Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Kvalificerad Signaltekniker Ansvarig utbildningsanordnare: Nässjö Kommun Omfattning, poäng: 200 Studieort: Nässjö Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: MYH 2015/3356 Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Kvalificerad Signaltekniker Ansvarig utbildningsanordnare Nässjö Kommun Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besöksadress Adress: Nässjö Kommun Box Nässjö Framtidsvägen 1 Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post larcenter@nassjo.se Sida 1 (15)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Kvalificerad Signaltekniker Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Kvalificerad Signaltekniker Signaltekniker, järnväg Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - De järnvägstekniska anläggningars funktion och uppbyggnad samt grundläggande kunskaper om gällande säkerhetsföreskrifter för arbete på väg och järnväg - Järnvägens aktörer och regelverk - Brandskydd, sjukvård och HLR - Affärsmannaskap - Krishantering - Att kunna hantera den vanligaste utrustning och instrument som krävs vid ett signaltekniskt underhåll - hur signaltekniska anläggningar fungerar - att utföra felavhjälpning på de signaltekniska anläggningsdelar som upptas i utbildningen - sambandet med trafiksäkerhet och signalsäkerhet och de regelverk som styr det säkerhetsarbetet som är föreskrivit av Transportstyrelsen och Trafikverket Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - Utföra grundläggande signaltekniskt underhåll och kunna använda de vanligaste verktyg och instrument som krävs för drift och underhållsarbete på signalanläggningar - Utföra signaltekniska kontroller i spårväxlar, vägskyddsanläggningar, objekt ute i spårmiljö som signaler spårledningar etc. - Montera och bygga förekommande signaltekniska delar i spårväxlar med såväl trä som betongsliprar. - Utföra mekaniskt montage och justering av driv, stag och kontrollanordningar i en spårväxel. - Kunna utföra enklare felsökning i signalanläggningar Sida 2 (15)

4 - Kunna upptäcka felaktigheter i spårmiljö som kan påverka tågdriften Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - Planera, kontrollera och utföra de skydds- och säkerhetsåtgärder som krävs för aktiviteter och vistelse i trafikerat spår samt behörig att tjänstgöra som tågvarnare - Utföra de vanligast förekommande signaltekniska underhållsarbetena samt även delta vid byggnation av enklare signalanläggningar. - Bli certifierad i heta arbete - Utföra stabilitetspåverkande arbete i spår - Avhjälpa förekommande fel i signalteknisk spåranläggning. - Kunna utföra enklare felsökning i signalanläggningar - vara behörig Signalsäkerhetskontrollant på enklare anläggningsdelar efter föreskriven praktiks erfarenhet i branschen som regleras av Trafikverkets regelverk Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Affärsmannaskap för tekniker 1 Allmän järnvägsteknik för tekniker 4 Elsäkerhet och arbete med spänning 1 Grundläggande kommunikationstekniker 3 Grundläggande utbildning om funktionen hos signalställverk Grundläggande utbildning om trafikstyrning 15 Heta arbeten 1 Introduktion för järnvägstekniker 5 Krishantering 1 Linjeblockering 9 Lärande i arbete 70 Signalteknisk grundutbildning 38 Signaltekniska principer och grunder 12 Sjukvård, hjärt- och lungräddning 1 Skyddsjordning av järnvägsanläggning 4 Stabilitetspåverkan i spår 2 Säkerhet på väg 2 Trafiksäkerhet för arbete i trafikerad spårmiljö 6 Poäng 25 Summa: 200 Sida 3 (15)

5 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Kursen har 18 huvudmoment/delkurs(er) Yh-poäng: 1 Affärsmannaskap för tekniker Utbildningen i Affärsmannaskap handlar om att agera professionellt i kontakten med kunder, såväl interna som externa, leverantörer och partners. För att uppnå hög kvalitet och god lönsamhet krävs att alla medarbetare vet hur man bemöter kunderna på ett professionellt och etiskt korrekt sätt. Yh-poäng: 4 Allmän järnvägsteknik för tekniker Järnvägens olika tekniska system påverkar och är beroende av varandra, i kursen ges en översikt vad ban-, el-, signal- och kommunikationsteknik innebär samt hur dessa system interagerar med varandra. Yh-poäng: 1 Elsäkerhet och arbete med spänning Kursen ger kunskap om de regler som gäller när man arbetar i spänningsförande anläggning. Efter kursen skall studenten kunna tillämpa ELSÄK- FS 2006:1 och SSEN med inriktning på arbete med spänning. Grundläggande kommunikationstekniker Yh-poäng: 3 Sida 4 (15)

