diakoni Asyiteam, Närhäisan Sollebrunn Värdcentral och Medpro Värdcentral Noltorp Hälso- och sjukvärd utförs av samtiiga värdcentraler inom näromrädet. 9. Kontaktperson för kris- och beredskapsfrägor inom näromrädet Kontaktperson ska anges Tomas Johansson värdcentralschef Sörhaga Värdcentral Samverkande värdcentraler i Näromrädesplanen Undertecknas med namn och datum av samtiiga medverkande värdcentraler /S'/Ä/T' ^'i k 1'^ //J ( JK (p^ir rdc nfr?^, /j'/gid /? l> Ad. Mll^E. i/c ^ \la(r(o ifa^cfrriaw <6 '' er I-, Nölby N\/d^i CÜ^Cr I/I U-ünyjjj.^nLflüiajt ^inij'^lülai'f. rrh?)w. Näromrädesplanen ska insändas till Hälso-och Sjukvärdsnämnderna, Registrator, Regionens Hus Lillhagsparken 5, Göteborg. Planen godkänd datum Ordförande HSN 7(7)

35 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Katrin Schutz Telefon: E-post: Till västra hälso-och sjukvårdsnämnden Närområdesplan Lerums kommun 2016 Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Närområdesplan för Lerums kommun Sammanfattning av ärendet Enligt Krav- och kvalitetsboken ska närområdesplan revideras årligen och godkännas av berörd hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen. I föreliggande Närområdesplan för år 2016 finns inga förändringar jämfört med den förra närområdesplanen daterad Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Närområdesplan Lerums kommun 2016 Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

36 VG Primärvard - Näromrädesplan 2016 Avser Näromrädet: Lerum Datum: Ersätter tidigare näromrädesplan daterad: UTGÄNGSPUNKTER, eniigt Krav- och kvalitetsbok med gällande tillämpningsanvisningar. Näromrädesplanen regierar värdcentralemas gemensamma näromrädesansvar gentemot övriga värdgraimar, kommun eller stadsdel. Näromrädet är den kommun eller stadsdel där värdcentralen/värdcentralema är lokaliserade. Vissa uppdrag eniigt näromrädesplanen kan omfatta mer än en stadsdel. Näromrädesplanen ska godkännas av berörd Hälso- och sjukvärdsnämnd. Vid förändring av antalet värdcentraler i näromrädet ska ny näromrädesplan upprättas. Näromrädesplanen ska vara undertecknad av samtliga medverkande parter. Vid nyetablering av värdcentral ska planen revideras innan verksamhetsstart och när en värdcentral upphör ska övriga värdcentraler revidera planen senast en mänad efter upphörandet. Utöver ovan nämnda situationer ska Näromrädesplanen revideras ärligen och infor varje ny kontraktsperiod. Vid smärre forändringar som till exempel hyte av kontaktperson eller forändringar av värdcentralens ansvar inom näromrädet, ska planen revideras genom insändandet av Förändringsmallen. Revideringar ävilar utsedd ansvarig kontaktperson för näromrädesplanen och ska sändas till Hälso-och Sjukvärdsnänmdema, Registrator, Regionens Hus Lillhagsparken 5, Göteborg. Aktuella mallar finns pä VG Primärvärds webbplats: Aktuellasamverkans-/utvecklingsgrupperfastställs av Hälso- sjukvärdsstyrelsen respektive Hälso- och sjukvärdsnämndema. SAMVERKANDE VÄRDCENTRALER I NÄROMRÄDESPLANEN Värdcentral Verksamhetschef E-post Telefon Värdcentralen Floda Malin Bomberg malin.boinbere vere ion.se Värdcentralen Gräbo Aimette Olofsson annette.rk.olofsson(2),v [reeion.se Värdcentralen Lerum Björn Widell biom.widell(s),v2redon.se (6)

37 Kontaktperson för näromrädesplanen Ansvarig kontaktperson för näromrädesplanen Namn Björn Wide!] Värdcentral Närhälsan Lerum Värdcentral Telefon E-post ATAGANDE Gemensamma ätaganden att komma överens om enligt avsnitt 2.6 Näromrädesansvar i Kravoch kvalitetsbok 2016 är följande: 1. Kommunal hälso- och sjukvärd- Läkarmedverkan inom den kommunala hälso-och sjukvärden, 2.3 i Krav- och kvalitetsbok 2016 Verksamheten ska a) Teckna överenskommelse om läkarmedverkan med kommnn/stadsdel om formema för samverkan kring gemensamma patienter, säväl inom ordinärt boende som inom kommunala boendeenheter. b) Utse samordningsansvarig läkare till kommunala boendeenheter i regiongemensam mall "Överenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvärden " c) Utse behandlingsansvarig värdeentral till korttidsboenden i regiongemensam mall "Överenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvärden " d) Kopia pä aktuell överenskommelse mellan värdcentralen och kommim/stadsdel ska bifogas Näromrädesplanen 2. Kvälls- och helgöppen mottagning och läkare i beredskap, 2.4 / Krav- och kvalitetsbok 2016 Samordnande värdcentral Sörhaga Värdcentral. Jourcentralen ärbelägen i Sörhaga Värdcentrals lokaler fr om 1/1-16. Kontaktperson Malin Sköld Telefon/e-post malin.skold@vareqion.se Telefon Mobil Funktionen Läkare i beredskap drivs enligt samarbetsavtal med Läkarjouren i Sverige AB 2(6)

38 Plan for kvälls- och helgöppna mottagningar och läkare i beredskap ska bifogas Näromrädesplanen. 3. Medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete, 2.11 Kravoch / kvalitetsbok 2016 Samverka med kommunen och andra aktörer i näromrädet. Svara för eller delta i utbildningsinsatser samt representation i folkhälsoräd eller motsvarande med prioriterade arbetsgrupper. Värdcentral Samordnare, telefon, e-post Lerum, Floda och Gräbo Värdcentraler gemensamt Carolina Svensson, Hälsopedagog Tel: Carolina.svensson( vareaion POSOM-gruppen - Psykiskt Och Socialt OMhändertagande Upprätta plan för medverkan vid olyckor och katastrofer och representeraprimärvärden i näromrädet i ledningsgruppen. Samordnande Samordnande värdcentral Närhälsan Lerum Värdcentral Kontaktperson Anne-Marie Gustavsson Teiefon/e-post / anne-marle.gustavsson@vgregion.se Värdcentral Kontaktperson, telefon, e-post Närhälsan Floda Värdcentral Chatarina Lorin chatarina.lorin@vgregion.se Närhälsan Gräbo Värdcentral Birgitta Tomasson birgitta.tomasson@vgregion.se 5. Medverka i samverkans- och utvecklingsforum i näromrädet, 2.5 och 2.6 i Krav- och kvalitetsbok 2016 samt eniigt bllaga lokala samverkansforum 3(6)

39 Värdcentralen ska känna till och folja samt aktivt delta i arbetet med att anpassa och utveckla beslut, riktlinjer och policys som rör samverkan mellan VGR och andra huvudmän till lokal nivä. Värdcentralen ska aktivt delta i planering och utveckling av närsjukvärden samt medverka i den samverkan och i de samverkansmöten som organiseras i näromradet. Värdcentralen ska delta eller läta sig representeras i regionala, delregionala och lokala samverkans-zutvecklingsgrupper som har betydelse för hälso- och sjukvärdens utveckling. Samordningsansvar ska anges för minst följande samverkan i näromrädet: Uppdrag Samordningsansvarig Värdcentral, tel. e-post Länssjukvärd Björn Wideil Se första sidan Försäkringskassan Kommun Närsjukvärd/Närvärd Inkl hälsoundersökning av asylsökande Specificerade samverkansoch utvecklingsforum 1 näromrädet Respektive värdcentralschef Respektive värdcentralschef Respektive värdcentralschef Respektive värdcentralschef Se första sidan Se första sidan Se första sidan Se första sidan 6. Barnhälsovärd, 2.7 i Krav- och kvalitetsbok 2016 Värdcentralen ska: a) Delta i samverkan med kommun/stadsdel och andra aktörer i hälsofrämjande och förebyggande arbete samt kring bam med särskilda behov. b) Samverkamed öppna forskolor och allmärma forskolor i näromrädet om bland annat stöd i föräldraskap, hygienfrägor, smittskyddsfrägor och social eller utvecklingsmässig Problematik. Ansvarsfördelning Värdcentral och Kontaktperson för respektive förskola Enskilda forskolor i Lerum Kontaktperson VC Lerum: Lena Söderlimd Aspens Montessorifbrskola Bullerbyn Ekhagen Knattebo Kyrkans förskola Fyren Kyrkans förskola Prästgärden Förskolan Pärlan, Missionskyrkan Montessorivilloma Roteberget Solbacken Ylleförskolan Kommunala forskolor i Fioda 4(6)

40 Bläsippans förskola (Ann Capaldi ) Berghult Vingars forskola Centralskolans förskola (Marina Liljeros ) Floda Portars förskola (Ann capaldi ) Hästhagens forskola Nordäsens forskola Smörblommans forskola (Marina Liljeros ) Solrosens förskola Tollereds förskola Violens förskola Vitsippans förskola (Ann Capaldi ) Enskilda förskolor i Floda Kontaktperson VC Floda: Marina Liljeros tnarina.lilieros@eregion.se Norsen Sländan Floda Säteri montessori Förskolor 1 Gräbo Kontaktperson VC GräboiKatarina Furunäs katarlna.furenas@varealon.se Rösekullen Parasollen Dagbamvärdare Gräbo Kyrkan Kontaktperson VC Gräbo Maj Hansson mai.hansson@vqrealon.se Montessorivilloma Villa Montessori Bäckamaden Oisterp Segerstad Ljungvik Kontaktperson VC Gräbo Stina Svenningsson stina.svenninasson@vareaion.se Björkhyddan Björnen Fägeikärr Dagbamvärdare SJövik Björboholm Kommunala förskolor I Lerum Kontaktperson VC Lerum: Lena Söderlund iena.soderlund@vareaion.se Almekärrsskolans förskola Andersstugans förskola Brätastugans förskola Bäverhyddans förskola Ekbackens förskola Ekeredsvägens förskola Frödings förskola Hejderidareslingans förskola Hulantäppans förskola Kulans förskola Höjdens förskola Knappekullas förskola Lillstugans förskola Lindönska Villans förskola Rydsbergs förskola Seatons Alle förskola Stenkulans förskola Timmeräsens förskola Torpstugans förskola Ätorpsförskola Ölslanda förskola 5(6)

