KOMMUNFULLMÄKTIGE Ärende

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 17 maj 2018 kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44 Lysekil, för behandling av ärenden nedan Ärende 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Avsägelser 3. Valärenden 4. Bokslutsberedning 5. Bokslut och årsredovisning Revisionsberättelse avseende 2017 års verksamhet samt fråga om ansvarsfrihet Kommunrevisorernas revisionsberättelse för 2017 med granskningsrapporter PwC revisionsrapport - Granskning av årsredovisningen 2017 Kommunstyrelsens yttrande över revisionsberättelsen 2017 Socialnämndens yttrande över revisionsberättelsen 2017 Förslag till beslut från presidiet i kommunfullmäktige 7. Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden 8. Inrättande av en jävsnämnd med tillhörande reglemente 9. Reglemente för kommunstyrelsen 10. Ny samverkan mellan SML-kommunerna inom IT-området 11. Ny samverkan mellan SML-kommunerna inom löneområdet 12. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete 13. Policy för informationssäkerhet - gemensam för Sotenäs- Munkedals och Lysekils kommuner (SML) 14. Redovisning över obesvarade medborgarförslag 15. Redovisning över obesvarade motioner 16. Svar på inkomna motioner och medborgarförslag a) Svar på motion om upprättande av en parkeringsplan b) Svar på motion om nya parkeringstider samt parkeringsavgifter c) Svar på motion om parkering och parkeringsskiva i Lysekils kommun d) Svar på motion om anläggande av parkeringar vid korsningen Bansviksgatan/Lotsgatan e) Svar på motion om avgiftsbeläggning av parkeringar i Grundsund f) Svar på medborgarförslag om tillfällig P-skiva g) Svar på motion om ändring av detaljplanen för Bovikesten h) Svar på motion om strategi för digitalisering av processer i) Svar på motion om livsmedelspolicy j) Svar på motion om giftfri vardag

2 k) Svar på motion om framtagande av policy för medborgardialog 17. Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Motion från 18. Nyinkomna frågor och interpellationer a) 19. Anmälningsärenden Revisorernas granskning av utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Munkedal , 32 ändrade ägarförhållande RAMBO AB Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs , 32 - Ansvarsprövning - Miljönämnden i mellersta Bohuslän Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs , 33 - Ansvarsprövning IT-nämnden Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs , 34 - Ansvarsprövning lönenämnden (LKS ) Protokollsutdrag från kommunfullmäktige i Sotenäs , 40 arvodering Bohuskustens vattenvårdsförbund (LKS ) Dom från förvaltningsrätten gällande inhibition - överklagat beslut i kommunfullmäktige , inhibition upphävs (LKS ) Ny ledamot och ersättare i kommunfullmäktige Lysekil Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande Mari-Louise Dunert / Sekreterare

3 1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018 Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Jan-Olof Johansson (S) Ronald Rombrant (LP) Christina Gustafson (S) 2018/02 Jeanette Janson (LP) 2018/02 Klas-Göran Henriksson (S) 2018/03 AnnBritt Jarnedal (LP) 2018/03 Siv Linnér (S) 2018/04 Lars-Olof Stilgård (LP) 2018/04 Anette Björmander (S) Fredrik Häller (LP) Anders C Nilsson (S) Patrik Saving (LP) Siw Lycke (C) Fredrik Lundqvist (LP) Ann-Charlotte Strömwall (L) Katja Norén (MP) Lars Björneld (L) Inge Löfgren (MP) Camilla Carlsson (L) Mats Karlsson (M) Christoffer Zakariasson (SD) Marita Fermell-Lagrell (M) Caroline Hogander (SD) Richard Åkerman (M) Lillemor Antonsson (SD) Roger Svensson (KD) Håkan Smedja (V) Marthin Hermansson (V) Yngve Berlin (K) Britt-Marie Kjellgren (K) Justering av kommunfullmäktiges protokoll äger rum på kommunstyrelseförvaltningen, Kungsgatan 44, Lysekil Fredag 25 maj 2018

4 Registrator, Lysekils kommun LYSEKIL YS L ËK 1'!,i 3t lyt M R egt str UN aturen AKs 2r,ß Tilt kommunfullmäktige i Lysekils kommun Anhåller härmed om att bli entledigad från uppdraget som personlig ersättare fìir ordfloranden i styrelsen for RAMBO AB. Lysekil den23 april 2018 Wm"&WW,ß"'(/"U

5 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 56 Bokslutsberedning Dnr: LKS Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska kommunstyrelsens ledningsutskott genomföra en bokslutsberedning efter årsbokslutet i syfte att fastställa respektive nämnd/styrelses ekonomiska resultat. Uppgår kommunens resultat till minst två procent av kommunens totala budget kan överskjutande del av resultatet balanseras till nämnd/styrelse påföljande år. Underskott ska enligt regelverket överföras med 100 procent som eget kapital, dock maximalt två procent av nämndens budget. Underskott ska täckas inom tre år. Då kommunen som helhet inte uppfyller kraven på resultat, 2 procent av budget, är det inte aktuellt med överföring av överskott till nästkommande år. För socialnämndens del innebär regelverket att 7,3 mnkr av det totala underskottet på 22,4 mnkr för 2017 ska överföras och återställas inom tre år. Då nämnden är inne i ett omställningsarbete och anpassning till budget 2018 bedöms ytterligare åtgärder för att återställa underskott från 2017 inte vara lämpligt i dagsläget, utan beslut om detta bör avvaktas till uppföljningsrapport Beslutsunderlag Protokollsutdrag från ledningsutskottet , 12 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkande Jan-Olof Johansson (S): Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa respektive nämnds resultat för Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om ca 19 mnkr för 2018 föreslås ett tillfälligt avsteg från ekonomistyrningsprinciperna innebärande att underskottet från 2017 inte behöver återställas. Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet och Miljöpartiet yrkar på att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att socialnämnden inte behöver ta med sig 2017 års underskott samt att det görs en översyn av ekonomistyrningsprinciperna i delen om bokslutsberedning och hantering av över och underskott. Christina Gustafson (S): Bifall till Jan-Olof Johansson förslag, avslag på Ronald Rombrants förslag. Fredrik Häller (LP): Bifall till Ronald Rombrants förslag, avslag på Jan-Olof Johanssons förslag. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning Proposition på ledningsutskottets förslag att fastställa respektive nämnds resultat för Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om 19 mnkr för 2018 föreslås att beslut om startpunkt för återställande av underskott från 2017 på 7,3 mnkr avvaktas till uppföljningsrapport mot Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag att fastställa respektive nämnds resultat för Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om ca 19 mnkr för 2018 föreslås ett tillfälligt avsteg från ekonomistyrningsprinciperna innebärande att underskottet från Justerare: Utdragsbestyrkande:

6 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 2017 inte behöver återställas mot Ronald Rombrants m.fl. förslag att socialnämnden inte behöver ta med sig 2017 års underskott samt att det görs en översyn av ekonomistyrningsprinciperna i delen om bokslutsberedning och hantering av över och underskott. Proposition Ordförande ställer proposition på ledningsutskottets förslag mot Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag mot Ronald Rombrants m.fl. förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jan-Olof Johanssons förslag. Omröstning begärs. Ordförande meddelar att Jan-Olof Johanssons förslag är huvudförslag. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: 1. Ledningsutskottets förslag och Roland Rombrants m.fl. förslag ställs mot varandra för att utse motförslag till huvudförslaget. 2. Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag ställs mot det förslag som kommunstyrelsen utser till motförslag. Ja-röst för Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag Nej-röst för det förslag som kommunstyrelsen utser till motförslag. Ordförande ställer ledningsutskottets och Roland Rombrants m.fl. förslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen utser Ronald Rombrants m.fl. förslag till motförslag. Omröstningsresultat Med 6 ja-röster och 5-nej-röster beslutar kommunstyrelsen enligt Jan-Olof Johanssons förslag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Ricard Söderberg, tjg S X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Krister Samuelsson, tjg M X Dan Jagefeldt, tjg S X Fredrik Häller LP X Susanne Baden, tjg MP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 6 5 Justerare: Utdragsbestyrkande:

7 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa respektive nämnds resultat för Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om ca 19 mnkr för 2018 föreslås ett tillfälligt avsteg från ekonomistyrningsprinciperna innebärande att underskottet från 2017 inte behöver återställas. Reservation Ronald Rombrant (LP) reserverar sig mot beslutet och avser att lämna skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

8 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) RESERVATION från Ronald Rombrant (LP) mot kommunstyrelsens beslut i ärende 9, Bokslutsberedning Vi gläds över att S och övriga i minoritetsstyret anslutit sig till vår linje att avskriva den skuld på dryga 7 mkr som socialnämnden enligt ekonomistyrningsprinciperna skulle återbetalat med anledning av 2017 års budgetöverdrag. Mot bakgrund av de stora obalanser den nämnden har skulle detta bara inneburit ett meningslöst spel för galleriet, eftersom det inte fanns några förutsättningar för nämnden att klarar detta. I kommunstyrelsens ledningsutskott var S däremot helt inriktade på att pengarna skulle drivas in. Vi menar att det redan nu finns all anledning att ompröva ambitionerna i ekonomistyrningsprinciperna i delen om bokslutsberedning och hantering av över- och underskott. Tjänstemän lägger timmar på att tjänsteskrivelser, nämndsekreterare skriver kallelser och protokoll, förtroendevalda tvingas lägga tid på inläsning och diskussioner inom partierna. Till vilken nytta? Tyvärr fick vi inte gehör för detta. Väljarna borde få reda på hur deras skattepengar används! Ronald Rombrant, för Lysekilspartiet Justerare: Utdragsbestyrkande:

9 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott (5) 12 Bokslutsberedning Dnr: LKS Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska kommunstyrelsens ledningsutskott genomföra en bokslutsberedning efter årsbokslutet i syfte att fastställa respektive nämnd/styrelses ekonomiska resultat. Uppgår kommunens resultat till minst två procent av kommunens totala budget kan överskjutande del av resultatet balanseras till nämnd/styrelse påföljande år. Underskott ska enligt regelverket överföras med 100 procent som eget kapital, dock maximalt två procent av nämndens budget. Underskott ska täckas inom tre år. Då kommunen som helhet inte uppfyller kraven på resultat, 2 procent av budget, är det inte aktuellt med överföring av överskott till nästkommande år. För socialnämndens del innebär regelverket att 7,3 mnkr av det totala underskottet på 22,4 mnkr för 2017 ska överföras och återställas inom tre år. Då nämnden är inne i ett omställningsarbete och anpassning till budget 2018 bedöms ytterligare åtgärder för att återställa underskott från 2017 inte vara lämpligt i dagsläget, utan beslut om detta bör avvaktas till uppföljningsrapport Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkande Mats Karlsson (M): Bifall till förvaltningens förslag. Ajournering Ajournering begärs och genomförs kl Fortsatt yrkande Ronald Rombrant (LP): Mot bakgrund av att vi inte vill ägna oss åt tidsslösande spel för galleriet och mot bakgrund av socialnämndens stora underskott - vilket i realiteten gör det omöjligt att hämta igen underskottet - yrkas på att socialnämnden inte behöver ta med sig detta kommande år samt att det görs en översyn av ekonomistyrningsprinciperna i delen om bokslutsberedning och hantering av överoch underskott. Propositionsordning Kommunstyrelsens ledningsutskott godkänner följande propositionsordning: Proposition på Mats Karlssons förslag mot Ronald Rombrants förslag. JUSTERING Sign:

10 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott (5) Proposition Ordförande ställer proposition på Mats Karlssons förslag mot Ronald Rombrants förslag och finner att kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar enligt Mats Karlssons förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsens ledningsutskott godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för Mats Karlssons förslag Nej-röst för Ronald Rombrants förslag. Omröstningsresultat Med 3 ja-röster och 2 nej-röster beslutar ledningsutskottet enligt Mats Karlssons förslag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Monica Andersson, tjg. C X Mats Karlsson M X Ronald Rombrant LP X Fredrik Häller LP X Summa 3 2 Ledningsutskottets beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunstyrelsen att fastställa respektive nämnds resultat för Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om 19 mnkr för 2018 föreslås att beslut om startpunkt för återställande av underskott från 2017 på 7,3 mnkr avvaktas till uppföljningsrapport Reservation Ronald Rombrant (LP) anmäler blank reservation. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen JUSTERING Sign:

11 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Kommunstyrelse förvaltning/ ekonomiavdelningen Eva-Marie Magnusson, Bokslutsberedning 2017 Sammanfattning Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska kommunstyrelsens ledningsutskott genomföra en bokslutsberedning efter årsbokslutet i syfte att fastställa respektive nämnd/styrelses ekonomiska resultat. Uppgår kommunens resultat till minst två procent av kommunens totala budget kan överskjutande del av resultatet balanseras till nämnd/styrelse påföljande år. Underskott ska enligt regelverket överföras med 100 procent som eget kapital, dock maximalt två procent av nämndens budget. Underskott ska täckas inom tre år. Då kommunen som helhet inte uppfyller kraven på resultat, 2 procent av budget, är det inte aktuellt med överföring av överskott till nästkommande år. För socialnämndens del innebär regelverket att 7,3 mnkr av underskottet för 2017 ska överföras och återställas inom tre år. Då nämnden är inne i ett omställningsarbete och anpassning till budget 2018 bedöms ytterligare åtgärder för att återställa underskott från 2017 inte vara lämpligt i dagsläget, utan beslut om detta bör avvaktas till uppföljningsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunstyrelsen att fastställa respektive nämnds resultat för 2017 i enlighet med tabell nedan. Mot bakgrund av att socialnämnden prognosticerar ett underskott om 19 mnkr för 2018 föreslås att beslut om startpunkt för återställande av underskott från 2017 på 7,3 mnkr avvaktas till uppföljningsrapport Ärendet Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska kommunstyrelsens ledningsutskott genomföra en bokslutsberedning efter årsbokslutet i syfte att fastställa respektive nämnd/styrelses ekonomiska resultat. Utvärdering sker utifrån tilldelad budget i relation till prestationer för det gångna året. Uppgår kommunens resultat till minst två procent av kommunens totala budget kan överskjutande del av resultatet balanseras till nämnd/styrelse påföljande år. Underskott ska enligt regelverket överföras med 100 procent som eget kapital, dock maximalt två procent av nämndens budget. Underskott ska täckas inom tre år. Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat underlag för bokslutsberedning och beslut om fastställande av resultat och reglering av över- och underskott. Vid tidigare nämnddialoger har nämnderna och kommunstyrelsens förvaltningar redovisat resultat för 2017 och redogjort för utmaningar 2018, varför ledningsutskottet bedöms ha fått information om nämndernas ekonomi och verksamhet Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

12 Tjänsteskrivelse I tabellen nedan redovisas respektive nämnd/styrelses budget och utfall för Socialnämndens budgetram var 365 mnkr och underskottet blev 22,4 mnkr. Underskott som ska överföras är maximalt 2 procent av nämndens budget, vilket ger ett belopp på 7,3 mnkr som ska överföras och återställas inom tre år för socialnämnden. Lönenämndens underskott är av ringa belopp och behandlas inte i Lysekils kommun. Då kommunen som helhet inte uppfyller kraven på resultat, 2 procent av budget, är det inte aktuellt med överföring av överskott till nästkommande år. Årets resultat per nämnd/styrelse Utfall netto (mnkr) Budget netto (mnkr) Budgetavvikelse (mnkr) NÄMND Kommunstyrelsen -104,2-106,9 2,7 Byggnadsnämnden -5,6-6,1 0,5 IT-nämnden -2,2-2,3 0,1 Lönenämnden -3,3-3,2-0,1 Miljönämnden -2,1-2,3 0,2 Utbildningsnämnden -334,2-340,2 6,0 Socialnämnden -387,4-365,0-22,4 Centralt 847,0 843,3 3,7 8,1 17,4-9,3 Förvaltningens synpunkter Regelverket kring över- och underskott har inte tidigare tillämpats och hanteringen av resultat och fastställande av över/underskott för nämnd/styrelse för att överföra ett eget kapital har inte heller gjorts. En viktig faktor för att överhuvudtaget hantera överskott är att kommunen har ett resultat som är två procent av kommunens totala budget. Då kommunen inte lyckas med detta har nämnder eller styrelse med överskott inte någon möjlighet att överföra ett eget positivt kapital. Socialnämnden är inne i ett omställningsarbete och anpassning till budget 2018, varför ytterligare åtagande i form av åtgärder för att hantera underskott från 2017 i dagsläget inte bedöms vara lämpligt. Startpunkten för att börja återställa 7,3 mnkr bör därför följas upp under året och fastställas i samband med uppföljningsrapport 3 per augusti Leif Schöndell Kommundirektör Eva-Marie Magnusson Ekonomichef Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

13 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (26) 39 Bokslut och årsredovisning 31 december 2017 Dnr: LKS Lysekils kommuns resultat för 2017 blev 8,1 mnkr. För kommunkoncernen, vilken innefattar Lysekils kommun, bolagskoncernen Lysekils Stadshus AB, Rambo AB samt Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän uppgick resultatet efter finansiella poster till 30,1 mnkr. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Årsredovisning 2017 Lysekils kommun Yrkande Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet yrkar på att årsredovisningen kompletteras med: 1. Upplysning om varför Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder inte redovisas som en del av den sammanställda redovisningen (alltså som en del av kommunkoncernen) 2. Förtydligande av personalredovisningen när det gäller uppgifter om antalet årsarbetare respektive antalet anställda (exempelvis ska rimligtvis den tid som timarbetare arbetar inkluderas i måttet för årsarbetare) 3. En utvärdering av och huruvida målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och följts. Vi kan inte finna någon sådan utvärdering i årsredovisningen. Det är viktigt att kommunstyrelsen tydligt uttalar om vi har nått - eller inte har nått - målen för god eko0nomisk hushållning 4. Upplysning om vilka längre och större hyresavtal som kommunen har och hur mycket återstående hyror, som kommunen sitter fast i Jan-Olof Johansson (S): Bifall till Ronald Rombrants förslag punkt 1-3, avslag på punkt 4 Upplysning om vilka längre och större hyresavtal som kommunen har och hur mycket återstående hyror, som kommunen sitter fast i, att istället arbeta in förslaget till årsredovisningen för Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning Proposition på Ronald Rombrants förslag punkt 1-3 Proposition på Ronald Rombrants förslag punkt 4 mot Jan-Olof Johanssons förslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants förslag punkt 1-3 och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Justerare: Utdragsbestyrkande:

14 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (26) Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants förslag punkt 4 mot Jan-Olof Johanssons förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jan-Olof Johanssons förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst till Ronald Rombrants förslag Nej-röst för Jan-Olof Johansson förslag Omröstningsresultat Med 4 ja-röster och 6-nej-röster beslutar kommunstyrelsen enligt Jan-Olof Johanssons förslag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Monica Andersson C X Fredrik Häller LP X Patrik Saving, tjg. LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson, ej närvarande vid beslut SD Summa 4 6 Kommunstyrelsens beslut Kommunalstyrelsen beslutar att komplettera årsredovisningen 2017 med: 1. Upplysning om varför Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder inte redovisas som en del av den sammanställda redovisningen (alltså som en del av kommunkoncernen) 2. Förtydligande av personalredovisningen när det gäller uppgifter om antalet årsarbetare respektive antalet anställda (exempelvis ska rimligtvis den tid som timarbetare arbetar inkluderas i måttet för årsarbetare) 3. En utvärdering av och huruvida målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och följts. Vi kan inte finna någon sådan utvärdering i årsredovisningen. Det är viktigt att kommunstyrelsen tydligt uttalar om vi har nått - eller inte har nått - målen för god eko0nomisk hushållning Justerare: Utdragsbestyrkande:

15 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (26) Årsredovisningen för 2018 ska kompletteras med upplysning om vilka längre och större hyresavtal som kommunen har och hur mycket återstående hyror, som kommunen sitter fast i. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa 2017 års resultat- och balansräkning samt förvaltningsberättelse. Reservation Ronald Rombrant (LP) anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

16 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (26) RESERVATION från Lysekilspartiet mot kommunstyrelsens beslut i ärende 9, Bokslut och årsredovisning I Lagen om kommunal redovisning och i kommunens ekonomistyrningsprinciper anges att syftet med årsredovisningen bl a är: att ge en korrekt bild av kommunens och kommunkoncernens ekonomi, att spegla kommunens resultat och ställning för att ge underlag för beslut, att tillgodose externa intressenters behov av information om kommunens och dess olika verksamheters resultat och ställning Där framgår också att grundläggande redovisningsprinciper ska tillämpas, exempelvis försiktighetsprincipen, som innebär försiktighet vid värdering, dvs. att tillgångar värderas lågt, skulder värderas högt. Lysekilspartiet yrkade på att årsredovisningen skulle kompletteras med: 1. Upplysning om varför Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder inte redovisas som en del av den sammanställda redovisningen (alltså som en del av kommunkoncernen) 2. Förtydligande av personalredovisningen när det gäller uppgifter om antalet årsarbetare respektive antalet anställda (exempelvis ska rimligtvis den tid som timarbetare arbetar inkluderas i måttet för årsarbetare) 3. En utvärdering av och huruvida målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och följts. Vi kan inte finna någon sådan utvärdering i årsredovisningen. Det är viktigt att kommunstyrelsen tydligt uttalar om vi har nått - eller inte har nått - målen för god ekonomisk hushållning 4. Upplysning om vilka längre och större hyresavtal som kommunen har och hur mycket de återstående hyrorna uppgår till innan hyresavtalen kan sägas upp Kommunstyrelsen biföll punkterna 1-3, men när det gällde den 4:e punkten, dvs. att årsredovisningen skulle kompletteras med upplysning om längre och större hyresavtal, där blev det tvärstopp. Skälet till att vi lyfter detta med hyror och hyresavtal är att dessa överhuvudtaget inte omnämns i årsredovisningen. Detta trots att de återstående hyresbetalningarna för några av hyresavtalen sammanlagt uppgår till betydande belopp. Om man summerar återstående hyresbetalningar från till den tidpunkt då avtalen kan sägas upp för de fem största hyresobjekten, där Campus Väst och de särskilda boendena svarar för lejonparten, uppgår dessa till mer än 300 miljoner kronor. Detta enligt vår tolkning av hyresavtalen, som vi har erhållit av kommunens fastighetsenhet (och vidarebefordrat till kommunens ekonomienhet), se Sammanställning större hyresavtal, hyror att betala fr.o.m på omstående sida. Det finns rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) hur dessa typer av hyresavtal ska redovisas. När man läser RKR:s rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal är det svårt att förstå varför dessa hyresavtal inte redovisas som s.k. finansiell leasing, dvs. att summan av återstående hyrorna redovisas som en skuld respektive tillgång på kommunens balansräkning. Justerare: Utdragsbestyrkande:

17 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (26) Risken finns att kommunen därmed ger en missvisande bild av kommunens ekonomi, årsredovisningen blir därmed inte ett bra beslutsunderlag och vi tillgodoser inte externa intressenter behov av information om kommunens ekonomi. Vi är förvisso amatörer, men vi kan åtminstone läsa. Därför förundras vi över att de nämnda 327 miljonerna inte redovisas som en skuld och tillgång på balansräkningen. Vilka är motiven för att inte följa Lagen om kommunal redovisning och principerna om försiktighet? Varför inte upplysa om återstående hyresbetalningar som RKR rekommenderar? I det längre perspektivet bedrar vi bara oss själva. När Lysekilspartiet yrkade på att årsredovisningen skulle kompletteras med upplysningar om återstående hyror blev det blankt nej från (S) och den styrande minoritetens sida. Och märkligt nog röstade även Kommunistpartiet mot vårt förslag. Invändningen att förvaltningen inte skulle hinna med att ta fram uppgifter innan den slutliga versionen skulle skickas till fullmäktige var förstås rent nonsens. En ekonomiavdelning har givetvis kontroll på kommunens hyresavtal och hur mycket hyresbeloppen uppgår till. Om inte så tas dessa uppgifter fram på några minuter. (S) och den styrande minoriteten har starka motiv för mörka hur stora åtagandena är mot Hemsö och den s.k. Riksbyggenföreningen, det är så klart mycket trevligare att tala om hur mycket man istället har amorterat på lån. Att det för kommunen sannolikt blir oerhört mycket dyrare att betala höga hyror än att betala räntor på lån är det inte så kul att tala om Men hur ärligt och öppet är det mot kommuninvånarna? Och hur klokt och ansvarsfullt är det? Ronald Rombrant, Fredrik Häller och Patrik Saving, Lysekilspartiet Hyresavtal, hyror att betala fr o m (belopp mkr) Hyra per år Möjligt upphörande Återst hyror Campus Väst 13, Khf Lysekils omsorgsbostäder (7 år) 11, Skärgårdshemmet 6, Centralkök 1, Summa 327 * Lysekilshemmet, hyra per år 5,7 Stångenäshemmet, hyra per år 6,0 11,7 Avtalstiden omfattar tio (10) år med start I januari 2010 och förlängs automatiskt med fem (5) år i taget om uppsägning inte har skett från någon av parterna. Uppsägning av avtalet skall göras senast tvà (2) år före närmaste avtalsutgång. Justerare: Utdragsbestyrkande:

18 Tjänsteskrivelse Datum Kommunstyrelse förvaltning/ ekonomiavdelningen Eva-Marie Magnusson, Dnr LKS Bokslut och årsredovisning 31 december 2017 Sammanfattning Lysekils kommuns resultat för 2017 blev 8,1 mnkr. För kommunkoncernen, vilken innefattar Lysekils kommun, bolagskoncernen Lysekils Stadshus AB, Rambo AB samt Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän uppgick resultatet efter finansiella poster till 30,1 mnkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa 2017 års resultat- och balansräkning samt förvaltningsberättelse. Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat bokslut och årsredovisning för år Årsredovisningen ska överlämnas till kommunfullmäktige som ska godkänna den. Årets resultat Lysekils kommuns resultat för räkenskapsåret 2017 är 8,1 mnkr, vilket är 9,3 mnkr sämre än budget och 10,5 mnkr sämre än föregående år. För koncernen blev resultatet positivt om 30,1 mnkr vilket var 12,4 mnkr sämre än förra året. Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter minskade med 12,3 mnkr jämfört med Till stor del kan minskningen förklaras av bidrag som minskat mellan åren. Bidrag från Migrationsverket har minskat med cirka 17 mnkr till 70,5 mnkr. Verksamhetens kostnader ökade med 29,3 mnkr jämfört med Personalkostnaderna ökade med 23,1 mnkr. Antalet månadsavlönade har ökat med ett fåtal personer sedan föregående år. Medellöneökningen för tillsvidareanställda medarbetare i samband med löneöversyn 2017 var 2,9 procent. Pensionskostnaderna har ökat med 11,1 mnkr och uppgår till 68,6 mnkr. Det beror på bland annat på att fler anställda har pensionsgrundande lön som överstiger 7,5 inkomstbelopp vilket berättigar tillförmånsbestämd ålderspension. Bland övriga kostnader redovisas endast mindre avvikelser jämfört med föregående år. Bland de poster som har högre kostnader än 2016 är bland annat köp av huvudverksamhet som ökat med 4,4 mnkr och uppgår till 114,8 mnkr. Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar uppgår till 27,4 mnkr vilket är en minskning med 2,1 mnkr jämfört med En förklaring till Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

19 Tjänsteskrivelse minskningen är att 2016 uppgick nedskrivningarna till 3,7 mnkr i samband med övergång till komponentredovisning. Under 2017 uppgick nedskrivningarna till 0,5 mnkr, vilket uppstått i samband utrangering av anläggningstillgångar. Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatten i Lysekils kommun var liksom föregående år, 22,46 kr. Snittet i riket var 20,75 kr och snittet i länet var 21,30 kronor. Skatteintäkter och statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift uppgick till 865,5 mnkr vilket är 26,9 mnkr högre än Ökningen uppgår till 3,2 procent. Jämfört med andra kommuner har skattekraften försvagats något. Kommunens skattekraft som andel av medelskattekraften i riket uppgick till 95,6 procent, jämfört med 2016 som var 96,9 procent. Finansnetto Kommunens finansnetto är positivt och uppgår till 4,9 mnkr och har minskat med 2,0 mnkr. Eget kapital och soliditet Det egna kapitalet på kommunnivå uppgår till 339,4 mnkr, det är årets resultat på 8,1 mnkr som är ökningen. Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmågan, har försämrats med 2,2 procentenheter till 50,5 procent. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden, som är negativ, har förbättrats med 4,3 procentenheter till -11,3 procent. Anledningen till att det skiljer mellan dessa båda nyckeltal är att det svaga resultatet i kombination med ökad balansomslutning gör soliditeten exklusive pensionsåtaganden sämre men på grund av att pensionsåtagandena som är upptagna som ansvarsförbindelse minskar så mycket som med 14,0 mnkr så stärks soliditetstalet pensionerna inkluderade. Det egna kapitalet i kommunkoncernen uppgår till 499,9 mnkr. Soliditeten exklusive pensionsåtaganden är 28,9 procent och inklusive pensionsåtaganden uppgår den till 4,9 procent. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande vid utgången av 2017 uppgick till 930,7 mnkr vilket är en minskning med 3,2 mnkr jämfört med föregående årsskifte. Av hela åtagandet avser 811,0 mnkr kommunägda bolag, 112,8 mnkr avser Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder. Resterande 6,9 mnkr avser förlustansvar till egna hem och bostadsrättsföreningar samt till Folkets Hus- och idrottsföreningar. Det föreligger i nuläget inte någon känd förlustrisk bland kommunens åtaganden. Balanskrav och finansiella mål Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat realisationsvinster och realisationsförluster avräknas. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit. Balanskravsutredningen visar att realisationsvinster på 0,4 mnkr ska avräknas resultatet vilket ger ett resultat enligt balanskravet på 7,7 mnkr. Följaktligen uppnår Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

20 Tjänsteskrivelse kommunen det lagstadgade balanskravet. Kommun har heller inget negativt resultat att reglera från föregående år. Årets resultat uppgick till 0,9 procent av de totala skatteintäkterna. Målet enligt budgeten var ett resultat på 2,2 procent. Detta finansiella mål är uppfyllt om man ser över en treårsperiod, då snittet ligger på 2,6 procent. Självfinansieringsgraden av investeringar uppgick till 89 procent. Detta nyckeltal är lägre än förra året, men sett över en femårsperiod har kommunen uppfyllt målet 100 procent. Soliditetens utveckling ska vara positiv och den trenden har hållit i sig de senaste tre åren. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser uppgår till -11,3 procent. Nämndernas resultat Nämnderna redovisar ett samlat budgetunderskott på 13,0 mnkr. Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse med 2,7 mnkr. IT-nämnden och miljönämnden redovisar mindre överskott och lönenämnden redovisar ett underskott på 0,1 mnkr. Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,5 mnkr. Nämndens resultat består både av positiva och negativ budgetavvikelser. För utbildningsnämnden beror överskottet på svårigheten att prognostisera statsbidrag och dessa har ökat mer än förväntat. Statsbidragen från Migrationsverket och Skolverket ökade 5,7 mnkr mer än förväntat. Kostnader för interkommunal ersättning inom gymnasiet har kunnat begränsas genom att fler elever väljer Gullmarsgymnasiet än tidigare. Under hösten ökade övriga kostnader och då framkom även att kostnader för skolskjutsar och taxiresor ökat mer än förväntat. Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på -22,4 mnkr. Avvikelsen beror bland annat på att de statliga bidragen till verksamheten för ensamkommande barn (EKB) minskat mer än förväntat under året. Anpassning och avveckling av boende har gjorts under hela året men på grund av arbetsrättsliga faktorer går anpassningen inte i takt med att intäkterna försvinner. Intäkter från Försäkringskassan har också minskat till följd av striktare bedömningar. Totalt beräknas intäkterna ha minskat med 19 mnkr för EKB och med 4 mnkr från Försäkringskassan jämfört med föregående år. Här ingår också avslag på intäkter gällande EKB som avser Det är fortsatt höga kostnader för placeringar vilka förväntas pågå över längre tid. Det har också varit stora svårigheter att rekrytera socialsekreterare och chefer vilket resulterat i att konsulter har anlitats för att upprätthålla verksamheten. Ett stort förbättringsarbete har startats under året för att få en effektivare organisation där positiva effekter förväntas under Socialnämnden har under året utarbetat en handlingsplan för åtgärder för att komma i budgetbalans. Effekter av åtgärderna har kontinuerligt redovisats till socialnämnden. Vid uppföljningsrapporter för kommunen som helhet biläggs nämndernas uppföljningsrapporter som en upplysning till kommunstyrelsen. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

21 Tjänsteskrivelse Förvaltningens synpunkter Kommunen Kommunen uppfyller balanskravet 2017 och de tre finansiella målen uppnås också om de mäts över tid enligt definitioner av nyckeltalen. Resultatets andel av skatteintäkter var 0,9 procent vilket kräver betydligt bättre resultat i framtiden om målet på 2 procent ska uppnås över en treårsperiod. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är fortsatt negativ men har en positiv trend de senaste åren. För det finansiella målet självfinansieringsgrad av investeringar, var värdet 89 procent och målet var satt till 100 procent över en femårsperiod. I framtiden måste resultatet bli bättre om kommunen ska uppfylla målet. För år 2015 och 2016 var det fokus på mottagande av nyanlända barn, ungdomar och familjer. Statsbidrag från Migrationsverkets bidrog starkt till finansieringen av organisationen som byggdes upp kring nyanlända. Under 2017 har antalet ensamkommande barn drastiskt minskat och organisationen måste därför anpassas. Samtidigt har Migrationsverkets ersättningsregler ändrats. Detta är ett omställningsarbete som har påbörjats och kommer att ta tid. Rekrytering av personal har varit ett bekymmer inom flertalet av kommunens verksamheter och i en hel del fall har konsulter fått användas. Även en del chefstjänster har varit tillsatta med konsulter. Under 2017 har dock en hel del chefer anställts vilket ger bättre förutsättningar för kontinuitet och trygghet för personalen. Sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procent i jämförelse med förra året och ligger på 7,4 procent. Kommunens arbete med implementeringen av den omarbetade styrmodellen har haft fortsatt hög prioritet. Modellen fokuserar på verksamhetens grunduppdrag och ger samtidigt möjligheter för den politiska nivån att sätta upp utvecklingsområden och ge uppdrag till förvaltningarna. Alla chefer i Lysekils kommun har arbetat utifrån styrmodellen. Cheferna är ansvariga för att verksamheten ständigt förbättras och utvecklas. Styrmodellen bygger på medskapande och ansvarstagande vilket innebär att arbetsprocessen förekommer på varje organisatorisk nivå. Detta innebär att varje politisk nivå och varje chefsnivå gör sin egen planering och uppföljning som dokumenteras och rapporteras till närmaste chef. Genom att ha fokus på planering och uppföljning samt att analysera och dra slutsatser av uppnådda resultat, förväntas en kvalitetshöjning av verksamheterna. Dialoger mellan de olika nivåerna i organisationen behövs för att öka förståelsen och samsynen kring kommunens utvecklingsmål och inriktning. Det handlar om vad som är viktigt att satsa på och vad som behöver prioriteras. I årsredovisning för 2017 är det första gången det finns uppgifter angående utvecklingsmål, kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer på ett samlat sätt enligt styrmodellen. Styrmodellens olika delar kommer att följas upp kontinuerligt över tid och i kommande uppföljningsrapporter. Budget i balans är viktigt för alla verksamheter och för året har kommunen som helhet ett positivt resultat. Socialnämnden fick ett underskott som hamnade på en högre nivå än vad prognoserna under året pekat på. I ett led att långsiktigt komma tillrätta med ekonomin har socialnämndens verksamheter genomlysts enligt modellen kostnad per brukare (KPB). Genomlysningen gjordes av företaget Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

22 Tjänsteskrivelse Ensolution. Avrapportering visar att vissa verksamheter hade högre kostnader i jämförelse med likartade kommuner vid genomlysningen Socialförvaltningen arbeta vidare med analyser av resultatet och kommer att fortsätta följa upp och genomföra metoden kostnad per brukare under några år. Rapporten för 2017 är inte klar utan kommer att presenteras under våren. Metoden bidrar till att ge en grund för arbetet med att få budgeten i balans. Alla enheter arbetar med att ta fram handlingsplaner utifrån resultatet från KPB i syfte att hitta möjligheter till effektiviseringar. De helägda dotterbolagen LysekilsBostäder AB hade ett resultat efter finansiella poster på 4,7 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budgeterat. Fortsatt låg vakansgrad påverkar intäkterna positivt. Bolaget uppfyller de ägardirektiv om finansiell styrka som fullmäktige beslutat. Utmaningen framåt blir att fylla det ökade bostadsbehoven i kommunen som blivit en följd av Lysekils befolkningsökning på senare tid. Leva koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 19,3 mnkr. Målsättningen är att LEVA koncernen ska ha en avkastning på totalt kapital motsvarande 5 procent, samt en soliditet på 25 procent. Per den siste december 2017 uppgick soliditeten till 29,9 procent och avkastningen på totala kapitalet till 5,9 procent. Under de kommande åren har bolaget ett ökat investerings- och underhållsbehov inom VA-verksamheten för att upprätthålla kvalitet, leveranssäkerhet och framtida klimatförändringar. Havets Hus akvariet hade under 2017 cirka färre besökare än budgeterat. Vädret, för få nyheter och begränsade öppettider under hösten är några av orsakerna till besökstappet. Havets Hus resultatet före bokslutstransaktioner blev 0,4 mnkr vilket är i nivå med föregående år. Tack vare ett långsiktigt strategiskt verksamhetsutvecklingsarbete som lett till externt finansierade projekt och samarbeten i kombination med besparingar kunde en befarad förlust, på grund av färre besökare, vändas till ett överskott istället. Lysekils Hamn AB har under året uppfyllt verksamhetsmålen enligt ägardirektiven. När det gäller de ekonomiska målen ställer ägaren inga krav på avkastning. Bolaget har genom det positiva resultatet undvikit ägartillskott. Bolaget hade ett resultat efter finansiella poster på 1,2 mnkr. Uthyrningsgraden av magasinen har varit mycket hög och bristen på ledig kapacitet i magasinen gör att bolaget har svårt att attrahera nytt gods. Lysekils Hamn AB och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undertecknade ett tioårigt avtal för forskningsfartyget Svea. Lysekil kommer att bli dess hemmahamn. Fartyget är under byggnation i Spanien och kommer till Lysekil i april En särskild hamnutredning har genomförts och diskussion kring hamnens driftform pågår. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

23 Tjänsteskrivelse Framtida utmaningar I de senaste skatteprognoserna för kommunen har de förväntade intäkterna skruvats ner väsentligt. En del i detta består av minskad migration vilket gjort att den offentliga konsumtionen minskar. Samtidigt har kommunen successivt byggt upp en organisation för ett stort flyktingmottagande och det kommer bli nödvändigt att anpassa sig efter en minskad flyktingtillströmning. Kommunen står alltså inför att skatteintäkter inte kommer att öka i samma takt och det kommer därför bli nödvändigt att anpassa verksamheterna efter dessa nya förutsättningar. Skattehöjningar som alternativ till att anpassa och effektivisera verksamheten ser förvaltningen som begränsad utifrån den relativt höga skattesats som kommunen har. Kommunkoncernen står också inför stora behov av underhåll av sina anläggningar och utmaningen blir att skapa ett ekonomiskt utrymme för att klara av detta. Befolkningsutvecklingen är en viktig del i hur den kommunala ekonomin utvecklas. Årets och föregående års positiva utveckling har varit ett trendbrott. En stor del av orsakerna till detta har varit inflyttning från utlandet. Den underliggande problematiken med negativt födelsenetto kvarstår allt jämnt. Samtidigt ökar andel äldre framöver vilket kommer medföra större kommunala åtaganden. Befolkningsökningen ställer också krav på bostäder och det finns ett stort behov av lägenheter i kommunen. En viktig fråga när det gäller integration av nyanlända är möjligheten till sysselsättning för att klara sin egen försörjning. Att förbättra elevers skolresultat är en viktig framgångsfaktor för att förhindra elever att hamna i utanförskap. Utbildningsnämnden har som mål att tillhöra landets 50 bästa skolkommuner Kommunens framtida behov av medarbetare gör det nödvändigt att ha ytterligare fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare som både kan attrahera och behålla medarbetare. Leif Schöndell Kommundirektör Eva-Marie Magnusson Ekonomichef Bilaga Årsredovisning 2017 Lysekils kommun Beslutet skickas till Revisionen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

24 Årsredovisning

25 Kommentar och organisation Innehåll Kommentar och organisation Lysekils kommuns organisation 3 Snabbfakta 4 Demokrati och inflytande 4 Kommentar från kommunalråd 5 Intäkter 6 Fördelning av skattekronor 7 Förvaltningsberättelse Omvärld 8 Kommunens styrmodell 10 Vision 12 Kommunens övergripande kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer 14 Utvecklingsområden, mål och indikatorer 17 Uppdrag 22 God ekonomisk hushållning 23 Sammanfattande finansiell analys - kommunen och koncernen 24 Viktiga beslut och händelser Riskbedömning 27 Kommunen som arbetsgivare 30 Driftsredovisning 34 Investeringsredovisning 36 Benchmarking norra Bohuslän 37 Kommunens verksamhet Kommunledning 40 Förskola och barnomsorg 41 Grundskola 42 Gymnasium och vuxenutbildning 43 Individ- och familjeomsorg 44 Vård och omsorg 45 Funktionsnedsättning 46 Kultur och fritid 47 Bygga, bo och miljö 48 Näringsliv, turism och arbete 49 Folkhälsa och integration 50 Krissäkerhet och trygghet 51 Teknisk service 52 Ekonomisk redovisning Redovisningsprinciper och redovisningsmodell 53 Resultaträkning 56 Kassaflödesanalys 58 Balansräkning 60 Kommunstyrelsen 69 Byggnadsnämnden 70 IT-nämnden 70 Lönenämnden 71 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 71 Utbildningsnämnden 72 Socialnämnden 73 Kommunala bolag Koncernen Lysekils Stadshus AB 74 Havets Hus i Lysekil AB 75 LEVA i Lysekil AB 76 LysekilsBostäder AB 78 Lysekils Hamn AB 80 Rambo AB 81 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 82 Övrigt Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder 83 Revisionsberättelse 84 Kommunstyrelsens ledamöter 85 Begreppsförklaringar 86 Lysekils kommuns organisation Byggnadsnämnd Bygglov och tillsyn Detaljplan GIS karthantering Mätningstjänster Bostadsanpassning Socialnämnd Individ- och familjeomsorg LSS/socialpsykiatri Vård och omsorg Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar Miljönämnd** Nämnden ansvarar för de samverkande kommunernas uppgifter inklusive prövning/dispens och tillsyn/ kontroll inom miljöområdets lagrum. Kommunstyrelse* Nämnder Kommunfullmäktige IT-nämnd** IT-drift Support Förvaltning och support av IT-miljö Stöd vid framtagande av strategiska IT-planer Utbildningsnämnd Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Kultur och fritid Gemensamma nämnder Lönenämnd** Löneadministration Systemförvaltning Pensions- och försäkringsadministration Support och utbildning LEVA i Lysekil AB LysekilsBostäder AB Rambo AB Valberedning Valnämnd Kommunrevision Lysekils Stadshus AB Delägda bolag Kommunalförbund Lysekils Hamn AB Havets Hus i Lysekil AB Fyrstads Flygplats AB Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän *) Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens arbete samt utövar uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamheter. Vidare bereder man ärenden till kommunfullmäktige samt är ansvarig nämnd för samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter inom gata, park, mark och exploatering, fastighet, kost och städ. Kommunstyrelsen ansvarar även för verksamheten inom arbetsmarknadsenheten. **) Sotenäs, Munkedal och Lysekils (SML) kommuner samarbetar inom dessa nämnder. Sotenäs kommun är värdkommun för Miljönämnden i mellersta Bohuslän, Munkedals kommun är värdkommun för lönenämnden och Lysekils kommun för IT-nämnden. 2 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

26 Kommentar och organisation Kommentar och organisation Snabbfakta Kommentar från kommunalråd Antal invånare vid årsskiftet Kommunal utdebitering 22,46 22,46 22,46 22,46 22,06 22,06* 22,49 22,49 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare (kr) Årets resultat (mnkr) Anläggningstillgångar (mnkr) Anläggningstillgångar per invånare (kr) Eget kapital (mnkr) Eget kapital per invånare (kr) Soliditet i procent 50,5 52,7 46,4 39,6 42,6 41,2 40,4 34,8 Låneskuld Låneskuld per invånare Antal anställda *Skattesänkningen beror på skatteväxling med 43 öre i samband med att Västra Götalandsregionen övertog hela ansvaret för kollektivtrafiken Demokrati och inflytande Arvoden och antal förtroendevalda Summa arvoden och ersättningar till förtroendevalda, mnkr 4,1 4,3 3,8 Antal förtroendevalda varav män varav kvinnor Valdeltagande och antal röstberättigade Valdeltagande i procent 83,1 81,9 79,5 Antal röstberättigade Procent och mandatfördelning i kommunfullmäktigevalet 2014 Parti Röstetal Procent Mandat Moderata samlingspartiet 813 8,4% 3 Arbetarepartiet Socialdemokraterna ,3% 7 Liberalerna 841 8,7% 3 Centerpartiet 448 4,7% 1 Vänsterpartiet 599 6,2% 2 Miljöpartiet de gröna 494 5,1% 2 Kommunisterna 638 6,6% 2 Kristdemokraterna 276 2,9% 1 Lysekilspartiet.nu ,6% 7 Sverigedemokraterna 873 9,1% 3 Feministiskt initiativ 8 0,1% 0 Övriga partier 28 0,3% Summa röster ,0% 31 Ogiltiga röster - blanka 167 1,7% Ogiltiga röster - övriga 6 0,1% Valdeltagande ,1% Vision Lysekil 2030 Hösten 2017 fastställde kommunfullmäktige en ny vision Vision Lysekil 2030, där vi anger hur vi vill att Lysekil ska utvecklas. Därmed är alla delar i styrmodellen så som vision, värdegrund, beskrivning av verksamheternas grunduppdrag, utvecklingsmål och ekonomistyrningsprinciper fastställda. Införandet av styrmodellen som utgör grunden för det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet har en hög prioritet. Uppföljning av kvalitets- och utvecklingsarbetet sker bland annat genom deltagande i SCB:s medborgarundersökning. Resultaten har förbättrats jämfört med undersökningen från 2014, men potential för förbättringar finns från tidigare låga nivåer. En annan uppföljning är medarbetarenkäten som visade på goda resultat men även en del förbättringsområden. En del i visionen och ett av våra utvecklingsmål handlar om Lysekil som en plats för maritim forskning och utveckling. Arbetet börjar ge resultat. Under året har Lysekils Hamn AB tecknat avtal med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om att förlägga det nya forskningsfartyget Svea till Lysekil. Framtiden för Kristinebergs forskningsstation ser allt ljusare ut då fler företag och organisationer ansluter med forsknings och utvecklingsprojekt. Våra medarbetare är nyckeln till framgång Att vara en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för att lyckas med vårt välfärdsuppdrag. Ett gott ledarskap är av avgörande betydelse. Därför har förväntningarna på våra chefer formulerats i en chefsplattform. Arbetsmiljöutbildningar har startats för chefer och skyddsombud. Ett nytt samverkansavtal har tecknats med flera fackliga organisationer. Arbetet med personal- och kompetensförsörjning har hög prioritet de kommande åren. Tillsammans med Kommunal har arbetet med heltidsanställning som norm inletts. Jan-Olof Johansson (S) Kommunstyrelsens ordförande Ekonomiska utmaningar Lysekils kommun redovisar ett lägre resultat än tidigare år. Det lägre resultatet är ett tecken på att Lysekil såväl som andra kommuner gått in i tuffare ekonomiska tider där kostnaderna ökar i snabbare takt än intäkterna. Vi behöver möta detta med moderna arbetsplatser där arbetssätt och metodik kan utvecklas och anpassas till nya förutsättningar. Vi bör ta till oss de möjligheter som ny teknik ger så att våra medarbetare kan fokusera på de mänskliga mötena i våra verksamheter. Inräknat pensionsförpliktelser minskar kommunens negativa soliditet. Det finns ett starkt behov att fortsätta stärka kommunens ekonomi och skapa en positiv soliditet. Vi möter framtiden tillsammans Engagerade människor i företag, föreningar och i kommunen skapar en positiv atmosfär och en attraktiv miljö att bo och verka i. Jag vill rikta ett stort tack till företagare, föreningsledare, kommunanställda och alla er som på olika sätt medverkar till en positiv utveckling av Lysekils kommun. Med kreativitet och framtidstro kan vi tillsammans forma det attraktiva och hållbara samhälle som vi siktar mot i Vision Lysekil Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

27 Kommentar och organisation Kommentar och organisation Intäkter Var kommer pengarna ifrån? Här ser du de intäkter som kommunen har för att finansiera dess verksamheter. Fördelning av skattekronor Så används dina skattekronor Här ser du hur dina skattekronor fördelas på kommunens olika verksamheter. Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet Hyror Finansiella intäkter Försäljning av anläggningstillgångar Kultur, bibliotek och fritidsverksamhet Gator och vägar, offentlig belysning, parker, teknisk verksamhet m.m. Räddningstjänst, totalförsvar och samhällsskydd Näringsliv Politisk verksamhet Räntekostnader Pensionskostnader Statsbidrag Intäkter: kr Kommunalskatt, skatteutjämning och fastighetsavgift Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning Skattesats: 22,46 kr Vård och omsorg Grundskola, grundsärskola och förskola Hur ser intäkterna ut i kronor? Här ser du hur många kronor som kommunen får in från de olika områdena. Kommunalskatt, skatteutjämning och fastighetsavgift Statsbidrag Taxor och avgifter Hyror Försäljning av verksamhet Försäljning av anläggningstillgångar Finansiella intäkter Totala intäkter Hur används dina skattekronor? Om du har en lön på kr i månaden så betalar du ungefär kr i kommunalskatt. Dessa pengar fördelas sedan ut på följande sätt: 2450:50 - Vård och omsorg 1409:50 - Grundskola, grundsärskola och förskola 524:50 - Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning 433:- - Pensionskostnader 186:- - Gator och vägar, offentlig belysning, parker, teknisk verksamhet m.m. 175:- - Kultur, bibliotek och fritidsverksamhet 97:50 - Räddningstjänst, totalförsvar och samhällsskydd 48:50 - Näringsliv 47:50 - Politisk verksamhet 18:- - Räntekostnader 6 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

28 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Omvärld Omvärld Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, tar det något bättre fart. I USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Där förväntas stark tillväxt, låg arbetslöshet, stark börs och högre löner. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits. Brasilien förväntas fortsätta växa under förutsättning att råvarupriserna stiger. I Ryssland och Indien förväntas stigande tillväxt efter en viss svacka under När utvecklingen i omvärlden blir något bättre kan det gynna svensk export. Det ekonomiska läget inom EU fortsätter att förbättras men många utmaningar kvarstår, till exempel brexit, tysk politisk oro och det italienska valet. Hur brexit kommer att påverka Sverige är svårt att veta innan förhandlingarna är klara. Sveriges ekonomi Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att bruttonationalprodukten (BNP) växer med närmare 3 procent i år. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under Vi räknar med att svensk BNP växer något långsammare 2019 än Högkonjunkturen når då sin topp och svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och det kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Däremot mattas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan av något. Nästa år förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare. Sammantaget innebär det att vi räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent Trots ett allt mer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är också det inhemska inflationstrycket svagt. Riksbanken antas dröja med att höja styrräntan till i oktober i år. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi. Skatteunderlagstillväxten betydligt svagare Kommuner och landsting har under de senaste årens långa konjunkturuppgång som vi nu närmar oss slutet av, kunnat vänja sig vid en stark real skatteunderlagstillväxt. Sedan 2010 har den i genomsnitt uppgått till närmare 2 procent per år. Det är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet för den närmast föregående konjunkturcykeln och har varit möjligt tack vare en förvånansvärt lång period av sysselsättningsökning. Det reala skatteunderlagets har ett starkt beroende av antalet arbetade timmar. När arbetade timmar stagnerar eller till och med minskar åren blir utvecklingen av skatteunderlaget nästan lika svag. Kommunerna Till följd av den demografiska utvecklingen kommer det att vara en större efterfrågan av välfärdstjänster inom den närmsta framtiden. Inom åldersgrupperna 0-19 år och 65 - äldre ökar antalet personer samtidigt som åldersgruppen år inte ökar i samma takt. Det påverkar den demografiska försörjningskvoten, då en mindre andel av befolkningen kommer att försörja en ökad andel. Utvecklingen av skatteunderlaget är svagt och ökar inte i samma omfattning som den förväntade efterfrågan av tjänster. Då det är svårigheter att rekrytera personal krävs andra lösningar och utmaningen för kommunerna blir att arbeta mer effektivt och med smarta lösningar för att möta efterfrågan. Kommunerna behöver bedriva utvecklingsarbete inom digitaliseringsområdet och samtidigt försöka skapa attraktiva jobb för att kunna bemanna tjänster inom välfärdsområdet. Befolkning Lysekils kommun har sedan 2015 haft en positiv befolkningsutveckling och ökade med 51 personer under 2017 och uppgick den 31 december till personer. I jämförelse med regionen och riket har Lysekils kommun en större andel äldre invånare. Andelen äldre personer var vid årsskiftet 28,6 procent av befolkningen i Lysekil, vilket är en liten ökning 0,2 procent i jämförelse med förra året. Kommunen har 2017 ett negativt födelsenetto på 61 personer. Kommunen har haft ett negativt födelsenetto sedan 1990-talet. Kommunen ökar sitt befolkningstal tack vare ett överskott i flyttnettot på 103 personer. Lysekils kommun har en demografisk försörjningskvot på 0,92 och ligger högt i jämförelse med riket som har en kvot på 0,84. För Lysekils kommuns del har det varit en snabbare ökning av kvoten i jämförelse med riket. Befolkningsökning , antal invånare Befolkningen i kommunen ökade med 51 personer Arbetsmarknad Västra Götaland har en stark utveckling. Befolkningen ökar, antalet jobb blir fler och färre står utan arbete. Konjunkturen är stark och det finns en stark framtidstro bland västsvenska företag. Konjunkturen var i november 2016 starkare än normalt i alla delregioner. Besöksnäringen samt de kulturella och kreativa näringarna tillhör i dag de starkast växande näringarna. Här finns stor framtidspotential för nya företag och arbetstillfällen. Investeringar i Forskning och Utveckling (FoU) är fortsatt betydande, också i ett internationellt perspektiv. För att ha en fortsatt stark och hållbar utveckling även på sikt krävs att Västra Götalandsregionen fortsätter att stärka sin innovationskraft. Den totala arbetslösheten i Lysekils kommun, per december 2017, var 6,1 procent och ungdomsarbetslösheten var 7,7 procent. I jämförelse med föregående år har den totala arbetslösheten minskat med 0,8 procentenheter och ungdomsarbetslösheten har minskat med 2,5 procentenheter. I jämförelse med riket har Lysekils kommun en lägre arbetslöshet, både när det gäller den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten. Befolkningstillväxten, till följd av stor flyktinginvandring, ger möjligheter till nya framtida resurser. Det kommer dock att ställa krav på att arbetsmarknaden öppnas upp och att fler ges möjlighet att starta nya företag. Integrationen måste fungera bättre och matchningen på arbetsmarknaden måste också bli bättre. Arbetslösheten i kommunen var 6,1% 8 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

