Upphandling vid Linnéuniversitetet

Transkript

1 Dnr: 2018/ Upphandling vid Linnéuniversitetet - En beskrivning av hur upphandlingar ska genomföras för att vara i enlighet med gällande lagstiftningar Beslutat av Ekonomichefen Joakim Karlsson Gäller från

2 Beslutat av: Ekonomichefen Joakim Karlsson Beslutsdatum: Dnr: 2018/ Innehåll 1 Inledning Syfte Lagrum Grundläggande EU-rättsliga principer 5 2. Upphandlingsförfarande Upphandlande myndighet Tröskelvärden Upphandling över tröskelvärdet Upphandling under tröskelvärdet Ramavtal för myndigheter Upphandlingsprocessen Direktupphandling 9 3. Genomförande av upphandling Tillvägagångssätt Beslut och genomförande av upphandling 9 4. Kontroll Kontroll av leverantör Uppföljning Kvalitetssäkring Att beakta i samband med upphandling Offentlighet och sekretess Jäv Tagande och givande av muta 11 2 (16)

3 Beslutat av: Ekonomichefen Joakim Karlsson Beslutsdatum: Dnr: 2018/ E-handel och e-fakturering Miljöhänsyn och sociala krav Övrigt Dokumentation och förvaring av handlingar Överprövning och skadestånd Upphandlingsskadeavgift Ogiltigförklarande av ingångna avtal Roller och verktyg Upphandlingsorganisation System 14 Ikraftträdande 14 Bilaga 1 ORDLISTA 15 3 (16)

4 Beslutat av: Joakim Karlsson Beslutsdatum: Dnr: 1 Inledning 1.1 Syfte Upphandlingsdokumentet är ett informationsdokument som förklarar hur anskaffningar ska genomföras på ett korrekt sätt enligt gällande lagar och förordningar som Linnéuniversitetet ska följa. Informationsdokumentet ska även ge en vägledning i vilket förfaringsätt som ska nyttjas vid olika typer av anskaffning. Om benämningar och ord kopplade till upphandlingen inte känns bekväma, se bilaga 1, Ordlista. I bilaga Ordlista förklaras ord som är aktuella vid en upphandlingsprocess. 1.2 Lagrum Den offentliga upphandlingen regleras i tre lagar. Lagarna gäller för statliga myndigheter, landsting, kommuner samt offentligt ägda bolag. Lag (2016:1145) reglerar upphandling inom den klassiska sektorn Lag (2016:1146 ) reglerar upphandling inom försörjningssektorn Lag (2016:1147) reglerar upphandling av koncessioner Universitet och högskolor hör till den klassiska sektorn och det är Lag 2016:1145, Lagen om offentlig upphandling (LOU), som ska tillämpas vid de upphandlingar Linnéuniversitetet genomför. Annan lagstiftning som också måste beaktas i samband med upphandling är bl.a. Köplagen (1990:931) Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område Konkurrenslagen (2008:579) Förvaltningslagen (1986:223) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Dataskyddsförordningen (GDPR) För ytterligare information om upphandlingslagar, se: För information om övrig lagstiftning se: Den Europeiska Unionens (EU) gemensamma upphandlingsdirektiv har införlivats i svensk lag genom LOU. Lagen gäller vid anskaffning av varor, tjänster, leasing och byggentreprenader. Lagen om offentlig upphandling bestämmer inte vad som ska köpas, men däremot hur upphandling och anskaffningar av varor och tjänster ska ske. Ett viktigt syfte med det omfattande regelverk som styr offentlig upphandling är att leverantörerna ska tillförsäkras en rättvis och objektiv behandling vid all upphandling och att de konkurrensmöjligheter som finns på marknaden ska tas tillvara på bästa sätt. 4 (16)

