Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Fredagen den 19 maj 2017 kl Plats: Svea Hund Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger och informationsärenden 2017/ samhällsbyggnadsutskottet 19 maj Svar på remiss av medborgarinitiativ - Bommar och 2016/ ljudsignaler vid järnvägsövergången vid multiplanen 4 Efteranslutningar i Lönhults sommarby 2015/ Bidragsansökan Storkprojektet / Bidragsansökan Lunds Botaniska Förening 2016/ Bildande av naturreservatet Södra Lökaröd i 2017/ Tomelilla kommun 8 Ändrade hastigheter på Gladanleden/Rv 11 (lokal trafikföreskrift) 2016/ Maria Mickelåker (C) Ordförande Johan Linander Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se 1

2 Tomelilla den 10 maj 2017 Dnr KS 2017/2 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Dialoger och informationsärenden samhällsbyggnadsutskottet 21 april 2017 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning - Gata/park/natur informerar: Förstudie Friluftsliv i Fyledalen - Samhällsbyggnad informerar. - VA informerar. - Fastighet informerar. - Projekt Fiber, Monika Jingmond informerar: Samverkansavtal med IP Only Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, 10 maj Kommunledningskontoret Johan Linander Kanslichef 2 1 (1)

3 Förstudie Friluftsliv i Fyledalen Sida 1. Syfte 2 2. Avgränsning 2 3. Områdesbeskrivning 3 4. Intressen och intressenter 4 5. Logistik till och från dalen 7 6. Angöringsplatser - parkering och service 9 7. Leder och besökspunkter Skötsel av leder, besökspunkter och angöringsplatser Medel som kan sökas

4 1. Syfte Syftet med denna förstudie är att Kartlägga - Nuvarande anläggningar för friluftsliv och besöksnäring - Intressen och intressenter - Tillgänglighet - Ge förslag på utvecklingsmöjligheter Förstudien mynnade i en generell identifiering av möjliga platser och idéer för utveckling. Det gör att det inte här har varit lämpligt att peka på specifikt ansvar i förhållande till framtida insatser kring friluftsliv och tillgängliggörande. Inom ramen för det som tas upp och föreslås i denna förstudie ligger det snarare i respektive organisations intresse att driva frågor och genomföra åtgärder kring friluftsliv i dalen vidare. 2. Avgränsning Möjligheterna för utveckling av friluftslivet i Fyledalen ska gynnas och måste i varje avseende ske med respekt och hänsyntagande till naturvärdena och aldrig på bekostnad av desamma. Den fysiska avgränsningen av det området som berörs av denna förstudie utgår ifrån Fyledalens reservatsgräns, se bilaga 1. I angränsning och närhet till reservatet finns en rad andra områden som det på sikt kan vara intressant att eventuellt koppla logistiskt och innehållsmässigt ihop med detta reservat: Angränsande reservat och skyddade områden: Skoghejdans Naturreservat Naturreservatet Benestad Backar Kulleån, Natura 2000 Reservat och skyddade områden inom någon mil: Vitabäcksreservatet Högestad mosse, naturreservat Naturreservatet Örups almskog, kärr och ängar Svartskylle Naturreservat Björkebo Naturreservat (öster om Snogeholmssjön) Skoghuset (Norr om Svartskylle), Natura

5 3. Områdesbeskrivning Fyledalen är det ca 17 km långa området 4 km sydväst om Tomelilla och strax söder om Röddingeberg som genom tektoniska processer och senaste istidens avsmältning fått sitt nuvarande utseende. Dalen hyser höga geologiska och biologiska värden, med sin mosaikartade natur med ädellövskog, öppna, betade områden och varierande hydrologi. För att naturvärdena ska bestå och utvecklas undantas delar av skogen ekonomiskt skogsbruk, de betade markerna i dalbottnen hävdas fortsättningsvis och vattendrag och våtmarksmiljöerna kommer att hållas så naturliga som möjligt. Allt enligt reservatsbeslutet ( ). Området är enligt reservatsbeslutet även utpekat som varande av stor betydelse för det rörliga friluftslivet, som besöksmål för naturintresserade och ett av få ställen i Skåne som idag kan erbjuda tystnad. Syftet med naturreservatet Fyledalen är: Bevara biologisk mångfald Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose område för friluftslivet Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter Gällande friluftslivet beskrivs precisering av syftet: tillgodose allmänhetens möjlighet till rörligt friluftsliv som kan ge rika natur- och kulturupplevelser och erbjuda en tilltalande landskapsbild, samt på ett lämpligt sätt informera besökarna om områdets naturmiljöer, geologi och kulturhistoria samt att syftet uppnås genom att: ordna angöringspunkter, information och anläggningar för att kanalisera besökare så att naturvärdena inte skadas och upplevelsen av området bibehålls. 5 3

6 4. Intressen och intressenter Markägare och kommuner Markägare och kommuner som berörs finns listade i uppgifter om naturreservatet i beslut om samma från Länsstyrelsen Skåne ( ), samt i beslutets bilaga 3. Även om flera markägare finns inom området, berör större delen en enskild sådan. Besöksnäring Vid den gamla banvaktstugan, intill vägen som leder in i dalen från riksväg 11 och Ramsingegårdarna finns en mindre parkering som används av en lokal entreprenör. Inom området finns även en grillplats, en toalett (utedass) och en mindre anläggning som visar på förekomsten av sandödla i området. Dessa används av den lokala entreprenören i samband med dressincykling och besök vid banvaktstugan. Under sommaren bedrivs verksamhet i en kiosk i banvaktstugan, med försäljning av glass, kaffe och fika. Verksamheten bedöms ha besökare per år, allt ifrån skolgrupper till pensionärsgrupper men med huvudvikt på barnfamiljer. Verksamheten bedrivs framförallt under sommaren. I norra delen av dalen finns Nyvångshuset, där man hyr ut rum med kök till helg- och semestergäster. Besökare Idag Besökare i Fyledalen förefaller vara i stort sett ur alla åldersgrupper. Huvudsakligen verkar dock besökaren tillhöra Medelålders och övre medelålders naturintresserade (fågelintresse, allmänt naturintresse, promenader, rekreation och avslappning, svampplockning) Både yngre och äldre motionärer, ridande och cyklister Grupper (mer eller mindre organiserade/föreningar/kurser) med generellt naturintresse och fågelintresserade med örnskådning som mål Barnfamiljer med naturintresse Många använder både huvudstråken genom dalen och småvägarna i Nyvångsskogen för promenader, för ridning och cykling. En del besökare tar sig direkt till en specifik plats (tegelbruksplatsen, vedupplagringsplatsen) för specifikt ändamål som att skåda och fotografera fågel eller fika och njuta av naturen. Det är även Tegelbruksplatsen de flesta parkerar för att gå på gula leden. Vissa platser, bl.a. grustaget i nordvästra delen av dalen, har i viss mån dragit till sig grupper av yngre, som använder platsen för fester. En del yngre kör också gärna på skogsvägarna framförallt i Nyvångsskogen. 6 4

7 Vid ett par kontrollbesök i dalen intervjuades ett mindre antal besökare som alla angav att man besökte dalen för lugnet, för den vackra naturen och i vissa fall specifikt för att se och fotografera fågel (och då i kombination med att det var en väldigt fin naturupplevelse generellt). De fågelskådare som påträffades nämnde även att de sett och hört annat vilt också, vilket verkade vara en viktig del av upplevelsen. Besökarna var från Sverige (närområdet) och Holland. Vid en slagning på internet gällande besök i dalen överväger inlägg och hemsidor där naturbesöket framhävs. Det absolut mest dominerande ämnet är rovfåglarna. Fågelskådarpaket på Lillåsa, Översikt, Fågelskådning... guide.visitskane.com/sv/se-gora/a346937/fagelskadarpaket.../detaljer?... Fågelskådning i Fyledalen med fika och övernattning på Lillåsa Bed & Breakfast (naturfotografer) Uppmaning att ta hänsyn till örnarna: Framtida besökare Vi lever i ett alltmer mångkulturellt samhälle, vilket gör frågor kring tillgänglighet komplexare. Hänsyntagen till detta är viktigt vid utveckling av möjligheterna till friluftsliv och tillgänglighet i Fyledalen. Området ska tilltala och kunna välkomna en bred publik, men även vara en resurs för möten över kultur- och språkgränser, samt fungera som en pedagogisk plats för främjande av förståelse för natur och kultur. Enligt en rapportserie som ges ut av EU-kommissionen angav 6% av resenärer Natur som reseanledning 2009, vilket ökade till 30% Visit Swedens målgruppsansalyser visar att knappt hälften av de globala resenärerna tar miljöhänsyn vid val av destination. Dessutom pekar trender 7 5

8 både nationellt och internationellt på att hållbarhet och miljöfrågor kopplas samman med effekten på den egna hälsan och att tex. långsamt luftsande (bl.a. som en motreaktion på den rådande pulshöjande sporttrenden) är en växande trend när det gäller naturbesök. Undersökningar gjorda av Kairos future på uppdrag av Tourism in Skåne indikerar att det vandraren vill ha är Tillgängliga byggstenar som man själv plockar ihop Tydliga förslag på leders bästa sträckor (bra för barnfamiljer, historiskt intressanta miljöer, flora och fauna, etc) Trygghet i vandringen/besöket och få bästa möjliga utbyte i förhållande till tid Man strävar efter och vill ha sådant som är äkta och genuint, detta kan vara en viktig aspekt att ta hänsyn till vid utformning av informationsmaterial för och fasta anordningar i dalen. Generellt pekar utvecklingen på ett ökat intresse för naturbesök och vandringsturism men framförallt besök av kortare karaktär, tex promenader på maximalt ett par timmar, gärna i kombination med fika eller lunch utomhus. Naturguiden som har tagits fram i samband med tillgängliggörande av miljöer inom Lomma kommun är ett utmärkt exempel på hur man på ett tilltalande, tydligt och lätt överskådligt sätt kan förmedla information om logistik, innehåll och tillgänglighet. Länk till naturguiden: n+lomma+kommun.pdf Förslagvis tas något liknande fram när det gäller Fyledalen. Informationsmaterial kring lederna kan innehålla ledvis indelning med Tema (tex fauna, geologi, annat) Tillgänglighetssymboler (lätt, mellan, svår samt ev förklaring kring de olika begreppen) Servicesymboler (toaletter, sopsortering, annat) Enklare karta Tilltalande illustration som bärare av slingans huvudtema och innehåll Kommentar gällande upplevelsevärdet i dalen Det generella intrycket av dalen och den naturupplevelse man som besökare får i området skulle påverkas avsevärd och positivt om de luftburna kraftledningarna som går genom dalen kunde markförläggas. 8 6

9 5. Logistik till och från dalen Idag Vägar De vägar som främst verkar användas när besökare tar sig till dalen idag är: Från riksväg 19 - Stenby Fyledalen (tegelbruksplatsen). Söder om Benestad via Fyledalsvägen Från riksväg 11 - Ramsingegårdarna Fylan Från riksväg 13 - Sövestad Högestad riktning Åhuset alt. Lyckås. Baldringe - Baldringetorp Det finns idag vanliga vägverksskyltar till dalen från riksvägarna. Framtida logistik Vid planering av framtida logistik till och från dalen bör fokus ligga på tillgänglighet med allmänna transportmedel och cykel. Det är även positivt om vandringsturismen underlättas tex. genom att skapa möjligheter för anslutning till och förbindelse mellan andra leder och de som finns och kommer att finnas i dalen. Ovanstående gäller både lokala besökare och de som kommer mera långväga ifrån. Förbindelser med allmänna transportmedel till större orter och städer är av stor vikt för att säkra en rättvis och jämnställd tillgång till området och för att få fler att ta sig hit på ett långsiktigt hållbart sätt. Exempel ges här nedan på hur logistik skulle kunna utformas bl.a. med syftet att skapa bättre förutsättningar för cykeltrafik, vandrare och sätt att nå dalen med allmänna transporter. Bilar/bussar etc. Skyltningen ner mot dalen från riksvägarna kan bli tydligare. Bättre skyltning kan behövas inom och från dalen och upp till riksvägarna och större orter (Sjöbo, Tomelilla, Ystad). Framförallt krävs det om det visar sig att mängden besökare som kommer längre ifrån och utländska besökare ökar. Det finns ingen anledning att hänvisa till andra vägar än de som i dagsläget används för att ta sig till dalen, när det gäller enstaka besökare i bil eller grupper i buss. Vandrare/cyklister/allmänna transporter Från Sjöbo: Cykel - från samhället ut mot skidbacken och under väg 11 (väg mot skidbacke eller gångväg), gamla banvallen och över på grusväg i nordvästra delen av reservatet. Alternativt bitvis längs befintlig grusväg via Bökeberga och Bokhult, vidare till Eriksdal och över på gamla banvallen (bilaga 2) 9 7

