Funktionärens A-B-C. Friidrottens oskrivna regler...

Transkript

1 Funktionärens A-B-C Friidrottens oskrivna regler... Definitioner Friidrottens regler består av definitioner som är uppdelade i två typer: Regler som talar om hur saker ska vara, gäller utrustning, anläggning m.m Regler som berättar hur saker inte får vara, vilket rör hur idrottaren agerar. Dessa regler begränsar alltså hur en gren ska gå till men lämnar samtidigt mycket öppet. Det som inte förbjuds i reglerna är alltså tillåtet. Inget utrymme för tolkningar Friidrottens regler är definitiva, det vill säga det finns inte utrymme för tolkningar. Har man gjort ett övertramp i längdhopp så är det ett övertramp oavsett om det var ett litet övertramp eller ett stort, man kan alltså inte klara sig undan med att hoppet var nästan godkänt. Däremot kan det förstås bli diskussioner om huruvida domaren såg rätt eller inte vid ett tveksamt spjutnedslag m.m. men regeln är tydlig antingen är kastet godkänt eller inte. Säkra sidans princip Eftersom det i alla grenar finns tydliga, absoluta gränser innebär det att man som idrottare i sin idrottsfilosofi får ha en viss säkerhetsmarginal för att inte ständigt råka illa ut. Som domare arbetar man också efter den säkra sidans princip genom att se till att man alltid är på den rätta sidan. En konsekvens av säkra sidans princip är att vi inom friidrotten alltid avrundar till sämre resultat vid avläsning av måttband eller tid, att vikter på kastredskap alltid är minimivikter en tvåkiloskula får alltså väga mer än två kilo dock aldrig mindre än två kilo och som vi nämnde ovan är ett övertramp alltid ett övertramp även om det är litet och om ribban ramlar ner är hoppet ogiltigt, även om den nästan låg kvar, eller låg kvar väldigt länge innan den föll. Prestationsbedömningen fysikalisk Friidrottens resultat är i stort sett alltid mått på fysiska prestationer det handlar om att ta sig från punkt A till B så fort man kan, eller hoppa så högt/långt som möjligt eller kasta/stöta så långt som möjligt, Det finns alltså inga stilpoäng utan den längd som måttbandet visar är resultatet. Domarens insats blir att bedöma om prestationen utförts på ett regelmässigt sätt och att sedan mäta upp resultatet och resultatet är fysikaliskt mätbart, tid eller längd/höjd. Precision och prestation Friidrottens grenar bygger i varierande grad på båda begreppen precision och prestation. Det räcker alltså inte att springa så fort som möjligt eller hoppa så högt som möjligt. I löpning gäller det att förflytta sig en given sträcka så fort som möjligt från det att startern skjuter i sin pistol. I en kastgren räcker det alltså inte alltid att kasta längst, utan det gäller att redskapet landar så långt som möjlig från övertrampslinjen. Ännu tydligare är det i höjdhopp där det inte gäller att hoppa högst, utan om att hoppa över ribban där den ligger just då och vid en given tidpunkt. Detta innebär alltså att den som springer snabbast inte alltid vinner och detsamma gäller i de andra grenarna men den som kan kombinera den fysiska prestationen med precision kommer att lyckas bra. Vem är domare Domare är egentligen alla grenfunktionärer även om oftast en har hand om flaggorna. Det innebär att alla grenfunktionärer hjälps åt att kontrollera att grenen blir korrekt genomförd.

