2 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

Transkript

1 Fönsterrenovering

2 Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx Lund Tomegapsgatan Lund , Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne Text och foto: Jimmy Juhlin Alftberg och Anna Rabow Illustrationer: Jimmy Juhlin Alftberg Faktagranskning och layout: Anna Rabow 2 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

3 Fönsterrenovering Det finns många sätt att ta sig an ett äldre träfönster vid renovering. En uppsjö av material och verktyg finns framtagna speciellt för ändamålet. Det kan ge intrycket av att fönsterrenovering kräver specialkunskaper utöver det vanliga. Så är dock inte fallet. Med lite övning och rätt verktyg kan man själv se om sina fönster. Om fönstren är allvarligt rötskadade kan man anlita fönsterhantverkare. I beskrivningen nedan hänvisas nästan enbart till traditionella material. De har utstått århundraden av hård prövning och visat sig hålla måttet i längden. Traditionella material ger en skadebild som är enkel och förhållandevis billig att åtgärda. Skador uppkommer förr eller senare, oavsett metoder och material. Allt är beroende på underhållsfrekvensen. Underhåll, renovering eller restaurering Underhåll innefattar de flesta åtgärder som är regelbundet återkommande. Det räcker oftast med att skrapa färg, byta ett par hörnjärn, måla, täta och justera bågar. Ibland behövs inte ens målning, genom att stryka kokt linolja på den gamla färgen binds pigment och lystern kommer tillbaka. Renovering görs vid mer omfattande skador då bågarna måste monteras ner och tas isär. Det arbetet underlättas av att man har en verkstad och rätt verktyg. Bågar monteras isär, färg och kitt tas bort, beslag rensas och byts, glas rengörs och rötskadade delar byts. Fönstret blir med andra ord som nytt. Restaurering görs som ovan men med ambitionen att återställa fönstret i dess ursprungliga skick med de material och metoder som fanns då. Skadeinventering Innan arbetet bör samtliga fönster som avses renoveras noga besiktigas. Gör gärna upp en liten enkel fasadritning där fönstren numreras och skadebilden markeras. Röt- och rostskador, sprucket glas och andra defekter kan markeras med olika färger på ritningen. Då får man en tydlig bild av insatsbehovet och man kan till stora delar beräkna investeringskostnaderna. Ritningen kan även utgöra underlag för hantverkare vid offerskrivning. För att kunna åtgärda skadorna måste orsakerna identifieras. Om endast färg och kitt ser risigt ut men träet för övrigt är helt och friskt, har slitaget alstrats av solens UV-strålar. Om alger tenderar lösgöra kitt är detta ett tecken på ofullständig torkning. Rötskador upptäcks lättast genom provstick med en vass kniv, främst i bågarnas och karmarnas nedre delar. Glöm inte att undersöka karmdelarna under fönsterblecken. Allvarliga rötskador har med all sannolikhet kommit av otillräcklig vattenavledning från takfall, t ex hål eller läckande skarvning i hängränna eller avsaknad av hängränna. Rötskada under eller i anslutning till fönsterbleck tyder på en otät konstruktion, där t ex slagregn under lång tid trängt in under blecket i värsta fall in i stommen. Mindre rötskador i direkt anslutning till hörnjärn i enkelbågar kan vara alstrade av kondens bakom hörnjärnen. Kondens uppkommer på den varma sidan när varmt möter kallt. 3 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

4 Utrustning Skaffa hem all utrustning före arbetet det underlättar jobbet, sparar tid och ger dessutom en trevlig arbetsrytm. Arbeta rationellt och låt arbetet ta den tid det tar. Vår- och sommarsäsong är att föredra eftersom fönster kommer att stå utan bågar ett antal dagar. Förslag på utrustning: Varmluftspistol Båt- eller färgskrapa, små profilskrapor Hovtång eller sidavbitare Stämjärn, 1,5-2,5 cm bred Liten hammare till stämjärn och kopparstift Stift eller stiftpistol Skruvdragare med bits eller en skruvmejsel Kittkniv, inga märkvärdiga saker Linoljekitt, köp eller blanda själv Halvolja eller rå linolja, förvaras bäst i glasburk Pensel till olja och färg (köp hellre en bra pensel än tre halvbra) Linoljefärg Glasburkar att blanda färg och linolja i Sandpapper, medelgrovt Träplugg, 8 mm rundstav som sågas av i lämpliga bitar, ca 2-2,5 cm långa Träborr, 8 mm Vattenfast trälim Liten såg eller fanérsåg (till pluggarna) Nya hörnjärn (ev), av äldre/passande modell Glas (ev extra), leta hos vänner och byggnadsvårdsbutiker Glasskärare (ev) Spårskruv, gärna galvaniserad Rakblad med hållare och extra rakblad Spackelspade, ca 20 cm bred, till renskärning av glas Trasa eller papper att torka rent händer och verktyg med I den följande arbetsbeskrivningen illustreras endast renoveringsbehandling av båge. Momenten vid karmskada är i princip desamma vad gäller trä, färg och järn. Det ges dock en beskrivning för urtagning och uppsättning av karm. Ta ner bågarna Häkta av bågen eller bågarna. Om dessa stöter emot det övre, yttre foderstycket och hindrar avhäktningen; gör ett urtag i fodret eller plocka bort det tillfälligt. Lägg bågarna under arbetet i en bra arbetshöjd på en stabil, plan yta eller mellan två stabila bockar. Vid behov kan en skruvtving användas för att hålla båge på plats under arbetet. Täck fönsterhål ordentligt med t ex byggplast som häftas i de utvändiga fodren. Häftklamrarna skall efter arbetet dras ut, annars börjar de rosta. Det finns även speciella fönsterskydd att hyra eller köpa, vilka Några av de verktyg som man behöver vid fönsterrenovering; stämjärn, hammare, stift, kittknivar, glasskärare och hovtång. kan liknas vid stora paraplyer och som spänns fast med en tvärslå på insidan, eller på liknande vis. Skydden gör det även möjligt att arbeta med karmen vintertid. Kittborttagning Ta bort gammalt kitt med ett väl vässat stämjärn. Speciella kittvärmelampor som är skonsamma mot glaset kan köpas eller hyras, hör med närmsta museum, glasmästeri eller byggnadsvårdsbutik. Använd inte varmluftspistol till kittborttagning risken är mycket stor att glasen spricker. Gammalt kitt kan sitta hårt men lossnar efterhand som man får in rätt teknik. Yngre kitt kan sitta hårdare fast eftersom det i många fall består av plastföreningar. Se upp när stämjärnet träffar ett glasstift. Försöker man hugga bort dessa med stämjärnet riskerar man sprickor i glaset och hack i eggen. 4 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