5 1.3 Grundläggande EU-rättsliga principer Följande principer gäller vid all offentlig upphandling: Principen om icke-diskriminering Det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst p.g.a. nationalitet. Detta innebär bl.a. att en upphandlande myndighet inte får ge ett lokalt företag något företräde med anledning av dess geografiska läge. Likabehandlingsprincipen Alla leverantörer ska behandlas lika, dvs. de ska ges lika förutsättningar. Alla måste t.ex. få samma information, vid samma tillfälle. Principen om transparens Upphandlingsprocessen ska kännetecknas av förutsebarhet och öppenhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar måste upphandlingsdokumenten vara klara och tydliga och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. Proportionalitetsprincipen Kvalifikationskraven och kravspecifikationen ska ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det som upphandlas. Principen om ömsesidigt erkännande Intyg och certifikat som har utfärdats av behöriga myndigheter i något annat medlemsland inom EU måste godtas även i övriga medlemsländer. Linnéuniversitetet ska alltid i enlighet med LOU sträva efter att upphandla varor, tjänster och entreprenader enligt principerna och i konkurrens på ett objektivt, effektivt och affärsmässigt sätt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud ska alltid behandlas utan några ovidkommande hänsyn. 2. Upphandlingsförfarande 2.1 Upphandlande myndighet Den upphandlande myndigheten, Linnéuniversitetet, är en juridisk person. Det är den upphandlande myndigheten som är rättssubjekt och därmed svarar i domstol i händelse av ansökan om överprövning eller talan om skadestånd. 5 (16)

6 2.2 Tröskelvärden EU-direktiven reglerar enbart upphandlingar över fastställda tröskelvärden. I LOU har Sverige valt att tillämpa EU:s direktiv även vid upphandlingar under tröskelvärdena. Vilket upphandlingsförfarande som ska tillämpas avgörs av vilken typ av upphandling som är aktuell och beräknat värde på den vara eller tjänst som upphandlas. I förordningen om tröskelvärden vid offentlig upphandling fastställs gällande beloppsgränser. Följande tröskelvärden gäller för statliga myndigheter: 1 Varor och tjänster kr Byggentreprenader kr Beräknat värde på den vara eller tjänst som ska upphandlas är avgörande för vilken typ av upphandlingsförfarande som ska tillämpas. Vid beräkning av värdet måste hänsyn tas till ett kontrakts totala löptid. Vid återkommande upphandling av en viss vara eller tjänst under året ska det sammanlagda värdet användas för att beräkna värdet på upphandlingen. 2.3 Upphandling över tröskelvärdet Om det beräknade värdet för upphandling av en vara eller tjänst överstiger tröskelvärdet ska öppet, selektivt eller förhandlat förfarande tillämpas. En upphandlande myndighet ska annonsera upphandlingen i EU:s officiella databas, Tenders Electronic Daily (TED). Upphandlingar får inte delas upp mellan institutioner och avdelningar i syfte att underskrida tröskelvärdet för annonsering. Öppet förfarande innebär att alla leverantörer som vill har rätt att lämna anbud. Selektivt förfarande en tvåstegsmodell med annonsering av en ansökningsinbjudan och därefter en kvalificeringsprocess för att få ett visst antal leverantörer i nästa steg som innebär anbudslämnande. Förhandlat förfarande används endast i vissa undantagsfall. Öppet förfarande bör väljas i första hand. Huvudregeln är att förhandlingar inte är tillåten i samband med öppen eller selektiv upphandling. När upphandlingen är avslutad ska efterannonsering ske i TED. En institution eller avdelning som har behov av att genomföra upphandling över tröskelvärdet ska enligt Linnéuniversitetets rutiner kontakta den gemensamma upphandlingsenheten, som i samarbete med institutionen/avdelningen genomför 1 Tröskelvärdena revideras var tredje år och den nu gällande perioden är 1 januari 2018 t.o.m. 31 december (16)