2 Domarens och funktionärens uppträdande Som domare och funktionär har du ett ansvar för att göra tävlingen så rättvist genomförd som möjligt. Reglerna är till för din hjälp och tänk på hur du använder dessa till en så rättvis tävling som möjligt. Vi jämför resultat inom friidrotten och därför är det viktigt att samma regler gällt på två olika tävlingar på olika platser. Som domare och funktionär bör du också uppträda på et trevligt sätt mot de tävlande, tänk på att du blir ett ansikte utåt för er tävling och kanske skapar friidrottsminnen hos de tävlande som de har med sig under sin fortsatta friidrottskarriär. Prestigelöshet Om någon tävlande eller ledare påpekar en felaktighet är det viktigt att du är lyhörd, kontrollerar fakta och försöker se till att det blir rätt i slutänden vinner alla på att saker och ting blir korrekt utförda och att resultatet blir korrekt är viktigare än den enskilda domarens eller funktionärens presteige. Den tävlandes uppträdande Friidrott ska kännetecknas av sportslighet och kamratskap och av att bäste kvinna/man vinner och som tävlande väntas man uppträda på detta sätt. Som domare och funktionär har vi ett fostrande uppdrag och sker saker som anses opassande eller osportsliga kan en grenledare varna muntligt eller diskvalificera en tävlande. Men oftast är problemen med detta väldigt små, och en tillsägelse åt en ung aktiv räcker i de flesta fall. Har man dock gett en varning så ska den protokollföras och följer sedan med under hela tävlingen (alltså även till andra grenar). En diskvalificerad tävlande får räkna sina resultat fram till diskvalifikationen. Krockar i tidsprogrammet Om två grenar krockar kan en grenledare ge den tävlande tillåtelse att ta sig till en annan gren. För att underlätta för den tävlande kan denne tillfälligt placeras först eller sist i en kast- eller hoppomgång. Det innebär också att om den tävlande missar en hel omgång så missar han/hon chansen att göra försöket i den omgången. Det är dock viktigt att den tävlande berättar för någon av domarna vid grenen att den går iväg till en annan gren. Protester Om något gått fel till kan det ske att det lämnas in en protest. En protest kan lämnas direkt på platsen muntligt av en tävlande eller dennes tränare/ledare vilket innebär att man kanske mäter ett hopp eller kast som bedömts som ogiltigt under protest för att ha resultatet om det skulle visa sig att domslutet ändras. Man kan också lämna in en protest skriftligt inom 30 min efter att ett resultat tillkännagivits. Vid de flesta mindre tävlingar är det då tävlingsledaren som får döma om protesten ska godkännas eller inte vid större tävlingar finns det en jury som avgör detta.

3 Tävlingens genomförande Löpning: 60 meter för F9, P9, F11, P11, F13, P meter för F15, P15. Förberedelser: Inför varje ny löpgren får start- och målfunktionärerna en startlista med banordningen för samtliga heat i omgången. Startermedhjälparen ropar upp löparna 10 min innan start och ser till att de finns på rätt bana inför starten. De manuella tidtagarna placerar sig i mållinjens förlängning, minst 5 meter från banans kant. Måltrappa eller likvärdig utrustning ska användas. På segrare ska två tider tas. På varje enskild bana ska en tid tas. Löpningskontrollanter ställer sig ca meter framför mållinjen, vända mot löparna och tittar efter eventuella störningar i loppet. Det är inte tillåtet att störa eller hindra annan tävlande. Startblock måste användas i 13- och 15-årsklasserna, i de yngre är det valfritt. Ca. 1 minut innan starten blåser startern i visselpipan, vilket signalerar till löparna att de ska klä av sig ev. överdragskläder och göra sig redo för start genom att ställa sig på sina uppsamlingspunkter bakom startblocken. Starten: Startkommandona är På edra platser Färdiga - `Skott. Efter starterns kommando På edra platser måste löparna omedelbart gå fram och ställa sig vid startlinjen alt. lägga sig i startblocken och sedan hålla sig absolut stilla. Startermedhjälparen kontrollerar att löparna inte vidrör startlinjen, eller marken bortom denna, med någon kroppsdel. Vid starterns kommando Färdiga måste löparna omedelbart luta sig framåt (gäller dem som startar stående (om de vill luta sig framåt, annars står de bara kvar som tidigare)), alternativt resa upp höfterna och lyfta knät från marken (gäller dem som använder startblock). Sedan måste löparna hålla sig absolut stilla igen tills skottet går. Loppet startas med hjälp av ett skott avlossat från elektrisk startpistol som ger ljud i högtalare bakom löparna. Den som påbörjar sin startrörelse före skottet tjuvstartar och diskvalificeras. Om en löpare springer iväg relativt långt innan startern tänkt skjuta så startas loppet om. I yngre klasser tänjer man dock på reglerna och startar hellre om ett lopp istället för att diskvalificera någon. Om skottet redan hunnit avlossas men startern eller de andra starterfunktionärerna sett att någon tjuvstartat så avbryts loppet och löparna kallas tillbaka med ytterligare skott. Den som tjuvstartas diskvalificeras. Om flera löpare tjuvstartar ska den diskvalificeras som bedöms ha orsakat tjuven. Flera löpare kan dock diskvalificeras om startern bedömer att deras agerande varit oberoende av varandra. Även dessa två regler tänjer man på och startar hellre om loppet för de yngre klasserna. Loppet: Det är inte tillåtet att på något sätt störa eller hindra andra tävlande under loppet. Löpningen sker helt på skilda banor. Om en löpare springer på eller över linjerna så diskvalificeras han/hon. I yngre åldrar diskvalificeras dock ingen såvida ingen annan löpare blev störd eller hindrad i sin löpning. Om barn ramlar/faller under loppet så erbjuds de, och andra som ev. blev störda av detta i sin löpning, chans att springa om loppet. Om någon faller i början av loppet så startar man om loppet för samtliga.

