Årsredovisning humidity in balance

Transkript

1 Årsredovisning 2008 humidity in balance

2 Kort om ctt CTT Systems AB (publ) är en svensk teknikkoncern som är verk sam inom flygbranschen. CTT utvecklar och marknadsför fuktkontrollsystem för kommersiella flygplan. Flygplanstillverkare såväl som f lygbolag finns på kundlistan. Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsen, Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Ekonomisk information Föreliggande tryckta årsredovisning för räkenskapsåret januari december 2008 distribueras till samtliga registrerade aktieägare. Information publiceras fortlöpande på Årsstämma: 7 maj 2009 Delårsrapport, jan mars: 7 maj 2009 Delårsrapport, jan juni: 14 aug 2009 Årsstämma Årsstämman äger rum torsdagen den 7 maj 2009 kl i bolagets lokaler, Brukslagar e vägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i VPC:s aktiebok senast den 30 april 2009, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast måndagen den 4 maj Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att få rösta på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Registreringen skall vara genom f örd senast den 30 april 2009.

3 Vi passerar en milstolpe då vi leverar till A380, A350 och Boeing 737. Ännu en milstolpe passerad... Kort om CTT 2 Året i korthet 4 VD har ordet 6 Avfuktning på hög nivå 9 Ännu en milstolpe passerad Humidity in balance 12 Utmaning 1: För mycket fukt 14 Utmaning 2: För lite fukt 15 Marknadsöversikt 16 Marknadspotential 18 Kundöversikt 20 Konkurrenssituation 21 Avfuktningssystemet 22 Befuktningssystemet 23 Snabb väg från Boeing 787 till Trimmad och taggad produktionsavd. 26 Framtidstro på Bribo Mekaniska 27 CTT-aktien 28 Historik, organisation och kvalitet 30 Förvaltningsberättelse 32 Riskanalys 36 Femårsöversikt Koncernen 38 Resultaträkningar Koncernen 39 Balansräkningar Koncernen 40 Eget kapitalräkningar Koncernen 41 Kassaflödesanalyser Koncernen 41 Resultaträkningar Moderbolaget 42 Balansräkningar Moderbolaget 43 Eget kapitalräkningar Moderbolaget 44 Kassaflödesanalyser Moderbolaget 44 Redovisningsprinciper 45 Noter 47 Revisionsberättelse 56 CTT Bolagsstyrningsrapport Ledande befattningshavare 60 Styrelse och revisorer 62

4 Året i korthet Milstolpe för kabinbefuktning A350-projektet säkrat. Airbus erbjuder CTTs system för avfuktning och befuktning som option. För första gången även i passagerarkabinen! Milstolpe för miljön Air New Zealand beställer 42 Zonal Drying System i syfte att stärka sin miljöposition. MSEK Starkt VIP-år Orderingång Nettoomsättning Resultat 8 VIP-plan avfuktas och befuktas av CTT.

5 Our mission is to The create CTT mission a better is to create climate a better both in-flight climate inside and outside and thereby aircraft provide economic and thereby and environmental provide economic benefits and to environmental the airline. The key is benefits to balance humidity to the airline. The levels key on board. is to Our balance concept humidity increases passenger levels on board. Our well-being, concept contributes increases to a passenger better environment and well-being, contributes improves airline to a economy, better simultaneously. environment and improves airline We call it Humidity economy, in Balance. simultaneously. we call it humidity in balance. Affärsidé CTTs affärsidé är att lösa de två fuktproblem som idag existerar i flygplan, dels att eliminera uppkomsten av kondensation mellan flygplanets kabin och ytterskal samt att höja fuktnivån i kabinen och därigenom erbjuda en ökad komfort och välbefinnande för såväl personal som passagerare. Strategi CTTs strategi är att genom kontinuerlig utveckling av produkterna inom produktområdet avfuktning och befuktning befästa sin position som den ledande aktören på marknaden. Marknadskommunikationen skall syfta till att lyfta fram de fuktrelaterade problem som idag råder i ett flygplan. CTT skall aktivt deltaga i debatten kring hälsa och välbefinnande i kabinen. Genom att ingå i allianser med andra underleverantörer till flygbranschen skall intressanta och konkurrenskraftiga systemlösningar skapas för såväl tillverkare som flygbolag. De långsiktiga volymmålen skall uppnås genom att få leverera direkt till flygplanstillverkarna. Mission Vårt uppdrag är att skapa ett gynnsammare klimat både i och utanför flygplanet och därmed ge flygbolagen ekonomiska och miljömässiga fördelar. Nyckeln ligger i att hålla rätt fuktbalans i kabinen. Vårt koncept ökar passagerarnas välmående, bidrar till en bättre miljö och förbättrar flygbolagets ekonomi. Vi kallar det Humidity in Balance. Vision CTTs vision är att varje flygbolag skall kunna erbjuda en kabinkomfort vad gäller luftfuktighet som motsvarar ett normalt inomhusklimat. 5 CTT humidity in balance

6 VD har ordet VD Torbjörn Johansson. År 2008 har för CTT varit ett år med blandade känslor. Under våren meddelade Boeing en ytterligare försening av B787-projektet och dollarkursen sjönk successivt till under sex kronor. Det mesta såg dystert ut för CTT. Sedan kom sommaren och i juli lyckades vi säkra Airbus A350-projekt, i september fick vi Air New Zealand-beställningen och dollarn började sin resa uppåt. Jag tror att vi kommer att minnas år 2008 som året då det vände. Stabil OEM-leverantör med stora möjligheter När vi år 2000 började utveckla vår befuktare kunde vi inte drömma om att vi skulle bli så framgångsrika på Airbus och Boeings nya långdistansflygplan. År 2003 fick vi kontraktet på att utveckla befuktare för piloternas och kabinpersonalens viloutrymmen för Airbus A380. År 2005 var det dags för Boeings B787, där Zonal Drying systemet blev standard och befuktarna option för cockpit och för piloternas och kabinpersonalens viloutrymmen. Under år 2008 fullgjorde vi vårt hattrick när alla våra system blev option för Airbus nya A350. Förutom Zonal Drying System får vi nu möjlighet att leverera befuktare, inte bara till cockpit och besättningens viloutrymmen, utan också till delar av passagerarkabinen! Inom loppet av 5 år har CTTs system för fuktkontroll blivit utvalda till samtliga Airbus och Boeings nya långdistans-flygplansfamiljer. CTT har tack vare försäljningsframgången på dessa tre projekt nu fått en stor och mycket stabil bas för verksamheten. Airbus och Boeings leveranser av dessa tre flygplanstyper kommer successivt att öka de närmaste åren. Man räknar med att Airbus år 2015 kommer att leverera ca 30 st A380 och knappt 80 st A350, medan Boeing förväntas leverera minst 120 st B787-flygplan. För CTT betyder det att vår försäljning, enbart baserat på dessa tre projekt, går mot en stabil ökning under lång tid. Dessutom lär eftermarknadsandelen för dessa projekt öka stadigt år för år, främst tack vare försäljningen av paddar till befuktarna. Med tanke på denna starka position har CTT stora möjligheter att vinna ytterligare OEM-kontrakt. Först och främst är det troligt att vi får ytterligare kontrakt till långdistansf lygplanen. Boeing kan tänkas införa befuktning av passagerarkabinen i B787. Airbus kanske väljer att befukta passagerarkabin och cockpit i sin A380 och/eller avfukta f lygplanskroppen med Zonal Drying system. På sikt är det också tänkbart att Boeing startar ett uppgraderingsprojekt av B777-familjen, där befuktning av passagerarkabinen kan bli aktuell A380 B787 A Inom den kommande 10 års-perioden kommer säkerligen de planerade, nya narrow body-flygplanen att flyga. Både Airbus och Boeing arbetar (även om projekten inte formellt är startade) med efterföljarna till A320- och B737-familjerna. Det är realistiskt att tro att dessa nya flygplan utrustas med någon typ av torksystem för att förhindra kondensationen. Varför

7 Ledningspersoner inom CTT-koncernen. skulle inte CTT som stabil OEM-leverantör med expertis inom fuktkontroll kunna lyckas även på dessa flygplanstyper? Retrofitförsäljningen föder OEM-försäljningen Vi har under alla år varit medvetna om att försäljningsframgångar direkt till f lygbolagen på Retrofitmarknaden har en positiv inverkan på Airbus och Boeings syn på vårt Zonal Drying System. Att systemet nu är standard på B787 har tveklöst samband med att vi kunnat referera till lyckade installationer hos flygbolagen. Nu går vi in i en tid då inte bara Retrofitförsäljningen föder OEM-försäljning utan också tvärtom. I vår affär med Air New Zealand hade det säkerligen en stor betydelse att Boeing valde systemet som standard till B787. När B787 under kommande år tas i drift av ett stort antal flygbolag är jag övertygad om att vi den vägen öppnar upp nya försäljningsmöjligheter. Detta gäller i ännu högre grad för Cair. Hittills har systemet varit framgångsrikt bland stora VIP-f lygplan, vilket redan har skapat ett visst intresse för systemet hos flygbolagen. I och med att systemet nu kommer att erbjudas på A350-f lygplanet talar mycket för att det blir attraktivt också på Retrofitmarknaden för långdistansflygplan. Första- och Business klass-kabinerna uppgraderas med jämna mellanrum av de stora flygbolagen för att kunna konkurrera med flygbolag som investerar i nya f lygplan. Konkurrensen om premiumpassagerarna har redan gjort Entertainment-system och Flat Seats till mer eller mindre standard i dagens långdistansflygplan. Det är en kvalificerad gissning att Cair på sikt når samma framgång. Utsikter för 2009 Det känns skönt, när vi nu står mitt i lågkonjunkturen och summerar ett för CTT mycket tufft år 2008, att kunna blicka fram mot ett mycket bättre Vi hoppas alla att Boeing som planerat kommer att flyga det första B787-planet innan halvårsskiftet och att projektet därmed stabiliseras. För CTTs del innebär 2009 års B787-leveranser en rejäl omsättningsökning, speciellt som den initiala reservdelsförsäljningen börjar under hösten. Befintlig orderbok borgar för att leveranserna av VIP-system kommer att ligga lägst på samma nivå som under år 2008, medan Air New Zealands beställning ökar leveranserna av Zonal Drying System efter sommaren. Med nuvarande dollarkurs blir 2009 ett mycket bättre år än vad 2008 var. Låt oss alla, aktieägare och medarbetare på CTT, hålla tummarna för att det verkligen var vändningen vi såg under 2008 och att CTT framöver kan tjäna de pengar som behövs för att kunna stå på egna ben och så småningom börja betala tillbaka till aktieägarna. Nyköping i april 2009 Torbjörn Johansson Verkställande direktör 7 CTT humidity in balance

8 Genom att flyga upp på hög höjd kan telesko infraröda ljus som är dolt för landbaserade te tenpartiklar i den lägre delen av atmosfären ä Till vänster syns stjärnbilden Orion, dels med med infrarött ljus. Avfuktning på hög nivå Zonal Dryern är installerad alldeles intill det stora teleskopet. Världens största flygplansburna teleskop har börjat sina flygningar. En ombyggd jumbojet tar upp rymdforskare på 14 kilometers höjd där de kan observera rymdens infraröda spektrum. Ombord finns också CTTs Zonal Drying System som sköter avfuktningen när Nasa avtäcker universums hemligheter. Planet döptes 2007 till Lindbergh efter den svenskättade Atlantflygaren Charles Lindbergh. Tre år tidigare kom en annan svensk in i bilden. Då kontaktades CTT av installatörerna L-3 Communications som behövde säkerställa att inte teleskopet utsätts för kondensation. Hur ser det ut i centrum av Vintergatan? Hur uppstår och utvecklas livsbetingelser i rymden? Hur bildas stjärnor och planeter? Frågorna har länge sysselsatt rymdforskningen som med det så kallade SOFIA-projektet nu får nya bitar att lägga till pusslet. SOFIA, Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy är ett 20 ton tungt teleskop som byggts in i en Boeing 747SP. Genom att flyga upp i stratosfären kan forskarna se betydligt mer än vad man gör från teleskop på marken. Varför föll valet på ctt? L-3 Communications är ett Completion Center som sett våra framgångar på bland annat VIPmarknaden och förstått att vi är duktiga på avfuktning och befuktning. Eftersom SOFIA handlar om avfuktning under mycket extrema förhållanden tog vi en hel del hjälp från Munters innan vi gick in i projektet.

9 Genom att flyga upp på hög höjd kan rymdforskarna observera det infraröda ljus som är dolt för landbaserade teleskop eftersom vattenpartiklar i den lägre delen av atmosfären är i vägen. Till vänster syns stjärnbilden Orion, dels med vanligt ljus, dels med infrarött ljus. Det berättar Peter Landquist, eftermarknadschef på CTT och den som hållit i kontakterna med först L-3 Communications och därefter Nasa som nu har planet på sin bas i San José i Kalifornien. På Lindbergh producerar vårt system 750 kubikmeter luft med en daggpunkt på 55 minusgrader per timme. På flygplan som Airbus 320 och Boeing 767 gör Zonal Drying -systemet 250 kubikmeter luft med en daggpunkt på minusgrader per timme. pet observera det leskop eftersom vatr i vägen. vanligt ljus, dels Foto: Akira Fuji Foto: Infrared Astronimical Satellite Grafik: Stéphane Guisard; NASA, DLR, DSI Peter Landquist Fyra år efter att den första kontakten tagits levererade CTT ett Zonal Drying system med tre gånger så hög kapacitet som de aggregat som sitter i vanliga passagerarplan. Avfuktningen gäller utrymmet för det två och en halv meter breda teleskopet. Omkring en timme före nedstigning stängs luckan till teleskopet och då är det dags för avfuktningsaggregatet från Nyköping att göra sitt jobb. På så här hög höjd har teleskopet en temperatur på mellan minus grader. Tjugo minuter senare ska planet kunna landa var som helst i världen, till exempel en stad med 80-procentig luftfuktighet och temperatur på 30 grader. Det ger en enorm kondensation som kan orsaka skador och slitage på den känsliga linsen och teleskopstrukturen. Vår avfuktare fyller hela utrymmet runt teleskopet med luft som håller en daggpunkt på minus 55 grader. Systemet måste klara att producera den här luften under 4,5 timmar, alltså långt efter landning för att ingen utfällning av fukt ska ske. Det kräver ett extremt system och det har vi också levererat, säger Peter Landquist stolt och gör en jämförelse: Levererar ni något mer till planet? Nej, planets andra delar ska inte avfuktas. Befuktning ombord är inte heller aktuell. Forskarnas utrustning och instrument är väldigt känsliga och därför vill man inte tillföra någon fukt. Behovet av befuktning är nog inte så stort. Jag antar att rymdforskarna som får chansen att följa med är djupt engagerade i att göra observationer och knappast bekymrar sig över torr kabinluft, säger Peter Landquist och skrattar. Däremot har vi levererat ett komplett reservsystem och en del extrautrustning till Nasa. Volymmässigt är det ingen stor beställning. Däremot ligger det ett stort värde i att vara med i ett sånt här prestigefyllt projekt och visa att vi klarar de höga kraven som ställts på oss. Har ni dragit några lärdomar? Absolut. En av utmaningarna med att utveckla system med så hög prestanda som i det här fallet var att minimera läckage inuti avfuktaren. Läckage, även väldigt små, gör att daggpunkten drastiskt sjunker i den torra luften som ska produceras. Tack vare SOFIA har vi fått stor teknisk erfarenhet av extrem avfuktning. Nu vet vi att vi har kapacitet att tillverka fler kraftfulla avfuktare i nya spännande projekt. FAKTA om Lindbergh SOFIA-projektet startade 1998 och är ett samarbete mellan amerikanska rymdflygstyrelsen NASA och den tyska motsvarigheten DLR som byggt teleskopet. Flera testflygningar har gjorts på hög höjd och under 2009 kommer de första rymdforskarna att vara med ombord. Lindbergh blir en arbetsplats där rymdforskare från hela världen kan hyra in sig och under timmars flygning hinna göra värdefulla observationer. 9 CTT humidity in balance

10 Airbus 380 Airbus 350 Ännu en milstolpe passerad... Torbjörn Johansson om CTTs unika position som OEM-leverantör Att vara störst är ingen garanti. CTT har visat att även en liten aktör kan vara med när ryggraden i världens nya flygflotta byggs. Airbus 380, Boeing 787 och Airbus 350, alla har de CTTs system för avfuktning och befuktning ombord. Därmed har CTT skaffat sig en unik ställning som OEM-leverantör. VD Torbjörn Johansson förklarar varför. Hur har ni blivit leverantör till de tre VD Torbjörn Johansson. största pågående flygplansprojekten i världen? Våra unika produkter. Zonal Drying System är vi helt ensamma om och på befuktarsidan har vi visat att vårt system är bättre än konkurrenternas. En annan viktig faktor är envishet. Målet har hela tiden varit att komma in på OEM-marknaden och dit kommer man förr eller senare om man är uthållig och visar framfötterna. I dag är vi, vid sidan av Saab och Volvo Aero, Sveriges enda OEM-leverantörer inom flygindustrin. Det är inget dåligt sällskap vi hamnat i. Varför har Boeing och Airbus fått upp ögonen för Zonal Drying System och Cair? Tack vare Zonal Drying Systems framgångar i olika Retrofitprojekt. När flygbolagen märker hur bra våra avfuktare fungerar börjar de ställa krav på Boeing och Airbus att bygga in systemet från början. Vi börjar se samma sak med våra befuktare, att slutkunden har det som krav, åtminstone för besättningsutrymmena. Man kan säga att slutkunderna är våra bästa marknadsförare. Flygplansbyggarna kräver i högre grad att underleverantörerna delar riskerna. Hur ser du på det? Jag förstår att Boeing och Airbus vill sprida riskerna. Deras utvecklingskostnader är enorma. En del av underleverantörerna är dessutom nästan lika stora som flygplansbyggarna. Med så stora muskler är det rimligt att vara med och ta ett omfattande ansvar för forsknings- och utvecklingsarbetet. Även på CTT ökar kraven. Men Airbus och Boeing har insett att vi på grund av vår storlek mår bra av att få en del av våra utvecklingskostnader finansierade. Det är vi glada för. Hur hanterar ni Retrofit- och VIP-marknaden i framtiden? Som jag förklarade tidigare är Retrofitprojekten en viktig ingång till de stora flygplansprojekten och det kommer de fortsätta att vara. Nackdelen med Retrofit och VIP är att de är konjunkturkänsliga affärsområden där det är svårt att få jämn beläggning. Därför är det viktigt att ha en stark bas inom OEM med VIP och Retrofit som grädde på moset. Klarar CTT kraftiga volymökningar? Jämför man med till exempel fordonsindustrin finns inga stora volymer inom flygindustrin. För CTTs del blir en produktionsökning förhållandevis enkel att genomföra. Vi behöver inte vara rädda för fler stora ordrar!

