Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga

Transkript

1 Elin Gottfridsson Närvårdsstrateg Tfn E-post Beredningen för barn och unga Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga Härmed översänds kallelse och handlingar till beredningens sammanträde. Tid: Torsdagen den 10 december 2015 kl Plats: Infoteket om funktionshinder, Kungsgärdets center, S:t Johannesgatan 28D. Sammanträdet äger rum i lokal Gröna rummet. Dagordning Sammanträdet öppnas Presentation av nya ledamöter Information om Infotekets verksamhet Johan Mälson Barn som anhöriga Christianne Simson Aktuella barnfrågor inom landstinget Birgitta Lejman Sammanträdet fortsätter Vänligen meddela eventuellt förhinder till sekreteraren i god tid innan mötet. Med vänlig hälsning Elin Gottfridsson Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för barn och unga 10 december 2015 kl Infoteket om funktionshinder i Uppsala Nr Ärende 86 Öppnande av sammanträdet 87 Anmälan av övriga frågor 88 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 89 Val av justerare 90 Ny ordförande och ledamöter i beredningen 91 Information om Infoteket om funktionshinders verksamhet - informationsärende Johan Mälson 92 Barn som anhöriga informationsärende Christianne Simson 93 Aktuella barnfrågor inom landstinget - informationsärende Birgitta Lejman 94 Beredningens ekonomi informationsärende Elin Gottfridsson 95 Inkomna skrivelser för kännedom 96 Inbjudningar till konferenser eller liknande 97 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande 98 Information från presidiet 99 Fastställande av sammanträdesdatum Övriga frågor 101 Nästa sammanträde 102 Avslutning

3 Beredningen för barn och unga (16) Plats och tid Infoteket om funktionshinder, Uppsala, , kl Beslutande Övriga deltagande Elin Gottfridsson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Paragrafer Ordförande Christina Lundh (S) Justerande Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för barn och unga Den 10 december 2015 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Elin Gottfridsson Utdragsbestyrkande

4 Beredningen för barn och unga (16) 86 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Christina Lundh (S) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. 87 Anmälan av övriga frågor

5 Beredningen för barn och unga (16) 88 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Förslag till beslut Beredningen fastställer förslaget till föredragningslista. 89 Val av justerare Förslag till beslut Beredningen utser att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker den kl. på landstingets ledningskontor.

6 Beredningen för barn och unga (16) 90 Ny ordförande och ledamöter i beredningen Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Från och med den 1 december 2015 har beredningen för barn och unga en ny ordförande. Christina Lundh (S) tar över efter Jeannette Escanilla (V) som blir 1e vice ordförande. Beredningen får även några nya ledamöter i december samt från och med 1 januari 2016: Fredric de Afonseca (S), Pernilla Åström (M), Joel Lind (MP).

7 Beredningen för barn och unga (16) 91 Information om Infoteket om funktionshinders verksamhet informationsärende Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet I samband med att dagens sammanträde hålls på Infoteket om funktionshinder i Uppsala berättar Johan Mälson, bibliotekarie om verksamheten.

8 Beredningen för barn och unga (16) 92 Barn som anhöriga informationsärende Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Landstingets anhörigsamordnare Christianne Simson gästar beredningen och berättar om handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna avseende barn.

9 Beredningen för barn och unga (16) 93 Aktuella barnfrågor inom landstinget informationsärende Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Närvårdsstrateg Birgitta Ekholm Lejman gästar beredningen och informerar om aktuella barnfrågor inom landstinget.

10 Beredningen för barn och unga (16) 94 Beredningens ekonomi informationsärende Förslag till beslut Beredningen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Beredningen erhåller vid sammanträdet information om förbrukade medel hittills 2015.

11 Beredningen för barn och unga (16) 95 Inkomna skrivelser för kännedom Förslag till beslut Beredningen beslutar att lägga inkomna skrivelser till handlingarna. Ärendet Följande skrivelser redovisas vid beredningens sammanträde: - Yttrande över motion om att öppna arbetslivet. Funktionsnedsättning ska inte begränsa. (Beredningen för äldre och funktionsnedsatta ). - Svar på skrivelse om eventuell förekomst av oskuldskontroller i Uppsala läns landsting. Svar på inkommen skrivelse från Alfred Mujambere (FP), Jenny Gavelin (FP) samt Johan Enfeldt (FP). Ledamöterna har enligt tidigare beslut erhållit inkomna skrivelser för kännedom digitalt tillsammans med möteshandlingarna.