7 upphandlingen. Komplexiteten i det som ska upphandlas avgör tidsåtgången men en grundregel är att en upphandling tar omkring tre månader att genomföra. Detta förutsatt att inga legala hinder uppstår genom överprövning etc. 2.4 Upphandling under tröskelvärdet Vid upphandling av en vara eller tjänst under tröskelvärdet kan förenklat förfarande, urvalsförfarande eller direktupphandling väljas. Förenklat förfarande För att säkerställa affärsmässigheten annonserar den upphandlande myndigheten, upphandlingen i en elektronisk databas. Urvalsförfarande Den upphandlande myndigheten publicerar en ansökningsinbjudan i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig. Myndigheten väljer sedan ut ett antal leverantörer med hjälp av de urvalskriterier som myndigheten avser använda. Antalet ska vara tillräckligt stort för att effektiv konkurrens ska uppnås. Direktupphandling I undantagsfall kan direktupphandling tillämpas även om värdet på det som ska upphandlas överstiger lagstadgad beloppsgräns för direktupphandling, SEK. Detta gäller om det finns synnerliga skäl såsom brådska orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses och inte beror på den upphandlande myndigheten. Även vid komplettering av en befintlig anläggning eller system där ett byte av system skulle medföra helt oacceptabla kostnader och svårigheter i förhållande till värdet på den vara eller tjänst som ska upphandlas kan direktupphandling användas. Ett beslut om avsteg från normalt upphandlingsförfarande ska motiveras skriftligt och diarieföras. Samråd med upphandlingsenheten för bedömning om undantagsbestämmelser är tillämpliga i varje enskilt fall rekommenderas innan ett beslut om direktupphandling över tröskelvärdet fattas. Det är alltid den upphandlande myndigheten som har bevisbördan om tillämpning av en undantagsregel skulle ifrågasättas och prövas i domstol. 2.5 Ramavtal för myndigheter Avrop på ramavtal kan göras utan anbudsförfarande och utan hänsyn till den beloppsgräns som gäller för direktupphandling. Enligt förordningen om statlig inköpssamverkan (1998:796) ska statliga myndigheter använda de ramavtal som finns vid upphandling av en vara eller tjänst om myndigheten inte finner att annan form av avtal sammantaget är bättre. Om Linnéuniversitetet avser att upphandla utan att använda ett befintligt ramavtal ska Kammarkollegiet, 7 (16)

8 underrättas om skälen till detta genom en avstegsanmälan. Egna ramavtal som upphandlats av Linnéuniversitetet ska användas på samma sätt som statliga ramavtal. Upphandlare besvarar frågor och lämnar information vad Linnéuniversitetets anställda är skyldiga i enlighet med gällande lagstiftning att kontrollera om det finns statliga ramavtal inför en anskaffning. Upphandlingsenheten hjälper till att vägleda om det finns ramavtal som bör användas vid inköp. Det bör även beaktas att användandet av ramavtal minskar den administrativa belastningen för Linnéuniversitetet. Linnéuniversitetet har även möjlighet att samarbeta med andra upphandlande myndigheter såsom t ex andra lärosäten i enskilda upphandlingar. En upphandlare ska alltid konsulteras i samband med att beslutet ska fattas angående upphandlingssamarbete med andra upphandlande myndigheter. 2.6 Upphandlingsprocessen 8 (16)

9 2.7 Direktupphandling Direktupphandling kan göras vid enstaka inköp av en viss vara eller tjänst om den vara eller tjänst som ska upphandlas har ett värde som inte överstiger lagstadgad beloppsgräns SEK. Direktupphandling kan ske utan krav på anbud. Krav på affärsmässighet gäller dock vid all upphandling och innebär att prisjämförelse mellan olika leverantörer (minst 2-3) bör göras om värdet på det som ska upphandlas inte gäller ringa värde. Vid beställningar som gäller större belopp ska en skriftlig beställning alltid upprättas. Universitetets betalnings- och leveransvillkor ska alltid åberopas oberoende av hur beställningen genomförs. I de fall det kan bli fråga om upprepade direktupphandlingar av en viss vara eller tjänst, det vill säga om det finns ett kontinuerligt behov inom hela Linnéuniversitetet, ska en större upphandling i stället genomföras med stöd av andra upphandlingsförfaranden enligt LOU. Institutioner/avdelningar är ansvariga för att de direktupphandlingar som genomförs inom institutionen/avdelningen sker inom fastställda beloppsgränser. Upphandlingsenheten finns alltid att tillgå för frågor och rådgivning. För mer detaljerad information, se bilaga Regeldokument direktupphandling.pdf. 3. Genomförande av upphandling 3.1 Tillvägagångssätt All anskaffning av varor och tjänster som genomförs av universitetet omfattas av upphandlingslagstiftningen. 3.2 Beslut och genomförande av upphandling Linnéuniversitetets delegationsordningar är styrdokument för vilka som har mandat att fatta beslut om genomförande av upphandlingar. Delegationsordningarnas beloppsgränser styr även vilka belopp en upphandling får uppgå till, för respektive funktion/befattningshavare. 9 (16)

