Utbildningsinspektion i Skårsskolan, grundskola F 5

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Skårsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskas utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och övriga författningar. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut, riktat till huvudmannen, angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Genomförandet av inspektionen i Skårsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Skårsskolan har bestått av undervisningsråden Ulla-Britt Norin och Kjell Ahlgren. Besök i Skårsskolan genomfördes den april Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Skårsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Skårsskolan genomfördes intervjuer med elever samt lärare. Lektioner i samtliga årskurser besöktes. Under besöket fördes också samtal med övrig personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. Skårsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 120 Förskoleklass 64 Grundskola 261 Särskola 1 Skårsskolan är en av sex grundskolor i stadsdelen Örgryte i Göteborgs kommun. Skårsskolan består av en huvudbyggnad i två plan, en äldre men renoverad del och en nybyggd del. Dessutom en äldre icke ombyggd byggnad som innehåller idrottssal, slöjdsalar och bamba (skolmatsal). Skårsskolans upptagningsområde består av två olika områden Kallebäck och Skår. Kallebäck består av hyresrätter och bostadsrätter. Skårs bebyggelse består av villor och radhus. Andelen innevånare med utländsk bakgrund är 16,5 procent. Skårsområdet består av 4500 innevånare med hög förvärvsfrekvens 85% jämfört med 69% i Kallebäcksområdet. Områdes profil skiljer sig då andelen höginkomsttagare är större i Skårsområdet. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Utbildningsinspektion i Göteborgs kom- Utbildningen vid Skårsskolan omfattar förskoleklass, årskurserna 1 5 samt skolbarnsomsorg. I verksamheten finns en elev inskriven i särskolan. Skolans pedagoger är indelade i tre arbetslag, där man eftersträvar kontinuitet från förskoleklass till och med årskurs 5. Under år ägnades mycket tid åt byggandet av en ny del av Skårsskolan. Flertalet elever bor i Örgryte där skolan är belägen. Örgryte har skilda organisationer för förskoleverksamheten och skolan. Rektorerna för förskole- respektive skolverksamheten ingår i stadsdelens olika ledningsgrupper. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Skårsskolan arbetsplan poängteras att eleverna i Skårsskolan skall oavsett ursprung, religion eller kön möta respekt för sin person och det de presterar. De skall utveckla den sociala kompetensen genom att lära sig ta ansvar för, påverka och vara delaktiga i sitt lärande. Enligt lärarna har eleverna demokratiska värderingar även om de i vissa undantagsfall har svårt att acceptera ett majoritetsbeslut. Eleverna är mycket bra på att argumentera. Både elever och lärare ger exempel på hur elever genom att resonera och argumentera kommit överens trots olika åsikter. Eleverna tar ansvar för sin utbildning vilket visas bland annat genom att eleverna är noga med hemuppgifter. Enligt de föräldrar inspektörerna pratat med lär sig eleverna på ett bra sätt att ta ansvar för sin utbildning. Skolan har klassråd, matråd och elevråd men enligt lärarna har de svårt att få eleverna att ha åsikter om utbildningens innehåll. Skolan har relativt få elever med utländsk bakgrund. Lärarna arbetar för att barnen oberoende av ursprung skall acceptera varandra men några elever med utländsk bakgrund har svårt att känna sig accepterade. Under skoltid går det bra men när skolan slutar upphör kontakten mellan eleverna. Lärarna diskuterar frågor kring människors lika värde med barnen men detta arbete kan utvecklas. Föräldrarna i området har höga krav på att skolan och eleverna ska lyckas vilket medför att några av eleverna känner av de höga kraven. I övrigt anser eleverna att skolan är trygg och att det sällan förekommer mobbning eller kränkande behandling. Om något händer kontaktar eleverna någon lärare, rastvakt eller klasslärare, och får hjälp att lösa konflikten. Några elever 3

