DOM Meddelad i Luleå

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM Meddelad i Luleå Mål nr KLAGANDE 1. Jaktkritikerna, c/o Richard Dehnisch Grafikvägen Johanneshov 2. Nätverket Lo & Varg c/o Urban Prytz Smedgränd Huskvarna MOTPART Länsstyrelsen i Jämtlands län Östersund ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut den 20 februari 2018, (se bilaga 1) dnr SAKEN Licensjakt efter lodjur enligt jaktförordningen (1987:905) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandena. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 849 Skeppsbrogatan måndag fredag Luleå E-post: forvaltningsrattenilulea@dom.se 08:00 16:00

2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM BAKGRUND Länsstyrelsen i Jämtlands län har beslutat om licensjakt efter 33 lodjur inom delar av Jämtlands län. I beslutet anges att jakten får bedrivas under tiden 1 mars april 2018, eller till dess att jakten avlyses. Skälen för beslutet framgår av bilaga 1. PARTERNAS INSTÄLLNING Jaktkritikerna yrkar att länsstyrelsens beslut ska upphävas och att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition). Föreningen anför sammanfattningsvis följande till stöd för sin talan. Lodjuret är en rödlistad och skyddad art som inte orsakar några stora skador på tamdjur utan som helst livnär sig på rådjur, hare och skogfågel. Över tid har man sett att när lodjuren varit utsatta för högt jakttryck har de under vissa tider stått vid utrotningshotningens rand. Räddningen har varit att de blivit fridlysta vilket fått stammen att långsamt återhämta sig. Licensjakten stoppades under 2013/14 i mellansverige och om man återupptar jakten kommer återhämtningen att avstanna. Vid den senaste inventeringen av lodjur i Skandinavien, år 2017, konstaterades 261 familjegrupper i Skandinavien. Av dessa fastställdes 205,5 föryngringar i Sverige, vilket är en minskning från 221,5 föryngringar som hittades förra året. Tänkvärt är att år 2000 beslutade riksdagen att miniminivån skulle vara 300 föryngringar per år i hela landet men idag har naturvårdsverket fastställt en miniminivå på 147 föryngringar per år. Länsstyrelsen hänvisat till att den svenska lodjursstammen har god bevarandestatus utifrån inventeringsresultaten från 2016/17 men de räknemetoder som används för att fastställa dessa inventeringsresultatet har fått kritik ef-

3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM tersom det s.k. avståndskriteriet är missvisande. Samma lodjur kan komma att räknas flera gånger. Dessutom är kunskapen om lodjurets genetik i Skandinavien begränsad. Studier visar att den genetiska variationen hos lodjur i Sverige är lägre än hos lodjur ibland annat Finland vilket kan bero på att den skandinaviska lodjursstammen under lång tid varit relativt isolerad från de större populationerna i öster. Lodjur är enligt artikel 12 i EU:s naturskyddslag skyddade Art- och Habitatdirektivet strikt skyddade och undantaget i artikel 16.1 gäller inte eftersom upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus i dess naturliga utbredningsområde inte är tydligt belagt i licensjaktsbeslutet. Om man beslutar om skyddsjakt på 16 lodjur ur en population på 160 djur motsvarar det 10 % av djuren men det som inte räknas med är den dödlighet som orsakas av den illegala jakten. Enligt beslutet beräknas den till ca 15 % och då finns inte något utrymme för licensjakt. Den illegala jakten måste ellimineras fullständigt för att det ska kunna bli aktuellt med licensjakt. Kriteriet annan lämplig lösning inte uppfyllt. Tillräckliga krav har inte ställts på renägare att vidta förebyggande åtgärder för att minska konsekvenserna av rovdjurskonfrontationer. Det finns flera andra lösningar framstår som mer lämpliga än licensjakt t.ex. vallhundar i grupp är inte prövat och det finns goda exempel på att det har fungerat i södra Europa och Ryssland. Vad avser kriteriet förhindra allvarlig skada utgår länsstyrelsens bedömning från en teoretisk beräkning av lodjurens predation på ren. Den beräkningen ifrågasätts då antal rovdjursdödade renar enligt Rovbase för 2017 endast uppgår till 187 dödade renar. Licensjakt ökar inte acceptansen för rovdjur utan tvärt om förstärker den attityden att rovdjur räknas som skadedjur hos de som jagar. Licensjakt ska

4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM inte medges för att minska framtida skada genom att minska tätheten av lodjur i områden där tamdjursbesättningarna samtidigt tillåts öka eller för att lodjuren konkurrerar med jägares intressen av att jaga annat vilt. Nätverket Lo & Varg överklagar beslutet, yrkar inhibition och anför att förutsättningarna för skyddsjakt inte är uppfyllda, bl.a. så är inte lodjursstammens bevarandestatus säkerställt gynnsam. Det är oklart hur många lodjur som finns i Sverige och det har tidigare beslutats om jakt efter ett flertal lodjur. Vidare saknas det stöd för att lodjurs predation av ren uppgår till 13 % av renhjorden. Länsstyrelsen vidhåller sitt beslut SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Av 23 c jaktförordningen framgår att förutsättningen för att licensjakt efter bl.a. lodjur ska kunna tillåtas, är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning samt ske selektivt och under strängt kontrollerade former. Bestämmelsen i 23 c jaktförordningen ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet). EU-domstolen har i en dom den 14 juni 2007 i mål C-342/05 (Europeiska kommissionen mot Finland) uttalat att undantagsbestämmelserna i artikel

