pensionsrapport 2011 Olika villkor stor okunskap en verklighet för förtroendevalda KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:10

Transkript

1 pensionsrapport 2011 Olika villkor stor okunskap en verklighet för förtroendevalda KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:10

2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Del 1 En undersökning bland förtroendevalda 5 Stor okunskap trots viktig fråga 6 Del 2 Lagar och rekommendationer ger utrymme för lokala anpassningar 9 Olika regler ger olika pension 10 Detta gäller för hel- och deltidspolitiker 10 Detta gäller för fritidspolitiker 19 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:10

3 Förord I efterdyningarna av ett valår väljs nya förtroendevalda in i våra fullmäktigeförsamlingar och andra slutar med sitt politiska uppdrag. Några väljer också att gå i pension. Då blir det högaktuellt att tala om vilka ersättningar som de förtroendevalda får. Mer sällan diskuteras vilka regler som gäller och hur förutsättningarna ser ut. Den allmänna bilden är ofta att kommunpolitiker får stora fallskärmar då de går i pension eller väljer att avsluta sitt politiska uppdrag. Detta är en bild som inte stämmer överens med verkligheten. För de allra flesta är det precis tvärtom. En del får ingen pensionsersättning alls, bland annat på grund av inkomstsamordning. Vilken ersättning som den förtroendevalde får skiljer sig åt från kommun till kommun och från landsting till landsting. Lagar och rekommendationer som finns på området tolkas och tillämpas olika. KPA Pension, som det ledande pensionsbolaget i kommunsektorn, kontaktas ofta i samband med att en förtroendevald slutar sitt uppdrag och då det råder oklarheter kring vilken ersättning som ska betalas ut. Med den erfarenheten i ryggen vill vi i årets pensionsrapport tydliggöra hur reglerna för våra förtroendevaldas pensioner ser ut och ge exempel på lokala tillämpningar. Syftet är att visa konsekvenserna av tilllämpningarna hur olika det kan slå ekonomiskt för både den förtroendevalda och kommunen eller landstinget. I årets pensionsrapport har vi också genomfört en undersökning bland förtroendevalda för att ta reda på hur mycket de känner till om sin egen situation, ett resultat som förvånar. Det är vår förhoppning att rapporten ska öka kunskapen om de förtroendevaldas pensionsvillkor både hos den förtroendevalda själv men också hos kommunen eller landstinget. Lars-Åke Vikberg, vd KPA Pension 90 procent av kommunernas och landstingens kostnader går till vård, skola och omsorg. Mindre än en procent går till politisk verksamhet. pensionsrapport 2011, kpa pension 3 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:12

4 Sammanfattning Endast en av fyra förtroendevalda känner till vilka pensionsvillkor och pensionsersättningar som gäller för dem som lokalpolitiker. Nio av tio tycker att det är viktigt att känna till pensionsreglerna. De regelverk och de rekommendationer som finns för förtroendevaldas pensioner är inte tvingande. Pensionsvillkor och pensionsersättningar skiljer sig åt mellan olika kommuner och olika landsting. Det medför att två i stort sett lika förtroendevalda kan få helt olika pension. De regelverk och de rekommendationer om pensioner och pensionsersättningar till förtroendevalda som majoriteten av våra kommuner och landsting följer arbetades fram för ett decennium sedan. Drygt två av tre förtroendevalda anser att kommunallagen borde moderniseras så att det är möjligt att lagstifta om pensionsrättigheter för alla förtroendevalda lokalpolitiker. Lagstiftade pensioner med tydliga och enhetliga regler skulle ge lika pension oavsett i vilken kommun eller landsting den förtroendevalda arbetar. Att reglerna tillämpas olika och att kännedomen om vad som gäller är låg kan betyda att kommunerna får en kostnad de inte är medvetna om eller att den förtroendevalda går miste om pension eller pensionsersättning. Pensionsrapport i två delar Del 1. En undersökning bland förtroendevalda. Sid 5 8. KPA Pension har under februari 2011 låtit genomföra en e-postundersökning bland förtroendevalda lokal politiker. Drygt hälften (57 procent) av de tillfrågade besvarade undersökningen, det vill säga 332 förtroendevalda. Resultatet av denna undersökning redovisas i rapportens första del. Ett urval av frågorna redovisas i rapporten. Vi vill påpeka att samtliga svar stödjer de i rapporten redovisade resultaten. Del 2. Lagar och rekommendationer ger utrymme för lokala anpassningar. Sid I rapportens andra del har KPA Pension beskrivit den rekommendation om pensionsbestämmelser som finns för förtroendevalda liksom den lagstiftning som gäller för fritidspolitiker. Vi har tagit fram olika fiktiva exempel på hur de olika reglerna kan påverka enskilda lokalpolitiker och kommunen eller landstinget. Tidigare framtagna pensionsrapporter: - Pensionsskulden i kommuner och landsting, talisten på tapeten, Med blicken på etiken, pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:12

