Innehåll. Året i korthet 4 VD har ordet 6

Transkript

1 Årsredovisning

2 KORT OM CTT CTT Systems AB är ett svenskt teknikbolag som är verksamt inom f lygbranschen. Företaget utvecklar och marknadsför fuktkontrollsystem för kommersiella flygplan. Flygplanstillverkare såväl som f lygbolag finns på kundlistan. Företaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsen, Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Ekonomisk information Föreliggande tryckta årsredovisning för 2006/2007 distribueras till samtliga registrerade aktieägare. Information publiceras fortlöpande på Ordinarie bolagsstämma: 15 november 2007 Delårsrapport, juli sept: 15 november 2007 Delårsrapport, juli dec: februari 2008 Delårsrapport, juli mars: maj 2008 Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma äger rum torsdagen den 15 november 2007 kl i bolagets lokaler, Brukslagarevägen 5, Nyköping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i VPC:s aktiebok senast den 9 november 2007, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast måndagen den 12 november Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att få rösta på bolagsstämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Registreringen skall vara genomförd senast den 9 november 2007.

3 Innehåll Kort om CTT 2 Året i korthet 4 VD har ordet 6 OEM Marknaden 8 Företaget med en green approach 10 Humidity in balance 12 Avfuktningssystemet 16 Fuktkontrollsystemet 17 Marknadsöversikt 18 CTTs marknadspotential 20 Marknads- och försäljningsstrategi 22 Kund- och produktöversikt 23 Konkurrenssituation 25 Historik, organisation och kvalitet 26 Riskanalys 28 CTT-aktien 30 Förvaltningsberättelse 32 Femårsöversikt 39 Resultaträkningar 40 Balansräkningar 41 Eget kapitalräkningar 42 Kassaflödesanalyser 42 Redovisningsprinciper och noter 43 Revisionsberättelse 52 Ledande befattningshavare 53 Styrelse och revisorer 54

4 Året i korthet Avtal tecknas om att utveckla Cair för befuktning av förstaklasskabinen i Airbus A380 flygplan. Ett av världens största flygbolag har beställt befuktning av förstaklasskabinen till sina A380 flygplan. Första beställningen från ett USA baserat flygbolag. Continental Airlines beställer Zonal Drying System till bolagets samtliga 41 st B flygplan. Första leveranserna av Zonal Drying System till Boeings B787 flygplan. Beställningar på Cair System till 3 olika VIP kunder. Nettoomsättningen 49,2 MSEK (23,7 MSEK). Resultat -7,8 MSEK (-13,4 MSEK) och kassaflödet -30,2 MSEK (-5,9 MSEK). Orderingången oförändrad 51 MSEK (51 MSEK). AFFÄRSIDÉ CTTs affärsidé är att lösa de två fuktproblem som idag existerar i flygplan, dels att eliminera uppkomsten av kondensation mellan flygplanets kabin och ytterskal samt att höja fuktnivån i kabinen och därigenom erbjuda en ökad komfort och välbefinnande för såväl personal som passagerare. STRATEGI CTTs strategi är att genom kontinuerlig utveckling av produkterna inom produktområdet Avfuktning och Befuktning befästa sin position som den ledande aktören på marknaden. Marknadskommunikationen skall syfta till att lyfta fram de fuktrelaterade problem som idag råder i ett flygplan. CTT skall aktivt deltaga i debatten kring hälsa och välbefinnande i kabinen MSEK Orderingång Nettoomsättning Resultat Genom att ingå i allianser med andra underleverantörer till flygbranschen skall intressanta och konkurrenskraftiga systemlösningar skapas för såväl tillverkare som flygbolag. De långsiktiga volymmålen skall uppnås genom att få leverera direkt till flygplanstillverkarna. MISSION Vårt uppdrag är att skapa ett gynnsammare klimat ombord och därmed ge flygbolagen ekonomiska och miljömässiga fördelar. Nyckeln ligger i att hålla rätt fuktbalans i kabinen. Vårt koncept ökar passagerarnas välmående, bidrar till en bättre miljö och förbättrar flygbolagets ekonomi. Vi kallar det Humidity in Balance. VISION CTTs vision är att varje flygbolag skall kunna erbjuda en kabinkomfort vad gäller luftfuktighet som motsvarar ett normalt inomhusklimat.

5 +108% nettoomsättning OUR MISSION IS TO CREATE A BETTER IN-FLIGHT CLIMATE AND THEREBY PROVIDE ECONOMIC AND ENVIRONMENTAL BENEFITS TO THE AIRLINE. THE KEY IS TO BALANCE HUMIDITY LEVELS ON BOARD. OUR CONCEPT INCREASES PASSENGER WELL-BEING, CONTRIBUTES TO A BETTER ENVIRONMENT AND IMPROVES AIRLINE ECONOMY, SIMULTANEOUSLY. WE CALL IT HUMIDITY IN BALANCE. 5

6 VD har ordet UNDER DET GÅNGNA VERK- SAMHETSÅRET har flygbranschen fortsatt att utvecklas positivt och vi är nu inne i en mycket stark global högkonjunktur. De flesta flygbolagen har historiskt sett hög beläggning och man har lyckats höja biljettpriserna, vilket har resulterat i god lönsamhet. Till och med de under många år hårt ansatta amerikanska flygbolagen har börjat tjäna pengar igen. Airbus och Boeing har fått många beställningar, speciellt på sina kortdistansflygplan. Av stor vikt för CTT är också att Boeing har varit extremt framgångsrika i försäljningen av B787 flygplanet och att Airbus har startat utvecklingen av A350 flygplanet. CTT HÅLLER PÅ ATT ETABLERA SIG SOM OEM- LEVERANTÖR För CTT har det gångna året till stor del präglats av utvecklingsarbetet till Boeings B787 flygplan. Befuktarna och Zonal Drying System har genomgått merparten av kvalificeringsproven och de första systemen till provflygplan har levererats. Vi räknar med att vara färdiga med alla prov före årets slut. Parallellt med kvalificeringsprovningen har serieproduktionen startats och vi har även detta verksamhetsår gjort betydande investeringar i produktionskapacitet. Tack vare B787 flygplanets försäljningsframgångar räknar vi med att Boeing ökar produktionstakten snabbare än planerat och vi jobbar hårt för att både CTT och våra underleverantörer ska kunna möta Boeings krav. Vi har under året även arbetat med att utveckla befuktningen av förstaklass till A380 flygplanet. Vi har startat kvalificeringsprovningen och vi kommer att leverera de första systemen under I övrigt har vårt arbete mot Airbus varit inriktat på att marknadsföra våra befuktnings- och avfuktningssystem för det nya A350 flygplanet. Vi har stora förhoppningar om att Airbus kommer att erbjuda sina kunder befuktning av Cockpit och Crewrest, men också tar steget och ger passagerarna möjligheten till en bättre luftmiljö på långdistansflygningar. Jag tror att vi har lyckats att positionera oss på ett optimalt sätt industripolitiskt för att bli leverantör till detta flygplan. Skulle vi lyckas kan vi med stolthet konstatera att CTT har etablerat sig som en betydande OEM-leverantör med produkter till samtliga nya typer av långdistansflygplan. RETROFITMARKNADEN FÖR ZONAL DRYING SYSTEM FORTSÄTTER ATT UTVECKLAS POSITIVT Verksamhetsåret var, vad gäller Zonal Drying System på retrofitmarknaden, mycket positivt. Vi levererade 73 system till 7 olika flygbolag till ett sammanlagt värde på över 30 MSEK. Det innebär att denna verksamhet totalt sett nu har blivit lönsam. Dessutom fick vi i flygbolaget Continental vår första flygbolagskund i Nordamerika. Hela Continental-affären genomfördes på ett imponerande sätt. Två månader efter beställning levererade vi det första systemet och sex månader senare hade vi levererat samtliga 41 system. Vi fick mycket beröm från Continental för vårt snabba och professionella agerande. Affären är ett bevis på att CTT nu har produktionskapaciteten att klara snabba ökningar av omsättningen. Jag räknar med att den positiva trenden för Zonal Drying System på retrofitmarkanden håller i sig och att vi fortsätter att ha en stabil växande

7 orderingång. Målsättningen för det kommande året är att få ytterligare affärer i Nordamerika och att åstadkomma den första flygbolagsaffären i Asien. Den höga utnyttjandegraden av världens flygplansflotta och de stigande flygbränslepriserna gör det mer och mer lönsamt att investera i vårt Zonal Drying System. Cair dominerar världsmarknaden för VIP-flygplan Det har nu gått sex år sedan vi levererade vårt första Cair system till Lufthansa Technik för installation i ett Boeing BBJ VIP-flygplan. Sedan dess har vi levererat ytterligare 19 Cair till stora VIP-flygplan. Vi dominerar totalt världsmarknaden för dessa system och mig veterligen har inget annat system installerats på något stort VIP-flygplan sedan vi levererade vårt första system. Nu har vi en högkonjunktur även inom denna mycket exklusiva sektor och efterfrågan på Cair ökar. Det gör att vi har haft och har möjligheten att öka våra bruttomarginaler. Detta i kombination med att vi nu har anpassat systemet för de flesta flygplanstyperna gör att VIP-verksamheten totalt sett börjar bli lönsam. Lönsamheten för detta affärsområde har annars inte varit prioriterat. Vi har sett VIP-marknaden som inträdesbiljetten till den kommersiellt mycket intressantare marknaden för långdistansflygplan för passagerare. Cair systemets genombrott hos passagerarflygbolagen kommer Under det senaste året har vi ytterligare flyttat fram våra positioner vad gäller befuktning av passagerarflygplan. Vi har nu ett års driftserfarenhet av Cair i två Air Mauritius A340 flygplan. Systemet fungerar på det hela taget bra. Vi har haft ett par mindre tekniska problem som nu är åtgärdade och vi räknar med att Air Mauritius kommer att fullfölja avtalet och utrusta hela sin långdistansflotta med systemen. CTT har genom detta projekt fått erfarenheter om hur Cair fungerar i flygbolagsmiljö. Dessa erfarenheter och våra erfarenheter från VIP-flygplan är mycket värdefulla för vårt utvecklingsarbete på nya långdistansflygplan. Allt talar nu för att befuktning av passagerarkabinen inom en snar framtid kommer att få ett genombrott och CTT är mycket bra rustat att spela en avgörande roll inom detta nya affärsområde. CTT närmar sig lönsamhet CTT har nu lyckats med nästan allt vi har företagit oss utom det som är allra viktigast - att bli lönsamma. Det senaste halvåret var vi dock mycket nära att nå ett positivt resultat. Ser man till våra mogna verksamheter, Zonal Drying System på retrofitmarknaden och Cair till VIP-flygplan, är de nu lönsamma. Vad som belastar resultatet är vår långsiktiga globala marknadsföring, utvecklingsarbetet till Boeing och Airbus nya flygplan samt våra satsningar avseende Cair. Vi blir dock mer och mer övertygade om att de investeringar vi gör på dessa områden kommer att resultera i en mycket god lönsamhet under tiotals år framöver. Om vi tar exemplet B787 projektet kommer vi att ha en stabil och hög produktionstakt från år 2008 och framåt samt en mycket lönsam eftermarknad. A380 projektet kommer att bana väg för befuktning av passagerarkabinen i alla långdistansflygplan. Därför hoppas jag att alla ni aktieägare håller med mig om att CTTs ledningsgrupp

8 det kommer att löna sig att delta i den förestående emissionen och på så vis ge CTT möjligheten att uppnå det stora förestående målet att bli lönsamt. ETT STORT TACK TILL PERSONALEN PÅ CTT Till sist vill jag tacka personalen för ytterligare ett år av stort engagemang och gott arbete. Vi har på två år nästan fördubblat personalstyrkan, vilket har inneburit att vi kunnat nyanställa ca 20 personer. Det är inte lätt att på kort tid lära sig att arbeta inom en så komplex industri som flygindustrin, dessutom med så krävande kunder som Boeing och Airbus. Jag är imponerad av hur snabbt de nyanställda har vuxit in i sina krävande roller och nu arbetar effektivt med världens ledande flygplanstillverkare. Nyköping september 2007 Torbjörn Johansson Verkställande direktör OEM-marknaden 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% TRAFIKTILLVÄXTEN har varit stabilt växande de senaste åren vilket medfört att flygbolagen äntligen kan redovisa vinster. Tillverkarna bedömer att trafiktillväxten de närmaste 20 åren kommer att bli ca 5% per år. Ingen tror att denna utveckling kan fortsätta, men det är tillräckligt med beställningar i tillverkarnas orderböcker för att ge dem en stabil produktion de närmaste åren. Detta ger med stor sannolikhet tillverkarna den styrka som behövs för att utveckla nya flygplanstyper. Boeings analys av framtiden visar att det kommer att behövas ca nya flygplan (för mer än 50 säten) över de kommande 20 åren. CTT LEVERERAR SYSTEM DIREKT TILL OEM FÖR FÖLJANDE FLYGPLANSTYPER 3,0% 2,0% 1,0% 0 Världs- Antal Passagerar- Frakttrafik ekonomi passagerare trafik (RPKs) (RTKs) 3,1 % 4,5% 5,0% 6,1% Boeings prognos för trafiktillväxten de närmaste 20 åren. Denna stabila trafiktillväxt i kombination med bra intäktsökning per passagerare har gjort att Boeing och Airbus har haft ett flertal år med rekordbeställningar bakom sig och hittills har även 2007 varit mycket bra och för Boeing är de 6 första månadernas försäljning det bästa någonsin i historien. AIRBUS A380 SUPERJUMBO Världens största passagerarflygplan någonsin, Airbus nya flygplanstyp A380, premiärflög år Första flygplanet kommer att levereras till Singapore Airlines i oktober Flygplanet tar i normal konfiguration 555 passagerare och med dess längre räckvidd skapas nya förutsättningar för såväl flygbolag som passagerare. Den låga driftskostnaden räknat per passagerare kommer att förändra delar av flygmarknaden. Andra utmärkande egenskaper är att flygplanet anses vara osedvanligt tystgående. Airbus har 177 flygplan i orderboken, vilken domineras av asiatiska flygbolag (Qantas, Singapore, Malaysian, Korean och Thai) och flygbolag från Mellersta Östern (Emirates och Qatar). I Europa

