På vilka grunder återkallas legitimation inom Hälso- och sjukvården?

Transkript

1 På vilka grunder återkallas legitimation inom Hälso- och sjukvården? Relationen till lagen om anställningsskydd Eva Bergman Termin VT 2018 Examensarbete, 15 hp Magisterprogrammet i arbetsrätt Handledare: Anderz Andersson

2 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning Uppsatsens syfte Avgränsningar Metod och material Teoretiska utgångspunkter/teori Parallella lagar Inledning Lagstiftningsteknik och lagstiftningslära Rationalitet och legitimitet Den rättsliga regleringen av hälso- och sjukvårdsreglerade yrken EU Sverige Lagrum för anmälan inom hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Patientdatalagen Återkallande av legitimation inom hälso- och sjukvården Inledning Grov oskicklighet som återkallandegrund Vägledande praxis på grund av grov oskicklighet HSAN:s beslutsunderlag på grund av grov oskicklighet Allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne Vägledande praxis på grund av allvarligt brott som ägnat påverka förtroendet för honom eller henne HSAN:s beslutsunderlag vid allvarligt brott som påverkat förtroendet för honom eller henne Visats sig uppenbart olämplig att utöva yrket Vägledande praxis på grund av uppenbar olämplighet att utöva yrket HSAN:s beslutsunderlag vid uppenbar olämplighet att utöva yrket

3 5.5 På grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande Vägledande praxis på grund av sjukdom eller liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredställande HSANs beslutsunderlag vid sjukdom eller liknande omständighet Sammanfattning återkallande av legitimation inom hälso- och sjukvården Saklig grund enligt lagen om anställningsskydd Inledning Rättslig reglering Praxis från Arbetsdomstolen avseende återkallande av legitimation Misskötsamhet Allvarliga brott inom och utom tjänst Sjukdom Utnyttjande av sin yrkesroll för stöld av narkotika Empiri Analys Råder samstämmighet mellan de vanligaste grunderna för återkallande av legitimation inom hälso- och sjukvården och saklig grund för uppsägning och avsked enligt LAS? Återkoppling på uppsatsens hypotes Diskussion Förslag på ändringar Krav på att vårdgivare ska anmäla vissa specifika händelser Fortsatt forskning Käll- och litteraturförteckning Offentligt tryck Offentligt tryck från EU Rättspraxis

4 Förkortningar EES EU HSAN HSL HFD IMI IVO LAS LYHS LR LPT LVM JO JK PSL PDL RÅ SOSFS Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska Unionen Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Hälso- och sjukvårdslagen Högsta förvaltningsdomstol Informationssystem för den inre marknaden Inspektionen för vård och omsorg Lagen om anställningsskydd Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvården Länsrätten Lagen om psykiatrisk tvångsvård Lagen om vård av missbrukare Justitieombudsmannen Justitiekanslern Patientsäkerhetslagen Patientdatalagen Riksåklagare Socialstyrelsens föreskrifter 4

5 1 Inledning Att inneha legitimation inom hälso- och sjukvården är näst intill avgörande för att en person ska kunna arbeta inom vårdsektorn. Patientsäkerhetslagen (PSL) och Lagen om anställningsskydd (LAS) är två parallella lagar och har inget samröre med varandra. Detta betyder t.ex. att en legitimerad individ inom hälso-och sjukvården som blir uppsagd eller avskedad hos en vårdgivare kan fortsätta arbeta hos en annan vårdgivare så länge som individen får behålla sin legitimation. Detta oavsett vad orsaken till avslutet är och under förutsättning att det inte anmäls till inspektionen för vård och omsorg (IVO) för vidare beredning. Men även om lagarna inte har något samröre och har olika syften så kan de hamna i kollision med varandra. Till exempel om en legitimerad inom hälso- och sjukvården lider av en sjukdom som gör att hen inte får behålla sin legitimation, så har arbetsgivaren fortfarande ansvar för anställningen tills dess att personen inte kan utföra något arbete av betydelse. Lagarna blir även viktiga i relation till varandra för att upprätthålla samhällets förtroende för en legitimerad. Detta för att undvika att en legitimerad som blir avskedad pga. grovt åsidosättande av sina åtaganden, vilket har betydelse för patientsäkerheten, utan begränsning skulle kunna fortsätta hos en annan arbetsgivare. Samtidigt som lagarna skall anses vara legitima i den miljö som de ska verka och inte för hårda för att efterleva. Därför blir det viktigt hur dessa lagar förhåller sig till varandra. PSL trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersatte då lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på Hälso- och sjukvårdens område (LYHS) med bestämmelser om systematiskt patientsäkerhetsarbete, så som att rapportera hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten. Begreppet patientsäkerhet innebär enligt 6 kap 1 PSL skydd mot vårdsskada vilket i sin tur enligt 1 kap 5 PSL innebär lidande, kroppslig eller fysisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas. Beslut om återkallelse av legitimation beslutas av den statliga förvaltningsmyndigheten Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och ska uppfylla någon av grunderna i 8 kap PSL. En återkallelse av legitimation för en person inom hälso- och sjukvården innebär i grunden att personen inte får arbeta inom den profession hen har lagt tid och pengar på att utbilda sig inom. Därför är det intressant att undersöka på vilka grunder HSAN beslutar att återkalla en legitimation på och jämföra hur grunderna förhåller sig till LAS och saklig grund för uppsägningar och avsked. Finns det en samstämmighet? Borde uppsägningar och avsked rutinmässigt anmälas till IVO? 5

