I flickbokens gränsland Unga kvinnors möte med kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas romaner Hilda Jakobsson
|
|
- Thomas Lennart Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I flickbokens gränsland Unga kvinnors möte med kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas romaner Hilda Jakobsson Krusenstjerna, flickboken och intersektionalitet Agnes von Krusenstjernas ( ) två romaner, Ninas dagbok (1917) och Helenas första kärlek (1918), mottogs som flickböcker medan övriga, Tonyböckerna ( ) samt romanserierna Fröknarna von Pahlen ( ) och Fattigadel ( ), mottogs som samtidsromaner även om några recensenter påpekade att även de har vissa likheter med flickböcker. Jag vill hävda att alla dessa romaner har starka beröringspunkter med flickboksgenren. 1 Syftet med mitt avhandlingsprojekt är att ta reda på hur Krusenstjernas romaner, både de som mottogs som flickböcker och de som mottogs som samtidsromaner, förhåller sig till flickboksgenren genom att undersöka skildringarna av de unga, kvinnliga protagonisternas första möte med kärleken och sexualiteten. Tesen är att just dessa skildringar har en struktur som är typisk för flickboken och att den återkommer i alla hennes romaner. Målet är alltså inte att kategorisera romanerna som flickböcker utan att uppmärksamma den struktur som de delar med genren. För att avtäcka strukturen är det viktigt att undersöka samtliga romaner. Därför är materialet stort men möjligt att ta sig an genom att fokusera på skildringarna av de unga, kvinnliga protagonisternas första möte med kärleken och sexualiteten, vilket hädanefter kommer att refereras till som huvudtemat. Huvudtemat skildrar bl.a. hur (den kvinnliga) protagonisten blir uppvaktad av två eller fler (oftast manliga) karaktärer vars uttryck (dvs. handlingar, kroppsform, hår-, ögon- och hudfärg), i relation till protagonistens, används för att knyta dem till den rätta eller orätta kärleken. Denna struktur, som inte uppmärksammats av Krusenstjernaforskningen, återfinns i flera flickböcker. Att flickboksgenren är uppkallad efter sin implicita läsares kön (och ålder) talar för att en undersökning av dess struktur bör utgå från ett genusperspektiv. Men det är inte endast genus som formar protagonistens och hennes uppvaktares uttryck utan även, vill jag framhålla, klass och vithet / icke-vithet. Med vithet avses det som skapas som etnisk norm och uppfattas som frånvaron av etnicitet. På undersökningen anläggs därför ett intersektionellt perspektiv som utgår från att genus präglas av klass och vithet / ickevithet. 2 1 Edfeldt, Med samtidsromaner avses realistiska romaner som utspelar sig i tillkomsttidens nu och är skrivna för en vuxen publik. Krusenstjerna gav ut ytterligare en roman, Fru Esters pensionat (1927), som inte har en ung, kvinnlig protagonist och därför utelämnas ur undersökningen. 2 Byrne, 2006, s. 26; Mulinari & Reyes, 2005, s. 7. Begreppen vithet och icke-vithet används bl.a. inom så kallade kritiska vithetsstudier, antirasistisk forskning som syftar till att synliggöra vithet och som på senare tid uppmärksammats i svensk genusforskning, se: Dahl, 2011, s
2 Frågan om beröringspunkterna mellan Krusenstjernas romaner och flickboksgenren är synnerligen aktuell idag då det finns nyskrivna romaner där andra kvinnligt kodade genrer används på liknande sätt, vilket gett upphov till diskussioner i media. Trots att i synnerhet Pahlenserien är omskriven i 2000-talets forskning har kopplingen till genren inte undersökts. Mitt projekt kommer därför att kasta nytt ljus över Krusenstjernas romaner och skriva in dem som mottogs som flickböcker, och (därför?) sällan undersöks, i litteraturhistorien. 3 Problemformulering samt metodiska och teoretiska utgångspunkter För att undersöka hur Krusenstjernas romaner allmänt förhåller sig till flickboksgenren, vilket är avhandlingsprojektets ena problemområde, behöver gränsen mellan genrerna flickbok och samtidsroman utforskas. Jag delar Alastair Fowlers syn på genre som ett kommunikativt snarare än klassificerande instrument. Han menar att ett litterärt verk kan tillhöra flera genrer, vilka förändras över tid, och att verkens genretillhörighet kommuniceras genom ett slags familjelikhet. Författaren kan vara medveten såväl som omedveten om sitt verks kommunikation. Den svenska flickboken kring sekelskiftet, som är intressant för min undersökning, ska kartläggas i den utsträckning som krävs för syftet. Krusenstjernas romaner utgör navet men jämförelser med andra flickböcker förs in vid behov. Undersökningen kommer genomgående att vara komparativ. 4 Problemområdet kommer att angripas utifrån tre frågeställningar: 1) Hur mottogs romanerna, som flickböcker eller samtidsromaner? Det kommer att undersökas genom recensioner i dagspress och tidskrifter kring utgivningen av romanerna. Här kommer även den så kallade Pahlenfejden att diskuteras. 