Forskning: Akupunktur gav lindring vid anorexi Vårseminariet 2018 Debatt: Vad är det för akupunktur vi vill ha? Viktigt med vidareutbildning

Transkript

1 AKUPUNKTÖREN Medlemstidning för Svenska Akupunkturförbundet Traditionell Kinesisk Medicin Nr ISSN Forskning: Akupunktur gav lindring vid anorexi Vårseminariet 2018 Debatt: Vad är det för akupunktur vi vill ha? Viktigt med vidareutbildning Nr AKUPUNKTÖREN 1

2 FÖRBUNDSINFORMATION SVENSKA AKUPUNKTURFÖRBUNDET Svenska Akupunktörförbundet Traditionell Kinesisk Medicin Box 882, Stockholm, Sverige Telefon +46(0) e-post: Plusgiro Bankgiro: Org.nr Styrelseledamöter 2018 Eva-Marie Janelo, ordförande , Roger Svensson, vice ordförande , Hanna Angerud, informationssekreterare , Ann Ankar, medlemssekreterare Gun Heed, kassör , Nina Behr, ledamot Hans Sundman, ledamot Medlemsavgifter Studerande och pensionärer Medlemsavgift kr/år. Sista inbetalningsdatum 15 januari. Ordinarie medlemmar Medlemsavgift kr/år, inklusive ansvars & patientförsäkring. Avgiften är uppdelad i två delar: kr betalas senast 15 januari och resterande kr betalas senast 15 maj. Betala fakturan i tid! Vid försenad betalning, tillkommer det en påminnelseavgift på 100 kr. Om du behöver uppskov med betalningen kontakta ekonomi@akupunkturforbundet.se i god tid innan sista betalningsdatum. Glöm inte att meddela oss om du har ny e-post eller postadress. Skicka informationen till ekonomi@akupunkturforbundet. Beställ ett auktorisationskort! Som ordinarie medlem i Svenska Akupunkturförbundet har du möjlighet att beställa ett auktorisationskort, som visar att du är auktoriserad av förbundet. Genom att använda auktorisationskortet på dina arbetskläder när du behandlar, visar du dina patienter att du uppfyller kraven från förbundet på utbildning och att du innehar patientförsäkring. Detta kan inge en trygghet för patienten! Det är också bra att visa att man är auktoriserad akupunktör när man deltar i olika mässor eller vid kontakt med myndigheter. Kortet kostar 100 kr och beställs via förbundets hemsida. Logga in på Akupunkturförbundets medlemssidor Besök gärna förbundets hemsida där du som medlem, efter inloggning, har tillgång till en massa nyttig information. Glöm inte att gå in lite då och då och se vad som är på gång! Har du glömt lösenordet till inloggningen? Maila till info@akupunkturforbundet.se. När du är inloggad på medlemssidorna har du bland annat tillgång till: Årsmötesprotokoll och stadgar. Skrifter om akupunktur och information till patienter, som man kan skriva ut och ha på sin klinik. Forskningsartiklar, samt andra intressanta artiklar som inte fått plats i tidningen. Beställning av auktorisationskort. Kurser som erbjuds inom TKM. Mallar och regler, som t ex hygienföreskrifterna som behöver uppfyllas för att bli godkänd från Miljö & Hälsa, samt mallar för patientfallen som ska lämnas in av ordinarie medlemmar varje år. Erbjudande till studerandemedlemmar! Du vet väl att du som studerandemedlem har möjlighet att teckna en Ansvars & Patientförsäkring under din studietid? Försäkringen kostar kr/år och du hittar information om vad den innefattar på Är du intresserad? Skicka namn, personnummer, adress, telefon och e-post till!ekonomi@akupunkturforbundet.se så ser vi till att du får en försäkring! 2 AKUPUNKTÖREN Nr

3 INNEHÅLL Du har väl inte glömt att skicka in ditt patientfall? UNDER HÖSTMÖTET 2013 beslutades att alla medlemmar skulle lämna in minst ett patientfall per kalenderår. Uppgiften är att välja ut ett patientfall där ett positivt behandlingsresultat har uppnåtts. Patienten får själv beskriva sin upplevelse av behandlingen och resultatet. Akupunktören fyller sen i kort bakgrundsfakta med antal behandlingstillfällen, en enklare diagnos, punktval och annan behandling eller råd. Detta är något vi behöver göra tillsammans för att kunna visa på värdet av den Traditionella Kinesiska Medicinen. Det behöver inte vara så avancerat, utan det viktigaste är att det framkommer att patienten har blivit hjälpt med det han/hon har sökt för och kanske även fått ytterligare positiva upplevelser av behandlingen. Ju fler patientfall vi får in, desto större blir vår trovärdighet när vi, i samtal med politiker och andra, visar på att TKM akupunktur är en väl fungerande behandlingsform med ett brett användningsområde. Tack för din insats ditt bidrag behövs! Patientfallsmallen hittar du under medlemssidorna på hemsidan: Ifylld patientfallsmall skickas till: Svenska Akupunkturförbundet TKM Box Stockholm Svenska Akupunkturförbundets sidor på Facebook Forum Svenska Akupunkturförbundet TKM Sluten grupp endast för medlemmar. Här kan vi som medlemmar diskutera, lära oss, tipsa och ställa frågor till varandra! Akupunktur har hjälpt mig! Offciell grupp den här gruppen är ENDAST till för personer som blivit hjälpta av akupunktur! Glöm inte att uppmuntra dina patienter till att gå med i gruppen och berätta hur de blivit hjälpta med sina problem. Svenska Akupunkturförbundet Traditionell Kinesisk Medicin Offciell sida här visas information om TKM som kan vara intressant för allmänheten. Läs om Shens port på sidan 8. I det här numret: Ordförande har ordet 4 Forskningsmetodik 5 Shen men [Hj 7] en kraftfull punkt 8 Reflektioner kring Julian Scotts föreläsning på vårseminariet 11 Vårseminariet Debatt: Vad är det för akupunktur vi vill ha? 14 Anorexi och akupunktur 17 Likheter mellan kinesiskt och svenskt tänkande 20 VILL DU ANNONSERA ELLER FÅ EN ARTIKEL PUBLICERAD? Annonspriser Priserna är totalpriser. Förbundet har ingen moms på annonser. Endast färdiga annonser emottages. Format Medlemspris Helsida 170x267mm kr Halvsida 170x131mm kr 1/4 sida 83x131mm 700 kr 1/8 sida 83x63mm 500 kr Format Ej medlem Helsida 170x267mm kr Halvsida 170x131mm kr 1/4 sida 83x131mm kr 1/8 sida 83x63mm 700 kr Manus/materialstopp för nästa nummer är Annons och artiklar skickas till redaktor@akupunkturforbundet.se Redakör & layout Maya Rotander Ansvarig utgivare Eva-Marie Janelo janelo@akupunkturforbundet.se Nr AKUPUNKTÖREN 3

4 ORDFÖRANDE HAR ORDET Varför är vidareutbildning viktigt för oss? VID ÅRSMÖTET 2016 röstades en motion demokratiskt igenom om att alla medlemmar i SATCM framöver måste vidareutbilda sig kontinuerligt. I de flesta länder i Europa har det sedan lång tid tillbaka funnits krav på vidareutbildning för att kunna stå kvar som medlem i sitt akupunkturförbund. Ett av de starkaste korten för att nå framgång i förbundets lobbyarbete mot våra tre fastställda mål (skyddad yrkestitel, rättvis moms och att det avsätts medel för forskning för TKM) är just att vi är en välutbildad yrkeskår! Den grundutbildning vi en gång i tiden har gått är färskvara och vi behöver alla kontinuerligt fylla på med ny kunskap för att vara den skickliga yrkeskår som vi säger oss vara! Kravet på vidareutbildning för SATCM s medlemmar innebär minst två dagars utbildning inom en tvåårsperiod. Utbildningarna måste ligga inom området Akupunktur eller andra tekniker som ingår i TKM. Det kan vara specifika kurser i någon teknik som akupunktur, moxa, tuina, koppning, qigong etc. Har du varit på någon internationell TKM kongress som sträckt sig över minst två dagar räknas även den som vidareutbildning. Detta minimikrav är lågt ställt om vi jämför med andra förbund inom Europa men vi ville börja någonstans och satte därför ribban lågt för att möjliggöra för alla medlemmar att kunna uppfylla kravet. Då förbundet varje år arrangerar två seminarier som ingår i medlemsavgiften ansåg vi att detta inte borde vara något problem. Styrelsen har nu två år senare tittat på hur medlemmarna har levt upp till det nya utbildningskravet. Det är mycket tråkigt att konstatera att det tyvärr är en stor andel av våra medlemmar som enligt de listor vi har inte har gått någon vidareutbildning under de senaste två åren. I första hand har vi prickat av medlemmar som har deltagit på förbundets egna seminarier. Många medlemmar har deltagit på flera av förbundets seminarier och uppfyller därför med råge de nya utbildningskraven. För många medlemmar är det dessvärre blankt. Förhoppningsvis är det så att dessa medlemmar inte har skickat in intyg till kansliet som bevis på att man har gått på utbildningar som arrangerats utanför förbundet? Tillhör du den grupp som inte har deltagit på något av förbundets seminarier under de senaste två åren? Då är det jätteviktigt att du snarast skickar in kopior på den utbildning du har gått på i annan regi! Eva-Marie Janelo Ordförande SATKM En kär och aktad kollega har gått ur tiden Cecilia Rydh Född 22 maj 1958 Död 26 november 2017 Cecilia bodde och var verksam i Lofta på Öland. Hon har varit mycket uppskattad både som vän, kollega och av sina patienter. Cecilia, du kommer att fattas oss. ÖVERLÅTES MOTTAGNING I SIGTUNA fr o m 1/ Har varit verksam i 30 år. Månadshyra: kr. Helena Lindskoog Wallin eller AKUPUNKTÖREN Nr

5 FORSKNINGSMETODIK Att kritiskt läsa en forskningsrapport Av Hanna Angerud Är vetenskap intressant? Är det svårt att förstå? Kan man lita på de rön som en forskningsrapport lägger fram? Och är det egentligen väsentligt? Vilka vetenskapliga krav som bör ställas på vilka metoder som godkänns inom olika vårdsektorer är en fråga som ständigt är aktuell. En namnkunnig forskare sa för inte så länge sedan att det inte går att forska på akupunkturens effekt med de metoder som anses vetenskapliga, men uppenbarligen har forskare idag hittat modeller för att möjliggöra det. För att kunna avgöra om en forskningsstudie bär med sig kunskap som är relevant behövs kunskap för att tolka innehållet i en rapport. Är studien väl genomförd, är forskningsmetoden relevant i förhållande till det man intresserar sig för, det vill säga forskningsfrågan, och får man svar på de frågor som ställts? Vilka krav på reliabilitet och validitet har ställts och hur beskrivs det i rapporten att man säkerställt att man uppfyller de ställda kraven? VETENSKAPSMETODIK är ett kunskapsområde i sig. Kritiskt tänkande är en viktig aspekt när man läser forskningsstudier. Då avses inte att vara negativt inställd, däremot att vara nyfiken, analyserande och kanske ifrågasättande, lite som man var som liten med frågor som Varför då? När då? Hur då? Vem säger det? Hur sägs det? Vem ställer forskningsfrågan? Har man använt rätt beräkningsgrunder och vem finansierar studien? Stora medicinska studier är kostsamma och bekostas ofta av medicinska industrin. Oftast (men inte alltid) sker studier inom områden där det finns vinster att hämta. Det gör att det finns en uppenbar risk att enbart metoder som är kommersiellt gångbara för industrin faktiskt blir evidensbaserade medan andra metoder riskerar att bli stämplade som ovetenskapliga. Därför är det viktigt att andra finansiärer kliver fram, som staten och olika stiftelser, som motvikt till industrin. Detta har WHO lyft fram bland annat i Nr AKUPUNKTÖREN 5