10 4. Kontroll 4.1 Kontroll av leverantör Enligt LOU kan en leverantör uteslutas från en upphandling om denne: är i eller föremål för konkurs eller likvidation är dömd för brott i sin yrkesutövning har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen inte har fullgjort sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter i det egna landet eller i Sverige i något väsentligt hänseende valt att inte lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga uppgifter I samband med upphandling ska kontroll ske av att leverantören är registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret, är registrerad för redovisning och inbetalning av moms, innehåller preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter och fri från skulder för skatter och socialavgifter. Kontroll när det gäller skatter och avgifter görs av den upphandlande myndigheten. Kontroll behöver inte ske om det är uppenbart obehövligt. 4.2 Uppföljning När en upphandling är avslutad och avtal träffats ska upphandlingsfunktionen enligt fastställt system och rutiner följa upp att leverantören uppfyller avtalade villkor. Erfarenheter som samlas in under avtalstiden är också av stor betydelse inför en ny upphandling. Avtalscontroller genomför under avtalstiden fortlöpande uppföljning av att leverantören följer gällande avtalsvillkor 4.3 Kvalitetssäkring En effektiv uppföljning är av avgörande betydelse för kvalitetssäkring av Linnéuniversitetets upphandlingsverksamhet. Resultatet av uppföljningen ska redovisas till berörd part enligt plan eller när uppföljning erfordrats till följd av funna brister. 5. Att beakta i samband med upphandling 5.1 Offentlighet och sekretess Huvudregeln är att absolut sekretess gäller under en pågående upphandling. Detta förhållande måste beaktas av de som deltar i upphandlingen och vid handläggning av ärendet. Av sekretessreglerna följer att det inte är tillåtet att lämna några uppgifter om innehållet i ett annat anbud för en anbudsgivare. Även för uppgifter om antalet anbudsgivare som deltar i en upphandling gäller sekretess. Den absoluta sekretessen upphör först när tilldelningsbeslut meddelats. När en leverantör begär att få ta del av handlingar i ett upphandlingsärende med hänvisning till offentlighetsprincipen ska alltid en prövning göras om det är en allmän handling eller om sekretess gäller för begärda handlingar. Upphandlingsdokumentet är en offentlig handling när 10 (16)

11 upphandlingen har annonserats i en nationell elektronisk databas. Ett anbud är en offentlig handling när en upphandling är avslutad och ett avtal har undertecknats. En anbudsgivare har också rätt att i sitt anbud begära sekretess för delar av sitt anbud. En upphandlande myndighet ska då pröva om det finns en tillräcklig grund för sekretess i det enskilda fallet. Anbudsgivaren bör i upphandlingsdokumentet upplysas om att ett beslut om sekretess kan upphävas genom en rättslig prövning i domstol. 5.2 Jäv Förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser om jäv gäller vid all ärendehantering inom en myndighet, således även upphandlingsärenden och riktar sig till den som på något sätt kan påverka beslutet i ett ärende. I första hand gäller reglerna beslutande och föredragande, men även den som medverkat genom att upprätta ett förslag till beslut men sedan inte är med vid den slutliga handläggningen. Du som ska handlägga ett ärende är jävig: om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en närstående om ett ärende överklagats eller av andra skäl ska avgöras i en högre instans och du tidigare deltagit i den slutliga handläggningen i den lägre instansen Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är: vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet ekonomiskt beroende av en part eller intressent engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning En person som är jävig får inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget eller normalt vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Vid kännedom om någon omständighet som kan antas utgöra jäv ska detta utan särskild uppmaning meddelas närmsta chef. 5.3 Tagande och givande av muta Arbetstagare som tar emot, låter sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning kan enligt Brottsbalken (10 kap 5 t.o.m. 5 e ) dömas för mutbrott. En leverantör som utlovar eller erbjuder en muta eller annan otillbörlig belöning kan dömas för givande av muta. 11 (16)