5 VIRKE Förr i tiden, fram till ca 1950-talet, valdes fönstervirket ut med stor omsorg, oavsett fönstermodell. Långsamt växta, kvistfria furor med täta årsringar och hög halt av hartsämnen var det enda som dög så kallade undertryckta träd. Det innebär att man valde de minsta träden i ett likåldrigt bestånd årsringarna är lika många i ett högt och grovt träd som i det minsta och smalaste. Den stora koncentrationen av kåda i detta virke bidrar till att konservera träet och göra det ytterst motståndskraftigt mot röta. Även ek förekommer i fönstersnickerier, men är relativt ovanligt. GLAS Handblåst glas är lätt att känna igen eftersom ytan, om man håller glaset mot en ljuskälla, skimrar i oregelbundna mönster. Sättet att blåsa fönsterglas renodlades under 1700-talet genom de två teknikerna cylinderglas och kronglas. Kronglas tillverkades via ett blåsrör genom att den varma glasmassan snurrades ut, varvid det bildades en stor rund och platt glasskiva. Kronglas känns igen på att det förutom ett oregelbundet skimmer även kan finnas långa, svagt halvmånformiga ränder i ytan. Cylinderglas tillverkades genom att en massaklump blåstes upp via ett blåsrör till en stor cylinder, som genom pendelrörelser blev större och större. Därefter skars cylindern upp på ett plant bord genom att ändarna avlägsnades och ett snitt lades längs med cylindern. Efter att glasen svalnat skars de ned i mindre glas med standardmått. Man skiljde på 1: a, 2: a och 3: e sortering, allt efter kvalitén och jämnheten på rutorna. Det inhemska munblåsta glaset användes inom byggindustrin fram till ca Vissa glasbruk fortsatte ända in på 1930-talet att tillverka cylinderglas. Det sista bruket i Sverige som framställde cylinderglas var Ramnåsa, där tillverkningen upphörde Valsat eller draget glas kom under slutet av 1800-talet. Detta glas känns lätt igen på det strikt upprepade vågrandiga skimret, spåren efter de asbestvalsar som glasrutan valsats ur. Draget glas tillverkades bl a i Emmaboda och Oxölesund fram till 1960-talet. Både munblåst och draget glas har en standartjocklek på ca 2 millimeter. Handblåst och valsat glas saluförs ibland under benämningar som kulturglas eller antikglas. Man bör alltid kolla upp vad det innebär och om glasen stämmer med de befintliga fönstren. Planglas eller floatglas känns igen på att det är helt plant, utan skimmer och ojämnheter. Glaset tillverkas genom att glasmassan flyter ut på en bädd av smält tenn. Planglas standardtillverkas i 4 mm tjocklek. Munblåst glas GLASSKÄRARE På marknaden finns ett stort antal glasskärare och ska man skära mycket glas kan det löna sig att köpa ett dyrare verktyg med metallskaft som ligger stabilt i handen. Moderna glasskärare har en liten vass, roterande ståltrissa som repar glaset. Äldre tiders diamantskärare hade en spets av en ytterst liten diamantflisa. Vissa glasskärare har i skaftet en behållare för glasskärarolja, som vid nedtryck av skärhuvudet smörjer trissan. Hantera glasskäraren varsamt så att inte ståltrissan blir skadad. Då blir skären ofullständiga och små glasflisor kan hoppa upp från skäret var femte millimeter. Skydda alltså glasskäraren ordentligt i verktygslådan. 5 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

