Innehåll Inledning Interna transporter Förbättringspotential Miljömål Energi och transporter...
|
|
- Isak Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljörapport 2014
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Interna transporter... 4 Förbättringspotential... 6 Miljömål Energi och transporter... 8 Förnyelsebar och effektiv användning av energi... 9 Resurshushållning Återvinning Trygg och säker miljö Utveckling Bilaga 1, Sifferunderlag Bilaga 2, Miljömål
3 Inledning Denna rapport sammanställer: Kommunens verksamheters resor och deras klimatpåverkan. Nulägesrapport för miljömålen. Idén till rapporten kom sent våren 2015 men det valdes ändå att göra en kortare rapport för Detta för att det är dags att ta omtag i miljömålsarbetet. Efter årsskiftet kan en fullständig genomgång göras över miljömålen men redan nu behöver vi börja arbetet med att ta fram nya miljömål. Detta arbete startade redan under april och maj då Länsstyrelsen kom med frågan om Ovanåkers kommun vill vara del i deras miljömålsarbete. Den 10 juni skrev kommunen på en överenskommelse med Länsstyrelsen som tillsammans med detta dokument ligger till grund för kommunens nya lokala miljömål. Först i rapporten sammanställs kommunens resor och transporter under Detta är delvis också en uppföljning av arbetet med energieffektiviseringsstödet som pågick under perioden Efter det följer en nulägesbeskrivning för miljömålen och en enklare analys av vad som behöver arbetas vidare med inför nästa miljömålsperiod. 3
4 mil, Tusental Interna transporter Transporterna för Ovanåkers kommuns verksamhet består av hemsjukvården och hemtjänstens resor, skolskjuts, gatuavdelningens transporter och resor och övriga tjänsteresor för kommunens anställda och politiker. I denna sammanställning är skolskjutsen inte med. Enligt den rese- och transportpolicy som är gällande ska kommunens bilpoolar och kollektivtrafiken användas i första hand. I andra hand ska man använda sin privata bil. Samhällsbyggnadsförv. Barn och Ungdomsförv. Kommunstyrelseförv. (bilpoolen) Socialförvaltningen Privata bilar Resor med X-trafik Figur 1: Fördelning av alla resor och transporter i kommunen. Olika röda nyanser för kommunens bilar. Gult resp. grönt för resor i privata bilar och kollektivtrafik. I Figur 1 syns alla resor fördelade på typ och ressträcka. Socialförvaltningen med bl.a. hemtjänsten står av naturliga skäl för den största andelen resor. Man kan även se att bilpoolen används i större utsträckning än användandet av privata bilar. Utifrån dessa siffror går det inte att säga vilka skäl det finns till att man väljer att ta sin privata bil framför bilpoolens bilar. Om skälet alltid är en brist på bilar i bilpoolen skulle det SBF BUF Bilpool SOC, Hemtj. SOC, öv Figur 2: Förändring från 2013, endast kommunens egna bilar 4
5 ton koldioxid evivalenter mil per bil SBF BUF Bilpool SOC, hemtj. SOC, övriga Alla Figur 3: Sträcka per bil och förvaltning, för hela år 2014 behövas 50 % fler bilar i den kommunala bilpoolen för att de även ska räcka till de resor som idag sker i privat bil. I Figur 2 ser man förändring i användning mot föregående år. Totalt sätt är skillnaden mycket liten från Det är positivt att bilpoolens bilar används mer. I Figur 3 ser man istället hur mycket varje bil används i genomsnitt. Utgår man från ca 250 arbetsdagar/år kör en bilpoolsbil ca 6,5 mil om dagen. Hemtjänstens bilar används även helgdagar vilket innebär att de kör ca 5,6 mil om dagen (ca 8,2 mil om dagen räknat med 250 arbetsdagar). Detta är intressant för kör en bil mindre än 10 mil om dagen är det fullt möjligt att ha en elbil på den platsen. Den största miljöpåverkan från resor och transporter är från utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Tabell 1sammanställer kommunens utsläpp i koldioxidekvivalenter från inköpt bränsle och en uppskattning av utsläppen från tjänsteresor med privata bilar och Figur 4 visar hur utsläppen av kommunens egna fordonsinnehav har förändrats sen Värdena för i Figur 4 kommer från EES (energieffektiviseringsstödet), ett projekt kommunen var med och i som avslutades denna vår Figur 4: Utsläppsförändring över tid, kommunens egna fordon. 5