11 Boeing 787 Ser du någon hotbild för CTT i framtiden? Egentligen inte. Visst, ett kortsiktigt hot är ju om flygplansprojekten blir försenade men på sikt ser jag inga farhågor. Vi har kontrakt med de tre stora flygplansprojekten och orderböcker på trettio år, en mycket fördelaktig sits. På konkurrentsidan ser jag heller inga större hot. I början var vi skyddade av våra patent. Nu är det CTTs gedigna know-how och våra långa kontrakt som gör oss starka mot eventuella konkurrenter. Vad det gäller flygets framtid är jag övertygad om att flygresandet fortsätter vara stort. Så vi kommer att kunna leva gott på våra OEM-projekt lång tid framöver! CTTs närvaro på OEM-marknaden visar att det finns en unik kompetensnivå i Sverige. Företag som är duktiga och lyckas visa det för omvärlden behöver inte vara stora för att nå framgångar. Peeter Puusepp, generalsekreterare Svenskt Flyg Forskning visar att satsningar som den på JAS 39 Gripen har medfört stora vinster för Sverige i form av ny teknologi, nya företag och nya affärer. CTT är ett bra exempel på hur nya, visionära utmaningar driver teknikutvecklingen framåt. Pontus Kallén, VD Saab Aerosystems FAKTA om oem-kontrakten 2003 Airbus 380 Befuktning som option för besättningens viloutrymmen 2005 Boeing 787 Zonal Drying System som standard Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option 2008 Airbus 350 Zonal Drying System som option Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option Befuktning av kabinen med Cair som option Det är mycket roligt att det i min egen hemstad Nyköping utvecklas företag som med innovativa och smarta lösningar lyckas bli världsledande nischaktörer på en allt tuffare global marknad. En extra bonus är det när företagens produkter och tjänster bidrar till minskad energiförbrukning och och därmed till lägre klimat- och miljöpåverkan. Inte minst för flygbranschen är ju detta en av de största utmaningarna. Per Westerberg, talman, näringsminister Foto: Jyrki Sirkanen Endast två andra svenska OEM-leverantörer Volvo Aero tillverkar motorkomponenter som ingår i så gott som alla Airbus- och Boeingmotorer. Saab levererar lastrumsdörrar och accessluckor samt säkerhetskritisk flygelektronik till B787. Till A380 tillverkas vingbalkar. 11 CTT humidity in balance

12 Humidity in balance Senaste seklets tekniska landvinningar har tagit flygindustrin till nya höjder. Men varje steg framåt har varit behäftat med vad vi kan kalla luftgropar. Det är dessa icke oväsentliga biverkningar CTT åtgärdar med sina befuktnings- och avfuktningssystem. Första riktiga lyftet i flygets utveckling var tryckkabinen, som kom i slutet på 1930-talet. I och med det kunde vi flyga på högre höjd, där väderförhållandena var bättre. En av nackdelarna var de låga temperaturerna, som i mötet med planets värme gjorde att det uppstod kondens och korrosion i flygplanskroppen. Så uppstod behovet av avfuktning. Ett behov som blir alltmer märkbart när fuktkänsliga, datorstyrda system tar över processerna ombord. Nästa stora steg i flygets historia var jetmotorn, som lanserades på 1950-talet. Fördelen var att vi kunde transportera fler passagerare längre sträckor. En av bieffekterna av de långa flygningarna var att vi fick torrare luft i kabinen, vilket väckte efterfrågan på befuktning. Det är den vågen CTTs befuktningssystem Cair rider på. Utvecklingen fortskrider och konkurrensen hårdnar. I dagens tuffa affärsklimat slåss flygbolagen om resenärerna, och de använder mer subtila medel än någonsin förr. Bekvämligheten ombord är ett lika viktigt vapen i kampen som miljöargument och biljettpriser. Den som kan hålla nere bränsleförbrukningen och därmed biljettpriset, påvisa positiva miljöeffekter och samtidigt erbjuda ett bättre klimat ombord har enligt vårt tycke en verklig drömsits. Det är där CTTs avfuktnings- och befuktningssystem kommer in i bilden. Av f u k t n i n g s s y s t e m e t Zo n a l Dr y i n g Sy s t e m förebygger kondens i flygplankroppen genom att angripa själva roten till problemet. Mindre kondens betyder lägre vikt vilket leder till lägre bränsleförbrukning och mindre utsläpp. Men också till längre livslängd på flygplanskomponenter och isolering. Be f u k t n i n g s s y s t e m e t Ca i r höjer luftfuktigheten och förser kabinen med fräschare luft, vilket gynnar passagerarnas välbefinnande. De mår bättre, sover bättre och landar i bättre form. Be f u k t n i n g s s y s t e m e t Cr e w Humidifiers möjliggör högre luftfuktighet i cockpit och besättningens viloutrymmen, vilket skapar ett behagligare arbetsklimat och ökar personalens välbefinnande. Med hjälp av våra system kan flygplanstillverkare och flygbolag alltså öka passagerarnas välbefinnande och sänka sina bränslekostnader samtidigt som de aktivt bidrar till en bättre miljö. Vi kallar det Humidity in Balance.

13 + Air New Zealand stärker sin miljöposition Fjolårets stororder på 42 Zonal Drying System kom från ett flygbolag som anses världsledande på miljösidan. Air New Zealand räknar med att minska koldioxidutsläppen med 4700 ton per år när systemen installerats. Grovt räknat motsvarar det utsläppen från 1500 bilar. Därtill kommer en bränslebesparing på 1500 ton per år. För ett bolag som positionerar sig med miljöargument är detta ett starkt kort i marknadsföringen. Så här säger kapten David Morgan, Air New Zealands General Manager Airline Operations and Safety: Air New Zealand räknar med att minska koldioxidutsläppen: 4700 ton/år 1500 ton/år i bränslebesparing Minskad bränsleförbrukning och minskade utsläpp skapade det initiala intresset från vår sida, men elimineringen av kondens i flygplanen förbättrar även effektiviteten av isoleringen, vilket medför en hälsosammare kabinmiljö och reducerar möjligheten för korrosion. När väl dessa fördelar med systemet var verifierade var beslutet enkelt, och vi var snabba med att säkerställa införandet av dessa fördelar för våra fyra flygplanstyper. Genom installation av Zonal Drying -systemen förbättrar vi miljön både inuti och utanför flygplanen. För CTT är ordern ett rejält genombrott Det är värdefullt att Air New Zealand, som ett av de ledande flygbolagen inom miljösektorn, investerar i vårt system baserat på de bränslebesparande och framförallt miljöbesparande fördelarna. Det borde sända tydliga signaler till marknaden! säger försäljnings- och marknadsdirektör Ulf Liljenberg. Airbus och Boeing väljer befuktning som option. De två stora flygplanstillverkarna i världen, Airbus och Boeing, har insett värdet av bra luft ombord och erbjuder CTTs system för befuktning som option på sina nya flygplanstyper. Airbus nya superjumbo A380 har befuktare som option i besättningens viloutrymmen. Den nya A350n går flera steg längre och erbjuder detsamma även i cockpit och för första gången någonsin kan man nu med Cair erbjuda befuktning som tillval i delar av passagerarkabinen. Besättningar på Boeings Dreamliner, B787, kommer i framtiden också att kunna njuta av en mer human luftfuktighet i sina viloutrymmen och cockpit. Där är CTTs befuktningsteknologi option. I och med att tillverkarna tagit det här steget, är det upp till flygbolagen att välja hur deras nya flygplansflottor ska bestyckas. Ju hårdare konkurrens desto större chans att de prioriterar passagerarnas och besättningens välbefinnande och erbjuder luftbefuktning som standard på långa flygningar.

14 Exempel: Boeing 737 NG zonal drying kan spara Utmaning 1: För mycket fukt 65 ton CO 2 /år* 21 ton* minskad bränsleförbrukning/år Minskade utsläpp/flygplan och år: CO 2 65 ton, NO x 190 kg, HC 35 kg, CO 460 kg Kondens i flygplan har länge varit ett problem inom flygbranschen. Den uppstår när passagerarnas fuktiga utandningsluft möter den kalla insidan av flygplanskroppen. Kondensvatten samlas i flygplanskroppen och orsakar en rad olika problem som till exempel: Ökad flygplansvikt Kondensvattnet kan väga så mycket som upp till ett halvt ton. Mer vikt betyder högre bränsleförbrukning, vilket är negativt både för miljön och ekonomin. Elektriska störningar Större delen av planens elektriska ledningar finns där vattnet samlas. Det kan leda till kortslutningar i känslig utrustning, vilket i sin tur kan orsaka förseningar och kostsamma reparationer. Korrosion Problemet med korrosion innebär stora kostnader för flygbolagen, som ofta måste byta ut delar av flygplansstrukturen vid större underhållstillfällen. Förstörd/försämrad isolering Vattnet samlas i isoleringen och gör den både tyngre och sämre på att isolera. Passagerarna kan ibland känna kalldrag vid fönster och dörrar. I den blöta isoleringen bildas dessutom ofta mögel. Därför måste isoleringen i planen bytas ut regelbundet. Rain in the plane Ibland kan passagerare besväras av dropp från taket vid start och landning. Det beror på att kondensvattnet samlas ovanpå takpanelerna. Ett fenomen som kallas för rain in the plane. CO 2 Koldioxid Bidrar till växthuseffekten som orsakar höjning av jordens medeltemperatur. NO x Kväveoxider Bidrar till försurning samt övergödning i mark och vatten. HC Oförbrända kolväten Bildar genom reaktion med solljus marknära ozon som kan skada vegetationen och påverkar människans hälsa. CO Kolmonoxid Är skadligt för människans hälsa. * Beräknat på flygtimmar per år. Zonal Drying System ger 200 kg sänkt vikt och en bränslebesparing på 7 kg per flygtimme vid 90% load factor, bränsleeffektivitetsfaktor 3,5%. Källa CTT humidity in balance

15 Utmaning 2: För lite fukt Balanserad luftfuktighet inuti ett flygplan innebär många fördelar för ekonomin, miljön, planet och säkerheten. Men den har också betydelse för passagerarnas välbefinnande och personalens hälsa. Cair har utvecklats för att höja komforten genom att befukta den torra flygplansluften. Normal inomhusluft har en fuktighet på mellan 50 och 60 procent. I ett flygplan sjunker den till mellan 5 och 15 procent. Det beror på att hälften av luften tas in via motorerna på cirka meters höjd, där luften är oerhört torr. Så ju längre en flygning pågår, desto torrare blir kabinluften och desto tydligare blir symptomen för passagerarna. Hud och slemhinnor torkar ut När människor vistas i en luftfuktighet under 20 procent drabbas de av en rad olika problem. Som till exempel sömnsvårigheter, trötthet, uttorkning av ögon, hud och slemhinnor och det faktum att mat smakar mindre i ett flygplan. Andra besvär är att kontaktlinser måste tas ut, risken för att bli förkyld eller smittas av något virus ökar och problem med torr hud och allergier likaså. Inte minst för kabinpersonalen, som ständigt utsätts för den torra luften, är detta påfrestande. Att man i dag flyger så länge som upp till 18 timmar förvärrar besvären ytterligare. Befuktning ger mer energi Cair befuktar den torra luften inuti kabinen och mildrar samtliga påtalade problem avsevärt. Passagerarna får mer energi och känner sig inte lika trötta efter en flygresa. Det är vetenskapligt bekräftat att passagerare mår bättre med en luftbefuktare ombord. Förutom det ökade välbefinnandet för alla i planet och de förbättrade arbetsförhållandet för kabinpersonalen har systemet ytterligare fördelar. Att kunna erbjuda bra luft under flygningarna är en stor konkurrensfördel för flygbolagen. Särskilt med tanke på de allt högre kraven på god kabinkomfort. Att dessutom kunna erbjuda en flygresa med minimerad miljöpåverkan är ytterligare en konkurrensfördel. Relativ luftfuktighet % Genomsnittlig luftfuktighet utan Cair Crown Area 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Ökad luftfuktighet i förstaklassutrymmen + 25% Första klass / Business Med Cair Genomsnittlig luftfuktighet med Cair Crown Area Ekonomiklass Ökad luftfuktighet i ekonomiklassutrymmen +15% ake cair Många passagerare på långdistansflygningar upplever: Förkylningssymptom Halsont, torrhet i mun, näsa och ögon Jet-lag Trötthet och obehag vid ankomst Passagerare och besättning med Cair installerat i flygplan: Mår bättre Får bättre sömn Upplever mat och dryck bättre Löper mindre risk för infektioner Känner sig mer utvilade vid ankomst 15

16 Marknadsöversikt Från bränslekris till finanskris Det behövs knappast någon detaljerad analys för att förstå att flygbranschen står inför sin troligtvis största utmaning någonsin under de närmaste två åren. När bränslepriserna äntligen började falla till rimliga nivåer, då kom finanskrisen. Ännu har den inte slagit igenom fullt ut för flygbolagen. Men när resandet nu börjat minska på grund av minskad efterfrågan, samtidigt som flygbolagen får leveranser av ett rekordstort antal flygplan, ja då kommer många flygbolag att få det väldigt svårt. På den positiva sidan är att de flesta flygbolag under förra året genomförde kostnadsbesparingar och till och med beslutade att inte använda en del av sina flygplan. Dessa åtgärder är till flygbolagens fördel då vi sannolikt kommer att se en nedgång i trafiken under 2009 och Bränsleprisets upp- och nedgång under 2008 har annars varit det stora samtalsämnet i flygbranschen. Året inleddes med ett pris på omkring 120 USD/barrel för att nå sin topp i juli på 180 USD/barrel. Mot slutet av 2008 låg priset på omkring 60 USD/barrel och vi får gå tillbaka till 2004 för att hitta motsvarande låga pris. Flygbolagen har sett sig tvingade att med full kraft införa bränslebesparande effekter för att i nästa stund tvingas planera för nedgång i trafiken. Vinsterna för flygbolagen var under ,9 miljarder USD. I december 2007 bedömde internationella flygorganisationen IATA att resultatet för 2008 skulle vara en vinst på 5 miljarder USD för flygbolagen. Nu bedömer IATA att bolagen i stället får en total förlust på omkring 5 miljarder USD för 2008 och omkring 2,5 miljarder USD för Den lägre förlusten under 2009 ligger framförallt hos amerikanska flygbolag. IATA bedömer att största fallet kommer att ske i Europa och Asien. Rekordstort antal leveranser Tillväxten mätt i RPK (Revenue Passenger Kilometer/Passagerar kilometer) under 2008 blev en ökning med 1,6% (7,4% 2007 och 5,2% för 2006). Det kan jämföras med 4-5% under ett normalt år. Dock sjönk trafiken kraftigt under fjärde kvartalet och bara i december minskade trafiken med 4,6%. IATA bedömer att trafiken (RPK) kommer att minska med 3% under En naturlig utveckling av detta var att antalet beställningar minskade och Boeing och Airbus fick under 2008 tillsammans beställningar vilket kan jämföras med för 2007 (omkring 50% minskning). Airbus fick flest med 777 beställningar mot Boeings 662. Bedömningen för 2009 är att Boeing och Airbus tillsammans kommer att sälja omkring flygplan. Boeing och Airbus backlog växer stadigt och var tillsammans vid slutet av 2008 ca flygplan.

