1899 Projektplan 9A Roslagsskolan
|
|
- Sebastian Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1899 Projektplan 9A Roslagsskolan Innehåll Bostäder...2 Integration...2 Energiförsörjning...3 Matproduktion och konsumtion...4 Odling och produktion...5 Sophantering och återvinning...5 Vattenförsörjning och avlopp...6 Vi i 9A på roslagsskolan har arbetat i grupper under flera veckor, varje grupp har fått ett specifikt område de fått diskutera och arbeta med. Vi är nöjda med det vi fått fram och känner att vi fått till några guldkorn till idéer. Detta arbete har fört oss närmare som en klass, det gör att vi alla kämpar tillsammans. Vi har känt att detta arbete har gett oss mycket, vi har lärt känna varandra, oss själva och samhället på ett helt nytt sätt från olika perspektiv och synvinklar. Vi har med detta arbete insett att vi inte är fria från miljöproblem, de finns överallt och vi måste göra något åt det. Alla måste ta sitt ansvar.
2 Bostäder När det kommer till bostadsområden har vi valt att bygga majoriteten av alla byggnader på höjden, för att få plats med så många bostäder på en så liten yta som möjligt. Lägenheter är bättre då det inte behövs lika mycket ytterväggar, vilket gör att vi sparar energi på att inte behöva värma upp en massa villor. Det gör även att fler bostäder får plats och finns tillgängliga att bo i. Men då alla personer kanske inte vill bo i lägenheter kan man ha ett villaområde, med villor i olika prisklasser (för att samhällsklasser inte ska bli tydliga) som är byggda med miljövänliga material liksom lägenheterna. Vi kommer ställa lägenheterna med deras balkonger vända mot solen, så att solen kan värma och lysa upp lägenheterna. På så sätt kan man spara energi under sommarhalvåret genom att ha släckta lampor och lägre värme. När det kommer till utseende av bostäderna har vi blivit inspirerade av staden New York. För människorna i Norrtälje skulle det vara mer miljöriktigt om de bosatte sig i lägenheter istället för villor med ekologisk miljövänlig färg till lägenheternas in- och utsida. Vi kommer att använda oss av så miljövänliga material som möjligt till bygget av de olika bostäderna. Detta material skulle kunna vara t.ex. cement blandat med papper eller cement blandat med hampafibrer. Isolering; vi tänkte att vi skulle använda hampa till att isolera våra bostäder i Norrtälje då det är ett bra isoleringsmaterial. För att odla hampa behövs det inga bekämpningsmedel eller gödningsmedel. Den växer snabbt, upp till 10 cm per dygn. Man kan även odla hampaväxter på samma område under en väldigt lång tid. Det går att blanda hampaisolering med träisolering. Integration I vår kommun vill vi erbjuda alla invånare möjlighet att utföra sin religion, oavsett vilken den är. Eftersom vi bor i ett kristet land lägger vi extra fokus på den kristna religionen genom att se till att det finns kyrkor på flera håll i kommunen. Alltså ska det inte bara finnas kyrkor i städerna, utan också på landsbygden. Vi anser att de kyrkor som redan finns i kommunen är tillräckligt och vi behöver därför inte bygga fler. Att tillfredsställa alla religioner som finns är väldigt svårt. Dels håller det inte ur ett ekonomiskt perspektiv, och samtidigt finns det inte plats. Därför tänker vi istället bygga kapell, där alla är välkomna, på flera platser i kommunen. På så sätt har alla möjlighet att utföra sin religion utan att lämna kommunen. Samtidigt förstår vi att en del människor inte kommer att uppskatta det, men eftersom Norrtälje kommun har bra transportmöjligheter att ta sig till exempelvis Stockholm, där det finns bönelokaler anpassade specifikt