12 5.4 E-handel och e-fakturering Linnéuniversitetet hanterar idag stora delar av avropen genom att använda elektronisk inköpsprocess. Syftet är att effektivisera inköpsrutinerna, sänka myndigheternas kostnader samt att öka kvaliteten och avtalstroheten. E-handel innebär att hela inköpsprocessen, beställning, leveransgodkännande och fakturering sker elektroniskt. Linnéuniversitetet använder Wisum som elektroniskt beställningssystem. Upphandlingsunderlag ska utformas så att e-handel kan tillämpas med vald leverantör, främst gäller detta vid frekventa avrop av varor och tjänster. E- fakturering bör tillämpas vid samtliga avrop. 5.5 Miljöhänsyn och sociala krav Upphandling är en del i Linnéuniversitetets miljöledningssystem. Miljöaspekterna måste därför ingå som en naturlig del i allt upphandlingsarbete. Miljöfarliga produkter och tillverkningsprocesser ska så långt som möjligt med hänsyn till upphandlingsreglerna undvikas. Miljökrav, sociala krav samt arbetsrättsliga krav ska finnas med i alla typer av upphandlingar där det är möjligt och relevant att ställa sådana krav. 6. Övrigt 6.1 Dokumentation och förvaring av handlingar I LOU finns krav på att en upphandling ska dokumenteras skriftligt. Allt material som rör upphandlingen ska samlas och förvaras, så att ingen obehörig kan ta del av handlingarna under pågående upphandling. Dokumentation av handlingar kopplat till en upphandling ska ske på ett systematiskt vis. Det är grundläggande för att kunna arbeta strategiskt med offentlig upphandling och få bättre nytta av de medel som används för att anskaffa varor och tjänster Upphandlingar som överskrider SEK ska alltid diarieföras, om kontrakt upprättas för upphandlingar som underskrider belopp SEK. Ska även dessa diarieföras. 6.2 Överprövning och skadestånd En leverantör har rätt att begära överprövning av beslut i ett upphandlingsärende. Om domstolen (Förvaltningsrätten) finner att fel har begåtts kan den besluta om rättelse och att utvärderingen ska göras om alternativt att upphandlingen i sin helhet ska göras om. En leverantör kan också vända sig till allmän domstol inom ett år från det att upphandlingen avslutats med en begäran om skadestånd. Regler för överprövning och skadestånd finns i 20 kap LOU. 6.3 Upphandlingsskadeavgift Utöver vad som gäller för överprövning kan en upphandlande myndighet som inte följer upphandlingsreglerna, och exempelvis genomför en otillåten direktupphandling, på initiativ av Konkurrensverket genom beslut i domstol dömas 12 (16)

13 att betala en upphandlingsskadeavgift. Denna avgift beräknas i förhållande till kontraktsvärdet och ska motsvara max 10 % av detta värde. 6.4 Ogiltigförklarande av ingångna avtal En leverantör som upptäcker att en upphandling inte har annonserats i korrekt ordning kan vända sig till domstol och yrka på att ett ingånget avtal ska ogiltigförklaras. Ett sådant yrkande ska lämnas senast inom sex månader från den tidpunkt då avtalet tecknades. Konkurrensverket kan därefter använda sig av reglerna om upphandlingsskadeavgift och vända sig till domstol. 7. Roller och verktyg 7.1 Upphandlingsorganisation För samordning och ledning av upphandlingsverksamheten på Linnéuniversitetet finns inom ekonomiavdelningen en gemensam upphandlingsenhet. Upphandlingsenheten tillhandahåller ett professionellt stöd för all form av anskaffning, så upphandlingsenheten rekommenderar med fördel att ni kontaktar upphandlingsenheten när anskaffningar av olika slag ska genomföras. Institutioner och avdelningar bör i samband med upphandling kontakta upphandlare vid frågor om upphandling och anskaffning för att försäkra sig om att upphandlingar genomförs affärsmässigt och enligt gällande lagar och regler. Upphandlarna svarar för Linnéuniversitetets gemensamma upphandlingar av ramavtal mm. Vid genomförande av upphandlingar är upphandlarnas huvuduppgift att medverka med råd och stöd samt skriva och granska upphandlingsdokument och beslut. Upphandlingsansvarig hjälper bl.a. till med följande vid genomförandet av en upphandling. Förstudie Hjälpa till med att arbeta fram kravspecifikation Arbeta fram och utforma förfrågningsunderlaget i sin helhet Håller i kommunikationen med anbudsgivarna under upphandlingsprocessen Utvärdera och kvalificerar anbudsgivare Utvärdera anbuden (tillsammans med beställaren) Upprättar tilldelningsbeslut Efterannonserar Implementering av kontrakt Hjälpa till vid tvister Leverantörsavstämningar Avtalsuppföljningar med hjälp av avtalscontroller 13 (16)