5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM i direktivet ska tolkas restriktivt och att den myndighet som fattat beslutet har bevisbördan för att nödvändiga förutsättningar föreligger för varje undantag. Medlemsstaterna ska säkerställa att varje åtgärd som påverkar skyddade arter endast tillåts genom beslut som är noggrant och tillräckligt motiverade och som hänvisar till de skäl, villkor och krav som anges i artikel 16.1 i direktivet. Av den allmänt tillämpliga proportionalitetsprincipen, som också slagits fast av EU-domstolen inom artskyddsområdet (se dom i mål C-76/08, Europeiska kommissionen mot Malta), följer att det undantag från skyddssystemet som en medlemsstat har för avsikt att göra, ska stå i proportion till de behov som motiverar undantaget. Förvaltningsrättens bedömning Frågan om inhibition Klagandena har yrkat inhibition. Förvaltningsrätten tar upp målet till omedelbart avgörande varför frågan om inhibition inte medför någon vidare åtgärd. Förutsättningar för licensjakt efter lodjur Enligt bilaga 4 till art- och habitatdirektivet omfattas lodjur av det strikta skyddssystem som följer av direktivet. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i rättsfallet HFD 2016 ref 89 funnit att det är möjligt att tillåta jakt med stöd av undantagsregeln i 16.1 e i art- och habitatdirektivet. Mot den bakgrunden finner förvaltningsrätten att det är möjligt att besluta om licensjakt även på lodjur, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM Syftet med den beslutade jakten och annan lämplig lösning Till skillnad från när det är frågan om skyddsjakt så finns det varken i 23 c jaktförordningen eller artikel 16.1 e i art- och habitatdirektivet något särskilt syfte angivet som ska vara uppfyllt för att ett beslut om licensjakt ska kunna meddelas. För att det ska vara möjligt att göra en bedömning av om det finns någon annan lämplig lösning eller om undantaget från skydd mot jakt är proportionerligt måste det emellertid finnas ett syfte med licensjakten. Vid prövningen av undantag från det strikta skyddssystemet får det anses ligga inom en överprövande domstols kompetens att göra en prövning av om det syfte som beslutsmyndigheten har angett är acceptabelt i sig (se HFD 2016 ref. 89 och Kammarrätten i Stockholms dom den 14 november 2014 i mål nr ). Förvaltningsrätten tar därmed ställning till om de syften som länsstyrelsen har angett i sitt beslut till stöd för licensjakten på 33 lodjur kan anses acceptabla i sig. I beslutet anger länsstyrelsen att syftet med licensjakten är att minska skador orsakade av lodjur för rennäringen. Syftet är att minska lodjursstammen i länet samtidigt som de övergripande nationella målen för lodjursförvaltningen beaktas. Målet är att hålla lodjurspopulationen på en nivå så nära förvaltningsmålet, 24 föryngringar, och att tillåta populationen att flukturera inom förvaltningsintervallet föryngringar. Förvaltningsrätten anser att de syfte som anges är acceptabelt och att licensjakt får anses vara ändamålsenligt i förhållande till angivet syfte. Utifrån den beskrivning av förekomst av lodjur i länet och andra möjligheter att uppnå syftet som anges i beslutet finner förvaltningsrätten att det inte finns någon annan lämplig lösning än licensjakt.

7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM Gynnsam bevarandestatus En av förutsättningarna för att licensjakt ska kunna beviljas enligt jaktförordningen är, som nämnts ovan, att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos arten i dess naturliga utbredningsområde. Jaktkritikerna har ifrågasatt de senaste inventeringsresultaten och huruvida lodjursstammen i Sverige har en gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket uttalar i Nationell förvaltningsplan för lodjur under perioden , justerad version i januari 2016, bl.a. följande. Det är ett regionalt ansvar att bedöma utrymmet för licensjakt i länet. Det är av stor vikt att beakta att länet ligger över miniminivån samt det nationella referensvärdet i syfte att säkerställa att det inte äventyras. Den licensjakt som beslutas av länen får således inte innebära att antalet lodjursindivider i Sverige understiger det beslutade referensvärdet för lodjur. De regionala miniminivåerna är en fördelning av det nationella referensvärdet och är den lägsta nivån som förvaltningen i länet ska syfta till att upprätthålla (s. 33). Det nationella referensvärdet för lodjur har fastställts till 870 individer. Populationsberäkningar utifrån Naturvårdsverkets senaste inventering av lodjur vintern 2016/17 visar att det finns cirka lodjur i Sverige. Inventeringen bygger på registrering av familjegrupper (honor och unge/ungar). Naturvårdsverket har konstaterat att alla de tre rovdjursförvaltningsområdena har fler lodjur än den fastlagda miniminivån för områdena. För det norra rovdjursförvaltningsområdet, som Jämtlands län tillhör, har Naturvårdsverket fastställt en miniminivå för lodjur på 66,5 årliga föryngringar. Inventeringen visar på 109,5 föryngringar under vintern 2016/2017. För Jämtlands län har Naturvårdsverket fattat beslut om en miniminivå på 20 lodjursföryngringar. I länet fanns 35,5 föryngringar vid den senaste inventeringen.

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM Förvaltningsrätten finner inte skäl att ifrågasätta angivna inventeringsuppgifter, vilka måste vara utgångspunkten i bedömningen av om den beslutade licensjakten på lodjur försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Förvaltningsrätten konstaterar att lodjurspopulationen såväl nationellt som regionalt överstiger de av Naturvårdsverkets beslutade referens- och miniminivåerna. Länsstyrelsen har också i sitt beslut redogjort för hur man kommit fram till den beslutade kvoten. I den beskrivningen har man fört ett resonemang i vilket man visar att man tagit hänsyn till olika faktorer som påverkar lodjursstammens storlek och vilken effekt det beslutade jaktuttaget kan förväntas få i förhållande till möjligheten att fortsatt upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arten. Överväganden har också gjorts i förhållande till inom vilka områden jakt ska få bedrivas och kvoten är anpassad i förhållande till förutsättningarna i de olika områdena. Det har inte framkommit något som tyder på att det beslutade jaktuttaget om högst 33 lodjur inom Jämtlands län medför att Naturvårdsverkets riktlinjer i nämnda delar riskerar att underskridas. Förvaltningsrätten bedömer därför att den beslutade licensjakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos lodjurets bestånd i dess naturliga utbredningsområde, varken regionalt eller nationellt. Vad jaktkritikerna har anfört om att länsstyrelsen inte har beaktat den illegala jakten efter lodjur motiverar ingen annan slutsats. Likaså har det inte framkommit något som visar att lodjursstammen är genetiskt sårbar eller att nu beslutad licensjakt på annat sätt riskerar lodjursstammens sammansättning. Förvaltningsrätten finner därför att jakten är lämplig med hänsyn till lodjursstammens storlek och sammansättning. Selektiv jakt under strängt kontrollerade förhållanden Det överklagade beslutet innehåller tidsmässiga och geografiska avgränsningar. et innefattar också en rad villkor för lodjursjakten som i huvudsak motsvarar de villkor som slås fast i Naturvårdsverkets författnings-

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LULEÅ DOM samling 2014:25 om föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo. Förvaltningsrätten bedömer mot denna bakgrund att länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lodjur uppfyller kraven om såväl selektivitet som jakt under strängt kontrollerade förhållanden. Slutsats Förvaltningsrätten finner sammanfattningsvis att länsstyrelsen har grund för sitt beslut om licensjakt efter högst 33 lodjur eftersom samtliga kriterier för licensjakt bedöms vara uppfyllda. Den beslutade licensjakten bedöms vara proportionerlig i förhållande till lododjursstammens storlek och sammansättning samt med hänsyn till de syften som angetts för jakten. Överklagandena ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i formulär DV 3109/1C (se bilaga 2). Eva Westerlund rådman Nämndemännen Margareta Dahlen, Åke Carlsson och Ann-Kristin Nilsson har också deltagit i avgörandet. Emil Lundqvist har föredragit målet.