4 SKOLVERKET ger också exempel på lärare som uttryckt sig nedlåtande men de tror att rektorn tar ansvar för personalen om eleverna berättar för rektorn om vad som hänt. På skolan finns också kamratstödjare som hjälper till med att minska mobbning och kränkande behandling. Under vårterminen arbetar personalen extra med att lösa akuta situationer i årskurs fem och personalen har då sett att handlingsplanen mot kränkande behandling varit ett stöd i arbetet. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är det sammanvägda nöjd elev indexet för Skårsskolan 79. Motsvarande index för Göteborgs kommun är 81. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av Skårsskolans arbete med värdegrunden är av god kvalitet men att arbetet kring människors lika värde kan utvecklas. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Skårsskolan har de allra flesta eleverna i årskurs 5 nått de nationella målen i svenska, engelska och matematik.. De elever som inte når målen, får tillgång till anpassat material och extra stöd. Klasslärarna ansvarar för uppföljning och utvärdering av eleverna. Efter en diskussion med rektorn har antalet tester minskat och efter hand ersatts av portfolio. I portfolion samlar eleven material som på något sätt är representativt och visar utveckling. Frågor som: Vad kan jag? Vad har jag lärt mig? Vad ska jag lära mig? Används för att förtydliga. Portfolion används bland annat vid utvecklingssamtalen. Lärarna har dock fortfarande friheten att använda tester och en diskussion om att använda Skolverkets diagnostiska material har påbörjats. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat när det gäller elevernas kunskaper är goda. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Utbildningsinspektion i Göteborgs kom- 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Skårsskolan samverkar skolan med eleverna genom elevråd, klassråd och matråd. Elevrådet sammanträder regelbundet och behandlar frågor som eleverna väcker i klassråden. Vid de elevrådsmöte och klassrådsmöten som inspektörerna närvarade diskuterades en blandning av regelfrågor som att skor ska ställas i ordning till önskemål om nya leksaker. På klassråden diskuterades mest regler som antagligen finns men inte efterlevs. På det elevråd som följer efter det att klasserna haft klassråd får varje klass redovisa någon eller några frågor från den egna klassen. Eftersom tiden är knapp och gruppen stor består klassrådet av redovisning av ett begränsat antal frågor men inga åtgärder. Vad som händer med de frågor som inte redovisas är oklart. Vid besöket ansåg en grupp elever att de inte kunde gå tillbaka till klassen utan att de fått redovisa alla sina önskemål och frågor. De lämnade då sin klass lista till elevrådets sekreterare som la till frågorna i protokollet. De elever som inspektörerna pratar med var osäkra på elevrådets och klassrådens roll, de ansåg att åtminstone klassråden var mest för skolans skull och inte för elevernas inflytande. Eftersom få frågor följs upp och alla frågor inte behandlas blir syftet oklart för eleverna. Sättet att organisera elevrådet gör också att helt orealistiska önskningar blandas med ordningsregler som inte följs och synpunkter på personals bemötande utan att frågorna på annat sätt behandlas. Vid besöket var just elevrådet den grupp elever som var störst, i alla andra situationer var det färre elever per lärare. Det i kombination med att gruppen består av elever från samtliga klasser gör det svårt att leda och styra upp mötet. Skolan har ett aktivt föräldraråd med respekt för professionella lärare. Enligt lärarna har de i de allra flesta fall stöd av föräldrarna. Områdets karaktär innebär att flera av föräldrarna är vana att föra fram sina synpunkter. Enligt både personal och ledning innebär detta att skolan måste vara tydlig i sättet att förmedla skolans uppdrag. Skolan har som mål att arbeta för att alla barn och vuxna ska uppleva Skårsskolan som trygg och stimulerande arbetsmiljö. De regler som skolan har känner inte nuvarande elever att de påverkat. Varje terminsstart skickas reglerna hem till alla elever. Reglerna tas även upp i skolrådet och elevrådet. Trots detta upplever eleverna det som om det är skolan som bestämt reglerna. Enligt lärarna kan detta bero på att de inte tydligt nog talat om att eleverna kan ändra och diskutera reglerna i samband med att de fastställs. Eleverna är mycket stolta över miljön i skolan och är måna om att miljön skall vårdas. 5