41 7. Familjecentral, i Krav- och kvalitetsbok 2016 Samverkansavtal om familjecentral ska tecknas och bifogas Näromrädesplanen Värdcentral och kontaktperson för respektive familjecentral Närhälsan Grabe ska anges Värdcentral Annette Olofsson 8. Asylsökande med flera Hälse- och sjukvärd samt hälsoundersökningar, se Eventuelle samverkande värdcentraler anges här Varje värdcentral tar band om hälso-och sjukvärd samt hälsoundersökningar för asylsökande i värdcentralen respektive näromräde. 9. Kontaktperson för kris- och beredskapsfrägor inom näromrädet Kontaktperson ska anges Björn Widell, Värdcentralschef VG Lerum bjorn.widell@vgregion.se Samverkande värdcentraler i Näromrädesplanen Undertecknas med namn och datum av samtliga medverkande värdcentraler /^ /? 3 / öm Widell, VärdcentralschefNärhälsan Lerum VC Datum Malin Bomberg, VärdcentralschefNärhälsan Floda VC Datum Annette Olofsson, Värdcentraßchef Närhälsan Gräbo VC Datum 31 Näromrädesplanen ska insändas till Hälso-och Sjukvärdsnämnderna, Registrator, Regionens Hus Lillhagsparken 5, Göteborg. Planen godkänd datum Ordfbrande HSN 6(6)

42 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av verksamheter inom VG Primärvård 2015 Förslag till beslut 1. Nämnden antecknar informationen. Sammanfattning av ärendet Nämnden informeras om den uppföljning som gjorts under perioden oktober 2015 till och med januari 2016 av VG Primärvårdsverksamheter i nämndområdet. Följande har ingått i uppföljningen: Besök- och telefontillgänglighet vid vårdcentralerna Bemanning Samverkan Psykisk ohälsa Läkemedel till äldre Övriga aktuella frågor Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

43 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Caroline Oskarsson Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Information om regionens arbete kring fullständig studiegång Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommittén har fått i uppdrag från Regionstyrelsen att ta fram förslag till åtgärder för att kraftsamla kring målet om fullständig studiegång. En rapport ligger till grund för uppdraget som är en del i arbetet med fokusområdet Bryt utanförskap och segregation och stärk kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv samt det prioriterade målet ur VG2020 om att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Koncernstab regional utveckling Leena Ekberg Förvaltningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Bilaga Rapport Kraftsamling för fullständig studiegång Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

44 1 (5) Rapport Datum Diarienummer FHK Koncernkontoret Handläggare: Maria Berhe Eva Mattsson-Elofson Telefon: / E-post: Västra Götalandsregionen Till regionstyrelsen Kraftsamling för fullständig studiegång Rapporten är en del i folkhälsokommitténs arbete för budgetens fokusområde Bryt utanförskap och segregation och stärk kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv, samt det prioriterade målet ur VG2020 om att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Inledning och bakgrund En genomgång av barns hälsa i rika länder visar att satsning på utbildning och en jämn inkomstfördelning betyder mer för barns hälsa än satsningar på hälso- och sjukvården. 1 Med ökande hälsoklyftor och utmaningar med ett växande utanförskap och segregation ser folkhälsokommittén ett behov att kraftsamla kring ett gemensamt mål. Att skapa förutsättningar för att barn och unga fullföljer grund- och gymnasieskolan är ett gemensamt arbete för en hållbar utveckling i Västra Götaland. Även ur elevernas perspektiv är framgångar i lärandet av största vikt. Ökade kunskaper ger nya möjligheter att förstå och påverka och har relevans för självförtroende och självbild. Under 2000-talet är det färre ungdomar som fullgjort grund- och gymnasieskolan än under 1980-talet. 2 Ett exempel är utvecklingen av elevers behörighet till gymnasieskolan. I Västra Götaland var det mellan 3 och 16 procent av grundskoleleverna, år 2001, som inte hade behörighet till gymnasiet. 3 Förra året var andelen mellan 4 till 27 procent, vilket representerar totalt elever som inte hade behörighet att börja gymnasieskolan. 4 Syfte Syftet med rapporten är dels att aktualisera frågeställningen om utbildning som en välfärdsfråga och dels visa på vikten av en gemensam kunskapsbild. Det för att kunna kraftsamla kring samhällsutmaningen att alla elever ska lämna grundskolan och gymnasiet med fullständig studiegång. 1 Köhler, L. och Henriksson, G Barhälsoindex för Västra Götalandsregionen. 2 Almquist, Y. B., Låftman, S. B. och Östberg, V Skolan som social arena och elevers psykiska ohälsa. 3 Spridningen är mellan kommunerna i Västra Götaland. 4 Skolverket Siris Behörighet till gymnasiet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

45 Kraftsamling för fullständig studiegång 2 (5) Nedan följer en kort beskrivning av varför folkhälsokommittén vill fokusera på det tvådelade syftet. Utbildning som välfärdsfråga Fullständig studiegång är till stor del en fråga för skolan själv, med fokus på förekomst av utbildade pedagoger, gruppsammansättningar och undervisningsmetoder. 5 Ur ett bredare perspektiv är däremot fullständig studiegång en fråga som berör samhället i allmänhet och många av Västra Götalandsregionens egna verksamheter i synnerhet. Genom att se till de bakgrundsfaktorer som påverkar barn och ungas förutsättningar i skolan samt deras förutsättningar till utveckling och kognitivt lärande involveras ett flertal välfärdsaktörer. MVC/BVCs föräldrastödjande verksamheter, förskolans utvecklingsarbete, det förebyggande arbetet för barn i större utsatthet, ungdomsmottagningarna och fritidens kompensatoriska och utvecklande arenor är några exempel. Denna bild delas till stor del av vår egen organisation, där bland annat inriktningen på de sociala investeringsmedlen involverar fler aktörer i arbetet för fullständig studiegång. 6 Varför arbete tillsammans med en gemensam kunskapsbas? En aspekt som är viktig att peka på är att samhället och välfärdsuppdraget har och fortsätter att ändra karaktär. Det svenska samhället förändras och blir än mer heterogent, den svenska skolan presterar allt sämre enligt PISA-undersökningarna och hälsoklyftorna ökar fortfarande, för att nämna några förändringar. En fördel med ett gemensamt arbete och kunskapsbas är möjligheten att tillsammans förstå denna förändring och hur de påverkar förutsättningar till fullständig studiegång. En annan aspekt är det samlade ansvaret. Skolan har länge själva fått stå till svaras för den utvecklingen som sker inom området utbildning, men genom att tydliggöra orsakskedjan och belysa fler aktörer som påverkar, delas också ansvaret mellan aktörerna. Målet att alla elever ska kunna fullgöra grund- och gymnasieskolan kan inte endast vara skolans uppdrag utan här är det många som måste bidra med sin delmängd. 7 Barn och ungas hälsa och utbildning Det behövs tvärfackliga perspektiv på barn och ungdomars välfärd och utveckling för att ge kunskap om vad som kan ändras, hur det fortsatta arbetet kan organiseras och hur samverkan kan utvecklas. Här presenteras några inspel till den gemensamma kunskapen. Barn och ungdomars särskilda förutsättningar Barn och ungdomar är en egen social kategori med olika egenskaper och är en beständig grupp i samhället. Uppväxttiden omfattar också olika skeenden i utveckling under barndom respektive ungdomstid. Något som är speciellt för barn och ungdomar är att de i högre grad är beroende av andra, främst föräldrar. Det 5 Socialstyrelsen Social rapport 2010, ss Västra Götalandsregionen Om sociala investeringsmedel. 7 För liknande diskussioner fast inom andra ämnesområden se Sveriges riksdag, 2014 och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting, 2013.

46 Kraftsamling för fullständig studiegång 3 (5) innebär att deras handlingsutrymme är mer begränsat. 8 Det är därför ännu viktigare att den kunskap som barn och ungdomar bär med sig utifrån sina egna förutsättningar och erfarenheter blir en källa till att öka förutsättningar för barns och ungdomars fullständiga studiegång. Socioekonomins roll Barns och ungdomars hälsa karaktäriseras i högre grad av jämlikhet under de första åren av grundskolan, till skillnad från senare års utbildning. Jämlikhet avser här frånvaro av hälsoskillnader efter familjens sociala position. 9 Trots det har föräldrars socioekonomiska status stor betydelse för barns och ungas levnadsvillkor och deras möjlighet till hälsa. Bryter man ut variabeln familjer med ekonomiskt bistånd ges ytterligare information. Bland annat har hälsoproblem i barndomen allvarliga konsekvenser för välfärden som ung vuxen, där sannolikheten att uppnå gymnasiekompetens är mindre än hälften för unga som kommer från familjer som tagit emot ekonomiskt bistånd. 10 Sett ur ett socioekonomiskt perspektiv är utbildningsfaktorn av särskild betydelse. Psykisk ohälsa och fullständiga studier Ohälsa i barndomen, i synnerhet psykisk ohälsa, är förknippad med sämre skolresultat och sämre framtidsutsikter som vuxen. Bara 60 % av barn med psykisk sjukdom uppnår gymnasiekompetens, jämfört med 87 % av barn som aldrig har varit inskrivna på sjukhus. 11 Sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen i Sverige haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper, framför allt avseende den psykiska hälsan. Den självrapporterade psykiska hälsan är också sämre bland ungdomar här än i övriga nordiska länder. Det gäller såväl yngre som äldre ungdomar. I första hand avser påståendet äldre ungdomar i årskurs 9, men även ungdomar i årskurs 7, i synnerhet flickor. 12 Även kopplat till psykisk ohälsa spelar socioekonomin en stor roll, då det finns ett starkt negativt samband mellan familjens socioekonomiska status och sannolikheten att ett barns skrivs in på sjukhus. De har lägre meritvärde och högre sannolikhet att få ekonomiskt bistånd. Barnen löper också större risk att sakna inkomst från arbetet eller studier samt ha sämre hälsa som vuxna. Den sociala gradienten för psykisk sjukdom är starkare och tycks vara starkare för flickor än för pojkar. Fortsatt arbete via två inriktningar Den fortsatta processen handlar om två inriktningar: 1. Tillsammans inom Västra Götaland kraftsamla kring målet om fullständig studiegång. 2. Folkhälsokommittén fortsätter inom sitt eget utvecklingsuppdrag det fördjupade utvecklingsarbetet som redan pågår. 8 Almquist, Y. B a.a. 9 Mörk, E., Sjögren, A. och Svaleryd, H Hellre rik och frisk om familjebakgrund och barns hälsa. 10 Ibid. 11 Ibid. 12 Socialstyrelsen a.a.

