Utbildningsinspektion i Kärralundsskolan, grundskola F 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Kärralundsskolan, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Kärralundsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg: 90 Förskoleklass: 26 Grundskola: 367 Särskola: 1 Kärralundsskolan är en av sex kommunala grundskolor i stadsdelen Örgryte i Göteborgs kommun. Utbildningen vid Kärralundsskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 9 samt skolbarnsomsorg. Det förekommer att elever mottagits i särskolan är integrerade i grundskoleklasser på Kärralundsskolan. Enheten har två rektorer. En rektor ansvarar för verksamheten i förskoleklass och årskurserna 1 5 och en rektor ansvarar för verksamheten i årskurserna 6 9. I samma byggnad finns även en särskola som organiseras av Stadsdelsnämnden Högsbo. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Förskoleklass och årskurserna 1 3 bildar ett arbetslag med integrerad skolbarnsomsorg i samma lokaler. Årskurserna 4 5 bildar ett arbetslag och årskurserna 6 9 bildar ytterligare ett arbetslag. Vid skolan arbetar grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger, speciallärare, specialpedagog och elevassistenter. Skolans yngsta elever arbetar delvis åldersblandat men i årskurserna 4 9 är samtliga klasser åldershomogena. Kärralundsskolan var fram till år 2000 en skola för förskoleklass och årskurserna 1 5. I samband med skolstarten vid höstterminen 2000 utökades skolans elevgrupper med årskurserna 6 9. Skolan är byggd 1951 och består av en huvudbyggnad med en flygelbyggnad. Lokalerna består till större delen av traditionella klassrum och korridorer. Grupprum finns i begränsad omfattning. Skolans elever kommer från olika miljöer, både från villor, radhus, bostadsrätter och hyresrätter. Genomförandet av inspektionen i Kärralundsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för inspektionen i Kärralundsskolan har bestått av undervisningsrådet Ulla-Britt Norin och experten Anders Wallin. Besök i Kärralundsskolan genomfördes den 16 och 17 mars Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Kärralundsskolan genomfördes intervjuer med skolledning, lärare, elevrådsrepresentanter och elevhälsoteam. Lektioner i samtliga årskurser besöktes. Under besöket fördes samtal med elever, lärare och annan personal på skolan. Synpunkter från föräldrar framfördes vid ett möte i Bagaregårdsskolans matsal under kvällstid. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I denna inspektionsrapport redovisas de senaste sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheten ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid Kärralundsskolan visar eleverna, enligt inspektörerna, respekt för varandra och skolans miljö. Eleverna uttrycker att de trivs och känner social gemenskap. Eleverna säger att skolans låga elevantal och små klasser innebär att alla känner varandra. Lärarna bryr sig om alla, enligt eleverna. Personalen ser snabbt om något inte stämmer och tar tag i problemen. Eleverna känner sig trygga och kränkande behandling är sällan förekommande, enligt de uppgifter inspektörerna får. Även lärare beskriver en lugn skola. I Kärralundsskolan arbetar personalen för att stärka elevernas självkänsla, sociala kompetens och för att motverka främlingsfientlighet. Regler skall, enligt rektorerna, vara tydliga för alla. Varje elev 3

4 SKOLVERKET skall utveckla sin självkänsla och den skall bygga på att: jag kan, jag vill, jag duger. För att skapa samhörighet arrangeras gemensamma aktiviteter för samtliga elever. Bland dessa aktiviteter nämns en gemensam skolresa för samtliga på skolan, temadag i trafik samt lek- och aktivitetsdagar, där eleverna i årskurs 9 ibland tar ansvar för planering och genomförande. Vid dessa tillfällen samarbetar eleverna i åldersblandade grupper. Eleverna säger att de uppskattar dessa dagar och tycker att det främjar en vi-känsla på skolan. Eleverna i årskurserna 6 9 har samlingar i skolans aula var tredje vecka. Samlingarna innehåller aktiviteter som föreläsningar, elevredovisningar, elevuppträdande, elevråd eller kulturarrangemang. Syftet med aktiviteterna är att skapa närhet, kunskap och kamratskap. Elevernas trivsel och trygghet mäts genom Balansen. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är det sammanvägda elevindex för Kärralundsskolans elever i förskoleklass och årskurserna 1 3 för trivsel 90 och för trygghet 90. Motsvarande siffror för Göteborgs kommun är 88 för trivsel och 87 för trygghet. För elever i årskurserna 4 9 är det sammanvägda index 74 för trivsel och 82 för trygghet. Motsvarande siffror för Göteborgs kommun är 74 för trivsel och 79 för trygghet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kärralundsskolan är en trygg miljö för lärande. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förtrogenhet att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Kärralundsskolan följs elevernas kunskapsutveckling upp på olika sätt. Elever i förskoleklass och årskurserna 1 3 dokumenterar sin kunskapsutveckling med hjälp av portfolio. Portfolion är en pärm där elevarbeten sparas för att eleven skall lära sig reflektera över och utvärdera sitt eget arbete och sin utveckling. Resultatet av Skolverkets nationella prov visar att flertalet elever når målen att uppnå för årskurs 5. År 2004 uppnådde samtliga elever målen i svenska och engelska. I matematik var det en elev som inte nådde målen. Elever i årskurserna 8 och 9 säger att de tror deras betyg är rättvisa. Lärarna säger att betygsdiskussioner förs på skolan, för att uppnå en ökad samsyn och säkerhet i bedömningsfrågor och betygsättning. De kollegiala samtalen och den lokala planeringen har en avgörande betydelse för att betygsättningen är likvärdig. Diskussioner mellan skolorna i stadsdelen eller med andra skolor förekommer dock inte. Vid Kärralundsskolan har samtliga elever år 2003 nått målen för Skolverkets nationella prov i svenska, engelska och matematik för årskurs 9. I stort sett samma resultat gäller för resultaten av de nationella proven år

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Inspektörerna konstaterar att andelen elever vid Kärralundsskolan som når behörighet till gymnasieskolan ligger något över nivån för Göteborgs kommun och nivån för riket i övrigt. Även andelen elever som når målen i alla ämnen ligger över genomsnittet för Göteborgs kommun och för riket. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Kärralundsskolan utvecklar kunskaper och färdigheter enligt de nationella målen. Diskussion med andra skolor bör få ett större utrymme för att uppnå en ökad samsyn och säkerhet i bedömningsfrågor och betygsättning. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Vid Kärralundsskolan finns formella samverkansorgan för samverkan med elever. Det finns två elevråd, ett för förskoleklass och årskurserna 1 5 samt ett för årskurserna 6 9. I elevrådet finns två representanter från varje klass. Ur elevrådet väljs representanter till elevrådets styrelse. Elevrådet arbetar kontinuerligt med trivselfrågor och ger förslag och idéer för vidare diskussioner i klassråden. Utöver elevråd har eleverna dessutom skapat pedagogiskt råd, elevskyddsgrupp, fest- och pyntgrupp, idrottsförening, kafé- och matrådsgrupp. Eleverna redogör för hur de kan påverka med hjälp av de olika grupperna. De har ordnat disco på skolan, klätterställningar och gungor till skolans gård samt tar ansvarar för skolans elevcafé. Elevrepresentanterna i skolans pedagogiska råd har föreslagit att anonyma prov skall göras, där elevens namn inte är synligt, för att se om bedömningen blir densamma. Förra läsåret gjorde några elever från pedagogiska rådet en enkät till personalen, där de ville skapa en diskussion om likvärdiga bedömningsgrunder i samband med betygsättning. Skolan har en aktiv föräldraförening som verkar för att vara föräldrarnas kontakt med skolans personal, rektorer och vice versa. Den ger visst ekonomiskt stöd till lärare och elever för verksamhet utöver skolans ordinarie och arrangerar föräldrakvällar vid några tillfällen varje termin. Föräldrakvällarna ses som en mötesplats för personal och föräldrar kring ett tema t.ex. om att våga sätta gränser. I skolrådet ingår rektorerna, föräldrar, lärare, förskollärare eller fritidspedagog och elevrådsrepresentanter. De diskuterar frågor som rör skolans vardagliga verksamhet och organisation. Protokoll förs och sätts upp på skolans anslagstavlor. En handlingsplan mot olika former av kränkande behandling finns. På skolan finns två elevskyddsgrupper med fyra vuxna, en för förskoleklass och årskurserna 1 5 och en för årskurserna 6 9. I gruppen för årskurserna 6 9 ingår även elevrepresentanter som kallas kamratstödjare. Kamratstödjaren är en elev som ser och lyssnar lite extra och informerar i elevskyddsgruppen om någon blir 5