9 har Lufthansa, Air France, Virgin och British Airways hittills beställt A380. CTTs befuktare kan beställas som tillval till besättningens viloutrymmen. Dessutom har ett flygbolag via Airbus beställt befuktning av första klass till sina flygplan. I systemet för befuktning av första klass ingår en befuktare och en Zonal Dryer boeing b787 dreamliner Lanseringen av B787 har varit den hittills mest framgångsrika i bolagets historia med beställningar på över 700 flygplan. De första 50 flygplanen väntas lämna fabriken under Därefter ökar produktionskapaciteten successivt för att omkring 2011 nå 10 flygplan i månaden. Den framgångsrika introduktionen har dock resulterat i att man överväger att öka produktionstakten snabbare än vad som hittills aviserats. Totalt räknar Boeing med en marknad för denna typ av flygplan på ca flygplan under en 20-årsperiod. B787 bygger på banbrytande teknik där flygplanskroppen till stora delar konstruerats i kompositmaterial, vilket leder till lägre underhållskostnader och minskad vikt (reducerar bränsleförbrukningen med 20 procent) Regional Jets Narrow-body Wide-body 747 och större st st st 960 st Boeings prognos för beräknade flygplansleveranser Framtida Flygplansmodeller b747-8 För att kunna konkurrera med Airbus på marknaden för mycket stora flygplan har Boeing startat en vidareutveckling av B747 flygplanet. Eftersom den nya versionen kommer att innehålla en hel del teknik från B787 flygplanet kallar man den nya versionen B Denna version kommer att ta passagerare. Boeing har sålt 60 flygplan av fraktversionen och 19 flygplan av passagerarversionen. På B787 flygplanet är Zonal Drying System standard, dvs det kommer att installeras på alla flygplan av denna typ. CTTs befuktningsystem kan beställas som option till cockpit. Dessutom installeras CTTs befuktare i de två olika viloutrymmen för besättningen som erbjuds som option. b737ng Marknaden för kortdistansflygplan (för mer än 100 passagerare) domineras av två tillverkare: Airbus med A320 familjen och Boeing med B737NG. Båda flygplansmodellerna har en årlig leveranstakt på flygplan per år. Zonal Drying System finns som BFE-option för B737NG sedan ett antal år. a350 Airbus har lanserat A350XWB, där första leverans av flygplan till kund beräknas ske år Trots att man ligger sent med utvecklingen av flygplanet i förhållande till B787 har man fått ca 250 beställningar. Vi förväntar oss att Airbus även till detta flygplan skall välja vår befuktningsteknologi. nya b737 Mycket talar för att Boeing redan inom ett par år kommer att starta ännu ett projekt för att ersätta trotjänaren B737NG. Det nya flygplanet beräknas att tas i kommersiell drift omkring Med Zonal Drying System som standardutrustning på B787 ökar förutsättningarna att Boeing väljer systemet även till denna flygplansmodell. 9 CTT humidity in balance

10 Företaget med en green approach Flygbolaget SAS har lyckats dra världens ögon till sig. Genom sitt strategiska miljöarbete blir de gång på gång uppmärksammade som det gröna flygbolaget. De gröna landningarna på Arlanda är en anledning. - Detta är morgondagen, säger Niels Eirik Nertun, miljöchef på SAS. ATT FLYGET har en negativ inverkan på miljön råder det knappast några delade meningar om. Därför är det flygbolagens skyldighet att göra vad de kan för att minimera utsläppen, menar Niels Eirik Nertun, som är miljöchef på SAS sedan Skandinavien är ett område i världen där miljömedvetenheten är långt kommen. Vi är ett skandinaviskt bolag som är en frukt av vår tid och som tar vårt ansvar. Samtidigt som vi har en engagerad ledning, säger han. Niels Eirik Nertun. Samma år som Niels Eirik Nertun blev miljöchef förändrade SAS sitt miljöarbete. Bolaget beslutade sig för att alltid befinna sig i framkant när det gäller miljöfrågor och började därför arbeta mer strategiskt. Vi kör ingen populistisk drive för att klimatförändringar har blivit aktuellt, utan vi har länge jobbat medvetet. Vi letar efter alla sätt att bli mer effektiva, påpekar Niels Eirik Nertun. CTT GOTT EXEMPEL Han nämner alla former av viktreducering som goda åtgärder för att bli just effektivare och bränslesnålare. En beskrivning som stämmer bra överens med CTT Systems produkt Zonal Drying System, som kan minska flygplanets vikt med över ett halvt ton. SAS har under en längre tid testat CTTs produkter och enligt Niels Eirik Nertun är avfuktaren intressant för SAS ur en miljöaspekt. Det är ett gott exempel på ett element i en bränslebesparingsprocess, vilket blir mer och mer viktigt. Vi letar kontinuerligt efter möjligheter att minska vikten. Kan vi lätta flyget ett par kilo så gör vi det, säger Niels Eirik Nertun. LANDAR GRÖNT Den mest omtalade åtgärden i SAS miljöarbete är de så kallade gröna inflygningarna, som har väckt intresse världen över. Just nu diskuterar till exempel SAS med Kina för att kunna börja landa grönt även där. I takt med att nya flygplatser byggs i Kina kommer de att utrustas med den nödvändiga tekniken. Före sommaren skrevs ett avtal mellan EU och USA som går ut på att alla Boeing och Airbus som flyger över Atlanten så småningom kommer att landa grönt. Men att säga exakt när alla inflygningar till Arlanda blir gröna är omöjligt, menar Niels Eirik Nertun. Det beror på andra hur fort det går, men vi är väldigt nöjda. Vi betraktar det som en trippel winwin-situation. Vinnarna är flygplatserna, flygbolagen och närmiljön, säger han. När detta blir standard kan flygplatserna öka sin kapacitet och det är vad en flygplats lever på. BIOBRÄNSLE NÄSTA STEG Nästa steg i SAS miljöarbete blir att börja flyga med förnyelsebart biobränsle. SAS har tillsammans med myndigheter och Volvo Aero stöttat företaget Ecopar, som har tagit fram syntetiskt jetbränsle

11 Kan vi lätta flyget ett par kilo så gör vi det, säger Niels Eirik Nertun. ur biomassa. Med en bränsleblandning som till 10 procent består av biobränsle sjunker också klimatpåverkan med 10 procent. Produkten finns redan men måste börja tillverkas i stor skala innan den är redo att användas. Något som Niels Eirik Nertun uppskattar kommer vara möjligt år Sedan projektets start har över gröna inflygningar genomförts. Varje grön inflygning sparar 200 kilo flygbränsle och minskar koldioxidutsläppet med 600 kilo. När samtliga 300 SASplan landar grönt kommer koldioxidutsläppet ha minskat med ton per år. Något som motsvarar det årliga utsläppet från personbilar. Fakta gröna inflygningar: I januari 2006 gick SAS Sverige, tillsammans med Luftfartsverket, med i ett projekt som utvecklar så kallade gröna inflygningar eller green approach som de också kallas. Vid en grön inflygning glidflyger planet den sista sträckan under landningen med motorerna på ett lägre varvtal. Resultatet blir en halverad bränsleförbrukning och betydligt mindre buller. Inledningsvis utrustades 19 SAS-plan av typen Boeing 737 med de nya teknologiskt avancerade färddatorerna. Tekniken bygger på en utökad kommunikation mellan piloten och flygledaren. På så sätt kan planets exakta färdväg och landningstid beräknas, med endast några sekunders felmarginal. I dag är det inte ovanligt med minuters väntetid i luften för att få landa, dessutom på höjder som inte är bränsleekonomiska. Med en grön inflygning kan landningsköer i luften undvikas helt, eftersom piloten redan från början känner till landningstiden. SAS MILJÖARBETE: 1995 Bolaget inleder sitt strategiska arbete med miljöfrågor Dokumentation av utsläpp och bränsleförbrukning blir standard. Genom ett index kan bolaget börja mäta sina förbättringar. Samma år är SAS det första flygbolaget i världen som sätter en nyutvecklad DAC-motor på en 737:a, vilket sänker utsläppet av kväveoxider med 40% SAS får priset Bästa miljöredovisning 2000 av European Environmental Reporting Awards (EERA). Ända sedan starten 1995 har SAS årligen belönats för sina hållbarhetsredovisningar SAS är med och tar fram ett mindre miljöbelastande avisningsmedel till flygplan Projektet med gröna inflygningar på Arlanda startar Projektets testfas löper ut, men de gröna inflygningarna fortsätter att öka i antal. SAS arbetar dessutom kontinuerligt med ett bränslebesparingsprogram. 11 CTT humidity in balance

12 zonal drying kan spara 65 ton CO 2 /år* Humidity in balance Sedan 1900-talets början har flyget haft en extremt expansiv utveckling. De första ensitsiga öppna propellerplanen följdes av större flygplan som möjliggjorde att fler passagerare kunde följa med. Ett stort steg i utvecklingen var när tryckkabinen infördes på 1930-talet. Därmed kunde man flyga på högre höjder där väderförhållandena var bättre, men det ställde också högre krav på planens system. Med varm luft inuti planen och kall utanför bildades kondens på insidan av flygplanskroppen. Det var då behovet av vårt avfuktningssystem uppstod för första gången. Nästa stora utvecklingssteg var när jetmotorn började användas i passagerartrafik på 1950-talet. Tack vare den kunde man både börja flyga fler passagerare och längre sträckor. Behovet av Cair uppstod. Cair befuktar kabinen för att motverka den torra luft som uppstår vid långa flygningar. De senaste åren har utvecklingen till stor del skett inom data, kommunikation, motorer och design. I dag är många av flygplanens system datastyrda och har avancerad elektronisk utrustning, vilket ger en ökad känslighet för kondens. Dessutom ökar människans kunskap om miljö, hälsa och välbefinnande kontinuerligt. MILJÖMEDVETENHETEN HÄR FÖR ATT STANNA Helt plötsligt hörde vi dem överallt. Ord som klimatförändringar, växthuseffekten och global uppvärmning. Det må ha börjat som ett mediadrev, men tydligt är att den allmänna miljömedvetenheten är här för att stanna. Ett tecken på det är att det på senare tid har dykt upp en politisk press på att agera i klimatfrågor. Något som passar CTT Systems alldeles utmärkt, eftersom vårt bränslebesparande system innebär stora vinster för både miljön och ekonomin. Många flygbolag marknadsför sig i dag som miljötänkande. SAS gör gröna inflygningar medan Virgin testar biobränsle och att bogsera sina flygplan till startbanan med motorerna avstängda. Flera flygbolag säljer utsläppscertifikat så att passagerarna får möjlighet att betala för sin del av nedsmutsningen. Gemensamt för alla flygbolag är att samtliga strävar efter att minimera vikten i luften och på så sätt spara bränsle. Vårt avfuktningssystem Zonal Drying System löser inte bara problemet med onödigt kondensvatten för gott. Det sänker också flygplanets vikt med upp till ett halvt ton, vilket innebär stora bränslebesparingar och mindre skadliga utsläpp. Så i stället för att som idag tvingas hantera de problem som kondensvatten orsakar går vårt system på djupet och löser själva roten till problemet. Med ett Zonal Drying System ombord behöver du aldrig mer bekymra dig om vart det överflödiga kondensvattnet tar vägen! REJÄLT EKONOMISKT LYFT Det insparade bränslet kan enkelt räknas om till kronor och det blir då tydligt vilka ekonomiska vinster systemet för med sig. Återbetalningstiden för ett Zonal Drying System ligger mellan 2 och 4 år, beroende på typen av flygtrafik. Ju fler passagerare och högre utnyttjandegrad ett plan har, desto snabbare lönar sig investeringen. Systemet ger dessutom en konkret effekt på miljön, som snabbt går att mäta. Koldioxidutsläppen kan i vissa fall minska med upp till 150 ton per flygplan och år. En balanserad luftfuktighet inuti ett flygplan innebär m.a.o. många fördelar, bland annat för ekonomin, miljön, planet och säkerheten.