29 Förvaltningsberättelse Kommentar och organisation Kommunens styrmodell Analysera förutsättningar Lysekils vision och värdegrund Följa upp Ekonomistyrning Principer ek.styrning Statlig styrning Kommunal styrning Verksamhetens grunduppdrag Plan för utveckling av verksamheten Mål-strategi åtgärder Uppdrag Kvalitetssäkring av grunduppdraget Resursfördelning Kvalitetsfaktorer Kvalitetsindikatorer Planera Säkerställa genomförande För att möta samhällets och invånarnas krav behöver kommunen ha god överblick på hur verksamheterna fungerar. Det är därför viktigt med fokus på uppföljning och mätetal för att kunna analysera och förutse konsekvenser av olika beslut. I takt med samhällets ökade komplexitet, internationaliseringen och den snabba utvecklingen inom bland annat teknik och ekonomi ökar kraven på förändringsprocesser. Kommunfullmäktige i Lysekils kommun fastställde den 31 mars 2016 riktlinjer för en gemensam struktur och ett gemensamt arbetssätt för styrning, planering och uppföljning av kommunens verksamheter. Riktlinjerna gäller för alla nämnder och förvaltningar. Avsikten är att säkerställa att kommunens vision och mål uppnås, att kvaliteten i verksamheterna säkras och utvecklas samt att resurserna används på bästa sätt så att god ekonomisk hushållning uppnås. Styrmodellen tar hänsyn att både statligt styrande dokument och kommunalpolitiskt beslutade program, planer, policys, riktlinjer, regler och rutiner ska följas. Styrmodellen är uppbyggd för att kommunen ska styras med vision, utvecklingsmål, strategier, förhållningssätt och dialog. Detta innebär att kommunens chefer har ansvar för att medarbetarna är delaktiga i planeringsprocessen, att de har rätt kompetens för uppgiften och att de tar ansvar för att arbetet blir utfört i enlighet med framtagna planer. Kritiska kvalitetsfaktorer och utvecklingsmål Kvalitetssäkring av grunduppdraget, som definieras i lagstiftning och andra styrande dokument, sker genom kritiska kvalitetsfaktorer. En kritisk kvalitetsfaktor är något vi utifrån verksamhetens grundläggande uppdrag behöver följa upp och ha kontroll över. Det vill säga en särskilt angelägen faktor som måste bli uppfylld, för att en verksamhet ska ha hög kvalitet. Kritiska kvalitetsfaktorer utgår från fyra perspektiv; målgrupps-, verksamhets-, medarbetar- och ekonomiperspektiv. Prioriterade utvecklingsmål formuleras utifrån de områden som kräver särskilt fokus. Kritiska kvalitetsfaktorer och utvecklingsmål mäts och följs upp med indikatorer. På så sätt uppnås ett systematisk kvalitetsoch förbättringsarbete. Alla chefer och medarbetare i Lysekils kommun ska arbeta utifrån styrmodellen. Cheferna är ansvariga för att verksamheten ständigt förbättras och utvecklas. Styrmodellen bygger på medskapande och ansvarstagande vilket innebär att arbetsprocessen förekommer på varje organisatorisk nivå. Detta innebär att varje politisk nivå och varje chefsnivå gör sin egen planering och uppföljning som dokumenteras och rapporteras till närmaste chef. Genom att ha fokus på planering och uppföljning samt att analysera och dra slutsatser av uppnådda resultat, förväntas en kvalitetshöjning av verksamheterna. Dialogen är viktig Dialoger mellan de olika nivåerna i organisationen behövs för att öka förståelsen och samsynen kring kommunens utvecklingsmål och inriktning. Det handlar om vad som är viktigt att satsa på och vad som behöver prioriteras. 10 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

30 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Vision Kommunfullmäktige fattade den 19 oktober 2017 beslut om Vision Lysekil Visionen ska vara en ledstjärna när kommunen planerar och utvecklar sin verksamhet. Lysekil det hållbara samhället Vi ställer om till ett hållbart samhälle där det lokala och förnyelsebara är vårt förstahandsval vi vågar satsa på vågorna, vinden, solen och jorden som ger oss energi och tillgångar. Vi värnar det unika i vår natur och står upp för kulturen vi vågar uppskatta dess värden och möjligheter. Lysekil det attraktiva samhället året runt Lysekil är en attraktiv plats som erbjuder livskvalitet. Vi tar till vara på vårt unika läge med havet ständigt närvarande. Vi har balans i tillvaron men bejakar samtidigt kontraster vi väger in kustsamhällets årsrytmer, olika miljöer och möjligheter. Lysekil kreativitet och framtidstro Vi känner stolthet över vår kommun, vår historia och tror på framtiden vi gör vågen för människors och företags kreativa initiativ. Vi är en kommun med växtkraft, såväl i stadskärnan som i de mindre samhällena och ute på landsbygden. Vision Lysekil 2030 Lysekil är en hållbar och attraktiv kommun året runt som kännetecknas av kreativitet och framtidstro. Lysekil är en självklar mötesplats och ledande inom maritima näringar. Lysekil den självklara mötesplatsen Vi är öppna för nya intryck och nya människor. Tillit och tolerans är honnörsord vi vågar se varandra, mötas och utvecklas. Lysekil är känt för sitt goda värdskap, spännande aktiviteter och evenemang som lockar besökare året runt. Lysekil ledande inom maritima näringar Vi satsar på det som finns i, vid och på havet vågor inspirerar oss. Ledande aktörer inom forskning, utveckling, utbildning och företagande inom den maritima sektorn ser det som en självklarhet att finnas i Lysekil. 12 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

31 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kommunens övergripande kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer En kritisk kvalitetsfaktor är ett område som är extra viktigt för en verksamhets kvalitet och service. Kvalitetsfaktorerna utgår från verksamhetens grundläggande uppdrag och är indelade i målgrupps-, verksamhets-, medarbetar- och ekonomiperspektiv. Bedömning Bedömning av hur det går med kommunens utvecklingsmål och kritiska kvalitetsfaktorer har gjorts med hjälp av färgade symboler. Trendpilen visar indikatorns utveckling i relation till tidigare utfall, går pilen uppåt betyder det att det är en positiv utveckling, och går pilen neråt är utvecklingen negativ, ingen utveckling visar en vågrätt pil. Positiv utveckling, verksamheten når en fullt godkänd nivå. Viss utveckling, verksamheten når en acceptabel nivå. Analys och slutsats av målgrupp Det har skett en positiv utveckling inom målgruppsperspektivet under Nio av tolv indikatorer visar på en tydlig förbättring medan det saknas jämförelseresultat för en indikator. En del av indikatorerna når inte riktigt upp till rikssnittet. Trots en positiv utveckling är det viktigt att behålla fokus på att nå ännu bättre resultat. Två av indikatorerna visar på en negativ trend. Andelen återvunnet material av hushållsavfall har minskat något men trots detta har Lysekils kommun ett bättre värde än rikssnittet. Verksamhet Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram har sjunkit från år 2016, det är angeläget att andelen elever med behörighet till ett yrkesprogram ökar. Verksamheterna i kommunen kommer att ha fortsatt fokus på förbättringsarbete för att få nöjdare medborgare. Kvalitetsfaktor Bedömning Kvalitetsindikator Utfall Trend Målgrupp Ingen eller negativ utveckling, verksamheten når inte önskvärd nivå. Kvalitetsfaktor Bedömning Kvalitetsindikator Utfall Trend Miljö/ekologi i kommunen Folkhälsa och integration Medborgarinflytande och verksamheter som möter medborgarnas behov Tillväxt och samhällsutveckling Svårbedömt Andel återvunnet material av hushållsavfall Andel miljöbilar i kommunens organisation som uppfyller krav enligt förordning Andelen inköpta ekologiska livsmedel Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram Medborgarnas upplevelse av trygghet Andel invånare 0-19 i ekonomiskt utsatta hushåll Medborgarnas uppfattning av kommunens verksamheter Andelen som upplever gott i bemötande i telefon 45% 38,7% 21% 84,3% 50 10,5% 45 78% Antal invånare Effektiv och god kommunal service gentemot företag 76 Tillgänglighet och kommunikativ verksamhet Intern kontroll (IK) Stabil och utvecklande organisation Analys och slutsats av verksamhet Gjorda mätningar visar på ett förbättrat resultat i jämförelse med 2016 gällande tillgänglighet och kommunikativ verksamhet i kommunen. Detta gäller såväl information på hemsidan som e-post och telefoni. Nya riktlinjer för internkontrollsarbetet har tagits fram under året. Fem interna kontrollplaner har valts ut och analyserats ut i relation till reglementet. Då riktlinjer tidigare saknats finns inget värde att jämföra med. Webbinformation, procent av maxpoäng. 75% Tillgänglighet, e-post 85% Tillgänglighet, telefon 45% Översyn och analys av nämndernas genomförda IK. Nämnderna har fastställt och genomfört IK i enlighet med reglementet. Antal väl genomförda verksamhetsplaner och rapporter i Stratsys. I enlighet med kommunens styrmodell dokumenterar varje chef en verksamhetsplan för innevarande år. Ett antal verksamhetsplaner har slumpmässigt valts ut och kvalitetssäkrats mot rådande riktlinjer enligt styrmodellen. Då styrmodellen är ny har denna typ av mätning inte gjorts tidigare. Arbetet med att ständigt följa upp och få syn på förbättringsområden, i enlighet med kommunens styrmodell, fortskrider och väntas förbättra och utveckla kommunens verksamheter. 5 6 Ett starkt varumärke Nöjd-Region-Index frågeområde - Rekommendation 55 Attraktiv plats att bo och leva på Medborgarnas upplevelse av hur det är att bo och leva i Lysekil Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

32 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Medarbetare Kvalitetsfaktor Bedömning Kvalitetsindikator Utfall Trend Attraktiv arbetsgivare Hållbart medarbetarengagemang (HME). 76 Frisknärvaro 60% God arbetsmiljö Sjukfrånvaro 7,4% Utvecklingsområden, mål och indikatorer I juni 2016 beslutade kommunfullmäktige om fem utvecklingsområden och sex utvecklingsmål är första året resultaten redovisas. Ambitionen med ett utvecklingsmål är att bibehålla, säkerställa och förbättra kvaliteten i kommunens verksamheter samt främja utveckling och förnyelse. Analys och slutsats av medarbetare Indikatorn för sjukfrånvaron visar en negativ utveckling på 0,1 procentenhet. Mätetal för attraktiv arbetsgivare saknar jämförelse från tidigare år. Under 2017 gjordes en enkät för att följa upp arbetsgivarpolitiken med fokus på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Lysekils kommuns resultat för HME blev 76. Bedömningen av arbetsmiljön är god. Ekonomi Medarbetarnas syn på kommunen som arbetsgivare är positiv men det finns områden som behöver förbättras för att nå ett bättre resultat. Arbetsmiljöutbildning som påbörjas under kommande år förväntas förbättra kommunens möjligheter att bli en attraktiv arbetsgivare. Fokus på kvalitet och utveckling som syftar till att skapa förutsättningar för goda arbetsplatser kommer att fortsätta. Barn och unga är vår framtid Utvecklingsmål Bedömning Indikator Utfall Trend Alla barn och unga i Lysekils kommun ska ges förutsättningar för en bra hälsa och goda livsvillkor. Andel arbetslösa ungdomar år Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) Andel elever med gymnasieexamen från gymnasieskolan inom 4 år 0,9% 89% -11% Antal Västbus-möten 15 Kvalitetsfaktor Bedömning Kvalitetsindikator Utfall Trend God ekonomisk hushållning Analys och slutsats av ekonomi Kommunen använder tre mått som ska mäta god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, vilket beskrivs i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Ekonomi i balans är ett mått på resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift. Målet är ett snitt på två procent över en treårsperiod. Sett över en treårsperiod har kommunen ett mått på 2,6 procent och årets utfall 0,9 procent ställer krav på bättre resultat i framtiden. Ekonomi i balans 0,9% Självfinansieringsgrad av investeringar 89% Långsiktig betalningsförmåga -11% Självfinansieringsgrad av investeringar är ett mått som hämtar uppgifter från kassaflödesanalysen och ska vara 100 procent över en femårsperiod. Sett över tid har kommunen klarat den målsättningen men det är en nedåtgående trend. Långsiktig betalningsförmåga mäts via soliditeten inklusive pensionsförpliktelser och över en treårsperiod. Kommunen har en negativ soliditet och måste arbeta för att få en positiv soliditet. Analys och slutsats Indikatorerna visar blandat resultat för Många exempel på samverkan har påbörjats vilket bör ge resultat på sikt. Under året har det tagits fram en modell för att erbjuda 50 ungdomar kommunala feriejobb. Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommunen är ansvarig för att ta hand om alla unga mellan 16 och 20 år som inte är i arbete eller utbildning. Det har utarbetats rutiner och ansvarsfördelningar så att lagar och förordningar följs. En avsiktsförklaring som beskriver förvaltnings- och organisationsövergripande arbetssätt har arbetats fram för att underlätta och effektivisera tidiga insatser. Det är en nyckel till framgångsrika stödinsatser. Ett framgångsrikt arbete är förebyggandeenhetens fältarbete. Fältarbetarna utgår ifrån målgruppen ungdomar mellan 13 och 18 år. Arbetet som bedrivs är generellt, förebyggande och uppsökande. Arbetet sker ute bland ungdomar på skolor, fritidsgårdar och i kommunens olika delar där ungdomar befinner sig. Fältarbetarna arbetar med att förebygga riskbeteenden och istället erbjuda positiva alternativ genom gruppverksamheter och andra aktiviteter där goda relationer kan upprättas. Under året har fältarbetet bestått av flera aktiviteter. I samverkan med skolan möter fältassistenterna alla elever i årskurs 7 kring ett identitets- och trygghetsarbete. Under sommaren 2017 arrangerades det flera sommarlovsaktiviteter som var välbesökta. De har också haft gruppverksamhet med ungdomar kring aktiviteter som matlagning, löpning och läxläsning. Fältassistenterna har varit med och trygghetsvandrat på kvällar och deltagit vid större evenemang i kommunen för att fånga upp ungdomar i ett förebyggande syfte. Ett arbete pågår just nu med att se över möjligheterna till att öppna en familjecentral i Lysekils kommun, där flera aktörer ska samverka. Familjeförskolan kommer att ingå som en del i familjecentralen. En projektledare finns och studiebesök görs. 16 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

33 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Vi utvecklas genom lärande Utvecklingsmål Bedömning Indikator Utfall Trend Maritima Lysekil är en kraft att räkna med Lysekils kommun ska vara en kreativ och kompetent organisation Analys och slutsats Tre av fem indikatorer visar på en positiv utveckling medan det saknas jämförelseresultat för två av indikatorerna. En helhetsbedömning av utvecklingsmålet landar i att Lysekils kommun är på rätt väg men att arbetet behöver fortsätta för att nå önskat resultat. Utvecklingsmålet är långsiktigt och kräver arbete både när det gäller struktur och kultur. I detta skede ligger fokus på strukturarbetet för att skapa tydlighet och trygghet i organisationen. Även arbetet med organisationskulturen har fått en tydlig utgångspunkt genom att kommunfullmäktige har antagit riktlinjer med kvalitetspolicy för arbetet med ständiga förbättringar. Avsikten är att alla medarbetare systematiskt ska följa upp kvaliteten och utveckla arbetssätten. Medarbetarnas upplevelse av kommunen som arbetsgivare (Hållbart medarbetarengagemang, HME) Medborgarnas upplevelse av Lysekils kommuns verksamheter. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Verksamheternas arbete enligt kommunens styrmodell Medborgarnas upplevelse av tillgängligheten med Lysekils kommun via e-post Medborgarnas upplevelse av kontakten med Lysekils kommun via telefon Utvecklingsmål Bedömning Indikator Utfall Trend Samverkansarenan Maritima Lysekil ska skapa tillväxt. Analys och slutsats Det har förekommit ett positivt och utvecklande arbete för att skapa tillväxt genom maritim samverkan. Regeringen vill stärka de maritima näringarna i Sverige. Det handlar både om att skapa fler jobb och hållbara, attraktiva livsmiljöer. Med tanke på det stora antalet företag med maritim anknytning, kommunens verksamheter inom området och en omfattande närvaro av akademin är detta utvecklingsområde att anse som ett styrkeområde med stor potential. I början av året var Kristineberg nedläggningshotat. En nedläggning hade fått stora konsekvenser för Lysekil, både direkt och indirekt. Under året har därför stor kraft lagts på att säkerställa den fortsatta verksamheten. Lysekils kommun har tillsammans med Chalmers tekniska högskola AB, Research institutes of Sweden (RiSE), Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Svenska miljöinstitutet (IVL) arbetat fram ett avtal för gemensamt nyttjande av Kristinebergs forskningsinfrastruktur. Avtalet träder i kraft den 1 januari Visionen är att Kristineberg Marine Research and Innovation Centre är ett internationellt och nationellt ledande centrum inom forskning och innovation för hållbar blå tillväxt genom att: vara en nationell och internationell neutral arena för forskning och innovation initiera, driva och samordna forsknings- och innovationsprojekt erbjuda en testbädd och avancerad marin infrastruktur erbjuda en fysisk mötesplats för samverkan och kompetensutveckling stödja entreprenörskap och företagsutveckling Maritima utvecklingsprojekt i kommunen Testsite Skagerrak är en del av Kristinebergs erbjudande. Arbetet med att etablera den havsbaserade testsiten fortskrider enligt plan och Vinnova har beviljat satsningen ett planeringsbidrag. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har under året letat efter en hemmahamn åt sitt nya forskningsfartyg Svea. Det är ett av världens mest moderna forskningsfartyg och i konkurrens med andra hamnar lyckades Lysekils kommun presentera den bästa lösningen. Lysekil valdes som hemmahamn vilket tryggar SLU:s närvaro i Lysekil. Kommunen har under året deltagit i det Leaderfinansierade projektet Fisk- och skaldjursodling i Lysekil. Projektet resulterade i att Vegafish etablerat en pilotanläggning för uppfödning av miljövänliga jätteräkor i direkt anslutning till Campus Väst. Ambitionen är att området på sikt huserar fler utvecklingsbolag inom vattenbruk och relaterade verksamheter Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

34 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kom och upplev Lysekil och vår unika livsmiljö Utvecklingsmål Bedömning Indikator Utfall Trend Lysekil ska vara en året-runt-stad som erbjuder högkvalitativa upplevelser året om. Antalet bostäder i Lysekil ska öka. Analys och slutsats Antalet gästnätter har ökat medan beläggningen i gästhamnar och antalet gästande husbilar minskat något. Ett arbete med att utveckla såväl gästhamnar som möjligheter till husbilsuppställning pågår. Arbetet med att upprätta en besöksnäringsstrategi har påbörjats men ganska omgående konstaterades att det snarast är en destinationsplan för hela Lysekils kommun som bör prioriteras. En destinationsplan vänder sig till alla, både besökare och de som bor i kommunen. I destinationsplanen anges vilken utveckling och profil kommunen önskar. Som stöd till destinationsplanen bör olika strategier, riktlinjer och program tas fram. Inom ramen för Interregprojektet Urban PlatsInnovation (UPI) har ett stort antal aktiviteter genomförts. Lysekils kommun har ansökt om och blivit medlem i föreningen Svenska Stadskärnor. I projektet har konstaterats att Lysekils kommun har goda förutsättningar för att bli Årets Stadskärna, ambitionen bör därför vara att inom ett antal år ansöka om detta. Ett område som skulle kunna utvecklas är Outdooraktiviteter då det finns goda förutsättningar i kommunen. Antal ackumulerade gästnätter per år Gästhamnsstatistik Husbilsstatistik Bostadsbyggande 126 Planberedskap, antagna och pågående detaljplaner Bostäder Det finns ett stort behov av fler bostäder i Lysekils kommun. Preemraff står inför en stor utbyggnad med påföljande rekryteringsbehov. Bostadskön är lång och det finns få färdiga detaljplaner för bostäder. Ett fortsatt fokus på att färdigställa detaljplaner för bostäder är av stor vikt. Detaljplaner i kustbandet är komplexa och överklagas ofta, vilket leder till förseningar. Detta gäller även för Lysekils kommun. Det är viktigt att jobba långsiktigt med frågan, så att detaljplaner löpande färdigställs i takt med bostadsmarknadens behov. Hänsyn bör även tas till olika boendeformer, inte minst hyresrätter. LysekilsBostäders ägardirektiv har under året förändrats vilket ger bolaget bättre förutsättningar att möta behovet av hyresrätter. 16 Vi tar ansvar för miljön Utvecklingsmål Bedömning Indikator Utfall Trend Lysekils kommun ska ha infört ett strukturerat miljöarbete. Analys och slutsats Arbetet fortgår och utvecklas kontinuerligt. Andelen kommunala miljöbilar ökar och likaså andelen ekologiska livsmedel. Även medborgarnas syn på kommunens miljöarbete har ökat utifrån ett baserat på ett Nöjd-Medborgar-Index. Tre indikatorer visar på en positiv trend för miljöarbetet medan det inte finns något mätetal för verksamheternas anpassning till riktlinjer eftersom dessa inte är färdigställda. Övergripande riktlinjer för arbetet med ekologisk hållbarhet håller på att tas fram. Berörda verksamheters interna mål är anpassade till riktlinjerna. Andel miljöbilar i kommunorganisationen 38,7% Andel ekologiska livsmedel 21% Medborgarnas syn på kommunens miljöarbete. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) miljö Strukturer för miljöarbete är ett långsiktigt arbete som också ska ses i ett sammanhang med de globala miljömålen och i ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionen av hållbar utveckling. Avsikten är att göra ett noga övertänkt arbete, eftersom utvecklingen bör tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Kommunens arbete med att forma strukturer för miljöarbete fortskrider Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

35 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Uppdrag God ekonomisk hushållning Här redovisas de uppdrag och åtgärder eller aktiviteter som skulle utföras under Uppdrag Status Kommentar Kommunstyrelsen ska ta fram riktlinjer för kommunens arbete med ständiga förbättringar Varje nämnd och styrelse ska upprätta en långsiktig plan (tre år) för ständiga förbättringar i syfte att ha en effektiv verksamhet med en god kvalitét Kommunstyrelsen får ett särskilt uppdrag att arbeta fram förslag på hur samverkan och samarbetet inom koncernen (mellan kommunen och bolagen) kan stärkas i syfte att uppnå effektivisering Ja Nej Ja Kommunfullmäktige tog beslut om riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar den 19 oktober Kommunfullmäktige tog beslut om riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar den 19 oktober Ett nätverk har bildats i koncernen för att öka samarbetet inom upphandlingsområdet. Gruppen har också definierat områden som lämpar sig för gemensamma upphandlingar. En gemensam finansrådgivare har upphandlats och en grupp har bildats för att utbyta erfarenheter och öka samarbetet kring finansfrågor. Med god ekonomisk hushållning ska Lysekils kommun, som ansvarig för förvaltningen av skattemedel, sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De ekonomiska medlen utgör en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten ska bidra till att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de används på ett effektivt sätt. Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det finns ett lagstadgat balanskrav som innebär att kostnaderna inte får vara större än intäkterna. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Lysekils kommuns princip för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. För att säkerställa det finansiella perspektivet ska tre nyckeltal användas: resultatmål som är kopplat till resultaträkningen soliditet som är kopplat till balansräkningen självfinansieringsgrad av investeringar som är kopplat till kassaflödesanalysen Ur ett helhetsperspektiv är det av betydelse att kommunen uppfyller sin målsättning inom de finansiella nyckeltalen. I avsnittet Kommunens övergripande kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer redovisas utfallet för 2017 och en trend i jämförelse med tidigare mätning. Lysekils kommuns princip för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv framgår att vid årsredovisningen ska en bedömning göras genom att värdera om kvalitetsfaktorerna för kommunens grunduppdrag samt kommunens utvecklingsområden i huvudsak är positiva. För att beskriva kommunens grunduppdrag har kvalitetsfaktorer med indikatorer definierats. Under året har det gjorts mätningar av indikatorer. Resultatet av dessa utgör en del av grunden för bedömning av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Det finns tolv kvalitetsindikatorer varav en inom perspektivet ekonomi och av de övriga elva inom perspektiven målgrupp, verksamhet och medarbetare. Alla dessa bedöms ha positiv utveckling eller viss utveckling där verksamhetens når en acceptabel nivå. En bedömning ska också göras av utvecklingen av kommunens utvecklingsmål. Det finns sex utvecklingsmål och dessa bedöms har positiv utveckling eller viss utveckling där verksamheten når en acceptabel nivå. Den samlade bedömningen är att Lysekils kommun har god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. 22 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

36 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Sammanfattande finansiell analys - kommunen och koncernen Kommunen Årets resultat Lysekils kommun redovisar ett positivt resultat på 8,1 mnkr. Detta kan jämföras med föregående års överskott på 18,6 mnkr. Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär att det ska råda balans mellan inkomster och utgifter sett över tid samt att förmögenheten ska värdesäkras mellan generationerna. Balanskravsutredning Belopp i mnkr Resultat 8,1 18,6 35,7 avgår realisationsvinster -0,4 0,0-8,8 Årets resultat enligt balanskravet 7,7 18,6 26,9 Den kommunala redovisningslagen reglerar balanskravet vilket betyder att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat realisationsvinster och realisationsförluster avräknas. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit. Nettokostnadsutveckling För en stabil ekonomisk utveckling kan inte nettokostnaderna tillåtas att öka i snabbare takt än skatteintäkter och generella statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader har under året ökat med 39,5 mnkr eller 4,8 procent. Skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive den kommunala fastighetsavgiften har ökat med sammanlagt 26,9 mnkr jämfört med föregående år, vilket motsvarar 3,2 procent. Den kommunala utdebiteringen har varit oförändrad mellan 2016 och 2017 och uppgår till 22,46 kronor. Förändring från föregående år Procent Nettokostnader 4,8 9,4 0,6 Skatteintäkter och generella bidrag 3,2 6,8 3,4 Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga nettokostnadsökningen till 4,9 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 4,5 procent. Detta visar sig i de vikande resultaten. Investeringars finansiering Kommunen investerade netto 45,6 mnkr under Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde ett lägre belopp än så, 40,7 mnkr. Detta fungerar enskilda år men över tid måste självfinansieringsgraden överstiga 100 procent om man vill undvika att ta upp nya lån för sina investeringar. Genomsnittet över de senaste fem åren uppgår för Lysekils kommuns del till 197 procent. Medel från löpande verksamhet, mnkr Medel från investeringsverksamhet, mnkr Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. För kommunens del har den försämrats med 2,2 procentenheter till 50,5 procent. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden, som är negativ, har förbättrats med 4,3 procentenheter till -11,3 procent. Anledningen till att det skiljer mellan dessa båda nyckeltal är att det svaga resultatet i kombination med ökad balansomslutning gör soliditeten exklusive pensionsåtaganden sämre men på grund av att pensionsåtagandena som är upptagna som ansvarsförbindelse minskar så mycket som med 14,0 mnkr så stärks soliditetstalet pensionerna inkluderade. Soliditet ,7 59,2 56,6 39,4 28,0 45,6 27,0 31,8 18,2 10,0 Självfinansieringsgrad, procent Procent Exklusive pensionsförpliktelser 50,5 52,7 46,4 Inklusive pensionsförpliktelser -11,3-15,6-20,1 Sett över treårsperioden uppgår nyckeltalen till 49,9 respektive -15,7 procent men trenden är positiv. Kommunkoncernen Enligt lagen om kommunal redovisning ska kommunen årligen sammanställa en resultat- och balansräkning som ska omfatta såväl kommunens verksamhet som sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det övergripande syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en bild av kommunens totala verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Sammanställningen visar också hur respektive enhet påverkar totalbilden. Den sammanställda redovisningen för Lysekils kommun avgränsas enligt 20-procentsregeln. Endast bolag där kommunen har ett betydande inflytande ska tas med. Med betydande inflytande räknas här mer än 20 procents röstinnehav. Nyckeltal kommunkoncernen Resultat efter finansnetto, mnkr 30,1 42,5 48,5 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser, procent Soliditet inklusive pensionsförpliktelser, procent 28,9 28,3 25,4 4,9 2,6-1,0 Investeringar 136,4 114,0 100,1 24 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

37 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Viktiga beslut och händelser 2017 Riskbedömning Lysekils kommun och kommunkoncernen är i sin verksamhet utsatt för olika typer av risker. Exempel på risker är finansiella risker, borgensåtaganden, skador på kommunal egendom, störningar i IT-system med mera. Nya och reviderade styrdokument Vision Lysekil 2030 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för borgensavgifter Revidering av policy och riktlinjer för inköp och upphandling Riktlinjer för intern kontroll Riktlinjer för arbetet med ständiga förbättringar Reviderat ägardirektiv för LysekilsBostäder AB som möjliggör upplåning för nybyggnationsprojekt Samordning och styrning av gemensamma nämnder: miljö-, löne-, och IT-nämnderna med Munkedals och Sotenäs kommuner Krisledningsplan för Lysekils kommun Andra beslut och händelser Beslut om utjämning av ägarförhållandena i Rambo AB, Lysekil säljer aktier till Munkedal, Sotenäs och Tanums kom muner så att ägarandelen blir 25 procent vardera från och med 2018 Beslut om utökad kommunal borgen på 14 mnkr till Havets Hus AB för om- och tillbyggnad, Havets Hus 2.0 Beslut om samverkansavtal med Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder avseende nytt äldreboende i Fiskebäck Beslut om kommunal borgen på 229 mnkr till Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder avseende nybyggnation av äldreboende i Fiskebäck Utredning om förutsättningar för framtida hamnverksamhet samt ekonomisk analys av verksamheten i Lysekils Hamn AB Yttrande till Trafikverket avseende upphörande av underhåll av Lysekilsbanan Yttrande till Fyrbodals kommunalförbund avseende förslag till regional plan för transportinfrastrukturen Statusbedömning av kajerna i centrala Lysekil Saneringsarbete vid oljepåslag på bohuskusten efter oljeutsläpp utanför Danmark Ny organisation för samhällsbyggnadsförvaltningen Samverkan mellan Lysekils kommun och polisen samt medborgarlöften 2018 Risk och sårbarhetsanalys för Lysekils kommun Plan för POSOM-verksamheten (psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer) Plan för arbete mot våldsbejakande extremism Riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun Riktlinjer för likabehandling Chefsplattform för Lysekils kommun Ny taxa för färdtjänst samt utvidgat färdtjänstområde Riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor Revidering av lokala ordningsföreskrifter avseende bland annat fyrverkerier och förbud mot fiske med kastspö på vissa platser Lysekil ansluter sig till Västtrafiks upphandling av färdtjänstresor Inrättande av krisberedskapsråd kommunen har ett geografiskt områdesansvar vid extraordinära händelser Översyn av nämndorganisationen avseende bland annat antalet ledamöter i nämnderna samt inrättande av en samhällsbyggnadsnämnd från och med 1 januari 2019 Program för ny översiktsplan för Lysekils kommun, klart för samråd Avtal mellan Lysekils Hamn AB och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) om att det nya forskningsfartyget Svea får Lysekil som hemmahamn Samverkansavtal om utveckling av Kristinebergs forskningsstation till ett marint forsknings- och utvecklingscenter Skolresultaten på Gullmarsgymnasiet är mycket bra - plats 26 i Sverige Nya förskoleplatser har tillkommit genom nystart av Färgaregatans förskola Finansiella risker Kommunen har fastställt en finanspolicy som gäller för såväl kommunen som för koncernföretagen i Lysekils Stadshus AB. I koncernen Lysekils Stadshus AB ingår dotterbolagen LysekilsBostäder AB, Leva i Lysekil AB, Lysekils Hamn AB och Havets Hus i Lysekil AB. Finanspolicyn anger de risknivåer som gäller för finansiering avseende räntebindning, kapitalbindning, ansvarsfördelning, underlag för bedömning inför beslut om tecknade av borgen, rapporteringsskyldighet med mera. Den övergripande målsättningen är att säkerställa den löpande betalningskapaciteten samt att uppnå en effektiv kapitalanskaffning inom fastställda ramar och fattade beslut. Den totala externa låneskulden i kommunens sammanställda redovisning uppgår till 888,7 mnkr (889,8 mnkr) varav kommunens externa låneskuld utgör 85,0 mnkr (85,0 mnkr). I kommunens finanspolicy anges att minst tre långivare bör eftersträvas. Kommunen hade vid årsskiftet enbart Kommuninvest som långivare och det samma gäller för koncernbolagen. På koncernnivå var Kommuninvests andel således 100 procent (99 procent vid utgången av 2016). Enskild långivare, med undantag för Kommuninvest, bör enligt finanspolicyn inte representera mer än 50 procent av den totala skuldportföljen. Låneskuld ,0 1000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 Koncernen 888,7 Kommunen 85, Långfristiga externa lån, koncernen Belopp i mnkr Belopp Andel Kommunen 85,0 10% Lysekils Stadshus AB 110,7 12% Leva i Lysekil AB 258,1 29% LysekilsBostäder AB 410,0 46% Kolholmarna AB 0,0 0% Lysekils Hamn AB 19,6 2% Rambo 4,3 0% Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 1,0 0% Summa 888,7 100% 26 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

38 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens och koncernens skuldportföljer, används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. De instrument som är tillåtna är ränteswapar, FRA, Caps och Floors. Ränteswapar har hittills använts både i koncernen och i kommunen. Utestående ränteswapavtal uppgår till 85,0 mnkr (85,0 mnkr) hos kommunen och 775,0 mnkr (775,0 mnkr) hos koncernen. På bokslutsdagen finns ett värde på cirka -8,4 mnkr (-10,5 mnkr) i kommunens ingångna avtal och -63,1 mnkr (-83,4 mnkr) i koncernens ingångna avtal. Negativt värde representerar den kostnad som skulle uppstå om avtalen avslutas i förtid. Motsvarande undervärde eller övervärde, så kallad ränteskillnadsersättning, uppstår om man i stället valt att använda långa räntebindningar på bolagets lån. Om respektive ränteswapavtal kvarstår till sitt slutförfallodatum så kommer undervärdet eller övervärdet att löpande elimineras. Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen ska enligt policyn inte understiga ett år och inte överstiga sju år. I kommunen var räntebindningstiden 4,75 år (5,8 år) och i koncernen 3,43 år (4,3 år). Genomsnittsräntan för kommunen uppgår vid årsskiftet till 3,09 procent (3,09 procent). För koncernen var genomsnittsräntan 2,69 procent (2,70 procent). Enligt policyn bör den genomsnittliga kapitalbindningstiden inte understiga ett år. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden för kommunen är 1,37 år (0,95 år) och 1,91 år (1,60 år) för koncernen. Slutligen ska, inom den närmaste tolvmånadersperioden, högst 60 procent av låneportföljen förfalla. Vid bokslutstillfället uppgår denna andel för kommunens del till 52 procent (48 procent). För koncernen är motsvarande andel 29 procent (45 procent). Både kommunen och koncernen uppfyller således policyn i denna del. Kommuninvest i Sverige AB Lysekils kommun är sedan juni 2006 medlem i Kommuninvest Ekonomisk förening. I samband med inträdet som medlem ingick kommunen en solidarisk borgen såsom för egen skuld som för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner som den 31 december 2017 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likadana borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB. Ansvaret ska också fördelas i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lysekils kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att den 31 december 2016 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till mnkr och totala tillgångar till mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 946 mnkr (0,3 procent) och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 967 mnkr (0,3 procent). Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande vid utgången av 2017 uppgick till 930,7 mnkr (933,8 mnkr). Av åtagandet avser 799,6 mnkr kommunhelägda bolag, 112,8 mnkr avser Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils äldrebostäder, 11,3 mnkr avser Rambo AB. Resterande 7,0 mnkr avser förlustansvar till egna hem och bostadsrättsföreningar samt till Folkets Hus- och idrottsföreningar. Det föreligger i nuläget inte någon känd förlustrisk bland kommunens åtaganden. Borgensåtagande ,0 1000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 930, Intern kontroll Enligt antaget reglemente för intern kontroll ska kommunens nämnder besluta om genomförande av granskning av processer och rutiner inom sitt ansvarsområde. För koncernens bolag gäller de gemensamma ägardirektiven. Reglemente för intern kontroll och tillämpningsanvisningar antogs av Lysekils kommunfullmäktige Försäkringsskydd Kommunen och kommunens bolag har tecknat ett antal försäkringsavtal. Avtalen omfattar bland annat fullvärdesförsäkring av fastigheter. Avtalen innehåller också ansvarsförsäkringar och olycksfallsförsäkringar för barn och ungdomar samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Säkerhetsarbete Det kommunala säkerhetsarbetet samordnas av en säkerhetssamordnare. Tjänsten delas med Munkedals kommun. IT-säkerhet Kommunstyrelsen har antagit en policy för IT-säkerhet. För att säkra en hög driftsäkerhet och tillgänglighet med få driftstörningar görs kontinuerligt uppdateringar och förbättringar av backupprutiner, virusskydd och tillgång på reservkraft. Genom upprättat samverkansavtal med kommunerna Munkedal och Sotenäs kommer sårbarheten att minska. Risk- och känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser både genom egna beslut och av faktorer utom kommunens kontroll. Ett sätt att tydliggöra effekten av olika händelser är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens ekonomi. Nedan redovisas effekten av ett antal faktorer som påverkar kommunens ekonomiska resultat. Händelse/Förändring Löneökning med 1 procent Förändring av försörjningsstöd med 10 procent Inflation, prisökning 1 procent på varor och tjänster Bruttokostnadsförändring med 1 procent Förändrad utdebitering med 1 kr Befolkningsförändring +/- 100 personer genomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna Kostnad/Intäkt - 6,7 mnkr +/- 1,6 mnkr - 0,9 mnkr +/- 3,6 mnkr +/- 31,6 mnkr +/- 5,1 mnkr Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsunderlaget avseende elevantal respektive antalet äldre en mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är framförallt svårt att snabbt anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till minskande behov. För att kunna ha en beredskap och därmed ett bra planeringsunderlag för att kunna anpassa verksamheterna till förändringarna görs årligen befolkningsprognoser. Uppföljningar av födelsenetto och flyttnetto sker kvartalsvis. En sammanfattande finansiell riskbedömning visar att ett kvalitetssäkrat prognosarbete, god kontroll och målstyrning måste ha fortsatt hög prioritet. På längre sikt bör kommunen ha ett resultat på minst två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift. 28 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

39 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kommunen som arbetsgivare Kommunen har en viktig uppgift som attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Medarbetare ska ha förutsättningar att ge en bra service till kommunens invånare. Kvalitet, kompetens och kostnadsmedvetenhet ska genomsyra verksamheten. Kommunens verksamhet Lysekils kommun har engagerade medarbetare som bidrar till nöjda kunder och ökat förtroende för kommunens verksamheter. Medarbetarna är kommunens främsta tillgång och grunden för en god verksamhet. Lysekils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. För att medarbetarna ska känna delaktighet krävs tydliga och uttalade mål. Under året som gått har arbetet med kvalitets- och utvecklingsfrågor varit i fokus. Syftet är att skapa förutsättningar för goda arbetsplatser med tydlig ledning och styrning. Lysekils kommuns styrmodell med planering, uppföljning och förbättringsarbeten har förankrats i organisationen. Styrmodellen stödjer verksamheternas arbete med att nyttja resurserna effektivt och tillhandahålla tjänster med god kvalitet. Ett nytt samverkansavtal har tecknats under 2017, vilket sammanfaller med det nya centrala samverkansavtalet som tecknats mellan Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och de sju centrala huvudparterna. Samtliga fackliga organisationer har ännu inte undertecknat avtalet. SKL och Kommunal har i det centrala kollektivavtalet 2016 förhandlat fram målsättningen att heltidsanställning ska vara det normala vid nyanställning. Redan anställda medarbetare ska också i högre utsträckning ges möjlighet till heltid. Lysekils kommun har tillsammans med Kommunal lokalt kommit överens om en plan för hur andelen medarbetare med heltid ska öka. Planen har beslutats av kommunstyrelsens ledningsutskott och arbetet pågår fram till våren 2021 då det ska utvärderas. I samverkan med organisationens chefer har en chefsplattform arbetats fram. Syftet är att tydliggöra de förväntningar och krav som ställs på cheferna i Lysekils kommun. Plattformen utgår från tre huvudrubriker: Säker chef - du ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal. Initiativrik utvecklare - du förbättrar och spanar. Klar ledare - du bygger relationer och kommunicerar. Under 2017 har en medarbetarenkät genomförts för att följa upp arbetsgivarpolitiken med fokus på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Lysekils kommuns resultat för HME blev 76 vilket är i likhet med andra deltagande kommuners resultat. Varje chefsnivå kommer att arbeta vidare med resultatet från medarbetarenkäten. Handlingsplaner med förbättringsåtgärder för den egna arbetsplatsen kommer att tas fram. Framtid Under 2018 kommer utbildning i samverkan att genomföras för samtliga chefer och medarbetare i Lysekils kommun. En medarbetarplattform kommer att arbetas fram. Syftet är att förtydliga de förväntningar och krav som ställs på medarbetare i Lysekils kommun. Utifrån resultatet från medarbetarenkäten kommer handlingsplaner med förbättringsåtgärder för den egna arbetsplatsen att tas fram. Antal anställda Antal anställda Antal anställda varav heltid tillsvidareanställda varav deltid tillsvidareanställda varav visstidsanställda Antal anställda per förvaltning Kommunstyrelseförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Socialförvaltning Utbildningsförvaltning Totalt Tillsvidare Visstid Totalt Heltid Deltid Heltid Deltid Kommunstyrelseförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Socialförvaltning Utbildningsförvaltning Totalt Den 31 december 2017 hade Lysekils kommun tillsvidareanställda vilket är färre än Antalet månadsanställda har ökat med två personer sedan föregående år. Kommunen har även 181 medarbetare som har visstidsanställning med månadslön. Det är en ökning med 19 personer i jämförelse Orsaken till ökningen beror delvis på att outbildad personal anställs på befattningar som kräver legitimation. En annan orsak till visstidsanställning kan vara ledigheter av olika slag, sjukdom eller svårigheter att fylla vissa scheman. Antal anställda, koncernen Lysekils kommun LysekilsBostäder AB LEVA i Lysekil AB Havets Hus i Lysekil AB Lysekils Hamn AB Rambo AB Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Summa anställda Antal årsarbetare per förvaltning Antalet årsarbetare är totalt Med årsarbetare menas hur många anställda Lysekils kommun skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summeras till heltidsanställningar. Jämfört med 2016 är det en minskning med 8 årsarbetare. En av orsakerna är nedläggning av boende för ensamkommande barn. Antalet årsarbetare per förvaltning visar totalt antal årsarbetare för tillsvidareanställd personal. Tillsvidareanställda som arbetar deltid uppgår till 483 personer. Fram till år 2021 ska kommunen höja sysselsättningsgraden för deltidsanställda till heltidsanställning enligt kollektivavtalet med Kommunal. 30 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

40 Förvaltningsberättelse Personalstruktur Andel i procent Andel heltidsanställda medarbetare 62,5 61,5 59,2 Andel heltidsanställda män 75,7 79,4 78,6 Andel heltidsanställda kvinnor 59,6 56,8 55,5 Totalt har kommunen ökat andelen heltidsanställda marginellt från Av alla anställda män har 75,7 procent heltidsanställning och av alla anställda kvinnor har 59,6 procent heltidsanställning. Av alla anställda i kommunen har 62,5 heltidsanställning. År 2021 bör andelen heltidsanställda ligga nära 100 procent med anledning av Kommunals huvudöverenskommelse som innebär att samtliga medarbetare ska ha heltidssysselsättning. Sjukfrånvaro Andel i procent Total sjukfrånvaro 7,4 7,3 7,9 Kvinnor 7,5 7,8 8,5 Män 5,5 5,2 5,1-29 år 8,7 8,6 7, år 6,4 6,6 6, äldre 7,4 7,6 8,8 Sjukfrånvaro över 60 dagar av den totala sjukfrånvaron 47,8 45,2 58,9 Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procentenhet från Antalet långtidssjuka (över 60 dagar) har ökat från 45,2 procentenheter till 47,8 procentenheter. Under 2018 ska alla chefer få kompetensutbildning i rehabilitering. Företagshälsovårdstjänster belastar från andra halvåret 2017 respektive förvaltning. Kostnaderna belastade innan ett centralt konto under kommunstyrelsen. Från 2017 mäter kommunen andel av personalen som har högst fem dagars sjukfrånvaro per år, frisknärvaron uppgick till 60 procent. Lönekostnader Belopp i tkr Arvode Lön Personalomkostnader Totalt Medellöneökningen för tillsvidareanställda medarbetare i samband med löneöversyn 2017 var 2,9 procent. Personalomsättning och rekrytering Under året har 235 tjänster utannonserats vilket är en ökning med 61 tjänster. Totalt inkom ansökningar via rekryteringssystemet, av dessa var var kvinnor. Av de ledigförklarade tjänsterna var det bland annat 16 chefsbefattningar, 28 undersköterskor, 16 sjuksköterskor, 11 förskollärare, 54 lärare och 17 socionomer. Jämfört med 2016 har rekryteringen av chefsbefattningar fördubblats. Framtid För att Lysekils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare måste kommunen ta fram strategier och processer som förbättrar arbetet med att locka, utveckla och behålla medarbetare. Även processen kring avslut av tjänst behöver genomlysas. Vårdpersonal, lärare, förskollärare, socialsekreterare och chefer är exempel på yrkesgrupper där det finns stort rekryteringsbehov. Pensionsavgång vid 65 års ålder under en treårsperiod skulle innebära att totalt 95 medarbetare avslutar sin anställning. De som förmodas sluta sin anställning är bland annat 27 undersköterskor/habiliteringspersonal, 15 lärare, 6 förskollärare och 6 chefer. Kompetensförsörjning är av stor vikt varför detta ska prioriteras under Rätt kompetens är viktig för att säkra kvalitet och service till invånare, brukare och kunder. Under de närmaste tre åren genomförs planen att kommunens medarbetare uppnår heltidssysselsättning. För att kunna behålla personal krävs att kommunen har hälsosamma arbetsplatser där kreativitet och delaktighet förstärks. Under det närmaste året ska därför en medarbetarplattform tas fram i likhet med chefsplattformen som togs fram Lysekils kommuns årsredovisning 2017

41 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Driftsredovisning Budget Redovisning Utfall budgetavvikelse Prognos budgetavvikelse Belopp i tkr Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunstyrelsen IT-nämnden Miljönämnden i mellersta Bohuslän Lönenämnden Byggnadsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Summa nämndverksamhet Budgetregleringspost Pensionskostnader Personalomkostnader Fastighetsskatt och försäkringar Reavinst och exploateringsverksamhet Kapitalkostnad Övrigt Summa verksamhet Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiering Summa efter finansiering Total Nämndverksamhet Kommunstyrelseförvaltningen har en positiv budgetavvikelse på 2,9 mnkr, till följd av vakanta tjänster, budget kopplad till utvecklingsområde som inte utnyttjats samt lägre konsultkostnader än budgeterat. Överförmyndarens verksamhet har en negativ budgetavvikelse då antalet ärenden ökat. Samhällsbyggnadsförvaltningen har sammantaget en mindre negativ budgetavvikelse, men stora variationer mellan olika verksamheter. Kommunens andel av IT-nämnden och miljönämnden redovisar positiva budgetavvikelser, medan lönenämnden redovisar ett mindre underskott. Byggnadsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse med 0,5 mnkr. Socialnämnden har en negativ budgetavvikelse på 22,4 mnkr. Nämnden har under hela året haft en negativ prognos, men avvikelsen blev större än befarat. Under året har nämnden beslutat om åtgärder, men omställningen har tagit längre tid än planerat och delar kommer att ge effekt först under Samtidigt är kostnaderna för institutions- och familjehemsplaceringar inom barn och unga fortsatt höga. Verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har också ökade kostnader. Det har varit svårt att rekrytera personal inom vissa områden vilket har inneburit att kostnader för inhyrd personal har varit högre än budgeterat, detta har försämrat utfallet. Socialnämnden har anpassat sin verksamhet för ensamkommande barn och stängt boende under året. Det är färre ensamkommande barn och Migrationsverket har ändrat sina ersättningsregler. Trots anpassningen visar verksamheten en negativ budgetavvikelse. Utbildningsnämnden har ett överskott på 6,0 mnkr till följd av intäkter från Skolverket och Migrationsverket som inte kunnat omsättas i verksamhet. Nämnden har också minskade nettokostnader för interkommunala ersättningar inom gymnasieskolan, då fler gymnasieungdomar i Lysekils kommun väljer att gå gymnasieskolan på hemmaplan. Kommungemensamt Pensionskostnaderna överskrider budget med 10,5 mnkr. Det förklaras bland annat av att Skandia har fått en uppdatering av personalbeståndet och det visar sig nu att fler individer är berättigade till förmånsbestämd ålderspension. Detta har ökat premierna väsentligt. Budgetregleringsposten, vilket är en buffert för ökningar av löner, priser och avskrivningar, visar en positiv avvikelse med 8,1 mnkr. Personalomkostnaderna, vilket bland annat inkluderar reglering av semesterlöneskuld, visar en positiv avvikelse med 6,3 mnkr. Försäljning av mark och reglering av exploateringsavtal visar en positiv avvikelse med 0,9 mnkr. Avräkningen av kapitalkostnader för nämndernas anläggningar visar på en avvikelse av mindre belopp. Detsamma gäller fastighetsskatter och försäkringar. Posten övrigt innehåller oförutsedda utgifter som inte budgeterats. Här ingår en nedskrivning av kostenhetens lager med 1,3 mnkr, beroende på ändrade redovisningsprinciper. Dessutom har ett vilande investeringsprojekt gällande industriområde i Hallinden, som inte fullföljts, kostnadsförts och belastat resultatet med 1,5 mnkr. Kundförluster uppgår till 0,6 mnkr. Finans Skatteintäkter och generella statsbidrag redovisar ett budgetunderskott med 1,3 mnkr och den kommunala fastighetsavgiften redovisar budgetöverskott om 2,0 mnkr. Finansiella intäkter inklusive borgensavgifter redovisar en positiv budgetavvikelse på 1,4 mnkr. Detta förklaras främst av återbäring från Kommuninvest. De finansiella kostnaderna visar en positiv avvikelse på 0,5 mnkr beroende på lägre räntekostnader och lägre bankavgifter än budgeterat. 34 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

42 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Investering per typ i mnkr 2017 Budget Fastigheter 28,0 29,6 Hamnar, kajer och bryggor 9,2 16,5 Gator, trafik och parker 6,8 7,3 Inventarier 3,7 6,6 Exploatering 0,3 0,0 Summa 48,0 60,0 Investeringsutgifterna har 2017 uppgått till 48,0 mnkr. Detta kan jämföras med budgeterade 60,0 mnkr. Omdisponeringar i budgeten har gjorts under året med 6,0 mnkr mellan hamnar, kajer och bryggor (Fiskhamnen) till fastigheter (Mariedalsskolan). Investeringar per typ Fastigheter Totalt har 28,0 mnkr investerats, därav 9,1 mnkr enligt underhållsplan. Av övriga 18,9 mnkr dominerar utgifter på Mariedalsskolan och Skaftö skola som båda byggs om i vid årsskiftet pågående projekt. Hamnar, kajer och bryggor Dessa investeringar har under året uppgått till 9,2 mnkr. Här ingår reinvestering i kajer och bryggor i och runt Havsbadsområdet med 3,8 mnkr samt Fiskhamnskajen 2,1 mnkr. Förstudier och geologiska undersökningar för kommande åtgärder av kajer har belastat investeringar med 1,6 mnkr. För övrigt är det frågan om investeringar i småbåtshamnar. Anledningen till den stora avvikelsen mot budget är att man inte hunnit med att utföra åtgärder i den takt man avsett. Gator och trafik med mera Under året har 6,8 mnkr investerats i gator, vägar och parker. Det handlar mest om sedvanliga reinvesteringar i kommunens gator, gång- och cykelvägar. I denna summa ingår dessutom 1,4 mnkr avseende anslutningsväg från Stora Kyrkogatan till nya bostäder vid Flaggatan och Utsiktsgatan. Inventarier Inventarieutgifterna ligger lägre än budgeterade nivåer. Utbildningsförvaltningen har köpt inventarier för totalt 1,2 mnkr bland annat för återstart av Färgaregatans förskola. Socialförvaltningen har inventarieanskaffningar för 0,5 mnkr, bland annat för möbel- och sänginköp till äldreboenden. Kommunstyrelseförvaltningen har investerat 0,6 mnkr i accesspunkter för fritt Wi-Fi i centrum och 0,4 mnkr i kontorsmöbelinköp till kommunhuset. Exploatering Totalt 0,3 mnkr som avser aktiverade utgifter rörande exploatering av Utsiktsberget på Skaftö. Enskilda projekt De enskilda projekten med störst utgifter i år har varit: Mariedalsskolan 16,9 mnkr Havsbadskajen inklusive Curmans brygga 3,8 mnkr Färgaregatans förskola 2,4 mnkr Fiskhamnskajen 2,1 mnkr Förråd och toaletter vid Långevik, Grötö och Kolholmarna 1,8 mnkr Anslutningsväg Stora Kyrkogatan - Flaggatan och Utsiktsgatan 1,4 mnkr Skaftö skola 1,4 mnkr Oscars 1,1 mnkr Försäljningar Endast mindre markförsäljningar under året uppgående till 0,4 mnkr. Benchmarking norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år tillbaka ett arbete med att jämföra olika nyckeltal. Syftet är att jämförelsen ska ge information om hur kommunen ligger till i förhållande till andra samt bidra till lärande och verksamhetsutveckling. Befolkning Invånarantalet i kommunerna varierar mellan invånare i den minsta kommunen Sotenäs och invånare i den största kommunen Lysekil. För Lysekils del rör det sig om en ökning med 51 invånare det sista året. Alla kommuner ökade sin befolkning i jämförelse med förra året, Tanums kommun ökade med 157 invånare och hade vid årsskiftet invånare och Sotenäs ökade med 8 invånare och hade invånare. Under en tioårsperiod har Lysekils kommuns befolkning minskat med 38 invånare och Sotenäs har minskat med 97 invånare. Strömstads kommun har ökat med invånare, Tanums kommun med 492 personer och Munkedals kommun med 178 invånare. Befolkningsutveckling, antal invånare Lysekil Munkedal Sotenäs Tanum Strömstad Finansiella jämförelser Skattesats Kommunerna i norra Bohuslän har samtliga hög skattesats i jämförelse med både genomsnittet i regionen och med riket som helhet gjordes en skatteväxling i regionen som sänkte utdebiteringen med 43 öre. Skatteväxlingen berodde på att ansvaret och finansieringen av kollektivtrafiken övergick i sin helhet till regionen. Lysekil har haft en oförändrad utdebitering sedan Från och med 2014 har utdebiteringen i Lysekil höjts med 40 öre och uppgår därmed till 22,46. Resultat Samtliga kommuner redovisar positiva resultat och har även gjort det de senaste åren. Munkedals kommun har ett mycket bra resultat 2017, främsta orsaken till det höga resultatet var en försäljning av en skogsfastighet som gav 31 mnkr i reavinst. Lysekils kommun hade ett budgeterat resultat på 17,4 mnkr men det slutliga resultatet blev 8,1 mnkr. Resultat, , mnkr År Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum ,8 10,7 1,4 33,7 9, ,5-1,9-14,4 12,4 9, ,7 0,1 13,3 14,4 6, ,6 39,6 29,6 37,6 12, ,1 50,8 10,2 32,7 15,2 Nettokostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att ha kontroll över kostnadsutvecklingen. Kostnaderna ska inte öka snabbare än intäkterna. Nettokostnadsutvecklingen i kommunerna ligger mellan 3,2 procent och 6,5 procent. Lysekil har en nettokostnadsutveckling på 4,8 procent. Nettokostnad, utveckling, mnkr År Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum ,8-566,4-477,1-671,5-640, ,2-584,3-507,9-694,8-671,9 Förändring i procent 4,8% 3,2% 6,5% 3,5% 5,0% Nettokostnad, andel av skatteintäkter och statsbidrag År Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum ,7 97,3 99,4 94,7 96, ,5 99,6 102,8 98,5 96, ,8 99,4 96,9 98,3 97, ,1 93,1 94,1 97,5 96, ,6 91,8 98,7 96,1 96,2 36 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