17 Med denna stora backlog kommer Boeing och Airbus vara starka framöver även om man förväntar sig en del avbeställningar de närmaste åren då marknaden anpassar sig till den minskade efterfrågan på resande. Under 2009 kommer Boeing och Airbus att leverera omkring 930 flygplan vilket är ett rekordstort antal (se bild 1 nedan). Airbus Per december 31, 2008 såg statusen för de olika flygplanstyperna ut enligt tabell nedan. Flygplanstyp Levererade Backlog Beställn 2008 A32x A330/A A A B737NG B B B B B B CRJ EMBRAER Källa: Flight International, februari Antal (beräknad) Leveranser av flygplan för Airbus och Boeing per 31 december Boeing CTT humidity in balance 17

18 Marknadspotential Tilltalande miljöaspekt och positiv respons i media CTT har fortsatt att arbeta sig in i ett för företaget relativt nyare marknadssegment, nämligen de större flygbolagen. Hos dem ser man fördelarna med att investera i Zonal Drying -systemet av framför allt tre skäl: Bränslebesparing, miljöhänsyn och PR/ Media. Under 2008 fick vi en order från Air New Zealand på 42 system där just dessa tre skäl var avgörande. Vi märker att flygbolagen tilltalas av både miljöaspekten och den goda uppmärksamhet de får i media genom att beställa vårt system. Därför har vi anpassat vårt marknadsmaterial så att det tydligt klargör vilka fördelar man får inom dessa områden genom att investera i vårt system. Från och med 2012 kommer alla flygningar inom och ut/in från EU att vara inkluderade i systemet för utsläppsrätter. Det tvingar bolagen att spendera mer kapital på bränsle- och utsläppsbesparande teknologi, något som förstås gynnar vårt Zonal Kund- och produktöversikt per Zonal Drying System Flygplanstyp Totalt beställda Levererade Kunder B Sterling, Hapag-Lloyd, Air Berlin, Transavia, Luxair, Sun Express, Excel Airways, Air New Zealand B Icelandair, JetAviation, First Choice, Thomas Cook, Monarch, Continental, Jet2.com, Tui Fly Nordic B Martinair, KLM, JetAviation, Monarch, First Choice, Air New Zealand B Lufthansa B Air New Zealand BBJ 1 1 Jet Aviation A320/A First Choice, Monarch, Martinair, My Travel, Air New Zealand A Emirates, LTU, Monarch, My Travel, TAP A Monarch MD Austrian MD KLM, Swiss, Martinair CRJ-100/ Lufthansa Cityline, Adria Airways, Tyrolean/Lauda/Austrian per Cair Flygplanstyp Totalt beställda Levererade Kunder B AAC, Jet Aviation B Jet Aviation BBJ Lufthansa Technik, Jet Aviation, AAC A Jet Aviation, Qatar, Air Mauritius, Baysys Technologies, Gore A Qatar, Lufthansa Technik A Jet Aviation, Airbus Corporate JetCentre, AMAC A Stork, Airbus Corporate JetCentre, AAC per

19 Drying -system. Vi ser positivt på möjligheten att, som en direkt följd av flygets påverkan av utsläppsrätter, även kunna sälja systemet till kunder som inte tidigare varit intresserade. Under 2009 kommer vi starta marknadsföringen av Zonal Drying System till A350. Airbus har 483 beställningar från 22 flygbolag och 7 leasingbolag, ett utmärkt tillfälle för CTT att inte bara marknadsföra systemet till A350 utan också för installation i övriga existerande flygplan. I dessa tider av finansiell oro och återhållsamhet är det svårt att göra en bedömning om säljpotentialen för 2009 men vi räknar med en orderingång i nivå med år Historisk kabinbefuktning Retrofit-marknaden för Cair bedömer vi som något mer besvärlig under den närmaste tiden. Få flygbolag vågar investera i passagerarkomfort när man har en vikande marknad. Man säkerställer i stället sin nuvarande position i bästa möjliga mån. Dock kommer vi att även, som i fallet med Zonal Drying System, utnyttja tillfällena när vi marknadsför Cair för A350. Intressant med Cair för A350 är att det nu är första gången i flygets historia som man erbjuder kabinbefukting direkt från en tillverkare. Vår bedömning är att de flesta flygbolagen kommer att vara intresserade av detta framför allt till första klass. Cair är nu mycket väletablerat inom VIP-segmentet, kunderna frågar allt oftare spontant efter systemet. Vi kommer att under 2009 genomföra en marknadssatsning med en ny broschyr för att ytterligare sprida kunskapen och medvetenheten om Cair och dess fördelar inom just VIP-segmentet. Vi bedömer att 5 8 system är en realistisk nivå på den årliga försäljningen till VIP-marknaden. Från och med 2012 kommer alla flygningar inom och ut/in från EU att belastas med utsläppsskatt. Det tvingar bolagen att spendera mer kapital på bränsle- och utsläppsbesparande teknologi, något som förstås gynnar vårt Zonal Drying -system. För Cair är annars det starka segmentet för tillfället VIP-flygplan. Bara under 2008 sålde vi 8 system. 19 CTT humidity in balance

20 cair zonal drying Kundöversikt kunder Zonal Drying System kunder cair kunder OEM

21 Konkurrenssituation Avfuktningssystem CTT är ensam om att erbjuda ett aktivt avfuktningssystem till flyg industrin. Flygplanstillverkarna har hittills hanterat kondensproblemet i flyg planen med olika passiva åtgärder: Kabinen täcks med hjälp av glasfibermattor Hängrännor monteras för att leda bort vattnet Skumgummibitar monteras på stag och liknande för att fånga upp rinnande vatten Filtmaterial limmas fast på takpaneler och liknande för att fånga upp vattnet (det är sedan tänkt att det ska dunsta bort) Så kallade Bilgetrays används som syftar till att lyfta upp isoler ingen i buken på flygplanet så att kondensvattnet kan rinna förbi Det så kallade SPUD-Systemet, vilket blåser extra ECS luft på ett antal utvalda ställen i crown area för att blåsa torrt Ovan nämnda metoder förhindrar inte uppkomsten av kondens. Kort siktigt förhindras vattnet från att komma in i kabinen, men vattnet finns fortfarande kvar i flygplans kroppen, och därigenom kvarstår problemen med viktökning, korro sion, mögel och svamp i isoleringen samt störningsrisken i elektriska system och komponenter. Befuktningssystem Det finns idag ytterligare tre företag som utvecklar befuktningssystem till flygplan: Hamilton Sundstrand Hamilton Sundstrand (USA) har u t vecklat en befuktare där vatten diff underar genom ett membransystem. Denna befuktare erbjuds som option för cockpit på Boeing 777- och 747-flygplanen. Liebherr-Aerospace Liebherr-Aerospace (Tyskland/Frankrike) utvecklar en befuktare som via en värmeväxlare genererar vattenånga med hjälp av het luft från flygplanets motorer. Denna befuktare erbjuds som option till Bombardiers executive-flygplan Global Express. Le Bozec Filtrations & Systems Le Bozec Filtrations & Systems (Frankrike) har utvecklat en befuktare som med elektrisk energi genererar vattenånga. Le Bozec offererar sitt system till flygbolag för befuktning av cockpit och även till executiveflygplan. Le Bozecs befuktarteknik har blivit uppköpt av Liebherr-Aerospace som nu marknadsför även denna produkt. 21 CTT humidity in balance

22 Avfuktningssystemet tekniken bakom Zonal Drying System Flygplanets ytterskal är under flygning extremt kallt och när kabinluften möter denna kyla uppstår det kondensation i form av frost och is. När flygplanets ytterskal värms upp under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dräneringsventiler under markuppehållet men en del ackumuleras i flygplanets isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplanskroppen. Zonal Drying System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg. I detta utrymme skapas då ett flöde av torr luft som får isoleringsmattorna att torka. Samtidigt sänks den relativa fuktigheten på luften som kommer i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen. Tekniken bygger på Munters välkända avfuktningsteknik som redan används inom den militära flygindustrin. Aggregaten är då markbaserade. CTT har vidareutvecklat denna teknik genom att bygga små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan. En Zonal Dryer består av en fläkt, en värmare och en rotor. Rotorn är tillverkad i glasfiber och är impregnerad med silica gel, ett ämne som har goda egenskaper för att ta upp och avge fukt. Luftinlopp Två åtskilda luftströmmar leds genom den långsamt roterande rotorn. Den ena luftströmmen, som utgör cirka 80 procent, avger sin fukt till rotorn när den passerar igenom. Den torkade luften leds därefter till det område som skall torkas. Den andra luftströmmen, som utgör de resterande 20 procenten, värms upp innan den leds genom rotorn och torkar därmed ut rotorn. Denna fuktiga luft återcirkuleras in i kabinen via planets luftkonditioneringssystem. Zonal Dryern monteras, beroende på flygplanstyp, i utrymmet ovanför kabinen (crown area) alternativt under kabinens golv. Systemet är i drift så länge planet är strömförsörjt, det vill säga under flygning och större delen av den tid som planet står på marken. Zonal Drying System är det kompletta systemet, som anpassas och installeras i olika flygplanstyper. Flygplanets elektriska interface Värmeelement Fuktabsorberande rotor Rotordrivmotor Torr luft Fuktig luft

23 Befuktningssystemet tekniken bakom b e f u k ta r e n som arbetar enligt tekniken för evaporativ befuktning har utvecklats i samarbete med Munters. Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler vilken befuktas via ett spridarsystem. När den torra luften passerar dynans fuktiga yta evaporerar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som luften kyls. Genom att dimensionera storleken på dynan efter luftflödet som skall befuktas, samt genom att styra tillflödet av vatten och luftens temperatur innan dynan, kan befuktaren arbeta utan ytterligare krav på reglering. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralinnehåll. Risken för bakteriespridning via befuktaren är minimal eftersom vattnet när det övergår till luften avdunstar och därigenom inte kan bära med sig några bakterier. Befuktaren installeras i flygplanskabinens tilluftskanaler för de zoner och utrymmen som skall befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem. Befuktningssystemen till Airbus och Boeings nya flygplan, A380 och B787, innehåller förutom själva befuktaren en mjukvarustyrd kontrollenhet, fuktsensorer och avancerade vattenventiler. Vattenfördelning rörsystem Färskvattentillförsel Luft ut Pad Luft in Kabintemperatursensor Dräneringsutlopp Dräneringsutlopp Varmluft 23 CTT humidity in balance

24 Snabb väg från Boeing 787 till nya Airbus Utvecklingsarbetet för Boeing 787 är i slutfasen. Men på CTT pågår redan full aktivitet med nästa stora flygplansprojekt, det ultramoderna Airbus 350 XWB. Det är fantastiskt att med vår alldeles färska erfarenhet från Boeing gå in i ett nytt projekt direkt, säger Torleif Nilsson, utvecklingschef på CTT. A350 XWB beräknas vara flygfärdig CTT börjar sitt arbete med att definiera alla så kallade interface, alltså kopplingen mellan företagets produkter och andra system i planet. Upphandlingsprocessen för underleverantörer av flera viktiga systemkomponenter pågår. Det behöver gå mycket snabbt så att prototyptillverkningen kan börja. Torleif Nilsson. Vad ingår i beställningen från Airbus? Vi ska utveckla och leverera två Zonal Dryers och sex befuktare. Tre av befuktarna är till de främre delarna av passagerarkabinen, två är till besättningens viloutrymmen och en ska befukta flyplanets cockpit. Airbus erbjuder våra system som option men sannolikheten för att kunderna ska beställa dem är stor, berättar Torleif Nilsson. Beställningen utförs tillsammans med tyska Nord- Micro. Redan under 2009 beräknas en första prototyp vara klar. Tempot är högt men utvecklingsavdelningen är väl intrimmad och drar stora fördelar av de färska erfarenheterna från B787. Efter att ha genomfört hela kvalificeringskedjan med Boeing har vi mängder av kunskap som vi kan omsätta direkt. Det är mycket tacksamt att dra igång ett nytt projekt så tätt inpå. Rena drömläget faktiskt. Här är vår produktionsavdelning i Nyköping och Bribo Mekaniska AB två nyckelspelare. Jag är djupt imponerad av Bribos kvalitet och korta ledtider. Ibland får vi fram delar på bara några dagar. Snabbheten och smidigheten är en oerhörd styrka under vårt utvecklingsarbete. Allt är möjligt! Det här är ett företag där inget är omöjligt. Vi har nära till varandra vilket gör att vi arbetar effektivt och ofta över gränserna. Våra systemingenjörer och konstruktörer är duktiga på att tillämpa sina kunskaper praktiskt. De rör sig smidigt mellan det teoretiska utvecklingsarbetet vid skrivbordet och labbet där de själva deltar i eller genomför tester och kvalificeringsprov. Vår filosofi är att oftast gå till prov så snart som möjligt. Även om det ökar möjligheten för att något ska hända har vi märkt att det i vårt fall många gånger är effektivare än att lägga alltför stor vikt

25 Utvecklingslabbet är en mycket värdefull resurs inom CTT. Här kan provteknikerna snabbt anpassa och vidareutveckla provresurser och riggar i takt med utvecklingsarbetet. Under 2008 investerades i utrustning som ger möjlighet att simulera temperaturreglerade flöden vid provning av befuktarna. vid teoretisk analys. Vi bygger snabbt upp kunskap genom tidiga prov, identifierar svaga punkter och kan åtgärda dem snabbt. Torleif Nilsson arbetade tidigare på SAAB Aerosystems och var med om hela utvecklingen av Fpl 39 Gripen kom han till CTT och blev chef för en utvecklingsavdelning med 13 personer: 6 systemingenjörer, 5 konstruktörer och 2 provtekniker. De flesta andra OEM-leverantörer har stora utvecklingsavdelningar med tiotals medarbetare på varje ansvarsområde. CTTs storlek väcker förvåning och respekt hos Torleif Nilssons branschkollegor. De är imponerade av att lilla CTT deltar i alla de stora civila flygplansprojekten i världen. Jag med. Hur arbetar ni mot Retrofit och VIP? För Retrofit handlar det uteslutande om Zonal Drying System som installeras direkt i flygplanen ute hos flygbolagen. Vi tar fram installationsunderlag för aktuell typ av Zonal Dryer till kundens flygplan. Vi genomför och dokumenterar även all nödvändig kvalificering, till exempel hållfasthetsberäkningar och vibrationsprover. Den formella certifieringen görs sedan av Lufthansa Technik som vi har ett avtal med. Till VIP-marknaden levereras både Zonal Drying System och befuktare som i kombination utgör vårt Cair -system. Beställningarna kommer från olika Completion Centers vars affärsidé är att inreda privat- och affärsflygplan. Kunderna överträffar ofta varandra i både flygplansstorlek och exklusiva utrustnings- och inredningskrav. Till vår stora glädje har de här kunderna insett fördelarna med våra system för att få ett behagligt klimat ombord i sina flygande bostäder. VIP-projekten men också Retrofitprojekten kräver alltså inte bara anpassning till en viss flygplanstyp utan också till en särskild flygplansindivid. Vid Retrofit visar det sig till exempel ofta att det utrymme där man normalt installerar CTTs system redan tagits i anspråk för någon annan efterinstallerad utrustning. Det gör både Retrofit och VIP-projekten till stora utmaningar. Här kan man verkligen tala om att följa hela utvecklingskedjan från start till slut. Vi arbetar nära kunden och det är stimulerande. Men när flera pågående projekt pockar på uppmärksamhet samtidigt blir det givetvis ansträngande. Det finns heller inget utrymme för förseningar eftersom stilleståndstiden för flygplanen är strikt planerade. Då är det skönt att arbeta på ett företag där inget är omöjligt och alla hjälps åt. Utvecklingsavdelning VIP Retrofit OEM CTTs utvecklingsavdelning är organiserad i tre produktområden. OEM består av de tre stora pågående projekten organiserade av varsin projektledare och en kärntrupp av utvecklingsingenjörer. A380 B787 A CTT humidity in balance