2) Vilka flickbokssignaler, dvs. signaler som kommunicerar att ett verk kan läsas som en flickbok, ger Krusenstjernas romaner? Följande faktorer fokuseras: allusioner, titel och öppningsämne. Både romanernas omslag och innehåll undersöks. 3) Hur kan romanernas flickbokssignaler och mottagandet sättas i samband? 5 3 Två moderna exempel på att genre används på liknande sätt som hos Krusenstjerna är Mara Lees Ladies (2007) och Sisela Lindbloms De skamlösa (2007) som kan sägas korsa chick-lit med andra genrer. Endast min magisteruppsats undersöker beröringspunkterna mellan Krusenstjernas romaner och flickboksgenren. 4 Fowler, 1982, s. 20, 23, 38 ff., 52. Ett brett sekelskiftesbegrepp används, 1890-tal till tidigt 1920-tal. Perioden spänner på ett ungefär mellan Krusenstjernas födelse och utgivningsåret för den sista av hennes romaner som mottogs som flickböcker. Flickböcker (inklusive svenska översättningar) från perioden är t.ex.: Alcott, ; Meyerson, 1890; Idström, 1893; Andersson, 1899; Nordenadler, ; Montgomery, ; Nyblom, ; Sillén, 1912; Kuylenstierna-Wenster, ; Svedenborg, ; Linder, 1920; Berlin, 1922; Stiernstedt, För information om Pahlenfejden, se t.ex.: Paqvalén, 2007, s. 15 ff., 50 ff. Fowler menar att allusioner, titel och öppningsämne har särskild betydelse för ett verks kommunikation av genre. Jag är inspirerad av Annika Olsson som också utgår från Fowler och diskuterar de rapportbokssignaler som böckerna i hennes material ger. Se: Fowler, 1982, s ; Olsson, 2004, s
3 Sedan följer en analys av huvudtemat, vilket utgör projektets andra problemområde, och den utgår från Paul Ricœurs syn på strukturalismen och hermeneutiken som komplementära vid tolkningen av en text. Det ger möjlighet att avtäcka övergripande strukturer såväl som att uppmärksamma intressanta avvikelser från dem. Även detta problemområde kommer att angripas utifrån tre frågeställningar: 1) Vilken struktur har skildringen av huvudtemat? 2) Vilka karaktärer (och objekt) har betydelse för huvudtemat? 3) Vad kännetecknar de olika karaktärerna? Detta kommer att undersökas med intersektionell teori. Hur intersekterar genus, klass och vithet / icke-vithet i karaktärernas uttryck och vad har det för betydelse för deras placering inom strukturerna? Jag delar Bridget Byrnes utgångspunkt att genus, klass och vithet / icke-vithet intersekterar på komplexa och föränderliga sätt som är kontextbundna och ger upphov till olika subjekt och subjektspositioner. 6 Tidigare forskning Beröringspunkterna mellan Krusenstjernas författarskap och flickboksgenren har aldrig varit föremål för en större studie. Även den svenska flickboksforskningen är eftersatt trots att intresset växer internationellt. Mitt avhandlingsprojekt kommer att bidra till att fylla de luckorna. Hittills har författarskapets beröringspunkter med flickboksgenren knappast nämnts i forskningen. Stig Ahlgren viker ett kapitel åt influenser från flickboksförfattaren Louisa M. Alcott i Krusenstjerna-studier (1940) men diskussionen är biografisk och spekulativ. Även i Birgitta Svanbergs Sanningen om kvinnorna (1989), den första feministiska avhandlingen om Pahlenserien, nämns några teman som kan ha sina rötter i Alcotts flickböcker. I Boel Westins artikel Patriarkatet och erotiken, en del av antologin Om flickor för flickor (1994) med Westin och Ying Toijer-Nilsson som redaktörer, undersöks erotiken i bl.a. Ninas dagbok och Helenas första kärlek som mottogs som flickböcker. På 2000-talet har det kommit flera studier om i synnerhet Pahlenserien, nämnas kan särskilt Rita Paqvaléns Kampen om Eros (2007) som är den första queerteoretiska avhandlingen om romanserien och antologin Tänd eld (2008) med Jenny Björklund och Anna Williams som redaktörer. Ingen av böckerna och artiklarna tar dock upp flickboksgenren. 7 6 Ricœur, 1998, s. 153, 175; Byrne, 2006, s. 2 f. Byrne undersöker vita mödrars livsberättelser talets Krusenstjernaforskning består, med undantag för Paqvaléns avhandling, av enstaka artiklar och sammanläggningsavhandlingar som behandlar författarskapet som ett bland flera, se: Öhman, 2001; Domellöf, 2001; Fjelkestam, 2002; Williams, 2002; Heggestad, 2003; Williams, 2004; Björklund, 2006; Björklund, 2008; Björklund, 2009; Bergdahl, Nämnas kan även den enda avhandlingen om bl.a. Tonyböckerna, se: Järvstad,