6 ton koldioxid ekvivalenter Tabell 1: Utsläpp av växthusgaser under 2014 Ton CO2-eq Bensin, diesel och E85 268,9 Tjänsteresor med privata bilar 1 14,8 Totalt 283,7 För att få en uppfattning om hur stora utsläpp det rör sig om visar Figur 5 en jämförelse. Den röda stapeln är kommunens utsläpp fördelat på 1000 anställda. Man uppskattar att koldioxidutsläppen bör ligga runt 1-2 ton/person och år (grön stapel) vilket gör att kommunens transportutsläpp motsvarar ungefär en femtedel av vad varje anställd bör 6 5 Utsläpp/person kg koldioxidekvivalenter Hållbar totalnivå/person Utsläpp/anställd av kommunens resor och transporter Figur 5: Utsläpp av växthusgaser per person/anställd under 2014 för jämförelse. Stapeln för hållbar nivå är ungefärlig och bedöms vara kg/år ge upphov till totalt (inklusive den anställdes privata klimatutsläpp). Den grå stapeln är vad vi faktiskt släppte ut i Sverige under Förbättringspotential Det åtgärder som man kan ta till för att minska påverkan är att välja bränslesnåla bilar och/eller bilar som går på miljövänligare bränslen. Detta är kommunen relativt bra på, nästa steg på det spåret ligger exempelvis i fler elbilar, och så klart välja bästa teknik när det är dags att byta ut bilar. När tjänsteresor sker i kommunens egna bilar har kommunen mycket lättare att påverka sin miljöpåverkan jämfört med att de anställda väljer att ta den privata bilen. Lika viktiga åtgärder är att öka resandet med kollektivtrafik och planera möten och dylikt för att slippa resa överhuvudtaget. Kommunen har idag bra utrustning för webmöten. På vissa områden är det lättare att skippa bilen men på andra är den oumbärlig. Olika åtgärder behöver till för olika typer av resor. 1 Uppskattning utifrån kommunbilarnas genomsnittsutsläpp. 6
7 1. Begränsad klimatpåverkan (10 st) 2. Frisk luft (4 st) 3. Bara naturlig försurning (4 st) 4. Giftfri miljö (3 st) 5. Skyddande ozonskikt (0 st) 6. Säker strålmiljö (2 st) 7. Ingen övergödning (2 st) 8. Levande sjöar och vattendrag (4 st) 9. Grundvatten av god kvalitet (2 st) 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård (0 st) 11. Myllrande våtmarker (1 st) 12. Levande skogar (1 st) 13. Ett rikt odlingslandskap (4 st) 14. Storslagen fjällmiljö (10 st) 15. God bebyggd miljö (10 st) 16. Ett rikt växt- och djurliv (1 st) De nationella Miljömålen 5, 10 och 14 har ingen direkt koppling till kommunen i ett geografiskt perspektiv. Därför tog kommunen inte fram några lokala mål kopplade till dem. 7
8 Miljömål I februari 2009 antogs miljömål för perioden Nu är snart den perioden till ända men redan 2014 var många av målen på god väg att uppnås. Miljöarbetet både nationellt, regionallt och lokalt bygger på de sexton nationella miljömålen som kan ses på föregående sida. Totalt antogs det 26 miljömål i kommunen och till dem 36 åtgärder. Överlag så ser det ljust ut för målen där kommunen har rådighet. Ca två tredjedelar av åtgärderna är genomförda och knappt hälften av målen är nådda. På följande sidor sammanställs resultatet med kommentarer för hur miljömålen kan utvecklas inför nästa period. En viktig del för ett aktivt miljöarbete är att på ett enkelt sätt väva in det löpande arbetet i alla verksamheter. Ett sätt att löpande varje år följa upp målen är att ha resultaten i kommunens årsredovisning. Ett annat sätt är att väva in miljömålen och deras åtgärder i utformningen av styrkorten till förvaltningarna. Generellt inför nästa miljömålsperiod är även att ta fram lämpliga indikatorer för de målen som sätts och att forma målen så det lätt går att bedöma. Nr 2 Nr 3 Energi och transporter Det första miljömålet, mål 1.1, handlar om bilpooler. Ovanåkers kommun är delaktig i det regionala mobilitetskontoret i Gävleborg. Bland annat driver kommunen tillsammans med mobilitetskontoret ett projekt för en regional bilpool. Miljömål 1.4 Senast år 2015 finns en attraktivare och effektivare kollektivtrafik i kommunen och bättre pendlingsanslutningar är så gott som redan fullgjord. Busslinje 100 går både oftare och är ändrad för att förbättra för de som pendlar till de stora arbetsplatserna. Pendlar-parkeringar har byggts i Edsbyn och Ovanåker, dessa med motorvärmare, detsamma