5 Del 1 en undersökning bland förtroendevalda pensionsrapport 2011, kpa pension 5 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:12

6 Stor okunskap trots viktig fråga Våra förtroendevalda, det vill säga kommun- och landstingspolitikerna, har låg kunskap om sin pension. Det visar KPA Pensions undersökning bland förtroendevalda. Detta trots att majoriteten av de förtroendevalda varit delaktiga i beslutet om vilka pensionsregler och ersättningsnivåer som ska gälla i den kommun eller i det landsting de är verksamma. Det bekräftar att det finns ett stort informationsbehov. få vet vad som gäller En stor majoritet av de förtroendevalda har dålig kunskap om vilka pensionsregler som gäller för deras politiska uppdrag. 12 procent kan ingenting medan endast en av fyra känner till ganska mycket om pensionsreglerna. I jämförelse med tidigare under sökningar genomförda av KPA Pension och andra bolag, visar det sig att de förtroendevaldas låga kunskap om sin pension överensstämmer med den låga kännedom svenskarna överlag har om tjänstepensionerna. Hur mycket känner du till om pensionsreglerna för ditt politiska uppdrag? Ingenting Ganska lite Ganska mycket Känner du till regelverket PBF? Nej känner inte till Hört talas om men känner inte till Känner till ganska väl Helt och fullt % Känner till mycket väl % 7 av 10 känner inte till eller känner ganska lite till pensionsreglerna för sitt politiska uppdrag. 8 av 10 känner inte till pensionsbestämmelserna alls eller har endast hört talas om dem. Ännu färre känner till regelverket PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda). Trots att de flesta av de tillfrågade omfattas av dessa bestämmelser. trots att kunskap anses vara viktigt Samtidigt tycker nio av tio att det är viktigt att känna till pensionsreglerna. Endast 1 procent tycker att det är helt oviktigt. 6 pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:14

7 majoriteten vill ha mer information Att kännedomen om pensioner är låg bland de förtroendevalda är inte så överraskande med tanke på att mer än hälften av de tillfrågade inte har fått information om vilka regler som gäller. De flesta tycker också att de har behov av mer information om vilka pensionsregler som gäller för dem själva som förtroendevalda. har själva beslutat om pensionsreglerna Majoriteten (60 procent) uppger att de satt i fullmäktige då det beslutades om pensionsregler och ersättningsnivåer för förtroendevalda lokalpolitiker. På en direkt fråga om vad de förtroendevalda tycker om att det är fullmäktige som beslutar om pensionsregler och ersättningsnivåer för förtroendevalda så svarar majoriteten (64 procent) att det är bra. Har du fått information om vilka pensionsregler som gäller för dig som förtroendevald? Ja Nej 54 procent har inte fått information om vilka pensionsregler som gäller % Satt du i fullmäktige då ni beslutade om pensionsregler och ersättningsnivåer för förtroendevalda? Ja Nej Vet ej % 6 av 10 satt i fullmäktige då det beslutades om pensionsregler och ersättningsnivåer. Har du behov av mer information om vilka pensionsregler som gäller för dig som förtroendevald lokalpolitiker? Ja Nej % Vad tycker du om att det är fullmäktige som beslutar om pensionsregler och ersättningsnivåer? Det är inte bra Det är ganska dåligt Det är ganska bra 85 procent har behov av mer information om vilka pensionsregler som gäller. Det är mycket bra % Drygt 6 av 10 tycker att det är bra att det är fullmäktige som beslutar i frågor kring pensioner för förtroendevalda. Det finns idag cirka förtroendevalda inom kommuner och landsting. 97 procent av dem är så kallade fritidspolitiker. Omkring personer arbetar med lokal- och regionalpolitik till mer än 40 procent av sin arbetstid. pensionsrapport 2011, kpa pension 7 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:16

