Förvaltningsledningen BETYGSPOLICY

Transkript

1 BETYGSPOLICY Följande betygspolicy är resultat av genomgripande diskussioner i rektorsgruppen, baserade på de bestämmelser om betyg och gymnasiepoäng som finns främst i skollagen, gymnasieförordningen, betygsboken och läroplanen samt de av Skolverket fastställda föreskrifterna om slutbetyg och samlat betygsdokument. Hänsyn har tagits till författningar som utkommit från trycket t o m den 1juli GRUNDPARAGRAF FÖR ALLA BESTÄMMELSER OM BETYG OCH GYMNASIEPOÄNG SKOLLAGEN 5 kap 4c. "...Utbildningen inom varje ämne sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs skall det anges hur många gymnasiepoäng den omfattar. "Efter varje kurs har eleven rätt att få betyg. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven är kommunen inte skyldig att erbjuda eleven ytterligare utbildning inom den kursen. Innebörden av att eleven minst uppfyllt kurskraven kan utläsas av Betygsboken (Skolverket) sid 9: "...Kriterierna för godkäntnivån motsvarar således kursens krav så som de uttrycks i kursplanen. För nationella kurser se Skolverkets hemsida och för lokala kurser Utbildningsförvaltningens hemsida Enligt GyF 7 kap 9 utgör slutbetyget" en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven har slutfört och betyget på det projektarbete eleven utfört". Ordet "slutfört" innebär inte, att kursen måste vara godkänd. I och med att eleven har fått betyg i alla kurser på sin studieväg (även om han på vissa kurser erhållit betyget Icke godkänd) framgår det att kommunen fullgjort sin skyldighet om undervisningstid. Kommunen har ingen skyldighet att erbjuda eleven andra kurser istället för de icke godkända för att nå upp till ett visst poängtal. Men enligt GyF 6 kap 14 har en elev rätt att gå om en icke godkänd kurs en gång. Om eleven slutfört en kurs två gånger och inte fått minst betyget Godkänd får rektor besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl. Rektor kan även besluta att för elever med uppenbara problem förlänga studierna in på ett 4:de år helt eller delvis. GyF 6 kap 14 säger också att rektor får medge en elev, som har en stor andel icke godkända kurser under ett läsår att gå om läsåret och att då även läsa om godkända kurser om det finns särskilda skäl. Detta innebär, att elever kan gå om hela läsår och följa en ny klass helt och hållet. Samma paragraf stadgar också att en elev har rätt att göra om projektarbetet om han fått betyget IG på detta. Frågor med anledning av ovanstående:

2 1 Kan en elev som inte uppfyller samtliga kriterier för nivån Godkänd ges betyget Godkänd? Det går inte att ge ett generellt svar. Den betygsättande läraren måste avgöra. Exempelvis kan i vissa fall goda kunskaper enligt några av kriterierna uppväga bristande kunskaper enligt andra kriterier, men i andra fall kan en sådan vägning inte göras. Den allmänna anvisningen från Skolverket som går under benämningen PYS-paragrafen har följande lydelse: Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till personliga förhållanden hos enskild elev kan dock bortses från enstaka kriterier. Väl utvecklad förmåga avseende något av kriterierna kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. 7 kap.3 Om läraren på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas. För att uppnå likvärdighet i Göteborg är det väsentligt att lärarna i varje ämne har en samsyn på innebörden av begreppet Godkänd inom en given kurs. 2 Kan en elev som fått betyget Icke godkänd på en grundkurs fortsätta med den påföljande kursen i ämnet, kanske få Godkänd på denna kurs och ha med sig dessa båda betyg i slutbetyget? Rektorsgruppen anser, att en elev måste kunna gå vidare med betyget Icke godkänd på en grundkurs likaväl som på andra kurser. Elevens ytterligare mognad vid genomgång av fördjupningskurserna kan innebära högre betyg på dessa. Strävan bör ändå självfallet vara, att förmå eleverna att inhämta grundkunskaperna för att underlätta fortsatta studier. (Jfr p 5 Ferieskola). Det är dock viktigt att tillämpa ovanstående synsätt med urskiljning, exempelvis i sådana fall då en B-kurs direkt bygger på en A-kurs i ämnet. 3 När kan en elev gå om ett helt år? GyF 6:15 Rektor beslutar efter samråd med berörda lärare om en elevs fortsatta skolgång. Samråd skall även ske med eleven och om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall samråd ske med elevens vårdnadshavare. Rektorsgruppen anser att utgångspunkten bör vara en bedömning av elevens möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen nästa läsår. Utifrån elevens studiesituation och den upprättade individuella studieplanen övervägs om förlängd skolgång är den riktiga åtgärden för eleven.