6 1.1 Uppsatsens syfte Syftet med denna uppsats är att analysera bestämmelserna i 8 kap PSL om återkallande av legitimation inom hälso- och sjukvården samt att analysera hur dessa regler förhåller sig till bestämmelserna i LAS om saklig grund för uppsägning och avsked. Ett särskilt fokus kommer att läggas på de avsked inom hälso- och sjukvården som har hög samstämmighet med tillämpningen för återkallande av legitimation för att se i hur stor grad dessa anmäls av vårdgivarna till IVO. 1.2 Avgränsningar Detta arbete är begränsat till att behandla yrken inom hälso- och sjukvården samt återkallelse av legitimation för yrkesutövning inom samma sektor. Vidare har jag valt att enbart se till återkallelse och inte prövotid eller begränsningar av förskrivningsrätten som är en mindre ingripande åtgärd som HSAN kan fatta beslut om. Jag har även valt att fokusera på fyra av åtta grunder till återkallande som i större grad utgår från en eller flera händelser som den legitimerade klandras för. De bortvalda grunderna är att man under prövotiden visat sig olämplig, inte följt prövotidsplanen, själv begär att legitimationen ska återkallas eller inte följt förläggande om att genomgå läkarundersökning. 1.3 Metod och material Arbetet utgår från en rättsanalytisk metod, denna metod har jag valt då mitt arbete kräver en analys och kritik av lagrummen för att kunna göra en bedömning av likheter och skillnader, utöver att fastställa gällande rätt. Arbetet behandlar praxis från lägre instansers beslutsunderlag så som HSAN för att fastställa tillämpningen av grunderna för återkallelse av legitimation. Då en värdering av saklig grund för uppsägning och avsked kommer att ske på ett urval genom en empirisk undersökning kräver arbetet en vidare metod än en ren rättsdogmatisk. 1 Materialet som jag har valt att använda mig av är EU direktiv och förordningar, lagtext, förarbeten, departementsserier, statens offentliga utredningar, praxis, doktrin samt beslut och redovisningar från hälso- och sjukvårdsnämnden. För att fastställa gällande rätt för återkallande 1 Strandberg, 2015, s. 46 6

7 samt uppsägning och avsked så har jag valt att använda lag, förarbeten, praxis 2 och doktrin. 3 För att gå igenom vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att ett återkallande enligt grunderna i kap 8 3 PSL och kap 8 4 punkt 1 PSL har praxis samt alla beslut om återkallande av HSAN under analyserats och sammanställts. Vid val av praxis avseende LAS har jag främst valt ut de domar som har en koppling till hälso- och sjukvården, i andra hand de som har en koppling till offentliga anställning och i tredje och sista hand övriga domar av relevans. För att undersöka om det förekommit beslut om uppsägningar eller avsked som hade kunnat uppfylla HSAN:s kriterier för återkallelse av legitimation, men som inte har anmälts till IVO, har en begäran gjorts till ett av Sveriges universitetssjukhus och en till IVO 4. Uppsägningarna och avskeden som ingår i detta arbete har skett på Sahlgrenska universitetssjukhuset under en tvåårsperiod mellan åren Valet av sjukhus har varit utefter storlek men där det första valet, Nya Karolinska universitetssjukhuset, inte kunde ombesörja mer än två beslut eftersom de inte diariefört alla beslut. Förfrågan gick därför till Sahlgrenska sjukhuset som kunde återkomma med den information som efterfrågades. De uppsägningar eller avsked som hade en hög samstämmighet med grunderna för återkallande har stämt av med IVO. 1.4 Teoretiska utgångspunkter/teori Jag har valt att analysera två olika lagar, PSL och LAS, som i hög grad påverkar anställningarna för de som arbetar inom hälso- och sjukvården. Denna analys har jag sedan valt att sätt ihop i en syntes för att diskutera och kritisera perspektivet att ha återkallelse av legitimation och saklig grund åtskilda i ett större samhällsperspektiv. Teorin att ha två parallella lagar som har beröringspunkter går att återfinna inom flera samhällsområden så som skol- och polisväsendet. Det kan även vara intressant att analysera patientsäkerheten inte bara utifrån ett svenskt perspektiv utan även för legitimerade yrken inom Europa i och med en önskan om ett s.k. yrkeskörkort i Europa. Min tes är att det finns uppsägningar och avsked som uppfyller kriterierna för återkallelse men som inte IVO anmäls, vilket kan innebära en orättvisa utifrån ett likabehandlingsperspektiv men även grund för misstro till en god vård. 2 Via doktrin Lunning samt databassökning via Karnov. Sökord; uppsägning/avsked/läkare/sjuksköterska/undersköterska/vård i kombinationer. 3 Lunning, Förfrågan via mail till IVO sydväst 7

8 2 Parallella lagar 2.1 Inledning Rättsregler brukar delas in i rättsystematiska kriterier där olika grupperingar så som civilrätt, straffrätt och processrätt har till funktion att underlätta möjligheten att orientera sig inom rättssystemet dvs underlätta att man ska finna den regel som man söker. 5 Det har uttryckts i praxis att det saknas stöd för att lagstiftaren skulle ha ett syfte att ha en formell samordning mellan de offentligrättsliga bestämmelserna om legitimation om yrke inom hälso- och sjukvården och reglerna om anställningsskydd Lagstiftningsteknik och lagstiftningslära Lagstiftningsteknik och lagstiftningslära är begrepp som sammanfattar flera komponenter för att hantera rätts- och samhällsvetenskapliga problem. Lagstiftningsteknikens vanligaste beskrivning är att det handlar om på vilket sätt lagar ska utformas så som detaljlagar, ramlagar eller målorienterade lagar. Lagstiftningslära är ett bredare begrepp som handlar om lagars förhållande till varandra och lagars problem som kan återföras till dess tillämpning och verkan. Viktigt är även att se till de internationella regelverken så som EU-rätten och hur länders lagstiftning förhåller sig till den. Lagstiftningslära och lagstiftningsteknik går in i varandra så som frågan om lagstiftningen primära syfte och hur den då bör utformas Rationalitet och legitimitet Rationella lagstiftningar handlar förenklat om vad en bra lag anses vara och som i sin tur ger lagen legitimitet och acceptans. Det finns flera olika former av rationalitet där en form är intern rationalitet. En lag med god intern rationalitet är en lag som är transparent och tydlig. Relationen till andra lagar behöver också utformas så att regelkollisioner, regelkonkurrens och ofullständigheter kan undvikas för en god rationalitet. En lag som accepteras i en miljö och som i ett rättsligt perspektiv uppfyller alla krav på rationalitet framstår inte alltid som acceptabelt i en annan kontext vilket då kan generera åsikter i vad som är en legitim lag. 8 5 Hyden, s AD 1984 nr Wahlgren, 2014, s Wahlgren, 2014, s