47 Kraftsamling för fullständig studiegång 4 (5) Kraftsamling via kunskapsseminarier och prioriterade mål Folkhälsokommittén har tillsammans med de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna diskuterat möjligheten att fullständig studiegång ska vara ett gemensamt mål för folkhälsoarbetet. Inom koncernstab regional utveckling och tillsammans med beredning för hållbar utveckling har även där det gemensamma målet om fullständig studiegång i grund- och gymnasieskolan prioriterats. Liknande diskussion pågår inom Västgruppen, där folkhälsochefen och förbundsordförande i kommunalförbundet Skaraborg arbetar fram en konkret uppdragshandling utifrån samma mål. Ett nästa steg är att bjuda in till en gemensam yta, där folkhälsokommitténs februarikonferens är en uppstart, för att utifrån olika kunskapsperspektiv presentera och diskutera utbildning som en välfärdsfråga. Därefter måste en fördjupning påbörjas där exempel på aktiviteter är: involvera relevanta aktörer utifrån olika kunskapsperspektiv på och verksamheter för fullständig studiegång identifiera centrala processer som bidrar till bättre förutsättningar för barn och ungas utveckling utveckla gemensam kunskap och initiativ Kvalitetsindikatorer i förskolan och förhindra skolavhopp Folkhälsokommittén bidrar i dagsläget med två utvecklingsarbeten som direkt syftar till att stärka barn och ungas förutsättningar för fullständig studiegång. Tillsammans med Göteborgs universitet och kommunalförbund samlas ett antal kvalitetsindikatorer för förskolan. De prövas i ett antal pilotkommuner för att därefter spridas vidare. Gemensamt med kommunalförbunden identifieras och rekommenderas insatser för att förhindra skolavhopp. Insatser ska bygga på den kunskapsutveckling som har gjorts inom tidigare projektområden och kommunalförbunden ansvarar tillsammans med folkhälsostrategerna för spridningsarbetet i sina kommuner. Kunskap finns inom området och tanken är att den ska komma fler till del och inte endast stannar i de områden där utvecklingsarbeten genomförts. Båda dessa spår är konkreta utvecklingsarbeten som syftar till att bidra till målet, men de kan också stå som exempel på hur det fortsatta gemensamma arbetet kan och bör gå tillväga. Där kunskap möter lokala behov och ordinarie samverkansstrukturer används för implementering och verksamhetsutveckling.

48 Kraftsamling för fullständig studiegång 5 (5) Referenser Almquist, Y. B., Låftman, S. B. och Östberg, V Skolan som social arena och elevers psykiska ohälsa. I Rostila, M. och Toivonen, S. (red) Den orättvisa hälsan. Stockholm: Författarna och Liber AB, Köhler, L. och Henriksson, G Barnhälsoindex för Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen och Nordic School of Public Health, NHV-rapport 2013:5 R Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting Ta ett samlat grepp om trygghet och säkerhet. Tillgänglig via Mörk, E., Sjögren, A. och Svaleryd, H Hellre rik och frisk om familjebakgrund och barns hälsa. Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering, rapport 2015:13 Skolverket Siris Behörighet till gymnasiet. Tillgängligt via bl.a. _beh_gy&p_verksamhetsar=2015&lankod=14&kommunkod=&skolkod=&valda_ kon=a Socialstyrelsen Social rapport Sveriges riksdag (2014), Samlat grepp för det lokala brottsförebyggande arbetet. Motion 2014/15:2790. Västra Götalandsregionen Om sociala investeringsmedel. Tillgängligt via Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Naringsliv/Program/Socialainvesteringar/Om/

49 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Caroline Oskarsson Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Information om avtalsprocessen för kommande folkhälsoavtal Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden antecknar informationen Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har avtal med nästan alla kommuner i nämndområdet avseende gemensamma folkhälsoinsatser. Avtalen varierar beroende på tidigare hälso- och sjukvårdsnämnds område, alla reglerar dock en heltidstjänst samt verksamhetsmedel. Inför 2017 ska nya avtal tas fram med samtliga kommuner. Tjänstemän på avdelning folkhälsa har fått i uppdrag att ta fram enhetliga avtal samt att se över innehåll och ersättningsnivåer. Nämnden får information om avtalsläget samt tidsplan. Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

50 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Evelina Andersson Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Rapporter från folkhälsoråden för 2015 Förslag till beslut 1. Nämnden antecknar informationen till protokollet Sammanfattning av ärendet Nämndens ledamöter och ersätter rapporterar från folkhälsoråden för 2015 utifrån frågeställningarna: Upplever du att du fått gehör och stöd för ditt uppdrag som ledamot i Folkhälsoråd Vad kan utvecklas och vad kan förbättras Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

51 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

52 Förändringar i kommunallagen Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att uppföljningen och kontrollen av privata utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner, landsting och regioner ska bli bättre. De nya reglerna gäller från 1 januari Lagstiftarens mål är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

53 Fullmäktiges program Kommunfullmäktige ska enligt 3 kap 19 b kommunallagen (KL) varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som upphandlats och utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljningen ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Ansvaret för programmet har lagts på fullmäktige för att lyfta frågorna om uppföljning och insyn till en politisk strategisk nivå. Fullmäktige ska lägga fast grundkrav och omfattning, struktur och ansvar samt krav på återkoppling till brukare och allmänhet. PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

54 Upphandlade utförare och valfrihetssystem Kommunen står kvar som ansvarig huvudman både då verksamheten bedrivs av en upphandlad utförare och då verksamheten bedrivs av utförare i ett valfrihetssystem. Avtal enligt dessa lagar ska ingå i programmet: Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

55 Allmänhetens insyn Programmet ska ange hur organisationen ska se till att allmänheten får skälig insyn i verksamheterna. Det är organisationen som ska tillhandahålla informationen och därför reglera krav i avtalen vilken information som ska ställas till förfogande och hur uppföljningen ska gå till. PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

56 Vad ska följas upp? Uppföljning med utgångspunkt i redan formulerade mål, till exempel ur kvalitets- och effektivitetssynpunkt. Avser målen för vad verksamheten ska leda till och vilka resultat som den ska ge. Målen kan brytas ner på nämndnivå, per verksamhetsområde och enskild upphandling. Omfattningen på kontrollen och uppföljningen olika beroende på hur angelägen verksamheten är ur ett allmänintresse. Ju mer beroende invånarna är av verksamheten desto större är kravet på uppföljning och kontroll. PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

57 Mål och riktlinjer Styrande mål och riktlinjer inom nämndernas ansvarsområden: Lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten. Budget samt övriga mål och riktlinjer som beslutas av regionfullmäktige. (Ex. Inköpspolicy, Etiska riktlinjer) De mål och riktlinjer som nämnden fastställer för verksamheten genom detaljbudget, internkontrollplan och övriga styrande dokument. Varje nämnd ansvarar för att säkra att all verksamhet följer beslutade mål och riktlinjer. PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

58 Uppföljning och kontroll Regionstyrelsen har ett särskilt ansvar att leda, samordna och ha uppsikt över verksamheten i nämnder och kommunala företag. Uppsikten gäller även verksamhet som lämnats över till privata utförare. Varje nämnd ansvarar för att uppföljningen regleras i de avtal som tecknas med varje utförare. Avtalet ska också reglera hur nämndens uppföljning återrapporteras till utföraren och redovisas för allmänheten. PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

59 Om förslag till program Program på övergripande nivå. Främst ramar och riktlinjer. Programmets innehåll: Inledning/Bakgrund - Lagrum, omfattning mm Mål och riktlinjer för uppföljning Allmänhetens insyn Återrapportering PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

60 Fullmäktiges uppdrag till nämnderna Säkerställa att utförare agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av regionfullmäktige, styrelser och nämnder Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

61 Återrapportering till fullmäktige 1 Nämnden ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Nämnden ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag. PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

62 Återrapportering till fullmäktige i årsredovisningen, exempel på möjliga frågor Kort redovisning av genomförda granskningar Registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder Redovisning av nya avtal PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

63 Möjlighet att lämna synpunkter Vi behöver eventuella synpunkter så snart som möjligt. Planerad behandling i regionfullmäktige För ytterligare information om lagändringen och kravet på program, se ochutveckling/programforuppfoljningprivatautforaremalochriktlinjer.3897.html PROGRAM FÖR UPPFÖLJNING AV PRIVATA UTFÖRARE

64 Granskning av Koncernkontoret Dnr: Rev Genomförd av: Kari Aartojärvi och Vilhelm Rundqvist Behandlad av Revisorskollegiet den 20 januari 2016

65 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Granskningens syfte och revisionsfrågor... 5 Avgränsning... 6 Revisionskriterier... 6 Granskningsansvariga... 6 Metod... 6 Den nya nämndorganisationen... 7 Den nya kansliorganisationen... 8 Resultat av granskningen... 9 Översynen av tjänstemannaorganisationen... 9 Det nya Koncernkontoret...11 Intervjuer med förtroendevalda och tjänstemän om översynsarbetet och den nya kansliorganisationen...13 Om ansvarsfördelningen mellan nämnderna och behovet av tjänstemannastöd Om behovet av en organisationsöversyn Om hur organisationsöversynen gick till Om utformningen av kansliorganisationen Om kansliorganisationens stöd till nämnder och styrelser Bedömning Rekommendationer Bilaga

66 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Sammanfattning Regionfullmäktige fattade beslut om detaljutformning av den politiska organisationen för åren Den nya nämndorganisationen innebar bland annat att en hälsooch sjukvårdsstyrelse bildades samt att de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna reducerades till 5 nämnder. Regionfullmäktige har beslutat om nya reglementen för nämnder och styrelser. Reglementena anger respektive nämnds och styrelses ansvar och befogenheter. De innebär också indirekt att krav ställs på att tjänstemannaorganisationen tillhandahåller ett sådant stöd att nämnder/styrelser kan genomföra sina uppdrag. Under hösten 2014 och våren 2015 har en översyn av kansliorganisationen skett, bland annat med anledning av ett uppdrag i regionfullmäktiges budget 2015 att sänka de centrala kansliernas kostnader med 20 mnkr. Regiondirektören fattade beslut om den nya organisationen som innebär ett samlat koncernkontor som ska ge stöd och service till 11 olika nämnder och styrelser samt 2 kommittéer. Beslutet innebar att verksamhet överfördes från andra nämnder/styrelser till Koncernkontoret och därmed till regionstyrelsen. En ny kansliorganisation samtidigt med en ny nämndorganisation innebär risk för att nämnder och styrelser inte får ett sådant stöd att de kan genomföra sina uppdrag. Det finns därför skäl att granska hur nämnder och styrelser får stöd i form av ärendeberedning, beslutsunderlag m.m. Granskningen syftar till att belysa om Koncernkontoret har förutsättningar att upprätthålla en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning utifrån den nya nämndorganisationen. Vidare syftar granskningen till att belysa processen då Koncernkontoret bildades samt om Koncernkontoret har utformats på ett sådant sätt att det ger förutsättningar för kontoret att ge stöd till nämnder och styrelser så att de kan genomföra sitt uppdrag i enlighet med kommunallagen och regionfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser. Granskningen resulterar i följande samlade bedömning: Organisationen har utformats så att den har förutsättningar att upprätthålla en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning utifrån den nya nämndorganisationen, men det finns kvarstående otydligheter i ansvarsfördelningen mellan nämnder och styrelser som behöver åtgärdas. Otydligheterna avser främst regionstyrelsens roll kontra hälso- och sjukvårdsstyrelsen vad gäller ägarrollen samt hälso- och sjukvårdsstyrelsens roll kontra hälso- och sjukvårdsnämnderna vad gäller hälso- och sjukvårdsstyrelsens mandat att styra nämnderna via direktiv m.m. Organisationen har förutsättningar att förse nämnder och styrelser med ett tillräckligt stöd så att de kan genomföra sitt uppdrag. Det är angeläget att utnyttja den samlade kompetens som finns på ett stort koncernkontor till gagn för alla berörda styrelser och nämnder. Det finns betydande brister i hur organisationsförändringen genomförts: 1. Bemanningen inom Koncernkontoret har inte säkerställts så att hälso- och sjukvårdsnämnderna kan fullgöra sina uppdrag. 2. Det saknas en tydlig styrning inom Koncernkontoret för att säkerställa att stödet till hälso- och sjukvårdsnämnderna är balanserat. 3. Respektive nämnds lokala förutsättningar har inte beaktats. Översynen av kansliorganisationen har resulterat i en organisation som har förutsättningar att ge stöd till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen så att