26 Trimmad och taggad produktionsavdelning Digitalisering och utbildning. I väntan på att få komma igång med serieproduktionen för Boeing 787 har CTTs produktionsavdelning vässat klorna och genomfört en rad förbättringar. Vid sidan av vår produktion för Retrofitmarknaden och VIP-flygplan har vi haft tid att trimma vår organisation på flera områden. Vi har bland annat utvecklat våra hjälpsystem som planerar produktionen. Numera har varje arbetsstation en dator, en tunn klient, där montörerna får och ger utförlig information om de arbetsordrar de arbetar mot, säger produktionschefen Stefan Hammar. Bra på att krypa i plan Produktionsavdelningen har 15 personer anställda. Flera har flygteknisk utbildning och är, som Stefan Hammar säger, inte främmande för att krypa omkring i ett flygplan. Det kommer väl till pass när CTT deltar som supervisor vid installationen av Zonal Dryers på Retrofitmarknaden. Vi får inte skruva själva men är med och övervakar när våra system ska installeras. Vi har sedan tidigare ett antal anställda som utbildats för detta. Under året som gått har vi lärt upp ytterligare några personer som kan gå in i rollen som supervisor. Personal från produktionsavdelningen kan även utföra fuktmätningar på flygplan. Vi bekräftar vad kunderna redan misstänker, att det finns fukt ombord. Många beställningar från CTTs Retrofitkunder har korta leveranstider, ibland under tre månader. Om vi har alla artiklar med lång ledtid på lager, klarar vi oftast att leverera med kort varsel. Därför är prognoserna från vår säljledning så viktiga. Produktionstiden avgörs också av vilken flygplanstyp det handlar om. Är det ett plan vi redan har en design för går det fortare. Effektiviserad våttätning Under vintern installerades en befuktare från Munters i produktionens smackrum. Där utförs all våttätning av plåtdetaljer och hus för befuktare. Det krävs en viss fukthalt för att tätningsmaterialet ska härda. Varje delsteg får ett digitalt godkännande av den som monterar. Samma planeringssystem används på Bribo. Det ger goda synergieffekter för oss. Med den nya befuktaren blir det en snabbare härdning. Den är klar över natt och på morgonen är befuktarhusen färdiga att gå till slutlig ytskickslackering. Det gör att vi blir effektivare och kan öka produktionstakten, säger Stefan Hammar och kan inte dölja hur ivrig han och de andra på produktionsavdelningen är att börja serieproducera för B787.

27 Framtidstro på Bribo Mekaniska Ny VD, nyinvesteringar och stora portioner framtidstro. Så kan det gångna året för Bribo Mekaniska AB sammanfattas. Det är härligt att arbeta i ett växande företag, säger företagets VD Tony Rosendahl. Designföretaget Zero AB, som marknadsför Från småländska belysningsarmatur för offentliga miljöer, är kund till Bribo. Bribo Mekaniska AB levereras avancerade plåtarbeten med hög kvalitet och stor konkurrenskraft. Det lilla Nybroföretaget tillverkar skalet runt CTTs befuktare och avfuktare, samt upphängningsanordningarna procent av Bribos produktion riktar sig mot CTT. Trivsam omställning 2007 förvärvades det väletablerade familjeföretaget av CTT Systems AB. Under 2008 har de tidigare ägarna, brödraparet Josefsson, trätt tillbaka parallellt med att nye VDn, Tony Rosendahl trimmats in i arbetet. Han har en bakgrund som produktionschef för ett stort aluminiumgjuteri i Mönsterås. Nu leder han en arbetsplats med tolv anställda, en omställning han trivs med. Jag lockades av familjeföretagskänslan på Bribo. Positivt är också att få vara VD för ett växande företag med fin maskinpark och skickliga medarbetare. Vår tillväxt för de närmaste 4-5 åren ser mycket bra ut, säger han och ger uttryck för en framtidstro han menar delas av styrelsen för både Bribo och CTT. som så många andra, märkte av konjunkturnedgången under kvartal 4. Tony Rosendahl är dock inte oroad. Historiskt sett har Bribo aldrig påverkats särskilt mycket av lågkonjunkturer. Produktion av prototyper och fåstyckstillverkning är inte särskilt konjunkturkänsligt. Just prototypframtagning är Bribos specialitet. Ofta leder framtagningen till att Bribo får vara med när kunden börjar komma upp i volym. Därför har det varit viktigt för Tony Rosendahl att lära känna befintliga kunder. Han har också hunnit bearbeta potentiella kunder. Tony Rosendahl, VD på Bribo Mekaniska AB Då märker man vilket gott rykte Bribo har. Vi får många nya kunder genom mun-till-mun-metoden. Ny slipmaskin installerad Under hösten anställdes två nya medarbetare. En ny, avancerad slipmaskin har också kommit på plats. Maskinen används framförallt för ytor som ska vara blanka och putsade och blir därför särskilt intressant för kunder med designade produkter. Till dem hör Materia och Zero, den senare med belysningsarmaturer för offentliga miljöer som specialitet. Även andra kunder som Bribo samarbetat med länge, till exempel Norden Machinery som tillverkar tubfyllnadsmaskiner, har glädje av den nya maskinen. Slipmaskinen ger en viktig signal om att Bribo inte förlitar sig enbart på leveranser till CTT. Vi vill fortsätta växa på alla områden, säger Tony Rosendahl. Lönsamheten för nykomlingen i CTT-koncernen fortsatte att vara god under Även om Bribo, 27 CTT humidity in balance

28 CTT-aktien Aktiekapital Aktiekapitalet i CTT uppgår till SEK fördelat på aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten. CTT Systems Aktien OMX Stockholm_Pl Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl. efteranm.) Aktiekapitalets utveckling Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida. Kursutveckling samt omsättning per månad t.o.m. januari Ägarförhållande Ägarförhållanden i CTT per den 31 dcember 2008 är enligt uppgifter från VPC vilka framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har sedan minskat från till Aktiens notering CTTs aktier noterades först på SBI-listan 1997 och 1999 på Stockholmsbörsens O-lista, numera Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktiemarknadsinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag. Aktiekursens utveckling Högsta avslutskurs under det gångna räkenskapsåret, 35:20 kronor, noterades den 28 april 2008 medan lägsta avslutskurs, 14:30 kronor, noterades den 19 december Den 30 december 2008 var sista avslutskurs 15:50 kronor (30:80). Informationspolicy Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även ekonomichef bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, uppdateras parallellt med samma information, där finns även årsredovisningen samt delårsrapporter att ladda ner. Utdelningspolitik CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt (med beaktande av bolagets finansiella mål) och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT

29 Aktiernas fördelning på ÄGARKATEGORIER Svenska privatpersoner 38,5 % Svenska institutioner 56,2 % Utländska privatpersoner 0,1 % Utländska institutioner 5,3 % DE STÖRSTA AktieägarNA Antal Kapital och PER aktier röster i % Volito ab ,2 Trulscom ab ,3 Banco teknik & innovation ,2 If skadeförsäkring ab ,7 nordea bank finland abp ,7 banco småbolagsfond ,2 länsförsäkringar småbolagsfond ,3 seb private bank s.a., Nqi ,1 pelago venture partners ab ,8 nordström, christer ,5 Summa ,0 Övriga aktieägare ,0 Totalt antal aktieägare ,0 Totalt antal aktier Antal aktier/ Antal Antal Andel aktieägare ägare aktier aktier i % ,9% ,9% ,8% ,6% ,8% Summa ,0% AKtiekap. Transaktion Förändring Totalt Ökning Totalt Utveckling av antal antal aktiekapital aktiekapital Kvotvärde aktier aktier SEK SEK SEK 1991/92 Nyemission /95 Nyemission /96 Nyemission /97 Nyemission /98 Nyemission /98 Split 100: /98 Nyemission /99 Nyemission /01 Nyemission /04 Nyemission /05 Nyemission /06 Nyemission /07 Nyemission Nyemission Nyemission görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB. Aktieägaravtal Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen känner till, inga aktieägaravtal. 29 CTT humidity in balance

30 Historik, organisation och kvalitet Historik CTT har sitt ursprung i idén Avfuktare i flygplan som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson. Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i augusti 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing 767-flygplanet. Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBI-listan, för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Försäljningen har fram till 2004 enbart skett till flygplan som är i drift. I och med tecknandet av ett antal avtal har bolagets strategiska mål att bli OEM-leverantör nu uppnåtts. Avtalen som avses är: Zonal Drying System som option för Boeing 737NG Befuktning som option för besättningens viloutrymmen för Airbus A380 Zonal Drying System som standard för Boeing 787 Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option för Boeing 787 Zonal Drying System som option för Airbus A350 Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option för Airbus A350 Cair -befuktning av kabinen som option på Airbus A350 Vidareutveckling ledde till ett komplett fuktkontrollsystem Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett befuktningssystem vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTTs torksystem Zonal Drying System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är varumärkesskyddat under namnet Cair. Organisation och personal Organisationen är uppbyggd för att matcha flygbolagens struktur och säkra tillväxtmöjligheter och produktion. Sedan den 1 november 2007 ingår även Bribo AB som ett helägt dotterbolag i koncernen. CTT har anställt strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighetsadministration såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk resp. internationell flygindustri. Produktionspersonal planerar och administrerar tillverkningen som i stora delar läggs ut på lego. Maria Wester Quality Manager Quality Assurance & HR Torbjörn Johansson President Mikael Brate Financial Director Administration & IT Ulf Liljenberg VP Sales & Marketing Sales & Marketing Stefan Hammar Production Manager Procurement Assembly Maintenance & Overhaul

31 Totalt är 48 personer anställda varav 7 kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 22 till 66 år. Sjukfrånvaron har hittills varit låg i bolaget. Kvalitet CTT arbetar under myndighetskrav från Transportstyrelsen (fd. Luftfartsstyrelsen) i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna. Kvalitetssystem och tredjepartsgodkännande Idag är CTT certifierade av Transportstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utfärdade av EASA (European Aviation Safety Agency); del 21 respektive del 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behörigt att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierat av DNV för ISO 9001:2000 och EN9100. Det kan inom några år bli aktuellt att certifiera CTT enligt FAA s del 145 för att få ett globalt reparationstillstånd. Certifiering Ett flygplans grundkonfiguration innehar ett typcertifikat, TC. Varje utrustning som ska installeras utöver detta godkänns genom ett Supplement Type Certificate, STC. Ett STC innebär att en luftfartsmyndighet godkänt systemet och dess installation ur luftvärdighetssynpunkt. Inom EU utfärdas ofta STC av EASA. Ett STC utfärdat av FAA (Luftfartsmyndigheten i USA) har global täckning. CTT har ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTTs formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTTs produkter mot en ersättning per sålda system. Denna överenskommelse är till hjälp vid försäljningsarbetet eftersom Lufthansa Technik har ett mycket gott rykte avseende certifiering och har möjlighet att upprätthålla STC från både EASA och FAA. Produktion CTTs produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. En betydande del av produkterna är standardkomponenter från flygindustrin vilka köps från välrenommerade leverantörer. För huvudkomponenter har långsiktiga avtal slutits för att få låga priser även vid korta serier. Bearbetning och montering är utlagt på lego hos noga utvalda leverantörer samt hos vårt dotterbolag Bribo AB. Detta gör att CTT mycket snabbt kan öka omsättningen utan stora investeringar vare sig i maskiner eller i personal. Installation Vid försäljning för eftermontering i befintliga flygplan görs installation av flygbolagens personal i enlighet med CTTs ritningar och instruktioner. För att underlätta deltar instruktör (supervisor) från CTT vid de första installationerna. En sådan installation av ett Zonal Drying System kräver cirka mantimmar. Installation av ett komplett Cair kräver cirka mantimmar. Det formella ansvaret för installationerna ligger hos flygbolagen. Genom träffade avtal med Airbus och Boeing kommer installation framöver även att ske direkt under nyproduktion hos flygplanstillverkarna. Vid installation under nybyggnation ansvarar flygplanstillverkarna för installationen. Torleif Nilsson Engineering Manager Design Engineering Peter Landquist VP Customer Support Technical Documentation System Engineering 31 Development Test CTT humidity in balance

32 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten CTT Systems AB (publ.) är en teknikkoncern som verkar inom flygbranschen. Koncernens affärsidé är att åtgärda de två fuktproblem som idag existerar i kommersiella flygplan dvs. att eliminera uppkomsten av kondensation mellan kabin och flygplanets ytterskal samt att minska hälsoriskerna och öka välbefinnandet för passagerare och kabinpersonal genom att höja fuktnivån i kabinen. CTTs produkter, Zonal Drying System och Cair skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet och flygsäkerhet samt erbjuder en avsevärt förbättrad komfort för passagerare och kabinpersonal. CTT säljer dessa system till flygplanstillverkarna för installation under produktion av flygplanen och till flygbolagen för befintlig flygplansflotta. Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Sedan den 1 november 2007 ingår Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB (Bribo) i Nybro, som ett helägt dotterbolag i koncernen. Årets verksamhet Under 2008 har säljsidan haft stora framgångar främst avseende VIP marknaden med 8 plan från 6 olika kunder men även på retrofit sidan där Air New Zealand ordern på Zonal Drying System är vår hittills största retrofit order. Utvecklingsavdelningen har fokuserat arbetet på kvalificering av B787 systemen och A380 samt under hösten även påbörjat utvecklingen till Airbus A350. Övriga resurser har fördelats på VIP flygplan och Retrofitprojekt för Zonal Drying projekt. Produktionsavdelningen har arbetat hårt med att förbereda sig för serieleveransstarten av B787 produkterna, bla har arbetet kretsat kring att säkra upp leveranssäkerhet och kvalitet från våra underleverantörer. Customer Support funktionen har lagt mycket kraft på att förbereda CTT och vår samarbetspartner Satair inför den kommande anstormningen när B787 leveranserna går igång, såväl vi som Boeing kan konstatera att CTT ligger mycket väl framme i denna process. Personalstyrkan har under verksamhetsåret varit i stort oförändrad då framförallt leveranser till B787 ännu ej tagit fart och något behov av förändrad bemanning ej funnits. Vi har också under året gjort fortsatta investeringar i våra lokaler i Nyköping, bla. har vårt testlaboratorium fått utökade möjligheter att utföra kvalificerade tester. Viktiga händelser CTT och det tyska företaget Nord-Micro tecknade i början av juli ett Memorandum of Understanding vilket innebär att CTT skall utveckla och leverera Zonal Dryers och befuktare till Airbus A350 flygplan. I början av oktober 2008 signerades det slutliga avtalet. CTTs befuktare kommer att erbjudas som option till flygplanets cockpit, besättningarnas viloutrymmen och till delar av passagerarkabinen. CTTs Zonal Dryers skall också erbjudas som option, speciellt i samband med befuktning av passagerarkabinen. Det potentiella värdet av avtalet (inklusive eftermarknad) överstiger 300 miljoner USD beräknat över den fulla livslängden för flygplanstypen A350. Airbus räknar med att börja leverera A350 flygplanet till kund under år CTTs avtal med Nord-Micro innehåller även betalning för utvecklingsarbetet och förserie apparater. I början av september fick CTT av Air New Zealand sin hittills största beställning på Zonal Drying System. Beställningen avser 42 flygplan, 13 st A320, 5 st B767, 16 st B och 8 st B777 flygplan. Systemen kommer att levereras under åren 2008 till CTT fick mycket stor uppmärksamhet i den internationella flygpressen tack vare att Air New Zealand under en presskonferens i Seattle informerade om att man valt Zonal Drying -systemet som ett led i sin satsning på att spara bränsle och därmed minska utsläppen av koldioxid.