6 Urtagning av stift och glas Stiften frigörs och tas sedan bort med en liten hovtång. Se till så att träet inte skadas av tången. Alla stift skall ut, eller mycket noga knackas in i bågen. Kvarvarande stift kan orsaka sprickbildning i glaset vid återmontering. På en normalbåge sitter det två stift vid varje glassida. Det gamla kittet i falsen tas bort genom korta snabba slag med hammaren. Därefter plockas glaset varsamt upp ur kittfalsen. Tryck försiktigt underifrån längs ena sidan så att glaset börjar lyfta. Numrera sedan glasen med en tuschpenna. Äldre bågar är i regel numrerade med romerska siffror på bågöverstycket varför dessa nummer med fördel kan användas på glasen, med tillägget 1, 2 och 3 uppifrån räknat (t ex III:1, III:2, III:3). Markera glasets riktning med en pil. Markera på din ritning fönstrens romerska numrering. Rensa glasens kanter varsamt från gammalt intorkat kitt och färgrester med ett skaftmonterat rakblad. Färgborttagning Löst sittande färg skrapas enkelt bort med vass båteller färgskrapa i kombination med en varmluftspistol. Torrskrapning är tröttsamt i längden och får dessutom färgflagor att med våldsamfart spritta iväg. Till varmluftspistoler finns även olika slags munstycken avsedda för just färgborttagning. Värmen lyfter färgen och man får vara rask med skrapan. Färg som värmts och svalnat blir vid nästa uppvärmning extra seg. Arbeta längs med träets fiberriktning, dvs det håll träet inte fransar sig. Glöm inte profilerna och kittfalsen som kan skrapas med ett stämjärn eller en färgskrapa. Det är viktigt att få bort allt kitt från falsen. Om färgen är gammal och riktigt genomkrackelerad kan man stryka bågarna med linolja. Vänta en stund och torrskrapa sedan. Oljan underlättar borttagningen och flagorna samlas längs eggen. Om fönstren bara är målade med linoljefärg och den endast är partiellt krackelerad eller flagnad måste man inte ta bort alla lager färg. Genom att bevara äldre färgskikt bevaras en del av husets historia för kommande husägare. Linoljefärg har den fördelen att nya lager går att stryka på äldre då det påförs tunt. Behandling av beslag Avlägsna rostiga hörnjärn. Varmluft hjälper även gamla rostiga skruvar att lossna. Se bara till att träet eller den av värmen utträngande kådan inte fattar eld. Bestäm sedan om hörnjärnen skall rengöras eller ersättas med nya. Om de gamla järnen rengörs skall de helst efteråt även grundmålas med t ex järnmönja på både fram- och baksidan, alternativt linoljebrännas. Kontrollera även gångjärnen. Om de befinns vara i fullgott skick så låt dem sitta kvar. Är de lösa kanske ett par skruvar bara behöver bytas. Är de rostiga kan de tas av och behandlas på samma sätt som hörnjärnen. Haspar som sitter fast med ispikad märla kan sitta kvar, risken är annars stor att man spräcker godsets fästögla eller skadar träet. De kan rengöras för hand fast de sitter kvar. Haspar fästa med skruv bör dock plockas bort. Borra upp de gamla skruvhålen med en 8 mm träborr, inte rakt igenom bågarna, max 2,5 cm ner. Sätt en tejpbit som markör på borret för att få rätt djup. Skaka ur rost och murket trä ur borrhålen. Gammalt kitt avlägsnas med stämjärn och hammare. Urtagning av stift. Oftast finns två stift per sida. Färgborttagning med värmepistol. När färgen bubblar är den mjuk och kan skrapas bort. 6 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

7 Kontroll och lagning av bågar Gistet och torrt trä kan återfå lite av sin spänst och motståndskraft genom oljning med linolja. Men man kan inte reparera rötskadat trä på det sättet. Därför måste man arbeta i förebyggande syfte och regelbundet ge akt på begynnande skador. Om man mot förmodan står inför det faktum att en bit av en fönsterbåge eller karm ådragit sig rötskador är dock loppet inte kört. I stället för att påbörja ett stort fönsterbytarprojekt kan man laga de skadade delarna. Man ska ha i åtanke att en rötskada inte förstör hela fönstret och att det friska virket, som till största delen finns kvar är av mycket god kvalitet. Vid en mindre skada kan en ny bit trä fällas in och vid lite större angrepp kan hela delar av ett fönster skarvas eller bytas. Äldre träbågar är genom sin tappade konstruktion ett slags byggsats som ganska enkelt går att montera isär. Gå med den trasiga delen till ett snickeri eller en fönsterhantverkare och be att få en kopia. Var noga med att precisera dina krav på virkeskvalité och utförande. Sätt därefter ihop bågen. Skada i karmen är lite svårare att åtgärda om inte denna först monterats. Som alternativ kan kanske en duktig snickare utföra lagningen på plats utan att plocka ur någon del. Vid skarvning limmas nytt trä mot gammalt med vattenbeständigt trälim samt pluggas. Efter varsam hyvling/slipning och målning kan man i de flesta fall nästan inte se var lagningen är gjord. Plugga igen skruvhålen med träpluggar av 8 mm rundstav helst av kärnfur och vattenfast trälim. Observera att det skall gå trögt att plugga! Såga av uppstickande bitar. Slipa lätt, eller sickla, över de renskrapade bågarna med sandpapper för att få bort eventuella uppraspade träfibrer. Såga av så nära bågen som möjligt. Schellackering Om det finns kvistar i virket och fönstret inte varit linoljemålat tidigare eller om virkeskvalitén är osäker bör alla kvistar lackas med schellack eller kvistlack. Kvistar i hundraåriga fönster kan vara uttorkade, men lacka även dessa för säkerhets skull. Lackning görs för att hindra hartser och kåda att tränga ut sedan målningen är klar. Man kan även stryka schelllack i kittfalsen för att hindra träet att suga olja från kittet. Påstrykning vid kvistisolering görs med en smal borstpensel, gärna i två omgångar. Torktid är ca 30 minuter. Grundning Trärena ytor bör antingen oljas och sedan grundas eller grundas en till två gånger. Oljning görs med halvolja om de trärena ytorna är väldigt torra och i behov av impregnering. Halvolja består av till lika delar kokt linolja och balsamterpentin som måste torka och oxidera ordentligt före grundning. Komplettera på de ställen som suger mest. Låt torka ett dygn. Ju varmare desto snabbare torkning. Överflödig olja torkas bort med trasa. Alternativt kan bågen redan nu grundmålas till sin helhet, se vidare under Målning. Montering av hörnjärn Sätt tillbaka hörnjärnen. Om hörnjärn är utstansade kan de innan fastsättningen fyllas med kitt för att undvika framtida kondensskador på träet. Det kan även vara bra att med en syl göra riktmärken i pluggarna innan iskruvningen, använd ett hörnjärn som mall. Fäst hörnjärnet med galvaniserade spårskruvar. Stor försiktighet skall iakttas så att skruvarna inte snurrar runt i de nya träpluggarna. Spänn den sista biten för hand om skruvdragare används. Borrning av skruvhål görs med borr på max 8 mm. Sågning av pluggar görs så nära bågen som möjligt. Montering av hörnjärn med spårskruv. 7 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

