Handledning VIL. (verksamhetsintegrerat lärande) Bygger på samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

Transkript

1 Handledning VIL (verksamhetsintegrerat lärande) Bygger på samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Jessica Carlsson sjuksköterska Januari 2018

2 Introduktion Välkommen till CKU:s introduktion till handledning i verksamhetsintegrerat lärande! Kursen bygger på det webbaserade handledarstödet som producerades av en grupp lärare vid Karolinska Institutet år Den tidigare versionen har uppdaterats och moderniserats men grunderna finns kvar. Kursen vänder sig till dig som har ett uppdrag som handledare/lärare för högskole- eller universitetsstudenter i verksamhetsintegrerat lärande. Även om mycket av innehållet är inriktat på klinisk undervisning kan även du som har studenter i preklinisk miljö och annan typ av undervisning ha nytta av kursens innehåll. Kursens syfte är att stärka dig i rollen som handledare/lärare i verksamhetsintegrerat lärande, så att handledningen/undervisningen främjar studenternas lärande och sker inom fastställda ramar. Kursen har tagits fram av Centrum för Klinisk Utbildning, CKU. CKU:s projektgrupp för revidering och uppdatering har varit Maria Kvarnström, Lena Sahlqvist och Annika Sääf- Rothoff. Produktionen har genomförts i samarbete med Bergtagen Webb & Kommunikation och animatören Elisabet Ericson. Kursen är uppdelad i olika avsnitt och täcker det mest väsentliga för en introduktion till handledning. Du går igenom ett avsnitt i taget. I några avsnitt finns filmer för att ytterligare belysa innehållet. Sammanlagt tar kursen ungefär en och en halv timme. När du gått igenom hela kursen kan du få ett intyg som du själv kan skriva ut. Som referenslitteratur till denna kurs har främst dessa tre böcker använts: Mogensen, Ester, Thorell-Ekstrand, Ingrid & Löfmark, Anna (2010). Klinisk utbildning i högskolan: perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Silén, Charlotte & Bolander Laksov, Klara (red.) (2013). Att skapa pedagogiska möten i medicin och vård. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Biggs, John B. & Tang, Catherine So- Kum (2011). Teaching for quality learning at university: what the student does. 4., [rev.] ed. Maidenhead: Open University Press. Centrum för klinisk utbildning

3 Att vara handledare Välkommen till avsnittet Att vara handledare. Syftet med detta avsnitt är att du ska få inblick i vad det innebär att ha ett handledar/läraruppdrag. Avsnittet innehåller en beskrivning av lärandebegreppet samt återkoppling och bedömning. Interprofesionellt lärande och Peer learning berörs också. Konstruktiv länkning (från engelskans constructive alignment ) är ett grundläggande begrepp inom pedagogik. Eftersom detta är ett centralt begrepp och ett grundläggande tankesätt vid planering av undervisning och handledning, är det viktigt för dig som handledare att känna till. Det innebär att det skapas en mening genom att valet av relevanta lärandeaktiviter och att man bör hålla en linje mellan lärandemål, vald lärandeaktivitet och vald examinationsform. Det är viktigt att studenten är delaktigt i att aktivt konstruera sin egen kunskap. Planering av en kurs utgår från de lärandemål som är fastställda för kursen. Lärandemål beskriver det studenten ska uppnå efter avslutad kurs. I en kurs där VIL/VFU ingår kan ett lärandemål exempelvis formuleras Studenten ska efter avslutad kurs självständigt kunna motivera val av behandling och utforma en behandlingsplan. Du ska som handledare handleda studenten på ett sådant sätt att lärandemålen uppnås genom att välja lämplig läraktivitet och genom att du i ditt handledarskap handleder till självständighet. Kursen kommer att bedömas och/eller examineras utifrån lärandemålen. Har du i ditt handledarskap tänkt på att handleda till självständighet kommer studenten att bli bekväm i en examination som påminner om läraktiviteter under sin VIL/VFU-period. Lärandeaktiviteter är olika val av aktiviteter som designas för att stödja studentens möjlighet att uppnå lärandemålen. Det kan exempelvis vara anamnesupptagning med en patient vid ett nybesök, en uppgift under en laboration, utförandet av en venprovtagning, beräkning och tillverkning av lösningar, analys av prover och kontroller enligt metodbeskrivning. Du ska använda det bedömningsinstrument som respektive utbildningsprogram har. Här är vikten av tydlig, konkret och sammanhållen dokumentation av största vikt. Om du är osäker på om du har tillräckligt med underlag för bedömningen av uppnådda lärandemål kontakta den som är studentansvarig eller motsvarande. Den slutliga bedömningen, om studentens resultat är godkänt eller inte, görs alltid av examinatorn för kursen. Examinatorn utses av prefekten på den aktuella institutionen. Du som handledare ska förse examinatorn med underlag för uppnådda lärandemål. Studenten har vid underkänt resultat rätt att gå om den verksamhetsförlagda utbildningen en gång. För mer information se aktuell kursplan. I ditt uppdrag som handledare gör du både en så kallad formativ bedömning och en summativ bedömning. Den formativa bedömningen görs över tid, det vill säga under hela den period som studenten har verkat inom den verksamhet där du handleder eller undervisar. Du ser studenten inom olika läraktiviteter och ger återkoppling som stödjer studenten att utveckla sitt lärande och får studenten motiverad. I slutet av perioden gör du en summativ bedömning vilket innebär att du bedömer om studenten uppnått lärandemålen och utifrån detta skapar du ett underlag till examinatorn. Återkoppling är en central del i handledningen. Syftet med återkoppling är att stärka studentens professionella och personliga utveckling. Att ge studenten kontinuerlig återkoppling på sin prestation ger studenten motivation till fortsatt lärande. Kvalitén på återkopplingen beror Centrum för klinisk utbildning