9 3 Den rättsliga regleringen av hälso- och sjukvårdsreglerade yrken 3.1 EU Sverige blev en del av den europeiska unionen (EU) genom folkomröstning den 1 januari Under EU:s utveckling har en s.k. social dimension vuxit fram där arbetsrätten tillhör en del av denna dimension. Inom den sociala dimensionen har EU stiftat en mängd sekundärrätt 9 för att främja de större målsättningarna som återfinns i fördragen. EU:s intresse för arbetsrätten grundar sig i flera orsaker men främst för att möjliggöra de fyra friheterna; fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital samt att skapa full sysselsättning. 10 Exempel på sekundärrätt som ämnar underlätta för medborgarnas rätt att utöva sitt yrke inom unionen är Direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer som ämnar samordna minimikrav på utbildningar inom unionen för automatiskt erkännande. Enligt artikel 21 och i bilaga V i direktivet ovan ska medlemsstaterna automatiskt erkänna bevis på formella minimikvalifikationer att utöva yrkena läkare, specialistläkare, sjuksköterska, tandläkare, veterinär, barnmorska och apotekare, om examensbevis och eventuella ytterligare behörighetsbevis kan uppvisas av en EU medborgare enligt direktivets bilaga V. Det är enligt direktivet upp till de enskilda medlemsstaterna att ansvara för att deras utbildningar uppfyller direktivets krav samt att anmäla vilka examina som ska föras in i bilaga V i direktivet. 11 Direktiv 2013/55/EU, det s.k. ändringsdirektivet, förstärker dess föregångare Direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer genom bland annat ambitionen att införa ett europeisk yrkeskörkort. Ett sådant kort är ämnat att underlätta tillfällig rörlighet och främja en förenklad erkännandeprocess. Hanteringen ska stödjas av informationssystemet för den inre marknaden 12 som ytterst ska skapa transparens och rättssäkerhet för yrkesutövare. Direktivet och förordningen går gemensamt under benämningen yrkeskvalifikationsdirektivet. Direktivet innehåller även regler kring samarbete mellan nationella myndigheter. Ett exempel är om en återkallelse av legitimation genomförs, alternativt annan åtgärd såsom prövotidsbeslut eller begränsning i förskrivningsrätten, ska ansvarsnämnden besluta att 9 Sekundärrätt är när EU lagstiftar utifrån att de har fått det mandatet till detta genom fördragen, lagstiftningen kan ske genom förordning, direktiv eller beslut som medlemsländerna ska införa i deras nationella lagstiftning. 10 Nyström, 2016, s Prop. 2015/16:44, s IMI- förordningen nr 1024/2012 9

10 underrätta andra behöriga myndigheter inom övriga stater, EES och Schweiz om beslutet eller domen. Underrättelsen ska ske via IMI Sverige Sverige har i förhållande till medlemsstaterna inom EU förhållandevis få reglerade yrken vilket gör att intresset från Sveriges håll är starkt att få till ett mer flexibelt system inom EU. Detta för att möjliggöra för svenska medborgare att utöva sina yrken inom Europa om de så önskar. I 2 kap 17 regeringsformen framgår det att begräsningar i att utöva yrken enbart får införas om det är till för att skydda allmänna intressen och skall hanteras genom lag eller föreskrifter från regering eller förvaltningsmyndighet. 14 Direktiven om erkännande av yrkeskvalifikationer och ersättningsdirektivet har implementerats i Sverige genom lag (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Särskilda bestämmelser som rör examina inom hälso- och sjukvården regleras dock genom Socialstyrelsens förskrifter (SOSFS 2007:23) om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården. 13 Prop. 2015/16:44 14 Regeringsformen 8 kapitlet 2 första stycket, 3 och 10 10

11 4 Lagrum för anmälan inom hälso- och sjukvården 4.1 Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är en s.k. målinriktad ramlag som kom till under talet med syftet att stärka det kommunala självstyret och ge landsting och kommuner större frihet att organisera verksamheten efter lokala behov och förutsättningar. Lagen är riktad mot vårdgivare 15 vilket betyder att den inte ger några rättigheter till patienterna. 16 Lagen innehåller bestämmelser om hur hälso- och sjukvården ska vara organiserad och hur den ska bedrivas och ska följas av alla vårdgivare i Sverige. Målsättningen är att ge en god hälsa på lika villkor för hela Sveriges befolkning. Vårdgivare har stor frihet att organisera sin verksamhet utifrån de förutsättningar som finns men det ska alltid finnas en verksamhetschef enligt 4 kap HSL. Kravet innebär mer konkret att verksamhetschefen är ansvarig för den löpande verksamheten, att upprätthålla och bevaka hög patientsäkerhet, god kvalitet och främja kostnadseffektivitet. Regeringen har mandat att meddela ansvar och uppgifter till denna. 17 Vårdgivarna blir enligt lag ålagda att sträva mot målen och uppfylla kraven som står i den. De flesta krav i HSL motsvarar det som ställs på hälso- och sjukvårdspersonalen enligt PSL. Kraven i HSL är att hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård genom att bland annat tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet enligt 5 kap 1 HSL. För att uppnå en god vård enligt lagen så ska det finnas förutsättningar avseende personal, lokaler och utrustning uttryckt i vid bemärkelse. 18 Det är vårdgivarens ansvar att avgöra personalstyrkans antal och kompetens för att bedriva vård av god kvalitet. Dock framgår det i statens offentliga utredningar att en god vård förutsätter att personalen är välutbildad och har rätt kompetens kap 3 PSL står att en vårdgivare är statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. 16 Axelsson, 2011, s Prop. 1995/96:176, s Prop. 1995/96:176, s SOU. 1999:66, s