3 I de fall eleven byter skola, anser rektorsgruppen att den avlämnade rektorn, som har mest kunskap om eleven rekommenderar mottagande skola att eleven får gå om. Mottagande rektor avgör om det finns plats att ta emot eleven. Rektorsgruppen anser att särskilda skäl skall finnas för att elev skall medges gå om även tidigare godkända kurser, när elev går om läsår t.ex. vid byte av program. Eleven bedöms kunnat få ett bättre betyg, om inte särskilda omständigheter av följande typ hade förelegat: eleven har varit ofta eller svårt sjuk, sociala skäl har påverkat elevens prestationsförmåga, t ex sjukdoms- eller dödsfall i familjen, skilsmässa i familjen, etc. Elever på nationellt program som tidigare gått IVIK kan under IVIK-tiden ha slutfört sådana kurser (och fått godkänt betyg i dessa) som sedan återkommer i programmet. Huvudregeln bör här vara, att eleven tar med sig betyget i den kurs som är avklarad och godkänd. Med hänsyn till eleven kan det dock vara motiverat att i vissa fall frångå denna princip. Rektor avgör. Frågan om vilka betyg en elev får med sig i slutbetyget behandlas nedan under p. 8 "Utelämnande av kursbetyg..." NEDAN FÖLJER REKTORSGRUPPENS STÄLLNINGSTAGANDEN I OLIKA BETYGSFRÅGOR 1 KURSBETYG GyF 7:1 och GyF 1:5 Betyg sätts på avslutad kurs. Betyg kan inte sättas på delkurs/del av kurs, eftersom nationella och lokala kurser inte får delas upp i delkurser. Undantag gäller dock enl. GyF 5:20 för elever som ges möjlighet till etappläsning i kärnämnena svenska, svenska som andra språk, engelska eller matematik. Rektor beslutar om etappläsning. SL 5:4c Elev har rätt att få betyg efter varje kurs. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven är kommunen inte skyldig att erbjuda eleven ytterligare utbildning inom den kursen. GyF 6:14 Elev har rätt att gå om en icke godkänd kurs en gång. Om eleven slutfört en kurs två gånger och inte fått minst betyget Godkänd får rektor besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl. Rektorsgruppens föreslår en restriktiv tolkning av hur många gånger en elev går gå om en kurs - en elev som vill gå om en kurs för andra gången bör ha särskilda skäl, t ex sjukdom eller tungt vägande sociala skäl.