4 Målgången: Verkliga mållinjen är den första kanten på den vita linje som är målad på banan. Vid målgång räknas placeringar och tider efter när den främsta delen av bålen (kroppen utom huvud, hals, armar, händer, ben och fötter) når fram till det tänkta lodräta planet genom den verkliga mållinjen. Man behöver alltså inte passera mållinjen utan det räcker att nå linjen. Tidtagning: De manuella tidtagarna ska starta sina klockor när de ser blixten på startpistolen och stoppa dem deras löpares bål når mållinjen. Manuella tider avrundas alltid uppåt till närmaste 1/10 sekund. (tiondels). Manuella tider markeras med ett m omedelbart efter tiodelsdecimal (8,7m) Minst en tidtagare ska ta tiden på varje bana. Minst två tidtagare ska ta tiden på varje lopps segrare. Tidtagare ska arbeta självständigt och får ej visa sin klocka eller diskutera sin tid innan resultatet avrapporterats till tidtagarledare alt. skrivits in i protokoll. Vindmätning: Vindmätaren ska stå uppställd 35 meter ifrån mållinjen, på insidan av löparbanorna, inom två meter från bana 1:s närmaste kant och på en höjd av 1,22 m över marken. Pilen på det genomskinliga röret ska peka i löpriktningen Vindmätaren ska vara inställd på AV10, vilket innebär att den mäter vinden 10 sekunder efter att man tryckt på startknappen. Den som sköter vindmätningen ska trycka på startknappen (ON) när startskottet går och sedan läsa av resultatet. Resultatet ska ev. skrivas upp av vindmätningsfunktionären, men ändå alltid rapporteras till löpningssekreteraren snarast efter att resultatet blivit synligt. Vindstyrkan får inte vara starkare än +2,0 m/s om resultatet ska vara giltigt som rekord eller i statistik. Protokoll: Tider och placeringar för samtliga löpare som fullföljer respektive lopp. Anteckningar om vilka löpare som ej startat, brutit, blivit störda eller blivit diskvalificerade. Vinduppgifter. Vindriktningen anges med + (medvind) eller (motvind). Vilka som kvalificerat sig för final. (De 6 bästa tiderna av alla fullföljande i klassen). Höjdhopp Förberedelser: Minst en ribba ska finnas på plats, det ska även finnas en mätsticka, en vit och en röd flagga. Alla hoppare ska ges möjlighet till inhoppning (provhoppning) före tävlingsstart, då ska funktionärerna hjälpa till med höjning och sänkning av ribban och även styra så att hoppare från bägge hållen får provhoppa. Grensekreteraren ropar upp hopparna tio minuter innan tävlingsstart och meddelar vilken hoppordning som gäller, vilken lägsta ingångshöjden är och på vilka höjder vidare hoppning sker. När inhoppningen avslutats ska varje hoppare meddela vilken höjd han/hon vill börja med. (En del vet redan vid uppropet vilken höjd de vill gå in på, andra vill provhoppa ett par gånger till efter uppropet.) Tävlingens genomförande och regler Tävlingen inleds på den lägsta höjd som någon av deltagarna angivit som ingångshöjd.