4 Den svenska flickboksforskningen under 2000-talet fokuserar på flickböcker kring talets mitt, i den något äldre Om flickor för flickor behandlas även författarskap från sekelskiftet. Jag tar avstamp i den existerande forskningen, som främst syftar till att kartlägga och uppvärdera genren. Själv vill jag dock undersöka den på ett, för en svensk kontext, nytt sätt. Här finner jag inspiration i internationell flickboksforskning som de senaste åren gett upphov till en mängd studier med flera olika perspektiv och frågeställningar. Nämnas kan särskilt Holly Blackfords antologi 100 years of Anne with an e (2009) där bl.a. det intertextuella sambandet mellan Anne på Grönkulla och kvinnliga författares romaner undersöks, Michelle J. Smiths Empire in British girls literature and culture (2011) som analyserar nationalitet i flickböcker, samt antologin Nancy Drew and her sister sleuths (2008), med Michael G. Cornelius och Melanie E. Gregg som redaktörer, där bl.a. etnicitet i detektivböcker för flickor undersöks. 8 Mötet med kärleken och sexualiteten som flickbokssignal Ingen av Krusenstjernas romaner etiketteras explicit som flickbok men jag, som är väl inläst på materialet, urskiljer flera flickbokssignaler trots att jag ännu inte genomfört mitt projekt. Det måste givetvis utföras för att belägga dessa och andra, men några flickbokssignaler kan med fördel framhållas här pga. att de vittnar om förhållandet till genren: Tonyböckernas protagonist, som för övrigt är lika rödhårig som flickbokshjältinnan i L. M. Montgomerys Anne på Grönkulla, och barnen i Fattigadel är ivriga flickboksläsare. Angela i Fröknarna von Pahlen och hennes väninnor kallas små kvinnor, vilket kan jämföras med Alcotts flickbok Little women, och ett avsnitt i Fattigadel har fått titeln En krona bland gossar, en hänvisning till Alcotts En krona bland flickor. Den mest intressanta flickbokssignalen är dock den struktur som skildringen av huvudtemat delar med genren. Den kan skisseras på följande vis: Protagonisten dras till en person med vilken ett äktenskap är otänkbart, t.ex. en väninna eller ett syskon. Hon blir uppvaktad av minst två män och ställs inför valet mellan dem. Någon representerar den rätta kärleken medan någon annan representerar den orätta. Vem som knyts till vilken kärlekstyp avgörs av männens uttryck. Uppvaktarna är oftast vita män som tillhör de övre klasserna men olika markörer för genus, klass och vithet / icke-vithet skapar ändå olikhet mellan dem. Det intersektionella perspektivet behövs för att för att synliggöra detta talets svenska flickboksforskning utgörs bl.a. av: Andræ, 2001; Söderberg, 2004; Theander, För en mer utförlig forskningsöversikt, se: Söderberg, 2010, s
5 I Krusenstjernas romaner är männen som representerar den orätta kärleken ofta bleka, blonda och blåögda, de beskrivs som vackra, kroppsarbetar inte och rör sig i en stadsmiljö detta sammantaget ger dem en feminin framtoning. De som representerar den rätta kärleken har däremot ofta mörkare hy, hår och ögon, de beskrivs inte som vackra, kroppsarbetar i större utsträckning och rör sig i en lantlig miljö vilket ger dem en maskulin framtoning. Den rätte är således lagom främmande för protagonisten: mörkare, starkare och mer maskulin än hon är men, genom sin klasstillhörighet och vithet, tillräckligt lik henne för att utgöra ett gott parti. Men i Krusenstjernas romaner finns även intressanta avvikelser från flickboksstrukturen: Protagonistens uppvaktare är ibland även kvinnor, från de lägre klasserna och/ eller ickevita. Gränsen mellan den rätta och orätta kärleken är ibland otydlig. Dessutom är mötet med uppvaktarna samt dragningen till en väninna eller ett syskon ofta mer sexuellt explicit än flickboksstrukturen tillåter. Därmed följer såväl som avviker skildringen av huvudtemat från strukturen, vilket öppnar upp för en mängd intressanta frågor kring genre och genus. 5
6 Käll- och litteraturförteckning Källor: Alcott, Louisa M., Unga qvinnor eller Margret, Hanna, Betty och Amy. En tafla ur lifvet i hemmet (1868), övers. ej angiven (Stockholm 1903) Våra vänner från i fjor eller systrarna Marchs senare lefnadsöden. Fortsättning och slut på Unga qvinnor. En tafla ur livet i hemmet (1869), övers. ej angiven (Stockholm 1895) En krona bland flickor (1870), övers. ej angiven (Stockholm 1899) Gosskolan i Plumfield. Berättelse (1871), övers. ej angiven (Stockholm 1902) Rosa eller de åtta kusinerna. Berättelse (1875), övers. Bertha Sandlund (Stockholm 1902) Rosen i blomning. Berättelse (1876), övers. Bertha Sandlund (Stockholm 1903) De forna skolgossarne i Plumfield. Berättelse (1886), övers. ej angiven (Stockholm 1887) Andersson, Hedda, Stadsflickor på landet (Stockholm 1899) Berlin, Eva, Elsas pensionsår. En bok för unga flickor (Stockholm 1922) Idström, Ellen, Tvillingsystrarna. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1893) Krusenstjerna, Agnes von, Samlade skrifter, red. Johannes Edfeldt (Stockholm ) I. Ninas dagbok/ Helenas första kärlek. En Stockholmsroman (1917/ 1918) II. Tony växer upp. Scener ur ett barndomsliv (1922) III. Tonys läroår. Episoder ur en ungdom (1924) IV. Tonys sista läroår. Resa till kejsarens hotell (1926) VI. Fru Esters pensionat (1927) VII. Den blå rullgardinen, Fröknarna von Pahlen, I (1930) VIII. Kvinnogatan, Fröknarna von Pahlen, II (1930) IX. Höstens skuggor, Fröknarna von Pahlen, III (1931) X. Porten vid Johannes, Fröknarna von Pahlen, IV (1933) XI. Älskande par, Fröknarna von Pahlen, V (1933) XII. Bröllop på Ekered, Fröknarna von Pahlen, VI (1935) XIII. Av samma blod, Fröknarna von Pahlen, VII (1935) XVI. Fattigadel. Roman, Fattigadel, I (1935) XVII. Dunklet mellan träden. Roman, Fattigadel, II (1936) XVIII. Dessa lyckliga år. Roman, Fattigadel, III (1937) XIX. I livets vår. Roman, Fattigadel, IV (1938) Kuylenstierna-Wenster, Elisabeth, När katten är borta-. En feriehistoria om fyra flickor och några till (Stockholm 1915) Fjortonåringen. En skolflickshistoria (Stockholm 1916) Barbro Bertings ungflicksår. En bok för åringar (Stockholm 1917) Försommar. Ungflicksbok om Barbro Berting och hennes kamrater (Stockholm 1918) Ungdomen på Hällesund. Gamla bekanta och nya. Berättelse för unga flickor (Lund 1919) Fågelungen. Berättelse för unga flickor (Lund 1920) De nio kamraterna. En skolflickshistoria (Lund 1920) Sylvia. (Forts. av Fågelungen). Berättelse för unga flickor (Lund 1921) Mor Bab. Episoder från ett hem. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1922) 6
7 Linder, Ulla, Flickorna på Rosenholm. En berättelse för unga flickor (Stockholm 1920) Meyerson, Gerda, Flickor emellan. Berättelse för ungdom (Stockholm 1890) Montgomery, L. M., Anne på Grönkulla (1908), övers. Karin Jensen (Lund 1909) Vår vän Anne (1909), övers. Karin Jensen (Lund 1910) Drömmens uppfyllelse. (Anne på Grönkulla än en gång) (1915), övers. Karin Jensen (Lund 1916) Drömslottet. Anne i eget hem (1917), övers. Karin Jensen (Lund 1918) Nordenadler, Ebba, I Edsbro pension. Berättelse för flickor (Stockholm 1900) Den gamla prästgården. Berättelse för flickor (Stockholm 1901) Det var då. Fortsättning af Den gamla prästgården (Stockholm 1903) Nyblom, Helena, Kusinerna. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1910) Väninnorna. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1912) Sillén, Ebba af, Majs pensionsår. Berättelse för unga flickor (Stockholm 1912) Stiernstedt, Marika, Ullabella. Berättelse (Stockholm 1922) Svedenborg, Hedvig, Silverhjärtat (Stockholm 1918) Blomkullakusinerna. Vad som hände på Stenkumla slott. En bok för flickor (Stockholm 1920) Hannas dagbok eller Mera om Blomkullakusinerna. En bok för flickor (Stockholm 1921) Litteratur: Adolfsson, Eva, Drömmen om badstranden. Kvinnobilder i trettiotalslitteraturen, särskilt hos Agnes von Krusenstjerna och Moa Martinson, Kvinnor och skapande. En antologi om litteratur och konst tillägnad Karin Westman Berg, red. Birgitta Paget et al. (Malmö 1983), s Ahlgren, Stig, Krusenstjerna-studier (Stockholm 1940) Ahmed, Sara, Strange encounters. Embodied others in post-coloniality (London 2000) Andræ, Marika, Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker (diss. Uppsala 2001) (Stockholm 2001) Auchmuty, Rosemary, A world of women. Growing up in the girls school story (London 1999) Backberger, Barbro, Samhällsklass och kvinnoliv. En studie i Agnes von Krusenstjernas och Moa Martinsons författarskap, Kvinnornas litteraturhistoria, I, red. Marie Louise Ramnefalk & Anna Westberg (Stockholm 1981), s Bergdahl, Liv Saga, Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner (diss. Umeå 2010) Björklund, Jenny, Frihet, jämlikhet, systerskap. Samkönat begär och gränsöverskridande 7
8 kärlek i Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen, Tidskrift för litteraturvetenskap, årg. 35, 2006: 3-4, s Kärlekens gränsland. Kvinnlig homosexualitet i Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen, Gränser i nordisk litteratur, IASS XXVI 2006, II, red. Heidi Grönstrand, Ulrika Gustafsson & Clas Zilliacus (Åbo 2008), s Den heliga familjen. Heteronormativitet och kvinnlighet i Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen, En bok om genus. Nyfikenhet, nytänkande, nytta, red. Christina Angelfors & Eva Schömer (Växjö 2009) Björklund, Jenny & Anna Williams, red., Tänd eld! Essäer om Agnes von Krusenstjernas författarskap (Stockholm 2008) Blackford, Holly, red., 100 years of Anne with an e. The centennial study of Anne of Green Gables (Calgary 2009) Butler, Judith, Gender trouble. Feminism and the subversion of identity (1990) (New York 2006) Byrne, Bridget, White lives. The interplay of race, class and gender in everyday life (London 2006) Cornelius, Michael G. & Melanie E. Gregg, red., Nancy Drew and her sister sleuths. Essays on the fiction of girl detectives (Jefferson 2008) Dahl, Ulrika, Att läsa (med) Sara Ahmed, Vithetens hegemoni, Sara Ahmed (Hägersten 2011), s Domellöf, Gunilla, Mätt med främmande mått. Idéanalys av kvinnliga författares samtidsmottagande och romaner (Hedemora 2001) Edfeldt, Johannes, Efterskrift, Samlade skrifter, I-IV, VI-XIII, XVI-XIX, Agnes von Krusenstjerna, red. Johannes Edfeldt (Stockholm ) Fjelkestam, Kristina, Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer. Modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige (diss. Stockholm 2002) (Eslöv 2002) Foster, Shirley & Judy Simons, What Katy read. Feminist re-readings of classic stories for girls (London 1995) Fowler, Alastair, Kinds of literature. An introduction to the theory of genres and modes (Oxford 1982) Gammel, Irene & Benjamin Lefebvre, red., Anne s world. A new century of Anne of Green Gables (Toronto 2010) Heggestad, Eva, En bättre och lyckligare värld. Kvinnliga författares utopiska visioner (Eslöv 2003) Josefsson, Birgitta, Läsning för unga flickors hjärta och förstånd, Kvinnornas 8