67 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV de kan fullgöra sina uppgifter. Översynsarbetet har, trots ett gediget beslutsunderlag, resulterat i att hälso- och sjukvårdsnämnderna inte får ett fullgott stöd för att fullgöra sina uppgifter. Det gör det svårt för hälso- och sjukvårdsnämnderna att leva upp till kommunallagens krav. Regionstyrelsen har i och med förvaltningsansvaret för Koncernkontoret att tillse att nämnder och styrelser kan ta sitt ansvar enligt KL 6:7. Granskningen visar att hälso- och sjukvårdsnämnders ansvar och arbetsuppgifter inte belysts i tillräcklig omfattning. Samordning och standardisering kan öka effektiviteten under förutsättning att arbetsuppgifterna lämpar sig för standardisering. Om det istället är så att lokala förutsättningar kräver olikartat arbetssätt för att bli ändamålsenligt kan en samordning istället bli ineffektiv. I översynsarbetet borde olikheterna i arbetssätt framförallt vad gäller hälso- och sjukvårdsnämnderna ha beskrivits och analyserats djupare. Revisorerna har i flera granskningar under senare år noterat brister i samverkan mellan vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnderna torde ha en viktig roll i arbetet med att utveckla vårdsamverkan. För att kunna fullgöra denna uppgift är det angeläget att nämnderna har tillräcklig tjänstemannakompetens som stöd när man träffar andra huvudmän m.m. Att genomföra en så stor organisationsförändring samtidigt med relativt stora förändringar i den politiska organisationen är riskabelt. Ny nämndorganisation, många nya politiker och ett nytt majoritetsförhållande ställer stora krav på ett välfungerande tjänstemannastöd. Förutsättningarna för nämnder och styrelser att utföra sina uppdrag kan på sikt ha förbättrats, men torde åtminstone initialt ha försvårats. Rekommendationer Det är angeläget att det arbete som påbörjats med att utveckla samarbetsformer och arbetssätt prioriteras så att samtliga nämnder och styrelser får ett väl fungerande tjänstemannastöd Regionstyrelsen bör tillse att respektive hälso- och sjukvårdsnämnds arbetsuppgifter beskrivs och analyseras i detalj och att anpassningar i organisationen görs för att nämnderna ska få ett fullgott stöd i sitt arbete. Regionstyrelsen anmodas att i övrigt beakta de synpunkter som lämnas i rapporten

68 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Inledning Bakgrund Regionfullmäktige (RF) fattade beslut om detaljutformning av den politiska organisationen för åren Den nya nämndorganisationen innebar bland annat att en hälso- och sjukvårdsstyrelse (HSS) bildades samt att de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) reducerades till 5 nämnder. I och med bildandet av HSS avskaffades hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU). Reglementen för några av de nya styrelserna och nämnderna beslutades av RF den 25 november En mer genomgripande översyn av reglementen har genomförts under RF beslutade att förnya 29 reglementen Reglementena anger respektive nämnds och styrelses ansvar och befogenheter. De innebär också indirekt att krav ställs på att tjänstemannaorganisationen tillhandahåller ett sådant stöd att nämnder/ styrelser kan genomföra sina uppdrag. Under hösten 2014 och våren 2015 har en översyn av kansliorganisationen skett, bland annat med anledning av uppdraget i RF:s budget 2015 (beslutad ) att sänka de centrala kansliernas kostnader med 20 mnkr. I den justerade budgeten för 2015 som RF fattade beslut om ges regionstyrelsen (RS) i uppdrag att genomföra översyn och förändringar av de centrala kansliernas organisation samt göra tekniska justeringar i regionbidragen till berörda styrelser, nämnder och kommittéer till följd av ändrad kansliorganisation. I den justerade budgeten specificeras också detta uppdrag genom att berörda kanslier anges samt att också inköpsfunktionen berörs av organisationsöversynen. Regiondirektören fattade beslut om den nya organisationen (Dnr RS ) som innebär ett samlat koncernkontor som ska ge stöd och service till 11 olika nämnder och styrelser samt 2 kommittéer. Beslutet innebar att förvaltning av verksamhet överfördes från andra nämnder/styrelser till Koncernkontoret och därmed till RS. En ny kansliorganisation samtidigt med en ny nämndorganisation, med förändringar i ansvarsfördelning mellan nämnder och styrelser, innebär risk för att nämnder och styrelser inte får ett sådant stöd att de kan genomföra sina uppdrag. Det finns därför skäl att granska hur de nya nämnderna och styrelserna får stöd i form av ärendeberedning, beslutsunderlag m.m. Revisorerna ser det därför som angeläget att i ett första steg granska Koncernkontorets utformning och dess förutsättningar att ge stöd till nämnder och styrelser. I ett kommande steg finns skäl att granska effekterna och ändamålsenligheten av den nya kansliorganisationen. Granskningens syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att belysa om Koncernkontoret har förutsättningar att upprätthålla en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning utifrån den nya nämndorganisationen. Vidare syftar granskningen till att belysa processen då Koncernkontoret bildades samt om Koncernkontoret har utformats på ett sådant sätt att det ger förutsättningar för kontoret att ge stöd till nämnder och styrelser så att de kan genomföra sitt uppdrag i enlighet med kommunallagen och regionfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser 1. Följande revisionsfrågor ska besvaras: 1 Granskningen ska belysa förutsättningarna för att Koncernkontoret ska kunna fungera på det sätt som det var tänkt när organisationen utformades. Förutsättningar som kan utgöra ett hinder för Koncernkontoret att fungera som det var tänkt kan utgöras av brister i hur Koncernkontoret utformats, eller brister i hur organisationsförändringen genomförts. Det studeras här genom att kartlägga effekterna av organisationsförändringen så här långt.

69 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Finns det en tydlig ansvarsfördelning mellan RS och HSS vad gäller utövande av ägarrollen för regionens hälso- och sjukvård och ansvaret för strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor? Finns det en tydlig ansvarsfördelning mellan HSS och HSN vad gäller invånarnas tillgång till vård, sjukvårdens innehåll, kvalitet och tillgänglighet? Finns det en tydlig ansvarsfördelning mellan HSS och HSN vad gäller vårdöverenskommelser och beställning av vård från sjukhusen? Vilken riskanalys gjordes innan beslut togs kring det nya Koncernkontoret? Hur har riskerna hanterats? Finns det förutsättningar för att RS ska få ett sådant stöd från Koncernkontoret att RS kan utöva en ändamålsenlig styrning, ledning, uppföljning och kontroll inom ramen för RS uppsiktsplikt över andra nämnder och styrelser? Finns det förutsättningar för att HSS ska få ett tillräckligt stöd från Koncernkontoret för att genomföra sitt uppdrag? Finns det förutsättningar för att HSN ska få ett tillräckligt stöd från Koncernkontoret för att genomföra sitt uppdrag? Avgränsning Denna granskning utgör ett första steg i granskningen av det nya Koncernkontoret och dess ändamålsenlighet. Här granskas hur organisationen byggts upp samt vilka förutsättningar som organisationen har att ge nämnder och styrelser stöd så att de kan genomföra sina uppdrag. Fokus i granskningen ligger på Koncernkontorets stöd till RS, HSS och HSN. I kommande steg kan Koncernkontorets ändamålsenlighet och effektivitet granskas mer ingående. De nämnder och styrelser som berörs av granskningen är RS, HSS samt de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Revisionskriterier Revisionskriterier är: KL 3 kap ; om nämndernas uppgifter KL 6 kap 1, 3, 4, 7 ; om styrelsens respektive nämndernas ansvar för verksamheten RF:s budget 2015 och justerade budget 2015; uppdraget att genomföra en översyn. RS riktlinjer för intern kontroll (RS ), om vikten av risk- och väsentlighetsanalys som ett led i god intern kontroll. Granskningsansvariga Projektledare för granskningen har varit Vilhelm Rundquist och Kari Aartojärvi. Kvalitetsansvariga vid revisionsenheten är Thomas Vilhelmsson och Andreas Ivarsson. Revisorskollegiets kontaktrevisorer är Birgitta Eriksson och Ulf Sjösten. Metod Granskningen har skett i form av dokumentstudier samt intervjuer inom berörda verksamheter. Presidierna för RS och HSS samt två HSN (HSN Göteborg och HSN Norra) har intervjuats. Därutöver har 13 tjänstemän som medverkat i översynsarbetet och/eller som har ledande och samordnande uppgifter i organisationen intervjuats.