är på gång i Alfta. Miljömål 1.2 Senast år 2010 finns flera snabbtåg på stambanan, samt att järnvägen mellan Orsa och Bollnäs senast 2015 fungerar för godstrafik ser mörkare ut. Våren 2015 fattade trafikverkaet beslut om att upphöra med underhållet på järnvägen Bollnäs-Furudal. Miljömål 1.3, 2015 finns det fler förädlingsföretag än idag som producerar lokala varor och tjänster för att motverka långa transporter har också något diffusa resultat. Kommunen kan här påverka genom sina upphandlingar men att prioritera miljökrav vid upphandling utnyttjas endast ibland. Goda exempel är kraven som sattes för den nya förskolan och kostenheten som upphandlar kött lokalt via Siljanschark. 8
9 Att ta vidare till nästa miljömålsperiod Arbetet med miljökrav i upphandlingar bör fortsätta. Till exempel kan man begränsa antalet personer som upphandlar/gör inköp för att lättare säkerställa kunskapsnivån för de som har ansvaret. Vidare finns det mer att göra för kommunens interna resande. Val av bilar, utöka användandet av kollektivtrafiken, bilpoolen och fundera över vad det kan finnas för sätt att få ner miljöpåverkan från hemtjänstens resor. På längre sikt är det viktigt att även planera var vi vill att äldre ska bo, var ska det finnas bra lägenheter. I ÖP:n som är ute på remiss diskuteras förtätning av tätorterna som både gynnar kollektivt resande och ett minskat resebehov för hemtjänsten. Aefab har uttryckt att de vill bygga på mindre orter och här bör kommunen ta ställning. Rese- och transportpolicyn borde göras om till en rese- och mötespolicy för att öka antalet resfria möten. Nyhet för 2015 är WiFi på X-trafikens bussar som kan underlätta arbete under resa. Framtiden ser mörk ut för järnvägen trots dess stora fördelar ur miljösynpunkt. Kommunen behöver aktivt ta ställning i järnvägsfrågan. Nr 2 Nr 3 Förnyelsebar och effektiv användning av energi Miljömål 2.2 År 2015 har uppvärmning med fossila bränslen i stort sett upphört i Ovanåker och 2.3 Senast år 2015 prioriteras de kommunala investeringar som märkbart minskar energikonsumtionen och sänker kommunens driftkostnader, har vi så gott som lyckats med. Under 2014 såldes den sista byggnaden av kommunens som fortfarande hade oljeförbränning som huvudvärmekälla. Två byggnader med olja är kvar men de har endast oljeuppvärmning som reserv och Aefab har ingen uppvärmning med fossila bränslen. Vad gäller all energianvändning för kommunens fastigheter har kommunen en investeringsplan som uppdateras en gång i halvåret och som styr energikonsumtion och driftkostnader. Under perioden har dessa minskat. Miljömål 2.4 handlar om att använda livscykelkostnads-modell (LCC) vid inköp och investeringar. Tidigare har informationsträffar kring LCC gjorts och det finns beslut på att det ska användas. Dock är inte LCC ännu den dominerande metoden vid investeringar. Miljömål 2.1 År 2015 har skogsbruket effektiviserats med ett energisortiment som ökar uttaget av bioenergi och som gynnar tillväxten i skogen och 2.5 År 2015 har kommunens hyreshus 20 procent mindre energiförbrukning än jämfört med år 2007 får en ordentlig uppföljning först till nästa år. Men man kan se att det mycket vanligare idag att grot (grenar och toppar) tas omhand som biobränsle än
10 Att ta vidare till nästa miljömålsperiod Kommunens energianvändning, framförallt i fastigheter, arbetas redan idag med men det finns utrymme att göra mer. En viktig del för ett framgångsrikt miljöarbete är att föra statistik och därmed veta om framgångar görs. Detta gäller även Aefabs fastighetsbestånd. En fortsatt implementering av LCC-metoden är också något att ta vidare. Nr 3 Nr 4 Nr 7 Resurshushållning Återvinning BORAB, som har ansvar för avfallshanteringen i kommunen antog under 2014 sin nya avfallsplan I uppföljningen av den förra ( ) kunde det konstateras bl.a. att hushållsavfallet minskat med 7,13 % där målet var 5 %. Den visade också att materialåtervinningen i Ovanåkers kommun har ökat med 25 % men samtidigt att 40 % av hushållsavfallet var förpackningar som borde gått till materialåtervinning. BORAB har ansvar för miljömål 3.2 (att mängden insamlat återvinningsmaterial och farligt avfall ska öka) och 