43 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Soliditet inklusive pensionsåtagande Den långsiktiga finansiella styrkan mäts i soliditet. Skillnaden i soliditet är stor mellan kommunerna i norra Bohuslän. Lysekil är den enda kommunen som har negativ soliditet. Men trenden är positiv, eftersom kommunen haft positivt resultat de senaste åren har soliditeten stärkts. Övriga kommuners soliditet är positiv, Strömstad och Sotenäs tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. Soliditet, inklusive ansvarsförbindelser År Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum ,3-12,3 23,6 21,6 9, ,3-10,2 23,0 21,8 10, ,1-7,7 23,7 25,3 10, ,6 0,9 28,1 28,1 11, ,3 9,5 28,6 27,6 13,7 Grundskola Godkänt betyg i alla ämnen år 9 i grundskolan - Strömstads kommun är den enda kommun som uppvisar bättre värde än Både Sotenäs och Tanums kommun har tappat stort. Högsta värde har Lysekils kommun med 68,1 procent och lägsta har Munkedals kommun med 59,1 procent. Alla kommuner ligger under rikssnittet på 71,4 procent. Godkänt betyg i alla ämnen, åk 9 Procent Lysekil 68,1 78,3 75,0 Munkedal 59,1 63,9 74,8 Sotenäs 66,7 81,1 80,8 Strömstad 67,9 60,3 67,0 Tanum 68,0 82,1 78,7 När elever i årskurs 9 svarar på frågan - Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du då med den? så är det stor variation mellan kommunerna. Med tio som högsta medelvärde gav svaren från eleverna i Strömstad ett medelvärde på 4,8 och Sotenäs 7,3. Lysekils elever hade ett värde på 6,4. Elevers nöjdhet med sin skola i helhet Skala Gymnasieskola Slutfört gymnasiet inom fyra år - Resultaten i gymnasieskolan följs upp genom att mäta hur stor andel av eleverna som fullföljer gymnasiestudierna inom fyra år. Lysekil redovisar 2017 ett värde på 69 procent. Sotenäs kommun redovisar en kraftig ökning mellan åren på 12 procentenheter och har ett snitt på 86 procent. Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år Procent Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Förskola Väntetid på förskoleplats - Väntetiden skiljer sig mellan kommunerna. Tanums kommun har sju dagars och Lysekils kommun 59 dagars väntetid för att få en plats. Väntetid, förskoleplats, antal dagar Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Omsorgsverksamheten Äldreomsorg Samtliga fem kommuner i norra Bohuslän har höga kostnader för äldreomsorg. Munkedal har lägst kostnader i av kommunerna när totalkostnaden för äldreomsorg ställs i relation till antalet invånare 80 år och äldre. Munkedal har sänkt sina kostnader 2017 medan övriga kommunerna redovisar högre kostnader 2017 än Nettokostnad äldreomsorg/invånare 80+ Belopp i tkr Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum I de nationella jämförelser som görs av hur brukarna upplever kvaliteten inom äldreomsorgen får kommunerna i norra Bohuslän bra betyg när det gäller hemtjänst och särskilt boende. Mest nöjda är brukarna i Strömstad med 100 procent inom hemtjänsten. I Lysekil har brukarnöjdheten ökat jämfört med 2016 och är 94 procent Brukarnöjdheten inom särskilt boende har däremot minskat marginellt i Lysekil från 83 procent till 82 procent. Nöjd kund index, hemtjänsten Belopp i tkr Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Nöjd kund index, särskilt boende Belopp i tkr Lysekil Munkedal 83 * * Sotenäs Strömstad Tanum *) På grund av otillräckligt antal svar finns inga uppgifter att tillgå. Väntetiden för att få en plats på särskilt boende är förhållandevis kort i samtliga kommuner i norra Bohuslän. I Tanum är väntetiden i snitt 30 dagar medan den i Munkedal är 66 dagar. Väntetid, särskilt boende, antal dagar Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Individ- och familjeomsorg (IFO) Kostnaden för försörjningsstöd skiljer sig mycket åt mellan kommunerna i norra Bohuslän. Munkedal och Lysekil har högst kostnad för försörjningsstöd medan kostnaderna i Sotenäs och Strömstad ligger lägst. Kostnader för försörjningsstöd i Lysekil har ökat jämfört med 2016 och ligger på 832 kr per invånare 2017 att jämföra med Strömstad som har 324 kr per invånare. Försörjningsstöd, kostnad per invånare 0-64 år Även kostnader per invånare 0-64 år för IFO i sin helhet skiljer sig mycket mellan kommunerna. Från kr i Strömstads kommun till kr i Munkedals kommun. Den största ökningen mellan åren har Lysekil med kr 2016 och kr per invånare 0-64 år. Nettokostnad IFO per invånare 0-64 år Belopp i tkr Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Personal Den totala sjukfrånvaron varierar mellan Tanums kommun som har lägst 6,4 procent och Munkedals kommun som har 8 procent. Lysekils kommun har en marginell ökning av sjukfrånvaron mellan åren och redovisar 7,4 procent. Gemensamt för kommunerna är att den totala sjukfrånvaron bland kvinnor är betydligt högre än mäns totala sjukfrånvaro. Störst skillnad är det i Tanums kommun där kvinnor har 7,2 procents sjukfrånvaro jämfört med männen som har 3,4 procent. Även inom långtidsfrånvaron ligger kvinnornas frånvaro högre än männens. Sjukfrånvaro 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro män Total sjukfrånvaro kvinnor Lysekil 6,42 5,75 5,88 Munkedal 5,48 5,85 6,19 Sotenäs 7,29 4,86 6,84 Strömstad 4,76 5,97 6,02 Tanum 5,74 5,23 5,79 Belopp i tkr Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

44 Kommunledning Kommunens verksamhet Lysekils kommun är en politiskt styrd organisation där det folkvalda kommunfullmäktige är högsta beslutande instans. Kommunstyrelsen är den nämnd som under kommunfullmäktige har till uppgift att leda, samordna, följa upp och utöva uppsikt över kommunens verksamheter. Verksamhet För att utföra den samhällsservice som kommunen ansvarar för finns ett antal politiska nämnder och till varje nämnd finns en förvaltning med tjänstemän som har till uppgift att verkställa nämndernas beslut. En del av uppgifterna har kommunen valt att organisera i bolagsform i de av Lysekils kommun helägda bolagen LysekilsBostäder AB, LEVA i Lysekil AB, Lysekils Hamn AB och Havets Hus AB. Kommunstyrelsen är den nämnd som under kommunfullmäktige har till uppgift att leda, samordna, följa upp och utöva uppsikt över kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar också för att bereda de ärenden som ska hanteras i fullmäktige. Till sin hjälp har kommunstyrelsen sin förvaltning, kommunstyrelseförvaltningen, som ansvarar för kommunens övergripande processer och strategiska frågor såsom ekonomi, personal, ärendehantering, kommunikation, kvalitet, säkerhet, digitalisering och frågor om hållbar samhällsutveckling. I förvaltningens ansvarsområde ingår även arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor. Under 2017 har fokus i ledningsarbetet varit att fortsätta implementeringen av den under 2016 fastställda styrmodellen. I och med att Vision Lysekil 2030 beslutades i oktober finns nu alla de bärande delarna i styrmodellen på plats: vision, värdegrund, ekonomistyrningsprinciper och utvecklingsmål samt beskrivningar av verksamheternas grunduppdrag och metodik för att kvalitetssäkra detta. Den kommunövergripande budgetprocessen har vidareutvecklats i samband med arbetet med budget Utmaningen nu är att få styrmodellen att genomsyra hela organisationen. Avsikten är att genom utbildning och stöd till chefer på alla nivåer öka förståelsen för styrmodellens upplägg och hur den är tänkt att kopplas till det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet. Som en del i arbetet med att utveckla ledning och styrning har kommunen deltagit i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning. Resultatet visar en övervägande positiv riktning jämfört med föregående undersökning som gjordes Vidare har arbetet fortsatt med att utveckla styrdokument och rutiner. Satsningar har även gjorts på att utveckla kommunikationen kring kommunens verksamhet genom informationskampanjen "Vi finns för dig i vardagen". Dessutom har två nya webbplatser publicerats, "Livet i Lysekil" och ett nytt intranät "Insidan". Framtid För att möta de utmaningar som Lysekils kommun står inför när det gäller att, utifrån ekonomiska och demografiska förutsättningar, ha en god kvalitet i verksamheterna är den viktigaste framtidsfrågan att fortsätta i den riktning som stakats ut i Vision Lysekil Det handlar också om att hålla fast vid styrmodellen som bygger på att kommunen som en attraktiv arbetsgivare tar tillvara den kunskap och kreativitet som finns hos medarbetarna för att på bästa sätt lösa välfärdsuppdraget. Kommunens verksamhet Förskola och barnomsorg Kommunen ansvarar för att det finns förskolor och pedagogisk omsorg. Barnen i förskolan ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik samt lägga grunden för det lärande som fortsätter resten av livet. Verksamhet Förskolan är i första hand till för barn i åldrarna ett till fem år bosatta i Lysekils kommun. I kommunen finns det elva förskolor geografiskt fördelade. Det finns också pedagogisk omsorg som består av fyra dagbarnvårdare. Ansvaret för förskola och pedagogisk omsorg är fördelat på tre förskolechefer. I förskolan ska barn få möjlighet att utvecklas och lära utifrån sina intressen och behov. Förskolan är ett komplement till hemmet och har ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna. Under året har verksamheten arbetat med utbildningsnämndens utvecklingsområde skolframgång i Lysekil. Språkutvecklande insatser i form av Läslyftet för pedagogerna har medfört ökad medvetenhet om den senaste forskningen kring barns språkutveckling. Alla barn i förskolan deltar i språkliga aktiviteter. Trygghetsskapande är en viktig insats. I den enkätundersökning som gjorts bedömer vårdnadshavarna verksamhetens trygghet och utvecklande förmåga som mycket god. En ny fördelningsmodell av resurser till förskolan har införts. Förskolan tilldelas resurser efter antal barn och vistelsetid. Syftet med modellen är att styra resurserna dit behoven finns samtidigt som ansvarig chef får möjlighet till ekonomisk styrning. Antalet barn i verksamheten har ökat vilket inneburit att Färgaregatans förskola har öppnats. Tillgången på lokaler är tillräcklig för att täcka behovet av platser. En viss geografisk obalans råder dock i efterfrågan av platser där östra området har fler önskade än tillgängliga platser. Framtid Det råder för närvarande stor brist på pedagoger till förskolan. Andelen legitimerade förskollärare har sjunkit från 59 procent 2016 till 52 procent Även om Lysekil ligger högre än snittet i riket som 2016 var 45 procent, innebär det att nya arbetssätt och organiseringar krävs för att säkerställa skollagens krav. Ett särskilt utvecklingsområde för utbildningsnämnden är kompetensförsörjning. I samband med att nya bostäder planeras i Lysekil, främst i de östra delarna, behövs nya förskoleplatser. Fler förskoleplatser bidrar till att avlasta den stora efterfrågan som finns idag. 97% Andel av vårdnadshavarna som känner sig trygga med barnens omvårdnad i förskolan 93% Svar på medborgarundersökningen 2017 skala, 0 till Andel som tycker att förskolan bidrar till att utveckla barnens sociala förmåga Medborgarnas syn på kommunen som en plats att bo på Medborgarnas syn på kommunens verksamheter Medborgarnas syn på sitt inflytande i kommunen 40 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

45 Kommunens verksamhet Kommunens verksamhet Grundskola Kommunen är huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, musikskola och fritidshem. Gymnasium och vuxenutbildning Kommunen är huvudman för Gullmarsgymnasiet, Lysekils vuxenutbildning, studie- och yrkesvägledning samt uppdragsutbildning som tillsammans bildar Campus väst. Verksamhet Grundskolan i Lysekils kommun består av sex grundskolor med förskoleklass till årskurs tre alternativt till årskurs sex. Det finns fritidshem på respektive skolenhet. De sex skolorna är uppdelade i tre rektorsområden. I kommunen finns en skola med årskurserna 7 9. Verksamheterna bedriver undervisning och skolbarnsomsorg utifrån skollagens krav. Grundsärskolan har elever från årskurs 1 till årskurs 8. Gymnasiesärskolans individuella program har elever i samtliga årskurser och särvux har undervisning med elever på daglig verksamhet och på Högskolecentrum. Lysekils musikskola är en frivillig verksamhet inom områdena musik, sång och dans. Utbildningsnämnden har fattat beslut om ett utvecklingsmål som ska förbättra skolresultaten. Målsättningen är att tillhöra landets 50 bästa skolkommuner, senast Som mätinstrument används Öppna jämförelser, en statistisk sammanställning från Sveriges Kommuner och Landsting. Lysekil hamnade 2017 på plats 150 av landets 290 kommuner befann sig kommunen på plats 215 och 2016 på plats 45. Att resultaten sjönk 2017 har flera orsaker. Andelen elever med kortare svensk skolbakgrund har ökat. Läsförståelsen har generellt minskat. Insatser görs därför inom områdena språkutveckling, digitala hjälpmedel och läsfrämjande insatser. All pedagogisk personal har fått kompetensutveckling inom gemensamma områden för att nå en pedagogisk samsyn från förskola till vuxenutbildning. En ökad social och psykisk ohälsa bland unga konstateras i landet. Lysekil är inget undantag. Trygghetsskapande åtgärder och värdegrundsarbete prioriteras. Elevhälsan har förstärkts. Samverkan med andra professioner och verksamheter har utökats. Att 89 procent av eleverna känner sig trygga i skolan är ett högre resultat än i riket där resultatet var 84,6 procent. Under året har en ny fördelningsmodell av resurser beslutats för grundskolan. Syftet är att styra resurserna till de elever som har störst behov. Framtid Det råder för närvarande stor brist på pedagoger i grundskolan. Andelen legitimerade pedagoger är på samma nivå som Skolorna måste utveckla nya arbetssätt och organisationer för att säkerställa skollagens krav. Ett särskilt utvecklingsområde för utbildningsnämnden är kompetensförsörjning. Lokalerna i centrala Lysekil behöver underhållas och utökas. Mariedalsskolans om- och tillbyggnad beräknas vara klar Både Gullmarsskolan F-6 och Gullmarsskolan 7 9 är i behov av underhåll och tillbyggnad. Såväl en huskropp som moduler behöver ersättas för att möta framtida behov. 89% Andel av eleverna i årskurs 5 och 9 som känner sig trygga i skolan 86% Andel av barnen som trivs på fritidshemmen Verksamhet Campus Väst omfattar Gullmarsgymnasiet, Lysekils vuxenutbildning, studie- och yrkesvägledning och uppdragsutbildning. Gullmarsgymnasiet består av två skolenheter med en rektor på respektive skolenhet. Vuxenutbildningen, studie- och yrkesvägledning och uppdragsutbildning är en skolenhet med en rektor. Det erbjuds utbildning för invånare och näringsliv i Lysekil genom samverkan med interna och externa aktörer. Campus Väst har under 2017 arbetat fullt ut med nya rektorsansvar. Det innebär att såväl ekonomi som verksamhetsansvar sker i enlighet med skollagen. Gymnasieskolan är en konkurrensutsatt verksamhet. Strategi för marknadsföring av Gullmarsgymnasiet har tagits fram och godkänts av utbildningsnämnden. Efter att antalet elever minskade under flera år har antalet nyantagna till årskurs ett ökat för andra året i rad. Hösten 2017 startades barn- och fritidsprogrammet upp på nytt. Introduktionsprogrammen har ökat, främst språkintroduktion med många nyanlända elever. Även behovet av svenska för invandrare (SFI), har ökat inom vuxenutbildningen vilket medfört att det har varit lång kö till denna utbildning. Inför 2018 har vuxenutbildningen ökad budget för att hantera såväl SFI som andra relevanta utbildningar för att främja integration. Skolresultaten på Gullmarsgymnasiet är mycket bra. Eleverna upplever en trygg skolmiljö och betygsmässigt placerar sig skolan på plats 26 i Sverige. Framtid Det råder för närvarande stor brist på pedagoger i landet. Även gymnasiet och vuxenutbildningen märker av bristen. Andelen legitimerade pedagoger sjönk något, från 86 procent 2016 till 84 procent Ett särskilt utvecklingsområde för utbildningsnämnden är kompetensförsörjning. Vuxenutbildningen kommer att spela en viktig roll för kommande integration av nyanlända. Den kan samtidigt bidra till utbildning av arbetskraft inom flera bristyrken. Såväl SFI, grundläggande vuxenutbildning och yrkesutbildningar behöver därför utökas. 71% Andel elever med gymnasieexamen inom fyra år 42 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

46 Kommunens verksamhet Kommunens verksamhet Individ- och familjeomsorg Verksamheten Individ- och familjeomsorg (IFO) ansvarar för myndighetsutövning och stödinsatser på flera områden som rör barn, unga, familjer och vuxna. Verksamhet IFO ansvarar i huvudsak för den myndighetsprövning som sker utifrån gällande lagstiftning. Tillsynsmyndighet för socialtjänsten är Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utöver myndighetsutövning ansvarar avdelningen för ett visst förebyggande arbete och för verkställighet av beslutade insatser. En del av insatserna verkställs genom köp av tjänst. Detta kan innebära köpta platser på hem för vård och boende (HVB) och familjehem för vuxna missbrukare samt barn och unga, öppenvård med mera. Andra insatser som utförs inom avdelningen är bland annat HVB-placeringar av ensamkommande barn, familjebehandling, öppenvårdsbehandling av personer med missbruksproblem. Verksamheten består av följande områden: Barn- och ungdomsenheten som arbetar med myndighetsutövning (barnavårdsutredningar, familjerätt och faderskap), familjehemsverksamhet samt insatser i öppenvård till barn, unga, familjer och familjebehandling. Förebyggandeenheten arbetar förebyggande med öppna insatser som riktas till alla samt med fältverksamhet och Familjens hus. Vuxenenhetens ansvarsområde är försörjningsstöd, beroende och missbruk - både myndighetsutövning och öppenvårdsbehandling, budget- och skuldrådgivning samt boende - både myndighetsutövning och verkställighet av insatser till bostadslösa. Enheter för ensamkommande barn arbetar med myndighetsutövning och hem för vård och boende (HVB) i kommunens regi. Verksamheten ansvarar också för handläggning och uppföljning av serveringstillstånd, konsumentvägledning och dödsbohandläggning. Spelmissbruk är ytterligare ett område som IFO arbetar med Verksamheten visar gott resultat vad gäller samverkan i verksamheten, ensamkommande flyktingbarn (EKB), och får goda betyg på professionellt bemötande från klienterna i vuxenverksamheten. Tiden för utredningar vad gäller barn och unga har minskat under året. Tillsynen från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som gjordes under 2017 gav ett gott betyg. Samverkan med skolan har utvecklats och lett till ett bra resultat. Antal orosanmälningar gällande barn och unga har ökat kraftigt i förhållande till Medarbetarna på IFO har en god grundkompetens. Sjukfrånvaron har minskat något under året men det varierar mellan arbetsgrupperna. Verksamheten har ett stort ekonomiskt underskott vilket till största delen beror på minskade intäkter och kostnader för placeringar av barn och unga och konsultkostnader till följd av rekryteringssvårigheter. Framtid De främsta utmaningarna är personalförsörjningen och att få en så resurseffektiv verksamhet som möjligt. Digitalisering av vissa tjänster inom IFO behöver utvecklas både i syfte att förbättra servicen till klienterna men också för att frigöra personalresurser till förebyggande arbete. Anpassningen av EKB-verksamheten kommer att fortsätta. Även samarbetet med arbetsmarknadsenheten (AME) och andra instanser fortsätter i syfte att få nyanlända i arbete för att klara sin egen försörjning. Utvecklingen vad gäller tidiga och förebyggande insatser i förhållande till barn och unga och deras familjer behöver förbättras ytterligare. Arbetet med att se över möjligheterna med att starta en gemensam familjecentral fortsätter. Antal vårddygn för barn och unga placerade på institution och familjehem Vård och omsorg Kommunen ansvarar för att ge stöd, service och omvårdnad till äldre som behöver hjälp i sin vardag eller som behöver ett annat boende. Verksamhet Vård och omsorg erbjuder stöd, vård och omsorg i livets olika skeenden. Alla som har behov får stöd och omsorg utifrån en rättssäker bedömning i enlighet med socialtjänstlagen (SoL). Stödet syftar till att frigöra och utveckla den enskildes egna förmågor utifrån självbestämmande och delaktighet för att känna trygghet och välbefinnande. Verksamheten arbetar medvetet och systematiskt med att genomföra vård och omsorg utifrån evidensbaserad kunskap. Med evidensbaserad kunskap menas den sammanvägda bästa kunskapen utifrån teori, forskning, professionell kunskap samt medborgarens och brukarens kunskap. Vård och omsorgs verksamhetsidé är att: erbjuda heltäckande omsorg och service alltid fokusera och inkludera brukarens och anhörigas behov arbeta personligt med kompetens och flexibilitet erbjuda individuella helhetslösningar verksamheten genomsyras av framåtanda och nytänkande inkluderande välfärdsteknologi tillhandahålla tillräckliga personella, organisatoriska och ekonomiska resurser för att kunna bedriva en verksamhet av hög kvalitet arbeta förebyggande ha en god samverkan med både interna och externa aktörer Inom vård- och omsorgsverksamheten ingår hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, rehabilitering, särskilt boende, korttidsplatser, dagverksamhet och tryggt hemgångsteam. I Socialstyrelsens undersökning får verksamheten höga värden på bemötande, delaktighet och trygghet i insatserna. Anhöriga och närstående ger också höga betyg på samarbetet och kontakten med personalen. Sjukfrånvaron har ökat något under andra halvåret 2017 men det varierar mellan de olika arbetsplatserna. Verksamheten visar ett ekonomiskt underskott på grund av högre personalkostnader jämfört med budget. Framtid De främsta utmaningarna är personalförsörjningen och att skapa en resurseffektiv verksamhet. Kommunen har mycket hög andel personer över 65 år, vilket ökar behoven av vård- och omsorgsverksamhet. En ny lagstiftning gällande tidig hemtagning från sjukhus kommer att ställa stora krav på organisation och arbetssätt. Nybyggnation av ett boende i Fiskebäck planeras starta under Detta innebär fler boendeplatser och bättre arbetsmiljö för medarbetarna. För att åstadkomma största möjliga självständighet för brukaren och för att koncentrera personal till de uppgifter som kräver närvaro behövs en utveckling av nya tekniska lösningar. Arbetet med att tillskapa heltider blir en stor utmaning inom socialtjänstens verksamheter där en stor andel arbetar deltid. En ny modell för resursfördelning kommer att införas i hemtjänsten Nyckeltal Källa Lysekil Riket Andel äldre i särskilt boende som upplever att de får ett bra bemötande av personalen. Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde Andel äldre med hemtjänst som upplever att de får ett bra bemötande av personalen Öppna jämförelser (ÖJ) brukarundersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ÖJ brukarundersökningen Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

47 Kommunens verksamhet Funktionsnedsättning Kommunen ger stöd och hjälp till personer som har funktionsnedsättning enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och till personer med psykisk funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen (SoL). Verksamhet Avdelningen LSS/socialpsykiatri ska ge stöd och hjälp på rätt nivå till personer i Lysekils kommun. Personer med en fysisk funktionsnedsättning kan få stöd enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och personer med en psykisk funktionsnedsättning kan få stöd enligt socialtjänstlagen (SoL). Dessa personer ska ges möjlighet till ett aktivt och gott liv. Med ett aktivt och gott liv menas att få möjlighet att leva ett självständigt liv och att man ska kunna ta ett så stort eget ansvar som är möjligt utifrån varje individs förutsättningar. För att detta ska bli verklighet måste verksamheten präglas av god kvalitet, tillgänglighet och en hög kompetens. Verksamhetens målgrupp är de personer som är i behov av stödinsatser i sitt vardagliga liv enligt LSS. Målgruppen är även personer med psykiska funktionsnedsättningar där konsekvenserna blir så stora att det går ut över det vardagliga livet såsom till exempel schizofreni, bipolär sjukdom, psykosproblematik, emotionell instabil personlighetsstörning, lindrig utvecklingsstörning där man fått ett beslut enligt SoL. Insatserna omfattar åldrarna från noll år och uppåt. Verksamheten består av följande områden: boende inriktning LSS boende inriktning socialpsykiatri ungdomsboende korttidsvistelse ledsagning kontaktperson personlig assistans boendestöd socialpsykiatri Verksamheten har goda resultat vad gäller teamträffar och samarbete med andra. En lokal brukarundersökning har nyligen genomförts och brukarmedverkan är högt prioriterat i verksamheterna. Verksamhetens delaktighet i barn- och ungasamverkan i Västra Götaland, (Västbus) har förbättrats under året, möten av individuell karaktär har ökat. En översyn av kompetens och titulatur har skett under året. Personalen har hög kompetens och god grundutbildning. Verksamhetspedagoger har införts, vilket också medverkar till kompetensutveckling. Sjukfrånvaron har minskat i verksamheten men varierar mellan enheterna. Verksamheten visar ett underskott främst beroende på kostnader för det nya gruppboendet på Södra Kvarngatan. Framtid De främsta utmaningarna framåt är framförallt personalförsörjningen och att få en så resurseffektiv verksamhet som möjligt. Flexibilitet i våra boenden, möjlighet till hemmaplanslösningar och samarbete med närliggande kommuner är mycket viktigt i framtiden. Införandet av verksamhetspedagoger fortsätter under kommande år, även utveckling av nya arbetsmetoder. I en samverkande organisation inom Fyrbodal kommer, under 2018, personligt ombud att införas i Lysekils kommun, vilket ger personer med psykisk ohälsa möjligheter till förbättrat stöd. Huvudmannaskapet för personlig assistans kommer att utredas på statlig nivå. Utredningen ska vara klar hösten 2018 och den förväntas klargöra ansvar för bedömning, utförande och ekonomi när det gäller personlig assistans. Arbetet med utveckling av brukarmedverkan fortsätter under de kommande åren. 100% Kultur och fritid Kommunens verksamhet Kultur- och fritidsverksamheten ingår i utbildningsnämndens uppdrag och handlar om att medborgarna har tillgång till bibliotek, allmänkultur och föreningsstöd. Verksamhet Kulturens verksamhetsområde består av biblioteksverksamhet, föreningsstöd, barn- och ungdomskultur, evenemang, konst, kulturarv och förberedelse av vägnamn. Fritidsverksamheten innefattar fritidsgårdar, föreningsservice och föreningsbidrag, uthyrning av lokaler och anläggningar, ansvar för verksamheten på idrotts- och friluftsanläggningar samt kommunens sim- och ishall Gullmarsborg. Under året har verksamheterna påbörjat arbetet med att ta fram strategier för kultur- och fritidsverksamheten i form av ett kultur- och fritidspolitiskt program. Syftet är att medborgarna ska uppleva ett relevant och attraktivt kultur- och fritidsliv. Synpunkter på programmet har hämtats in genom dialogmöten med utbildningsnämnden, medarbetare och allmänheten. Huvudbiblioteket har renoverats under våren 2017, vilket påverkat antal besök och utlån negativt. Minskat antal besökare är i likhet med övriga riket. Under året har det arrangerats olika kulturevenemang. Ett särskilt fokus har det varit på gruppen barn och unga. Även kulturrelaterade evenemang genomfördes under sommaren. Det har skett en positiv utveckling gällande antal sammankomster för kommunföreningarnas ungdomsverksamhet (7 25 år). Detta beror dels på satsningen som gjordes på integrationen 2016 och del på att det bildats nya föreningar som har ungdomsverksamhet. Besökare till Gullmarsborgs simhall har ökat från besök 2016 till besök Den största ökningen består av besökare till motionsrummet. En av orsakerna till denna positiva utveckling är befolkningens ökade medvetenhet om vikten av motion för att bibehålla god hälsa. En särskild studie kring utveckling och underhåll av Gullmarsborg har tagits fram av utbildningsnämnden. Framtid Syftet med ett kultur- och fritidspolitiskt program är att allmänheten ska uppleva och stimuleras till ett rikare liv. För att uppnå detta kommer särskilda bedrifter och eldsjälar att lyftas fram. Kommunens lokaler och anläggningar är i behov av underhåll och förbättringar Antal besök på kommunens bibliotek Antal besök på Gullmarsborg Andelen LSS-boenden i kommunen där det möjligt att bli sambo Antal besök på kommunens fritidsgårdar 46 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

48 Kommunens verksamhet Kommunens verksamhet Bygga, bo och miljö Näringsliv, turism och arbete Kommunen har ansvar för en god samhällsplanering och hanterar bland annat detaljplaner, bygglov, kartor, mark och exploatering. Avsikten är att långsiktigt bevara och utveckla en hållbar bebyggelse och livsmiljö i kommunen. Verksamhet Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar tillväxt och välfärd i kommunen. I Lysekils kommun finns behov och efterfrågan på fler bostäder med olika upplåtelseformer som hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt, samt en mindre del kooperativ hyresrätt. Med kommunens läge och miljö finns förutsättningar att skapa attraktiva bostäder som kan bidra till inflyttning. En ny översiktsplan håller på att tas fram, planen ska ses som det fysiska uttrycket för Vision Lysekil Dialoger har genomförts med olika intressenter. Dialogerna har utgjort underlag till ett program för den nya översiktsplanen. Det är många intressen som konkurrerar om havet som resurs. Därför behövs ett gemensamt förhållningssätt som långsiktigt både skyddar och utvecklar livet på, i och vid havet. Kommunerna i norra Bohuslän arbetar gemensamt med en Blå översiktsplan. Samråd kring den Blå översiktsplanen har skett under Utställning och beslut om planen kommer att ske under Sexton detaljplaner har hanterats under året, varav två har blivit beslutade. Under året har 323 bygglovsansökningar inkommit och beslut har fattats i 294 ärenden. Slutbesked för byggnationer har utfärdats för totalt 126 nya bostäder, varav 89 i flerbostadshus. Den absoluta majoriteten av bygglovsansökningar har hanterats inom den lagstadgade ramen på 50 arbetsdagar. Handläggningstiden har i genomsnitt uppgått till 26 dagar, vilket är en förbättring jämfört med 2016 då snittet var 40 dagar. Endast 26 ärenden har tagit längre tid än 50 dagar. Bygglovshandläggningen får också bra betyg i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) servicemätning när det gäller faktorer som tillgänglighet, kompetens och bemötande. Gällande bostadsanpassningen har man under året arbetat med att effektivisera processen och återvinning av till exempel ramper och hissar. Arbetet fortskrider med att utbilda inom användandet av geografiskt informationssystem (GIS). Syftet är att fler verksamheter ska kunna använda GIS som ett verktyg i effektiviserings- och utvecklingsarbeten. Kommunens ansvar för miljö- och hälsoskyddsarbete hanteras i samverkan med Munkedal och Sotenäs kommuner genom Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Arbete med att ta fram riktlinjer för kommunens interna miljöarbete har påbörjats med fokus på hållbar konsumtion inom områdena ekologisk och klimatsmart mat, kemikalieanvändning och energieffektivisering. Framtid Vision Lysekil 2030 uttrycker ambitionen att Lysekils kommun ska vara en hållbar och attraktiv kommun året runt. För att förverkliga detta krävs tillväxt och fler invånare. I den kommande översiktsplanen sätts de övergripande inriktningarna för hur kommunen kan växa och var det är möjligt att exploatera mark och bygga nya bostäder. Det kommer att krävas en hög beredskap för att ta fram och genomföra detaljplaner, både i egen regi och i samverkan med andra aktörer. En viktig aktör blir då kommunens helägda bostadsbolag LysekilsBostäder AB som planerar för flera projekt. Tillgången på kommunal exploaterbar mark är begränsad vilket försvårar nyetableringar av företag och bostadsbyggande. För att klara utmaningarna krävs ett fortsatt starkt fokus på att förbättra och effektivisera samhällsbyggnadsprocessen med ett tydligt och synligt uppdrag vilket genererar nöjda kunder. 26 Antal arbetsdagar som snitthandläggningstiden var för beslut i bygglovsärenden Lysekils kommun erbjuder stöd för ett hållbart och varierat näringsliv vilket bidrar till ökade sysselsättningsmöjligheter. Genom attraktivitet och gott värdskap lockas besökare. Verksamhet Lysekils kommun har drygt aktiva företag och under 2017 startades 78 nya företag. Flera etableringsförfrågningar har hanterats under året varav den mest uppmärksammade var forskningsfartyget SVEA. Lysekils kommun, Chalmers tekniska högskola AB, Research institutes of Sweden (RiSE), Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Svenska miljöinstitutet (IVL) har arbetat fram ett avtal för nyttjande av Kristinebergs forskningsinfrastruktur. Visionen i detta arbete är att Kristineberg Marine Research and Innovation Centre ska vara ett internationellt och nationellt ledande centrum inom forskning och innovation för hållbar blå tillväxt. Infrastrukturen till och från Lysekil är viktig, Väg 161 ligger överst i den regionala infrastrukturplanen. En rondell har byggts i Hallinden vilket innebär en förbättring av väg 162. Avsaknad av fast förbindelse över Gullmarn har noterats som en regional brist. Lysekils kommun äger och medverkar i flera utvecklingsprojekt. Ett av dessa är Urban Platsinnovation (UPI) som handlar om centrumutveckling. Inom UPI har Lysekils kommun utvecklat stadspromenader och snorkelleder. Kunskapsseminarier har anordnats för näringsidkare inom områden som sökordsoptimering, sociala medier, e-handel, skyltning och trygghet i butik. För att underlätta dialogen har Lysekil Centrum Lab öppnats, där olika aktörer kan mötas. Andra konkreta resultat är gratis Wi-Fi zoner i centrum och gästhamnar, medlemskap i Svenska Stadskärnor och platser för uppställning av food trucks. För att stärka platsens attraktivitet har Lysekils kommun medverkat i eller anordnat ett flertal evenemang utspridda under året. Några av dessa är: Lysekilsmässan, mässan Båt & Hav, Lysekil Women s Match, kulturveckan samt julmarknaden. Arbetsmarknaden har utvecklats positivt under en längre tid. Den totala arbetslösheten i Lysekils kommun har minskat med 12,1 procent i jämförelse med december I december 2017 var 393 personer arbetslösa jämfört med 447 personer i december Ett långvarigt problem är att arbetslösheten är hög i vissa grupper, klyftan växer och utgörs i allt större utsträckning av personer som är och förblir långvarigt arbetslösa. Det är framförallt personer utan gymnasial utbildning, personer med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, åldersgruppen år och vissa grupper av utomeuropeiskt födda. Framtid Ett nytt tillväxtprogram ska tas fram i syfte att stärka företagsklimatet i kommunen. Det finns behov av ytterligare mark för etablering av olika verksamheter. Infrastrukturfrågorna som transporter, bebyggelse och fastighetsstruktur är fortsatt viktiga att se över och utveckla. På arbetsmarknaden ligger utmaningen i att minska klyftan mellan efterfrågan på arbetskraft och att få arbetskraften att stämma överens med den kompetensmässiga efterfrågan. Antal registrerade bolag i Lysekils kommun Antal nyregistrerade bolag i Lysekils kommun Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

49 Kommunens verksamhet Folkhälsa och integration Lysekils kommun driver ett hälsofrämjande arbete och är en attraktiv plats som erbjuder livskvalitet. Verksamhet Under 2017 har folkhälsostrateg, integrationssamordnare, säkerhetssamordnare och kommunpolisen samverkat kring brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete där bland annat trygghetsvandringar, trygghetsronder och grannsamverkan i flerbostadshus startats upp. Integrationssamordnaren har arbetat fram riktlinjer för integration och varit ett stöd i att öka sysselsättningen för nyanlända inom kommunens verksamheter. Folkhälsostrategen har samordnat arbetet inom utvecklingsområdet barn och unga samt utvecklat föräldrastödjande insatser. Gruppledarutbildning Alla Barn i Centrum (ABC) har genomförts och gruppträffar för föräldrar har startats upp under året. Folkhälsostrategen och integrationssamordnaren har under året verkat för att utveckla samarbetet med civilsamhället och för utveckling av antalet fritidsaktiviteter och mötesplatser. Ett exempel är arbetet med sommarlovsaktiviteter för barn och unga där föreningslivet var en viktig samarbetspart. Allt arbete som genomförts under året har skett i nära samarbete med kommunala förvaltningar och bolag, regionala aktörer, polisen, civilsamhället och näringslivet. Totalt sett har andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd minskat något sedan föregående år men Lysekils kommun har en något högre andel biståndsmottagare jämfört med riket. Även om den öppna arbetslösheten är lägre i Lysekils kommun jämfört med riket står grupper utanför arbetsmarknad och sysselsättning på grund av utländsk bakgrund, ofullständig utbildning eller psykisk ohälsa. Förutsättningarna för egen försörjning påverkar även barns uppväxtvillkor. Många barn och unga växer upp med sämre socioekonomiska förutsättningar. Detta i sin tur ökar risken för en sämre hälsa och att inte lyckas med sin skolgång. Andelen elever som var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet minskade mellan 2016 och Positivt är att sjukpenningtalet har förbättrats något, både färre kvinnor och män var sjukskrivna under 2017 jämfört med Fortfarande är kvinnor mer sjukskrivna än män. Resultatet i medborgarundersökningen visar på att den upplevda tryggheten ökat något. Även den lokala trygghetsundersökningen, som genomförs årligen, pekar på en något högre upplevd trygghet 2017 jämfört med Dock är det fortfarande drygt 30 procent av de som besvarade den lokala enkäten som inte känner sig trygga i Lysekils kommun. Falldiagnoser män 65+* Falldiagnoser kvinnor 65+* Sjukpenningtal män Rökning åk 9 flickor* Besväras av ensamhet inom äldreomsorg/hemtjänst Sjukpenningtal kvinnor Lysekil 2016 Lysekil 2017 riket/regionen* Rökning åk 9 pojkar* Öppet arbetslösa män Öppet arbetslösa kvinnor Medellivslängd kvinnor 1,6 Medellivslängd män 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Invånare med ekonomiskt bistånd Hushåll med ekonomiskt bistånd månader Behörig nationellt program flickor å 9 Behörig nationellt program pojkar 9 Ekonomiskt utsatta barn Kariesfria 12-åringar* Utbildningsnivå kvinnor Utbildningsnivå män Framtid Fortsatt ökat fokus på tidiga insatser för familjer, barn och unga är viktigt. Aktiviteter som gynnar förutsättningar för egen försörjning samt inkludering av nyanlända såväl barn och ungdomar som vuxna är av hög prioritet. Arbete som främjar ökad trygghet i samhället och som stärker delaktighet samt bryter ensamhet kommer att vara en fortsatt utmaning. Samarbete med civilsamhället är en viktig framgångsfaktor. Skillnaderna mellan kvinnor och män bör också beaktas. Ett mer aktivt jämställdhetsarbete är en viktig framtidsfråga. Kommunens verksamhet Kris, säkerhet och trygghet Lysekils kommun arbetar kontinuerligt med förebyggande säkerhetsarbete. Det handlar bland annat om att på olika sätt arbeta med krisberedskap, säkerhet och trygghet. Verksamhet Under 2017 har det varit få anmälda brott till polisen i Lysekils kommun. Undersökningar som gjorts visar dock på en relativt hög andel kommuninvånare som upplever otrygghet, även om detta minskat något jämfört med En rad olika åtgärder och aktiviteter har vidtagits för att möta denna otrygghet, bland annat genom trygghetsvandrare och en ökad samverkan mellan kommunens säkerhetssamordnare, folkhälsostrateg, integrationssamordnare och kommunpolis. Denna samverkansgrupp kallas för Lilla Brottsförebyggande rådet (Lilla BRÅ). Dessutom har en styrgrupp för skolsäkerhetsarbetet upprättats och ett arbete med att införa en säkerhetsguide för publika evenemang har påbörjats. Ett omfattande arbete har genomförts för att stärka kommunens kriskommunikationsförmåga och en krisledningsplan har upprättats. Efter uppmaning från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har en lokal handlingsplan tagits fram. Under 2017 aktiverades Lysekils kommuns krisledningsstab med anledning av ett mindre oljeutsläpp, utanför Danmark, vilket drev in mot den bohuslänska kusten och Lysekil. Mot bakgrund av bland annat denna händelse och en generellt allt mer osäker omvärld har kommunen inrättat ett krisberedskapsråd som leds av kommunstyrelsens ordförande. 50 Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen (0-100) Framtid Det är angeläget att ytterligare förstärka vår krisberedskap via övningar, information och kontakter med säkerhetspolisen och försvarsmakten. Vi behöver också förstärka skyddet av säkerhetskänslig verksamhet och identifiera skyddsvärda objekt inom kommunens geografiska område. För att skapa en ökad trygghet hos kommuninvånarna är det viktigt med olika samverkande och förvaltningsövergripande insatser. 50 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

50 Kommunens verksamhet Ekonomisk redovisning Teknisk service Kommunen ansvarar för skötsel av gator, vägar, parker och småbåtshamnar samt färdtjänst. Kommunen tillhandahåller fordon och lokaler som också underhålls och sköts i form av bilvård, fastighetsskötsel och lokalvård. Även kosthållning till skolor, äldreboenden och andra verksamheter som serverar måltider. Verksamhet För att möjliggöra en fungerande vardag och för att kommunen ska kunna utvecklas och vara attraktiv behövs flera olika serviceverksamheter. Det handlar om en väl fungerande infrastruktur i form av gator, vägar, småbåtshamnar, färdtjänst med mera. Parker och naturvård är andra ansvarsområden som är viktiga för att kommunen ska kunna erbjuda en attraktiv livsmiljö. Andra viktiga områden är att tillhandahålla lokaler, fastighetsskötsel, lokalvård samt tillagning och leverans av mat till kommunens verksamheter. Under året har en sammanställning av statusen på kajerna i centrala Lysekil färdigställts med underlag för prioriteringar av kommande åtgärder. Åtgärder har genomförts vid Fiskhamnskajen samt i Havsbadsområdet. En omfattande renovering av Mariedalsskolan har startats och Färgaregatans förskola har ställts i ordning för nystartad förskoleverksamhet. Vidare har större underhållsarbeten satts igång på Skaftö skola. I juni anslöt sig Lysekils kommun till Västtrafiks färdtjänstavtal och beslut togs om förändrade regler och ny taxa. 52 Medborgarnas nöjdhetsindex med kommunens gator och vägar (0-100) Framtid Kommunen står inför stora utmaningar i att genomföra sitt grunduppdrag. Demografiska förändringar ställer ökade krav även inom serviceverksamheterna, till exempel infrastruktur och service som färdtjänst. För att klara utmaningarna krävs ett fortsatt starkt fokus på att förbättra och effektivisera samhällsbyggnadsprocessen med ett tydligt och synligt uppdrag, vilket genererar ökad nöjdhet bland medborgarna. Behovet av att förbättra processerna har också kommit till uttryck i olika attitydundersökningar om kommunens verksamheter. En åtgärd för att öka tillgängligheten och förbättra servicen till våra kunder är att inrätta ett kontaktcenter - en väg in till kommunens verksamheter. 50 Medborgarnas nöjdhetsindex med kommunens gång- och cykelvägar (0-100) Redovisningsprinciper och redovisningsmodell Redovisningsprinciper I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet av att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdet av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Årsredovisningen är upprättad i allt väsentligt i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Fordringar har upptagits till de belopp de beräknas inflyta Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och i kassaflödesrapporten. Intäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Kostnader Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men som är hänförliga till redovisningsåret, har skuldförts och belastar 2017 års redovisning. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde. Från och med 2016 tillämpas komponentavskrivning fullt ut på nya investeringar. Efter genomgång av befintliga anläggningstillgångar har även dessa komponentindelats efter en väsentlighetsbedömning. Detta har gjorts per den 1 januari Avskrivningstiderna är anpassade till respektive komponents nyttjandeperiod. Linjär avskrivning tillämpas, vilket betyder lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar. 52 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

51 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Avsättningar Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Lånekostnader vid investeringar Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS17. Pensionsåtagande för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas, inklusive löneskatt, som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga förändringen av avsättningen redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. Förråd och lager I samband med årsbokslutet 2017 redovisas inte längre några omsättningstillgångar i form av förråd/lager. Inköp kostnadsförs istället löpande. Exploateringsfastigheter Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområden redovisas som omsättningstillgångar. Leasingavtal Leasingavtal ska klassificeras och redovisas efter operationellt eller finansiellt avtal. Finansiell leasing redovisas både som tillgång och skuld i balansräkningen. Lysekils kommun har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastigheter där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna och har därför inget upptaget i balansräkningen. Lysekils Hamn AB har ett leasingavtal avseende en hamnkran som i den sammanställda redovisningen klassificeras som finansiell. Lån Reverslån redovisas i sin helhet som långfristiga skulder. Vidare redovisas den del av lånet som utgör det kommande årets amortering som långfristigt. Orsaken är att amorteringsdelarna av lånen är marginella. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som Lysekils kommun har minst 20 procents inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Redovisningsmodell Driftsredovisning Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter för den löpande verksamheten. Resultaträkning Intäkter./. Kostnader = Förändring av eget kapital Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödes analys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Årsredo visningen innehåller dessutom en sammanställning av kommunens resultatoch balans räkningar med de bolag i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Sambandet mellan investeringsutgifter och driftskostnader En investering är en utgift för en anskaffning av en anläggning. Investeringen redovisas som en anläggningstillgång i balans räkningen. För att redovisas som en investering ska den ekonomiska livslängden överstiga tre år och värdet vara lägst ett basbelopp, drygt 40 tkr. Exempel på investeringar är byggnation av en skola eller inköp av maskiner och inventarier. Investeringsutgiften fördelas över den ekonomiska livslängden som en årlig avskrivning i driftsredovisningen. Kapitalkostnaden utgör en driftskostnad och består dels av en ränta på det bokförda värdet dels av en avskrivning som motsvarar den årliga värdeminskningen av anläggningen. Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar = Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder = Summa skulder och eget kapital Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna årets investeringar minus investeringsbidrag. Kassaflödesanalys ± Resultatet, medel från verksamheten ± Medel från investeringsverksamheten ± Medel från finansieringsverksamheten = Årets kassaflöde + Likvida medel vid årets början = Likvida medel vid årets slut Definitioner och förklaringar till delarna i redovisningsmodellen Balansräkning. Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital. Driftsredovisning. Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten ställt mot budget. Eget kapital. Kommunens förmögenhet, summan av alla tidigare års ackumulerade resultat. I eget kapital ingår inte de pensionsförpliktelser som upparbetats 1998 och tidigare. Investeringsredovisning. Beskriver hur investeringsutgifterna under året fördelar sig på nämnder och förvaltningar, samt per kategori. Kassaflödesanalys. Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed förändringen av likvida medel. Resultaträkning. Utgör ett sammandrag av samtliga kostnader och intäkter under året. Syftet med resultaträkningen är att klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens finanser och därmed hur det egna kapitalet har förändrats. 54 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

52 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Resultaträkning Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Not Verksamhetens intäkter 1 265,9 278,2 596,2 614,7 Verksamhetens kostnader , , , ,5 Avskrivningar 3-27,4-29,5-80,4-104,8 Verksamhetens nettokostnader -862,2-822,8-813,5-771,6 Skatteintäkter 4 686,5 666,3 686,5 666,3 Generella statsbidrag 4 178,9 172,2 178,9 172,2 Finansiella intäkter 5 7,8 8,8 3,1 3,3 Finansiella kostnader 6-2,9-5,9-24,9-27,7 Resultat efter finansiella poster 8,1 18,6 30,1 42,5 Årets skatt 0,0 0,0-0,2-0,7 Uppskjuten skatt 0,0 0,0-3,0-3,1 Årets resultat 8,1 18,6 26,9 38,7 Lysekils kommun redovisar ett positivt resultat på 8,1 mnkr. Detta kan jämföras med föregående års överskott på 18,6 mnkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 39,5 mnkr eller 4,8 procent. Skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive den kommunala fastighetsavgiften har ökat med sammanlagt 26,9 mnkr jämfört med föregående år, vilket motsvarar 3,2 procent. Den kommunala utdebiteringen har varit oförändrad mellan 2016 och 2017 och uppgår till 22,46 kronor. Jämförelsetalet verksamhetens nettokostnader i förhållande till totala skatteintäkter uppgår 2017 till 99,6 procent. Föregående år uppgick motsvarande jämförelsetal till 98,1 procent. Finansnettot uppgår till 4,9 mnkr vilket kan jämföras med 2,9 mnkr föregående år. Resultat i förhållande till totala skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 0,9 procent. Detta kan jämföras med det budgeterade resultatmålet på 2,0 procent. I resultatet ingår en del poster av engångskaraktär: Statsbidrag för bostadsbyggande har erhållits och tillgodoförts resultatet med 1,2 mnkr Efter översyn av äldre vilande investeringsprojekt har nedskrivning gjorts med 1,0 mnkr Ändrade redovisningsprinciper gällande lager på kostenheten har medfört en nedskrivning med 1,3 mnkr Reavinst vid försäljning av mark ingår med 0,4 mnkr Årets balanskravsutredning visar att balanskravet har uppnåtts. Kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare år att återställa. Kommunkoncernen hade 2017 ett resultat efter finansnetto på 30,1 mnkr att jämföra med 42,5 mnkr året före. Tittar man på de olika delarna så var alltså kommunens resultat 10,5 mnkr sämre än fjolåret. För koncernen Lysekils Stadshus AB var resultatet efter finansiella poster i stort sett i nivå med föregående år. Lysekils kommuns delar i Rambo AB respektive Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns resultat var däremot båda betydligt sämre än året före. Verksamhetens intäkter och kostnader samt avskrivningar Verksamhetens intäkter uppgick till 265,9 mnkr. Jämfört med 2016 är det en minskning med 12,3 mnkr eller 4,4 procent. Det är framförallt bidragen som minskat. De uppgår till 143,4 mnkr att jämföra med 154,6 mnkr föregående år. Bidrag från Migrationsverket har minskat med cirka 17 mnkr till 70,5 mnkr. Bidrag från Skolverket har däremot ökat drygt 3 mnkr till 20,7 mnkr. Verksamhetens kostnader uppgick till 1 100,7 mnkr (1 071,5 mnkr). Ökningen uppgår till 29,2 mnkr eller 2,7 procent. Personalkostnaderna har ökat med 23,1 mnkr till 672,0 mnkr. Det är en ökning med 3,6 procent. Antalet månadsavlönade anställda har ökat med ett fåtal personer sedan föregående år. Medellöneökningen för tillsvidareanställda medarbetare i samband med löneöversyn 2017 var 2,9 procent. Pensionskostnaderna har ökat med 11,1 mnkr och uppgår till 68,6 mnkr. Det beror på att fler anställda har pensionsgrundande lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, vilket berättigar till förmånsbestämd ålderspension. Bland övriga kostnader redovisas endast mindre avvikelser jämfört med föregående år. Bland de poster som har högre kostnader än i fjol kan nämnas transporter som ökat med 1,2 mnkr. Lägre kostnader jämfört med föregående år redovisas för bland annat korttidsinventarier som minskat med 1,9 mnkr samt tele- och IT-kommunikation som minskat med 0,4 mnkr. Avskrivningar och nedskrivningar av anläggningstillgångar uppgår till 27,4 mnkr vilket är en minskning med 2,1 mnkr jämfört med En förklaring till minskningen är att 2016 uppgick nedskrivningarna till hela 3,7 mnkr i samband med övergång till komponentredovisning. Under 2017 uppgick nedskrivningarna till 0,5 mnkr och de har uppstått när anläggningstillgångar har utrangerats. Andelen avskrivningar/nedskrivningar i förhållande till skatteintäkterna är 3,2 procent vilket är något lägre än föregående år. På kommunkoncernnivå har avskrivningar/nedskrivningar minskat med 24,4 mnkr mellan de båda jämförelseåren gjorde LysekilsBostäder AB och LEVA-koncernen nedskrivningar av sina anläggningstillgångar med 16,0 mnkr respektive 5,0 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatten i Lysekils kommun har liksom närmast föregående år varit 22,46 kr. Snittet för riket var 20,75 kr och snittet för länet var 21,30 kr Skatteintäkter och statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift uppgick till 865,5 mnkr vilket är 26,9 mnkr högre än Ökningen uppgår till 3,2 procent. I totalbeloppet är 13,4 mnkr (1,1 mnkr) inkluderat i form av engångsmedel med anledning av flyktingsituationen. Kommunens skattekraft som andel av medelskattekraften i riket uppgick till 95,6 procent att jämföra med fjolårets uppgift 96,9 procent. Jämfört med andra kommuner har alltså skattekraften försvagats något. Finansnetto Kommunens finansnetto är positivt och uppgår till 4,9 mnkr och har ökat med 2,0 mnkr. Kommunens finansiella intäkter uppgår totalt till 7,8 mnkr och består till största delen av borgensavgifter. Dessa har minskat med 0,1 mnkr och uppgick 2017 till 5,6 mnkr. I övrigt består de finansiella intäkterna av ränta på koncerninterna lån, ränta på tillgodohavanden samt utdelning och återbäring på finansiella anläggningstillgångar. De finansiella kostnaderna består av ränta på lån samt bankavgifter. De har minskat med 3,0 mnkr. Avvikelsen kan till stor del förklaras med att under 2016 ingick en engångskostnad för förtidsinlöst räntesäkring med 2,5 mnkr. Sedan har det blivit helårseffekt 2017 i lägre räntekostnader genom de amorteringar på 25,0 mnkr som gjordes under På kommunkoncernnivå är finansnettot negativt och uppgår till 21,9 mnkr, vilket är 2,5 mnkr bättre än föregående år. Det är i allt väsentligt kommunen som står för förbättringen. 56 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

