Rapport över undersökningar av 2 gravrösen i Själevad sn, Angermanland.

Transkript

1 Rapport 1959 Rapport över undersökningar av 2 gravrösen i Själevad sn, Angermanland. Fornlämning, Raä 8:2,16 Faslighet Främmerhömäs Socken, Själ evad Kommun, Landskap, Ångermanland LÄNsM useet VÄSTERNORRLAND Kulturmiljöavdelningen Evert Baudou

2 A.T.A. VinERH ETSAKADEMIEN Unr. An k. uoc1g KT.1 9S9 FÖREMÅL M EDFÖLJ A A ', d ri ng. Dnr../ l.y---.j""... ~"'"""..z. -.J-... _, - '" RAPPORT öv er U N D ~ R S j K N I N G A R A V ~ G R A V R Ö S E N I S J Ä L E V A D S S N. Å N G E R U A N L A N D

3 Till Rikaantikvarieämbetet År 1957 undersökte undertecknad fem gravrösen i Själsvad socken, lngermanland (F 2949/57). Arbetet bekostades av fonden "8eth M.. Kempes minne". Av anslaget återstod ännu ett belopp, som i sommar använts till utgrävning och restaurering av ytterligare två rösen inom socknsn. Den nya undersökningen pågick under tiden 11 aug. - 8 sept (F 4005/59) års undersökning har varit publicerad i Meddelande från Själevads Hembygdsförening 1957 och i tidskriften lngermanland 6, Iven den nya undersökningen kommer att publiceras av undertecknad. Av de sju undersökta rösena ha fyra innehållit en något mer än manslång hällkista. Av dessa innehöll den manslånga hällkistan vid he en lhen, sekundär kista med brända ben. De övriga gav inga fynd. Av de tre rösena utan hällkista har röset vid Främmerhörnäs givit en pärla från vikingatid samt brända ben. 1. ~ (fornlämning nr 8:2 vid fornminnesinventeringen 1955), beläget i FrämmerhörnäB på NUBbergetB norra, utskjutande spets, O-punktens höjd ö.h. är 56" 9 m mätt från en fixpunkt (nr 170), som ligger 60 m öso om röset. På den östra, norra och västra eidan stupar berget brant ner. lt norr och väster är sikten öppen, medan skogen skymmer 1 öster. 12 m söder om röset ligger det etora, ej undersökta röset nr 8:1 på 1-2 m lägre nivå. Röeets diameter före undersökningen var 13,5 x 9 m och höjden ca 0.7 m. Fyllningen utgjorde. av i allmänhet m etora atenar. Före undersökningen ayntes en otydlig kantkedja i aydöbt. Tväre igenom röaet gick en sänkning i riktning N-S. I södra delen fanns en ungefär metervid grop, eom gick ner till berget. pl den västra aidan

