HÅLLER BALANSEN ELNÄT LÄSARE! Mer förnybar energi ställer krav på elnätet TEMA: LEDARE Allt går ju mä' elektricitet...

Transkript

1 6 000 LÄSARE! EN TIDNING FRÅN SVENSK VINDKRAFTFÖRENING NR 2/2018 TEMA: ELNÄT HÅLLER BALANSEN Mer förnybar energi ställer krav på elnätet LEDARE Allt går ju mä' elektricitet... PROFILEN Rustar nätet för framtidens behov KRÖNIKA När vårsolen kommer stiger spänningen

2 INNEHÅLL Nr Är du fångad i nätet? Den moderna människan är beroende av elektricitet. Vi tar en titt på elnätet, pratar med dem som gör det möjligt att växla in förnybara energikällor och besöker flera framgångsrika projekt Ledare Jeanette Lindeblad tar ton i Tage Danielssons Elektricitetsvisa. Vinden i siffror. Branschnytt Stärkt försäkring utarbetas. Pengar kvar att söka. Krönika Lennart Söders spännande vår. Tema: Elnät Grafik: Det svenska elnätet. Stamnätets fyra utmaningar. Teknikdirektören om arbetet med ett nytt nordiskt balanseringssystem. Adjunkten som lär studenterna att hålla balansen. Mikronät och effektstyrning testas skarpt i Simris. Tilos - ett förnybart paradis. Producera mindre, tjäna mer. Branschkritik mot nätavgifter. Experterna svarar på läsarfrågor. Reportage Samsö - en inspirerande förebild. Kall konferens med många varma möten. Winterwind firade 10 år. Branschnytt Strömsund får utbilda tekniker. Uljabuouda blir kall testplats. Ny förmån från Bodecker Partners. Experten redogör för nyheterna i miljöbalkens 6:e kapitel. Bild: Jörgen Bundgaard 26 Reportage Känsla och respekt har varit avgörande i strävan att bli självförsörjande. Danska Samsö inspirerar och lockar. 41 Profilen Svenska kraftnäts generaldirektör om målet att bli en än mer proaktiv, effektiv och utvecklingsdriven myndighet. Bild: Peter Knutson Profilen Ulla Sandborgh om nuläge och framtid för Svenska kraftnät. Marknadsanalys Medlemsnytt Kalender Svensk Vindkraft #

3 TEMA ELNÄT SPINDLAR I NÄTET Elen är så självklar att vi tar den för given. Men vägen till din fastighet och ditt vägguttag är lång och komplicerad. När mer förnybar energi ska växlas in i elsystemet ställs nya krav för att balansen och spänningen ska vara intakt. Både forskare och driftansvariga vid nätbolagen arbetar med att utveckla framtidens smarta elnät. På följande 14 sidor berättar vi mer. illustration Adobe Stock, Jürgen Weiss 11

4 TEMA ELNÄT SV E SVRIGE ER IGE NO R NOGE RG E DA N DAMAR NM K AR Eem sha ven Eem sha ven Os lo FIN FILNAND LA ND Os lo K N N Ro sto ck 200 km Ro sto ck 200 km Köp enh am n Köp enh am n He lsin gfo rs He lsin gfo rs Tall in Tall in Slu psk Slu psk Kla ipe da Kla ipe da Vattenkraft Vattenkraft Det svenska elnätet Transformatorstationer Transformatorstationer Det svenska elnätet kan liknas vid vägnätet, där det finns motorvägar, riksvägar och lokalvägar. På stamnätet, som ägs och förvaltas av Svenska kraftnät, transporteras el till de regionala elnäten. Från regionnäten förs elen vidare via lokala nät till konsumenterna. Vindkraft Vindkraft text Jonas Hållén illustration Henrik Båge &Industri Jürgen Weiss Kärnkraft Kärnkraft Industri Hushållen är redan utrustade med smart utrustning för ett framtida intelligent nät. Men de digitala mätarna används i dag bara för att hålla koll på hur mycket el som hushållen använder. Elkiosk Elkiosk 12 Svensk Vindkraft #1 2018