53 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Kassaflödesanalys Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat före finansiella poster 3,2 15,7 52,0 66,8 Justering för ej likviditetspåverkande poster 32,6 40,6 83,7 88,5 Erhållen ränta 7,8 8,8 3,2 3,4 Erlagd ränta -2,9-5,9-24,6-27,0 Betald inkomstskatt 0,0 0,0-1,8-2,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 40,7 59,2 112,4 129,3 Ökning/minskning förråd och lager -1,6-2,9-1,7-2,9 Ökning/minskning kundfordringar -1,4-3,7 11,3-28,8 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 22,8-22,5 27,9-32,2 Ökning/minskning leverantörsskulder 20,4-4,6 27,7-2,6 Ökning/minskning kortfristiga skulder 13,6-45,0-6,3 1,0 Medel från verksamheten 94,5-19,6 171,3 63,8 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -48,0-30,0-136,4-112,5 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0-1,5 0,0-1,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster 0,9 7,5 15,2 53,2 1,5-3,0 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -45,6-27,0-121,3-60,9 Finansieringsverksamheten Amortering av skuld 0,0-25,0-0,6-68,3 Investeringsbidrag 0,6 0,0 0,0 0,0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för ej likviditetspåverkande poster -0,1 0,0 0,5-0,9 Medel från finansieringsverksamheten 0,5-25,0-0,1-69,1 Kassaflöde kommunen Kassaflödet består av tre delar löpande verksamhet inklusive förändring av rörelsekapital, investeringsverksamhet samt finansieringsverksamhet. Kommunens löpande verksamhet med justering för poster som inte är likviditetspåverkande ger ett positivt kassaflöde på 40,7 mnkr. Kapitalbindningen har minskat med 53,8 mnkr beroende på minskning av kortfristiga fordringar och ökning av kortfristiga skulder. Tillsammans ger detta ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital med 94,5 mnkr. När det gäller investeringsverksamheten under året har denna påverkat likviditeten negativt med netto 45,6 mnkr. Till sist finansieringsverksamheten som under året endast haft små rörelser. Kassaflödet har påverkats positivt med 0,5 mnkr. Tillsammans ger dessa delar ett totalt positivt kassaflöde under året med 49,4 mnkr. Detta är också vad kommunens likvida medel har ökat med sedan föregående årsskifte. Att kassaflödet ändå varit så bra trots relativt svagt resultat och relativt hög investeringsvolym beror på minskningen i kapitalbindning. Bland annat har fordringar på migrationsverket minskat med cirka 34,0 mnkr och istället tillförts kassan motsvarande belopp. En annan förklaring är att dotterbolagens tillgångssaldon på koncernvalutakontot ökat med 7 mnkr. Självfinansieringsgraden av investeringar uppgår till svaga 89 procent jämfört med föregående års 219 procent. När detta nyckeltal understiger 100 procent räcker inte medlen från den löpande verksamheten till för att finansiera investeringsutgifterna. Att man inte behöver låna till dessa beror på just det positiva kassaflödet från förändringen av rörelsekapitalet som förklarats ovan samt den goda likviditet på 22,1 mnkr som man hade vid årets ingång. På längre sikt måste dock självfinansieringsgraden överstiga 100 procent för att man inte ska behöva ta upp nya lån när man investerar. Detta är också ett av de finansiella målen, där ett snitt över fem år beräknas. För åren uppgår självfinansieringsgraden till 197 procent. Kassaflöde kommunkoncernen Kommunkoncernen hade under året ett positivt kassaflöde på 50,0 mnkr. Medel från verksamheten har tillförts med 171,3 mnkr inklusive förändring av kapitalbindningen. Investeringsverksamheten har under året medfört ett uttag på 121,3 mnkr. Finansieringsverksamheten har under året varit oförändrad. Likvida medel vid årets slut uppgår till 91,0 mnkr. Årets kassaflöde 49,4-71,6 50,0-66,1 Likvida medel från årets början 22,1 93,7 41,0 107,1 Likvida medel vid årets slut 71,5 22,1 91,0 41,0 58 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

54 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Balansräkning Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Not Tillgångar Immateriella tillgångar 7 0,0 0,0 0,1 0,2 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 387,5 388, , ,3 Pågående investeringar 9 25,4 8,3 56,9 28,3 Inventarier och verktyg 10 18,7 20,3 57,1 45,7 Finansiella anläggningstillgångar 11 45,0 45,0 39,2 38,9 Summa anläggningstillgångar 476,6 462, , ,4 Bidrag till statlig infrastruktur 12 6,8 1,5 6,8 1,5 Förråd och exploateringsfastigheter 13 9,5 11,2 10,0 11,5 Kortfristiga fordringar ,6 131,7 145,1 182,2 Kassa och bank 15 71,5 22,1 86,6 43,6 Summa omsättningstillgångar 188,6 165,0 241,7 237,3 Summa tillgångar 672,0 628, , ,2 Eget kapital och skulder Ingående eget kapital 331,3 312,7 473,0 434,3 Årets resultat 8,1 18,6 26,9 38,7 Summa eget kapital ,4 331,3 499,9 473,0 Avsättningar till pensioner 17 14,2 13,8 15,5 15,1 Andra avsättningar 18 23,4 23,3 51,7 48,8 Långfristiga skulder 19 87,5 87,0 891,2 891,8 Kortfristiga skulder ,5 173,4 268,7 245,5 Summa avsättningar och skulder 332,6 297, , ,2 Summa eget kapital och skulder 672,0 628, , ,2 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser ,7 933,9 119,7 122,2 Pensionsförpliktelser ,5 431,3 415,5 431,3 Kommunens balansomslutning uppgår till 672,0 mnkr och har ökat med 43,2 mnkr. Kommunkoncernens balansomslutning uppgår till 1 727,0 mnkr, vilket är en ökning jämfört med föregående år med 52,8 mnkr. Anläggningstillgångar Värdet av kommunens anläggningstillgångar har ökat med 14,3 mnkr och uppgår till 476,6 mnkr. På kommunkoncernnivå uppgår anläggningstillgångarnas bokförda värden till 1 478,6 mnkr, vilket innebär en ökning med 43,2 mnkr. Omsättningstillgångar Kommunens kortfristiga fordringar uppgår till 107,6 mnkr vilket är en minskning med 24,2 mnkr sedan Värdet av förråd och lager samt exploateringsfastigheter har minskat med 1,6 mnkr. Kommunen redovisar från och med detta bokslut inga tillgångssaldon i förråd och lager. Kommunen och bolagen som ingår i Lysekils Stadshus AB-koncernen kan utnyttja varandras likviditet i ett gemensamt koncernkonto med en kredit på 80,0 mnkr. Kommunens likviditet vid årsskiftet 2017/2018 uppgår till 71,5 mnkr vilket är 49,4 mnkr mer än i föregående bokslut. Eget kapital och soliditet Det egna kapitalet på kommunnivå uppgår till 339,4 mnkr, det är årets resultat på 8,1 mnkr som är ökningen. Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmågan, har försämrats med 2,2 procentenheter till 50,5 procent. Soliditeten inklusive samtliga pensionsåtaganden, som är negativ, har förbättrats med 4,3 procentenheter till -11,3 procent. Anledningen till att det skiljer mellan dessa båda nyckeltal är att det svaga resultatet i kombination med ökad balansomslutning gör soliditeten exklusive pensionsåtaganden sämre. Men på grund av att pensionsåtagandena som är upptagna som ansvarsförbindelse minskar så mycket som med 14,0 mnkr så stärks soliditetstalet pensionerna inkluderade. Det egna kapitalet i kommunkoncernen uppgår till 499,5 mnkr. Soliditeten exklusive pensionsåtaganden är 28,9 procent och inklusive pensionsåtaganden uppgår den till 4,9 procent. Avsättningar Kommunens avsättningar omfattar avsättning till pensioner, avsättning för återställande av avfallsdeponi samt avsättning för framtida underhållskostnader i externt hyrda lokaler. Avsättningen till pensioner inklusive löneskatt har ökat med 0,4 mnkr till att vid bokslutstillfället uppgå till 14,2 mnkr. Utav det utgör 1,3 mnkr Lysekils kommuns del av pensionsavsättningar i Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Avsättningarna består av pensioner intjänade enligt kollektivavtal samt lokalt slutna avtal. Utöver den pensionsskuld som redovisas som avsättning i balansräkningen har kommunen förpliktelser för pensioner intjänade före Dessa redovisas som ansvarsförbindelser, se nedan. Hela pensionsskulden är återlånad av kommunen. Kommunen har ansvaret för det framtida återställandet av Siviks avfallsanläggning. Uppräkning av nuvärdet av framtida kostnader för sluttäckning har gjorts, därav årets ökning av avsättningen på 0,1 mnkr. Gällande avsättningen för framtida underhållskostnader i externt hyrda lokaler har den indexuppräknats med mindre belopp. Skulder Kommunens långfristiga skulder består i huvudsak av lån i Kommuninvest. Varken nyupplåning eller amortering har skett under 2017, så dessa lån uppgår vid årets slut till oförändrade 85,0 mnkr. Kommunkoncernen har långfristiga skulder på 891,2 mnkr. Det är 0,6 mnkr lägre än vid föregående bokslut. De kortfristiga skulderna uppgår för kommunen till 207,5 mnkr, vilket är en ökning med 34,0 mnkr jämfört med Ansvarsförbindelser Kommunens skuld till de anställda för pensioner inarbetade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 415,5 mnkr inklusive löneskatt. Detta är en minskning med 14,0 mnkr. 60 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

55 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Försäljningsintäkter 3,1 2,9 86,3 83,4 Taxor och avgifter 47,3 45,7 203,8 190,1 Hyror och arrenden 24,8 25,1 99,6 100,5 Bidrag 143,4 154,6 143,4 154,6 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 45,7 41,8 45,7 41,8 Exploateringsintäkter 0,5 7,5 0,5 7,5 Realisationsvinster 0,4 0,0 2,6 25,6 Övriga intäkter 0,7 0,6 14,3 11,2 Summa 265,9 278,2 596,2 614,7 Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Personalkostnader 672,0 648,9 768,4 740,0 Pensionskostnader 68,6 57,5 74,6 63,8 Bränsle, energi och vatten 15,7 14,9 15,7 14,9 Köp av huvudverksamhet 114,8 110,4 114,8 110,6 Lokal- och markhyror 58,2 56,4 60,7 59,0 Lämnade bidrag 31,5 32,5 31,5 32,5 Reaförluster och utrangeringar 1,5 0,0 1,5 0,0 Förändring avsättningar 0,1 8,0 0,1 8,0 Övriga varor och tjänster 138,4 142,7 262,0 252,7 Summa 1100,7 1071, , ,5 Not 3 Avskrivningar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Maskiner och inventarier 4,8 4,7 10,7 10,1 Byggnader och anläggningar 22,1 21,1 69,3 70,1 Nedskrivningar anläggningstillgångar 0,5 3,7 0,5 24,7 Summa 27,4 29,5 80,4 104,8 Not 4 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunen Belopp i mnkr Preliminära skatteintäkter 688,7 668,7 Slutavräkning 0,8 0,6 Preliminär slutavräkning -3,0-3,0 Summa kommunalskatteintäkter 686,5 666,3 Generella statsbidrag Kommunalekonomisk utjämning 113,6 106,7 Kommunal fastighetsavgift 38,2 36,1 LSS-utjämning 15,2 16,1 Engångsmedel med anledning av flyktingsituationen 11,9 13,4 Summa generella statsbidrag 178,9 172,2 Not 6 Finansiella kostnader Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Räntekostnader 2,9 5,8 24,9 27,6 Finansiella kostnader pensionsskuld 0,0 0,1 0,0 0,1 Summa finansiella kostnader 2,9 5,9 24,9 27,7 Not 7 Immateriella tillgångar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Anskaffningsvärde 0,4 0,4 0,6 0,6 Ackumulerade avskrivningar -0,4-0,4-0,5-0,3 Bokfört värde 0,0 0,0 0,2 0,2 Avskrivningstider 5 år 5 år 5 år 5 år Redovisat värde vid årets början 0,0 0,1 Investeringar 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0-0,1 Redovisat värde vid årets slut 0,0 0,0 Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Anskaffningsvärde 781,5 763, , ,3 Ackumulerade avskrivningar -394,1-375, ,8-972,1 Bokfört värde 387,5 388, , ,3 Avskrivningstider år år år år Redovisat värde vid årets början 388,6 379,0 Investeringar 21,2 35,4 Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar -0,2-1,1 Avskrivningar -22,1-24,8 Redovisat värde vid årets slut 387,5 388,6 Not 9 Övriga materiella anläggningstillgångar, pågående investeringar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Anskaffningsvärde 25,5 8,3 56,9 28,3 Bokfört värde 25,5 8,3 56,9 28,3 Redovisat värde vid årets början 8,3 23,7 Investeringar 46,5 31,6 Överföring från eller till annat slag av tillgång -29,3-47,0 Redovisat värde vid årets slut 25,5 8,3 Not 5 Finansiella intäkter Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Utdelning aktier 0,1 0,1 0,0 0,0 Återbäring Kommuninvest 1,5 2,0 1,5 2,0 Ränteintäkter 0,0 0,3 0,9 0,6 Ränteintäkter kommunala bolag 0,6 0,6 0,0 0,0 Borgensavgifter 5,6 5,7 0,7 0,7 Summa finansiella intäkter 7,8 8,8 3,0 3,3 62 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

56 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Not 10 Inventarier och verktyg Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Anskaffningsvärde 67,9 64,9 168,5 127,1 Ackumulerade avskrivningar -49,2-44,5-111,4-81,4 Bokfört värde 18,7 20,3 57,1 45,7 Avskrivningstider 3-12 år 3-12 år 3-12 år 3-12 år Redovisat värde vid årets början 20,3 18,7 Investeringar 3,3 6,4 Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar -0,3-0,1 Avskrivningar -4,8-4,7 Redovisat värde vid årets slut 18,7 20,3 Leasing Betalda leasingavgifter 7,1 7,3 Framtida minimileasingavgifter: inom ett år 6,8 5,1 senare än ett år men inom fem år 6,6 6,7 senare än fem år 0 0,0 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Aktier: Rambo AB 1,0 1,0 0,0 0,0 Lysekils Stadshus AB 9,5 9,5 0,0 0,0 Andelar: HSB kvarteret Mollén 0,3 0,3 0,3 0,3 Kommuninvest Ekonomisk förening 12,9 12,9 12,9 12,9 Övriga andelar 0,5 0,4 0,5 0,4 Långfristiga fordringar: Lysekils Hamn AB 18,0 18,0 0,0 0,0 Kommuninvest förlagslån 2,6 2,6 2,6 2,6 Göteborgs Energi, tillstånd vindkraft 0,0 0,0 19,5 20,2 Övriga långfristiga fordringar 0,3 0,3 3,4 2,5 Summa 45,0 45,0 39,2 38,9 Not 14 Kortfristiga fordringar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Kundfordringar 8,9 10,3 37,0 52,0 Skattefordringar 44,4 70,4 44,7 70,5 Momsfordran 9,6 10,0 9,6 10,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 44,6 40,8 53,7 49,6 Övrigt 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa 107,6 131,7 145,1 182,2 Not 15 Kassa och bank Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Koncernvalutakonto Nordea 41,5-8,0 41,5-8,0 varav: Lysekils kommun 37,0-6,0 Lysekils Stadshus AB -3,8-4,1 Leva i Lysekil AB 7,3 1,5 LysekilsBostäder AB -7,5-7,4 Havets Hus i Lysekil AB 5,1 8,0 Lysekils Hamn AB 3,3-0,5 Stiftelser 0,6 0,6 Övriga banktillgodohavanden 0,0 0,0 15,1 21,5 Tillgodohavande skattekonto 30,0 30,1 30,0 30,1 Summa 71,5 22,1 86,6 43,6 Not 16 Eget kapital Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Ingående eget kapital 331,3 312,7 473,0 434,3 Årets resultat 8,1 18,6 26,9 38,7 Utgående eget kapital 339,4 331,3 499,9 473,0 Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Anskaffningsvärde 8,2 1,5 8,2 1,5 Ackumulerade avskrivningar -1,4 0,0-1,4 0,0 Bokfört värde 6,8 1,5 6,8 1,5 Not 13 Förråd och exploateringsfastigheter Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Tomtmark för försäljning 9,6 9,6 9,6 9,9 Övrigt 0,0 1,6 0,4 1,6 Summa 9,6 11,2 10,0 11,5 64 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

57 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Not 17 Avsatt till pensioner Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Avgiftsbestämd ålderspension, individuell del 1,3 1,4 1,3 1,4 Förmånsbestämd ålderspension eller livränta, pension för högavlönade enligt KAP-KL 2,1 2,2 2,1 2,2 Efterlevandepension, till vuxen eller barn 1,0 0,8 1,0 0,8 Kompletterande ålderspension, förmånsbestämd ålderspension för högavlönade enligt PFA 1,2 1,1 1,2 1,1 Ålderspension enligt PA-KL eller äldre avtal 4,7 4,4 4,7 4,4 Ålderspension enligt överenskommelse 1,3 1,3 1,3 1,3 Summa pensioner 11,7 11,3 11,7 11,3 Löneskatt 2,5 2,4 2,5 2,4 Pensionsavsättning räddningstjänst 0,0 0,0 1,3 1,3 Summa avsatt pensioner 14,2 13,8 15,5 15,1 Ingående avsättning till pensioner 13,8 10,8 15,1 12,1 Nya förpliktelser under året 1,1 2,0 1,1 2,0 varav Nyintjänad pension 1,1 3,6 1,1 3,6 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,2 0,0 0,2 0,0 Övrig post -0,2-1,6-0,2-1,6 Årets utbetalningar -0,8-0,6-0,8-0,6 Förändring av löneskatt 0,1 0,3 0,1 0,3 Förändring Räddningstjänsten 0,0 1,3 0,0 1,3 Summa avsatt pensioner 14,2 13,8 15,5 15,1 Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Not 18 Övriga avsättningar Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Återställande avfallsdeponi 19,0 18,9 19,0 18,9 Underhåll externa lokaler 4,4 4,4 4,4 4,4 Omhändertagande slam 0,0 0,0 1,9 2,2 Uppskjuten skatteskuld 0,0 0,0 26,4 23,3 Summa 23,4 23,3 51,7 48,8 Avsatt för återställande av deponi Redovisat värde vid årets början 18,9 10,9 Nya avsättningar 0,0 8,0 Förändring av nuvärdet 0,1 0,1 Utgående avsättning 19,0 18,9 Avsatt för underhåll externt hyrda lokaler Redovisat värde vid årets början 4,4 4,4 Nya avsättningar 0,0 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 0,0 Utgående avsättning 4,4 4,4 Not 19 Långfristiga skulder Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Lån i banker och kreditinstitut 85,0 85,0 888,7 889,8 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag 2,5 2,0 2,5 2,0 Återstående antal år (vägt snitt) 23 år 24 år 23 år 24 år Summa förutbetalda intäkter 2,5 2,0 2,5 2,0 Summa långfristiga skulder 87,5 87,0 891,2 891,8 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta inklusive derivat 3,09% 3,08% 2,69% 2,70% Genomsnittlig ränta exklusive derivat -0,18% -0,23% -0,17% -0,17% Räntebindning inklusive derivat 4,75 år 5,78 år 3,43 år 4,30 år Räntebindning exklusive derivat 0,16 år 0,18 år 0,16 år 0,16 år Förfall till räntejustering: 0-1 år 0% 0% 17% 12% 1-2 år 0% 0% 10% 5% 2-3 år 0% 0% 10% 10% 3-4 år 47% 0% 28% 10% 4-5 år 0% 47% 16% 28% 5-10 år 53% 53% 19% 35% Derivat (kr) Nominellt värde swapkontrakt Marknadsvärde Not 20 Kortfristiga skulder Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Leverantörsskulder 57,2 36,8 88,2 51,9 Moms och punktskatter 0,3 0,7 0,3 0,7 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 23,8 24,1 23,8 24,1 Övriga kortfristiga skulder 14,5 6,8 20,8 29,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 111,7 105,1 135,5 139,7 Summa 207,5 173,5 268,7 245,5 Not 21 Borgensförbindelser Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Helägda dotterbolag 799,6 800,4 0,0 0,0 Rambo AB 11,3 11,3 0,0 0,0 Fyrstads flygplats 0,1 0,1 0,1 0,1 Kooperativa hyresgästföreningen Lysekils omsorgsbostäder 112,8 114,9 112,8 114,9 Förlustansvar egna hem 0,1 0,5 0,1 0,5 Bostadsrättsföreningar 2,4 2,4 2,4 2,4 Övriga 4,3 4,3 4,3 4,3 Summa 930,7 933,9 119,7 122,2 66 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

58 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Not 22 Ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser Kommunen Kommunstyrelsen Belopp i mnkr Anställda 414,0 429,6 Förtroendevalda 1,5 1,8 Summa 415,5 431,3 Ingående ansvarsförbindelse 429,6 446,6 Nyintjänad pension 0,2 3,8 Pensionsutbetalningar -17,4-15,0 Ränteuppräkning 8,4 3,5 Ändring av försäkringstekniska grunder 2,4 0,0 Förändring av löneskatten -2,7-3,3 Övrigt -4,9-6,0 Summa 415,5 429,6 Förtroendevalda inklusive löneskatt 1,5 1,8 Summa pensionsförpliktelser förtroendevalda 1,5 1,8 Del av pensionsförpliktelsen som tryggats genom försäkring Förpliktelser intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen 0,0 0,0 Förpliktelser intjänade from 1998, pensionsavsättning 16,8 10,7 Summa 16,8 10,7 Överskottsfond hos KPA 2,5 1,8 Överskottsfond hos Skandia 0,4 0,1 Summa 2,9 1,9 Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnader Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnader (%) 12,1 12,5 12,7 Ekonomisk analys Kommunstyrelseförvaltningen har en positiv avvikelse till följd av vakanta tjänster inom främst personalavdelningen. Utredningsmedel och resurser avsatta för satsning på utvecklingsmålen har inte använts fullt ut. Sammantaget redovisar kommunstyrelseförvaltningen en positiv avvikelse mot budget på 2,9 mnkr. Överförmyndarens verksamhet gick med ett underskott på ca 0,5 mnkr relaterat till en viss ökning av antalet ärenden totalt sett samt minskade statsbidrag avsedda för godmanskap för ensamkommande barn och ungdomar. Samhällsbyggnadsförvaltningen redovisade ett underskott på 0,2 mnkr. Avdelningen för mark och gata har ett underskott på 1,5 mnkr till följd av bland annat konsulter som täckt upp för vakanta tjänster. Enheten för fastighetsdrift har en negativ budgetavvikelse på 0,6 mnkr. En av orsakerna var ökade kostnader till följd av evakuering av Fiskhamnskajen. Småbåtsenheten redovisade ett överskott på knappt 1,0 mnkr, vilket är relaterat till att en större del av underhållsåtgärderna numera ska bokföras som investeringar till följd av ändrade avskrivningsregler. Interna kost- och städverksamheterna redovisade en positiv budgetavvikelse på 1,3 mnkr på grund av ökad försäljning och vakanta tjänster. 68 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

59 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Byggnadsnämnden Lönenämnden Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnader Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnader (%) 0,7 0,6 0,4 Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnader Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnader (%) 0,4 0,4 0,4 Ekonomisk analys Byggnadsnämnden redovisar ett positivt resultat. Avvikelsen består till största delen på att förvaltningen har haft vakanta tjänster under året. En tjänst kvarstår att tillsätta. Det har även varit större intäkter än vad som var budgeterat. Ett verksamhetsområde som har förbrukat mer än budget är bostadsanpassningsbidrag, dock är avvikelsen betydligt mindre än föregående år. Sammantaget genererar nämnden en positiv budgetavvikelse för verksamhetsåret Ekonomisk analys Lönenämnden är en gemensam nämnd i samverkan mellan Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner. Budgetavvikelsen ovan är Lysekils kommuns andel av den gemensamma nämnden samt egna nettokostnader kopplat till nämnden. I jämförelse med 2016 har lönenämnden ett sämre resultat Under 2016 var det flera vakanta tjänster som var orsak till överskottet. Dessa tjänster är nu tillsatta. IT-nämnden Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnader Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnader (%) 0,3 0,3 0,4 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnader Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnader (%) 0,2 0,3 0,2 Ekonomisk analys IT-nämnden visar ett positivt resultat på 139 tkr, vilket stämmer väl överens med tidigare prognoser under året. Budgetavvikelsen i tabellen ovan avser Lysekils kommuns andel av resultatet. Anledningen till överskott är arbetet med god ekonomisk hushållning som har fungerat bra tack vare god kostnadsmedvetenhet. Ekonomisk analys Miljönämnden är en gemensam nämnd i samverkan mellan Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommuner. Budgetavvikelsen ovan är Lysekils andel av den gemensamma nämnden samt egna nettokostnader kopplat till nämnden. Miljönämnden har haft en stor personalomsättning vilket gjort att personalkostnaderna blivit lägre än budgeterat. Personalbristen har haft till följd att intäkter minskat då man inte utfört avgiftsfinansierad tillsyn. 70 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

60 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning Utbildningsnämnden Socialnämnden Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnader Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnader (%) 38,8 38,1 41,5 Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnad Verksamhetens nettokostnader Budgetanslag netto Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnader (%) 44,9 44,2 46,2 Ekonomisk analys Den positiva budgetavvikelsen beror främst på att intäkterna är större än beräknat. Statsbidragen från Migrationsverket förväntades minska men har istället ökat med 2,3 mnkr jämfört med föregående år. Statsbidragen från Skolverket har ökat med 3,4 mnkr, vilket är mer än förväntat. Intäkterna för interkommunal ersättning inom gymnasieskolan har ökat med 3,1 mnkr jämfört med Kostnaderna för interkommunal ersättning har kunnat begränsas genom att fler elever från Lysekils kommun väljer Gullmarsgymnasiet än tidigare. Utbildningsnämndens positiva budgetavvikelse ökade med i genomsnitt 1 mnkr per månad fram till delårsbokslutet per augusti. I augusti inkom dessutom bidrag för asylsökande från perioden höstterminen 2015 till vårterminen 2017, vilket innebar ett överskott på årets resultat med 1,6 mnkr. I delårsbokslutet räknade nämnden med ökade kostnader i slutet av året motsvarande överskottet som skapats och bestämde prognosen till +10,5 mnkr. Det var svårt att uppskatta storleken på kostnadsökningarna. Det fanns planer på nyanställningar, men osäkerhet i vilken grad planerna skulle fullföljas. I september ökade personalkostnaderna, men budgetavvikelsen låg kvar på drygt +10 mnkr. Nivån för personalkostnader har därefter varit jämn under hösten, istället har övriga kostnader ökat, framför allt de två sista månaderna. Kostnaderna för skolskjuts har ökat och överskrider budget med 1,2 mnkr. Ett nytt avtal för taxiresor gäller från och med juni och kostnaden för andra halvåret blev inte känd förrän i slutet av året. Kostnadsökningarna har skett inom förskolan, grundskolan och särskolan. Budgetavvikelsen för kultur- och fritidsverksamheten, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har förbättrats något sedan delårsbokslutet. Förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen visar överskott. Budgetavvikelsen för fritidsverksamheten är -269 tkr, kultur- och biblioteksverksamheten är -292 tkr och musikskolan är +139 tkr. Ekonomisk analys Det negativa resultatet beror dels på att de statliga bidragen till verksamheten för ensamkommande barn (EKB) minskat mer än förväntat under året. Anpassning och avveckling av boenden har gjorts under hela året men på grund av arbetsrättsliga faktorer går anpassningen inte i takt med att intäkterna försvinner. Intäkter från Försäkringskassan har också minskat till följd av striktare bedömningar. Totalt beräknas intäkterna ha minskat med 19 mnkr för EKB och med 4 mnkr från Försäkringskassan jämfört med föregående år. Här ingår också avslag på intäkter gällande EKB som avser Avdelningen för barn och unga har stora kostnader för placeringar vilka förväntas pågå över längre tid. Det har också varit stora svårigheter att rekrytera socialsekreterare och chefer vilket resulterat i att konsulter anlitats för att upprätthålla verksamheten. Ett stort förbättringsarbete har startats under året för att få en effektivare organisation där positiva effekter förväntas under Försörjningsstödet har ökat något i förhållande till föregående år där den största delen utgör stöd till flyktingar och nyanlända. Avdelningen för LSS/socialpsykiatri har haft större kostnader än förväntat på grund av nya och ökade omsorgsbehov i såväl boende som personlig assistans. Avdelningen Vård och omsorg visar ett underskott beroende på ökade personalkostnader. Ett resursfördelningssystem för hemtjänsten har utarbetats under hösten och sätts i drift från och med Nytt avtal gällande färdtjänst har blivit dyrare och medför ett underskott för omsorgsresor. Totalt är avvikelsen för hela förvaltningen -22,4 mnkr enligt följande: Individ- och familjeomsorg -13,1 mnkr LSS/socialpsykiatri -7,2 mnkr Vård och omsorg -6,0 mnkr Förvaltningsledning/bistånd +3,9 mnkr 72 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

61 Kommunala bolag Kommunala bolag Koncernen Lysekils Stadshus AB Havets Hus i Lysekil AB Lysekils kommun äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som bedrivs i dessa bolag syftar till att skapa nytta för kommunen och kommuninvånarna. Lysekils kommun har valt att organisera de helägda bolagen under ett gemensamt moderbolag, Lysekils Stadshus AB. Syftet med detta moderbolag är att skapa en ändamålsenlig och effektiv styrning av kommunens bolag, men det ger också möjlighet till att nyttja skattelagstiftningens regler om koncernbidrag. Moderbolaget har därigenom fått rollen som koncernstyrelse. Förutom lagar och författningar regleras bolagens verksamhet och dess relation till kommunen genom: bolagsordning gemensamma ägardirektiv bolagsspecifika ägardirektiv avtal mellan kommunen och respektive bolag Bolagskoncernen är det begrepp kommunen använder för att beskriva Lysekils Stadshus AB med dess dotterbolag. Årets resultat efter finansiella poster för bolagskoncernen uppgick till 21,7 mnkr. Motsvarande resultat föregående år uppgick till 20,1 mnkr. Moderbolaget har redovisat erhållet koncernbidrag med 4,6 mnkr. LEVA i Lysekil AB har redovisat motsvarande belopp som lämnat koncernbidrag. Värdet av bolagskoncernens anläggningstillgångar vid årsskiftet uppgick till 996,0 mnkr och omsättningstillgångarnas värde uppgick till 58,8 mnkr. Totala långfristiga skulder uppgick till 812,6 mnkr. Bolagskoncernens egna kapital uppgick till 135,9 mnkr. Verksamhet Havets Hus akvarium grundades 1993 och är i dag ett av Bohusläns populäraste besöksmål. Här samsas lättsamma upplevelser för hela familjen med allvarliga utmaningar för framtiden stiftade besökare bekantskap med hundratals fascinerande arter. Havets Hus har ett nära samarbete med grundskolan och har ett avtal om entréer och lektioner till alla elever i Lysekil. På gymnasienivå finns samarbeten både i Lysekil och runt om i Sverige. Genom EU-projekt har lärarfortbildning genomförts under året. Havets Hus är en aktiv part i samverkan kring det maritima Lysekil. Det finns ett vetenskapligt inspirationsråd med forskare från flera olika universitet och bevarandeprojekt bedrivs med bland annat återinplantering av småfläckig rödhaj. Havets Hus bidrar till att utveckla besöksnäringen i Lysekil och har via avtal ansvar för turistinformationsverksamheten i kommunen. Havets Hus lockar besökare till området, något som skapar arbetstillfällen och ett större serviceutbud året runt. Ekonomisk analys 2017 hade akvariet färre besökare än budgeterat. Vädret, för få nyheter och begränsade öppettider under hösten är några av orsakerna till besökstappet. Resultatet före bokslutstransaktioner blev 0,4 mnkr vilket är i nivå med föregående år. Tack vare ett långsiktigt strategiskt verksamhetsutvecklingsarbete som lett till externt finansierade projekt och samarbeten i kombination med besparingar kunde en befarad förlust, på grund av färre besökare, vändas till ett överskott istället. ägaren inga krav på avkastning. Ägardirektiven påtalar att bolaget skall verka för att finna externa medfinansiärer, stöd från sponsorer och donationer inom ramen för det kommunala regelverket. Under 2017 kom externt stöd från: Världsnaturfonden WWF EU, Horizon 2020 Västra Götalandsregionen Framtid Havets Hus arbetar med projektet Havets Hus 2.0 som syftar till att skapa möjligheter för verksamheten att utvecklas mot en jämnare fördelning av intäkter, genom en utveckling av skolverksamheten, samt en ökning av antalet besökare, genom ett attraktivare och mer engagerande akvarium. Målsättningen är att omoch tillbyggnationen påbörjas i september 2018 och att Havets Hus nyinvigs inför säsongen Som ett led i utvecklingen av skolverksamheten arbetar Havets Hus för att bli ett godkänt Science Center med stöd från både Skolverket och Västra Götalandsregionen. Detta kommer ytterligare att stärka det maritima Lysekil. Målavstämning - enligt ägarkrav Bolaget har uppfyllt verksamhetsmålen som ställs i ägardirektiven, vilket beskrivs i avsnittet om verksamhet ovan. När det gäller de ekonomiska målen ställer besökare under året Resultaträkning Nyckeltal Resultaträkning Nyckeltal Belopp i mnkr Belopp i mnkr Belopp i mnkr Belopp i mnkr Intäkter 299,6 310,0 Eget kapital 135,9 117,6 Intäkter 10,9 11,1 Eget kapital 14,3 13,7 Kostnader -203,2-192,7 Låneskuld 812,6 812,8 Kostnader -9,9-9,9 Låneskuld 0,0 0,0 Avskrivningar -48,1-70,0 Soliditet (%) 12,9 11,3 Avskrivningar -0,6-0,7 Soliditet (%) 85,9 78,1 Rörelseresultat 48,3 47,3 Investeringsutgifter 83,3 73,7 Rörelseresultat 0,4 0,5 Investeringsutgifter 2,2 0,6 Finansiella poster -26,6-27,2 Antal anställda Finansiella poster 0,0-0,1 Antal anställda Resultat efter finansiella poster 21,7 20,1 Avkastning på eget kapital (%) 15,5 18,1 Resultat efter finansiella poster 0,4 0,4 Avkastning på eget kapital (%) 3,2 9,4 74 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

62 Kommunala bolag Kommunala bolag LEVA i Lysekil AB Verksamhet Bolagets ändamål är att, med den kommunala verkställighetsprincipen som grund, bedriva elnäts-, fjärrvärme-, vatten- och avloppsverksamhet (VA) inom i huvudsak Lysekils kommun eller i dess geografiska närhet. Bolaget sköter också gator, gång- och cykelvägar samt parker på uppdrag av Lysekils kommun. I det helägda dotterbolaget, Lysekils Energi Vind AB, bedrivs vindkraftsverksamhet och uppdraget innefattar att i egen eller genom annans regi bedriva handel med energi. Från augusti 2015 bedriver bolaget elhandel på kommission med fokus på den lokala marknaden. Ekonomisk analys Årets omsättning för bolaget och dess dotterbolag uppgick till 191,1 mnkr (179,2 mnkr). Omsättningsökningen beror främst på taxejustering, ökningen av elhandelskunder samt genom ökat antal VA-anslutningar. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 19,3 mnkr (13,1 mnkr) för koncernen. Enskilt för LEVA i Lysekil AB uppgick resultatet till 20,5 mnkr (20,9 mnkr) och för dotterbolaget Lysekils Energi Vind AB -1,2 mnkr (-7,9 mnkr). I föregående års resultat inkluderas en nedskrivning i dotterbolaget som påverkade bolaget och koncernens resultat negativt med 5 mnkr. Intäktsökningen inom VA-verksamheten utöver taxejustering genereras av fler VA-anslutna kunder och en ökad mängd sålt vatten. En gemensam utredning med kund på råvattenledningen har inbringat motsvarande 1 mnkr i intäkter. Preemraff har under året haft ett längre stopp i spillvärmeleveranserna vilket medförde ökade oljekostnader med 3,2 mnkr för fjärrvärmen jämfört med Målavstämning - enligt ägarkrav Ekonomiska mål Målsättningen är att LEVA-koncernen ska ha en avkastning på totalt kapital motsvarande 5 procent, samt en soliditet på 25 procent. Per den sista december 2017 uppgår soliditeten till 29,9 procent och avkastning på totalt kapital till 5,9 procent. Verksamhetsmål Avbrottstiden för bolagets elnätskunder minskar genom att ersätta luftledningar med jordkabel. Medelavbrottstid per kund var 32 minuter under 2017 vilket är i enlighet med målet. Bolaget jobbar ständigt för ökad kundnöjdhet och utfallet för 2017 blev 84 procent nöjda kunder vilket är helt i linje med målet. Bolaget ska aktivt bedriva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. Vindkraften har under året producerat 15,3 GWh, vilket är 1,3 GWh förnyelsebar el bättre än budget med en tillgänglighet motsvarande 83 procent. Genom energieffektiviserande åtgärder har mängden inköpt energi minskat med 6 procent jämfört med basåret Framtid Under 2018 kommer arbetet med att ersätta nuvarande mätinsamlingssystem att slutföras. LEVA arbetar kontinuerligt med att långsiktigt effektivisera driften av gata- och parkverksamheten. Med anledning av detta pågår diskussion med kommunen kring utformning av samarbetet framöver och fastställande av nytt avtal. Långsiktigheten är viktig, dels för kontinuiteten men även för planeringsmöjligheterna och effektiviteten. Samtidigt står LEVA inför förhållandevis stora investeringsbehov inom bland annat den befintliga maskinparken. LEVA kommer att fortsatt bidra till utveckling av förnyelsebar energi genom att undersöka möjligheten till ökad produktion av förnyelsebar el från bland annat vindkraft och solceller. Under 2018 utreds möjligheten till att bygga en solcellspark. LEVA kommer att fortsätta arbeta för en utbyggnad av laddingsinfrastruktur i kommunen och därmed möta den växande elfordonsflottan. VA-verksamhet LEVA som VA-huvudman ansvarar för att producera och distribuera dricksvatten med god kvalitet samt att leda bort och behandla avlopps- och dagvatten. I kommunen finns cirka 44 mil VA-ledningar, ett vattenverk, tre avloppsreningsverk och ett stort antal tryckstegrings- och avloppspumpstationer. Varje dygn renar LEVA 4,7 miljoner liter vatten i sitt vattenverk. Tillgängligheten i LEVA:s elnät var 99,98% mot mål på 99,99%. Större investeringar som genomförts på VA-nätet under året är; saneringsarbeten på Skuteviksvägen i Grundsund, Tuntorp etapp 1 i Brastad, Domareksvägen och Broälvsvägen i Brodalen. Ett antal åtgärder på både inkommande råvatten och utgående renvatten från vattenreningsverket har genomförts under året för en bättre vattenkvalitet. För det inkommande råvattnet testas ett biofilter för att motverka dålig smak och lukt. Under de kommande åren har bolaget ett ökat investerings- och underhållsbehov för att upprätthålla kvalitet, leveranssäkerhet och framtida klimatförändringar. LEVA planerar för en ombyggnation av Loddebo reningsverk, vilket ska leda till minskad miljöpåverkan samt ge förutsättning för tillståndsansökan samt utbyggnad av VA-nätet vid Gullmarsbaden och Spjösvik. LEVA distribuerar 2017 fjärrvärme via spillvärme motsvarande en energiförbrukning av MWh mot målsättningen MWh. LEVA har tecknat avtal med 2620 elhandelskunder 2017 mot ett mål på 3000 kunder. Vindkraftverken Elving och Elvira har producerat MWh förnyelsebar energi under 2017 mot målsättningen MWh. Resultaträkning Nyckeltal Belopp i mnkr Intäkter 191,1 179,2 Belopp i mnkr Eget kapital 142,5 125,8 Resultaträkning VA-verksamheten Nyckeltal VA-verksamheten Kostnader -134,1-123,3 Avskrivningar -29,5-33,9 Rörelseresultat 27,5 22,0 Finansiella poster -8,2-8,9 Resultat efter finansiella poster 19,3 13,1 Låneskuld 258,1 258,1 Soliditet (%) 29,9 27,2 Investeringsutgifter 54,2 43,3 Antal anställda Avkastning på totalt kapital koncern (%) 5,9 5,0 Avkastning på totalt kapital moderbolag (%) 6,6 6,9 Avkastning på totalt kapital dotterbolag (%) neg neg Belopp i mnkr Verksamhetens intäkter 66,1 63,7 Verksamhetens kostnader -50,0-49,6 Avskrivningar -8,0-7,8 Verksamhetens rörelseresultat 8,1 6,3 Räntenetto -5,2-4,9 Verksamhetens nettoresultat 2,9 1,4 Belopp i mnkr Ledningslängd (km) Antal VA-kunder Producerad mängd vatten (1000m3) Renat avloppsvatten (1000m3) Ackumulerad (+) skuld/ (-) fordran till brukarna Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

63 Kommunala bolag Kommunala bolag LysekilsBostäder AB Verksamhet LysekilsBostäder AB är ett helägt kommunalt allmännyttigt bostadsbolag. I bolagets åtaganden ligger, förutom att utveckla och underhålla ett fastighetsbestånd i konkurrens med övriga aktörer på marknaden, också att ha ett socialt ansvar och omhändertagande av vissa utsatta målgrupper. LysekilsBostäder ska vara en betydelsefull aktör på bostadsmarknaden i Lysekils kommun och ett naturligt förstahandsval för den som söker bostad i kommunen. Bolaget ska erbjuda attraktiva bostäder till rimliga kostnader i välskötta områden. Detta är en viktig del i ambitionen att stärka Lysekils utveckling. Bolaget ska också stärka och utveckla hyresrätten genom att erbjuda de boende mer inflytande och ansvar för sin bostad och sin bostadsmiljö. Vid årets slut förvaltade LysekilsBostäder (1 184) lägenheter som upplåts med hyresrätt. Bolaget förvaltar 66 (69) lokaler och (1 163) parkeringsplatser/garage/p-däck. Resultaträkning Belopp i mnkr Intäkter 92,3 116,3 Kostnader -57,9-58,7 Avskrivningar -15,5-33,1 Rörelseresultat 18,9 24,5 Finansiella poster -14,2-14,1 Resultat efter finansiella poster 4,7 10,4 Ekonomisk analys Resultat efter finansiella poster uppgår till 4,7 mnkr vilket är 2,9 mkr bättre än budgeterat. Fortsatt låg vakansgrad påverkar intäkterna positivt. Bostadsmarknaden i Lysekil bedöms under de kommande åren att präglas av efterfrågan på bostäder, vilket leder till fortsatt låg vakansgrad. Under året har fyra andelslägenheter i Skolbergets samfällighetsförening sålts vilket inneburit en positiv resultatförbättring i form av realisationsvinst motsvarande 1,8 mnkr. De taxebundna kostnaderna består huvudsakligen av värme, el, vatten och sophämtning. Dessa kostnader uppgår till 47 procent av de totala driftskostnaderna för 2017 och är 1,2 mnkr lägre jämfört med förra årets utfall. Detta beror främst på det varma vädret, vilket gör att kostnaden för uppvärmning är lägre. Nyckeltal Belopp i mnkr Eget kapital 81,4 76,7 Låneskuld 411,2 411,7 Soliditet (%) 15,6 14,9 Investeringsutgifter 33,2 45,5 Antal anställda Avkastning på eget kapital (%) 6,1 15,7 Målavstämning - enligt ägarkrav De ekonomiska målen visar att LysekilsBostäder ska generera en avkastning på 4 procent på justerat eget kapital med 15 procent soliditet. LysekilsBostäder redovisar för verksamhetsåret 6,1 (14,1) procentavkastning på justerat eget kapital samt en soliditet på 15,6 (14,9) procent, vilket visar att bolaget väl lever upp till målen och därmed ger en bra avkastning på företagets resurser. Bolagets fastighetsbestånd har motsvarande omfattning och spridning som svarar mot de olika kommundelarna, Lysekils centralort, Brastad och Grundsund. Arbetet med verksamhetsmålen i LysekilsBostäder präglas av engagemanget att försöka bidra till integrationen då många av bolagets hyresgäster är utrikesfödda. Som ett led i detta har LysekilsBostäder flera aktiviteter och projekt kopplat till integration såsom grannsamverkan, språkcafé, trygghetsvandringar, konst, multisportarena med mera. I bolagets senaste kundenkät får LysekilsBostäder höga betyg vad gäller service, trivsel och skötsel. Av de bolag som ingick i undersökningen placerade sig LysekilsBostäder bland de tre bästa i landet. Bolaget är miljöcertifierat och arbetar aktivt med energieffektivisering. Benchmarking med kommunala bostadsbolag visar att LysekilsBostäders förbrukningsvärden av el, fjärrvärme och vatten ligger bättre än snittet i Sverige. Under året har LysekilsBostäder tillsammans med övriga bolag inom koncernen samt Lysekils kommun, fört en dialog om olika samordningsmöjligheter. Exempel på samarbeten är att LEVA administrerar bolagets lönehantering, LysekilsBostäder hjälper Havets Hus med beredskap, gemensam finansrådgivare har upphandlats samt projekt avseende samordning av upphandlingar inom koncernen har påbörjats. Framtid LysekilsBostäder kommer under kommande år arbeta aktivt för att vara delaktig i att nå Lysekils kommuns tillväxtmål. Bolaget ska både skapa nya bostäder och utveckla bostadsområden för att kommunen ska bli ännu mer attraktiv för människor att bo och arbeta i. Under 2017 fattades beslut om att investera i en ny ambulansstation. Byggnation pågår och stationen beräknas vara inflyttningsklar november Under kommande år kommer LysekilsBostäder ha ett fortsatt stort reinvesterings- och underhållsbehov i flera fastigheter för att upprätthålla kvalitet och ett bekymmersfritt boende för hyresgästerna. På Badhusberget i Lysekil fortsätter arbetet med att renovera balkonger och rusta upp yttre miljöer som uteplatser, gemensamhetsanläggningar, belysning med mera. 78 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

64 Kommunala bolag Kommunala bolag Lysekils Hamn AB Rambo AB Verksamhet Bolaget bedriver stuveri- och hamnverksamhet med tillhörande logistiktjänster. Det innebär lastning och lossning av fartyg samt magasinshantering av gods. Verksamheten består också av omlastningar samt kranoch truckarbeten som även utförs för andra uppdragsgivare än rederikunderna. Vidare underhåller, servar och reparerar bolaget samtliga kommunala småbåts- och gästhamnar på uppdrag från Lysekils kommun. Ekonomisk analys Uthyrningsgraden av magasinen har varit mycket hög och bristen på ledig kapacitet i magasinen gör att bolaget har svårt att attrahera nytt gods. Den totala volymen gods över kaj har minskat med 5 procent jämfört med 2016 och stannar på ton. Ett etablerat nyckeltal inom hamnväsendet i Sverige är antal ton som hanteras men detta speglar inte alltid den faktiska situationen i hamnarna. Under år 2017 har bolaget haft projektlaster av glasmoduler, containers och krandelar som i antal ton inte ger så mycket. Under år 2016 var det projektlaster av sågtimmer och pappersmassa och då haltar jämförelsen ännu mer mellan åren. Målavstämning - enligt ägarkrav Bolaget har under året uppfyllt verksamhetsmålen enligt ägardirektiven. När det gäller de ekonomiska målen ställer ägaren inga krav på avkastning. Bolaget har genom det positiva resultatet undvikit ägartillskott. Framtid Hamnbolaget och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undertecknade ett tio-årigt avtal för forskningsfartyget Svea. Lysekil kommer att bli dess hemmahamn. Fartyget är under byggnation i Spanien och kommer till Lysekil i april Svea är i framkant avseende miljötänk och det präglar också investeringen i kaj och terminal. Genom att skräddarsy lösningar med bland annat fjärrvärme och landanslutning för el, tillgodoses SLU:s särskilda krav på miljövänlig teknik. En förrådsbyggnad kommer också byggas som ingår i hyresavtalet med SLU. En pågående process är att bolagets ägare under året har fortsatt utredningen om den framtida inriktningen för hamnbolaget. Under 2018 kommer bolagets ägare att gå ut med koncessionsupphandling av hamnverksamheten med målsättningen att en extern operatör skall vara nominerad till halvårsskiftet. Verksamhet Rambo AB bildades 1981 och ägs gemensamt av kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum. Lysekils ägarandel uppgår till 38,5 procent och Munkedal, Sotenäs och Tanums ägarandel uppgår till 20,6 procent. Rambos uppdrag är att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering åt sina ägarkommuner genom att samla in och omhänderta avfall samt att driva annan därmed sammanhängande verksamhet. Rambo är kommunernas verktyg för att nå de miljömål som regeringen och EU antagit för avfall. I oktober 2015 antogs nya avfallsföreskrifter av kommunfullmäktige i Lysekils kommun. De nya avfallsföreskrifterna innebär införande av ett nytt insamlingssystem i kommunen. Det nya insamlingssystemet löser tidigare arbetsmiljöproblem och skapar goda förutsättningar för att uppfylla framtida miljömål. Införandet är indelat i fem etapper och började i januari Under året har två etapper genomförts och den sista etappen genomförs under första halvåret Ekonomisk analys Resultatet efter finansiella poster uppgår till 1,4 mnkr, vilket är i nivå med budget. Årets investeringar uppgår till 15,9 mnkr. Inga lån har upptagits under året och soliditeten uppgår till 58 procent. För renhållningskollektivet i Lysekil redovisades 2017 ett negativt resultat på tkr. Ackumulerat uppgår underskottet till tkr. Underskottet i Lysekil är planerat och beror på höga kostnader i samband med införandet av nytt insamlingssystem. Målavstämning - enligt ägarkrav Rambos arbete följer dels EU:s avfallshierarki med mål att återvinna, återanvända och minimera avfall och dels nationella mål om att senast 2018 ska minst 50 procent av allt matavfall från hushåll, storkök och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att näring och energi tas tillvara. Det projekt som drivs för att skapa måluppfyllelse för kommunerna är det nya insamlingssystemet i de fyra ägarkommunerna där ökad service tillsammans med miljöstyrande taxa ska styra mot ökad insamling av matavfall och ökad återvinning av förpackningar och tidningar. Framtid Implementeringen av det nya insamlingssystemet i Lysekils kommun fortsätter under 2018 och innebär ytterligare investeringar i fordon och kärl. Arbetet med en hållbar lösning för hantering av avloppsreningsverksslam kommer att fortgå. På lång sikt utreds möjligheten att kunna ta hand om slammet lokalt genom att utnyttja regionala förutsättningar och ta fram en hållbar process där fosfor återvinns från slammet och kan återföras till jordbruket. 75 anlöp under ton hanterat gods Resultaträkning Belopp i mnkr Intäkter 20,3 18,2 Kostnader -15,8-14,7 Avskrivningar -2,6-2,4 Rörelseresultat 1,9 1,1 Finansiella poster -0,7-0,7 Resultat efter finansiella poster 1,2 0,4 Nyckeltal Belopp i mnkr Eget kapital 9,8 8,7 Låneskuld 33,0 33,0 Soliditet (%) 20,4 18,8 Investeringsutgifter 1,4 0,4 Antal anställda Avkastning på eget kapital (%) 13,6 5,2 Resultaträkning Belopp i mnkr Intäkter 161,1 153,9 Kostnader -149,0-133,7 Avskrivningar -10,8-10,4 Rörelseresultat 1,3 9,8 Finansiella poster 0,1 0,0 Resultat efter finansiella poster 1,4 9,8 Nyckeltal Belopp i mnkr Justerat eget kapital 82,3 81,5 Låneskuld 11,3 11,3 Soliditet i % 58,0 51,0 Investeringsutgifter 14,9 18,1 Antal anställda Resultat i % av nettoomsättningen 0,9 6,4 80 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