8 Krysspröjs på yttre bågar SPRÖJS I fönster från medeltiden fram till slutet av 1600-talet hölls glasen på plats med blyspröjsar i en träram. Då bly är mjukt behövdes extra stabilitet i form av stormjärn varför smala smidda järn monterades utanpå blyspröjsningen och fästes i träramen. Då blyet slöt om glasbitarna var konstruktionen relativt tät och motståndskraftig mot väta och vind. Under 1700-talet blev träspröjsar allt vanligare och därmed fordrades det ordentlig, alternativ tätning mellan träet och glaset med fönsterkitt. En variant som fanns parallellt med kittfalsbågar var spårfalsbågen, i vilka glaset fördes in i uppsågade spår. För att montera i eller ur glas i en sådan båge måste den monteras isär. FÖNSTERKITT Fönsterkittet bereddes på krita och linolja och det receptet användes uteslutande fram till 1940-talet. Tillsatser av pigmentet blyvitt kunde förekomma för att göra kittet mer plastiskt, eller blymönja för att få det att fästa bättre på gjutjärn. Idag finns restriktioner kring användandet av blyvitt och blymönja på grund av hälsorisken och förbjudna i den vanliga handeln. Dagens fabrikstillverkade linoljekitt har i vissa fall gett linoljekitt dåligt rykte. Kittet har troligtvis stått en längre tid i affären, vilket fått oljan att lägga sig på ytan. För att få ett smidigt kitt måste allt innehåll bearbetas samman igen. Hela kittklumpen måste knådas tills all olja absorberats upp. Därefter blir kittet som nytt. Det är viktigt att man verkligen tar ur allt kittet, annars riskerar man få ett allt för torrt kitt mot slutet av arbetet. Om kittet innehåller hårda små klumpar har det sannolikt utsatts för frost eller är för gammalt och kan inte användas. Vinsterna med att använda linoljekitt är att de skador som småningom uppkommer är lätta att åtgärda. Ett sprucket kitt släpper relativt lätt från trä och glas. Silikon- eller akrylatbaserat kitt etsar sig fast i träet och är omöjliga att avlägsna helt utan att fräsa kittfalsen ren. Att blanda linoljekitt görs genom att strö krita, gärna med ett durkslag, i en skål med kallpressad linolja (ca 7 l krita till 1 l linolja). Samtidigt rör man och när kittet fått önskad konsistens får det stå ett dygn för att mogna. Man kan behöva mer krita, dvs om kittet klibbar för mycket. För hårt kitt är svårt att arbeta med och fastnar dåligt på träet, vilket är en grundförutsättning för ett bra arbete. Man lär sig ganska snabbt att hålla kittet med ena handen och undvika att det rinner ut mellan fingrarna. STIFT Stiften är till för att hålla glaset på plats i bågen. På äldre bågar kan man finna små järnstift, nubb med avnupna skallar, mindre spik etc. Nya kopparplätterade järnstift kan man få tag på i byggvaruhandeln eller hos glasmästare. De är billiga och enkla att använda då de är mjuka och skadar inte glaset. Det finns även stiftpistoler att hyra eller köpa. Dessa stift är platta och rombiska, eller trekantiga, och kan fås i olika storlekar. En stiftpistol underlättar arbetet avsevärt men det svårt att skjuta in stiften i gammalt kärnvirke. 8 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