4 2 NÄR FINNS UNDERLAG FÖR BETYG? Beträffande elever som påbörjar en kurs men sedan inte deltar i undervisningen spelar orsaken till bristande kunskaper inte någon roll. Det väsentliga är vilken kompetens eleven kan uppvisa vid slutet av kursen. Betyg ska sättas när kursen är avslutad för eleven. Om betygs-underlag saknas ska betyg inte sättas utan eleven och föräldrar ska kontaktas av skolan. I vissa fall kan det vara lämpligt att erbjuda eleven en annan kurs. Betyget IG sätts endast om eleven har visat att han inte når upp till kriterierna för G. Betyget IG kan inte användas som ett mått på bristande närvaro. Enligt skolans informationsskyldighet kan även myndiga elevers föräldrar informeras om eleven vid skolårets början fått besked om/godkänt att skolan kommer att agera på detta sätt eftersom familjeekonomin kan vara beroende av elevens studieresultat. Skolan kan dock inte kräva att eleven informerar. Från centralt håll finns uttalanden som förtydligar ovanstående: I Skolverkets nyhetsbrev nr står på sid 7: "Betyget Icke godkänd är en markering om att skolan inte uppnått sitt mål samt att eleven inte nått kunskapsmålen. I propositionen 1992/93:220 (s.58) om det nya betygssystemet, tog regeringen ställning till om betyget Icke godkänd skulle ingå, och menade att detta betyg visar att eleven deltagit i en kurs, även om studieresultatet är otillfredsställande" I det här sammanhanget spelar elevens individuella studieplan en stor roll då eleven där varit med om att planera sin studiegång och godkänt vilka kurser som skall ingå i utbildningen. Har eleven uppenbara studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt kan rektor besluta om reducerat program. se p.9 3 BETYGSSKALA Gyf 7:2 Betygsskalan är fyrgradig. Icke godkänd är ett betyg. (Jämför kommentarerna till grundparagrafen på sid 2). 4 BETYG VID SKOLBYTE GyF 7:7 "Om en elev övergår till en annan gymnasieskola eller avbryter studierna skall skolan utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg som eleven redan har fått. När en elev övergår till en annan gymnasieskola skall läraren lämna skriftlig information till den nya skolan om de kurser eleven påbörjat men inte slutfört." I Göteborg skall den skriftliga informationen och omdöme till mottagande skola bestå av följande:

5 1) Elevens individuella studieplan med angivande av vilka områden som genomgåtts i pågående kurser. 2) Namn och telefonnummer till avlämnande lärare för att underlätta för mottagande lärare att ta kontakt. 3) Elevens närvaro vid de kurser som påbörjats liksom hur många timmar kursen dittills omfattat. Ytterligare information till den nya skolan ankommer det på eleven själv att lämna enligt Lpf 94 2:3: "Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan"... 5 PRÖVNING/FERIESKOLA GyF 7:14-15 Ferieskolan i Göteborg innebär ett tentamenstillfälle enbart för elever som fått betyget Icke godkänd på en kurs eller som av någon anledning inte deltagit i undervisningen i en viss kurs. Undervisningen är avgiftsfri. Deltagande avgörs av skolan. Ferieskola kan användas även för elever efter år 3 som ett alternativ till ett 4:de år. GyF 7:11-12 samt övergångsbestämmelserna innebär att elev i gymnasieskolan endast har rätt att genomgå prövning i kurser som ingår i elevens individuella studieplan och som eleven inte tidigare fått betyg i eller fått betyget Icke Godkänd på. För elev i gymnasieskolan som får betyg efter prövning tas betyget med i slutbetyget, annars skall betyg efter prövning utfärdas separat och införas i samlat betygsdokument. OBSERVERA att samtliga betygssteg kan användas, för elever som genomgår prövning! I övrigt gäller följande för Göteborg: Betyg från ferieskola skall signeras av den i ferieskolan undervisande läraren. För prövning i yrkesinriktade kurser måste prövning ske vid en skola som ger sådana kurser. Om en elev efter avslutade gymnasiestudier vill pröva i en kurs som inte ingår i elevens individuella studieplan ska eleven betala sedvanlig avgift för prövningen. Elever som vill pröva i sådana kurser som de läst under sista gymnasieåret och fått IG på ska inte med hänvisning till att de senare vill pröva kunna förhala utfärdandet av slutbetyg. Eftersom eleverna slutfört kurserna - de har ju fått betyg i dem - ska slutbetyg utfärdas vid vårterminens slut och eleverna får alltså pröva efter gymnasietidens slut i återstående kurser med IG. Samlat betygsdokument utfärdas efter prövningen. Det finns ingenting stadgat om att en elev som har slutbetyg från reducerat program och vill komplettera till ett fullständigt program måste pröva i just de kurser som hans program en gång reducerades med. Dessa kurser redovisas i samlat betygsdokument. Prövning på tresiffriga kurser kan i gymnasieskolans regi ske så länge undervisning anordnas i det aktuella ämnet dock längs till t.o.m. den 30 juni 2004 medan prövning kan ske inom vuxenutbildningen fram t.o.m. den 30 juni Från och med 2005 räknas personer