10 Bilaga 1 J L SstyrC1Sefl t.lands län FÖRVALTNINGSRÄTTEN 1 LULEÅ Målnr: Aktbil Enhet. om licensjakt efter lodjur i Jämtlands län Aktbil. Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutar om licensjakt efter högst 33 lodjur i Jämtlands län. FÖRVALTNINGSRÄTTEN 1 LULEÅ Målnr: 2018, f-18 Enhet. 1(35) Länsstyrelsens beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet. Det här beslutet gäller utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår i bilaga 1. Villkor När får skyddsjakten bedrivas? Jakten får bedrivas från och med den 1 mars 2018 till och med den 15 april 2018 eller den tidigare tidpunkt då jakten i respektive område avlyses. Jakt på lodjur får bedrivas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som vakt- eller smygjakt. Hur många djur får fällas? Totalt får 33 lodjur fördelade på åtta områden fållas. Områdena redovisas översiktligt i bilaga 2 och 3 samt i skrift nedan. Område 1 högst 4 lodjur får fållas Område 2 högst 2 lodjur får fållas Område 3 högst 6 lodjur får fållas Område 4 högst 1 lodjur får fållas Område 5 högst 7 lodjur får fållas Område 6 högst 5 lodjur får fållas Område 7 högst 5 lodjur får fållas Område 8 högst 3 lodjur får fållas Vilka djur får fällas? Samtliga lodjur är tillåtna att fålla oavsett ålder och kön. Var får skyddsjakten bedrivas? Jakten får bedrivas inom de områden som beskrivs nedan och översiktligt presenteras i bilaga 2 och 3.

11 2(35) ssrvrcisen d Område / Del av Krokoms kommun som ligger öster om vägen från Höberg och Nöjden. Samt öster om kraftledningen mellan Nöjden och Frankrike och öster om vägen mellan Frankrike och Rönnöfors samt norr om väg 675 (Rönnöfors-Kaxås-Tulleråsen) och väg 340 (Tulleråsen-Krokom), väster och norr om väg 339 (Krokom-kommungränsen vid Öjån), del av Strömsunds kommun som ligger väster om Munsvattnetvägen och väg 801, del av Strömsunds kommun som ligger Norr om Väg 342 och väster om vägarna 814, 998 och 1002 (Lidsjöberg-Norråker) Område 2 Del av Östersund, Åre, Krokom och Strömsunds kommuner som inte ingår i område 1, 3, 4, 6 och 7. Område 3 Del av Strömsunds kommun som ligger öster som E45 mellan Hammerdal (korsningen till Ede) och länsgränsen mot Västerbotten. Samt del av Strömsunds kommun som ligger norr om vägarna mellan Ede, Edefors, Görvik, Sörviken till länsgränsen mot Västernorrland. Område 4 Del av Åre och Krokoms kommun som ligger norr om E14 och väster om väg 340 (vägen mellan Krokom och Tulleråsen. Samt väster om väg 675 (vägen mellan Tulleråsen, Änge, Kaxås, Valla, Rönnöfors Aspbacken, Olden och Frankrike) samt väster om kraftledningen mellan Frankrike och Nöjden och väster om vägen mellan Nöjden och Höberg-Stor-Kingen. Område 5 Del av Strömsund, Ragunda och Bräckes kommun som ligger söder om område 3 samt öster om E45 (mellan korsningen till Ede och kommungränsen till Östersunds kommun) samt öster om Strömsund, Ragunda och Bräckes kommungränser och norr om E14 (mellan Pilgrimstad och länsgränsen mot Västernorrland). Område 6 Del av Åre, Berg och Härjedalens kommuner som ligger söder om E14 (mellan landsgränsen mot Norge och Mattmar) samt väster om väg 321 (mellan Mattmar, Hallen, Myrviken och Kövra/ Persåsen samt norr om vägarna 834 och 535 (mellan Persåsen, Galåbodama, Börtnan, Storsjökapell och Osvallen. Området innefattar även delar av Berg och Härjedalens kommun som ligger väster om vägen mellan Osvallen och Hållvallen samt väster om skoterleden mellan Hållvallen och Särvsjö samt väster om vägen som löper från Särvsjö fram till Åsakölen där ett äldre renstängsel korsar vägen. Områdesgränsen följer detta stängsel till Mittån och följer sedan Mittån fram till väg 84. Området innefattas sedan av det som ligger väster om väg 84 fram till Tännäs samt väster om väg 311 (mellan Tännäs och Sörvattnet) och från Sörvattnet till länsgränsen mot Dalarna.

12 3(35) sstyrelsen dands län Område 7 Del av Östersund, Bräcke och Bergs kommuner som ligger söder om E14 mellan länsgränsen mot Västernorrland och Brunflo samt öster om E45 mellan Brunflo och Åsarna, samt öster om väg 316 mellan Åsarna, Klövsjö och Utanbergsvallama. Området innefattar även området som ligger norr om väg 315 mellan Utanbergsvallama, Rätan och länsgränsen mot Västernorrland. Område 8 Del av Berg och Härjedalens kommun som ligger söder om väg 321 mellan Kövra/ Persåsen och Svenstavik samt området som ligger söder om område 7 och öster om område 6. Information om återstående tilldelning Länsstyrelsen tillhandahåller en telefonsvarare med aktuell information om hur många djur som återstår av tilldelningen i varje jaktområde. Informationen uppdateras minst en gång per dygn eller tätare vid behov. Denna telefonsvarare nås på Avlysning Länsstyrelsen avlyser jakten då det totala antalet djur fälts eller påskjutits och avräknats inom länet eller del av länet eller om jakttiden löpt ut. Information om avlysning sker via telefonsvararen. Lodjur som påskjuts i ett jaktområde men faller i ett annat jaktområde avräknas i det jaktområde det fallit om tilldelning återstår i det jaktområdet. Om jakten är avlyst eller inte varit tillåten i området där djuret faller avräknas djuret i det område det påsköts. Om överskjutning sker inom ett jaktområde kommer lodjur att räknas av från övriga områden där tilldelning kvarstår. Vilka får utföra jakten? Person med jakträtt i områden som omfattas av detta beslut har rätt att delta i jakt på lodjur på det jaktområde där han/hon har jakträtt, under förutsättning att jakträtten omfattar jakt efter lodjur. Den som tänker bedriva jakt på lodjur ska registrera sig i Naturvårdsverkets Jägarregister, anmälan till Jägarregistret görs på något av följande sätt: G Naturvårdsverkets talsvar: (välj djurart och ange personnummer) Naturvårdsverkets kundtjänst: (ange personnummer) E-post till: jagarregistret@naturvardsverket.se (ange personnummer) e Inloggning med e-legitimation på Lodjursjägarens ansvar Var och en som jagar lodjur är skyldig att känna till detta beslut i sin helhet. Vidare ska lodjursjägaren också hålla sig informerad om hur många lodjur som återstår av tilldelningen i det jaktområde där jakten bedrivs. Detta ska ske minst en gång varannan