9 Glasning och kittning Vid fullständig omkittning bör glasen sättas i tryckkitt. Det är för att åstadkomma en bättre tätning men även för att undvika att glaset skallrar i bågen vid blåst. Lägg på tryckkitt i kittfalsen med en kittkniv eller limspruta med kittpatron, lagom mycket så att det precis bubblar ut på undersidan när glaset trycks i. Pressa försiktigt ner de rengjorda glasen och använd alla tio fingrarna på glaset för att sprida trycket. Använd arbetshandskar med handledsskydd. Se till att glaset ligger med ca 1-2 millimeters marginal till träkanterna. Vid behov kan man fixera glaset mot träet vid två punkter med t ex en avbruten tändsticka. Därmed undviker man att glaset glider, något som kan ger upphov till sneda ränder i kittet vid upphängningen av bågen. Stifta med kopparstift eller stiftpistol. Det bör vara minst två stift per sida och glas i en treglasig båge, sammanlagt åtta stift per glas. Kopparstiften är hackade för att underlätta tillböjning. Böj till ena ändan till formen av ett V. Hamra sedan försiktigt medan du håller i den längre biten och skydda glaset med en tunn pappskiva. När stiftet till slut sticker ut 3-4 millimeter på glaset böjer du några gånger, varvid stiftet släpper. Stiftpistolen är lättare att använda men de flata stiften fäster i regel dåligt i gamla bågar av hög kvalitet. Slutkitta sedan varsamt för hand och pressa kittet mot det underliggande tryckkittet, i glipan mellan glas och trä. Dra med kittkniven så att ca två millimeter av falsen under glaset blir synligt. Detta kompenserar du sedan genom att måla två millimeter ut på glaset. Om inte slutkittningen dras in en liten bit, kommer den utmålade delen att synas inifrån som en grå rand. Gör hörnen extra skarpa för att underlätta vattenavrinning. Vänd sedan på bågen och skär bort det utträngda tryckkittet på baksidan. Skär först med kittknivens spets och dra sedan bort det annars riskerar man dra ur kitt från kittfalsen. Låt sedan bågarna stå och sätta sig ett par dagar så att kittet hårdnar en smula och får en skinnig yta. Kittet skall målas över samtidigt som bågarna målas. Innan målning bör det ha bildats ett tunt skinn på kittet, vilket kan ta några dagar. Därmed undviker man att målarpenseln drar kittet med sig. Fåglar tenderar att picka på och förstöra kittningen. Det kan undvikas genom att ett tunt skikt sickativ med en mjuk hårpensel dras över det nya kittet. Sickativet, som kan köpas i färg- och byggnadsvårdsbutiker, är osmakligt för fåglarna och skyndar dessutom på torkningen av kittet. Tillskärning av glas Vid komplettering av glas bör man i första hand använda sig av glas av samma kvalitet. Det kan dock vara svårt att få tag på stora och helt repfria äldre glas. Hör efter hos rivningsfirmor och byggnadsvårdsbutiker. Behövs valsat glas bör man först undersöka vad nytillverkat sådant kostar hos ett glasmästeri. Om man behöver ersätta skadat glas med nytt eller begagnat måste detta tillskäras så att det passar de befintliga bågarna. Att tänka på vid tillskärning av nytt eller begagnat glas, är att låta glasrutan bli några millimeter mindre än utrymmet i bågen. Ligger glas dikt an på två motstående sidor eller nedpressat längs bågens alla kanter, är det risk att glaset spricker på sommaren då fukthalten gör att träbågen sväller. Kittning av falsen utförs så att glaset sluter tätt. Stiftning med kopparstift och liten hammare. Stiftning med stiftpistol. 9 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

10 När du skall skära i glas håll skäraren rakt upp i ena handen, tryck till och dra bestämt mot dig så att ett raspande ljud hörs. Stanna aldrig mitt i skäret utan fullfölj hela vägen. Öva först på lite spillglasbitar tills du åstadkommer det raspande draget och får raka linjer. För att underlätta kan man rita en tuschlinje på glasets undersida med linjal. Vänd sedan glaset och följ linjen. Låt lillfingret släpa i glaset för att öka stabiliteten. En träribba kan vid behov användas som linjal, men se till att tejpa fast den mot glaset på den sida du inte skall skära på. Annars tenderar ribban att glida undan av trycket. Knäck sedan glaset med ett tvåhandsgrepp mot en rak bordskant mitt över skäret (skäret uppåt). Har du en glasskärare med metallskaft kan du med toppen av denna knacka till lätt en eller ett par gånger mitt under skäret, ett par centimeter från slutet. Då kommer skäret att spricka upp en smula och det underlättar knäckningen så att du kan bryta av den mindre biten för hand. En spricka i ett glas går inte att laga. Sprickan kommer att bli längre ju mer du handskas med glaset. Däremot kan du med lite tur kapa bort den spruckna delen och därmed rädda så mycket som möjligt av glaset, även om glaset blir mindre och inte kommer att passa där du kanske tänkt dig. Sitter sprickan i ett hörn och inte är längre än ett par centimeter har du mycket goda förutsättningar. Lägg glaset på en plan yta, inga sandkorn eller smuts får finnas under glaset. Orientera dig om sprickans hela omfattning och märk gärna ut den med en tuschpenna. Fatta sedan glasskäraren med ett stadigt tag och med ett snabbt, stabilt snitt kapar du hörnet några centimeter från sprickans innersta del. Undersök snittet innan knäckning för att försäkra dig om att inte sprickan spridit sig. En annan viktig sak är att aldrig utsätta glas för konstant väta, att låta glasrutor stå utomhus. Regn- och kondensvatten kan ge en vit, sträv yta, en anlöpning. I stora drag innebär det att vattnet fått kalken i glaset att fälla ut. Har en anlöpning skett är glaset förbrukat eftersom den inte går att avlägsna. Ett bra alternativ vid omglasning av kopplade bågar är att behålla det munblåsta eller dragna glaset i ytterbågarna, medan man i innerbågarna sätter planglas. Det är lämpligt om man både vill behålla det traditionella intrycket exteriört sett. Urtagning av karm Börja med att varsamt plocka bort fönsterbleck om sådana finns. Montera därefter bort de invändiga fodren. Vid behov, för att undvika träskador, kan några träkilar hamras in mellan foder och vägg. Kontrollera så att fodren inte är fastskruvade. Numrera och lägg undan fodren. Ta därefter ut drevningen runt hela karmen. Drevning kan vara av mineralull, lindrev eller tygremsor. Om det finns formskum måste det skäras bort. Trä kan aldrig sluta helt tätt eftersom det är ett organiskt material som krymper och sväller med årstiderna. Karmen kan vara fäst mot stommen, antingen med karmskruv eller spik. Karmskruvar är i regel pluggade i karmens insida. Pluggarna tas bort och skruvarna lossas. Om karmen är spikad kan det löna sig att kapa spiken med en bågfil. Därmed undviker man att med hammare eller kofot skada karmen när spikskallarna skall bändas upp. Karmen står i regel på små distanser, kilar eller klossar av trä eller plast. Återanvänd dem om de är hela och tillverka nya av trä eller brickor av masonit om de är trasiga. Distanserna används för att ge drevningsutrymme men även när karmen skall vägas in. Vid kittning är det viktigt att kittet fäster och att hörnen blir skarpa, så att fönstret blir tätt. Tillskärning av glas. Stanna aldrig mitt i skäret, det är svårt att fortsätta i samma spår. 10 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