9 litteraturhistoria, II, red. Ingrid Holmquist & Ebba Witt-Brattström (Stockholm 1983), s Järvstad, Kristin, Att utvecklas till kvinna. Studier i den kvinnliga utvecklingsromanen i talets Sverige (diss. Lund 1996) (Stockholm 1996) Lagercrantz, Olof, Agnes von Krusenstjerna (diss. Stockholm 1951) (Stockholm 1951) Lee, Mara, Ladies. Roman (Stockholm 2007) Lindblom, Sisela, De Skamlösa (Stockholm 2007) Mazzarella, Merete, Agnes von Krusenstjerna (Stockholm 1992) Mulinari, Diana & Paulina de los Reyes, Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap (Malmö 2005) Olsson, Annika, Att ge den andra sidan röst (diss. Uppsala 2002) (Stockholm 2004) Paqvalén, Rita, Kampen om Eros. Om kön och kärlek i Pahlensviten (diss. Helsingfors 2007) Reynolds, Kimberley, Girls only? Gender and popular children s fiction in Britain, (London 1990) Ricœur, Paul, Du texte à l action, Essais d herméneutique, II (1986) (Paris 1998) Said, Edward W., Orientalism (London 1978) Smith, Michelle J., Empire in British girls literature and culture. Imperial girls, (Basingstoke 2011) Svanberg, Birgitta, Sanningen om kvinnorna. En läsning av Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen (diss. Uppsala 1989) (Stockholm 1989) Slaget om driften. Om Agnes von Krusenstjerna, Vida världen , Nordisk kvinnolitteraturhistoria, III, red. Margaretha Fahlgren & Elisabeth Møller Jensen (Höganäs 1996), s Söderberg, Eva, Askunge, madonna eller feminist? Kontextuella läsningar av Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit (diss. Umeå 2004) Flickboksforskning i ett föränderligt genuslandskap, En bok om flickor och flickforskning, red. Anna-Karin Frih & Eva Söderberg (Lund 2010), s Theander, Birgitta, Älskad och förnekad. Flickboken i Sverige (diss. Lund 2006) (Göteborg 2006) Toijer-Nilsson, Ying & Boel Westin, red., Om flickor för flickor. Den svenska flickboken (Stockholm 1994) Westin, Boel, Patriarkatet och erotiken. Helena Nyblom, Agnes von Krusenstjerna och Marika Stiernstedt, Om flickor för flickor. Den svenska flickboken, red. Ying Toijer- 9
10 Nilsson & Boel Westin (Stockholm 1994), s Williams, Anna, Tillträde till den nya tiden. Fem berättelser om när Sverige blev modernt (Eslöv 2002) Unge herr Agda, Omklädningsrum. Könsöverskridanden och rollbyten från Tintomara till Tant Blomma, red. Eva Heggestad & Anna Williams (Lund 2004), s Åhmansson, Gabriella, An introduction to Lucy Maud Montgomery. Anne Shirley, A life and its mirrors. A feminist reading of L. M. Montgomery's fiction, I (diss. Uppsala 1991) Öhman, Anders, Apologier. En linje i den svenska romanen från August Strindberg till Agnes von Krusenstjerna (Eslöv 2001) 10
Flickstaden. Flickbokens diskurs och sadomasochism i Agnes von Krusenstjernas Ninas dagbok, Helenas första kärlek och Fröknarna von Pahlen
Stockholms universitet Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Flickstaden Flickbokens diskurs och sadomasochism i Agnes von Krusenstjernas Ninas dagbok, Helenas första kärlek och Fröknarna
Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp Gender Studies BA (A), Feminist Theory and Intersectional Power Analysis A2, 15 credits Allmänna
Rapport från vithetshavet
Ulrika Dahl läser Sara Ahmed: Rapport från vithetshavet I Sverige och Norden är det först på 2000-talet som vita feminister på allvar kommit att intressera sig för det som numera går under epitetet intersektionalitet.
Frida Dahlqvist
1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas
Prislista *=slutsålt
Prislista *=slutsålt SVENSKA FÖRFATTARE UTGIVNA AV SVENSKA VITTERHETSSAMFUNDET I Argus 1 1910/-94 65kr 2 1912/-94 90kr 3 1913/-94 60kr 4 1914/-94 95kr 5 1917/-94 55kr 6 1919/-94 70kr Argus, bundna I 1994
Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2009/130/514 KURSPLAN. Genusvetenskaplig grundkurs. Gender Science, basic course. Ekonomihögskolans styrelse.
Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2009/130/514 KURSPLAN Genusvetenskaplig grundkurs Gender Science, basic course Kurskod GV3001 Beslutsdatum 2009-05-26 Beslutande organ Ekonomihögskolans styrelse Gäller från 2009-07-01
Rut och Noomi. RUTS BOK I Gamla testamentet är på många sätt gränsöverskridande.