5 SE 1 Luleå Elprisområden Stamnätet Den 1:a november 2011 delades den svenska elmarknaden in i fyra elprisområden; SE1, SE2, SE3, SE4 av Svenska kraftnät på uppdrag av regeringen. De är satta efter de flaskhalsar som finns i det svenska stamnätet. Norra Sverige producerar mer el än det förbrukas. I söder är det tvärt om. Prisskillnaderna uppstår när all kapacitet är utnyttjad i näten. De olika elområdena bestämdes utifrån stamnätets begränsningar och Svenska kraftnät ska på lång sikt förstärka stamnätet genom investeringar för att jämna ut skillnaderna i områdena. SE 2 Sundsvall SE 3 Stockholm Spänning: 220 och 400 kv Längd: cirka km Regionala nätet Spänning: kv Längd: cirka km Lokala högspänningsnätet Spänning: 10, 20 och 30 kv Längd: cirka km Lokala lågspänningsnätet Spänning: 400/230 V Längd: cirka km Elproduktion 2017 SE 4 Malmö Kraftvärme NO 9 TWh RG Kraftvärme E i Sveriges elproduktion Övrigt värmekraft 0 TWh SV industrin 6 TWh O slo Vindkraft Elproduktion 2016 DA N 17 TWh MA RK 64TWh Köp enh am n Kärnkraft Slu psk 63 TWh Tall in He lsin gfo rs Kla ipe da Vattenkraft Solkraft 0,09 % 9,59 % Vindkraft 10,15 % 39,70 % Kärnkraft Vattenkraft 40,47 % N 200 km Ro sto ck Vattenkraft Konventionell värmekraft Eem sha ven Sveriges elproduktion består till största del av vattenkraft och kärnkraft. TillsamIGE mans svarar de för 80 procent av den totala produktionen av el. Resten produceras med bland annat vindkraft, kraftvärme och kondensvärme. Solenergins andel av energiproduktionen är cirka en procent. FIN LA NDSCB Källa: ER Transformatorstationer Vindkraft Kärnkraft Svensk Vindkraft # Industri 13

6 TEMA ELNÄT Stamnätets fyra utmaningar Systemutvecklingen av det svenska stamnätet innebär fyra stora utmaningar för Svenska kraftnät. Niclas Damsgaard, chef för systemutvecklingen, är den som ska se till att allt klaffar vid omställningen. text Jonas Hållén bild Tomas Ärlemo & Paulina Westerlind Niclas Damsgaard, marknads- och systemutvecklingsdirektör på Svenska kraftnät Niclas Damsgaard rekryterades till Svenska kraftnät som ny Marknads- och systemutvecklingsdirektör förra året. I dag bär han också titeln tillförordnad Divisionschef System. Det gör honom till en central person i omvandlingen och nybyggnationen av det svenska kraftsystemet och stamnätet. Med ett förflutet som doktor i nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm, och tidigare chef för Swecos energimarknads- och strategiavdelning, räknas han som en av Sveriges främsta experter på energimarknader. Utmaningarna som han räknar upp, och som finns beskrivna i Svenska kraftnäts nya systemutvecklingsplan, är: 1. Minskad svängmassa riskerar att leda till sämre stabilitet i systemet. Elproduktionens sammansättning förändras i och med energiomställningen. Hittills har produktionen främst kommit från stora generatorer som exempelvis kärnkraft och vattenkraft, vilka bidrar med svängmassa till systemet. Svängmassan bidrar till att dämpa frekvensfall om t.ex. en produktionsanläggning faller ifrån. Med mindre svängmassa blir systemet mer känsligt för störning. Det nordiska elsystemet är i utgångsläget relativt lätt om man jämför med kontinentaleuropa, det vill säga vi har inte så många stora maskiner som bidrar med svängmassa, säger Niclas Damsgaard. Nu får vi mer vind och sol som inte bidrar med svängmassa i systemet. Samtidigt försvinner produktion som bidragit med svängmassa och det kommer in produktion utan mekanisk svängmassa. Därför är det viktigt för oss att ta reda på exakt hur mycket svängmassa vi har i systemet och vad det finns för möjliga verktyg för att hantera en situation med låg svängmassa. Niclas Damsgaard talar om tre hjälpmedel i verktygslådan : 1) Den kortsiktiga lösningen är att vid vissa tillfällen dra ner produktionen lite grann i den största anläggningen, eftersom Svenska kraftnät alltid måste klara av att en anläggning faller ifrån. Men det bör ses som en kortsiktig åtgärd som ska tillämpas restriktivt och i undantagsfall, säger han. 14 Svensk Vindkraft #1 2018