6 SKOLVERKET utsatt. Kuratorn träffar skolans kamratstödjare som även har ansvar för att nya elever blir delaktiga i skolans gemenskap. Lärare säger att det råder vissa svårigheter att hitta intresserade elever för uppgiften som kamratstödjare. Ambitiösa elever på Kärralundsskolan, vill inte gå miste om lektioner för att delta vid kamratstödjarnas möten. Det dagliga arbetet i klassen är, enligt rektorerna, grunden för att få ett trivsamt klimat. Skolan informerar den utsattes familj när kränkande behandling uppdagas, även utövarens familj underrättas. Skolans elevhälsoteam består av rektorn, specialpedagog, skolsköterska och kuratorn. Kuratorn säger att hon är till för skolans samtliga elever och finns på skolan två dagar varje vecka. Kuratorn ser som sin uppgift att verka som en bro mellan hem och skola. Hon arbetar med föräldrakontakter, samtalar med elever och handleder personal. En extra satsning på mer fysiska aktiviteter har gjorts. Eleverna i årskurserna 3 5 deltar i aktiviteter som skapas och organiseras via fotbollsklubben GAIS. Eleverna i årskurserna 6 9 har 30 minuter mer tid till fysiska aktiviteter varje vecka än tidigare. På Kärralundsskolan kallas det aktiv rast. Skolan har köpt materiel efter önskemål från eleverna för att underlätta aktiviteterna utomhus. Detta uppfattas positivt av elever och föräldrar. Personalen följer ett heltäckande rastvaktsschema inom- och utomhus. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas formella inflytande är av god kvalitet. Skolan arbetar aktivt förebyggande för att förhindra att mobbning och annan kränkande behandling uppkommer. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Enligt lärare kan eleverna påverka undervisningen. I förskoleklass och årskurserna 1 5 använder flera klasser planeringsbok som även innehåller utvärdering och reflektion kring lärandet. I årskurs 4 använder eleverna sin planeringsbok, genom att läraren går igenom på måndag morgon vad eleverna skall arbeta med under veckan. Eleverna bestämmer i vilken ordning uppgifterna skall göras. I planeringsboken finns ett litet eget utrymme för eleverna att påverka sitt arbete. Enligt eleverna utvärderas inte alltid arbetet när veckan är slut och inget händer om en elev inte gjort alla veckans uppgifter. De äldre eleverna kan, enligt lärarna, påverka innehåll och arbetssätt inom respektive ämne eller inom det temaarbete som elever i årskurserna 6 9 arbetar med en halv dag varje vecka. Ett viktigt skäl, enligt lärarna, till temastudier är att eleverna får arbeta ämnesövergripande. Lärarna bestämmer ämnet och eleverna säger att de har stora möjligheter att påverka inom temat. En del av de äldre 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun eleverna anser dock inte att de kan påverka så värst mycket, och anser att temastudierna blivit ett eget ämne, som är jobbigare än ordinarie ämnen. De hade gärna velat vara med och bestämma vilka teman som skall studeras, men det beslutas av en lärargrupp. I årskurs 9 är EU just nu ett aktuellt tema. Det introducerades före jul och pågår under hela vårterminen. Ämne och innehåll i temaarbetet varierar för varje årskurs. Tid för temastudier samlas från timplanen i svenska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen, engelska, matematik och språk. I samband med temaarbete ordnar eleverna sina egna studiebesök. Mål diskuteras först i årskurs 6, enligt eleverna. Eleverna säger att de vet vad som förväntas av dem. Lärarna pratar, enligt de äldre eleverna, om vilka mål som skall uppnås i arbetet inför ett nytt arbetsområde. De får också veta vad som krävs för de olika betygsstegen. Det finns lokala kursplaner som skolan utarbetat. Inspektörerna ser många lektionstillfällen där elever tränas i att agera och framträda. Eleverna säger att de lär sig mycket. Eleverna lyssnar, enligt lärarna, oftast uppmärksamt. Enligt eleverna talar en del lärare om olika sätt att lära och använder ibland tankekartor. Någon lärare har också pratat om studieteknik. I