6 Ekonomiskt perspektiv strategidokumentet som rör traditionell medicin. Samtliga länder som undertecknat dokumentet har tagit på sig att med statliga medel stötta forskning om traditionella medicinmetoder, Sverige är ett av dessa länder. I USA finns t.ex. National Institute of Health (NIH) men i EU saknas det motsvarande verksamhet. I många sammanhang lyfts evidens som den enda vetenskapliga kunskap vi behöver. Evidens är egentligen en sorts verktyg för kliniska beslut och avser såväl patienternas livskvalitet, symtombild, besvär och även dödlighet, vanligen i förhållande till kostnaderna. Då avses samhällskostnaderna och inte den enskilda patientens. Evidensbaserad kunskap räcker inte för att besvara alla frågor. Den besvarar inte uppkomst av sjukdomstillstånd, effekt av behandling då det gäller mänskliga funktioner eller hur det faktiskt är att leva med sjukdom. En klinisk evidens är bevis för att en åtgärd har avsedd effekt inte belägg för hur det går till. De kliniska studier som tillsammans utgör evidens utformas vanligen inte för att belysa verkningsmekanismer. Däremot har forskarna ofta använt hypoteser eller kunskap om verkningsmekanismer som utgångspunkt för att pröva en viss åtgärd. Det handlar om kostnadseffektivitet utifrån den redan rådande kunskapen, och då vanligen den som läkemedelsindustrin tagit fram. Det som kommer fram ur studierna anses vara någorlunda allmängiltigt, men varje patient är ju unik. Den som använder sig av begreppet evidens måste ta hänsyn till sammanhanget, kontexten, tidpunkten etc när slutsatserna ska tillämpas i fortsatta studier eller i klinisk verksamhet. Ju mer stress och sparbeting som blir verkligheten i sjukvård och forskning desto mer enkelspårigt och mekaniskt blir resultatet. SJUKVÅRDSBYRÅKRATER har fortfarande ett ekonomiskt perspektiv som överordnat mål inte att bästa möjliga vård ska utföras. Trots detta anser man att en behandlare som inte arbetar enligt evidens är en charlatan. Dock räcker det inte med enbart evidens eller s k vetenskaplig kunskap i mötet med patienter. Klinisk erfarenhet, vilken inbegriper olika färdigheter och förmågor likväl som förståelse för patientens situation etc är sammantaget det som avser evidensbaserad vård. Åtminstone enligt SBU, statens beredningar och utredningar. Vad är evidens? Det kan översättas med bevis eller belägg och står för det stöd som vetenskap har för en viss ståndpunkt, vetenskapliga belägg som talar för eller emot en teori eller hypotes. Men evidens är inte ett absolut tillstånd utan handlar om graden av tillförlitlighet, den bästa för tillfället tillgängliga vetenskapliga kunskapen. MÅNGA STUDIER INOM SJUKVÅRD utgör jämförelser mellan olika sorters behandlingar. För att undersöka vilken som fungerar bäst brukar man utifrån en större grupp av patienter dela in dem i två (eller fler) grupper. Randomiseringen kan ses som en lottdragning, vilken grupp som var och en blir indelad i ska ske via slumpen. Grupperna ska efter denna process vara så lika, konforma, som möjligt avseende ålder, kön, hälsotillstånd, arbete etc. Det gör att resultatet från studien så lite som möjligt färgas av olikheter mellan gruppernas sammansättning. De olika grupperna får olika behandling. När det är två grupper får vanligen den ena aktiv behandling, ett läkemedel etc medan den andra får en förmodat verkningslös behandling. Den grupp som inte får den verksamma behandlingen benämns kontrollgrupp. I flera av de studier där akupunktur ingår gör man numera studier där samtliga patienter får den konventionella behandlingen. Kontrollgruppen får endast den konventionella behandlingen och en eller flera komplementära metoder ges till de övriga. Då slipper man dilemmat med sham-akupunktur som i sig är stort ämne att diskutera. ATT BLINDA betyder i forskningssammanhang att dölja viss information. T ex innebär en dubbelblind studie att såväl försökspersoner och patienter som forskare och försöksledare är ovetande om vilka försökspersoner som får den ena eller den andra behandlingen. I samband med akupunktur är det svårt av förståeliga skäl och de modeller av shamakupunktur som använts kan samtliga ifrågasättas då de i sig faktiskt ger en behandling i form av akupunktur om än på annan plats än den vanligen använda eller som akupressur där sham-nålen pressas in. Många forskningsstudier om akupunktur har haft sina brister. Kanske har patientgrupperna varit för små, andra gånger har studien utförts på ett sätt som inbegriper få lite kunskap i just akupunktur eller kinesisk medicin, det har setts som en mekanisk aktivitet. Ett sätt att samla större kunskap trots detta är att samla ihop de goda studier som gjorts och att därifrån göra en övergripande studie av det sammantagna. Forskningsmetoden benämns metastudie. Det gäller både experimentella, icke-experimentella och kvalitativa studier. När det gäller sammanställning och jämförelse av studier genomförda med kvalitativ metod krävs en bedömning av de olika studiernas referensramar, vilka metoder som valts, hur ser resultaten och slutsatserna ut och inte minst att man försöker se de behandlade problemen i nya perspektiv. INOM FORSKNING är det vanligt att använda en hypotes. Det kan översättas med ett antagande, teori eller förmodan eller kanske spekulation. Forskningens modell blir då att man ställer upp en hypotes, t ex att Li4 påverkar blodtrycket. Arbetet i forskningen blir då att visa om hypotesen är sann eller inte. Det är ett antagande som säger att den oberoende variabeln inte har någon effekt. Man sätter upp en nollhypotes (H0) och en mothypotes (H1). H0: Ingen effekt. H1: Effekt. SANNOLIKHET ÄR ETT MÅTT på hur troligt det är att en viss händelse inträffar. T ex hur sannolikt är det att behandling med akupunktur faktiskt ger effekt i samband med nervsmärta. För detta behövs ett antal statistiska beräkningsmodeller. Exempelvis p-värde P-värdet är en sannolikhet mellan 0 och 1. 6 AKUPUNKTÖREN Nr

7 FORSKNINGSMETODIK ofta överordnat P-värdet är sannolikheten att man får det resultat man fick (eller ännu mer extremt) om H0 är sann. Mer extremt menar man ett värde som ligger längre ifrån nollhypotesen än det värde som man har fått fram. Om p-värdet är lågt så är det osannolikt att få det undersökningsresultat eller mer extremt resultat om H0 är sann. Ju mer resultatet avviker från det förväntade (enligt H0) desto lägre blir p-värdet. Lågt p-värde = Statistisk signifikans dvs Det finns en skillnad P-värden kan tala om ifall det finns en effekt, men inte hur stor effekten är. KONFIDENSINTERVALL är ett annat vanligt begrepp och avser ett mått på den osäkerhet som slumpen bidrar med. Konfidensintervallets bredd beror på antalet individer i ett stickprov, spridningen (standardavvikelsen) av redovisade resultat och konfidensgraden hur säker man vill vara. Om insamlad data, resultaten i de kliniska studierna t.ex. eller samlade svar på en enkät, kan beskrivas i en kurva med normalfördelning kan hypotesprövning göras med konfidensintervall och p-värde. Båda metoderna ger samma resultat givet samma signifikansnivå. Varje normalfördelad kurva (diagram 1) har en mittpunkt (ett medelvärde). Bredden på kurvan kan beskrivas med måttet standardavvikelse (=SD). Inom avståndet 1 standardavvikelse Diagram 1 från medelvärdet ryms 68,27% av alla observationer vilket innebär att på vardera sida finns hälften av dessa 34,13% på vardera sida om medelvärdet. Inom avståndet 2 SD är det + 13,59% på vardera sida, totalt 47,72% på vardera sida o s v. SIGNIFIKANS är inom statistisk beräkning ett begrepp för att ange att ett observerat värde i en undersökning avviker från ett hypotetiskt värde eller annat jämförelsevärde så pass mycket att det inte beror på den statistiska osäkerheten slumpen. Det innebär att arbete med att söka efter försökspersoner inte genomförts tillräckligt väl eller att forskningen i övrigt kanske utförts slarvigt på något sätt. I seriös forskning analyseras detta och det framgår i texten att forskaren är medveten om att det kan påverka utfallet av forskningen. Om det saknas diskussion om detta i forskningsrapporten finns det risk att forskaren är oseriös och att forskningen i sig inte heller är att lita på. Ett tecken på en studie som inte bör beaktas. Signifikant ska inte sammanblandas med signifikativ. Det finns en stor mängd statistiska metoder som används i samband med forskning. De används för att t ex beräkna sannolikheten att resultatet i studien av en behandlingsform på en liten försöksgrupp överensstämmer med ett förväntat resultat om hela mänskligheten skulle ha fått behandlingen. Andra beräkningar används för att undersöka hur stor skillnaden är mellan det bästa resultatet och det sämsta. Det är omöjligt att göra försök på alla människor. Ett stort arbete måste läggas vid att förstå de förutsättningar som påverkar ett resultat, oavsett om det är positivt eller negativt, val av försökspersoner eller metod att genomföra forskningen på. Kanske måste genomföra en pilotstudie för att samla kunskap om detta i förväg. Flera av de studier som om s k medicinsk akupunktur är endast pilotstudier, de är små och ofullständiga, och de har inte sedan följts upp av en fullskalig studie. Resultaten därifrån är därför inte lämpliga att använda mer än som just en pilotstudie, ett förarbete. EN FORSKNINGSFRÅGA ska besvaras. För att det ska kunna vara möjligt måste man använda rätt metod i förhållande till det som man vill undersöka. Om man vill veta om akupunktur fungerar för en viss behandling behöver man beskriva vilken form av akupunktur som avses och väl definiera det som ska behandlas. Det går inte att göra slutsatser om att akupunktur generellt är verkningslöst som behandlingsform om man valt att använda dryneedling om man genomför en seriös forskningsstudie. Validitet innebär att man mäter det man avser att mäta eller undersöker det som varit tanken med studien. Därför är definitionen så viktig. Reliabilitet uttrycker nivån av noggrannhet vid insamlandet av data, oavsett om det handlar om mätning eller utförande av en aktivitet. Även detta finns det statiska beräkningsformer av. Bli inte bländad av endast det faktum att viss statistisk beräkning använts. I VERKLIGHETEN ligger sällan observationerna på en exakt linje. Det finns en variation data. Variationen kan bero på flera faktorer: Mätbara faktorer som t.ex. ålder och kön. Ej mätbara faktorer som t.ex. genetisk predisposition för viss sjukdom eller mätfel. Variationen kan beskrivas med residualer. En residual är skillnaden mellan 1) det faktiska värdet och 2) värdet enligt ekvationen Nr AKUPUNKTÖREN 7