11 KITTKNIVAR Fönsterkittet förs på med hjälp av en kittkniv, som finns i de flesta färg- eller byggvaruhus. Modellerna varierar och det finns knivar med både böjt och rakt blad, rak eller sned spets osv. Fördelen med ett böjt blad är att man ökar trycket mot bågens kittfals vid själva kittningen. Med en sned spets är det lättare att göra snygga hörn och med en rak är det lättare att få bort kittet från glaset. Det är ganska enkelt att kitta och efter lite övning förstår man tekniken. Man måste ha lite tålamod eftersom snabba handrörelser gör att kittet släpper. HÖRNJÄRN Äldre hörnjärn av utstansad plåt är inte sällan angripna av rost, ibland fullständigt sönderrostade, likaså de tillhörande spårskruvarna. Framför allt gäller det de hörnjärn som sitter nederst på en båge eftersom de i större utsträckning utsätts för väta än de övre. Äldre handsmidda hörnjärn kan vara spikade i bågarna, varför man bör vara extra försiktig så att inte träet rivs upp när spiken dras ur (om de är krökta på baksidan). Om de behöver dras ut vill säga, eftersom smidda beslag ofta är i förvånansvärt bra skick och i många fall kan sitta kvar på bågarna under arbetets gång. I valet mellan att använda begagnade järndetaljer står alternativet att köpa nytillverkade. Nya hörnjärn finns i olika utföranden, både plåtrena, varmförzinkade och galvaniserade. Likaså finns spårskruvar av äldre mått som passar sekelskiftshörnjärn fortfarande att få tag på hos välförsedda järnhandlare. Stjärnskruvar rekommenderas inte då de traditionellt sett inte använts. Helt sönderrostade järndetaljer kan ersättas med nya eller begagnade av samma modell. De som är i bra skick kan däremot rengöras och återanvändas. Då det kan vara svårt att hitta detaljer i exakt samma utförande är det viktigt att behålla de gamla. Att blanda olika varianter ger inte så stora konsekvenser för helhetsintrycket. HASPAR Haspar finns i ett flertal modeller. Renoverar man äldre bågar har man allt att vinna i fråga om estetik och känsla om man använder äldre stilanpassade haspmodeller, gärna någon typ som har funnits i huset tidigare. Med lite detektivarbete är det inte svårt att finna rätt modell. Oftast kan man hitta ett par äldre bågar i något uthus eller uppe på vinden och därmed få en förlaga. Vet man att fönstren är insatta t ex 1900 så kan man välja bland de haspmodeller som fanns under denna period. STOLPGÅNGJÄRN Stolpgångjärn av han- och honmodell introducerades under andra hälften av 1800-talet. Innan dess använde man sig av stubbhakar och långa hörnjärn med fästöglor. Det var förr heller inte ovanligt att flera bågar spikades fast eftersom man ville spara in på utgifterna. Hörnjärn behövs inte heller på en fastspikad båge. Hörnjärn från vänster: 1700-tal, 1850-tal, tre stycken olika från tiden runt sekelskiftet 1900 och ett nytillverkat galvaniserat. Hasparna är varianter av stormhaspar från ca 1900 (som höll bågarna öppna vid vädring). Den lilla stjärthaken hör till fönsterhasparna medan den stora ovanför, stubbhaken, hör till hörnjärnet från 1850-talet. 11 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