3.4 (att BORAB ska väga hushållssoporna). Miljömål 3.1 Senast 2015 väljer företag med biobränslepannor över 2 megawatt att återföra träaskan till skogen. Målet kontrolleras 2011 och ska vara genomfört senast 2015 och 3.3 Senast 2013 ska näringsämnet fosfor som finns i avloppsslammet återföras till det lokala lantbruket. Tidigare har det genomförts försök med askspridning, med detta lades på is redan innan Vad gäller rötslam så har Hälsingevatten idag en anläggning i Bollnäs kommun som producerar rötslam som är godkänt för jordbruk. Avloppsslam har spridits på mark som används för energiskog men intresset från bönder är svalt. Att ta vidare till nästa miljömålsperiod I avfallsfrågan gör BORAB ett bra arbete med den nya avfallsplanen m.m. Det kommunen kan göra är att själva bli bättre på återvinning och återanvändning. Exempelvis fortsätta arbetet med att minska matsvinnet och utöka möjligheterna för sopsortering på kommunhuset och andra arbetsplatser. Om mål 3.1 och 3.3 ska tas vidare så är det ett intresse som måste väckas, höja kunskapen om fördelarna, varför är intresset så lågt? Trygg och säker miljö Miljömål 4.1 Senast 2010 ska Ovanåkers kommun tillsammans med Bollnäs inventerat var det finns lågstrålande områden som kan lämpa sig för etablering för elöverkänsliga och 4.2 Ovanåkers kommun stödjer inte provborrningar och uranbrytning inom kommunen har vi redan klarat. Lika ljust ser det ut för miljömål 4.4 Senast 2012 har kommunen ett bra skydd av vatten och har förbättrat skyddet av reservvattentäkter utifrån att vatten är allt ifrån ett 10
11 Nr 4 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 3 livsmedel till tjänliga bad. Vissa vattenskyddsområden är dock gamla och behöver ses över. För att nå målet att åtgärda alla undermåliga enskilda avlopp (4.3) till 2020 tog man 2014 en ny handlingsplan som fastslår att minst 37 avlopp måste åtgärdas per år. När planen skrevs (mars 2014) bedömdes det att åtgärdestakten då var 2,25 % vilket innebär att målet kommer att nås om ca 45 år. Miljömål 4.5 Senast 2015 är maten som Ovanåkers kommun ansvarar till minst 25 % baserad på ekologiska varor och 4.6 Senast 2015 har livsmedelsbutikerna i kommunen ökat sitt utbud ekologiska varor med 20 % utifrån dagen sortiment är vi på god väg att nå var 17 % av maten i den kommunala bespisningen ekologisk. Samtidigt jobbar kostavdelningen hårt för att få ner matsvinnet. Att ta vidare till nästa miljömålsperiod Målet för ekologisk mat i kommunal bespisning är nästan nått, ett nytt mål för ekologiskt men även närproducerat i skolan kan vara rimligt. Det målet kan utformas tillsammans med viljan att minska matsvinnet. Målet för enskilda avlopp är satt till 2020 och bör få finnas kvar för nästa period. Nr Utveckling Miljömål berör naturvärden: Senast 2013 bör kommunen ha sökt om att få bli biosfärområde hos FN: organ för natur- och kulturfrågor Unesco, Senast 2012 bör det finnas ett förslag till hur vattenföringen kan ordnas för att förbättra fiskarnas förutsättningar och trivseln kring Österforsen tillsammans och i samarbete med Edsbyns elverk, Senast 2012 har Länsstyrelsen i Gävleborg gått vidare i arbetet med ökad vattenföring i Viksjöströmmarna och 2015 har ytterligare marker inom bl a riksintressen åter tagits i bruk vilket utvecklar det öppna odlingslandskapet. I Österforsen gjordes provtappningar redan 2004 men inget har gjorts därefter. I Viksjöströmmarna har vi däremot genomfört de åtgärder som antogs och arbetet med biosfärkandidat Voxnadalen är i full gång. I arbetet med biosfärkandidaten sker också inventeringar av särskilda marker som strandängar. I bl.a. Sässmanområdet sker kontinuerliga åtgärder för att hålla landskapet öppet. Vad gäller det strategiska arbetet för framtiden, att ta fram ny översiktsplan, ÖP, (mål 5.5) och ny energiplan (mål 5.7), så pågick arbetet med ÖP:n förfullt under ÖP:n är på samråd sommaren En energiplan har däremot inte tagits fram men även den 11