för olika religioner, anser vi att det inte behöver finnas här. Norrtälje kommun ska vara en kommun för alla åldrar. Vi vill att det ska finnas fritidsaktiviteter anpassade för alla. Det ska finnas anläggningar med lokaler och platser att utföra många olika typer av idrotter, exempelvis fotbollsplaner, ishockeyhallar och ridanläggningar. Det ska finnas möjlighet för barn, ungdomar, äldre och handikappade att utföra idrotter på dessa anläggningar. Det ska även finnas vandringsleder och gym tillgängliga för allmänheten. Restauranger och caféer ska vara anpassade för olika åldrar och behov, det vill säga att vissa ställen är bättre anpassade för småbarnsfamiljer och andra för pensionärer. Alla dessa ställen bör vara anpassade för handikappade och rullstolsburna, men också för blinda och döva. För att kommunen ska vara attraktiv för nyanlända ska det finnas möjlighet för både barn och vuxna att lära sig det svenska språket. Yngre barn och deras föräldrar ska ha möjlighet att besöka bl.a. babysim, babygym, lekparker och lekland. För unga vuxna och medelåldersvuxna ska det finnas nattklubbar och barer. Och för tonåringar och ungdomar, fritidsgårdar och andra ställen att "hänga"
3 på. Andra saker som gör kommunen attraktiv för folk i alla åldrar är fritidsaktiviteter som bowling, bad, parker och köpcentrum med alla möjliga typer av butiker. Hälsa och välmående Alla ska ha tillgång till gratis vård vid behov. Det måste finnas sjukhus på en lättillgänglig plats med personal och specialiserade läkare för mer akuta fall t.ex. hjärtproblem. Specialister för mindre akuta fall finns i närheten t.ex. Stockholm och Uppsala. Det skulle bli för dyrt att ha det här också. Då kan man istället ha en bättre kommunikation och samarbete mellan sjukhusen i Norrtälje och i Stockholm/Uppsala. Det behöver finnas psykiatrisk vård för folk som behöver det. Det måste finnas möjlighet till akutmottagning vid behov. Där behövs det t.ex. psykologer, kuratorer och psykiater. Det måste finnas möjlighet till vårdhem med personal om folk behöver det. Det ska finnas sjukgymnastik för olika åldrar och för olika sorters problem. Alla ska ha möjlighet att gå till tandläkaren på undersökningar om det behövs. Det måste finnas veterinärer som folk kan gå till, både mottagningar och specialister. Vid synfel ska man kunna gå till en optiker och även för synundersökningar. Där ska man också ha möjlighet att få hjälp med vad man behöver för t.ex. glasögon eller linser. Det ska finnas apotek som har möjlighet att skriva ut mediciner och läkemedel. Apoteken måste ha kommunikation med sjukhusen som skriver ut recepten. Det måste finnas bra försäkringar, t.ex. vid sjukvård. En brandkår som hela tiden har möjlighet att rycka ut behövs. Det ska finnas polisstationer med utbildad personal för olika uppgifter. Polisen får folk att känna sig tryggare i kommunen. Det måste även finnas fängelse och i samband med fängelset också kriminalvård. Förskolor och skolor är viktiga för att säkerställa framtida generationer, som med god kunskap kan fortsätta värna ett hållbart samhälle. Dessa verksamheter bör vara väl anpassade till barn och ungdomar och ha fokus på goda och inspirerande lärmiljöer. Transport (cykel) Istället för att alla ska köpa en egen cykel för att kunna ta sig till olika platser i Norrtälje kommun skulle man kunna skapa ett eget cykeluthyrningssystem som är gratis. Det systemet ska fungera ungefär som ett kundvagnsystem. Vi tänker oss att vi ska göra en app där man registrerar sig för att kunna hämta ut en cykel. Man kommer max kunna använda cykeln i 48h. Om man inte lämnat tillbaks