65 Kommunala bolag Övrigt Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Verksamhet Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (RMB) driver räddningstjänsten åt medlemskommunerna Lysekil, Munkedal och Uddevalla. Politisk styrning sker genom en förbundsdirektion med två ledamöter från varje kommun. Förbundets säte är i Uddevalla där även organisationens ledning och administrativa funktioner finns. Förbundet har sju brandstationer med en heltidsstyrka i Uddevalla tätort och sju styrkor med deltidsanställd räddningspersonal strategiskt lokaliserade i ansvarsområdet. Förbundet handlägger även sotningsväsendet för respektive kommun. I Lysekil och Munkedal sköter förbundet genom avtal även bilvård av kommunala fordon. Räddningstjänsten har under året träffat personer vid olika utbildnings- och informationstillfällen vilket är ett större antal än under 2016 då det var personer. 570 (482) ärenden av myndighetskaraktär har hanterats och förbundet har aktiverats vid (1 290) larm under året. Ekonomisk analys Årets resultat uppgår till 1,2 mnkr, föregående år var resultatet 4,4 mnkr. Resultatet lyfts framför allt upp av en starkare intäktssida med exempelvis större ersättningar för brandteknisk service och sprinklersystemkontroll samt högre tillståndsavgifter än förväntat. Under året har förbundet investerat 2,2 mnkr, jämfört med budgeterade 1,0 mnkr, i transportmedel och inventarier. Förbundet har sålt anläggningstillgångar för 0,1 mnkr. Resultaträkning Belopp i mnkr Intäkter 20,3 18,2 Kostnader -15,8-14,7 Avskrivningar -2,6-2,4 Rörelseresultat 1,9 1,1 Finansiella poster -0,7-0,7 Resultat efter finansiella poster 1,2 0,4 Målavstämning Förbundet följer upp 23 mål varav fyra inte har uppnåtts. De mål som inte riktigt når önskad måluppfyllelse är att antalet bränder ska minska och ingen person ska omkomma eller skadas allvarligt i samband med brand i bostad (säkerhetsmål 2), ingen person ska drunkna eller skadas allvarligt i samband med vattenolycka (säkerhetsmål 4), RMB ska verka för att medlemskommunernas sotningsentreprenörer utför rengöring, sotning och brandskyddskontroll enligt beslutade frister (effektmål 13), räddningstjänsten ska hålla anspänningstiderna (effektmål 16). Säkerhetsmål 2 och 4 är dock mål som inte förbundet själva kan påverka måluppfyllnaden för. Framtid Uddevalla kommun har genomfört en förstudie för en ny brandstation. Möten med olika intressenter och även studiebesök vid Karlstads brandstation har arrangerats. Beslut är nu fattat av kommunstyrelsen att genomföra detaljplaneringen under Förhoppningsvis kommer även förprojekteringen att genomföras under Vad gäller brandstationen i Ljungskile är nu alla inblandade parter överens om att bygga om det gamla reningsverket till brandstation. Brandstationen i Lysekil har varit föremål för arbetsmiljöförbättringar under en längre tid och nu har arbetet startats upp med att bygga nya lokaler för omklädning, dusch- och träningsmöjligheter. Det ska även installeras reservkraft och utföras klimatförbättrande åtgärder. Nyckeltal Belopp i mnkr Eget kapital 9,8 8,7 Låneskuld 33,0 33,0 Soliditet (%) 20,4 18,8 Investeringsutgifter 1,4 0,4 Antal anställda Avkastning på eget kapital (%) 13,6 5,2 Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder Kommunens inflytande Kommunens röstandel i föreningen utgör en så liten del (1 röst av 126 röster på stämman totalt) att kriterierna för att inkludera räkenskaperna i kommunens sammanställda redovisning inte uppfylls. Kommunens borgensåtagande per den 31 december 2017 uppgår emellertid till ett så betydande belopp som 112,8 mnkr varför följande upplysning lämnas. Verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att upplåta bostäder till kommuninvånare i Lysekils kommun med fastställt vårdbehov. Fördelningen av bostäder sker genom Lysekils kommuns omsorg. Föreningen omfattar två omsorgsfastigheter, en i Brastad och en i Lysekil; Stångenäshemmet - Tuntorp 4:156 i Brastads tätort med två uppförda byggnader med 55 bostäder och gemensamhetslokal. Byggnaderna förvärvades Lysekilshemmet - Kronberget 1:210 i Lysekils tätort med två uppförda byggnader med 73 bostäder och gemensamhetslokal. Del av fastigheten, före detta Kronberget 1:182, förvärvades 2010 och huvudbyggnaden förvärvades Riksbyggens kontor i Bohus Älvsborg har biträtt styrelsen med föreningens förvaltning enligt tecknat avtal. Nyckeltal Nettoomsättning (tkr) Resultat efter finansiella poster (tkr) Balansomslutning (tkr) Soliditet (%) 5 4 Likviditet (%) Driftskostnader (kr/kvm) Ränta (kr/kvm) Lån (kr/kvm) Värmeförbrukning (MWh) Vattenförbrukning (kubik) Elförbrukning (MWh) Ekonomi Årets resultat före fondförändring visar ett överskott på 1,3 mnkr. I resultatet ingår avskrivningar med 3,5 mnkr. Vid årets slut uppgår underhållsfonden till 4,6 mnkr. Framtid Kommunen har beslutat att bygga ett vård- och omsorgsboende vid Fiskebäck utanför Lysekils tätort. Det nya boendet planeras ha 80 platser. Fastighetsbildning pågår. På grund av överklaganden av politiska beslut som tagits under 2017 har projektet försenats och i nuläget är det oklart när byggstart äger rum. Fastigheten kommer även inrymma kontor, dagverksamhet, omklädningsrum, storkök och restaurang. Gällande det befintliga Lysekilshemmet är inriktningen att föreningen kommer att avyttra denna fastighet i samband med flytten till Fiskebäck. 82 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

66 Övrigt Revisionsberättelse Övrigt Kommunstyrelsens ledamöter Till fullmäktige i Lysekils kommun REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Vi revisorer har granskat kommunens verksamheter och räkenskaper samt genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens bolag. Vi bifogar en kort redogörelse for resultatet av vår granskning. Vi bedömer att räkenskapema i allt väsentligt är rättvisande och upprättade enligt god redovisningssed. Vi har tidigare år riktat både kritik och anmärkning mot socialnämnden för stora budgetunderskott samt bristande ekonomistyrning och intern kontroll. För 2016 uppmärksammade vi en tydlig förbättring. Men vår samlade bedömning for 2017 är att socialnämnden återigen inte vidtagit tillräckliga åtgärder for att komma tillrätta med budgetunderskottet som fortlöpande ökat under året. Beslutade och insatta åtgärder har varit sena och otillräckliga Vi riktar en anmärkning till socialnämnden fiir bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Vi riktar också en anmärkning till kommunstyrelsen som brustit i sin tillsyn av socialnämnden samt för att den ännu inte vidtagit tillräckliga åtgärder för de brister vi revisorer framförde redan 2016 avseende kommunens jämställdhetsarbete. Vi bedömer att kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter i övrigt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen är tillräcklig. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning for 2017 godkänns. Vi tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas kommunstyrelsen och öviga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ. Ronald Rombrant (LP) Född 1959 Lysekil 2:e vice ordförande Jan-Olof Johansson (S) Född 1961 Lysekil Ordförande Christina Gustafson (S) Född 1947 Brastad Ledamot Lars Björneld (L) Född 1945 Fiskebäckskil 1:e vice ordförande Mats Karlsson (M) Född 1944 Brastad Ledamot Monica Andersson (C) Född 1971 Brastad Ledamot Fredrik Häller (LP) Född 1968 Lysekil Ledamot Catharina Hansson (LP) Född 1966 Lysekil Ledamot Inge Löfgren (MP) Född 1949 Lysekil Ledamot Yngve Berlin (K) Född 1948 Lysekil Ledamot Christoffer Zakariasson (SD) Född 1978 Brastad Ledamot 84 Lysekils kommuns årsredovisning 2017 Lysekils kommuns årsredovisning

67 Övrigt Begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder samt avsättningar. Utgör en del av det egna kapitalet. Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias belastar den resultatet. Avskrivningar Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde som ska spegla värdeminskningen. Avsättningar Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. När förpliktelsen infrias belastas resultatet. I kommunen gäller detta bland annat pensionsåtagande. Balanskrav Lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital. Driftredovisning Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året ställt mot budget. Eget kapital Kommunens förmögenhet, alla tidigare års ackumulerade överskott. Består dels av rörelsekapital dels av anläggningskapital. Exploateringsverksamhet Åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. Finansiella intäkter Finansiella intäkter består av ränteintäkter och annan avkastning på kapitalplaceringar samt borgensavgifter. Finansiella kostnader Med finansiell kostnad avses räntekostnader på lån samt pensionsskuld. Kapitalkostnader Periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskrivning dels av ränta på bundet kapital. Kassaflödesanalys Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed framkommer likviditetsförändringen. Kortfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som har förfallodag tidigare än ett år efter balansdagen. Likviditet Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som har förfallodag senare än ett år efter balansdagen. Omsättningstillgångar Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. Pensionsskuld Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen som innebär att skuld upparbetad till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Periodisering Fördelning av intäkter och kostnader till den redovisningsperiod de uppstått. Resultaträkning Resultaträkning är ett sammandrag av samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Syftet med resultaträkningen är att klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens finanser och därmed också hur det egna kapitalet har förändrats. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Visar kommunens finansiella styrka. Soliditet Eget kapitals andel av det totala kapitalet uttryckt i procent. Visar långsiktig betalningsförmåga. Utdebitering Anger hur stor del av varje intjänad hundralapp som betalas i kommunalskatt. 86 Lysekils kommuns årsredovisning 2017

68

69 Revisorerna i Lysekils kommun LYSEKILS KOMMUI. Registraturen LkS q- t0 o,, åô/&- 000&"56 Till fullmäktige i Lysekils kommun REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR ZOTZ Vi revisorer har granskat kommunens verksamheter och räkenskaper samt genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens bolag. Vi bifogar en kort redogörelse for resultatet av vår granskning. Vi bedömer att räkenskapema i allt väsentligt åir rättvisande och upprättade enligt god redovisningssed. Vi har tidigare år riktat både lffitik och anmärkning mot socialnämnden ftir stora budgetunderskott samt bristande ekonomistyrning och intern kontroll. För 2016 uppmärksammade vi en tydlig fürbättring. Men vår samlade bedömning for 2017 åir att socialnämnden återigen inte vidtagit tillräckliga åtgärder for att komma tillrätta med budgetunderskottet som fortlöpande ökat under året. Beslutade och insatta åtgärder har varit sena och otillräckliga Vi riktar en anmärkning till socialnämnden fiir bristande styrning, ledning, uppfüljning och kontroll. Vi riktar också en anmärkning till kommunstyrelsen som brustit i sin tillsyn av socialnämnden samt fiir att den ännu inte vidtagit tillräckliga åtgärder fijr de brister vi revisorer framfiirde redan2016 avseende kommunens jämställdhetsarbete. Vi bedömer att kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter i öwigt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen är tillräcklig. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning for 2017 godkänns. Vi tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas kommunstyrelsen och öwiga nämnder samt de enskilda ftirtroendevalda i dessa organ. Lysekil20 10 Mikael (JWilj',"4a',,,,,'^ Anita Larsson Anita I ryk- Tommy Karlsson (YrL* Olle Krischansson

70 Redogörelse ftir granskning âr 2017 Med hänvisning till kommunens revisionsreglemente lämnar vi fiiljande redogörelse for Vår uppgift enligt kommunallagen, revisionsreglementet och god revisionssed är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som sker inom nämnden ir tillëcklig. Genom vår granskning skall vi Ë ett underlag für prövning av nämndernas ansvarsutövning och en bedömning av om nämnderna och enskilda ftirtroendevalda skall rekommenderas ansvarsfrihet. Vidare skall vår granskning medverka till en positiv utveckling av verksamheten så att den blir mer ändamålsenlig och att den interna kontrollen fiirbättras. PwC har biträtt oss vid revisionen. Utifrån en väsentlighets- och riskanalys har vi granskat nämndernas verksamheter i enlighet med god revisionssed och vår revisionsplan. Fördjupande granskningar har bedrivits i projektform och avser bedömning om kommunens verksamhet bedrivs ändamålsenlig och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillfredsställande. Inom redovisningsrevisionen har granskningar genomlorts avseende intern kontroll och säkerhet i system och rutiner samt om räkenskaperna, årsredovisningen och delårsrapporten är rättvisande. Vi har i revisionsrapporter till berörda nämnder och kommunstyrelsen redogjort ftir resultatet av vära granskningar. Dessa innehåller såväl kritik ftir brister som forslag till åtgärder och utveckling. Revisionsrapporterna har fortlöpande redovisats till kommunfullmäktiges presidium i enlighet med revisionsreglementet. Dessa är; o Delårsrapporten20lT ,Årsredovisning 2017 o Kommunens interna kontroll. Uppftiljning kommunens jämställdhetsarbete. Redovisning moms Grundläggande granskning lt-nämnden o Utbildningsnämndenochrektorsfòrutsättningar Sjukslaivningar - arbetsanpassning och rehabilitering Bilagor: o Granskningsrapport for 2017 Lysekils Stadshus AB o Granskningsrapport for 2017 Lysekils Hamn AB Granskningsrapport for 2017 Lysekilsbostäder AB o Granskningsrapport for 2017 Havet Hus i Lysekil AB. Granskningsrapport for 2017 LEVA i Lysekil AB o Granskningsrapport for 2017 Lysekils vind Energi AB,flL c4,

71 Till styrelsen och årsstämman i Havets Hus i Lysekil AB, org nr: 5566T0-T0g9 Granskningsrapport för år 2oL7 enligt ro kap g S aktiebolagslagen Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsârel zott Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god sed. Det innebär att vi planerat granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tiilfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. För uppdraget har vi tagit del av bolagsordning, ägardirektiv, arbetsordning för styrelsen/vd, styrelseprotokoll och policydokument. Samtal med VD om bolagets verksamhet, organisation och interna kontroll har genomförts. Bedömning Vi anser att vår granskning ger oss en rimlig grund för uttalandet enligt nedan: Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tiilräcklig. Vi fïnner därför ingen anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Lysekil zor8-o3-t9 Jh Anita I Andersson Anita Larsson Av kommunfullmäktige i Lysekils kommun utsedda iekmannarevisorer

72 Till styrelsen och årsstämman i Lysekils Energi Vind AB, org nr: 5567tt-o4zg Granskningsrapport för ãr zort enligt ro kap B S aktiebolagslagen Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsäret zott Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god sed. Det innebär att vi planerat granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. För uppdraget har vi tagit del av boiagsordning, ägardirektiv, arbetsordning för styreisen/vd, styrelseprotokoll och policydokument. Samtal med VD om bolagets verksamhet, organisation och interna kontroll har genomförts. Bedömning Vi anser att vår granskning ger oss en rimlig grund för uttalandet enligt nedan: Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner därför ingen anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Lysekil zorb-o3-19 Mikael Pehrsson Olle Krischansson Av kommunfullmäktige i Lysekils kommun utsedda lekmannarevisorer

73 Till styrelsen och årsstämman i Lysekils Hamn AB, org nr: Granskningsrapport för år 2oL7 enligt ro kap g S aktiebolagslagen Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsäret zot7. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god sed. Det innebär att vi planerat granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk s5mpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. För uppdraget har vi tagit del av bolagsordning, ägardirektiv, arbetsordning för styrelsen/vd, styrelseprotokoll och policydokument. Samtal med VD om bolagets verksamhet, organisation och interna kontroll har genomförts. Bedömning Vi anser att vår granskning ger oss en rimlig grund för uttalandet enligt nedan: Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner därför ingen anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Lysekil zorb-o3-r9 Mikael Pehrsson /4/ þ,u/ """"/""" h Bengt Ingemansson L- Av kommunfullmäktige i Lysekils kommun utsedd lekmannarevisor

74 Till styrelsen och årsstämman i Lysekils Stadshus AB, org nr: Granskningsrapport för år 2oLT enligt ro kap B S aktiebolagslagen Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsäret zot7. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god sed. Det innebär att vi planerat granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet skötts på ett ändamåisenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. För uppdraget har vi tagit del av bolagsordning, ägardirektiv, arbetsordning för styrelsen/vd, styrelseprotokoll och policydokument. Samtal med VD om bolagets verksamhet, organisation och interna kontroll har genomförts. Bedömning Vi anser att vår granskning ger oss en rimlig grund för uttalandet enligt nedan: Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tiliräcklig. Vi finner därför ingen anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Lysekil zors t9 h Anita I Andersson Av kommunfullmäktige i Lysekils kommun utsedda lekmannarevisorer

75 Till fullmäktige samt styrelsen och årsstämman i LysekilsBostäder AB, org nr: Granskningsrapport för är zort enligt ro kap B $ aktiebolagslagen Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsäret zott Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god sed. Det innebär att vi planerat granskningen för att i rimiig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcldig. För uppdraget har vi tagit del av bolagsordning, ägardirektiv, styrelseprotokoll och policydokument. Samtal med VD om bolagets verksamhet, organisation och interna kontroll har genomförts. Bedömning Vi anser att vår granskning ger oss en rimlig grund för uttalandet enligt nedan: Vi bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsstäliande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner därför ingen anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter elier verkställande direktören. Lysekil eorb-o3-r9 &ú, Olle Krischansson Tommy Karlsson Av kommunfullmäktige i Lysekils kommun utsedda lekmannarevisorer

76 Till styrelsen och årsstämman i LEVA i Lysekil AB, org nr: 5565o8 -g44o Granskningsrapport för år zat7 enligt ro kap g S aktíebolagslagen Vi har granskat bolagets verlsamhet under räkenskapsäret zot7. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god sed. Det innebär att vi planerat granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verl samhet skötts på ett ändamålsenligt och irån ekonõmisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcktig. För uppdraget har vi tagit del av bolagsordning, ägardirektiv, arbetsordning för sfielsen/vd, styrelseprotokoll och policydokument. Samtal med VD om bolagets verksamhet, organisation och interna kontroll har genomfdrts. Bedömning Vi anser att vår granskning ger oss en rimlig grund för uttalandet enligt nedan: Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tiliräcklig. Vi finner därför ingen anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verl ställande direktören. Lysekil 2o18-og-19 Mikael Olie Krischansson Av kommunfullmäktige i Lysekils kommun utsedda lekmannarevisorer

77 Revisionsrapport Lysekils kommun Håkan Olsson, Certifierad kommunal yrkesrevisor Samuel Meytap Granskning av årsredovisning 2017 Mars 2018

78 Granskning av årsredovisning 2017 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Översikt över utveckling av kommunens verksamheter Särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro Gemensam förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav Övergripande målavstämning och finansiell analys Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Sammanställd redovisning Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 6 PwC

79 Granskning av årsredovisning Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed och uppfyller kravet på rättvisande räkenskaper. I flera delar har årsredovisningen fortsatt att utvecklats och förbättrats jämfört med tidigare år. Det gäller t ex; Information om och tillämpning av kommunens nya styrmodell innefattande; bedömning och redovisning av kvalitetsfaktorer och utvecklingsmål med indikatorer. Omfattande redovisning av kommunens verksamhetsområden med framtidsperspektiv Personalredovisningen/kommunen som arbetsgivare Kommunen har under en följd av år också utvecklat och anpassat redovisningen med tilläggsinformation och noter efter rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) och de synpunkter som vi framfört vid våra granskningar avseende bl a avsättningar, exploatering, pensionsredovisning. Som vägledning för fortsatt utvecklig av redovisningen hänvisar vi till RKR:s olika rekommendationer och idéskrift för redovisning av noter och tilläggsupplysningar. Särskilt avseende hyres-/leasingavtal, finansiella tillgångar och skulder samt derivat och säkringsredovisning och ansvarsförbindelser. Vi har med fd ekonomichefen diskuterat klassificering av långa hyresavtal för Campus väst m fl och vi delade uppfattningen att dessa hyresavtal snarare skulle klassificeras som operationell leasing än finansiell leasing (utifrån RKR 13:2) även om detta är ett gränsfall. Det innebär att kommunen inte behöver redovisa lokalerna i balansräkningen men att det skall finnas tilläggsupplysningar, vilket fortfarande saknas i årsredovisningen. Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar, men det sker fortfarande ingen jämförelse med föregående år i enlighet med KRL vilket vi också påtalade föregående år. Fullmäktige har beslutat om 17 utvecklingsmål/kvalitetsfaktorer med indikatorer inom fyra perspektiv vilka redovisas i förvaltningsberättelsen. Uppföljning och rapportering av dessa mål och indikatorer har utvecklats på ett mycket bra sätt från föregående år. I det avseendet är rapporteringen förenlig med fullmäktiges beslut och budget för Men det saknas en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och kommunens styrkor, svagheter och utmaningar samt om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Vi hänvisar till KRL 4 kap. 5 som bl a anger att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Fullmäktige har antagit finansiella mål/indikatorer för god ekonomisk hushållning för 2017 som inte full ut uppnås. Nettokostnaderna ökar med 4,8 % vilket är mer än skatteintäkter och generella statsbidrag (inkl fastighetsavgiften) som ökar med 3,2 % och socialnämnden redovisar ett stort budgetunderskott. Resultatet är för lågt och räcker inte till för att fullt ut finansiera årets investeringar i enligt med fullmäktiges beslut. PwC 1 av 6

80 Granskning av årsredovisning Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning PwC 2 av 6

81 Granskning av årsredovisning 2017 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktats i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen och fullmäktige behandlar årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning PwC 3 av 6

82 Granskning av årsredovisning Granskningsresultat 3.1. Förvaltningsberättelse Översikt över utveckling av kommunens verksamheter Förvaltningsberättelsen innehåller information om förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Ekonomiska nyckeltal och nyckeltal för verksamheten redovisas. I förvaltningsberättelsen redovisas även väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret och den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter framgår Särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro Förvaltningsberättelsen innehåller särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro och övrig personalredovisning Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och verksamhet i en gemensam förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar, men det sker ingen jämförelse med föregående år Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Fördjupad information och analyser samt jämförelse med föregående år finns under resp nämnds redovisning Balanskrav Enligt KRL 4:3 a skall förvaltningsberättelsen innehålla upplysningar om dels årets resultat efter balanskravsjusteringar, dels detta resultat med justering för förändring av resultatutjämningsreserven (balanskravsresultat). Det finns en korrekt balanskravsutredning i årsredovisningen. Denna visar att kommunen uppnådde för 2017 ett positivt resultat om 7,7 mkr Övergripande målavstämning och finansiell analys Fullmäktige har antagit finansiella mål/indikatorer för god ekonomisk hushållning för 2017 som inte full ut uppnås. Nettokostnaderna ökar med 4,8 % vilket är mer än skatteintäkter och generella statsbidrag (inkl fastighetsavgiften) som ökar med 3,2 %. Framför allt socialnämnden redovisar ett stort budgetunderskott. Resultatet är för lågt och räcker inte till för att finansiera årets investeringar. Fullmäktige har beslutat om 17 utvecklingsmål/kvalitetsfaktorer med indikatorer inom fyra perspektiv vilka redovisas i förvaltningsberättelsen. Uppföljning och rapportering av dessa mål och indikatorer har utvecklats på ett mycket bra sätt från föregående år. PwC 4 av 6

83 Granskning av årsredovisning 2017 I det avseendet är rapporteringen förenlig med fullmäktiges beslut och budget för Men det saknas en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och kommunens styrkor, svagheter och utmaningar samt om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Vi hänvisar till KRL 4 kap. 5 som bl a anger att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat och konstaterar att kommunen i huvudsak följer gällande principer, råd och anvisningar som gäller för den kommunala redovisningen. Resultatpåverkande avvikelser redovisas under balansräkning nedan Balansräkning Vi har tagit del av bokslutsbilagor och specifikationer utan särskild anmärkningar vad gäller riktighet i underlag och belopp. Med anledning av en ny rekommendation avs komponentavskrivning har kommunen fortsatt genomgången och övergång till komponentavskrivning, med tillhörande justering av avskrivningstider och bokförda värden. Kommunen har under en följd av år utvecklat och anpassat redovisningen med tilläggsinformation och noter efter rekommendationer från Rådet För Kommunal redovisning (RKR) och de synpunkter som vi framfört vid våra granskningar avseende bl a avsättningar, exploatering, pensionsredovisning. Som vägledning för fortsatt utvecklig av redovisningen hänvisar vi till RKR:s olika rekommendationer och idéskrift för redovisning av noter och tilläggsupplysningar. Vi rekommenderar kommunen att tillämpa dessa vägledningar på det sätt som KRK:s idéskrift anger. Särskilt avseende hyres-/leasingavtal, finansiella tillgångar och skulder samt derivat och säkringsredovisning och ansvarsförbindelser. Vi har med fd ekonomichefen diskuterat klassificering av långa hyresavtal för Campus väst m fl och vi delade uppfattningen att dessa hyresavtal snarare skulle klassificeras som operationell leasing än finansiell leasing (utifrån RKR 13:2) även om detta är ett gränsfall. Det innebär att kommunen inte behöver redovisa lokalerna i balansräkningen men att det skall finnas tilläggsupplysningar, vilket fortfarande saknas i årsredovisningen Finansieringsanalys/kassaflödesanalys Vi bedömer att finansieringsanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Av analysen framgår kommunens kassaflöden uppdelat på verksamheterna: löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Analysen utmynnar i förändring av årets kassaflöde Sammanställd redovisning Vi har bedömer att den sammanställda redovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. PwC 5 av 6

84 Granskning av årsredovisning Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Vi bedömer att nämndernas redogörelser överlag är väl strukturerade och rubrikmässigt följer de anvisningar som ekonomikontoret lämnat inför bokslutsarbetet. Nämndernas redogörelser innehåller en kort beskrivning av verksamhet, budgetavvikelser och en ekonomisk analys Intern kontroll Fullmäktige har beslutat om ett nytt reglemente för intern kontroll som alla nämnder i allt väsentligt följer. Alla nämnder har beslutat om kontrollplaner, genomfört och rapporterat uppföljning av gjorda kontroller i det digitala ledningssystemet Stratsys. Den interna kontrollen är ur detta perspektiv tillräcklig Håkan Olsson Uppdragsledare Samuel Meytap Projektledare PwC 6 av 6

85 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 57 Yttrande över revisionsberättelsen 2017 Dnr: LKS Revisorerna i Lysekils kommun har överlämnat revisionsberättelsen för år 2017 till kommunfullmäktige. I revisionsberättelsen riktar revisorerna kritik och anmärkning mot socialnämnden för stora budgetunderskott samt bristande ekonomistyrning och intern kontroll Revisorerna riktar anmärkning mot kommunstyrelsen som brustit i sin tillsyn av socialnämnden samt att styrelsen ännu inte har vidtagit tillräckliga åtgärder avseende tidigare påtalade brister i kommunens jämställdhetsarbete. I enlighet med kommunallagen (KL) 5 kap. 32 ska fullmäktige alltid inhämta förklaring från det organ eller den förtroendevalde mot vilken anmärkning är riktad. Kommunstyrelsen har bedrivit uppsikt över socialnämnden inom ramen för kommunens styrmodell och ekonomistyrningsprinciper. I enlighet med dessa ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Utöver uppföljningsrapporterna har dialogmötet skett med socialnämndens presidium samt dialog på tjänstemannanivå med kommundirektör, ekonomichef, ekonomer och socialchef. Jämställdhetsarbetet har kommunstyrelseförvaltningen i enlighet med uppdrag i kommunstyrelsens nämndbudget för 2017 tagit fram ett styrdokument, Riktlinjer för likabehandling, som grund för arbetet. Detta har antagits av kommunfullmäktige Riktlinjerna omfattar samtliga diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen. Arbete pågår för närvarande med att ta fram en plan för det fortsatta arbetet inklusive de formella krav som finns för just jämställdhetsområdet. Det bör påpekas att den kartläggning och analys av löner och anställningsvillkor som diskrimineringslagen kräver av arbetsgivaren har genomförts i samband med löneöversynerna såväl 2017 som Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Revisionsberättelse för år 2017 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att som eget yttrande till kommunfullmäktige översända förvaltningens tjänsteskrivelse. Särskilt yttrande Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet och Miljöpartiet lämnar särskilt yttrande över revisionsberättelsen daterat Justerare: Utdragsbestyrkande:

86 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Justerare: Utdragsbestyrkande:

87 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Yttrande över revisionsberättelsen 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att som eget yttrande till kommunfullmäktige översända förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Revisorerna i Lysekils kommun har överlämnat revisionsberättelsen för år 2017 till kommunfullmäktige. I revisionsberättelsen riktar revisorerna kritik och anmärkning mot socialnämnden för stora budgetunderskott samt bristande ekonomistyrning och intern kontroll Revisorerna riktar anmärkning mot kommunstyrelsen som brustit i sin tillsyn av socialnämnden samt att styrelsen ännu inte har vidtagit tillräckliga åtgärder avseende tidigare påtalade brister i kommunens jämställdhetsarbete. I enlighet med kommunallagen (KL) 5 kap. 32 ska fullmäktige alltid inhämta förklaring från det organ eller den förtroendevalde mot vilken anmärkning är riktad. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsen har bedrivit uppsikt över socialnämnden inom ramen för kommunens styrmodell och ekonomistyrningsprinciper. I enlighet med dessa ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Socialnämndens rapporter har behandlats i kommunstyrelsen enligt följande: Uppföljningsrapport , , 55 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppmana socialnämnden som prognostiserar budgetunderskott att vidta åtgärder för att uppnå budgetbalans vid årets slut. Inom ramen för arbetet med budget 2018 hölls budgetdialoger med nämnderna med avseende på budgetutfall 2016 samt bedömningar av nuläge och framtid. Vid detta möte var alltså även budgeten för 2017 och utfallet per februari en punkt på agendan. Uppföljningsrapport , , 94 Kommunstyrelsen beslutar att ett uppsiktsmöte mellan kommunstyrelsens ledningsutskott och socialnämndens presidie äger rum snarast, dock innan junis utgång. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

88 Tjänsteskrivelse Dialogmöte med socialnämndens presidie hölls Uppföljningsrapport , , 137 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppmana socialnämnden som prognostiserar budgetunderskott att vidta åtgärder för att uppnå budgetbalans. Dialogmöte med socialnämndens presidie hölls Utöver ovan nämnda dialogmötena har i anslutning till rapporterna U2 och U3 dialog förts på tjänstemannanivå där kommundirektör, ekonomichef, ekonomer och socialchef deltagit. När det gäller jämställdhetsarbetet har kommunstyrelseförvaltningen i enlighet med uppdrag i kommunstyrelsens nämndbudget för 2017 tagit fram ett styrdokument, Riktlinjer för likabehandling, som grund för arbetet. Detta har antagits av kommunfullmäktige Riktlinjerna omfattar samtliga diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen. Arbete pågår för närvarande med att ta fram en plan för det fortsatta arbetet inklusive de formella krav som finns för just jämställdhetsområdet. Det bör påpekas att den kartläggning och analys av löner och anställningsvillkor som diskrimineringslagen kräver av arbetsgivaren har genomförts i samband med löneöversynerna såväl 2017 som Leif Schöndell Kommundirektör Bilaga Revisionsberättelse för år 2017 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

89 Sida 1 av Lysekilspartiet och Miljöpartiet delar den kritik som kommunrevisionen riktar mot socialnämnden och kommunstyrelsen (yttrande över revisionsberättelsen 2017, ärende 10 KS ) Mot bakgrund av socialnämndens stora underskott på mer än 22 miljoner och S-styrets oförmåga att vidta åtgärder riktar kommunrevisionen i revisionsberättelsen för år 2017 allvarliga anmärkningar mot inte bara socialnämnden utan också mot den passivitet som styret uppvisat i kommunstyrelsen. Vi i LP/MP har full förståelse för de anmärkningar som kommunrevisionen riktar mot socialnämnden och kommunstyrelsen. Det är till och med så att vi delar kritiken, eftersom den går helt i linje med våra egna yrkanden, reservationer och interpellationer under Vi har agerat konsekvent i såväl socialnämnden, kommunstyrelsen och som i fullmäktige. Som opposition tar vi trots detta till oss av kritiken från revisionen, men vi menar att vi med vårt agerande under 2017 kan visa att vi verkligen hade velat se en annan ordning. Vi har varit skarpt kritiska till (S) och den styrande minoritetens passivitet och oförmåga när det gäller att vidta åtgärder. Socialnämnden prognostiserade i februari 2017 ett underskott på 3 mkr. Det prognostiserade underskottet ökade därefter exponentiellt för varje ekonomirapport som nämnden lade fram. Vid årets slut presenterade ordföranden för (S) ett underskott på dryga 22 miljoner, men inte en enda åtgärd med någon större ekonomisk effekt. Åtminstone inte vad vi har kunnat se. Det är faktiskt förvånansvärt att revisionen tillstyrker ansvarsfrihet! Denna underlåtelse att vidta åtgärder kommer nu andra att tvingas att hantera, redan nu i början av 2018 lämnar socialnämnden en prognos för 2018 som är i nivå med 2017 års underskott. Det går tyvärr inte att landa i annat än att man nu måste betrakta hela kommunens budget som underbalanserad med miljoner, vilket i så fall handlar om närmare en krona i skattehöjning såvida det inte går att spara dessa belopp! Detta kan inte lastas någon annan än (S) och den styrande minoriteten. Vi delar också den kritik som revisionen riktar mot kommunstyrelsens passivitet när det gäller uppsikten av nämnderna. Vi har flera gånger yrkat på att få till stånd så kallade uppsiktsmöten mellan socialnämnden och kommunstyrelsen, men har av den styrande minoriteten blivit nedröstad. Revisionen är också kritisk till att kommunstyrelsen har varit passiv när det gäller att åtgärda de mycket grava anmärkningar som kom fram i en granskning 2015 av jämställdhetsarbetet i kommunen. Helt klart måste bättre rutiner fram som säkerställer att beslut verkligen blir verkställda! Det kommer vi i Lysekilspartiet att verka för tillsammans med förvaltningen. Ronald Rombrant och Fredrik Häller, Lysekilspartiet Inge Löfgren och Sussi Phil Baden, Miljöpartiet

90 Sida 2 av 3 Faktaruta Revisorerna skriver i revisionsberättelsen för år 2017: Vi har tidigare år riktat både kritik och anmärkning mot socialnämnden för stora budgetunderskott samt bristande ekonomistyrning och intern kontroll. För 2016 uppmärksammade vi en tydlig förbättring. Men vår samlade bedömning förr 2017 är att socialnämnden återigen inte vidtagit tillräckliga åtgärder for att komma tillrätta med budgetunderskottet som fortlöpande ökat under året. Beslutade och insatta åtgärder har varit sena och otillräckliga. Vi riktar en anmärkning till socialnämnden för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Vi riktar också en anmärkning till kommunstyrelsen som brustit i tillsyn av socialnämnden samt för att den ännu inte vidtagit tillräckliga åtgärder för de brister vi revisorer framförde redan 2016 avseende kommunens jämställdhetsarbete. Förteckning över Lysekilspartiets och Miljöpartiets agerande i frågor som har med revisionskritiken 2017 att göra Lysekilspartiets och Miljöpartiets politiska handlande i kommunfullmäktige Yrkanden: Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet och miljöpartiet yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att analysera socialnämndens befarade underskott för en eventuell utökning av socialnämndens budgetram för räkenskapsåret Ronald Rombrant (LP): Tilläggsyrkande från Lysekilspatiet och miljöpartiet att kommunfullmäktige tillstyrker socialnämndens begäran om resursförstärkning på 1,8 mnkr innevarande år för att öka bemanningen inom Barn och Unga, vilket finansieras genom att budgeterat resultat minskas med 1,8 mkr. Fredrik Lundqvist (LP): Tilläggsyrkande att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att långsiktigt komma i balans avseende både verksamhet och ekonomi. Interpellationer: Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om kommunstyrelsens uppsiktsplikt Interpellation till socialnämndens ordförande - Vi ser inga resultat av de beslut om besparingar som socialnämnden fattar, varför reagerar inte socialnämndens ordförande när besluten inte verkställs och slutligen, hur kan man gå från ett prognostiserat underskott på -6 mkr till -16 mkr på ett par månader? Interpellation - Ska - eller ska inte - socialnämnden få tilläggsanslag?

91 Sida 3 av 3 Yrkanden och reservationer i kommunstyrelsen Delårsrapport april 2017: Lysekilspartiet yrkar på att ett särskilt uppsiktmöte med socialnämnden ska ske. Lysekilspartiets förslag får stöd av övriga i kommunstyrelsen Delårsrapport augusti 2017: Lysekilspartiet yrkar på att ett särskilt uppsiktmöte med socialnämnden ska ske mot bakgrund av att socialnämndens prognos på ett par månader hade ändrats från -6 mkr till -16 mkr. Lysekilspartiets yrkande röstas ned av den styrande minoriteten med (S) i spetsen. Lysekilspartiet lämnade två reservationer mot kommunstyrelsens beslut. Fredrik Lundkvist menade att kommunstyrelsens uppmaning till socialnämnden att vidta åtgärder för att nu budget i balans bara var en tom fras, problemen är så mycket större än så. Ronald Rombrant menade att det kraftigt stigande prognostiserade underskottet var ett mycket allvarliga tecken - vilket även den styrande minoriteten rimligtvis borde ha insett borde åtminstone ha lett till et särskilt uppsiktsmöte. Yrkanden och reservationer i socialnämnden Ronny Hammargren (LP): Avslag på förslag från Henrik Larsson m.fl. med hänvisning till att förvaltningen redan påbörjat arbetet med åtgärder för budget i balans och att det återstående arbetet är rena tjänstemannafrågor. Lysekilspartiet reserverade sig mot beslutet. Beslutet innebar att förvaltningens arbete med åtgärdsplanen fördröjdes med månader.

92 Socialnämnden Sammanträdesprotokoll 1/2 Sammanträdestid: kl Ajournering för lunch kl Lokal: Tjänstgörande ledamöter och ersättare: Ricard Söderberg (S), ordförande Ronny Hammargren (LP), vice ordf. Krister Samuelsson (M) Eva Leandersson (S) Stefan Jansson (S) Ann-Charlotte Strömwall (L) Monica Andersson (C) Marie Lindgren (LP) Ann-Britt Jarnedal (LP) Britt-Marie Kjellgren (K) Tommy Westman (SD) Fullmäktigesalen, stadshuset, Lysekil Icke tjänstgörande ersättare: Bernt Ortner (S) Per-Olof Gustafsson (S) Britt-Marie Didriksson Burcher (L) Cecilia Sawing (LP) Maria Ahlström (K) Tjänstemän: Eva Andersson, förvaltningschef Paragrafer: 66 - Sekreterare:... Anne-Marie Mattsson Ordförande: Justerare:. Ricard Söderberg. Stefan Jansson ANSLAGSBEVIS: Nämnd: Socialnämnden Förvaringsplats: Kommunstyrelseförvaltningen Sammanträdesdatum: Justeringsdatum: Anslagsdatum: Anslagets nedtagande: Bevis om tillkännagivande av justering: Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

93 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämnden /2 66 Yttrande avseende revisionsberättelse 2017 Dnr SON Den politiska revisionen har i revisionsberättelse för år 2017 riktat kritik och anmärkning mot socialnämnden för stora budgetunderskott samt bristande ekonomistyrning och intern kontroll Revisorerna riktar även anmärkning mot kommunstyrelsen som brustit i sin tillsyn av socialnämnden. Socialnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över revisorernas anmärkning. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 17 april Aktivitetslista avseende ekonomi till socialnämnden under Revisionsberättelse för 2017 med kommundirektörens skrivelse i ärendet. Socialnämndens beslut Nämnden tar del av revisionsberättelse för år Nämnden tar del av den kritik och anmärkning som riktas mot nämnden. Nämnden översänder förvaltningens skrivelse och bilaga som nämndens yttrande till kommunfullmäktige avseende revisionens rapport. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Beslut inklusive handlingar i ärendet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommundirektör Ekonomichef Beslutet skickas till Förvaltningschef SOF Justerare: Utdragsbestyrkande:

94 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Eva Andersson, YTTRANDE AVSEENDE REVISIONSBERÄTTELSE 2017 Sammanfattning Den politiska revisionen har i revisionsberättelse för år 2017 riktat anmärkning mot socialnämnden. I revisionsberättelsen riktar revisorerna kritik och anmärkning mot socialnämnden för stora budgetunderskott samt bristande ekonomistyrning och intern kontroll Revisorerna riktar även anmärkning mot kommunstyrelsen som brustit i sin tillsyn av socialnämnden. Socialnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över revisorernas anmärkning. Förslag till beslut Socialnämnden avger nedanstående yttrande till kommunfullmäktige avseende revisionens rapport. Ärendet Revisionen har under tidigare år riktat både kritik och anmärkning mot socialnämnden för stora budgetunderskott samt bristande ekonomistyrning och intern kontroll. För 2016 uppmärksammades en tydlig förbättring men revisionens samlade bedömning för 2017 är att socialnämnden återigen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med budgetunderskottet som fortlöpande ökat under året. Beslutade och insatta åtgärder har varit sena och otillräckliga varför revisionen riktar en anmärkning till socialnämnden för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Förvaltningens synpunkter Månatliga uppföljningar har skett under 2017 mellan socialchef och avdelningschefer där verksamhet, ekonomi och åtgärder diskuterats och följts upp. Åtgärdsplan upprättades av förvaltningen och beslutades av socialnämnden i april Åtgärdsplanen kompletterades sedan med ytterligare åtgärder i juni 2017 vilken sedan beslutades av socialnämnden vid sammanträde juni Socialnämnden har under 2017 haft månatliga ekonomiska uppföljningar vid sina sammanträden, som framgår av bilaga 2. Av bilagan framgår också socialnämndens beslut och att de skickats vidare både till kommunstyrelsen och till kommunens revisorer för kännedom. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

95 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Regelbundna uppföljningsmöten har skett med kommunstyrelsens presidium under Rapportering av socialnämndens verksamhet har gjorts i verksamhetssystemet Stratsys enligt kommunens styr och ledningsmodell. Socialnämndens underskott har enligt ovan många orsaker och åtgärdsplaner har upprättats enligt kommunens ekonomiska styrprinciper. Dock har förvaltningen inte lyckats åstadkomma de resultat som förväntats och dessutom har prognosen försämrats alltmer under året. En påverkande orsak är att det varit stor personalomsättning vad gäller avdelningschefer, ekonomer, enhetschefer och socialsekreterare. Det har också varit svårt att rekrytera ny personal till dessa tjänster vilket har medfört att konsulter behövt anlitas eller att tjänster varit vakanta under olika tidsperioder. Detta har medfört att planering och verkställighet av åtgärder helt eller delvis inte kunnat genomföras i verksamheten. Eva Andersson Förvaltningschef Bilagor 1. Revisionsberättelse för Aktivitetslista avseende ekonomi till socialnämnden under 2017 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommundirektör Kommunrevision Ekonomichef

96 Datum SON Ärenderubrik Beslut Övrigt SON 12 Ekonomiskt utfall för 2016 Tar del av ekonomisk rapport SON 29 Information bokslut och Tar del av redovisning årsredovisning 2016 Beslutet skickat till revisionen Beslutet skickat till kommunstyrelsen SON 30 Årsberättelse 2016 biståndsenhet Årsberättelse 2016 vård och omsorg Presentation kritiska kvalitetsfaktorer 2017 biståndsenhet + vård och omsorg SON 61 Resultat och handlingsplan utifrån genomlysning Kostnad per brukare SON 62 Årsberättelse 2016 IFO Årsberättelse 2016 LSS/psykiatri Presentation kritiska kvalitetsfaktorer 2017 både IFO och LSS/psykiatri SON 65 Ekonomiskt resultat uppföljning U1 per februari 2017 Tar del av informationen Tar del av rapporten Tar del av informationen Tar del av rapporten. En handlingsplan kommer att tas fram avseende det prognostiserade underskottet för redovisning vid Beslutet skickat till: Ekonomienheten Kommunstyrelsen

97 nämndens sammanträde SON 69 Information från förvaltningschef: Läget inom hemtjänstverksamheten i Brastad SON 90 Ekonomiskt resultat utfall per mars 2017 Tar del av informationen Tar del av redovisningen Beslutet skickat till: Ekonomienheten Kommunstyrelsen Kommunens revisorer SON 91 Ekonomisk handlingsplan 2017 Uppdrar åt förvaltningen att genomföra den upprättade handlingsplanen 2017, med uppföljning vid nämndens sammanträde i juni 2017 Beslutet skickat till: Kommunstyrelsen Kommunchefen Ekonomichefen SON 105 Resultat/utfall kostnad per brukare KPB SON 110 Rapport intern kontroll 2017 avstämning av fakturor mot avtal och fakturaunderlag

98 SON 111 Rapport intern kontroll 2017 frånvarorapportering i verksamhetssystemet Heroma SON 113 Ekonomiskt resultat U2 utfall per april månad 2017 Tar del av redovisningen. Uppdrar åt förvaltningen att komplettera tidigare redovisad handlingsplan med ytterligare åtgärdsförslag för att nämnden vid årets slut ska ha en budget i balans. Redovisning till nämnden 20 juni 2017 Beslutet skickat till: Ekonomienheten Kommunstyrelsen Kommunens revisorer SON 117 Rapport från Ensolution angående genomlysning av verksamheten inom barn- och ungdomsenheten SON 126 Ekonomiskt utfall per maj månad 2017 Tar del av rapporten SON 127 Ekonomisk åtgärdsplan Nämnden godkänner redovisat förslag till åtgärdsplan och uppföljning till nämnden Beslutet skickat till: Ekonomienheten Kommunstyrelsen Kommunens revisorer

99 SON 129 Resultat av genomlysning av verksamheten på IFO, barn och unga, samt utvecklingsbehov framåt Godkänner utökning av personalresurs under förutsättning att kommunstyrelsen beviljar erforderliga resurser. Beslutar att begära hos kommunstyrelsen om en utökning av ekonomiska resurser för personalbehov. Beslutet skickat till: Kommunstyrelsen Ekonomichefen SON 154 Planering och kostnadsberäkning av barn- och ungdomsboende enligt 9 punkt 8 LSS Uppdrar åt förvaltningen att under första halvåret 2018 starta ett barn- och ungdomsboende enligt 9 punkt 8 LSS SON 161 Ekonomiskt utfall per juli månad SON 164 Rapport intern kontroll 2017 Kontroll av rutiner för hantering av privata medel Tar del av rapporten Godkänner rapporten Beslutet skickat till: Ekonomiavdelningen Utvecklingsledare på kommunstyrelseförvaltningen

100 (istället för ) SON 184 Ekonomiskt resultat U3 per augusti månad 2017 Tar del av rapporten. Nämnden konstaterar att prognosen för helåret är 15,7 mnkr negativ i förhållande till budget och att de beslut om åtgärder som nämnden tagit hittills inte har gett effekt. Nämnden poängterar att förvaltningen innan årets slut 2017 måste genomföra den åtgärdsplan som nämnden beslutade om i juni. Vi nämndens möte 26 oktober ska avdelningschef medverka för att per enhetsnivå och ansvarsområde presentera åtgärdsplan med tidsplan för när åtgärderna ska vara genomförda. Vid nämndens möte den 26 oktober ska ytterligare åtgärder för att hantera resterande underskott diskuteras. Fortsättningsvis ska budgetfrågor diskuteras Beslutet skickat till: Kommunstyrelsen Ekonomienheten Kommunens revisorer

101 även vid arbetsutskottets sammanträden SON 185 Information från förvaltningschefen: Åtgärder för budget i balans Ramar SON 195 Ekonomiskt resultat per september månad SON 196 Redovisning ekonomisk åtgärdsplan Tar del av informationen Tar del av de avdelningsvisa redovisningarna samt aktuella åtgärdsplaner som presenteras vid dagens sammanträde Beslutet skickat till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunens revisorer SON 197 Verksamhetsplan och fördelning av ekonomiska ramar 2018 Beslutar att verksamhetsplan och upprättad ramfördelning ska gälla för verksamhetsåret 2018 och lämnar Beslutet skickat till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ekonomiavdelningen

102 ärendet vidare till kommunstyrelsen. Nämnden uttrycker stor oro med hänvisning till det som framkommer av förvaltningens konsekvensbeskrivning. Nämnden hemställer hos kommunfullmäktige om ekonomiska medel till investeringar enligt särskilt avsnitt i verksamhetsplanen SON 212 Ekonomiskt resultat per oktober SON 213 Redovisning ekonomisk åtgärdsplan SON 223 Kostnad per brukare resultat för socialnämndens verksamheter SON 224 Ekonomiskt resultat per november 2017 Tar del av rapporten Nämnden tar del av de avdelningsvisa redovisningarna samt aktuella åtgärdsplaner som presenteras vid dagens sammanträde Tar del av informationen Beslutet skickat till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunens revisorer

103 SON 225 Redovisning ekonomisk åtgärdsplan Tar del av de avdelningsvisa redovisningarna av åtgärdsplaner som presenteras vid dagens sammanträde. Nämnden uppdrar åt avdelning vård och omsorg att till nämndens sammanträde i januari 2018 återkomma med åtgärder för budget i balans på enhetsnivå med tillhörande riskoch konsekvensanalyser. Beslutet skickat till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Datum Arbetsutskottet Ärenderubrik Beslut Övrigt AU 253 Budgetfrågor/diskussioner Förvaltningschefen redogör för aktuellt budgetläge 2017 och prognos per samt att arbetet med ramfördelning för 2018 pågår inom respektive avdelning AU 280 Budgetfrågor/diskussioner Förvaltningschefen redogör för aktuellt

104 budgetläge och prognos per Avdelningschef vård och omsorg medverkar på sammanträdet för att beskriva det ekonomiska läget samt pågående arbete inom avdelningen.

105 Ärende 6 Fullmäktigespresidiets förlag till beslut Revisionsberättelsen för Lysekils kommun 2017 beviljande av ansvarsfrihet 1. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen, kommunens nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Kommunfullmäktige beslutar att med hänvisning till vad revisorerna i Lysekils kommun anfört rikta anmärkning mot kommunstyrelsen som brustit i sin tillsyn av socialnämnden samt för att den ännu inte vidtagit tillräckliga åtgärder för de brister som revisorerna framförde redan 2016 avseende kommunens jämställdhetsarbete. Fullmäktige riktar även kritik och anmärkning mot socialnämnden för det stora budgetunderskottet samt bristande ekonomistyrning och intern kontroll. 3. Kommunfullmäktige beslutar att bevilja de gemensamma nämnderna IT-nämnden, miljönämnden i mellersta Bohuslän, lönenämnden och de förtroendevalda i dessa ansvarsfrihet för verksamhetsåret Det noteras till protokollet att de fullmäktigeledamöter som under 2017 varit ledamöter eller ersättare i nämnd eller styrelse inte deltar i beslutet i fråga om den egna nämnden eller styrelsen.