8 SHENMEN [HJ 7] Shens port är en kraftfull punkt Av Reijo Pöyhönen B. Chin. Med. Akupunkturpunkten Shenmen, 神門 Shens port, [Ht 7] är en punkt som har ett stort användningsområde. Dels vid fysiska besvär som är relaterade till hjärtat, dels vid emotionella/psykiska besvär, samt vid andra besvär som är indirekt relaterade till hjärtat. Punkten är potent i dessa sammanhang, men kan för vissa individer vara alltför potent (se nedan). Lokalisation, nålplacering och moxa Punkten är lokaliserad i handleden på den radiala sidan av senan till m. flexor carpi ulnaris, i fördjupningen proximalt om os pisiforme. Vinkelrätt instick och 0,3 0,5 cun djupt. Observera att n. ulnaris och a. ulnaris ligger nära punkten. Indikationer Insomnia, asomnia, rikliga drömmar, pratar i sömnen, stark emotionell agitation, skrattar utan anledning, kuang och dian, rädslor och avsaknad av glädje, ångest, oro, minnessvårigheter. Hjärtklappning, jing ji, hjärtsmärtor. Hetta i handflatorna, torrhet i halsen men ingen törst eller hunger, halsont, gul sklera, röd ansiktsfärg, smärtor i laterala revbensområdet, enures. Blodiga kräkningar, blod i avföringen, blod i urinen, menorrhagi eller metrorragi. Egenskaper och funktioner Shu-strömpunkt relaterad till jord på hjärtats meridian. Yuan-punkt på hjärtats meridian. Lugnar shen. Reglerar och stärker hjärtat. Kommentar Shen [ 神 ] betyder andarna och i vårt språkbruk ligger begreppet livsandar nära. 1 Men [ 門 ] är port eller dörr. Namnet avser en port som utgör en passage till shen, exempelvis vid behandling med akupunktur. Hjärta, shen och medvetande är analoga begrepp i kinesisk medicin och filosofi, och kan i praktiken inte separeras. Den levande människan och hennes medvetande är ett resultat av den fysiska kroppen och shen. Den berömde läkaren Zhang Jiebing skriver 1624 i sin bok Differentierad kanonisk text: Kroppsformen används av shen. Utan shen kan formen inte röra sig och utan form kan shen inte existera. Shen är det som genom sin närvaro gör livet möjligt och agerar med att icke-agera, det vill säga agerar genom sin närvaro och är den yttersta garanten för livet. Naturligtvis är den fysiska kroppen också en garant för livet och dessa två aspekter kan inte separeras. Shen utgör syntesen av alla våra emotioner, vårt intellekt och vår andlighet. Shen som delas upp i wu shen, de fem shen, kan översättas med livsandarna (tidigare benämnda som själsaspekter): zhi [ 志 ], hun [ 魂 ], yi [ 意 ], po [ 魄 ] och shen [ 神 ]. Var och en utav dem har en nära relation till ett av de fem elementen och till zang-organen. Den femte livsanden är shen. Det betyder att shen är den som förenar de andra livsandarna i hjärtat. Hjärnan spelar naturligtvis en viktig roll i detta, både vid förening av essenser och shen, såväl som vid ett sätt eller väg för shen att manifestera sin vitalitet. Shen, vårt medvetande, har sin rot i hjärtat, och manifesterar sig genom essenserna som hjärnan utgörs av. Shen förekommer i totalt åtta akupunkturpunkter: Shenmen [Ht 7], Shentang [Bl 44], Shenfeng [Ki 23], Shencang [Ki 25], Benshen [Gb 13], Shenque [Cv 8], Shendao [Gv 11] och Shenting [Gv 24]. Shenmen är både en shu-strömpunkt och en yuan-punkt. Detta kan förefalla motsägelsefullt eftersom det i Nei jing, ling shu, kapitel 71 tydligt står att hjärtats meridian inte har några fem shu-punkter. Shenmen är även indikerad för en mängd psykiska besvär, något som även det kan vara motsägelsefullt eftersom citatet fortsätter: Hjärtat härbärgerar [essenser och shen] till den grad att inga [ytterligare] patogener kan härbärgeras i hjärtat. Om hjärtat blir attackerat av patogener kommer shen att lämna hjärtat och man dör. Därför kommer patogener som är riktade mot hjärtat, att i första hand attackera xin bao luo. Xin bao är kontrollerad av handens jue yin [xin zhu] och av den anledningen har hjärtat inga fem shu-punkter. FÖRKLARINGEN är att Shenmen har tilldelats egenskaperna av att vara shu-strömpunkt och yuan-punkt senare än när Nei jing skrevs. Vidare har en mängd psykiska indikationer lagts till långt senare. Patologier som är skapade av externa patogener kan således inte attackera hjärtat och leda till patologiska manifestationer, med mer än att det resulterar i omedelbar död. Däremot kan hjärtat och dess förbindelser med omvärlden, xin bao luo, attackeras av både externa, såväl som av interna patogener. Ling shu, kapitel 71 fortsätter: Den Gule kejsaren frågar: Eftersom handens shao yin inte har några fem shu-punkter kan meridianen då inte bli drabbad av sjukdom? Qi Bo svarar: Hjärtats meridian kan drabbas av sjukdom, men inte hjärtat självt. Då kan man behandla punkten Shenmen som lokaliseras vid det vassa benet [os pisiforme] vid handleden. I likhet med de övriga meridianernas början, slut och [flödes] hastighet är handens shao yin och handens jue yin i huvudsak detsamma som de övriga. Därför kan punkten Shenmen användas som den huvudsakliga akupunkturpunkten som behandlar störningar i meridianen. När man finner tomhet ska man tonisera för att stärka 8 AKUPUNKTÖREN Nr

9 zheng qi, och när man finner fullhet ska man dispergera xie qi. DE PATOLOGIER av naturen fullhet och tomhet, som skapas av externa patogener, kommer att upprätthålla sig i hjärtmeridianen, men inte i hjärtat som sådant, vilket kan förklara dess egenskap som shu-strömpunkt. Dess egenskap som yuan-punkt sammanfaller med dess lokalisation som den tredje punkten på yin-meridianerna. Det är en punkt som behandlar besvär relaterade till det egna organet. Under lång tid har man behandlat en mängd psykiska besvär med Shenmen och därför har dessa indikationer lagts till senare. Numera betraktas SHENMEN som en av de mest potenta punkterna för behandling av psykiska besvär. Dessa besvär är starkt knutna till hjärtats patologier, vilka grovt sett kan delas in i fullheter och tomheter. Fullheter avser hjärtats eld flammar, slem och kyla som fördunklar shen, och slem och eld som agiterar shen. Tomheter syftar på tomhet qi och tomhet yang i hjärtat, tomhet blod och tomhet yin i hjärtat. SHENMEN är en shu-strömpunkt vars huvudsakliga egenskap är att eliminera patogener. Den tillhör jord enligt de fem shu-punkterna och är sonpunkt, med dispergerande egenskaper. Dessa gör den lämplig för behandling av samtliga fullhetstillstånd som kan drabba hjärtat. Den är också en yuan-punkt och som sådan har den en toniserande funktion, vilket gör den kvalificerad vid behandling av tomhetstillstånd. Således har SHENMEN uttalade homeostatiska egenskaper som gör den användbar både vid fullhetstillstånd såväl som vid tomhetstillstånd. Indikationerna för denna punkt är främst psykiska besvär. Dessa uppträder vid fullhetstillstånd när hjärtats eld flammar, slem och kyla fördunklar shen och när slem och eld agiterar shen. När hjärtats eld flammar kan det förekomma symtom som insomnia eller till och med asomnia, och stark emotionell agitation. Andra symtom och tecken är högröd ansiktsfärg, törst, rastlöshet och impulsivitet, och att man skrattar utan anledning. När slem och kyla fördunklar hjärtat eller när slem och eld agiterar hjärtat kan kuang [ 狂 ] och dian [ 癲 ] utvecklas. Kuang är bilden av en galen hund som rusar omkring helt okontrollerad. Den drabbade bannar och ofredar folk, svär och skriker, klättrar upp på tak och så vidare. Detta avser maniska sjukdomstillstånd som i första hand uppträder när slem och eld agiterar hjärtat. Dian motsvarar melankolisk tillbakadragenhet, en starkt introvert person som muttrar för sig själv, skrattar och gråter utan anledning, hallucinerar med mera. Dessa symtom framträder främst när slem och kyla fördunklar hjärtat. Symtombilderna varierar i svårighetsgrad från milda symtom till uttalade sjukdomstillstånd. Vid tomhet qi och tomhet yang i hjärtat förekommer rädslor 9 och avsaknad av glädje (vilket skiljer sig från depression), när qi och yang inte förmår ge stöd till hjärta och shen. Vid tomhet blod och tomhet yin i hjärtat har hjärtat och shen svårt att få stöd och näring. Sekundärt kan det ge symtom som ångest, oro, rädslor, minnessvårigheter, insomnia och zang zao. Mer om zang zao, se punkterna Lingdao [HT 4] och Tongli [HT 5], samt del III, sidan 640. Shenmen appliceras vid hjärtklappning, vilket är ett symtom som kan vara ett resultat av både fullheter och tomheter. En speciell form av hjärtklappning, som Shenmen tillämpas vid, kallas för jing ji [ 惊悸 ] och kan dels vara orsakad av att man blir skrämd, dels av att rädsla och ångest uppträder i samband med hjärtklappningen. Shenmen är vidare indikerad vid smärtor i hjärtat. För att utesluta livshotande sjukdomstillstånd ska dessa naturligtvis först utredas på sjukhus. Vid hetta i hjärtat och i meridianen kan det resultera i hetta i handflatorna. Om hetta stiger utmed luo-förgreningen, som når tungan och ansiktet, kan det leda till symtom som torrhet i halsen men man känner varken törst eller hunger, halsont, gul sklera och röd ansiktsfärg. Andra användningsområden är smärtor i laterala revbensområdet och enures. Sambandet mellan hjärta och urinblåsa finner man traditionellt genom paret hjärta och tunntarm, och Nr AKUPUNKTÖREN 9