7 2) Skapa en marknad för svängmassa. När vi har analyserat olika lösningar ser det ut som en ineffektiv och dyr åtgärd. Vi skulle behöva köpa mycket svängmassa för att det skulle ha tillräcklig påverkan på stabiliteten. På kort- och mellanlång sikt är det förmodligen inte en huvudlösning. 3) Snabbare reserver, som kan reagera mycket snabbt och därmed stabiliserar systemet. Niclas Damsgaard talar om syntetisk svängmassa från vindkraft (kan kräva digitalisering av näten som gör att produktion från vindkraften snabbt kan ökas och minskas och styras om i näten), efterfrågeflexibilitet (det vill säga att konsumenterna under vissa tidpunkter konsumerar mindre, vilket kan styras med elpris och automation) samt batterier. Jag tror att både energilager och efterfrågeflexibilitet kan bidra på ett viktigt sätt framöver, säger Niclas Damsgaard. Det är inte säkert att det behöver vara stora batteristationer. Det kan lika gärna vara att vi tar lite laddning ur batterierna på elbilar som står på laddning vid en störning eller från varmvattenberedare. I Tyskland finns det elbolag som erbjuder sina kunder att köpa batterilager och sedan en affärsmodell som säger att om kunderna säljer lagrad el från sitt lager via elbolaget till marknaden så delar kund och leverantör på förtjänsten. 2. I ett energisystem med mer förnybar energi krävs större krav på möjligheten att snabbt balansera produktion och efterfrågan. Vi jobbar tillsammans med de andra nordiska systemoperatörerna för att ta fram en ny modell för balansering av det nordiska systemet. Det innebär bland annat en ökad automatisering av nätet, 15-minutersavräkning i stället för varje timme och en optimering av drift för varje givet tillfälle. För att lösa detta måste vi skapa nya, smarta IT-lösningar. Och det ska ske gradvis inom fyra fem år. 3. Nätkapacitet riskerar att bli en flaskhals. Anslutning av vindkraft har satt press på nätkapaciteten. Nu uppstår ett nytt problem: tillväxten i storstäderna. Enbart i Stockholm pågår ett 50-tal projekt fram till 2027 under samlingsnamnet Stockholms Ström för att se till att staden har trygg elförsörjning även i framtiden. Vi får fler och större städer med nya bostadsområden, tunnelbanor och datorhallar, samtidigt som den lokala produktionen läggs ner i städerna, säger Niclas Damsgaard. ( fortsättning nästa sida) Svenska kraftnäts kontrollrum är en högteknologisk plats dit få har tillträde. SVENSKA KRAFTNÄTS PÅGÅENDE PROJEKT: På östkusten planerar Svenska kraftnät en ny kraftledning från Oskarshamn via Nybro i Småland till Hemsjö i Blekinge, planerad att tas i drift Ledningen behövs för att hantera den ökade effekten som kommer gå genom regionen med NordBalt och förbindelsen till Baltikum. SydVästlänken, en kombinerad växeloch likströmsförbindelse som ska öka kapaciteten mellan mellersta och södra Sverige, planerad drifttagning Ny förbindelse mellan norra Sverige och norra Finland, planeras att tas i drift 2025/2026. Ny förbindelse mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland, planeras att tas i drift 2025/2026. På västkusten planerar Svenska kraftnät en ny kraftledningen mellan Skogsäter Stenkullen, norr om Göteborg. Ledningen behövs för att avlasta flaskhalsen i nätet som finns till/från Norge. I och kring Stockholm investerar Svenska kraftnät också kraftigt i projektet Stockholms Ström för att förbereda nätet för den växande Stockholmsregionen. Det innebär nya luftledningar, kablar och stationer och en ny kraftledningstunnel under Stockholms city. Men det innebär också att ett par äldre ledningar ersätts och rivs. Pågår fram till Svenska kraftnät planerar även en nordsydlig 400 kv förbindelse, kallad Storstockholm Väst, genom västra delen av regionen. Förbindelsen kommer att byggas i etapper mellan åren Ett 20-tal andra ledningar har kommit så nära sin tekniska livslängd att arbetet med att förnya dessa kommer att påbörjas under perioden En övergripande systemstudie har startats för att studera hur förnyelsen av dessa ledningar ska genomföras på bästa sätt. Svensk Vindkraft #