106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 58 Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Dnr: LKS Kommunfullmäktige beslutade om förändrad nämndorganisation att gälla från och med mandatperioden 2019 där byggnadsnämndens ansvar utvidgas och att nämnden ombildas till en samhällsbyggnadsnämnd. Detta innebär att den nya nämnden kommer att överta vissa frågor från kommunstyrelsen. Kommunstyrelseförvaltningen fick i uppdrag skriva fram förslag gällande organisatoriskt ansvar, reglemente och arbetsformer för den blivande samhällsbyggnadsnämnden samt hanteringen av ärenden vid myndighetsutövning av kommunens egna verksamheter. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Yrkande Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet och Miljöpartiet yrkar på att förvaltningens förslag avslås med motiveringen att det inte finns ett ekonomiskt utrymme för att låta den politiska apparaten svälla ut, dessutom ska kommunstyrelsen föregå med gott exempel när det gäller att hushålla med skattebetalarnas pengar Ricard Söderberg (S), Christina Gustafson (S) och Mats Karlsson (M): Bifall till förvaltningens förslag att fastställa förslaget till reglemente för den blivande samhällsbyggnadsnämnden. Ronald Rombrant (LP): Tilläggsyrkande, att protokollsutdrag, inkl. reservationer från kommunfullmäktiges beslut , 176 bifogas handlingarna i ärendet till kommunfullmäktige. Ricard Söderberg (S): Avslag på Ronald Rombrants tilläggsyrkande. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ricard Söderberg m.fl. förslag till bifall mot Ronald Rombrants m.fl. förslag till avslag. Proposition Ronald Rombrants tilläggsförslag mot avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Ricard Söderberg m.fl. förslag till bifall mot Ronald Rombrants m.fl. förslag till avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Ricard Söderbergs förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

107 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) Omröstnings begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst till Ricard Söderbergs förslag Nej-röst för avslag Omröstningsresultat Med 5 ja-röster, 5-nej-röster och 1 ledamot som avstår, beslutar kommunstyrelsen med ordförandes utslagsröst, enligt Ricard Söderbergs förslag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Ricard Söderberg, tjg. S X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Dan Jagefeldt, tjg. S X Fredrik Häller LP X Susanne Baden, tjg. MP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa Fortsatt proposition Ordförande ställer Ronald Rombrants tilläggsförslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar avslå tilläggsförslaget. Omröstnings begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst till Ronald Rombrants tilläggsyrkande Nej-röst för avslag Justerare: Utdragsbestyrkande:

108 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) Omröstningsresultat Med 6 ja-röster och 5-nej-röster beslutar kommunstyrelsen bifalla Ronald Rombrants tilläggsyrkande. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Ricard Söderberg, tjg. S X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Dan Jagefeldt, tjg. S X Fredrik Häller LP X Susanne Baden, tjg. MP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 6 5 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att protokollsutdrag, inkl. reservationer från kommunfullmäktiges beslut , 176 bifogas handlingarna i ärendet till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa förslaget till reglemente för den blivande samhällsbyggnadsnämnden. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

109 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att byggnadsnämndens ansvar ska utvidgas och att nämnden ombildas till en samhällsbyggnadsnämnd. Kommunstyrelseförvaltningen gavs i uppdrag att ta fram ett reglemente. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa förslaget till reglemente för den blivande samhällsbyggnadsnämnden. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade om förändrad nämndorganisation att gälla från och med mandatperioden där byggnadsnämndens ansvar utvidgas och att nämnden ombildas till en samhällsbyggnadsnämnd. Detta innebär att den nya nämnden kommer att överta vissa frågor från kommunstyrelsen. Kommunstyrelseförvaltningen fick i uppdrag skriva fram förslag gällande organisatoriskt ansvar, reglemente och arbetsformer för den blivande samhällsbyggnadsnämnden samt hanteringen av ärenden vid myndighetsutövning av kommunens egna verksamheter. Förvaltningens utredning Kommunfullmäktiges beslut att inrätta en samhällsbyggnadsnämnd föregicks bland annat av en extern utredning 2016 (Actea Consulting) inför omorganisationen av kommunstyrelsens verksamheter. Det framgick då att kommunstyrelsens fokus bör ligga på det som är huvuduppdraget enligt kommunallagen, dvs. att leda, samordna och utöva uppsikt över kommunens verksamheter samt att bereda ärenden till kommunfullmäktige. Baserat på utredningens slutsats om vad som är styrelsens huvuduppdrag föreslogs att kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation, kommunstyrelseförvaltningen, ska vara en liten organisation där fokus är att stödja kommunstyrelsen och dess huvuduppdrag. Detta resulterade i en ny tjänstemannaorganisation som trädde ikraft Gällande den politiska organisationen resulterade ovan nämnda utredning och dess slutsatser underförstått till att ärenden som inte direkt härrör till styrelsens huvuduppdrag, inte heller ska ligga hos styrelsen. Frågor som inte har en direkt koppling till huvuduppdraget bör därför flyttas till en annan nämnd där frågan har en mer naturlig hemvist. Därmed ges styrelsen förutsättningar att tydligare kunna fokusera på sitt lagstadgade huvuduppdrag samtidigt som detta innebär en förenklad och effektivare process i ärendehanteringen. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

110 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Som en konsekvens av ovanstående bör därför samhällsbyggnadsnämndens och samhällsbyggnadsförvaltningens organisatoriska ansvar spegla varandra i största möjliga grad. Det föreslagna reglementet täcker därför hela det befintliga verksamhetsområdet som förvaltningen ansvarar för. Undantaget är dock ITavdelningen som organisatoriskt ingår i samhällsbyggnadsförvaltningen men sorterar under IT-nämnden (operativa frågor). De strategiska IT-frågorna ligger kvar hos kommunstyrelsen och avdelningen för verksamhetsstöd. Då en samhällsbyggnadsnämnd inte får utöva myndighetsutövning gentemot verksamhet och objekt som nämnden själv bedriver, föreslås (separat ärende) inrättandet av en jävsnämnd med tillhörande reglemente som ansvarar för beslut, tillsyn och övrig myndighetsutövning i ärenden där samhällsbyggnadsnämnden normalt har ansvaret, men inte kan fatta beslut på grund av jäv. Leif Schöndell Kommundirektör Christian Martins Administrativ chef Bilaga Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

111 Reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden Fastställt av kommunfullmäktige , xx Dnr: LKS Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

112 Samhällsbyggnadsnämnden reglemente Detta reglemente träder i kraft den 1 januari Inledning Utöver de av kommunfullmäktige antagna gemensamma bestämmelserna för kommunstyrelsen och nämnder i Lysekils kommun, gäller detta reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden. 1 Verksamhetsområde Nämnden ska inom kommunen svara för: Planläggning av mark och vatten, inklusive antagande av detaljplaner och områdesbestämmelser, med undantag för översiktsplanering Bygglov, tillståndsgivning och tillsyn enligt Plan- och Bygglagen Exploateringsverksamhet, inklusive köp och försäljning av detaljplanelagd mark för bostäder, industrier och övriga exploateringsobjekt (exploateringsmark) samt upprättande, godkännande och genomförande av exploateringsavtal Ansöka om och företräda kommunen vid lantmäteriförrättningar där kommunen är sakägare Bevakning av det allmännas intresse enligt fastighetsbildnings-, anläggnings- och ledningsrättslagarna Förvaltning av mark och byggnader inom kommunens fastighetsinnehav Adressättning- och namnsättning av gator och allmänna platser Naturvårdsfrågor som inte innebär myndighetsutövning Utbyggnad, upprustning, drift och underhåll av gator, vägar, gång- och cykelvägar, torg, parker och grönområden, lek- och badplatser samt hamnar och kajer Yttranden som avses i ordningslagen 3 kap 2 rörande upplåtelse av offentlig plats Väghållning på de platser som kommunen har att svara för och för allmänna vägar enligt Trafikverkets förordnande Väg- eller gatuhållning enligt vägmärkesförordningen Avfallsfrågor enligt 15 kap miljöbalken, förutom de myndighetsuppgifter som utövas av miljönämnden. P-tillstånd, parkeringsövervakning och fordonsflyttning Trafiksäkerhetsarbete GIS - förvaltning och utveckling av kommunens geografiska informationssystem Färdtjänst Kommunens måltidsverksamhet Kommunens städverksamhet Nämnden är kommunens trafiknämnd enligt lag om nämnd för vissa trafikfrågor. 2 Nämndens sammansättning Samhällsbyggnadsnämnden består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige bestämmer. 2 av 2

113 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 59 Inrättande av en jävsnämnd med tillhörande reglemente Dnr: LKS Då kommunfullmäktige beslutat att inrätta en samhällsbyggnadsnämnd uppstår behov av en annan nämnd som fattar de myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter som samhällsbyggnadsnämnden inte själv får hantera. Mot bakgrund av detta föreslår kommunstyrelseförvaltningen att en jävsnämnd inrättas. Då det är sannolikt att jävsnämnden på årsbasis kommer ha relativt få ärenden föreslås att inget årsarvode utgår till ordföranden. Enbart mötesarvode utgår. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Reglemente för jävsnämnd Yrkande Ricard Söderberg (S): Bifall till förvaltningens förslag att inrätta en jävsnämnd med tillhörande reglemente att gälla från och med mandatperioden Inge Löfgren (MP): Avslag på förvaltningens förslag att inrätta en jävsnämnd. Inge Löfgren (MP): Yrkar i andra hand på att komplettera 2 med att ledamöter och ersättare inte får ha förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen eller samhällsbyggnadsnämnden. Ricard Söderberg (S): Bifall till Inge Löfgrens andrahandsyrkande. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ricard Söderberg förslag till bifall mot Inge Löfgrens förslag till avslag. Proposition på Inge Löfgrens m.fl. andrahandsyrkande att komplettera 2. Proposition Ordförande ställer proposition på Ricard Söderberg förslag till bifall mot Inge Löfgrens förslag till avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Ricard Söderbergs förslag. Ordförande ställer proposition på Inge Löfgrens m.fl. andrahandsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Inge Löfgrens m.fl. andrahandsyrkande. Justerare: Utdragsbestyrkande:

114 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige inrätta en jävsnämnd med tillhörande reglemente att gälla från och med mandatperioden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att komplettera 2 med att ledamöter och ersättare inte får ha förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen eller samhällsbyggnadsnämnden. Reservation Inge Löfgren (MP) reserverar sig muntligt mot beslutet. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

115 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, Inrättande av en jävsnämnd med tillhörande reglemente Sammanfattning Med anledning av inrättandet av en Samhällsbyggnadsnämnd uppstår behov av en jävsnämnd som fattar de myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter som Samhällsbyggnadsnämnden inte själv får hantera ur ett jävsperspektiv. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att en jävsnämnd inrättas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige inrätta en jävsnämnd med tillhörande reglemente att gälla från och med mandatperioden Ärendet En nämnd får inte ur ett jävsperspektiv utöva myndighetsutövning gentemot de verksamheter och objekt som nämnden själv bedriver. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov av en jävsnämnd som fattar den här typen av myndighetsbeslut. Förvaltningens utredning Då kommunfullmäktige beslutat att inrätta en samhällsbyggnadsnämnd uppstår behov av en annan nämnd som fattar de myndighetsbeslut gentemot kommunens egna verksamheter som samhällsbyggnadsnämnden inte själv får hantera. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunstyrelseförvaltningen att fullmäktige inrättar en jävsnämnd med tillhörande reglemente som ansvarar för beslut, tillsyn och övrig myndighetsutövning i ärenden där samhällsbyggnadsnämnden normalt har ansvaret, men inte kan fatta beslut på grund av jäv. För att undvika eventuella intressekonflikter och jäv får nämndens ledamöter och ersättare inte samtidigt ha förtroendeuppdrag i samhällsbyggnadsnämnden. Då det är sannolikt att jävsnämnden på årsbasis kommer ha relativt få ärenden föreslås att inget årsarvode utgår till ordföranden. Enbart mötesarvode utgår. Leif Schöndell Kommundirektör Bilaga Reglemente för jävsnämnd Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Christian Martins Administrativ chef Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

116 Reglemente för Jävsnämnden Fastställt av kommunfullmäktige , xx Dnr: LKS

117 Jävsnämnden reglemente Detta reglemente träder i kraft den 1 januari Inledning Utöver de av kommunfullmäktige antagna gemensamma bestämmelserna för kommunstyrelsen och nämnder i Lysekils kommun, gäller detta reglemente för jävsnämnden. 1 Verksamhetsområde Jävsnämnden svarar för; Tillsyn, beslut och övrig myndighetsutövning i ärenden där Samhällsbyggnadsnämnden inte får utöva myndighetsutövning gentemot verksamhet och objekt som nämnden själv bedriver och därmed på grund av jäv inte kan fatta beslut. Föra kommunens talan i mål eller ärende som rör den egna verksamheten 2 Sammansättning Jävsnämnden består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Nämndens ledamöter och ersättare får inte samtidigt ha förtroendeuppdrag i samhällsbyggnadsnämnden. 2 av 2

118 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 60 Reglemente för kommunstyrelsen Dnr: LKS Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en samhällsbyggnadsnämnd vilket innebär att vissa frågor flyttas från kommunstyrelsen och föranleder en revidering av kommunstyrelsens reglemente. Det föreslagna reglementet förtydligar och i högre grad än tidigare styrelsens huvuduppdrag samt avgränsar vilka övriga ansvarsområden och frågor som ligger på kommunstyrelsen. Förutom en ökad tydlighet ges styrelsen mer tid och förutsättningar för sitt lagstadgade huvuduppdrag. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Reglemente för kommunstyrelsen Yrkande Ronald Rombrant (LP): Lysekilspartiet och Miljöpartiet yrkar på att förvaltningens förslag avslås med motiveringen att det inte finns ett ekonomiskt utrymme för att låta den politiska apparaten svälla ut, dessutom ska kommunstyrelsen föregå med gott exempel när det gäller att hushålla med skattebetalarnas pengar Ricard Söderberg (S): Bifall till förvaltningens förslag att fastställa reglemente för kommunstyrelsen, att gälla från och med Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ricard Söderberg m.fl. förslag till bifall mot Ronald Rombrants m.fl. förslag till avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Ricard Söderberg m.fl. förslag till bifall mot Ronald Rombrants m.fl. förslag till avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Ricard Söderbergs förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa förslaget till reglemente för kommunstyrelsen att gälla från och med Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

119 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, Reglemente för kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunfullmäktiges har beslutat att inrätta en samhällsbyggnadsnämnd vilket innebär att vissa frågor flyttas från styrelsen och föranleder en revidering av kommunstyrelsens reglemente. Det föreslagna reglementet förtydligar och i högre grad än tidigare styrelsens huvuduppdrag samt avgränsar vilka övriga ansvarsområden och frågor som ligger på styrelsen. Förutom en ökad tydlighet ges styrelsen mer tid och förutsättningar för sitt lagstadgade huvuduppdrag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa förslaget till reglemente för kommunstyrelsen att gälla från och med Ärendet Kommunfullmäktige beslutade om förändrad nämndorganisation att gälla från och med mandatperioden där byggnadsnämndens ansvar utvidgas och att nämnden ombildas till en samhällsbyggnadsnämnd. Detta innebär att den nya nämnden kommer att överta vissa frågor från kommunstyrelsen vilket föranleder en revidering av kommunstyrelsens reglemente. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens huvuduppdrag enligt kommunallagen är att leda, samordna och utöva uppsikt över kommunens verksamheter samt att bereda ärenden till kommunfullmäktige. Mot bakgrund av kommunfullmäktiges beslut att inrätta en samhällsbyggnadsnämnd samt styrelsens huvuduppdrag enligt ovan, bör kommunstyrelsens reglemente och ansvarsområden renodlas och förtydligas. Samhällsbyggnadsfrågor och övriga frågor som inte har en direkt koppling till huvuduppdraget bör övertas av den blivande samhällsbyggnadsnämnden där frågorna har en mer naturlig hemvist. Därmed ges styrelsen mer tid och förutsättningar att tydligare kunna fokusera på sitt lagstadgade huvuduppdrag samtidigt som detta innebär en förenklad och effektivare process i ärendehanteringen. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

120 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Kommunstyrelseförvaltningens organisatoriska ansvar som fastställdes i en ny tjänstemannaorganisation med start bör i största möjliga grad speglas i den ansvariga nämnden som är kommunstyrelsen. Det föreslagna reglementet täcker därför kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsområde samt övriga lagstadgade uppgifter som till exempel krisledningsnämnd och liknande. Leif Schöndell Kommundirektör Christian Martins Administrativ chef Bilaga Reglemente för kommunstyrelsen Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen

121 Reglemente för kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige , xx Dnr: LKS Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

122 Kommunstyrelsens reglemente Detta reglemente träder i kraft den 1 januari Allmänt om styrelsens uppgifter Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen. (styrfunktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (Delegering från fullmäktige och särskilda uppgifter). Ledningsfunktionen och styrfunktionen 2 Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. 3 Styrelsens övergripande uppgifter Styrelsen ska; 1. leda arbetet och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd 2. utöva uppsikt över och följa verksamheten i övriga nämnder 3. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs 4. bereda och yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med kommunallagen 5. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat 6. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar 7. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare 8. ansvara för regelbundna dialogmöten mellan styrelsen och övriga nämnder 2 av 7

123 I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat; utveckling av den kommunala demokratin och medborgar- och brukarinflytande samspel mellan politik och förvaltningar personal-, löne- och arbetsgivarpolitik kommunens ekonomiska och finansiella utveckling översiktsplanering (ÖP) övergripande strategiska markfrågor övergripande och strategisk planering av infrastruktur, IT, energi, trafik och kollektivtrafik mark- och bostadsförsörjning regionala, nationella och internationella frågor samordning av näringslivs- folkhälso- och integrationsfrågor övergripande miljöstrategiska frågor informationsverksamhet och kommunikation marknadsföring av kommunen samordna kommunens arbetsmarknadsfrågor inköp och upphandling kommunens krisledning, säkerhetsarbete och försäkringsskydd 4 Företag och stiftelser Styrelsen ska; 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade 3. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i kommunallagen 10 kap 3 är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i 4. ansvara för regelbundna dialogmöten mellan styrelsen och företagsledningarna 5. årligen i beslut pröva om den verksamhet som bedrivs i de aktiebolag som kommunen, helt eller delvis äger, under föregående kalenderår, har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige. Finns brister ska styrelsen samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder 6. Styrelsen får utse ombud som äger företräda kommunen vid bolagsstämmor samt i övrigt tillvarata kommunens intressen vid bolagsstämmor, föreningsstämmor och liknande sammanträden i de företag och organisationer som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Ombud till bolagsstämmor i dotterbolagen till Lysekils Stadshus AB utses dock av moderbolagets styrelse. 3 av 7

124 5 Kommunalförbund Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. 6 Ekonomi och medelsförvaltning Styrelsen ska; 1. I enlighet med fullmäktiges meddelade föreskrifter ansvara för finansverksamheten. 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl.a. att: - se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett - ha hand om egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden 3. upprätta förslag till budget i enlighet med kommunallagen 4. se till att bokföring och redovisning sker samt upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen om kommunal redovisning 5. förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser 6. ge anvisningar om attest och utanordning 7. strategiskt styra och handlägga kommunövergripande upphandlingsverksamhet och vara kompetenscentra för kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet. Uppföljningsfunktionen 7 Styrelsens uppföljning Styrelsen ska; 1. övervaka att av fullmäktige fastställda styrdokument för verksamheterna samt ekonomi följs upp i nämnderna 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna och i bolagen 4. i enlighet med kommunens styrmodell och ekonomistyrningsprinciper rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv 6. varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner som kommit in till fullmäktige, en återrapportering av de uppdrag som fullmäktige lämnat till kommunstyrelsen och till övriga nämnder samt en redovisning av medborgarförslag som inkommit till kommunen. 4 av 7

125 8 Delegering från fullmäktige Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: Ekonomi 1. ta upp lån och utföra övriga finansiella transaktioner inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, utdela medel ur donationsfonder i enlighet med fullmäktiges föreskrifter 2. I mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, träffa överenskommelse om betalning eller avskrivning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal Personalfrågor Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bland annat; 1. att vara kommunens centrala arbetsgivarpart, personalorgan och kommunens pensionsmyndighet 2. att med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare där inte beslutanderätten enligt fullmäktiges anvisningar ankommer på annan 3. att på kommunens vägnar förhandla i den mån inte kommunfullmäktige beslutat annat rörande förhandling enligt och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet och genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor om förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 4. att besluta om stridsåtgärd 5. att utöva kommunens befogenheter som arbetsgivare enligt pensionsavtal och besluta i alla ärenden rörande pensioner där inte beslutanderätten enligt fullmäktiges anvisningar ankommer på annan 6. att avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lagstiftning, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare samt utfärda anvisningar för övriga nämnder i sådana frågor, 7. bevaka och följa frågor om de kommunala arbetstagarnas medbestämmande inom kommunen 8. utse kommundirektör 9. utforma och utveckla kommunens personal-, löne- och arbetsgivarpolitik, 10. samordna kommunens personaladministration och särskilt verka för kompetensförsörjning, ansvara för ledarförsörjning och ledarutveckling, arbetsmiljöfrågor, företagshälsovård och likabehandlingsfrågor Näringslivsfrågor Kommunstyrelsen ska främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen och svara för överläggningar och förhandlingar rörande dessa frågor. 5 av 7

126 Övrigt Styrelsen beslutar om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. Särskilda uppgifter 9 Processbehörighet Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. 10 Krisledningsnämnd Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). Krisledningsnämnden har rätt att överta beslutanderätt från kommunens övriga nämnder i den utsträckning som nämnden finner nödvändigt i den uppkomna krisen. 11 Uppgifter enligt speciallagstiftning Styrelsen ska; 1. vara tillstånds- och tillsynsmyndighet för lotterier enligt lotterilagen (1994:1000), 2. ge uppdrag åt sammanslutningar av kommuner att träffa avtal om anställningsvillkor för personal enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. 3. besluta om tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen enligt förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar 4. avge yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460), 5. ansvara för kommunens anslagstavla, webbplats och författningssamling Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i Lysekils kommun Kommunstyrelsens arbetsformer För styrelsens arbetsformer gäller vad som föreskrivs i reglemente med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Lysekils kommun 12 Sammansättning Kommunstyrelsen ska bestå av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige bestämmer. 6 av 7

127 13 Kommunalråd Styrelsen har två personer som fullgör förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid, ordföranden som benämns kommunalråd respektive styrelsens 2:e vice ordförande, som benämns oppositionsråd. Kommunalrådet och oppositionsrådet ska ägna hela sin arbetstid åt kommunen för att främja dess utveckling. Kommunalrådet ansvarar ytterst för kommunens utvecklingsarbete och ekonomiska förvaltning, att leda och samordna kommunens verksamheter samt främja samverkan mellan styrelsen och övriga nämnder. 14 Beredning Kommunstyrelsen ska i samband med varje ny mandatperiod fatta beslut om arbetsformerna för ärendeberedningen i kommunstyrelsen. 7 av 7

128 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 61 Ny samverkan mellan SML-kommunerna inom IT-området Dnr: LKS Fullmäktigeförsamlingarna i SML-kommunerna (Sotenäs, Munkedal och Lysekil) har beslutat att samverka inom IT-området. Samverkan har skett genom att en gemensam nämnd samt driftorganisation för ITfrågor har inrättats från Lysekils kommun är värdkommun för driftorganisationen. Regeringen föreslår i prop. 2017/18:151 att kommunerna ges en generell möjlighet till avtalssamverkan genom att nya bestämmelser införs i kommunallagen. Ändringarna föreslås träda i kraft Ett uttalat motiv för en utbyggd generell avtalssamverkan är att gemensamma nämnder ofta skapar en omfattande administrativ överbyggnad. Avtalssamverkan är ett mer flexibelt sätt att ta del av den kompetens som finns i andra kommuner, utan att för den skull ändra huvudmannaskapet. Uppsiktsplikten över kommunens avtalssamverkan ligger hos kommunstyrelsen. För att möte kraven på demokratisk insyn ska styrelsen i sin tur rapportera till kommunfullmäktige i vilka avtalssamverkan kommunen ingår. Nuvarande avtal innefattande en gemensam nämnd får omarbetas och anpassas till avtalssamverkan, men i sak föreslås inga förändringar. Den gemensamma ITorganisationen kommer fortsatt att organiseras inom Lysekils kommuns förvaltningsorganisation. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta, under förutsättning av riksdagens beslut om generell avtalssamverkan samt beslut av Sotenäs och Munkedals kommuner likalydande med nedanstående att-satser, att den gemensamma IT-nämnden upphör , att den fortsatta samverkan inom IT-området sker genom avtalssamverkan från och med , och att den överenskomna avtalssamverkan ska organiseras inom Lysekils kommuns förvaltningsorganisation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

129 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Datum Dnr LKS Ny samverkan mellan SML-kommunerna inom IT-området Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta, under förutsättning av riksdagens beslut om generell avtalssamverkan samt beslut av Sotenäs och Munkedals kommuner likalydande med nedanstående att-satser, att den gemensamma IT-nämnden upphör , att den fortsatta samverkan inom IT-området sker genom avtalssamverkan från och med , och att den överenskomna avtalssamverkan ska organiseras inom Lysekils kommuns förvaltningsorganisation. Ärendet Fullmäktigeförsamlingarna i SML-kommunerna (Sotenäs, Munkedal och Lysekil) har beslutat att samverka inom IT-området. Lysekils kommunfullmäktige fattade beslut om samverkan , 144. Samverkan har skett genom att en gemensam nämnd samt driftorganisation för IT-frågor har inrättats från Lysekils kommun är värdkommun för driftorganisationen. Regeringen föreslår i prop. 2017/18:151 att kommunerna ges en generell möjlighet till avtalssamverkan genom att nya bestämmelser införs i kommunallagen. Ändringarna föreslås träda i kraft Ett uttalat motiv för en utbyggd generell avtalssamverkan är att gemensamma nämnder ofta skapar en omfattande administrativ överbyggnad. Ofta inrättas en nämnd för hantering av relativt få ärenden, vilket ibland leder till att kostnaderna överstiger nyttan. Avtalssamverkan är ett mer flexibelt sätt att ta del av den kompetens som finns i andra kommuner, utan att för den skull ändra huvudmannaskapet. Den föreslagna regeln om avtalssamverkan innebär att en kommun får träffa avtal om att uppgifter helt eller delvis ska utföras av annan kommun. Regeln ger också möjlighet till så kallad extern delegation i en viss grupp av ärenden. Uppsiktsplikten över kommunens avtalssamverkan ligger hos kommunstyrelsen. För att möte kraven på demokratisk insyn ska styrelsen i sin tur rapportera till kommunfullmäktige i vilka avtalssamverkan kommunen ingår. Förvaltningens synpunkter Vid ägarsamråden avseende SML-kommunernas gemensamma nämnder har möjligheterna att förenkla formerna för samverkan varit en återkommande punkt och avtalssamverkan har varit ett alternativ som kommit upp vid flera tillfällen. Hittills har detta inte varit möjligt, men det ovan beskrivna förslaget till ändring i kommunallagen ger nya förutsättningar. En övergång till avtalssamverkan inom IT- Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

130 Tjänsteskrivelse området bedöms medföra lägre kostnader då administration av och arvoden för nämndssammanträden upphör. Nuvarande avtal innefattande en gemensam nämnd får omarbetas och anpassas till avtalssamverkan, men i sak föreslås inga förändringar. Den gemensamma IT-organisationen kommer fortsatt att organiseras inom Lysekils kommuns förvaltningsorganisation. Leif Schöndell Kommundirektör Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Sotenäs kommun Munkedals kommun Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

131 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 62 Ny samverkan mellan SML-kommunerna inom löneområdet Dnr: LKS Fullmäktigeförsamlingarna i SML-kommunerna (Sotenäs, Munkedal och Lysekil) har beslutat att samverka inom löneområdet. Samverkan har skett genom att en gemensam nämnd samt löneenhet har inrättats från Munkedals kommun är värdkommun för löneverksamheten. Regeringen föreslår i prop. 2017/18:151 att kommunerna ges en generell möjlighet till avtalssamverkan genom att nya bestämmelser införs i kommunallagen. Ändringarna föreslås träda i kraft Ett uttalat motiv för en utbyggd generell avtalssamverkan är att gemensamma nämnder ofta skapar en omfattande administrativ överbyggnad. Avtalssamverkan är ett mer flexibelt sätt att ta del av den kompetens som finns i andra kommuner, utan att för den skull ändra huvudmannaskapet. Uppsiktsplikten över kommunens avtalssamverkan ligger hos kommunstyrelsen. För att möte kraven på demokratisk insyn ska styrelsen i sin tur rapportera till kommunfullmäktige i vilka avtalssamverkan kommunen ingår. Nuvarande avtal innefattande en gemensam nämnd får omarbetas och anpassas till avtalssamverkan, men i sak föreslås inga förändringar. Den gemensamma löneenheten kommer fortsatt att organiseras inom Munkedals kommuns förvaltningsorganisation. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkande Yngve Berlin (K): Bifall till förvaltningens förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta, under förutsättning av riksdagens beslut om generell avtalssamverkan samt beslut av Sotenäs och Munkedals kommuner likalydande med nedanstående att-satser, att den gemensamma lönenämnden upphör , att den fortsatta samverkan inom löneområdet sker genom avtalssamverkan från och med , och att den överenskomna avtalssamverkan ska organiseras inom Munkedals kommuns förvaltningsorganisation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

132 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Datum Dnr LKS Ny samverkan mellan SML-kommunerna inom löneområdet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta, under förutsättning av riksdagens beslut om generell avtalssamverkan samt beslut av Sotenäs och Munkedals kommuner likalydande med nedanstående att-satser, att den gemensamma lönenämnden upphör , att den fortsatta samverkan inom löneområdet sker genom avtalssamverkan från och med , och att den överenskomna avtalssamverkan ska organiseras inom Munkedals kommuns förvaltningsorganisation. Ärendet Fullmäktigeförsamlingarna i SML-kommunerna (Sotenäs, Munkedal och Lysekil) har beslutat att samverka inom löneområdet. Lysekils kommunfullmäktige fattade beslut om samverkan , 181. Samverkan har skett genom att en gemensam nämnd samt löneenhet har inrättats från Munkedals kommun är värdkommun för löneverksamheten. Regeringen föreslår i prop. 2017/18:151 att kommunerna ges en generell möjlighet till avtalssamverkan genom att nya bestämmelser införs i kommunallagen. Ändringarna föreslås träda i kraft Ett uttalat motiv för en utbyggd generell avtalssamverkan är att gemensamma nämnder ofta skapar en omfattande administrativ överbyggnad. Ofta inrättas en nämnd för hantering av relativt få ärenden, vilket ibland leder till att kostnaderna överstiger nyttan. Avtalssamverkan är ett mer flexibelt sätt att ta del av den kompetens som finns i andra kommuner, utan att för den skull ändra huvudmannaskapet. Den föreslagna regeln om avtalssamverkan innebär att en kommun får träffa avtal om att uppgifter helt eller delvis ska utföras av annan kommun. Regeln ger också möjlighet till så kallad extern delegation i en viss grupp av ärenden. Uppsiktsplikten över kommunens avtalssamverkan ligger hos kommunstyrelsen. För att möte kraven på demokratisk insyn ska styrelsen i sin tur rapportera till kommunfullmäktige i vilka avtalssamverkan kommunen ingår. Förvaltningens synpunkter Vid ägarsamråden avseende SML-kommunernas gemensamma nämnder har möjligheterna att förenkla formerna för samverkan varit en återkommande punkt och avtalssamverkan har varit ett alternativ som kommit upp vid flera tillfällen. Hittills har detta inte varit möjligt, men det ovan beskrivna förslaget till ändring i kommunallagen ger nya förutsättningar. En övergång till avtalssamverkan inom Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

133 Tjänsteskrivelse löneområdet bedöms medföra lägre kostnader då administration av och arvoden för nämndssammanträden upphör. Nuvarande avtal innefattande en gemensam nämnd får omarbetas och anpassas till avtalssamverkan, men i sak föreslås inga förändringar. Den gemensamma löneenheten kommer fortsatt att organiseras inom Munkedals kommuns förvaltningsorganisation. Leif Schöndell Kommundirektör Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Sotenäs kommun Munkedals kommun Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

134 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 63 Riktlinjer för Lysekils kommuns trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Dnr: LKS Sedan 2016 har tjänstepersoner från Lysekils kommun och kommunpolisen ett förstärkt och förbättrat samarbete och arbetar successivt för att utveckla ett systematiskt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete som vilar på beprövad kunskap. Som ett led i detta arbete, och med anledning av ökad social oro under en tid, har det framkommit behov av att tydliggöra hur arbetet ska ledas, organiseras, bedrivas och följas upp. Därför har förslag till riktlinjer för arbetet tagits fram som ska tydliggöra hur samverkansarbetet ska bedrivas och följas upp samt vilka metoder som övergripande används för att arbeta strukturerat, systematiskt och kunskapsbaserat med målsättningen att öka tryggheten i det offentliga rummet. Riktlinjerna ersätter den tidigare samverkansformen som det lokala brottsförebyggande rådet hade. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Riktlinjer för Lysekils kommuns trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Yrkande Fredrik Häller (LP): Lysekilspartiet och Miljöpartiet yrkar på att riktlinjerna - mot bakgrund av rådande förhållanden i kommunen under rubriken Uppföljning kompletteras med: Varannan månad presenteras lägesbilden av trygghetsgruppen i kommunstyrelsens ledningsutskott. Vid social oro kan frekvensen tillfälligt öka. Christina Gustafson (S) och Ricard Söderberg (S): Bifall till förvaltningens förslag att godkänna riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Lysekils kommun samt bifall till Fredrik Hällers m.fl. tilläggsförslag. Propositionsordning Proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag till bifall. Proposition på Fredrik Hällers m.fl. tilläggsyrkande. Proposition Ordförande ställer proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag till bifall och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Fredrik Hällers m.fl. tilläggsförslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Justerare: Utdragsbestyrkande:

135 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Lysekils kommun. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att riktlinjerna under rubriken Uppföljning kompletteras med: Varannan månad presenteras lägesbilden av trygghetsgruppen i kommunstyrelsens ledningsutskott. Vid social oro kan frekvensen tillfälligt öka. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

136 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för hållbar utveckling Anna Nyman Holgersson, Riktlinjer för Lysekils kommuns trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Sammanfattning Sedan 2016 har tjänstepersoner från Lysekils kommun och kommunpolisen ett förstärkt och förbättrat samarbete och arbetar successivt för att utveckla ett systematiskt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete som vilar på beprövad kunskap. Som ett led i detta arbete, och med anledning av ökad social oro under en tid, har det framkommit behov av att tydliggöra hur arbetet ska ledas, organiseras, bedrivas och följas upp. Därför har förslag till riktlinjer för arbetet tagits fram som ska tydliggöra hur samverkansarbetet ska bedrivas och följas upp samt vilka metoder som övergripande används för att arbeta strukturerat, systematiskt och kunskapsbaserat med målsättningen att öka tryggheten i det offentliga rummet. Riktlinjerna ersätter den tidigare samverkansformen som det lokala brottsförebyggande rådet hade. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Lysekils kommun. Ärendet Förslag till riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Lysekils kommun har tagits fram. Syftet med riktlinjerna är att beskriva hur arbetet ska ledas, organiseras, bedrivas och följas upp. Förvaltningens utredning I samband med införandet av den nya polisorganisationen tillsattes kommunpoliser med uppdrag att driva polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunerna och övriga samhället. Lysekils kommunpolis började våren 2016 vilket har underlättat samarbetet mellan Lysekils kommun och polisen. Sedan 2016 har tjänstepersoner från Lysekils kommun och kommunpolisen ett förstärkt och förbättrat samarbete och arbetar successivt för att utveckla ett systematiskt arbetssätt som vilar på beprövad kunskap. Som ett led i detta arbete, och med anledning av ökad social oro under en tid, har det framkommit behov av att tydliggöra hur arbetet ska ledas, organiseras, bedrivas och följas upp. En tydlig och trygg organisation och struktur är en viktig förutsättning för en långsiktigt god samverkan och samarbete. Därför har förslag till riktlinjer för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet tagits fram. Syftet med riktlinjerna är att beskriva hur arbetet ska ledas, organiseras, bedrivas och följas upp. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

137 Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS Leif Schöndell Kommundirektör Anna Nyman Holgersson Folkhälsostrateg Bilaga Riktlinjer för Lysekils kommuns trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Säkerhetssamordnaren Folkhälsostrateg Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

138 Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete

139 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunfullmäktige , xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Avdelningschef för hållbarutveckling Dnr: LKS Sida 2 av 8

140 Riktlinjer för Lysekils kommuns trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete NÅGRA VIKTIGA BEGREPP...4 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 ANSVAR OCH ROLLER I ARBETET... 5 KOMMUNFULLMÄKTIGE... 5 KOMMUNSTYRELSEN... 5 NÄMNDERNA... 5 FÖRVALTNINGARNA... 6 TRYGGHETSGRUPPEN... 6 ARBETSMODELL...6 FRAMTAGANDE AV LÄGESBILD... 6 Effektiv Samordning för trygghet, EST... 6 Gemensam kartläggning... 7 PLANERA, IMPLEMENTERA OCH GENOMFÖRA... 7 UPPFÖLJNING... 7 KOMMUNIKATION... 7 Sida 3 av 8

141 Några viktiga begrepp BRÅ står för brottsförebyggande rådet som är en nationell myndighet med uppdrag att verka för att brottsligheten minskar och tryggheten i samhället ökar. Myndigheten gör detta genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. Det finns i vissa kommuner lokala brottsförebyggande råd. I Lysekils kommun ersätts det lokala brottsförebyggande rådet av den struktur och arbetsgång som beskrivs i detta dokument där ansvarsfördelning i de trygghetsskapande- och brottsförebyggande frågorna tydliggörs. Trygghet - innebär att känna tillit till sina medmänniskor och att känna säkerhet. För att känna sig trygg krävs även en avsaknad av rädsla, oro och risk. Motsatsen till trygghet är otrygghet. Oro och rädsla för brott är en del av otrygghet. Brottsförebyggande arbete - eller brottsprevention, syftar till att minska, begränsa eller eliminera brottslighet och dess skadeverkningar. Det brottsförebyggande arbetet delas vanligen in i två delar: social respektive situationell brottsprevention. Den första syftar till att på längre sikt påverka de förhållanden som påverkar brottsbenägenhet medan den senare riktar in sig på att försvåra tillfällena för kriminalitet i de situationer där brott kan uppstå, samt att motverka bortförklaringar (neutralisering) av den egna kriminella handlingen. Samverkansöverenskommelse - skrivs vart annat år mellan Lysekils kommun och Polisen och anger ramar för samverkan samt det förhållningssätt som ska genomsyra samarbetet parterna emellan. Åtgärdsplan är ett komplement till samverkansöverenskommelsen. Åtgärdsplanen beskriver vilka insatser, utöver medborgarlöftet, som kommunen och polisen gemensamt ska arbeta med. Medborgarlöfte - är en del av Polismyndighetens styrmodell och ett sätt för polisen att komma närmare medborgaren. Arbetsmetoden bygger främst på momenten medarbetardialog, medborgardialog och kommunikation av medborgarlöften. Ett medborgarlöfte är ett arbete eller åtgärd som kommunen och/eller polisen åtar sig att göra och som ska kommuniceras med medborgarna. Utanförskap - Forskare menar att frågan om vad som är innanför- och utanförskap är komplex och kan ses från flera olika perspektiv. Den kanske mest vanligaste innebörden är ett socialt utanförskap. Något förenklat kan socialt utanförskap förklaras som ett utvidgat fattigdomsbegrepp, där hänsyn tas till bristande resurser inom en rad livsområden. Vid sidan av utestängning från arbete och konsumtion kan socialt utanförskap till exempel innebära brister i boendemiljö, utbildning och hälsa, brister i politiska resurser och sociala relationer, samt utsatthet för våld. Forskare menar dock att om vi förenklar frågan för mycket, riskerar också lösningarna bli förenklade och därmed inte fungera. Social oro - är ett relativt nytt begrepp för ett fenomen som under senare åren drabbat socioekonomiskt utsatta områden runt om i Europa. I dessa områden pågår en normaliseringsprocess mot kriminella attityder där allt fler ungdomar avskärmar sig från det etablerade samhället och bildar subkulturer med egna värderingar, normer och lagar. Sida 4 av 8

142 Inledning En grundläggande förutsättning för att öka tryggheten och minska brottsligheten är att arbetet bedrivs kunskapsbaserat och följs upp kontinuerligt. En avgörande framgångsfaktor är att det bedrivs i samverkan mellan Polismyndigheten och andra berörda aktörer. Riktlinjerna tydliggör därför hur samverkansarbetet ska bedrivas och följas upp samt vilka metoder som övergripande används för att arbeta strukturerat, systematiskt och kunskapsbaserat med målsättningen att öka tryggheten i det offentliga rummet. Riktlinjerna ersätter den tidigare samverkansformen som det lokala brottsförebyggande rådet hade. Utgångspunkten för riktlinjerna är regeringens nationella brottsförebyggande program Tillsammans mot brott (Regeringens skrivelse 2016/17:126) samt Handboken Effektiv samordning för trygghet (Örebro universitet, Örebro kommun, Örebro Bostäder AB samt lokalpolisområde Örebro, 2016). Syfte Syftet med riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete är att beskriva hur arbetet ska ledas, organiseras, bedrivas och följas upp. Ansvar och roller i arbetet En tydlig och trygg organisation och struktur skapar förutsättningar för en god samverkan och samarbete. Arbetet med det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet följs övergripande upp av kommunstyrelseförvaltningen och avdelningen för hållbar utveckling. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för att besluta om samverkansöverenskommelse mellan Lysekils kommun och Polisen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar övergripande för det trygghets- och brottsförebyggande arbetet och att arbetet följs upp i enlighet med styr- och ledningsmodellen. Vidare ansvarar kommunstyrelsen i samråd med förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningens insatser i trygghets- och brottsförebyggande arbetet. Detta ansvar för kommunstyrelsen gäller fram till att samhällsbyggnadsnämnden bildas Nämnderna Socialnämnden ansvarar i samråd med förvaltningschef för socialförvaltningens insatser i trygghets- och brottsförebyggande arbetet. Utbildningsnämnden ansvarar i samråd med förvaltningschef för utbildningsförvaltningens insatser i trygghets- och brottsförebyggande arbetet. Sida 5 av 8

143 Förvaltningarna Kommundirektörens ledningsgrupp (KLG) ansvarar primärt för att fördela de åtgärdsförslag som trygghetsgruppen lyfter samt att åtgärderna integreras i förvaltningar och verksamheter. Cheferna i KLG ansvarar också för att informera om lägesbilden till berörda nämnder och adjungerar vid behov berörda tjänstepersoner. Utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har ansvar för genomförandet av de åtgärder som fördelas i KLG. Kommunstyrelseförvaltningen har ett särskilt ansvarar för intern och extern säkerhet och ger aktivt stöd i krisberedskap och i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Vidare ansvarar kommunstyrelseförvaltningen för att leda, samordna och stödja kommunens verksamheter i arbetet med att genomföra kommunfullmäktiges vision och mål utifrån ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarhetsperspektiv. Trygghetsgruppen I trygghetsgruppen medverkar säkerhetssamordnare, folkhälsostrateg samt samverkansparter från polismyndigheten. Utöver dessa kan gruppen adjungera nyckelpersoner. Trygghetsgruppens primära uppdrag är att vara en stödfunktion för Lysekils kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom framtagande av lägesbild och förslag på åtgärder som presenteras i kommundirektörens ledningsgrupp (KLG). Gruppen är vidare polismyndighetens samverkanspart i det gemensamma arbetet att ta fram förslag till medborgarlöften. Gruppen arbetar även för att främja kompetensutveckling externt, till exempelvis allmänhet och föreningar, och internt till verksamheter. Medlemmarna i gruppen kan bidra med processtöd och metodstöd till ansvariga. Arbetsmodell Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet sker kunskapsbaserat och systematiskt, både på kort och på lång sikt. Det löpande och mer kortsiktiga arbetet utgår från metoden Effektiv Samordning för trygghet, EST. Det långsiktiga systematiska arbetet utgår ifrån samverkansöverenskommelse, medborgarlöfte och åtgärdsplan och implementeras i Lysekils kommuns styr- och ledningsmodell. Syftet med detta är att fokusera på utveckling och kvalitetssäkring av arbetet i nära samarbete med polisen. Framtagande av lägesbild Effektiv Samordning för trygghet, EST Effektiv Samordning för Trygghet (EST) är en arbetsmetod som används som en del i det kunskapsbaserade trygghetsskapande arbetet på lokal nivå. EST används på kommunens totala problembild, med kontinuerliga insatser och uppföljning. Varje månad görs en informationsinsamling/ inventering av den totala problembilden i kommunen för att snabbt kunna sätta in insatser mot de problem som uppstår kortsiktigt. Varje kvartal analyseras vilka områden som är i störst behov av insatser samt vilka områden man har störst möjlighet att påverka problembilden i. Tre områden Sida 6 av 8

144 prioriteras primärt och det är i dessa områden man fokuserar insatserna under kommande kvartal. Vid social oro kan frekvensen tillfälligt öka. På årsbasis görs en detaljerad analys och uppföljning där man närmare studerar vilka insatser under året som har samband med positiva utfall. Detta dokumenteras och återkopplas till verksamheterna. Effektiv samordning för trygghet inriktas mot situationellt trygghetsskapande arbete och bör användas som ett komplement till det övriga långsiktiga arbete som bedrivs hos kommun, polis och andra aktörer. Målet med metoden är att minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller är på väg att kunna hända. Gemensam kartläggning Vid sidan av EST gör också kommunen och polisen en årlig bredare kartläggning och analys av problembilden i kommunen. Denna ska ligga till grund för framtagande av samverkansöverenskommelse, medborgarlöfte och åtgärdsplan. I kartläggningen används den kunskap som EST gett under året men också statistik, enkätunderlag och material som inhämtats vid bland annat medborgardialog. Kartläggning, analys och förslag till prioriteringar görs av trygghetsgruppen och presenteras i kommundirektörens ledningsgrupp. Planera, implementera och genomföra Utifrån de prioriterade områden som tagits fram gör trygghetsgruppen en samlad åtgärdsplan för kommande års utvecklingsarbete. Det är av stor vikt att planen går hand i hand med kommunens övriga arbete så att den även ingår i ordinarie styr och ledningssystem, vilket säkerställs genom att kommundirektörens ledningsgrupp beslutar om förslag till prioriteringar och åtgärder. Berörda tjänstepersoner i trygghetsgruppen kan bidra med metod- och processtöd. Utifrån planen genomförs de planerade insatserna i ordinarie verksamheter. Arbetet följs regelbundet upp via styroch ledningssystemet. Trygghetsgruppen stöttar i de aktiviteter som bestämts utifrån åtgärdsplanen. Uppföljning Kvartalsvis presenteras lägesbilden i kommundirektörens ledningsgrupp (KLG). Vid social oro kan frekvensen tillfälligt öka. Årlig uppföljning görs i enlighet med styr- och ledningssystemet. Resultat och erfarenheter tas till vara i kommande års kartläggning och analys. Kommunikation Det är avgörande att Lysekils kommun har en god kommunikation både internt och externt gällande trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Löpande sker kommunikationen i första hand med hjälp av EST-metoden. Utöver detta ska en kommunikationsplan finnas som stöd för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Sida 7 av 8

145 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 8 av 8

146 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 64 Policy för informationssäkerhet Dnr: LKS Mot bakgrund av allt större nationella krav på informationssäkerhet har IT-nämnden arbetat fram en policy för informationssäkerhet. Det finns helt klart ett behov av en informationssäkerhetspolicy gemensam för Sotenäs-, Munkedals och Lysekils kommun. Detta mot bakgrund av en alltmer osäker omvärld, höjda nationella krav på informationssäkerhet samt införandet av e-arkiv. Utifrån policyn kommer därefter utarbetas riktlinjer och rutiner för att kunna vidta de åtgärder som krävs för en höjd informationssäkerhet. Lysekils kommun kommer att se över dokumentet för eventuell revidering senast juni Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Protokollsutdrag från IT-nämnden , 6 Policy för informationssäkerhet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige under förutsättning att fullmäktige i Munkedals kommun och Sotenäs kommun tar likalydande beslut om att anta förslaget till policy för informationssäkerhet. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

147 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, Policy för informationssäkerhet Sammanfattning Mot bakgrund av allt större nationella krav på informationssäkerhet har ITnämnden arbetat fram en policy för informationssäkerhet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige under förutsättning att fullmäktige i Munkedals kommun och Sotenäs kommun tar likalydande beslut om att anta förslaget till policy för informationssäkerhet. Ärendet IT-nämnden har på initiativ från IT-avdelningen tagit fram en gemensam policy för informationssäkerhet för Sotenäs, Munkedal och Lysekil. Förvaltningens synpunkter Information är en resurs av strategisk betydelse för kommunens alla verksamheter och är av betydande värde för invånare, näringsliv och forskning. Det finns helt klart ett behov av en informationssäkerhetspolicy gemensam för Sotenäs-, Munkedals och Lysekils kommun. Detta mot bakgrund av en alltmer osäker omvärld, höjda nationella krav på informationssäkerhet samt införandet av e-arkiv. Utifrån policyn kommer därefter utarbetas riktlinjer och rutiner för att kunna vidta de åtgärder som krävs för en höjd informationssäkerhet. Lysekils kommun kommer att se över dokumentet för eventuell revidering senast juni Leif Schöndell Kommundirektör Christian Martins Administrativ chef Bilagor Protokollsutdrag från IT-nämnden , 6 Policy för informationssäkerhet Beslutet skickas till IT-nämnden Munkedals kommun Sotenäs kommun Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

148 Sammanträdesprotokoll IT-nämnd (12) 6 Policy för informationssäkerhet Dnr: ITN Information är en resurs av strategisk betydelse för kommunens alla verksamheter och är av betydande värde för invånare, näringsliv och forskning. Kommunens informationstillgångar består av all information som inkommer till kommunen eller som upprättas av kommunens verksamheter manuellt och automatiserat, oavsett var den förvaras och om den är digital eller på papper. Behovet av en informationssäkerhetspolicy gemensam för Sotenäs-, Munkedals och Lysekils kommun är av stor vikt. Utifrån denna policy kan sedan kommunerna arbeta fram riktlinjer och rutiner för att möta kommande förordningar och lagar. Beslutsunderlag IT-nämndens tjänsteskrivelse daterad IT-nämndens beslut IT-nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta policyn för informationssäkerhet. Beslutet inklusive handlingar skickas till Kommunstyrelsen i Sotenäs Kommunstyrelsen i Munkedal Kommunstyrelsen i Lysekil Justerare: Utdragsbestyrkande:

149 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr ITN Avdelningen för verksamhetsstöd Madelene Johansson, Policy för informationssäkerhet Sammanfattning Information är en resurs av strategisk betydelse för kommunens alla verksamheter och är av betydande värde för invånare, näringsliv och forskning. Kommunens informationstillgångar består av all information som inkommer till kommunen eller som upprättas av kommunens verksamheter manuellt och automatiserat, oavsett var den förvaras och om den är digital eller på papper. Förslag till beslut IT-nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta policyn för informationssäkerhet. Ärendet Upprätthålla nödvändig nivå på skyddet av informationstillgångarna avseende; Konfidentialitet - att information skyddas för obehörig insyn Riktighet - att information är tillförlitlig, korrekt och fullständig Tillgänglighet - att information är nåbar vid rätt tillfälle Spårbarhet - att specifika aktiviteter som rör information kan spåras Förvaltningens synpunkter Behovet av en informationssäkerhetspolicy gemensam för Sotenäs-, Munkedals och Lysekils kommun är av stor vikt. Utifrån denna policy kan sedan kommunerna arbeta fram riktlinjer och rutiner för att möta kommande förordningar och lagar. Per Garenius Förvaltningschef Anders Siljeholm IT-chef Bilaga Policy för informationssäkerhet Beslutet skickas till Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun Kommunstyrelsen i Munkedals kommun Kommunstyrelsen i Lysekils kommun Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

150 @sorenåskommunl W N,'lunkedrrls Ko rtnrun tffi LYSEKItS KOMIV'UN l-ys Ë r'\l LSì Kü M M Lr i\j Registraturerr t T^) û3-2i Dnr. J0ltr-0üt0tf Policy för informationssäkerhet för Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner

151 Fastställt av: Datum: För ev. uppföljning ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Dnr: Respektive kommunfullmäktige i SML 2o18-xx-xx IT-nämnden Alla nämnder och förvaltningar Tills vidare IT-chef i SML ITN zors-ooooos Sida 2 av 4

152 lnledning och syfte Information är en resurs av strategiskbetydelse för kommunens alla verksamheter och är av betydande värde för invånare, näringsliv och forskning. Kommunens informationstillgångarbestår av all information som inkommer till kommunen eller som upprättas av kommunens verksamheter manuellt och automatiserat, oavsett var den förvaras och om den är digital eller på papper. För att trygga informationsförsörjningen ska kommunen bedriva ett långsiktigt och systematiskt informationssäkerhetsarbete som bygger på etablerade standarder. Med "etablerade standarder" menas: Myndigheten för samhällssþdd och beredskap (MSB) har skapat ett stöd för att införa systematiskt arbete med informationssäkerhet i organisationer. Metodstödet används för att införa ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Metodstödet för LIS utgår från standardernai ztooo-serien av International Organisation for Standardization (ISO). ISO är det globala standardiseringsorganet. SML-IT deltar i Västra Götalandsregionens (VGR) Informationssäkerhetsprogram 2o2o, vilket är ett utbildningsprogram från zors-zozo där deltagare arbetar direkt med MSBs metodstöd för LIS. Ledningssystemet för informationssäkerhet kommer långsiktigt att bli en grundpelare i att trygga informationsförsörjningen i kommunen. MåI Målet är att upprätthålla nödvändig nivå på sþddet av informationstillgångarna avseende; Konfìdentialitet Riktighet Tillgänglighet Spårbarhet - att information sþddas för obehörig insyn - att information är tillförlitlig, korrekt och fullständig - att information är nåbar vid rätt tillfiille - att specifika aktiviteter som rör information kan spåras Roller och ansvar Kommunfullmåiktige Kommunfullmäktige uttrycker sin viljeinriktning rörande kommunens arbete med informationssäkerhet i denna policy. KommunstSrrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna och följa upp kommunens informationssäkerhetsarbete. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att utarbeta, förvalta och följa upp riktlinjer för informationssäkerhet. Nämnderna Nämnderna med förvaltningar ansvarar för informationsägarskapet inom ramen för sina verksamheter. Informationsägaren har det yttersta ansvaret för sin information och avgör vilken information som får hanteras, hur den får hanteras och avvem den får hanteras. Sida 3 av 4

153 Polic m för informationssäkerhet gäller för alla informationstillgångar i alla verksamheter inom SML:s kommuner. Policyn gäller för samtliga aktörer som kan komma att hantera kommunens information. De som hanterar information ska ha kunskap om det regelverk som gäller ftir hur informationen får hanteras och har själva ett ansvar för att informationssäkerheten upprätthålls. Med "regelverk som gäller för hur informationen får hanteras" menas: Kommunens verksamhet styrs av diverse lagar och regelverk. Vad gäller informationshantering, måste kommunens verksamhet(er) följa Offentlighets- och sekretesslagen och Personuppgiftslagen (PUL). Datasþddsförordningen träder i kraft z5 maj zors och kommer då att ersätta PUL. Sida 4 av 4

154 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 65 Obesvarade medborgarförslag - redovisning våren 2018 Dnr: LKS Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Kommunstyrelsen har 25 öppna och pågående medborgarförslag. Sedan redovisningen i kommunfullmäktige oktober 2017 har det inkommit fyra nya medborgarförslag. Fem förslag är besvarade av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige sen förra redovisningen. Ett medborgarförslag är besvarat av socialnämnden Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Förteckning över obesvarade medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av redovisningen av obesvarade medborgarförslag våren Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

155 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Obesvarade medborgarförslag - redovisning våren 2018 Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt Kommunstyrelsen har 25 öppna och pågående medborgarförslag. Sedan redovisningen i kommunfullmäktige oktober 2017 har det inkommit fyra nya medborgarförslag. Fem förslag är besvarade av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige sen förra redovisningen. Ett medborgarförslag är besvarat av socialnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av redovisningen av obesvarade medborgarförslag våren Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsen har 25 öppna och pågående medborgarförslag. Sedan redovisningen i kommunfullmäktige oktober 2017 har det inkommit fyra nya medborgarförslag. Fem förslag är besvarade av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige sen förra redovisningen. Ett medborgarförslag är besvarat av socialnämnden (LKS ). Kommunfullmäktige beslutade , 177 om ny hantering av medborgarförslag. Ett sätt att kunna bereda medborgarförslagen inom en acceptabel tidsrymd gör förvaltningen en bedömning/gallring redan då medborgarförslaget inkommer till kommunen. De förslag som inte klassas som medborgarförslag återkopplas till förslagsställaren med information/dialog om att ärendet kommer hanteras som en synpunkt/klagomål och bereds inom tjänstemannaorganisationen som en del i den löpande verksamheten. Enligt förvaltningslagen har förvaltningen en undersökningsplikt som en del i beredningen av ett ärende och detta uppfylls till viss del genom ovan nämnda dialog med förslagsställaren. Det ska betonas att det är förslagets innehåll som är avgörande för om det ska hanteras som ett medborgarförslag eller en synpunkt, inte en eventuell ärendemening eller rubrik i själva förslaget. Förvaltningen har under 2018 hanterat några inkomna medborgarförslag enligt den nya hanteringen och återkopplat direkt till förslagsställaren. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

156 Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS Bilaga Förteckning över obesvarade medborgarförslag Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

157 Diarienr Datum Avsändare/Mottaga Beskrivning Förslagställare Medborgarförslag - göra Metviks badplats tillgänglig för alla Förslagställare Medborgarförslag - ombyggnad av gamla posten/nuvarande Coop till äldreboende Förslagställare Medborgarförslag - Ordna cykelparkering för bl a pendlare vid järnvägsstationen och placera även en cykelpump där Förslagställare Medborgarförslag om den gamla pissoaren som ligger i kommunens förråd Förslagställare Medborgarförslag - att ge nyanlända gratis simundervisning Förslagställare Medborgarförslag - Plastskräp längs kusten Förslagställare Medborgarförslag - Bygg en cykelväg på järnvägsspåret mellan Håby och Lysekil Förslagställare Medborgarförslag - att anlägga två stycken boulebanor på bostadsområdet Torpet Förslagställare Medborgarförslag - Anlägg en park på nuvarande Slättevallen och kalla den Slätteparken Förslagställare Medborgarförslag - Simbana i havet Förslagställare Medborgarförslag - gällande Lysekilsbanan Förslagställare Medborgarförslag - översyn av odlingslotterna vid Dalskogen samt hur man hanterar arrendena av odlingslotterna Förslagställare Medborgarförslag om att man ser över möjligheterna till andra farthinder vid Valbogatan, från Lysekils vårdcentral till brandstationen Medborgarförslag - önskar en lokal i kommunen där Lysekils historia visas Förslagställare Den skall handla om fisket, konservindustrin, burktillverkningen, Skandiaverken och Stenindustrin och Preemraff Förslagställare Medborgarförslag - Fortsätt att bygga cykelväg från Lyse till Brastad Förslagställare Medborgarförslag om att sätta upp gatubelysning runt Trötemyren och Rotemyren Medborgarförslag - Rusta upp gång- och cykelväg från Tuntorp, Brastad till Stångenässkolan Förslagställare förbättra för cyklister och fotgängare vid rondellen i Brastad Förslagställare Medborgarförslag - Fartgupp eller liknande lösning som sänker hastigheten på vägen till Tronebacken Förslagställare Medborgarförslag - husbilsparkering i Grundsund - öka besöken till handel och restaurang Förslagställare Medborgarförslag - Anlägga busshållsplats för skolskjutsar i direkt anslutning till Mariedalsskolan Förslagställare Medborgarförslag anlägga en park med lekplats och grillplats på nuvarande Slättevallen Förslagställare Medborgarförslag - förslag om en liveaboard marina (bomarina) för fritidsbåtar Förslagställare Medborgarförslag-Trottoar förbi Gullmarsskolans parkering på Norra Kvarngatan Förslagställare Medborgarförslag om förlängd belysning från Valbogatan till Valbodalens båthamn Förslagställare Medborgarförslag - Flera övervakningskameror nära båthamnen / brottsförebyggnade åtgärder i hamnen