10 Vandrare/gående - Samma som cykelled. - Via Skåneleden (via Snogeholmssjön) och vidare på gång-/cykelled. - Via Röddinge och Röddingehultsvägen (tex om man parkerar vid kyrkan i Röddinge eller tar bussen dit) Allmänna transporter - busshållplats vid Röddinge, Röddingehultsvägen ner i dalen. Från Tomelilla: Cykel - Alt 1. Via den gamla banvallen och spåren intill Folkhögskolan vid riksväg Alt 2. Via Kronoskogen, gammal väg mot Stenby (samfällighet), allmän väg från samfällighetsvägen och vidare ner till tegelbruksplanen. Utöver markeringar längs leden behövs skyltning längs sträckan på allmän väg från Stenby till tegelbruksplanen. Skyltningen bör både upplysa bilister om cykeltrafik samt varna cyklister för vägens kraftiga lutning. Ev sänks hastigheten för bilister från Stenby till tegelbruksplanen. (bilaga 3) Vandrare/gående - Som för cyklande men vid Alt 2. över på ny stig som läggs från samfällighetsvägen och till gula slingan/stenbyslingan (intill markskäl), vidare ner i dalen via gula slingan/stenbyslingan (bilaga 3) Allmänna transporter - Busshållplats vid Röddinge, via Röddingehultsvägen ner i dalen - Busshållplats vid Ramsåsa, via Västermossen och vidare ner i dalen - Busshållplats vid Svamparondellen, samt gång/cykelväg som ovan. Från Ystad: Cykel - Skyltning (framtida) från bostadsområdet norr om polishuset, via Bussjö, Borrie, Högestad, Lyckås (2 alternativ, bilaga 4) Vandrare/gående - Samma som cykelled. - Från sydväst, via Sövestad och Skåneledens extraslinga vid Eriksdal och in via samma väg som från Sjöbo (gl banvallen). Allmänna transporter - Busshållplats söder om Benestad (intill korsningen Fyledalsvägen-Övrabyvägen), via Fyledalsvägen ner i dalen - Busshållplats vid Svamparondellen, promenadväg som från Tomelilla (Alt 2). 10 8

11 6. Angöringsplatser parkering och service Vid framtida anläggning av angöringsplatser bör området i anslutning till djurskyddsområdet enligt bilaga 1 till reservatsbeslutet Dnr undvikas. Samma gäller områden intill bebyggelse som används som bostäder i dalen. Generellt erbjuder reservatsområdet bäst möjligheter både för angöringsplatser och leder i den centrala och nordvästra delen av dalen, med undantag för örnskådningsplatsen längs vägen nordost om Lyckås. Idag Det finns ett antal förslag på platser med viss parkeringsmöjlighet redan nu och tillfälliga skyltar med information om dalen (se karta Områdesavgränsning och förslag på placering av anläggningar, Naturreservatet Fyledalen, Länsstyrelsen Skåne): - Tegelbruksplatsen - Grustaget - Banvaktstugan - Örnskådningsplatsen - Skogshejdan Tegelbruksplatsen, grustaget, banvaktstugan och örnskådningsplatsen är lättillgängliga och lätta att hitta. Platsen vid Skogshejdan är inte fullt så öppenbar och förmodligen inte bland de första man söker sig till som besökare med dalen som mål. Platserna saknar dock tydlighet och avgränsning och det är lätt att som besökare i dalen bli osäker på var man bör parkera och generellt vart man kan hitta information om dalen och vägledning till att röra sig i området. Framtida parkering och serviceplatser Det är viktigt med tydliga, lätt nåbara angöringspunkter och serviceplatser med tillräcklig service i form av bänkar, toaletter, soptunnor/sopsortering och information. Befintliga platser vid gamla tegelbruksplatsen och grustaget kommer att förstärkas och förbättras under vintern (Länsstyrelsen). På de platser som framförallt används i dagsläget av besökare i dalen, tegelbruksplatsen, grustaget och örnskådningsplatsen finns gott om utrymme att få till bra lösningar. Vid tegelbruksplatsen finns i uppväxta buskar och växtlighet som kan bli ett fint inslag i en anläggning med bänkar, bord, grill och toalett. Samtliga av platserna har dessutom delvist hårdgjorda ytor och är delvist röjda i dagsläget. Exempel ges här på vad som skulle kunna göras kring parkeringar och serviceplatser Iordningsställande av parkering vid grustaget i kanten av Nyvångsskogen Avgränsning mot grustaget på samma plats (bl.a. pga branta stup) Iordningsställande av parkering vid tegelbruksplatsen Anläggning och konstruktion av grill, bord och bänkar, toalett samt sopsorteringsplats vid gamla tegelbruksplatsen Ett utemuseum anläggs vid tegelbruksplatsen (se nedan under Framtida vandringsleder och besökspunkter) 11 9

12 Området kring banvaktstugan tillgängliggörs så det blir lättare att parkera och lätt för cyklister, gående och dressincyklande att använda platsen som en punkt in i och ut ur dalen Örnskådningsplatsen iordningställs för parkering och ett par bänkar sätts upp i kanten in mot skogen (möjligheten till detta stäms av med Trafiksäkerhetsverket innan) Informationstavlor sätts upp både vid tegelbruksplatsen, grustaget, banvaktstugan och örnskådningsplatsen Skyltning i dalen mot parkeringar och serviceplatser 12 10

13 7. Leder och besökspunkter Det finns idag två vandringsleder som är markerade, båda slingorna är lite drygt 2 km långa. En blå led går från grustaget i nordvästra delen av dalen, ut i öppet terräng, genom en ganska blöt beteshage och åter via allmän väg (Röddinge-Fyledalen). Den ger en fin upplevelse av dalens mera flacka parti. En gul led går från platsen för gamla tegelbruksplatsen, längs en grusväg upp i Stenby backen, mestadels via en mindre skogs- och markväg, via en nyetablerad stig tillbaka till tegelbruksplatsen. Leden är naturmässigt skiftande och bitvis ganska brant, den går både i skog och lite mera öppna partier. Leden bjuder på en varierad och vacker naturupplevelse. En hel del folk använder idag både huvudstråket i dalen samt småvägarna i Nyvångsskogen för promenader och ridning. Det är idag inga problem att använda huvudstråket i dalen för cykling, men den är relativt hårt trafikerat för att vara en grusväg och vid ett flertal besök i dalen kunde det konstateras att vissa kör väldigt fort på vägen. Det är även denna väg som på sikt kan bli sammankoppling mellan cykelleder från och till Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Om man väljer att använda och anvisa grusvägen i dalens längdriktning som cykelväg, bör man även titta på möjligheterna att få ner hastigheten eller hindra att bilister kör för fort på denna väg. Framtida vandringsleder och besökspunkter Dalen har redan i dagsläget en tydlig attraktionskraft, som sannolikt kommer att öka både beroende på generella trender kring friluftsliv och det faktum att området numera är reservat. Det är redan nu av vikt att styra besöksflödet och väga ihop de publika intressen med de värden man vill framhäva och kanalisera, samt se till att man gör detta med stor respekt och hänsyntagande till natur- och kulturvärdena i dalen. Dalens attraktionskraft ligger bl.a. i själva namnet sannolikt söker den som besöker Fyledalen framförallt en dal-upplevelse, både när det gäller själva naturupplevelsen och innehållsmässigt. Det handlar om att hitta till en eller flera bra och informativa platser som erbjuder vacker vy över dalen eller en del av den, som ger bra och relevant information kring tex. bildningssätt, natur, brukningshistoria och vilka arter som finns i området. Det handlar även om att på ett trevligt sätt kunna ta del av det dalen erbjuder, tex genom att vandra på slingor gärna med tillhörande information. Nedan ges exempel på vad som skulle kunna göras för att främja friluftslivet och lyfta fram natur- och kulturvärdena i dalen. Hur vill man vandra? Med tanke på hur dalen används i dagsläget och hur friluftslivet generellt anses utveckla sig är det viktigt att det finns goda möjligheter att vandra i reservatet. Även om trenderna för friluftslivet bl.a. visar att allt fler vandrar allt mer och längre, ser det dock ändå ut som att de flesta i dagsläget väljer lite kortare turer kring 2-4 km och med en vandringstid på 1-3 timmar. Detta samtidigt som många besöksplatser idag upplever att fler vill vandra lite längre och 13 11

14 gärna själva sätta ihop sin vandring genom att kombinera olika vandringsleder. Flera ställen arbetar också aktivt med att ta fram längre och lite mera utmanande vandringsleder, samt anordnar vandringsfestivaler och andra evenemang. Detta är en generalisering som dessutom innefattar ett brett spektrum av vandrare. Ofta har man ett mål med promenaden eller vandringen, en specifik plats man går till (utsiktspunkt, utemuseum, fornlämning, etc) och kan då acceptera att gå fram och tillbaka längs samma led. Alternativt är det själva vandringen eller promenaden (både motions- och innehållsmässigt) som är målet i sig och då är det generella beteendet att man gärna vill gå en runda. Vandringsleder i dalen Fyledalens långsträckta utseende och dess topografi gör det till viss del svårt att lägga leder som tar besökarna runt i dalen. Vid planering och anordning av en eller flera leder i dalen får man även väga in behovet av att sköta markerna genom betesdrift, samtidigt som en vandringsled som tar besökaren runt i dalen knappast kan läggas uppe i de skogbeväxta slänterna. Eftersom blåa och gula leden är relativt korta kan dock en längre led behövas. De befintliga lederna skulle även kunna bindas ihop och på så sätt ge en längre och mer varierad vandringsupplevelse. Vid urval, planering och anordning av vandringsleder i dalen finns den gamla banvallen som en öppenbar resurs. Banvallen kan också komma att fungera som länk mellan vandrings- och cykelleder in i och ut ur dalen. Vidare skulle vägnätet i Nyvångsskogen kunna utnyttjas. Idag består delar av denna skog av granbestånd som kommer att avverkas inom en 10-års period. Om en sträcka för en framtida led fastställs bör detta tas i beaktning. Mycket av områdets vilt rör sig i Nyvångsskogen och hänsyntagen till detta bör också vara en del i överväganden kring leddragning längs skogsvägarna. De befintliga slingorna skulle kunna åtgärdas genom följande: Lederna förstärks med enhetlig skyltning/märkning och bättre skötsel. Bitvis längs den blåa slingan behövs spänger konstrueras, uppskattningsvis på totalt ca 50 m. Markeringen är svår att hitta längs med Björkvägen, här bör leden förstärkas genom röjning och ev fler markeringsstolpar. Förslagsvis ändras en kortare del (ca 50 m) av den gula leden så den sneddar upp i skogen från tegelbruksplanen istället för som i dagsläget att gå rakt upp i skogen. Det skulle göra det lättare att gå denna del av slingan och det är mer naturligt att gå utmed och gradvis upp i/ner för backen, än rakt upp i backen som idag. Besökspunkter Alla besökare i dalen och den stora mängd besökare som förmodligen bara tillbringar en kortare tid där, tar en fika och njuter av platsen skulle kunna kanaliseras till samma plats och därifrån till andra platser tex för promenader och vandring, samt för fågelskådning. Tegelbruksplatsen kunna vara Fyledalens hotspot dels när det gäller vidare kanalisering inom dalen, till grustaget och eventuell framtida slinga i Nyvångsskogen eller till örnskådningsplatsen, dels när det gäller riktad information. Här kunde en upplevelseplats med mera ingående information - ett utemuseum med interaktionsmöjligheter byggas upp i anslutning till bänkar och grillplats

15 Ett utemuseum kan på ett pedagogiskt och handgripligt sätt illustrera delar av dalen eller processer i dalen som inte är direkt tillgängliga fysiskt eller som man vill fokusera på men av olika anledningar skydda från fysiska besök. På så sätt kan det medverka till att säkra att besökaren känner sig nöjd med sin besöksupplevelse utan att i praktiken ha varit på varje plats man har fått information om. Genom att tillgängliggöra på detta sätt finns dels möjlighet att säkra rättvis tillgång till information och besöksvärde för alla och att bjuda in till ansvarstagande och förståelse för att man som publik inte rör sig i alla delar av området. En utsikspunkt (med utsiktstorn) skulle kunna anordnas på lämplig plats i Nyvångsskogen, eller vid Kråkhultet. Dalens kulturhistoria Ett antal kulturhistoriska punkter kan pekas ut och tillgängliggöras genom en app eller med koordinatsättning och information i form av QR-koder. Dessa punkter kan tex. vara: Gammal brydestuga Platsen för hästkapplöpning i dalen Ollonsvinshydda Platsen för fiskodling (öring) Gamla skyddsrum Gamla betydelsefulla träd Stubbskottsängen vid gula slingan Platser med kalktuff 8. Skötsel av leder, besökspunkter och angöringsplatser Avtal gällande skötsel bör upprättas i likhet med avtal som finns i andra naturreservat eller skyddade områden. Rent praktiskt skulle det kunna lösas genom avtal med lokal entreprenör (Stefan Exaldz, Dressincykling), som har sagt sig intresserad av att sköta besöksplatser, se över och sköta leder samt ha tillsyn kring informationsskyltar och fasta anläggningar. 9. Medel Medel som söks för insatser inom reservatet får i förekommande fall kopplas till de åtgärder som avses och får därmed sökas dels med utgångspunkt i åtgärderna dels utifrån respektive organisations möjligheter. Därför är det inte möjligt att inom ramarna för denna förundersökning specifikt peka på enstaka bidragsformer