8 lika regler efterfrågas Samtidigt efterfrågas mer lika regler för alla förtroendevalda. Så många som sju av tio svarar att de skulle föredra att kommunallagen moderniserades så att det är möjligt att lagstifta om pensionsrättigheter för alla förtroendevalda lokalpolitiker. Vad föredrar du...? Modernisera kommunallagen så att det är möjligt att lagstifta om pensionsrättigheter för alla förtroendevalda lokalpolitiker Att det precis som idag är upp till varje kommun- och landstingsfullmäktige att besluta om vad som ska gälla för deras lokalpolitiker Annat sätt % 7 av 10 föredrar att kommunallagen moderniseras så att det är möjligt att lagstifta om pensionsrättigheter för alla förtroendevalda. Omkring en tredjedel av de förtroendevalda är under 50 år och cirka 45 procent är kvinnor. 8 pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:16

9 Del 2 lagar och rekommendationer ger utrymme för lokala anpassningar pensionsrapport 2011, kpa pension 9 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:16

10 Olika regler ger olika pension Enligt kommunallagen har förtroendevalda lokalpolitiker sedan 1992 laglig rätt till ersättning för förlorade tjänstepensionsförmåner. Lagen ger utrymme för lokala tillämpningar och begränsas till att gälla fritidspolitiker, det vill säga förtroende valda som inte har uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Arbetsgivarorganisationerna Svenska Kommun förbundet och Landstingsförbundet, nu varande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), arbetade i början av 2000-talet fram ett förslag till regelverk för förtroendevalda på hel- och deltid, Bestämmelser om pension och avgångsersättningar för förtroendevalda (PBF, se nedan). Majoriteten av landets kommuner och landsting har antagit PBF genom fullmäktigebeslut. PBFs möjligheter att tillämpa regelverket med lokala anpassningar innebär konsekvenser för både individen och kommunen/landstinget. När det gäller fritidspolitikerna har kommunerna och landstingen i huvudsak valt att följa SKLs rekommendation från Det förekommer dock lokala regelverk och tillämpningar som mer eller mindre har sin grund i ovanstående rekommendation (se sidan 19). Detta gäller för hel- och deltidspolitiker om regelverket PBF Bestämmelser om pension och avgångsersättningar för förtroendevalda är ett förmånsbestämt pensionssystem och i vissa delar också ett brutto pensionssystem. vem omfattas? För att omfattas av PBF krävs att uppdraget är på heltid eller på betydande del av heltid. Dessutom krävs att den förtroendevalde då uppdraget tillträds inte har fyllt 65 år och inte heller har rätt till egenpension på grund av anställning eller annat uppdrag. vilka delar ingår? PBF innehåller bestämmelser om ålderspension, sjukpension, visstidspension, livränta, efterlevandepension och bestämmelser om avgångsersättning. Ålderspension kan tidigast betalas ut från och med 65 års ålder. För full ålderspension krävs att den förtroendevalde har minst 12 års pensionsgrundande tid. Sjukpension kan betalas ut om den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Visstidspension kan betalas ut till den som har fyllt 50 men inte 65 år vid avgången. Den som slutar sitt uppdrag före 50 års ålder kan ha rätt till avgångsersättning. Avgångs ersättningens storlek och utbetalningslängd beror på den förtroendevaldes ålder och uppdragstid. Från och med 65 år kan en förtroendevald som inte har rätt till ålderspension istället ha rätt till livränta. Efterlevandepension kan betalas ut till vuxen efterlevande samt till efterlevande barn. Till vuxen efterlevande kan pension betalas ut under högst fem år och till barn till och med 18 års ålder. vad grundas förmånerna på? Pensionsförmånerna beräknas på medelvärdet av de två årsinkomster som närmast föregår avgångsåret. Om en person haft uppdrag under delar av dessa två år avgör kommunen eller landstinget hur medelvärdet ska beräknas. Avgångsersättning beräknas på det års arvode som gäller för avgångsåret. 10 pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:16