70 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Den nya nämndorganisationen Enligt kommunallagen 6:e kap 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Enligt kommunallagen 3:e kap beslutar nämnderna i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska handha, de bereder ärenden till fullmäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs samt redovisar till fullmäktige hur de har fullgjort sitt uppdrag. Till sin hjälp har de en tjänstemannaorganisation. Ansvarsfördelningen mellan nämnder och styrelser och de uppgifter som respektive nämnd/styrelse har påverkar i hög grad vilket tjänstemannastöd de behöver för att fullgöra sina uppgifter. Det torde också vara den viktigaste utgångspunkten vid utformningen av tjänstemannaorganisationen. De politiska partierna i RF genomför inför varje mandatperiod en översyn av den politiska organisationen. Redan i februari 2013 fastställde RS ett inriktningsdokument för utformningen av den politiska organisationen under kommande mandatperiod, framtaget av en styrgrupp bestående av representanter för de åtta partier som finns representerade i fullmäktige. I inriktningsdokumentet föreslogs inte någon förändring av den grundläggande utformningen av den politiska organisationen. Även fortsättningsvis skulle styrmodellen med ägare, beställare och utförare utgöra utgångspunkt för organisering. Förändringar skulle dock göras i syfte att öka tydligheten i den politiska organisationens arbete, för att underlätta helhetssyn, nyttja samordningsvinster och skapa strukturer för effektiv användning av tillgängliga resurser. Styrgruppen fick i uppdrag att ta fram ett förslag på detaljutformning av den politiska organisationen. RS beslutade att föreslå RF att fatta beslut enligt det förslag som styrgruppen arbetat fram. RF fattade beslut om detaljutformning av den politiska organisationen för åren Den nya nämndorganisationen innebar bland annat att en hälso- och sjukvårdsstyrelse bildades samt att de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna reducerades till 5 nämnder. I och med bildandet av HSS avskaffades hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU). HSS anges vara regionens ledande hälso- och sjukvårdspolitiska organ och övertar i allt väsentligt HSU:s uppgifter. I beslutsunderlaget till beslutet om detaljutformning av den politiska organisationen betonas att inrättandet av HSS inte ska motverka en decentraliserad organisation där HSN har en fortsatt självständig ställning. RS har fortsatt en uppgift att utöva den övergripande verkställande politiska styrningen av Västra Götalandsregionen. Som en konsekvens av ändrad organisation och nya arbetsformer beslutades om ändrade reglementen, instruktioner och delegationsordningar. En ytterligare översyn av reglementena har skett under hösten 2015 i syfte att förtydliga ansvar och befogenheter. Reglementena fastställdes av RF I reglementena för nämnder och styrelser framgår den tänkta ansvarsfördelningen mellan RS, HSS och HSN. RS bereder ärenden till fullmäktige och tar erforderliga initiativ för förvaltning och utveckling av Västra Götalandsregionens verksamheter. RS ansvarar för att RF får nödvändig information och bra underlag för beslut. RS har uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån RF:s beslut samt enligt lag och andra författningar. RS utövar även ägarskap för verksamheter i egen regi. Ansvaret innebär att styrelsen har ett samordningsansvar utifrån ett helhetsperspektiv och för att verksamheter i egen regi bedrivs ändamålsenligt och effektivt. RS är dessutom nämnd för den regiongemensamma centrala förvaltningen.

71 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV HSS anges i reglementena vara regionens ledande hälso- och sjukvårdspolitiska organ. Styrelsen är systemägare för den samlade regionfinansierade hälso- och sjukvården och tandvården. Systemägarskapet innebär ett ur befolkningsperspektiv övergripande ansvar för invånarnas tillgång till vård samt för sjukvårdens innehåll, kvalitet och tillgänglighet. Systemägarskapet innebär också att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade hälso- och sjukvården och tandvården. HSN har ett befolkningsansvar inom det egna geografiska området. De har ansvar som beställare, upprättar vårdöverenskommelser och genomför upphandlingar av vård. Nämnderna följer upp synpunkter som framkommer i medborgardialogen med invånarna och genom patientnämnden, för det egna områdets befolkning. Nämndernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av RF, RS och HSS. Den nya kansliorganisationen Regiondirektören fattade beslut om den nya kansliorganisationen Beslutet var i allt väsentligt i enlighet med det förslag som styrgruppen lagt fram några dagar tidigare ( ). Organisationen fick namnet Koncernkontoret. Kontoret består av sex koncernstaber, fyra direktrapporterande avdelningar på Koncernkontoret samt VGR IT. Organisationsöversynens slutrapport låg till grund för fortsatt arbete med detaljutformning av organisationen och vid precisering av de olika enheternas uppdrag och bemanning. Beslutet innebar också att föredragande tjänsteman vid styrelse/nämnd/kommitté skulle tillsättas av regiondirektören i samråd med berört presidium och i förekommande fall med berörd koncernstabschef. En utvärdering och uppföljning av organisationsförändringen ska göras ett år efter att den trätt i kraft och sedan efter ytterligare två år. Bilden nedan visar det nya Koncernkontoret och dess olika staber/avdelningar samt ett ungefärligt antal medarbetare per stab/avdelning/enhet. Bild 1: Det samlade Koncernkontoret (Källa: presentation daterad ).

72 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Resultat av granskningen Översynen av tjänstemannaorganisationen I budget 2015 (antagen av RF ) har RS fått ett uppdrag att genomföra en översyn av de centrala kanslierna i syfte att sänka kostnaderna med 20 mnkr per år. På RF:s möte sker fastställande av budget 2015 samt flerårsplan Beslutet innebär att RS också får uppdraget att genomföra förändringar av de centrala kansliernas organisation samt göra tekniska justeringar i regionbidragen till berörda styrelser, nämnder och kommittéer till följd av ändrad kansliorganisation. Ett effektiviseringskrav på 6 mnkr tillkommer. Regiondirektören formulerar uppdraget så att ett förslag på organisation ska tas fram som: på ett ändamålsenligt och effektivt sätt ger ett kraftfullt ledningsstöd till den politiska organisationen, utan att behöva spegla den på ett samordnat och effektivt sätt ger ett kraftfullt stöd till utförarverksamheterna klarar att på ett tydligt sätt stödja både den politiska ägarrollen och beställarrollen, professionellt och sakligt bereder ärenden till berörda styrelser och nämnder, främjar och underlättar samarbete mellan olika funktioner och kompetenser inom de centrala kanslierna, samt underlättar samordning av målstyrning, uppföljning och analys av utförarverksamheterna. De centrala kanslier som berördes av översynen var regionkansliet (exkl. VGR IT), hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, miljösekretariatet, kultursekretariatet, kollektivtrafiksekretariatet, regionutvecklingssekretariatet, sekretariaten för rättighetskommittén och för folkhälsokommittén samt inköp (som tidigare låg under servicenämnden). I det projekt som startades upp involverades ett stort antal tjänstemän. Projektet bedrevs under perioden augusti december 2014, med hjälp av konsultföretaget McKinsey. Ett 60-tal intervjuer gjordes och flera workshops hölls med ledningsgrupperna inom de centrala kanslierna. En faktabas med personal- och kostnadsdata togs fram och jämförelser gjordes med andra landsting kring hur de organiserat sina centrala tjänstemannakanslier. Olika alternativa organisationsstrukturer prövades, men projektet landade till slut i vad som i styrgruppens slutrapport beskrivs som ett enat, samordnat och kraftfullt koncernkontor. Detaljutformningen av Koncernkontoret beskrivs mer i nästa kapitel. I slutrapporten från styrgruppen, daterad , beskrivs problemområden som identifierats vad gäller den tidigare organisationen: Otydlighet i roller och uppdrag och ingen gemensam struktur på verksamhetsplaner och verksamhetsmål. Otydlighet i stödet till ägare och beställare i styrmodellen samt många olika uppdragsgivare och ansvar med ibland motstridiga intressen. För lite fokus på strategi, strukturella frågor och affärsutveckling. Bristande samarbete både inom och mellan centrala kanslier. Delade ansvar för huvudprocesser, som bland annat uppges medföra gränssnittsproblematik och otydlighet i ansvar och mandat. Ineffektivitet, med utrymme för egna initiativ utan uppdragsgivare eller ett tydligt syfte.

73 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Dubbelarbete som uppges bero på överlappande ansvar och liknande uppdrag från de politiska organisationerna och ibland även motstridiga uppdrag. Brist på spetskompetens/expertis samt dubblering av kompetenser inom t.ex. hälsooch sjukvårdsavdelningen och hälso- och sjukvårdsnämndernas kanslier. Begränsad koppling mellan systemkunskap/beställare där begränsad samverkan och koordinering med beställningskrav som skiljer sig åt mellan olika nämnder uppges innebära risk för lokala skillnader i produktion och vårdkvalitet. Dålig balans mellan stöd till politiken och till utförare, där det uppges vara för lite stöd och styrning av egenägd produktion och att beställarnas uppföljning och analys resulterar i stor belastning för utförarna och risk för att olika resultat redovisas i olika sammanhang. Bristande administrativa stödfunktioner och andra interna stödresurser. Bristande transparens och samordning i uppdrags-/ärendehantering. Svårigheter för nya medarbetare att hitta en naturlig roll i organisationen på grund av struktur och en stark kultur. Folkhälsa/rättighet arbetar isolerat med en otydlig roll för sekretariats- och kanslichefer. Utifrån problembilden utvecklades tre olika grundmodeller för organisering, 1) en samordnad organisation, 2) en kompetensbaserad uppdrags-/projektorganisation och 3) en distribuerad organisation. Den samordnade organisationen ansågs kunna vara decentraliserad eller centraliserad. De olika organisationsmodellerna värderades och styrgruppen föreslog en centraliserad samordnad organisation. Just vikten av ökad samordning betonas starkt. Det talas om regiongemensamma ansatser kring behovsanalyser inom hälso- och sjukvården samt samordnade och koordinerade strategier och beställningar som ser till hela regionens behov. I arbetsmaterial till styrgruppens slutrapport finns detaljerade beskrivningar av de förändringar som förslaget innebär för olika funktioner inom Koncernkontoret. I slutrapporten, som är på 180 sidor, saknas dock beskrivningar på vad respektive nämnd/styrelse har för ansvar och uppgifter. Den nya nämndorganisationen beskrivs endast övergripande utan några detaljer. I styrgruppens slutrapport anges ett antal framgångsfaktorer för att en förändring av organisationen ska lyckas och förväntade effekter ska kunna realiseras: Utveckla nya sätt att arbeta utifrån den nya organisationen Gemensam budget för Koncernkontoret med särredovisning av kanslikostnader i nämndernas budgetar Säkra fasta formaliserade vägar in för ärenden och samordning av dessa Gemensam struktur på verksamhetsplaner, mål och egenuppföljning Gemensamma mallar och processer med tydliga ansvar/ägare Kvalitetssäkrad verksamhetsdata (ekonomi, personal, produktion etc.) Geografisk samordning av kontoren i Göteborg I slutrapporten anges att realiserandet av Koncernkontoret enligt förslaget förväntas innebära en personalreduktion med årsarbetare. Besparingarna anses kunna ske genom en kombination av minskat antal nämnder, samordningsvinster och förenklade processer. Förslaget på nytt koncernkontor innebar i vissa delar relativt omfattande organisationsförändringar med nya arbetsuppgifter för många medarbetare på de tidigare kanslierna samt att flera nya chefer skulle tillsättas. Chefstillsättningarna skulle enligt plan vara klara och den nya organisationen skulle träda i kraft (som sedermera justerades till ). Organisationsförslaget innebar också att vissa specialistfunktioner