den kommer en bot hem. X antal timmar innan den ska lämnas in kommer en smspåminnelse. Cykelställen ska finnas på flera platser i Norrtälje kommun så att man lätt kan ta sig runt. Man kan lämna och hämta den i valfritt cykelställ. Energiförsörjning Vi har tänkt använda oss primärt av solenergi och vindkraft som energikällor. Vi har också tänkt använda oss av bergvärme som värmekälla till uppvärmning av hus och lokaler. Vi har tänkt så eftersom att solenergi, vindkraft och geotermisk energi alla är förnybara energikällor. De är också
4 otroligt mycket renare och har mindre miljöpåverkan är kärnkraft, vattenkraft eller kol och olja. Planerna ska gå igenom så snabbt som möjligt, då detta är en viktig fråga just inom Norrtälje kommun. Solpaneler ska installeras på byggnadstak samt geotermisk energi installerad i så många hushåll som möjligt. Vindkraftverken ska finnas där de ej stör naturlivet eller människor, därför ska de byggas på t.ex. åkrar och ängar. Husen som byggs ska ha speciella, obligatoriska förutsättningar, så som: - Rörelsesensorer i varje rum som känner av när man rör sig för att tända lampan. Om man inte rör sig på 2 minuter så släcks lampan igen. Men för att inte sensorerna ska vara störande då lampan släcks när man är inne ska man kunna klicka på en knapp där man bestämmer om man antingen vill låsa lampan eller låsa den så att den hålls släckt. - Isolera "bättre" i taket och ha tätt-isolerade fönster. Eftersom att värme stiger försvinner mycket värme genom taket och fönsterna. Matproduktion och konsumtion Jordbruk inom skolan Vi har tänkt att skolan ska ha mark till att odla grönsaker som morötter och potatis eller enklare saker som kryddor. Hemkunskapsläraren ska vara ansvarig för att det sköts samt att eleverna ska ha hemkunskapslektioner där de får va med och odla i landet. Fördelar med detta är att det kan ska skapa ett intresse hos barnen gällande jordbruk samt lantbruk vilket kan vara fördelaktigt för att barnen i framtiden kanske väljer att läsa en lantbrukslinje på gymnasiet eller själva vill odla hemma. Att öka odlingsintresset hos barnen är bra då det kan inspirera till att fler blir jordbrukare i framtiden. Det är bra då befolkningsmängden ökar samt att färre och färre arbetar som jordbrukare. Om vi ska kunna ha närodlad mat, behövs fler som odlar olika grödor. Odlingen skulle vara ekologisk, de grönsaker man odlat kan användas till HKK lektionerna och om man i framtiden kan odla i ännu större skala kan dessa även användas till lunchen i skolan. Eleverna får då medvetenhet gällande odlingsprocessen samt det arbete som krävs för att odla exempelvis en morot. Eftersom att ingen går i skolan på sommaren kommer inte odlingen att brukas under den perioden. Därför kommer det att växa ogräs under sommaren som eleverna, under början av höstterminen, får hjälpa till att ta bort. Det är bra då eleverna får veta hur man förbereder inför en odling samt övrig kunskap om ogräs. Även kompostering av hemkunskapens avfall kan ske där eleverna får deltaga i processen samt hur man går tillväga för att eleverna senare i framtiden själva kan ha en väl fungerande kompost i hemmet. Vi vill inte att man bygger en stor åker vid varje skola, utan istället börjar använda taken på skolorna till att odla på, på så sätt får växterna mycket sol och en yta som annars inte nyttjas får nu användning utan att behöva kosta väldigt mycket pengar (som ex. solceller hade gjort). För att undvika att elever skadar sig eller ramlar ned kan ett glastaket då det är vackrare än ex. ett metallstaket samt håller kvar värme och skyddar växterna från blåst.