5 Vid varje höjning av ribban ska höjden kontrollmätas med mätstickan i mitten av ribban. Dessutom mäter man vid ribbans två ändar för att se att den ligger rakt. Inför varje hopp ropas hopparen upp av grensekreteraren. Även den som står näst på tur ombeds göra sig redo. Hopparen måste påbörja sitt försök inom en minut efter det att han/hon blivit uppropad. En påminnelse bör ges om minuten börjar gå mot sitt slut 15 sekunder kvar. Om det är samma person som ska hoppa två gånger i följd förlängs tiden till två minuter. Om det efter höjning till ny höjd kvarstår 2-3 tävlande resp. 1 tävlande så utsträcks tid till 1,5 minuter resp. 3 minuter. Man måste trampa av med en fot. Det är inte tillåtet att vidröra mattan eller ställningarna innan eller under hoppet. (Om hopparen råkar nudda mattan under ett hopp så godkänns hoppet om hopparen inte bedöms ha fått någon fördel av att röra mattan.) Om hopparen rör mattan, ställningarna, ribban eller luftrummet under ribban, men inte hoppar, så räknas det som ett ogiltigt försök. Om hopparen tar sig över men lämnar darr på ribban, ska grendomaren vänta tills han/hon är säker på att den kommer att ligga kvar innan han/hon godkänner hoppet. Man får tre försök på sig att klara en höjd, men det är tillåtet att flytta över försök till en högre höjd. (Om man klarar denna nya höjd på sina överflyttade försök så får man förstås tre nya försök på nästa höjd efter det). Det är heller inte nödvändigt att hoppa på alla höjder, men om man vill stå över en höjd så måste det meddelas till sekreteraren innan det är dennes tur att hoppa igen. Att avstå från en höjd efter det att man har blivit uppropad räknas som ett ogiltigt försök på den höjden. På varje höjd genomförs tre hoppomgångar (såvida inte alla klarat i första eller andra, då görs bara en resp. två hoppomgångar). Efter den första omgången får de hoppare som klarat höjden hoppa vidare på senare (högre) höjd. Den som gjort ett ogiltigt försök i första omgången får försöka igen på samma höjd i nästa omgång. Samma sak gäller efter andra omgången. Efter varje hopp visar grendomaren genom att höja vit resp. röd flagg om hoppet är giltigt eller ogiltigt. En hoppare blir utslagen ur tävlingen när han/hon gjort tre ogiltiga försök i följd. När alla hoppare antingen har klarat höjden eller rivit ut sig, så höjs ribban till nästa höjd i höjningsschemat. Höjningarna får inte vara mindre än 2 cm och under tävlingens gång får höjningarna inte heller bli större än de varit tidigare i tävlingen. När en hoppare är ensam kvar i tävlingen får han/hon bestämma de fortsatta höjningarna i samråd med grensekreteraren. Dock minst två centimeters höjning. Om hopparen hindras eller störs i ett försök kan grenledaren tillåta att försöket görs om. Antingen direkt eller senare i samma omgång. Om en hoppare missar ett försök för att han/hon är på en annan gren just då så får han/hon göra det försöket om han/hon kommer tillbaka innan omgången är slut. Men om de andra hopparna hinner börja nästa omgång (även om det fortfarande är på samma höjd) så räknas det som ett ogiltigt försök. Protokoll och placeringar: Grensekreteraren använder sig av tre markeringar i protokollet: O (giltigt försök), X (ogiltigt försök, - (avstått). Placeringar fastställs på följande sätt: 1. Resultathöjd (den högsta höjd hopparen klarat under tävlingen) 2. Vilken omgång man klarat resultathöjden (ju tidigare man klarat en höjd, dessto högre placerar man sig) 3. Antalet totala ogiltiga försök i tävlingen t.o.m resultathöjden.