Rut och Noomi Malin Ekström, Allvarsam parodi och möjlighetens melankoli: en queerteoretisk analys av Ruts bok, diss. Teologiska institutionen, Uppsala 2011 (208 sidor) RUTS BOK I Gamla testamentet är
Kurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5)
Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) 2019-02-18 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence Against Women SE-751 85
Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White
Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4
Delkurs 1: Romananalysens teori och praktik Lärare: Helene Blomqvist, Olle Widhe
Karlstads universitet Litteraturvetenskap Litteraturvetenskap C/D, Svenska D ht-09 LVGCL1/LVADF3, LVADL1/LVADF5, LVGCF1, LVADF1 Kursansvarig: Helene Blomqvist, tel 054-7002570 Helene.Blomqvist@kau.se Delkurs
Nåt slags schema. Del 1 Varför bokpratar vi? Förutsättningarna styr Att välja böcker Förberedelse Framförandet
Nåt slags schema Del 1 Varför bokpratar vi? Förutsättningarna styr Att välja böcker Förberedelse Framförandet Del 2 Läslogg Rekvisita Framsidor Berättelser Ny teknik Litteraturlista kommer i slutet. Varför
Jämställdhet i språkundervisning
Sida 1 (5) 2013-05-27 Jämställdhet i språkundervisning Artikeln handlar om hur du, utifrån relevant forskning, kan utveckla din undervisning till att bli mer jämställd. Att beskriva sig som en läsare kan
- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön
- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag
Enskild fördjupningsuppgift realism och
Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev
FÄ=Fryksände, GM=Gräsmark, GS=Gunnarskog, MS=Mangskog, RS=Ransäter, ÖF=Östra Fågelvik, ÖM=Östmark, ÖÄ=Östra Ämtervik.
II-1 II-2 II-3 II-4 II-5 II-6 Personförteckning i Olov Bergqvist släktforskning per tisdag 30 oktober 2012 s. 1 (5) 1585 Henrik Henriksson Laaininen Far t III-2 1570 Anders Olsson Far t III-3 1570 Simon
Lärarhandledning till Spökhanden av Selma Lagerlöf. Carl-Johan Markstedt
Lärarhandledning till Spökhanden av Selma Lagerlöf Carl-Johan Markstedt www.novellix.se Carl-Johan Markstedt 2018 Introduktion l e dt r å da r. Skapa förförståelse och väck förväntningar på novellen genom
2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om Litteratur Kultur Medier. 2. Ämne, om tillämpligt Engelska, franska, ryska och spanska med
1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod LIV R51 2. Kursens namn LKM: Litterär teori och metod 3. Nivå A 4. Högskolepoäng 15 5. Beslutsuppgifter Fastställd av kursplanegruppen för området
CARL-JOHAN MARKSTEDT. Fyra klassiska noveller. En lärarhandledning från Novellix
CARL-JOHAN MARKSTEDT Fyra klassiska noveller En lärarhandledning från Novellix Detta är en lärarhandledning till fyra noveller av klassiska svenska författare: Ett dockhem av August Strindberg, Ella gör
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen
PeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson
svenska författare August Strindberg Selma Lagerlöf Gustaf Fröding Vilhelm Moberg Moa Martinsson Material: - Detta häfte med instuderingsfrågor och övrig information. - Boken Magasinet svenska författare.
Illustration av Maria Jönsson från Bilderbokens mångfald och möjligheter, N&K, 2008
Illustration av Maria Jönsson från Bilderbokens mångfald och möjligheter, N&K, 2008 Boken som lugnande medel eller pedagogiskt verktyg?! Bild från Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum Vilken bok ska
Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna
Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor
Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell
Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell Anne Charlotte Leffler var en av 1880-talets mest framgångsrika författare. Hennes pjäser drog stor publik och hennes böcker såldes
Klubbrekord ute kvinnor 2015
Klubbrekord ute kvinnor 2015 Kvinnliga seniorer 100m 11,68 Helsingborg 2010 200m Jenny Ljunggren 23,35 Tammerfors 2003 400m Anne Arén 53,60 Helsingfors 1978 1500m Nina Andersson 4.29,73 Palo Alto 2006
Examinationen utgörs av hemtentamen där frågorna ska besvaras individuellt. Aktiv närvaro på föreläsningar och seminarier förväntas.
Linköpings universitet Litteraturvetenskap på lärarprogrammet Svenska (61-90 hp) (93SV51; 93SV57) Litteraturvetenskap Delkurs 1: Teorier, metoder och tolkning, 7,5 hp Lärare: Ann-Sofie Persson, ann-sofie.persson@liu.se
Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur.
Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. Battersby, C. (1989). Gender and genius: towards a feminist aesthetics. London: Women's Press. Brown, W. (1995). States of
Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek
Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som
Estetiska läroprocesser
Estetiska läroprocesser Erfarenheter från olika uppdragsutbildningar i Estetiskt lärande som kunskapsväg inför RUCs kompetensutveckling/nätverk i estetiska lärprocesser 2011-2012 På väg Varför tematisk
Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015
Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med
Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.
Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa
Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.
Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid
Lesbianism in Swedish Literature
Lesbianism in Swedish Literature This page intentionally left blank Lesbianism in Swedish Literature An Ambiguous Affair Jenny Björklund LESBIANISM IN SWEDISH LITERATURE Copyright Jenny Björklund, 2014.