12 4.2 Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen (2010:659) ersatte den 1 januari 2010 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Lagen innehåller hur vårdgivare ska bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete vilket innebär att utreda händelser som medför vårdskada eller hade kunnat medföra vårdskada, ge patienter och närstående möjlighet att delta i vården samt att man till IVO 20 ska rapportera de inom sjukvården som anses utföra en patientsäkerhetsrisk. Som anställd inom hälso- och sjukvården är man enligt förarbetena grundbulten i att värna om patientsäkerheten genom att uppmärksamma risker. 21 Genom den nya patientsäkerhetslagen ersattes disciplinföljderna varning och erinran till förmån av en utökat klagomålshantering och en möjlighet för staten att tillgripa prövotid för yrkesutövare då den legitimerade är under kontroll av IVO. Målsättningen var att öka vårdpersonalens vilja att rapportera in avvikelser i vården för en ökad patientsäkerhet. Ytterligare en nyhet i PSL var att återkallelse av legitimation blev möjligt vid allvarlig brottslighet som inte behövde vara kopplat till yrkesutövningen. 22 Enligt 3 kap 7 PSL ska en vårdgivare snarast anmäla till IVO om det finns skälig anledning att befara att en legitimerad person för ett yrke inom hälso- och sjukvården kan utgöra en fara för patientsäkerheten. IVO ska enligt 7 kap 8 PSL säkerställa att händelser som anmälts till myndigheten enligt 3 kap 7 PSL har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå en hög patientsäkerhet. IVO har även en skyldighet enligt 7 kap 29 PSL att anmäla ett brott som kan leda till åtal samt enligt 7 kap 30 PSL om de finner skäl till det anmäla till HSAN om beslut om prövotid, återkallelse av legitimation, begränsning av förskrivningsrätten enligt 8 kap PSL. Legitimation kan återkallas enligt grunderna som återfinns i 8 kap 3 PSL eller 8 kap 4 PSL. Hälso- och sjukvårdsnämnden är den instans som prövar frågor om legitimation på anmälan av IVO, Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK). Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta ledamöter och utses av regeringen för tre år i taget. Ordföranden ska ha varit ordinarie domare och de övriga ska ha särskild insikt i hälso- och sjukvård. HSAN:s beslut går att överklaga hos allmän förvaltningsdomstol enligt 10 kap 9 PSL då Socialstyrelsen blir motpart till den överklagande. 20 Från den 1 juni 2013 övergick tillsynen från Socialstyrelsen till IVO 21 Prop. s Prop. 2009/10:210, s

13 4.3 Patientdatalagen I Patientdatalagen (2008:355) (PDL) kap 1 2 framgår att informationshanteringen ska vara så organiserad att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Syftet att föra en patientjournal är enligt kap 3 2 PDL i första hand till för att bidra till en god och säker vård och ska föras av den som enligt 4 kap PSL har legitimation, den som utan legitimation utför arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården som biträde åt en legitimerad eller den som är verksam som kurator enligt kap 3 3 PDL. I förarbetena till PDL framgår att dokumentation av olika åtgärder kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. 23 Mer utförligt ska en legitimerad journalföra patientens identitet, väsentliga uppgifter om bakgrunden till aktuell vård, uppgift om ställd diagnos, vidtagna och planerade åtgärder och uppgifter om den information som lämnats till patienten enligt kap 3 6 PDL. 5 Återkallande av legitimation inom hälso- och sjukvården 5.1 Inledning Enligt 4 kap. 1 PSL ska den som avlagt högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring efter ansökan få legitimation för yrket. Enligt andra stycket får dock inte legitimation meddelas om förhållandena är sådana att legitimation skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap PSL om sökanden hade varit legitimerad. En legitimation inom hälso- och sjukvården ska utgöra en garanti för att man som patient får en behandlare med rätt kompetens och vissa personliga egenskaper. Syftet med en återkallelse av en legitimation är att ytterst skydda patienten när den legitimerade inte längre kan utöva sitt yrke på ett godtagbart sätt. En återkallelse av legitimationen medför i praktiken att personen som berörs får yrkesförbud i sin profession. Därför är det ytterst viktigt att systemet är rättssäkert från båda perspektiven och att det för återkallelse krävs full bevisning och att det är omständigheter som går att styrka som ligger till grund för bedömningen. Det är även av betydelse att olämpligheten kan betecknas som uppenbar och som har visats genom grov oskicklighet i yrkesutövningen. Det ska vara otvetydigt att den legitimerade har begått ett 23 Prop. 2007/08:126 s.89 13

14 allvarligt misstag och grundas på konkreta händelser som kan styrkas. 24 I förarbetena till PSL framhålls att det har utvecklats en praxis som kräver att en legitimerad behöver vara exceptionellt oskicklig eller olämplig för att en återkallelse ska ske. 25 Av 8 kap 3, 4 samt 7 PSL återfinns det totalt åtta grunder som legitimationen kan återkallas på. 3 Legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården ska återkallas om den legitimerade 1. har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke, 2. i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne, eller 3. på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket. Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 får återkallelse underlåtas. 4 Legitimationen ska även återkallas om den legitimerade 1. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande, 2. har meddelats prövotid enligt 1 första stycket och under prövotiden på nytt visat sig olämplig att utöva sitt yrke, 3. har meddelats prövotid med en prövotidsplan och underlåtit att följa planen, eller 4. begär att legitimationen ska återkallas och det inte finns hinder mot återkallelse från allmän synpunkt. 7 Om det finns grundad anledning att anta att legitimationen ska återkallas enligt 4 första stycket 1, får den legitimerade yrkesutövaren föreläggas att låta sig undersökas av den läkare som Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd anvisar /./ Har den legitimerade yrkesutövaren inte följt ett föreläggande om läkarundersökning inom ett år från det att han eller hon fick del av föreläggandet, får legitimationen återkallas. 24 Prop. 2009/2010:210, s. 110; RÅ 1989 ref Prop. 2009/10:210, s