6 Om två eller flera hoppare är lika enligt dessa tre regler ska placeringen delas. Om tävlingen slutar med en delad förstaplats genomförs normalt sett skiljehopp. Undantag från denna regel görs om ingen av de hoppare som delar förstaplatsen är intresserad av att hoppa skiljehopp. Deltagare i skiljehopp gör ett försök på varje höjd till dess att han/hon är utslagen eller avgörande nåtts. Skiljehopp inleds på den höjd, som i det på förhand fastställda höjningsschemat, följer efter den sist klarade höjden. Om mer är en av de tävlande klarar en höjd i skiljehopp höjs ribban för dem med minimihöjningen. Övriga tävlande är utslagna. Om alla tävlande i skiljehoppomgången river en höjd så sänks ribban med minimihöjningen. Skiljehopp fortgår till dess att en höjd klaras av endast en tävlande eller till en hoppare väljer att avstå från att hoppa (vilket innebär att den andre vinner på walk-over.) Skiljehopp kan alltså ske på samma höjd flera gånger. Observera att skiljehopp endast används för att skilja på placeringar. Det resultat som gäller är det som uppnåddes före skiljehoppomgången. Hopparna kommer alltså att ha samma resultathöjd men olika placeringar. Längdhopp Förberedelser: Sanden ska vara väl uppgrävd/vänd, jämnt krattad och i nivå med ansatsbanan. Vindmätare ska placeras 20 meter från plankan (innan/hitom plankan), inom två meter från ansatsbanan, på en höjd av 1,22 m över marken och vara inställd på AV5, vilket innebär att den mäter vindstyrkan 5 sekunder efter att man tryckt på startknappen. Måttband, krattor/raka, borste, ett mynt, kon för avspärrning, en vit och en röd flagga behövs. Hoppzon på en meter ska markeras med tejp och ev. kritpulver eller liknande för att ge ett tydligt avtryck att mäta efter. Alla hoppare ska ges möjlighet att provhoppa innan tävlingsstart. Funktionärerna behöver nu inte kratta mellan varje hopp men gärna då och då om stora gropar/vallar bildas. 10 minuter innan grenstart ropar upproparen upp hopparna och meddelar därigenom vilken hoppordning som gäller. Tävlingens genomförande och regler: Inför varje hopp ropas hopparen upp av upproparen. Även nästföljande hoppare ombeds göra sig redo. Hopparen har en minut på sig att påbörja sitt försök. När hopparen påbörjar sitt försök så trycker upproparen/vindmätningsfunktionären på startknappen (ON) och noterar därefter vindstyrkan i sitt protokoll. Alla vindresultat ska noteras, även om de är över +2,0. En funktionär kollar var hopparens tå sist vidrör marken och placerar myntet där. (Gäller om avstampet sker i hoppzonen.) Efter hoppet (när hopparen gått ur gropen) visar grendomaren genom att höja vit resp. röd flagga om hoppet är godkänt eller inte. En funktionär placerar ut konen på ansatsbanan. Mätning av hoppet sker och resultatet noteras av sekreteraren. Gropen krattas. När gropen är redo och funktionärerna är redo för nästa hoppare tas konen bort. Alla hoppare har rätt att göra tre försök. De hoppare som efter tredje omgången har gjort de åtta längsta resultaten har rätt till ytterligare tre hopp (final). Om ett resultat, som vid första anblick ger den åttonde finalplatsen, delas av flera personer så att det i så fall är fler än åtta

7 som kvalificerar sig till final så ska man titta på de personernas näst bästa resultat hittills. Den som det längsta näst bästa resultatet placerar sig före den/de andra. Endast åtta stycken ska gå till final. Man behöver inte använda alla sina försök utan kan stryka sig från ett eller flera genom att meddela detta till grensekreteraren och/eller upproparen. Detta måste dock ske innan man blir uppropad nästa gång. Om en hoppare inte är på plats när det är dennes tur för att han/hon är på en annan gren just då så får han/hon göra sitt försök om han/hon kommer tillbaka innan omgången är slut. Om omgången hinner avslutas räknas det som ett ogiltigt försök i den omgången. (X i protokollet). Det gäller inte om han/hon har strukit sig från det hoppet (omgången), då markeras det istället med i protokollet. Mätning hoppzon: Hoppets längd mäts från (kanten på) det märke i sandgropen som är närmast hoppzonen, till det ställe i hoppzonen där stortån senast lämnade marken. Hoppet mäts den kortaste vägen mellan de två märkena. Om hopparen trampat av innan hoppzonen ska mätningen göras vinkelrätt mot hoppzonens bakre kant (längst från sandgropen) och till landningsmärket. Måttbandets nolla ska hållas vid landningsmärket och resultatet läses av i hoppzonen. Resultatet avrundas neråt till närmsta hela centimeter. Ogiltiga försök: Om hopparen inte påbörjar ansatsen inom en minut efter att