4 hade en mängd ettn rasat nedför stupet och i nordöet hade manga etenar kastats nedför sluttningsn. I kenterna växte mobss och ljung. Vid undersökningsn vi.ade det sig, att ds nsdrasade stenarna i oydväst och väst täckts en kantksdja av 0,4 _ 0,9 m stora etenar, 80m vände den flata sidan utåt. Med den bevarade delen av kantkedjen i sydöst visar detta, att röset ursprungligen varit svagt ovalt med måtten ca 11 x 9 m. Den östra halvan av röset borttogs föret. Stenpackningens tjocklek var här mycket ojämn och växlade mellan 0.3 och 0. 9 m. På ett ställe gick berget i dagen och i nordöst voro stenarna såsom nämnts kastade utför sluttningen. Bergytan var mycket ojämn och skrevorna hade fyllts med omsorgsfullt packad sten. I den sydöstra delen låg särskilt väl packad sten, som aldrig rubbats i s enare tid. I och under denna stenpackning hittades ett 100-tal små brända ben. Benen voro spridda över ett 1,5 x 0,6 m stort område med särskild koncentration i två å bergakrevor. I skrevorna fanns även svagt kolfärgad jord. Inga andra fynd gjordea på detta ställe. Nära profillinjen gick berget ner något mer än 1 m till sn ojämn avsats. Här var stenpackningsn upp till 1,4 m tjock. Omedelbart innanför kantkedjan i rösets västligaste del funnos två djupa skrevor, som voro helt fyllda med sten. I nordväst gick berget i dagen på ett ställe. I botten på den ojämna avsatsen låg mycket starkt kolblandad jord inom ett 2,9 x 2,4 m stort område. Dsn svartaste jorden låg i ojämnheterna i berget. Ett prov på denna jord togs. I etenpackningene undre del funnos en mängd små, sldsp~ängda stsnar. Även bergytan var bränd och delvis söndervittrad. Om.delbar t norr om området med starkt kol blandad jord hittades en pärla vid eå11ningen. Pärlan låg i en liten jordklump och har alltså legat i det tunna jordlagret i rösets botten. Vid kantstenarna i väster hittadss ett bränt ben. Vid restaureringen byggdes en upp till 1 m hög kallmurad kant upp på kantstenarna i väeter. De nedrasade.tenarna ladea innanför kanten. Ett mindre antal etenar, 80m fyllde igsn ett par.krevor utanför kanten, lämnades kvar. I norr lades ut en kantkedja och i eöder och ä.tsr fy11dee i, där stsnar fattades. Det r.etaurerade röset _1ggde 2

5 - ovalt med matten 11 x 9 m. Ytan blev plan och töljde ungefär bergytans lutning. Stenlagreta tjocklek i den östra halvan blev höget 0,5 m och i den väetra halvan högst 1,2 m. Pyndförhållandsna kunna tolka" på följande sätt: Den döde brändes pl avsatsen ungefär i etenringens mitt. De brända benen lades utan graygåvor 1 de sa! skrevorna i ringens aydöstra del, Vid gravläggningen tappades en pärla strax utanför bllplats.n. Pärlan skulle alltså ha kommit dit oavsiktligt och kan ej räknas som gravgåva. Pärlans läge visar dock, att den är samtida med röset. - Stenarna till fyllningen ha antagligen hämtats fran de gamla strandvallbildningar, som synas på några ställen runt berget. 1 planritning, 1 profilritning och 1 specialkarta. 16.t.o±ografier./:,/.:.(-~ t'. ~- "'r ''':'.J~ r' ~: i 1 pärla av blåsvart g~asfluss med vit mönstring och med inlagda "ögon", diameter 1,3-1,5 cm.,i Ett tal brända ben av vuxen kvinna (enligt bestämning av antikvarie N.-G. Gejvall). 1 1 bränt ben från den västra kanten. J1 prov på bränd jord och kol fran brandplatsen i rösets mit t. 12 m söder om det undersökta röset ligger det större röset nr 8:1. Mellan de två rösena går en låg vall av 0,2-0,4 m stora stenar. Vallen är högst meterbred och ca 0,5 m hög. Den var delvis övervuxen med mossa och ljung. 4 m av vallen närmast det mindre röset frilades. Stenarna låga slarvigt sammankastade och någon bestämd konstruktion kunde ej iakttagas. Det är omöjligt att avgöra, om stenvallen är forntida eller esntida. 2. Rös. (fornlämning nr 16 vid fornminneeinventeringen 1955), bellget 1 ett litet "kogsparti på en llg aandåsrygg, "lygårdahammaren", 80m går 1 riktning I-S oa 200 m öster om Nordanå. by. O-punktens höjd ö.h. jr 43,4 m mätt fran en fixpunkt (nr 640) pl vägen aellan Nordanl. by och stora vägen fran Gullänget.