33 Boeing 16% Airbus 27% Under året har CTT fått beställningar på ytterligare 4 st Zonal Drying -system till Icelandair och Transavia samt en beställning på ytterligare en Zonal Dryer till NASA:s Sofia projekt. Avseende VIP flygplan har år 2008 varit framgångsrikt och CTT har fått beställningar på Cair till sammanlagt 8 st flygplan från sex olika kunder. Nya kunder under året var Baysys Technologies och Gore från USA samt AMAC från Schweiz. CTTs kundbas inom VIP har därmed ytterligare breddats togs ett antal levererade Zonal Dryers ur drift. Under augusti månad 2008 godkände EASA (den europeiska luftfartstillsynen) den av CTT och Lufthansa Technik föreslagna modifieringen av dessa. Detta innebär att de äldre system som har haft dessa Zonal Dryers nu kan tas i drift igen efter att modifieringen har utförts. Under år 2008 har Boeing tvingats försena B787 programmet ytterligare. Nu planeras första flygning under andra kvartalet 2009 och leverans av första flygplan till kund första kvartalet För CTTs del innebar denna försening att vi endast levererade ett fåtal system till Boeing under Detta har inneburit en finansiell belastning på CTT eftersom produktionen av delar till B787 programmet redan hade startats och CTT fick en väsentlig lageruppbyggnad av B787 material. Spare 18% ZD Retrofit 27% VIP 12% Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Boeing vidhåller att första flygningen med B787 flygplanet nu kommer att ske i andra kvartalet 2009 samt att första leverans av flygplanet till kund kommer att bli i början av år 2010 istället för som från början planerat i maj 2008, B787 projektet är nu nära 2 år försenat jämfört med den ursprungliga planen. VIP marknaden håller i sig och i januari erhöll CTT en beställning på ett Cair -system, från Associated Air Center (AAC) i Dallas, avseende ett Airbus A319 VIP flygplan vilket skall levereras under våren En av CTTs kunder har ekonomiska problem och CTT gör bedömningen att kunden ej kan fullgöra gällande avtal. Orderboken har därför reducerats med denna kunds beställning. CTT har dock inga utestående kundfordringar hänförliga till denna kund. Ekonomi CTT ändrade 2007 räkenskapsår till att från januari 2008 innefatta 1 januari till och med 31 december. Detta fick till följd att föregående räkenskapsår kom att omfatta 6 månader jul-dec Denna årsredovisning avser helåret jan- dec 2008 och jämförelser i texten sker då enligt; räkenskapsåret jan - dec 2008 (juli - dec 2007). Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2008 (jan - dec) MSEK 37,6 (13,2) Det gångna räkenskapsårets omsättning och resultat tyngs återigen av de försenade leveranserna till B787 och en svag USD. Resultat efter skatt uppgick till MSEK -30,9 (-10,8). Såväl retrofit som reservdelsomsättningen har varit låg under räkenskapsåret medan dotterbolaget Bribos externa försäljning bidragit positivt till resultatet. Orderingången uppgick under räkenskapsåret till MSEK 109 (23) och orderboken uppgick per den 12 Feb 2009 till MSEK 124 (76) beräknat på en USD kurs på 8,35. Teckningsoptioner Det program med teckningsoptioner för de anställda i koncernen som årsstämman 2007 beslöt om, löper vidare. Programmet avslutas som senast , se not 24. Investeringar Investeringar har under räkenskapsåret gjorts med MSEK 2,8 (1,2) i immateriella tillgångar vilket i huvudsak består av certifikat, samt aktiverade kostnader för utveckling till A380 flygplanet. I materiella anläggningstillgångar, främst avseende uppbyggnad av utökad produktionskapacitet och testlaboratorium, har investeringar gjorts med MSEK 1,6 (1,4). Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under räkenskapsåret till MSEK 4,4 (2,6). 33 CTT humidity in balance

34 Forskning och utveckling Produktutvecklingen har varit koncentrerad på B787 ordern samt utveckling av A380 befuktare och under andra halvåret även A350 projektet. Under räkenskapsåret har MSEK 4,5 (1,7) kostnadsförts för forskning och utveckling, se även Not 7 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten i avsnittet Redovisningsprinciper och noter. Miljöinformation CTT bedriver i begränsad omfattning tillsåndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Miljöpåverkan är ringa. Styrelsens arbete CTTs styrelse består av fem ledamöter valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels oberoende personer. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för koncernen och dess verksamhet. Styrelsen konstituerar sig direkt efter årsstämma. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD ägnad att säkerställa utvecklingen av moderbolaget och koncernen samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under räkenskapsåret har styrelsen sammanträtt 5 gånger. Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor. Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer och bolagets kapitalbehov. Totalt har 245 KSEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, därav har ordföranden erhållit 51 KSEK. Nomineringsförfarande och kommittéarbete CTT håller årsstämma den 7 maj Nomineringar behandlas dessförinnan av valberedningen bestående av representater för de 3 största aktieägarna vilka tillsammans representerar ca 30% av bolagets aktier. Någon särskild ersättningskommitté har med tanke på koncernens storlek och antal aktieägare inte befunnits nödvändig. Inte heller någon revisionskommitté har inrättats med tanke på koncernens begränsade komplexitet. De valda externa revisorerna har genom närvaro vid ett styrelsemöte och avgivande av skriftliga rapporter kommunicerat de synpunkter som funnits. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som främjar till att attrahera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Generellt erbjuder inte CTT några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i ledningsgruppen samt dotterbolags VD. Den rörliga ersättningen skall vara begränsad och baseras huvudsakligen på koncernens resultat och individuellt uppnådda resultat i förhållande till uppställda kvantitativa och kvalitativa mål. Verkställande direktören och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP. VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på CTTs begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön. Styrelsen har möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta. Ovanstående vilket gällt under 2008 är identiskt med det förslag som har lagts fram till årsstämman Transaktioner med närstående Styrelseledamoten Lars Solin har varit CTT behjälplig i samband med emissionen För detta arbete har Lars Solins arbetsgivare under 2008

35 erhållit 166 KSEK. Denna tjänst har upphandlats i öppen konkurrens och ersättningen är marknadsmässig. Utöver denna transaktion har inga transaktioner med närstående genomförts under räkenskapsåret. Redovisningsprinciper Sedan den 1 juli 2007 upprättar CTT sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2. I övrigt har samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder tillämpats som i senaste årsredovisningen. För utförligare redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper se avsnittet Redovisningsprinciper och noter. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen Utdelningspolitik CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen i moderbolaget kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB. Aktieägaravtal Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen vet, inga aktieägaravtal. Förslag till vinstdisposition Från föregående år ansamlad förlust Nedsättning av reservfond Till överkursfond tillförda fria medel Erhållet koncernbidrag netto efter skatt Årets förlust Vinstmedel till förfogande Förslag till disposition Balanseras i ny räkning Summa sälja Zonal Drying System till flygbolagen på retrofitmarknaden. Air New Zealands beställning kommer dock att ge CTT en förhållandevis god beläggning under år 2009 och På VIP sidan ser CTT ingen avmattning. Företagen som utrustar stora VIP flygplan har fulla orderböcker och CTTs Cair -system blir mer och mer populärt bland slutkunderna. Vi bedömer därför att både orderingång och omsättning kommer att vara god under år CTTs försäljning till Airbus och Boeing kommer under år 2009 att öka markant. Airbus fortsätter att öka leveranstakten av A380 flygplan, produktionen av Boeings B787 flygplan kommer nu igång på allvar och CTTs utvecklingsarbete vad gäller A350 intensifieras. Dessutom kommer CTT under hösten 2009 att leverera de första reservdelarna till B787 projektet. Sammantaget innebär det att mer än hälften av CTTs omsättning under år 2009 kommer att genereras av OEM-projekten. CTTs befintliga kontrakt med Airbus och Boeing kommer nu år för år att ge en substantiellt ökande försäljning. Kassaflödet från den löpande verksamheten var under det sista kvartalet år 2008 positivt. Förutsatt en fortsatt stark dollarkurs beräknas kassaflödet för år 2009 bli positivt eller i värsta fall svagt negativt. Styrelsen bedömer därför CTTs finansiella situation för 2009 som tillfredställande. Framtida utveckling och finansiering Den djupa lågkonjunkturen som världens flygbolag är på väg in i kommer också att påverka CTT. Vi räknar med att det under år 2009 blir svårare att 35 CTT humidity in balance

36 Riskanalys RISKER Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTTs framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande. Beroende av nyckelpersoner CTT kommer under en överskådlig tid att vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som, tillsammans med moderbolagets patent, utgör grunden för koncernen. Koncernens framtida utveckling är till påtaglig del beroende av att dessa nyckelpersoner stannar i organisationen. Om någon eller några av dessa skulle lämna CTT skulle detta kunna leda till en negativ utveckling av koncernens verksamhet. Beroende av större kunder CTT har genom det ökade antalet kunder minskat koncernens beroende av en enskild kund. Fortfarande har dock CTT relativt få kunder varför varje enskild kunds agerande kortsiktigt kan få märkbara konsekvenser för CTT. Exempel på sådana händelser är till exempel senareläggning eller annullering av en order som kortsiktigt skulle kunna påverka CTT negativt. CTT har dock en lång relation med de största kunderna som samtliga i sitt agerande visat långsiktighet och stabilitet. Fluktuationer i omsättnings- och resultatutvecklingen Framtida intäkter är till betydande del beroende av ett fåtal större order vilka har väsentlig inverkan på både omsättning och resultat. Det är svårt att prognostisera och påverka när dessa order erhålls, därav kan det uppstå fluktuationer i koncernens framtida omsättnings- och resultatutveckling. I och med de tecknade OEM-avtalen med Boeing och Airbus kommer risken för omsättningstapp successivt att minska. Framtida kapitalbehov CTT har under det gångna räkenskapsåret säkerställt en checkkredit om 2,5 MUSD varav 2,3 MUSD var utnyttjad vid räkenskapsårets slut. Dessutom har CTT sedan tidigare en säkrad lånegaranti om 25 MSEK varav 20 MSEK var utnyttjad vid räkenskapsårets slut. CTT är i allt ökande grad beroende av tecknade OEM-avtal, A380 samt inte minst B787 avtalet där vid ytterligare förseningar i dessa projekt ett behov av externt kapitaltillskott ej kan uteslutas. Styrelsens bedömning är dock i dagsläget att befintlig likviditet, kredit och kommande kassaflöde kommer att täcka kapitalbehovet. Eftersom CTTs produkter ska användas under en lång tid i flygplan är det även viktigt att CTT har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartners. Produktansvar En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTTs produkter skulle kunna få stora konsekvenser för koncernen. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produktansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för koncernen.

37 8,50 8,00 7,50 7,00 6,50 6,00 5, USD/SEK fluktuation Konjunktur CTTs utveckling är beroende av faktorer utanför koncernens kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för CTTs kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter. Dessa faktorer kommer att påverka CTTs framtida resultat både positivt och negativt. Valutaexponering Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk, europeiska valutor och USD, medan produkterna säljs i USD. Vid större leveranser terminssäkrar bolaget USD. Genom den nu säkerställda checkkrediten i USD uppnås en viss hedgeeffekt. Den europiska flygindustrin har delvis övergått till att fakturera i EUR. CTT bevakar utvecklingen och kommer om så bedöms lämpligt även att fakturera i EUR. CTTs beroende av USD kursen är stort, då i stort sett samtlig fakturering sker i USD medan kostnaderna till övervägande del är i SEK. Ett aktivt arbete med valutaterminer minskar riskerna i affärerna men kursutvecklingen har naturligtvis en mycket stor betydelse för intäkternas utveckling. Dollarn inledde räkenskapsåret med fortsatt resa utför och rörde sig från 6,47 USD/SEK vid räkenskapsårets början till en lägsta om 5,84 USD/SEK i april. Under hösten inleddes en mycket snabb resa uppåt med en högsta notering om 8,38 USD/SEK i början av december och avslutade året med en kurs på 7,77 USD/SEK, räkenskapsårets medelkurs har varit 6,59 (6,58) USD/SEK. Se även Not 30 Policy för finansiell riskhantering i avsnittet Redovisningsprinciper och noter. 37 CTT humidity in balance

38 Femårsöversikt Koncernen 1) (MSEK) / / /2005 Resultaträkning Intäkter 43,2 16,0 50,4 28,9 19,6 Kostnader 60,2 25,8 54,5 38,7 31,0 Avskrivningar 9,2 3,7 4,1 3,5 2,0 Resultat efter avskrivningar 26,2 13,6 8,3 13,2 13,5 Finansiella intäkter 0,7 0,1 0,8 0,2 0,3 Finansiella kostnader 6,2 1,0 0,5 0,3 0,1 Resultat före skatt 31,7 14,5 7,9 13,4 13,3 Skatt 0,8 3,6 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 30,9 10,8 7,9 13,4 13,3 Balansräkning Tillgångar Tecknat men ej inbetalt kapital 0,0 3,6 0,0 0,0 0,0 Immateriella anläggningstillgångar 23,5 26,7 17,3 8,6 7,9 Materiella anläggningstillgångar 15,5 17,1 7,9 4,8 2,1 Finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,4 0,1 0,1 Övriga omsättningstillgångar 47,9 39,8 33,5 19,9 15,8 Kassa och bank 3,7 9,8 3,7 9,0 13,7 Summa tillgångar 90,6 96,9 62,9 42,3 39,7 Eget kapital och skulder Eget kapital 29,4 60,4 21,9 20,2 32,3 Uppskjutna skatteskulder 0,0 0,9 0,0 0,0 0,0 Avsättningar, garantiåtaganden 1,2 1,4 1,3 1,2 1,0 Långfristiga skulder räntebärande 23,7 18,6 25,0 0,0 0,0 Långfristiga skulder 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 Kortfristiga skulder räntebärande 18,5 0,5 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder 17,8 15,1 14,7 20,9 6,2 Summa eget kapital och skulder 90,6 96,9 62,9 42,3 39,7 Nyckeltal Andel riskbärande kapital % Avkastning på eget kapital % Avkastning på totalt kapital % Avkastning på sysselsatt kapital % Kassalikviditet % Räntetäckningsgrad ggr Rörelsemarginal % Skuldsättningsgrad ggr 1,4 0,3 1,1 0,0 0,0 Soliditet % Vinstmarginal % Personal Antal anställda årsmedeltal Intäkt per anställd 0,9 0,4 1,6 1,0 0,9 Löner 18,8 7,2 13,0 10,4 9,2 Aktiedata Resultat per aktie, kr 2,92 1,63 0,93 1,57 1,92 Resultat per aktie efter utspädning 2,92 1,63 0,93 1,57 1,92 Eget kapital per aktie, kr 2,71 5,57 2,65 2,36 3,80 Eget kapital per aktie efter utspädning, kr 2,71 5,57 2,65 2,36 3,80 Kassaflöde per aktie, kr 0,56 0,70 0,61 0,55 0,69 Antal aktier Antal aktier efter utspädning Genomsnittligt antal aktier under perioden Börskurs på balansdagen, kr 15, Utdelning per aktie, kr 2) ) 6 månader 2) 2008 avser föreslagen utdelning

39 Resultaträkningar Koncernen 1) (MSEK) not Nettoomsättning 1 37,6 13,2 Aktiverade utgifter för produktutveckling 2,5 0,4 Övriga rörelseintäkter 3,1 2,4 43,2 16,0 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 12,0 5,0 Övriga externa kostnader 2 19,8 9,4 Personalkostnader 3 27,6 11,0 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 9,2 3,7 Övriga rörelsekostnader 0,8 0,4 Summa rörelsens kostnader 69,4 29,5 Rörelseresultat 4 26,2 13,6 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande 0,7 0,1 Räntekostnader och liknande 6,2 1,0 Resultat före skatt 31,7 14,5 Skatt 17 0,8 3,6 Årets resultat 5 30,9 10,8 Varav hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 30,9 10,8 Minoritetsintressen 0,0 0,0 Resultat per aktie, kr 6 2,92 1,63 Resultat per aktie efter utspädning, kr 6 2,92 1,63 1) 6 månader Definitioner Andel riskbärande kapital Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansomslutningen. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansnetto i procent av genomsnittligt eget kapital. Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på SYSSELSATT kapital Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter. Eget kapital per aktie Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen. Intäkt per anställd Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda. Kassaflöde per aktie Kassaflöde i förhållande till antalet aktier på balansdagen. Kassalikviditet Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder. Resultat per aktie Resultat efter finansnetto dividerat med genomsnittligt antal aktier. RÄNTETÄCKNINGSGRAD Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader. Rörelsemarginal Resultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning. Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen. Vinstmarginal Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning. 39 CTT humidity in balance