han/hon blivit uppropad. Om samma hoppare ska göra två hopp i följd så förlängs tiden till 2 minuter. Övertramp, d.v.s i upphoppet berör marken bortom övertrampslinjen med någon del av kroppen. Hopparen går bakåt i sanden (mot hoppzonen) efter landningen. Om hopparen i hoppet, vid eller efter nedslaget berör marken utanför hoppgropen på en punkt som ligger närmare hoppzonen än det närmaste nedslagsmärket i gropen. (Alltså måste den första fotisättningen utanför sandgropen vara längre fram/bort än landningsmärket i sanden.) Man får alltså inte gå bakåt vare sig i sanden eller vid första isättningen utanför gropen. Hopparen gör någon form av volt mellan upphopp och landning. (kullerbytta efter landning på fötterna går däremot bra). Protokoll och placeringar: Grensekreterarens uppgift är att ange hopplängd för varje hopp i tävlingen i protokollet. Ogiltiga hopp markeras med X. Avstådda hopp markeras med -. Vindmätningsfunktionären skriver vindstyrkan och markerar medvind med + och motvind med i sitt protokoll. Hopparna placeras efter resultat, den som gör det längsta hoppet vinner, näst längsta blir två o.s.v. Om två eller flera hoppare har samma bästaresultat placeras den som har det längsta `näst bästa resultat före o.s.v. Om det fortfarande är lika mellan två eller flera hoppare efter jämförelse med alla resultat så delar de placering och den/de nästföljande placeringarna försvinner. Delad placering markeras med ett likhetstecken direkt efter placeringssiffran. Om fem hoppare deltar i tävlingen och två personer delar på andraplatsen så blir placeringslistan: 1, 2=, 2=, 4, 5.

8 Kulstötning: 2 kg för: F9, P9, F11, P11, F13. 3 kg för P13. Förberedelser: Måttband, en vit och en röd flagga behövs. Kulringen ska rensas på smuts, skräp och eventuellt vatten. Mittpunkten ska markeras. Kastsektor ska markeras ut med vita linjer i kastfältet. Alla tävlande ska ges möjlighet att provstöta innan tävlingsstart. Funktionärerna hämtar/rullar tillbaka redskapen. 10 minuter innan grenstart ropar upproparen upp deltagarna och meddelar därigenom vilken stötordning som gäller. Tävlingens genomförande och regler: Inför varje försök ropas den tävlande upp av upproparen/sekreteraren. Även nästföljande ombeds göra sig redo. Den tävlande har en minut på sig att påbörja sitt försök. Han/hon måste stå still i ringen innan han/hon påbörjar sitt försök. Kulan ska hållas intill halsen/nacken med en hand. Kulan måste stötas och får inte kastas. Stopplankans ovandel och marken utanför ringkantens främre halva får inte vidröras med någon kroppsdel. Den tävlande måste stanna i ringen tills kulan landat och sedan måste första fotisättningen utanför ringen göras på/över den bakre ringhalvan. Kulan måste landa helt innanför kastsektorns linjer. Efter stöten (när den tävlande har gått ur ringen) visar grendomaren genom att höja vit resp. röd flagga om stöten är godkänd eller inte. Mätning av stöten sker och resultatet noteras av sekreteraren. Alla deltagare har rätt att göra tre försök. De som efter tredje omgången har gjort de åtta längsta resultaten har rätt till ytterligare tre stötar (final). Om ett resultat, som vid första anblick ger den åttonde finalplatsen, delas av flera personer så att det är fler än åtta som i så fall kvalificerar sig till final så ska man titta på de personernas näst bästa resultat hittills. Den som det längsta näst bästa resultatet placerar sig före den/de andra. Endast åtta stycken ska gå till final. Man behöver inte använda alla sina försök utan kan stryka sig från ett eller flera genom att meddela detta till grensekreteraren och/eller upproparen. Detta måste dock ske innan man blir uppropad nästa gång. Om en tävlande inte är på plats när det är dennes tur för att han/hon är på en annan gren just då så får han/hon göra sitt försök om han/hon kommer tillbaka innan omgången är slut. Om omgången hinner avslutas räknas det som ett ogiltigt försök i den omgången. (X i protokollet). Det gäller inte om han/hon har strukit sig från den stöten (omgången), då markeras det istället med i protokollet. Mätning: Stötens längd mäts från (kanten på) det första märke som kulan gör när den landar, till innerkanten på stopplankan. Måttbandet ska spännas genom ringens mittpunkt. Måttbandets nolla ska hållas vid landningsmärket och resultatet läses av vid stopplankans innerkant. Resultatet avrundas neråt till närmsta hela centimeter. Ogiltiga försök: Om den tävlande inte påbörjar sitt försök inom en minut efter att han/hon blivit uppropad. Om samma person ska göra två stötar i följd förlängs tiden till två minuter.