ämnena engelska och matematik skapas flexibla undervisningsgrupper från årskurs 8. Eleverna kan välja grupp utifrån hjälpbehov och studietakt. Inspektörerna möter många ambitiösa elever på Kärralundsskolan. Enligt lärare är flickorna mer motiverade och medvetna om varför de går i skolan än pojkarna. Rektorn hävdar att de försökt minska elevernas stress genom att införa temastudier. Detta verkar ha motsatt effekt enligt eleverna. Temastudierna genererar merarbete enligt de flesta eleverna. De äldre eleverna berättar att undervisningen styrs av prov. Provschema finns anslaget på skolan. Endast två prov per vecka är tillåtet, men eleverna säger att om någon lärare vill genomföra ytterligare prov benämns det istället för skriftligt läxförhör. Läxschema för eleverna skickas till hemmen. Lärare upplever att eleverna pressas hemifrån när det gäller studier. Eleverna är ambitiösa och har höga krav på sig själva. Eleverna i årskurs 9 upplever att de är tungt belastade av arbetsuppgifter. Eleverna anser att det är viktigt vilken gymnasieskola de kommer in på. Utvecklingssamtal äger rum en gång varje termin för elever i förskoleklass och årskurserna 1 5. Elevernas portfolio-pärmar används som diskussionsunderlag och innehåller elevarbeten samt mål för eleverna. För elever i årskurserna 6 9 genomförs utvecklingssamtal endast under höstterminen. Eleverna har studiekort, som de fyller i tillsammans med sina föräldrar. På kortet svarar eleven på frågor om studieresultat, sociala kontakter mm. Studiekortet används för att elever och föräldrar skall göra en bedömning inför utvecklingssamtalet. Eleverna upplever att det är läraren som pratar mest i samband med utvecklingssamtal, men att samtalen är elevcentrerade. Varje elev i årskurserna 6 9 har en studiehandledare. Eleven träffar sin studiehandledare minst var fjortonde dag. Målen diskuteras, enligt lärare, även under studiehandledningstiden. Tillsammans med sin studiehandledare upprättar eleven en utvecklingsplan. Under vårterminen genomförs en mottagningskväll, i stället för utvecklingssamtal, för respektive årskurs 6 9. Då har elever och föräldrar möjlighet att samtala med elevens samtliga undervisande lärare. Personalen ser mottagningskvällarna som ett sätt 7

8 SKOLVERKET för direkt kommunikation mellan hemmet och den undervisande läraren. Organisationen med mottagningskvällar har diskuterats och beslutats i skolrådet. Klasskonferens genomförs före och efter utvecklingssamtalen. På alla skolans konferenser är elevärenden en stående punkt. Skolan tar alltid kontakt med hemmet när problem uppstår, vilket bland annat resulterar i att skolk inte förekommer, enligt personalen. Personalen upplever att skolan har lagom stora grupper så att de hinner se alla elever. Om en elev bedöms behöva särskilt stöd kallas elevens föräldrar tillsammans med eleven till skolan för ett samtal med klassläraren eller studiehandledaren och specialpedagogen eller annan berörd lärare för att upprätta ett åtgärdsprogram. Kärralundsskolans åtgärdsprogram innehåller beskrivning av elevens resurser och möjligheter samt svårigheter och problem. Mål på lång sikt och på kort sikt antecknas samt vilka åtgärder som skall genomföras av eleven, skolan och hemmet. Dessutom finns tidpunkt för återträff och utvärdering. Åtgärdsprogrammet undertecknas av elev, vårdnadshavare och ansvarig från skolan. Om ansvarig lärare eller specialpedagogen efter en tid anser att de vidtagna åtgärderna inte är tillräckliga, kontaktas skolans elevhälsoteam för ytterligare diskussioner om vad skolan kan göra för att stödja eleven. Där diskuteras vilka åtgärder som skall erbjudas eleven. Ibland leder detta till att föräldern kallas till elevvårdskonferens. Vid elevvårdskonferens beslutas om eleven behöver utökad specialundervisning, anpassad studiegång, samtal med skolkurator eller utredning av skolpsykolog. Datum för utvärdering av de beslutade åtgärderna fastställs och protokoll skrivs. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten, liksom arbetet med elever i behov av särskilt stöd, är av god kvalitet vid Kärralundsskolan. Skola och hem bör dock diskutera åtgärder för en mindre stressig vardag för eleverna. Skolan bör också säkerställa elevernas rätt till reellt inflytande vid planering, genomförande och utvärdering av lärandet.. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolverksamheten i Örgryte är uppdelad i tre områden. Kärralundsskolan ingår i område Örgryte syd. Inom varje område samverkar enhetschefer och rektorer i ett ledarlag. Avsikten är att eftersträva en helhetssyn på barn och unga i ett 1-16 års perspektiv. Kärralundsskolan var fram till år 2000 en skola för förskoleklass och årskurserna 1 5. I samband med skolstarten vid höstterminen 2000 utökades skolans elevgrupper med årskurserna 6 9. Inför årskurs 6 ökar antalet elevgrupper vid Kärralundsskolan. Alla elever i stadsdelen gör skolval inför 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun årskurs 6. Enligt rektorerna är det fler elever som söker plats på Kärralundsskolan än vad det finns möjlighet att ta emot. Urvalet styrs av närhetsprincipen. Skolan leds av två rektorer. En av dem har ansvar för förskoleklasserna och årskurserna 1 5 samt skolbarnsomsorg. Den andra har ansvar för årskurserna 6 9. De har elev- och personalansvar samt arbetsmiljöansvar för var sin del av skolan. Kärralundsskolan ses av rektorerna och personalen som en skola i utveckling. Pedagogiska samtal förs årskursvis och ämnesvis. Rektorerna berättar att nybyggarandan vid starten av årskurserna 6 9 delvis har övergått till mer förvaltning av skolan. De flesta tycker det är bra att klasserna inte är så stora. Enligt lärare borde dock samverkan inom skolan förbättras. Nu upplever de att det delvis är två skolor som delar lokaler. Personalen har en del ämnesdiskussioner i ett 6 16 års perspektiv. Vissa pedagogiska diskussioner i t.ex. matematik har varit gemensamma för förskoleklass och årskurserna 1 9, enligt intervjuade lärare. Skolledningen berättar att flera av de grupper, förutom arbetslagen, som arbetar på skolan är tvärgrupper för förskoleklass och årskurserna 1 9. Ämneskonferenser och studiedagar har använts för att förbättra och utveckla en gemensam syn på målen i de olika ämnena. Rektorerna är väl kända på skolan. Eleverna vet vem som är deras rektor. Rektorerna är enligt personalen lättillgängliga och lyhörda för sin personal. De är också duktiga på att driva pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten. Verksamheten utvärderas ofta och diskussioner förs om hur verksamheten kan förbättras. Rektorerna uttrycker att de har stort förtroende för sin personal. De poängterar vikten av en ständigt pågående dialog. Personalen säger att de trivs på skolan. Skolan har en kvalitetsredovisning med en beskrivning av hur verksamheten bedrivs och av resultaten. Personalen känner sig delaktig i utformandet av arbetsplan och kvalitetsredovisning. Skolans kvalitetsredovisning innehåller inte en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och inte heller en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta om målen inte har uppnåtts. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorerna är väl förtrogna med sina respektive ansvarsområden inom skolans verksamhet. Samverkan inom skolan bör förbättras. Skolans kvalitetsredovisning innehåller inte en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och inte heller en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta om målen inte har uppnåtts. 9

10 SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning o0ch med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter utan extra kostnad. Språkval finns vid Kärralundsskolan och eleverna kan välja mellan tyska, franska, spanska eller engelska. Enligt skolans planering skall elevens val finnas i årskurserna 4 9. Inom ramen för elevens val på Kärralundsskolan kan eleverna välja mellan läxhjälp, språkval, jogging, cooking in English, skrivargrupp, skoltidningsgrupp och kompensationsledigt för idrottsaktiviteter på fritiden. Läxhjälp innebär att eleven inom ramen för den garanterade undervisningstiden ges möjlighet att arbeta med sina hemuppgifter. I årskurserna 8 och 9 kan eleven välja att läsa ytterligare ett modernt språk såsom tyska, franska eller spanska. Kompensationsledigt för idrottsaktiviteter på fritiden innebär, att elev deltar i någon aktivitet anordnad av idrottsförening efter skolans slut. Ansvarig tränare registrerar elevens närvaro och rapporterar till skolan. Elevens deltagande i idrottsaktivitet