13 4(35) timme. Den som jagar ett lodjur sedan jakten avlysts kan komma att dömas till ansvar för jaktbrott eller grovt jaktbrott om man inte hållit sig informerad. Jaktmedel och jaktmetoder 1 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) anges vilka vapen och patroner som får användas vid jakt efter lodjur. Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare på förhand utsetts. Vid ensamjakt är den enskilda jägaren jaktledare. Jaktledarens ansvar Jaktledaren ska: före jaktens början informera samtliga j aktdeltagare om villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar, gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande informera om skyldigheten att inneha vapenlicens samt statligt jaktkort ansvara för att kommunikationsvägarna under jakten säkerställer att villkoren för jakten efterlevs inför varje jakttillfälle och minst en gång varannan timme under pågående jakt hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där jakten bedrivs samt, då jakt bedrivs med fångstredskap, kontrollera att lo återstår av tilldelningen innan fångad lo avlivas för att förvissa sig om att djur återstår av tilldelningen inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen informera varje jaktdeltagare om att han eller hon bör vara ansvarsförsäkrad, bära röda hattband eller motsvarande kännetecken under jakten samt att han eller hon årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han eller hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter lodjur informera varje jaktdeltagare om riskerna för skadskjutning av lodjur, uppmana jaktdeltagarna att vid jakt med kulgevär endast skjuta med stöd och att endast skjuta mot lodjur med rena sidoskott samt, vid jakt med hagelvapen, inte skjuta på avstånd längre än 20 meter informera skytten om dennes ansvar att rapportera fällt vilt till Länsstyrelsen i enlighet med detta beslut, att rapportering av fällt lodjur ska ske snarast och senast inom en timme från den tidpunkt då lodjuret fällts och att rapportering om påskjutet lodjur ska ske snarast Motordrivna fordon Motordrivet fordon får användas för att på befintligt vägnät samt på befintliga skoterleder söka efter lodjursspår. Väg eller skoterled måste kunna återfinnas på Lantmäteriets karta i skala 1: eller på Lantmäteriets karta i skala 1: i de områden där karta i skala 1: saknas. Motordrivet fordon definieras i 2 i lagen

14 5(35) Länsswr Isen jämtlands län om vägtrafikdefinitioner. Undantaget innebär endast att sökande efter spår längs med vägar och skoterleder får ske för så kallad ringning av djuren för att fastställa djurets ungefärliga vistelseplats. Undantaget ger inte rätt att söka efter lodjursspår med motordrivet fordon före 1 mars Hundanvändning Högst två hundar som ställer eller förföljer ett och samma lodjur får användas samtidigt. Hundarna får inte bytas ut under jakt efter ett och samma lodjur under en och samma dag. Fångstredskap Länsstyrelsen beslutar att typgodkända fångstredskap för levandefångst får användas under licensjakten på lodjur Detta gäller lofälla Åbrånsfällan (L93), M/Grimsö (L94), tunnelfälla modell Söderholm (L95), Sinkabirum (L99) och Sinkabirum kombi (L112). Fångstredskapen ska anmälas till Länsstyrelsen av den person som avser att bedriva lodjursjakt med fångstredskap. Anmälan ska göras skriftligt och innehålla följande: Namn, adress och telefonnummer till den som avser att bedriva licensjakt med fångstredskap Vilken typ av fångstredskap som används I vilken kommun fångstredskapet placeras Exakt platsangivelse i form av koordinater i koordinatsystemet RT90 eller SWEREF99 Anmälan ska vara oss tillhanda senast den 28 februari 2018 och skickas till Länsstyrelsen antingen via e-post jamtlandilansstyrelsen.se eller via vanlig post till: Länsstyrelsen Jämtland Box Östersund Fångstredskapet ska vara väderbeständigt märkt med namn, adress och telefonnummer till den som ansvarar får redskapet e ska vittjas minst två gånger per dygn (morgon och kväll) får endast utrustas med lockmedel/doftämnen av syntetiskt ursprung, tillverkade av växtextrakt eller, om de är framställda i Sverige, av material från vilda svenska djur e får endast betas med delar av vilda djur från samma eller angränsande kommun får inte betas med tamdjur och till tamdjur räknas även renar Länsstyrelsen rekommenderar att fångstredskapet förses med en larmanordning som meddelar att fångsten skett så att vittjningen blir snabbare. 1 det fall fångstredskapet

15 6(35) ss elsen iklands län förses med larmanordning föreligger dock fortfarande krav om att redskapet ska vittjas minst två gånger per dygn. Tillsyn av fångstredskap kan komma att utföras av Länsstyrelsens personal. Anmälan om fällt eller påskjutet lodjur Rapportering av fällt lodjur ska ske snarast och senast inom en timme från den tidpunkt då djuret fälldes. Rapportering om påskjutet lodjur ska ske snarast, Anmälan sker till Länsstyrelsen via telefonnummer Vid anmälan anges följande: 1. Namn, adress och telefonnummer till skytten 2. Namn, adress och telefonnummer till ansvarig jaktledare 3. När lodjuret fällts eller påskjutits (datum och klockslag) 4. Var lodjur fällts (jaktområde enligt detta beslut samt koordinater eller plats som går att återfinna på karta 1: ) 5. Djurets kön och ålder, om det är möjligt att bestämma 6. Vilket jaktsätt användes I samband med anmälan om fällt djur informerar Länsstyrelsen om hur det ska förfaras med det fällda djuret. Länsstyrelsens besiktningsman kontaktar skytten angående tidpunkt och plats för besiktningen. Platsundersökning och eftersök av påskjutet lodjur Den som påskjutit lodjur ansvarar tillsammans med jaktledaren för att eftersök genomförs om platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att det påskjutna lodjuret är skadat. Eftersök ska genomföras till dess att: a. djuret påträffas dött b. djuret påträffats skadat och avlivats c. det vid jakt med kulvapen visats att kulans nedslagsplats från det avlossade skottet är så belägen att den utesluter att lodjuret skadats d. djuret kan inte anträffas Hundar som används vid eftersök av påskjutna lodjur bör i möjligaste mån vara särskilt tränade i att spåra lodjur. Länsstyrelsens förordnade besiktningsmän dokumenterar skriftligen hur platsundersökning och eftersök genomförts då djur påskjutits. Jaktledaren ska till Länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska uppvisa skottplatsen för Länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen och den som påskjutit lodjuret genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott. Jaktledaren ska tillsammans med besiktningsmannen