13 CO 2 Koldioxid Bidrar till växthuseffekten som orsakar höjning av jordens medeltemperatur NO x Kväveoxider Bidrar till försurning samt övergödning i mark och vatten HC Oförbrända kolväten Bildar genom reaktion med solljus marknära ozon som kan skada vegetationen och påverkar människans hälsa CO Kolmonoxid Är skadligt för människans hälsa Exempel: Boeing 737 NG 21 ton* minskad bränsleförbrukning/år Minskade utsläpp/flygplan och år: CO 2 65 ton NO x 190 kg HC 35 kg CO 460 kg * Beräknat på flygtimmar per år. Zonal Drying System ger 200 kg sänkt vikt och en bränslebesparing på 7 kg per flygtimme vid 90% load factor, bränsleeffektivitetsfaktor 3,5%. Källa Siffrorna är ungefärliga. Kondens i flygplan har länge varit ett problem inom flygbranschen. Den uppstår när passagerarnas fuktiga utandningsluft möter den kalla insidan av flygplanskroppen. Kondensvatten samlas i flygplanskroppen och orsakar en rad olika problem som till exempel: ÖKAD FLYGPLANSVIKT Kondensvattnet kan väga så mycket som upp till ett halvt ton. Mer vikt betyder högre bränsleförbrukning, vilket är negativt både för miljön och ekonomin. ELEKTRISKA STÖRNINGAR Större delen av planens elektriska ledningar finns där vattnet samlas. Det kan leda till kortslutningar i känslig utrustning, vilket i sin tur kan orsaka förseningar och kostsamma reparationer. KORROSION Problemet med korrosion innebär stora kostnader för flygbolagen, som ofta måste byta ut delar av flygplansstrukturen vid större underhållstillfällen. FÖRSTÖRD/FÖRSÄMRAD ISOLERING Vattnet samlas i isoleringen och gör den både tyngre och sämre på att isolera. Passagerarna kan ibland känna kalldrag vid fönster och dörrar. I den blöta isoleringen bildas dessutom ofta mögel. Därför måste isoleringen i planen bytas ut regelbundet. RAIN IN THE PLANE Ibland kan passagerare besväras av dropp från taket vid start och landning. Det beror på att kondensvattnet samlas ovanpå takpanelerna. Ett fenomen som kallas för rain in the plane 13 CTT humidity in balance

14 Den torra luften Förutom att en balanserad luftfuktighet inuti ett flygplan innebär många fördelar för ekonomin, miljön, planet och säkerheten har den också betydelse för passagerarnas välbefinnande och personalens hälsa. Cair är till för att höja passagerarnas välbefinnande genom att befukta den torra flygplansluften. Normal inomhusluft har en fuktighet på mellan 50 och 60 procent. I ett flygplan sjunker den till mellan 5 och 15 procent. Det beror på att hälften av luften tas in via motorerna på cirka meters höjd, där luften är oerhört torr. Så ju längre en flygning pågår, desto torrare blir kabinluften och desto tydligare blir symptomen för passagerarna. När människor vistas i en luftfuktighet under 20 procent drabbas de av en rad olika problem. Som till exempel sömnsvårigheter, trötthet, uttorkning av ögon, hud och slemhinnor och det faktum att mat smakar mindre i ett flygplan. Andra besvär Genomsnittlig luftfuktighet utan Cair Genomsnittlig luftfuktighet med Cair Relativ luftfuktighet % 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Crown Area Med Cair Torrt i Crown Area Ökad luftfuktighet i förstaklassutrymmen ~25% Crown Area Ökad uftfuktighet i ekonomiklassutrymmen ~15% Första klass / Business Ekonomiklass är att kontaktlinser måste tas ut, risken för att blir förkyld eller smittas av något virus ökar och problem med torr hud och allergier likaså. Inte minst för kabinpersonalen, som ständigt utsätts för den torra luften, är detta påfrestande. Att man i dag flyger så länge som upp till 18 timmar förvärrar besvären ytterligare. Mår bättre Systemet Cair befuktar den torra luften inuti kabinen och mildrar samtliga påtalade problem avsevärt. Passagerarna får mer energi och känner sig inte lika trötta efter en flygresa. Det är vetenskapligt bekräftat att passagerare mår bättre med en luftbefuktare ombord. Förutom det ökade välbefinnandet för alla i planet och de förbättrade arbetsförhållandet för kabinpersonalen har systemet ytterligare fördelar. Att kunna erbjuda bra luft under flygningarna är en stor konkurrensfördel för flygbolagen. Särskilt med tanke på de allt högre kraven på god kabinkomfort. Att dessutom kunna erbjuda en flygresa med minimerad miljöpåverkan är ytterligare en konkurrensfördel. Så med våra produkter Zonal Drying System och Cair ökar passagerarnas välbefinnande, flygplanens tillgänglighet ökar och flygbolagen sänker sina bränslekostnader samtidigt som det bidrar till en bättre miljö. Vi kallar det Humidity in balance. Många passagerare på långdistansflygningar upplever: Förkylningssymptom Halsont, torrhet i mun, näsa och ögon Jet-lag Mår dåligt vid ankomst Passagerare och besättning med Cair installerat i flygplan: Mår bättre Får bättre sömn Mat o dryck smakar bättre Infektionsrisker minskar Känner sig mer utvilade vid ankomst

15 Med våra produkter Zonal Drying System och Cair ökar passagerarnas välbefinnande, flygplanens tillgänglighet ökar och flygbolagen sänker sina kostnader samtidigt som det bidrar till en bättre miljö. Vi kallar det Humidity in balance. 15 CTT humidity in balance

16 Avfuktningssystemet tekniken bakom ZONAL DRYING SYSTEM Flygplanets ytterskal är under flygning extremt kallt och när kabinluften möter denna kyla uppstår det kondensation i form av frost och is. När flygplanets ytterskal värms upp under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dränerventiler under markuppehållet men en del ackumuleras i flygplanets isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplanskroppen. Zonal Drying System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg. I detta utrymme skapas då ett flöde av torr luft som får isoleringsmattorna att torka. Samtidigt sänks den relativa fuktigheten på luften som kommer i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen. Tekniken bygger på Munters välkända avfuktningsteknik som redan används inom den militära flygindustrin. Aggregaten är då landbaserade. CTT har vidareutvecklat denna teknik genom att bygga små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan. En Zonal Dryer består av en fläkt, en värmare och en rotor. Rotorn är tillverkad i glasfiber och är impregnerad med silica gel, ett ämne som har goda egenskaper för att ta upp och avge fukt. Två åtskilda luftströmmar leds genom den långsamt roterande rotorn. Den ena luftströmmen, som utgör cirka 80 procent, avger sin fukt till rotorn när den passerar igenom. Den torkade luften leds därefter till det område som skall torkas. Den andra luftströmmen, som utgör de resterande 20 procenten, värms upp innan den leds genom rotorn och torkar därmed ut rotorn. Denna fuktiga luft återcirkuleras in i kabinen, direkt eller via planets luftkonditioneringssystem. Zonal Dryern monteras, beroende på flygplanstyp, i utrymmet ovanför kabinen (crown area) alternativt under kabinens golv. Systemet är i drift så länge planet är strömförsörjt, det vill säga under flygning och större delen av den tid som planet står på marken. Zonal Drying System är det kompletta systemet, som anpassas och installeras i olika flygplanstyper.

17 Fuktkontrollsystemet tekniken bakom Cair Cair består dels av CTTs Zonal Drying System, dels av ett system för befuktning av delar av flygplanskabinen. Befuktningsdelen av Cair består av en eller flera befuktare med vattentillförselsystem. BEFUKTAREN som arbetar enligt tekniken för evaporativ befuktning har utvecklats i samarbete med Munters. Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler vilken befuktas via ett spridarsystem. När den torra luften passerar dynans fuktiga yta evaporerar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som luften kyls. Genom att dimensionera storleken på dynan efter luftflödet som skall befuktas, samt genom att styra tillflödet av vatten och luftens temperatur innan dynan, kan befuktaren arbeta utan ytterligare krav på reglering. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralinnehåll. Risken för bakteriespridning via befuktaren är minimal eftersom vattnet när det övergår till luften avdunstar och därigenom inte kan bära med sig några bakterier. Befuktaren installeras i flygplanskabinens tillluftskanaler för de zoner och utrymmen som skall befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem. Befuktningssystemen till Airbus och Boeings nya flygplan, A380 och B787, innehåller förutom själva befuktaren en mjukvarustyrd kontrollenhet, fuktsensorer och avancerade vattenventiler. 17 CTT humidity in balance

18 Marknadsöversikt POSITIV FRAMTID Det går bra för flygbranschen trots de senaste årens varsel om att trenden ska vända p.g.a. låg avkastning, höga bränslepriser, terroristhot etc. Så bra att fler och fler visar vinster och t.o.m. de amerikanska flygbolagen är på väg att visa svarta siffror. Det ekonomiska läget, ökad liberalisering och utveckling av nya marknader (t.ex. Kina, Indien) driver på optimismen. Orosmolnen finns dock kvar, men för närvarande är det ekonomiska läget i världen så pass starkt att det inte är någon risk för en snabb förändring. Däremot är många nervösa och de första tecknen på en negativ förändring kan sätta kulan i rullning och en nedgång kan då komma snabbt. Det riktigt stora diskussionsämnet inom branschen det senaste året har varit flygets inverkan på miljön och hur man kan minska utsläppen. Just miljöaspekterna för flyg och andra pålagor kan komma att bli en av de orsaker som gör att pendeln svänger i negativ riktning, en annan kan vara indikationer på överkapacitet inom vissa segment. Experterna i branschen bedömer att vi kommer att se en topp under mitten av 2008 för att sedan se trenden vända nedåt. Den relativt stabila marknaden har börjat ge vinster till flygbolagen - trots att bränslepriserna är högre än någonsin. Under 2002 klarade flygbolagen nätt och jämnt av att redovisa vinster när oljepriserna var 20$ per fat, nu redovisar man vinster med ett oljepris på 70$ per fat. Framförallt har flygbolagen varit framgångsrika med sina kostnadsbesparingsprogram vilket har gett denna effekt. Värt att notera är att sedan Delta Airlines och Northwest Airlines kunde lämna sitt konkursskydd i våras (vilket är givet genom den amerikanska konkurslagens kapitel 11), är det första gången sedan december 2002 som inget av de 10 största flygbolagen i världen är under konkursskydd. Detta är ett viktigt positivt tecken i en bransch som förlorat mer än 42 miljarder USD under perioden 2001 till Under 2006 gjorde flygbolagen en sammanlagd förlust på 500 miljoner USD att jämföra med ca 4 miljarder i förlust för Dock finns det bolag som fortfarande kämpar för sin existens och ett exempel är Alitalia som har varit till salu under en längre tid utan att få investerare. FORTSATT ÖKNING Tillväxten mätt i rpk (Revenue Passenger Kilometer) visade en stabil utveckling under 2006 med en passagerarökning på 5,2%. Airbus och Boeing räknar med att marknaden fortsätter öka med ca 5 % årligen de närmaste åren och ICAO (International Civil Aviation Organization) förutspår en ökning på 5,3 % för Det första halvåret 2007 hade en ökning på 6,3% och det är i mellanöstern man ser den största tillväxten. Så sent som i september höjde IATA sin prognos för flygbolagens sammanlagda resultat för 2007 från en vinst på 3,8 miljarder USD till en vinst på 5,6 miljarder USD. Bedömningen för 2008 är en vinst på 9,6 miljarder USD. BESTÄLLNINGSREKORD PÅ FLYGPLAN Flygplanstillverkarna fortsatte att sälja bra under 2006 och Boeing och Airbus fick totalt Beställningar av flygplan för Airbus och Boeing Antal

19 FLYGPL ANST YP EX ISTER ANDE* BACKLOG* * NET BESTÄLLN 2006 NET BESTÄLLN HALVÅR 2007 A32X 3,095 2, A 330/A A A 350X WB B7 37NG 2,177 1, B B B B B B CRJ 1, EMBR AER 1, *) AUGUSTI 2007 * *) 30 JUNI Enligt Flight International (för augusti 2007 ) såg statusen för de olika flygplanstyperna ut enligt tabellen. Slår man samman beställningarna för Airbus och Boeing har de ökat med 100% jämfört med samma period förra året. beställningar, vilket är det näst bästa året i historien. Första halvåret 2007 har också börjat rekordartat. Slår man samman beställningarna för Airbus och Boeing har dessa ökat med 100% jämfört med samma period förra året. För Boeing är de 6 första månadernas försäljning det bästa någonsin i historien, där framförallt beställningar för B737 och B787 har varit stora. Airbus succé ligger framförallt på A320-serien, men även A350 har fått flertal beställningar. Den stora händelsen under denna period var nog det rekord av beställningar, som framförallt Airbus fick under Parismässan i juni (425 av totalt 550 beställningar). Detta signalerar en stark optimism bland flygbolagen. Även Bombardier och Embraer har ökat sin försäljning (med 20%) under 2006 jämfört med MARKNADSPROGNOS FÖR FLYGBRANSCHEN VI HAR UNDER EN LÄNGRE PERIOD än tidigare upplevt en uppgång med hög ekonomisk utveckling och många kallar det för en super cycle. Ett exempel på detta är de rekordbeställningar som flygplanstillverkarna har bokat de senaste åren. Frågan är om det håller i långa loppet. Många experter bedömer att toppen på flygbolagens högkonjunktur kommer under 2008 för att sedan vända. Om detta visar sig vara rätt kommer de stora beställningarna av flygplan att bli klara för leverans samtidigt som marknaden har en nedgång och flygbolagen inte vill ha flygplanen. Detta är det dystra scenariot. Det positiva scenariot är att de växande marknaderna i t.ex. Kina och Indien, kommer behöva så mycket ny kapacitet att flygplanen behövs även om Europa och USA upplever en sämre marknad. En ytterligare positiv faktor är att flygbolagen har varit framgångsrika i sina besparingsprogram. Enligt IATA har dessa förbättringar varit ca 2,5% per år och har sparat bolagen 2 miljarder USD åren Flygbolagen kommer att fortsätta med sina kostnadsbesparingar och säkert vara både snabbare i sina beslut och flexiblare i sin marknadsnärvaro. I ett kortare perspektiv tror både Airbus och Boeing att ca 900 jetflygplan kommer att levereras under de närmaste 12 månaderna. 19 CTT humidity in balance