6 Kursen ger deltagarna förståelse för grunderna i datakommunikation i Trafikverkets kommunikationsnät samt kunskaper om IP teknik. De moderna signaltekniska ställverksystemen arbetar med denna typ av teknik. Grundläggande utbildning om funktionen hos signalställverk Yh-poäng: 25 Kursen ger deltagarna kunskap och kännedom om uppbyggnad och funktion i signalställverk. Deltagarna får analysera kretsscheman för kraftförsörjning, manöversystem, växelomläggning etc. Grundläggande utbildning om trafikstyrning Yh-poäng: 15 Kursen ger en orientering om det grundläggande trafikstyrningssystemet, ATC och ERTMS- systemets funktioner, beståndsdelar och deras samspel. Yh-poäng: 1 Heta arbeten I kursen behandlas de krav avseende brandskydd som svenska Brandförsvarsföreningens behörighetsutbildning för s.k. "heta arbeten" uppställer, vilka också sammanfaller med vad försäkringsbolagen rekommenderar (anpassat efter AF AMA 98). Informeras om hur gasflaskor ska transporteras samt hanteringen i händelse av brand. Yh-poäng: 5 Introduktion för järnvägstekniker Kursen ger kunskap om arbetet som kvalificerad signaltekniker, järnvägsbranschen och arbetsvillkor för yrkesrollen. Kursen ger även kunskap om arbetsmiljöverkets regelverk och vilka arbetsmiljöfaktorer som skapar en sund och säker arbetsmiljö samt vikten av att tillämpa en korrekt ergonomi. Krishantering Yh-poäng: 1 Sida 5 (15)

7 Den här kursen ger värdefull insikt i de förhållanden som råder under och efter en kris, t ex olycka. Denna kunskap behövs för att vara bättre rustad vid en eventuell kris och hur man ska hantera de problem som då uppstår på arbetsplatsen, både för individen och för arbetsgruppen. Yh-poäng: 9 Linjeblockering Kursen ger deltagarna kunskap och förståelse för funktionen hos linjeblockering, att kunna analysera signaltekniska kretsscheman samt kunskap om underhåll och felavhjälpning på linje- och lastplatsblockeringsutrustningar av konventionellt utförande. Kursen ger även orientering om de väsentliga nyheter och förändringar som införts i signalsäkerhetsanläggningar i samband med snabbtågsutbyggnad. Lärande i arbete LIA Yh-poäng: 70 Målet med kursen är att ge fördjupade praktiska kunskaper och färdigheter inom alla de moment och arbetsuppgifter som ingår i yrkesrolllen och tillämpa dessa praktiskt i arbetslivet. Den studerande ska dessutom ha utvecklat sin förståelse och helhetssyn för olika teknikområden inom järnvägsteknik. Signalteknisk grundutbildning Yh-poäng: 38 Kursen ger deltagarna kunskap och förståelse för grunderna inom signalteknik.såväl teoretiska studier i t ex schemaläsning som praktiska övningar används för att uppnå målen. Efter denna kurs kan deltagarna fungera som medhjälpare i anläggningar som är i drift. I kursen lär man sig även att tillämpa elsäkerhetsföreskrifterna beträffande arbete med spänning i lågspänningsanläggning. Kursen ger kunskap om de områden som utgör grunderna som exempelvis montage och injustering av spårledningskrets,skarvning och terminering av förekommande kabeltyper, montering och underhåll av de vanligast förekommande signalsäkerhetsobjekten på bangård. Studenten ska också kunna redogöra för funktionen och felavhjälpa vägskydd på linje. Signaltekniska principer och grunder Yh-poäng: 12 Sida 6 (15)