16 7(35) ss elsen timids län dokumentera platsundersökning och eftersök på blankett Påskjuten lo platsundersökning och eftersök (L3). Länsstyrelsen beslutar om det påskjutna lodjuret ska avräknas från kvoten eller inte. Påskjutet lodjur avräknas såvida det inte har påvisats genom fältkontrollen att djuret är oskadat. Besiktning av fällt lodjur Länsstyrelsens besiktningsmän besiktar samtliga fällda lodjur. Skytten ska inom ett dygn från det att djuret fällts uppvisa hela det fällda djuret för Länsstyrelsens besiktningsman. Besiktningsmannen fyller tillsammans med skytten i blankett Registrering av fälld lo (L2) och blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld lo (L1). Besiktningsmannen tar vid besiktning ett hudprov (ca 1 x 3 cm) och märker lodjursskinnet med ett mikrochip vid sidan av flåsnittet vid buk eller bröst. Märkningen fungerar som ett bevis på att djuret fällts lagligt, varvid blanketten Besiktning, provtagning och märkning av fälld lo (L2) ifylls. Del av skinn som är eller kan misstänkas vara angripet av skabb ska också skickas in. Flådd kropp inklusive huvudet och testiklar sänds till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) genom besiktningsmannens försorg. Flådd kropp ska, om möjligt, inte frysas och inre organ får inte tas ur. Delarna skickas i två försändelser där hudprovet skickas separat och övriga delar skickas tillsammans. I varje försändelse bifogas en kopia av blanketten Registrering av fälld lo (L1). I försändelsen av djurkroppen ska även bifogas en kopia av blanketten Besiktning, provtagning och märkning av fälld lo (L2). Om besiktningsmannen så begär ska skottplats/fallplats omgående uppvisas. Om skytten på besiktningsmannens begäran inte uppvisar skottplats/fallplats eller om denna inte kan återfinnas eller om skytten vägrar att visa djurkroppen eller att lämna ifrån sig alla proverna, tillfaller hela lodjuret staten. Lodjur alternativt delar av lodjur som inte märks enligt bestämmelserna ovan tillfaller staten. Samtliga blanketter kan laddas ner från; Jakträttshavarens rätt till delar av lodjuret Under förutsättning att ovan nämnda uppgifter har rapporterats, att samtliga prover har insamlats samt att jakten i övrigt har skett i överensstämmelse med jaktlagstiftning och med villkoren i detta beslut, tillfaller skinnet av det fällda lodjuret jakträttshavaren. Jakträttshavaren får överlåta ett fällt lodjur till annan person.

17 8(35) --nsstvr sen dåds ian Åldersbestämning av djuret genomförs av SVA, genom analys av en hörntand, varefter jakträttshavaren, alternativt den som jakträttshavaren har överlåtit kraniet till, kan få tillbaka kraniet mot en avgift. Önskar jakträttshavaren, eller den person kraniet överlåtits till, att få tillbaka kraniet ska det anges särskilt på blanketten Besiktning, provtagning och märkning av fälld lo (L2). Kraniet märks med mikrochip av SVA. Försäljning av skinn och kranium Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning av lodjurs-skinn eller andra delar av lodjur samt kommersiell förevisning av lodjur är förbjudna enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. För lodjur skjutna i enlighet med detta beslut kan Jordbruksverket meddela undantag från förbudet genom ett CITES-intyg. CITES-intyget gäller för handel inom EU. För export av lodjur eller produkter av lodjur till länder utanför EU krävs ett särskilt exporttillstånd från Jordbruksverket. Ytterligare information finns på Jordbruksverkets hemsida ( Bakgrund I svensk jaktlagstiftning framgår att allt vilt är fredat. All tillåten jakt är således undantag från denna grundregel. Eventuella problem och skador som orsakas av jaktbart vilt ska i första hand regleras genom jakt. Sveriges nuvarande rovdjurspolitik beslutades i stora drag av riksdagen 2001 efter regeringens förslag i propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57). De övergripande målen var att Sverige skulle ta ansvar för att björn, varg, järv, lodjur och kungsörn skulle finnas i så stora antal att de långsiktigt skulle finnas kvar i den svenska faunan och att arterna kunde sprida sig till sina naturliga utbredningsområden. I propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) bedömde regeringen att lodjur i Sverige har gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG). Utifrån detta slog regeringen också fast att en aktiv förvaltning ska genomföras i enlighet med de riktlinjer som EU-kommissionen tagit fram för hur de stora rovdjuren ska förvaltas. Vidare föreslogs i samma proposition att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. I samma proposition framgår också att toleransnivån för skador på rennäringen orsakade av stora rovdjur ska vara maximalt 10 procent räknat från den aktuella samebyns faktiska renantal. Regeringen fastslog också att referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus för lodjur i Sverige ska vara individer och att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus med avseende på lodjurens utbredningsområde i Sverige ska vara hela Sverige, förutom Gotlands län. Naturvårdsverket tog 13 december 2013 ställning till referensvärdena för björn, varg, järv och lo (NV ) inom ramen för rapporteringen enligt artikel 17 i rådets direktiv (92/43/EEG). Naturvårdsverket rapporterade att referensvärdet för

18 9(35) lodjurspopulationen i Sverige är 870 individer, fördelade på två biogeografiska områden; alpin (140 individer) samt boreal (730 individer). Naturvårdsverket bedömde också att lodjurens livsmiljö är av god kvalitet, att framtidsutsikterna är bra och att bevarandestatusen är gynnsam. Vidare har samtliga länsstyrelser i det norra rovdjursförvaltningsområdet har fått miniminivåer fastställda av Naturvårdsverket (NV ). Respektive län har utarbetat förvaltningsintervall som ligger högre än den fastställda miniminivån. Intervallen är utarbetade bland annat utifrån vilken skadenivå som är acceptabel för rennäringen. Målsättningen är stabila lodjursstammar som tillåts fluktuera inom förvaltningsintervallen, men inte under miniminivån. Eventuella populationsförändringar ska kunna upptäckas tidigt och genom adaptiv förvaltning ska skador orsakade av lodjur hållas på en acceptabel nivå. Viltförvaltningsdelegationen i Jämtlands län Viltförvaltningsdelegationen i Jämtlands län har beslutat om förvaltningsmål och förvaltingsintervall för länets lodjurspopulation. Förvaltningsmålet för länet har beslutats till 24 föryngringar och förvaltningsintervallet till föryngringar per år. Viltförvaltningsdelegationen har också beslutat att licensjaktens främsta syfte ska vara att minska skador orsakade av lodjur för rennäringen. Det innebär att man stödjer en områdesindelning av lodjursjakten som gör att avskjutningen kan styras till skadeutsatta områden. Viltförvaltningsdelegationen i Jämtlands län har inför licensjakten på lodjur 2018 beretts möjlighet att lämna motiverande förslag till övergripande riktlinjer för licensjakten, en sammanställning för detta presenteras i bilaga 4. Under Viltförvaltningsdelegationens sammanträde den 13 februari 2018 beslutades att licensjakten ska styras till de områden som är mest skadeutsatta för rennäringen, att jakttiden ska omfatta hela den tidsram som framkommer av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:15), att motordrivet fordon ska få användas för att söka efter spår samt ringa lodjur och att fällfångst samt hundanvändning ska tillåtas enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Lodjurspopulationen i Sverige Antalet lodjur i Sverige beräknas genom inventeringar som utförs i hela landet, med undantag från Gotland. Inventeringsverksamheten regleras i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, jäv, lo och kungsörn samt i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och tillhörande instruktioner och faktablad. Referensvärdet för populationsstorleken hos lodjur är 870 individer i Sverige och referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus avseende utbredningsområdet ska vara hela Sverige förutom Gotlands län. Naturvårdsverket har bedömt att livsmiljön för lodjuren är av bra kvalitet, att framtidsutsikterna är goda och att bevarandestatusen är gynnsam. Den fastställda miniminivån vad gäller antal föryngringar är fastställd till 147 föryngringar per år.