10 SHENMEN [HJ 7] även i paret tai yang som utgörs av tunntarm och urinblåsa. Kopplingen till urinblåsan ser man vidare vid studier av vätskornas reglering (se del I, sidan 91). Tunntarmen och urinblåsan har nära funktioner och Shenmen förekommer i ett flertal klassiska punktkombinationer vid behandling av enures. Shenmen är även indikerad vid olika störningar relaterade till blodet. Hjärtat är mästare över blodet innebär att blodets vitalitet främst styrs av hjärtats funktioner. Blodet kan också påverkas negativt av patologiska tillstånd i hjärtat. Vid hetta eller eld i hjärtat kan det leda till blodiga kräkningar, blod i avföringen, blod i urinen (både visuellt som ockult), menorrhagi eller metrorragi. I dessa fall uppträder tecken som röd tungspets och överflödande puls. DET FINNS VISSA PUNKTER som enligt min erfarenhet är extra potenta och användbara, men kan samtidigt bli alltför starka för vissa känsliga individer. De är i första hand punkterna Shenmen och Tanzhong [CV 17]. Enstaka personer är mycket känsliga och med dessa punkter kan man riskera att provocera fram en överreaktion. En överreaktion kan leda till försämring av befintliga besvär och även framkalla nya symtom. Det är naturligtvis svårt att med säkerhet veta om patienten är överkänslig eller inte innan man har behandlat patienten. Ett sätt att utreda detta är att fråga om denne är känslig eller till och med överkänslig mot andra behandlingsformer. Om så är fallet, kan man sluta sig till att det finns en överhängande risk att även akupunkturbehandling kan vara alltför potent. Under de inledande behandlingarna bör man använda ett fåtal nålar, behandla under kort tid och helt undvika dessa punkter. Sammanfattning och kombinationer Shenmen är en punkt som numera betraktas som en av de primära punkterna för behandling av en mängd psykiska problem. Allt från avsaknad av glädje, vilket är ett symtom som uppträder vid tomhet qi i hjärtat, till svåra psykotiska sjukdomstillstånd. Punkten är ofta indikerad vid hjärtklappning och blödningar av olika orsaker. I första hand blödningar som är skapade av hetta eller eld i hjärtat. Notera än en gång att punkten är potent och kan vara alltför kraftfull för känsliga personer. Insomnia: Shenmen [Ht 7], Zhaohai [Ki 6] och Anmian [N-HN-54]. Emotionell agitation: Shenmen [Ht 7] och Yanggu [Si 4]. Manisk (kuang), klättrar upp på höga platser och sjunger, kastar av sig kläderna och springer omkring: Shenmen [Ht 7], Chongyang [St 42] och Houxi [Si 3]. Demens (dian): Shenmen [Ht 7], Shaoshang [Li 11], Yongquan [Ki 1] och Xinshu [Bl 15]. Hjärtklappning med rädslor/ångest: Shenmen [Ht 7], Shaochong [Ht 9], Yanglingquan [Gb 34] och Neiguan [Pc 6]. Minnessvårigheter: Shenmen [Ht 7], Neiguan [Pc 6], Zusanli [St 36], Xinshu [Bl 15] och Baihui [Gv 20]. Blodiga kräkningar: Shenmen [Ht 7], Qugu [Pc 3] och Yuji [Lu 10]. Enures: Shenmen [Ht 7], Guanmen [St 22] och Weizhong [Bl 40]. Slutnoter 1 Ande förekommer i vårt språkbruk i ett flertal ord och sammanhang, exempelvis levande, andedräkt, andefattig, andlig och skyddsande. Dessa avser något subtilt som kan vara svårt att ta på, men som i högsta grad finns närvarande genom de uttryck som de representerar, exempelvis levande och andedräkt. Se del I, sidan 95. Slutnoter VÅRSEMINARIET 2018 Tankar om Julian Scotts Autism and Acupuncture Av Jens Starborg, Bachelor of Chinese Medicine och lärare på Jian Shi De skolan i Göteborg DEN FÖRÄNDRING I HÄLSA vi har sett med internet och datoranvändning kan vara lite oroande. Läkare som påpekar att unga människors förmåga att hantera fysisk smärta drastiskt har försämrats. De hänvisar till att de inte längre utför aktiviteter som t ex klättring, cykling och brottning, där vi äldre lärde oss att ramla, falla, kämpa emot med mera. Förmågan att längta finns inte längre, då allt är tillgängligt inom några minuter. Den digitala världen är enkel och attraktiv, men förhindrar träning i fysiska möten och skapar dåligt beteende på chattar med mera. Min grannes arbetslag på Volvo har minst fem personer under 30 år som går på rehab, medan de lite äldre inte har den statistiken. Själv ser jag erfarna gamers med gummirygg. Den mjuka generationen är här. Autismen har, visserligen från en låg absolut siffra, fördubblats. I Julian Scotts senaste bok om barn och autism, går han igenom sin erfarenhet kring detta. Känslor diskuteras på ett spännande sätt och hur de bland annat kan stödjas/sänkas via wu xing (5 elementen) Vem är då Julian Scott? En väg in i akupunkturen då det begav sig var den så kallade Basic course, 3 månader heltid i Kina och sedan hem och fundera i 3 år innan det gick in. För mig är Julian Scott en av de många engelsmän som utkristalliserade TCM i Europa efter den första Advanced course (3 månader påbyggnad), som gavs för utlänningar i Nanjing i början av 80-talet. McIntyre, Ross, Maciocia med flera har lämnat ett starkt intryck i utvecklingen. Julian Scott har blivit mest känd för sitt författarskap kring barn och deras åkommor. Första utgåvan, en knapp centimeter tjock, växte till en tegelsten vid tredje utgåvan. Det var knappt vi hann läsa innan en ny kom. Alla som någon gång sett Julian prata, kommer känna sig hemma i hans senaste bok. Lugnt och fint presenterar han sin erfarenhet med autistiska barn. Många exempel från hans praktik och en del relativt egna funderingar. Han tillhör ju gamla skolan som växte upp och ur den allmänna new-age tiden och då var det vanligt att se sig om efter komplement från andra terapiformer som inte alltid känns kinesiska. Därav lite Bach-droppar och annat. En annan för mig helt ny diskussion kring apelsiner och deras inverkan, blir en minnesanteckning värd att kontemplera. En intressant iakttagelse var att ett överdrivet starkt metall-element ger överdriven känslokontroll och strikt rationalitet. Ett okontrollerat trä-element skulle ge motsatsen. Spännande tankegångar. Vill ni ha en lättläst bok som introduktion i ämnet, med referens till verkliga fall, kan jag rekommendera den. 10 AKUPUNKTÖREN Nr

11 VÅRSEMINARIET 2018 Reflections on Julian Scott s lecture on eye diseases By Mehdi (Nader) Ghazi, Acupuncturist in Uppsala What would you probably look for if it is minus nine degrees Celsius out there and you had just entered Radisson Blu Hotel in Stockholm? Of course, something warm. In my Iranian culture, 20th of March is the beginning of the spring. So, no wonder that I was searching for something extra that could emit warmth. A cup of coffee maybe. But there was something much better waiting for me this spring, I mean this so called spring! Something that could not only defrost the fingers, but it also could refresh the EYES! Julian Scott and Nader Ghazi at the half-year meeting in Stockholm in March. why I chose humble to describe the lecturer? I will tell you. Because he considered himself a beginner, a moderate practitioner although he was already holding a PhD in Physics in his youth, when he suddenly decided to shift to the world of Chinese Medicine. He managed to receive another PhD and became an expert within paediatrics and ophthalmology. He said proudly I treat people. Physics might be a seemingly different realm of study, but those who have the understanding of acupuncture knows that it is not so far from the rules of Physics in some way or another. IT WAS THE HALF-YEAR MEETING of the members of Swedish Acupuncture Association, which is always deliciously spiced by a seminar lectured by some well-known, or in most cases world-wide known, specialist within Chinese medicine. Acupuncture in particular. I believe it is very crucial to have such seminars. You know, while you are taking steps forward in your profession, you could probably notice and discover that your old knowledge and competencies have guided you to where you are today. At the same time, you might as well have a desire to progress even further. That is exactly where you need to strengthen your competencies and build up new ones. We have a great task as acupuncturists and I acknowledge that such seminars makes handling the task easier, mostly due to polishing and removing confusions. OH DEAR, WHERE WAS I? Yes, I was right in minus nine degrees Celsius when I felt I was missing something, warmth. But I was lucky. When attending the seminar, I encountered two caring, benevolent British eyes of a scholar who was very humble, down to earth and open to criticism. Do you wonder It was a great pleasure to attend the two day seminar on Eye Diseases lectured by Julian Scott on March 17 18, I was asked to write some lines describing my appreciation on these two days. Since it takes a good amount of energy and costs to coordinate such meetings, it is surely quite fair to ask the members if they gained a message out of the whole seminar. I was actually very pleased and I must acknowledge that these two enjoyable days flew by in a jiffy. No wonder, because Julian was enthusiastic and knowledgeable and his informative warm tone was quite inspiring and motivating throughout his lecture. Julian s lecture was both refreshing and beneficial, that made us review our previous knowledge while simultaneously adding to our competence. His lecture on eye diseases could explain some clinical challenges one can have at the clinic. It was a really professionally awarding experience to take part in Julian s seminar on Eye Diseases. It was quite inspiring as well, I believe. It is not only the seminar itself but also to have the possibility to socialize, and have conversations with people in the same boat, is very pleasant. Nr AKUPUNKTÖREN 11

12 VÅRSEMINARIET 2018 Marita Forsvid Lund, Tuula Partanen, Mats Fredland, Jens Starborg (skolledare Jian Shi De ) och Åse Haglund. Många Gun Heed (kassör). Glada miner kring fikabodet. Peter Torssell (studierektor Akupunkturakademin och Cecilia Lindblom Hilton. 12 AKUPUNKTÖREN Nr

13 Joakim Hagström och Marco Bergh. Eva Petersson och Ulf Ahremark (skolledare Ahremark Akupunktur & Utbildning ) var på plats! Christina Slameron, Martina Everding Olsson och Hanna Angerud (Informationssekreterare). Hanna Angerud och Eva-Marie Janelo (ordförande). Julian Scott, föreläsare. Många intressanta diskussioner. Marita Forsvid Lund. Härligt med kollergiala möten! Nr AKUPUNKTÖREN 13

14 Vad är det för akupunktur vi vill ha? Av Jens Starborg, B Chin Med, Naprapat, Kiropraktor och lärare på Jian Shi De skolan i Göteborg Den här artikeln är skriven med syftet att få er fundera mer på varför ni vill hålla på med akupunktur och kinesisk medicin. En tanke som slagit mig är en parallell utveckling inom affärsvärlden, där de som inte bara pekar ut kvalitet och distinktion gentemot andra utan också beskriver sin verksamhet i termer om varför de gör som de gör, verkar vara de med framgång. Så vad är egentligen vår pärla i påsen? Ska vi Jens Starborg. trängas i mitten och försöka nå erkännande för att vi är seriösa efter en mall satt av andra eller ska vi sätta facklan i snön och hävda vår briljans? Artikeln hoppas jag också ska bli startskottet för en diskussion i förbundet av detta ämne och att alla tar sig en funderare och gärna skriver lite. Varför jag brinner för den klassiska medicinen Efter att ha iakttagit utvecklingen av kinesisk medicin i Sverige har jag nu börjat dra en del slutsatser. Vi har nu kommit till ett läge där vi som hittills mest haft en defensiv hållning och försöker skydda vår titel och kräva likhet med andra för att få momsbefrielse. Det som nu behövs är en tydlig deklaration om varför vi anser och vad vi anser vara viktigt med kinesisk medicin. Jag ska försöka ge min bild och argumentera för den. Vi lär oss att kinesisk medicin är holistisk och har sitt ursprung i ett annorlunda paradigm (världsbild med definierade parametrar), men vi använder oss av den bara så långt vi förstår den. Vårt handlande blir aldrig bättre än våra tankar och våra tankar blir aldrig bättre än vår förståelse. Så om vi inte förstår, blir det bara en läpparnas bekännelse och ett religiöst mantra utan innehåll. Om vi läst/blivit förevisad något, är vi informerade. Förstår vi, börjar det bli kunskap. Vet vi varför vi vet, uppnår vi vishet. Situationen i världen pekar starkt mot en härdsmälta i Jordelementet och en kollaps av det politiska samtalet. Den närmaste liknelsen är nog läget innan första världskriget, då inhemska oroligheter fick maktens representanter att fanatiskt peka på en yttre fiende som käkade bebisar till frukost. Vi får se om vi lika sömngångaraktigt hamnar i en storkonflikt eller om intelligensen förmår sansa läget. Det intressanta för den historieintresserade är hur man kan iaktta att Rysslands strategi liknar det vaknande Rom, medan US/Natos liknar Rom i dess nedgång. Den som lever får se! Jordelementets kontroll av rädslan (Vattenelementet) har inte riktigt lyckats och diskussionen övergår till beskyllningar om lögn och fake. Vi som önskar ett mer sansat samhälle vill helst ställa oss mitt i och säga att det är nog nu. Prata med varandra! I grunden är det ändå inte verkligheten vi diskuterar bara vår beskrivning av den och det var dit jag ville komma. Nåväl, hur ser då den medicinska verkligheten ut? Den här svårigheten att förstå att våra verklighetsbilder har fundamental inverkan på vår förståelse av hur vi använder kinesisk medicin. Vi har en tendens att övervärdera svar, utan att reflektera över frågan och varför den ställdes. I det stora hela är det fler likheter mellan olika folk än det är olikheter. Varför är det då så stor skillnad mellan det västliga och det östliga sättet att tänka kring medicin? Jag ska försöka ge min uppfattning i frågan. Troligen kan vi hitta en del orsaker som språk och kultur, som det så vackert präntas tidigt i våra läroböcker. Men hur den påverkan ser ut lämnas ofta i det tysta. Språket är verktyget för varje diskussion med andra om hur man uppfattar världen, så vi börjar där. Ord i kinesiskan skrivs oftast med två, ibland fler tecken. I klassisk litteratur ser vi en utveckling från enstaka till fler tecken i ordbildning. På samma sätt som vi med bokstavsspråk kan se kluster av bokstäver och avgöra om språket är vårt eller inte, även om vi inte ser hela ord, förekommer säkerligen även i kinesiskan. Detta fenomen är ju just det igenkännandet som kan ge upphov till ordvitsar, genom att vi associerar vissa bokstavskombinationer med eventuella alternativa fortsättningar som passar. På samma sätt är det troligen för en kines som ser första/sista tecknet i ett ord, att associationen väcks till tänkbara helheter. I klassisk kinesiska finns inga direkta översättningar av tecken, bara exempel på hur de kan kombineras med andra tecken. Där ser vi att det finns en slags värdegemenskap som antyder och ju fler exempel desto klarare, men något svar på vårt eviga Vad-Är-Det-Egentligen visar bara vår språkliga oförståelse. Kinesiska tecken visar mer en rörelse som fixeras med det ackompanjerande tecknet till närmare förståelse. Vi, som har den indoeuropeiska språkgrunden som reducerar det allmänna till det specifika genom ändelser och böjningar, har en tendens att objektifiera och grundar vår världsbild kring strukturer och funderar sedan på rörelsen. (De kunde lika gärna valt att ha iakttagit funktionen och sekundärt lagt märke till vad det var som rörde sig.) Problem uppstår när vi i en etnocentrisk anda får för oss att vår uppfatt- 14 AKUPUNKTÖREN Nr