20 CTTs marknadspotential ZONAL DRYING SYSTEM På kort sikt, 1-2 år, har vårt Zonal Drying System störst säljpotential till de ca existerande single-aisle-flygplanen och då främst B737NG, A32x och B757. Även fortsättningsvis kommer retrofitmarknaden att innebära långa säljledtider då investeringsbesluten är besvärliga för Ulf Liljenberg, försäljnings- och flygbolagen. Vad marknadschef. som gör investeringskalkylen bättre för vårt system är framförallt de höga bränslepriserna och den ökande debatten om miljöpåverkan, där vårt system bidrar till minskning av utsläppen. Vi ska kunna sälja Zonal Drying System till en viss del av denna retrofitmarknad. Denna marknad är viktig för att flygbolagen i framtiden ska ställa krav på att systemet ska finnas med i nya flygplanstyper eller alternativt erbjudas som option vid produktion. På lite längre sikt tror vi att säljpotentialen är betydligt högre via flygplanstillverkarna genom valet av vårt system som standard till B787. Airbus har inte beslutat om hur A350 ska utrustas, men vår förhoppning är att man studerar vad Boeing gjort på B787. Utöver detta studerar Boeing en ersättare till B737 och även Airbus börjar indikera att en ersättare för A320-serie flygplanen ska studeras. Dessutom har Bombardier tagit fram nya CRJ-1000 och studerar ett helt nytt flygplan som kallas C-Series. För alla dessa typer av nya flygplan bedömer vi att vårt Zonal Drying System borde vara av intresse att ha som standard. CAIR På kort sikt är även retrofitmarknaden intressantast för Cair. Detta gäller främst för wide-body flygplan med en existerande flotta av ca flygplan (A330/340, B777, B767 och B ). Men en retrofitinstallation av ett Cair system är förhållandevis omfattande så vi räknar här med endast en mindre marknadsandel. Vi tror även här att framtiden för Cair ligger i installationer vid leverans av nya flygplan. Det är de nya wide-body typerna A350 och B747-8 som är av störst intresse för oss. Marknadsföring av Cair och dess fördelar är av yttersta vikt för att skapa medvetenhet bland passagerare och flygbolag för att i nästa steg få flygbolagen att sätta krav på flygplanstillverkarna. Våra befuktare är redan optioner för B787 (flight deck samt crew rest compartments) och A380 (crew rest compartments). Vi bedömer att befuktarna har stor möjlighet att bli optionsval även för A350 och B747-8 i dessa utrymmen. VIP flygplansmarknaden har visat på en stark uppgång som vi bedömer kommer att fortsätta en tid framöver. Vi är marknadsledande på befuktningen för de stora VIP flygplanen och vårt Cair system är nu väl etablerat inom detta segment. Kunderna känner till existensen av vårt system och de stora completion centers i världen har installationserfarenhet av Cair. Vi har de senaste 12 månaderna adderat Fokker och Airbus Corporate Jet Center till vår kundlista och de har stora förhoppningar om att kunna utrusta flertalet flygplan. Vi bedömer att vi kan sälja 1-2 Cair årligen till wide-bodies och 2-4 till narrow-bodies.

21 NYA FLYGPLANSTYPER A380 OCH B787 kan inte längre räknas som nya flygplanstyper för vår del, eftersom vi redan har fått framgång med våra system och produkter till dessa flygplan. Det som ligger närmst i tiden är Airbus A350 som ska färdigspecificeras under hösten Vår förhoppning är att den marknadsföring som Airbus gjort, om höjd fuktnivå i kabinen, betyder att man studerar ett aktivt befuktningssystem. Även B747-8 är intressant för oss även om detta är en gammal design. Vår förhoppning är här att en del nyheter införs och vi bedömer att vår största potential är befuktning av viloutrymmen. De kommande projekten på längre sikt är den nya B737 och den nya A320. Bägge dessa projekt har en tidshorisont bortom 2015, men på Boeing har man redan påbörjat en initial studie. Genom våra framgångar med Zonal Drying System bör vi ha stor potential att få med vårt system på dessa flygplanstyper. Exempel: A zonal drying kan spara 165ton CO 2 /år* 52,5 ton* minskad bränsleförbrukning/år Minskade utsläpp/flygplan och år: CO ton NO x 630 kg HC 1 kg CO 85 kg * Beräknat på flygtimmar per år. Zonal Drying System ger 300 kg sänkt vikt och en bränslebesparing på 10,5 kg per flygtimme vid 90% load factor, bränsleeffektivitetsfaktor 3,5%. Källa Siffrorna är ungefärliga. 21

22 Marknads- och försäljningsstrategi FÖREGÅENDE ÅR ETT REKORDÅR FÖREGÅENDE VERKSAMHETSÅR var ett rekordår för vår retrofitförsäljning. Vi sålde system till 61 flygplan, vilket är CTTs bästa år hittills. Det är en försäljningsökning med 33 % jämfört med 2005/06. Att de flesta av dessa system dessutom går till nya kunder (50 % fler än 2005/06) breddar vår kundbas. Den riktiga höjdpunkten förra året var avtalet med Continental Airlines i USA med 41 system till deras B , vilket är ett genombrott för oss på denna marknad. Tillsammans med ordern från TAP i Portugal, för system till A , ger oss dessa avtal både marknadsförings- och försäljningsvärde. Med stora kända flygbolag på vår kundlista växer intresset för vårt system i hela världen. Vårt samarbete med Satair har dessutom gjort att vi nått ut med information till bolag och marknader, som vi tidigare inte haft möjlighet att bearbeta. Något som vi tror kommer ha effekt på sikt. Genom våra nya kontakter har vi också skaffat oss mycket mer kunskap om flygbolagen och deras driftserfarenheter, vilket kommer att underlätta vårt fortsatta försäljningsarbete till dessa marknader. ZONAL DRYING SYSTEM DET STORA SAMTALSÄMNET den senaste tiden har varit miljön. Så ser det ut även inom flygbranschen och många flygbolag har valt att lägga fokus på just miljöfördelar. Hittills har våra kunder investerat i Zonal Drying System främst på grund av det höga bränslepriset och systemets bränslebesparande möjligheter. Men fler och fler potentiella kunder värderar också de minskade utsläppen allt högre. Vi kommer därför att utveckla både kunskapen om de miljömässiga fördelarna med vårt system och informationen om detsamma. Syftet är att säkerställa att flygbolagen tar hänsyn till detta i sin investeringsbedömning. Vi kommer bland annat att uppdatera vårt sälj- och marknadsföringsmaterial och även fånga flygbolagens uppmärksamhet med hjälp av direktmarknadsföring om miljöfördelarna. Just genom kombinationen av bränslebesparing och miljöfördelar tror vi att vi kan bearbeta de stora så kallade flagcarriers som t.ex. SAS, Air France, Lufthansa, British Airways etc. Även om dessa bolag inte har uppenbara kondensproblem kan de spara mycket vikt i de stora wide-body flygplanen och på så sätt minska utsläppen. Något som bör öka intresset för vårt system ytterligare. Dessutom gör Satairs närvaro vid de flesta mässor att vi marknadsför oss kontinuerligt även där. Genom dessa mässor och via våra existerande kunder når budskapet om vårt systems fördelar också ut till flygplanstillverkarna. Målet är att de ska inkludera vårt system i framtida flygplanstyper som t.ex. nya B737 och A320. CAIR VI HAR NU SKAFFAT OSS nästan ett års operativ erfarenhet av Cair i drift hos Air Mauritius, vilket har gett oss mycket feedback. Airbus har även utfört detaljerade mätningar i Air Mauritius flygplan för att samla information till en utvärdering. Vi hoppas att den ska övertyga Airbus om att kabinbefuktning är bra, att vår teknik fungerar och att de förhoppningsvis överväger systemet för t.ex. A350. Vi har viss draghjälp på marknaden av att Airbus och Boeing marknadsför ökad fuktnivå i kabinen som en av de stora komfortfördelarna med B787 och A350. Hittills har varken Airbus eller Boeing sagt sig vilja höja fuktnivån via ett aktivt system, men det är självklart vår förhoppning att de tänker göra så. Vår huvudprioritering är att få ut budskapet om systemets fördelar via Air Mauritius och våra mässor. Fokus ligger på att få ett större flygbolag som kund på Cair för att få den världsomspännande uppmärksamhet som systemet behöver. Genom leveranser av A380 och B787 under 2007/08 kommer flygbolagen att få erfarenhet av våra befuktare i besättningarnas viloutrymmen och på flight-deck. Steget till att även införa kabinbefuktning är därmed inte långt. Särskilt med

23 tanke på att flygbolaget redan känner till Cair och systemets teknologi. Vi kommer därför att besöka våra kunder med A380 och B787 för att informera om möjligheterna och fördelarna med Cair. Det kommande året är många mässor lokaliserade i intressanta områden för Cair, som Hong Kong Airshow, Dubai Airshow och Singapore Airshow. Vi får här möjlighet att marknadsföra Cair och träffa de flygbolag med störst potential att bli våra kunder. Genom agentavtalet med Satair för Zonal Drying System kommer vi dessutom att frigöra en del resurser för detta arbete. CAIR befinner sig i en tidigare fas. Systemet har levererats till VIP flygplanstyperna; BBJ1, BBJ2, A320, A319 samt till B767, B747SP, A /500 och A Utveckling av befuktare pågår för A380 och B787. ZONAL DRYING SYSTEM har levererats till följande flygplanstyper; B767, MD11, MD80, A330, A340, CRJ, B737NG, B757, B747, A300 och A320 familjen. Utveckling pågår för B787. Kund- och produktöversikt SCANDINAVIA GREAT BRITAIN NORTH AMERICA CENTRAL EUROPE MIDDLE EAST AFRICA 23 CTT humidity in balance

24 fortsättning kund och produktöversikt Zonal Drying System Flygplanstyp Totalt Levererade Kunder beställda B737NG Sterling, Hapag-Lloyd, Air Berlin, Transavia, Luxair, Sun Express, Excel Airways B Icelandair, JetAviation, First Choice, Thomas Cook, Monarch, Continental, Jet2.com, Tui Fly Nordic B Martinair, KLM, JetAviation, Monarch, First Choice B Lufthansa BBJ 1 1 Jet Aviation A320/A First Choice, Monarch, Martinair, My Travel A Emirates, LTU, Monarch, My Travel, TAP A Monarch MD Austrian MD KLM, Swiss, Martinair CRJ-100/ Lufthansa Cityline, Adria Airways, Tyrolean/Lauda per Cair Flygplanstyp Totalt Levererade Kunder beställda B SAS, AAC, Jet Aviation B Jet Aviation BBJ Lufthansa Technik, Jet Aviation A Jet Aviation, Qatar, Air Mauritius A Qatar A Jet Aviation, Airbus Corporate Center A Fokker per

25 Konkurrenssituation AVFUKTNINGSSYSTEM CTT är ensam om att kunna erbjuda ett aktivt avfuktningssystem till flygindustrin. Flygplanstillverkarna har hittills hanterat kondensproblemet i flygplanen med olika passiva åtgärder: Kabinen täcks med hjälp av glasfibermattor Hängrännor monteras för att leda bort vattnet Skumgummibitar monteras på stag och liknande för att fånga upp rinnande vatten Filtmaterial limmas fast på takpaneler och liknande för att fånga upp vattnet (det är sedan tänkt att det ska dunsta bort) Så kallade Bilgetrays används som syftar till att lyfta upp isoleringen i buken på flygplanet så att kondensvattnet kan rinna förbi Det så kallade SPUD-Systemet, vilket blåser extra ECS luft på ett antal utvalda ställen i crown area för att blåsa torrt Ovan nämnda metoder förhindrar inte uppkomsten av kondens. Kortsiktigt förhindras vattnet från att komma in i kabinen, men fortfarande finns vattnet kvar i flygplanskroppen, och därigenom kvarstår problemen med viktökning, korrosion, mögel och svamp i isoleringen samt störningsrisken i elektriska system och komponenter. BEFUKTNINGSSYSTEM Det finns idag ytterligare tre företag som utvecklar befuktningssystem till flygplan: HAMILTON SUNDSTRAND Hamilton Sundstrand (USA) har utvecklat en befuktare där vatten diffunderar genom ett membransystem. Denna befuktare erbjuds som option för cockpit på Boeing 777- och 747-flygplanen. LIEBHERR-AEROSPACE Liebherr-Aerospace (Tyskland/Frankrike) utvecklar en befuktare som via en värmeväxlare genererar vattenånga med hjälp av het luft från flygplanets motorer. Denna befuktare erbjuds som option till Bombardiers executive-flygplan Global Express. LE BOZEC FILTRATIONS & SYSTEMS Le Bozec Filtrations & Systems (Frankrike) har utvecklat en befuktare som med elektrisk energi genererar vattenånga. Le Bozec offererar sitt system till flygbolag för befuktning av cockpit och även till executiveflygplan. Sammantaget för dessa tre olika företagsprodukter är: förhållandevis komplicerad teknik har ej givit utlovade prestanda visar på låg tillförlitlighet orsakar kondensproblem 25 CTT humidity in balance