9 Inte står still i ringen innan försöket påbörjas. Övertramp, d.v.s trampar uppe stopplankan eller på främre ringhalvan. Gäller även sedan kulan landat. Lämnar ringen innan kulan landat Kulan landar inte helt innanför kastsektorns linjer. Stöter med båda händerna samtidigt. Inte håller kulan mot halsen från dess han/hon intagit utgångsposition för stöten, till dess utstöten påbörjas. Protokoll och placeringar: Grensekreterarens uppgift är att ange stötlängd för varje stöt i tävlingen i protokollet. Ogiltiga stötar markeras med X. Avstådda stötar markeras med -. De tävlande placeras efter resultat, den som gör den längsta stöten vinner, näst längsta blir två o.s.v. Om två eller flera tävlande har samma bästaresultat placeras den som har det längsta `näst bästa resultat före o.s.v. Om det fortfarande är lika mellan två eller flera tävlande efter jämförelse med alla resultat så delar de placering och den/de nästföljande placeringarna försvinner. Delad placering markeras med ett likhetstecken direkt efter placeringssiffran. Om fem tävlande deltar i tävlingen och två personer delar på andraplatsen så blir placeringslistan: 1, 2=, 2=, 4, 5. Boll och spjutkastning: F och P 9, F och P 11: Boll 300 g. F och P 13: Spjut 400g. Säkerhetsföreskrifter: När provkastning eller tävling pågår får inga utom funktionärerna befinna sig i kastsektorn och dessa måste hela tiden vara uppmärksamma på kastade bollar och spjut. Endast funktionärer ska hämta tillbaka redskap. Redskap får inte kastas tillbaka utan ska bäras. Tänk på att vi som vuxna visar föredöme för barnen. Alla provkast ska ske under funktionärernas övervakning från ansatsbanan. Annan kastträning får inte ske på eller i närheten av tävlingsplatsen. När tävling inte pågår bör bollar och spjut plockas undan från tävlingsplatsen. Förberedelser: Måttband, två vita och två röda flaggor behövs. Kastsektor ska markeras ut med vita linjer i kastfältet. Säkerhetszon på minst 10 meter ska spärras av runt hela kastsektorn. Alla tävlande ska ges möjlighet att provkasta innan tävlingsstart. Funktionärerna hämtar tillbaka redskapen. 10 minuter innan grenstart ropar upproparen upp deltagarna och meddelar därigenom vilken kastordning som gäller. Tävlingens genomförande och regler: Inför varje försök ropas den tävlande upp av upproparen/sekreteraren. Även nästföljande ombeds göra sig redo. Den tävlande har en minut på sig att påbörja sitt försök. Han/hon måste stå still på ansatsbanan innan han/hon påbörjar sitt försök. Bollen/spjutet måste hållas med en hand. Bollen/spjutet måste kastas med överarmskast över axeln. Övertrampslinjen och marken bortanför denna får inte vidröras med någon kroppsdel.