6 som slutfört sina gymnasiestudier till vuxenutbildningens elevkrets vad gäller IG-prövning även om de inte fyllt 20 år. 6 UTELÄMNANDE AV KURSBETYG I SLUTBETYGET/ REDIGERING AV SLUTBETYG GyF 7:9 "Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och betyget på det projektarbete eleven har utfört. Den elev som har fått betyg på kurser utöver vad som krävs för ett fullständigt program har rätt att välja vilken eller vilka kurser som skall ingår i slutbetyget. Kurser i kärnämnen och kurser i karaktärsämnen som skall dock alltid ingå i slutbetyget. Elever med utökat program i slutbetyget kan komma i kläm i samband med meritvärderingen vid ansökan till högskolan, eftersom divisorn vid beräkningen blir högre ju fler kurser eleven slutfört i gymnasieskolan. Information om detta skall delges eleven. 7 SLUTBETYG FRÅN NATIONELLT, UTÖKAT, REDUCERAT, SPECIALUTFORMAT ELLER INDIVIDUELLT PROGRAM Den individuella studieplan som upprättas för varje elev är grunden för elevens betygshandling. GyF 1:12 "Den individuella studieplanen skall bl a innehålla uppgift om eleven följer fullständigt, utökat eller reducerat program och om de val som eleven gjort." GyF 7:10..."Av slutbetyget skall framgå om eleven följt ett fullständigt, utökat eller reducerat program"......"om en elev har fått betyg på en lokal kurs skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget"... Kommentar (om lokal kurs) Beskrivning av den lokala kursens mål, kompetenser och betygskriterier bifogas slutbetyget/ det samlade betygsdokumentet. I Göteborg finns uppgifterna om lokala kurser på Intranätet under Styrdokument eller framgent på Utbildningsförvaltningens hemsidan. GyF 7:9 "Elever skall få slutbetyg när de har gått igenom ett nationellt eller ett specialutformat

7 program och har fått betyg på alla kurser som ingår i elevens studieväg och på projektarbete". "En elev som har gått på ett individuellt program ska få slutbetyg efter att ha fullföljt den studieplan som lagts upp." OBSERVERA att en elev som inte har betyg i alla kärnämneskurser inte kan få betyg från fullständigt program även om den totala poängsumma som eleven uppnått är densamma som, eller högre än, programmets! Frågan har aktualiserats bl a av det skälet att elever som kommer flyttande till högre "årskurs" ibland saknar betyg i vissa kärnämneskurser, t ex Estetisk verksamhet, som årskursens elever redan har betyg i. Det kan vara svårt att ge undervisning i kursen under den återstående gymnasietiden i Göteborg. Dessa elever erbjuds att pröva i kärnämneskursen ifråga eller erbjuds förlängd studietid. Det är viktigt med klargörande om vad som gäller vid mottagandet till nytt program. Eleven ska enligt GyF 7:8 få slutbetyg när han har fått betyg på alla kurser som ingår i elevens studieplan och på projektarbete. IG är ett betyg. Elever kan inte förhala utfärdandet av slutbetyg genom att hänvisa till att de (t ex under sista gymnasieåret) fått betyget IG på vissa kurser och vill pröva i dem innan slutbetyget utfärdas. Dock har elev enligt GyF 6:14 rätt att gå om en icke godkänd kurs en gång. Har överenskommelse träffats mellan eleven och skolan att eleven ska gå om icke godkända kurser skall slutbetyg utfärdas först sedan eleven givits denna möjlighet. För Göteborg gäller följande beträffande betyg i individuella program: Individuella programmet, SFI-bas Sfi- bas består av tre studievägar där varje studieväg innehåller två kurser. I Sfi ett är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Sfi två och tre har snabbare studietakt och mer avancerade mål. De nya kursplanerna inom sfi skall tillämpas på undervisningen. Betyg skall sättas efter varje kurs ( kurs A, kurs B, kurs C och kurs D ). Lärarna bör använda centralt fastställda prov som hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt. Som betyg skall användas Godkänd ( G ) och Väl godkänd ( VG ) Om en elev inte når upp till nivån för godkänt skall läraren i ett intyg ange vad eleven kan i förhållande till kursens mål. Individuella programmet, IV-Bas De ungdomar som saknar godkänt i grundskoleämnena svenska, svenska 2, engelska samt matematik, skall erbjudas detta i en individuell studieplan /utvecklingsplan.