158 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 66 Obesvarade motioner - redovisning våren 2018 Dnr: LKS Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Kommunstyrelsen har 58 pågående och öppna motioner. Sedan redovisningen i fullmäktige april 2017 har det inkommit 19 nya motioner och 16 motioner är besvarade. Lysekils kommun har fortsatt svårigheter att kunna besvara motioner i tid. Det beror bland annat på hög arbetsbelastning på avdelningarna/enheterna och att man inte har kunnat prioritera de motioner som lämnas in. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Förteckning över obesvarade motioner Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av redovisningen av obesvarade motioner våren Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

159 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert Obesvarade motioner - redovisning våren 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av redovisningen av obesvarade motioner våren Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 29, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsen har 58 pågående och öppna motioner. Sedan redovisningen i fullmäktige april 2017 har det inkommit 19 nya motioner och 16 motioner är besvarade. Lysekils kommun har fortsatt svårigheter att kunna besvara motioner i tid. Det beror bland annat på hög arbetsbelastning på avdelningarna/enheterna och att man inte har kunnat prioritera de motioner som lämnas in. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilaga Förteckning över obesvarade motioner Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

160 Diarienr Datum Avsändare/Mottagare Beskrivning Fredrik Häller (LP) Motion om upptagningsplats för båtar i Södra Hamnen Fredrik Häller (LP) Motion om revidering av näringslivsstratregin Lars Björneld (L) Motion - att kommunstyrelsen överlägger med Trafikverket om Färjelinjen Finsbo-Skårs avgångstider och att toaletterna öppnas på färjan Christoffer Zakariasson (SD) Motion angående säkerheten - hyr in ordningsvakter Christoffer Zakariasson (SD) Motion - angående utbyggnad av Brastad sporthall Mats Karlsson (M) Motion - förslag att kommunen utreder möjligheterna att på lämpliga ställen sätta upp trygghetskameror Siw lycke, Monica Andersson C Motion om UF-företag Siw lycke, Monica Andersson C Motion om kommunens hantering av motioner och medborgarförslag Wictoria Insulán (M) Motion om ökad komfort för dykare, paddlare och övriga besökare kring Släggö, året runt Jeanette Janson (LP) Motion om att inrätta en kommunal värdtjänst Inge Löfgren (MP) Motion om att göra Metvik/Fiskebäcksvik till naturreservat Yngve Berlin (K) Motion om krav på mantalsskrivning för hyreskontrakt hos kommunens bostadsbolag Siw Lycke, Monica Andersson, Christer Hammarqvist, C Motion lagen om valfrihetssystem (LOV) Britt-Marie Kjellgren (K), Yngve Berlin (K) Motion om att utreda förutsättningarna för 30-timmarsvecka i vården Ann-Charlotte Strömwall (L) och Camilla Carlsson (L) Motion för att stärka de ideella organisationernas ställning i välfärdsarbete Inge Löfgren (MP) Motion om att installera solceller på kommunens byggnader Richard Åkerman (M) Motion om offentlig toalett i Grundsund Christoffer Zakariasson, Tommy Westman, Sebastian Ahlqvist (SD), m.f Motion om rastgård för hundar i Brastad Christoffer Zakariasson, Tommy Westman, Sebastian Ahlqvist (SD), m.f Motion om brist på billigare boenden Yngve Berlin, Britt-Marie Kjellgren (K) m.fl. Motion - De fastigheter kommunen behöver för sin verksamhet och service, skall också ägas av kommunen! Ronald Rombrant, Fredrik Häller och Ronny Hammargren (LP) Motion om att överföra Lysekils omsorgsbostäder till kommunens ägo Lars Björneld (L) Motion - Större byggrätter i fritidshusområden ger ökad inflyttning Ronald Rombrant (LP) Motion om att utreda förutsättningarna för, och möjliga vinster med, en samlokalisering av de s.k. blåljusverksamheterna Siw Lycke Motion om att förnya skyltarna till Cykelspåret Fredrik Lundqvist (lp) Motion om att dokumentera dialogmöten Fredrik Lundqvist (lp) Motion om uppsiktspliktens innebörd Fredrik Lundqvist, (LP) Motion för att stärka öppenhet och klarhet Ronald Rombrant (LP) Motion om process för välkomnande av nya kommuninvånare Ronald Rombrant (LP) Motion om utredning för att underlätta för delårsboende att bli helårsboende Patrik Saving (LP) Motion om att utveckla formerna för medborgarförslag Fredrik Häller (LP) Motion avseende gästhamnar och ställplatser för husbilar Ronald Rombrant (LP) Motion om regelbundet återkommande utbildningar för medarbetare i förvaltningar och kommunalägda bolag i Lysekils kommun i grundläggande lagar som styr kommunen Ann-Charlotte Strömwall (L) Motion om belysning vid Vikarvet Siw Lycke, Christer Hammarqvist, Monica Andersson C Motion om microplaster - idag finns det mer plast än fisk i våra vattendrag Siw Lycke m.fl. C Motion ang. funktionsnedsättningsramp på badplats Marthin Hermansson (V) Motion om att Lysekils kommun omgående tar fram en lokal lagstadgad energi och klimatplan Inge Löfgren (MP) Motion om ett fossilfritt Lysekil Lars Björneld, Folkpartiet Motion ang. den extra avgiften för resa med kollektivtrafiken/båttrafiken över Gullmaren

161 Thomas Falk, Lysekilspartiet Motion om offentlig toalett i Grundsunds centrum, som ska vara öppet året runt Ulrika Häller Lundbäck, Kristdemokraterna Motion betr. "Skjuts till restaurang som alternativ till hemkörd mat" Fredrik Lundqvist, Lysekilspartiet Motion om besvärsrätt och jävsliknande situationer Hermansson Marthin (V) Motion om kommunal barnomsorg på obekväma arbetstider, "nattis"/"kvällsis" Lysekils partiet Motion om att tydliggöra kommunfullmäktige som plats för ansvarsprövning Lysekilspartiet Motion om medverkan till levande sten- och ölandskap Vänsterpartiet Lysekil Motion om säker busshållplats vid Mariedalsskolan Folkpartiet / Carlsson Camilla Motion - Uppmärksamma behoven från föreningens ungdom, de har väntat tillräckligt länge på en Skateboardbana Ortner Bernt, (S) Motion om anläggande av fribad i Lysekils kommun Löfgren Inge Motion om att bygga en cykelbana mellan Lysekil och Brastad Folkpartiet Motion - Framtiden hotad för föreningen L. Laurin flaggskepp bogserbåten "Harry" Folkpartiet/Karlsson Roland och Strömwall A-C Motion - Nu är det dags att uppmärksamma Lysekils historiska vagga i Gamlestan, Norra hamnen och på Skeppsholmen Folkpartiet / Karlsson Roland Motion - Utred förutsättningarna att införa fria kollektivtrafikresor för pensionärer med lika regler i hela regionen Centerpartiet i Lysekil Motion om studentmedarbetare Strömwall Ann-Charlotte (FP) Motion - Önskan från synskadade att måla kanterna vid övergångsställena med vit färg Strömwall Ann-Charlotte (FP) Motion med förslag om att placera uppvärmda soffor utanför varje särskilt boende i kommunen Karlsson Roland, FP Motion om att koppla ihop strandpromenaden via Lilla Ålevik - Långeviks badplats - Valbodalen - Sivik med kuststigen Larsson Marianne/Karlsson Roland Motion-Anläggande av grusplan/parkeringsyta vid bottnavallen Grundsund Rombrant Ronald, Lysekilspartiet Motion om tillgänglighets- och bemötandepolicy i Lysekils kommun Skaftöpartiet/Thomas Falk Motion angående befrielse av hamnavgift fiskefartyget L 158 Sandö

162 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 67 Motion av Jeanette Janson och Per Tengberg, Lysekilspartiet om upprättande av en parkeringsplan Dnr: LKS Jeanette Janson och Per Tengberg har inkommit till kommunfullmäktige med motion om att upprätta en parkeringsplan. Kommunfullmäktige beslutade , 133 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 133 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

163 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Motion av Jeanette Janson och Per Tengberg, Lysekilspartiet om upprättande av en parkeringsplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Jeanette Janson och Per Tengberg har inkommit till kommunfullmäktige med motion om att upprätta en parkeringsplan. Kommunfullmäktige beslutade , 133 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 133 Beslutet skickas till Motionärerna Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

164 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (37) 133 Motion gällande upprättande av en parkeringsplan Dnr: LKS Jeanette Jansson (LP) och Per Tengberg (LP) har i en motion föreslagit att det upprättas en grupp som ska arbeta fram en parkeringsplan för hela Lysekils kommun. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelsen (inkl. motion) Justerare: Utdragsbestyrkande:

165 Motion göllqnde uppröttqnde qv en pqrherinssplqn. Under många års tid har parkeringsproblemen i Lysekil diskuterats både från fastboende samt turister. Situationen har blivit värre sista åren då parkeringsplatser tagits bort, p-tiderna fürkortats och p-avgifterna höjts sommartid. Problemet kommer inte minska utan snarare tvåirtom. Vi yrkar dåirftir att kommunfullmäktige ger berörda fìirvaltningar nedanstående i uppdragatt presentera inom ett år. För att i framtiden möta ett ökat besöksantal och fler åretruntboende yrkar vi att det omgående upprättas en grupp som skall arbeta fram en parkeringsplan ftir hela Lysekils kommun. I planen skall diskuteras och arbetas fram hur vi vill ha det i framtiden både centralt och i utkanterna. Många familjer har idag mer än en bil och detta är ett måste ftjr att klara av jobb, familjeaktiviteter m.m. som de flesta har på agendan idag. I gruppen bör förutom ansvariga i berörda ftirvaltningar även bjudas in representanter ftjr fastighetsägare, näringslivet samt olika delar av ftireningslivet. Några av punkterna som bör diskuteras är: o Se över nuvarande styrdokument gällande parkeringsnortnen ftir kommunen och uppdatera den till attklara även framtida behov o Hur kan vi utöka antalet platser i de centrala delarna? P-hus och i så fall var är mest lämpligt, borttagande av järnväg och ersätta med parkeringar, p-pråm sommartid, göra om gamla skyddsrummet Drottninggatan till parkering? Ja, vad gynnar Lysekil mest? o Hur ser parkeringssituationen ut runt våra sevärdheter? Behövs ftirändringar? Räcker antalet bussparkeringar? o Var gör handikapplatser mest nytta ftir de som har behovet? Lag ställas mot behov! o Hur löser vi framtida ökat husbilsbesökande? Vi har en hel del platser redan idag, men intresset ökar och kraven på vad som skall hnnas ökar hela tiden o Hur marknadsfür vi våra parkeringar på bästa sätt i framtiden? o Hur vi vill ha det om fem år, 10 är 20 är? Vi måste tänka framåt i planeringen Detta är ett mycket viktigt åimne ftir Lysekils framtid som turistort samt om vi vill öka antalet åretruntboende så gruppen bör starta sitt arbete snarast. Lysekil skall vara en välkomnande stad och parkering är ett av de mest omtalade problemen i staden, året runt. Lysekil Jeanette Jansson Per Tengberg Lysekilspartiet LYSËKIL$ì RnfiisTiì Kflf\,1MtJN ÂTUrEIN /,rs 20lt -09-,r /ø l"r.1f føt i-i, îtv /ttl

166 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 68 Motion av Jeanette Janson och Per Tengberg, Lysekilspartiet om nya parkeringstider samt parkeringsavgifter inom Lysekils kommun Dnr: LKS Jeanette Janson och Per Tengberg har inkommit till kommunfullmäktige med motion om att upprätta en parkeringsplan. Kommunfullmäktige beslutade , 134 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Jeanette Janson och Per Tengberg, Lysekilspartiet har i en annan motion även lagt förslag om upprättande av en parkeringsplan, diarienummer LKS Förvaltningen hänvisar till samma svar med att samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund, samt att motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 134 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

167 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert Motion av Jeanette Janson och Per Tengberg, Lysekilspartiet om nya parkeringstider samt parkeringsavgifter inom Lysekils kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse Ärendet Jeanette Janson och Per Tengberg har inkommit till kommunfullmäktige med motion om nya parkeringstider samt parkeringsavgifter inom Lysekils kommun. Kommunfullmäktige beslutade , 134 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Jeanette Janson och Per Tengberg, Lysekilspartiet har i en annan motion även lagt förslag om upprättande av en parkeringsplan, diarienummer LKS Förvaltningen hänvisar till samma svar med att samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund, samt att motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 134 Beslutet skickas till Motionärerna Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

168 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (37) 134 Motion gällande nya parkeringstider samt parkeringsavgifter inom Lysekils kommun Dnr: LKS Jeanette Jansson (LP) och Per Tengberg (LP) har i en motion föreslagit att se över nya parkeringstider och parkeringsavgifter. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelsen (inkl. motion) Justerare: Utdragsbestyrkande:

169 Motion qöllqnde nvq sqmt pqrheringsqvgifter inom Lvsehils hommun. Under många års tid har parkeringsproblemen i Lysekil diskuterats både från fastboende samt turister. Situationen har blivit värre sista åren då parkeringsplatser tagits bort, p-tiderna ftirkortats och p-avgifterna höjts. Nedanstående förslag har framtagits efter samtal med näringsidkare och besökande under För att bättre tillgodose handeln, åretruntboende samt besökarnas behov i Lysekil yrkar vi att Kommunfullmäktige ger berörda fïirvaltningar i uppdrag att se över nedanstående samt presentera färslag tillbaka füre 2016 års utgång: a o a o o a a a Att kommunen omgående ser över nuvarande parkeringstider i hela kommunen och ftirslagsvis gör nedanstående ftiråindringar: Att 30 minuters p-tid på Kungsgatan höjs till 60 minuter. 30 minuter är alldeles ftir kort tid für att kunna hinna uträtta mer än ett ärende centralt Att 30 minuters p-tid på Drottninggatan &, i Norra hamnen höjs till 24 timmar (som delen fram till Apoteksgatan har). Finns ingen anledning attha 30 minuter på en gata utan butiker och med många boende utan egna p-platser är det mer ftlrståeligt med dygnsparkering Att samtliga2-timmarsparkeringar höjs till 4 timmar och 4-timmarsparkeringar till 8 timmar. Vi vill ju att besökare stannar längre i Lysekil och detta motiverar längre p-tid Att dygnsparkeringama vid Boviks skola samt på Skottegatan ftirlängs till veckoparkering. Dessa används redan idag till stor del olagligt fiir längre tid åin ett dygn och ftir besökare (och boenden) som inte behöver använda bilen på ett par dagar krävs att det finns ett antal veckoparkeringar så man inte skall behöva flytta sin bil ideligen med större miljöpåverkan genom start och stopp av bilen. Kommunen hänvisar idag åretruntboende att be fastighetsägarna lösa parkeringsproblemen. Med hus byggda t.ex. på 1800+alet, var kan de få tag på mark? Glöm inte dialog! Att andelen HKP-platser i centrum ses över och om möjligt göra om några till vanliga standardparkeringar. Behövs t.ex. 4 HKP-platser i anslutning till Biblioteket? Att halvera avgiften på vara avgiftsbelagda parkeringar sommartid. De höga avgiftema har skrämt bort många fran Lysekil tatort och när det dessutom bara gär attparkera 4 timmar (ftirutom Skandiaverkets parkering) känner besökare sig stressade och hinner inte besöka allt de önskar i lugn och ro. P-vakterna kan dras in delvis, spara pengar! Att se över om inte p-skiva skall infloras istället ft)r avgiftsmaskiner. Fler och fler kommuner går mot p-skiva eller avgiftsfritt. Dessa säljs ju ftir en avgift och skall gälla i ett år på alla platser inom kommunen. Att se över om det inte skall inftiras ett Boendekort mot avgift (fiirslagsvis 2400-lär) då många åretruntboende har problem hitta p-platser, speciellt om man är pendlare och vill ställa bilen ftir flera dygn när man är ledig, samåker etc, problemet finns året runt Att sommartid ha parkering i Dalskogen med buss är ett bra alternativ, som füreslagits många ggr tidigare, men detta räcker inte ftir att välkomna besökare året runt utan mer behövs. Lysekil skall vara en välkomnande stad och parkering är ett av de mest omtalade problemen i staden, året runt. Därftir anser vi att ovanstående skulle ge Lysekil goodwill och rikad ftirståelse från alla som vill ägna tid ån vâtr fina stad, året runt! Lysekil Jeanette Jansson, Per Tengberg, Lysekilspartiet Är LYSËKltS KflMfu4UN REfil' TllATL"Jiìi:[,1 L(.5 Zttt -0s- tr /6 'å:'r 167 f/v HU

170 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 69 Motion av Camilla Carlsson, (L) om att införa fri parkering och parkeringsskiva i Lysekils kommun Dnr: LKS Camilla Carlsson har inkommit till kommunfullmäktige med motion om att införa fri parkering och parkeringsskiva i Lysekils kommun. Kommunfullmäktige beslutade , 74 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 74 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

171 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert Motion av Camilla Carlsson, (L) om att införa fri parkering och parkeringsskiva i Lysekils kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse Ärendet Camilla Carlsson har inkommit till kommunfullmäktige med motion om att införa fri parkering och parkeringsskiva i Lysekils kommun. Kommunfullmäktige beslutade , 74 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 74 Beslutet skickas till Motionärerna Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

172 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (25) 74 Motion om att införa fri parkering och parkeringsskiva Dnr: LKS Camilla Carlsson (L) har i en motion föreslagit att Lysekils kommun inför fri parkering och P-skiva året runt från och med sommaren Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionären Kommunstyrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

173 ) Till Lysekils kommunfullmäktige MOTION [-Y$i:;i{:ii. i, ; ", :iiri,vii-}l{ tll:(ilil;, ; ", i l iir:ìfln LKt 2üi6 'f}de- 2 7 l,t I 6 ) 0 ft lnför fri parkering och parkeringsskiva i Lysekils kommun I årtionde har det diskuteras p-avgifter eller inte! Det kan tyckas vara en fråga som är ganska enkel att ta ställning till. Jag tycker det är dags att införa fri parkering i Lysekils kommun nu. För handeln är det en mycket viktig fråga, då man är stort beroende av köp trohet, där stora handelsområden med gratis parkering är de stora konkurrenterna. Det är viktigt att vi underlättar för de som bor och besöker kommunen att handla lokalt. P-automaterna är ofta ur drift, vilket gör att tillsynen och kostnaderna för driften inte är oväsentliga. Fler besökare året runt är nödvändigt om vi skall kunna behålla den lokala handeln. Det är viktigt att de finns med i den lokala framtidsstrategin hur vi får fler besökare till Lysekils kommun. Att införa fri parkering och p-skiva är ett bra välkomnande för kommuninvånare och för besökare. Det går bra att använda vilken parkeringsskiva som helst. Har du ingen skiva, går det bra att skriva ankomsttiden på en lapp och lägga innanför vindrutan. Mycket enkelt och praktiskt. lngen tillsyn av automater behövs! Undertecknad yrkar Att Lysekils kommun inför fri parkering och p-skiva året runt från och med sommaren 2016 L e Camilla Carlsson Liberalerna

174 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 70 Anläggande av parkeringar vid korsningen Bansviksgatan/Lotsgatan i Lysekil - svar på motion Dnr: LKS Ann-Charlotte Strömwall (L), Lars Björneld (L) och Camilla Carlsson (L) har inkommit till kommunfullmäktige med motion om att anlägga parkeringar vid korsningen Bansviksgatan/Lotsgatan. Kommunfullmäktige beslutade , 36 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 36 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

175 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert Anläggande av parkeringar vid korsningen Bansviksgatan/Lotsgatan i Lysekil - svar på motion Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse Ärendet Ann-Charlotte Strömwall (L), Lars Björneld (L) och Camilla Carlsson (L) har inkommit till kommunfullmäktige med motion om att anlägga parkeringar vid korsningen Bansviksgatan/Lotsgatan Kommunfullmäktige beslutade , 36 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilaga/bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 36 Beslutet skickas till Motionärerna Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

176

177

178 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 71 Avgiftsbeläggning av parkeringar i Grundsund - svar på motion Dnr: LKS Thomas Falk har inkommit till kommunfullmäktige med motion om avgiftsbeläggning av parkeringar i Grundsund. Kommunfullmäktige beslutade , 101 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 101 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

179 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Avgiftsbeläggning av parkeringar i Grundsund - svar på motion Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Thomas Falk har inkommit till kommunfullmäktige med motion om avgiftsbeläggning av parkeringar i Grundsund. Kommunfullmäktige beslutade , 101 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 101 Beslutet skickas till Motionären Samhällsbyggnadsnämnden Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

180

181

182 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 72 Svar på medborgarförslag om tillfällig P-skiva Dnr: LKS I ett medborgarförslag från 2016 har förslagsställaren föreslagit om tillfällig P-skiva i Lysekils kommun. Kommunfullmäktige beslutade , 135 att remittera förslaget till kommunstyrelsen. Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Motionens frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 135 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

183 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert Svar på medborgarförslag om tillfällig P-skiva Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet I ett medborgarförslag från 2016 har förslagsställaren föreslagit om tillfällig P-skiva i Lysekils kommun. Kommunfullmäktige beslutade , 135 att remittera förslaget till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras behövs en samlad parkeringsstrategi. Kommunstyrelsen gav därför , 17, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Medborgarförslagets frågeställningar kommer att behandlas i detta sammanhang. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Medborgarförslag Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 135 Beslutet skickas till Förslagsställaren Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

184 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (37) 135 Medborgarförslag om tillfällig P-skiva max 3 timmar Dnr: LKS Ett medborgarförslag har kommit in om att införa tillfällig P-skiva med max 3 timmar. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Medborgarförslag Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Förslagsställaren Kommunstyrelsen (inkl. medborgarförslag) Justerare: Utdragsbestyrkande:

185 LYSEKILS KOMMUN Medborgarförslag LYSEKILS KOMMUN REGISTRATUREN LKS At /6 C:,r Dp,, 4q2!?llt MlO Hand!. Förslag: Presentera här kort ditt medborgarförslag TtltJC:U - ffi\q Motivering: Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det i så fall skulle kunna ske. 1/\,CS> l\_ -0 tv J. fcv v F F J '- c{ e- {J ro G-Lu_,' vla e cl N -5 \JO-A t V- Ci 2y 1-0\A_ 0 f- 9., '-L0fd k \JQA Förslaget inlämnat av:.. lj!.:.1... t;l.cr.:,... 1 (;}t? M...ummer (j M t J../... Namn l Medborgarförslaget skickas eller lämnas till Lysekils kommun, kommunkansliet, Lysekil.

186 SKRIV IN TIDPUNKTEN NÄR DU PARKERAR + kt Vänersborgs k*mrnur BEsTliMMErs R rön ru til c p-skrva - l$u in tidpunlten när Du parkcrar, avn ndat till nä rrast följandc hcl rcspcktivc halv timmc. * Om parkeringen påbtirjas före kl I på morgonen, skriver Du in g.00. t P-tidcn fllr inte övcnkrida den förplatscniillåtna lãng$ta tiden. Se P-skylten. i Placera den tillf?illiea P*skivan i vindrutan lãtt avlãsbarutifrån. 3 'i-u{u.o L* e^-- \\ cl-x '. J,,l ur Jr il t,, { 1.' "1 ) e) ) ) J *--r SKRIV IN TIDPUNKTEN NÄR DU PI\RKERAR + kt v I) J qj Vi*nersborgs kmmmun (y BEsrliMMErcrR rön rnr iu a p_skrva - 9F" in tidpunkten når Du parkcrar, avrundattill nännast följandc hcl rcspektivc halv timmc. ] 9*.t*\":ngen påbörjas före kl g på morgoncn, stcrivcr Du in g.00. I P*tidcn får inte överskrida den för platscnl[i"" tängsta tiden. Se P-skylten. ù Placera den tillf?ilrisa p-skivan i vindrutan lãtt avräsbar utifrån.

187 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 73 Motion av Lars Björneld (L) om ändring av detaljplanen för Bovikesten Dnr: LKS Lars Björneld, Liberalerna har inkommit till kommunfullmäktige med motion om att detaljplanen för Bovikesten ändras så att området görs om till ett ångfartsområde. Kommunfullmäktige beslutade , 94 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunen har tidigare fått skrivelse angående detaljplanändring efter en trafikincident 2015 på Bovikesten i Grundsund. De åtgärder som kommunen vidtog blev enligt de boende i området inte ändamålsenliga eller trafiksäkra. De boende skulle förbjudas att köra bil till sina fastigheter, något man gjort i 40 år. De boende framförde önskemål om att få Stormfågelstigen omgjord till gångfartsområde. Det är så gatan har fungerat sedan den byggdes i mitten av 1970-talet. Efter att motionen lämnades in har ärendet hanterats inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Det krävdes ingen detaljplaneändring för att göra området till ett gångfartsområde som numera har genomförts. Gångfartsområdet har skyltats och farthinder anlagts. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 94 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

188 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Motion av Lars Björneld (L) om ändring av detaljplanen för Bovikesten Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Lars Björneld, Liberalerna har inkommit till kommunfullmäktige med motion om att detaljplanen för Bovikesten ändras så att området görs om till ett gångfartsområde. Kommunfullmäktige beslutade , 94 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Kommunen har tidigare fått skrivelse angående detaljplanändring efter en trafikincident 2015 på Bovikesten i Grundsund. De åtgärder som kommunen vidtog blev enligt de boende i området inte ändamålsenliga eller trafiksäkra. De boende skulle förbjudas att köra bil till sina fastigheter, något man gjort i 40 år. De boende framförde önskemål om att få Stormfågelstigen omgjord till gångfartsområde. Det är så gatan har fungerat sedan den byggdes i mitten av 1970-talet. Efter att motionen lämnades in har ärendet hanterats inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Det krävdes ingen detaljplaneändring för att göra området till ett gångfartsområde som numera har genomförts. Gångfartsområdet har skyltats och farthinder anlagts. Per Garenius Samhällsbyggnadschef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 94 Beslutet skickas till Motionären Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

189 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (21) 94 Motion angående ändring detaljplan Dnr: LKS Lars Björneld (L) har i en motion inkommit föreslagit att detaljplanen för Bovikesten ändras så att området görs om till ett gångfartsområde. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionären Kommunstyrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

190 Motion angående ändring detaljplan {"-Yiiìil i 'íi i..::: ; ',,.. i i h4 u N i:ji:: ì;1.,,rirr i i.li"{i:-"n L lt J. Zffãi -r5-2 0 /6 331 a-t Detaljplanen för Bovikesten vann laga kraft under mitten av t97o-talet.därefter byggdes området i olika etapper under senare delen av t97o-talet. I samband med byggnationen av området genomfördes inte alla de åtgärder som ankom på kommunen. Det innebär att det varit ett väl fungerande bostadsområde med många barn framförallt under 1980-talet. Under tjolåret inträffade en trafikincident vilket uppmärksammades av en av de boende och som anmälde det till kommunen. Under innevarande vår har nu kommunen fulföljt de åtaganden som borde gjorts för 40 år sedan. Eftersom området har botts in under åren har de nu genomförda åtgärderna förvärrat trafiksituationen inom om rådet. Jag föreslår därför Att detaljplanen ändras så att området görs om till ett gå ngfa rtsom råde Lars Björneld,L

191 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 74 Motion av Ronald Rombrant (LP) om strategi för digitalisering av processer Dnr: LKS Ronald Rombrant, Lysekilspartiet har inkommit till kommunfullmäktige med motion om strategi för digitalisering av processer. Kommunfullmäktige beslutade , 166 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2018 lämnat följande uppdrag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med Munkedal och Sotenäs arbeta fram strategier för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för den kommunala verksamheten och för att utveckla service och stöd till medborgarna. Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för att via ett digitaliseringsråd med representanter för övriga förvaltningar samordna arbetet med detta uppdrag. Under 2018 har en särskild resurs avsatts för att på deltid ta sig an digitaliseringsfrågorna. Samråd sker med övriga SML-kommuner via en IT styrgrupp där även ITavdelningen som svarar för den löpande IT-driften finns med. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 166 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

192 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Motion av Ronald Rombrant (LP) om strategi för digitalisering av processer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Ronald Rombrant, Lysekilspartiet har inkommit till kommunfullmäktige med motion om strategi för digitalisering av processer. Kommunfullmäktige beslutade , 166 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige har i budgeten för 2018 lämnat följande uppdrag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med Munkedal och Sotenäs arbeta fram strategier för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för den kommunala verksamheten och för att utveckla service och stöd till medborgarna. Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för att via ett digitaliseringsråd med representanter för övriga förvaltningar samordna arbetet med detta uppdrag. Under 2018 har en särskild resurs avsatts för att på deltid ta sig an digitaliseringsfrågorna. Samråd sker med övriga SML-kommuner via en ITstyrgrupp där även IT-avdelningen som svarar för den löpande IT-driften finns med. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Leif Schöndell Kommundirektör Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 166 Beslutet skickas till Motionären Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

193 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (31) 166 Motion om strategi för digitalisering av processer Dnr: LKS Ronald Rombrant (LP) har i en motion föreslagit att kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram mål, strategi och handlingsplaner inom området Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionären Kommunstyrelsen (inkl. motion) Justerare: Utdragsbestyrkande:

194 LYS E KI LS Ko M M U N R E\: T 5 RATU R E N MOTION 20L L ts OY: /é lt 0()f r.if,ítd. D Strategi för digitalisering av processer Digitaliseringen är kanske den viktigaste förändringsfaktorn i samhället. Det är kanske inte den bilden vi har, men den svenska offentliga sektorn halkarefter jämfört med andra länder Människor förväntar sig att snabbt, enkett och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlíghet till inflytande via digitala kontaktvägar. I regeringens budgetproposition för 2017 ingår satsningar på ett smartare Sverige med en nationell digital infrastruktur. Staten, SKL m.fl. tar nu krafttag inom detta område. Mot denna bakgrund föreslår jag att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram må, strategi och handlingsplaner inom området "digitalisering av processer,,. Rona Ro Lysekilspartiet Facebook: Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet www. lysekilspartiet. nu i nfo@ lysekilspartiet.nu

195 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 75 Svar på motion om livsmedelspolicy Dnr: LKS Fredrik Christensson och Siw Lycke, centerpartiet har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att ta fram en livsmedelspolicy. Kommunfullmäktige beslutade , 89 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har behov av en översyn av gällande kostpolicy identifierats. I kostpolicy finns miljö- och kvalitetskrav formulerade avseende de måltider som serveras i kommunens verksamheter. Frågan om djuretiska krav finns dock inte belyst, vilket förvaltningen anser som en brist ur hållbarhetssynpunkt. Krav på djurhälsa och djurskydd bör därför i lämplig form arbetas in i en kommande ny kostpolicy där hänsyn också måste tas till den lagstiftning som finns på upphandlingsområdet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 89 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

196 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Svar på motion om livsmedelspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Fredrik Christensson och Siw Lycke, centerpartiet har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att ta fram en livsmedelspolicy. Kommunfullmäktige beslutade , 89 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har behov av en översyn av gällande kostpolicy identifierats. I kostpolicy finns miljö- och kvalitetskrav formulerade avseende de måltider som serveras i kommunens verksamheter. Frågan om djuretiska krav finns dock inte belyst, vilket förvaltningen anser som en brist ur hållbarhetssynpunkt. Krav på djurhälsa och djurskydd bör därför i lämplig form arbetas in i en kommande ny kostpolicy där hänsyn också måste tas till den lagstiftning som finns på upphandlingsområdet. Per Garenius Samhällsbyggnadschef Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 89 Beslutet skickas till Motionärerna Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

197

198

199 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 76 Svar på motion om giftfri vardag Dnr: LKS Fredrik Christensson och Siw Lycke, centerpartiet har i en motion inkommit till kommunfullmäktige om att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en åtgärdsplan för förskola, grundskola och gymnasieskola för att inventera eventuell förekomst av produkter och material som innehåller miljögifter, samt ersätta giftiga material med giftfritt och att ställa krav på giftfria produkter i all offentlig upphandling. Det är angelägen fråga som tas upp i motionen. I utvecklingsområdet Vi tar ansvar för miljön har detta också uppmärksammats genom en av strategierna som handlar om att konsumera hållbart och där kemikalieanvändningen är ett av tre prioriterade områden. Arbetet med att ta fram en struktur för kommunens interna miljöarbete pågår, men den resurs som finns för samordning är en tjänst som miljöstrateg gemensam med Munkedal och Sotenäs. Takten i hur arbetet kan bedrivas samordnat blir därmed en resursfråga. Goda exempel finns dock från andra kommuner som kommit långt i arbetet med att fasa ut produkter med skadliga ämnen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 43 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

200 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Svar på motion om giftfri vardag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Ärendet Fredrik Christensson och Siw Lycke, centerpartiet har i en motion inkommit till kommunfullmäktige om att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en åtgärdsplan för förskola, grundskola och gymnasieskola för att inventera eventuell förekomst av produkter och material som innehåller miljögifter, samt ersätta giftiga material med giftfritt och att ställa krav på giftfria produkter i all offentlig upphandling. Förvaltningens synpunkter Det är angelägen fråga som tas upp i motionen. I utvecklingsområdet Vi tar ansvar för miljön har detta också uppmärksammats genom en av strategierna som handlar om att konsumera hållbart och där kemikalieanvändningen är ett av tre prioriterade områden. Arbetet med att ta fram en struktur för kommunens interna miljöarbete pågår, men den resurs som finns för samordning är en tjänst som miljöstrateg gemensam med Munkedal och Sotenäs. Takten i hur arbetet kan bedrivas samordnat blir därmed en resursfråga. Goda exempel finns dock från andra kommuner som kommit långt i arbetet med att fasa ut produkter med skadliga ämnen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Leif Schöndell Kommundirektör Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 43 Beslutet skickas till Motionärerna Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

201

202

203 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 77 Framtagande av policy för medborgardialoger svar på motion Dnr: LKS Patrik Saving (LP) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion angående framtagande av policy för medborgardialog. Kommunfullmäktige beslutade , 121, att remittera motionen till kommunstyrelsen. En medborgardialog innebär att skapa tillit och förståelse för den kommunala beslutsprocessen. Ska dock inte förväxlas med medborgarförslag. Beslutet om att genomföra en medborgardialog är de förtroendevaldas ansvar och initieras alltid av dessa. För att medborgardialogen ska fylla någon funktion, är det av stor betydelse att de förtroendevalda är beredda på att ta till sig det som framkommer ur medborgardialogen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 121 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen och uppdrar åt kommunstyrelsen att ta fram en policy för medborgardialog i Lysekils kommun. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

204 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Anne-Marie Mattsson, Framtagande av policy för medborgardialoger svar på motion Sammanfattning Patrik Saving (LP) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion angående framtagande av policy för medborgardialog. Kommunfullmäktige beslutade , 121, att remittera motionen till kommunstyrelsen. En medborgardialog innebär att skapa tillit och förståelse för den kommunala beslutsprocessen. Ska dock inte förväxlas med medborgarförslag. Beslutet om att genomföra en medborgardialog är de förtroendevaldas ansvar och initieras alltid av dessa. För att medborgardialogen ska fylla någon funktion, är det av stor betydelse att de förtroendevalda är beredda på att ta till sig det som framkommer ur medborgardialogen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen och uppdrar åt kommunstyrelsen att ta fram en policy för medborgardialog i Lysekils kommun. Ärendet Patrik Saving (LP) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion angående framtagande av policy för medborgardialog. Kommunfullmäktige beslutade , 121, att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Medborgardialog är ett samlingsbegrepp för olika sätt att engagera invånarna i offentligt beslutsfattande och innebär en komplettering till tjänstemännens faktakunskaper inför ett beslut. Medborgardialogen ska ske mellan de förtroendevalda och kommuninvånarna. Tjänstemännens roll är att stötta processen. Redan idag arbetar Lysekils kommun med dialoger i viss utsträckning, men det finns ingen övergripande samordning och inga färdiga redskap som nämnderna kan använda sig av. Att arbeta mer strukturerat med medborgardialog som verktyg är inte bara ett sätt att engagera medborgarna utan även ett sätt att arbeta för stärkt kvalitet i organisationen. Det finns flera anledningar till att arbeta med medborgardialoger i Lysekils kommun. Dels för att Vision Lysekil 2030 fastställer att "Lysekil är en hållbar och attraktiv kommun året runt som kännetecknas av kreativitet och framtidstro. Lysekil är en självklar mötesplats och ledande inom maritima näringar" vilket kräver en ökad delaktighet och god dialog med medborgarna. Dels för att olika undersökningar visar att Lysekils kommun inte ligger på topp när det gäller kommuninvånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

205 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning LKS nr 109 Enligt 2017 års undersökning av Kommunernas Kvalitet I Korthet (KKIK) ligger Lysekils kommun under medelvärdet när det gäller hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling samt hur väl medborgarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamheter. Detta resultat kan få en positiv utveckling om Lysekils kommun inför medborgardialoger. Även SCB:s medborgarundersökning från 2017 visar att vi behöver arbeta mer för att förbättra kommuninvånarnas möjlighet till inflytande. Lysekils kommuns Nöjd Inflytande Index (NII) ligger på 32 jämfört med genomsnittsresultatet på 40, när kommuninvånarna får bedöma deras möjlighet till inflytande i kommunen. Indexet bygger på hur de upplever möjligheten till att få information, hur mycket de anser att de kan påverka och vilket förtroende de känner för de förtroendevalda. Betyget grundas även på hur svårt det är att komma i kontakt med de förtroendevalda. Lysekils kommuns indexbetyg är alltså lägre än det nationella genomsnittet för de 131 kommuner som deltog i undersökningen. Målet med medborgardialoger är att skapa kanaler mellan förtroendevalda och kommuninvånare, vilket leder till gemensam förståelse bredare beslutsunderlag naturlig del i beslutsprocessen ökad möjlighet till inflytande En medborgardialog innebär att skapa tillit och förståelse för den kommunala beslutsprocessen och den behöver därför inte alltid avslutas i samförstånd. Beslutet om att genomföra en medborgardialog är de förtroendevaldas ansvar och initieras alltid av dessa. Det är av stor betydelse att de förtroendevalda är beredda på att ta till sig det som framkommer ur medborgardialogen för att den ska fylla någon funktion. En medborgardialog ska inte förväxlas med medborgarförslag och ska inte heller blandas samman med den lagstadgade plan- och bygglovsprocessen eller när kommunen genomför samråd och granskning av översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner. Leif Schöndell Anne-Marie Mattsson Ulrika Lundgren Kommunchef Nämndsekreterare Handläggare Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen

206 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (19) 121 MOTION OM FRAMTAGANDE AV POLICY FÖR MEDBORGARDIALOG Dnr: LKS Patrik Saving (LP) har i en motion föreslagit att ta fram en policy för medborgardialog. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandets beslut. Beslutet skickas till Motionären Kommunstyrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

207 Motion om framtagande av policy för medborgardialog Fler och fler kommuner väljer idag att ha med medborgardialoger som en del i styrprocessen, där invånarnas värderingar och åsikter i en fråga kompletteras med tjänstemäns faktakunskaper. Fördelarna är många då både politiker känner att deras politiskakompetens ökas samtidigt som invånare deltar och känner ett större förtroende för tagna beslut. Vilket resulterar i att förtroendet för politiken ökar. För att kunna använda medborgardialoger som ett verktyg så är det viktigt att det finns fastställda en policy för hur dessa samtal skall fungera samt i vilka forum dom skall föras. Då tekniken idag har gjort det möjligt att kommunicera i flera nya forum så är det viktigt att detta tas i beaktning under utformande av en policy. Arvika är en kommun som idag använder sig av medborgardialoger och har utifrån detta sett en ökning inom nöjdhet och inflytande i undersökningar, se bild nedan. Därför föreslår jag att En policy för medborgarsamtal skapas sedan godtas av kommunfullmäktige. Artikel medborgardialog som en del i styrprocessen: SKL ger exempel på medborgardialoger: Finnspångs kommuns policy: Patrik Saving (Lysekilspartiet)

208 Revisionsrapport Viktor Prytz Cert.kommunal revisor Mars 2018 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Lysekils kommuns revisorer

209 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Rektorer och förvaltningschef uppdrag Verksamhetsplanering med mål för grundskolan Nämndens systematiska kvalitetsarbete Åtgärder när avvikelser från målen identifieras Resursfördelningen Garanterad undervisningstid Bedömningar Bedömningar mot kontrollmål Revisionell bedömning Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

210 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Sammanfattning PwC har i uppdrag att granska utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete. Den revisionella bedömningen är att utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan är delvis ändamålsenlig. Vi grundar vår bedömning på slutsatserna för respektive kontrollmål. Bristerna inom verksamhetsstyrningen och det systematiska kvalitetsarbetet verkar till stor del beror på att det har pågått utvecklingsarbete under de senaste åren. Därmed finns det flora av begrepp, dokument och processer som överlappar varandra. Detta skapar otydlig styrning och ledning som påverkar uppföljningen. Nämndens arbete med att hantera avvikelser från mål kan möjligen bli lidande av detta då det inte är möjligt för nämnden att agera inom ramen för det nuvarande styrsystemet. Avvikelser som uppdagas vid uppföljning under året bör hanteras tidigare än i nästkommande års budget. Samtidigt är mycket av grundskolans verksamhets reglerat i statliga styrdokument som ger mycket ansvar till rektor. Trots detta anser vi att nämnden kan agera genom tydliga signaler och riktade uppdrag och därmed ta ett tydligare ansvar för verksamheten. Kontrollmål Har rektorer och förvaltningschef tydliga och avgränsade uppdrag? Finns verksamhetsplanering med mål för grundskoleverksamheten? Bedriver nämnden ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete? Finns rutiner för att vidta åtgärder när avvikelser från målen identifieras? Finns en för verksamheterna ändamålsenlig resursfördelning? Kommentar Uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

211 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan 1. Inledning 1.1. Bakgrund Nämnden bedriver en omfattande verksamhet, där den verksamhetsmässiga styrningen mot kvalitativa mål och ekonomistyrningen har en väsentlig betydelse. Vidare är ett systematiskt kvalitetsarbete av vikt. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar skolan systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Kommunens revisorer har utifrån en bedömning av väsentlighet och risk beslutat att granska utbildningsnämnden Syfte och Revisionsfråga Syftet är att granska om utbildningsnämnden på ett ändamålsenligt sätt styr och följer upp verksamheten i grundskolan. Vidare är syftet att granska om nämnden har ett systematiskt kvalitetsarbete. Granskningen sker utifrån följande revisionsfråga: Är utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan ändamålsenligt? 1.3. Revisionskriterier Kommunallagen, kommunfullmäktiges styrande dokument samt skollagen Kontrollmål Har rektorer och förvaltningschef tydliga och avgränsade uppdrag? Finns verksamhetsplanering med mål för grundskoleverksamheten? Bedriver nämnden ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete? Finns rutiner för att vidta åtgärder när avvikelser från målen identifieras? Finns en för verksamheterna ändamålsenlig resursfördelning? I samband med granskningen genomförs även en kartläggning för att ta reda på hur nämnden säkerställer att eleverna i grundskolan och gymnasiet får sin garanterade undervisningstid Avgränsning Granskningen avgränsas till Utbildningsnämnden och grundskolan Metod Vi har intervjuat förvaltningsledningen i grupp samt rektorer i enskilda intervjuer. Vidare har vi tagit del av interna styrdokument och rutiner med anknytning till kontrollmålen. Rapporten är sakavstämd av de intervjuade. Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

212 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Rektorer och förvaltningschef uppdrag Iakttagelser Förvaltningens leds av en förvaltningschef som anställs av kommunchefen. Förvaltningschefen anser att uppdraget är tydlig och avgränsningarna likaså. Inom nämndens ansvarsområde finns en delegationsordning. Samtliga intervjuade anser att delegationsordningen är tydlig och uppdaterad. Inom förvaltningen bygger den övergripande styrmodellen på att rektorerna är ansvariga för verksamheten på enheterna i enlighet med skollagens skrivning om den inre organisationen. Detta innebär att rektor har ansvar för planering och organisering av verksamheten på skolenheterna. Ledningen anser att rektorerna tar detta ansvar och sköter detta. I detta sammanhang är förvaltningen en utpräglad stödorganisation och de intervjuade anser att det är en tydlig ansvarsfördelning som bland annat innebär att förvaltningen inte fattar några beslut som ligger inom rektors ansvar. Både rektorer och förvaltning anser att gränsdragningen respekteras vilket också innebär att rektorerna inte försöker hänskjuta beslut till förvaltningen eller till rektorerna som ett kollektiv. Förvaltningen anser att de arbetar tydligt med att göra analyser och erbjuda stöd utifrån huvudmannens ansvar. Förvaltningen leder den övergripande utvecklingen och enheternas utveckling sköter rektorerna med stöd av förvaltningen. På så sätt kan förvaltningen ta ett tydligare huvudmannaperspektiv samt att frågor och ärenden hanteras på rätt beslutsnivå. Förvaltningen lyfter bland annat skolskjutsreglementet som förvaltningen ser till är uppdaterat och hållbart samt att rektorerna har stöd att hantera detta. Inom grundskolans verksamheter finns en geografisk områdesindelning. Indelningen har ingen funktion när det gäller styrning och ledning utan är framför allt en indelning i geografiska upptagningsområden för eleverna. Rektorernas uppdrag utgörs av ansvarsfördelningen inom förvaltningen, den kommunala styrningen med bland annat ekonomi- och personalansvar, delegationsordningen och de statliga styrdokumenten. Det finns ingen skriftlig arbetsbeskrivning. Det kommunala uppdraget återspeglas i lokala riktlinjer och policys som rör rektorernas roll som enhetschef. Det finns vidare en chefshandbok som berör chefens ansvar inom personalområdet/personalhanteringen. De intervjuade rektorerna och förvaltningsledningen anser styrkedjan inom förvaltningen är tydlig och att ansvarsfördelningen därmed är tydlig. Det finns en dokumenterad gränsdragningslista för ansvaret inom lokalfrågorna. I listan framgår vad rektor ansvarar för och vad fastighetsavdelningen ansvarar för. De intervjuade anser att detta är tydligt och att det efterföljs. Vidare ligger personalansvaret inom skolenheterna helt på rektor. För några rektorer är personalansvaret omfattande vilket flera av de intervjuade rektorerna anser är ohållbart. Det förekommer att rektorerna har över 60 medarbetare vilket innebär lika många medarbetarsamtal. Mängden medarbetarsamtal är enligt de intervjuade rektorerna en följd av en lokal policy som anger att chefen Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

213 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan ska ha medarbetarsamtal och att det genomförandet inte går att delegera utan att bryta mot policyn. Inom några skolområden finns det även biträdande rektorer. Rektor och biträdande rektor har en fördelning i ansvar som regleras i lokala delegationsordningar. Rektorerna har delegerat rektorsuppgifter till biträdande rektor men inget från nämndens delegationsordning. Det förekommer även att rektorerna har delegerat arbetsuppgifter till arbetslagsledare och ämnesansvariga Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Har rektorer och förvaltningschef tydliga och avgränsade uppdrag är uppfyllt. Vi konstaterar att förvaltningen en tydlig fördelning av ansvaret inom grundskolans verksamhet. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar som ligger nära huvudmannens ansvarsområde. Rektorerna har ett tydligt operativt och strategiskt ansvar för skolenheterna. Som stöd för detta finns bland annat en delegationsordning, chefshandbok, den kommunala styrmodellen och gränsdragningslistan. Vidare konstaterar vi att samtliga intervjuade anser att det finns en ömsesidig respekt för uppdrag, beslutsnivåer och ansvarsfördelning. Vi anser att vissa av rektorerna har ett för omfattande personalansvar som resulterar i att rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare riskeras att försämras Verksamhetsplanering med mål för grundskolan Iakttagelser Lysekils kommun har en övergripande vision och en värdegrund som bland annat återges i budget I kommunens övergripande budget anges även inriktningar och utvecklingsmål för kommunfullmäktiges fem utvecklingsområden. I budget 2017 har fullmäktige även gett samtliga nämnder och styrelse i uppdrag att upprätta en långsiktig plan (tre år) för ständiga förbättringar i syfte att ha en effektiv verksamhet med en god kvalité 1. Under år 2017 har det införts en ny styrmodell för kommunens verksamheter. Vid sammanträdet beslutade nämnden att anta det reviderade dokumentet Strategi för förbättring av elevernas resultat. Detta skedde innan den nya styrmodellen infördes och förvaltningsledningen anser att revideringen var ett försök att föra strategin närmare den nya styrmodellen. Bakgrunden är ett dokument som antogs i nämnden Ett år senare har dokumentet reviderats och uppdaterats så att dokumentet är mer kortfattat och genomförda åtgärder borttagna. Den argumenterande texten har delvis tagits bort, en handlingsplan för de aktiviteterna som beskrivs i strategierna har tagits fram och också tidsatts. I dokumentet framgår att nämndens övergripande utvecklingsområde är Skolframgång i Lysekils kommun. Inom ramen för detta ställs det upp två utvecklingsmål: 1 Lysekils kommun, Budget 2017 och plan Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

214 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan 1. Lysekils kommun ska, inom 5 år, vara bland de 50 högst rankade skolkommunerna i SKL:s mätning öppna jämförelser. 2. Ett analytiskt förhållningssätt ska implementeras, som en röd tråd, i förskole- och skolverksamhet i relation till barn- och elevers lärande, undervisning samt normer och värden För att nå målen och utvecklingsområdena föreslår åtgärder som redovisas i en bilaga till dokumentet. Dokumentet innehåller vidare uppdragsliknande punkter som riktar sig till eller rör lärare, elever som behöver extra stöd, för att främja trygghet, förskola och övrigt. I bilagan anges vilka åtgärder som ska genomföras med avsikt att höja elevernas resultat. Det framgår även varför detta ska genomföras, hur, när och vem som ansvarar för genomförandet: - PRIO (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation) - Förstärka det främjande barn- och elevhälsoarbetet - Bedömning för lärande - Riktlinjer för karriärtjänster för att förtydliga uppdraget - Läslyftet för lärare - Läslyftet för förskolan - Implementera ett analytiskt förhållningssätt i förskole- och skolverksamhet i relation till barns- och elevers lärande, undervisning samt normer och värden. - IKT-riktlinjer och satsningar Förvaltningsledningen framhåller att Strategier för förbättrade resultat var aktuellt innan styrmodellen infördes och de aktiviteter som finns där löper ut år 2018 vilket innebär att det inte gäller från år 2019 och framåt. Förvaltningsledningen beskriver att det finns fyra perspektiv: - Målgrupps perspektiv - Ekonomiperspektiv - Medarbetarperspektiv - Verksamhetsperspektiv Inom varje perspektiv finns det kritiska kvalitetsfaktorer. En kritisk kvalitetsfaktor är ett område som är av särskild betydelse för en verksamhets kvalitet och service. Den kritiska kvalitetsfaktorn utgår från verksamhetens grundläggande uppdrag. De kritiska kvalitetsfaktorerna följs upp genom kvalitetsindikatorer. En indikator är ett mätvärde som visar om vi är på rätt väg eller inte. Förvaltningen har utarbetat ett underlag, som bygger på skolans styrning och huvudmannens uppdrag och ansvar enligt skollagen. Förvaltningen anser att nämnden inte har andra mål, planer eller styrdokument för verksamheten. Förvaltningsledningen anser att rektor ska lägga in egna mål och indikatorer utifrån lokala förutsättningar och behov. Dessa följs upp inom enheten. Utbildningsnämnden har beslutat. Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

215 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Flera av de intervjuade anser att målen för verksamheten är tydliga. Det finns variationer bland de intervjuade när det gäller uppfattningen om vilka de kommunala mål, vilka som är de primärt styrande målen samt relationen mellan fullmäktiges vision och målsättningar och nämndens utvecklingsmål och utvecklingsområde. Oberoende de olika tolkningarna är samtliga intervjuade eniga om att rektorsgruppen utifrån de övergripande målen från fullmäktige och nämnden årligen tar fram fokusområden som verksamheten ska arbeta med. Rektorerna anser att nämnden är sparsamma med uppdrag till verksamheten samt att de statliga målen har en tyngre funktion på enhetsnivå. Vidare anser flera rektorer att nämndens mål och förväntningar i hög utsträckning ligger nära de statliga målen. Förvaltningen arbetar för att nämnden ska sätta mål som ligger på en övergripande nivå och för att nämnden inte ska arbeta med aktiviteter och genomförandet arbetade enheterna fram verksamhetsplaner enligt den nya styrmodellen för första gången. Det har även tidigare funnits verksamhetsplaner som tagits fram i systemet Stratsys. Tidigare var fokuset mer ekonomiska aspekter och det framför i en intervju att det inte fanns några verksamhetsplaner under år Det är samtidigt oklart vilket dokument som är nämndens verksamhetsplan. Nämndens verksamhetsplan heter Budget för nämnd. Några rektorer lyfter fram kommunens värdegrundsarbete som ett viktigt och synligt arbete de senast åren. I verksamhetssystemet finns det indikatorer i form av nyckeltal som utgår från mål och verksamhetsplanering. Det handlar till exempel om måluppfyllnad eller resultat i nationella prov. Indikatorerna är i huvudsak beständiga år från år. Detta är för att kvalitet ska kunna mätas över tid. Indikatorerna följs upp utifrån när de mäts och rapporteras vid de ordinarie uppföljningarna. Förvaltningens och enheternas målarbete och uppföljning dokumenteras i Stratsys. Systemet används för planering och uppföljning på samtliga nivåer. Samtliga intervjuade anser att styrningen med mål och verksamhetsplanering har utvecklats till det bättre de senaste två åren. Tidigare fanns det ett större friutrymme för enhetscheferna att utforma egna mål och inriktningar. Utrymmet har nu minskat men samtidigt är verksamhetsplaneringen mer fokuserad och med en tydlig koppling till övergripande målsättningar. De intervjuade anser vidare att Utbildningsnämnden idag styr tydligare med en närmare koppling till skollagens krav och för att fullgöra huvudmannens uppdrag. Våren 2016 gjorde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn i Lysekil vilket resulterade i kritik av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Mot denna bakgrund har hela huvudmannens ansvar genomlysts och reviderats Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Finns verksamhetsplanering med mål för grundskoleverksamheten är delvis uppfyllt Vi konstaterar olika styrande processer och dokument i nämndens styrning. I intervjuerna beskrivs olika dokument och begrepp med olika prioritet och betydelse. Det är till exempel Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