12 Beredningen för barn och unga (16) 96 Inbjudningar till konferenser eller liknande Ärendet Vid dagens sammanträde föreligger inte några inbjudningar till konferenser eller liknande.

13 Beredningen för barn och unga (16) 97 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Förslag till beslut Beredningen lägger de skriftliga rapporterna till handlingarna. Bilaga 97a, 97b Ärendet Enligt tidigare beslut ska ledamöter som deltagit i konferens, studiebesök eller liknande ge en skriftlig återrapport på nästkommande sammanträde. Skriftliga rapporter har lämnats in från Christina Lundh (S) bilaga 97a och Ermine Khachatryan (S) bilaga 97b.

14 Rapport 25 november 2015 Möte med Familjecentralernas styrgrupp 24 november Ling, Gamla Uppsala familjeenhet, Trappans grupplokal Beredningen för Barn och unga, dess ordförande Jeanette Escanilla, fick i oktober en inbjudan från Carina Hesse Bolin, ansvarig chef för Hälsoäventyret och Folkhälsoenheten (Hälsa och Habilitering) att delta i ett möte med Familjecentralernas styrgrupp den 24 november. Syftet med mötet är att tillsammans med kommun- och landstingspolitiker föra en diskussion om viljeinriktningen för familjecentralerna. Familjecentralernas styrgrupp består av sju medlemmar främst chefer från Råd och stöd, Utbildningsförvaltningen Uppsala kommun, Flogsta vårdcentral samt hälsoplanerare från Folkhälsoenheten landstinget. Vid mötet deltog även Caroline Andersson, kommunalråd samt 1:e viceordförande i utbildningsnämnden. Även Kjell Haglund tidigare landstingstjänsteman nu politiker för vänsterpartiet deltog. Några samordnare från de olika familjecentralerna var också med. Jeanette Escanilla var förhindrad men undertecknad deltog. Barnmorskan och samordnaren vid Sävja familjecentral, Lena Williamsson beskrev Familjecentralernas arbete och struktur. I Uppsala finns sex familjecentraler samt en filial nämligen i Gottsunda, Sävja, Stenhagen, Flogsta, Liljeforstorg och Svartbäcken. Verksamheterna bygger på ett avtal mellan landstinget (HSS) och Uppsala kommun där finansiering sker med 50 % från vardera huvudman. Familjecentralens verksamhet utgår från fyra verksamheter. Barnmorskemottagning, barnavårdsmottagning, socialtjänstens familjeenhet samt öppen förskola samverkar inom ramen för familjecentralen. Det optimala är att vara samlokaliserad. I de fall samlokalisering inte är möjlig finns planerade tider då alla professionerna är närvarande vid öppna förskolan. Allt arbete sker med konventionen om barns rättigheter som grund. FFFF är en nationell organisation för Familjecentralernas främjande. Möten hålls två gånger per år. Inom landstinget i Uppsala finns även familjecentraler i Enköping, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Familjecentralen är både en lokal organisation och en metod för att nå ut till föräldrar med främst yngre barn. Information, kunskap och stöd i föräldrarollen och familjerelationen är en av familjecentralernas uppdrag. Lättillgängligheten och korta vägar för råd och stöd är viktig grund för arbetet. Samverkan sker tvärprofessionellt.

15 För närvarnade är belastningen på familjecentralerna stor. Det händer att familjer får vänta på att komma in. Det fria vårdvalet har till viss del försvårat arbetet inom familjecentralerna då en del brukare är knutna till olika barnmorske- och barnavårdscentraler vilka inte har samarbetsavtal. Bedömningen för framtiden är att efterfrågan på familjecentralernas kompetens och insatser kommer att öka kraftigt p.g.a. ökad invandring av flyktingar med svåra upplevelser bakom sig. Samverkan med övriga vården, psykiatrin, traumaenheter kan bli aktuell inom kort. Caroline Andersson beskrev den ansträngda ekonomin för Uppsala kommun och svårigheter att få fram lämpliga lokaler. Kjell Haglund efterlyste bättre planering av nya bostadsområden vad gäller lokaler för vård, hälsa och barnomsorg. Detta är eftersatt för närvarande. Familjecentralens styrgrupp är en viktig kontakt för Beredningen för barn och unga. Genom landstingets samordnare vid Folkhälsoenheten har beredningen en direkt kontakt för det arbetet. Även inom ramen för närvårdsarbetet är denna kontakt relevant. Beredningen bör vara aktiv i frågan om Familjcentralernas utveckling. Christina Lundh