6 SKOLVERKET Det beror på vilken lärare som undervisar och vilket ämne det gäller om eleverna har inflytande eller ej. Både elever och lärare ger exempel både på elevers inflytande och inte inflytande. I de lektioner som inspektörerna besökte bestod inflytandet i att eleverna kan, utifrån en planering, bestämma när de ska göra vissa inslag i utbildningen. Denna bild bekräftas av både elever, lärare och ledning. Enligt lärarna kan de bli bättre på att ge eleverna inflytande men också bättre på att tala om för eleverna när de har inflytande. Det förekommer kränkande behandling men i begränsad omfattning. Skolan har ett handlingsprogram som tar upp vad som skall göras om någon blir kränkt. Programmet tar upp en rad förebyggande åtgärder. Utifrån de signaler som föräldrar och elever gett vid bland annat utvecklingssamtal skall arbetet kring rastverksamheten ytterligare förbättras. Specialpedagogen har fått i uppdrag att ge förslag på hur rastverksamheten ska utvecklas. Attraktiv rast är ett prioriterat mål inför höstterminen Förslaget innehåller aktiviteter som dagens lek, kompisstubbe, tipspromenader samt åtgärder för att trygga dem som känner sig otrygga. Skolan har också kamratstödjare som har till uppgift att observera och informera om situationer som behöver åtgärdas. En konkret kamratstödjaruppgift är, enligt elever som är kamratstödjare, att se om någon är ensam och i sådana fall locka med sig den eleven till någon aktivitet. Även kamratstödjarverksamheten skall utvecklas, uppdraget förtydligas, urvalet av elever skall diskuteras och kamratstödjarverksamheten skall bli något hela skolan skall ha nytta av. Samtliga elever har tillgång till skolhälsovård. Dokument och intervjuer visar att det finns tillgång till skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog. Skårsskolan är en av de skolor som tidigt utvecklade ett samarbete med GAIS. Syftet med samarbetet är att öka det hälsofrämjande arbetet. Varje elev i årskurs 3 5 har, utöver idrott och hälsa ytterligare två tillfällen per vecka med rörelse och lek med hjälp av ledare från GAIS. Skolan har utvärderat projektet och kommit fram till att projektet skall fortsätta. Samtliga lärare tycker att det är en bra verksamhet för Skårskolans elever. Eleverna uppfattar verksamheten som positiv. Utvärderingen visar tydligt vilka insatser som varit bra och vad som behöver förbättras. Skolan och GAIS använder utvärderingen som underlag för att ytterligare förbättra verksamheten. Skolans ledning har tillsammans med GAIS och skolutvecklingsenheten i Göteborg deltagit i en rikskonferens gällande friskvård i skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna via elevråd och övriga samverkansorgan har möjligheter till ett begränsat inflytande över skolans verksamhet. Klassrådens och elevrådets funktion behöver klargöras. Mot bakgrund av elevernas uppfattning av att de har litet inflytande över verksamheten bör skolan diskutera om elevernas inflytande över det egna lärandet och medvetenheten om sitt inflytande kan öka. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Utbildningsinspektion i Göteborgs kom- 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Skårsskolan har i sin lokala arbetsplan satt upp mål gällande lusten att lära, socioemotionell kompetens och konkreta kunskapsmål. I matematik och svenska har de nationella målen konkretiserats till lokalt bearbetade mål. Dessa mål försöker lärarna förmedla till eleverna, målen sitter även uppe på väggarna. Slöjdämnena har också lokalt bearbetade kursplaner och i övriga ämnen pågår ett liknande arbete. I stadsdelen arbetar skolorna för att införa individuella utvecklingsplaner och arbetet med kursplanerna är en del av detta arbete. Arbetsplanen är känd av personalen som också varit med och tagit fram de olika delarna som plan mot kränkande behandling, handlingsplan för elever i behov av stöd osv. Lärarna har stor frihet att påverka organisationen utifrån den pedagogiska planeringen. Detta innebär exempelvis att klassorganisationen är olika i de olika arbetslagen. Vid inspektörernas intervju framkom det att det finns risk för att föräldrarna uppfattar skolan som tre olika skolor med alltför olika inriktning Arbetslagen får resurser utifrån elevantal och kan inom ram bestämma organisation. Den begränsning som finns är