15 Ovan betyder att en legitimation kan återkallas om personen har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke i eller utanför yrkesutövningen, har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för hen eller på annat sätt visat sig olämplig. Legitimationen ska även återkallas om man pga. sjukdom eller liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande, har meddelats prövotid men har under prövotiden visats sig olämplig eller underlåtit att följa planen. Den legitimerade kan även begära själv att legitimationen återkallas vilket kan godtas om det inte finns hinder från allmän synpunkt, att personen ursprunglegitimation återkallas eller om yrkesutövaren inte låtit sig läkarundersökas trots förläggande. 26 Som tidigare nämnts så är det på anmälan av IVO som HSAN prövar frågan om återkallelse utifrån grunderna i PSL, HSAN kan inte på eget initiativ ta upp ärenden för prövning. Även JO och JK har rätt att väcka frågan om återkallelse till HSAN men detta är ytterst ovanligt. 27 Under 2016 och 2017 avgjorde HSAN 224 ärenden initierade av IVO varav HSAN beslutade om återkallade av 79 legitimationer (en dubbellegitimerad); 25 läkarlegitimationer, 37 sjuksköterske- eller barnmorskelegitimationer, 9 tandläkarlegitimationer och 8 övriga. Den vanligaste grunden för återkallelse 2017 är att individen på egen begäran vill återkalla sin legitimation, att hen varit uppenbart olämplig eller underlåtit sig att följa prövotidsplanen. Under samma period begränsade HSAN förskrivningsrätten för 29 legitimerade samt beslutade prövotid för 145 personer. 28 Grunder Antal grunder Grov oskicklighet 9 Grov brottslighet 8 Uppenbar olämplighet 10 Sjukdom 10 Övriga 41 Tabell 1: Antalet grunder för återkallande Axelsson, 2013, s Axelsson, 2011, s HSAN, Verksamhetsredogörelse 2017, s Viktigt att notera om en person har flera legitimationer så återkallas båda. Återkallelse kan även ske på flera grunder än en vilket är förklaringen till att antalet inte alltid stämmer överens. 15

16 5.2 Grov oskicklighet som återkallandegrund Enligt 8 kap 3 PSL ska återkallande av legitimation ske om den legitimerade har visat på grov oskicklighet vid utövningen av sitt yrke. Det handlar om att personen ska ha vist sig olämplig att utöva sitt yrke genom grov oskicklighet i yrkesutövningen genom ett allvarligt misstag eller flera försummelser av mindre allvarlig art. 29 Av HSAN:s beslut är det främst missbruk av förskrivningsrätten eller omfattande felbehandlingar av tandläkare som ligger till grund för återkallelse av på grund av grov oskicklighet. 30 Att bedriva vård i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet är enligt 6 kap 1 PSL ett krav Vägledande praxis på grund av grov oskicklighet RÅ 1989 ref 67 här tydliggör man att ett beslut om återkallelse ska innehålla en tydlig redovisning av vilka faktiska missgrepp och försummelser som funnits styrkta och som lagts till grund för ett återkallande. Av utredningsmaterialet kan man enbart finna två försummelser av ringa art som läkaren med tydlighet kan ställas till svars för. I materialet återfinns även flera allmänna yttranden från arbetsgivaren om bristande kunskaper, yrkesskicklighet samt oförmåga till samarbete vilket konstateras inte är tillräckligt för att återkalla en legitimation. Riksåklagaren kritiserar och upphäver både kammarrättens dom samt HSAN:s tidigare beslut. RÅ 2009 ref 65 handlade det om en läkare som inte ansågs arbeta inom ramen för vetenskap samt beprövad erfarenhet utifrån att ha ordinerat en behandling som inte var riskfri samt att få en patient att tro att hen var elöverkänslig och inte gett hen rätt behandling. Bristerna hade varit systematiska och avsiktliga. Det saknades relevans att handlandet inte har medfört en konkret patientskada. Läkaren ansågs även vara bristfällig i sin dokumentation samt skrev intyg utifrån osäkra medicinska underlag. Att han inte heller förändrat sitt arbetssätt trots kritik från Socialstyrelsen föranledde i bedömningen att han varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning. Högsta förvaltningsdomstol upphävde därmed både kammarrättens och länsrättens dom och beslutade enligt HSAN att återkalla läkarens legitimation. 29 Prop. 1978/79:220, s HSAN årsredovisning 2010 s

17 RÅ 1998 ref 41 II En sjuksköterska fick i domen bedriva alternativ behandling som inte kunde stödjas av vetenskap eller beprövad erfarenhet. Hon utövade konsultation inom zonterapi, kiropraktik, akupunktur, vegetarisk kost, syra/basbehandling, homeopati samt massage mm. Även om Regeringsrätten styrkte att sjuksköterskan inte handlade enligt vad som ålegat henne som sjuksköterska så ansåg rätten att rättsläget om en legitimerades möjligheter att använda alternativa metoder delvis var oklar. De kunde uppenbart säga att de använda metoderna var olämpliga. Sjuksköterskan fick behålla sin legitimation HSAN:s beslutsunderlag på grund av grov oskicklighet Av de totalt tio ärenden som HSAN beslutade om återkallelse under de två aktuella åren var det sex tandläkare 31, tre läkare 32 samt en receptarie 33. De tandläkare som fått sin legitimation återkallad hade alla utfört sitt yrke vid upprepade tillfällen utan stöd i vetenskap eller beprövad erfarenhet. Som minst styrks IVO:s anmälningar med fem antal patientfall och som mest femton. Samtliga får kritik för sina journalanteckningar då dokumentation ytterst handlar om att säkra patientsäkerheten enligt PDL. Av de tre läkarna som fått legitimationen återkallad anses en av dem sakna grundläggande medicinska kunskaper samt adekvata egenskaper för att kunna verka som läkare. 34 En annan läkare har systematisk valt att använda en icke vedertagen metod för behandling av borrelia som inte är i enligt med vetenskap och beprövad metod i Sverige. 35 Båda dessa läkare anses även ha uppenbara brister i sin journalföring. Den tredje läkaren samt receptarien mister främst sin legitimation pga. medvetna felaktiga förskrivningar av narkotika klassade läkemedel. 36 Alla anmälda personer har yttrat sig även om ansvarsnämnden inte har ansett någon av de givna förklaringarna har haft betydelse för utfallet. Detta även om de anmälda uppger att de har gjort ändringar i verksamheterna eller ökat sin kunskap. 31 HSAN /2017, /2016, /2016, 2015/0076:B2, /2016, / HSAN /2016, /2016, / HSAN / HSAN, / HSAN / HSAN /2016, /