19 10(35) Lodjursföryngringar utgör endast ett segment av den totala lodjurspopulationen och antalet föryngringar kan variera från år till år utan att antalet vuxna lodjursindivider nödvändigtvis förändras i samma takt. Lodjursstammens tillväxt i Sverige är enligt tidigare forskningsrapporter främst begränsad av legal jakt inom renskötselområdet medan den i den mellansvenska regionen främst begränsas av tillgången på bytesdjur. Inventeringsresultatet från säsongen 2016/17 visade att antalet lodjursföryngringar låg över den fastställda miniminivån (figur 1). Av de 205,5 dokumenterade föryngringarna återfanns 97 stycken inom gränsen för renskötselområdet. Halva familjegrupper uppstår när en familjegrupp rör sig över läns- eller landsgränser och därmed delas mellan olika län eller länder. Forskare har också dragit slutsatsen att lodjursstammen i Sverige inte har bristande genetisk variation och att stammen inte är hotad på nationell nivå. Vidare information om lodjursstammen finns i Viltskadecenters rapport 2:2017, Inventering av lodjur Figur 1: Antal lodjursföryngringar i Sverige för åren Grön linje visar inventeringsresultatet för de aktuella åren och det röda strecket är den fastställda miniminivån på 147 föryngringar. Lodjurspopulationen i norra rovdjursförvaltningsornrådet (NRFO) Den regionala miniminivån i NRFO är satt till 66,5 föryngringar per år. Under inventeringssäsongen 2016/17 säkrades 109,5 föryngringar. Av dessa låg 96 stycken inom gränsen för renskötselområdet i NRFO. Antalet lodjursföryngringar i NRFO ligger alltså över den fastställda miniminivån (figur 2).

20 11(35) Antal lodjursföryngringar o's og) O3 ocb ö") \ ' \`'' `1, 'Y '5 (1, (1, `1, `Ik Figur 2: Antal lodjursföryngringar i norra rovdjursförvaltningsområdet för åren Grön linje visar inventeringsresultatet för de aktuella åren och det röda strecket är den fastställda miniminivån på 66,5 föryngringar. Lodjurspopulationen i Jämtlands län De senaste tre åren har den årliga inventeringen av lodjursföryngringar legat över såväl förvaltningsmål som förvaltningsintervall (figur 3) i Jämtlands län. Inventeringen för säsongen 2016/2017 visade på 35,5 föryngringar. Förvaltningsmålet är satt till 24 föryngringar, medan förvaltningsintervallet sträcker sig mellan föryngringar. 602 ets 50.r rir =20 10 r,0 " , ' V " 1, `1, O 0 0 Figur 3: Antal lodjursföryngringar i Jämtlands län för åren Den gröna linjen visar inventeringsresultatet för de aktuella åren, de röda strecken anger förvaltningsintervallet på föryngringar och det svarta strecket,förvaltningsmålet på 24 föryngringar.

21 12(35) -nsstyrelsen tlands län Skadebild I samband med toleransnivåarbetet sker en strukturerad samrådsprocess som bygger på att Länsstyrelsen och samebyarna i samråd, och utifrån ett adaptivt förhållningssätt, fastställer hur man lokalt kan upprätthålla en hållbar renskötsel och bidra till en gynnsam bevarandestatus för rovdjuren. Tillvägagångssättet är formaliserat av regeringen', Sametinget och Naturvårdsverket2. Tack vare detta arbete har Länsstyrelsen idag bra kvalitativa kunskaper om rovdjursskador i samebyarna, men kvantifieringen av skadebilden är av olika anledningar fortfarande svår. På nationell nivå har lodjurens predation på ren uppskattats totalt till mellan och dödade renar per år. Enligt Sametingets och Naturvårdsverkets sammanställningar ligger många samebyar på förlustsiffror långt över 10 procent, men skillnaderna mellan samebyarna kan vara stora. Att ta fram konkreta siffor för varje sameby är komplicerat. Detta beror främst på att yttre förhållanden, så som vädret, styr hur bra samlingen av renar fungerar och därmed hur tillförlitliga inräknade siffror är. Det finns idag heller ingen enkel metod för att mäta predationstakten på små renkalvar mellan födseln och kalvmärkningen. Med utgångspunkt i rapporten Gaupe och jerv i reinbeiteland, av Jenny Mathisen med flera i NINA rapport 1200, beräknas samebyarna i Jämtland, trots en riktad skyddsjakt under vårvintern 2017, riskera att förlora uppåt renar till enbart lodjur. Denna beräkning är baserad på inventeringsresultatet 35,5 föryngringar säsongen 2016/17 och förutsättningen att lodjuren i området endast prederar ren under halva året. Detta motsvarar nära 16 procent av samebyarnas sammanlagda nettohjordar, alltså högsta renantal. Enligt riksdagens proposition rörande toleransnivå för rovdjursförlust av renar ska samebyarna tolerera en total förlust till rovdjur på 10 procent av nettohjordarna. I Jämtland riskerar alltså samebyarna, enbart till lodjur, en förlust som ligger över denna toleransnivå. Antal lodjur som ska fällas Hur stor lodjursstammen i länet är idag är ännu inte helt klarlagt eftersom inventeringen för säsongen 2017/2018 fortfarande pågår. Fram till den 19 februari 2018 hade 33 föryngringar preliminärt säkrats i Jämtlands län. Det senaste treårsmedlet (inventeringssäsongerna ) ligger på 35,6 föryngringar. Utifrån rapport 2017:2, Beskattningsmodell för lodjur Prognoser för lodjurspopulationen 2018 och 2019 vid olika beskattningsnivåer, från Viltskadecenter och SLU har följande modell för populationsutveckling använts: 1 Regeringsuppdrag Jo2010/2752 till Sametinget av den 16 september Sametinget och Naturvårdsverket Förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 6555, Naturvårdsverket