Spelar ditt kön roll i livets spel?
Spelar ditt kön roll i livets spel? Hur ser dagens ungdomar på frågor rörande genus och jämställdhet? Vad innebär det för dem? I vilken utsträckning reflekterar de över dessa frågor? Här får du chansen
Hjärtligt välkommen till Isabella & Henriks bröllop
Hjärtligt välkommen till Isabella & Henriks bröllop Värdpar Christian och Sara Andersson Toastmaster Christian Andersson Sångledare Jonas Ekdahl Bestman Johan Persson Tärna Karin Andersson Solist Linda
En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.
1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar
Analys av Hungerspelen
Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss
Feministiska rättsteorier del III: Genusvetenskap, maskulinetet, queerteori och intersektionalitet
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del III: Genusvetenskap, maskulinetet, queerteori och intersektionalitet Laura Carlson 2016 Svensk genusrättsvetenskap Första rättsvetenskapliga
RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten
RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka
Kursplan. 1 (5) Mäns våld mot kvinnor - tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma, 15 hp, halvfart
1 (5) Mäns våld mot kvinnor - tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma, 15 hp, halvfart 2016-11-16 Nationellt centrum för National Centre for Knowledge on Men s Violence Against Women SE-751 85 Uppsala
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande
Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005
Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö
Lärarhandledning till Ett dockhem av August Strindberg. Carl-Johan Markstedt
Lärarhandledning till Ett dockhem av August Strindberg Carl-Johan Markstedt www.novellix.se Carl-Johan Markstedt 2018 Introduktion l e dt r å da r. Skapa förförståelse och väck förväntningar på novellen
Kärlekens morgonrodnad
Södertörns högskola Litteraturvetenskap Kärlekens morgonrodnad Kärlek och begär i Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen C-uppsats HT 2004 Maria Lappea Handledare: Claudia Lindén Abstract This study
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det
Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten?
Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Chloé Avril, doktorand i engelska En politisk genre Den utopiska genren är från början politisk. Avsikten är oftast att skildra en alternativ värld
Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!
Reviderad 2008-09-11 Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv! Introduktionen äger rum på Södertörns högskola i Flemingsberg, Moas båge plan 2 MC238 kl 11.00 (Se schema) Hjärtligt välkommen
Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!
Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken
Kursplan 1(8) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA300 Dnr EHVd 2006:10 Beslutsdatum Juridik och genusvetenskap.
1(8) Kursplan Ekonomihögskolan GVA300 Dnr EHVd 2006:10 Beslutsdatum 2006-05-31 Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Juridik och genusvetenskap Law and Gender Science Svenska Juridik Poängtal 20 ECTS
Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism
(Länk i Studentportalen) Connell, Raewyn (2015). Om genus. Göteborg: Daidalos. (Länk i Studentportalen) Urval (Länk i Studentportalen)
Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5) Kurslitteratur 2019-08-15 Nationellt centrum för kvinnofrid National Centre for Knowledge on Men s Violence Against
INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!
LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande
FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald
FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga
Formen i Sverige NRMMOMMM
ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin
Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Föräldrahyllan Leva med barn Lars H. Gustafsson & Marie Köhler
Föräldrahyllan Leva med barn Lars H. Gustafsson & Marie Köhler En lättläst bok med tilltalande layout. Författarna skriver om barnets utveckling och omvårdnad, med tips om t.ex. amning, sömn, tandborstning
VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken
VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,
Romanen som vardagsvara
Romanen som vardagsvara Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier Gunnel Furuland STOCKHOLM Innehåll Bibliografisk anmärkning
Familjerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04
Familjerekonstruktion Så gör jag Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut det kan uppväcka obehag
Förskolan Prästkragen plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Prästkragen plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Maud Carlberg Eva Semlali Cecilia Widemåne Jenny Westman Vår vision
Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9
Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.
Modig och stark - eller ligga lågt
Lena Kåreland (red.) Modig och stark - eller ligga lågt Skönlitteratur och genus i skola och förskola Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet nr 87 Natur och Kultur Innehåll Inledning 9 (Lena Kåreland)
Förändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
Särskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Noter och referenser - Oxfordsystemet
Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns
LITTERATURHISTORISK FORSKNING I SVERIGE
LITTERATURHISTORISK FORSKNING I SVERIGE Aktuelle tendenser og udviklinger??? GUNILLA HERMANSSON, INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION, GÖTEBORGS UNIVERSITET Underlag: 41 publikationer
Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg
Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Arja Mäntykangas Bibliotekshögskolan Åke Sellberg Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan/biblioteks- och informationsvetenskap 01-03-23 Bidrag till konferensen
Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)
Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör
Att vara en god mor fordrar kunskaper. Om legitimering av expertväglett föräldraskap under 1940-talet
Att vara en god mor fordrar kunskaper Om legitimering av expertväglett föräldraskap under 1940-talet Mål med presentationen: är genom en legitimeringsanalys visa hur moderskap representeras som det primära
Minne och talandets historia
DSpace Institution DSpace Repository Department of Global Political Studies http://dspace.org Articles /KS GPS 2013 Minne och talandets historia Edgren, Monika Linköpings universitet. Tema genus 69-72
Den döda flickans docka
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Nina fyller år. Hon har inga kompisar och istället för en mobil får hon en gammal docka i present av sin mamma. Men det är något märkligt med dockan, och Nina
Sociologi GR (A), Sociologi och Genus, 30 hp
1 (7) Kursplan för: Sociologi GR (A), Sociologi och Genus, 30 hp Sociology BA (A), Sociology and gender, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Session: Den svenska feminismen i internationellt perspektiv.