8 Eleverna följer grundskolans läroplan och erhåller betygen Godkänd (G), Väl Godkänd (VG) samt Mycket Väl Godkänd (MVG). Elever som läser nationella kurser följer dessa kursplaner och betyg sätts på samma sätt som för elever på ett nationellt program. Individuella programmet, PRIV IVIK s/y Denna förberedelseutbildning skall göra det möjligt för eleverna att gå vidare inom gymnasieskolan. De kursplaner som skall följas är SFI-kursplanen och de betyg som skall användas är Godkänd ( G ) samt Väl Godkänd ( VG ). Alternativt följer eleverna grundskolans SV2 kursplan och erhåller då betyg enligt grundskoleförordningen. Eleverna läser enstaka nationella kurser och betyg utfärdas enligt kriterierna för respektive kurs. Individuella programmet, PRIV Denna förberedelseutbildning skall göra det möjligt för eleverna att gå vidare till ett nationellt program. Utbildningen är avsedd främst för elever som vill gå vidare från IV-Bas, men är sökbara från grundskolan. Kraven är att eleven skall befinna sig på grundskolans ÅK8 nivå och helst sakna behörighet i endast ett basämne. Grundskolans kursplan och kriterierna för betygssättning används, det vill säga Godkänd ( G ) Väl Godkänd ( VG ) samt Mycket Väl Godkänt ( MVG ). Eleverna läser enstaka nationella kurser och betyg utfärdas enligt kriterierna för respektive kurs. "Den elev som följt ett reducerat program enligt GyF 5:25 har rätt att genom förlängd undervisning läsa in varje kurs i vilken eleven varit befriad från undervisningen." (Jfr p 9 REDUCERAT PROGRAM/FÖRLÄNGD UNDERVISNING) GyF 5:23 "En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt (reducerat program). En elev får befrias från kurser som motsvarar högst 10% av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Beslut enligt denna paragraf fattas av rektorn." Reduceringen kan gälla både kärn- och karaktärsämneskurser, eftersom ingenting motsäger en sådan tolkning. Eleven bör dock göras medveten om att högskolebehörighet alltid baseras på godkända kurser på minst 90% av fullständigt program.