15 DEBATT I april förra året hade jag en första träff i Göteborg och har nu planerat in åtminstone två seminarier till i år, ett i Stockholmsområdet och ett i Norrland. Ni som är intresserade av att lära er mer om klassisk kinesisk medicin och vill träna framförallt pulstagning ha koll på förbundets hemsida under fliken vidareutbildning och i forumet på Facebook! ning är normen. Utifrån detta tror jag skillnaden mellan väst och öst blir att vi undrar vad det är som rör sig, medan öst undrar hur och varför det rör sig. Den kulturella skillnaden är nog som störst, om vi ser till kyrkans inverkan på tänkandet. I en monoteistisk kultur blir det nog vanligare att leta efter orsaken och inte orsakerna. Endast ett kan vara rätt. Detta sker troligen inte på samma sätt i en kultur som ser balans i mångfald som naturligt. Kinesiska vise kunde utan kritik undersöka sitt inre, medan likartade trender i väst jagades in i det dolda det ockulta för att överleva. Denna skarpa uppdelning mellan kropp och psyke är än idag ett hinder för utvecklingen av vår förståelse. Så till skillnad från den gradvisa övergången mellan det fysiska och metafysiska i öst, gör vi i väst en överdriven skillnad och hamnar i förvirringen av egna associationer. Exempel som vi kan kontemplera skulle kunna vara att denna objektifiering ger att en muskel uppfattas mer som ett fysiskt ting (jämfört med själsliga fenomen), medan det kinesiska paradigmet ser mer en funktion (objektets rörelse). För att förstå sin egen kultur måste man känna till åtminstone en till. TCM som mikrosystem? Historiskt sett utvecklades medicinen utifrån ett relativt litet antal klassiker. Dels mer allmänna såsom Yi Jing (I Ching), Konfucius skrifter, Lao Zi, plus några till. Nei Jing hamnade i gränsområdet medan andra medicinska klassiker som Nan Jing, Shang Han Za Bing Lun, Shen Nong Ben Cao Jing ansågs obligatorisk läsning och memorering för medicinaren. Efter Han-dynastin är det väldigt lite vi kan räkna dit. Sun Si Miao (Tang) givet, men sen blir det tunnare. De som vi nu ser som spännande såsom Pi Wei Lun o s v räknas mer som lineage och leder in i återvändsgränd. För att utveckla medicinen måste vi hela tiden återvända till huvudfåran och inte fastna i mikrosystemens förföriska snabb-fix. De flesta löser bara tillfälligt. I det här perspektivet är det kanske inte helt fel att betrakta TCM som sådant som ett av många mikrosystem. TCM tog den form som behövdes för att överleva i ett socialt sammanhang. Många tankegångar som störde den offciella politiken tonades ner eller uteslöts. Vad vi lämnades med var tonvikten på Qi-Blod-teori och ZangXiang. Vad som kan vara av betydelse för att förstå utvecklingen är att de styrdes av och fortfarande styrs av västerländska läkare. Därav är det lättare att se hur utvecklingen gled över i sammanblandning mellan de olika ZangFu och de motsvarande begreppen i den strukturella analysen, såsom anatomiska organ. Fokus låg också på behandling av sjukdomar i stället för att som klassikerna peka på att stödja den egna fysiologin och lita på att kroppen själv tar hand om sjukdomarna. Missförstå mig rätt. Jag tror fortfarande, åtminstone i det korta perspektivet, att TCM har en roll framförallt p g a dess ursprungliga funktion: Lätt att lära sig. Vi har en uppsjö av litteratur som är intressant och kan användas. Fokus i inlärning bör fortfarande vara att försöka förstå hur tolkningen av det klassiska födde de nuvarande begreppen. Personligen kändes det som en lättnad att kunna släppa behovet av att lära sig den litteraturen, såsom varande central för förståelsen, och koncentrera sig på de klassiska källorna såsom Huang Fu Mis Zhen Jiu Jia Yi Jing (Akupunkturklassikern) och Wang She Hes Mai Jing (Pulsklassikern) samt ovan nämnda. De flesta jag nämnt finns i översättning. Hur ser det då ut? De biomedicinskas komplexitet egentligen en kedja av relativt enkla steg, som även kan hittas i mindre komplexa organismer. För det organiska livet krävs det symboliskt att få elden under vattnet, som annars skulle naturligt sträva i separationsriktningen. I praktiken syns det mer som att vätskor omfamnar värme och potentiell aktivitet. Utvecklingsmässigt skedde nog det när två encelliga organismer möttes i den fantasieggande symbiosen som blir mitokondriernas tillblivelse, som motorn i cellen, och skapar förutsättningen för flercelliga or- Nr AKUPUNKTÖREN 15

16 DEBATT Dags att se helheten på riktigt ganismer. (Förändringen mot mer Yang, skapade förutsättningen för flercelliga organismer.) Liu Jing 6 Qi Då vi hävdar att vi sysslar med funktionellt tänkande inom vår disciplin, måste vi leta efter tecken på var denna funktion och förändrad funktion kan upptäckas. De meridianpar vi benämner TaiYang, YangMing, ShaoYang, TaiYin, ShaoYin, JueYin och i grundutbildningen sägs användbara för förkylningar, är definitivt mer än så. Vi kallar dem nivåer, men egentligen är det bara att de olika Qi svarar specifikt då nivån är påverkad vilket för oss blir diagnostiskt. Det är också här vi kan, eller snarare i gränssnitten mellan dessa, vi observerar förändringar. Så från att se ZangFu som organ med funktion, bör vi snarare se gränssnitten. Kroppsytan (TaiYang) är en balans mellan Värme och Kyla, som får kraften till detta inifrån ShaoYin. D v s Eld (H) och Vatten (K) kan reglera temperatur på ytan genom uppvärmning eller avkylning medels svettning. Den inre ytan, d v s mellan matsmältningens innehåll som fortfarande är utanför fysiologin, kliver in genom gränssnittet YangMing/TaiYin. De förändringar vi ser där är balansen mellan det Torra och det Blöta. De övriga (ShaoYang/JueYin) handlar i princip om cirkulation av Blod och Vätskor mellan de olika ytorna. Detta är en något förenklad men ändå riktig bild i princip. Genom att se det på det viset blir det enklare utan att bli sämre. Lungans funktion blir tydligare då snittet ligger i alveolväggen och TaiYin är innanför medan tomrummet i Lungan, som beter sig mer som ett Fu (fylls & töms), kan ses som en del av YangMing. Begreppet Slem i Lungan och samstämmigheten med Magen, blir så mycket enklare att förstå när vi ser den gemensamma faktorn Torrhet. Likheten uppträder vid alla ytor så vi observerar torr hud i pannan, hosta, torrare avföring eller liknande när balansen mellan Vått och Torrt sätts på prov med vad vi äter. Ju starkare desto bättre? (puls) Pulsen är det ställe vi kan känna hur det i princip ser ut kring kärlen i hela kroppen. Tanken om den enkla principen att det varma Blodet värmer/ yangiserar vätskorna runt pulsen så att Qi aktiveras. Det skulle rimma väl med uppdelningen i 3 Jiao. Från det viktiga i blodbildning i nedre Jiao, till mellan-jiaos hanterande av Vätskor och övre Jiao som motorn med sitt evigt blandande av Eldelementets Yang med Metallelements Vätskor för att få Yang att gå nedåt. Pulsen avläses om Yin är där den ska och Yang gör det den ska. Styrka är relativt. En överdriven Yang-puls i en Yin-position kan vara lika illa som tvärtom. Här som i övrigt bedömer vi balansen, hur Yin och Yang blandas. Hur väl fungerar relationen, för även här är det bara den som är Yin eller Yang. Att regelmässigt se starka pulsar som bättre, är definitivt en inferens av vårt västerländska mer linjära tänkande. Faran med att låta paradigmen kontamineras Är TCM en återvändsgränd? Tyvärr räcker den inte och jag tror att vi måste hela tiden planera för att gå vidare in i den kinesiska medicinen. Då TCM är så sjukdoms- och anatomifixerade kommer vi bara så långt. Risken är att vi blir en side-kick med begränsade möjligheter. Problemet är nog inte politiskt som ibland antyds, utan snarare kopplingen till västerländsk vetenskapsteori som prioriterar en beskrivning av struktur och vad som händer men helt utan förklaringsmodell. Faktum är att jag hittills aldrig läst en artikel som hävdar att ett medicinskt fenomen förklaras, faktiskt ger mer än bara en beskrivning. TCM och dess litteratur kan fortfarande användas och innehåller en del användbart, men det är inte huvudfåran. Är det egentligen svårt? Det är nog på sin plats att påpeka att vår förståelse av hälsa och vad som kan göras, inte på något sätt är klart. Då hade det nog bara funnits ett system. Vi har fortfarande en del att göra. Lao Zi varnar oss för att stå på tå, att göra ett stort nummer av lite. Bortsett från kommentarerna i klassikerna är textmängden överkomlig och vi bör göra mer och mer av den obligatorisk. Min förhoppning är att få åtminstone något dussin akupunktörer in på detta spår. Det är en diskussion som pågått minst sedan Zhang Zhong Jing skrev sitt förord och återkommit med jämna mellanrum, så min ambitionsnivå påverkas av den erfarenheten. Det viktigaste i vår disciplin är inte nålar eller örter. Det är den för oss alternativa världsbild som våra kollegor i historien använt för att förstå funktionens förändring. Och den bygger på Yin/Yang, WuXing och LiuJing (6 Qi/6 Nivåer). Det är dags att släppa sargen (överdriven tilltro till ZangFu-teorin) och se helheten på riktigt. Det som är unikt med vår väg är inte att vi kan behandla sjukdomar. Det är snarare att vi kan återställa den friska fysiologin. Sen tar kroppen hand om sina sjukdomar själv. Vad vi kan göra är att utveckla vår förmåga att förstå en annan världsbild, ett annat paradigm genom att tänka funktionellt. Förr eller senare kommer ändå den västerländska medicinen visa oss bilder på hur det ser ut (ironi). Egentligen borde vi försöka få det klassiskt kinesiska paradigmet upptaget på UNESCOs världsarvslista! Disclaimer 1. Observera att min kritik av kyrkan handlar om dess organisation och inblandning i vad som fick forskas på, inte en kritik av gudstro som sådan som mer är ett individuellt samvetsbeslut. 2. Stor bokstav för kinesiska medicinska termer. Liten för strukturella begrepp. 3. OBS! Artikeln är inte en fullkomlig bild men anger principer. Jag skrev den medvetet provokativ och spretig för att reta upp lite respons och diskussion om vart vi är på väg och om det är dit vi vill. 16 AKUPUNKTÖREN Nr