12 kommande ÖP:n upprepar att en energiplan ska göras. Miljömål 5.6 Senast 2009 har möjligheten att ha kollektivtrafik för skiftarbetare utretts har till stor del uppfyllts. Att ta vidare till nästa miljömålsperiod Ett självklart mål för nästa period är att Voxnadalen ska vara ett biosfärområde. Till biosfärmålet kan fler naturmiljö och kulturmiljömål kopplas, exempelvis mål för Österforsen som vi inte kommer lyckas med under denna period. Flera åtaganden som berör biosfärkandidaturen finns också med i överenskommelsen med Länsstyrelsen. Ett annat viktigt mål för nästa period är att en energiplan ska tas fram. 12
13 Bilaga 1, Sifferunderlag Ressträcka Mil 2014 Mil 2013 Samhällsbyggnadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunsstyrelseförvaltning (inkl. bilpoolen) Socialförvaltningen (alla bilar) Socialförvaltningen, hemtjänsten Socialförvaltningen, övriga Totalt kommunens bilar Tjänsteresor med privata bilar Resor med X-trafik TOTAL Antal fordon, personbilar + lastbilar (2015) sträcka/fordon Samhällsbyggnadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunsstyrelseförvaltning (inkl. bilpoolen) Socialförvaltningen (alla bilar) Socialförvaltningen, hemtjänsten Socialförvaltningen, övriga Alla bilar Inköpt drivmedel Volym, m 3 Bensin 36, ,8 22,7 Diesel 22, ,3 63,2 Etanol 21, ,7 23,9 Utsläpp, ton CO 2 Bensin 98,9 51,5 70,5 78,0 61,5 Diesel 65,0 138,7 104,0 200,3 182,8 Etanol 21,8 17,5 17,5 17,2 24,6 Totalt 185,8 207,7 192,0 295,5 268,9 2 Beräknat utifrån utbetalda milersättningar. 3 Uppskattaning utifrån medelavstånd mellan huvudort i zon. Dagsbiljett är antagen vara en resa tur & retur Gävle. 13
14 Omvandlingsfaktorer Bensin Diesel E85 Ton CO2/m 3 2,71 2,89 1,03 Källa: miljofordon.se baserat på 2013 års bränslemix av fossila kontra förnyelsebara delar i varje bränsleslag, 14
15 Bilaga 2, Miljömål Miljömålen antogs av KF och åtgärderna antogs av KF Energi och transporter 1.1 För att effektivisera energianvändningen för transporter ska kommunen senast 2010 ha undersökt möjligheter att utveckla bilpooler där även företag kan vara anslutna. er Kommunens företag ska kontaktas och deras behov och intresse av samverkan kring en bilpool utreds. Nr 3 Utvärdera den kommunala bilpoolen. Vad kan förbättras ur energi- och miljösynpunkt. Tekniska avdelningen/planeringsenheten Nr Senast år 2010 finns flera snabbtåg på stambanan, samt att järnvägen mellan Orsa och Bollnäs senast 2015 fungerar för godstrafik. Fortsatt politisk påverkan lokalt och regionalt för att styra statliga infrastrukturmedel till järnvägssträckningen. Kommunstyrelsen/kommunledningen finns det fler förädlingsföretag än idag som producerar lokala varor och tjänster för att motverka långa transporter. Nr 2 Ta initiativ till nätverksbildande bland lokala entreprenörer/branschträffar tillsammans med andra aktörer så som Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen, mfl. Kommunen ska vid upphandlingar av varor ha miljökrav som en prioriterad punkt samt om möjligt anpassa storleken på upphandlingsmängden så de lokala företagen ges en möjlighet att delta i anbudsförfarandet. Tekniska avdelningen/planeringsenheten 15
16 1.4 Senast år 2015 finns en attraktivare och effektivare kollektivtrafik i kommunen och bättre pendlingsanslutningar er Kartlägga möjligheterna att hitta samverkan mellan hemtjänsttransporter och färdtjänst för att kunna erbjuda medåkning Nr 3 där linjetrafiken är försumbar. Påverka X-trafik att kartlägga tidoptimering för anslutningstrafik (Tågankomster och avgångar) i befintlig trafik. Påverka X-trafik att kartlägga helgtrafiken för att kunna erbjuda de som arbetar en fungerande kollektivtrafik. Arbeta för att flera och attraktivare pendlarparkeringar etableras. Tekniska avdelningen/planeringsenheten Nr 2 Förnyelsebar och effektiv användning av energi 2.1 År 2015 har skogsbruket effektiviserats med ett energisortiment som ökar uttaget av bioenergi och som gynnar tillväxten i skogen. Efterfrågan på biobränsle ökar vilket kan skapa en marknad för att ta tillvara röjning och gallringsved till bränslesortiment. 2.2 År 2015 har uppvärmning med fossila bränslen i stort sett upphört i Ovanåker. er Nr 2 Av de byggnader som kommunen äger återstår fyra som i huvudsak har oljeuppvärmning. I arbetet med att ta fram en aktuell energiplan Nr 3 för kommunen upprättas en prioriteringsordning för övergång till annan uppvärmning. Fortsätta informera enskilda fastighetsägare vilka möjligheter som finns för att ersätta oljeeldning. Tekniska avdelningen/planeringsenheten och AEFAB för det punkt ett och planeringsenheten via kommunala energirådgivningen för punkt två. 2.3 Senast år 2015 prioriteras de kommunala investeringar som märkbart minskar energikonsumtionen och sänker kommunens driftkostnader. 16