18 Profession Tandläkare * 6 Läkare Läkare Försummelse Utan stöd i vetenskap eller beprövad erfarenhet + bristande dokumentation Saknar grundläggande medicinska kunskaper + brister i journalföring. Systematisk medicinsk behandling utan stöd i vetenskap eller beprövad erfarenhet +brister i journalföring. Läkare Medvetet felaktiga förskrivningar av narkotikaklassade medel. Receptarie Medvetet felaktiga förskrivningar av narkotika klassade medel. Tabell 2: HSAN:s beslut om återkallanden av legitimation pga. grov oskicklighet 5.3 Allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne I 8 kap. 3 andra stycket PSL föreskrivs att legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården ska återkallas om den legitimerade i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som ägnat att påverka förtroendet för hen. Återkallelse får underlåtas enligt 8 kap. 3 om det finns särskilda skäl. PSL är utformad så att om det är ett brott av allvarlig karaktär som sker på fritiden så kan en återkallelse av legitimation komma i fråga, detta för att värna om legitimationens garanti för lämpligheten i yrket. Brott som anses kunna påverka förtroendet för en legitimerad kan vara brott mot annans liv eller hälsa, narkotikabrott, sexualbrott, barnpornografibrott, förfalskningsbrott, osant intygande och mened. Förutom förtroendeskadan så ska brotten anses som allvarligt. Man ska även ta hänsyn till en helhetsbedömning så som brottets art, brottets straffvärde, påföljden, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter och gärningsmannens motiv för brottet. Huvudregeln är att domen ska ha hunnit vinna laga kraft, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt förläggande om ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse innan ett beslut om legitimationen kan ske på grunden allvarligt brott. 37 Om det anses föreligga särskilda skäl får återkallelse på grund av brottslighet underlåtas. Exempel på särskilda skäl kan vara att lång tid har förflutit från att brottet begicks till frågan om legitimationen prövades. Hur lång tid som ska ha passerats får avgöras i det enskilda fallet då man i författningskommentaren till 8 kap 3 andra stycket talar om avsevärd tid. 37 Prop. 2009/10:210, s

19 Tillräcklig lång tid ska också ha förflutit så att det inte längre kan hållas troligt att brottet ska ha inverkan på förtroendet för yrkesutövaren. 38 Men även personliga omständigheter kan utgöra särskilda skäl så som sjukdom, missbruk eller sociala förhållanden som kan vara åtgärdade när prövning sker. Dock är det klart att denna möjlighet ska tillämpas restriktivt när det gäller allvarliga brott Vägledande praxis på grund av allvarligt brott som ägnat påverka förtroendet för honom eller henne HFD 2015 ref 32 nekades en person sin legitimation som psykolog med bakgrund till det brott han begick som ung man tjugo år tidigare. Persons levnadsförhållanden ansågs mycket förändrade och han hade inte återfallit i brott efter avtjänat straff. Han har även utlåtanden från läkare och psykolog som verifierar en god personlig utveckling med låg risk för återfall. Brottet som ansågs vara mycket allvarligt rörde sig om flera grova rån och försök till dråp. Han hade även tagit flera personer som gisslan som hotades till livet. Då det inte rådde några oklarheter om att brottet ansågs allvarligt blev det sedan upp till domstolen att undersöka om det fanns särskilda skäl till att han ändå skulle få sin legitimation. Domstolen hänvisar till att en legitimations huvudfunktion är att vara en garanti för viss kunskapsnivå och egenskaper hos yrkesutövaren att den förtjänar allmänhetens förtroende. Att skälet till att allvarlig brottslighet finns som hinder för legitimationen är inte främst utifrån patientsäkerhet utan värna om att personen är lämplig så att man från samhället sida inte mister tilliten och förtroendet för hälso- och sjukvården i stort. Undantagsregeln för de grövsta brotten ska enligt förarbetena tillämpas med restriktivitet och enligt HFD kan det inte uteslutas att vissa brott inte kan återvinna allmänhetens förtroende. I andra fall kan det krävas mycket lång tid med skötsamhet för att anses att brottsligheten inte ska inverka på förtroendet. Trots att HFD inte ifrågasätter de uppgifter som har kommit fram kring personens förbättrade situation så anser domstolen att brottet som hade begåtts var så allvarligt så det tjugo år efteråt kan antas påverka allmänhetens förtroende för den legitimerade. RÅ 2007 ref 10 I Är en annan vägledande dom där en läkare som dömts till villkorlig dom och dagsböter för barnpornografi bestående av innehav av ett stort antal datafiler med barnpornografi samt spridning av ett antal filer. Ärendet överklagades till Högsta förvaltningsdomstol som ansåg att lämpligheten kunde ifrågasättas då brottet kunde ge uttryck 38 Prop. 2009/10:210, s Prop. 1978/79:220 s. 33; och s. 52; prop. 1993/94:149 s

20 för värderingar och en människosyn som inte passar med rollen som läkare. Ändå blir den samlade bedömningen att läkaren kan bli betrodd med fortsatt legitimation med bakgrund till att han hade arbetat strax över sex år utan anmärkning sedan händelsen samt att han nu hade en ordnad familjesituation. RÅ 2007 ref 10 II återkallade HSAN legitimationen för en läkare som dömts till fängelse i sju år för grovt skattebedrägeri, grovt skattebrott, bokföringsbrott och grov oredlighet mot borgenär. HFD ansåg i den samlade bedömningen att brottet som läkaren dömts för saknade samband med hans utövning inom läkaryrket då det enligt förarbetena och praxis framgår att brottslighet som i något hänseende ligger nära den legitimerades yrkesverksamhet kan utgöra grund för återkallelse. Brottet kan inte heller antas påverka patientsäkerheten eller inte på ett avgörande sätt påverka dennes förtroende som läkare eller för sjukvården i stort. Personen fick därför behålla sin legitimation HSAN:s beslutsunderlag vid allvarligt brott som påverkat förtroendet för honom eller henne Under de två åren har åtta personer fått återkallade legitimationer pga. allvarligt brott som har påverkat förtroendet för dem i sina yrkesroller enligt 8 kap 3 punkt 2 PSL. Samtliga har blivit dömda i domstol för de brott som är begångna. Fem av brotten har begåtts utanför arbetet och har samtliga en karaktär av våld så som misshandel 40, sexuellt ofredande 41, kvinnofridskränkning 42, försök till mord eller frihetsberövas 43. Tre av brotten har en koppling till arbetet och berör stöld från patient 44, stöld av narkotikaklassade medel 45 samt barnpornografibrott 46. Professionerna som får återkallade legitimationer är fem läkare 47, två sjuksköterskor 48 samt en psykoterapeut HSAN / HSAN / HSAN / HSAN /2017, / HSAN / HSAN / HSAN / HSAN /2016, HSAN /2016, HSAN /2017, HSAN /2016, HSAN / HSAN /2016, HSAN / HSAN /