16 Tomelilla den 4 maj 2017 Dnr KS 2016/197 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Peter Svensson Gatuchef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil peter.svensson@tomelilla.se Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Svar på remiss av medborgarinitiativ - Bommar och ljussignaler vid järnvägsövergången vid multiplanen Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att medborgarinitiativet ska anses besvarat med gatuchefens yttrande. Ärendebeskrivning My Odéhn och Thyra Hallqvist har lämnat följande medborgarinitiativ: Bommar och ljudsignaler vid järnvägsövergången vid multiplanen. När vi gick över tågspåret var det nära att vi blev påkörda för att vi inte hörde eller såg tåget. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 25 maj 2016, Ksau 168, att remittera medborgarinitiativet till kommunstyrelsens arbetsutskott för beredning. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 24 augusti 2016, Kssamu 37, att ge förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna till tydligare skyltning vid järnvägsövergången för att öka säkerheten. Dock missades att remissen ska besvaras till kommunstyrelsen. Yttrande Kommunförvaltningen, Samhällsbyggnad har varit i kontakt med Trafikverket som är ägare till järnvägsövergången. Trafikverket anser inte att det är ekonomiskt försvarbart att bygga bommar vid övergången utan föreslår istället en stängning av densamma. Samhällsbyggnad har pågående dialog med Trafikverket för att hitta en lösning som båda parter kan vara nöjda med. Beslutsunderlag 1 (2) 16

17 Tjänsteskrivelse gatuchef Peter Svensson, Beslut kommunstyrelsens arbetsutskott, Ksau 168/2016. Medborgarinitiativ, My Odéhn och Thyra Hallqvist, 9 maj 2016, handlingsid: Ks Samhällsbyggnad Peter Svensson Gatuchef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott 2 (2) 17

18 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 24 augusti 2016 Kssamu 37 Dnr KS 2016/197 Medborgarinitiativ Bommar och ljudsignaler vid järnvägsövergången vid multiplanen Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna till tydligare skyltning vid järnvägsövergången för att öka säkerheten. Ärendebeskrivning My Odéhn och Thyra Hallqvist har lämnat följande medborgarinitiativ: Bommar och ljudsignaler vid järnvägsövergången vid multiplanen. När vi gick över tågspåret var det nära att vi blev påkörda för att vi inte hörde eller såg tåget. Beslutsunderlag Medborgarinitiativ, My Odéhn och Thyra Hallqvist, handlingsid: KS Tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 168/2016: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att remittera medborgarinitiativet till samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar också att ge samhällsbyggnadsutskottet i uppdrag att se över belysningen vid järnvägsövergången vid Lindesborgsgården. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 18

19 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 25 maj 2016 Ksau 168 Dnr KS 2016/197 Medborgarinitiativ - Bommar och ljudsignaler vid järnvägsövergången vid multiplanen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att remittera medborgarinitiativet till samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar också att ge samhällsbyggnadsutskottet i uppdrag att se över belysningen vid järnvägsövergången vid Lindesborgsgården. Ärendebeskrivning My Odéhn och Thyra Hallqvist har lämnat följande medborgarinitiativ: Bommar och ljudsignaler vid järnvägsövergången vid multiplanen. När vi gick över tågspåret var det nära att vi blev påkörda för att vi inte hörde eller såg tåget. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att remittera medborgarinitiativet till samhällsbyggnadsutskottet för beredning. Beslutsunderlag Medborgarinitiativ, My Odéhn och Thyra Hallqvist, 9 maj 2016, handlingsid: KS Förslag till beslut under sammanträdet Sara Anheden (S) föreslår att samhällsbyggnadsutskottet också ska få i uppdrag att se över belysningen vid järnvägsövergången vid Lindesborgsgården. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Sara Anhedens förslag. Justerandes sign 19

20 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 25 maj forts. Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsutskottet Justerandes sign 20

21 21

22 Tomelilla den 8 maj 2017 Dnr KS 2015/365 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Samhällsbyggnadsutskottet Efteranslutningar i Lönhults sommarby Handläggare: Monika Jingmond Projektledare - Fiber Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil monika.jingmond@tomelilla.se Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att i samband med att projektet Agusa-Eljaröd utförs så erbjuds samtliga hus i Lönhults sommarby att ansluta sitt hus till det befintliga fibernätet som byggdes under Ärendebeskrivning Då PO 1 (projektomgång 1) byggdes år 2015 så var anslutningsavgiften kr (inkl. moms) och idag är den kr (inkl. moms). De hus som inte anslöts i Lönhults sommarby (område TL 122) under PO 1 föreslås erbjudas fiberanslutning i samband med projekt Agusa Eljaröd. Detta med en anslutningsavgift på kr. Dessa anslutningar beräknas finansiera sig själva då de ligger i så nära anknytning till det befintliga fibernätet. Se markerat område i bilaga Karta Lönhults sommarby. Dessa anslutningar kommer dock att utföras sist i projektet Agusa- Eljaröd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Projektledare Monika Jingmond efteranslutningar i Lönhults sommarby Bilaga - Karta Lönhults sommarby Kommunledningskontoret Monika Jingmond Projektledare - Fiber Beslutet skickas till: 1 (2) 22

23 Ange mottagare för beslutsdokument här 2 (2) 23

24 24

25 Tomelilla den 10 maj 2017 Dnr 2016/14 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Charlotte Lindström Kommunekolog Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Ansökan om stöd till Storkprojektet år 2017 Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunen beviljar ett stöd på kr till Storkprojektet för år Ärendebeskrivning Bakgrund Storkprojektet har i skickat in en ansökan om ekonomiskt stöd om kr till verksamheten för år Historiskt var storken en vanligt förekommande fågel i Skåne. I takt med att landskapet förändrats till följd av ökad urbanisering, förändrat jordbruk och ökad utdikning var storken klassad som utdöd i Skåne. Ca 50 fria par häckar i Skåne idag med relativt gott resultat. De stora grupper ungstorkar som sedan 2009 har flyttat återvänder nu i allt större utsträckning till Skåne för att häcka. I samband med att Artdatabanken uppdaterade den svenska rödlistan gick storken från att vara klassad som utdöd till att vara klassad som starkt hotad. Detta goda resultat ska ses som ett kvitto på ett levande landskap där både biologisk mångfald, friluftsliv och ett effektivt jordbruk kan samexistera. Storken ska ses som en signalart dvs om storken trivs så fungerar landskapet väl även för andra organismer. För att skapa förutsättningar för en stabil storkpopulation behöver storkprojektet intensifiera åtgärdsarbetet. Förvaltningen menar att det är angeläget att samarbetet med projektet utvecklas eftersom det är kopplat till annat på gående arbete i kommunen, tex vattenrådens verksamhet och framtagandet av kommunens naturmiljöprogram. Finansiering Finansiering sker inom befintlig ram. 1 (2) 25

26 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunekolog Charlotte Lindström, 10 maj Samhällsbyggnad Charlotte Lindström Kommunekolog Beslutet skickas till: Storkprojektet, Naturskyddsföreningen i Skåne, Box 1013, Lund. 2 (2) 26

27 '// ^ Stork projektet TOMELILLA KOMMUN Diarienr Kommunstyrelsen Ansökan om stöd till Storkprojektet i Skåne för 2017 Storken har gått från att ha varit utrotad till att vara på väg att räddas tack vare det arbete som har utförts i Storkprojektet. Vårt mål är att Skåne åter ska få en vild och flyttande storkstam! Projektet drivs av Naturskyddsföreningen i Skåne och Skånes Ornitologiska Förening. Vi föder upp och släpper ut storkpar och årsungar som ska bygga upp den vilda stammen. Vår ryggrad utgörs av ett stort antal volontärer. Därtill finns en ledningsgrupp och en anställd projektledare på 80 %. Att storken betyder mycket vittnar det årliga storksläppet i Hemmestorp, utanför Veberöd, om. Vid fjolårets storksläpp såg mer än 800 besökare hur 116 flygfärdiga ungar släpptes ut i full frihet. Ett rekord och ett kvitto på att vi är på rätt väg. Vi behöver göra mer och vi behöver ekonomiskt stöd. Storken är en stark symbol för Skåne. Storkprojektets målsättning är en frilevande population anpassad till dagens livsmiljö. Storken är den bästa indikatorn på detta, en indikator på ett ur alla synvinklar levande landskap. Vi behöver förstärka projektet för att på ett tillfredsställande sätt klara av det stora arbete som sker på sex platser i Skåne. Vårt mål är att kunna ha ytterligare en avlönad medarbetare för att klara både det fysiska arbete som krävs i fält och att vara stöd för 40-talet volontärer som hjälper till med allt från uppfödning, matning och ringmärkning till upprustning och underhåll av hägn. Den frivilligtid som läggs ned motsvarar 2, 5 årsarbetstider! Det handlar om tals timmar årligen. Vi vill också genom Storkprojektet stimulera till fler våtmarker. Ansökan Stork roektet ansöker härmed om ekonomiskt stöd om kronor till verksamheten för Denna ansökan skickas till kommuner som hyser häckande storkar eller som har förutsättningar för att få det. Arbetet utvärderas fortlöpande, redovisning sker årligen. Storkprojektet har nu kommit till den punkt där vi börjar bygga upp en vild storkstam. De stora grupper ungstorkar som sedan 2011 har flyttat återvänder nu i allt större utsträckning till Skåne för att häcka. För att skapa förutsättningar för dessa storkar att hitta platser där de framgångsrikt kan häcka behöver verksamheten intensifieras. Naturskyddsföreningen Skåne Storkprojektet Nils Bjelkegatan 4B Lund Tel: Mob: Swish: Plusgiro: Märk inbet. med "Storkprojektet" info@storkprojektet. se www. storkprojektet. se 27

28 ^ ^^ Stork projektet Bakgrund Storkprojektet är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen i Skåne (huvudman) och Skånes Ornitologiska Förening. Målsättningen är att återetablera en fritt levande, livskraftig och flyttande stam av vit stork i Skåne. Cirka 50 fria par häckar idag i Skåne med relativt gott resultat och flyttningen hos ungstorkarna fungerar väl. Sedan 2011 produceras årligen omkring 100 ungar i hägn och från och med 2015 släpps samtliga fria för att kunna flytta. Utav de som flyttade och 2012 har nu en del återkommit för att häcka. Om projektet avslutades idag skulle den fria stammen sannolikt dö ut eftersom den är för liten för att stå emot slumpmässiga variationer i livsmiljön, l en stabil population är antalet individer tillräckligt stort för att stå emot dessa variationer. Ett forskningsprojekt visar att 100 flyttande par i Skåne utgör en stabil population. Storkprojektet har sedan starten utvecklats från ett litet uppfödningsprojekt till en komplex verksamhet med stor geografisk spridning och med många typer av samarbeten och kontaktytor. Till följd av denna förändring pågår sedan ett par års tid en utveckling och nysatsning inom projektet, en satsning som är nödvändig för att matcha dagens behov inom verksamheten, och för att nå projektets målsättning inom utsatt tid. Med stöd från Skånes kommuner kan nysatsningen i projektet säkerställas och möjligheten att ta tillvara projektets potential ökar. Stödjande kommuner erbjuds samarbete kring utveckling av projektet och av annan verksamhet kopplad till storken. Vi menar att arbetet med att återetablera storken i Skåne är långt mer än ett naturvårdsprojekt. Det faktum att det idag går att se fria storkar i Skåne är positivt på många olika sätt, och det finns många gånger en stor utvecklingspotential för kommunen inom t ex rekreation, besöksnäring och naturvägledning med storken som symbol för skånska värden såsom en öppen levande landsbygd. Vi berättar gärna mer och ni är välkomna att besöka något av våra hägn. Vi kommer gärna till er kommun och presenterar projektet närmare eller varför inte bjuda in till kommunstyrelsemöte vid något av hägnen! Vänliga hälsningar/ Rikard Lehmann Ordförande Storkprojektet Ordförande Naturskyddsföreningen i Skåne Petter Albinson Projektledare för Storkprojektet fv^ Naturskyddsföreningen Sköne Storkprojektet Nils Bjelkegatan 4B Lund Tel: Mob: Swish: Plusgiro: Märk inbet. med "Storkprojektet" info@storkprojektet. se www. storkprojektet. se 28

29 Tomelilla den 10 maj 2017 Dnr KS 2016/14 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Charlotte Lindström Kommunekolog Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Lunds botaniska förening ansöker om kommunalt bidrag för 2017 Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Lunds botaniska förening beviljas ett kommunalt bidrag på kr under år Ärendebeskrivning Bakgrund Lunds botaniska förening, LBF, är en ideell förening som förutom sin sedvanliga föreningsverksamhet i form av exkursioner och möten, drev projektet Skånes Flora under åren Inom projektet inventerades Skånes kärlväxtflora. Inte mindre än 1 miljon växtfynd från lokaler är inrapporterade och ingår i projektets databas. Under projektet har flera tusen växtfynd gjorts inom Tomelilla kommun. Detta material är ett viktigt underlag i det kommande naturmiljöprogrammet för kommunen. Utöver projektet Skånes flora så bedriver föreningen flora-väktarverksamhet i Skåne. Artdatabanken vid SLU har det övergripande ansvaret medan ideella krafter står för bevakningen. Av de hotade rödlistade arterna i Skåne. I Tomelilla kommun ingår 300 lokaler av totalt 1200 lokaler för Skåne. I ett nationellt perspektiv är detta en hög andel och visar att det finns höga botaniska värden i kommunen. Föreningen har under de senaste åren startat flera andra arbeten i Skåne till exempel Projekt Millora Miljö och Flora övervaktning i Skåne. Inom detta arbete har tidigare områden inventerats. Dessa återinventeringar är värdefulla värdemätare på hur floran i landskapet förändras över tid särskilt i ett klimat- och landskapsperspektiv. Föreningen ansöker om ett kommunalt bidrag på kr för 2017 Syfte Syftet med att bevilja ett kommunalt bidrag till LBF är att kommunen på så sätt kan få ta del av föreningens unika kompetens och omfångsrika 1 (2) 29

30 databas. Detta material bedöms vara ett ovärderligt underlag i arbetet med att ta fram kommunens naturmiljöprogram och i det dagliga löpande arbetet. Finansiering Finansieringen sker inom befintlig budget för samhällsbyggnad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunekolog Charlotte Lindström, 10 maj Samhällsbyggnad Charlotte Lindström Kommunekolog Beslutet skickas till: Lunds botaniska förening, at Kjell-Arne Olsson, Evavägen 32 H, Åhus. 2 (2) 30

31 Kristianstad Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Tomelilla Kommun Gustafs Torg Tomelilla TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen Ansökan om kommunalt bidrag för 2017 Dianenr Lunds Botaniska Förening, LBF, som bildades 1858 är landets äldsta botaniska sammanslutning. Det är en ideell förening som vänder sig till alla botaniskt intresserade och har därför blivit en naturlig sammanslutning för både amatör- och fackbotanister. Från att från början haft till syfte att främja botaniken "främst i Lund med omnejd", är LBF sedan många år tillbaka den regionala botaniska föreningen i Skåne med ca 500 medlemmar. Förutom sedvanlig föreningsverksamhet med t. ex. exkursioner och månatliga föredrag på programmet, drev LBF " Projekt Skånes Flora som framför allt var ett landskapsomfattande inventeringsprojekt. Denna ansökan avser ett bidrag till de pågående projekt som under åren som gått blivit en väsentlig del av föreningens löpande verksamhet. Projekt Skånes Flora Projekt Skånes Flora startade 1989 för att inventera landskapets kärlväxtflora och avslutades i denna fonn genom att det andra bandet av Floran i Skåne gavs ut den 22 maj Under de nästan två decennier som denna inventering pågick var flera hundra av föreningens medlemmar engagerade i projektet som inventerare på ideell basis. Även om detta projekt ar formellt avslutat matas alla tillkommande växtfynd och kompletteringar kontinuerligt in så att databasen även i framtiden kommer att vara aktuell och levande. Dags dato är närmare l million växtfynd från omkring lokaler inrapporterade och inmatade i projektets databas. För närvarande håller vi på att överföra alla mventeringsuppgifterna till Artportalen ( artportalen. se/) där de kommer att vara tillgängliga för alla intresserade. Trots att ett av huvudmålen var att materialet skulle användas till den nya floran över Skåne, har ett annat mål alltid varit att alla uppgifter löpande ska kumia användas och komma till nytta i det miljö- och naturvårdsarbete som bedrivs runt om i Skåne. Därför har mängder av utskrifter, uppgifter etc. levererats till kommuner, länsstyrelse, vägverk, skogsvårdsstyrelse och forskare under de år som gått för att användas i naturvårdsplaner planärenden, forskningsprojekt o dy. Dessutom har de löpande inventeringsresultaten under åren publicerats som artiklar och uppsatser, framförallt i vår tidskrift Botaniska Notiser som grundades l 839 och därigenom är världens näst äldsta botaniska tidskrift. Projekt Skånes Flora och Tomelilla kommun Under projekttiden har många tusen växtfynd från Tomelilla blivit inmatade i projektets dator och dessa kan bearbetas så att det kan vara till gagn och underlätta i kommunernas naturvårdsarbete Det går exempelvis lätt att ta fram förteckningar över hotade växter, indikatorarter för skyddsvärda biotoper etc av värde för naturvårdsplanering, floravård etc. I exempelvis en naturvårdsplan över kommunen kommer projektets fortlöpande inventeringsresultat utan tvekan att vara ovärderligt för att avgränsa och beskriva värdefulla naturområden. Det finns ett väl etablerat samarbete mellan Projekt Skånes Flora och många av Skånes kommuner. I utbyte mot att kommunen stödjer projektet ekonomiskt har självfallet intressenter inom de kommunala förvaltningarna tillgång till alla uppgifter som rör kommunen. För några år sedan erhöll 31

32 kommunekologen i Tomelilla en CD-skiva med florauppgifter att användas i kommunens naturvårdsarbete. Allt detta kan tjäna som ett gott exempel på ett väl utvecklat samarbete mellan Lunds Botaniska Förening och kommunal verksamhet. Den nya floran över Skåne I november 2003 gavs det första bandet av den nya floran över Skåne - Floran i Skåne. Vegetation och utflyktsmål - ut. Boken är en populärt och allmänt hållen bok där huvuddelen tas upp av kommunvis uppställda beskrivningar av intressanta botaniska utflyktsmål. För Tomelillas del beskrivs elva sådana botaniska pärlor illustrerade med färgfotografier. Under de år som gått sedan boken blev klar har den sålt bra och blivit mycket väl mottagen och fått goda recensioner i fackoch dagspress blev Lunds Botaniska Förening tilldelad Skånska Akademins kulturpris för detta band av floran. Band två av Floran i Skåne. Arterna och deras förekomst, som i huvudsak innehåller artbeskrivningar och utbredningskartor, gavs ut våren 2007 och är ett praktverk om floran i Skåne. I detta band presenteras de mer än 3600 växter som någon gång påträffats som vildväxande i Skåne. Detta band kan kommunen få gratis genom att hämta ett (eller flera) exemplar på Ekologihuset i Lund (kontaktperson Eva Waldemarson eva. waldemarson@ekol. lu. se) eller få det skickat mot portokostnad genom att kontakta undertecknad. I mars 2014 gavs vår senaste bok Orkidéer i Skåne ut. Denna bok är en fälthandbok till de drygt 30 vildväxande orkidéerna i Skåne. Förhoppningsvis kommer även denna flora att ytterligare stimulera floraintresset i vårt landskap. Floraväktarverksamheten i Skåne Floraväktarverksamheten i Sverige startade ArtDatabanken vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala har det övergripande ansvaret för projektet. Detta projekt har som mål att rädda de allra ovanligaste växterna i Sverige genom årlig bevakning och rapportering. I Skåne startade floraväktarverksamheten året efter, då Lunds Botaniska Förening beslöt åta sig ett kontinuerligt bevakning- och rapporteringsansvar för hotade skånska kärlväxter. Alltsedan dess har denna verksamhet vuxit, inte minst genom alla de rapporter om hotade växter som kommit fram genom florainventeringen. Enligt Rödlistade arter i Sverige 2015 finns omkring 220 hotade kärlväxter i Skåne. Hotade arter är sådana som klassats som klassats som akut hotade (CR), starkt hotade (EN) eller sårbara (VU), vilket innebär att deras överlevnad i Sverige inte är säkrad. Genom den nya rödlistan har antalet hotade arter och antalet lokaler för sådana växter ökat mycket kraftigt. Idag är mer än lokaler för hotade kärlväxter kända i Skåne, vilka finns tillgängliga på Artportalen. Årligen besöker floraväktarna över tusen lokaler för hotade växter i landskapet. I Tomelilla kommun finns drygt 300 aktuella lokaler för hotade växter, vilket även sett ur ett nationellt perspektiv är ett mycket högt antal. Sedan något år tillbaka finns en gmpp lokala botanister i Tomelilla som bl. a. ägnar sig åt floraväktararbete i kommunen. Praktnejlika och klotullört, som båda förekommer i Tomelilla kommun har specialinventerats under senare åren. De häften där resultaten presenteras har bifogats tidigare ansökan. Alla floraväktamoteringar läggs kontinuerligt in på Artportalen ( se/) där de finns tillgängliga för alla och envar. Här kan man söka t. ex. på art och sin kommun och välja att visa detta som lista eller på en karta. Man kan klicka in på varje fynd och då ser man bl.a. om fyndet har ett ID nummer och således är en floraväktaruppgift (vilket kan vara av vikt då våra floraväktamppgifter är mer säkra och bättre kontrollerade än uppgifter lämnade av enskilda personer). Det går vidare att ta ut allt material i form av en Exel-filer. 32

33 Nya projekt Sedan grundinventeringen av rutor för band två av Floran i Skåne avslutats, har vi under senare åren arbetat mycket med nya projekt inom föreningen. Vissa av projekten påbörjades redan 2006, medan några har kommit igång Liksom från landskapsinventeringen kommer resultaten av de nya projekten utan tvekan att vara av stort värde för Skånes alla kommuner. Mossinventering. Lunds Botaniska Förening har nyligen startat ett nytt, omfattande floraprojekt i Skåne: Projekt Skånes Mossor. Syftet med detta projekt är att göra en heltäckande inventering av alla arter av mossor (iiiklusive levermossor och nålfruktsmossor) i landskapet Skåne. Resultatet av inventeringen skall ligga till grund för en kommande sammanställning om mossornas utbredning, fi-ekvens och ekologi i Skåne - en "Atlas över Skånes mossor". Dessutom skall de insamlade uppgifterna kontinuerligt komma till nytta i naturvårdsarbetet och öka vår kunskap om såväl sällsynta och hotade mossor som andra organismer med likartade miljökrav. Inventeringen är även tänkt att utgöra basen för framtida undersökningar av förändringar i mossfloran och skall därmed kunna utgöra gmnder för en löpande miljöövervakning. Skåne har en mycket rik mossflora med 658 kända arter. En stor andel av dessa har dock inte observerats på flera årtionden och det har sannolikt skett stora förändringar. Projekt Skånes Mossor anordnar även årliga inventeringsläger. För närvarande är 250 inventeringsmtor (av drygt 500) bokade och omkring mossfynd registrerade i projektets databas. 138 inventeringsrutor är just nu slutrapporterade. Genom en speciell inmatningshemsida kan varje inventerare själv mata in sina fynd. En första deh-apport från Projekt Skånes Mossor publicerades 2014 och denna visar att många spännande fynd av mossor, både nya arter för Skåne och återfynd av arter som inte setts till under mycket lång tid, gjorts under de första 5 åren av inventeringen. Delrapporten, som är ett specialnummer av Botaniska Notiser, bifogades ansökan Projekt Skånes Vita Fläckar. Under Projekt Skånes Flora inventerades Skånes flora noggrant. Projektet avslutades dock innan samtliga rutor hade inventerats eftersom det fanns ett värde i att inventeringen var giltig för en någorlunda begränsad tidsperiod. Detta fick dock till följd att det efter projektslutet fanns kvar ett förhållandevis stort antal rutor som antingen inte blivit inventerade alls eller åtminstone bara delvis. Projekt Skånes Vita Fläckar startade 2016 med syfte att fylla igen de luckor som ännu återstår i kunskapen om Skånes flora och dess utbredning. Att inventera det som inte blev gjort under Projekt Skånes Flora kommer att ge ett värdefullt jämförelsematerial inför framtida inventeringar. Genom att inventera okända marker blir det också möjligt att uppmärksamma naturvårdsintressanta miljöer och att hitta nya lokaler för arter som följs genom floraväkteriet. Samtliga kvadranter som efiter Projekt Skånes Flora inte bedömts vara färdiginventerade är föremål för inventering inom Projekt Skånes Vita Fläckar. Inventeringsmetodiken överensstämmer huvudsakligen med den som använts inom Projekt Skånes Flora och Millora: för varje kvadrant upprättas en artlista som är så komplett som möjligt, med tillhörande uppgifter om lokal (100 m noggraimhet), växtmiljö och datum. Dessutom uppges alla rödlistade och orkidéer från samtliga lokaler där de påträffas. Inventerarna uppmanas även att upprätta fullständiga artlistor för lokaler som uppfattas vara av särskilt naturvårdsintresse. Speciellt gammelbarrskog, myrar, sjöstränder och naturbetesmarker är prioriterade i det sammanhanget. Inrapportering görs direkt till Artportalen. Projekt Millora. Genom inventeringen för Projekt Skånes Flora har vi fått ett ovärderligt material som kan användas till mycket mer än en atlas över våra kärlväxters utbredning. Som ett led i att utnyttja det enormt rika material vi tillsammans samlat in under mer än ett decennium, startade Lunds Botaniska Förening Projekt Millora - Miljö och Floraövervakning i Skåne - som har som mål att under åren återinventerade kärlväxtfloran i 200 slumpmässigt utvalda mtor som blivit inventerade under Projekt Skånes Flora. I en värld fylld av allt snabbare förändringar kan vi 33

34 genom en sådan ominventering göra statistiska beräkningar av floraförändringar och därigenom fortlöpande hålla koll på hur landskapets flora och miljö förändras. På så sätt blir projektet ett viktigt instrument för miljö- och floraövervakning. Projektet har rönt stort engagemang från föreningens medlemmar och 2014 inventerades de sista rutorna klart matades de sista inventeringsrapportema in och återstående insamlade belägg blev bestämma. Målsättningen är att kunna påbörja publiceringen av resultaten under Redan nu vet vi att resultaten kommer att bli mycket intressanta och bli ett viktigt instrument för att i framtiden kunna bedöma hotstatusen för en mängd arter Ekonomi Lunds Botaniska Förening är en ideell förening som aldrig kunnat genomföra Projekt Skånes Flora och ge ut de två banden av Floran i Skåne utan ekonomiskt stöd från framför allt Skånes kommuner. Trots ett välvilligt stöd fi-ån många "intressenter" har våra projektet under årens lopp gått med avsevärda förluster så att den ackumulerade förlusten idag uppgår till mer än l kronor. Projekt Skånes Flora är utan tvekan en av de största verksamheter som genomförts för att kartlägga vårt landskaps natur och miljö. Deima inventering som startade 1989 avslutades genom utgivningen av band två av Floran i Skåne. Denna omfattande kartläggning har och kommer även i framtiden utan tvekan samhället och allmänheten till gagn på många olika sätt. Vi har genom nya projekt, lika intensivt som tidigare, fortsatt att inventera och kartlägga vårt landskaps flora. Trots att allt inventeringsarbete sker på ideell basis, är föreningen beroende av stöd från olika samhälleliga organ för att kunna driva verksamheten. Tomelilla kommun har under flera år stött föreningens verksamhet ekonomiskt. Som ett tack för detta intresse och engagemang, som varit mycket värdefullt och oundgängligt för inventermgsarbetet och utgivningen av Floran i Skåne, överlämnades 2007 ett exemplar av Arterna och deras utbredning. Från Lunds Botaniska Förenings styrelses sida är det vår stora förhoppning att Tomelilla kommun även i framtiden ekonomiskt vill stödja vår verksamhet varför vi ansöker om ett verksamhetsbidrag på kronor avseende verksamhetsåret Kontakta gärna undertecknad eller föreningens ordförande Åke Svensson, Norregatan 17, Knislinge, tel , om ni önskar kompletterande uppgifter eller förtydliganden till denna ansökan. Kristianstad den 15 februari 2017 Kje 1-Ame Olsson Projektledare Evavägen 32 H, Åhus Tel. : E-post: kjell-ame. olsson@swipnet. se Lunds Botaniska Förening, Org.nr. : Bankgiro: (Lunds Botaniska Förening) 34

35 Tomelilla den 10 maj 2017 Dnr KS 2017/197 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Samhällsbyggnad Gustafs Torg Tomelilla Växel Fax Postgiro Bankgiro Handläggare: Charlotte Lindström Kommunekolog Direkt Mobil Yttrande på Förslag till beslut och skötselplan för naturreservatet Södra Lökaröd Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggandsutskottet föreslås besluta att ställa sig bakom presenterat förslag till föreskrifter och skötselplan för naturreservatet Södra Lökaröd. I föreskrifterna under punkten Syfte med naturreservatet bör punkten Anlägga enklare vandringsled lyftas ur eftersom det både i förslag till föreskrifter och i skötselplan också anges att inga anordningar för friluftsliv kommer att uppföras eller anläggas i området. Ärendebeskrivning Länsstyrelsen i Skåne har översänt förslag på föreskrifter och skötselplan för naturreservatet Södra Lökaröd i Tomelilla kommun. Det huvudsakliga syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald, och att skydda, vårda, bevara och återställa värdefulla naturmiljöer. Områdets kulturpräglade naturmiljöer som rikkärr och fuktäng med dess ekosystem och biologiska mångfald ska bevaras och återställas liksom områdets lövsumpskog. De värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer för skyddsvärda arter ska skyddas, återställas och nyskapas. Syftet är också att inom ramen för bevarande av biologisk mångfald och naturmiljöer tillgodose behovet at områden för friluftslivet. Syftet ska uppnås genom att rikkärr och fuktängarna ska bevaras, restaureras och utvidgas på bekostnad av lövsumpskogen, att hävd av rikkärr och fuktäng främst ska ske med slåtter och efterbete med nöt. I restaureringssyfte får bränning ske. Får eller getbete för att reducera uppslag av björnbär, att bevara och utveckla lövsumpskog med dess hydrologi, att bevara och restaurera lövsumpskogen, genom försiktig 1 (2) 35

36 naturvårdsinriktad gallring, främst ringbarkning, skapa död och döende ved, att gynna i området förekommande habitatlistad (Natura 2000), rödlistad eller sällsynt arg, att plantera in för området lämpliga hotade och sällsynta arter, att ta bort ev. främmande arter av träd och buskar, att anlägga enklare vandringsleder. Det föreslagna naturreservatet Södra Lökaröd ligger i sluttningen ner mot Hörrödsån. Marken utgörs av betesmark, skog och fritidshus. Reservatets yta är 5,3 ha. Områdets biologiska bevarandevärden är främst knutna till vattenmiljöerna; rikkärren, Hörrödsån och lövsumpskogen. Områdets flora är rik med flera hotade arter, som bland annat majviva, tätört och smörboll. Fjärilsfaunan är mycket rik med flera hotade arter. Hörrödsån, som är del av Julebodaån, är tämligen opåverkad inom reservatet och hyser flera hotade arter. Länsstyrelsen anser att inga anordningar för friluftsliv bör uppföras i området med motiveringen att området är blött och dess yta är begränsad. Det föreslagna reservatet ligger i ett område där tillgången friluftsmässig mark är stor. Förvaltningen anser att föreskrifter och skötselplan kommer skydda, bevara och utveckla de höga naturvärden som finns i området. Däremot bör formuleringarna om friluftsliv lyftas ur avsnittet om reservatets syfte i föreskrifterna. I både förslaget till föreskrifter och skötselplan står det tydligt att inga anordningar för friluftsliv ska uppföras eftersom området är blött och har en begränsad yta. Förvaltningen anser att detta är bra eftersom de höga biologiska värden som finns i särskilt de vattenanknutna miljöerna inte bör tillgängliggöras för friluftsliv. Motivet är ekosystemens känsliga karaktär men även på grund av att anordningar för friluftsliv i blöta områden är kostsamma att uppföra och underhålla. Förvaltningen anser att det är viktigt att det finns bra information tillgänglig om området värden och känslighet för störning. Förslaget strider inte mot några kommunala planer eller mål. Charlotte Lindström Kommunekolog 2 (2) 36

37 37

38 FÖRELÄGGANDE 2(2) Konsekvensutredning Sändlista Kurt Holmgren, Lökaröd 4:7 och (Lökaröd S:2) Stina Lisbeth Persson, Ringgatan 54, Sibbhult, Lökaröd2:22, (Lökaröd S:2) Mary-Louise Sverkersson, Lövsångarevägen 6, Karlskrona, Lökaröd 3:3, (Lökaröd S:2) Kent Allan Knut Karlsson, Ringdansvägen 10, Staffanstorp, Lökaröd 3:3, (Lökaröd S:2). Jan Inge Olofsson, Docentgatan 10E, Malmö, Lökaröd 3:3, (Lökaröd S:2) Nils Gunnar Persson, Torasteröd 105, Brösarp, Torasteröd 1:5, (Lökaröd S:2) Tomelilla kommun, Skogsstyrelsen, E.ON Sverige AB, Malmö (e-post Skanova, Accessnätsplanering, Malmö SGU, Bereds tillfälle att lämna synpunkter Boverket, Trafikverket, Tomelilla kommun, Naturskyddsföreningen i Skåne, kansli.skane@naturskyddsforeningen.se Skånes Ornitologiska Förening, birds@skof.se Lunds Botaniska Förening, charlotte.wigermo@gmail.com Puggehatten, info@puggehatten.se Entomologiska Sällskapet i Lund, mikael.sorensson@biol.lu.se, gunnar.isacsson@skogsstyrelsen.se LRF Skåne, skanes.pf@lrf.se Kulturmiljöenheten (EP) Landsbygdsavdelningen (ÅJ) Planenheten (KP) Naturvårdsenheten (MJ) Rättsenheten (AW) Kopia för kännedom till Miljöavdelningen (PMÅ, PEJ, CP, MP, JP, MS) Akten 38

39 FÖRSLAG 1(9) Kontaktperson Miljöavdelningen Johan Johnmark Beslut om bildande av naturreservatet Södra Lökaröd i Tomelilla kommun, Skåne län Beslut Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1) som naturreservat. För att trygga syftet med naturreservatet ska de föreskrifter gälla, som anges nedan med stöd av 7 kap 5, 6 och 30 miljöbalken. Med stöd av 3 Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., fastställer länsstyrelsen bifogad skötselplan, (bilaga 4). Skala 1: Förslag Lökaröd.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 39

40 FÖRSLAG 2(9) Uppgifter om naturreservatet Namn Kommun Södra Lökaröd Tomelilla Dos-ID Gränser Fastigheter Markägarkategori Läge Kartblad Koordinat centralpunkt Naturgeografisk region Området begränsas av mitten av svart heldragen linje på till detta beslut bifogad karta (bilaga 1) Del av Lökaröd 4:7 och Lökaröd S:2 Tomelilla kommun Enskilt och samfällt Området är beläget cirka 27 km nordöst om Tomelilla Topografisk karta:2d NO Tomelilla X: Y: (SWEREF 99TM) Nr 7, Skånes sediment och horstområde Vattenförekomst Julebodaån SE Inskrivna nyttjanderätter Gemensamhetsanläggningar Finns i akten Finns i akten Areal Cirka 5,3 hektar, varav vatten cirka 930 meter, del i å. Förvaltare Länsstyrelsen Skåne Syftet med naturreservatet Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald, och att skydda, vårda, bevara och återställa värdefulla naturmiljöer. Områdets kulturpräglade naturmiljöer såsom rikkärr och fuktäng med dess ekosystem och biologiska mångfald ska bevaras och återställas. Områdets lövsumpskog ska bevaras och återställas. Områdets vattenmiljöer ska bevaras. I området förekommande värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer för skyddsvärda arter ska skyddas, återställas och nyskapas. Syftet är också att inom ramen för bevarandet av biologisk mångfald och naturmiljöer tillgodose behovet av områden för friluftslivet. Syftet ska tillgodoses genom att: Bevara, restaurera och utvidga områdets rikkärr och fuktäng på bekostnad av lövsumpskogen. Hävd av rikkärr och fuktäng främst genom slåtter och efterbete med nöt. I restaureringssyfte får bränning ske. Får eller getbete för att reducera uppslag av björnbär. Bevara områdets hydrologi. Bevara och restaurera lövsumpskogen, genom försiktig naturvårdsinriktad gallring, främst ringbarkning, skapa död och döende ved. Gynna i området förekommande habitatlistad 1, rödlistad 2 eller sällsynt art. Inplantera för området lämpliga hotade och sällsynta arter. 40

41 FÖRSLAG 3(9) Ta bort eventuellt främmande arter av träd och buskar. Anlägga enklare vandringsleder. 1 Arter som förekommer i Rådets direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, 2 Arter som är förtecknade enligt Artdatabanken som rödlistade i Sverige. Föreskrifter A. Föreskrifter med stöd av 7 kap 5 miljöbalken om inskränkningar i markägares och annan sakägares rätt att förfoga över fastighet inom naturreservatet. Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att 1. bedriva täkt eller annan verksamhet som förändrar områdets topografi och landskapets allmänna karaktär, yt- eller dräneringsförhållanden som att gräva, spränga, muddra, borra, schakta, dika eller fylla ut, 2. uppföra byggnad, mast, luftledning, vindkraftverk eller annan anläggning, 3. anordna upplag annat än tillfälligt för områdets skötselbehov, 4. gödsla, jordförbättra, eller använda kemiska bekämpningsmedel, 5. omföra nuvarande betesmarker till kultiverade betesmarker, 6. plantera eller så gräs, buskar och träd, 7. avverka träd och buskar, gallra, röja, ta bort dött träd eller vindfälle eller på annat sätt påverka vegetationen, 8. nysätta tryckimpregnerade stängselstolpar, 9. släppa betesdjur under tidsperioden den 1 december till 15 maj, 10. utlägga strö eller dylikt, stödutfodra, låta djur som används för hävd av området som är under behandling med långtidsverkande avmaskningsmedel beta, eller att avmaska betesdjur, eller släppa avmaskade betesdjur tidigare än 14 dagar efter avmaskning, 11. utsätta bikupor, 12. hålla får, 13. att genom dämning, dikning eller rensning förändra vattendrags läge, djup eller bredd, 14. plantera in fisk eller kräftor i vattendrag och vattensamlingar eller utfodra fåglar i eller vid dessa. 41

42 FÖRSLAG 4(9) B. Föreskrifter med stöd av 7 kap 6 miljöbalken om markägares och annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång. För att tillgodose syftet med naturreservatet förpliktas markägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla att följande anordningar och åtgärder vidtas inom naturreservatet 1. utmärkning av naturreservatets gränser enligt Naturvårdsverkets anvisningar, 2. uppsättning och underhåll av informationstavlor, 3. skötsel och restaurering av hed, rikkärr och fuktäng omfattandes avverkning av träd, buskar, grävning, bränning, betning och slåtter, enligt bilaga 2, 4. restaurera rikkärr och fuktäng, enligt bilaga 2, fällda träd som uppkommer vid restaureringsarbeten ska uttransporteras, 5. genomförande av försiktig naturvårdsinriktad röjning och gallring, där alla lövträdsstammar ligger kvar i naturreservatet, enligt bilaga 2, 6. förvaltarens inplantering av inhemska arter vilka är knutna till biotoperna i reservatet, 7. utförande och underhåll av anläggningar och anordningar för allmänhetens tillgänglighet, enligt bilaga undersökningar och miljöövervakning av djur-, svamp- och växtlivet samt av mark- och vattenförhållanden. C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kap 30 miljöbalken. Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att 1. skada fast naturföremål eller ytbildning, 2. plocka, gräva upp eller på annat sätt skada växter, mossor, lavar eller vedlevande svampar, 3. avsiktligt bryta sönder eller insamla och bortföra eller elda död ved, 4. medföra hund eller annat sällskapsdjur som ej hålls i koppel, 5. samla in ryggradslösadjur, t ex fjärilar, skalbaggar eller mollusker, Det är förbjudet utan länsstyrelsens tillstånd att 6. utplacera främmande föremål (tex geocachar eller dylikt). Vidare är det förbjudet utan förvaltarens godkännande att 7. anbringa tavla, skylt, inskrift, affisch eller därmed jämförlig anordning, 42

43 FÖRSLAG 5(9) Undantag från föreskrifter Ovanstående föreskrifter under A och C utgör inte hinder för förvaltaren, eller den som Länsstyrelsen utser, att utföra de åtgärder som behövs för reservatets vård och skötsel och som framgår av föreskrifter B1-8. åtgärder i samband med förvaltarens eller arrendatorers tillsyn av området eller betesdjur. normalt underhåll av befintliga vägar eller nedtagning av för allmänheten farliga träd (längs med vägar, leder, rastplatser etc). drift och underhåll av vid tidpunkten för detta beslut befintliga ledningar och anläggningar tillhörande kommunen, el-, energi- och teledistributör eller markägare. Inför utförande av arbete ska samråd ske med länsstyrelsen. Vid akut underhållsåtgärd kan samråd ske sedan arbetet inletts. Föreskrifterna gäller ej tjänstemän från Länsstyrelsen i samband med tillsynsoch förvaltningsuppdrag. A1 gäller ej nedläggning av fiberkabel, om denna förläggs längs befintliga vägar, A1 och A2 gäller ej nedgrävning och underhåll av ledningar som behövs för ny bostadsfastighets behov på fastigheten Lökaröd 4:7. A7 gäller ej avverkning av igenväxningsvegetation efter förvaltarens godkännande, A7 gäller ej markägarens eller samfällighetsföreningens avverkning eller röjning av buskar och träd på eller i anslutning till sågverksruinen med damm och stenvalvsbron (så att denna kan ses från vägen). A12 gäller ej hållande av får i restaureringssyfte, ej heller hållande av får inom markerat område på bilaga 3, C2 gäller ej för insamling av enstaka beläggsexemplar under förutsättning att insamlandet inte bryter mot fridlysningsbestämmelserna eller att arten är klassad som rödlistad samt att inrapportering sker av fyndet till Artportalen. C5 gäller ej vid fångst av ryggradslösa djur som sker genom håvning, handplockning eller annan selektiv metod med efterföljande återutsättning inom naturreservatet. C4 och C7 gäller ej i samband med jakt, Länsstyrelsen får enligt 7 kap 7 miljöbalken, om det finns särskilda skäl, lämna dispens från meddelade reservatsföreskrifter. 43

44 FÖRSLAG 6(9) Beskrivning av området Landskap och geovetenskapliga bevarandevärden Naturreservatet ligger i en mjuk sluttning ner mot Hörrödsån omgivande marker utgörs av betesmark, skog och fritidshus. Naturreservatet är beläget på gnejsberggrund överlagrad av morän och isälvssand. Lösmaterialet har till stor del sitt ursprung i den kalkrika Kristianstadsslätten, vilket påverkar markförhållanden och vegetation. Markanvändning och kulturhistoriska bevarandevärden Området har nyttjats av människan under lång tid, På 1700-talet fanns fyra stycken gårdar i anslutning till området. Tidigare har hela sluttningen norr om vägen nyttjats som slåtter och betesmark. En idag närmare 90-årig dam boendes i grannskapet vittnar om hur det i hennes ungdom lyste gult av ängabollar (smörboll) i sluttningen. Inom naturreservatet finns en stenlagd bro (medeltid-nyare tid) över ån. Vidare finns det vid ån resterna av ett sågverk (nyare tid) med tillhörande dämme. Denna ruin har på senare tid frilagts från sly. Biologiska bevarandevärden Naturreservatets bevarandevärden är främst knutna till rikkärret, Hörrödsån och lövsumpskogen Naturreservatet ligger i ytterområdet gällande en hotspot avseende hotade arter, framförallt kopplade till sandmarkslevande arter. Vidare ligger området i en rikkärrsrik trakt. Hörrödsån är utpekat som en särskilt värdefullt regionalt vatten. Naturreservatet gränsar i norr i ån. Totalt ingår cirka 930 meter åsträcka. Någon kilometer nedströms rinner ån igenom ett antal naturreservat. Arbete pågår med att säkra vandringsvägarna för fisk. Ån är tämligen opåverkad inom naturreservatet. Vattnet är klart och bottnen består av sand och block. Ån är artrik med flera försurningskänsliga arter samt många sällsynta vattenlevande smådjur och sländor ex vattenmyrlejonslända (Osmylus fulvicephalus) (NT). Intill ån växer bl.a. aklejruta. Längs med ån utbreder sig en lövsumpskog som domineras av björk och al. Skogen har vuxit upp på en tidigare sidvallsäng, enstaka exemplar av smörboll och ängsvädd finns i området. Skogen är tämligen ljus och fältskiktet består av kärrfibblor med inslag av humleblomster, brunstarr, ramslök och grönvitnattviol. I området finns ett mycket fint rikkärr. Här växer bl.a. majviva (NT) cirka 200 ex, kärrknipprot ex, ängsnycklar ex, slåtterblomma ex, tätört cirka 90 ex och smörboll (sällsynt i Skåne). Området är också mycket fjärilsrikt finns bl.a. sexfläckig bastardsvärmare (NT), mindre bastardsvärmare (NT), silversmygare (NT) och sotnätfjäril (NT) samt olika arter blåvingar. 44

45 FÖRSLAG 7(9) Friluftsliv och tillgänglighet Södra Lökaröd delas av vägen mellan Lillehem-Hörröd. På grund av att området till stora delar är mycket fuktigt och är av en begränsad areal samt att mycket besökstillgängliga områden finns i närområdet avser inte länsstyrelsen att tillgängliggöra detta område i någon större utsträckning. Skäl för beslut Enligt 7 kap 4 Miljöbalken (MB) får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. Enligt 7 kap 5 MB skall skälen i ett beslut om att bilda naturreservat anges. I beslutet skall också anges de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet, såsom förbud mot bebyggelse, uppförande av stängsel, upplag, schaktning, täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel. En inskränkning får innebära att tillträde till området förbjuds under hela eller delar av året. Om det senare visar sig finnas nya skäl eller behövas ytterligare inskränkningar för att uppnå syftet med skyddet, får länsstyrelsen eller kommunen meddela beslut om detta. Enligt 7 kap 6 MB får länsstyrelsen eller kommunen, om det behövs för att tillgodose syftet med ett naturreservat, förplikta ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla sådana intrång som att det inom området 1. anläggs vägar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, tältplatser, badplatser, sanitära inrättningar eller liknande anordningar, 2. bereds tillträde till mark för allmänheten där allmänheten annars inte har rätt att vistas, 3. utförs gallring, röjning, slåtter, plantering, betesdrift, avspärrning eller liknande åtgärder, eller 4. genomförs undersökningar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden. Enligt 7 kap 30 MB regleras föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom ett område som skyddas enligt detta kapitel och om ordningen i övrigt inom området. 45

46 FÖRSLAG 8(9) Sådana föreskrifter får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet. I de fall kommunen beslutar om skydd av ett område får den meddela sådana föreskrifter. Länsstyrelsens bedömning Föreslaget naturreservatet har höga naturvårdsvärden och potential att få ännu högre värden. Föreslaget naturreservatet har angivits som skyddsvärt ur naturvårdssynpunkt avseende regional och kommunal nivå och omfattas eller ingår i: Angränsade naturreservat: Södra Lökaröd ligger cirka 2,4 kilometer flygvägen från naturreservatet Lillehem, med goda flygvägar för fjärilar. Art- och pooltraktsanalysen: Området ingår i hotspotsområdet för hotade arter. Strandskyddat område enligt 7 kap MB: Strandskydd ligger som sk flytande dvs maximalt 300 från Hörrödsån som är utpekat som ett särskilt regionalt värdefullt vattendrag. Fornlämningar: Inom området finns en cirka 8 meter lång stenvalvsbro från medeltid till nyare tid (som ligger söder om vägbanan). Längs med ån ligger resterna av en sågbruksanläggning med fördämningsmur (från nyare tid. Skogsstrategin: Området ingår i en värdefull ädellövskogstrakt. Fågelarter enligt EU:s fågeldirektiv bilaga 1, för vilka särskilda skyddsområden skall avsättas: kungsfiskare Alcedo atthis (A229) födosökande, röd glada, Milvus milvus (A074) födosökande. Rödlistade arter: majviva (NT), sotnätfjäril (NT), bredbrämad bastardsvärmare (NT), mindre bastardsvärmare (NT) och silversmygare (NT). Troligen finns ytterligare rödlistade insekter i området. vattenmyrlejonslända (NT). Tidigare (år 2004) har loppstarr (VU) funnits, men ej påträffats senare. Lökaröds rikkärr utgör tillsammans med de närliggande rikkärren i naturreservaten Lillehem (Äskebjärskärret) och Maglehem (Davidskärr) samt biotopskyddet Äskerödskärret och det oskyddade rikkäret i Grönhult ett lokalt kluster av rikkärr. Genom att bl.a. förbjuda fårbete (utöver i restaureringssyfte) och inom mindre arealer kommer rikkärrs- och fuktängsvegetationen att blomstra och därmed gynna en mängd hotade nektar och pollenlevande arter. Ett permanent skydd av naturreservatet Södra Lökaröd medför ett bidrag till uppfyllande av miljömålen ett rikt odlingslandskap, levande sjöar och vattendrag, levande skogar och ett rikt växt och djurliv. 46

47 FÖRSLAG 9(9) Av ovan redovisade skäl och med syfte att bevara biologisk mångfald, vårda, restaurera och bevara värdefulla naturmiljöer, skydda, restaurera och nyskapa värdefulla natur- och livsmiljöer för skyddsvärda arter bör Södra Lökaröd avsättas som naturreservat. Upplysningar Länsstyrelsen vill upplysa om att föreskrifterna under C gäller oberoende av om beslutet överklagas samt att även andra lagar, förordningar och föreskrifter än reservatsföreskrifterna gäller för området, exempelvis: Fridlysningsbestämmelser. Alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon är fredade enligt jaktlagen (1987:259). Vissa andra växt-, svamp- och djurarter är fridlysta enligt 8 kap miljöbalken och artskyddsförordningen. 7 kap miljöbalken, strandskyddsbestämmelserna, gäller parallellt med reservatsföreskrifterna och skötselplanen, Terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594) med vissa förbud mot körning i terräng, Lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) med krav på tillstånd för att rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning, 15 kap 31 miljöbalken om förbud mot nedskräpning, Lokala och kommunala ordningsföreskrifter. Ärendets handläggning Länsstyrelsen har i samråd med markägaren upprättat förslag till syfte, föreskrifter och skötselplan. Intrångsersättning har utgått till fastighetsägaren. 47

48 BILAGA 1 1(2) Kontaktperson Miljöavdelningen Johan Johnmark johan.johnmark@lansstyrelsen.se Bilaga 1. Karta med naturreservatets avgränsning Tillhör beslut den XXX om bildande av naturreservatet Södra Lökaröd i Tomelilla kommun. Naturreservatet är utmärkt med heldragen svart linje och rastrerat på kartan. Skala cirka 1: Bilaga 1 Lökaröd.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 48

49 BILAGA 1 2(2) Översiktskarta med en svart ring kring naturreservatet. Skala cirka 1:

50 BILAGA 2 1(1) Kontaktperson Miljöavdelningen Johan Johnmark johan.johnmark@lansstyrelsen.se Bilaga 2. Karta med markerade områden gällande föreskrifter med stöd av 7 kap 6 miljöbalken om markägares och annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång Tillhör beslut den XXX om bildande av naturreservatet Södra Lökaröd i Tomelilla kommun. Område B3 gäller föreskrift B3 osv Bilaga 2 intrång Lökaröd.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 50

51 BILAGA 3 1(1) Kontaktperson Miljöavdelningen Johan Johnmark johan.johnmark@lansstyrelsen.se Bilaga 3. Karta med markerat undantag från föreskrift Tillhör beslut den XXX om bildande av södra naturreservatet Södra Lökaröd i Tomelilla kommun. Rastrerat område utgör undantagsområde för föreskriften A12 gällande hållande av får. Bilaga 3 undantag Lökaröd.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 51

52 BILAGA 4 1(19) Kontaktperson Miljöavdelningen Johan Johnmark johan.johnmark@lansstyrelsen.se Skötselplan Tillhör beslut den XXX om bildande av naturreservatet Södra Lökaröd i Tomelilla kommun. 52

53 Innehållsförteckning Inledning ALLMÄN BESKRIVNING OCH BEVARANDEVÄRDEN Historisk och nuvarande markanvändning samt kulturhistoria Vad kan påverka området negativt? ÖVERSIKT AV MÅL, SKÖTSELÅTGÄRDER OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING Generella riktlinjer och skötselåtgärder SPECIFIKA MÅL OCH SKÖTSELÅTGÄRDER FÖR SKÖTSELOMRÅDENA Skötselområde Rikkärr cirka 0,05 hektar Beskrivning Bevarandemål Skötselåtgärder Skötselområde Fuktäng cirka 0,45 hektar, varav restaureringsmark cirka 0,3 hektar Beskrivning Bevarandemål Restaureringsåtgärder Skötselåtgärder Skötselområde Betesmark, cirka 0,15 hektar, varav restaureringsmark 0,15 hektar Beskrivning Bevarandemål Restaureringsåtgärder Skötselåtgärder Skötselområde Lövsympskog cirka 4,7 hektar och del av Hörrödsån cirka 930 meter Beskrivning Bevarandemål Restaureringsåtgärder Skötselåtgärder FRILUFTSLIV Tillgänglighet, parkering, leder och informationsskylt Utmärkning av naturreservatets gräns JAKT OCH FISKE TILLSYN DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING Uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder Dokumentation av skötselåtgärder Revidering av skötselplan Revidering av skötselplanen KOSTNADER OCH FINANSIERING Ekonomisk utredning Finansiering av förvaltningen KOSTNADSANSVAR OCH PRIORITERINGAR RÖDLISTADE ARTER ENLIGT ARTDATABANKEN KÄLLOR Kartor Litteratur

54 BILAGOR A. Skötselområden B. Mål och anläggningar Inledning Skötselplanen beskriver ett områdes värden enligt befintligt kunskapsläge och redogör även för hur och när dessa värden ska skötas. Bakom detta ligger syftena med bildandet av ett naturreservat. Syftena styr vilka föreskrifter (regler) som ska gälla. Föreskrifterna redovisas i det dokument där bildandet av naturreservatet beslutas. Men, för att uppnå syftena med ett naturreservat kan det också krävas en särskild skötsel- vilken redovisas i detta dokument Skötselplanen anger också vad som är viktigast att göra om förvaltaren av naturreservatet, dvs den som är ansvarig för skötseln, behöver prioritera. Skötselplanen vänder sig dock inte bara till förvaltaren utan även till markägare och andra intressenter. Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för att statligt bildade naturreservat sköts. Länsstyrelsen har också ansvar för tillsynen och uppföljning i statliga naturreservat. Förvaltningen kan överlåtas till andra, t ex en stiftelse eller den kommun där naturreservatet är beläget. De praktiska skötselåtgärderna utförs oftast av markägare, arrendatorer, entreprenörer eller andra som förvaltaren har skötselavtal med. Skötselplanen börjar med en beskrivande del där bl. a. naturreservatets syften och vilka natur- och bevarandevärden som finns redovisas. Därefter följer en redogörelse för bevarandemålen och för hur naturreservatet ska skötas för att uppnå målen och syftena. 2.1 Allmän beskrivning och bevarandevärden Allmän beskrivning och bevarandevärden återfinns i själva beslutet om bildande av naturreservatet Historisk och nuvarande markanvändning samt kulturhistoria Området ligger i en bygd som har nyttjats av människan sedan lång tid tillbaka. Vid tiden för en avmätning år 1787 nyttjades i princip hela området som ängmark. Området längst i öster utgjorde troligen en träda som emellanåt brukades som åker. 3 Avmätning år I princip hela området nyttjades som äng 54

55 Enskiftet år 1825 visar att markanvändningen inte hade förändrats från år Häradsekonomiska kartan från år visar att alen har börjat etablera sig söder om vägen och längs med bäcken norr om vägen. En mindre åker har tagits upp i området norr om vägen. 4 55

56 Flygbilden från år 1947 är tagen precis innan hävden av området upphörde. Området längst upp i norr användes troligen som åkermark. Ortofoto från år Den enda öppna ytan som kvarstår är i kraftledningsgatan där rikkärret finns Vad kan påverka området negativt? Utebliven hävd av rikkärret eller fuktängen. Dikning av kärr eller lövsumpskog. Rensning av ån eller avverkning av träd som står längs med ån. Avverkning eller röjning av träd som hyser sällsynta eller rödlistade arter. Bortförande av död ved. 5 56

57 3 Översikt av mål, skötselåtgärder och planerad markanvändning 3.1 Generella riktlinjer och skötselåtgärder Hävd och restaurering (utvidgning) av rikkärr och fuktäng på bekostnad av lövsumpskogen. Skapande av mer död ved i lövsumpskogen. 4 Specifika mål och skötselåtgärder för skötselområdena Naturreservatet har delats in i fyra olika skötselområden. 4.1 Skötselområde Rikkärr, cirka 0,05 hektar Beskrivning Rikkärr som klarat sig tack vare röjningarna under luftledningen och därefter markägarnas återupptagna slåtter inom ÅGP rikkärr. Idag är rikkärret mycket välhävdat. Uppväxande skog runt rikkärret utgör ett hot, främst pga skuggning. I rikkärret växer bl.a. majviva (NT) cirka 200 ex, kärrknipprot ex, ängsnycklar ex, slåtterblomma ex, tätört cirka 90 ex och smörboll 5 ex 2014, (sällsynt i Skåne). I vissa delar är ett buskskikt på väg upp med bl.a. jolster och skogsolvon. Området är mycket fjärilsrikt finns bl.a. sexfläckig bastardsvärmare (NT), mindre bastardsvärmare (NT), silversmygare (NT) och sotnätfjäril (NT) samt olika arter blåvingar. Markägarna har lagt ned mycket tid på att vårda en hotad naturtyp Ängsnyckel Sexfläckiga bastardsvärmare (NT) på åkervädd 6 57

58 4.1.2 Bevarandemål - Välhävdat rikkärr bevuxen bl.a. med kalkkammossa, majviva och tätört. - Området ska hållas fritt från buskar och träd. - Omfattande trampskador får ej uppkomma. Bevarandemålet är uppnått Skötselåtgärder - Fortsatt röjning och bortforsling av buskar och träd. - Årlig slåtter med skärande redskap i slutet av september när fjärilssäsongen är över. - Höet ska bärgas från rikkärret alternativt tillåts ätas upp vid efterbete med nötkreatur. - Fortsatt utglesning och tillbakatryckning av inväxande bryn. - Efterbete med nöt, ej får, under tidsperioden från avslutad slåtter i september till som längst 1 december. - Inplantering eller fröspridning av arter från närliggande rikkärr. Exempel på arter som på sikt bör finnas i kärret är brudsporre (finns i Äskerödskärret) och majnycklar. 4.2 Skötselområde Fuktäng: cirka 0,45 hektar, varav restaureringsmark 0,3 hektar Beskrivning Fuktäng i direkt anslutning till rikkärret. Gränsen är flytande och stora delar av fuktkärret är snarare att klassa som kalkfuktäng. Med tiden och med en fortsatt god hävd av området kommer troligen delar av fuktängen att övergå till rikkärr. I fuktängen dominerar starrvegetationen och den är betydligt mer högvuxen än vad den är i rikkärret. Brunmossorna förekommer enbart sparsamt och rikkärrsarterna majviva och tätört förekommer mycket sällsynt. I området växer bl.a ängsvädd, gökblomster, smörboll, kärrknipprot och kärr- och kåltistel. Buskskiktet är artrikt med jolster, skogsolvon, hassel och al. Tidigare har hela lövsumpskogen utgjorts av en mix av fuktäng och rikkärr. Eftersom rikkärr är en hotad naturtyp behöver den öka i areal för att kunna uppnå gynnsam bevarandestatus. Ökningen sker enklast genom att den breder ut sig inom fuktängen och fuktängen i sin tur ökas enklast genom att lövsumpskog övergår till fuktäng. Skogsolvon och hassel på väg upp. Kärrknipprot kan under gynsamma förhållanden öka snabbt i antal 7 58

59 4.2.2 Bevarandemål - Välhävdad fukt- och kalkfuktäng bevuxen med hävdgynnade arter, som t.ex ängsvädd, gökblomster och smörboll. - Förekomst av buskar och träd som skogsolvon, jolster, hassel och al. Täckningsgraden bör ligga kring 1-5%. Höjden på buskarna och träden bör ligga kring 1-1,5 meter (för att reducera skuggbild och ändå utgöra ett bra substrat för snäckor). Bevarandemålet är ej uppnått pga mängden uppväxande buskar i den befintliga fuktängen och att restaurering behöver ske av området som idag är lövsumpskog. Område väster om fuktängen som är synnerligen lämpligt att börja restaureringen med Restaureringsåtgärder - Delar av området bör restaureras under cirka en 10-års period. Avverkning bör ske vintertid av cirka 50% av alen och björken genom avverkning och uppdragning av stubben (marken jämnas till efter stubbuppdragningen). Träden transporteras bort från naturreservatet. (ev rotnetto tillfaller markägaren). Avverkning bör ske det femte och tionde restaureringsåret av resterande 50%. Skötselområdet är därefter trädfritt, så när på mindre plantor av skogolvon, jolster etc. Ett 10-tal buskar/träd ska tillåtas växa upp, vilka ska hållas tillbaka genom toppning och utglesning. Höjden på buskarna/träden bör ligga inom 1-1,5 meter. - Den restaurerade ytan bränns årligen på våren för att minska förna och mängden kväve. Till dess att förvaltaren anser att det ej längre är behövligt. - Bla brunstarr lär snabbt växa till sig i området, förslåtter på den restaurerade ytan bör ske kring midsommartid för att reducera biomassan. Höet bärgas omgående från skötselområdet. - Hö från fuktängen sprids ut, för snabba på etableringen av arter. - Inhägnad av fuktäng inkl rikkärr, med ekpålar som är brända i rotdelen. 8 59

60 4.2.4 Skötselåtgärder - Fortsatt röjning, toppning och bortforsling av buskar och träd, enligt bevarandemålet. - Årlig slåtter med skärande redskap i slutet av september när fjärilssäsongen är över. - Höet ska bärgas från rikkärret alternativt tillåts ätas upp vid efterbete med nötkreatur. - Fortsatt utglesning och tillbakatryckning av inväxande bryn. - Efterbete med nöt, ej får, under tidsperioden från avslutad slåtter i september till som längst 1 december. 4.3 Skötselområde Betesmark restaurering, cirka 0,15 hektar, varav restaureringsmark cirka 0,15 hektar Beskrivning Ett mindre område som tidigare har nyttjats som åker och betesmark och som fortfarande är inhägnat, men som har vuxit igen med al och björk under de senare åren. Markägaren skulle vilja återuppta fårbetet i denna del, men med ett sent betespåsläpp, först i augusti månad, för att gynna blomningen hos floran. Det åligger markägaren att iordningsställa området. Ev rotnetto tillfaller markägaren Bevarandemål - Öppen hed bestående av hävdgynnade gräs och örter som mindre blåklocka, väddklint och johannesört Restaureringsågärder - Markägaren avverkar träden som bortkörs från naturreservatet. - De första åren får får eller getter nyttjas för att motverka sly- och björnbärsuppslag. - Frön från blommande örter i anslutning till naturreservatet samlas in och sprids ut för att påskynda örtetableringen Skötselåtgärder - Årligt bete, får är tillåtet, med tidigast start 1 augusti och som längst till den 1 december. 4.4 Skötselområde Lövsumpskog, cirka 4,7 hektar och del av Hörrödsån, cirka 930 meter Beskrivning Två områden med Lövsumpskog, främst bestående av cirka årig glasbjörk och klibbal, som delas av vägen (Hörröd-Lillehem). Arealen fuktäng får öka på arealen lövsumpskogs bekostnad. Denna skötselplan avspeglar restaureringen inom de närmaste 10-åren. Därefter kan ytterligare areal lövsumpskog komma att tas ned för att öka arealen fuktäng. Tidigare har hela sluttningen norr 9 60

61 om vägen nyttjats som slåtter och betesmark. En idag närmare 90-årig dam boendes i grannskapet vittnar om hur det i hennes ungdom lyste gult av ängabollar (smörboll) i sluttningen. Initialt fanns planer på att restaurera hela sluttningen till ett öppet fuktkärr, men efter flera återbesök har inga smörbollar eller ängsvädd kunnat konstateras växa kvar i dagens lövsumpskog. De enda ängsvädden som fanns kvar har påträffats i anslutning till brynet i västra delen mot grusvägen. Däremot har en fin mer lundartad lövsumpskgosflora utvecklats. Fältskiktet är rikligt bevuxet med kärrfibblor, med inslag av svalört, tvåblad, ramslök, storrams, skogsviol, blåsippa och brunstarr. Skogen är luckig med viss förekomst av död ved. Större hackspett födosöker i området och området är/kommer bli en mycket bra häckningslokal för denna. Hörrödsån, som är cirka 1,5 meter bred, rinner i fastighetsgränsen. Ån synes ej vara rätad, men block är dragna åt sidan på sina ställen. I anslutning till Hörrödsån växer sparsamt med aklejruta. Åns vatten är klart och bottnen grusig. I ån lever bl.a. vattenmyrlejonslända (NT). Vid dagens rikkärr/fuktäng finns resterna av ett sågverk med damm (från modern tid enligt Riksantikvarieämbetet). Markägaren har på senare år lagt mycket tid på att frilägga denna ruin. Länsstyrelsens förvaltningsresurser får ej gå till att vårda kulturlämningar, men det står markägaren fritt att fortsätta framröjningen. Vid vägen som delar skötselområdena finns en stenlagd äldre bro (medeltid-nyare tid) över ån, som man ser söderut från dagens moderna bro. Lövumpskog På flera ställen rinner bäckar ner mot Hörrödsån Sågverksrutinen Grov salix inom det norra området i anslutning till betesmark utanför naturreservatet 10 61

62 4.4.2 Bevarandemål: - Lövsumpskog, bestående av glasbjörk, klibbal med inslag av andra trädslag och buskar, med en krontäckning kring 80%. - Fältskikt bestående av bl.a. kärrfibblor, brunstarr och andra örter ska vara utbrett i hela området. - Hörrödsån ska få meandra fritt inom naturreservatet. - Körskador får ej uppkomma i området. - Död ved förekommer med minst 20kbm/ha. - Död ved i olika nedbrytningsstadier förekommer inom naturreservatets del av vattendraget med riktmärket en stock/100 meter. - Gran och främmande arter förekommer inte. Bevarademålet är, med undantag av bristen på död ved, uppnått Restaureringsåtgärder - Återföra, inom naturreservatsdelen, ur åarna rensade block och stenar. Inget känt dikningsföretag belastar denna åsträcka. Fornlämningar får ej skadas. - Ilägga stockar, inom naturreservatsdelen, som uppkommer vid avverkningar i området, stockarna läggs delvis på land med den andra änden i strömriktningen Skötselåtgärder: - Ringbarkning och fällning av träd för att öka mängden död ved, öka ljusinsläpp till fältskiktet och gynna grovnad hos kvarvarande träd. - Om i vattendraget nedfallna träd påverkar annan markägares mark negativt ska dessa träd i första hand placeras längs med strömriktningen och i andra hand plockas upp ur vattendraget. 5 Friluftsliv Området synes inte nyttjas av närboenden för rekreation. Med anledning av områdets begränsade storlek och läge kommer länsstyrelsen inte att prioritera att göra området tillgängligt. 5.1 Parkering och Informationsskylt Markägaren upplåter del av tidigare grustäkt till parkeringsyta för 1-2 bilar. Tillstånd från Trafikverket behöver inhämtas gällande utfart. En informationsskylt bör sättas upp vid parkeringsplatsen. 5.2 Utmärkning av naturreservatets gräns Gränsmarkering ska utföras enligt anvisningar från Naturvårdsverket

63 6 Jakt och fiske Naturreservatet medför inga inskränkningar i jakträtten. 7 Tillsyn Länsstyrelsen ansvarar för regelbunden tillsyn av reservatet. 8 Dokumentation och uppföljning 8.1 Uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder Uppföljning av bevarandemål ska ske i enlighet med de anvisningar som Naturvårdsverket utfärdar. Skötseln av naturreservatet följs upp kontinuerligt så att bevarandemål och syfte med naturreservatet uppnås. Länsstyrelsen ansvarar för uppföljning och avrapportering av skötselåtgärder. Vart 10:e år: Översyn av gränsmarkeringen. Vart 6:e år: (jämför uppföljning av Natura 2000) Uppföljning av rikkärrets och fuktängens status. En gång per år: Tillse att skyltarna är hela och rena samt aktuella. 8.2 Dokumentation av skötselåtgärder Uppsättning och underhåll av gränsmarkering och skyltar. Dokumentation ska ske av skötselåtgärder inom respektive skötselområde. Iordningsställd och underhåll av eventuella anläggningar och leder. 8.3 Uppföljning av kostnader Förvaltaren ansvarar för detta. 8.4 Revidering av skötselplanen Skötselplanen gäller tills vidare vad gäller i planen angivna mål och skötselåtgärder. De skötselåtgärder som anges i skötselplanen ska ses över om uppföljningen av kvalitetsmålen visar att en översyn är nödvändig eller i övrigt när det är påkallat

64 9 Kostnader och finansiering 9.1 Ekonomisk utredning Förvaltaren gör en ekonomisk utredning avseende kostnader och intäkter för förvaltningen. 9.2 Finansiering av förvaltningen Staten ansvarar för (ev. bekostar): upprättande och revidering av skötselplan, utmärkning och underhåll av naturreservatets gränsutmärkning, tillverkning och underhåll av informationsskyltar, inkl skyltställ, 1 styck, Inhämtande av tillstånd från Trafikverket gällande parkeringsplats, tillsyn av naturreservatet, Förvaltaren ansvarar för (ev. bekostar): genomförande av skötselplanens mål, uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder, övervakning av florans, faunans och svamparnas utveckling, Nystängsling kring skötselområdena fuktäng- och rikkärr. Markägaren/arrndator ansvarar för (ev. bekostar): Restaurering och ev nystängsling av skötselområde Betesmark restaurering, Röjning kring sågverksruinen, Sina betesdjur, underhåll och tillsyn av hägnader kring betesdjur, inkl vatten och löpande kostnader för elektricitet, Förvaltaren och markägaren kan genom skötselavtal överföra ansvaret för vissa av ovanstående punkter till annan part

65 10 Kostnadsansvar och prioriteringar Skötselåtgärd Tidpunkt Skötselområde Kostnads- och åtgärdsasvarig Priorit et Upplysningar Markskötsel Restauering av fuktäng Avverkning vintertid, slåtter vid midsommar och i slutet av september Fuktäng - restaurering Förvaltaren 1 Rotnetto tillfaller markägaren Slåtter av rikkärr Slutet av september Rikkörr Förvaltaren 1 Skapa död ved Snarast Lövsumpskog Förvaltaren 2 Återförande av block och död ved i Hörrödsån inom naturreservatets gränser Restaurering av skötselområde Betesmark-restaurering Lövsumpskog och Hörrödsån Vid behov Betesmark - restaurering Förvaltaren 2 Markägaren 3 Virket tillfaller markägaren Betesdrift 1 augusti 1 december Betesmark - restaurering Markägaren 3 Betesdrift Efter slåtter 1 Rikkärr och fuktäng Förvaltaren/Mar 3 Omfattande december kägaren/arrendat trampskador får or ej uppstå Anläggningar Uppsättning och Snarast, sedan Hela området Länsstyrelsen 1 underhåll av löpande gränsmarkering Uppsättning och Snarast, sedan Bilaga 1 Länsstyrelsen 1 underhåll av löpande informationsskylt Parkeringsplats Inhämta tillstånd Länsstyrelsen 2 Område med från Trafikverket lågt besökstryck 14 65

66 11 Rödlistade arter enligt Artdatabanken 2015 Kategori Växter Ask, fraxinus exelsius VU 2017 lövsumpskogen Loppstarr, Carex pulicaris VU 2004 rikkärret Majviva, Primula farinosa NT 2016 rikkärret Insekter Sotnätfjäril, Melitaea diamina NT 2016 rikkärret Vattenmyrlejonslända Osmylus fulvicephalus NT 2016 vid bron Sexfläckig bastardsvärmare, Zygaena filipendulae NT Bredbrämad bastardsvärmare, Zygaena lonicerae NT Silversmygare, Hesperia comma NT Andra arter av intresse: Aklejruta, Thalictrum aquilegiifolium 2016 Tätört, Pinguicula vulgaris 90 ex 2016 Tvåblad, Listera ovata 2016 Slåtterblomma, Parnassia palustris ex 2016 Ängsnycklar ex 2016 Smörboll 5 plantor Källor 12.1 Kartor Skånska Rekognoceringskartan VIÖ 204, Originalet finns på Krigsarkivet Häradsekonomiska kartan , Maglehem J , Rikets allmänna kartverks arkiv Avmätning 1787, Brösarps socken Lökaröd 1-4 7, Lantmäteristyrelsens arkiv Enskifte 1825, Brösarps socken Lökaröd 1-4 7, Lantmäteristyrelsens arkiv Ekonomiska Kartan , Tulleboda J133-2D6i74, Rikets allmänna kartverks arkiv Övriga kartor och bakgrundskartor, Lantmäteriet Geodatasamverkan 15 66

67 14.2 Litteratur Jordartskartan, 2D Tomelilla NO/2E Simrishamn NV, Sveriges Geologiska Undersökning Serie Ae nr 135, år Kulturmiljöprogram för Skåne 2006, Länsstyrelsen i Skåne län Skånes rikkärr, Länsstyrelsen i Skåne län, 2009:41 Länsstyrelsen i Kristianstads län Från Bjäre till Österlen. Skånska natur- och kulturmiljöer Artdatabankens artfaktablad Ersättningsutredning, NAI Svefa,

68 Bilaga A. Skötselområden och anläggningar 17 68