11 Värt att veta För den enskilde förtroendevalde innebär PBFs regler ett antal konsekvenser. 1. Saknas rätt till ålderspension och uppdraget har varat kortare än tre år, så finns det inte heller rätt till livränta. Ett uppdrag på knappt tre år kan alltså innebära helt uteblivet pensionsintjänande. 2. Har den förtroendevalde avgått från ett deltidsuppdrag i en kommun med rätt till visstids pension och senare tillträder ett heltidsuppdrag i till exempel ett landsting, så tjänas inte någon pension in i det senare uppdraget. För den enskilde innebär det en betydligt lägre framtida pension eftersom den kommer att grundas på del tidsuppdraget istället för på hel tids uppdraget. 3. Om en förtroendevald går från ett heltidsuppdrag i en kommun eller landsting till ett deltidsuppdrag i samma kommun eller landsting som sedan innehas fram till avgången, så kommer pensionen eller avgångsersättningen att beräknas i förhållande till deltidsuppdraget. 4. Vid beräkning av barnpension och livränta sker en viss överkompensation. Det beror på att skiktgränsen 7,5 basbelopp inom den allmänna pensionen och tjänstepensionsavtalen utgörs av inkomstbasbelopp. Inom PBF används dock det lägre förhöjda prisbasbeloppet, vilket till exempel kan innebära att livräntans månadsbelopp blir upp till kronor högre jämfört med om inkomstbasbelopp hade använts. Effekterna ovan kan korrigeras genom lokala beslut. Förklaring pensionssystem Förmånsbestämt pensionssystem Bruttopensionssystem En förmånsbestämd pension kännetecknas av att man vet hur mycket som kommer att betalas ut, under förutsättning att avtalade villkor är uppfyllda. Den försäkrade kan inte påverka pensionens storlek utan är garanterad en pension som vanligtvis motsvarar en viss procent av lönen. En bruttopension samordnas (minskas) med den allmänna pensionen. pensionsrapport 2011, kpa pension 11 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:17

12 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:21

13 Konsekvenser av lokala tillämpningar Möjligheten att besluta om lokala tillämpningar gör att pensionsvillkoren mellan två i stort lika kommuner eller landsting kan skilja sig åt väsentligt. I den här rapporten beskrivs några fall där det före- kommer lokala tillämpningar och de effekter det får för den förtroendevalde själv, liksom för kommunen eller landstinget. Alla belopp som anges i exemplen är schabloniserade. Betydande del av heltid Anna-Marias uppdrag räknas som betydande del av heltid I regelverket PBF finns inget definierat gräns värde, men i de flesta fall har fullmäktige beslutat att uppdragstiden ska vara minst 40 procent av heltid. Det förekommer dock andra gränsvärden, till exempel 20 eller 80 procent av heltid. exempel lågt gränsvärde När Anna-Maria efter tre mandatperioder och vid 52 års ålder avgår från uppdraget har hon rätt till visstidspension fram till och med 65 års ålder. Visstidspensionen uppgår brutto till kronor per månad. Efter 65 års ålder har Anna-Maria rätt till ålderspension med något högre bruttobelopp. Nettobeloppen är dock beroende av samordning, visstidspensionen samordnas med förvärvsinkomsten och ålderspensionen med den allmänna pensionen. Anna-Maria har ett uppdrag på 20 procent av heltid och omfattas av PBF eftersom fullmäktige har beslutat att gränsvärdet är 20 procent av heltid. Anna-Maria har ett månadsarvode på kronor. Eftersom uppdraget i princip enbart utförs på fritiden, arbetar Anna-Maria heltid och har en månadslön på kronor. Konsekvens för förtroendevald Innebörden av detta är att Anna-Maria, trots att förtroendeuppdraget i huvudsak har utförts på fritiden, har rätt till visstidspension som är en form av inkomstgaranti fram till 65 års ålder och därefter ålderspension. Konsekvens för kommunen eller landstinget För kommunen kan det resultera i pensionskostnader som fullmäktige kanske inte har identifierat eller varit medveten om. pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:22