8 TEMA ELNÄT I vissa fall byggs nya stora anläggningar som kräver ett betydande effektuttag vid en viss punkt i nätet. Ett sådant exempel är Northvolts planerade batterifabrik och Facebooks serverhallar i Luleå. Utvecklingen i städerna går snabbt, men att bygga nya elnät tar lång tid. Det kan ta år från beslut till genomförande, säger Niclas Damsgaard. Dessutom har vi stora behov av upprustning av redan existerande ledningar den kommande tioårsperioden. 4. Effekttillräckligheten, det vill säga att klara av att möta efterfrågan varje given tidpunkt, blir en allt större utmaning. Till viss del kan vi klara det genom en förändring av konsumenternas förbrukning, till exempel via smarta elnät, säger Niclas Damsgaard. Men vi behöver klara mål för leveranssäkerheten, som fastställs officiellt. Vi skulle gärna se att regeringen gav oss i uppdrag att ta fram sådana mål. Nästa steg är: om vi får problem vilka åtgärder ska vi vidta då? Vilka har ansvar för att vidta det? Här vill Svenska kraftnät se att leverantörerna tar ett större ansvar. Om man inte klarar av att leverera ska det kosta. Leverantörerna måste å sin sida bli bättre på att använda prissättning, utbudsstyrning och förbrukarflexibilitet för att hålla leveranserna på en rimlig nivå. Utlandsförbindelser blir också allt viktigare, både export och import. Försörjningssäkerheten blir ju bättre desto mer sammankopplade vi är. SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar, stationer för 400 och 220 kv och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät är också systemansvarig myndighet för el i Sverige. Det innebär att se till att Sveriges elsystem fungerar säkert på en övergripande nivå och att produktionen och importen motsvarar förbrukningen och exporten av el i hela landet. Svenska kraftnät är myndighet för den svenska elberedskapen och arbetar för att landets elförsörjning ska klara olika kritiska situationer. Nytt balanseringssystem för Norden Även Svenska kraftnät måste möta förändringarna i elproduktionen. Ett nytt nordiskt balanseringskoncept är på gång. text Tommy Harnesk bild Tomas Ärlemo Enligt Ulf Moberg, teknisk direktör på Svenska kraftnät, finns ingen entydig definition av begreppet smarta elnät. Det handlar inte om att bygga ett nytt elnät, utan vad jag lägger in i begreppet handlar om att använda ny teknik i form av nya sensorer och mätare som känner av statusen i systemet, IT- och kommunikationslösningar som överför stora mängder data och hjälper till med övervakning och styrning, med mera, säger Ulf Moberg. Just nu jobbar Svenska kraftnät bland annat med att få in nya mätare i systemet, så kallade PMU:er (phasor measurement units), och utveckla verktyg som utvecklar potentialen i PMU-mätningarna. Informationen kan till exempel användas för att upptäcka när systemet närmar sig osäker drift, och för att göra analyser på systemnivå. Det handlar om att få in information i realtid, och använda den på ett tillämpbart sätt för att övervaka systemet och styra överföringen, säger Ulf Moberg. Vindkraftens ökande andel av energiproduktionen ställer också nya krav på Svenska kraftnäts verksamhet. Historiskt har man anpassat balanseringsarbetet utifrån varierande förbrukning, och förbrukningen varierar på ett relativt förutsägbart sätt. Numera måste man också hantera variationer i produktionen och det är lite mer utmanande, säger Ulf Moberg. Ulf Moberg, teknisk direktör på Svenska kraftnät Bland annat har Svenska kraftnät, tillsammans med norska Statnett och danska Energinet, tagit initiativ till ett helt nytt balanseringskoncept, som alla nordiska systemoperatörer nu kommit överens om. Det är tänkt att implementeras stegvis under de närmaste fem åren. Konceptet innebär att kraftsystemet delas in i så kallade Load-Frequency Control-områden (LFC-områden), motsvarande dagens elområden, som tillsammans utgör ett eller flera LFCblock. För att säkerställa balanseringen i varje elområde tillämpas dimensioneringskrav enligt systemdriftavtalet samt utbyte av balanskapacitet mellan elområden. Det kan vid behov ske genom att reservera överföringskapacitet. Systemoperatörerna i LFC-blocket etablerar en gemensam balansmarknad med funktioner för upphandling och aktivering av balanstjänster. Detta möjliggörs genom att systemoperatörerna anpassar och harmoniserar regelverk. Enkelt uttryckt: tidigare har man försökt balansera hela det nordiska systemet på övergripande nivå. Nu går vi mot att säkerställa balansen inom mindre geografiska områden, och därefter optimera mellan dessa områden, säger Ulf Moberg. Han delar Ingmar Leisses uppfattning (se artikel sidan 18, reds. anm.) att vi behöver nya metoder för att reglera spänningen, det vill säga produktion och konsumtion av reaktiv effekt, i takt med att produktionsmixen förändras. Men han tror inte att processen blir alltför krävande eller invecklad: När vi ersätter planeringsbar produktion med väderberoende produktion måste vi hitta nya sätt att reglera, till exempel genom att få in andra dynamiska komponenter i systemet. Hur vi går tillväga blir inte så mycket en teknisk utmaning som en kostnads- och analysfråga. 16 Svensk Vindkraft #2 2018