40 Balansräkningar Koncernen (MSEK) Tillgångar not Tecknat men ej inbetalt kapital 0,0 3,6 Summa tecknat men ej inbetalt kapital 0,0 3,6 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 7 8,6 8,1 Patent 8 5,4 8,1 Övriga immateriella tillgångar 9 9,4 10,5 23,4 26,7 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och Mark 10 3,4 3,6 Maskiner och andra tekniska anläggningar 11 4,7 4,9 Inventarier, verktyg och installationer 12 7,4 8,5 15,5 17,1 Summa anläggningstillgångar 38,9 43,8 Omsättningstillgångar Varulager 15 Råvaror och förnödenheter 14,9 16,3 Halvfabrikat 5,1 3,2 Varor under tillverkning 2,1 2,0 Färdiga varor 10,5 4,8 32,6 26,2 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 16 11,2 8,9 Skattefordringar 17 1,2 0,7 Övriga fordringar 1,1 2,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 1,9 1,7 15,4 13,5 Kassa och bank 3,7 9,8 Summa omsättningstillgångar 51,7 49,6 Summa tillgångar 90,6 96,9 Eget kapital och skulder Eget kapital 24 Aktiekapital 10,8 10,8 Övrigt tillskjutet kapital 68,2 60,4 Balanserat resultat, inkl årets resultat 49,6 10,8 Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 29,4 60,4 Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut, räntebärande 20,22 23,7 18,6 Avsättningar för garantiåtaganden 19 1,2 1,4 Uppskjuten skatteskuld 0,0 0,9 Summa långfristiga skulder 24,9 20,9 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut, räntebärande 22 18,5 0,5 Förskott från kunder 4,4 0,4 Leverantörsskulder 2,9 7,8 Övriga skulder 1,3 1,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 9,2 5,7 Summa kortfristiga skulder 36,3 15,6 Summa eget kapital och skulder 90,6 96,9 Poster inom linjen Ställda säkerheter 22 Fastighetsinteckningar 1,3 1,3 Företagsinteckningar 31,0 5,0 Patent 5,4 8,1 Inventarier 3,2 3,3 Aktier i dotterföretag 1,7 0,0 Ansvarsförbindelser inga inga

41 Eget kapitalräkningar Koncernen (MSEK) Aktie- Övrigt Balanserat- Summa Förändringar i eget kapital kapital tillskjutet resultat kapital Eget kapital 30 juni ,8 21,0 7,9 21,9 Årets resultat 0,0 0,0 10,8 10,8 Summa totalt redovisade intäkter och kostnader 0,0 0,0 10,8 10,8 Nyemission 0,3 9,7 0,0 10,0 Pågående nyemission 1,7 39,8 0,0 41,5 Teckningsoptioner 0,0 0,4 0,0 0,4 Emissionskostnader 0,0 2,5 0,0 2,5 Eget kapital 31 dec ,8 68,4 18,8 60,4 Årets resultat 0,0 0,0 30,9 30,9 Summa totalt redovisade intäkter och kostnader 0,0 0,0 30,9 30,9 Emissionskostnader 0,0 0,2 0,0 0,2 Eget kapital 31 dec ,8 68,2 49,6 29,4 Det egna kapitalet är till sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Något minoritetsintresse finns ej. Kassaflödesanalyser Koncernen 1) (MSEK) not Den löpande verksamheten Inbetalningar från kunder m.fl ,7 17,6 Utbetalningar till leverantörer och anställda 26 67,0 33,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter 22,3 15,4 Erhållen ränta 0,7 0,2 Erlagd ränta 6,1 0,8 Betald inkomstskatt 0,6 0,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten 28,3 16,3 Investeringsverksamhet Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 2,8 1,2 Förvärv av dotterföretag 31 0,0 0,6 Avyttring av dotterföretag 0,0 0,3 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 1,6 1,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten 4,4 1,8 Finansieringsverksamhet Nyemission 3,5 35,9 Upptagna lån 23,1 0,0 Amortering av skuld 0,0 11,5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 26,6 24,3 Årets kassaflöde 6,1 6,2 Likvida medel vid årets början 27, 28 9,8 3,7 Kursdifferens i likvida medel 0,0 0,1 Likvida medel vid årets slut 27, 28 3,7 9,8 41 1) 6 månader

42 Resultaträkningar Moderbolaget (MSEK) not Nettoomsättning 1 30,4 11,8 Aktiverade utgifter för produktutveckling 2,5 0,4 Övriga rörelseintäkter 3,1 0,2 36,1 12,3 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter 13,2 5,0 Övriga externa kostnader 2 18,2 9,1 Personalkostnader 3 23,3 10,3 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 7,0 3,3 Övriga rörelsekostnader 0,8 0,4 Summa rörelsens kostnader 62,5 28,1 Rörelseresultat 4 26,4 15,8 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande 0,6 0,1 Räntekostnader och liknande 5,9 0,8 Resultat före skatt 31,7 16,5 Skatt 1,4 0,0 Årets resultat 5 30,3 16,5

43 Balansräkningar Moderbolaget (MSEK) Tillgångar not Tecknat men ej inbetalt kapital 0,0 3,6 Summa tecknat men ej inbetalt kapital 0,0 3,6 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 7 8,6 8,1 Patent 8 5,4 8,1 14,0 16,2 Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 12 7,1 8,4 7,1 8,4 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 13, 14 14,3 10,1 14,3 10,1 Summa anläggningstillgångar 35,4 34,7 Omsättningstillgångar Varulager 15 Råvaror och förnödenheter 14,9 15,2 Halvfabrikat 4,1 3,2 Varor under tillverkning 2,1 2,0 Färdiga varor 10,5 4,8 31,6 25,1 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 16 10,6 7,9 Fordringar hos koncernföretag 0,7 0,0 Skattefordringar 17 0,8 0,5 Övriga fordringar 1,0 2,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 1,7 1,6 14,8 12,4 Kassa och bank 1,1 9,0 Summa omsättningstillgångar 47,5 46,5 Summa tillgångar 82,9 84,8 Eget kapital och skulder Eget kapital 24 Bundet eget kapital Aktiekapital 10,8 10,8 Pågående nyemission 0,0 37,3 Reservfond 6,5 11,6 17,3 59,7 Fritt eget kapital Överkursfond 37,1 10,1 Balanserat resultat 3,5 1,3 Årets resultat 30,3 16,5 10,3 5,1 Summa eget kapital 27,6 54,6 Avsättningar Avsättningar för garantiåtaganden 19 1,2 1,4 Summa avsättningar 1,2 1,4 Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut, räntebärande 20,22 20,0 15,0 Övriga skulder, ej räntebärande 0,1 0,1 Summa långfristiga skulder 20,1 15,1 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 22, 23 17,9 0,0 Förskott från kunder 4,4 0,4 Leverantörsskulder 2,2 7,6 Skulder till koncernföretag 0,3 0,0 Övriga skulder 0,9 0,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 8,3 4,8 Summa kortfristiga skulder 34,0 13,7 Summa eget kapital och skulder 82,9 84,8 Poster inom linjen Ställda säkerheter 22 Företagsinteckningar 30,0 5,0 Patent 5,4 8,1 Aktier i dotterföretag 14,2 0,0 43 Ansvarsförbindelser inga inga

44 Eget kapitalräkningar Moderbolaget Bundet eget kapital Fritt eget kapital (MSEK) Aktie- Pågående Reserv Överkurs- Balanserat Förändringar i eget kapital kapital nyemission fond fond resultat Summa Eget kapital 30 juni ,8 0,0 11,6 9,1 7,8 21,7 Överföring av överkursfond 0,0 0,0 0,0 9,1 9,1 0,0 Nyemission 0,3 0,0 0,0 9,7 0,0 10,0 Pågående Nyemission 1,8 39,8 0,0 0,0 0,0 41,6 Teckningsoptioner 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 0,4 Emissionkostnader 0,0 2,5 0,0 0,0 0,0 2,5 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 16,5 16,5 Eget kapital 31 dec ,8 37,3 11,6 10,1 15,2 54,6 Nyemission 0,0 37,3 0,0 37,3 0,0 0,0 Emissionkostnader 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,2 Erhållna koncernbidrag netto efter skatt 0,0 0,0 0,0 0,0 3,5 3,5 Behandling av ansamlad förlust 0,0 0,0 5,1 10,1 15,2 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 30,3 30,3 Eget kapital 31 dec ,8 0,0 6,5 37,1 26,8 27,6 Kassaflödesanalyser Moderbolaget (MSEK) not Den löpande verksamheten Inbetalningar från kunder m.fl ,2 13,3 Utbetalningar till leverantörer och anställda 26 62,4 30,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 25,2 före betalda räntor och inkomstskatter 17,2 Erhållen ränta 0,7 0,1 Erlagd ränta 5,8 0,7 Betald inkomstskatt 0,3 0,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 30,6 18,1 Investeringsverksamhet Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 2,8 1,2 Förvärv av dotterföretag 0,0 0,0 Avyttring av dotterföretag 0,0 0,3 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 0,8 1,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten 3,6 2,4 Finansieringsverksamhet Nyemission 3,4 35,9 Upptagna lån 22,9 0,0 Amortering av skuld 0,0 10,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 26,3 25,9 Årets kassaflöde 7,9 5,4 Likvida medel vid årets början 27, 28 9,0 3,7 Kursdifferens i likvida medel 0,0 0,1 Likvida medel vid årets slut 27, 28 1,1 9,0

45 Redovisningsprinciper och noter CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR KONCERNEN Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 april Koncernens resultatoch balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 7 maj Standarder, ändringar och tolkningar av redovisningsprinciper Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2008 och som inte påverkat lämnade upplysningar. * IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna - tolkningsuttalande * IAS 39 & IFRS 7 Omklassificering av finansiella tillgångar under vissa villkor - tillägg fr.o.m Standarder och tolkningar som godkänts av EU men ännu inte trätt i kraft som kommer att påverka koncernens lämnade upplysningar för 2009 * IFRS 8 Rörelsesegment Standarden träder i kraft den 1 januari 2009 och innebär att segmentinformationen ska lämnas utifrån ett ledningsperspektiv. Företagsledningen bedömer att segmentindelningen (ett rörelsesegment) kommer att ligga fast men att informationen per segment kommer att utökas. * IAS 1 Utformning av finansiella rapporter - ändringar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2009 och innebär ändrade uppställningsformer vad gäller resultaträkningen respektive eget kapitalrapporten inkluderande en presentation av s k comprehensive income. Standarder och tolkningar som godkänts av EU men ännu inte trätt i kraft och som inte bedöms relevanta för koncernen * IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram - tolkningsuttalande * IFRIC 14 IAS 19 - Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan - tolkningsuttalande * IAS 23 Lånekostnader - ändringar * IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar - ändringar * IAS 32 & IAS 1 Finansiella instrument; Klassificering & Utformning av finansiella rapporter - ändringar * IFRS 1 & IAS 27 Första gången IFRS tillämpas & Koncernredovisning och separata finansiella rapporter - ändringar Grund för rapportens upprättande Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs. Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna. Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål De poster i resultat- och balansräkningen som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttjade skattemässiga underskott (not 17), garantiåtaganden (not 19), samt immateriella (not 7-9) och materiella anläggningstillgångar (not 10-12) där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster. Intäktsredovisning Redovisning av intäkter sker enligt IAS 18. Det ingår inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsredovisningen vid leverans. Vid försäljning av system till VIP-flygplan löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget. Vid uthyrning av system periodiseras hyresintäkterna och redovisas linjärt under avtalets löptid. Fordringar, skulder och likvida medel i utländsk valuta Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Vid valutasäkring genom terminskontrakt redovisas marknadsvärdet på balansdagen av terminskontrakten som kortfristig fordran eller skuld. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna säljs i USD. Vid större utleveransavtal terminssäkrar bolaget USD. Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive verkligt värde. Verkligt värde är lika med försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader. Segmentredovisning CTT Systems AB (publ.) har endast en identifierbar rörelsegren, inom vilken hela bolagets verksamhet ryms. Rörelsegrenen omfattar försäljning av produkter och tjänster för fuktkontroll i flygplan. Bolagets försäljning har hittills skett till ett begränsat antal länder på den globala marknad som flygplansbranschen verkar inom. All fakturering, sker i amerikanska dollar. Inga väsentliga skillnader föreligger vad gäller risker eller möjligheter i de olika länderna. Någon segmentredovisning har av dessa skäl inte befunnits meningsfull. Koncernen CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag: Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB ( ) med säte i Nybro. 45

46 CTT Systems Incentive AB ( ) med säte i Nyköping. (vilande) CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA. (vilande) Koncernintern Försäljning Årets koncerninterna försäljning har utgjorts av moderbolagets inköp av halvfabrikat från dotterbolaget Bribo uppgående till 6,2 MSEK (1,0 MSEK). Fordringar Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda. Anl äggningst illgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden, följande avskrivningsprocent har tillämpats Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 20 % 20 % Patent 25 % 25 % Övriga immateriella tillgångar 10 % 10 % Materiella anläggningstillgångar Byggnader 4 % 4 % Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 % 10 % Inventarier verktyg och installationer 15-20% 15-20% Förbättringsutgifter på annans fastighet 20 % 20 % Datautrustning 33 % 33 % Utgifter för utvecklingsarbeten Direkta kostnader för egna utvecklingsarbeten aktiveras då det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med innehaven kommer att komma företaget till del. Utgifter för att löpande underhålla, anpassa och modifiera befintliga produkter kostnadsförs direkt. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens anläggningstillgångar kontrolleras kvartalsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Leasingkostnader Koncernens leasingåtaganden uppgår i huvudsak till kostnader för förhyrda lokaler. Hyreskostnader och övriga leasingavtal har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal. Gar ant i åtaganden Avsättningar för garantiåtaganden beräknas på periodens systemförsäljning. Till grund för den 2%-iga avsättningen ligger historiskt utfall på garantikostnader. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år. L ånekostnader Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Inga lånekostnader har aktiverats i balansräkningen då finansieringen i huvudsak använts till den löpande driften. pensioner Samtliga anställda omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan (ITPplan), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionskostnaden enligt ITP-planen redovisas som en avgiftsbestämd plan då tillräcklig information, för att kunna redovisa i enlighet med reglerna för en förmånsbestämd plan, ej kunnat erhållas. F inansiell a t illgångar och skulder Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder). En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen: Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Likvida medel tillhör denna kategori. Kundfordringar och lånefordringar: Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas: Tillgångar i denna kategori värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder: Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori. Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaden mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. Finansiella instrument Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Leasade tillgångar I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

47 Not 1 Nettoomsättning Koncernen MODerbolaget Intäkter Systemförsäljning 24,9 10,3 24,9 10,3 Reservdelar och underhåll 5,1 1,7 5,1 1,7 Övrig försäljning 7,2 1,4 0,1 0,0 Leasing 0,4-0,2 0,4-0,2 37,6 13,2 30,4 11,8 Leasinginkomster faktureras i USD. Beräknade framtida leasinginkomster har omräknats till balansdagens kurs. Återstående leasinginkomster uppgår till totalt 0,5 MSEK (föreg. år 0,6 MSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan: Koncernen MODerbolaget Leasingintäkter Inom 1 år 0,4 0,2 0,4 0,2 Senare än 1 år men inom 5 år 0,1 0,3 0,1 0,3 Senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,6 0,5 0,6 Not 2 Övriga externa kostnader Koncernen MODerbolaget Arvoden till revisorer (KSEK) Grant Thornton Sweden AB Revisionsuppdrag Övriga uppdrag Revisionskostnader Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Leasingavgifter I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med KSEK (föreg. år 853 KSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt KSEK (föreg. år KSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan: Koncernen MODerbolaget Leasingavgifter Inom 1 år 1,9 1,5 1,8 1,5 Senare än 1 år men inom 5 år 2,5 3,3 2,4 3,3 Senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 4,8 4,2 4,8 Not 3 PERSONAL Koncernen MODerbolaget Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt för bolaget Styrelse Kvinnor 0 0 Män Företagsledning och VD Kvinnor Män Jämförelseåret (2007) omfattar endast 6 månader. Löner och ersättningar (KSEK) Styrelse och verkställande direktörer Övriga ledande befattningshavare Övriga anställda I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD i dotterbolaget Bribo. Sociala kostnader (KSEK) Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer Pensionskostnader för övriga ledande befattningshavare Pensionskostnader övriga anställda Övriga sociala kostnader