17 ANOREXI OCH AKUPUNKTUR KVINNOR MED ANOREXI: Akupunktur gav möjlighet till vila och reflektion Text Kajsa Landgren Artikeln är tidigare publicerad i Psyche Akupunktur är en komplex intervention som dels har en neurofysiologisk förklaring, dels en effekt som grundas på att den erbjuder tillfälle till en positiv kontakt mellan patient och sjuksköterska. Kajsa Landgren, specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, universitetsadjunkt vid Lunds universitet och klinisk lektor, sammanfattar en forskningsstudie som beskriver hur kvinnor som är inlagda på en avdelning för anorexia nervosa upplevde att få akupunktur som tillägg till sedvanlig behandling. Kvinnorna upplevde att akupunkturen hjälpte dem att för en stund Kajsa Landgren. släppa kontrollen och att se sig själva som någon som kan och vill vara avslappnad. Akupunktur används som komplement i psykiatrisk vård. Det finns många varianter, men vanligast är en form av standardiserad öronakupunktur som kallas NADA (National Acupuncture Detoxification Association). NADA är en mycket enkel form av standardiserad öronakupunktur som lärs ut på tre dagar. Fem nålar sätts i bestämda punkter. Det går fort att sätta nålarna, och endast få och milda biverkningar har rapporterats. NADA används i ett femtiotal länder och i Sverige har ca 4000 personer, varav hälften är sjuksköterskor, lärt sig metoden. I de enda tidigare studierna som beskrivit akupunktur vid anorexi hyrdes externa akupunktörer in för att komma till avdelningen och ge akupunktur. Att NADA kan ges av ordinarie vårdpersonal är en stor fördel, organisatoriskt och ekonomiskt, och inte minst för att det ger personalen ett gyllene tillfälle till en positiv kontakt med patienterna. PATIENTERNAS UPPLEVELSE. NADA utvecklades på sjuttiotalet som ett hjälpmedel för abstinenssymptom i beroen- Nr AKUPUNKTÖREN 17

18 De som annars var så frusna på grund av undervikt blev äntligen varma. En kvinna beskrev hur hennes lila fingrar återfick sin normala färg. Effekterna var påtagliga devård men används numera också vid ångest, depression och sömnproblem i annan psykiatrisk verksamhet. Det finns forskningsstöd för att akupunktur har effekt vid dessa symptom men det finns förvånansvärt få kvalitativa studier som efterfrågar patienternas upplevelse av akupunkturbehandling. Denna studie baseras på 16 intervjuer med nio kvinnor som vårdades på en anorexi-avdelning om deras upplevelse av att få akupunktur som tilläggsbehandling till sedvanlig vård. Avdelningen är en högspecialiserad avdelning för ätstörningar. Vårdtiderna är långa och vården är inriktad på vila och viktuppgång, faktorer som kan öka patienternas ångest. Några av deltagarna var tvångsvårdade, andra var frivilligt inlagda. Vid den första intervjun hade patienterna vårdats på sjukhuset 0,5-14 veckor, de hade fått 1-10 akupunkturbehandlingar och deras BMI var Avdelningen är låst och patienternas rörelsefrihet är ytterst begränsad. Alla patienter på avdelningen erbjöds öronakupunktur två gånger i veckan som ett komplement till övrig behandling. Intervjuerna analyserades med fenomenologisk hermeneutisk metod. MÖJLIGHET ATT SLAPPNA AV. Kvinnorna beskrev att de insett att de var allvarligt sjuka och att de ville gå upp i vikt, samtidigt som viktuppgången medförde stress och obehagskänslor. De upplevde att tillfrisknandet gick långsamt och sökte efter handtag att hålla i under processen. Akupunktur beskrevs som en livlina och en pausknapp, en ram som erbjöd avslappning i en stressande och begränsande terapeutisk miljö. Akupunkturstunden erbjöd en paus från stress och tankekaos och en möjlighet att slappna av en stund. Den beskrevs som en övning i att tillåta sig att vila och släppa kontrollen, flyta iväg, kanske till och med ligga ner och sluta ögonen. Många slumrade eller somnade. Akupunkturen uppskattades särskilt om den gavs under den obligatoriska vilan efter maten. Då blev mättnadskänslan som annars gav stark ångest lättare att uthärda. Akupunktur upplevdes ge ett lugn som påminde om meditation, vilket gav en möjlighet till stillhet och reflektion och jämfördes med mindfulness. Kvinnorna uppskattade att de med akupunktur kunde nå avslappning utan att behöva följa instruktioner vilket de inte alltid hade tillräcklig koncentrationsförmåga för att lyckas med. När tankarna stillnade kunde de tänka klart och reflektera. Kvinnorna beskrev effekten av akupunkturen som påtaglig. Flera beskrev en fysisk avslappning, de upplevde att musklerna mjuknade och att smärta minskade. De som annars var så 18 AKUPUNKTÖREN Nr

19 ANOREXI OCH AKUPUNKTUR frusna på grund av undervikt blev äntligen varma. En kvinna beskrev hur hennes lila fingrar återfick sin normala färg. Även den minst entusiastiska patienten beskrev en symptomlindring. Patienterna beskrev att akupunkturbehandlingen gav samma effekt, gång efter gång, vilket var en tröst och de ville fortsätta med akupunktur i öppen vård när de skrivits ut. Kvinnorna kände sig inlåsta och i vården som för övrigt var väldigt reglerad uppskattade de frivilligheten i akupunkturbehandlingen. De kunde till exempel påverka hur ofta de ville ha akupunktur, hur många nålar de ville ha och om de ville sitta eller ligga ner under behandlingen. FRÄMJAR RELATIONEN. Anorexi är en livshotande sjukdom med koppling till andra psykiatriska diagnoser som depression, tvångssyndrom och självskadebeteende. Tillfrisknandet är en komplex process som rymmer frustration, förnekelse och återfall. Det finns ingen quick fix och forskningsstödet för sedvanlig behandling är enligt bland annat NICE guidelines svagt. Undernäring gör patientgruppen känsligare för biverkningar vilket begränsar användningen av läkemedel. Under svält är det svårt att göra psykiatriska bedömningar och psykologisk behandling ges inte innan det akuta svälttillståndet hävts. Bara de svårast sjuka vårdas inneliggande och viktuppgång ses som det primära målet med vården. Under tiden bör enligt NICE guidelines behandling ges som ökar patientens subjektiva upplevelse av hälsa. För sjuksköterskor kan akupunktur vara ett konkret sätt att erbjuda patienter med ångest en stunds vila och välmående vilket kan vara gynnsamt för att skapa en tillitsfull relation mellan sjuksköterska och patient. En god behandlingsrelation kan i sin tur underlätta det nödvändiga motivationsarbetet som behövs när ambivalenta patienter ska motiveras till att följa sin behandlingsplan. Under akupunkturbehandlingen fick patienten en stund med sjuksköterskan, där de kunde prata eller låta bli att prata. Att akupunkturen var en icke-verbal del av behandlingen var uppskattat i en behandlingsmiljö som så starkt är kopplad till samtal. ÅNGESTLINDRING. I vår studie upplevde deltagarna en påtaglig ångestlindring av akupunktur, vilket överensstämmer med tidigare akupunkturstudier. Den lugnande effekten av akupunktur kan förklaras ur ett neurofysiologiskt perspektiv. Bland annat påverkas HPA-axeln på ett gynnsamt sätt. Det limbiska systemet moduleras och en rad neurotransmittorer som beta-endorfin, ACTH, serotonin, noradrenalin och oxytocin påverkas vilket leder till en känsla av välbehag. Vid ångest kan akupunktur ha samma effekt som läkemedel. Förmågan att kunna vila är viktig för patienter som annars gör allt för att bränna så många kalorier som möjligt. Akupunktur beskrevs som en övning i att slappna av. Det gjorde det möjligt att vara i stillhet, och att reflektera. När man är stressad och uppvarvad går det inte att tänka klart. Att få en stunds paus, och att se sig själv som en person som uppskattar att slappna av bör vara gynnsamt i tillfrisknandet. Kvinnorna som intervjuades i studien beskrev hur de när de var hemma hade flera roller. Hemma kunde de emellanåt bortse från sin anorexi och se sig som mammor, partners och yrkeskvinnor. När de var inlagda var de anorektiker 24:7, men när de fick akupunktur kunde de för en stund släppa sjuk-identiteten och känna sig friska. De kunde ta emot behandlingen och slappna av utan krav på någon motprestation. BEHOV AV MER FORSKNING. I denna studie intervjuades personer med anorexia nervosa. Det är sannolikt att resultaten kan överföras till andra grupper av patienter med ångest och stress. Studien finns beskriven i artikeln Creating an opportunity to reflect. Ear acupuncture in anorexia nervosa in-patients experiences som publicerades med open access i Issues in Mental Health Nursing i februari Artikeln är skriven av Siiri Hedlund som är sjuksköterska och har arbetat på en avdelning för ätstörningar, och Kajsa Landgren som är disputerad sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatri. Artikeln är tidskriftens hittills mest nerladdade artikel under året. När symptom är intensiva och farmakologisk behandling inte hjälper, är komplementära icke-farmakologiska metoder intressanta. Resultatet i denna studie är lovande och bör följas upp av kvantitativa studier som utvärderar öronakupunktur i olika psykiatriska behandlingsmiljöer. Läs mer Hedlund S & Landgren K. (2017) Creating an Opportunity to Reflect: Ear Acupuncture in Anorexia Nervosa Inpatients Experiences. Issues in Mental Health Nursing, Vol. 0, Iss. 0. DOI: / Arvidsdotter, T., Marklund, B., & Taft, C. (2013). Effects of an integrative treatment, therapeutic acupuncture and conventional treatment in alleviating psychological distress in primary care patients--a pragmatic randomized controlled trial. BMC Complement Altern Med, 13, 308. doi: / Bergdahl, L., Berman, A. H., & Haglund, K. (2014). Patients experience of auricular acupuncture during protracted withdrawal. J Psychiatr Ment Health Nurs, 21(2), doi: /jpm Fogarty, S., Harris, D., Zaslawski, C., McAinch, A. J., & Stojanovska, L. (2010). Acupuncture as an adjunct therapy in the treatment of eating disorders: a randomised crossover pilot study. Complement Ther Med, 18(6), doi: /j.ctim Fogarty, S., Smith, C. A., Touyz, S., Madden, S., Buckett, G., & Hay, P. (2013). Patients with anorexia nervosa receiving acupuncture or acupressure; their view of the therapeutic encounter. Complement Ther Med, 21(6), doi: /j.ctim NICE. (2004). Eating Disorders. Core interventions in the treatment and management of anorexia nervosa, bulimia nervosa and related eating disorders. org.uk/guidance/cg9/evidence/full-guideline Pilkington, K., Kirkwood, G., Rampes, H., Cummings, M., & Richardson, J. (2007). Acupuncture for anxiety and anxiety disorders--a systematic literature review. Acupunct Med, 25(1-2), Stuyt, E. B., & Voyles, C. A. (2016). The National Acupuncture Detoxification Association protocol, auricular acupuncture to support patients with substance abuse and behavioral health disorders: current perspectives. Subst Abuse Rehabil, 7, doi: /sar.s99161 Nr AKUPUNKTÖREN 19