14 Storleken på årsarvodet Rodrigo har för litet årsarvode och går miste om pension Det förekommer att fullmäktige har beslutat att det är storleken på årsarvodet, ibland också tillsammans med andra ersättningar, som avgör om den förtroendevalde ska omfattas av PBF. I de fall då det tas hänsyn till rörliga ersättningar kan konsekvensen bli att en förtroendevald i ett och samma uppdrag till och från kan komma att omfattas av PBF. exempel gränsvärde beroende av inkomst inte nedlagd arbetstid Rodrigo innehar ett och samma uppdrag under en mandatperiod. Under det första respektive det tredje året i mandatperioden har han, beroende av inkomst erna under dessa år omfattats av PBF. För dessa två år har Rodrigo inte fått ersättning för förlorad pensionsförmån, vilket han har fått för år två och fyra. Fullmäktige i den kommun där Rodrigo är förtroendevald har beslutat att förtroendevald som har haft arvode och andra ersättningar som överstiger 3,5 prisbasbelopp omfattas av PBF. Eftersom storleken på rörliga ersättningar inte kan fastställas förrän vid utgången av innevarande år, beslutas i efterhand vilka förtroendevalda som ska omfattas av PBF under det föregående året. När Rodrigo avgår från uppdraget vid mandatperiodens utgång omfattas han alltså inte av PBF. Konsekvens för förtroendevald Konsekvensen för Rodrigo är att det uppstår en pensionsförlust för de två år då han har omfattats av PBF eftersom omfattningen i sig inte ger rätt till någon förmån. Han har alltså varken rätt till visstidspension eller avgångsersättning från och med avgången. Rodrigo har heller inte rätt till vare sig ålderspension eller livränta från och med 65 års ålder. Konsekvens för kommunen eller landstinget För kommunen innebär det lägre kostnader eftersom det inte har betalats ut någon ersättning för förlorad pensionsförmån under de två år då PBF har gällt. Dessutom uppstår inga kostnader för de två år som Rodrigo har omfattats av PBF. 14 pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:22

15 Åldersgräns för visstidspension Anders får lägre pension på grund av förhöjd åldersgräns Enligt PBFs bestämmelser kan en förtroendevald som avgår från uppdraget efter fyllda 50 år ha rätt till visstidspension. Det förekommer dock att fullmäktige har fattat ett lokalt beslut om att en högre åldersgräns ska gälla. exempel hög åldersgräns Anders är 58 år och har i sitt heltidsuppdrag ett månads arvode på kronor. Efter tre mandatperioder kommer Anders efter valet att avgå. Fullmäktige har beslutat att rätt till visstidspension kan gälla för den som fyllt 60 år vid avgången. Då Anders ännu inte har fyllt 60 år vid avgången, kommer han istället ha rätt till tidsbegränsad avgångsersättning under totalt fem år. Avgångs ersättningen uppgår brutto första året till 80 procent av månadsarvodet, det vill säga kronor. Från och med andra året är ersättningsnivån 70 procent, det vill säga kronor per månad. Nettobeloppet är beroende av eventuella förvärvsinkomster och om en del av dessa är undantagna från samordning. Från och med 65 års ålder, efter två år utan ersättning, kommer Anders att ha rätt till en livsvarig livränta på kronor per månad i 2011 års nivå. Konsekvens för förtroendevald Eftersom fullmäktige beslutat om en högre åldergräns för rätt till visstidspension får Anders en betydligt lägre pension än om fullmäktige beslutat om att följa PBF. Han får efter 65 års ålder en livsvarig livränta på kronor per månad. Om kommunen hade tillämpat PBF utan lokal avvikelse, hade Anders istället haft rätt till en visstidspension med ett bruttobelopp på kronor per månad till och med 65 års ålder. Därefter skulle han haft rätt till en livsvarig ålderspension på uppskattningsvis kronor per månad efter samordning med allmän pension, det vill säga mer än dubbelt så mycket än vad han nu får. Konsekvens för kommunen eller landstinget För kommunen blir kostnaderna totalt sett betydligt lägre jämfört med om PBFs ordinarie regler hade tillämpats. Förtroendevalde Anders får vid lokal tillämpning kr/mån Förtroendevalde Anders får vid tillämpning enligt rekommendationen kr/mån pensionsrapport 2011, kpa pension 15 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:24