9 PROFILEN Svenska kraftnät behöver styra om kursen till att gå från förvaltning till nybyggnation och utveckling. Generaldirektör Ulla Sandborgh kommenterar nuläge och framtid. text Jonas Hållén foto Peter Knutson Ombytta roller för Svenska kraftnät Svensk Vindkraft #

10 PROFILEN Det är bråttom att förbereda de förändringar som krävs. Nyrekrytering av ingenjörer och andra specialister är dock en utmaning, enligt Ulla Sandborgh. Det handlar om investeringar på cirka 50 miljarder kronor under de kommande tio åren för att klara anslutningen av förnybar elproduktion samtidigt som stamnätet behöver rustas och stärkas via fler länkar till grannländerna. Samtidigt ska också kärnkraften i södra Sverige avvecklas och ersättas av bland annat vindkraft i norr, vilket kräver ökad överföringskapacitet i nätet. Den som ska leda den här utvecklingen är Svenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh, med ett förflutet inom bland annat bygg, IT, telekom och energibranscherna. På Svenska kraftnät har hon varit chef för marknadsavdelningen och senare den nya marknads- och systemutvecklingsavdelningen under närmare fem år. Före Svenska kraftnät var hon på Fortum Värme som platschef och därefter med ansvar för marknadsfrågor. Vi måste bli en radikalt förändrad myndighet, mer proaktiv, effektiv och drivande i utvecklingen av elsystemet än tidigare, säger Ulla Sandborgh. Vi kan hantera stängningen av de fyra kärnkraftsreaktorer som ägarna meddelat att de inte kommer att driva vidare. Den stora utmaningen kommer när de yngsta sex reaktorerna fasas ut, fortsätter hon. Och det är bråttom att förbereda förändringarna, tillägger hon: Det tar upp till femton år att få nya nät på plats. Från 1992, efter att kärnkraften var utbyggd, var Svenska kraftnät en förvaltningsorganisation. Det skedde inte mycket förändring i stamnätet och arbetet bestod till största del i att hålla befintligt system i bra skick. Nu är hela systemet på väg att förändras; kärnkraften ska avvecklas, andelen förnybar energi växer snabbt. De kommande tio åren innebär stora investeringar och stora ombyggnader. Det kräver en annan typ av organisation, med delvis ny kompetens. Många erfarna ingenjörer har gått i pension eller slutat. Nya anställs i rask takt. En person som hade jobbat fyra år på Svenska kraftnät på 1990-talet ansågs som nykomling, i dag är han eller hon en av de mer erfarna inom vissa avdelningar. Nyrekryteringen är en utmaning, medger Ulla Sandborgh. Vi har expanderat från 150 anställda 1992 till närmare 700 personer i dag. Det handlar om allt från projektledare till elkraftsingenjörer. Men jag tycker att vi har lyckats få tag i den kompetens vi behöver. Det är många nyutexaminerade från högskolor som vill jobba här. Jämställdhet är en viktig fråga för oss och något vi arbetar aktivt med. 55 procent av våra chefer är kvinnor och personalomsättningen är bara 6,6 procent inklusive pensionsavgångar. Sedan ska man komma ihåg att vi inte gör allt själva, vi leder arbetet och tar in entreprenörer med den kompetens som behövs. Särskilt efterfrågat i omställningsarbetet är ingenjörer med IT-kompetens. Med färre förutsägbara energikällor och mer så kallade intermittent (oregelbunden) produktion krävs förbättrad mätning och styrning. Två ord återkommer ständigt i Svenska kraftnäts nya Systemutvecklingsplan: behovet 42 Svensk Vindkraft #2 2018