8 Kursen ger deltagarna kunskap och förståelse på vilka grunder de signaltekniska anläggningarna är uppbyggda samt kunskap om vilka regler som styr säkerhetsstyrning inom svensk järnvägsdrift. Yh-poäng: 1 Sjukvård, hjärt- och lungräddning Kursen ger kännedom om hjärt- och lungräddning så att man självständigt kan agera korrekt på en olycksplats tills kvalificerad hjälp anländer. Samtliga får utföra hjärt- och lungräddning på realistiska övningsdockor framtagna speciellt för detta ändamål. Vikten av att utföra åtgärder i rätt ordning med avseende på att larma, åtgärda andning och blödning samt hantera chocktillstånd är andra viktiga parametrar som behandlas i kursen. Yh-poäng: 4 Skyddsjordning av järnvägsanläggning Kursen ger deltagarna kunskap och förståelse om skydds- och driftsjordning av järnvägsanläggningar. Kursen inkluderar praktiska övningar i pinnlödning och montering av borrplugg, Railbond och Safeplug Yh-poäng: 2 Stabilitetspåverkan i spår Alla som arbetar ute i spårmiljö ska ha en grundläggande förståelse för varför stabiliteten påverkas i spåret d.v.s. vad som händer i spårkonstruktionen vid olika ingrepp. Dessa parametrar behandlas inom ramen för kursen där även vikten av att kontrollplanen fylls i på ett korrekt sätt är ett viktigt moment. Yh-poäng: 2 Säkerhet på väg Kursen tar upp lagar och regler för den som utför vägarbete samt hur reglerna ska tillämpas vid olika typer av arbete. Risker som finns vid vägarbete ska tydliggöras och lösningar hittas. Kursen innehåller också trafiksäkerhetsfrågor och trafikanters beteende. Utbildningen följer Trafikverkets riktlinjer om kompetenskrav enligt TRV 2011/44052A. Utbildningen baseras på de krav som anges i Trafikverkets nuvarande regelverk IFS 2009:4 Säkerhet vid arbete på väg Trafiksäkerhet för arbete i trafikerad spårmiljö Sida 7 (15)

9 Yh-poäng: 6 För att överhuvudtaget få lov att ensam vistas i spår och/eller utföra arbeten i trafikerad spårmiljö ställer Transportstyrelsen krav på att man har kompetens för detta. Denna kompetens erhålls i kursen där man bl.a. går igenom hur man kan utföra riskbedömning för aktiviteter inom spårområdet. Kursen ger behörighet att ansvara för säkerheten vid aktiviteter i trafikerat spår samt att anordna tågvarning och behörighet att tjänstgöra som tågvarnare. Det ingår även ett stort antal tillämpningsövningar i spårmiljö där kunskaperna kan omsättas. Denna kurs är godkänd av Transportstyrelsen och för att erhålla denna trafiksäkerhetskompetens ställs medicinska krav. God syn, hörsel och fullgott färgseende är ett absolut krav. För att få tjänstgöra som tågvarnare ställs krav på godkänd läkarundersökning enligt BV FS 2000:4 Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Studerande som vill få kurs, område eller moment i utbildningen tillgodoräknade kan begära validering av sina meriter. Det kan t ex handla om kunskaper och erfarenheter från arbetslivet och/eller annan kortare eller längre utbildning. Rektor handlägger aktuellt ärende enligt följande process: - Den studerande ansöker om tillgodoräkning. Dokument som styrker likvärdigheten bifogas. - Ämnesexpertis kopplas in för bedömning och validering. - Resultatet av valideringen sammanställs och dokumenteras av utbildningsledaren. - Sammanställning och beslutsunderlag går till utbildningens ledningsgrupp för beslut. - Beslutet i ledningsgruppen protokollförs. Resultatet meddelas den studerande. - Resultatet av tillgodoräkningen dokumenteras. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Skolan har sedan länge väl upparbetade kontakter och rutiner för att möta varje students behov. I utbildningen ingår kursmoment i kommunikation, skriftlig och muntlig presentationsteknik och facktermer inom yrkesområdet. Extra insatser sätts in vid behov, exempelvis ges yrkessvenska av utbildad personal. Modersmålsstöd finns att tillgå i flera språk på Nässjö lärcenter, som är den samlade organisationen för vuxnas lärande i Nässjö, där också Nässjöakademin ingår. Vid behov kan också extra handledning ges av undervisande lärare och övrig personal på skolan. Tillträde till utbildningen Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, Sida 8 (15)