48 Forts. Not 3 PERSONAL Ersättning och förmåner till styrelsens ledamöter (SEK) Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har utgått med: Befattning Styrelsearvode Övriga ersättningar Pensioner Karl-Axel Granlund Ordförande Anders Helmner Ledamot Lars Lindgren Ledamot Lars Solin Ledamot Dag Waldenström Ledamot Ersättning och förmåner till moderbolagets VD Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instrument. VD s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen. Jämförelseåret (2007) omfattar endast 6 månader. VD (KSEK) Grundlön Rörlig ersättning Bil- och datorförmån Pensionsförsäkring Finansiella instrument Ersättning till övriga ledande befattningshavare i koncernen Koncernen MODerbolaget Grundlön Rörlig ersättning Bilförmån Pensionsförsäkring Finansiella instrument I koncernens belopp ingår även löner och ersättningar till VD i dotterbolaget Bribo. Avtal om framtida pension Moderbolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder. Rörliga ersättningar Rörliga ersättningar avser bonussystem för moderbolagets säljande personer i ledningsbefattning samt nyckelpersoner i dotterbolaget Bribo relaterat till mål för försäljning, kassaflöde eller resultat. Några övriga särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTT:s skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden. Uppsägning och avgångsvederlag VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön. Koncernen MODerbolaget Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 1,0% 1,9% 1,2% 1,9% sjukfrånvaro för män 1,1% 2,1% 1,2% 2,1% sjukfrånvaro för personal år 1,3% 2,5% 1,4% 2,5% Uppgift om långtidssjukfrånvaro har inte lämnats eftersom den kan hänföras till enskild individ. Uppgift har ej heller lämnats för grupper färre än 10 anställda. Not 4 Rörelseresultat Koncernen MODerbolaget Rörelseresultat Rörelseresultatet har påverkats av valutadifferenser enligt följande: Valutakursdifferens på fordringar och skulder av rörelsekaraktär 2,4 0,3 2,4 0,3

49 Not 5 ÅRETS RESULTAT Koncernen MODerbolaget Rörelseresultat Årets resultat har påverkats av valutadifferenser enligt följande: Valutakursdifferens på fordringar och skulder av rörelsekaraktär 2,4 0,3 2,4 0,3 Valutakursdifferens på fordringar och skulder av finansiell karaktär 4,0 0,0 4,0 0,0 1,6 0,3 1,6 0,3 Not 6 Resultat per aktie Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var (föreg. år ). Eftersom resultatet per aktie är negativt har någon utspädning pga utestående teckningsoptioner ej beräknats. Not 7 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN Koncernen MODerbolaget Ingående anskaffningsvärde 25,0 24,1 25,0 24,1 Inköp 2,7 0,9 2,7 0,9 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 27,7 25,0 27,7 25,0 Ingående avskrivningar 16,7 15,6 16,7 15,6 Årets avskrivningar 2,3 1,1 2,3 1,1 Utgående ackumulerade avskrivningar 19,0 16,7 19,0 16,7 Ingående nedskrivningar 0,1 0,1 0,1 0,1 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0,1 0,1 0,1 0,1 Utgående planenligt restvärde 8,6 8,1 8,6 8,1 Årets aktiverade belopp avser utveckling av befuktningssystem till A380 First Class samt A350 projektet. Dessa projekt pågår varför avskrivningar inte påbörjats. För forskning och utveckling har kostnadsförts 4,5 MSEK (föreg. år 1,7 MSEK). Not 8 Patent Koncernen MODerbolaget Ingående anskaffningsvärde 9,4 9,1 9,4 9,1 Inköp 0,0 0,3 0,0 0,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9,4 9,4 9,4 9,4 Ingående avskrivningar 1,3 0,0 1,3 0,0 Årets avskrivningar 2,7 1,3 2,7 1,3 Utgående ackumulerade avskrivningar 4,0 1,3 4,0 1,3 Utgående planenligt restvärde 5,4 8,1 5,4 8,1 I samband med att CTT Systems AB förvärvade samtliga patent rörande Zonal Drying System 1992 fick uppfinnarna rätten till en omsättningsbaserad royalty under patentens giltighetstid. Denna omsättningsbaserade royalty slutreglerades under räkenskapsåret 2006/2007 genom en engångsbetald ersättning i form av nyemitterade aktier. Denna ersättning har redovisats som anskaffningsvärde för patent. Not 9 Övriga immateriella tillgångar Koncernen Ingående anskaffningsvärde 10,7 0,0 Inköp 0,0 10,7 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 10,7 10,7 Ingående avskrivningar 0,2 0 Årets avskrivningar 1,1 0,2 Utgående ackumulerade avskrivningar 1,3 0,2 Utgående planenligt restvärde 9,4 10,5 I samband med CTTs förvärv av Bribo åsattes Bribos affärsrelation med CTT ett värde om 10,7 MSEK. Genom CTTs avtal med Airbus och Boeing avseende deras nya flygplansmodeller förutser CTT att de under en mycket lång tid kommer att belägga delar av Bribos produktionsresurser. CTT är beroende av Bribos leveranser och sett utifrån en tredje part utgör Bribos kundrelationer med CTT en väsentlig del av Bribos värde. Värdet av den prognostiserade omsättningen hos Bribo avseende CTTs OEM-avtal under de kommande tio åren nuvärdesberäknat till 2008 års penningvärde utgör ca 10,7 MSEK. Nyttjandeperioden av ovanstående kundrelation har beräknats till 10 år, innebärande en årlig avskrivning på ca: 1,1 MSEK. Ingen indikation på yterligare nedskrivningsbehov har identifierats. 49

50 Not 10 Byggnader och Mark Koncernen Ingående anskaffningsvärde 3,6 0,0 Inköp 0,0 3,6 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3,6 3,6 Ingående avskrivningar 0,0 0,0 Årets avskrivningar 0,2 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0,2 0,0 Utgående planenligt restvärde 3,4 3,6 Inköpen 2007 avser i sin helhet den fastighet som medföljde vid förvärvet av Bribo. Not 11 Maskiner och andra tekniska anläggningar Koncernen Ingående anskaffningsvärde 6,0 0,9 Inköp 0,6 5,1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6,6 6,0 Ingående avskrivningar 1,1 0,9 Årets avskrivningar 0,8 0,2 Utgående ackumulerade avskrivningar 1,9 1,1 Utgående planenligt restvärde 4,7 4,9 Not 12 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen MODerbolaget Ingående anskaffningsvärde 19,7 18,1 19,5 18,1 Inköp 0,8 1,4 0,7 1,3 Förbättringsutgifter på annans fastighet 0,0 0,1 0,0 0,1 Försäljningar/utrangeringar 0,1 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20,4 19,7 20,2 19,5 Ingående avskrivningar 11,2 10,2 11,1 10,2 Försäljningar/utrangeringar 0,1 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar inventarier, verktyg 1,3 0,6 1,3 0,6 Årets avskrivningar förbättringsutgifter annans fastighet 0,6 0,3 0,6 0,3 Utgående ackumulerade avskrivningar 13,0 11,2 13,1 11,1 Utgående planenligt restvärde 7,4 8,5 7,1 8,4 Ingående anskaffningsvärde 3,0 2,8 3,0 2,8 Inköp 0,1 0,1 0,1 0,1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3,1 3,0 3,1 3,0 Ingående avskrivningar 1,1 1,0 1,1 1,0 Årets avskrivningar 0,1 0,1 0,1 0,1 Utgående ackumulerade avskrivningar 1,2 1,1 1,2 1,1 Utgående planenligt restvärde 1,9 1,9 1,9 1,9 I beloppet för inköp 2007 ingår 0,1 MSEK hänförligt till förvärvet av Bribo. Not 13 Andelar i koncernföretag MODerbolaget Ingående anskaffningsvärde 10,1 0,4 Inköp 0,0 10,0 Aktieägartillskott 4,2 0,0 Försäljningar/utrangeringar 0,0 0,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14,3 10,1 Utgående bokfört värde 14,3 10,1

51 Not 14 Andelar i koncernföretag (KSEK) Antal Kapital- Bokfört Justerat andelar andel värde eget kapital Direkt ägda CTT Systems Inc. Delaware USA % 1 0 CTT Systems Incentive AB, Nyköping % Bribo AB, , Nybro % Not 15 Varulager Koncernen MODerbolaget Råvaror och förnödenheter 14,9 16,3 14,9 15,2 Halvfabrikat 5,1 3,2 4,1 3,2 Varor under tillverkning 2,1 2,0 2,1 2,0 Färdiga varor 10,5 4,8 10,5 4,8 32,6 26,2 31,6 25,1 Avdrag för inkurans har, efter individuell prövning, skett med 1,1 MSEK (1,3 MSEK). Not 16 KUNDFORDRINGAR Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Inga fordringar har bedömts vara osäkra varför några reserveringar ej skett (föregående år inga). Kundförluster uppgick till 0 (0) MSEK. Åldersanalys förfallna ej Koncernen MODerbolaget nedskrivna kundfordringar Mindre än 3 månader 3,9 3,1 3,8 3,1 3 till 6 månader 0,0 0,4 0,0 0, månader 0,0 0,0 0,0 0,0 mer än 12 månader 0,1 0,4 0,1 0,4 4,0 3,9 3,9 3,9 Not 17 Skatt Moderbolaget har outnyttjade skattemässiga underskott uppgående till 168 MSEK (148 MSEK) varav 129 MSEK (129 MSEK) är koncernbidragspärrat. Detta innebär att det koncernbidragspärrade beloppet inte kan användas för kvittning av vinster i dotterbolaget Bribo förrän tidigast år Någon uppskjuten skattefordran har ej beräknats på dessa underskott, baserat på de osäkerhetsfaktorer som enligt företagsledningen föreligger angående när i tiden dessa underskott kan utnyttjas. Det finns ej någon förfallotidpunkt på outnyttjat skattemässigt underskott. Den redovisade skatteintäkten i koncernen 0,8 MSEK avser intäktsförd uppskjuten skatt, hänförlig till obeskattade reserver vilka upplösts utan skattebelastning. Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen MODerbolaget Förutbetalda hyror 0,4 0,4 0,4 0,4 Förutbetalda försäkringskostnader 0,1 0,1 0,1 0,1 Upplupna leasingintäkter 0,4 0,1 0,4 0,1 Förutbetalda underhålls- och licensavgifter 0,2 0,3 0,2 0,3 Fordran EU-projekt 0,0 0,1 0,0 0,1 Upparbetade ej fakturerade intäkter 0,2 0,1 0,2 0,1 Förutbetalda mässkostnader 0,1 0,1 0,1 0,1 Övrigt 0,5 0,4 0,3 0,3 1,9 1,7 1,7 1,6 Not 19 avsättningar för garantiåtaganden Koncernen MODerbolaget Ingående avsättning 1,4 1,3 1,4 1,3 I anspråktagna belopp 0,5 0,0 0,5 0,0 Årets avsättning 0,3 0,1 0,3 0,1 Utgående avsättning 1,2 1,4 1,2 1,4 Företagsledningen bedömer att det förväntade utflödet av avsatta medel kommer att ligga i nivå med den 2%-iga avsättning för motsvarande period på systemförsäljningen som sker. Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-års perioden. I takt med en ökad systemförsäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år. Normalt lämnar CTT en funktionsgaranti som omfattar 36 mån. 51

52 Not 20 Skulder till kreditinstitut, räntebärande De långfristiga räntebärande skulderna till kreditinstitut förfaller till betalning enligt följande: Koncernen MODerbolaget Senare än 1 år men inom 5 år 22,0 16,8 20,0 15,0 Senare än 5 år 1,7 1,8 0,0 0,0 23,7 18,6 20,0 15,0 Ställda säkerheter för skuld enligt ovan: Fastighetsinteckningar 1,3 1,3 0,0 0,0 Företagsinteckningar 31,0 6,0 30,0 5,0 Patent 5,4 8,1 5,4 8,1 Inventarier 3,2 3,3 0,0 0,0 Aktier i dotterföretag 1,7 0,0 14,2 0,0 Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen MODerbolaget Upplupna löner rörlig ersättning 0,7 0,0 0,5 0,0 Semesterlöneskuld 1,6 1,4 1,3 1,1 Upplupna sociala avgifter 0,6 0,6 0,5 0,4 Upplupen löneskatt 1,3 1,2 1,1 1,0 Upplupen provision och royalty 1,3 1,6 1,3 1,6 Fakturerade ej upparbetade intäkter 2,7 0,0 2,7 0,0 Övrigt 1,0 0,9 0,9 0,8 9,2 5,7 8,3 4,8 Not 22 Ställda säkerheter Företagsinteckningar, aktier i dotterföretag och patent har lämnats som säkerhet för moderbolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljat checkräkningskredit. Inventarier, fastighetsinteckningar och företagsinteckningar har hos dotterbolaget Bribo ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräkningskredit. Not 23 Checkräkningskredit Koncernen MODerbolaget Beviljad kredit 20,9 1,5 19,4 0,0 Moderbolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om USD som omräknad till balansdagens kurs uppgår till SEK. Not 24 eget kapital I beloppet för eget kapital ingår villkorat aktieägartillskott med SEK ( SEK). Det villkorade aktieägartillskottet är lämnat av Volito AB. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning ske förrän återbetalning skett till Volito AB. Teckningsoptioner Årsstämman 2007 beslutade om en emission av högst teckningsoptioner med rätt till nyteckning av aktier. Bolaget har för närvarande inte några andra utestående aktierelaterade incitamentsprogram. Dotterbolaget CTT Incentive AB överlät teckningsoptionerna till marknadsvärde 3,60 kr beräknat enligt Black & Scholes. Optionsprogrammet 2007/2010 omfattar ledande befattningshavare och övriga anställda i CTT koncernen enligt följande tilldelningsprincip: - Bolagets VD maximalt teckningsoptioner - Övriga ledande befattningshavare maximalt teckningsoptioner/vardera - Övriga anställda maximalt teckningsoptioner vardera. - Överlåtelse av optionsrätter skall även kunna ske till personal som anställts efter emissionstillfället eller som genom befattningsändring skulle kunna ha tilldelats ett större antal optioner. - Eventuella kvarvarande teckningsoptioner efter denna fördelning skall vederlagsfritt återlämnas till bolaget för makulering.