17 Under 2010 kommer energikartläggningar över de fritidsanläggningar som ägs av kommunen att genomföras. Utifrån resultaten kan en åtgärds- och prioritetsplan göras. Tekniska avdelningen/planeringsenheten bistår Kultur- och fritidsförvaltningen i arbetet. 2.4 Senast år 2015 använder kommunen i huvudsak livscykelkostnadsmodell (LCC) än payoff-modell vid inköp och investeringar. Under 2011 ska informationsträffar genomföras utifrån hur inköpare och brukare (nyckelpersoner vid upphandling) kan använda LCC metoden vid inköp. Tekniska avdelningen/planeringsenheten arrangerar och bjuder in till information. 2.5 År 2015 har kommunens hyreshus 20 procent mindre energiförbrukning än jämfört med år I arbetet med ny energiplan ska kommunens energigrupp (tjänstemän) ta fram vilka energivinster som kan göras i fastighetsbeståndet och koppla det till de energideklarationer som upprättas. För att nå miljömålet ansvarar Alfta- Edsbyns fastighetsbolag (AEFAB). Tekniska avdelningen/planeringsenheten ansvarar för samordning av energigruppen. Resurshushållning Återvinning 3.1 Senast 2015 väljer företag med biobränslepannor över 2 megawatt att Nr 3 återföra träaskan till skogen. Målet kontrolleras 2011 och ska vara genomfört senast Genomföra ett studiebesök vid spridning av aska i skogsmiljö och informera de som sköter/äger pannorna vilka möjligheter som finns för återföring av bioaska i kommunen för de större pannorna. Genomförs senast 2011 beroende på när spridning sker. Tekniska avdelningen/planeringsenheten ansvarar för att informera om möjligheterna som finns i kommunen. Om målet nåtts kontrolleras av Tekniska avdelningen/planeringsenheten 17
18 3.2 Mängden insamlat återvinningsmaterial och farligt avfall ska öka, via kunskapsspridning bland kommunens invånare. Kontrollår är 2010, 2013 och Nr 4 Målet återfinns i BORABs avfallsplan och åtgärder bestäms av bolaget. BORAB har ansvaret för mål, åtgärd och kontroll. 3.3 Senast 2013 ska näringsämnet fosfor som finns i avloppsslammet återföras till det lokala lantbruket. Nr 7 Under 2010 inleds en dialog tillsammans med Hälsingevatten AB och jordbrukare om förutsättningar för att återföra rötslam (fosfor) till jordbruksmark i kommunen. Tekniska avdelningen/planeringsenheten ansvarar för att dialog påbörjas. 3.4 Senast 2015 så väger BORAB hushållssoporna för att stimulera till enskild resurshushållning och effektivare källsortering. Målet återfinns i BORABs avfallsplan och åtgärder bestäms av bolaget. Ansvarig för mål och åtgärd är BORAB. Trygg och säker miljö 4.1 Senast 2010 ska Ovanåkers kommun tillsammans med Bollnäs Nr 6 inventerat var det finns lågstrålande områden som kan lämpa sig för etablering för elöverkänsliga. Målet är åtgärdat och inventeringen visar att det inte finns något tillräckligt lågstrålande område för en etablering för elöverkänsliga. Tekniska avdelningen/planeringsenheten har genomfört åtgärden i samarbete med Bollnäs kommun. 18
19 4.2 Ovanåkers kommun stödjer inte provborrningar och uranbrytning inom kommunen. Nr 6 Det lokala miljömålet visar vart kommunen står i frågan. 4.3 Inventerade och undermåliga enskilda avlopp är åtgärdade senast 2020 er Plan för genomförande upprättas under våren 2010 sektorövergripande mellan MBK; Tekniska/planavdelningen och Hälsingevatten AB. Kommunen går aktivt in i Naturvårdsverkets nationella tillsynskampanj Små avlopp ingen skitsak. Minimikravet för att delta är att kommunen ordnar minst ett informationsmöte kring vatten och avloppsfrågor. Nr 7 Nr 9 Tekniska avdelningen/planeringsenheten ansvarar för att samordna arbetet med Hälsingevatten AB och Miljö- och byggkontoret. 4.4 Senast 2012 har kommunen ett bra skydd av vatten och har förbättrat skyddet av reservvattentäkter utifrån att vatten är allt ifrån ett livsmedel till tjänliga bad. Hälsingevatten AB är genomförare av målet. Hälsingevatten AB är genomförare av målet. Nr 8 Nr Senast 2015 är maten som Ovanåkers kommun ansvarar till minst 25 % baserad på ekologiska varor. Ovanåkers kommun deltar under 2009 och under delar av 2010 tillsammans med övriga hälsingekommuner i ett projekt. Syftet med projektet är att kommunerna ska ha en gemensam ståndpunkt och handlingsplan för hur upphandling av ekologiska livsmedel ska gå till. Konstenheten tillsammans med planeringsenheten är ansvarig för åtgärden Nr