10 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Följande kurser från gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper - Svenska 1 med lägst betyget E eller Svenska A med lägst betyget G - Engelska 5 med lägst betyget E eller Engelska A med lägst betyget G - Matematik 1a/1b/1c med lägst betyget E eller Matematik A med lägst betyget G Dessutom Praktisk ellära Ellära 1 och Elkraftteknik med lägst betyget E eller Ellära A, Växelström 3-fas och Elkompetens A med lägst betyget G Sökande ska uppfylla hälsokraven i TSFS 2013:50 (BV-FS 2000:4). Särskilda förkunskaper - motivering För att de studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen krävs goda kunskaper i ellära och elteknik då flertalet kurser som ingår i utbildningen bygger vidare på dessa kunskaper. El- och trafiksäkerhetsarbetet bygger mycket på språklig kommunikation, såväl skriftligt som verbalt. En signaltekniker måste förstå och förstås av motparten även i pressade arbetssituationer. I signalteknikerns arbete ingår vissa beräkningar och krav på att förstå rimligheten i vissa värden. Den tekniska utbildningen bygger också på en viss vana vid beräkningar för att förstå sammanhanget. Transportstyrelsen ställer medicinska krav på den personal som arbetar i järnvägens anläggningar.då man söker anställning inom järnvägssektorn får man bl.a. genomgå en läkarundersökning som ska fastställa att man uppfyller de medicinska kraven. Uppfyller man inte dessa krav är anställningsbarheten som järnvägstekniker mycket begränsad. Branschföreträdarna har krävt att förkunskaperna måste ligga på denna nivå. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Behörighetsbedömning, görs av personal vid Nässjöakademin, Dokumentering och arkivering sker enligt fastställda rutiner och följer Nässjö kommuns arkivreglemente och lagar och förordningar. Behörighetsprocessen följer följande modell: Sida 9 (15)

11 Urvalsgrunder 1. Samtliga ansökningar registreras och dokumenteras enligt ordinarie rutiner vid Nässjöakademin 2. Behörighetsbedömning görs. Detta dokumenteras enligt ordinarie rutiner vid Nässjöakademin. 3. Sökande som bedöms som behöriga går vidare till urvalsprocessen för rangordning. Reell kompetens - Den studerande ansöker till utbildningen. Ett personligt brev bifogas till ansökan där sökandes bakgrund framgår samt styrkt CV. - Ämnesexpertis kopplas in för bedömning av sökandes behörighet. Vid behov erbjuds provtillfällen. - Resultatet (behörig/icke behörig) av bedömningen sammanställs och dokumenteras av utbildningsledaren. - Beslut om antagning görs av ledningsgruppen efter att ev. urvalsprocess genomförts. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Betyg Betyg: Betygen omvandlas till en femgradig skala, enligt nedanstående modell: IG= 1 G= 3 VG= 4 MVG= 5 Omräkning av betyg i femgradigt betygssystem: 1=1 2=2 3=3 4=4 5=5 Omräkning av betyg enligt det nya betygssystemet för gymnasial utbildning F =1 E =3 C, D =4 A, B =5 Omräkning av studieomdöme i folkhögskolan 1 = 1 1,5 = 2 2 = 3 2,5 = 3 3 = 4 3,5 = 4 4 = 5 När alla betyg är omräknade enligt en femgradig skala, summeras de och ett medelvärde räknas ut. Yrkeserfarenhet Väl vitsordad sammanhängande tjänst på heltid inom för utbildningen relevant område. Varje månad ger 0,1 poäng dock max 4,8 poäng. Sammanhängande deltidstjänst omräknas till heltid. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Behörighetsbedömning, meritvärdering och urval görs av personal vid Nässjöakademin, Sida 10 (15)

12 Dokumentation och arkivering sker enligt fastställda rutiner och följer Nässjö kommuns arkivreglemente och lagar och förordningar. Urvals- och antagningsprocessen följer följande modell: 1. Behöriga sökanden rangordnas utifrån de sökandes meriter med relevans på urvalsgrunderna. Detta dokumenteras enligt ordinarie rutiner vid Nässjöakademin 2. Rangordningen presenteras för ledningsgruppen, som beslutar om antagning. Detta dokumenteras genom protokoll. 