10 Den tävlande måste stanna på ansatsbanan tills bollen/spjutet landat och sedan måste första fotisättningen utanför ansatsbanan göras bakom sidolinjernas markeringar (4 m ifrån övertrampslinjen). Bollen måste landa helt innanför kastsektorns linjer. Spjutet måste landa så att dess mätpunkt befinner sig helt innanför kastsektorns linjer. (Framänden om spjutet landar med framänden först, bakänden om spjutet landar platt.) Nedslagsdomaren är den som ska avgöra om nedslaget är godkänt eller inte och det är lättast att se om man står utanför kastsektorn vid sidan av/i längd med den förväntade nedslagsplatsen. Nedslagsdomaren visar med vit resp. röd flagga om nedslaget är godkänt eller inte. Oftast rullar bollarna vidare och spjuten kan glida så det gäller att funktionärerna är uppmärksamma på var det första nedslaget sker. Den person som ska gå tillbaka med redskapen bör vara den som markerar nedslagsplatsen med en flagga/annat spjut/metallpinne eller annat som går att sticka ner i marken. Denna person bör befinna sig i kastsektorn nära den förväntade nedslagsplatsen. Personen med måttbandet ute på gräset kan stå utanför eller i kastsektorn. Säkerheten förespråkar att man står utanför. Man kan lämna måttbandet kvar i sektorn om man vill. Efter kastet (när den tävlande har gått ut bakom markeringarna) visar grendomaren genom att höja vit resp. röd flagga om kastet är godkänt eller inte. Mätning av kastet sker och resultatet noteras av sekreteraren. Samtidigt bärs redskapet tillbaka till kastarna. Alla deltagare har rätt att göra tre försök. De som efter tredje omgången har gjort de åtta längsta resultaten har rätt till ytterligare tre stötar (final). Om ett resultat, som vid första anblick ger den åttonde finalplatsen, delas av flera personer så att det är fler än åtta som i så fall kvalificerar sig till final så ska man titta på de personernas näst bästa resultat hittills. Den som det längsta näst bästa resultatet placerar sig före den/de andra. Endast åtta stycken ska gå till final. Man behöver inte använda alla sina försök utan kan stryka sig från ett eller flera genom att meddela detta till grensekreteraren och/eller upproparen. Detta måste dock ske innan man blir uppropad nästa gång. Om en tävlande inte är på plats när det är dennes tur för att han/hon är på en annan gren just då så får han/hon göra sitt försök om han/hon kommer tillbaka innan omgången är slut. Om omgången hinner avslutas räknas det som ett ogiltigt försök i den omgången. (X i protokollet). Det gäller inte om han/hon har strukit sig från det kastet (omgången), då markeras det istället med i protokollet. Mätning: Kastets längd mäts från det första märke som bollen gör när den landar/avgjorda nedslagsplatsen, alt. spjutets framände om det landat med framänden först (satt sig) alt. spjutets bakände om spjutet landat platt (där spjuts bakände befann sig vid platt landning om det sedan glidit vidare), till innerkanten på övertrampslinjen. Måttbandet ska spännas genom kastsektorns mittpunkt. (vita pricken på ansatsbanan). Måttbandets nolla ska hållas vid landningsmärket och resultatet läses av vid övertrampslinjens innerkant. Resultatet avrundas neråt till närmsta hela centimeter. Ogiltiga försök: Om den tävlande inte påbörjar sitt försök inom en minut efter att han/hon blivit uppropad. Men om samma person ska göra två kast i följd förlängs tiden till två minuter. Inte står still på ansatsbanan innan försöket påbörjas. Övertramp, d.v.s trampar över övertrampslinjen eller sidolinjerna de närmsta fyra meterna från övertrampslinjen. Gäller även sedan bollen/spjutet landat. Lämnar ansatsbanan innan bollen/spjutet landat.

11 Bollen / spjutets mätpunkt inte landar helt innanför kastsektorns linjer. Kastar med båda händerna samtidigt. Inte gör överarmskast. Spjutet landar med bakänden först. Protokoll och placeringar: Grensekreterarens uppgift är att ange kastlängd för varje kast i tävlingen i protokollet. Ogiltiga kast markeras med X. Avstådda kast markeras med -. Kastarna placeras efter resultat, den som gör det längsta kastet vinner, näst längsta blir två o.s.v. Om två eller flera tävlande har samma bästaresultat placeras den som har det längsta `näst bästa resultat före o.s.v. Om det fortfarande är lika mellan två eller flera tävlande efter jämförelse med alla resultat så delar de placering och den/de nästföljande placeringarna försvinner. Delad placering markeras med ett likhetstecken direkt efter placeringssiffran. Om fem tävlande deltar i tävlingen och två personer delar på andraplatsen så blir placeringslistan: 1, 2=, 2=, 4, 5.