20 4.6 Senast 2015 har livsmedelsbutikerna i kommunen ökat sitt utbud ekologiska varor med 20 % utifrån dagen sortiment. Nr 4 3 Informera skolorna om energi, klimat och miljö. För uppföljning att se om målet nåtts ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten. Informationen i skolorna kommer att ske inom ramen för den kommunala energirådgivningen. Utveckling 5.1 Senast 2013 bör kommunen ha sökt om att få bli biosfärområde hos FN: organ för natur- och kulturfrågor Unesco. I slutet av 2009 eller början av 2010 har kommunstyrelsen att ta ställning om att gå in med att på börja arbetet genom at bli ett av flera kandidatområden i Sverige. Därefter tar arbetet som beskrivs i förstudie och ansökan om kandidatområde vid. För framtagande av förstudie och ansökan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten. Nr Senast 2012 bör det finnas ett förslag till hur vattenföringen kan Nr 8 ordnas för att förbättra fiskarnas förutsättningar och trivseln kring Österforsen tillsammans och i samarbete med Edsbyns elverk. Ta fram kommunens vision för hur Österforsen kan bli mera levande för vattenlevande organismer och tätortsnära friluftsliv. För framtagande av förstudie och ansökan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten med Miljö och byggkontoret som kunskapsresurs. 5.3 Senast 2012 har Länsstyrelsen i Gävleborg gått vidare i arbetet med ökad vattenföring i Viksjöströmmarna. Nr 8 20
21 er Genomföra en provtappning av Viksjöströmmen i samarbete med Fortum. (Arbetet är delvis påbörjat). Göra en höjdkartering av strömsträckan. Göra en övergripande analys av utformning av fiskväg Viksjöströmmen. Sammanställa de lokala värdena av en levande ström. Utifrån genomförda åtgärder ovan uppmana Länsstyrelsen i Gävleborgs län att starta en omprövning av vattendomen för Viksjöströmmen. För framtagande av förstudie och ansökan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten med Miljö och byggkontoret som kunskapsresurs har ytterligare marker inom bl a riksintressen åter tagits i bruk vilket utvecklar det öppna odlingslandskapet. 3 Tidigare inventerade strandängar bl a kring Norrsjön behöver uppdateras i ett kommande arbete med Biosfärområde. Troligtvis kommer inventeringen att innebära att röjningsarbeten behöver genomföras. För framtagande av förstudie och ansökan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten med Miljö och byggkontoret som kunskapsresurs. 5.5 Senast 2015 har Ovanåkers kommun en reviderad översiktsplan (ÖP) Plan för hur arbetet ska gå till har beslutats av kommunstyrelsen För framtagande av översiktsplan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten. 5.6 Senast 2009 har möjligheten att ha kollektivtrafik för skiftarbetare utretts. Studie genomförs på de större företagen om det finns underlag för kollektiv pendlartrafik. För framtagande av studie ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten 21
22 5.7 Senast vid utgången av 2011 har kommunen en ny energiplan antagen. Energiplanen tas fram där referensgrupper/arbetsgrupper verktyg, kommer att vara kommunens energigrupp, Gävle/Dala Energikontor (GDE), nätverk bland företag i energi och miljöfrågor i kommunen. Arbetet påbörjas under Ansvaret att ta fram förslag till energiplan svarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten för i samarbete med övriga förvaltningar och i viss mån näringslivet i kommunen. 22
23 23
24 24 Ovanåkers kommun Långgatan 24, Edsbyn Telefon
Förslag till åtgärder för att nå fastställda lokala miljömål i Ovanåkers kommun Antagna av kommunfullmäktige