12 Genom att låta ytterfodren sitta kvar kan inte karmen välta ut av misstag. Fodren underlättar även vid återmontering eftersom det bara är att pressa tillbaka karmen dikt an mot dem, palla upp understycket, väga av och fästa mot stommen. För att förenkla ny fastspikning kan förborrning ske med träborr. Använd ett borr som är en millimeter smalare än spiken och borra rakt igenom karmstyckena. Två eller tre fästpunkter på varje sida brukar räcka för ett normalt fönster med två bågar. Finns karmskruvar så återanvänd dem i samma läge som förut. Montering och lagning av foder De invändigt borttagna foderdelarna återanvänds. Behöver de kompletteras kan en duktig snickare fräsa eller hyvla upp nya delar efter originaldelarna. Undvik helst nytillverkade lister med benämningen allmoge då de oftast har en utformning som inte har någon tradition. I äldre tider tillverkade lokala snickare mycket enkla foder och lister efter de hyvlar dessa hade tillgång till. Fäst fodren enligt tidigare metod. Om de yttre fodren är skadade byts dessa mot likvärdiga. Den övre foderbrädan skall vila på de två sidofodrens toppändar och den nedre delen skall fällas in mellan sidodelarna. Det är smidigast att måla delarna innan uppsättning, man undviker då att kladda ner fasaden. Målning sker enligt samma metod som på bågar och karm. Notera att om fodren skall vara linoljemålade så skall virket, för att uppnå bästa resultat, vara hyvlat. Se över och rengör fönsterbleck innan återmontering, komplettera vid behov och måla på samma sätt som på fönstret. Målning Målning sker bäst i dammfria, normaltempererade och väl ventilerade lokaler. Torkningstiden inomhus vid 20 grader är ungefär ett dygn. Om det sker utomhus bör det göras under försommar eller sommar. En grundregel är att ju kallare det är, desto längre torkningstid. Under 5 plusgrader torkar knappast färgen. Målningen bör inte ske i direkt solljus varför fönster i västerläge målas på morgonen och fönster i öster på eftermiddagen. För bästa resultat bör linoljefärg strykas mycket tunt i tre lager; i grund-, mellan- och slutstrykning. Det är för att tunna skikt torkar snabbare än tjocka och på så sätt undviks rynkor i färgen. Rynkbildning kan uppkomma om linoljefärg appliceras i för tjocka lager, eftersom linoljan vid oxideringen expanderar något. Man undviker på detta sätt att de tre lagren går samman till ett tjockt skikt. Bäst är att grund- och mellanstryka under innevarande säsong, med ett par månaders mellanrum, och slutstryka säsongen därefter. Kan man av någon anledning inte vänta är det varje fall bäst att vänta ett par veckor mellan strykningarna. Målning med linoljefärg utförs generellt genom att ett lager färg stryks på ett magrare lager. Det innebär att grundstrykningen skall vara magrare än mellanstrykningen, som i sin tur skall vara magrare än slutstrykningen. Magring eller spädning av linoljefärg görs bäst med balsamterpentin. Generellt brukar man säga att grundfärg ska spädas med 20% terpentin och mellanstrykning ska spädas med 10%. Slutstrykning brukar utföras med outspädd färg. För att vara på den säkra sidan, speciellt i garantisammanhang, bör färgtillverkarens rekommendationer gällande spädningsgraden alltid följas. Nytillverkning av fönster där glasning med blyspröjs, beslag och två sidor av bågen tagits tillvara, resten är av kärnfrisk fur. Med fönsterskydd blir renoveringen inte lika beroende av vädret. 12 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

13 Blanda färg till grundning och mellanlager med balsamterpentin i rena plåt- eller glasburkar och märk upp burkarna. Grunda, om det inte redan är gjort, med linoljefärg. Måla även kittfalsen, ca två millimeter ut på glaset. Det gäller alla strykningar. Alla sidor bör grundmålas. Ställ bågarna upp och ner på smala träribbor för att underlätta målningen undertill. Var noga med att fånga upp rinnande färg. Notera att grundmålning inte är detsamma som grundoljning. Mellanstryk när grundfärgen är helt torr. Möjligtvis kan man låta bli att mellanstryka bågöverstyckets ovandel, något som underlättar både fuktvandringen i virket och den fortsatta målningen eftersom denna del från och med nu kan stå på ribbor. Slutstryk med outspädd färg, antingen när mellanstrykningen är helt torr eller nästa säsong. Upphängning Häng upp bågarna när färgen är helt torr. Vänta ytterligare några dagar, gärna ett par veckor, innan tätningslister sätts på karmen eftersom de annars kan fastna i färgen där de ligger an mot bågarna. Avlägsna färgstänk och kittrester på glasen med rakblad och putsa dem. Efterbehandling När all färg är torr skärs glasen rena med ett rakblad. För att få en knivskarp färgkant en till två millimeter ut på glaset kan man lägga en bredspackel som mall precis där man skall skära. Att tejpa glaset innan målning går också bra men tar mycket tid i anspråk och man ändå får renskära en del efteråt. När bågarna är nedtagna kan man samtidigt torka ur gångjärnen och smörja med smörjolja. Rengöring av beslag Att rengöra järndetaljer kan vara tidskrävande. Enklaste sättet är med hjälp av en morakniv och lite tålamod. Varmluftspistol och skrapa går bra men passa på då järnen sitter kvar på bågarna, var försiktig så att inte bågen bränns. Slipa med sandpapper, stålull eller bandslip med fint slippapper. Ett annat alternativ är att låta järndetaljerna ligga i såpa några dagar, upp till en vecka. Det löser till vissa delar gammal linoljefärg, dock inte tjocka lager. Fotogenbad löser upp rost, men då måste färgen först tas bort. Ett annat sätt är att bränna bort den gamla färgen med gasolbrännare. Bygg en liten ugn av massiva tegelstenar och lägg beslagen däri, eller häng dem på en grov ståltråd. Därefter är det bara att bränna tills järnen blir blåglödgade, men var försiktig. I samband med gasolbränning är det lämpligt att linoljebränna detaljerna. Doppa dem, när de blivit blåglödgade, i en behållare med linolja. Skaka av överflödig olja och häng dem på torkning några dagar, tills ett torrt skinn bildats på järnet. Håll detaljerna åtskilda så att de inte klibbar samman och tänk på att järndetaljerna kommer att droppa. Andra alternativ till rostskyddsbehandling är att måla beslagen med rostskyddsfärg eller järnmönja. Nytillverkade galvaniserade detaljer skall antingen betas eller sitta uppe ett till två år tills vitrost bildats före målning. Det är viktigt är att använda vassa verktyg, skyddsglasögon och arbetshandskar som även skyddar handlederna. Tänk på att linoljeindränkta trasor eller trassel är mycket lättantändliga. Finns det brandsläckare bör den finnas nära till hands under arbetet med varmluftspistol. Borttagning av överflödig färg görs enklast med en bredspackel som stöd. Rengöring av beslag kan t. ex. göras med kniv eller bandslip. 13 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