5 Odling och produktion När det gäller odling har vi tänkt att man ska odla mer i trädgårdar och i kolonilotter för att få in mer odling i staden lokalt. Det gör att maten vi odlar är så närodlad som de går, det gör även att eftersom invånarna i Norrtälje kommun odlar sin egen mat behöver man inte handla lika mycket. Dock kan detta få både- för och nackdelar, då det är positivt för miljö och individ medan det är negativt för butiker osv. Utnyttja åkermarker till odling mer effektivt är något vi pratat om också genom att byta plats på grödor och rotera odlingen vid behov på olika sätt, för att få ut mer av den odling vi redan har. Man ska heller inte bygga lika mycket på de marker där man kan odla. Vi har även en vision om att man ska odla på tak för att det tar mindre plats att odla på höjden, vilket gör att vi kan odla mer. Det ska vi göra genom stora rabatter på lägenhetshus och på vanliga bostadshus som har sneda tak har vi tänkt oss att man ska bygga någon sorts terrasser som är byggda i trappsteg. Även ha växtlighet på husväggar för att få in mer grönt i staden, eftersom att det är bevisat att det gör att vi människor mår bättre och känner oss inspirerade, det är även väldigt vackert. Växthus är även något vi skulle vilja satsa på för att på så sätt kan man förlänga odlingssäsongen och därför mer av tid av året, äta närodlat. Odling skapar social gemenskap, och är svaret på miljöutmaningar. När det kommer till produktion har vi valt att fokusera på matproduktionen i första han för att det känns som att det är där vi kan förändra mest. VI kommer aldrig kunna helt sluta importera och exportera varor mellan olika länder, men vi hoppas att vi kanske kan begränsa det till att bara transportera varor inom Sverige. Vill vi sträva efter att ha ett helt svenskt och ekologiskt utbud i framförallt matbutiker. Helst ska det mesta vara närodlat på sätt att de kommer från Norrtälje kommun, t.ex. från Billinge gård, Väddö gårdsmejeri eller Anjous potatis och grönsaker AB. Vi vill att absolut inget utländskt kött ska säljas i Norrtäljes butiker. Dels för att frakten är dålig för miljön men framförallt för att vi inte har någon koll på hur djuren slaktats, levt eller liknande. Djurhållningen i t.ex. Spanien är fruktansvärd. Dessutom om vi hela tiden köper in mat från andra länder resulterar det i att våra lokala bönder/jordbrukare inte tjänar lika mycket, det gör att de heller inte kan köpa lika mycket hjälpmedel av olika slag och då heller inte kan odla lika mycket. Vi tycker därför att de ska få högre bidrag för att kunna producera mer. Så för oss är närodlad/närproducerad mat väldigt viktigt. Både av etiska skäl och av miljö skäl. Kommunen ska även uppmuntra privatpersoner till egen produktion eller att i alla fall handla miljövänligt. Även, om en privatperson har en bra idé av något slag, så ska kommunen hjälpa till att sätta idén i rullning på olika sätt. Sophantering och återvinning Alla fastighetsägare bör ha ett ansvar över källsortering, alltså att det ska finnas möjlighet för alla att källsortera. Angående plastpåsar så är det endast soptunnor som kräver plastpåsar till matavfallet. Resten av sorteringen alltså plast, metall, brännbart och färgat och ofärgat glas skulle man kunna använda tygkassar till. Varför vi försöker undvika plasten är för att plasten är en riktig miljöbov som gör ett stort avtryck på vår jord. Men plastpåsar krävs ändå till matavfall då den är den mest hygieniska kassen, därför bör man ha ekologiska plastpåsar till matavfallet. De kan t.ex. vara gjorda om sockerrör. Papperskassen bör också undvikas då det inte är hållbart i längden. Eftersom att papperskassar är tillverkade på naturresurser och det krävs fyra gånger så mycket energi vid
6 framställning av papperskassen jämtemot en plastpåse. Vi uppmanar folk att använda tygkassar för att en tygkasse är den mest hållbara i längden trots energin som går åt vid tillverkningen. Men om man återanvänder en tygkasse cirka 130 gånger har man återvunnit energin till samma energimängd som vid tillverkningen av en plastkasse. En viktig grej är att tygkassarna ska vara ekologiskt framställda och vid rengöring av tygkassen (om den blir smutsig) bör den tvättas med ekologiskt tvättmedel antingen i tvättmaskin, dock kan man slösa på mindre energi igenom att tvätta i en vattenbalja. De soporna som vi inte kan källsortera får man åka med till de små återvinningsstationer som finns runt om i Norrtälje kommun alternativt till en återvinningsstation. Detta görs redan idag för de som källsorterar. Varannan vecka åker en lastbil runt i staden och tar emot alla större sopor (som möbler, byggmaterial