14 Upphandlarna svarar vidare i förhållande till institutioner/ avdelningar för att utreda och besvara alla frågor som gäller upphandling. I uppgifterna ingår också att anordna utbildning och sprida information om upphandlingsfrågor på Linnéuniversitetet. 7.2 System Linnéuniversitetet använder upphandlingsverktyget, Tendsign, och med hjälp av detta system genomförs upphandlingar, systemet kan även användas vid avrop från ramavtal och direktupphandlingar. För direktupphandlingar finns en direktupphandlingsmodul som kan användas och underlättar upphandlingsprocessen för direktupphandlingar. Ikraftträdande Detta dokument träder i kraft (16)

15 Bilaga 1 ORDLISTA Allmänna villkor Standardvillkor för leveranser vid avrop från ramavtal inom ett visst ramavtalsområde. Allmänna villkor utgör bilaga till av parterna (myndighet/ leverantör) träffat kontrakt. Kan även kompletteras av särskilda villkor. Bindande svar från leverantör på förfrågningsunderlag från upphandlande myndighet/enhet. Anbud Bindande svar från leverantör på förfrågningsunderlag från upphandlande myndighet/enhet. Anbudsgivare En leverantör som lämnar anbud. Anbudsutvärdering Utvärdering av de kvalificerade leverantörernas anbud utifrån utvärderingskriterier i förfrågningsunderlaget. En anskaffning av varor/tjänster som en leverantör gör genom en beställning från ett ramavtal. Förnyad konkurrensutsättning En avropsberättigad ska avropa en produkt och/eller tjänst från ett ramavtal som har ingåtts med flera leverantörer och om inte alla villkor är angivna i ramavtalet ska ramavtalsleverantörerna inbjudas att på nytt lämna anbud i enlighet med de villkor som anges i ramavtalet. Dessa villkor får om nödvändigt preciseras och vid behov kompletteras. Kontrakt Med kontrakt avses ett avtal med ekonomiska villkor som upprättas mellan avropsberättigad och ramavtalsleverantören efter avrop och avser leverans av varor och/eller tjänster. Kravspecifikation Den del av förfrågningsunderlaget eller avropsförfrågan som beskriver krav på den upphandlade varan eller tjänste i termer av t.ex. funktion, prestanda och omfattning. Kvalificeringskrav De krav som ställs på leverantörens finansiella och ekonomiska ställning samt tekniska och yrkesmässiga kapacite LOU Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. Obligatoriska krav De krav som måste uppfyllas i en upphandling. Ramavtal Ett avtal som ingås mellan Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt (avrop) under en given tidsperiod. Ett ramavtal består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. 15 (16)

16 Rangordning Avropsordning för tilldelning av kontrakt i ramavtal med flera leverantörer där alla villkor för avrop är fastställda. TED EU:s databas för meddelande om upphandlingar (annonser) där värdet av upphandling överskrider tröskelvärdena. Förkortningen står för Tenders Electronic Daily. Tilldelningsbeslut Upphandlande myndighets/enhets beslut om att tilldela ett kontrakt eller sluta ramavtal och skälen för beslutet. Om det finns flera anbudsgivare ska samtliga underrättas om beslutet. Utvärdering och Tilldelningsgrunder Det finns tre grunder för tilldelning av kontrakt i LOU 16 kap. Bästa förhållandet mellan pris och kvalitet Kostnad eller Pris Vid bedömningen ska myndigheten/enheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd. Tröskelvärden Beloppsgräns som avgör om en upphandling ska ske enligt de direktivstyrda reglerna eller de nationella reglerna i LOU 5 kap. Upphandlingsdokument Samlingsbegrepp för allt underlag för anbud i en upphandling som tillhandahålls leverantörer, bl.a. teknisk specifikation/uppdragsbeskrivning, krav på leverantör, administrativa bestämmelser och kommersiella villkor m.m. Upphandlingssekretess Anbud och information som lämnas till en upphandlande myndighet vid en upphandling omfattas av sekretess. Sekretessen är absolut, innebärande att uppgifter om ett visst anbud inte i något fall får lämnas till någon annan än den som lämnat anbudet. Sekretessen gäller enligt huvudregeln till dess alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Se även Offentlighetsprincipen. Överprövning Prövning i förvaltningsdomstol enligt LOU efter ansökan av leverantör som anser sig ha lidit skada eller kan komma att lida skada i en upphandling p.g.a. överträdelse av upphandlingsreglerna eller grundläggande principer. Överprövning kan resultera i att upphandling ska göras om, rättas eller att ett avtal förklaras ogiltigt. 16 (16)