Förslag till åtgärder för att nå fastställda lokala miljömål i Ovanåkers kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Bakgrund Kommunen antog i februari 2009 egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande
Läs merLokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige
Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och
Läs merUppföljning miljömål och Miljöstatistik 2015
Uppföljning miljömål 29-215 och Miljöstatistik 215 Innehåll 1 Miljömål 29-215 3 Mål 1.1-1.4: Energi och Transporter................................... 3 Mål 2.1-2.5: Förnyelsebar och effektiv användning
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merBILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merMiljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar
Miljöarbete i Lunds kommun 2018-11-07 Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar Goda exempel - Lund Sveriges bästa avfallskommun 2017 och årets
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merLokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merMiljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merGröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merLägesbild för klimatarbete i Sverige
Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning
Läs mermiljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se
Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merHelsingborgs miljöprogram & miljöbarometer
Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne
Läs merLokala miljömål Antagna av kommunfullmäktige Bakgrund Kommentarer och Ansvar
Lokala miljömål 2020 Antagna av kommunfullmäktige 2016-03-07 Bakgrund Kommentarer och Ansvar DE NATIONELLA MILJÖMÅLEN 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram
SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:
Läs merOMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs mer16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne
16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merSkånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars
Läs mermiljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merVälkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merMiljöstrategi för Arvika kommun
2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merHur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver
Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merSlutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten
SLUTRAPPORT 2006-08-15 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten Projektets namn: Naturstig vid Hållnäskusten Kontaktperson på
Läs merDetaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
Läs merMiljömål.se den svenska miljömålsportalen
Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Miljömålssystemets nivåer Generationsmålet Miljökvalitetsmålen Preciseringar Etappmålen Regionala tilläggsmål ILLUSTRATIONER TOBIAS FLYGAR Lokala/kommunala miljömål Prognosen för att
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merResultat & Uppföljning 2017
Resultat & Uppföljning 2017 De lokala miljömålen * Transportstatistik * Energistatistik fastigheter Biosfärkandidat Voxnadalen höll i kulturmiljödag med tema fäbod i Våsbo För fiskevårdsplanen är nu alla
Läs merBilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merSammanträdesprotokoll
Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merTillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merÖverenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merVad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?
2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall
Läs merKommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd
Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar
Läs merBiogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum
Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merGrafisk manual för Sveriges miljömål
Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,
Läs merKonkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Läs merRemissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 2004
Gröna Bilister Mattias Goldmann Länsstyrelsen Att. Pia Lindell Box 220 67 104 22 Stockholm pia.lindell@ab.lst.se Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms
Läs mer