och rivningsdelar) som sedan tar med allt till sopstationen i Görla. På det sättet spar man bränsle då endast en lastbil åker en gång i månaden till sopstationen istället för att flera hundra bilar ska åka dit För att minska matavfallet skulle food scraping vara en användbar idé som redan finns i Las Vegas, USA. Food scraping innebär att matavfall (rester) förs till en bondgård/bondgårdar där resterna hettas upp till 100 grader så alla bakterier upphör. Detta ger djuren en näringsfylld och bakteriefri kost. Detta leder till att vi slipper hugga ner regnskog för att plantera grödor i t.ex. Sydamerika, som sedan exporteras till Sverige då en del djur äter detta. Genom att införa food scraping minskar man på koldioxidutsläppen från exporten och slipper slänga återanvänder överbliven mat. Det skulle behövas mer soptunnor i allmänheten, eftersom att vi just nu slänger en hel del skräp runt omkring oss. Men detta är en sak som man lätt kan ändra på genom att städerna placerar ut fler soptunnor. I soptunnorna ska facken vara upp delade till olika delar så att petflaskor hamnar i en del, matrester i en annan, papper i en och övrigt i den sista. Detta gör det lättare för kommuner att sortera petflaskorna till att panta och återanvända, maten går till food scraping och papper går till återanvändning. Vattenförsörjning och avlopp När det kommer till vattenförsörjning och avlopp så har vi först och främst tänk att vi ska få det mesta av vårat vatten från några lokala sjöar här i Norrtälje Kommun, två exempel är Erken och Lommaren. Idag så får vi det mesta av vårt vatten från Mälaren men om vi istället tar från våra egna och närliggande sjöar så minskar vi transporter och går ett steg närmare att bli en självförsörjande kommun. Vi ska även börja skilja mer på orenat vatten och dricksvatten. Alltså så kommer vi ha orenat vatten i toaletterna då vi anser att det är ett stort slöseri på resurser och miljö att rena vatten som ska vara i toaletterna. Istället har man dricksvattnet/det renade vattnet till viktigare saker som i exempelvis duschar och att dricka. En hel del av vattnet från Norrtälje Kommuns sjöar kommer att renas vid vårt reningsverk vid Solbacka. Solbacka reningsverk renar redan mycket av vårt vatten men vi har kommit
7 fram till att satsa och kanske renovera det så det kan rena en större mängd. Allt detta för att slipa onödiga och miljöovänliga transporter. För att minska det onödigt stora användandet av vatten när vi duschar så har vi tänkt att vi ska ha en timer för varmvattnet. Vi tror att detta kommer leda till att folk inte kommer ta lika långa duschar längre då varmvattnet kommer försvinna fortare. Samma sak gäller även för bad i badkar. Detta kommer leda till att inte lika mycket varmvatten kommer behövas värmas upp vilket är bättre för miljön då det oftast kräver ganska mycket energi att värma upp vattnet. Vi kommer även inte använda lika mycket vatten överlag, då vi har en teori om att folk kommer gå ut ur duschen när vattnet börjar bli kallt. För att värma upp det vattnet som vi kommer använda oss av tänker vi använda geotermisk energi. Som vi skrev upp vid energiförsörjning så kommer vi i Norrtälje kommun använda oss av geotermisk energi då det är en förnybar och miljövänlig energikälla. Innan har man oftast värmt vatten med hjälp av fossila bränslen men med geotermisk energi så minskar vi en rad miljöproblem. Detta är alltså våra idéer, vi hoppas att ni kan ha någon nytta av det och att ni kan ta åt er och agera. Källor och källkritik Vi har arbetat med det här projektet under större delen av höstterminen. Inom biologin har det handlat om ekologi och miljö, inom fysik, kemi och teknik har det handlat om energi och energikällor. I SO:n jobbade vi med ekonomi och i svenska lärde vi oss att skriva olika typer av texter som insändare och argumenterande texter. Vi kommer också att ha en debatt om energikällor. Mycket kunskaper har vi alltså fått med oss på vägen. Vi har tittat på filmer från skolans mediacenter och från youtube. Det som skolan visar känns alltid mer trovärdigt, eftersom läraren har värderat ursprunget. Det bör alltså inte finnas några särintressen bakom (men man vet aldrig). Vi har också fått tillgång till olika länkar till både privata företag och olika organisationer. Vi har också själva sökt på Internet. Källor på nätet bör man alltid ha ett kritiskt tänkande till. Ett privat företag kan t.ex. ha vinstintressen som ligger bakom informationen. En miljöorganisation vill värna miljön och vinklar innehållet efter det. Olika aktörer kan alltså vinkla faktainnehållet till sin egen fördel. Det måste man tänka på.