14 Tätning med lister Det finns en uppsjö av tätlister på marknaden. Det bästa alternativet är tätlister i naturmaterial av flätat lin eller ylle eller självhäftande silikonlister med O- eller P-profil. Tätlister förbrukas fort varför båda alternativen kan rekommenderas. Tätlister i naturmaterial häftas eller spikas på plats, undvik att fästa tätlister med lim och silikon då de är svårare att få bort. Förr i tiden, innan den kopplade bågen uppfanns, monterade man på hösten upp de lösa innerbågarna (vilka fästes mot mittposten med vred eller skruvar), lade vadd på underkarmens mellanutrymme samt tätade innerbågarna mot karmen med gummerade pappersremsor. Ett bra alternativ till detta förfarande är att montera fast innerbågarna på små gångjärn, sätta små anslagslister av trä på karmens underoch överstycke samt sätta tätlister där innerbågarna ligger mot karm. På kopplade bågar är det fortfarande innerbågen som skall isoleras eftersom luftväxling måste ske mellan bågarna. Imma på glasen Utrymmet mellan glasen i en kopplad båge, eller mellan glasen i ett fönster med lösa/fast monterade innerbågar måste vara ventilerat. Annars bildas imma mellan glasen vilket på sikt leder till färgflagning och röta. I äldre kopplade bågar kan för tjocka färgskikt orsaka täthet mellan bågarna. Imma uppkommer i de fall de yttre bågarna är för täta och de inre är otäta. Då leds den varma, fuktbemängda inneluften ut via innerbågarnas springor, för att slutligen fastna mellan glasen. Endast de bågar som vetter inåt skall alltså tätas, ytterbågarna ska inte ha någon tätlist. På hösten och vintern kan kondens bildas på innerglasens insida om radiatorer saknas under fönstren. Detta beror helt enkelt på otillräcklig ventilation och uppvärmning och har ingenting med tätlisterna i fönstren att göra. Energivinster Luften mellan glasen i dubbla bågar utgör ett mycket bra isolerande skikt speciellt enkelbågiga fönster med lösa eller fast monterade innerbågar. Studier har visat att de till och med har bättre energivärde än tvåglasiga energifönster. Det är utrymmets tjocklek som reglerar isoleringsförmågan, ju mer luft, desto mer kan värmas upp. Upplever man stora energiförluster är det värt att se över tätlisterna på fönster och dörrar och komplettera eller byta dem. Man bör även justera gångjärn och se till att fönstren sluter tätt. Innerbågarnas glas kan även bytas mot LE-glas, lågemittensglas, som har ett ytterst tunt ytskikt av tenn eller silver. Detta skikt minskar värmeförlusten utåt, genom glasen. Det bästa sättet att dra ner på värmekostnaderna är dock att isolera vindsbjälklaget. Då den varma luften stiger uppåt försvinner så mycket som 80% ut den här vägen i ett normalhus. 10% försvinner via väggarna och resterande 10% genom diverse otätheter såsom bristfällig isolering mellan fönsterbåge och karm, eldstad etc. Det går således inte att få ner den totala energiförbrukningen med så många procentenheter med att enbart åtgärda fönstren. Borttagning av färg genom gasolbränning. Skissen visar hur luften vandrar genom ett fönster som är tätat på rätt sätt. 14 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

15 Karm i trä med droppnäsa Vattbräda under fodret Äldre fönsterbleck i plåt FÖNSTERBLECK Fönsterbleck har till uppgift att skydda karmunderstycket och hindra regnvatten att leta sig in i husstommen. I äldre tider, om vattenavrinningsplåt förekom, fästes dessa i karmen genom att de stacks in i ett svagt vinklat och lutande spår. Moderna fönsterbleck är tillbockade efter karmens och fönsterfodrens form och fastspikade. Det kan även finnas plåtskydd ovanför fönster. Materialet bör vara galvaniserad plåt som målas med linoljefärg i fönstrets kulör. För att uppnå ett bra resultat måste den galvaniserade plåten betas noga innan uppsättning. Det för att avlägsna den feta ytan. Betning av zink eller förzinkat stål kan skonsamt utföras i en balja med glycinlösning (250 gr glycin per liter avjoniserat vatten) i mellan 1-10 minuter i rumstemperatur. Spola sedan rent med vatten och efterskölj med etanol. Även ättiksyra kan användas till betning (55 ml koncentrat per liter avjoniserat vatten). Ett bättre och mer traditionellt alternativ är att låta plåten sitta uppe ett par år tills vitrost bildats. Därefter borstas de rena och målas i minst två omgångar. Notera att torktiden på plåt är längre än på trä. VATTBRÄDOR Äldre och välbevarade träbyggnader har istället för fönsterbleck så kallade vattbrädor av trä. De kan sitta både under och ovanför fönstren. Ett annat sätt att få god avrinning var att utforma karmunderstycket med utskjutande droppnäsa. 15 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader

16 16 Fönsterrenovering regionmuseet.se/skanskabyggnader