21 Profession Brott Utom arbetet Inom arbetet Psykolog/psykoterapeut Misshandel X Läkare Sexuellt ofredande X Läkare Kvinnofridskränkning X Läkare Frihetsberövad X Läkare Mordförsök/stöld av narkotika X Sjuksköterska Stöld från patient X Sjuksköterska Stöld av narkotika X Läkare Barnpornografi X Tabell 3: HSAN:s återkallande på grund av allvarligt brott mellan Fokuset på förtroendet för den legitimerade enligt 8 kap 3 punkt 2 PSL har varit det främsta argumentet i alla besluten. I två av fallen har förtroendet tillsammans med grunden 8 kap 3 punkt 3 PSL om uppenbar olämplig att utöva yrket kombinerats. Fallen som har ansetts både ha en förtroendebrist samt olämplighet är där en läkare sexuellt ofredat en minderårig flicka 50 samt där en sjuksköterska upprepade gånger stulit narkotika samt tidigare haft två prövoperioder 51. Enligt 8 kap 3 punkt 2 framgår att om det finns särskilda skäl enligt första stycket att beakta så får återkallelse av legitimation underlåtas. Tre legitimerade har yrkat omständigheter med önskan om att dessa tas i beaktan inför beslutet. Läkaren som hade dömts till grov kvinnofridskränkning framförde att hen hade åtta års oklanderlig praktik bakom sig, att straffet på ett års fängelse inte ska anses som allvarligt enligt PSL, att avsevärd tid har förflutit efter brottet samt Kriminalvårdens bedömning att han har skött sig bra. HSAN anser att brottet är både allvarligt och förtroendeskadlig samt att inte en tidsrymd på tre år anses vara avsevärd tid för brottet. 52 En psykolog dömdes till sex månaders fängelse för att bl.a. grov fridskränkning av sin adopterade dotter. Den legitimerade anförde att hon under en 18 års period arbetat utan anmärkning och att brottet skett i den privata sfären, hon yrkade även att hon genomgått en 50 HSAN / HSAN / HSAN /

22 hjärtoperation och därmed varit försvagad under denna period som dessa händelser ska ha skett. Förövrigt så bedöms brottet som allvarligt då ansvarsnämnden beaktar att detta berörde en målsägande i skyddslös ställning och av en person som barnet ska kunna sätta särskild tillit till i hemmet. Brottet anses påverka förtroendet och HSAN bedömer att det inte finns några särskilda skäl att ta hänsyn till och återkallar legitimationen. 53 En läkare som dömdes till böter för sexuellt ofredande med böter som straff anför en helt annat händelseförlopp än det som han är dömt för. HSAN väljer att gå på den dom som läkaren är fälld för och påpekar att sexuellt ofredande är ett brott som enligt förarbetena anses stark förtroendeskadligt för den legitimerade. Att han även fortfarande förnekar det inträffade anser ansvarsnämnden är anmärkningsvärt och finner i en samlad bedömning att han är olämplig i att utöva sitt yrke. 54 Ytterligare en läkare som dömts till fängelse i fyra år för barnpornografibrott mister sin legitimation då hen i samband med arbetet mellan åren begått upprepade brott. Brottet bestod bl.a. av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt övergrepp, innehav av omkring bilder och videofilmer innehållande barnpornografi samt fildelning. IVO anser att det är försvårande att han i yrket har riktat sig på unga patienter i åldrarna 6-14 år, under en lång tidsperiod och omfattningen av innehavet. Ansvarsnämnden berör den liknande regeringsrättensdomen 55 där en läkare fick behålla sin legitimation trots en lagvunnen dom av barnpornografi och konstaterar att de skiljer sig åt. Nämnden anför att den aktuella läkaren utnyttjat sin ställning som läkare samt missbrukat det särskilda förtroende och att barnen har funnit sig i en utsatt situation. Läkaren har utövat detta systematiskt Visats sig uppenbart olämplig att utöva yrket Grunden för att visa sig uppenbart olämplig att utöva ett legitimerat yrke är då ett olämpligt förfarande har skett varav den tillit som allmänheten har rätt att ha till en legitimerad har undergrävts. Händelser som undergräver tilliten kan vara sådana både inom och utom arbetet. Dock ska olämplighet pga. lagakraftvunna brott återkallas enligt 8 kap 3 andra stycket PSL. 53 HSAN / HSAN / RÅ 2007 ref 10 I 56 HSAN /