20 LIKHETER MELLAN KINESISKT OCH SVENSKT TÄNKANDE Svenska språket närmare holistiskt tänkande än vi tror Del II, fortsättning från nummer 3/2017 Av Peter Torssell, skolledare Akupunkturakademin (Tidigare publicerad i Kinarapport nr 4, 2011) Kinesisk filosofi och medicin har utvecklats i en annorlunda kultur och ter sig för svenskar antingen fascinerande eller alltför främmande. Om man tittar på grundläggande drag i kinesiskt tänkande finns karaktärsdrag som faktiskt inte borde vara svåra att förstå när de möter västerländskt tänkande. Utifrån en analys av det svenska språket och traditionell kinesisk medicin (TKM) vill jag visa på likheter mellan det svenska och det kinesiska tänkandet. I både västerländska och kinesiska kulturer har man sett upp till himlen som något positivt, en oändlighet av visdom som kan ge oss människor vägledning. Att beundra blir att se upp till, blir man vis blir man andligt förhöjd och uppnår man den totala möjligheten av visdom blir man upplyst (både uppe och ljus korresponderar med yang). Upptill, över och högt blir ofta något positivt vilket märks i svenskan när man talat om överlägsen, att överglänsa, högt stående kulturer, hög kvalitet, hög status, högtidlig etc. Inom kinesisk kultur har dikotomin mellan himmel och jord varit den mest grundläggande manifestationen av yang och yin, där himlen är yang och jorden är yin. För alla kulturer jag känner till samt även inom djurvärlden återspeglas det i kroppsspråket hur man visar respekt för någon eller något genom att böja sig och visa att man underställer sig. I Sverige har vi nigit, bockat och bugat och i Kina har man bugat och t o m kastat sig ner framför fötterna på t ex en furste eller en kejsare. Snobbiga västerlänningar som varit på besök i Kina och vägrat göra denna viktiga symbolhandling inför viktiga personer har förstört sina möjligheter till goda relationer. Motsatsen till den stora, oändliga himlen har varit jorden, som korresponderar med massa, materia, substans och kropp m a o sådant som korresponderar med ändlighet och påtaglighet. Kroppar dras rent fysiskt ner mot jorden med sin gravitationskraft vilket faktiskt är en förutsättning för utvecklingen av massa som muskler och skelett. Allt detta är yin. Livet på jorden och i en kropp förknippas med en del problem och lidanden enligt våra västerländska och österländska religioner. Jordelivet präglas av lägre stående behov som törst, hunger, sexbegär, behov att tömma tarmen etc. Djur brukar betraktas som lägre stående varelser då de sällan uppvisar andra behov än dessa. Ord som innehåller nere och under är ofta negativa. Det är därför man blir nedsupen och nedgången och inte uppsupen och uppgången. Man kan känna sig nedrig om man behandlas nedlåtande. En del försökar ta sig upp i livet genom att trycka ner, racka ner på andra. Om de lyckas kanske de känner sig uppåt medan offret för denna behandling känner sig nere och har kanske fått ett sänkt självförtroende. ORDET QI kan i kinesiska användas för stämning och atmosfär och en bra atmosfär är ett bra flöde (yang) av qi. I svenskan pratar vi om att höja eller lyfta stämningen (yang) som något bra och att sänka stämningen som något negativt. När vi pratar om en positiv anda menar vi stämningen och här använder vi orden precis som man i Kina kan använda qi. Anda har med att andas att göra och qi kan ju också betyda luft eller gas precis som atmosfär antyder. Atmos kommer från grekiskan och betyder ånga. Anda är en böjningsform av ande som har med andetag att göra. Ordet är fornsvenskt och har enligt nationalencyklopedin tillkommit efter mönster av det latinska ordet spiritus och besläktat med anima som betyder luft, andedräkt, själ. Det är också släkt med grekiskans anemos som betyder vind. För andedräkt använder man ordet qi i kinesiskan. Själ kommer som tidigare nämnt av rörlig, vilket är essensen av qi. Vind är en av tidigaste symboliska synonymerna till qi i Kina. Ordet zheng 正 betyder rakt, korrekt, upprätt och exakt. Zheng qi är den korrekta qi som vi behöver för att fungera korrekt och för att vi ska ha motståndskraft mot sjukdomar. Medicinskt kan sheng betyda frisk. Inom svenska språket använder vi också ordet upprätt för något som står för en viktig grund som att upprätthålla lagen eller moralen samt att återupprätta hedern eller självkänslan. Om ens anseende är förstört vill man få upprättelse. Vi talar om att man sträcker sig av stolthet och att hålla huvudet högt när någon försöker trycka ner en. Dessa uttryck kan komma av våra observationer av kroppsspråk som uttrycker dessa känslor. I Kina skulle man säga att dessa är olika former av zheng och i fall där man ser att någon som känner sig duktig och stolt sträcker på sig återspeglar detta en qirörelse uppåt. När man i svenska säger att man kan utstå, att man står för något eller att man står upp för något antyder det en viss kraftansträngning (för att inte bara böja sig inför en allmän uppfattning t ex) och stolthet. Ideogramet för zheng 正 är bilden av en fot som stannar. Något som ger en rörelse uppåt är hetta. Värme stiger som alla känner till. Om mycket kraft uppstår kan detta bli till hetta som stiger enligt TKM och 20 AKUPUNKTÖREN Nr

21 I både västerländska och kinesiska kulturer har man sett upp till himlen som något positivt. Uppnår man den totala möjligheten av visdom blir man upplyst både uppe och ljus korresponderar med yang. känslor är en viktig orsak till hetta i kroppen. I svenska språket ser vi denna qirörelse återspeglad i t ex upphetsad, upprörd, uppvarvad och uppjagad. Ordet upphetsad kommer av att hissa upp. En hetsporre är en som hetsar upp och ordet bygger på hetta. En sådan person bör lugna ner sig. Om någon försöker lugna ner stämningen kommer han troligen (p g a att han själv är berörd av den uppskruvade stämningen) ta hjälp av kroppsspråk som även detta visar på motsatt qirörelse till hettans stigande. Han kommer med stor sannolikhet ha händerna nedåtvinklade och rytmiskt sänka dem mot marken som för att visa att han vill trycka något nedåt medan han med fast och bestämd blick försöker lugna. På senare tid har det kommit ett talande uttryck i detta sammanhang och det är att coola ner att svalka ner fast i betydelsen lugna ner. Precis som kraft, hetta och uppåt korresponderar med yang i Kina verkar detta även gälla det svenska språket då vi t ex tycker att någon som har för kraftig röst bör tysta ner sig och att någon som har för högt ljud från radion bör skruva ner volymen eller om det är för varmt vill man få sänkt temperatur. Detta var lite exempel på hur uppåt kan vara något negativt och nedåt något positivt beroende på situation. Att både qi (kraft) och hetta korresponderar med yang och att qirörelser förknippas med känslor finns som en grund inom kinesiskt tänkande men detta genomsyrar även det svenska språket. Rent fysiologiskt mäter vi ofta energi i kalorier och ordet kalori kommer från latinets calor som betyder värme. Man talar om livsgnista och man talar om att ett liv släcks och denna eld som underhåller livet kan ofta associeras till attityder, insikter eller känslomässiga händelser som leder till att man brinner för något. För sin egen skull måste man dock vara balanserad i sin användning av sina krafter annars kan man bli utbränd. Omgivningen kan också uppleva personen som för het på uppgiften, för intensiv, otålig och enahanda vilket gör det bättre att ibland ha is i magen och att hålla huvudet kallt. Om något är för hett måste det balanseras genom att svalkas, men som man säger i Sverige och som skulle få ett rungande medhåll från Kina: lagom är bäst. Liang betyder sval eller att svalka på kinesiska och detta ord kan användas i Kina för att beskriva en örts eller ett födoämnes egenskaper när det kan svalka hetta i kroppen. Detta gjorde man faktiskt förr i Sverige och Europa. Som exempel har äpple en svalkande funktion enligt TKM och kan t ex lugna upprörda känslor. Liang kan också betyda att man tappar intresse eller blir besviken. I svenskan ser vi en parallell i uttryck som att uppvisa svalt intresse eller från att ha haft en bra relation blev den kylig. UTIFRÅN VAD JAG TAGIT UPP hittills i denna artikel ska jag göra en vidare association till korrespondenstänkandet inom wuxing, teorin om fem element. Vi har sett att yin associeras till kyla, nedåt, stillhet etc. Kyla associeras till vattenelementet och vi har sett att kyla ger en sänkande qirörelse. Rädsla är en känsla som ofta ger en sänkande qirörelse och denna känsla associeras till vatten (-elementet) och i svenskan finns uttryck som illustrerar liknande uppfattning. Man säger att man får kalla kårar i ryggen (ryggen associeras också till främst vatten), man blir förlamad av rädsla eller när man plötsligt inte kunde röra sig p g a rädsla kan man säga att man frös. Man kan vidare säga att man darrar av rädsla eller när man hör något obehagligt blir man alldeles kall. Inom kinesiskt tänkande tar man ofta exempel kopplat till vatten Nr AKUPUNKTÖREN 21

22 LIKHETER MELLAN KINESISKT OCH SVENSKT TÄNKANDE och om ånga kyls ner kommer vattendroppar att falla ner t ex i form av regn. Kyla ger alltså en sänkande rörelse men den kan också inge andra yinrörelser som att dra ihop, koncentrera och stilla. Kyla kan göra vatten till is som då blir något mycket yin i förhållande till ånga. Vattenelementets årstid är vintern som just karakteriseras av kyla, mörker och mindre liv och rörelse i form av djur och grönska. Vi kan se att kyla och rädsla kan ge liknande rörelser av sänkande, stillande och ihopdragande. Man kan t ex darra eller bli stel och orörlig vid både rädsla och kyla. Vid skam kan man ofta observera att den skamsne sänker blicken, låter huvudet sjunka och kroppen kan sjunka ihop och man tycker sig vilja sjunka ner genom jorden. Skamforskare anser att skam i grunden handlar om rädsla; rädsla att inte få höra till gemenskapen. Både enligt västerländska och kinesiska filosofer behövs skamkänslor för att vi ska lära oss respekt; att ha tillbörlig respekt för andras gränser, vilket är viktigt för att kunna passa in och fungera i harmoni med den närande gemenskapen. Om man blir utsatt, uppmärksammad för något dåligt önskar man att man kunde försvinna, sjunka tillbaka i anonymitetens trygghet, i gemenskapen, tillhörigheten. Kinesiskt uttryckt skulle man säga att man vill tillbaka till ursprunget, mörkrets mysterium, icke-varandet. Svart färg, mörkret, det icke-manifesterades mysterium står i analogi med vattenelementet precis som vintern, den mörka och den för ögat livlösa årstiden som är både följden av och föregångare till livligare faser. Därför blir vattenelementet associerat med döden, befruktning och graviditet, passagen mellan liv och död, mellan varande och icke-varande. Vatten och eld beskrivs som en grundläggande manifestation av yin yang inom kinesiskt tänkande. Eldelementet har kommit att associeras med sommaren; den ljusa och varma årstiden full av liv, blomstrande i all sin prakt. Allt detta visar på mycket yang och är en tydlig motsats till vinterns alla yinrörelser. Organet som associeras med eld (-elementet) är hjärtat och färgen är röd, vilket är precis den association som vi i Sverige gör mellan värme och färg. Den känsla som korresponderar med eld är glädje. Inom TKM säger man att om hjärtat är harmoniskt kommer man känna en lugn glädje över livet vilket kommer manifesteras i form av en qirörelse inifrån vårt innersta väsen utåt genom kroppen till omgivningen. Den naturliga dygden kommer att bli godhet och vänlighet. Qirörelsen är utåtgående och öppnande, den främjar cirkulation och kommunikation och ger en åtföljande känsla av avslappning. Uttrycket kai xin, öppna hjärtat, betydet glädje. När man pratar om xin hao (hjärta bra) syftar man på en utåtgående rörelse som visar sig i form av hjälpsamhet, hänsynsfullhet och generositet till skillnad från ett dåligt hjärta som skulle vara egoism och girighet. Man säger vidare inom TKM att hjärtat och eldelementet manifesterar sig i ansiktet och den utåtgående, öppnande yangrörelse som kommer från hjärtat kommer att kunna observeras i öppnande av ögonen och lyftande (yang) av ansiktsdrag som mungipor och ögonbryn. JAG HAR BESKRIVIT i början av artikeln att hjärtat är kopplat till tungan, som symbol för kommunikation och till själen. När vi människor (och våra närmaste husdjur) ska avläsa varandras själsliga, mentala och känslomässiga tillstånd tittar vi på varandras ansikten. Om både de österländska och västerländska kulturerna ska peka ut det viktigaste att titta på i ansiktet för att avläsa varandra kommer det att bli ögonen, som av båda kallats själens spegel. När man i Sverige säger att någon lyser upp av glädje är det framför allt ögonen vi avläser uttrycken ifrån. Ljus och värme är nära associerat med varandra. När en varm person står för en hjärtlig och kommunikationsbefrämjande stämning uppstår lätt en atmosfär av förståelse och acceptans. Vi talar då om att det blir högt i tak och att man möts av storsinta personer som allt återspeglar det himlen står för; ljus, värme, rörlighet, något stort eller oändligt. Själen och hjärtat har ibland kallats himlen i oss av kineserna. Motsatsen blir kallt, litet och trångt och atmosfären (läs qi) känns kvävande (som anspelar på luften d v s qi blir stagnerande utifrån TKM:s perspektiv). I svenskan skulle vi då tala i termer av känslokyla, hjärtlöshet och trångsynthet. Inget som befrämjar själen d v s rörligheten. Tidigare i artikeln har jag beskrivit hur värme associeras till liv men den måste vara väl balanserad för att bli optimal. Kinesiskt uttryckt måste elden balanseras av vatten för att dygden ska manifesteras perfekt och rent fysiologiskt kan ett exempel på denna balans vara vår kroppstemperatur. Lagom varmt befrämjar alla våra livsfunktioner medan för låg temperatur börjar associera till yinfenomen som döden. Under 2008 redovisades en undersökning i Dagens medicin där man kunde se att de som blir socialt utfrysta med större sannolikhet kommer att föredra att dricka varmt i en jämförelse med de som känt sig väl bemötta. Detta är fullt logiskt utifrån kinesisk medicins analogitänkande. Efter den mörka, kalla och stilla vintern (det stora yin) när naturen legat i träda kommer våren som en manifestation av att yang börjar växa. Det blir ljusare och varmare och alltmer liv och växtlighet. Denna fas (d v s element) kallar kineserna trä. Den präglas av en frisk början, en kraftfullhet med potential och en uppåtgående kraft. Färgen grön och organen levern och gallblåsan tillhör trä (-elementet). Soluppgången är sinnebilden av trä-elementet, morgonen som står i analogi med våren. Gallblåsan har ibland skrivits som soluppgången i kroppen i det kinesiska skriftspråket. Om någon är grön kan i svenska språket innebära att han är ny och oerfaren precis som en gröngöling, vilket stämmer med en del av kinesernas symbolik runt färgerna. Den känsla som tillhör trä är ilska och det beskrivs sedan gammalt i Kina som en stigande qirörelse. Detta stigande är ofta kopplat till hetta och tar fram kraft som ger handlingskraft. Ett ord på kinesiska för ilska är lever eld (gan huo) och på svenska kan vi kalla en person med tendens till ilska för hetlevrad. Vi ser hetta och stigande qirörelse i svenska uttryck som koka av ilska och gå i taket av ilska. Vi ser också utåtgående qirörelser i uttryck som att explodera av ilska, gå upp i limningen och få utbrott. Den röst som korresponderar med trä är skrikig röst vilket återspeglar en kraftfullhet som är svår att tygla. I svenskan finns uttrycket gallskrika. En uppåt- och utåtgående rörelse av otrevligheter är när man spyr galla över någon. Bland olika nyanser av ilska finner vi också en koppling till färg när vi säger grön av avund. Ilska när leverns och gallblåsans qi stiger alltför starkt, ser man som en motsatt kraft till rädsla om vi ser till qirörelsen enligt TKM. 22 AKUPUNKTÖREN Nr