6 Röset var orsgelbundot men närmaet ovalt med måtten 13 x 11 m och höjden 1,2 m. ~yllningen utgjordes av i allmänhet 0,3-0,6 m etora stenar. ~lertalet av de större atenarna lågo i bottnen. xantkedja.aknadee. I mitten fanns en någo.t oregelbunden, 1,6 x 1,7 m vid och ungetär l m djup grop. I gropen eyntes 7-8 etörre etenar av vilka fyra lågo i rät linje i VNV-OS O. 1-2 m över.öeeta kanter växte moss a och något gräs. I gropen i mitten bar vä.t ett 15-tal mindre aspar och i kanterna ytterligare ett 1 O- tal. Stenarna 1 fyllningen var 8smmankastade utan ordning. Under de övre stenarna låg mylla och l öv. Sten~ackningens undre del var blandad med sand. Den största mängden Band låg i rösets eödra dsl, där det blandade lagret s t en och sand var upp till 0,5 m tjockt, I den norra delen var dat sandblandade lagret blott 0,2 m tjockt. Sanden synte. ha tagits utanför röset, framför allt på den s ödra och sydvästra sidan. Då mittpartiet frilagt., vi sade det eig, att de fyra 1 rak linje liggande stenarna utgjorde den södra långsidan i en något mer än manslång hällkista i riktning VNV-OSC. Även en sten 1 vardera gaveln stod kvar på sin plats, medan däremot den norra långsidan var helt f ör.törd.,kistans längd invändigt var 2,3m. De på sin plats bevarade blocken voro högst 0,75 m långa, 0,5 m höga och 0, 5 m breda. I kistan och 1 partiet närmast norr därom var sanden kol blandad och humuafärgad. Utanför ki.tan var färgningen 2-5 cm tjockt men inuti kietan var lagret upp till 15 cm tjockt och gick ungefär 10 cm ned i den orörda sandbottnen. Humusf~rgningen i kistan var betydligt etarkare än utantör. Lagrets bredd var 0.7 m. Inga fynd gjordes. Av skelettet syntes blott färgningen i sanden. Bottnen utgjordes under hela röset av fin mosand. Vid restaureringen byggdes kietans norra sida åter upp av de närmaet liggande blocken och även gavlarna fyllde. ut. lågra takh&llar funno. ej kvar i röaet. Sannolikt ha de använts vid eentida husbyggs. Kistan fylldee till 2/3 med..

7 mindre ocb medelstor sten. Utanför kistan lados.törre otenar som.töd. Rö.et kastade. igen ocb ytan jämnad l mitten lämnade e don delvie fyllda kiltan öppen oob fritt synlig. Det restau~erade röaat lr oyalt i kiltana llngdriktning VNV-OS O med m~tten 12 x 10,2 m ocb böjden 0,9 m. 1.planritning, 1 profllritning ocb 1 opecialkarta. 15 f-<>*<>g raf1~r. ' 0< _h <,,..?,.--t-./l Stockholm den 12 september 1959 Vördsamt 5

8 ~.. - \'- ' -'l " ~'F ' ""E-- "..!Y'R~ A.,.,'-1 /\ ~.,. h.i....:;....> \.rt,...,1 t:! I' " R (,ij...yl.nr t:f.i' oc.h {j i! 1- l d FRA11l'1ER H ORNÄS <.SJALEVAD <SOCKEN, ANGER I'1ANLANlJ Upp, "Ilad den / 9 aug /959 av Bt/eri Bou.do u. Vkala / 50{1 5 O f" ~o c5jo.hm b7mnu.

9 '1--- I ( ( ( ( -- -;:---~..., ()B /--- ~ r 'iii... /,.~.. /, ~ o'., ~"'r-., / r 'o. ':~.. o. / " ~... "~, /1 (c r ~'" ('j I I ( I r 1 f",~ I 1('.J - ( I I I \ \ \ I, r"".., ( ---1', )\'ej \~ /.. " " _ :::... -,,, '" -., A...'..... ~. /.\0 t3gjg v 0 0 J J J J J l J l ) J J - J+ ) ) l v Jv. J )