16 Nordiska barnavårdskongressen 2015 Deltagare: Ermine Khachatryan (S), beredningen barn och unga, Uppsala läns landsting 1. Olli Kangas, professor i social politik vid Åbo Universitet, hade ett föredragande om barnfattigdom som han menade är ett växande problem i västliga välfärdsstater. I föredraget betonades betydelsen av olika sociala investeringar och vikten av tidiga interventioner som måste ses som investeringar i framtiden, inte som en kostnad som måste skäras ned till ett minimum. Problemet med åtstramningsdiskursen, menade han, är att den är alltför kortsiktig och att dess ekonomiska rationalism totalt bortser från negativa långsiktiga effekter som i slutändan är mer kostsamma än tidiga interventionsåtgärder. Han menade att relativ inkomstfattigdom, materiella och utbildningsmässiga resurser, socialt arv i form av utbildning och inkomst och andra relativa skillnader i barns livsvillkor får absoluta konsekvenser i termer av hälsa och möjligheter i livet. 2. Bragi Gudbrandsson, generaldirektör för den statliga barnskyddsmyndigheten i Island hade ett föredragande om det han kallade för den tysta revolutionen mot konvergens och barnavårdsystemen. Han menade att under det här seklets sista kvartal har effekterna av Barnkonventionen ökat stadigt. Den proaktiva karaktären av konventionen, som är förkroppsligad i principen om "barnets bästa", har underlättat förverkligandet av barns rättigheter i olika sammanhang i deras liv. Denna utveckling återspeglas i internationella verktyg samt i nationell lagstiftning och praxis som indikerar en ökad konvergens i socialt arbete med barn i Europa. Detta inkluderar inslag så som barnvänliga metoder i arbetet mot barnmisshandel, betoning på multi-institutionella och tvärvetenskapliga strategier, evidensbaserade strategier i terapeutiska tjänster möjligheter att hindra negativa konsekvenser av ingripande. Tillväxten av Barnahus modellen i de nordiska länderna betonade han som ett resultat av denna process; ett resultat som representerar en tyst revolution i att skydda barn. Modellen är utformad för att undvika åter traumatisering av barn som har blivit offer för misshandel och annan typ av våld, och har blivit en förebild för många nationella och internationella organ i Europa som förespråkar för att stärka barns rättigheter, särskilt Europarådet. 3. Ingrid Höjer, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, hade ett föredragande om övergången från vård till vuxenliv för unga i Sverige. I föredraget tog hon upp att i Sverige finns det inga direkta program för att ge fortsatt stöd till unga som lämnar placeringar i familjehem eller i HVB-hem. Placeringen avslutas formellt då den unge fyller 18, eller slutar gymnasiet vid 19. Presentationen grundade sig på resultaten från forskningsprojektet Livet efter vården. I projektet har genomförts telefonintervjuer med 111 enhetschefer från 75 olika kommuner i Stockholms län och i Västra Götaland. Telefonintervjuer har också gjorts med 65 ungdomar, som lämnat en placering i familjehem eller HVB-hem. Resultaten från studien visade att det ofta var administrativa regler som har