26 Historik, organisation och kvalitet HISTORIK CTT har sitt ursprung i idén Avfuktare i flygplan som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson. Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i augusti 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing 767-flygplanet. Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBI-listan (numera NGM), för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Försäljningen har fram till 2004 enbart skett till flygplan som är i drift. I och med tecknandet av fyra avtal har bolagets strategiska mål att bli OEM-leverantör nu uppnåtts. Avtalen som avses är: Zonal Drying System som option för Boeing 737NG Befuktning som option för besättningens viloutrymmen för Airbus A380 Zonal Drying System som standard för Boeing 787 Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option för Boeing 787 VIDAREUTVECKLING LEDDE TILL ETT KOMPLETT FUKTKONTROLLSYSTEM Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett befuktningssystem vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTTs torksystem Zonal Drying System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är varumärkesskyddat under namnet Cair. ORGANISATION OCH PERSONAL Organisationen är uppbyggd för att matcha flygbolagens struktur och säkra tillväxtmöjligheter och produktion. CTT har anställt strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighetsadministration såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk resp. internationell flygindustri. Produktionspersonal planerar och administrerar tillverkningen som i stora delar läggs ut på lego. Totalt är 33 personer anställda varav 5 kvinnor. Personalens ålder är jämnt spridd från ca 22 till 58 år. Sjukfrånvaron har hittills varit låg i bolaget. Maria Wester Quality Manager Torbjörn Johansson President Quality Assurance & HR Mikael Brate Financial Director Administration & IT Ulf Liljenberg VP Sales & Marketing Sales & Marketing Stefan Hammar Production Manager Procurement Assembly Maintenance & Overhaul

27 Kvalitet CTT arbetar under myndighetskrav från Luftfartsstyrelsen i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna. Kvalitetssystem och tredjepartsgodkännande Idag är CTT certifierade av Svenska Luftfartsstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utfärdade av EASA (European Aviation Safety Agency); part 21 respektive part 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behöriga att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierade av DNV för ISO 9001:2000 och EN9100. Det kan inom några år bli aktuellt att certifiera CTT enligt FAA s part 145 för att få ett globalt reparationstillstånd. CERTIFIERING Ett flygplans grundkonfiguration innehar ett typcertifikat, TC. Varje utrustning som ska installeras utöver detta godkänns genom ett Supplement Type Certificate, STC. Ett STC innebär att en luftfartsmyndighet godkänt systemet och dess installation ur luftvärdighetssynpunkt. Inom EU utfärdas ofta STC av EASA. Ett STC utfärdat av FAA (Luftfartsmyndigheten i USA) har global täckning. CTT har ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTTs formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTTs produkter mot en ersättning per sålda system. Denna överenskommelse är till hjälp vid försäljningsarbetet eftersom Lufthansa Technik har ett mycket gott rykte avseende certifiering och har möjlighet att upprätthålla STC från både EASA och FAA. Produktion CTTs produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. En betydande del av produkterna är standardkomponenter från flygindustrin vilka köps från välrenommerade leverantörer. För huvudkomponenter har långsiktiga avtal slutits för att få låga priser även vid korta serier. Bearbetning och montering är utlagt på lego hos noga utvalda leverantörer. Detta gör att CTT mycket snabbt kan öka omsättningen utan stora investeringar vare sig i maskiner eller i personal. Installation Vid försäljning för eftermontering i befintliga flygplan görs installation av flygbolagens personal i enlighet med CTTs ritningar och instruktioner. För att underlätta deltar instruktör från CTT vid de första installationerna. En sådan installation av ett Zonal Drying System kräver cirka mantimmar. Installation av ett komplett Cair kräver cirka mantimmar. Det formella ansvaret Torleif Nilsson Engineering Manager Peter Landquist VP Customer Support Design Engineering System Engineering Development Test 27 Technical Documentation CTT humidity in balance

28 för installationerna ligger hos flygbolagen. Genom träffade avtal med Airbus och Boeing kommer installation framöver även att ske direkt under nyproduktion hos flygplanstillverkarna. Vid installation under nybyggnation ansvarar flygplanstillverkarna för installationen. ZONAL DRYING SYSTEM ERHÅLLNA STC FAA/EASA STC on B /800 FAA/EASA STC on B /300 EASA/LBA/FAA STC on B JAA STC A320/A321 JAA/LBA STC A330 JAA STC CRJ JAA STC B747 Combi RLD/FOCA STC MD11 Austro Control STC MD80 CAIR ERHÅLLNA STC EASA STC A Normalt har befuktningssystem sålts till VIP-flygplan och då certifierats som en del av övrig kabininteriör. Sådana system har tagits fram för följande flygplansmodeller: A BBJ B /800 B B B747SP Riskanalys RISKER Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTTs framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande. BEROENDE AV NYCKELPERSONER CTT kommer under en överskådlig tid att vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som, tillsammans med bolagets patent, utgör grunden för bolaget. Bolagets framtida utveckling är till påtaglig del beroende av att dessa nyckelpersoner stannar i organisationen. Om någon eller några av dessa skulle lämna CTT skulle detta kunna leda till en negativ utveckling av bolagets verksamhet. BEROENDE AV STÖRRE KUNDER CTT har genom det ökade antalet kunder minskat bolagets beroende av en enskild kund. Fortfarande har dock bolaget relativt få kunder varför varje enskild kunds agerande kortsiktigt kan få märkbara konsekvenser för bolaget. Exempel på sådana händelser är till exempel senareläggning eller annullering av en order som kortsiktigt skulle kunna påverka bolaget negativt. Bolaget har dock en lång relation med de största kunderna som samtliga i sitt agerande visat långsiktighet och stabilitet. FLUKTUATIONER I OMSÄTTNINGS- OCH RESULTATUTVECKLINGEN Framtida intäkter är till betydande del beroende av ett fåtal större order vilka har väsentlig inverkan på både omsättning och resultat. Det är svårt att prognostisera och påverka när dessa order erhålls därav kan det uppstå fluktuationer i bolagets framtida omsättnings- och resultatutveckling. I och med de tecknade OEM-avtalen med Boeing och Airbus kommer risken för omsättningstapp successivt att minska.

29 Framtida kapitalbehov Bolaget har för närvarande ett negativt kassaflöde som bedöms bli positivt och ökande från redovisningsåret 2007/2008. Fram till dess är bolaget beroende av externt kapitaltillskott. Bolaget har under året säkerställt en bankfinansiering om sammanlagt 10 MSEK. Bolagets strategiska inriktning på försäljning i OEM-ledet har varit framgångsrik och lett till betydande avtal med de stora flygplanstillverkarna. Mot bakgrund av de förseningar som inträffat i A380-projektet, betydande kapitalbindning i B787-projektet samt förväntade investeringar i A350-projektet ser styrelsen ett behov av en förstärkt kapitalbas i bolaget. Styrelsen kommer därför att föreslå årsstämman att fatta beslut om en nyemission om 40 MSEK med företrädesrätt för befintliga aktieägare. Emissionen kommer att vara fullt ut garanterad. Bolagets bedömning är att denna kredit och nyemission kommer att täcka kapitalbehovet fram till att verksamheten genererar ett positivt kassaflöde. Eftersom bolagets produkter ska användas under en lång tid i flygplan är det även viktigt att bolaget har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartner. Produktansvar En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTTs produkter skulle kunna få stora konsekvenser för bolaget. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produktansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för bolaget. Konjunktur CTTs utveckling är beroende av faktorer utanför bolagets kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för bolagets kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter. Dessa faktorer kommer att påverka bolagets framtida resultat både positivt och negativt. Valutaexponering Bolaget är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, och EUR) samt i ökande men fortfarande liten grad i USD medan produkterna säljs i amerikanska dollar. Vid större leveranser terminssäkrar bolaget USD. Den europiska flygindustrin har delvis övergått till att fakturera i Euro. CTT bevakar utvecklingen och kommer om så bedöms lämpligt även att fakturera i EUR. 29 CTT humidity in balance

30 CTT-aktien AKTIEKAPITAL Aktiekapitalet i CTT uppgår till SEK fördelat på aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten CTT Systems Aktien SAX All-share Index Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl. efteranm.) AKTIEKAPITALETS UTVECKLING Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida. ÄGARFÖRHÅLLANDE Ägarförhållanden i CTT, enligt uppgift från VPC den 30 juni 2007 framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har under året minskat från till AKTIENS NOTERING CTTs aktier noterades först på SBI-listan 1997 och 1999 på Stocholmsbörsens O-lista, numera Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktiemarknadsinformation. Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag INFORMATIONSPOLICY Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade regler i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även ekonomichef bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, uppdateras parallellt med samma information, där också årsredovisningen samt delårsrapporter går att ladda ner (c) FINDATA Kursutveckling samt omsättning per månad t.o.m. augusti Högsta avslutskurs under det gångna året, 63:00 kronor, noterades den 2 augusti 2006 medan lägsta avslutskurs, 36:00 kronor, noterades den 13 december Den 29 juni 2007 var sista avslutskurs 43:00 kronor (49:50).

31 Utdelningspolitik CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt (med beaktande av bolagets finansiella mål) och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB. Aktieägaravtal Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen vet, inga aktieägaravtal. Aktiernas fördelning på ÄGARKATEGORIER Svenska privatpersoner 42,6 % Svenska institutioner 43,7 % Utländska privatpersoner 0 % Utländska institutioner 13,7 % Antal aktier/ Antal Antal andel aktieägare ägare aktier aktier i % , , , , ,5 Summa ,0 DE STÖRSTA AktieägarNA Antal Kapital och per aktier röster i % Volito ab ,9 Trulscom ab ,4 If skadeforsakring ab ,9 Nordea Bank Finland abp ,7 Banco Teknik & Innovation ,4 Handelsbankens Småbolagsfond ,3 Banco Småbolagsfond ,2 Stenberg, Matts ,6 Länsförsäkringar Småbolagsfond ,9 Johansson, Dan ,7 Summa ,0 Övriga aktieägare ,0 Totalt antal aktieägare ,0 Totalt antal aktier AKtiekap. Transaktion Förändring totalt Ökning totalt Utveckling av antal antal aktiekapital aktiekapital Kvotvärde aktier aktier sek sek sek 1991/92 Nyemission /95 Nyemission /96 Nyemission /97 Nyemission /98 Nyemission /98 Split 100: /98 Nyemission /99 Nyemission /01 Nyemission /04 Nyemission /05 Nyemission /06 Nyemission /07 Nyemission CTT humidity in balance

32 Förvaltningsberättelse ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN CTT Systems AB är ett teknikbolag som verkar inom flygbranschen. Företagets affärsidé är att åtgärda de två fuktproblem som idag existerar i kommersiella flygplan dvs. att eliminera uppkomsten av kondensation mellan kabin och flygplanets ytterskal samt att minska hälsoriskerna och öka välbefinnandet för passagerare och kabinpersonal genom att höja fukt-nivån i kabinen. CTTs produkter, Zonal Drying System och Cair skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet och flygsäkerhet samt erbjuder en avsevärt förbättrad komfort för passagerare och kabinpersonal. CTT säljer dessa system till flygplanstillverkarna för installation under produktion av flygplanen och till flygbolagen för befintlig flygplansflotta. Företaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. ÅRETS VERKSAMHET Under det gångna verksamhetsåret har flygbranschen fortsatt att utvecklas positivt och vi är nu inne i en mycket stark global högkonjunktur. Av stor vikt för CTT är att Boeing har varit extremt framgångsrika i försäljningen av B787 flygplanet och att Airbus har startat utvecklingen av A350 flygplanet. För CTT har året till stor del präglats av utvecklingsarbetet till Boeings B787 flygplan. Tack vare B787 flygplanets försäljningsframgångar räknar vi med att Boeing kommer att öka produktionstakten snabbare än planerat och vi jobbar hårt för att både CTT och våra underleverantörer skall kunna möta Boeings krav. Vi har under året även arbetat med utvecklingen av förstaklass befuktningen till A380 flygplanet och i övrigt har vårt arbete mot Airbus varit inriktat på att marknadsföra våra befuktnings- och avfuktningssystem för det nya A350 flygplanet. Retrofitmarknaden för Zonal Drying System fortsatte att utvecklas positivt då den höga utnyttjandegraden av världens flygplanflotta och de stigande flygbränslepriserna gör det mer och mer lönsamt att investera i vårt Zonal Drying system. På marknaden för befuktning av VIP flygplan dominerar Cair systemet totalt världsmarknaden, vi har sedan starten levererat 19 st Cair system till stora VIP flygplan och Cair systemets genombrott hos passagerarflygbolagen kommer allt närmre, vi har under det senaste året ytterligare flyttat fram våra positioner vad gäller befuktning av kabinen i passagerarflygplan. Under det gångna verksamhetsåret har CTT även deltagit på ett antal flygmässor världen över, Hongkong aircraft interior, Singapore airshow samt Hamburg aircraft interior. Personalstyrkan har under verksamhetsåret minskat från 34 personer till 31 personer. Flertalet av de nyanställda var rekryteringar för att förstärka CTTs utvecklingsavdelning där vi tappat ett antal under året. Under kommande år kommer personalökningen främst att röra produktionssidan för att kunna matcha de ökande leveransvolymerna. Vi har också under året gjort stora investeringar i våra lokaler, vi har ökat antalet arbetsplatser och framförallt har vi kraftigt byggt ut våra produktionslokaler, för att klara leveransökningarna de kommande åren. VIKTIGA HÄNDELSER I juli 2006 fick CTT en beställning på ett Cair för ett BBJ flygplan från Lufthansa Technik, Tyskland. Systemet levererades under våren I samma månad fick CTT även beställningar från Transavia och Excel på ett B737 Zonal Drying System vardera för installation hos Boeing under våren Excel beställde systemet via ett flygleasingbolag. Under juli månad 2006 tecknade CTT ett agentavtal med Satair A/S, Danmark avseende support