att förskoleklassen och årskurs 1 måste arbeta ihop minst 50 procent av tiden. Vid inspektörernas besök arbetade förskoleklassens elever på samma sätt som årskurs 1 och leken bestod mest i att leka skola. Enligt personalen har inte samarbetet förskoleklass och årskurs 1 diskuterats tillräckligt. Anledningen till att det var så mycket skola beror bland annat på att eleverna är mer inriktade på det i slutet av läsåret. I början av läsåret var det mycket mer lek enligt personalen. Både ledning och lärare är mycket tydliga i att påpeka lekens betydelse och är väl medvetna om de nationella utvärderingar som påpekat sexårsverksamhetens brister. Det finns dock också ett krav från föräldrar att eleverna skall prestera. Ansökningarna att skriva in sexåringar i årskurs 1 har minskat sedan förskoleklass och årskurs 1 slagits ihop. Enligt ledningen är dialogen kring detta samarbete ännu inte färdig. Tidsanvändningen varierar och inspektörerna ser exempel på väl planerade och väl genomförda lektioner där eleverna arbetar aktivt men också lektioner där ett flertal elever är inaktiva och sysselsätter sig med annat än skolarbete. Enligt eleverna beror de olika sätten helt på läraren. I de allra flesta fall tycker eleverna att skolan ger dem värdefulla kunskaper. Den största delen av undervisningen består av genomgångar och individuellt arbete. Enligt eleverna får de ibland arbeta med olika teman och där får de arbeta på olika sätt och i olika grupper. Både lärare och elever ger flera exempel på teman, såsom årstider, jordens utveckling, sagor osv., där eleverna exempelvis 7

8 SKOLVERKET fått arbeta med drama. Det finns också exempel på utvecklingsidéer som att låta de praktiskt- estetsiska ämnena ingå i kommande teman. Några av de föräldrar som inspektörerna talat med upplever undervisningen som gammaldags och statisk. Eleverna arbetar med avskrift från böckerna, det är tråkigt och inte så lustfyllt. Det är väldigt olika beroende av vilken lärare eleverna får. Med tanke på skolans förutsättningar borde de pedagogiska utmaningarna vara större. Lärarna tycker att eleverna visar en lust att lära och att de på Skårsskolan har stora möjligheter till att undervisa. Elevunderlaget består till stor del av motiverade elever och för de elever som har behov av särskilt stöd finns det en bra organisation. För elever i behov av stöd finns en särskild handlingsplan. I handlingsplanen finns en tydlig struktur för hur skolan skall agera. Både elever, föräldrar, lärare och ledning anser att en av skolans starka sidor är stöd till elever som riskerar att inte nå målen. Skolans specialpedagog tar ett stort ansvar för att elever i behov av stöd får rätt sorts stöd och att stödet anpassas till eleven och inte tvärt om. Förutom specialpedagogen finns dessutom två stödpedagoger och 4 assistenter (3,4 årsarbetare). För varje elev i behov av stöd upprättas ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet utgår från elevens starka sidor och det innehåller insatser på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. I arbetsgången finns också tydligt beskrivet hur föräldrar skall göras delaktiga. Specialpedagogen samarbetar med Kärralundsskolans specialpedagog i samband med att elever flyttar dit i årskurs 6. Visionen för arbetet med elever i behov av stöd är att alla barn skall längta till skolan varje dag. Det finns få elever med anpassad studiegång, beslut återrapporteras till nämnden. Särskild undervisningsgrupp finns inte på skolan. I utvecklingssamtalet diskuteras elevens prestationer utifrån ovan nämna portfolio. Vid utvecklingssamtalet utvärderas den tid som varit sedan förra samtalet och nya relevanta mål sätts upp. Föräldrarna anser att de får bra information och att de har inblick i hur eleverna arbetar. Inför utvecklingssamtalet gör eleverna en tankekarta och antecknar vad han/hon vill prata om. Föräldrarna utökar tankekartan som eleven tagit hem. Lärarna skriver in sina tankar och eleven tar hem en färdig tankekarta så att familjen får en helhetsbild av vad som kommer att diskuteras vid utvecklingssamtalet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen vid Skårsskolan är av god kvalitet. Arbetet med elever i behov av stöd är av mycket god kvalitet. Elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen och lärandet bör förbättras. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Utbildningsinspektion i Göteborgs kom- 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelsnämnden i Örgryte styrs av lokala politiker som fattar beslut om bland annat barnomsorg och skola. Stadsdelsförvaltningen utför de uppdrag nämnden beslutar om. Verksamhetschefen är tillika skolchef. Verksamhetschefen är chef för samtliga rektorer i såväl förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen som skolan. Ledningsgruppen på Skårsskolan består av en rektor och två biträdande rektorer. Rektorn har lång erfarenhet av skola och är väl förtrogen med uppdraget. De tre skolledarna har delat upp arbetsuppgifterna mellan sig, men det övergripande ansvaret vilar på rektorn. Verksamhetschefen träffar regelbundet stadsdelens rektorer. Även politikerna har regelbundna träffar med rektorerna. Skårsskolans arbetsplan utgår från Lpo 94 och Göteborgs stads skolplan. Utöver de mål som finns i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt Göteborgs stads skolplan har Skårskolan formulerat tre egna mål, lust att lära, socioemotionell kompetens och att alla elever skall uppnå de nationella målen i årskurs 5. Personalen känner väl till arbetsplanen och har varit med och tagit fram den. Planen är ett levande dokument som uppdateras och följs upp regelbundet. Vid inspektörernas besök diskuterades nya delar av planen rörande exempelvis den pedagogiska verksamheten på raster. Skårsskolan upprättar även årligen en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen har ledningen producerat utifrån en mall som gäller för hela Örgryte. Kvalitetsredovisningen är inte ett dokument som är levande på skolan och kan inte sägas vara ett verktyg för skolans utveckling. Kvalitetsredovisningen består av två delar, dels en verksamhetsberättelse dels en kvalitetsredovisning. Verksamhetsberättelsen är en beskrivning av förra årets verksamhet samt en kort framåtblick. Kvalitetsredovisningen tar upp en beskrivning av verksamheten i siffror och några resultat från Balansen, men saknar i övrigt resultat och analys av verksamheten. Utöver redovisningen av antal elever som nått målen i svenska, engelska och matematik utvärderas inte det statliga uppdraget i överensstämmelse med de krav som ställs enligt förordningen om kvalitetsredovisning för skolväsendet. Enligt både skolans ledning och personal är utvärdering av skolans verksamhet ett utvecklingsområde. Det gäller skolans utvärdering som helhet men också lärarnas utvärdering av den egna verksamheten och av eleverna arbete. 9

10 SKOLVERKET Rektorn är väl känd av elever, föräldrar och personal. Organisationen med en rektor och två biträdande rektorer på deltid lovordades av personal och ledning. Fördelningen av arbetsuppgifter och verksamhetsområden är tydlig och även rektorsansvaret. Enligt personalen har rektorn och ledningsgruppen en stor förmåga att få saker gjorda. Ledningen är mycket mån om att det ska finnas en pedagogisk frihet så att personalen behåller sin lust att utveckla arbetet. Skolan har genomgått förändringar som bland annat beror på minskat elevunderlag och ny- och ombyggnad. Personalen anser att de har en stor frihet och att ledningen uppmuntrar pedagogisk utveckling men de tycker också att ledningen i högre grad skulle utöva sitt pedagogiska ledarskap, något som även föräldrarna efterfrågar. Skolan har en mycket låg personalomsättning och lärarna är väl förtrogna med uppdraget. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorernas styrning och ledning av verksamheten är av god kvalitet. Skolans skriftliga kvalitetsredovisning behöver utvecklas eftersom den inte är i överensstämmelse med författningarnas krav. Utvärdering av skolans verksamhet är ett utvecklingsområde. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Skårsskolan är utbildningen avgiftsfri och eleverna har tillgång till utbildning i enlighet med den nationella timplanen. Utläggningen av tid på årskurser och ämnen är gemensam för skolorna i stadsdelen. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter. Både svenska som andraspråk och modersmålsundervisning erbjuds eleverna. Inom ramen för elevens val erbjuds eleverna endast projektet friskvård och hälsa som skolan har tillsammans med GAIS. Skolbarnsomsorg erbjuds t.o.m. 10 års ålder. Föräldrarna uppfattar det som att barnen skrivs ut ur verksamheten vid 10 års ålder. Enligt ledningen har stadsdelsnämnden uppmanat skolledningen att ha låg prioritet när det gäller skolbarnsomsorg för barn mellan år. Endast de barn som har ett särskilt behov av omsorgsplats kan få det. Detta informerar inte skolan om. Den eventu- 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Utbildningsinspektion i Göteborgs kom- ella platsen erbjud då i en ordinarie 6-10 års grupp. Vid inspektörernas besök fanns inget barn i åldrarna inskrivet i skolbarnsomsorgen. Enligt föräldrarna är det inte möjligt att få omsorg för barn mellan år. Se vidare stadsdelsrapporten för Örgryte. Föräldrarna informeras om verksamheten vid skolan i samband med läsårstart och på föräldramöten. Därutöver lämnas information om klassens och skolans löpande arbete i veckobrev. På skolans hemsida finns också aktuell information. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det inte är godtagbart att eleverna inte har något annat val än friskvård och hälsa som elevens val. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Skolan har ingen personalomsättning för närvarande. Rekryteringen inför 2005 begränsas till ett fåtal tjänster. Skolan försöker aktivt rekrytera män för att öka antalet manliga medarbetare. I dagsläget utgör männen ca 20 procent av samtliga anställda. Det finns 7,5 pedagoger per 100 elever. Det senaste årets kompetensutveckling har varit jämnt fördelat mellan de individuella behov som kommer fram i utvecklingssamtal och skolans gemensamma kompetensutveckling. Prioriterade områden är individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Enligt personalen har kompetensutvecklingen kommit lite på undantag i samband med ombyggnaden men om någon personal har förslag på utbildning eller kompetensutveckling mottas det i allmänhet positivt. Någon koppling mellan kvalitetsredovisning, arbetsplan och kompetensutveckling kan personalen inte se förutom när det gäller individuella utvecklingsplaner. Alla lokaler förutom matsal och lokaler för idrott- och hälsa samt slöjd har byggts om eller byggts nya. I samband med ombyggnation har skolans lokaler anpassats för rörelsehindrade. Lokalerna ger mycket goda möjligheter till flexibelt lärande. När om och tillbyggnaden gjordes prioriterades inte biblioteket vilket flera i personalen beklagade. I det lilla biblioteket finns endast skönlitteratur. Facklitteratur finns ute i salarna och i de så kallade naven. Både idrottssalen och slöjdsalarna håller inte alls samma standard som övriga lokaler. Skolbarnsomsorgen bedrivs i skolans vanliga lokaler men eftersom en mycket hög andel barn har behov av omsorgs blir det trångt. Datorer finns i varje klassrum och skolan har också en aktiv IT-grupp som bland annat ordnar IT-café för personalen. Enligt eleverna används inte datorerna så mycket som de önskar och det är helt beroende på lärarens inställning till datoranvändandet. Skårsskolan har tillgång till Göteborgs kommuns pedagogiska portal, Kunskapsnätet, som används som ett pedagogiskt hjälpmedel. 11

12 SKOLVERKET Skolan får resurser utifrån antal elever. Efter det att resurser för exempelvis elever i behov av stöd satts av fördelas resurserna till arbetslagen som fritt kan bestämma organisation och prioriteringar. Eftersom kvalitetsredovisningen ännu inte är ett aktivt verktyg i skolans utveckling så påverkar inte kvalitetsredovisningen resursfördelningen Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt den nationella kursplanerna. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av insatser inom följande områden: - systematiskt kvalitetsarbete, - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat över tid, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för utbildningen, - elevernas formella inflytande, - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot samt - arbetet kring människors lika värde. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kvalitetsredovisning uppfyller inte författningens krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). - Elevens val anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen. (2 kap grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen). Datum Ort Göteborg Kjell Ahlgren Ulla-Britt Norin 12