16 Sammanräkning av uppdrag Cecilia kan räkna in andra uppdrag Det förekommer att förtroendevalda får tillgodoräkna tid och arvode för uppdrag som inte direkt är relaterat till det folkvalda uppdraget, medan det i andra fall enbart är det folkvalda uppdraget som räknas. av heltid. Cecilia är också ordförande i ett av kommunens helägda bolag. Detta uppdrag bedöms vara på 20 procent av heltid. Genom möjligheten att räkna samman de två uppdragen omfattas Cecilia av PBF. exempel andra uppdrag inräknas Fullmäktige har beslutat att PBF gäller för förtroendevald med uppdrag på minst 40 procent av heltid och att tid och arvode i andra uppdrag än det folkvalda får tillgodoräknas. Cecilia är ordförande i en av nämnderna vilket bedöms motsvara 20 procent Konsekvens för förtroendevald Cecilia kan alltså ha rätt till pensions- eller avgångsförmåner. Konsekvens för kommunen eller landstinget För kommunen kan samma möjlighet leda till kostnader för pension eller avgångsersättning. 16 pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:24

17 Friläggning vid inkomstsamordning Sven-Erik inkomstsamordnar ett mindre belopp och får högre inkomst Visstidspension och avgångsersättning ska samordnas med förvärvsinkomst. Fullmäktige kan besluta att undanta ett visst belopp från samordning. Vanligtvis uppgår detta belopp till mellan 1 och 5 prisbasbelopp per år. Enligt PBFs lydelse ska det belopp som undantas från samordning fastställas månadsvis och beräknas som en tolftedel gånger antalet prisbasbelopp. Det förekommer lokala beslut som innebär att inkomstsamordning ska ske först då inkomsten totalt sett har överstigit det beslutade friläggningsbeloppet utan beaktande av tolftedelar. Det betyder att en större del av förvärvsinkomsten kan undantas från inkomstsamordning. exempel - friläggningsbelopp exklusive tolftedel Sven-Erik uppbär visstidspension från och med den 1 januari. Utöver pensionen har han under perioden augusti till och med december en månatlig förvärvsinkomst på kronor. Fullmäktige där Sven-Erik är förtroendevald har beslutat att inkomster samordnas först då de överstiger friläggningsbeloppet som uppgår till två prisbas belopp, det vill säga kronor för För hela året uppgår den samordningsbara inkomsten till totalt kronor ( x ). Konsekvens för förtroendevald Genom att inte tillämpa tolftedelsprincipen utan låta inkomsten samordnas först då den överstiger friläggningsbeloppet på årsbasis blir en mindre del av inkomsten samordningsbar och Sven-Erik får därmed en högre total inkomst. Konsekvens för kommunen eller landstinget För landstinget där Sven-Erik är förtroendevald innebär det högre pensionskostnader, jämfört med om fullmäktige beslutat om tillämpning av tolftedelsprincipen. pensionsrapport 2011, kpa pension 17 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:24