11 Det handlar inte bara om nya ledningar utan om bättre mätning och styrning, ökad digitalisering samt effektivare handel. Ulla Sandborgh, generaldirektör för Svenska kraftnät av frekvensstabilitet och spänningsstabilitet. Det råder ingen tvekan om att det blir mer utmanande än tidigare att stabilisera kraftsystemet framöver. Det blir viktigare än någonsin att ha en detaljerad överblick på alla delar i kraftsystemet för att säkerställa leveranssäkerheten i realtid och att allt fungerar som det är tänkt, skriver Svenska kraftnät i sin plan för 2018 till Tyskland kan tjäna som ett exempel på hur styrningen kan försvåras av mycket vindkraft samlat på ett ställe i det nationella elsystemet. Cirka en tredjedel av Tysklands drygt vindturbiner är placerade i den östra delen av landet. Den här koncentrationen av genereringen har under 2010-talet lett till regelbunden överbelastning av regionens elnät och orsakat driftsstörningar och risk för totala avbrott. Grannländerna Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har klagat över att när de tyska näten svämmar över med förnybar energi skapar det plötsliga översvämningar (loop flows) i grannländernas nät, vilket riskerar att störa/slå ut dem, samtidigt som det stör den internationella elhandeln. Enligt en artikel i Technology Review var Vattenfalls ingenjörer i kontrollrummen i östra Tyskland tvungna att revidera sina driftsplaner varannan dag Ett år senare var den här typen av åtgärder nödvändiga varje dag. Kraftverk var tvungna att startas och stoppas med kort varsel och företaget tvingades till nödköp av el till höga priser för att balansera näten. Dagar med stark vind och låg efterfrågan tvingade Vattenfall till och med att snabbt stänga hela vindkraftsparker, skriver Technology Review. Liknande utmaningar står nu det svenska elnätet inför. Men vi har betydligt bättre infrastruktur än Tyskland, säger Ulla Sandborgh. Det är dock viktigt att komma ihåg att utvecklingen av det svenska elnätet inte bara handlar om nya ledningar; det handlar också om bättre mätning och styrning, en ökad digitalisering, samt en effektivare handel på kvart istället för per timme. Därför har Svenska kraftnät och den norska stamnätsoperatören Statnett i februari startat ett nytt gemensamt dotterbolag, Fifty AS, med ansvar för att utveckla nya IT-lösningar för balanseringen av kraftsystemet. Nyligen undertecknade också de fem nordiska systemoperatörerna ett samarbetsavtal om hur näten ska balanseras i samklang och vem som har ansvar för vad i balanseringen. Men att introducera ny teknik i gamla nät kan ta tid och vara lättare sagt än gjort. Den nya elförbindelsen SydVästlänken är Svenska kraftnäts största investering någonsin. Den går mellan Närke och Skåne och ska öka överföringskapaciteten mellan mellersta och södra Sverige med upp till 25 procent. Den norra delen av SydVästlänken består av en växelströmsförbindelse, medan den södra utgörs av två parallella likströmslänkar. Och det är likströmsdelen som har orsakat stora förseningar. Från början var det tänkt att hela Syd- Västlänken skulle tas i drift i april Men då var det bara den norra växelströmsdelen som kunde gå igång. I den södra likströmsdelen har det varit problem att få tekniken i omriktarstationerna att fungera, vilket har lett till upprepade förseningar. Prognosen är att komma igång med SydVästlänken i juli, säger Ulla Sandborgh. Vi har haft problem med tekniken mellan Barkeryd och Hurva. Den tidigare planerade förbindelsen till Gotland har lagts ner. Nästan tio års väntan på en ny kabel till fastlandet avbröts efter ett styrelsebeslut i slutet av maj förra året när Svenska kraftnät meddelade att det inte blir någon ny anslutning mellan ön och fastlandet. Enligt myndigheten visar den samhällsekonomiska nyttovärdesanalysen att kostnaderna för kabeln väsentligt överstiger de olika nyttovärden som den skulle ge. Ulla Sandborgh: Den skulle helt enkelt bli för dyr, visade våra nya uträkningar. I det första alternativet med HVDC (ABB:s moderna teknik för högspänd likström) skulle kostnaden bli skyhög; 5,4 miljarder kronor. Vi tittade sedan på en växelströmslänk liknande den som finns till Malta, men även här handlade det om investeringar på runt två miljarder kronor. Det måste man ställa i relation till nyttan av investeringar på andra håll i stamnätet. ULLA SANDBORGH Bor: Bostadsrätt i Stockholms innerstad och fritidshus på Värmdö. Utbildning: Civilingenjör Kungliga tekniska högskolan. Karriär: Bl a Tyréns, Digital Equipment, Teracom, Fortum. Fritid: Yoga, vandring, vänner, träning. Elanvändning: kwh. Svensk Vindkraft #