3. Skriftligt meddelande går till antagna, reserver och icke antagna Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Vi har följande utgångspunkter för våra pedagogiska mål baserade på sådana egenskaper, som värdesätts av arbetslivet, bland annat vid rekrytering och anställning av nya medarbetare: god problemlösningsförmåga hög kommunikativ kompetens god samarbetsförmåga mycket hög fackkompetens Utgångspunkten är att undervisningsmetoderna ska vara varierade och innehålla både teoretiska och praktiska moment för att passa studenter med skiftande lärstilar. Var och en av utbildningens kurser presenteras i ett kurs-pm där kursens mål, uppläggning, betygskriterier, examinationsformer, undervisningsmetoder och planering presenteras. Kursansvarig lärare går igenom kurs-pmet muntligt med studenterna i början av varje kurs. Varje kursmoment i resp. kurs belyses teoretiskt i föreläsningar, seminarier och arbets- eller övningsuppgifter och har både arbetslivs- och forskningsanknytning. Studerande med olika typer av funktionshinder eller andra särskilda behov kan ges möjlighet att få olika typer av stöd. I sådana fall tas en individuell åtgärdsplan fram tillsammans med skolledningen och undervisande lärare. Stödet kan till exempel bestå av extra lärarhandledning, stödundervisning och anpassning av lokaler. Att skapa en trivsam och trygg skolmiljö där alla studenter kan trivas och må bra är mycket viktigt. En viktig del i detta är de introduktionsdagar som ordnas för alla utbildningar på Yrkeshögskolan. Via Nässjö kommun kan de studerande som så vill få tillgång till kurator vid behov. Det finns även tillgång till studie- och yrkesvägledning via Nässjö lärcenter. För varje kurs finns en kursansvarig lärare. Förutom denna kan det förekomma gästföreläsare. För utbildningen finns även en utbildningsledare, som fungerar som klassföreståndare gentemot studenterna. För att underlätta informationen gentemot studenterna så används också en lärplattform för utbildningen. Lärplattformen fungerar som ett viktigt pedagogiskt verktyg, där både kurs-pm, kursplanering, föreläsningar, stödmaterial och annat material till de studerande läggs ut och där de studerande även har möjlighet att kommunicera med läraren och med varandra inom ramen för skolarbetet. Utbildningen genomförs till stora delar på Brinellgymnasiets övningsanläggning för järnvägsutbildningar, vilket ger stora möjligheter till praktisk tillämpning av de olika momenten i utbildningen. Praktiska moment kan genomföras direkt i spårmiljö och i övningslokaler med den utrustning och de system som används i yrkesrollen. Sida 11 (15)

13 Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd Studerande med fastställd diagnos eller behov konstaterade sedan tidigare ges individuellt anpassat stöd. Den studerandes egna önskemål och insikt runt de insatser som behövs skall beaktas. Handledning till undervisande personal och tillgång till exempelvis Specialpedagog, Kurator, Studie- och yrkesvägledare samt Talpedagog. Det är viktigt att den studerande känner förtroende för skolans personal och får det stöd som är relevant samt vet vilka resurser som skolan har och hur kontakter upprättas för att få rätt stöd. Exempel på åtgärder kan vara samtalsstöd, muntlig tentamen, extra undervisningstid och förstärkt teknisk utrustning. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen I utbildningens samtliga kurser kombineras teori med praktiska tillämpningar. Samtliga undervisande lärare är, eller har varit, yrkesverksamma inom de ämnesområden de undervisar i, vilket säkrar relevanta ämnes- och yrkeskunskaper. Fallstudier, studiebesök, gästföreläsningar och projektarbeten förekommer i flertalet kurser för att säkerställa arbetslivsanknytningen. Betydande delar av övningsmaterial och examinationsuppgifter baseras på autentiska fallbeskrivningar, som tränar och utvecklar de kompetenser som krävs i den framtida yrkesrollen. Som komplement till LIA genomförs även skarpa projekt i utbildningen, för att ytterligare förstärka yrkesrelevansen i utbildningen. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna LIA-ansvarig förbereder de studerande tidigt under studietiden avseende LIA-periodernas upplägg, innehåll och förutsättningar. Detta görs dels genom individuella samtal, dels genom seminarier. En särskild utbildningsdag om LIA hålls i god tid innan första LIA-perioden för studenterna. Där gås syfte och mål med LIA:n igenom, information om LIA-företag ges och genom föreläsningar och praktiska övningar förbereds studenterna för LIA:n. I utbildningen ingår också studiebesök på möjliga LIA-företag. Seminarier, konferenser och i vissa fall branschspecifika mässor besöks även. Kontinuerlig medverkan i utbildningen av yrkesverksamma i olika roller från regionala företag, ger de studerande möjlighet att ställa frågor, undersöka sina egna intressen och etablera egna kontakter. Detta för att de studerande så långt som möjligt ska få möjlighet att påverka valet av LIA-plats, se sambanden mellan teori och praktik och få insyn i sitt kommande yrke. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser För utbildningen finns en särskild LIA-ansvarig lärare. Dessutom finns en särskild anställd LIAsamordnare på skolan, med ansvar för näringslivskontakter. LIA-ansvariga förbereder, handleder och coachar studenterna inför LIA-anskaffningen utifrån aktuella kursmål och med fokus på yrkesrollen. De studerande får en genomgång av kursplanen och kopplingen till utbildningens övriga kurser. De studerande coachas genom individuella samtal där kopplingen mellan teoretiska och praktiska kunskaper synliggörs. De studerande får en manual som gås igenom och ges till handledaren första praktikdagen och de får information om hur de kontaktar företag på ett framgångsrikt sätt. De studerande i utbildningen får också tillgång till en lista med företag som anmält intresse att ta emot LIA-studenter. De studenter som har svårigheter med att hitta en LIA-plats får stöd av LIAansvarig lärare för att hitta en lämplig LIA-plats. En del av kvalitetssäkringen är också den utbildningsdag om LIA som alla studenter får genomgå innan första LIA:n (se Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna). Metoder för kunskapskontroll Examinationsuppgifterna är anpassade till aktuell kurs för att ge likvärdighet till samtliga studerande. Formerna för kunskapskontroll och examination framgår i kursplan och kurs-pm. Sida 12 (15)

14 Lärandemålen beskriver vad den studerande ska ha för kunskaper, kompetenser och färdigheter efter genomförd kurs. Stor vikt läggs på att formulera lärandemålen så att de beaktar kursens syfte, mål och innehåll. Vanligt förekommande former för kunskapskontroll är tentamen, laborationer, inlämningsuppgifter och projekt. En kurs innehåller vanligtvis fler än en examinationsform. Omprövning av examinationsmoment erbjuds utöver ordinarie examinationstillfälle vid ytterligare två tillfällen. Om ytterligare omprövning krävs behandlas detta utifrån varje enskilt fall. För studerande med funktionshinder eller andra skäl som ger behov av anpassad examination finns stöd och rutiner för att hantera detta på ett korrekt och rättssäkert sätt. Handlingsplan för att hantera fusk och plagiat finns. Betygskriterier och betygskrav Utgångspunkten för tillförlitlig bedömning och betygsättning är ändamålsenliga och kvalitetssäkrade kursplaner som kompletterats med kurs-pm. Beträffande bedömning och betygsättning är lärandemål och examinationsformer de viktigaste delarna i kursplanen. Lärandemålen beskriver vad den studerande ska ha för kunskaper, kompetenser och färdigheter efter genomförd kurs. Stor vikt skall läggas på att formulera lärandemålen så att kursens syfte, mål, innehåll och omfattning beaktas samt att de är formulerade så att de är precisa och likvärdigt mätbara. Examinationsformerna är kursspecifika för att tillförlitligt och relevant mäta de lärandemål som finns uppsatta i kursplanen. Progressionen i betygskriterierna bygger på att grundläggande kunskap och förståelse och hur-kunskap successivt fördjupas mot helhetsförståelse, analysförmåga, kritiskt granskande och varför-kunskap. Denna progression genomsyrar alla examinationsformer