18 18 pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:28

19 Detta gäller för fritidspolitiker Fritidspolitiker har rätt till skälig ersättning för förlorad pensionsförmån i sin vanliga tjänst. De flesta kommuner och landsting hanterar detta enligt dåvarande Kommun- och Landstingsförbundets rekom mendation från rekommendation om förlorad pensionsförmån I stort går denna rekommendation ut på att fritidspolitiker ska få en schabloniserad ersättning för förlorad pensionsförmån motsvarande 3,5 procent av den ersättning som betalats ut för förlorad arbets inkomst. Den rekommenderade nivån är storleksmässigt densamma som gällde i det dåvarande pensionsavtalet för anställda i kommuner och landsting (PFA 98). Många kommuner och landsting som följer rekommendationen har höjt ersättningsnivån på så sätt att den har anpassats till den aktuella pensionsavgiften enligt pensionsavtalet KAP-KL som gäller för anställda inom sektorn. ansöka om ersättning För att ersättning ska betalas ut rekommenderas att den enskilde ska ansöka om ersättning en gång per år och samtidigt styrka pensionsförlust, dock inte förlustens storlek. Ersättningen kan betalas ut kontant eller till en tjänstepensionsförsäkring. Egenföretagare rekommenderas att ansöka om och få ersättning med styrkt förlust. Skälet är att egenföretagare själva väljer utformning och storlek på pensionssparandet inom sin näringsverksamhet. lokala tillämpningar De flesta kommuner och landsting följer rekommendationen från 2002 men det förekommer lokala tillämpningar. Det finns också fall där rekommendationen från 2002 inte tillämpas alls. Istället tillämpas en rekommendation från 1991, som går ut på att den enskilde efter ansökan i anslutning till pensionstillfället får ersättning med styrkt belopp. Kommunstyrelseordförande tjänar i snitt kronor i månaden. Det kan jämföras med en riksdagsledamot som har ett månadsarvode på kronor per månad. En landshövding har kronor i månaden. Och en vd i företag med fler än 10 anställda och som är anslutet till Svenskt Näringsliv har en medianlön på kronor i månaden. pensionsrapport 2011, kpa pension 19 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:28

20 Konsekvenser av lokala ersättningsregler Kommunallagen ger fritidspolitiker rätt till skälig ersättning för förlorad pensionsförmån. Hur denna rätt hanteras skiljer sig åt mellan olika kommuner och landsting. Här följer några olika förekommande tilllämpningar och vad dessa innebär både för den för - troendevalde själv och för kommunen eller lands tinget. Ersättningsnivå Elisabeth får räkna med arvoden Den ursprungliga nivån som rekommenderades var 3,5 procent av den ersättning som betalats ut för förlorad arbetsinkomst. I många fall har ersättningsnivån höjts till den nivå som nu gäller inom KAP-KL. Det förekommer också att ersättningsunderlaget inkluderar arvode. exempel 4,5 procent i ersättningsnivå och arvode inkluderas Elisabeth är fritidspolitiker och har under året ansökt och fått ersättning för förlorad arbetsinkomst motsvarande kronor. Elisabeth har dessutom erhållit ett arvode på kronor. Fullmäktige utger efter ansökan och styrkt förlust kontant ersättning för förlorad pensionsförmån. Den motsvarar 4,5 procent av ersättningen för förlorad arbetsinkomst, i detta fall 675 kronor. Dessutom utges motsvarande ersättning beräknad på arvodet, det vill säga 900 kronor. Totalt får Elisabeth kronor i ersättning för förlorad pensionsförmån. Hade fullmäktige följt rekommendationen på 3,5 procent hade Elisbeth fått 525 kronor per månad. Konsekvens för förtroendevald Elisabeths ersättning blir högre i och med att fullmäktige beslutat att inkludera arvode vid beräkning av ersättning. Konsekvens för kommunen eller landstinget För kommunen innebär det högre kostnader än om de följt rekommendationen från 2002, det vill säga om de bara räknat med ersättning för förlorad arbetsinkomst. Fritidspolitikern Elisabeth får vid lokal tillämpning kr/mån Fritidspolitikern Elisabeth får vid tillämpning enligt rekommendationen 525 kr/mån 20 pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:30

21 Ersättning utan ansökan Fanny får automatiskt ersättning Det förekommer att ersättning för förlorad pensionsförmån betalas ut med automatik om ersättning för förlorad arbetsinkomst har betalats ut. På så sätt blir det mindre administration för de förhållandevis små belopp det rör sig om. Exempel automatisk utbetalning Fanny är fritidspolitiker och har under året ansökt om och fått ersättning för förlorad arbetsinkomst motsvarande kronor. Fullmäktige utger med automatik kontant ersättning för förlorad pensionsförmån motsvarande 4,5 procent baserat på ersättningen för förlorad arbetsinkomst. Konsekvens för förtroendevald Fanny får ersättning utan ansökan. Konsekvens för kommunen eller landstinget Landstinget får kostnader för förlorad pensionsförmån trots att någon förlust inte har styrkts. Omkring en tredjedel av de förtroendevalda är under 50 år och cirka 45 procent är kvinnor. pensionsrapport 2011, kpa pension 21 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:30