10 .#& RJI,SANTIKVARIBAnBBTETS KARTA " over." R OSE nr / G VId NORDANAS ujals VAD SOCKEN ANGERl'1AN.lAND. Upprujlad den ".sept aveverjbaudou. Skala /500 5 O S JO JS rn Immmr= E=' cs ok og. Aker ) ) ') g Anges/oda \] G o I7"U770 / k o /lorgrvnd ) '\ ) Böc~ '\ ) )

11 .- r r r \, \ ( \ \ \ ~, ~ ", J' - -. <-, J... ~ \ "... '. /... "pr 'f... a J~,~,.., Ll ~.,,"' o.s...:j.... _."... "._._,... _!Ml 10.,,

12 -- - Nr.1 Nu.berget. Ut likt mot Nusberget från N. Röset ligger på bergets spets. Samtliga fotografier tagna av Evert Baudou

13 Nr. 2. Nu.berget. Utsikt mot Nusberget trån N. I Nr. 3. Nueberget. Utsikt trån r öset nr. 812 mot Hörnäs i N.

14 , Nr. 4. NU8berget. Utsikt från röset mit Haff8ta i V. Nr.5 Nu.berget. Utsikt från röset mot Själevad8fjärden i NO.

15 Nr.6. Nusberget. Röset nr. 8:2 och den låga stenvallen före under BÖkningen. Rösets västra kant nedrasad. Från S.

16 Nr.? Nusberget. Gropen i r öeete eödra del. Frän V. Nr. B. Nueberget. Profilen fr~ NO.

17 Nr. 9. Nueber get. Stensamlingen me d de brända benen. Från V. Nr.1 0. Nueberget. Steasamlingen med de brända benen. Från NY.

18 Nr.". Nusberget. Partiet där bensamlingen låg. Från O. Nr.12. Nusberget. Avsatsen Bom använts Bom bålplats. I skrevan i bildens vänstra hörn hittades pärlan. Från NNV.

19 - Nr.1 3. Nusberget. Avsatsen Bom använts som bålplats. Från V. Nr 14. Nueberget. Den bevarade kantkedjan i västra kant. Frän so. r ösets sydvästra och

20 Nr. 15. Nusberget. Det restaurerade röset nr. 8 : 2 och den låga etenvallen. Rösete väetra kant åter uppbyggd. Från S.

21 Nr. '6. Nusberget. Det resteureraåe r öset, mittpert1et från S. Nr. '? Nusberget. Pärl~ Bom hittades i röset nr. 8 : 2

22 Nr. 18. Nusberget. Det ej undersökta röset nr. 8 :1 och den låga stenvallen. Från N.

23 Nr. 19. Nor danås. Utsikt mot skogsparti et med r öset. Fr ån S.

24 Nr. 20. Nordanås. Utsikt mot skogspartiet med röset, som skymtar mellan träden. Från O. Nr. 21. Nordanås. Dalen med bäcken öster om röset. Från S.

25 Nr. 22. Nordanås. Nor danås by väster om r öset. Från so. Nr. 23. NordanAa. Röset f ör e undersökningen. Från NV.

26 Nr. 24. Nordan!s. Röset före undersökningen. Från N.

27 Nr. 25. Nordanåe. Röeets mittparti med den bevarade kanten av kistan f öre undereökningen. Från N. Nr. 26. Nordanåe. Profilen från S.

28 Nr. 27. Nordanås. Fyllningen borttagen, mittpartiets undre del bevarad. Bilden tagen från N mot kistans raserade sida. Nr. 28. Nordanås. Mittpartiet och den bevarade väggen i kistan. Från SV.

29 Nr. 29. Nordanås. Kistan med den mörka skelettfärgningel. Från NV Nr. 30. Nordanås. Den reatauerade kistan fylles med sten. Från NY

30 Nr. 31. Nordanås. Den restaurerade kistan. Från NY. Nr. 32. Nordan~s. Det restaurerade röset. Från NY.

31 Nr. 33. Det restaurerade röset. Från NNV.