216 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan oklart vilken funktion Strategier för förbättring av elevers resultat i Lysekils kommun har trots att den reviderade versionen är beslutad av nämnden under år Vår bedömning grundar sig på att det finns mål och styrning men att det finns för många varierande uppfattningar om vilka mål och styrdokument som styr. Vi anser vidare att det framträder en bild av oklarheter när det gäller begrepp som mål, indikatorer, åtgärder, kvalitetsfaktorer, verksamhetsplan, fokusområden mm. I intervjuerna återges dessa begrepp i olika sammanhang och med olika betydelse. Vi anser att detta sammantaget skapar en otydlig styrning och ledning från nämnden. Det går att anta att denna situation kan ha samband med införandet av en ny styrmodell i kommunen samtidigt som nämnden har arbetat intensivt med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Nämndens systematiska kvalitetsarbete Iakttagelser Våren 2016 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn i Lysekils kommun. Huvudman för skola och förskola i Lysekil är utbildningsnämnden. Vid granskningsbeslutet påvisades brister i huvudmannens kvalitetsarbete. Med anledning av detta har utbildningsförvaltningen tagit fram riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet som svarar mot de uppdrag huvudmannen har utifrån vad som anges i nationella mål och styrdokument. Vid nämndens möte informerade utvecklaren på förvaltningen om kvalitetsarbetet och skolresultaten. Informationen handlare om att samtliga nämnder i kommunen har fått i uppdrag att upprätta en långsiktig plan (tre år) för ständiga förbättringar, i syfte att ha en effektiv verksamhet med en god kvalitet. Förvaltningen utförde uppdraget genom att ta arbeta fram dokumentet Plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Utbildningsförvaltningen har vid nämndens möte den 1 mars 2018 presenterat ett utkast till Riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och skolan. Nämnden föreslås att anta dokumentet. Förvaltningsledningen anser att dokumentet kommer att ge vägledning och stöd för hela styrkedjan i utbildningsnämndens ansvarsområden i relation till förskola och skola. Det blir i riktlinjerna tydligt vad som ska följas upp, analyseras och vilka åtgärder som krävs i relation till de resultat som visas i olika uppföljningar. Vem som ansvarar för att de olika uppföljningarna synliggörs också. I riktlinjerna anges att det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas inom ramen för den kommunala styrmodellen. Det gäller både huvudmannens och enheternas systematiska kvalitetsarbete. Grunden i styrmodellen, liksom i allt systematiskt kvalitetsarbete, är att följa upp och analysera resultat samt planera och genomföra åtgärder. Utbildningsförvaltningen utgår från det uppdrag skolor och förskolor har och identifierar kvalitetsfaktorer vilka ska mäta i vilken utsträckning uppdraget följs. Där verksamheten uppvisar brister identifieras utvecklingsområden. All planering och uppföljning dokumenteras i systemet STRATYS, som har anpassats till Lysekils kommuns behov och organisation. Ansvarsnivåer återges i följande bild: Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

217 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Huvudman Efterfrågar skolresultat Analyserar och beslutar om långsiktiga förbättringsinsatsr utifrån varje skolas resultat Ger förutsättningar i form av ramar och resuser Förvaltning Samordnar, sammanställer, analyserar och skspar underlag åt huvudmannen Stödjer rektorer och förskolechefer Rektor Efterfrågar resultat på grupp och klassnivå Analyserar och gör förbättringsinsatser Rapporterar till huvudmannen Lärare Planerar och genomför undervisning Följer upp och analyserar elevernas kunskapsresultat på individ och gruppnivå Anpassar undervisningen I dokumentet framgår vidare att utbildningsförvaltningen utför huvudmannens kvalitetsarbete på uppdrag av nämnden genom olika former av uppföljning och utvärdering av verksamheternas måluppfyllelse och förutsättningar. Insamlat underlag analyseras och presenteras årligen i utbildningsnämndens årsredovisning. De underlag som årligen samlas in är: - Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 samt i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. - Resultat från introduktionsprogrammen. - Betyg - Elevers frånvaro - Underlag som bygger på analys av pedagogisk dokumentation i förskolan - Elev- och föräldraenkäter i skola och förskola - Olika aspekter av kostnader i förskola och skola - Tillgång till förskole- och fritidshemsplatser - Barn- och elevgruppers storlek - Placeringar i grund- och gymnasiesärskola - Antagning till gymnasieskola; o Hemkommunen o Kommunala skolor Utöver regelbunden uppföljning ska det genomföras nämnddialoger och dagar för systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltningsledningen anser att det har varit ett omfattande utvecklingsarbete för hela kommunens kvalitetsarbete de senaste åren. I kommunen finns en ambition om att tydligt koppla ihop uppföljning och utveckling. Det handlar om att sätta uppföljningen i relation till uppdraget och förväntningar som i sin tur leder till utveckling. Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

218 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Bedriver nämnden ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete delvis uppfyllt Vi konstaterar att förvaltningen har tagit fram riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet som nämnden beslutat om i mars Vi anser att detta är ett mycket relevant dokument som förhoppningsvis kommer att skapa en tydlig stomme för nämndens systematiska kvalitetsarbete. Samtidigt konstaterar vi att det under år 2017 har varit oklarheter kring huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Med tanke på bedömningen av föregående kontrollmål anser vi att det är av yttersta vikt att rutinerna för det systematiska kvalitetsarbetet noga implementeras hos rektorerna. Detta för att undvika ytterligare begreppsförvirring och oklarheter i styrning och ledning. Det kan även vara aktuellt att nämnden fattar beslut om att avsluta eller ta bort vissa övergripande styrdokument och rutiner för att förtydliga styrprocesserna och det systematiska kvalitetsarbetet. Det handlar till exempel om Strategi för förbättring av elevernas resultat som redan nu kan uppfattas som överspelat Åtgärder när avvikelser från målen identifieras Iakttagelser En genomgång av nämndens protokoll under år 2017 visar på följande uppföljning av verksamheten under året. Datum Ärende Beslut Årsrapport 2016 Nämnden godkänner årsrapporten för Uppföljning Nämnden godkänner uppföljning 1 för Nyckeltal/kritiska kvalitetsfaktorer Nämnden tar del av informationen Nyckeltal Nämnden tar del av redovisningen Uppföljningsrapport 2 Nämnden godkänner uppföljningsrapport Uppföljningsrapport 3 Nämnden godkänner uppföljningsrapport Rapport intern kontroll 2017 Nämnden godkänner förvaltningens interna kontroll och de föreslagna åtgärderna I Uppföljning 1 redovisas endast ekonomisk uppföljning. I Uppföljning 2 redovisas ekonomi och ett fåtal bedömningar av kritiska kvalitetsfaktorer. I Uppföljning 3 redovisas Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

219 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan ekonomi samt några bedömningar för de kritiska kvalitetsfaktorerna. Det finns även en analys som lyfter fram styrkor och utmaningar. Här framgår bland annat att: - Trenden för elevernas resultat att elevresultaten försämrats något under Den största orsaken till det är att andelen nyanlända i skolan är hög och många av dessa elever har gått alltför kort tid i svenska skolan för att nå kunskapskraven. - Utbildningsnämndens anställdas sjuktal är inte uppseendeväckande utan helt i paritet med motsvarande verksamheter i Sverige. Tendensen är för närvarande att sjuktalen förbättras något. - Kompetensförsörjningen är ett problematiskt område i förskola och skola. Förvaltningen konstatera att utbildningsnämnden kommer att behöva stöd från personalavdelningen för att genom strategiska satsningar kunna hålla legitimerade lärare och förskollärare på en acceptabel nivå. - Utbildningsnämnden har en stor budgetavvikelse som beror på att det har tillkommit ca 40 mkr i form av statsbidrag. Förvaltningen föreslår i rapporten att utbildningsnämnden begära att använda budgetöverskottet under kommande år. Oberoende vad som redovisats för nämnden har nämnden beslutat att godkänna rapporteringen eller konstatera att nämnden tagit del av informationen. I början av år 2018 sker Uppföljning 4. I sakavstämningen framförs att punkt 2 och 4 har blivit utvecklingsområden för år 2018 som är beslutade av nämnden. Vidare har rutinerna för att budgetera statsbidrag omarbetats. Grunden för rapporteringen till nämnden är rektorernas bidrag till systemet. Förvaltningen sammanställer och redovisar till nämnden. Förvaltningsledningen anser att nämnden uppmärksammar avvikelser och ställer frågor. Nämnden har även informella dialoger till exempel presidieberedningar, dialogdagar inför budgetprocess med rapport och analyser. För ekonomi finns i systemet funktion där rektor ska förklara avvikelser och ange åtgärder. Det samma gäller sjukskrivningstal som också kommenteras. Vid rapportering av indikatorerna visas trendpilar. Enligt de intervjuade ska dessa kommenteras och åtgärder ska anges. I rapporteringshandlingarna i kallelsen till nämnden framgår trendpilarna men inte åtgärderna för de negativa trenderna. Rektorerna träffar presidiet två gånger per år och nämnden en gång per dag på kvalitetsdag. Det är övergripande verksamhetsfrågor som lyfts fram i dessa möten. Det kan förekomma enstaka detaljfrågor men fokus är generellt på övergripande nivå. Det förekommer inga konkreta förslag till åtgärder i dessa samtal. Förvaltningsledningen lyfter fram ämnet matematiken är ett exempel på hur nämnden vidtar åtgärder. I uppföljningen framkom låga resultat i matematiken. Detta resulterade i att nämnden satte fokus på matematikresultaten i uppföljningen. Det blir en markering Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

220 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan till rektorerna att arbeta med ämnet och inom ramen för sitt ansvar utforma verksamheten så att målet nås. Det förekommer även att röda markeringar i uppföljningen år 2017 har blivit prioriterade områden för Åtgärder kan då även vara riktade fortbildningar. Förvaltningsledningen anser att finns ett tydligt förfarande i detta Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Finns rutiner för att vidta åtgärder när avvikelser från målen identifieras delvis uppfylld Vi konstaterar att nämnden får rapportering vid flera tillfällen under året. Vi anser att uppföljningsrapporterna är relevanta verktyg i form och regelbundenhet men att den inledande rapporteringen är för knapphändig. Den ekonomiska uppföljningen får i relation till kvalitet och verksamhetsuppföljning ett stort utrymme. Nämnden har därmed begränsade möjlighet att kunna använda rapporteringen för att vidta åtgärder. För att kunna styra och leda verksamheten behöver ekonomi och verksamhet hanteras i ett gemensamt sammanhang. Vi anser att genom att använda nyckeltal som uppdateras på årsbasis och ungefär vid samma tillfälle blir uppföljningen under året knapphändig. Rapporteringen växer fram under året fram till den 4:e rapporteringen då hela uppföljningen är klar och ge den totala bilden att agera utifrån. Det blir en uppföljningsprocess som börjar om årligen i januari med en tomt blad och som ger lite utrymme till åtgärder under året. Detta kan fungera för den ekonomiska uppföljningen där det även arbetas med prognoser. Genom att välja andra nyckeltal går det att få en uppföljning som är spridd över året och som går att bygga vidare på vid flera uppföljningstillfällen. Vi konstaterar att nämnden beslutar att godkänna rapporteringen vid samtliga rapporteringstillfällen. Vi noterar bland annat att vid rapporteringstillfälle 3 uppmärksammades problematiken med kompetensförsörjning. Detta resulterade inte in något uppdrag eller åtgärd från nämnden. Vi konstaterar att nämnden istället inför åtgärder i nästkommande års budgetdokument Resursfördelningen Iakttagelser Under år 2017 har det skett en förändring av resursfördelningssystemet. Den aktiva modellen under år 2017 har sin grund från år Den modellen byggde på en matetiska och teoretisk formel för klasstorlekar och antal lärare per klass. Värdena från år 2012 har räknats upp årligen utan avstämning mot verksamheterna och de förändringar som har skett inom grundskolan lokalt och nationellt. Modellen innehöll även att förfarande där rektorerna äskade medel. Vid nämndens möte fick förvaltningschefen i uppdrag med att utarbeta en volymbaserad resursfördelningsmodell till enheter i grundskolan inklusive särskilt stöd. Förvaltningen hade då konstaterat att modellen för nämndens fördelning mellan enheter inte tog hänsyn till volymförändringar under pågående budgetår. Modellen behövde omarbetas så att resurser följer elevförändringar. Syftet var att ansvarig rektor ska ges möjlighet att anpassa sin organisation till givna förutsättningar. Modellen för tilldelning av resurser till elever i behov av särskilt stöd ger idag en fast tilldelning per enhet. Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

221 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Vid nämndens möte beslutade nämnden att anta en ny resursfördelningsmodell. I förvaltningens underlag till beslutet framgår att modellen ska träda ikraft i samband med budget I ärendet framgår att: Resursfördelning inom verksamheten grundskola idag är fast mellan enheter på årsbasis. En reviderad fördelningsmodell syftar till att ge rektorer resurstilldelning som följer förändringar i elevantal och särskilda behov. Modellen för nämndens fördelning mellan enheter tar i dag inte hänsyn till volymförändringar under pågående budgetår. Modellen har omarbetats så att resurser följer elevförändringar. [ ] Syftet är att ansvarig rektor ska ges möjlighet att anpassa sin organisation till givna förutsättningar. Modellen för tilldelning av resurser till elever i behov av särskilt stöd ger i dag en fast tilldelning per enhet. Modellen har nu omarbetats för att nå elever med dessa behov. 2 Den nu gällande modellen bygger på tre delar - Fasta kostnader t.ex. lokaler, måltider - Stödresurspeng som bygger på socioekonomiskt bakgrund med viktning mellan dessa variabler. - Elevpeng gränsdragning vid F-klass, 1-3, 4-6, 7-9. Systemet har idag en elevpeng som är helt volymbaserat och ambitionen är att rektor förvaltar alla delar i detta på enhetsnivå. Antalet elever läses av i mars och september. Det finns ingen möjlighet att söka tilläggsbelopp och det finns inget glesbygdstillägg eller extra tillägg för mindre eller större skolor. Fasta kostnader beräknas på fasta behov. Under år 2017 var det ett anslag utan koppling till elevantal utan mer i relation till antal anställda. Den modellen hade funnits flera år. Tilldelningen sker till enhet men rektorerna har möjlighet att inom skolområdet fördela medel mellan enheterna. Omfördelningar mellan enheterna måste redovisas och motiveras. Objektet är skolan och det går att följa skolornas utfall i förhållande till budget. Några rektorer uttrycket en viss farhåga om att systemet har skapat vissa problem för mindre skolor. Samtliga rektorer anser att det nya systemet är transparent och tydligt. Fördelningssystemet har processats i ledningsgruppen i flera gånger och det är tydligt hur det fungerar. Modellen är en tydlig struktur som stöder övriga delar i organisationen och de förändringar som är på gång vad gäller enheterna. Rektorerna anser vidare att de har bra stöd i att hantera resurser och uppföljning av budget. Rektorerna träffar regelbundet en ekonom för uppföljning och analyser. Samtliga intervjuade anser att rektorerna har ett tydligt ekonomiskt helhetsansvar genom det nya resursfördelningssystemet. Det är tilldelad budget som gäller och det finns inget mer. Det finns en central buffert för alla sorters oförutsedda händelser som hanteras av förvaltningschefen. Förvaltningsledningen anser att resursfördelningssystemet från år 2018 bygger på att rektorerna har ett omfattande ansvar och detta förtydligas genom tilldelningen av särskilda resurser enligt socioekonomiska tilldelningen. För den tilldelningen ska rektor även kunna redovisas hur den använts. Den nya modellen kommer att utvärderas i slutet av år Nämnden protokoll Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

222 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Finns en för verksamheterna ändamålsenlig resursfördelning uppfyllt. Vi konstaterar att nämnden har beslutat om ett nytt resursfördelningssystem under år 2017 som gäller för Systemet är volymbaserat och tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar genom tilldelning som även är anpassat efter ålder och socioekonomisk bakgrund. Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

223 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan 3. Garanterad undervisningstid Eleverna i grundskolan har rätt till garanterad undervisningstid som omfattar timmar under hela grundskolan. Timmar är fördelade på ämnen enligt en nationell timplan. I dagsläget finns det två timplaner då det pågår en förändring av timplanerna. Från att ha varit en övergripande timplan som fördelat timmarna per ämne är det numera en timplan som fördelar timmarna per ämne samt per stadie (lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet). Antalet timmar totalt är oförändrat. Huvudmannen får enligt grundskoleförordningen besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. Huvudmannen beslutar då efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden. Inom rektorsgruppen i Lysekil finns en grupp som arbetat med timplanen regelbundet. Gruppen bearbetar förändringar av timplanen som lyfts från rektorsgruppen. Underlaget lyfts vidare till förvaltningschefen för beslut i nämnden. Detta kommuniceras sedan ut till enheterna som lägger upp schema utifrån de nya förutsättningarna. Rektor planerar varje årskurs och varje stadium utifrån angivna ramar. Timplanen och undervisningstiden är ramverket för det schema som läggs på skolorna. I den senaste timplanen som nämnden beslutade om finns mer undervisningstid än vad som anges i skollagen. Det finns därmed utrymme för vissa avbrott i undervisningen som temadagar, friidrottsdagar eller liknande då det finns mer tid planerat i den lokala timplanen än lagkravet. Flera rektorer anser vidare att aktiviteter som bryter schema ska vara kopplade till ämnenas mål och därmed har bäring på den garanterade undervisningstiden. Att det finns mer undervisningstid i grundskolan än den garanterade undervisningstiden skapar även en viss buffert för att klara andra avbrott i undervisningen Samtliga intervjuade anser att lektionerna alltid genomförs och att det är rektors ansvar att detta sker. Vidare finns det skolor som organiserats med flera lärare per grupp elever och därmed behövs inga vikarier eller inställda lektioner om en lärare är tillfälligt borta. Högstadieskola har även tre fasta vikarier som en buffert för att inte behöva ställa in lektioner. Detta underlättar vikariearbetet och tillgängligheten för att inte ställa in lektioner. I intervjuerna framkommer att rektorerna är restriktiva i att bevilja ledighet. På högstadiet förekommer även återläsningstid för eleverna för att klara undervisningen om någon elev är frånvarande och missar undervisning. Det finns även särskilt omprovstid för att inte ta ordinarie undervisningstid i anspråk. På gymnasiet är det rektorerna som arbetar med att fördela timmarna på programmen. När rektor lägger ut schema i planeringen läggs det på 5 % för att hantera oförutsedda händelser. Det finns även en rutin för att hantera lärare som är sjukfrånvarande vilket går ut på att prioritera eleverna i årkurs 1 och 2 för att hantera eventuell uppkommen frånvaro. Samtliga intervjuade anser att nämnden inte följer upp hur den garanterade undervisningstiden hanteras i verksamheten. Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

224 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan 4. Bedömningar 4.1. Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Kommentar Har rektorer och förvaltningschef tydliga och avgränsade uppdrag? Uppfyllt Vi konstaterar att förvaltningen en tydlig fördelning av ansvaret inom grundskolans verksamhet. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar som ligger nära huvudmannens ansvarsområde. Rektorerna har ett tydligt operativt och strategiskt ansvar för skolenheterna. Finns verksamhetsplanering med mål för grundskoleverksamheten? Bedriver nämnden ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete? Finns rutiner för att vidta åtgärder när avvikelser från målen identifieras? Delvis uppfyllt Vi konstaterar att det finns olika uppfattningar om hur styrningen egentligen fungerar och vilka mål och styrdokument som gäller. Vår bedömning grundar sig inte på att det saknas mål och styrning utan på att det finns för många uppfattningar om hur styrsystemet fungerar. Vi anser vidare att det råder en begreppsförvirring bland de intervjuade vad gäller begrepp som mål, indikatorer, åtgärder, kvalitetsfaktorer, verksamhetsplan, fokusområden mm. Det är vidare oklart vilken funktion Strategier för förbättring av elevers resultat i Lysekils kommun har trots att den är beslutad av nämnden. Vi anser att detta sammantaget skapar en otydlig styrning och ledning från nämnden. Delvis uppfyllt Vi konstaterar att förvaltningen har tagit fram riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet som nämnden beslutat om i mars Vi anser att detta är ett mycket relevant dokument som förhoppningsvis kommer att skapa en tydlig stomme för nämndens systematiska kvalitetsarbete. Samtidigt konstaterar vi att det under år 2017 har varit oklarheter kring huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Delvis uppfyllt Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

225 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Vi konstaterar att nämnden får rapportering vid flera tillfällen under året. Vi anser att uppföljningsrapporterna är relevanta verktyg i form och regelbundenhet men att den inledande rapporteringen är för knapphändig. Den ekonomiska uppföljningen får i relation till kvalitet och verksamhetsuppföljning ett stort utrymme. Nämnden har därmed begränsade möjlighet att kunna använda rapporteringen för att vidta åtgärder. För att kunna styra och leda verksamheten behöver ekonomi och verksamhet hanteras i ett gemensamt sammanhang. Finns en för verksamheterna ändamålsenlig resursfördelning? Uppfyllt Vi konstaterar att nämnden har beslutat om ett nytt resursfördelningssystem under år 2017 som gäller för Systemet är volymbaserat och tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar genom tilldelning som även är anpassat efter ålder och socioekonomisk bakgrund Revisionell bedömning Vi bedömer att utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan delvis är ändamålsenlig. Vi grundar vår bedömning på slutsatserna för respektive kontrollmål. Bristerna inom verksamhetsstyrningen och det systematiska kvalitetsarbetet verkar till stor del beror på att det har pågått utvecklingsarbete under de senaste åren. Därmed finns det flora av begrepp, dokument och processer som överlappar varandra. Detta skapar otydlig styrning och ledning som påverkar uppföljningen. Nämndens arbete med att hantera avvikelser från mål kan möjligen bli lidande av detta då det inte är möjligt för nämnden att agera inom ramen för det nuvarande styrsystemet. Avvikelser som uppdagas vid uppföljning under året bör hanteras tidigare än i nästkommande års budget. Samtidigt är mycket av grundskolans verksamhets reglerat i statliga styrdokument som ger mycket ansvar till rektor. Trots detta anser vi att nämnden kan agera genom tydliga signaler och riktade uppdrag och därmed ta ett tydligare ansvar för verksamheten. Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

226 Utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kvalitetsarbete i grundskolan Håkan Olsson Uppdragsledare Viktor Prytz Projektledare Mars av 18 Lysekils kommuns revisorer PwC

227

228

229 Sotenäs kommun L K.J LY t:kil KOMMUN Registraturen Dnr. J_ 0 f Y - 0 UO,2 0 0 Kommunfullmäktige I Sammanträdesprotokoll I , KF 32 Dnr 2016/ Ansvarsprövning - Miljönämnden i mellersta Bohuslän Kommunrevisionen har granskat Miljönämnden i mellersta Bohuslän arbete och tillstyrker att Miljönämnden i mellersta Bohuslän och dess förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beviljar Miljönämnden i mellersta Bohuslän och dess förtroendevalda ansvarsfrihet för år Protokollsanteckning I handläggningen av ärendet deltar endast de ledamöter som enligt 5 kapitlet 4 7 kommunallagen har rätt att göra det. Skickas till Munkedals och Lysekils kommuner Justera res signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(59)

230 Sotenäs kommun LYSEKILS KOMMUN Registraturen L t{.j' ,.._ 0/f"- 006 :J 00 Kommunfullmäktige I Sammanträdesprotokoll I , KF 33 Dnr 2016/ Ansvarsprövning - IT-nämnden Kommunrevisionen har granskat IT-nämndens arbete och tillstyrker att IT-nämnden och dess förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beviljar IT-nämnden och dess förtroendevalda ansvarsfrihet för år Protokollsanteckning I handläggningen av ärendet deltar endast de ledamöter som enligt 5 kapitlet 4 7 kommunallagen har rätt att göra det. Skickas till Munkedals och Lysekils kommuner Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(59)

231 Sotenäs kommun L T vc.r\.ll0 r\.uiviiviui\i Registraturen L t(j Dnr. J, 0 / 8' - 0 O O,2 o 0 Kommunfullmäktige I Sammanträdesprotokoll I , KF 34 Ansvarsprövning - Lönenämnden Dnr 2016/ Kommunrevisionen har granskat Lönenämndens arbete och tillstyrker att Lönenämnden och dess förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beviljar Lönenämnden och dess förtroendevalda ansvarsfrihet för år Protokollsanteckning I handläggningen av ärendet deltar endast de ledamöter som enligt 5 kapitlet 47 kommunallagen har rätt att göra det. Skickas till Munkedals och Lysekils kommuner Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(59)

232 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll , KF 40 Dnr 2017/ Förslag till ny kommunrepresentation och arvodering för Bohuskustens vattenvårdsförbund Sammanfattning Bohuskustens vattenvårdsförbund har inkommit med förslag på ny kommunrepresentation i styrelsen samt arvodering av de ledamöter som representerar kommunerna. Förslaget innebär en minskning av antalet ledamöter från 17 till 11 där medlemskommunerna kommer att ha sex platser i styrelsen och medlemsföretagen fem platser. Göteborgs kommun föreslås ha två platser i styrelsen medan fyra ska utses av övriga kommuner enligt en klusterindelning. Lysekils kommun ingår i ett föreslaget kluster med Munkedals, Sotenäs och Uddevalla kommuner. Respektive kluster föreslås få en ordinarie ledamot och en ersättare i styrelsen. Det är upp till kommunerna att inbördes komma överens om hur representationen ska se ut. Vidare föreslås att varje kommun direkt arvoderar sina respektive ledamöter i styrelsen. Förvaltningen delar bedömningen att det kan vara rimligt att minska styrelsens storlek. En styrelse med 11 ledamöter, varav sex från kommunsektorn, torde vara fullt tillräckligt för att administrera den samordnade recipientkontrollen som är förbundets huvuduppgift. Representationen i Bohuskustens vattenvårdsförbund för klustret Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla föreslås lösas genom att Västvatten AB utser en ordinarie styrelseledamot och att LEVA i Lysekil AB utser en ersättare till styrelsen. För att underlätta valberedningsarbetet föreslås vidare att båda bolagen får i uppdrag att utse representanterna inom sina respektive styrelser. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige ställer sig bakom förslag till ny kommunrepresentation samt arvodering för Bohuskustens vattenvårdsförbund. Kommunfullmäktige föreslår att Västvatten AB inom styrelsen utser en ordinarie ledamot till styrelsen för Bohuskustens vattenvårdsförbund samt står för arvodering av denne. Kommunfullmäktige föreslår att LEVA i Lysekil AB inom styrelsen utser en ersättare till styrelsen för Bohuskustens vattenvårdsförbund samt står för arvodering av denne. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(59)

233 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll , Forts. KF 40 Skickas till Löneenheten Bohuskustens vattenvårdsförbund Västvatten AB LEVA i Lysekil AB Munkedals kommun Lysekils kommun Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 28(59)

234 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG Avd. 3 DOM Meddelad i Göteborg Mål nr KLAGANDE 1. Bengt Andreasson, Lyse-Berga Spjösvik Lysekil 2. Ronald Rombrant, Bua Gård Lysekil MOTPART Lysekils kommun Lysekil ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktiges beslut den 14 december 2017, diarienr 170 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandena. Förvaltningsrättens beslut den 17 januari 2018 om inhibition ska inte längre gälla. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Sten Sturegatan måndag fredag Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 08:00 16:00

235 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM SAMMANFATTNING Förvaltningsrätten har i målet kommit fram till att Bengt Andreasson och Ronald Rombrant utifrån de omständigheter som de gör gällande inte har visat att det överklagade beslutet ska upphävas med stöd av kommunallagens bestämmelser. Överklagandena ska därför avslås. Tidigare beslutad inhibition ska därmed också upphöra att gälla. Under rubriken Skälen för förvaltningsrättens avgörande ger förvaltningsrätten en närmare förklaring till sin bedömning. BAKGRUND Lysekil kommun (kommunen) ingick 2010 ett samarbetsavtal med Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder (Omsorgsbostäder) där Omsorgsbostäder övertog ägandet av de två äldreboendena Lysekilshemmet och Stångenäshemmet. Omsorgsbostäder är en egen juridisk person där kommunen inte har ett majoritetsinflytande, men ett inflytande genom styrelserepresentanter. Samarbetsavtalet är ett juridiskt bindande avtal som bygger på att Omsorgsbostäder tillhandahåller lokaler till kommunen och bostäder för äldre. Kommunen har låtit konsultföretaget JLL arbeta fram en modell för borgensavgifter. Med modellen som stöd beslutade kommunfullmäktige den 21 juni 2017 bl.a. att principen för beräkning av borgensavgift ska utgå från utredarens förslag till modell samt fastställde även borgensavgifter för 2018 enligt kommunstyrelseförvaltningens förslag. Borgensavgiften för kommunens bolag Lysekilsbostäder AB skulle enligt utredaren då bestämmas till 0,42 procent. Borgensavgiften för bl.a. Omsorgsbostäder skulle enligt kommunstyrelseförvaltningens förslag bestämmas till 0,60 procent.

236 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Omsorgsbostäder hemställde hos kommunen om en kommunal borgen på 229 miljoner kr som säkerhet för lån till finansiering av nybyggnation av nytt äldreboende på del av fastigheten Lyse-Fiskebäck 2:7. DET ÖVERKLAGADE BESLUTET Kommunfullmäktige i Lysekils kommun beslutade den 14 december 2017 att teckna 229 miljoner kr i borgen som säkerhet för upplåning av Omsorgsbostäder till investeringar i nybyggnation av nytt äldreboende på del i fastigheten Lyse Fiskebäck 2:7. På Bengt Andreassons och Ronald Rombrants hemställan beslutade förvaltningsrätten den 17 januari 2018 att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. YRKANDEN M.M. Bengt Andreasson överklagar kommunens beslut och yrkar att förvaltningsrätten upphäver beslutet samt anför bl.a. följande. Kommunen har på ett antal sätt gynnat Omsorgsbostäder i förhållande till andra organisationer och Omsorgsbostäder måste anses vara gynnad i så stor omfattning att det strider mot kommunallagens regler om gynnande av enskild samt mot EU:s statsstödsregler. Kommunen har gått i borgen för försäljningsvärdet samt för ombyggnaden av Stångenäshemmet. I kommunens årsredovisning 2016 uppgavs borgensåtagandet till hela 114,9 miljoner kr. Med den nya borgen på 229 miljoner kr kommer den totala borgen att uppgå till totalt 343,9 miljoner kr. Den kommunala borgensavgiften är 0,6 procent. En kommunal borgen på 229 miljoner kr innebär med all sannolikhet en ränta som är minst 1 procent lägre än utan borgen. Omsorgsbostäders stöd skulle då bli cirka 23 miljoner kr med en rak

237 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM amortering på 50 år. Sett till hela borgen på 343,9 miljoner kr blir gynnandet av Omsorgsbostäder hela 34 miljoner kr. Ronald Rombrant överklagar beslutet och yrkar att förvaltningsrätten upphäver beslutet samt anför bl.a. följande. Beslutet strider mot kommunallagen om gynnande av enskild. Det finns skäl att anta att Omsorgsbostäder överhuvudtaget inte skulle få något lån utan kommunal borgen. När komunfullmäktige den 20 april 2017 beslutade att teckna samverkansavtal med föreningen gällde bara att pantbrev skulle lämnas som säkerhet för upplåningen och att kommunal borgen inte skulle behövas. Att Omsorgsbostäder kom tillbaka till kommunen med begäran om borgen tyder på att det inte har varit möjligt att finna långivare som velat låna ut utan kommunal borgen som säkerhet. Om borgensavgiften är satt till 0,6 procent finns det anledning att tro att den nivån innebär ett beaktansvärt stöd till Omsorgsbostäder. Om man t.ex. antar att räntekostnaden för Omsorgsbostäder skulle bli en halv procent högre med pantbrev än med kommunal borgen som säkerhet, skulle det innebära ett sammanlagt ekonomiskt stöd på närmare 30 miljoner kr med en rak amortering under 50 år. Det framgår inte heller att den borgensavgift som ska tillämpas är marknadsmässigt fastställd. Beslutet strider också mot lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Enligt konkurrensverket omfattas ett stöd av statsstödsreglerna om stödet uppfyller fyra kriterier: stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion; stödet finansieras genom offentliga medel; stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen; stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Dessa fyra kriterier pekar tydligt på att borgen i detta fall kan utgöra ett otillåtet statsstöd då Omsorgsbostäder inte skulle ha fått ta lån alls utan borgen, då borgensavgiften inte är marknadsmässig samt då räntefördelen skulle uppgå till betydande belopp. Beslutet strider också mot kravet att ett ärende ska vara berett av en nämnd innan det avgörs. Det har från flera håll uttryckts tvivel om det nu aktuella ärendet har beretts enligt

238 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM kommunallagen. Frågan om lagligheten av tecknandet av borgen restes tidigt under beredningens gång. Frågan utreddes emellertid inte och blev än mindre besvarad i beslutsunderlagen. Kommunfullmäktiges ordförande hanterade inte heller beslutsordningen vid fullmäktigesammanträdet på rätt sätt. Vid fullmäktiges sammanträde yrkade Lysekilspartiet att kommunen skulle upphöra att betrakta föreningen som en extern part, att kommunstyrelsen skulle ges i uppdrag att verkställa uppdrag angivna i en viss ärendebeskrivnings uppdragslista samt att kommunfullmäktiges beslut att teckna samverkansavtal med föreningen skulle upphävas. Kommunfullmäktiges ordförande nekade vid sammanträdet emellertid Lysekilspartiet att lägga fram dessa förslag, trots att förslagen hade beretts och hanterats av kommunstyrelsen. Det kan inte uteslutas att kommunfullmäktiges beslut hade blivit annorlunda om yrkandena hade tillåtits. Kommunen anser inte att klagandena har visat att det överklagade beslutet är olagligt enligt någon av grunderna i 10 kap. 8 kommunallagen och att överklagandena därför ska avslås. Kommunen anför bl.a. följande. Beslutet strider inte mot kommunallagens bestämmelser om stöd till enskild näringsidkare eller mot EU:s statsstödsregler. Det allmänna har ett inte obetydligt ansvar för bostadsförsörjningen och tillhandahållandet av äldreboenden betraktas i svensk rätt som ett starkt allmänintresse. Klagandena har inte alls gett in något underlag till stöd för sina påståenden om vilka räntefördelar föreningen skulle erhålla genom den kommunala borgen. Det bestrids också att föreningen inte skulle kunna erhålla några krediter utan kommunal borgen. Att föreningen hemställde om kommunal borgen berodde främst på att lån med kommunal borgen som säkerhet beräknas innebära en lägre driftskostnad på grund av den fördel som det innebär med lägre ränta i förhållande till om föreningen får ränta via pantbrev som säkerhet. Kommunens kalkylerade nettokostnad för lokalhyran minskar därför. Kostnaden för föreningen höjs emellertid i

239 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM motsvarande omfattning genom kostnaden för borgensavgift. Risken för kommunen att gå i borgen för föreningen är också låg eftersom behovet av lägenheter kommer att öka. Kommunen har också låtit ett konsultföretag arbeta fram en modell för borgensavgifter, i syfte att kommunen efter genomfört projekt ska ha ett arbetssätt som minimerar risken för att kommunens borgensavgift bryter mot EU-lagstiftningen, lagen om kommunala bostadsbolag samt kommunallagen. Borgensavgiften på 0,6 procent är då marknadsmässigt satt och ska spegla skillnaden mellan lånevillkor med pantbrev som säkerhet och lånevillkor med kommunal borgen som säkerhet. Det kan där också noteras att en kommunal borgensavgift på 0,6 procent ligger högt jämfört med de borgensavgifter som tas ut av olika kommuner i Sverige. På grund av den marknadsmässiga borgensavgiften utgör tecknandet av borgen inte något gynnande av en enskild näringsidkare och inte heller något stöd enligt statsstödsreglerna. Reglerna om beredningstvång utgör inte heller någon grund för att upphäva det överklagade beslutet. Ärendet hade beretts av kommunstyrelsen vid sammanträde i november Ronald Rombrant har i den delen endast åberopat omständigheter kring utredningens omfattning och kvalitet, vilket förvaltningsrätten inte kan pröva vid en laglighetsprövning. Det har därför inte visats att beredningstvånget har åsidosatts. Vägran att ställa proposition utgör inte heller någon grund för att upphäva det överklagade beslutet. Vid sitt sammanträde i november 2017 beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att teckna 229 miljoner kr i borgen som säkerhet för upplåning av föreningens investeringar i nybyggnation av nytt äldreboende. Den omröstning som då skedde gällde bara frågan om bifall till begäran om borgen eller avslag till begäran om borgen. Vid sitt sammanträde i december hade kommunfullmäktige därför endast att behandla den frågan om kommunal borgen. Lysekilspartiets yrkande om upphörande av samverkansavtal m.m. måste då betraktas som ett nytt ärende enligt kommunallagens bestämmelser. Det finns inget som hindrar Lysekilspartiet att ta upp dessa frågor vid ett senare tillfälle. Det var emellertid korrekt av

240 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM kommunfullmäktiges ordförande att vägra lägga fram Lysekilspartiets förslag till upphörande av samverkansavtal m.m. UTREDNINGEN I MÅLET Bengt Andreasson och Ronald Rombrant hänvisar bl.a. till en utredning från SKL om den kommunala kompetensen och statligt stöd till Kooperativa Hyresrättsföreningen i Munkedal. Av den utredningen framgår bl.a. följande. Att ge kommunal borgen för flerbostadshus som ägs av bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar strider numera mot kommunallagen. Detta innebär att någon klagoberättigad i svensk förvaltningsdomstol kan kräva att det kommunala beslutet ska upphävas om ny borgen eller ny hyresgaranti beslutas. Även EU-rättens regler om statligt stöd måste beaktas. Reglerna om statligt stöd medför att någon form av borgensavgift alltid måste tas ut vid utfästelser om borgen. Borgensavgiften blir en driftskostnad för föreningen och den kostnaden måste täckas med hjälp av hyrorna. Sammantaget avråds det därför bestämt från att kommunen lämnar någon form av ny garanti eller borgen. Kommunen hänvisar bl.a. till en utredning upprättad av JLL den 23 mars 2017 med förslag på modell för borgensavgifter. Av den promemorian framgår bl.a. följande. Målsättningen med JLL:s uppdrag är att Lysekils kommun med bolag efter genomfört projekt ska ha ett arbetssätt som minimerar risken att kommunens borgensavgifter bryter mot EUlagstiftningen, lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag eller kommunallagen. Värdet på skillnaden mellan upplåning med kommunal borgen och upplåning med pantbrev bedöms till 0,42 procent för Lysekilsbostäder AB. Bostadsbolaget bör utgöra basen för beräkning av marknadsmässig borgensavgift inom bolagskoncernen. Anledningen till detta är att de genom sin låga belåningsgrad och möjliget till pantsättning har bolagskoncernens främsta förutsättningar att erhålla lägst marginaler vid

241 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM upplåning utan borgen från kommunen. För övriga bolag bör storlek på borgensavgiften återspegla den risk som kommunen har i och med sitt borgensåtagande. Detta är en fråga för Lysekils kommun att besluta om och JLL har ingen rekommendation kring nivån. Den överlämnade modellen kan användas framgent för att säkerställa att borgensavgifterna beräknas enligt föreslagen metod. UTGÅNGSPUNKTER FÖR BEDÖMNINGEN Förvaltningsrättens prövning av det överklagade beslutet kan bara göras som en så kallad laglighetsprövning enligt kommunallagens bestämmelser. Den 1 januari 2018 trädde en ny kommunallag (2017:725) i kraft. Enligt lagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelser gäller dock den numera upphävda kommunallagen (1991:900) fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet. Det överklagade beslutet tillkännagavs den 21 december 2017, dvs. i tiden före ikraftträdandet av den nya kommunallagen. Förvaltningsrätten ska därför bedöma överklagandet med tillämpning av den upphävda kommunallagen (1991:900). En laglighetsprövning kan mer ses som en form av medborgarkontroll av den kommunala förvaltningen snarare än ett rättsmedel för att tillgodose en enskilds anspråk mot kommunen. Enligt 10 kap. kommunallagen kan ett beslut bara upphävas om beslutet inte har tillkommit i laga ordning, hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen, det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller om beslutet strider mot lag eller annan författning. Förvaltningsrätten kan inte pröva det överklagade beslutets lämplighet i allmänhet. Beslutet att fastställa borgensavgifter för år 2018 fattades separat av kommunfullmäktige den 21 juni 2017 och är därmed inte föremål för

242 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM förvaltningsrättens prövning i detta mål. Beslutet om borgensavgifter kan därmed bara utgöra stödomständighet för laglighetsprövningen avseende beslutet att teckna borgen. Förvaltningsrätten får vid laglighetsprövningen av överklagandet inte heller beakta andra omständigheter än sådana som klagandena har hänvisat till före klagotidens utgång (10 kap. 10 kommunallagen). Förvaltningsrätten kan därmed endast pröva de omständigheter som Bengt Andreasson och Ronald Rombrant har anfört i sina inledande överklagandeskrifter avseende följande frågor: 1. Strider beslutet mot kommunallagens bestämmelser om gynnande av enskild? 2. Strider beslutet mot lagen om statsstöd? 3. Strider beslutet mot kommunallagens beredningskrav? 4. Har kommunfullmäktiges ordförande felaktigt avvisat framlagda förslag i kommunfullmäktige? SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE 1. Det är inte visat att beslutet strider mot kommunallagens bestämmelser om gynnande av enskild Inledande bedömningar Enligt 2 kap. 1 kommunallagen får kommuner själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett landsting eller någon annan. Kommunallagens principer för den kommunala kompetensen ska bl.a. garantera att de skatter

243 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM som kommunmedlemmarna betalar också verkligen återförs till medlemmarna som ett kollektiv. Bostadsförsörjning har i praxis ansetts vara en sådan angelägenhet som är av allmänt intresse och som faller inom ramen för kommunernas kompetens (jfr t.ex. rättsfallet RÅ 1997 ref. 47). Kommuner får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som tillhandahålls, om det inte är fråga om tjänster som kommunen är skyldig att tillhandahålla. Eftersom en kommun inte är skyldig att tillhandahålla borgen för lån från hyresrättsföreningar finns det inte av den anledningen något förbud för en kommun att besluta om borgensavgifter. Att kommunen därmed har en grundläggande rätt att besluta om borgensavgifter innebär emellertid inte att sådana borgensavgifter eller beslut om borgen alltid är tillåtna. Kommunala beslut om borgen får t.ex. inte stå i strid med bl.a. kommunallagens övriga bestämmelser eller med lagen om statsstöd. Klagandena har inte visat att beslutet strider mot kommunallagens bestämmelser om gynnande av enskild Påståendet att borgen har varit nödvändig för upptagande av lån Ronald Rombrant anför bl.a. att det finns skäl att anta att Omsorgsbostäder inte alls skulle kunna få något lån om inte kommunen går i borgen för lånet. Han pekar bl.a. på att bara pantbrev var aktuellt när upplåningen diskuterades i kommunfullmäktige i april 2017 och att Omsorgsbostäder nu har kommit tillbaka med hemställan om borgen för att man inte har hittat någon långivare som har velat bevilja lån utan kommunal borgen. Bengt Andreasson anser också att det faktum att Omsorgsbostäder tidigare har

244 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM ansett att en borgen inte behövdes tydligt utvisar att banken inte vill bevilja lån utan kommunal borgen. Kommunen bestrider att krediter inte skulle kunna beviljas utan en kommunal borgen och menar att bakgrunden till hemställan om borgen istället var att en sådan säkerhet medför lägre räntekostnader, vilket kommer kommunen tillgodo i form av lägre kalkylerad nettokostnad för lokalhyra. Det är klaganden som har bevisbördan för att det föreligger omständigheter som innebär att t.ex. otillåtna stöd har lämnats (jfr t.ex. rättsfallet RÅ 2010 ref 119). Förvaltningsrätten kan därmed inte upphäva det överklagade beslutet om inte Bengt Andreasson eller Ronald Rombrant har visat sådana omständigheter som medför att beslutet måste anses stå i strid med övrig lagstiftning. Förvaltningsrätten anser inte att Ronald Rombrant mot kommunens bestridande har visat att det överklagade beslutet strider mot kommunallagens bestämmelser på grund av att borgensåtagandet har varit nödvändigt för Omsorgsbostäders möjligheter att ta lån. Påståendet att borgensavgiften inte är marknadsmässigt bestämd och att Omsorgsbostäder stöds otillbörligt genom beslutet Ronald Rombrant anför bl.a. att det inte framgår att den borgensavgift om 0,6 procent som kommunen hänvisar till skulle vara marknadsmässig och därmed tillräcklig för att jämna ut den fördel som en kommunal borgen ger jämförd med utlämnande av pantbrev som säkerhet för en upplåning på 229 miljoner kr. Ronald Rombrant anser också att det finns anledning att anta att den bestämda avgiftsnivån innebär ett beaktansvärt stöd till Omsorgsbostäder

245 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM om man antar att Omsorgsbostäders räntekostnad skulle ha blivit en halv procent högre med pantbrev än med kommunal borgen. Han menar att beslutet sett med en rak amortering under 50 år därmed skulle innebära ett sammanlagt ekonomiskt stöd på närmare 30 miljoner kr för Omsorgsbostäder. Bengt Andreasson instämmer i den bedömningen och menar att en kommunal borgen med all sannolikhet innebär en ränta som är minst en procent lägre än utan borgen och att Omsorgsbostäder därmed skulle få ett stöd som motsvarar 23 miljoner kr med en rak amortering under 50 år. Kommunen bestrider påståendena och anser bl.a. inte att klagandena har gett in något stöd för de påståenden om räntefördelar som Omsorgsbostäder skulle erhålla genom den kommunala borgen. Kommunen menar också att borgensavgiften på 0,6 procent är marknadsmässigt bestämd och att kommunen bl.a. har låtit konsultföretaget JLL arbeta fram en modell för borgensavgifter, bl.a. i syfte att minimera risker med att kommunen bryter mot EU-lagstiftningen, kommunallagen eller lagen om kommunala bostadsbolag. Enligt 2 kap. 8 kommunallagen får kommuner bara ge individuellt inriktade stöd till enskilda näringsidkare om det finns synnerliga skäl för det. Bestämmelsen förtydligar att sådana individuella understöd som regel inte kan anses vara av ett allmänt kommunalt intresse. Ett stöd behöver inte utgöra direkta subventioner till en näringsidkare. Det är tillräckligt att det är fråga om en ekonomisk fördel som inte skulle ha utgetts under normala marknadsmässiga förhållanden. I praxis har kommunala beslut om borgen bedömts falla inom ramen för kommunernas allmänna kompetens enligt kommunallagen, om det t.ex. inte har ansetts visat att borgensåtagandet utgör ett individuellt inriktat stöd till en enskild näringsidkare (jfr t.ex. rättsfallen RÅ 1997 ref. 47 och RÅ 2000

246 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM ref. 1). Därvid kan också påpekas att t.ex. beslutade prissättningsmodeller vid liknande fördelsbedömningar inte har ansetts gynna enskilda, om åtgärden t.ex. leder till att en kostnad för den enskilde i vart fall inte är lägre än värdet av en erhållen tillgång, (jfr t.ex. rättsfallet RÅ 1995 ref. 7). Som har anförts ovan ankommer det i första hand på klagandena att visa att kommunens beslut är olagligt, även om bevisbördan i vissa situationer kan övergå till kommunen. Det anses också att kommunen, beroende på typen av beslut, har ett visst ansvar för utredningen i processen och måste kunna redovisa underlagen för beslutet (jfr. t.ex. rättsfallet RÅ 2010 ref. 119). Kommunen har i sitt yttrande till förvaltningsrätten mer i detalj redogjort för bakgrunden till det överklagade beslutet och de bedömningar som har gjorts utifrån bl.a. JLL:s utredning om modeller för borgensavgifter. Förvaltningsrätten anser därför inte att kommunen kan åläggas någon ytterligare förklaringsbörda avseende de överväganden som den har gjort kring marknadsmässigheten av borgensåtagandet och de lagliga förutsättningarna för sitt beslut. Mot kommunens bestridande och vid en samlad bedömning av utredningen anser förvaltningsrätten då inte att Bengt Andreasson och Ronald Rombrant har visat att beslutsunderlagen måste anses framstå som felaktiga utifrån frågan om marknadsmässighet eller konkurrensfördelar för Omsorgsbostäder. Bengt Andreasson och Ronald Rombrant har därmed inte visat att Omsorgsbostäder genom det överklagade beslutet har fått en sådan ekonomisk fördel utan att kommunen kompenseras i motsvarande mån att beslutet är olagligt, eller att borgensbeslutet i övrigt är olagligt enligt kommunallagens bestämmelser. Vid den bedömningen behövs inga ytterligare överväganden enligt 2 kap. 8 kommunallagen av om synnerliga skäl föreligger för borgensåtagandet eller inte.

247 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Det är inte visat att det överklagade beslutet strider mot lagen om statsstöd Enligt 12 lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler ska den, som avser att vidta eller ändra stödåtgärder som Europeiska kommissionen enligt artikel Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) ska underrättas om, lämna upplysningar om åtgärderna till regeringen eller till den myndighet som regeringen bestämmer. Exempel på åtgärder som kan anses utgöra stöd enligt det EU-rättsliga regelverket är t.ex. direkta bidrag, räntesubventioner, upplåtande av mark eller byggnader gratis eller till ett pris understigande gällande marknadspriser eller till särskilda förmånliga villkor etc. (se t.ex. SOU 2015:24 s. 382). Bevisbördan för att det föreligger ett otillåtet statsstöd ligger på den klagande (jfr. RÅ 2010 ref. 119). För att statsstöd ska vara för handen krävs enligt artikel i FEUF att vissa kriterier är uppfyllda, bl.a. att statsstödet innebär en fördel för mottagaren. Enligt EU-domstolen ska den fördelsprövningen göras utifrån principen om den marknadsekonomiske investeraren (jfr t.ex. mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen [Stardust]). För att ett borgensåtagande ska anses som ett stöd krävs därför att villkoren avviker från vad som är marknadsmässigt, till förmån för mottagaren. För att kommunens borgensåtagande för Omsorgsbostäders lån ska kunna anses som statsstöd krävs det därför bl.a. att det är visat att

248 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM borgensåtagandet innebär en fördel för Omsorgsbostäder, genom att villkoren avviker från vad som är marknadsmässigt. Förvaltningsrätten har ovan bedömt att Bengt Andreasson och Ronald Rombrant inte har visat att det överklagade beslutet innebär ett individuellt inriktat stöd mot Omsorgsbostäder enligt bestämmelserna i 2 kap. 8 kommunallagen. I konsekvens därmed anser förvaltningsrätten inte heller att det som Bengt Andreasson eller Ronald Rombrant anför utvisar att det överklagade beslutet är ett sådant stöd som är otillåtet enligt artikel i EU-fördraget för att det gynnar vissa företag. Bengt Andreasson och Ronald Rombrant har enligt förvaltningsrätten därmed inte heller visat att Omsorgsbostäder genom det överklagade beslutet strider mot lagen om statsstöd 3. Det är inte visat att det överklagade beslutet strider mot kommunallagens beredningskrav Enligt 5 kap kommunallagen ska ett ärende, innan det avgörs av fullmäktige, beredas av antingen en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. Något annat krav på beredning av ärenden i fullmäktige kan inte utläsas av kommunallagen. Utredningen utvisar att kommunfullmäktiges beslut hade beretts av kommunstyrelsen vid kommunstyrelsens sammanträde den 29 november Kommunallagen föreskriver i övrigt inget krav på kvaliteten i beredningen, utan det är kommunfullmäktige som avgör om beredningen ger ett tillräckligt underlag för att fatta beslut eller inte. Vad Ronald Rombrant har anfört om tvivel kring beredningen avseende t.ex. utredning av och svar på frågor kring laglighet av lämnande av borgen,

249 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM medför därmed inte att det är visat att kommunfullmäktiges beslut är olagligt enligt 10 kap. 8 kommunallagen. Förvaltningsrätten anser därför inte att Ronald Rombrant har visat att det överklagade beslutet strider mot beredningskraven i kommunallagen. 4. Det är inte visat att kommunfullmäktiges ordförande felaktigt har avvisat framlagda förslag i kommunfullmäktige Enligt 5 kap. 45 kommunallagen ska kommunfullmäktiges ordförande vägra att lägga fram förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt förslag väcks. Lysekilspartiets avvisade yrkanden i kommunfullmäktige har avsett att Omsorgsbostäder ska inkluderas i kommunen, att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att verkställa uppdrag i beskriven uppdragslista samt att kommunfullmäktiges tidigare beslut om samverkansavtal med Omsorgsbostäder ska upphävas. Förvaltningsrätten anser inte att Lysekilspartiets yrkanden i kommunfullmäktige måste betraktas som yrkanden som faller inom ramen för det ärende om begäran om borgen för nytt äldreboende som behandlades i kommunfullmäktige. Förvaltningsrätten ser inte att en senare beredningsoch beslutsprocess av de avvisade yrkandena inte rimligen skulle vara möjligt bara för att de inte kommit att avgöras vid det aktuella sammanträdet. Ordförandens vägran att ställa aktuella yrkanden under proposition kan enligt förvaltningsrätten därför inte anses strida mot kommunallagens bestämmelser och Ronald Rombrant har inte visat att handläggningen vid kommunfullmäktiges sammanträde strider mot kommunallagen

250 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sammantaget anser förvaltningsrätten därför inte att Bengt Andreasson eller Ronald Rombrant utifrån de omständigheter som de gör gällande har visat att det överklagade beslutet ska upphävas med stöd av kommunallagens bestämmelser. Överklagandet ska därför avslås. Tidigare beslutad inhibition ska därmed också upphöra att gälla. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/1B) Kristian Karlemon Rådman I avgörandet har även de särskilda ledamöterna Gunilla Hasewinkel och Anna Rehnberg deltagit. Föredragande i målet har varit föredragande juristen Lars Elfving.

251 Bilaga 1 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1B Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet..

252