33 för marknadsföring och försäljning av CTTs Zonal Drying System. Satair A/S kommer via sina globalt lokaliserade kontor att bearbeta flygbolag i samarbete med CTTs försäljningsavdelning. I augusti 2006 tecknade CTT tillsammans med det tyska företaget AOA Gauting ett avtal med Airbus att utveckla Cair systemet för befuktning av förstaklasskabinen i A380 flygplanet. Ett av världens största flygbolag har beställt befuktning av förstaklasskabinen till sina A380 flygplan. Cair kommer att innehålla en befuktare och ett Zonal Drying system. AOA Gauting kommer att vara systemansvarig och utveckla kontrollsystemet. Systemen kommer att installeras av Airbus i samband med slutmonteringen av flygplanen. De första systemen beräknas nu efter förseningen av A380 projektet att levereras till Airbus i slutet av år 2007, och leveranserna till det aktuella flygbolagets flygplan beräknas fortgå under cirka två år. Avtalets ordervärde för CTT är för detta flygbolag, exklusive eftermarknad, cirka 10 MSEK. I oktober 2006 erhöll CTT en stor beställning, värderad enligt listpris till ca: 20 MSEK, på Zonal Drying System från Continental Airlines i USA. Continental Airlines är ett av världens största flygbolag med en flotta på ca. 360 flygplan. Beställningen avser 41 system till Continental Airlines B flygplan. Systemen började levereras i slutet av år 2006 och det sista systemet levererades i juni I november 2006 meddelade Boeing att Zonal Drying systemet, som från början var bestämt att installeras som standard i varje B787 flygplan, nu istället skulle erbjudas kunderna som standard option. Boeing motiverade detta beslut med att man som en del i arbetet med att nå specificerad leveransvikt på flygplanet har tvingats att göra vissa system till option. Efter ytterligare utredningar ändrade dock Boeing i december 2006 uppfattning och gjorde CTTs Zonal Drying System till standard igen med följande motivering. Vi har förbundit oss att leverera ett robust och kapabelt standardflygplan. Vi fortsätter att utvärdera prov och analysdata, och vi har återbekräftat vårt beslut att Zonal Drying systemet som ett standardsystem ger den bästa livscykelkostnaden och det största värdet för våra 787 kunder, sa Mike Sinnet, director of Systems för Boeing 787 Dreamliner. Bolaget erhöll under vintern beställningar på Zonal Drying Systems från bla Jet2.com, Excel samt My Travel Airways. I februari 2007 kom inom ramen för B787 avtalet med Boeing den första beställningen på Zonal Drying System till de 30 st första B787 flygplanen. De tre första systemen levererades innan sista juni 2007 och resterande system skall levereras under perioden fram till den 30 juni I mars 2007 erhöll CTT en beställning på ett Cair från Jet Aviation AG, Schweiz till ett A VIP flygplan. Systemet skall levereras innan sommaren I början av april 2007 levererade CTT det första B787 Zonal Drying systemet. Systemet kommer att installeras i det första provflygplanet. I april 2007 fick CTT en beställning på ett Cair från Fokker Services, Holland. Systemet är levererat och skall installeras under hösten 2007 på ett Airbus A319 VIP flygplan. I maj 2007 beställde TAP i Portugal ett Zonal Drying System som skall installeras i A flygplan för utvärdering. Installationen kommer att ske under I samma månad fick CTT även en beställning på Zonal Drying System från TUIfly Nordic i Sverige. Beställningen avser två system till TUIfly Nordics två Boeing B Leveranserna kommer att ske under hösten 2007 och början I juni 2007 löste CTT det omsättningsbaserade royaltyavtal vilket ger uppfinnarna till Zonal Drying systemet rätt till royalty. Avtalet löstes med en engångsbetald ersättning i form av nyemitterade aktier i CTT vilket kommer att leda till ett förbättrat kassaflöde. Väsentliga händelser efter bokslutsårets utgång I augusti 2007 fick CTT en beställning från Airbus Corporate Jet Centre (ACJC) i Toulouse Frankrike på CAIR till ett Airbus A320 VIP flygplan. Systemet skall installeras vintern 2007/2008. I augusti 2007 kom inom ramen för B787 avtalet med Boeing den första beställningen på befuktare till de 37 första B787 flygplanen. Beställningen innehöll 32 st Flight Deck befuktare, 21 st befuktare för piloternas Crew Rest (viloutrymme), 33 CTT humidity in balance

34 och 17 st befuktare till besättningens Crew Rest. Utfallet av beställda befuktare till dessa flygplan är över 60%. CTT hade räknat med ett utfall av cirka 30%. Flygbolagen kan beställa maximalt tre stycken befuktare till varje flygplan. Dels kan man beställa befuktning av Flight Deck, dels får man befuktare installerad i de Crew Rest man beställer. Flygbolagen kan dels beställa en Crew Rest för piloterna och dels en Crew Rest för den övriga besättningen. De beställda befuktarna skall levereras fram till september En befuktare av varje typ levererades i augusti till Boeing för installation i det tredje provflygplanet. Ekonomi Året har för andra året i rad visat på ungefär en fördubbling av nettoomsättningen 49,2 MSEK mot föregående år 23,7 MSEK och året dessförinnan 12,8 MSEK. Dollarn har under verksamhetsåret rört sig från 7,21 USD/SEK vid verksamhetsårets början till en högsta notering om 7,34 USD/SEK i oktober för att sedan falla tillbaka till en lägsta om 6,74 USD/SEK i april och avsluta med en kurs på 6,90 USD/SEK vid verksamhetsårets slut. CTTs beroende av USD kursen är stort, då i stort sett samtlig fakturering sker i USD medan kostnaderna till övervägande del är i SEK. Ett aktivt arbete med valutaterminer minskar riskerna i affärerna men kursutvecklingen har naturligtvis en stor betydelse för intäkternas utveckling. Totalt är bruttomarginalerna i stort oförändrade jämfört med föregående räkenskapsår. De externa omkostnaderna och kostnader för personal har ökat dels som en följd av ökad omsättning men även som en följd av det arbete som sker bla med att förbereda CTT inför de kommande Boeing 787 leveranserna. Sammantaget har detta inneburit att resultatet -7,8 MSEK är nära en halvering föregående års förlust -13,4 MSEK. Kassaflödet uppgick till -30,2 MSEK mot föregående års -5,9 MSEK, allt räknat före finansieringsverksamheten. Orderingången uppgick till 51 MSEK under året. Vid avlämnandet av bokslutskommunikén den 28 augusti uppgick orderboken till ett värde av 60 MSEK (58 MSEK) beräknat på en USD kurs på 6,90. Bolaget har under året upptagit lån om 25 MSEK samt säkerställt ytterligare en bankfinansiering om sammanlagt 10 MSEK. Nyemission Bolagets strategiska inriktning på försäljning i OEM-ledet har varit framgångsrik och lett till betydande avtal med de stora flygplanstillverkarna. Mot bakgrund av de förseningar som inträffat i A380-projektet, betydande kapitalbindning i B787-projektet samt förväntade investeringar i A350-projektet ser styrelsen ett behov av en förstärkt kapitalbas i bolaget. Styrelsen kommer därför att föreslå årsstämman att fatta beslut om en nyemission om 40 MSEK med företrädesrätt för befintliga aktieägare. Emissionen kommer att vara fullt ut garanterad. Investeringar Investeringar har under räkenskapsåret gjorts med 10,9 MSEK (2,9 MSEK) i immateriella tillgångar vilket i huvudsak består av slutreglering av förvärvet av patenten för Zonal Drying System samt utveckling till A380 flygplanet. I materiella anläggningstillgångar, främst avseende uppbyggnad av utökad produktionskapacitet, har investeringar gjorts med 5,1 MSEK (4,0 MSEK). Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under redovisningsåret till 16,0 MSEK (6,9 MSEK). Patent I samband med att CTT Systems AB förvärvade samtliga patent rörande Zonal Drying System 1992 fick uppfinnarna rätten till en omsättningsbaserad royalty under patentens giltighetstid. I enlighet med ett tilläggsavtal kom denna royalty att börja erläggas från den 1 januari Parterna har nu kommit överens om att denna omsättningsbaserade royalty i stället skall erläggas i form av en engångsbetald ersättning i form av nyemitterade aktier. Styrelsen beslut om nyemission togs med stöd av bolagsstämmans bemyndigande. Beslutet innebar att CTT förvärvade uppfinnarnas 3 bolag där royaltyrätten ligger, genom en apportemission om totalt aktier. Styrelsens arbete CTTs styrelse består av fem ledamöter samt en suppleant valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels oberoende perso-

35 ner. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för bolaget och dess verksamhet. Styrelsen konstituerar sig direkt efter ordinarie bolagsstämma. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD ägnad att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under 2006/2007 har styrelsen sammanträtt 6 gånger. Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor. Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer och bolagets kapitalbehov. Totalt har 163 KSEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, därav har ordföranden erhållit 48 KSEK. Nomineringsförfarande och kommittéarbete CTT håller ordinarie årsstämma den 15 november. Nomineringar och ersättningsfrågor behandlas dessförinnan av företrädare för de största aktieägarna i samråd med styrelsens ordförande Karl- Axel Granlund. Någon särskild nominerings- och ersättningskommitté har med tanke på bolagets storlek och antal aktieägare inte befunnits nödvändig. Synpunkter och nomineringar välkomnas istället att ställas till styrelseordföranden under adress Volito AB, S. Förstadsgatan 4, Malmö. Inte heller någon revisionskommitté har inrättats med tanke på bolagets begränsade komplexitet. De valda externa revisorerna har genom närvaro vid ett styrelsemöte och avgivande av skriftliga rapporter kommunicerat de synpunkter som funnits. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och redovisningsrådets rekommendation RR32:06, redovisning för juridiska personer. Enligt rekommendationen skall noterade juridiska personer utforma sina finansiella rapporter enligt IFRS/IAS med de undantag och tillägg som anges i nämnda rekommendation. De undantag som tillämpas framgår under avsnittet Redovisningsprinciper och noter Tillämpningen av RR32:06 och därmed tilllämpliga delar av IFRS/IAS har inte medfört någon effekt på bolagets eget kapital. Koncernredovisning upprättas ej, eftersom dotterföretagen är vilande och anses av ringa betydelse med hänsyn till kravet på en rättvisande bild i enhetlighet med ÅRL 7:5. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning ske förrän återbetalning skett till Volito AB av villkorat aktieägartillskott. Försl ag till vinstdisposition Från föregående år ansamlad förlust 0 Till överkursfond tillförda fria medel Årets förlust Vinstmedel till förfogande Förslag till disposition Balanseras i ny räkning Summa Framtida utveckling Verksamhetsåret har börjat bra. Vi har fått den första avropsordern gällande befuktare för B787. Till 32 av de 37 första flygplanen har vi fått beställning av befuktare till Flight Deck. Det betyder att fler än 80% av de första B787 flygplanen har beställts med optionen. Även beställningarna av Crew Rests ligger över 50% för dessa flygplan. När bolaget skrev kontrakt med Boeing i augusti 2005 antogs ett 30%:igt utfall av optionen Flight Deck befuktning. Om utfallet står sig över programmets livslängd innebär det en betydligt högre årlig omsättning på B787 projektet än vad vi tidigare har räknat med. Det är dessutom en indikation på att befuktning på långdistansflygplan blir mer och mer efterfrågat. Motsvarande utfall på Boeings tidigare långdistansflygplan var enligt våra informationer i storleksordningen 30 35%. För CTT är det självklart mycket positivt om flygbolagen är beredda att investera i befuktare till besättningen i nya flygplan. Det är rimligt att anta att detta ökade intresse är positivt för 35 CTT humidity in balance