23 En positiv sida av en stark lever och gallblåsa är att vara modig och bestämd. Mod betyder förmåga att handla utan fruktan för följderna och det innebär att rädsla inte sår några tveksamheter och tvivel utan det finns en bestämdhet när levern och gallblåsan för qi uppåt på ett korrekt sätt. När man i Kina talar om någon som modig säger man att han har en stor gallblåsa medan en som har en liten gallblåsa är feg. Jag beskrev tidigare i artikeln zheng, det raka, upprätta, korrekta. Gallblåsan beskrivs inom TKM som ett organ som står för zheng. Den ska lyfta qi med korrekthet för att vi ska kunna vara modiga, bestämda och handlingskraftiga vilket förmodligen skulle vara en person med stolthet och integritet, en som bär huvudet högt. Gallblåsan beskrivs som ett viktigt organ för ett rakt, korrekt skelett och inom TKM är ryggraden en klar manifestation av skelettets korrekthet. Mjukt skelett är ett kinesiskt uttryck för feg motsvarande liten gallblåsa. I svenskan hittar vi en parallell i uttrycket att vara ryggradslös som just är en feg person, en ynkrygg. En ynklig person beskrivs i nationalencyklopedin som en som är värd förakt och beklaganden p g a sin litenhet eller obetydlighet. Detta verkar stämma väl med någon som inte kan känna sig stolt, någon med liten gallblåsa. Ordet saktmod som betyder stillsam och fredlig beskriver något positivare och mer beundransvärt och som stämmer bra med en person med en harmonisk gallblåsa, d v s varken för stark eller för svag. Det kommer från fornsvenskans saktmodh där sakta dels betyder med låg hastighet och dels med svag kraftutveckling. Man har t ex använt ordet när man ska sakta sin vrede. Mod har ursprungligen betytt sinne, vrede, stolthet eller just mod i dagens betydelse. ÄVEN OM QI OCH YIN YANG inte är svenska ord kan ett försök att förstå deras innebörd ge möjligheter att se likheter mellan kinesiskt och svenskt tänkande. Vi har sett att svenskan och kinesiskan använder uttryck hämtade från hur man känner sig, hur andra beter sig och hur omvärlden ter sig och hur allt detta på något plan kan likna varandra d v s stå i resonans med, stå i analogi med, ha korrespondens med varandra. Vi har sett att båda språken uttrycker analogitänkande när man sett analogi mellan själ, himmel, andetag, luft, stämning, stor, uppe och över eller mellan eld och ljus, värme, aktivitet, röd färg, glädje, utåt och uppåt. I Kina har man lagt mer tonvikt vid det holistiska där man utvecklat teorier som till stor del bygger på analogitänknade som yin yang och fem element. Analogitänkande kan ha utvecklats från att vi blir berörda och inspirerade av musik, poesi, en film, en saga, en trädgårdspromenad utan att själva vara direkt innefattade på annat sätt än att vi tar intryck. Vi behöver alltså inte ha varit med om att rida in i en grotta och bekämpa en drake för att förstå essensen av upplevelsen. Vi kan alltså bli glada på liknande vis av ett musikstycke, av en formulering i en text eller av åsynen av en vän. I vår upplevelse av omvärlden kan de olika intrycken slå an på toner inom oss som får oss att uppleva att många fenomen står i resonans med varandra och att vi är invävda i ett nätverk av en massa relationer. I dylikt analogitänkande när man söker gemensam nämnare i allt kan det ge kunskaper om vårt liv och hur vi ska kunna fungera bra i samspel med omgivningen. Det är förmodligen en viktig del av andlighet, för att utveckla respekt, empati och kärlek. Vi har i både svenskan och kinesiskan sett att allt är relativt och att det är svårt att lägga värdering på något utan att relatera till omständigheter och utan att veta om olika faktorer. Vi har t ex sett att rörelserna utåt och uppåt ofta är positiva men inte alltid. Om någon är enkelspårig och trångsynt är det bra om han öppnar sig för nya vägar och spränger vissa gränser. Spår och väg antyder att beteenden och processer betraktas som transporter och rörelser och här ser vi att rörelserna anses alltför begränsade och att det behövs expansion för att få en friare rörelse. Här återspeglas en dynamisk syn på världen som både finns i svenska språket och i kinesiskan. Att öppna och röra utåt ger frihet och blir något positivt i detta sammanhang men om någon är splittrad behöver han istället samla sig och koncentrera sig. I detta sammanhang blir rörelserna inåt och att stänga något positivt. För att fungera bra behöver människan kunna lita på sina sinnen. Genom att förstå omgivningen och sina upplevelser kommer han om och om igen kunna bekräfta att han har rätt i sina intryck och reaktioner. Ordet bekräfta kommer av att ge kraft. Ju bättre människan kan lita på sina sinnen desto mer zheng qi. Att bli bekräftade av omgivningen kommer nära, värma och ge kraft och alltså stödja zheng qi. I en undersökning av tremånadersbarn kunde man se att om en förälder avbryter en positiv blickkontakt med sitt barn tenderade barnet att sjunka ihop fysiskt och tappa sin koncentration utifrån kinesiskt tänkande försvagas här omedelbart zheng qi i viss mån. Utifrån TKM där man bibehållit en enkel terminologi som ligger nära det kinesiska vardagsspråket, och som jag velat påvisa även det svenska, blir det viktigt för läkaren att noggrant lyssna på patientens ordval för att förstå ohälsans dynamik. När TKM bygger på att hela kroppen samverkar kommer läkaren dessutom vilja veta mer än bara det patienten söker för. Bara denna uppmärksamhet med närvaro i kontakten främjar zheng qi. Efter en diagnos hos TKM-läkaren kommer han ha en viss förståelse för hur olika faktorer kommer påverka patienten vilket gör att han kan vägleda med vissa råd. Inte sällan kommer läkaren bekräfta det patienten redan vet av egen erfarenhet men inte alltid vågat lita på. Bland patienterna jag nämnde i början av artikeln kan den som talade om kyla som ger ledvärk tycka att det är skönt att få bekräftat att TKM också anser att det är kyla som stagnerar i lederna och att det därför blir viktigt med värme och att undvika kyla. Att läkaren i rådgivningen vidare berättar att patienten inte behöver dricka så mycket vatten och inte behöver äta rå sallad utan hellre intar mer av biffstroganoff som exempel kanske får patienten att lysa upp; Och jag som tyckte att det var jobbigt att dricka så mycket vatten och som hade motstånd mot alla de där nyttiga salladerna.. och just biffstroganoff som jag varit så sugen på.jag kanske redan vet mycket fast inte lyssnat tillräckligt. Ofta kan TKM-läkaren bekräfta patienten och hans instinkter och har därmed givit honom kraft och förtroende för sina egna sinnen. Zheng qi befrämjas redan innan själva behandlingen börjar. Trots att TKM är utvecklat i en kultur med kinesiskt språk kan en svensk patient ge lika betydelsefulla ledtrådar till TKM-läkarens diagnos i sina uttryck med kropp, ansikte och ordval även om dessa är filtrerade genom svensk kultur. Nr AKUPUNKTÖREN 23

24 Posttidning Avsändare: Svenska Akupunkturförbundet Box Stockholm B ANNONS Komplettera dina Akupunkturkunskaper med Mitokondriell Medicin! Det gör jag! Tina Waltersson Dipl. TCM Akupunktör Mitokondriell medicin handlar förenklat om att komma åt sjukdomstillstånd redan i kroppens celler, där mitokondrier utgör cellens energiförsörjning så att cellen och därmed kroppen kan fungera. Metoden är till för att förebygga och behandla kroniska inflammationer, ålders- eller funktionsförändring i cellen som skapar en sjukdomsbild. Tekniken bygger på den vetenskapliga insikten om att vi åldras i mitokondrierna. Dysfunktion i mitokondrierna kan verka negativt för många hälsotillstånd som t.ex. vissa hjärtproblem, högt blodtryck, fibromyalgi, ME/CFS, parkinson, infertilitet, MS, migrän, astma, utmattningssyndrom, immunbrist, tinnitus och sköldkörtelproblem. Kunskapen om cellens aktivitet och livscykeln av mitokondrierna är betydelsefull för att förstå hur vi kan bevara hälsan. Välfungerande mitokondrier behövs för energi och cellöverlevnad men med tiden uppstår felaktigheter i mitokondrierna så att cell- och organfunktionerna försämras. Mitokondriell medicin ger obegränsade möjligheter för både förebyggande och behandling av sjukdomar. Dr. Frans Enzmann i Tyskland har i många år forskat om mitokondriernas betydelse för vår hälsa. Han har ett konstant utbyte av erfarenhet och kunskap med ledande experter i området. Den mitokondriella medicinen är avgörande för att cellerna ska kunna motstå och reparera skador, och de har en nyckelroll i kommunikationen och signalöverföringen mellan cellerna. Mitokondrier bestämmer därmed om liv eller död åt cellen. Bra fungerande mitokondrier ger således mer livskvalité, energi och sjukdomsskydd. Forskningen har resulterat i ett koncept som kallas MitoMed. Syftet med konceptet är att ge kroppen de näringsämnen den behöver i tillräcklig kvantitet och av bra kvalitet för att hjälpa människor till ökad vitalitet och livskvalité! De mycket positiva erfarenheterna gör att vi dagligen jobbar med detta koncept, genom att utveckla det med nya och förbättrade produkter. I centrum finns Q10- produkterna. Hör av dig om du vill du veta mer! info@tinasfriskvard.se