22 Fullmäktige har inte beslutat om att följa rekommendationen från 2002 Heino kände inte till att han själv måste ansöka om förlorad pensionsförmån Det förekommer fall där fullmäktige inte har antagit rekommendationen från I stället tillämpas en äldre rekommendation som innebär att fritidspolitiker efter ansökan ska ersättas med styrkt och faktisk pensionsförlust. Ansökan om ersättning för förlorad pensionsförmån ska göras i anslutning till pensioneringen, dock senast inom två år från pensionstillfället. exempel ingen ansökan Heino har varit fritidspolitiker under tre mandatperioder och har under samtliga år fått ersättning för förlorad arbetsinkomst. Under hela uppdragstiden har Heino i sin anställning fått lägre pensions inbetalningar i samband med att han har varit ledig för att fullgöra sitt uppdrag. Heino lämnar vid 55 års ålder sitt uppdrag i fullmäktige. Heino har inte tänkt på pensionsförlusterna och är också omedveten om möjligheterna att ansöka om ersättning. Av dessa anledningar gör Heino aldrig någon ansökan om ersättning. Konsekvens för förtroendevald För Heino blir tjänstepensionen lägre på grund av förtroendeuppdraget. Konsekvens för kommunen eller landstinget Kommunen får inga kostnader fö r förlorad pensionsförmån. 22 pensionsrapport 2011, kpa pension KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:30

23 Ersättning till egenföretagare Hampus får ersättning trots att han inte gjort pensionsförlust Egenföretagares rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån hanteras på olika sätt. Flertalet kommuner och landsting följer rekommendationen från 2002, att förlust ersätts med faktiskt styrkt belopp. Det förekommer dock att egenföretagare får schabloniserad ersättning på samma sätt som övriga fritidspolitiker. per månad. Hampus har under året ansökt om och fått ersättning för förlorad arbetsinkomst motsvarande kronor. Fullmäktige har beslutat att ersättning för förlorad pensionsförlust betalas ut med automatik till alla som har fått ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ersättningen uppgår till 4,5 procent av ersättningen för förlorad arbetsinkomst. Hampus erhåller därmed 675 kronor i ersättning för förlorad pensions förmån. exempel schabloniserad ersättning Hampus är fritidspolitiker och egenföretagare. I sin näringsverksamhet betalar Hampus, oavsett inkomsternas storlek, en pensionspremie på kronor Konsekvens för förtroendevald Hampus får ersättning för förlorad pensionsförmån trots att han inte har gjort någon pensionsförlust. Konsekvens för kommunen eller landstinget Kommunen får kostnader trots att ingen förlust drabbat Hampus. Fritidspolitikern Hampus får vid lokal tillämpning 675 kr/mån Fritidspolitikern Hampus får vid tillämpning enligt rekommendationen 0 kr/mån Källor: Tidningen EFD en fråga om demokrati, utgiven av SKL 2009 KL. Riksdagsmotion 2010/11:K419 Riksdagsledamöternas arvoden Svenskt Näringslivs rapport Vd-löner 2009 samt Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen. pensionsrapport 2011, kpa pension 23 KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:32

24 KPA KPA Pension är det ledande pensionsbolaget inom kommunsektorn med en miljon enskilda kunder och cirka arbetsgivarkunder. KPA Pension förvaltar 80 miljarder kronor och erbjuder pensionslös ningar sedan Ägare är Folksam och Sveriges Kommuner och Landsting. KPA Pension har enbart etiska placeringar. Läs mer på besöksadress: östgötagatan 90 postadress: stockholm telefon växel , KPA9319 Pensionsrap 2011.indd :19:32