74 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV koncentrerades till några geografiska orter. Det har fått till följd att de tidigare kanslierna för HSN i viss mån brutits upp. Tanken är att nämnderna ska kunna få del av kompetens som finns på annat håll i regionen. Översynsarbetet bedrevs av en liten arbetsgrupp med stöd av konsulter. I samband med arbetet genomfördes intervjuer av både förtroendevalda och tjänstemän. I slutrapporten framgår översiktligt att politiker intervjuats i översynsarbetet, men inte vilka och hur många. Några workshops genomfördes med ett bredare deltagande. I ett flertal nyhetsbrev, som främst var riktade till medarbetarna på de berörda kanslierna, beskrevs löpande hur arbetet fortskred. En övergripande riskanalys har gjorts, daterad De risker som identifierats är i huvudsak utifrån ett medarbetarperspektiv och rör anställningsförhållanden, arbetsmiljö, förändrade arbetsuppgifter, behov av chefsstöd och förändringsstöd. I riskanalysen berörs också risk/problem med att målsättningen om ett förändrat arbetssätt inte uppnås och att målet om en effektivare organisation därmed inte uppnås samt att politikerna och utförarverksamheterna upplever sig få ett sämre stöd. Den sistnämnda risken hanteras genom att den s.k. 26-gruppen gemensamt ska arbeta fram en förändringsagenda för Koncernkontoret och per stab. De beskrivna riskerna i övrigt hanteras av tydligt utpekade tjänstemän. Det nya Koncernkontoret Av de sex koncernstaberna är koncernstab hälso- och sjukvård i särklass störst (i staben ingår fyra utförarverksamheter som sammantaget har ca 135 av stabens 288 medarbetare), följt av koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi & inköp, där inköp är den största enheten. Även koncernstab regional utveckling är relativt stor, medan övriga koncernstaber är mindre. I styrgruppens slutrapport anges följande övergripande ansvar för respektive koncernstab, avdelning och enhet: Koncernavdelning ärendesamordning och kansli Samordnande koncernansvar för ärende-/uppdragssamordning, för att följa upp att fattade beslut genomförs och för att allmänhetens frågor besvaras och för nämndsekretariatstöd. Juridiska frågor och säkerhetsfrågor ligger också inom avdelningens ansvar. Intern utveckling och utredning Intern uppföljning och utveckling av Koncernkontoret, med t.ex. särskilda/ tillfälliga projekt. Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp Koncernansvar för ekonomiriktlinjer/policy, budget, uppföljning, redovisning, finans och inköp samt stöd till regiondirektör (Regionstyrelse/Ägarutskott) med ägarfrågor och verksamhetsuppföljning av egenägd utförarverksamhet. Koncernstab utförarstyrning och samordning Stöd till regiondirektör (Ägarutskott) med ägarfrågor och verksamhetsuppföljning av egenägd utförarverksamhet, ansvar för utveckling/förbättring av egenägd utförarverksamhet samt stöd till egenägda utförare med åtgärd av avvikelser och förbättringsarbete. Koncernstab hälso- och sjukvård Koncernansvar för systemägande, utveckling och kunskaps-/kvalitetsstyrning av hälso- och sjukvården (genom t.ex. vårdöverenskommelser, avtal etc.) Koncernstab regional utveckling Koncernansvar för systemägande, utveckling och kvalitetsstyrning/uppdrag av tillväxt & utveckling.

75 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Koncernstab HR Koncernansvar för HR-riktlinjer/policy, arbetsgivarfrågor och kompetensförsörjning på systemnivå. Koncernstab Kommunikation och externa relationer Koncernansvar för gemensamma kommunikationsriktlinjer/policy, extern/intern kommunikation, externa relationer och att vara ett resursstöd i projekt/ kampanjer med t.ex. medieproduktion. Koncernavdelning Data och analys Intern stöd-/servicefunktion som ansvarar för data/analys av befolknings-, samhälls-, behovs-, kvalitets- och produktionsdata samt skapa transparens och tillgänglighet av data/analyser. Koncernavdelning kultur Koncernavdelning kulturs uppgift är att se till att Västra Götalandsregionens kulturpolitik genomförs i praktiken och att stimulera kulturlivet i Västra Götaland (Beskrivningen är hämtad från Koncernkontorets intranätsida, då avdelningens ansvar inte framgår i styrgruppens slutrapport). Koncernstab hälso- och sjukvård består av fem avdelningar. Staben ska ge ett samlat stöd till både HSS och HSN samt medverka i det regiongemensamma arbetet och därigenom också stötta RS. Avdelningen för Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal är den avdelning som primärt ger stöd till HSN. För att kunna fullgöra denna uppgift ska avdelningen också säkerställa och samordna att Koncernkontorets övriga staber och avdelningar ger nämnderna erforderligt stöd. Det innebär att stöd vad gäller t.ex. ekonomi och HR måste hämtas från andra staber än Koncernstab hälso- och sjukvård. Koncernkontorets medarbetare är spridda på sju olika orter i regionen (Vänersborg, Göteborg, Mölndal, Skövde, Mariestad, Uddevalla och Borås). Vissa specialistfunktioner såsom tandvård/primärvård är i huvudsak samlade på någon enstaka ort. Stöd från dessa enheter ska utgå till samtliga fem hälso- och sjukvårdsnämnder. De fem nämnderna har varsin processansvarig som vid behov ska kunna begära stöd från den övriga organisationen. I bilaga 1 ges en mer detaljerad beskrivning av organisationen. Såväl förtroendevalda inom HSN som tjänstemän som arbetar nära nämnderna har till förvaltningsledningen framfört synpunkter på organisationen och dess förutsättningar att ge stöd till HSN (synpunkterna beskrivs mer utförligt i nästa avsnitt). De problem som uppstått i stödet till HSN har föranlett att omfördelning av resurser skett inom Koncernstab hälso- och sjukvård där några tjänster flyttats till avdelningen för Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal från två andra avdelningar inom denna koncernstab. Dessutom har 0,5 tjänst lånats från en annan koncernstab inom Koncernkontoret. En dialog har också påbörjats med nämnder och styrelser för att fånga upp synpunkter på organisationen. I syfte att förtydliga ledande tjänstemäns ansvar har RS fattat beslut om en instruktion för regiondirektören. Förslaget till instruktion har utformats med hänsyn till den nybildade förvaltningen Koncernkontoret där regiondirektören är förvaltningschef, de nya reglementena, lagförslaget om ny kommunallag som är under utredning samt inspel från jurister, HR-specialister och chefer i VGR. Instruktionen beskriver regiondirektörens arbetsuppgifter. Förslag till instruktioner för ansvariga tjänstemän för de nämnder, styrelser och kommittéer som Koncernkontoret ger stöd till har också tagits fram. I beslutsunderlaget till RS beslut föreslås att dessa bör fastställas av det aktuella politiska organet. Ett arbete har genomförts under hösten för att ta fram en gemensam verksamhetsplan för 2016 med tydliga mål och prioriteringar samt beskrivning över hur Koncernkontoret ska nå målen. Verksamhetsplanen är kopplad till regionfullmäktiges budget för 2016 och innehåller de

76 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV fokusområden som angivits i budgeten. Ett antal prioriterade aktiviteter anges också. Inom Koncernkontoret har processamordnare för respektive fokusområde utsetts för att leda och samordna arbetet. Ett uppdrag för processamordnarna anges vara att ge stöd åt förvaltningarna i arbetet med fokusområdena. Det innebär bland annat att bilda nätverk med förvaltningar kring fokusområden, initiera aktiviteter inom Koncernkontoret samt uppföljning och redovisning av arbetet. Det anges vidare att Koncernkontorets arbete med fokusområden ska bedrivas på ett samlat och sammanhållet sätt och präglas av: helhet före delarna gemensamt ansvar för resultat och värderingar att använda Koncernkontorets samlade kompetenser uthållighet i arbetet mot gemensamma mål och en hållbar utveckling Utifrån verksamhetsplanen beslutade Koncernkontorets förvaltningsledning om aktivitetsplaner för 2016 per koncernstab/avdelning. I RS detaljbudget för 2016 beskrivs detta arbete vidare. RS har också tagit beslut om en internkontrollplan för 2016 som bygger på en risk- och väsentlighetsanalys. Ett flertal risker noteras som berör Koncernkontorets stöd till den politiska organisationen. Risker som avser samarbete inom kontoret, förmåga att genomföra beslut och uppdrag, kunskaper om lagar och styrande dokument m.m. tas upp i analysen. Risken att samarbetet mellan staber inom Koncernkontoret inte är effektivt och att det finns oklarheter i ansvarsfördelningen i Koncernkontoret bedöms vara hög och bedöms få stora konsekvenser. Detsamma gäller risken att beslut och uppdrag inte genomförs i tid. Tidplan och ansvariga för uppföljning och kontroll anges i internkontrollplanen. Den medarbetarenkät som genomförts under hösten väntas ge indikationer på inom vilka områden som åtgärder behöver vidtas. Under våren 2016 kommer medarbetarutbildningar att genomföras. Utbildningen I offentlighetens tjänst är en medarbetarutbildning som syftar till att skapa en gemensam bild av vad det innebär att arbeta som tjänsteman på Koncernkontoret. Tanken är att utbildningen ska gå in på vilka förväntningar och krav som berör medarbetarna i rollen som offentlig tjänsteman och hur man ska säkra gemensamma arbetssätt. Ett värdegrundsarbete är också påbörjat. Intervjuer med förtroendevalda och tjänstemän om översynsarbetet och den nya kansliorganisationen I detta avsnitt beskrivs vad som framkommit vid våra intervjuer med fyra presidier och 13 tjänstemän. Om ansvarsfördelningen mellan nämnderna och behovet av tjänstemannastöd Ett arbete har pågått under hösten för att utveckla reglementena för nämnder och styrelser och öka tydligheten. Både förtroendevalda och tjänstemän framför i intervjuerna att ansvarsfördelningen mellan nämnder och styrelser likväl inte är helt tydlig utifrån de nya reglementena. Några menar att det kommer att tydliggöras successivt när förtroendevalda och tjänstemän lär sig förstå de olika nämndernas ansvar och befogenheter. Andra menar att det finns väsentliga otydligheter mellan RS och HSS samt mellan HSS och HSN, som försvårar arbetet med ärendeberedning m.m.