53 Baserat på befintliga antal aktier blir utspädningen till följd av förslaget högst cirka 1,6 procent av aktierna och rösterna i Bolaget. Teckningskursen har fastställts till 56:50 kronor. Aktieteckning kan ske i perioden Av bolagets teckningsoptionersprogram om optioner har st förvärvats per Optionspremien har förts till eget kapital. Förändringar av eget kapital framgår av koncernens respektive moderbolagets eget kaptial räkningar. Not 25 inbetalning från kunder m.fl. Koncernen MODerbolaget Nettoomsättning enligt resultaträkning 37,6 13,2 30,4 11,8 Övriga rörelseintäkter enligt resultaträkning 3,1 2,4 3,1 0,2 Förändring av kundfordringar 2,3 2,9 2,7 2,3 Förändring av förskott från kunder 4,0 1,7 4,0 1,7 Förändring av förutbetalda rörelseintäkter 2,7 0,1 2,7 0,1 Förändring av upplupna rörelseintäkter 0,4 0,9 0,3 0,9 44,7 17,6 37,2 13,3 Not 26 UTBETALNINGAR TILL LEVERANTÖRER OCH ANSTÄLLDA Koncernen MODerbolaget Råvaror och förnödenheter enligt resultaträkning 12,0 5,0 13,2 5,0 Aktiverade utgifter för produktutveckling 2,5 0,4 2,5 0,4 Övriga externa kostnader enligt resultaträkning 19,8 9,4 18,2 9,1 Personalkostnader enligt resultaträkning 27,6 11,0 23,3 10,3 Valutakursförluster av rörelsekaraktär 0,8 0,4 0,7 0,4 Lagerförändring 6,4 7,6 6,4 6,5 Förändring av förutbetalda kostnader 0,1 0,2 0,2 0,1 Förändringar i övriga fordringsposter 1,1 0,6 1,2 0,6 Förändringar av leverantörsskulder 4,9 2,3 5,2 2,1 Förändringar i övriga skuldposter 0,8 1,8 0,7 1,2 67,0 33,0 62,4 30,6 Not 27 LIKVIDA MEDEL Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och Bank i balansräkningen. Not 28 Finansiella tillgångar och skulder Nedan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder i de för bolaget valda kategorierna: Finansiella tillgångar värderade till Redovisat Redovisat verkligt värde över resultaträkningen värde värde Likvida medel i SEK 3,7 8,4 Likvida medel i USD 0,0 1,4 3,7 9, Redovisat Redovisat Kund och lånefordringar värde värde Kundfordringar 11,2 8,9 11,2 8,9 Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet. 53

54 Redovisat Redovisat Andra finansiella skulder värde värde Leverantörsskulder 2,9 7,8 Skulder till kreditinstitut SEK 24,3 19,1 Skulder till kreditinstitut USD 17,9 0,0 45,1 26,9 Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde. Not 29 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Styrelseledamoten Lars Solin har varit CTT behjälplig i samband med emissionen För detta arbete har Lars Solins arbetsgivare under 2008 erhållit 166 KSEK. Denna tjänst har upphandlats i öppen konkurrens och ersättningen är marknadsmässig. Utöver denna transaktion har inga transaktioner med närstående genomförts under räkenskapsåret. Not 30 POLICY FÖR FINANSIELL RISKHANTERING Det övergripande målet för koncernens finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av koncernens verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat. Härav följer att koncernens finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, skall säkring tillämpas. Nedan beskrivs koncernens bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering: MARKNADSRISKER Valutarisker Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, och EURO) medan produkterna säljs i USD. Koncernens policy är att risksäkra ca 70 % av den kommande 12- månadersperiodens kundfordringar när valutarisken inte balanseras av motsvarande skulder i utländsk valuta. För påverkan på rörelseresultatet se not 4 och 5. För att jämna ut påverkan av valutafluktuationer på koncernen har en checkkredit om 2,5 MSUD lagts upp. Ränterisker Koncernens ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt koncernens finansiering hos kreditinstitut. Koncernens finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta knuten till Stibor. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras. Prisrisker Koncernens finansiella instrument per varierar inte pga förändringar i marknadspriser. Koncernens lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk. KREDITRISKER Koncernens kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. P.g.a de täta kontakter som koncernen har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer. FINANSIERINGSRISKER Koncernen har för närvarande ett negativt kassaflöde och har historiskt varit beroende av kapitaltillskott från bolagets aktieägare. Eftersom koncernens produkter ska användas under en lång tid i flygplan är det även viktigt att koncernen har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartners. Checkräkningskrediten i USD är per balansdagen utnyttjad till 2,3 MUSD. En variation i USD-kursen om +/- 10 öre påverkar resultatet med 230 KSEK. Not 31 FÖRVÄRVsanalys Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB (Bribo) Den 11 oktober 2007 förvärvades Bribo genom en apportemission om aktier, motsvarande ett värde om 10,0 MSEK, baserat på aktiekursen på förvärvsdatum. Förvärvet innebar en utspädning om 3,0 procent. Apportemissionen beslutades av styrelsen med stöd av bemyndigande givet vid årsstämman Bribo ingår i CTT:s koncernredovisning sedan den 31 oktober 2007.

55 Forts. Not 31 FÖRVÄRVsanalys Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB (Bribo) (MSEK) Redovisat värde i Verkligt värde verkligt värde Bribo före förvärvet justering redovisat i koncernen per den 31 okt 2007 Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 10,7 10,7 Materiella tillgångar 6,4 2,4 8,8 Finansiella tillgångar 0 Omsättningstillgångar Varulager 1,3 1,3 Kundfordringar o övriga fordringar 3,3 3,3 Likvida medel 0,6 0,6 Uppskjuten skatteskuld 0,7 3,7 4,4 Räntebärande skulder 5,7 5,7 Lev. skulder och övriga skulder 2,3 2,3 Netto identifierade tillgångar och skulder 3,0 9,4 12,3 Köpeskilling 10,0 Goodwill 2,3 Kontant reglerad köpeskilling inkl. förvärvskostnader 0 Likvida medel i de förvärvade dotterbolagen +0,6 Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv av dotterbolag 0,6 Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernen respektive moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 april Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 7 maj Nyköping Karl-Axel Granlund Anders Helmner Lars Solin Ordförande Lars Lindgren Dag Waldenström Torbjörn Johansson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits Anders Meyer Auktoriserad revisor Grant Thornton Sweden AB Nicklas Malm Godkänd revisor Grant Thornton Sweden AB 55

56 Revisionsberättelse Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i CTT Systems AB (publ) för räkenskapsåret Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Nyköping den 8 april 2009 Anders Meyer Auktoriserad revisor Grant Thornton Sweden AB Nicklas Malm Godkänd revisor Grant Thornton Sweden AB

57 CTT Bolagsstyrningsrapport 2008 CTT Systems AB omfattas sedan den 1 juli 2008 av Svensk kod för bolagsstyrning. CTT tillämpar koden med de undantag som framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning men inga övriga kommittéer eller utskott. Denna rapport utgör inte en del av den formella årsredovisningen och är ej granskad av bolagets revisorer. CTT:s bolagsordning, stämmoprotokoll och mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida Denna rapport innehåller sammanfattat information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor, alla frågor kring bolagsstyrningen besvaras dock ej lämpligt i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns, se Aktieägarna Den 1 jan 2009 hade bolaget aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 48 procent av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter se Årsstämma Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, där fastställs även arvoden och resultaträkning och balansräkning för moderbolaget och koncernen. Årsstämma hölls den 8 maj 2008 på bolagets kontor i Nyköping. Stämman beslutade om omval av styrelseledamöterna Karl-Axel Granlund, Anders Helmner, Lars Lindgren, Lars Solin och Dag Waldenström. Karl-Axel Granlund omvaldes av det konstituerande styrelsemötet direkt efter stämman till styrelsens ordförande. På årsstämman var samtliga styrelseledamöter närvarande. Antal närvarande aktier var motsvarande cirka 25,3 procent av aktier och röster i bolaget. För utförligare information om de respektive styrelseledamöterna se www. ctt.se respektive avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare i bolagets årsredovisning för Stämman beslutade vidare: att fastställa resultat- och balansräkning samt koncernresultat- och koncernbalansräkning för räkenskapsåret (6 mån) samt att behandla årets förlust enligt styrelsens förslag. att bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för det förkortade räkenskapsåret att styrelsearvode ska utgå med max kronor till styrelsen som helhet att fördela inbördes. Revisorsarvode skall som tidigare utgå enligt löpande räkning. att tillsätta valberedning enligt styrelsens förslag om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilken i korthet ska bestå av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Protokollet har justerats av aktieägare som inte ingår i styrelsen eller är anställd i bolaget. För fullständiga stämmobeslut se protokoll på CTT:s hemsida Styrelsen och dess arbete under 2008 Styrelsen ansvarar ytterst för hur bolaget är organiserat och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekonomiska och finansiella status ges regelbundet vid styrelsemöten och genom rapporter till styrelsen och därutöver vid behov. Verkställande direktören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verksamheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrelsen årligen fastställer vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är ägnade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Styrelsen bestod efter val på årsstämman av fem ledamöter. Vid styrelsemötena närvarar VD och ekonomichef i moderbolaget som föredragande. Marknadschef och revisorer deltager även regelbundet under vissa punkter på vissa av årets styrelsemöten. Av styrelsens nuvarande 5 ledamöter är 4 att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen. Styrelsen har under 2008 haft 5 styrelsemöten. Vid de fyra ordinarie sammanträdena följs den fastställda arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor. Frågor som styrelsen även behandlar under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer samt bolagets kapitalbehov. Tre av styrelsens ledamöter har närvarat vid samtliga styrelsemöten, Lars Lindgren respektive Anders Helmner har vardera varit frånvarande vid ett möte. Styrelsen har som brukligt vid ett tillfälle under året haft ett strategimöte där bolagets långsiktiga mål och övergripande frågor av strategisk natur diskuterades. Styrelsen har årligen gjort en intern utvärdering av VD och styrelsens arbete. 57

58 Ersättningsutskott I CTT utgör hela styrelsen ersättningsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad komplexitet. Den beredning och de rutiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Där finns även stöd till beslut i riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antagen på årsstämman Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verkställande direktören bereds av styrelsens ordförande och han representerar ersättningsutskottet vid förhandlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören. Revisionsutskott Styrelsen i CTT har valt att inte inrätta ett revisionsutskott. Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av ett revisionsutskott och beslutat att inte inrätta ett sådant bla. pga. koncernens begränsade komplexitet. Istället fullgör styrelsen i sin helhet de uppgifter som enligt Koden ankommer på revisionsutskottet. Detta fungerar väl i den relativt sett lilla styrelse som bolaget har och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i, och tar aktivt del i dessa arbetsuppgifter. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister som skulle motivera en förändring och tillsättande av ett utskott. Revisorerna avrapporterar årligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett styrelsemöte. Revisorernas rapporter under 2008 har inte föranlett någon särskild åtgärd från styrelsen. Bolagets delårsrapport avseende tredje kvartalet 2008 har översiktligt granskats av bolagets revisorer. Valberedning En valberedning kommer att tillsättas som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma. Valberedningen består av tre ledamöter. Styrelsens ordförande skall årligen, senast vid tredje kvartalets utgång, sammankalla de tre största aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om någon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren. Ordföranden behöver dock maximalt tillfråga bolagets sex största aktieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst tre ledamöter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter. Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande. Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast 6 månader före årsstämman. Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedningen utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägande skall denna ledamot avgå ur valberedningen. Valberedningens ordförande skall därefter tillfråga aktieägare enligt principerna ovan. Inför 2009 års årsstämma har tillsättandet av valberedningen försenats, varför den inte haft möjlighet att bereda stämmoärendena. I stället har en informell valberedning med representanter för bolagets tre största ägare träffats. Dessa är Volito AB, Trulscom AB och Banco Fonder som tillsammans representerar cirka 30 procent av bolagets aktier. Företagsledningen Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och av styrelsen fastställda mål och strategier. Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut. I CTT:s ledning ingick under 2008 verkställande direktören, ekonomichefen, marknadschefen, utvecklingschefen, chef för customer support, kvalitets- och personalchef samt produktionschefen. En närmare presentation av verkställande direktören och de övriga ledande befattningshavarna finns i bolagets årsredovisning för 2008 under avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare. Årsredovisningen finns på Internkontroll Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns en process och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrelse och marknad. Särskild granskningsfunktion CTT har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) eftersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och operativ struktur och väl utarbetade styroch internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsättande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern revision. Riskanalys CTT:s verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTT:s resultat och finansiella styrka. Vid bedömning av CTT:s fram

59 tida utveckling är det av vikt att bedöma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTT:s framtida utveckling finns beskrivna i årsredovisningen samt på CTT:s ledning har som policy att beakta dessa riskers inf lytande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bolagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. I samband med tredje kvartalets bokslut görs årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskminimering av revisorerna vilken avrapporteras till styrelsen vid kommande styrelsemöte. Revisorer Vid årsstämman den 16 november 2006 valdes Anders Meyer (auktoriserad revisor) samt Nicklas Malm (godkänd revisor), Grant Thornton Sweden AB, till bolagets revisorer för en mandat period om 4 år. Bolagets revisorer medverkar vid styrelsemöten vid minst ett tillfälle per år och informerar då om sina iakttagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrelsens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor. Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunkterna på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören. Arbetsinsatserna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och börsens rekommendationer, frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt av styrning och ekonomisk kontroll. Bolagsordning I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var stämma ska hållas. För nu gällande bolagsordning, antagen 15 november 2007, se Information och kommunikation Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen. Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrelsen fastlagda informationspolicyn, se CTT:s externa redovisningsmaterial och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknadsplats och sedvänja kräver. Distribution av pressmeddelanden och redovisningsmaterial extern redovisningsinformation, delårsrapporter och bokslutskommuniké, offentliggörs i enlighet med Stockholmsbörsens föreskrifter. Normalt sker detta genom fax och mail till börsen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer. Avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning Inför 2009 års årsstämma har arbetet med valberedning försenats men styrelsen skall tillse att en valberedning kommer att utses senast efter delårsrapporten för tredje kvartalet 2009 för att bereda valärenden inför 2010 års årsstämma. 59

60 Ledande befattningshavare 1. Torbjörn Johansson VD, född Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision Utvecklingsingenjör på JAS39 Gripen, SAAB Utvecklingsingenjör/ chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland Teknisk chef CTT Systems AB VD CTT Systems AB från Antal aktier i CTT: st. Antal teckningsoptioner: st. 3. Ulf R. Liljenberg Försäljnings och marknadschef, född Civilingenjör maskinteknik Lunds Tekniska högskola. Marknadsekonom IHM. Ingenjörschef Transwede Airways Teknisk Chef Transwede Airways Marknadschef, Europa, Credit Lyonnais/PK Airfinance (CLPK), Luxembourg Delägare och finans och affärsutvecklingschef i Eurowind AB Försäljnings och marknadschef i CTT sedan Antal aktier i CTT: st. Antal teckningsoptioner: st. 2. Maria Wester Kvalitetschef och personalchef, född Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Projektledning/försäljning Trade Motion , teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB Kva li tetschef på CTT Systems AB från Antal aktier i CTT: st. Antal teckningsoptioner: st. 4. Stefan Hammar Produktionschef, född Maskiningenjör. Konstruktion Studsvik Energiteknik AB Gruppchef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB Konstruktions- och laboratoriechef Studsvik Nuclear AB Produktionschef på CTT Systems AB från Antal aktier i CTT: 0 st. Antal teckningsoptioner: st.

61 Mikael Brate Ekonomichef, född Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola 1988, Högskoleingenjör Styr och Reglerteknik Falun/Borlänge Projektoch Marknads Controller CelsiusTech Electronics AB , Ekonomichef Mälardiagnostik AB , Ekonomichef Camfil Components , Verksamhets- och Management konsult Cap Gemini , Ekonomichef Catech AB (publ.) , Ekonomichef CTT Systems AB från Antal aktier i CTT st. Antal teckningsoptioner: st. 6. Torleif Nilsson Utvecklingschef, född Gymnasieingenjör maskinteknik Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplansystem Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems Utvecklingschef CTT Systems AB från Antal aktier i CTT: st. Antal teckningsoptioner: st. 7. Peter Landquist Eftermarknadschef, född Examen Industritekniskt Gymnasium Produktion och kon struk tion AB Nyge Aero Konstruk tionschef CTT Systems AB Teknisk chef Teknisk Försäljning Eftermarknadschef från Antal aktier i CTT: st. Antal teckningsoptioner: st. 8. Tony Rosendahl VD Bribo Mekaniska AB, född Examen Maskintekniskt Gymnasium Planering, inköp och produktionschef Ogo AB Produktionschef Mönsterås Metall AB VD Bribo Mekaniska (dotterbolag till CTT) från Antal aktier i CTT st. Antal teckningsoptioner: 0 st Kompletterande information enligt NBK:s rekommendationer Några särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden. Uppsägning och avgångsvederlag VD och vissa befattningshavare i bolaget har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångs vederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte för övriga 6 månaders lön. 61 De redovisade innehaven gäller per Inkluderar makas, omyndiga barns och privata bolags innehav.

62 Styrelse och revisorer Ordinarie ledamöter Karl-Axel granlund Karl-Axel Granlund född 1955, Civilingenjör, Industriell ekonomi, Linköping, styrelseordförande sedan Huvudägare och styrelseordförande i Volito AB. Styrelseledamot i bl.a. Peab AB (publ). Volito AB äger aktier i CTT. Anders Helmner född 1953, Master of Science, Lund, styrelseledamot sedan VD Telair International AB. Äger aktier i CTT. anders helmner Lars Solin född 1959, Civilingenjör, termodynamik, KTH, styrelseledamot sedan Verksam inom Corporate Finance sedan 20 år. Äger aktier i CTT. Dag Waldenström lars solin född 1957, Civilingenjör, flygteknik, KTH, styrelseledamot sedan Försäljningsdirektör i Saab Aircraft Leasing AB. Styrelseledamot i Linköping City Airport. Styrelseledamot i branschorganisationen Svenskt Flyg. Äger aktier i CTT. Lars Lindgren född 1950, Civilekonom, Handelshögskolan Göteborg, styrelseledamot sedan 2006, arbetande styrelseordförande för Spanair, styrelseledamot i Skyways och i Air Baltic. Äger 0 st aktier i CTT. Revisorer dag waldenström Anders Meyer Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan Nicklas Malm Godkänd revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan lars lindgren

63 Produktion: Byrån, Foto: Bildmakarna, foto sid 13 Peter Rutherhagen, Johnér, foto sid 21 Hans Strand/briljans.se Tryck: Alfaprint 2008 Produktion: Byrån, Foto: Bildmakarna, foto sid 1 Peter Rutherhagen, Johnér, foto sid 2 John Eyre, Johnér. Tryck: NRS Tryckeri, 2009