17 styrt under vilka omständigheter ungdomarna lämnade vården, och inte ungdomarnas egna behov. Många av de intervjuade ungdomarna hade upplevt att de lämnades att klara övergången från vård till vuxenliv på egen hand, och de hade ofta känt sig sårbara och ensamma. Emellertid visade flera också en hög grad av kompetens de hade klarat av att skapa nya nätverk, både professionella och sociala. Tillgång till socialt kapital i form av stöd från nätverk var viktigt för att kunna etablera sig på vuxenlivets olika arenor. Sammanfattningsvis visade studiens resultat att ungas övergång från vård till vuxenliv behöver uppmärksammas i betydligt högre grad, och att en lagändring vore önskvärd, med mera fokus på ungdomar verkliga behov. 4. Emma Andersson, socionom och familjebehandlare i Kristianstads kommuns öppenvård, hade ett föredragande om en ny behandlingsmodell; kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel. KIBB är en behandlingsmodell för familjer där fysisk barnmisshandel har förekommit. Metoden är utvecklad vid Cares Institute i New Jersey, USA. Familjer i öppenvård får behandling i barn- respektive föräldragrupp. Behandlingen pågår i 16 veckor. Varje behandlingstillfälle avslutas med att hela familjen träffas tillsammans med sin familjebehandlare. Implementeringen av KIBB i Sverige har pågått sedan En pilotstudie som genomfördes visade på positiva behandlingsresultat. En mer omfattande forskningsstudie startade På workshopen presenterades resultat från forskningsstudien samt KIBB behandlingsmodellen med exempel från arbetet i praktiken. 5. Kjerstin Almqvist, professor i medicinsk psykologi vid Karlstads Universitet, berättade om uppdraget en grupp forskare har fått av Socialstyrelsen för att driva ett projekt med syfte att förbättra såväl bedömningsinstrument som insatser för barn som bevittnat och/eller utsatts för våld i familjen. Presentationen handlade om införandet av standardiserade frågor om våldsutsatthet för barn och föräldrar, samt utformandet av en strukturerad risk- och skyddsintervju för barn med fortsatt umgänge med en våldsutövande förälder. Sedan diskuterades implementeringsprocessen, de professionellas syn på våld och risk för barnen samt förekomst av våldsutsatthet. Jämförelser gjordes också mellan olika verksamheter som kriscentrum/kvinnojourer, enheter specialiserade på våld och socialtjänsten. Det presenterades även en studie som syftar till att utveckla och pröva acceptans och användbarhet i Sverige av fyra evidensbaserade psykologiska metoder för att öka våldsutsatta barns psykiska hälsa; Kid s Club, Project Support, Trauma-Focused Cognitive Behavior Therapy (TF-CBT) and Child - Parent Psychotherapy (CPP). Både föräldrar och behandlare har intervjuats om sina erfarenheter av de olika metoderna. Två av metoderna kommer nu att implementeras, Projekt Support och Child Parent Psychotherapy (CPP) och även utbildningar kommer att genomföras kring dessa. 6. Maurizio Pratesi, verkställande chef för Walter ry I Finland, hade ett föredrag om deras nya projekt Urbana barn och unga som är avsett för utslagningshotade barn och deras familjer som har invandrarbakgrund eller tillhör majoritetsbefolkningen och som bor i stagnerande stadsområden. Projektets huvudsakliga mål är att öka barnens livskvalitet och

18 sociala kapital. Projektet för aktiviteter till stadsområden som är på tillbakagång, främst street-grenar av olika slag, t.ex. gatudans, -konst, -fotboll och -basket. Verksamheten leds av proffs i de olika grenarna och verksamheten genomförs i samarbete med ett strukturerat nätverk av organisationer. Projektet verkar för närvarande i områden i Helsingfors, Vanda, Esbo och Tammerfors. Barn och unga med invandrarbakgrund har en 50 procent större risk att bli utslagna från samhället än unga i majoritetsbefolkningen i Finland. Walter ry anser att det är av yttersta vikt att majoritetsbefolkningen och invandrare är i kontinuerlig växelverkan med varandra. Därför har arbetet för att främja invandrarbarnens delaktighet och sociala relationer genom gemensamma aktiviteter nyckelposition när det gäller att förebygga utslagning. Ojämlika möjligheter att delta i fritidsaktiviteter är verklighet i barnens och ungdomarnas vardag, menade han. Ett exempel på detta ger undervisnings- och kulturministeriets undersökning om den ökande medelklassdominansen inom idrottsklubbarna. Walter ry vill med sin verksamhet bidra till att rätta till detta missförhållande i det finska samhället. De strävar efter att påverka människornas värderingar och arbetar för att öka förståelsen, respekten, ansvarstagandet och viljan att bry sig om andra. 7. Ulrika Bergström, utredare hos Socialstyrelsen, hade ett föredragande om evidensbaserad praktik som hon menade är nödvändig för verksamheternas kvalitetssäkring. Den evidensbaserade praktiken (EBP) har sitt ursprung i evidensbaserad medicin som utvecklades i början av 1990-talet. Sedan dess har den evidensbaserade praktiken spridits till alla andra verksamheter som arbetar med vård och omsorg. EBP handlar inte i första hand om metoder utan är istället ett förhållningssätt med vård- och omsorgstagaren i centrum, för kritisk värdering, ett transparent beslutsfattande och inlärning i en tillvaro där vi aldrig kommer att ha tillräcklig kunskap om vad som fungerar för en speciell klient. Det är motsatsen till en auktoritetsbaserad praktik där beslut fattas av enskilda personer eller av tradition. Evidensbaserad praktik kan beskrivas i form av fyra överlappande cirklar där den professionella kompetensen integrerar de olika kunskapskällorna i dialog med den berörda personen (patienten, klienten) och där beslutsgrunderna redovisas öppet. Det är i skärningsfältet mellan dessa fyra informationskällor som den evidensbaserade praktiken finns, menade hon. 8. Viktoria Skoog, fil.dr. i socialt arbete och forskare på FoU i Västernorrland, berättade att i både Sverige och Norge har socialsekreterare deltagit i forskningscirklar tillsammans med en forskare i syfte att utveckla nya arbetssätt inom socialt arbete för att göra barn mer delaktiga. I Sverige har ett stort utvecklingsarbete bedrivits som utmynnade i konkreta förslag om nya arbetssätt och strukturer för att öka barns delaktighet. På seminariet beskrev man Västernorrlandsmodellen en strukturerad modell för att ta tillvara barns synpunkter och erfarenheter från individ till chefs- och politikernivå. Nedan är en schematisk beskrivning av Västernorrland modellen.