Säbytown. Skala:1:500
Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.
Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till
Vattnet finns överallt även inuti varje människa.
Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.
PROJEKTPLAN den 11 januari :05. Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan.
PROJEKTPLAN den 11 januari 2017 10:05 Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan. Vi kommer att redovisa vårat arbete i form av en Minecraft film med eget skrivet manus, en film och modeller. I det här arbetet
Lektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Vårt Sollentuna 2040 "Framtidsparken"
Vårt Sollentuna 2040 "Framtidsparken" Av Max, Theo, Lina, Ronja. 8 an i Sollentuna Musikklasser Sr INTERVJU frågor och resultat Var ska Parken vara? - Viby, Ekbacken (nära busshållplats)? Norrviken, bakom
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Handledning: Future City på Teknikdagarna
Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10
William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.
Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället
Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal
På alla tak i staden finns det även solceller. Konsumenterna omvandlar själva solenergin till elektricitet.
Solstaden Vår stad heter solstaden för att den är uppbyggd på ett sätt som vi kallar solsystem. Det innebär att parken är som solens kärna och vägarna i staden utgår från parken som strålar så det ser
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Projektplan. Invånare i stadsdelen. Strandpromenaden. Bostadsområden
Projektplan "Motionen är en väg till destinationen, vi minskar utsläpp och förkortar sträckan ett snäpp." Invånare i stadsdelen Vi har valt att bygga för 1500 människor för att samtidigt få ett bra gemenskap
Vår skala är 1:1000 Vi har många bostadshus nära till affär, skola och dagis. Husen är flerfamiljshus som flera familjer kan bo i. Våra höghus har trädgårdar på taket där man kan odla, vilket främjar jordbruk
Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken
Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i
En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer
Stocksundsskolans Fyror!
Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och
Bostadsrättsföreningen Svalans miljöprogram
EKONOMI+MILJÖ=SANT Bostadsrättsföreningen Svalans miljöprogram Att kombinera ekonomi och miljötänkande Hur kan du spara pengar och miljö? Att källsortera sopor är inte bara en insats för miljön utan även
Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär
Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och
Oktahamn Vårat koncept Energi
Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark
Låt grupperna intervjua den/de ansvariga för de olika delarna för att få hjälp att svara på frågorna.
Verktyget är uppdelat i sex delar: 1. el och värme, 2. mat och matavfall, 3. transporter, 4. varor, 5. avfall och återvinning samt 6. planering och kommunikation Dela upp klassen i 6 grupper och låt dem
Prova, titta och lär med kunskapsbanken
SID 1/8 OM PANTRESAN Jobba med pantresan När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Grön skola kriterier 2010-09-23
2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och
Om klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250
Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250 Vi har valt att kalla vår stad för Pelo Veluso. Pelo betyder hjärta på Sesotho och vi ser navet som hjärtat i vår stad. Veluso är en egen tolkning av ordet
Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen
Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Fortsätt sortera sopor som tidigare. Lägg bara till en bra rutin Släng soppåsarna i två olika
Hållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND
Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken
DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall
DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket
Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!
Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel
Kompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
EkoVision Torsvik. Ett hållbart boende. Visionen är framtagen till utställingen Kretshopp, - utställning om en hållbar värld.
EkoVision Torsvik Ett hållbart boende Visionen är framtagen till utställingen Kretshopp, - utställning om en hållbar värld. Utställningen är producerad av Technichus Härnösand EkoVision Torsvik Idéerna
Klass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Varför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO Datum för undersökningen: Skola/organisation: Kontaktperson: Klass/grupp: E-post: Antal deltagare: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun där undersökningen är gjord:
Projektplan Roslagsskolan 9D
Projektplan 1899 Presentation av vår självförsörjande kommun Vi har valt att presentera vårt arbete genom att göra en fysisk modell av några små delar av vår självförsörjande kommun. Detta är bra eftersom
Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se
Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord
Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!
Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen! Dina matrester blir biogas och biogödsel Av alla sopor du slänger är nästan hälften matrester, det kan vara till exempel potatisskal, fiskben eller kaffesump.
Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Källsortering Alskäret
Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna
Nyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
AFFÄRSPLAN - DON T WASTE
Grupp 16 AFFÄRSPLAN - DON T WASTE Innovation Camp 2016 Tova Lind Cornelia Wårhem Robin Petersson Saad Ali Innehållsförteckning AFFÄRSPLAN - DON T WASTE 1 Affärsidé 3 Bakgrund och vision 3 Hur fungerar
Fox, Hiba, Li, Lisa, Liza. Jordlära i skolan
Fox, Hiba, Li, Lisa, Liza Jordlära i skolan Hållbar tjänst med fokus på stadsodling Främst för barn mellan 6 och 9 år Koncept där barn lär sig odla, mer om miljön och klimatpåverkan Närodlat, ekologiskt
Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall
Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall 2018-12-04 Så gör du med ditt avfall - ditt ansvar När du hanterar livsmedel uppstår sopor, det vill säga, avfall. För att påverkan på miljön ska bli
UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"
Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY
Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?
Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda
Fysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:
Naturresurser Lektionsplanering åk 1 Syfte och mål: Syftet är att ge eleverna grundläggande kunskaper om vad en naturresurs är med fokus på några av de svenska naturresurserna. Eleverna ska lära sig hur
Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft
Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och
UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor
UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.
Ekologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad
Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO
Redovisningsblankett Naturväktarna EKO Datum för undersökningen: Kontaktperson: Klass/grupp: Redovisa gärna era undersökningsresultat till Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Tyvärr kan vi
Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden.
Inledning För en hållbar utveckling behövs alternativa energikällor som aldrig tar slut. Vi behöver vettiga transportalternativ som inte släpper ut giftiga gaser och fortfarande kan vara effektivt och
Till Växjö, Europas grönaste stad
Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Foto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev
Foto: Malmö stad / Annika Trenneman Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman www.malmo.se/pedagogiskakartor Sorteringsmall
Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.
Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas
Va!enkra" Av: Mireia och Ida
Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska
Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare
Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan
Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning
Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,
Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William
Vad ska vi göra? Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William Det vi ska göra är att bygga en park vid Häggviks station som ska innefatta ett utegym, en vattenfontän, basketplan samt
Projektplan. Hur relaterar detta till arbetet, och vad lär vi oss på att utföra det?
Projektplan Uppgift: Vi, klass 9F på Roslagsskolan, fick I uppgift att delas upp I grupper och tänka fram en plan för ett hållbart samhälle. Vi blev uppdelade I fem olika grupper gruppen Energi, Livsmedel,
Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.
Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN
Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Miljö och folkhälsa.
Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor
Arbete K Fotografier från elevutställningen
Arbete K Fotografier från elevutställningen K Vårt Sollentuna 2040 Häggviksparken Lovisa, Hannes, Salman, Lisa, Zaynab Geografi 1, Rudbeck Sollentuna 2019-05-13 L Utformning Fontän som man kan leka i
Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna
Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna Tema: Energi & återvinning Övergripande om temat Olja och fossila bränslen har länge varit våra stora energikällor, liksom kärnkraft och vattenkraft. I och med
Människan, resurserna och miljön
Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART
FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.
ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM
ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars
minskad förbrukning av EL
minskad förbrukning av EL MILJÖPLAN för Viggbygärdet 2011-2016 Täby 2011-09-20 minskad förbrukning av EL Viggbygärdet består av sex fastigheter och har en yta av xxx m². På området bor ca 650 personer
Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands
Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB
OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Instuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Liv och miljö Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning
Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun fev.se/atervinning Det finns mycket att tjäna på att återvinna och återanvända. Falun är en av Sveriges bästa kommuner när det gäller återvinning
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder