1. Älg (Alces alces) Foto: Markku Pirttimaa
|
|
- Ann-Christin Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Älg (Alces alces) Foto: Markku Pirttimaa
2 Foto: Markku Pirttimaa 1. Älgen (Alces alces) Älgen är vårt största hjortdjur och samtidigt det största däggdjuret i Finland. Älgen förekommer i skogsmarker i hela landet. Älgen har en mankhöjd på cm, och kroppen kan bli upp till 300 cm lång. Älgens vikt varierar mycket beroende på ålder och kön. Älghonor, eller kor, väger högst 450 kg, medan de största hanarna, tjurarna, kan väg upp till 700 kg. Älgarna hör till klövdjuren. Klövspåret är ca cm långt. Älgen äter olika slag av växter: grenar och kvistar från buskar och träd, skott och gräsväxter. Helst äter älgen rönn, asp, vide, björk och tall speciellt på vintern. Matvalet varierar enligt årstid. Älgens brunsttid infaller i september-oktober. Korna föder i maj-juni och får 1 2, ibland till och med 3 kalvar. Endast älgtjurarna bär horn, som kan se olika ut. Det finns breda skovelhorn och smala stånghorn, eller mellanformer av dessa två. Stånghornen är den vanligaste formen av horn i Finland. Varje år tappar tjurarna hornen under vintern, och nya horn växer ut följande vår. Älgen är vår viktigaste viltart ur en ekonomisk synvinkel. Man måste köpa en licens för att få jaga en älg. Jaktsäsongen varierar beroende på ifall man jagar i Lappland eller på andra håll i landet, och ifall man jagar ute på åkern genom vakjakt, eller i skogen med hjälp av en hund. Älgspår
3 2. Vitsvanshjort (Odocoileus virginianus) Foto: Kimmo Pöri
4 Foto: Kimmo Pöri 2. Vitsvanshjorten (Odocoileus virginianus) Vitsvanshjorten har hämtats till Finland som en viltart på 1930-talet. Vitsvansarna hämtades till Finland från Nordamerika. Vitsvanshjorten är en medelstor hjort vars mankhöjd är cm, och kroppslängd är cm, och vikt är kg. Hannarna (bockarna) är större än honorna (hindarna). Vitsvanshjorten har en medellång svans som är mörkbrun upptill och vit undertill. Då vitsvansen känner sej otrygg lyfter den på svansen och flaggar med den vita färgen till de andra hjortarna om en möjlig fara. Endast bockarna bär horn, som faller av varje år på vintern. Vitsvansens klövspår är ungefär 7 12 cm långt. Vitsvansarna är växtätare. De äter huvudsakligen gräsväxter, säd, och grenar och kvistar från buskar och träd. Vitsvanshjortens brunsttid infaller under senhösten, kring november. Hindarna föder i maj-juni och får 1 2, ibland till och med 3 kalvar. Vitsvansarna är ganska allmänt förekommande söder om Uleåborg, med en tätare stam i de västra delarna av landet. De lever i skogarna i trakter med mycket jordbruk. Vitsvanshjorten hör till de introducerade arterna, vilket betyder att den har planterats i Finland av människan. De kallas även hjortarna från Laukko, för de första vitsvansarna planterades in just på Laukko herrgård i Vesilahti. Vitsvanshjortens spår Vitsvanshjorten får jagas från och med slutet av september fram till slutet av januari. Man måste köpa en licens för att få jaga en vitsvanshjort.
5 3. Skogsren (Rangifer tarandus fennicus) Foto: Mikko Rautiainen
6 Foto: Mikko Rautiainen 3. Skogsrenen (Rangifer tarandus fennicus) Skogsrenen är ett medelstort hjortdjur som har sitt ursprung i Finland. Den finländska skogsrenen är en underart till renen, som förekommer i hela världen. Skogsrenen, eller skogsvildrenen, förekommer endast i Finland och de västra delarna av Ryssland. Skogsrenens mankhöjd är cm, kroppslängd cm och vikt kg. Honorna, eller korna, är klart mindre i storleken än hanarna eller tjurarna. Till skillnad från de andra hjortdjuren bär även honan horn. Hornen är stora och starkt förgrenade. Skogsrenen är liksom de andra hjortdjuren ett klövdjur. Klöven är cm lång. Skogsrenen liknar en tamren till sitt utseende. Tamrenen är å sin sida en form av vildrenen som förekommer i fjällen. Vildrenen är på samma sätt som den finländska skogsrenen en underart till renen. Skogsrenens brunsttid infaller i september-oktober. Honorna föder i maj-juni och får vanligen endast en, ibland 2 kalvar. Skogsrenen äter olika sorter av lavar på marken och skägglav som växer på träd. Den äter även andra växter och svamp. Födan varierar enligt årstid. renen i olika populationer i Kajana, Suomenselkä och i Ähtäri. Skogsrenen är sällsynt i Finland. Man vill skydda den genom att plantera in renar till områden där de har försvunnit och genom att plantera in dem i helt nya områden. Man får jaga endast ett fåtal djur varje år. Jaktsäsongen inleds i slutet av september Fakta om skogsrenen Skogsrenen förekommer i rika myrmarker under sommarmånaderna och på tall bevuxna torra moar under vintern. I Finland förekommer skogsoch avslutas i slutet av januari. Man måste köpa en licens för att jaga en skogsren.
7 4. Björn (Ursus arctos) Foto: Hannu Huttu
8 Foto: Hannu Huttu 4. Björnen (Ursus arctos) Björnen är Europas största rovdjur och ett av Finlands nationaldjur. Björnen är ett stort rovdjur, som har en mankhöjd på cm, en kroppslängd på cm och en vikt på kg. Hanarna är större än honorna. Björnen har de största tassarna av alla de naturligt förekommande djurarterna i Finland. Baktassen är cm och framtassen cm lång. Björnen är en allätare. Den äter gärna bär, säd, fisk, insekter, fåglar och däggdjur. Björnen kan fånga även stora djur och den äter även gärna as, eller döda djur. Största delen av födan utgörs av annat än kött. Björnen blir könsmogen vid 3 5 -års ålder. Björnens brunsttid infaller under sommaren. Björnen har en försenad inplantering av fostret, vilket betyder att det befruktade ägget fäster sej vid livmoderväggen först under hösten, och inte under sommaren genast efter parningen. Vanligen föds 1-2 ungar (ibland 3-4) i idet under januari -februari. Björnhonorna föder ungar vanligen med 2 4 -års mellanrum. Björnen förekommer i hela landet förutom på Åland. Stammen är tätast i de östra och nordöstra delarna av landet. Björnen lever i skogen och i myrmarker. Den sover vintersömn under vintern i ett ide. Björnen är fredad i Finland, men man jagar björnar i till exempel Lappland i renskötselområdet för att undvika konflikter med på renskötseln. Även Björnens spår på andra håll i landet kan små mängder björn jagas genom kvotjakt.
9 5. Räv (Vulpes vulpes) Foto: Hannu Huttu
10 Foto: Markku Pirttimaa 5. Räven (Vulpes vulpes) Räven är ett hunddjur som förekommer i hela landet. Man känner lätt igen räven på dess bruna päls, långa kropp och korta ben, yviga svans och stora spetsiga öron. Räven är cm lång och kan väga mellan 3 och 10 kg, medelvikten är 5 6 kg. Hanarna är lite större än honorna. Rävens päls är till största delen rödbrun, med ljus hals och mage, och mörka ben. Svansen är väldigt yvig och har ofta en vit tofs. Tassen är äggformad och 5,5 x 4 cm stor. Räven är en allätare. Rävarna jagar små däggdjur, fåglar, groddjur och ryggradslösa djur. De äter även frön, ägg, bär och as. Räven kan orsaka stora skador på markhäckande fåglar genom att äta upp ägg och kycklingar. Räven får i medeltal 3 5 ungar, som föds i maj-juni. Räven föder ungarna i boet. Grävlingars gamla hålor och gryt duger bra för räven som bo, eller så gräver den själv ett bo åt sej. Räven förekommer i hela landet. Stammen är tätast i sydväst. Räven trivs i flera olika levnadsmiljöer och man kan till och med se rävar i stadsmiljöer eller i fjällen. Ännu i början av 1900-talet var rävskinn mycket värdefulla, och därför jagades räven flitigt. Idag jagas räven främst för att hindra den från att göra skada på fågelstammarna. Jaktsäsongen är från hösten till våren, men Rävspår växlar beroende på var i landet man befinner sej.
11 6. Mårdhund (Nyctereutes procyonoides) Foto: Vastavalo
12 Foto: Vastavalo 6. Mårdhunden (Nyctereutes procyonoides) Mårdhunden är en främmande invasiv art som härstammar från Asien. Den förekommer i hela landet förutom i de nordligaste delarna. Mårdhunden är ett mellanstort hunddjur, vars kroppslängd är cm och vikt 3 9 kg. Pälsen är svart grå-brunt spräcklig. Nosen är relativt lång och mårdhunden har en svart mask i ansiktet. Svansen är medellång och benen är relativt korta. Tassen är 4 5 cm lång. Spåret påminner om rävens, men trampdynorna är mera utspridda än rävens. ungar i maj. Den föder i ett bo liksom räven. Boet kan vara en grävlings gamla bo eller gryt. Mårdhunden är utbredd över nästa hela landet, med undantag för de nordligaste områdena. Den har introducerats till Europa som pälsdjur i pälsfarmar. Till Finland har den spridit sej i början av 1930-talet. Mårdhunden är en allätare. Den äter olika växter, ryggradslösa djur, gnagare, groddjur, fiskar, ägg och fågelungar. As finns även på menyn. Mårdhunden föder vanligen 6 10 Mårdhunden är klassad som en främmande invasiv art, vilket betyder att den är främmande för vår natur och att den orsakar skada på vår natur. Man får jaga mårdhund hela året, men en hona som åtföljs av ungar är fredad under Fakta om mårdhunden
13 7. Skogshare (Lepus timidus) Foto: Markku Pirttimaa
14 Foto: Markku Pirttimaa 7. Skogsharen (Lepus timidus) Skogsharen trivs i skogen och kan kännas igen under vintern på sin vita dräkt. Skogsharen är cm lång och väger 3 5 kg. Honan är vanligen större än hanen. Skogsharen byter päls till vintern så att den blir nästan helt vit. Endast öronspetsarna är mörka året om. Svansen är ljus även på sommaren. Bakbenen är stora och starka. Skogsharen kan breda ut sina baktassar så att de blir snöskor, som bär haren lättare på skaren. Skogsharen är en växtätare. Den äter bl. a bark och små kvistar från lövträd. På sommaren äter den även gräs och skott. Skogsharen får årligen 2 3 kullar med 1 8 ungar. Den föder ungarna från februari till augusti. Bona byggs i tät vegetation och på vintern i snögropar. De använder sej gärna av färdiga gropar och håligheter, och kan gräva gångar i marken. Skogsharen förekommer i hela landet. De är inte så krävande, utan trivs i många olika miljöer. Skogsharen föredrar skogen, men kan även förekomma i marker som gränsar till öppna landskap. Harstammen kan variera mycket från år till år. Det kan bero på harpesten eller på någon annan sjukdom som tar livet av en stor del av hararna. Skogsharens spår Skogsharen är det mest jagade villebrådet i Finland. Jaktsäsongen pågår från början av september till slutet av februari.
15 8. Mård (Martes martes) Foto: Hannu Huttu
16 Foto: Hannu Huttu 8. Mården (Martes martes) Mården är ett flinkt litet rovdjur som förekommer i barrskogarna. Den är aktiv i skymningen och på natten. Mården är ett mellanstort mårddjur, vars kroppslängd är cm och vikt 0,7 2 kg. Svansen är cm lång och yvig. Hanarna är större än honorna. Pälsen är mörkbrun förutom den gula haklappen. Mårdens spår är halvcirkelformade med fem tydliga trampdynor. Honornas framtassar är 4,5 x 4 cm och baktassar 4 x 4 cm, medan hanens motsvarande är lite större, 7 x 5 cm och baktassarna 5 x 5 cm. Mården har vassa naglar. Mården är en mångsidig köttätare. Den jagar smågnagare, fåglar, ekorrar och ryggradslösa djur. I dieten ingår även fågelägg, as, bär och svamp. Mården parar sej på sommaren men fostret börjar utvecklas först 6 månader senare. Ungarna föds först på våren. Mården föder 2 5 ungar. Den bygger bon i ihåliga träd och bergsskrevor. De kan även använda sej av ekorrens bo eller håligheter som spillkråkan har gjort. Mården förekommer i barrskogar och trivs bäst i tallskogar. Den är utbredd i hela landet förutom i den yttre skärgården och i fjällområdena. Det är svårt att upptäcka en mård för den är aktiv under skymningen och natten. Tidigare var mården ett viktigt pälsdjur, men idag jagas den för att hindra störningar under fåglarnas häckningstid. Jaktsäsongen är från början av november till slutet av mars. Mårdspår
RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merSkogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs merNATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6
NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6 Välkommen till Museiplatsen i Helsingfors! De här uppgifterna för dig till naturen i södra Finland och ända upp till Lappland.
Läs merDe stora rovdjuren. En skolbroschyr från. Övningar. Fakta. Spår. Kartor. Foto: Sara Wennerqvist/Wildnordic
De stora rovdjuren Övningar Fakta Spår Kartor Foto: Sara Wennerqvist/Wildnordic En skolbroschyr från De 5 stora rovdjuren VARG Canis lupus Vargen tillhör ordningen rovdjur och familjen hunddjur. Längd:
Läs merVälkommen till vår skog!!!
Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill
Läs merPå besök i rovdjurens land
På besök i rovdjurens land Björn, järv, varg och lodjur är stora rovdjur som finns i Sverige. Det sägs att de är starka, listiga och farliga och att de bor i skogen. Vill du veta sanningen? Följ med hem
Läs merPäls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Läs merBon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.
Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar
Läs merAllt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merKULLABERG LANDLEVANDE RYGGRADSDJUR FOTOGUIDE NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN
NATURRESERVAT I SKÅNE LÄN Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön i nordvästra Skåne, mellan Skälderviken och norra inloppet till Öresund. Vägförbindelserna dit är bra med goda anknytningar till E4 och
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merNattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.
Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande
Läs merDÄGGDJUR. Innehåll. Malmö Naturskola
DÄGGDJUR Innehåll Ekorre... 2 Fladdermus... 3 Hare... 4 Igelkott... 5 Kanin... 6 Mullvad... 7 Mus... 8 Rådjur... 9 Råtta... 10 Räven... 11 1 Ekorre Sitter ekorren alltid i granen? Ekorren trivs bra i barrskogar
Läs merSKOGSLEKAR I TYRESTA
SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs merDjur. Hjortdjur REN. Rangifer tarandus
Djur Alla de djur som lever i våra skogar är anpassade till ett tufft liv i ett kärvt klimat. Sommaren är kort och det gäller att både hinna föda upp nya kullar och äta sej tjocka inför vintern. Vintern
Läs merAllt om årstiderna - Våren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merLill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se
Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs merLärarhandledning. Varglådan. Hur kan jag använda materialet i min undervisning? Innehåll i lådan: Vargens biologi
Lärarhandledning Tema varg Tema varg är ett ämnesöverskridande undervisningsmaterial producerat av Västarvet, Västra Götalandsregionens natur och kulturarvsorganisation. Vi som tagit fram materialet jobbar
Läs merVälkommen till naturen!
Välkommen till naturen! Foto: Kenneth Johansson I SVERIGE finns stora skogar, åkrar, ängar, berg, långa kuster och många sjöar. Mellan Ystad i söder och Riksgränsen i norr är det cirka 200 mil med varierande
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merHimmel och Pannkaka 3
Himmel och Pannkaka 3 SANOMA UTBILDNING I skogen Innehåll I skogen 3 Till vilken bild passar texten? 4 Haren 6 Lejonet och musen 26 Djurkryss 1 28 Djurkryss 2 29 röd gul Korsord 8 Vad gör djuren? 30 Ja
Läs merMårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen!
LIFE09 NAT/SE/000344 Management of the invasive raccoon dog (Nyctereutes procyonoides) in the north-european countries Mårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen! Arten mårdhund utgör
Läs merMinifakta om igelkottar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi lära oss en massa om igelkottar. Vi får bland annat lära oss hur de ser ut, vad de äter, var de bor, när deras ungar föds och andra spännande
Läs merMinifakta om djurungar vid vatten
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras några djurungar som har sina bon i närheten av vatten. Vi lär oss bland annat att tumlaren är en liten val och att bävern bygger hyddor av
Läs merFACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den
Läs merHur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Läs merEntita Längd: 13-14 cm Utseende: glänsande svart hjässa, har en liten svart hakfläck. Bor: lövskog, trädgårdar, i hela Sverige utom Gotland Bo: hålbyggare Mat: spindlar, insekter, frön, lägger upp förråd
Läs merENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?
ENKEL Svenska 5 Skolämnen I skolan har du flera olika skolämnen. Kanske du har några av dessa skolämnen på ditt skolschema? matematik - svenska - engelska - geografi - historia religionskunskap - samhällskunskap
Läs merVem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!
Mitt fåfänga får, får, får har färgat sitt hår, hår, hår Min händiga häst, häst, häst har vävt sig en väst, väst, väst Min snokande snok, snok, snok har skrivit en bok, bok, bok om min konstiga katt, katt,
Läs merLivet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2
Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2 PROVLEKTION: Beskrivande text Följande provlektion är ett utdrag ur Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning för årskurs 2. Provlektionen består av: beskrivande
Läs merMål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.
Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta
Läs merÖvning 2 - Frågesport
Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merMårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen!
Mårdhunden invaderar Sverige Hjälp till att stoppa etableringen! Arten mårdhund utgör ett eget släkte av familjen hunddjur, och kommer ursprungligen från de östra delarna av Asien. Mårdhunden introducerades
Läs merANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?
A. ANIMATIONEN Vilket sorts djur är vår äldsta släkting som flyttade upp på land? Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? Vissa tidiga fiskar hade fenor med ett
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merSVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté
Grupp 5 FCI-nummer - Originalstandard 1993-08-30 SKKs Standardkommitté 1993-08-30 SVENSK VIT ÄLGHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi lära oss en massa om älgar. Vi får bland annat veta vad de äter, hur de ser ut samt varför tjurarna har horn. Men vem är Skogens konung? Och finns
Läs mer1. Storfläckig pärlemorfjärlil X. Påfågelöga 2. Amiral.
1 Vad heter denna vanliga och oerhört vackra fjäril? 45-60 mm mellan vingsptetsarna. Den är allmän i södra och mellersta Sverige. Övervintrar. Är aktiv hela säsongen, April Oktober. Den förekommer på blomrika
Läs merFilmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och två sidor med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 16 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Zoologi
Läs merAllt om årstiderna - Hösten
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merMinifakta om djurungar i staden
ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? En del djur lämnar skogen och flyttar in till staden. I den här boken får vi möta några djur som lever med sina ungar i staden. Hare,
Läs merVälkommen till naturen!
Välkommen till naturen! 1 Foto: Kenneth Johansson I SVERIGE finns stora skogar, åkrar, ängar, berg, långa kuster och många sjöar. Mellan Ystad i söder och Riksgränsen i norr är det cirka 200 mil med varierande
Läs merVilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad
Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna
Läs merCentralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser
Läs merVad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).
Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.
Läs merDEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.
Läs merOrmar. Malmö Naturskola
Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor
Läs merKännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.
Däggdjur Däggdjur Alla däggdjur är jämnvarma, ger ungar di (mjölk) och alla utom kloakdjuren föder levande ungar (till skillnad från att lägga ägg). För närvarande är omkring 5 400 arter kända. De flesta
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merEfter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.
Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merRyggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.
Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna
Läs merPuma // Puma concolor
Puma // Puma concolor Den ljusbruna puman har många namn: Den kallas också silverlejon, bergslejon och kuguar. Ju längre norrut den lever, desto större blir den. Den kan bli upp till 1,40 meter lång och
Läs merTecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND På våren är det dags att häcka! Våren och sommaren är bästa tiden att häcka. Varför? det finns mycket mat (t. ex.
Läs merALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE
Grupp 6 FCI-nummer 254 Originalstandard 1995-10-10 FCI-standard 1996-06-18; tyska SKKs Standardkommitté 1999-04-14 ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merBJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN
Rovdjur i Norrbotten BJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN FOTOGRAFER sid 4-5 Magnus Elander sid 6-7 Magnus Elander sid 8-9 Magnus Elander sid 10 Peter Rosén sid 11 Magnus Elander sid 12-13 Staffan Widstrand sid
Läs merURSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England
GRUPP 9 (Tibetan Spaniel) FCI 231 C 1987-06-24 STANDARD FÖR TIBETANSK SPANIEL SKK:s STANDARDKOMMITTÉ 1994-11-22-e ä URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England OMRÅDE: Sällskapshund BAKGRUND/ ÄNDAMÅL: Tibetansk
Läs merKOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merRovdjurens spår. Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, 730 91 Riddarhyttan www.viltskadecenter.se
Rovdjurens spår Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, 730 91 Riddarhyttan www.viltskadecenter.se Vilka djur har gjort spåren på framsidan? hund lodjur järv räv och varg järv lodjur lodjur skogshare
Läs merKOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté
Grupp 8 FCI-nummer 314 Originalstandard 1989-03-10 FCI-Standard 1990-01-31; engelska SKKs Standardkommitté 1995-09-12 KOOIKERHONDJE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merLiten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini
Liten Satin Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini Viktskala Allmänna bestämmelser sidan 34. Norska: Liten Satin Ungdjur För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger
Läs merSidhänvisning. Bild 1, Korsspindel
Förteckning med fotografer till bilder i "Boke OBS! Denna förteckning är inte komplett, uta Sidhänvisning Omslag, första sidan, insida Sid 2 Sid 2 Sid 2 Sid 3 Sid 3 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 7 Sid 7 1 Bild
Läs merWELSH CORGI PEMBROKE
Grupp 1 FCI-nummer 39 FCI-standard på engelska publicerad 2010-12-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-11-04 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-12-22 WELSH CORGI
Läs merGRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS
Grupp 7 FCI-nummer 107 Originalstandard 1964-05-06; franska FCI-Standard 2000-03-03; franska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub
Läs mer1. Arjeplog X. Gällivare 2. Kiruna. www.tipspromenadfragor.se
1 Sveriges högsta berg, Kebnekaise, är en del av ett bergsmassiv, som i sin tur ingår i bergskedjan Skanderna. Kebnekaise har två toppar, sydtoppen är den högsta 2.106 m.ö.h. Det bestegs den första gången
Läs merVuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva
Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss
Läs merViltinventeringar och viltforskning
Viltinventeringar och viltforskning http://www.rktl.fi/svenska/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/instruktioner_och_blanketter/ Finlands viltcentral 2012 Illustration: Seppo
Läs merNORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)
Grupp 5 FCI-nummer 242 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1998-05-26 (Ändrad nov. 2000) NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk
Läs merLivets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Läs merNATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG OM NIKLASDALS LÖVSKOG Naturreservatet Niklasdals lövskog består av 12 hektar lövskog med höga naturvärden. I reservatet finns en vandringsled, rastplatser,
Läs merStenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial
Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och
Läs merAtt argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om tigrar. Du får t.ex. veta var det finns tigrar och vad de äter. Är tigrar farliga eller kan man ha dem som husdjur? Detta är några frågor du
Läs merOlycksutredning. Trafikolyckor med älg. Räddningstjänsten Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum)
Olycksutredning Trafikolyckor med älg Räddningstjänsten Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum) 2009-2013 Författare Datum www.rsgbg.se Olycksutredning Trafikolyckor med
Läs mer252-201 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs merGrupp 5 KAI Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 317 FCI-standard på engelska publicerad 1999-06-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1994-12-20 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-18 KAI Nordisk
Läs merFacit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3
Facit Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3 Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att eleven kan svara
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs mer1Älgen (Alces alces) är det största djuret i våra skogar. Älgen är en idisslare som har anpassat sig till vårt nordliga klimat.
Skogsnöten 2013 Namn Diplomi Skola Kommun Poäng sammanlagt 91 p 1Älgen (Alces alces) är det största djuret i våra skogar. Älgen är en idisslare som har anpassat sig till vårt nordliga klimat. Dess matsmältning
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merNATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT Naturreservatet Värmlandsskärgården bildades 1980 med syfte att bevara skärgårdens naturvärden
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merJEANNA EKLUND BOKFÖRLAGET MAX STRÖM
konstiga djur du in t e t rod d an ef var r le se JEANNA EKLUND BOKFÖRLAGET MAX STRÖM ns fingerdjur Daubentonia madagascariensis ER FIN GER! Med det Jag har ett SUP knackar jag i träden här på Madagaskar.
Läs merDjurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Läs merHALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté
Grupp 6 FCI-nummer 267 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 HALDENSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merHYGENSTÖVARE (Hygenhund)
Grupp 6 FCI-nummer 266 Originalstandard 1993-08-18 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 HYGENSTÖVARE (Hygenhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd
SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merBoris flyttar in ULF SINDT
SIDAN 1 Läsförståelse Ett litet djur 1. Var har ekorren byggt bo? 2. Vilkens sorts fågel, tar en ekorrunge? 3. Vad heter Linas och Rickis barn? 4. Vem hittar ekorrungen? 5. Hur ska de göra, för att rädda
Läs mer