9 Individuellt specialutformat program Istället för reducerat program kan elever med svårigheter i enstaka kurs-/er inom det nationella programmet (ej kärnämneskurser) medges att byta ut dessa kurser mot andra, varvid eleven övergår till individuellt specialutformat program. Detta är att betrakta som byte av program. Beslut om detta har rektor på delegation för enskild elev. För grundläggande behörighet till högskoleutbildning krävs betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90% av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Slutbetyg utfärdas då eleven fullföljt sitt program, dvs i följande fall: Individuellt program Slutbetyg 0-/X poäng Eleven ska ha fullföljt sin studieplan Praktik anges Nationellt program/ Specialutformat program Slutbetyg 2500 poäng Samtliga kurser eller mera slutförda Reducerat program Slutbetyg Ingående kurser slutförda Samlat betygsdokument ges i följande fall: Samlat betygsdokument utfärdas då elev "avgår" från skolan exempelvis genom att byta kommun/skola eller avbryter sina studier. Samlat betygsdokument utfärdas vidare dels efter prövning för elever som redan erhållit slutbetyg, dels vid sidan av slutbetyg för elever som har betyg i fler kurser än ett fullständigt program och som önskar betygen i dessa kurser dokumenterade separat. (Jämför p.6 "Utelämnande av kursbetyg..." 8 UTÖKAT PROGRAM Elevs möjligheter att få utökat program regleras i GyF 5:22 De enda som har rätt till fler poäng än de stipulerade är elever i specialutformade program. GyF 5:22 stadgar att "en elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program... Beslut enligt GyF 5:22 fattas av rektorn. Grundpolicyn inom den kommunala gymnasieskolan är att eleven erbjuds Elever som erhållit kurser utöver 2500 poäng skall aktivt välja att ta med dessa i sitt slutbetyg som

10 då kodas som utökat program. I annat fall ges ett slutbetyg från ett fullständigt program och de överskjutande kurserna ges i ett samlat betygsdokument. Elever med 2550 poäng och som ej kan redigera slutbetyget till 2500 poäng erhåller slutbetyg från utökat program. Motsvarande gäller om det fattas 50 poäng i 2500 vilket ger reducerat program För Göteborg gäller också följande efter överenskommelse mellan rektorerna: Elev i nationellt program kan beviljas möjlighet att följa även kurser ur andra program om det är praktiskt möjligt och inte innebär extra kostnader. Kursen finns då med i elevens individuella studieplan. För prövning och vid slutbetygsredigering gäller samma regler för dessa kurser som för andra kurser. 9 REDUCERAT PROGRAM / FÖRLÄNGD UNDERVISNING / PRÖVNING EFTER AVSLUTAD GYMNASIEUTBILDNING Reducerat program och möjligheterna till förlängd undervisning samt prövning regleras i GyF 5:23, 24-25, GyF 7:14 Om en elev med slutbetyg från reducerat program vill läsa in kurser motsvarande ett fullständigt program finns det ingenting som stadgar att det måste vara just de kurser som programmet tidigare reducerades med. Rätten till förlängd undervisning gäller emellertid endast de kurser han tidigare var befriad från. Oavsett om en elev har erhållit slutbetyg från ett reducerat program eller samlat betygsdokument skall stipulerad avgift erläggas vid varje prövning som inte är en IG prövning om eleven inte längre anses vara elev som följer undervisningen inom gymnasieskolan. Beträffande förlängd studiegång gäller följande för Göteborg: En gymnasieskola, till vilken en elev (med samlat betygsdokument) vänder sig för att följa undervisningen i en kurs (för att senare få slutbetyg från fullständigt program) har skyldighet att erbjuda eleven plats i en schemalagd kurs. Tackar eleven nej till platsen med hänvisning till att tidpunkten inte passar, skall skolan efterhöra om någon annan gymnasieskola kan erbjuda kursen vid en tidpunkt som passar eleven. Tackar eleven nej även till dessa eventuella nya erbjudanden måste kommunen anses ha uppfyllt sin skyldighet enligt GyF 5:25 och kan inte heller ha betalningsansvar om eleven väljer att genomgå kursen hos annan utbildningsanordnare. Elever äldre än 20 år med reducerat program och som vill läsa in kurs/kurser till fullständigt nationellt program har ingen prioriterad ställning i Vuxenutbildningen, men tas emot i mån av plats. Dvs. eleven har rätt till undervisning, men kan inte gå före andra utan får vänta tills det finns utrymme att ta emot honom.