på fritiden resulterar i befrielse från lektion, då övriga elever har elevens val. Enligt grundskoleförordningen syftar elevens val till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Föräldrar och elever informeras om skolans verksamhet på olika sätt. Rektorerna informerar via brev och föräldramöten. Lärarna i arbetslagen informerar via brev, föräldramöten samt utvecklingssamtal och mottagningskvällar. Skolan har en hemsida med aktuell information. Utbildningen är inte helt avgiftsfri. Vissa kostnader förekommer i samband med utflykter och resor. Föräldraföreningen ger bidrag och syskonrabatt tillämpas. Syskonrabatt innebär att en lägre avgift gäller när två eller flera syskon är elever på skolan och belastas av extra utgifter för aktiviteter som genomförs på skoltid. Språkresor anordnas till Tyskland och Frankrike för elever som har språkval i tyska eller franska. Språkresorna är frivilliga och bekostas av eleverna. De genomförs tillsammans med elever och lärare från Nya Lundenskolan, som också ligger i stadsdelen Örgryte. Avseende frågan om avgifter, se vidare stadsdelsrapporten för Örgryte 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna tillgången till utbildning är god. Inspektörerna bedömer dock att elevens val i form av aktiviteter anordnade av idrottsförening på elevens fritid inte är acceptabelt. Undervisningen genomförs inte under ledning av lärare. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Läxhjälp är därför inte en acceptabel form av elevens val. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalen vid Kärralundsskolan har, vid inspektionstillfället, adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter, dock förekommer t.ex. att lärare 1 7 i matematik och naturorienterande ämnen arbetar som klasslärare och undervisar i t.ex. svenska. Den kompetensutveckling som förekommer utgår från verksamhetens och individuella behov. En individuell kompetensutvecklingsplan görs i samband med personalens utvecklingssamtal med sin skolledare. Tolv lärare deltar vid inspektionstillfället i en datautbildning, Lust@IT, för att lära sig arbeta med smartare lösningar för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer att skolans lokaler är fräscha och ändamålsenliga, men personalen önskar fler salar och säger att grupprum saknas. Lärare efterlyser även ett tidsenligt bibliotek eller snarare mediatek som skulle kunna vara skolans pedagogiska hjärta. Eleverna saknar rastutrymmen och har tidigare drivit frågan om uppehållsrum. Nu är de hänvisade till korridorerna samt utanför skolans elevcafé. Lärare och elever önskar en skolvärdinna. Tillgång till material och utrustning är god och tidsenlig. Skolans datorer är dock för få, enligt personalen. Eleverna tycker att det serveras för små portioner i skolans matsal och att maten tar slut alltför ofta. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kärralundsskolans resurser används så att de nationella målen för utbildningen kan nås. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Kärralundsskolan övergripande är av god kvalitet. Kärralundsskolan är en trygg miljö för lärande. Eleverna vid Kärralundsskolan utvecklar kunskaper och färdigheter enligt de nationella målen. Skolan arbetar aktivt förebyggande för att förhindra att mobbning och annan kränkande behandling uppkommer. Den pedagogiska verksamheten och arbetet med elever i behov av särskilt stöd är av god kvalitet. Rektorerna är väl 11

12 SKOLVERKET förtrogna med skolans verksamhet. Kärralundsskolans resurser används så att de nationella målen för utbildningen kan nås. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - bedömningsfrågor och betygsättning, - elevernas stress, - elevernas inflytande över sitt eget lärande samt - samverkan inom skolan. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kvalitetsredovisning uppfyller inte författningens krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). - Vid skolan finns former av elevens val som inte är godtagbara: elevens val i form av aktiviteter anordnade av idrottsförening sker inte under ledning avlärare och läxhjälp kan inte anses utgöra elevens val (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen samt bilaga 3 till skollagen). Datum Ort Göteborg Ulla-Britt Norin Anders Wallin 12