22 13(35) ;istieiseii ntlaildsiäii N(+1) = (Nit - 11) Nt = den beräknade populations storleken år t (före jakt), Nt beräknas utifrån lodjursföryngringar (FY) genom; Nt = FY t * 6,14 (10,44 SE), där 6,14 utgör ett givet omräkningstal för lodjursföryngringar i norra rovdjursförvaltningsområdet Ht = uttag av antal lodjur i legal jakt år t (jakten sker efter inventeringen) X, = årlig tillväxt utan legal jakt = 1,03 (10,44 SE) N(t+i)= antalet lodjur år t+1 Förvaltningsmålet är 24 föryngringar och förvaltningsintervallet föryngringar. Målet är att hålla lodjurspopulationen på en nivå så nära förvaltningsmålet som möjligt, och att tillåta populationen att fluktuera inom förvaltningsintervallet. Syftet med lodjursjakten under 2017 var att sänka populationen mot förvaltningsmålet och jakten skedde på en population som mellan åren enligt inventeringsresultatet var ökande. Inventeringen 2016/2017 visade på en något minskande population, men som fortfarande låg över såväl förvaltningsmål som intervall. Årets pågående inventering pekar mot att länet fortfarande ligger ovanför målet och intervallet och Länsstyrelsen bedömer att en minskning av lodjurspopulationen främst i, för rennäringen, skadeutsatta områden är nödvändig. Uttaget i en minskande population bör vara återhållsamt för att inte riskera att hamna under miniminivån. Fram till den 19 februari 2018 har tre (3) lodjur avlivats i skyddsjakter under hösten och vintern 2017/2018 och det finns beslut om ytterligare åtta (8) lodjur. Länsstyrelsen finner att ett uttag om 33 lodjur fördelat med hänsyn till skadebilden i de olika områdena bör minska risken för allvarlig skada för rennäring samtidigt som hänsyn tas så att lodjurspopulationen inte riskerar att hamna under miniminivån. Länsstyrelsens bedömer utifrån detta att det även finns fortsatt utrymme för ytterligare skyddsjakt om det skulle vara nödvändigt. Skäl Naturvårdsverket fattade den 15 juni 2017 med stöd av 24 a jaktförordningen (1987:905) beslut (NV ) om att överlämna rätten att besluta om licensjakt efter lodjur till samtliga länsstyrelser, med undantag från Gotland. et fattas med stöd av 5 b, 9 b, 23 c, 23 d, 24 d och 49 jaktförordningen. I beslutet beaktas också skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv. et beaktar också det som står i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:25) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:15) om länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo.

23 14(35) tnsstyrciseti niands län I enlighet med 59 jaktförordningen gäller detta beslut utan hinder av att det överklagas. Länsstyrelsens motiv för beslutet Syfte Licensjaktens främsta syfte är att minska skador orsakade av lodjur för rennäringen. Syftet med detta beslut är därför att minska lodjursstammen i länet samtidigt som de övergripande nationella målen för lodjursstammens utveckling beaktas. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets delegeringsbeslut ska länsstyrelserna vid varje tillfälle bedöma om ett beslut om jakt uppfyller de förutsättningar för skydds- och licensjakt som anges i jaktförordningen. För att nå de mål som anges i propositionen En hållbar rovdjursförvaltning (prop. 2013/14:191) ska lodjursstammen bedömas som livskraftig. Vid den senaste inventeringen 2016/2017 bedömdes den svenska lodjursstammen omfatta cirka 1220 individer. Vidare bedöms lodjuret som art ha gynnsam bevarandestatus i Sverige. I länet ska lodjursstammen vara 24 föryngringar per år men tillåts fluktuera mellan föryngringar, vilket gör att Länsstyrelsen bedömer att det inte finns någon annan lämplig lösning än licensjakt för att reglera lodjursstammens storlek. Länsstyrelsen bedömer att antalet lodjur i tilldelning, områdesindelningen i länet samt villkoren i detta beslut uppfyller jaktförordningens krav på lämplig hänsyn till stammens storlek och sammansättning. Villkoren i detta beslut möjliggör också att jakten sker selektivt och under strängt kontrollerade former. Vidare bedömer Länsstyrelsen att detta beslut inte äventyrar upprätthållandet av lodjursstammens gynnsamma bevarandestatus eller utbredningsområde på nationell nivå. Länsstyrelsen bedömer också att beslutet inte riskerar att lodjurspopulationen på regional nivå kommer understiga den fastställda miniminivån. Lodjursstammen i länet ligger över förvaltningsmålet om 24 föryngringar, vilket bedöms vara orsaken till att rennäringen i länet lider en beräknad förlust, enbart till lodjur, om minst 13 procent av samebyarnas nettohjordar. Utifrån detta bedömer Länsstyrelsen att det fortfarande finns behov av att minska länets lodjurspopulation och att detta lämpligast görs genom detta licensjaktbeslut. Områdesindelning Områdesindelning bedöms underlätta en selektiv jakt mot områden där lodjur orsakar störst skada. Den pågående lodjursinventeringen visar att en stor andel av säsongens dokumenterade lodjursföryngringar återfinns inom rennäringens vinterbetesområden. Ren är det absolut viktigaste bytesdjuret för lodjur i dessa områden och Länsstyrelsen bedömer att en förändring jämfört med 2016 och 2017 med avseende på jaktområden är motiverad. Bedömningen är att denna förändring är nödvändig för att ytterligare styra

24 15(35) ss tia n avskjutningen till områden som är särskilt skadeutsatta för rennäringen i länet och på så sätt minska andelen lodjur som finns i dessa områden. Information Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av detta beslut och i strid med fredningsbestämmelsema i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen erinrar om 18 jaktförordningen där det framkommer att jakt med hund ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet med hänsyn till hundens egenskaper eller snö-, is- och temperaturförhållandena inte utsätts för onödiga påfrestningar. Länsstyrelsen erinrar också om att skyddsjakten enligt 27 jaktlagen ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Länsstyrelsens erinrar vidare om att undantaget från 31 jaktlagen avseende användande av motordrivet fordon inte ger rätt att från motordrivet fordon skjuta, spåra, förfölja eller genskjuta djuret. Undantaget ger heller inte rätt att nyttja motordrivet fordon för att förhindra djuret att undkomma eller för att avleda dess uppmärksamhet från den som jagar. Delaktiga i beslutet Detta beslut har fattats av viltchef Henrik Hansson med vilthandläggare Emma Andersson och vilthandläggare Nicklas Rumm som föredragande. I handläggningen av det slutgiltiga beslutet har även fhltchef Gustav Gustavsson, inventeringssamordnare Carl-Fredrik Yri, vilthandläggare Nicklas Rumm och naturvårdshandläggare Moa Walkkh deltagit. Henrik Hansson Viltchef Emma Andersson Vilthandläggare Detta beslut har signerats elektroniskt och saknar därför underskrifter. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Hur beslutet kan överklagas Översiktskarta över samtliga jaktområden Detaljkartor över varje område Sammanställning av viltförvaltningsdelegationens förslag till riktlinjer för licensjakten efter lodjur 2018 Lathund för lodjursjägare Samtliga blanketter kan laddas ner från;