36 möjligheten att befuktning av passagerarkabinen får ett genombrott inom en snar framtid. B787 projektet löper i stort sett enligt plan. CTT är något sena med kvalificeringsproven men vi har trots detta kunnat starta leveranserna. Vi har levererat 3 st Zonal Drying System och en befuktare av varje typ. Under de närmaste 12 månaderna räknar vi med att leverera Zonal Drying System till ca 40 flygplan och ca 70 befuktare. Året efter kommer enligt planerna leveranserna till detta projekt att fördubblas. Boeing räknar med att leverera totalt cirka flygplan från och med år 2008 och ungefär 20 år framåt. Det sammanlagda potentiella intäktsvärdet, räknat över flygplansmodellens totala livslängd (cirka 20 års produktion och en beräknad livslängd för varje flygplan på 20 år), uppgår, inklusive eftermarknad, till minst MSEK. Från Airbus kommer också positiva signaler. Det första A380 flygplanet kommer i oktober att levereras till Singapore Airlines. I detta flygplan finns två befuktare från CTT installerade. En för piloternas Crew Rest och en för den övriga besättningens Crew Rest. Leveranserna av befuktare till A380 kommer nu att starta igen efter ett uppehåll på grund av A380 projektets försening. Vi har också fått vår första beställning avseende reservdelar till A380 flygplanet och vi kommer under hösten år 2007 att leverera de första Zonal Drying System som ingår i förstaklass befuktningssystemen till A380. Sammantaget betyder detta att försäljningen av system till A380 projektet och B787 projektet kommer att bli betydande under det kommande räkenskapsåret. Under de närmaste 5 åren kommer denna OEM omsättning att öka kraftigt. Under år fick vi Cair ordrar till tre VIP-flygplan. I augusti i år fick vi ytterligare en order till ett A320 VIP flygplan. Konjunkturen för VIP flygplan är nu generellt mycket stark och det är allt fler som väljer att installera vårt system. Vi har under det senaste halvåret dessutom fått två nya kunder, Fokker och Airbus Corporate Jet Center. Vi har goda förhoppningar om att dessa nya kunder tillsammans med de övriga Completion Centren kommer att generera en fortsatt ökande omsättning för CTTs VIP system. VIP flygplanen som utrustas med Cair är dessutom viktiga marknadsförare för systemet till vanliga passagerarflygplan. CTT levererade under det gångna verksamhetsåret 73 st Zonal Drying system till 7 olika flygbolag på retrofitmarknaden för drygt 30 MSEK, vilket är i särklass det bästa året i CTTs historia. Baserat på det försäljningsarbete som görs, de höga bränslepriserna och den fortsatt goda konjunkturen tror vi att vi skall kunna öka försäljningen av dessa system även det kommande året. Det viktigaste för CTT det kommande verksamhetsåret blir dock Airbus nya A350 projekt och val av leverantörer för detta flygplan. CTT har tillsammans med AOA offererat befuktningsoch avfuktningssystem till de leverantörer som offererar luftsystemet till A350. Vi räknar med att valen av leverantörer till A350 projektet kommer ske under det kommande verksamhetsåret. Forskning och utveckling Produktutvecklingen har varit koncentrerad på B787 ordern samt framtagning av A380 befuktare och på utvecklingen av Cair till Air Mauritius.

37 Hur kan man bli av med 200 kg övervikt eller mer? 37

38 Lägg till 29 kg! Zonal Drying System förebygger kondens i moderna flygplan genom att angripa roten till problemet. Därmed slipper du onödig övervikt, minskar bränsleförbrukning och utsläpp och sänker flygkostnaderna samtidigt som du ökar livslängden på flygplanskomponenter och isolering. Utrustningen som behövs för en Boeing 737 NG väger endast 29 kg.

39 Femårsöversikt (KSEK) 2006/ / / / /2003 Resultaträkning Intäkter Kostnader Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Nyckeltal Andel riskbärande kapital % Avkastning på eget kapital % Avkastning på totalt kapital % Avkastning på sysselsatt kapital% Kassalikviditet % Räntetäckningsgrad ggr Rörelsemarginal % Skuldsättningsgrad ggr 1,2 0,0 0,0 0,1 0,2 Soliditet % Vinstmarginal % Personal Antal anställda årsmedeltal Intäkt per anställd, KSEK Löner, KSEK Aktiedata Resultat per aktie, kr 0,91 1,57 1,92 2,18 3,20 Resultat per aktie efter utspädning 0,91 1,57 1,92 2,18 3,20 Eget kapital per aktie, kr 2,48 2,36 3,80 4,61 3,64 Eget kapital per. aktie efter utspädning, kr 2,48 2,36 3,80 4,61 3,64 Kassaflöde per aktie, kr 0,61 0,55 0,69 0,72 3,33 Antal aktier Antal aktier efter utspädning Genomsnittligt antal aktier under perioden Börskurs på balansdagen, kr Utdelning per aktie, kr 1) ) 2006/2007 avser föreslagen utdelning 39

40 Resultaträkningar (KSEK) not Nettoomsättning Aktiverade omkostnader för produktutveckling Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande Räntekostnader och liknande Årets resultat Resultat per aktie, kr ,57 Resultat per aktie efter utspädning, kr 6 0,91 1,57 Definitioner Andel r iskbär ande k api tal Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder dividerat med balansomslutningen. Avk astning på eget k api tal Resultat efter finansnetto i procent av genomsnittligt eget kapital. Avk astning på totalt k api tal Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning. Avk astning på SYSSEL SAT T k api tal Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Det sysselsatta kapitalet definieras som balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter. Eget k api tal per akt ie Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen. Intäkt per anstäl l d Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda. K assal ikv idi tet Omsättningstillgångar exklusive varulager men inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat med kortfristiga skulder. Resultat per aktie Resultat efter finansnetto dividerat med genomsnittligt antal aktier. R ÄNTETÄCKNINGSGR AD Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader. Rörel semarginal Resultat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning. Skul dsät tningsgr ad Räntebärande skulder dividerat med eget kapital. Sol idi tet Eget kapital i procent av balansomslutningen. V instmarginal Resultat efter finansnetto i procent av årets nettoomsättning. K assaflöde per akt ie Kassaflöde i förhållande till antalet aktier på balansdagen.

41 Balansräkningar (KSEK) Tillgångar not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Patent Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 11, Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager 13 Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 22 Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för garantiåtaganden Summa avsättningar Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut, räntebärande 18, Övriga skulder, ej räntebärande Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Poster inom linjen Ställda säkerheter 21 Företagsinteckningar Patent

42 Eget kapitalräkningar Bundet eget kapital Fritt eget kapital (KSEK) aktie- Överkurs- Reserv- Överkurs- Övrigt fritt Förändringar i eget kapital kapital fond fond fond eget kapital Summa Eget kapital 30 juni Nyemission Emissionkostnader Överföring av överkursfond Överföring från överkursfond Årets resultat Eget kapital 30 juni Nyemission Nedsättning av reservfond Årets resultat Eget kapital 30 juni Kassaflödesanalyser (KSEK) not Den löpande verksamheten Inbetalningar från kunder m.fl Utbetalningar till leverantörer och anställda Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter Erhållen ränta Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Nyemission Upptagna lån Amortering av skuld 10 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 25, Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut 25,

43 Redovisningsprinciper och noter CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR Överenstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RR32:06, Redovisning för juridiska personer. Koncernredovisning upprättas ej, eftersom dotterföretagen är vilande och anses av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild i enlighet med ÅRL 7:5. Bolaget tillämpar från 1 juli 2005 Redovisningsrådets rekommendation RR32:06, Redovisning för juridiska personer. Enligt rekommendationen skall juridiska personer, vars värdepapper är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats, utforma sina finansiella rapporter enligt IFRS/IAS men med de undantag och tillägg som anges i nämnda rekommendation. De undantag som tillämpas är: - IFRS1: Första gången IFRS tilllämpas: Bolaget redovisar ingen öppningsbalans och ingen retroaktiv tillämpning sker. - IAS 1: Utformning av finansiella rapporter: Bolaget följer årsredovisningslagens uppställningsformer. - IAS 17: Leasingavtal: Samtliga leasing-avtal redovisas enligt reglerna för operationella leasingavtal. - IAS 19: Ersättningar till anställda: Bolagets pensionsplaner redovisas enligt reglerna för avgiftsbestämda pensionsplaner. - IAS 39: Finansiella instrument: Redovisning och värdering: Bolagets terminskontrakt redovisas till anskaffningsvärdet med upplysning om marknadsvärdet i not. Tillämpningen av RR32:06 och därmed tillämpliga delar av IFRS/IAS har inte medfört någon effekt på bolagets eget kapital. Kommande rekommendationer Vid upprättande av årsredovisnng per har ett flertal standarder och tolkningar publicerats som ännu inte trätt i kraft. Dessa bedöms ej väsentligt påverka bolagets finansiella rapporter. - IAS 1 tillägg: Utformning av finansiella rapporter: Tilläggsupplysningar avseende kapital. - IFRS 7: Finansiella instrument: Upplysningar. - IFRS 8: Operativa segment. - IFRIC 7: Omräkning vid övergång till höginf lationsredovisning. - IFRIC 8: Tillämpningsområde för IFRS 2. - IFRIC 9: Förnyad bedömning av inbäddade derivat. - IFRIC 10: Delårsrapportering och nedskrivningar. - IFRIC 11 och IFRS 2: Återköp av egna aktier och transaktioner mellan koncernbolag. - IFRIC 12: Service koncessionsarrangemang. Grund för rapportens upprättande Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs. Att upprätta rapporter i enlighet med RR32:06 och därmed tillämpliga delar av IFRS/IAS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna. Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål De poster i resultat- och balansräkningen som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttjade skattemässiga underskott, garantiåtaganden, samt immateriella och materiella anläggningstillgångar där avskrivningsplanerna bygger på bedömningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräkningarna avseende ovanstående poster. Intäktsredovisning Redovisning av intäkter sker enligt IAS 18. Det ingår inte i bolagets uppgifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsredovisningen vid leverans. Vid försäljning av system till VIP-flygplan löper utveckling, tillverkning och anpassning av systemen över en längre tidsperiod. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. successiv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget. Vid uthyrning av system periodiseras hyresintäkterna och redovisas linjärt under avtalets löptid. Fordringar, skulder OCH LIKVIDA MEDEL i utländsk valuta Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Icke monetära tillgångar och skulder omräknas till valutakurs vid anskaffningstillfället. Vid valutasäkring genom terminskontrakt har terminskursen använts vid värdering av underliggande fordran eller skuld. Marknadsvärdet av terminskontrakten framgår av not 26. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna säljs i USD. Vid större utleveransavtal terminssäkrar bolaget USD. Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen respektive verkligt värde. Verkligt värde är lika med försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader. Segmentredovisning CTT Systems AB (publ.) har endast en identifierbar rörelsegren, inom vilken hela bolagets verksamhet ryms. Rörelsegrenen omfattar försäljning av produkter och tjänster för fuktkontroll i f lygplan. Bolagets försäljning har hittills skett till ett begränsat antal länder på den globala marknad som f lygplansbranschen verkar inom. All fakturering, med undantag för en liten fakturering i svenska kronor, sker i amerikanska dollar. Inga väsentliga skillnader föreligger vad gäller risker eller möjligheter i de olika länderna. 43

44 Någon segmentredovisning har av dessa skäl inte befunnits meningsfull. Koncernredovisning CTT Systems AB (publ.) är moderbolag till följande helägda dotterbolag: CTT Systems Incentive AB ( ) med säte i Nyköping Thomas White AB ( ) med säte i Kalmar Tomas Axelsson AB ( ) med säte i Lund Christer Nordström AB ( ) med säte i Mjölby CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA. Bolagen är vilande och ingen verksamhet har förekommit i något av dotterbolagen. Inga inköp eller försäljningar har skett mellan koncernföretagen. Då innehaven ej är väsentliga, utifrån perspektivet att ge en rättvisande bild av företagets resultat och ställning har inte någon koncernredovisning upprättats. Fordringar Fordringar är efter individuell bedömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda. Anl äggningst illgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden. Avskrivning sker linjärt över fem år. För datautrustning anskaffad fr o m redovisningsåret 2004/2005 sker dock avskrivningen linjärt över tre år. Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av på den kortaste tiden av 5 år eller tid som återstår av hyrestiden vid investeringstillfället. Nedskrivningar Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. UTGif ter för ut veckl ingsarbeten Direkta kostnader för egna utvecklingsarbeten aktiveras då det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med innehaven kommer att komma företaget till del. Utgifter för att löpande underhålla, anpassa och modifiera befintliga produkter kostnadsförs direkt. Avskrivningar sker linjärt över fem år. Leasing Leasingavtal redovisas i juridisk person enligt reglerna för operationella leasingavtal. Innebärande att köparen och säljaren står full risk för leasingobjektet. Vidare innebär det att leasingavgifter och hyror kostnadsförs löpande samt att leasingintäkter periodiseras och redovisas linjärt under leasingavtalets löptid. Gar ant i åtaganden Avsättningar för garantiåtaganden görs schablonmässigt beräknat på periodens systemförsäljning. Avsättningar för garantiåtaganden görs schablonmässigt beräknat på periodens systemförsäljning. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år men avsättningens storlek har justerats från 3 % till 2 % av omsättning sålda system, justeringen är baserad på gångna års utfall av garantiärenden. L ånekostnader Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Inkomstsk at ter Inga uppskjutna skattefordringar på ej utnyttjade underskottsavdrag har redovisats vid räkenskapsårets slut. Sådana uppskjutna skattefordringar kommer att redovisas i balansräkningen först då de med stor sannolikhet kan utnyttjas nästkommande taxering. pensioner Samtliga anställda omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan (ITP-plan), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss prodentuell andel av lönen. Pensionsplanen redovisas dock, i enlighet med RR32:06 angivet undantag från IAS 19, som en avgiftsbestämd pensionsplan innebärande att avgifterna redovisas som kostnad när de förfaller till betalning. F inansiell a t illgångar och skulder Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder). En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del i finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del i finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Bolaget klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen: Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Likvida medel tillhör denna kategori. Kundfordringar och lånefordringar: Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas: Tillgångar i denna kategori värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resulaträkningen. Andra finansiella skulder: Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Bolagets låneskulder och leverantörsskulder tillhör denna kategori.