19 Ger det enskilde barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med socialtjänsten Analys av intervjuerna och förslag till verksamhetsutveckling utifrån det barnet sagt. Socialsekreterarnas erfarenheter av att lyssna på barn sammanställs och den professionella kunskapen systematiseras. 1. Intervjuer med barn 2. Seminarium i arbetslaget 4. Rapportering till nämnd 3. Årsrapport Socialnämndens politiker får del av barnens röster och socialsekreterarnas systematiserade kunskap. Politikerna kan använda kunskapen för att sätta mål och ge förutsättningarna för verksamheterna. Matris för analys och sammanställning. Barnens erfarenheter och kunskap lyfts till en generell nivå och leder till konkreta förslag till utveckling av verksamheten.

20 Beredningen för barn och unga (16) 98 Information från presidiet Beslut Beredningen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Presidiet informerar om sitt senaste möte. förutom dagordning till dagens sammanträde diskuterades det första utkastet av årsrapport för Årsrapporten tas upp på det första sammanträder Ett gemensamt presidiemöte med övriga fullmäktigeberedningar har även ägt rum. Fokus var sammanträdesschema för kommande år.

21 Beredningen för barn och unga (16) 99 Fastställande av sammanträdesdatum 2016 Förslag till beslut Beredningen fastställer följande sammanträdesdatum för 2016: Torsdagen den 4 februari kl Torsdagen den 14 april kl Måndagen den 2 maj kl (gemensam utbildningsdag) Torsdagen den 9 juni kl Torsdagen den 25 augusti kl Torsdagen den 6 oktober kl Tisdagen den 22 november kl Bilaga 99 Ärendet Beredningen fastställer sammanträdesdatum för beredningen Beredningen ställer sig även bakom en gemensam utbildningsdag för samtliga fullmäktigeberedningar den 2 maj. Utbildningsdagen bör planeras gemensamt med övriga två beredningar. Beredningens sekreterare får därför i uppdrag att ta fram förslag på program tillsammans med övriga sekreterare. Kopia till: Landstingsfullmäktige Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration genom Anna Sandström, beredningssekreterare Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor genom Elin Gottfridsson, beredningssekreterare Exp Sign.

22 Övergripande sammanträdesschema 2016 Fullmäktigeberedningarna Landstingsfullmäktige* kl JAN FEB MAR APR MAJ JUN AUG SEP OKT NOV DEC 9/2 27/ /6 21/9 30/11 Beredningen för äldreoch funktionshinderfrågor Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Beredningen för barn och unga Tis. 2/2 Mån. 4/4 Mån. 2/5 gem. utb.dag Ons. 3/2 Ons. 13/4 Mån. 2/5 gem. utb.dag Tors. 4/2 Tors. 14/4 Mån. 2/5 gem. utb.dag Tis. 7/6 Tis. 23/8 Fre. 7/10 Ons. 16/11 Ons. 8/6 Ons. 24/8 Ons. 5/10 Fre. 18/11 Tors. 9/6 Tors. 25/8 Tors. 6/10 Tis. 22/11 Presidiemöten: 20/1, 21/3, 27/5, 18/8, 20/9, 9/11 Den 21/3, 18/8 och 9/11, hålls gemensamt presidiemöte för samtliga beredningar, kl Därefter interna presidiemöten, kl Möten mellan fullmäktiges presidium och beredningarnas presidier: 2 ggr/år (datum för dessa träffar)? Version

23 Beredningen för barn och unga (16) 100 Övriga frågor

24 Beredningen för barn och unga (16) 101 Nästa sammanträde Ärendet Nästa sammanträde äger rum den 4 februari kl på landstingets konferenscentrum.

25 Beredningen för barn och unga (16) 102 Avslutning Ordföranden Christina Lundh (S) förklarar sammanträdet avslutat.