77 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Bland de otydligheter som lyfts i intervjuerna finns ägarbegreppet 2, där RS ses som ägarrepresentant, men där även HSS i vissa frågor anses vara ägarrepresentant och t o m överordnad RS. Det sistnämnda avser HSS s.k. systemägaransvar inom hälso- och sjukvården. I intervjuerna uppges det också finnas otydligheter i ansvaret mellan HSS och HSN. Det rör främst HSS rätt att ge direktiv. Många (både förtroendevalda och tjänstemän) menar att bilden är att HSS med sin samordnande roll kan uppfattas vara överordnad de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. I och med att HSS i vissa frågor agerar som beställare menar också några av de intervjuade att intressekonflikter kan uppstå. Åtgärder har dock vidtagits för att bättre samordna beställningsprocessen. Inriktningen uppges vara att allt beställningsarbete ska kanaliseras via avdelningen för Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal. Flera av de intervjuade pekar på en risk att de otydligheter som man upplever finns i ansvarsfördelningen mellan nämnder och styrelser fortplantar sig ner i tjänstemannaorganisationen, vilket kan få till följd att vissa frågor kan hamna mellan stolarna. Samtidigt påpekar flera av de intervjuade att det förs mycket diskussioner både på politisk nivå (framförallt RS och HSS), i förvaltningsledningsgruppen och i ledningsgruppen för hälso- och sjukvård om hur ärenden ska hanteras för att de ska hamna rätt. Om behovet av en organisationsöversyn Både förtroendevalda och tjänstemän framför i intervjuerna att den gamla organisationen var resurskrävande och att en hel del dubbelarbete gjordes. Enligt flertalet intervjuade arbetade man i viss omfattning i stuprör utan tillräcklig samverkan mellan enheter och medarbetare. Gränssnitten mellan den före detta hälso- och sjukvårdsavdelningen och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli uppges ha varit otydliga. Många av de intervjuade anser att det fanns en stor effektiviseringspotential. Den samlade kompetensen inom tjänstemannaorganisationen ansågs inte utnyttjas fullt ut. Några av de intervjuade menar dock att det finns tendenser till att nya stuprör skapas eftersom uppdragen till de olika koncernstaberna inte är synkroniserade fullt ut. Ansatser till att effektivisera och samordna arbetet hade gjorts 2012 i och med att hälso- och sjukvårdskanslierna samlats i en organisation. Flera av de intervjuade menar dock att bristerna i samverkan likväl kvarstod efter den organisationsförändringen. Några av de intervjuade betonar dock att uppdragens art skiljer sig åt och att det därför behövs en lokal tjänstemannaorganisation nära den politiska organisationen för att effektivt arbeta utifrån respektive nämnds specifika förutsättningar. De menar också att effektiviseringar kunde ha genomförts inom ramen för det som var hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Flera av de intervjuade menar att ärendeberedningen i den tidigare organisationen inte var effektiv utan tvärtom skapade mycket merarbete. Olika tjänstemannaled ansågs emellanåt överpröva varandras förslag till beslut. Man upplever att gemensamma målbilder saknades. Om hur organisationsöversynen gick till Flera av de intervjuade betonar det gedigna utredningsarbete som genomfördes under översynen. Detaljerade kartläggningar gjordes av arbetsuppgifterna inom de olika kanslierna. I intervjuer och workshops fanns möjlighet att framföra synpunkter. Några av de intervjuade anser att det var svårt att få gehör för de synpunkter som lämnades. Några av de intervjuade, såväl förtroendevalda som tjänstemän, anser också att man i översynsarbetet inte haft tillräcklig kunskap om HSN:s uppdrag och vad det innebär för behov av tjänstemannastöd. Man anser att det hade behövt göras en detaljerad kartläggning av respektive nämnds arbete. Man menar också att översynen av organisationen inte beaktat de stora skillnader som finns i 2 Begreppet ägare finns inte angivet i kommunallagen.

78 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV nämndernas arbete inom regionen, bland annat att nämndarbetet kan skilja sig åt mellan en storstadsregion och nämndområden med många landsbygdskommuner. Både förtroendevalda och tjänstemän betonar särskilt nämndernas arbete med vårdsamverkan, dialogmöten med kommuner/stadsdelar, patientorganisationer etc. Man menar att befolkningens behov av hälsooch sjukvård skiljer sig åt, vilket ställer krav på lösningar utifrån en lokal kontext, ofta i nära samverkan med andra vårdgivare i nämndområdet. Mycket kan samordnas, men det finns också mycket som inte lämpar sig för samordning och standardisering enligt flera av de intervjuade som arbetar som nämndpolitiker eller som tjänstemän nära HSN. I våra intervjuer har några av de förtroendevalda nämnt att de blivit intervjuade i samband med översynsarbetet, men flertalet att de endast blivit informerade om de förändringar som planerades genomföras med anledning av översynen. Vid våra intervjuer med förtroendevalda framgår att man på regionstyrelsenivå fick en del information under arbetets gång. HSS uppges ha fått en mer översiktlig information. De intervjuade förtroendevalda i HSN anser att man inledningsvis inte fick tillräcklig information om arbetet och att man därför begärde att få träffa regiondirektören för att diskutera översynsarbetet och framföra sina synpunkter. De intervjuade förtroendevalda har lite olika syn på om kansliorganisationen och dess utformning är en fråga för regiondirektören att hantera eller om det är en politisk fråga. Flertalet av de intervjuade menar att regiondirektören har ansvar för kansliorganisationen och att det dessutom gavs ett tydligt uppdrag i RF:s budget 2015 att göra översynen och genomföra förändringarna. Några av de intervjuade menar dock att organisationsöversynen ledde till stora förändringar som påverkar ett flertal nämnder och styrelser och att ärendet därför borde varit föremål för en politisk beredning. Utifrån den information som nämnder och styrelser fått finns bland de intervjuade förtroendevalda en relativt samstämmig bild av att regiondirektören gett ett löfte om att nämnder och styrelser ska få tillräckligt stöd för att utföra sina respektive uppdrag. Eller som en av de intervjuade uttryckte det: Regiondirektören äger sin organisation, men politiken ska aldrig bli nekad det stöd som behövs. Den intervjuade tillade dock att: om en nämnd lägger många uppdrag behöver prioriteringar ske. Politiken måste ta ansvar för hur den belastar organisationen. Flertalet av de intervjuade vet inte om att en riskanalys har gjorts och hur riskerna i så fall hanterades. Några av de intervjuade anser att riskanalysen inte kan ha fångat upp alla tänkbara risker i och med att man anser att kunskapen om HSN:s arbete varit bristfällig hos de medverkande i arbetsgruppen. Flera av de intervjuade lyfter också det olyckliga i att genomföra förändringen av kansliorganisationen samtidigt med en ny mandatperiod, ett nytt majoritetsförhållande, en ny nämndorganisation och många nya politiker. Man ifrågasätter såväl timingen, dvs. att genomföra en stor organisationsförändring överhuvudtaget innan den politiska organisationen sätter sig, som organisationens utformning. Om utformningen av kansliorganisationen Vid flertalet intervjuer med både förtroendevalda och tjänstemän framförs vikten av samordning, att arbeta på ett mer likartat sätt och mot gemensamma mål. Flera av de intervjuade pekar på att ett annat arbetssätt där enheterna och medarbetarna arbetar samlat för hela den politiska organisationen borde innebära effektiviseringar. Denna syn framförs framförallt av intervjuade i ledande positioner på Koncernkontoret. Flera av de intervjuade betonar att uppdraget var att skapa en tjänstemannaorganisation som inte speglade den politiska organisationen, utan att tjänstemannaorganisationen mer samlat skulle stödja såväl RS, HSS och de fem HSN (samt ytterligare nämnder inom tillväxt och utveckling).

79 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Presidierna för RS och HSS har inga större synpunkter på utformningen av kansliorganisationen. Även flertalet av de intervjuade tjänstemännen har en positiv syn på organisationen och dess utformning och menar att den ger ökade möjligheter till samverkan. De intervjuade i presidierna för HSN är mer kritiska och anser att det är de som fått ta hela sparbetinget med organisationsöversynen. Några av de förtroendevalda inom HSN och några av tjänstemännen som arbetar nära HSN menar att kansliorganisationen utformats på ett för nämnderna olämpligt sätt. Det, menar de, gör att nämnderna därmed inte får det stöd som de behöver. Man menar att det lokala nämndperspektivet glömdes bort när organisationen utformades. Ett problem som lyfts av några av de intervjuade är att processansvariga för respektive HSN är organisatoriskt placerade flera beslutsled ner inom koncernstab hälso- och sjukvård. De upplevs inte ha mandat att verkställa beslut som nämnden fattar och måste ofta be att få återkomma med besked om hanteringen av specifika frågor. I intervjuerna framkommer också att de processansvarigas roll, ansvar och befogenheter är otydliga. Om kansliorganisationens stöd till nämnder och styrelser Vid intervjuerna framkommer relativt stor spridning vad gäller synen på huruvida organisationen levererar ett fullgott stöd eller inte. Många av de intervjuade ser positivt på förändringarna och anser att det skapat ett bättre samarbetsklimat och att man nu på ett bättre sätt samverkar kring gemensamma frågor, vilket på sikt borde innebära ett kvalitativt bättre stöd till nämnder och styrelser. Man menar att det finns en större öppenhet för nya arbetssätt och det är en annan energi i arbetsgrupperna. Några lyfter också fram att ärendeberedningen successivt blivit allt mer strukturerad. Några av de intervjuade anser att organisationen inte ger tillräckligt stöd till alla nämnder och styrelser. Nästan samtliga intervjuade anger att man fortfarande söker formerna för arbetet och att det kommer att ta tid innan allt är på plats. Det råder fortfarande viss osäkerhet enligt flera av de intervjuade tjänstemännen kring vem som hanterar vissa frågor. Intervjuade förtroendevalda inom RS och HSS anser inte att de drabbats av några större förändringar. I några fall har ärenden inte kommit fram i tid, men man säger också att det inte enbart är förknippat med den nya organisationen. Flera av de centrala kanslifunktionerna har under senare år genomgått lite av ett generationsskifte med ett flertal pensioneringar av nyckelpersoner i ledande positioner, som resulterat i många nya chefer som ännu inte blivit varma i kläderna. Man menar att en del av problemen kan hänföras till dessa förändringar. Flertalet av de intervjuade anser att HSN fått den största förändringen vad gäller tjänstemannastöd och att det medfört problem för nämnderna att utföra sina uppgifter. Synen på problemens omfattning varierar dock. Några anser att problemen kan rättas till genom en kombination av vissa resurstillskott och effektivisering av arbetssätten gentemot nämnderna. Man menar att en stor del av arbetet borde kunna standardiseras och därmed effektiviseras. Flera av de som arbetar nära HSN menar att nämnderna inte får det stöd som de behöver och att det krävs större förändringar. En rad arbetsuppgifter anses inte ha någon mottagare. Framförallt lyfter man upp problem i nämndernas kontakter med olika samverkansparter, främst kommunerna i regionen och stadsdelarna i Göteborg. Man menar att ett effektivt arbete med vårdsamverkan ställer krav på att nämndledamöterna får stöd före, under och efter samverkansmöten. Enligt flera av de intervjuade har det varit svårt att få tillräckligt stöd från Koncernkontoret för detta, vilket medfört att nämnderna haft svårt att genomföra samverkansmöten på ett ändamålsenligt sätt. Flera av de intervjuade påpekar att åtgärder nu vidtas för att försöka rätta till problemen. De två HSN-presidierna som intervjuats framför båda att det under året varit svårt att få fram alla beslutsunderlag. En av de intervjuade menar t o m att det stundtals varit kaotiskt. Både förtroendevalda och tjänstemän vittnar om tuffa arbetsförhållanden för de processansvariga