11 Elev på individuellt program har inte rätt till förlängd undervisning. Elever som övergår från individuellt program till nationellt program bereds dock genom förlängd studiegång möjlighet att fullfölja sitt program. Jämför p.7 Slutbetyg 10 STUDIER UTOMLANDS GyF 7:8, SL 5:16, 20 Studier utomlands ska framgå av slutbetyget. Ytterligare information framgår av Utbildningsdepartementets brev angående tillgodoräknande av studier i utlandet. Här framgår bl a: "Så långt det är möjligt bör dock elever som återvänder till Sverige med utländska betyg få dessa tillgodoräknade när de fortsätter i den svenska gymnasieskolan." Vidare aviseras ett informationsmateriel från Skolverket om de möjligheter som inom gällande bestämmelser. 11 FRÅNVARO Det finns ingenting stadgat om närvaro/frånvaro. Rektorsgruppens kommentar Oavsett vad CSN kräver, har skolans personal ett ansvar för att för elever klargöra skolans normer och hur dessa är en grund för arbetet, att hjälpa elever som har behov av särskilt stöd; att ge föräldrar insyn i elevernas skolgång, m m. I detta ansvar ligger bland annat ansvar för att på ett tidigt stadium upptäcka och försöka åtgärda frånvaro. Numera finns möjlighet att registrera frånvaron i skolans administrativa system Gerda eller Historik som är kopplat till Novascheme. Frånvaro överförs till elevens poängplan/studieplan för sammanställning och uppföljning. Studiekontrakt som upprättas vid några enheter markerar elevens och skolans ansvar även i detta avseende. För övrigt finns i GyF 6:18 en bestämmelse om att elev som påbörjat en utbildning och därefter uteblivit från den under mer än en månad i följd utan att detta berott på sjukdom eller beviljad ledighet, skall anses ha avgått från utbildningen. Rektor får medge undantag om det finns synnerliga skäl för det. 12 STUDIEUPPEHÅLL Policy vid beviljande av studieuppehåll (gäller inte utlandsstudier). Skolan - rektor - kan bevilja ledighet om det finns skäl, men är inte skyldig att erbjuda kompenserande undervisning. Eleven måste själv ta detta ansvar för sina studier - det är elevens eget ansvar att läsa in det han missat och det måste skolan upplysa honom om. Skolorna har heller inga resurser för återläsning. Det är en fördel om skolorna har möjlighet att schema-

12 lägga "självständigt arbete" där eleven har möjlighet att läsa in missade kurser/moment och samtidigt har möjlighet att fråga lärare till råds. 13 IDROTT OCH HÄLSA SL 15:13 Det finns ingenting stadgat om befrielse från idrott ens beträffande elever med handikapp. Viktigt att informera skolläkarna om detta! Enl SL 15:13 Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annars genomgår utbildning med stöd av denna lag skall på egen eller ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort, om förutsättningarna i 3 kap. 12 är uppfyllda. Där står : På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten, om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar. Kommentar: Det finns ingenting som ger en skola rätt att befria en elev från kärnämnet idrott och hälsa, eftersom ämnet går att anpassa till de flesta elevers behov - även handikappade. Även om alla kriterier inte kan uppfyllas saknas således ej betygsunderlag. Enda undantaget är svårt handikappade elever som kan gå enligt en specialinriktad kursplan (GyF 10:6). För Göteborg gäller alltså: Alla elever ska delta i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Individuella hänsyn ska tas och anpassning av krav för att uppnå betygskriterier skall göras. 13a SPECIALIDROTT/LOKAL KURS IDROTT OCH HÄLSA GyF 5:14 "Specialidrott får anordnas inom ramen för individuellt val. Om en elev vill ägna sitt individuella val åt idrott och hälsa hänvisar Skolverket till kursen Specialidrott A (200 p)och B (100 p). Eleven får då betyg i ämnet Specialidrott. Av SKOLFS 1994:50 framgår, att "Elever med olika förutsättningar skall ges möjligheter att kunna utvecklas i en mer generell och en mer intensiv riktning." Kursen "Specialidrott C och D" utnyttjas för elitidrottare som har specialidrott och tillhör ett idrottsgymnasium. I Göteborg beviljas endast Specialidrott till de elever som har en tränare/ledare som genomgått kvalitetssäkringskurs för betygssättning eller har motsvarande kunskaper genom