och utgör grunden för betygsättningen. Betygskriterier - För betyget Godkänd ska alla lärandemål vara uppfyllda på en grundläggande nivå enligt progressionsbeskrivningen ovan. - För betyget Väl godkänd ska dessutom den studerande visa på en fördjupad kunskap enligt progressionsbeskrivningen ovan. Varje kurs, såväl skol- som arbetsplatsförlagd, beskrivs med bl.a. lärandemål, examinationsformer och betygskriterier, vilket styr och kvalitetssäkrar arbetet med examination, bedömning och betygsättning. Kursens olika examinationsmoment viktas och vägs samman enligt beskrivning i kursplanen till kursens slutbetyg. Såväl de olika examinationsmomenten som kursens slutbetyg registreras i det studieresultatsystem som används på Nässjöakademin. Entreprenörskap i utbildningen Entreprenörskap ingår som en naturlig del i utbildningen. Skolan har ett väl inarbetat samarbete med Nässjö Näringslivs AB inom det så kallade Science Park-systemet för att främja nyföretagande och entreprenörskap. Bland annat finns det möjlighet att inom ramen för LIA:n ge studenter möjlighet att prova egna affärsidéer och utnyttja det stöd som erbjuds företagen inom Science Park. För att väcka intresse för entreprenörskap och företagande ordnas det även temadagar och föreläsningar kring entreprenörskap och företagande för studenterna i samarbete med branschorganisationer och företag. Frågor kring eget företagande och entrepenörskap ingår även som en naturlig del i flera av utbildningens kurser. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 20 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 5 tim/vecka per studerande Sida 13 (15)

15 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Organisationen och verksamheten som helhet ska ha ett förhållningssätt, rutiner och styrdokument som: 1. Säkrar övergripande värdegrunder och de studerandes rättssäkerhet 2. Säkrar genomförandet av utbildningen 3. Säkrar utbildningens resultatmål och de studerandes anställbarhet Rättssäkerhet och värdegrund Här ingår antagning och urval, validering och tillgodoräknande, bedömning och betygsättning, studerandeinflytande, jämställdhet, integration och diskriminering samt övergripande värdegrundsfrågor för utbildningsområdet. Genomförande av utbildningen Kvaliteten i genomförandet handlar om lärarnas ämnestekniska och pedagogiska kompetens, de studerandes kunskapsutveckling och trivsel, organisationens lednings- och beslutsstruktur, resurshantering, kursernas organisering och genomförande, studerandeinflytande samt examination och likvärdig bedömning. Resultatmål och anställbarhet Målet är ytterst att säkra de studerandes möjlighet att nå den utpekade arbetsmarknaden. I detta ingår att analysera kompetens- och anställningsbehov på kortare och längre sikt, planera och dimensionera utbildningens innehåll så det svarar mot branschens kompetenskrav, samt att utveckla de studerandes kompetenser och egenskaper som leder till ökad anställbarhet. Metod- och processbeskrivningar finns dokumenterade hos Nässjöakademin och ansvaret för kvalitetsarbetet ligger ytterst på Nässjö lärcenters utbildningschef. På ett operativt plan ligger dock ansvaret för kvalitetsarbetet på utbildningsledaren. Ett stort ansvar ligger också på utbildningens ledningsgrupp vilket finns beskrivet i arbetsordningen för ledningsgruppen. Översyn För att upprätthålla ett kontinuerligt förbättringsarbete krävs system, rutiner och metoder som dels följer upp och dokumenterar det som skett, dels har redskap för att utveckla verksamheten och rätta till de brister som identifieras. De viktigaste inslagen i detta arbete är: 1. Regelbundna utvärderingar och undersökningar samt regelbundna strukturerade och dokumenterade möten och sammanträden. 2. Redskap, rutiner och förhållningssätt som identifierar, fångar upp och dokumenterar brister. 3. Rutiner och metoder för att åtgärda brister och kontinuerligt utveckla verksamheten. Som ett led i detta arbete genomförs bl a regelbundna kurs- och programutvärderingar, klassråd och programråd samt ledningsgruppsmöten. Samtliga utvärderingar i utbildningen dokumenteras och arkiveras. Samtliga möten protokollförs och relevanta frågor rapporteras vidare till rektor och/eller ledningsgruppen. Ansvarig: Utbildningsledaren. Brister som framkommer åtgärdas och följs upp vid kommande ledningsgruppsmöte och programråd. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Nässjöakademin ingår som en av tre avdelningar i Nässjö lärcenter (NLC). Nässjö Lärcenter Sida 14 (15)