80 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV inom HSN. Nämnderna anger att man tvingats sänka ambitionsnivån av hänsyn till tjänstemännen och deras arbetsmiljö. Tidigare nyckelpersoner har bytt arbetsuppgifter i samband med översynen och lämnat regionen för andra arbetsuppgifter, vilket ytterligare försvårat nämndarbetet. I intervjuerna betonar flera av Koncernkontorets chefer vikten av att tillsammans arbeta för det gemensamma bästa så att alla nämnder och styrelser får ett samlat stöd från Koncernkontoret. De som främst arbetar gentemot HSN menar dock att det under hösten varit svårigheterna att avropa tjänster från de specialistfunktioner som finns på Koncernkontoret. De resurser som finns är i vissa fall geografiskt utspridda. Det uppges ha varit svårt att få tjänstemän att medverka vid presidiemöten och nämndmöten om insatsen kräver restid. Specialisterna anses också ibland ha bristande kunskap om de lokala förhållandena och historiken. Beställningsarbetet anses av många av de intervjuade bli fragmenterat med ett stort antal tjänstemän som bidrar med sina delar, vilket innebär en risk för att helhetssynen går förlorad. Några av nämnderna har därför ställt krav på att få dedikerade resurser i form av processansvariga, ekonom med helhetsansvar, nämndsekreterare, kommunikatör m.m. Man motiverar dessa krav med att det skulle öka effektiviteten. Problemen varierar mellan de olika nämnderna. Flera av de intervjuade betonar vikten av att fånga upp medarbetarnas synpunkter och rätta till de obalanser som omorganisationen inneburit. Bedömning Granskningens syfte har varit att belysa om Koncernkontoret har förutsättningar att upprätthålla en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning utifrån den nya nämndorganisationen. Syftet har vidare varit att belysa processen då Koncernkontoret bildades samt om Koncernkontoret har utformats på ett sådant sätt att det ger förutsättningar för kontoret att ge stöd till nämnder och styrelser så att de kan genomföra sitt uppdrag i enlighet med kommunallagen och regionfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser. Det är viktigt att det finns en insikt om att alla stora organisationsförändringar riskerar att innebära någon form av problem som behöver lösas. Därför bör det vid förändringsarbete av större omfattning tidigt göras en gedigen riskanalys. Den riskanalys som gjorts bedöms vara alltför översiktlig och därmed ofullständig. Betydligt fler risker i olika perspektiv torde ha kunnat identifieras, och möjligen hanterats tidigare i processen. Detta gäller inte minst risker som avser tjänstemannastödet till nämnder och styrelser. Riskanalysen gjordes dessutom strax innan organisationsförändringarna genomfördes, vilket är väl sent. För att en riskanalys i en komplex organisationsförändring ska vara ändamålsenlig förutsätts en bred dialog om tänkbara risker och hur de ska hanteras. Vi noterar dock att en mer fyllig risk- och väsentlighetsanalys gjorts i samband med framtagandet av regionstyrelsens internkontrollplan. Vad gäller Koncernkontorets förutsättningar att ge stöd till nämnder och styrelser görs följande samlade bedömning: Organisationen har utformats så att den har förutsättningar att upprätthålla en tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning utifrån den nya nämndorganisationen, men att det finns kvarstående otydligheter i ansvarsfördelningen mellan nämnder och styrelser som behöver åtgärdas. Enligt kommunallagen 6 kap 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ansvarsfördelningen mellan

81 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV nämnder och styrelser och de uppgifter som respektive nämnd/styrelse har påverkar i hög grad vilket tjänstemannastöd de behöver för att fullgöra sina uppgifter. Det torde också vara den viktigaste utgångspunkten vid utformningen av tjänstemannaorganisationen. Granskningen visar att det finns risk för kvarstående otydligheter i ansvarsfördelningen mellan nämnder och styrelser och att dessa otydligheter kan försvåra för Koncernkontoret att ge stöd till nämnder och styrelser. Otydligheterna avser främst regionstyrelsens roll kontra hälso- och sjukvårdsstyrelsen vad gäller ägarrollen samt hälso- och sjukvårdsstyrelsens roll kontra hälso- och sjukvårdsnämnderna vad gäller hälso- och sjukvårdsstyrelsens mandat att styra nämnderna via direktiv m.m. Organisationen har förutsättningar att förse nämnder och styrelser med ett tillräckligt stöd så att de kan genomföra sitt uppdrag Utifrån ett omfattande beslutsunderlag som belyser de problem som den tidigare kansliorganisationen anses ha haft finns förutsättningar att forma en mer effektiv kansliorganisation. I styrgruppens slutrapport finns ett stort antal förbättringsförslag som på sikt torde kunna innebära effektivisering av utredningsarbete, analysarbete, ärendeberedning m.m. Det är angeläget att utnyttja den samlade kompetens som finns på ett stort koncernkontor till gagn för alla berörda styrelser och nämnder. Det finns betydande brister i hur organisationsförändringen genomförts 1. Bemanningen inom Koncernkontoret har inte säkerställts så att hälso- och sjukvårdsnämnderna kan fullgöra sina uppdrag. 2. Det saknas en tydlig styrning inom Koncernkontoret för att säkerställa att stödet till hälso- och sjukvårdsnämnderna är balanserat. 3. Respektive nämnds lokala förutsättningar har inte beaktats. Översynen av kansliorganisationen har resulterat i en organisation som har förutsättningar att ge stöd till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen så att de kan fullgöra sina uppgifter. Översynsarbetet har, trots ett gediget beslutsunderlag, resulterat i att hälso- och sjukvårdsnämnderna inte får ett fullgott stöd för att fullgöra sina uppgifter. Det gör det svårt för nämnderna att leva upp till kommunallagens krav. Regionstyrelsen har i och med förvaltningsansvaret för Koncernkontoret att tillse att nämnder och styrelser kan ta sitt ansvar enligt KL 6:7. Vår bedömning är att hälso- och sjukvårdsnämnderna inte haft förutsättningar att fullgöra sina uppgifter under 2015 på grund av bristande tjänstemannastöd. Vår bedömning är vidare att Koncernkontoret, och så som det utformats, i sig inte utgör hinder för att nämnderna ska få det stöd de behöver, men att anpassningar vad gäller tjänstemannastöd behöver göras utifrån respektive nämnds lokala förutsättningar. I översynsarbetet angavs ett antal framgångsfaktorer för en lyckad organisationsförändring. Det krävs ökade insatser för att förväntade effekter av organisationsförändringen ska realiseras. Granskningen visar att hälso- och sjukvårdsnämnders ansvar och arbetsuppgifter inte belysts i tillräcklig omfattning i översynsarbetet. De problem som uppstått behöver analyseras djupare så att de samlade kansliresurserna utnyttjas optimalt. Risken är annars att dyra och ineffektiva lösningar äter upp en del av den beräknade besparingen med den nya organisationen.

82 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Den nya nämndorganisationen innebar förändringar i ansvarsfördelningen mellan nämnder och styrelser. Av dokumentstudier och intervjuer framgår att denna ansvarsfördelning endast i begränsad omfattning varit styrande för översynsarbetet. En kansliorganisation behöver inte spegla en politisk organisation, men behöver när den utformas ta hänsyn till nämnders och styrelsers ansvar och särart. Om så inte sker uppstår en risk för att alla nämnder och styrelser inte får det stöd de behöver för att fullgöra sina uppdrag. Risk uppstår också för att det stöd som ges inte är balanserat mellan nämnder/styrelser. Vi noterar att kansliledningen har vidtagit åtgärder för att rätta till några av de obalanser i tjänstemannastöd som uppkommit. Samordning och standardisering kan öka effektiviteten under förutsättning att arbetsuppgifterna lämpar sig för standardisering. Om det istället är så att lokala förutsättningar kräver olikartat arbetssätt för att bli ändamålsenligt kan en samordning istället bli ineffektiv. I översynsarbetet borde olikheterna i arbetssätt framförallt vad gäller hälso- och sjukvårdsnämnderna ha beskrivits och analyserats djupare. Revisorerna har i flera granskningar under senare år noterat brister i samverkan mellan vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnderna torde ha en viktig roll i arbetet med att utveckla vårdsamverkan. För att kunna fullgöra denna uppgift är det angeläget att nämnderna har tillräcklig tjänstemannakompetens som stöd när man träffar andra huvudmän m.m. Att genomföra en så stor organisationsförändring samtidigt med relativt stora förändringar i den politiska organisationen är riskabelt. Ny nämndorganisation, många nya politiker och ett nytt majoritetsförhållande ställer stora krav på ett välfungerande tjänstemannastöd. Förutsättningarna för nämnder och styrelser att utföra sina uppdrag kan på sikt ha förbättrats, men torde åtminstone initialt ha försvårats. Rekommendationer Det är angeläget att det arbete som påbörjats med att utveckla samarbetsformer och arbetssätt prioriteras så att samtliga nämnder och styrelser får ett väl fungerande tjänstemannastöd Regionstyrelsen bör tillse att respektive hälso- och sjukvårdsnämnds arbetsuppgifter beskrivs och analyseras i detalj och att anpassningar i organisationen görs för att nämnderna ska få ett fullgott stöd i sitt arbete. Regionstyrelsen anmodas att i övrigt beakta de synpunkter som lämnas i rapporten.

83 Granskning av Koncernkontoret, (21) Diarienummer REV Bilaga 1 Följande bild visar koncernstab hälso- och sjukvård och dess organisering i avdelningar, enheter och team. Ett ungefärligt antal medarbetare per avdelning/enhet/team visas också. Bild 2: Koncernstab Hälso- och sjukvård (Källa: presentation daterad ). De fem avdelningarna inom koncernstab hälso- och sjukvård har följande uppgifter (enligt dokumentet Koncernkontor uppdrag, enheter och bemanning inom koncernstaber och avdelningar, daterad ): Avdelning Framtidens vårdprocesser: Driva arbetet med utveckling av e-hälsa, framtidens vårdprocesser och Framtidens vårdinformationsmiljö för sjukvårdssystemet i Västra Götalandsregionen. Arbeta med verksamhetsstyrning av IS/IT och utveckla vårdens metoder med hjälp av e-hälsolösningar. Skapa förutsättningar för koncernövergripande utnyttjande av information genom arbete med standards, termer och begrepp. Främja hälsa och stärka patientens ställning samt förenkla kontakt och dialog med vården med hjälp av e-hälsolösningar. Avdelning Systemutveckling och strategi: Identifiera, initiera och driva utvecklingsprojekt för att förbättra sjukvårdssystemet och öka vårdens kvalitet och effektivitet. Vara en mötesplats för kreativ samverkan och förnyelse kring ett långsiktigt arbete både inom VGR och med externa samarbetspartners som tex universitet och högskolor, nationella och internationella sjukvårdsorganisationer. Omvärldsbevakning.