45 Not 1 Net toomsät tning Leasingintäkter I beloppet för nettoomsättning ingår leasingintäkter avseende uthyrda Zonal Drying TM system med 955 KSEK (föreg. år 717 KSEK). Leasinginkomster faktureras i USD. Beräknade framtida leasinginkomster har omräknats till balansdagens kurs. Återstående leasinginkomster uppgår till totalt 602 KSEK (föreg. år KSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan: Leasingintäkter (KSEK) 2006/ /2006 Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år Not 2 Övr iga ex terna kostnader Arvoden till revisor (KSEK) Lindebergs Grant Thornton AB 2006/ /2006 Revisionsuppdrag Övriga uppdrag Revisionskostnader Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Leasingavgifter I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med KSEK (föreg. år KSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt KSEK (föreg. år KSEK). Dessa förfaller till betalning: Leasingavgifter 2006/ /2006 Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år Not 3 PERSONAL 2006/ /2006 Medelantalet anställda Kvinnor 7 4 Män Totalt för bolaget Styrelsen Kvinnor 0 0 Män Företagsledning och VD Kvinnor 1 1 Män Löner och ersättningar Styrelse och verkställande direktör Övriga ledande befattningshavare Övriga anställda Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör Pensionskostnader för övriga ledande befattningshavare Pensionskostnader övriga anställda Övriga sociala kostnader

46 Forts. Not 3 PERSONAL Ersättning och förmåner till VD och styrelsens ordförande Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättningen till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instrument. VD 2006/ /2006 Grundlön Rörlig ersättning 0 0 Bilförmån Pensionsförsäkring Finansiella instrument Styrelseordförande Styrelsearvode Övriga ledande befattningshavare Grundlön Rörlig ersättning 0 0 Bilförmån Pensionsförsäkring Finansiella instrument Avtal om framtida pension Bolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas successivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensionsålder. Rörliga ersättningar Rörliga ersättningar avser ett bonussystem för VD, rätt till bonus är relaterad till bolagets operativa kassaf löde och utgör en procentsats baserad på nämnda kassaflöde. Några övriga särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden. Uppsägning och avgångsvederlag VD och vissa befattningshavare i bolaget har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön. Sjukfrånvaro 2006/ /2006 Total sjukfrånvaro 2,8% 5,1% sjukfrånvaro för män 3,2% 6,1% sjukfrånvaro för personal år 3,4% 7,2% Uppgift om långtidssjukfrånvaro har inte lämnats eftersom den kan hänföras till enskild individ. Uppgifter har ej heller lämnats för grupper färre än 10 anställda. Not 4 Rörelseresultat 2006/ /2006 Rörelseresultatet har påverkats av valutadifferenser enligt följande: Valutakursdifferens på fordringar och skulder av rörelsekaraktär Not 5 ÅRETS RESULTAT 2006/ /2006 Årets resultat har påverkats av valutadifferenser enligt följande: Valutakursdifferens på fordringar och skulder av rörelsekaraktär Valutakursdifferens på fordringar och skulder av finansiell karaktär Not 6 Resultat per akt ie Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. Det genomsnittliga antalet aktier var (föregående år ).

47 Not 7 BAL ANSER ADE UTGIF TER FÖR UT VECKL INGSARBETEN Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående planenligt restvärde Aktiverat belopp avser framtagande av befuktning till A380 samt A380 First Class. A380 First Class projektet pågår varför avskrivning inte påbörjats. För forskning och utveckling har kostnadsförts 1,3 MSEK (föreg. år 2,2 MSEK). Not 8 Patent Ingående anskaffningsvärde 0 0 Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Årets avskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående planenligt restvärde I samband med att CTT Systems AB förvärvade samtliga patent rörande Zonal Drying System 1992 fick uppfinnarna rätten till en omsättningsbaserad royalty under patentens giltighetstid. Denna omsättningsbaserade royalty är nu slutreglerad med en engångsbetald ersättning i form av nyemitterade aktier. Not 9 Maskiner och andra tekniska anl äggningar Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde 0 0 Not 10 Inventarier, verkt yg och install ationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Förbättringsutgifter på annans fastighet Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar inventarier, verktyg Årets avskrivningar förbättringsutgifter annans fastighet Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

48 Forts. Not 10 varav inventarier som uthyrs: Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 11 Andel ar i koncernföretag Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående bokfört värde Not 12 Andel ar i koncernföretag Företagets säte Antal Kapital- Bokfört Eget andelar andel värde kapital Direkt ägda CTT Systems Inc. Delaware USA % 1 0 CTT Systems Incentive AB, Nyköping % Christer Nordström AB, Mjölby % Tomas Axelsson AB, Lund % Thomas White AB, Kalmar % Indirekt ägda CTT Systems HB, % 0 Verksamheten är vilande i samtliga dotterbolag. Not 13 Varul ager Lager råvaror Lager hos leverantör Lager av halvfabrikat Produkter i arbete Lager av färdigvaror Not 14 KUNDFORDRINGAR Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Några reserveringar finns ej och kundförluster uppgick till 0 (0) KSEK. Not 15 Skattefordringar Bolaget har outnyttjade skattemässiga underskott uppgående till 129 MSEK (122 MSEK). Någon uppskjuten skattefordran har ej beräknats på dessa underskott. Någon skillnad mellan nominell och effektiv skatt föreligger inte. Det finns ej någon förfallotidpunkt på outnyttjat skattemässigt underskott. Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna inkomsträntor Förutbetalda hyror Förutbetalda försäkringskostnader Förutbetald leasing Upplupna leasingintäkter Förutbetalda underhålls- och licensavgifter Fordran EU-projekt Fordran ej slutdebiterade kundorder Förutbetalda mässkostnader Övriga interimsfordringar

49 Not 17 avsät tningar för garantiåtaganden Ingående avsättning I anspråktagna belopp Årets avsättning Utgående avsättning Det förväntade utflödet av avsatta medel bedöms ligga i nivå med den procentuella avsättning för motsvarande period på systemsförsäljningen som sker. Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-års perioden. I takt med en ökad systemsförsäljning och ökat antal system under garantiansvar kommer den utgående avsättningens storlek att öka. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år men avsättningens storlek har justerats från 3 % till 2 % av omsättning sålda system, justeringen är baserad på gångna års utfall av garantiärenden. Not 18 Övriga skulder, räntebärande De långfristiga räntebärande skulderna till kreditinstitut förfaller till betalning enligt följande: Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år Ställda säkerheter för skuld enligt ovan: Företagsinteckningar Patent Not 19 FÖRSKOTT FRÅN KUNDER Av beloppet KSEK utgör KSEK förskott på utveckling av system. Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld Upplupna sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupen provision och royalty Upplupna konsultarvoden Övriga interimsskulder Industrifonden har haft rätt till royalty motsvarande 1,75 procent av nettofaktureringsvärdet av försålda exemplar av produkterna samt annan ersättning hänförlig till produkterna. Royalty utgick vidare med 25 procent av alla intäkter som CTT uppbar, till följd av avtal med tredje man om option att erhålla rätt eller om upplåtelse av rätt på licens tillverka eller försälja produkterna eller annan ersättning hänförlig till produkterna. CTTs skyldighet att erlägga royalty till Industrifonden gällde fram till och med år Not 21 Ställda säkerheter Företagsinteckningar och patent avser säkerhet för bolagets skulder till kreditinstitut. Not 22 AKTIEÄGARTILLSKOTT Ett villkorat aktieägartillskott om 4,9 MSEK är lämnat av Volito AB. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning ske förrän återbetalning skett till Volito AB. Not 23 inbetalning från kunder m.fl. 2006/ /2006 Nettoomsättning enligt resultaträkning Övriga rörelseintäkter enligt resultaträkning Förändring av kundfordringar Förändring av förskott från kunder Förändring av förutbetalda rörelseintäkter Förändring av upplupna rörelseintäkter

50 Not 24 UTBETALNINGAR TILL LEVERANTÖRER OCH ANSTÄLLDA 2006/ /2006 Råvaror och förnödenheter enligt resultaträkning Aktiverade omkostnader för produktutveckling Övriga externa kostnader enligt resultaträkning Personalkostnader enligt resultaträkning Valutakursförluster av rörelsekaraktär Lagerförändring Förändring av förutbetalda kostnader Förändringar i övriga fordringsposter Förändringar av leverantörsskulder Förändringar i övriga skuldposter Not 25 LIKVIDA MEDEL Posten likvida medel i kassaflödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och Bank i balansräkningen. Not 26 Finansiella tillgångar och skulder Nedan presenteras bolagets finansiella tillgångar och skulder i de för bolaget valda kategorierna: Finansiella tillgångar värderade till verkligt Redovisat Verkligt Redovisat verkligt värde över resultaträkningen värde värde värde värde Likvida medel i SEK Likvida medel i USD Likvida medel i EUR Andel i Nordea Inst. Penningmarknad verkligt Redovisat Maximal Kundfordringar och lånefordringar värde värde kreditrisk Kundfordringar Övr. kort- och långfristiga fordringar verkligt Redovisat Maximal Kundfordringar och lånefordringar värde värde kreditrisk Kundfordringar Övr. kort- och långfristiga fordringar verkligt Redovisat Verkligt Redovisat Andra finansiella skulder värde värde värde värde Leverantörsskulder Skulder till kreditinstitut Övr. kort- och långfristiga skulder Finansiella tillgångar som kan säljas Valutaterminer avser kurssäkring av kundfordringar i USD vilka förfaller till betalning enligt nedan: Totalt USD Det av Nordea och Sörmlands Sparbank beräknade marknadsvärdet på ovanstående terminer uppgick per till 108 KSEK.

51 Not 27 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Några närståendetransaktioner har ej genomförts under räkenskapsåret. Efter räkenskapsårets utgång har Volito AB och Trulscom AB garanterat den av styrelsen föreslagna nyemissionen om 40 MSEK. Not 28 POLICY FÖR FINANSIELL RISKHANTERING Det övergripande målet för bolagets finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av bolagets verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på bolagets resultat. Härav följer att bolagets finansiella investeringar skall ske med en låg riskprofil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, skall säkring tillämpas. Nedan beskrivs bolagets bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering: Marknadsrisker Valutarisker Bolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, och EURO) medan produkterna säljs i amerikanska dollar. Bolagets policy är att risksäkra ca 70 % av den kommande 12-månadersperiodens kundfordringar när valutarisken inte balanseras av motsvarande skulder i utländsk valuta. Ränterisker Bolagets ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt bolagets finansiering hos kreditinstitut. Bolagets finansiering hos kreditinstitut löper f.n. med rörlig ränta knuten till Stibor. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras. Prisrisker Bolagets finansiella instrument per varierar inte på grund av förändringar i marknadspriser. Bolagets lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk. Kreditrisker Bolagets kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. P.g.a. de täta kontakter som bolaget har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer. Kassaflödesrisker Bolaget har för närvarande ett negativt kassaflöde och är beroende av kapitaltillskott från bolagets aktieägare. Eftersom bolagets produkter ska användas under en lång tid i f lygplan är det även viktigt att bolaget har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartners. Den till bolagsstämman föreslagna nyemission om 40 MSEK är ett led i styrelsens arbete att säkerställa bolagets långsiktiga kapitalbehov. Nyköping Karl-Axel Granlund Anders Helmner Lars Solin Ordförande Lars Lindgren Dag Waldenström Torbjörn Johansson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits Anders Meyer Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton AB Nicklas Malm Godkänd revisor Lindebergs Grant Thornton AB 51

52 Revisionsberättelse Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i CTT Systems AB (publ.) för räkenskapsåret Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Nyköping den 2 oktober 2007 Anders Meyer Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton AB Nicklas Malm Godkänd revisor Lindebergs Grant Thornton AB

53 Ledande befattningshavare Torbjörn Johansson Mikael Brate Ulf R. Liljenberg Maria Wester Peter Landquist Torleif Nilsson Stefan Hammar Kompletterande information enligt NBK:s rekommendationer Uppsägning och avgångsvederlag 53

54 Styrelse och revisorer ORDINARIE LEDAMÖTER 1 Karl-Axel Granlund 5 Lars Lindgren 2 Anders Helmner 3 Lars Solin 4 Dag Waldenström SUPPLEANT 6 Anders Wehtje REVISORER Anders Meyer Nicklas Malm

55 Produktion: Byrån, Foto: Erik Hellquist, Bildmakarna, foto sid 24 Hans Strand/briljans.se Tryck: NRS Tryckeri

56 CTT Systems AB (publ.) Box 1042 SE Nyköping Tel: Fax: Organisationsnr: Styrelsens säte: Nyköping