16 ansvarar för all kommunal vuxenutbildning i Nässjö och är organiserat under Kommunledningskontoret och rapporterar till en politiskt styrd styrelse, som lyder under kommunstyrelsen i Nässjö kommun. Styrelsen informeras och beslutar om huvudlinjerna inom verksamheten. NLC leds av en utbildningschef, tillika rektor för samtliga utbildningsområden samt två biträdande rektorer. De biträdande rektorerna har ansvar för två olika områden. Vägledning och integration, Sfi, Särvux och KOMVUX utgör den ena delen av verksamheten och eftergymnasiala utbildningar utgör den andra delen, Nässjöakademin. För varje utbildning på Yrkeshögskolan finns en utbildningsledare som fungerar som programansvarig lärare, motsvarande klassföreståndare. För varje LIA-period finns en LIA-ansvarig lärare. Utbildningschefen har det övergripande ansvaret inklusive det ekonomiska ansvaret och svarar för myndighetsutövningen och myndighetskontakter. Utbildningschefen svarar för verksamheten inför Nässjö lärcenters styrelse och inför berörda myndigheter. Utbildningschefen avlämnar årligen en kvalitets- och resultatredovisning samt lämnar förslag om kommande verksamhetsplan, lokal arbetsplan, utvecklingsplan och kvalitetsplan. Biträdande rektor svarar för den dagliga driften av Nässjöakademin.I ansvaret ingår bland annat kursplanering, utvärdering, läsårsplanering, schemaläggning, rekrytering av lärare, marknadsföring gentemot presumtiva studenter och näringsliv, LIA-platser, kvalitetssäkring, kompetensutveckling, studerandeinflytande och lokaler. Varje utbildning leds av en ledningsgrupp där näringslivsföreträdare, utbildningsledare och studentrepresentanter ingår och där näringslivet har majoritet. För att säkerställa ledningsgruppens arbete finns en fastställd arbetsordning som beskriver dels ledningsgruppens ansvar och arbete enligt lag, förordning och föreskrifter, dels hur ledningsgruppen ska arbeta med kvalitet, uppföljning och utveckling samt allmänt om mötesfrekvens, agenda, protokoll och uppföljande statistik. Studerandeinflytande Varje läsår väljer klassen två studeranderepresentanter, som företräder studenterna i olika forum för studerandeinflytande. Aktuella frågor diskuteras i klassen vid de schemalagda klassråd som hålls regelbundet, under ledning av studeranderepresentanterna. De frågor och synpunkter som tas upp klassråden tar sedan klassrepresentanterna upp med utbildningsledaren vid de programråd som hålls för varje utbildning. Vid behov kan även rektor/biträdande rektor kallas. Studeranderepresentanterna sitter även med i utbildningens ledningsgrupp, en som ordinarie och en som suppleant. Under ledningsgruppens sammanträden finns en särskild punkt, "de studerande har ordet" där de studerande ges möjlighet att ta upp angelägna frågor rörande utbildningen. Frågor som rör skolans organisation och andra förekommande skolinterna frågor tas i första hand med utbildningsledaren/skolledning i programrådet. Genom inflytande i programrådet och ledningsgruppen ges de studerande möjlighet att aktivt bidra till att kvalitetssäkra och påverka innehåll och upplägg i utbildningen. Individuella utvecklingssamtal genomförs också med varje studerande regelbundet. Utvecklingssamtalens huvudsyfte är att vägleda den studerande under utbildningens gång och staka ut en väg för att den studerande ska uppnå både utbildningens mål och egna individuellt uppsatta mål. Målet är att varje studerande slutför sina studier, tar ut en examen och kommer i arbete i den aktuella yrkesrollen. Sida 15 (15)