25 16(35) sstrelsen ndauds län Sändlista Naturvårdsverket Länsstyrelserna i norra rovdjursförvaltningsområdet Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Sametinget Samebyarna i Jämtlands län Viltskadecenter Scandlynx Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Jordbruksverket Polisen Statens Veterinärmedicinska anstalt Naturhistoriska Riksmuseet Milj ödirektoratet (Norge) Fylkesmarmen i Tröndelag (Norge) Viltförvaltningsdelegation i Jämtlands län Jägareförbundet Mitt Norrland Jägarnas Riksförbund

26 17(35) ss Isen ämtla ds län Bilaga 1, hur beslutet kan överklagas Du kan överklaga beslutet Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Observera att du ska skicka eller lämna överklagandet till Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersund. Du kan även skicka in överklagandet via e-post till jamtland@lansstyrelsen.se. Det ska du göra därför att Länsstyrelsen måste pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till förvaltningsrätten. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be om att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om tiden kan förlängas eller inte. Om någon annan part överklagar beslutet, till exempel en kommun eller annan myndighet, är tiden tre veckor från det datum som står på beslutet. Ditt överklagande ska innehålla: vilket beslut som överklagas beslutets datum och diarienummer hur du vill att beslutet ska ändras varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt Skriv också följande uppgifter, om du inte tidigare lämnat dem: Personnummer, adress till bostaden, telefonnummer där du kan nås och eventuellt övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna skicka handlingar till dig. Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning, bör du skicka med kopior på dessa. Ombud Du har rätt att anlita ett ombud för att sköta överklagandet åt dig. I så fall ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från dig samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ytterligare upplysningar Behöver du veta mer om hur du ska göra, går det bra att ringa till Länsstyrelsen, telefon Fråga efter den som varit föredragande i beslutet.

27 18(35) Länsstyrelsen Jämtlands län Bilaga 2, översikt jaktom råden silm,1"4"". v.s ernumin z Jårntlands lån;, >4. 72* - Lut.1440,;Å '. 0, a~/jsåt0.4~ Nymbay,!

28 19(35) Unsgyrelsen Jämtlands län Bilaga 3, översikt jaktområden Område 1, 4AnkarY,at1het 2akiår34 Tulientsen 1,..._, Äro clinfingd, ffilpckåson y Järpen ;.r."",,,.,ä; -., '"'..., J. Mden, "`",

29 Länssmelsen ~ands län (35)

30 21(35) Länsstyrelsen Jämtlandå län Område 2!täcke,,TA0 Flyken f' Tutt (?Vx.shlftkYtion. C4rsittfrjride-!? sund R \c,\<e kitr4k H- Okunis, J andost- PD31;0 sairtinflä Hammarstrand ;Ragun:11. r val Väster Sktyptien/ GMKT LantmaierietWletria

31 22(35) Länsstyrelsen Jämtlands län Brattbåckel Tås» östibyn

32 23(35) Länsstyrelsen Jämtlands län Område i HOteg5-,t 9019 G unnarvattnelomen Vajejött./ ) tagen i Skäage'i i «Men ) Midcla gäller,.., kiefik -, - ii."`""--\ 1' - \..,tigiggsjiin Kall-Rör, 4 ks,, Husåk 9= mäng Bkckktsen.._ u -,, --' , Järperi - -' r '-.2re.", thpm. å / Trzyngsvikan'---'7.- - "-.`"" Nd4i4iiik: Mc "1 Und ker :.-f.:-...-r Dv ' ibl3s; ypg5,, - - \ J Rödt,'«, 0.4s,, ammgigns fjällstn d.ek...,.114 N- iai... r" \ Storulvåns fjällstn, ,74n,...., r---! -Ks ',-, Storsjön Vålåclalen, ( rnagäsfrtt. ''...,-,,r------".. len 293 r Civ\ Q.SylaMas ijåtltn Sjikrtja 1728 ela9sfjä 4,11elagsfAllst k SM-kin \\ ' ',Ljungdalen,. Nj: AthirḷiKät,!C\ -.J ä- intl an d s lä,n b 4-.--, '1-iöglekanialin. I f --,- 1 r" ' i räftii en Glan Otiiki/len 1- "is ArArialen '1 ' -.) - \ -- 7\-174 Ma S' - stor Lantma

33 24(35) Länsstyrelsen Dandsläil Område 4, detaljer gräns

34 25 (35) Länsstyrelsen Jämtlands län

35 26(35) Länsstyrelsen Jämtlands län Område 5 Fly5ålen rta TullIngsås stersurt yhern åö je s t, rapke.. t i,alharawn,

36 27(35) Länsstyrelsen Jämtlands lä n Område 6 Renökirs gssjcin t.middagsifjället kdociackten 'filåtiarnin ':' 1025, 526 'Tate len ' ns fiätisin oruivåns Ilasta Vffiårtateri ritlands Iari,.,;Sylarrias giltstn 'Möglekarpaien Sy' laffia i 7728,, `.` räftåvälkill Lunna( ärostjällen, Å OviksfMtlen,. r : i 526 ', Glin,.-, / r '..tielagsfjälret Helags Ijkilisti) ', Tozoikeri ' ' Anåtfaten -t,0-.;...,.,..,.... 9;1514in : Ljungdalen 'Fia tr ue Sg i a e rfis41d- jvlittaelalen Sk, On,rksvallarna Tånnda

37 28(35) Länsstyrelsen Jämtlands län

38 29(35) Länsstyrelsen Jämtlands län

39 30(35) Länsstyrelsen Jämtlands län LentmåterietiAttetria

40 31(35) Länsstyrelsen Jämtlands län Område 8 *Ana fjälls tn ' "k Vålådalere. ", ''.." ,. f n. ittitpi,, Orv '- Jämtlands läri,..jamanis.111 An;räfitt Å -,, I ,..''.. -.'. Lunriconiqäkib. ' :Övartilallen,S. A.W.Yk i- -, ss, 1 ' _ Ck k.heicosstk. \7` ' uusicon.., k,...liungdalen, \.. 7 kalgentt," Lantrrititerie:Meca