23 Den vanligaste anledningen till att man återkallar en legitimation enligt denna punkt är att man har undanhållit sig IVO:s inspektion Vägledande praxis på grund av uppenbar olämplighet att utöva yrket RÅ 2000 ref 10 En mycket refererat dom är som gör följande bedömning vad som gäller som samlad bedömning och omständigheter bakåt i tiden. Personen som under lång tid missbrukat narkotika vilket leder till att han 1996 stal narkotika på arbetsplatsen. Förutom stölden så förfalskade han handlingar för rekvisition av läkemedel. Det är ostridigt att han två år senare ertappades med kokain och dömdes till dagsböter samt återföll i missbruket. Behandlande läkare vittnar om att han inte har använt narkotika sedan hösten 1998 samt att han sedan hösten 1999 arbetat som sjuksköterska utan anmärkning. Regeringsrätten finner efter en samlad bedömning att personen har gjort allvarliga menade försöka att komma till rätta med sitt missbruk sedan tre år och att det finns grund för antagandet att med ett eller ett par kortvariga återfall lyckats att successivt frigöra sig från missbruket. Situation kan därför inte längre betraktas som att hen är uppenbart olämplig. Socialstyrelsens yrkande om återkallande lämnas utan bifall. Två av regeringsråden har skiljaktig mening och anser att det ska krävas en längre anmärkningsfri tid än den som godkänns i detta fall. Regeringsrätten uttalar sig om att en förutsättning är att den legitimerade vid en senare prövning ska kunna betros med legitimation är att hen under en relativt lång period ska ha förhållit sig på ett sätt så att man med någorlunda säkerhet kan säga att hen har kommit till rätta med de förhållanden som gjort hen olämplig. En rimlig utgångspunkt är att prövningen åtminstone i likhet med som föreskrivits enligt 5 kap 6 YHSL om prövotid, omfatta en tre årsperioder men att det är omständigheterna i det enskilda fallet som ska ses över och kan då motivera en kortare eller längre anmärkningsfri period. I detta fall fick den legitimerade behålla sin legitimation. LR En sjuksköterska dömdes till narkotikabrott då hon för eget bruk tagit narkotiska läkemedel som hon skulle leverera till ett sjukhus. Hon hade sedan tidigare ett antal anmälningar från ett par sjukhem samt var misstänkt för ytterligare brott. Hon ansågs uppenbart olämplig att utöva yrket och legitimationen återkallades Prop. 2009/10:210 s. 111 och s SOU 2008:117, s

24 5.4.2 HSAN:s beslutsunderlag vid uppenbar olämplighet att utöva yrket Under åren beslutade HSAN om att återta sex legitimationer på grund av att personen uppenbart visats sig olämplig att utöva sitt yrke. 59 Dessa var två sjuksköterskor 60 (varav en med dubbelexamen som barnmorska), två receptarier 61, en tandläkare 62 och en läkare 63. Vid fem av dessa sex beslut så har en anmälan från arbetsgivaren inkommit till IVO medan det i ett fall har inkommit ett anonymt tips till samma myndighet. Fyra av dessa återkallelser var på grund av att de systematisk undanhållit sig IVO:s tillsyn och därmed visats sig olämpliga att utöva sitt yrke. Att systematiskt undanhålla sig från IVO anses att man från IVOs sida minst har skickat fyra och som mest åtta brev och/eller rekommenderat brev till den adress som personen är folkbokförd vid för att försöka komma i kontakt med personen i fråga. Den legitimerade personen har inte kontaktat IVO trots uppmaning att göra så. Vid tillfället med fyra skickade brev så har den femte kontakten varit genom ett delgivande via en stämningsman. De två fall som inte berör att systematiskt undanhålla sig från IVO berör två receptarier som på eget bevåg skrivit ut särskilda läkemedel 64 till sig själva och/eller till annan. Vid det ena fallet så har personen under en sex månaders period förskrivit ut läkemedel till sig själv och hon klandras för att det inte är en enstaka företeelse samt att hen inte har sökt adekvat vård till sina upplevda smärtproblem som enligt hen är anledningen till försummelsen. Hen har använt sig av en läkares förskrivningskod, skapat en falsk ordinationshandling och sett till att läkemedlen expedierats. HSAN anser att den legitimerade för egen vinning nyttjat sin behörighet och ställning som har påverkat förtroendet till henne och därmed visats sig olämplig. När det gäller förtroendet så ska en legitimerad person ha sådana egenskaper så att den förtjänar allmänhetens och myndigheternas förtroende. Att den legitimerade har erkänt sitt brott samt uppgivit att hon har haft en svår situation där hon länge har gått med en smärtproblematik och utan att enligt henne fått gehör från sjukvården har inte ansetts förmildrande. IVO har i detta fall enligt beslutet anmält henne till åtal för misstänkt urkundsförfalskning HSAN /2016, /2016, /2017, /2016, /2017, / HSAN /2016, / HSAN /2017, / HSAN / HSAN / Med särskilda läkemedel avses narkotika, anabola steroider, tillväxthormon och andra läkemedel där det finns risk för receptförfalskning och ska därmed förskrivas på särskild receptblankett enligt FASS. 65 HSAN /

25 Vid det andra fallet anses en receptarie under en sju månaders period även här fabricerat receptunderlag och möjliggjort expeditioner av ett tillväxthormon till fem personer. Läkemedlet har inneburit en kostnad för Västra Götalandsregionen till drygt 3,2 miljoner kronor och anses av IVO vara ett attraktivt läkemedel på den illegala marknaden. Receptarien har inte erkänt brottet men har hörts av HSAN. En omfattande utredning har gjort via IVO genom kontakter med läkarna vars identitet har använts, apotekens dataunderlag, ordinationsjournaler samt ett klargörande att alla fem personer som hämtat ut läkemedlet har en personlig koppling till den legitimerade. Hur IVO känner till den personliga kopplingen är inte uttalat i beslutet. Receptarien bedöms inte trovärdig utifrån förhören där hon bland annat uppgett att hon inte har noterat de stora uttagen av det särskilda läkemedlet vilket anses förvånande utifrån den kunskap hon besitter. Receptarien anses ha utsatt personer som har fått tillgång till läkemedlet för stora risker och har därmed inte utfört sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet enligt lag. Hon har även överträtt sina befogenheter genom att använda sig av enskildas personuppgifter så som koder tillhörande förskrivare och vårdgivare. Hen anses ha visat en omdömeslöshet och hänsynslöshet och därmed undergrävt den tillit som allmänheten och myndigheter har rätt att hysa till legitimerade. 66 Profession Försummelse Underlag Sjuksköterska/Barnmorska Undanhållit sig från IVO Sjuksköterska Undanhållit sig från IVO Receptarie På eget bevåg skrivit ut särskilda läkemedel till sig själv IVO har granskat 20 expedieringar, där inga förskrivningar skett från läkare och den legitimerades signum har registrerats i samband med skapande och utlämnande. Arbetsgivaren visar i sin anmälan upplysningar och handlingar som Receptarie På eget bevåg skrivit ut särskilda läkemedel till andra styrker att den legitimerade 19 gånger har lagt recept till sig själv. Tandläkare Undanhållit sig från IVO Läkare Undanhållit sig från IVO Tabell 4: HSAN:s återkallande vid uppenbar olämplighet HSAN /