Session: Den svenska feminismen i internationellt perspektiv. Fredag 6 maj kl 13-14.30 Lokal C442. Ordförande och kommentator: Elisabeth Elgán, Stockholms universitet elisabeth.elgan@historia.su.se Deltagare:
Motivering - Årets utställning
Vasamuseet Form och Innehåll/Utställningsenheten Producent Johan Gustafsson ÅRETS UTSTÄLLNING Datum Motivering - Årets utställning Utställningens titel: Kvinnorna Alltid närvarande, sällan sedda Plats:
Representation av kvinnor och män inom Musik, scenkonst, film, teater och litteratur. www.umea.se/kommun
Representation av kvinnor och män inom Musik, scenkonst, film, teater och litteratur www.umea.se/kommun Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter
Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,
SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården
SPÖKHISTORIER Vi kommer att fortsätta svensklektionerna med ett arbete kring spökhistorier. Vi kommer att läsa spökhistorier, rita och berätta, se en film samt skriva en egen spökhistoria. Spökhistorierna
Katten i Ediths trädgård
Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat
Svenska kärleksbrev. Urval och introduktioner av Kaj Attorps. Lind & Co
Svenska kärleksbrev Urval och introduktioner av Kaj Attorps Lind & Co INNEHALL 11 Förord 13 Hugo Alfvén Till Alice Nordin, 30/_5 1898 Till Alice Nordin, 3/6 1898 Till Alice Nordin, odaterät, 1898 Ur Alice
Detaljschema för Introduktion i genusstudier vetenskapskritiska perspektiv Vårterminen 2011 (Reviderat )
Stockholms universitet Detaljschema för Introduktion i genusstudier vetenskapskritiska perspektiv Vårterminen 2011 (Reviderat 2011-01-28) Kontakt Sigrun Helmfrid, kursassistent, studievagledning@gender.su.se
LÄRARHANDLEDNING. Diskussionsfrågorna är förslag till ämnen, förmodligen har eleverna även andra frågor att ta upp efter föreställningen.
LÄRARHANDLEDNING Don Quijote - Riddaren av den sorgliga skepnaden av Pelle Öhlund Efter Miguel de Cervantes roman Den snillrike riddaren Don Quijote Till läraren: Det lämpligaste är att använda handlingsbeskrivningen
Varför är Faktaboken indelad i kapitlen Journalisten, Filmaren osv.?
Så använder du Arena Arena är ett flexibelt läromedel som passar många olika arbetssätt. Oavsett om du ska läsa litteratur, skriva noveller eller tidningsartiklar, göra muntliga övningar, spela in film
Röster ur en rörelse
Röster ur en rörelse Sörberg, Anna Maria (red.) Över regnbågen: röster ur en rörelse: Historier om kärlek och kamp. Stockholm: Atlas 2010 (190 sidor) ÖVER REGNBÅGEN: RÖSTER UR EN RÖRELSE sammanställdes
Sociologi GR (A), Sociologi och Genus, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (A), Sociologi och Genus, 30 hp Sociology BA (A), Sociology and gender, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Prövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
GÖR DET PÅ BIBLIOTEKET
Gävle bibliotek www.gavle.se/bibliotek GÖR DET PÅ BIBLIOTEKET EVENEMANG JANUARI-FEBRUARI 2016 Fri entré! Begränsat antal platser, kom i tid! För mer info se www.gavle.se eller ring 026-17 96 00 Välkommen!
MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV
MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV HISTORISKA INSTITUTIONEN Jonas Lindström Tisdag den 17 februari efter gamla stilen 1747 steg jag frisk upp, kusin satt vid bågen och sydde, klockan 10 gick allt vattnet i hast
Kan Norrtullsligan klassas som chick lit?
Kan Norrtullsligan klassas som chick lit? Då jag läste Norrtullsligan (1908) av Elin Wägner slogs jag av hur många likheter som finns mellan detta verk och hur genren chick lit beskrivs. Jag ämnar därför
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Genusvetenskapliga litteraturanalyser PDF ladda ner
Genusvetenskapliga litteraturanalyser PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. utveckling. Här återfinns både klassiska kanonkritiska texter, inomvetenskapligt granskande bidrag samt skönlitterära
Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk
Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek
Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska
Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Egenmäktigt förfarande i gymnasieklass
h en lation. hålla ett., hänförd, de, r svårt yttja människors r brutalt resultatet detaljstudie i atthet, rolig m vartannat. kärlek. sar Söderbergs molande öms klara ironi. Lena Andersson Egenmäktigt
Lectio praecursoria: Kampen om Eros
Lectio praecursoria: Kampen om Eros, disp. 24.2.2007. Den tionde mars 2007 var det 77 år sedan den svenska författaren Agnes von Krusenstjerna gick bort. Vid sin död var Krusenstjerna en av sin samtids
Mellan dig och mig Mårten Melin
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör
Genusstudier i Sverige
Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas
Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:
Barns utforskande i vardagen och naturvetenskapligt arbetssätt I leken undersöker och utforskar förskolebarn sin omgivning hela tiden. Om man studerar barnens utforskande ur ett naturvetenskapligt och