13 annan utbildning. Skolans regelsystem gäller och tränaren/kursledaren skall genom rektors försorg informeras om dessa regler, så att han är väl förtrogen med dem. Beträffande vem som sätter betyg, lärare eller tränare/kursledare, om sådan utnyttjas för undervisningen i idrott och hälsa bör den sätta betyg som har mest underlag för detta. I annat fall bör betyg sättas i samråd precis som man annars gör, när flera lärare haft hand om undervisningen. Det är i detta sammanhang viktigt att understryka att betygssättning är en myndighetsutövning. 14 MODERNA SPRÅK De omarbetade språkkurserna i steg 1 till 7 för gymnasiet bygger på varandra i ett 1-12 perspektiv med grundskolans kurser som grund. Detta innebär att en elev inte kan få betyg i ett språksteg i gymnasiet om eleven redan erhållit betyg i grundskolan på denna nivå. Samverkan mellan de olika skolformerna är nödvändig för att harmonisera betygskriterierna i de gemensamma språkstegen. 15 BEHÖRIGHET FÖR ELEVER SOM LÄST SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK Svenska som andra språk är behörighetsgivande som kärnämne, dvs SVA1201 och SVA BETYG FÖR ELEV SOM GÅTT DEL AV KURS I ANNAN KOMMUN Hur hanterar man betygsfrågan för en elev som kommer flyttande från annan kommun när exempelvis innehåll av en 100-poängskurs motsvarande 50 poäng klarats av på den mottagande skolan? Kommentar: Den mottagande skolan får försöka underlätta så gott det går för eleven, t ex genom att erbjuda stöd avseende innehållet i de genomgångna delarna av kursen, så att eleven kan följa med i resterande del av kursen. Avlämnande skola skall lämna med dokumentation om genomgångna moment i kursen. 17 BREDDNINGSKURSER Breddningskurser förekommer i ämnena biologi, fysik, kemi och matematik. Det är möjligt för elever att läsa flera breddningskurser inom samma ämne. För att skilja de olika kurserna åt kan kurskoden förses med ett tillägg -A, -B, -C osv. Breddningskurserna införes i registret över lokala kurser så att en framtagen kurs skall kunna användas på flera skolor. 18 BETYGSSÄTTNING VID ÄMNES-/KURSÖVERGRIPANDE ARBETE När flera lärare är inblandade i undervisningen i en kurs händer det att eleverna undrar hur betyg sätts och av vem.

14 Här är det viktigt att eleverna innan de börjar kursen får ta del av en tydlig planering, där det klart framgår vilken lärare som sätter betyg på vilken kurs. En lärare är betygsansvarig för varje kurs. 19 ARKIVERING AV BETYG Enligt överenskommelse med Stadsarkivet gäller: a) En databas byggs upp på Stadsarkivet med följande information: Klasslistor/motsv, personnummer o - namn, betyg, kurs-id, studiegrupper, kursgrupper, studiehandledargrupper b) Papperskopia på Slutbetyg sparas på skolan i 10 år för att sedan överföras till Stadsarkivet. Varje sida i kopian skall vara signerad av rektor. c) Av betygssättande lärare signerade kursgruppslistor med betyg gäller som betygskatalog. d) Kursgruppslistan får ett löpnummer enligt en serie som är gemensam för alla kursgrupper som finns registrerade i Gerda. e) Kursgruppslistorna sparas i 10 år på skolan i löpnummerordning eller bokstavsordning. f) Databaser där betyg ingår sparas per datum och år i Gerda.