4 inte bara på hur lång tid du avsätter utan även på vilket sätt du ger din återkoppling. Du kommer här få se två filmer med exempel på två situationer där handledaren ger återkoppling till en student. [Film] Hoppas att filmerna väckte några funderingar om återkoppling. Sammanfattningsvis kan du som handledare tänka på när du ska ge återkoppling. Det kan vara i anslutning till en aktivitet efter att studenten själv fått reflektera över sin prestation men också på avtalad tid i efterhand. Du ska alltid tänka på att återkoppling ska ge studenten möjlighet att utvecklas och förändra något. Filmerna visar dig hur du som handledare kan gå till väga för att uppnå detta. Var du ska ge återkoppling beror helt på de förutsättningar som verksamheten erbjuder men försök att hitta en avskild plats när du ger din återkoppling till studenten. Det ska vara tydligt för studenten att återkoppling ges och det ska även vara möjligt för studenten att ta till sig denna. Det är en fördel om flera studenter deltar under återkopplingen eftersom den även är en lärandesituation. I vissa situationer kan den dock ges individuellt. Peer learning är en pedagogisk modell som innebär att studenter inom samma profession lär av och med varandra. Detta kan även ske i interaktion med andra inom samma profession. Peer learning innebär att studenten ansvarar för sitt eget lärande, problematiserar och reflekterar kring olika lärsituationer samt aktivt söker kunskap. Ett exempel på Peer learning är Studentenhet med Peer learning. Patienten är utgångspunkten för studentens lärande. Studenterna arbetar i par och stimuleras att använda varandra som resurser för att utvecklas i sin kommande profession både teoretiskt och praktiskt. Studenten eller studentparet tar delansvar för ett begränsat antal utvalda patienter som de följer under vårdtiden. Studentparet samverkar med andra professioner för att träna på problemlösning vid olika patientsituationer. Studenten eller studentparet får en helhetssyn över patientens behov av vård och medicinsk behandling. På detta sätt främjas personcentrerad vård. Interprofessionellt lärande är det som sker när individer lär över professionsgränserna. D.v.s. när två eller flera professioner lär med, av och om varandra för att förbättra samarbetet och kvaliteten i vården. Det är viktigt att de tre orden från definitionen: med, av och om, finns med för att det ska vara interprofessionellt lärande. Lära med betyder att olika professioner lär tillsammans och man reflekterar tillsammans över vad det är man lärt. Lära av innebär att man lär av varandra - att lära om en annan profession ska man alltså göras av just den professionen. Lära om, det är alltså om varandras professioner som är ämnet för lärandet. Interprofessionellt lärande förkortas IPL Det är viktigt att du som handledare synliggör det interprofessionella lärandet. Varför är då interprofessionellt lärande viktigt? Specialiseringen inom hälso- och sjukvården och en åldrande befolkning ställer ökande krav på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Att lära om andra professioner bidrar både till bättre samverkan inom hälsosjukvården och att den egna yrkesidentiteten utvecklas. För att lära dig mer om Peer learning, klicka på länkarna till processerna CKUuppstart.com och CKU-drift.com.Om du vill läsa mer om IPL rekommenderas en artikel av Sari Ponzer med fler publicerad i Läkartidningen. Centrum för klinisk utbildning

5 Centrum för klinisk utbildning

6 CKU Studerandeprocessen Handledare I arbetet med a utveckla akademiska lärandemiljöer och stärka pedagogisk utveckling inom klinikens VIL/VFU är det angeläget a studentens lärande stöds. Benämningen på rollen som handledare varierar u från program och verksamhet. Handledare betecknas här som en person som är särskilt utvald för de a uppdrag. De a är e exempel på hur handledning kan organiseras. Handledningen kan organiseras på olika vis ll exempel genom individuell handledning eller i handledargrupper. Inom områden med mycket få studenter kan AKA/studentansvarig och handledare vara samma person. Studenten ska all d ha en tydlig part som denne kan vända sig ll för stöd och som är ansvarig för nedanstående delar. Planera Övergripande: Delta i enhetens planering av VFU/VIL (så som handledning, undervisningen, seminarier m.m. ) under ledning av klinikens adjunkt/aka/studentansvarig. Handledningen utgår från e problemorienterat arbetssä med tre perspek v: studentcentrerat lärande, personcentrerat lärande och interprofessionellt lärande. Det centrala är a studenten lär u från kursplanen och de egna lärandebehoven. Planera, med stöd av studentansvarig/aka, för a handledning har en genomarbetad pedagogisk grundsyn och metod med systema sk reflek on, studentak vitet och handledning. Studenten ska vara en del av vårdteamet d.v.s. a studenten tar eget ansvar och, e er förmåga, agerar i sin kommande yrkesroll. Delta i relevanta pedagogiska möten inom VIL/VFU eller motsvarande. Ta del av styrdokument, riktlinjer och pedagogisk fortbildning från lärosätet. Säkerställ a resurser som exempelvis lokal och klädskåp finns inplanerat i verksamheten för studenten. Ak viteter: Var delak g i AKA/studentansvarigs planering av studentens schema enligt enhetens möjligheter för god VFU. Säkerställ vid behov a lokal IT ansvarig vidtalas för a förbereda a studenten har lokal behörighet inlagd på etjänstekortet när placeringen startar. Behörighet ll lokaler, journalsystem och datorer beställs enligt lokala ru ner och läggs in av den lokalt IT ansvarige enligt verksamhetens ru ner. Vid behov, kontrollera a skåp, kläder och andra resurser enligt enhetens ru ner finns llgängliga vid starten. Planera, under ledning av studentansvarig/aka, för fördjupat lärande enligt lärandemodellen för verksamhetsförlagd utbildning inom respek ve program. Säkerställ a du har uppdaterad kunskap om kursens lärandemål med stöd av AKA /studentansvarig. Förvissa dig om a även medarbetarna på verksamheten har uppdaterad kunskap om lärandemålen. Se respek ve programs kurswebb/lärpla orm. Medverka vid förberedelser för introduk on och mo agande av studenten vid behov. Innehållet i de a stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se)

7 CKU Studerandeprocessen Genomför Ansvara för a handleda och stödja studenten kon nuerligt. Avsä d veckovis för reflekterande samtal och konstruk v feedback med studenten. Reflektera och återkoppla över studentens lärande i framåtblickande och bakåtblickande reflek on (forma vt och summa vt) för a studenten ska träna på självvärdering och reflek on. Använd lärosätets skri liga hjälpdokument om det är relevant. Uppmuntra studenten a aktuellt ämnesområde. delta i reflek onsseminarier, samlingar m.m. med lärare för ämnesfördjupning inom Genomför återkoppling och bedömningar (forma vt och summa vt) av studentens lärande i samverkan med studentansvarig, amanuens och AKA när studenten förväntas uppnå lärandemålen. Delta, vid behov, i examina on av studenten u från kursplanens lärandemål under ledning av studentansvarig, amanuens, AKA samt studierektor/klinisk adjunkt enligt programmets riktlinjer. Vid behov, delta i upprä andet av åtgärdsplan vid risk för a studenten underkänns i VFU. Åtgärdsplanen upprä as av studentansvarig, amanuens och AKA med stöd av studierektor/klinisk adjunkt llsammans med studenten. Utvärdera Delta i utvärderingen av studentens lärande med stöd av studentansvarig, amanuens, AKA, klinisk lektor och studierektor/klinisk adjunkt. Delta i en utvärdering av VFU llsammans med handledaren och verksamheten med fokus på a iden fiera styrkor och förbä ringsmöjligheter. De a görs i samverkan med ovan nämnda lärare. Bidra ll a genomföra utvärdering av VFU under ledning av studierektor/klinisk adjunkt genom a reflektera, diskutera och återkoppla i sy e a utveckla en stödjande akademisk lärandemiljö. Även de a steg görs i samverkan med ovan nämnda lärare. Övergripande utvärderas VFU placeringen genom en CKU3VIL enkät som genomförs och utvärderas centralt. Innehållet i de a stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se)

8 CKU Studerandeprocessen Mall Bilaga 4 - Verksamhet Inför Handledare Stödjandeprocess till studerandeprocessen I arbetet med att utveckla akademiska lärandemiljöer och stärka pedagogisk utveckling inom klinikens VIL/VFU är det angeläget att studentens lärande stöds. Benämningen på rollen som handledare varierar utifrån program och verksamhet. Handledare betecknas här som endast en person som är särskilt utvald för detta uppdrag. Detta är exempel på hur handledningen kan organiseras. Handledningen kan organiseras på olika vis till exempel genom individuell handledning eller i handledargrupper. Inom områden med mycket få studenter kan AKA/studentansvarig och handledare vara samma person. Studenten ska alltid ha en tydlig part som denne kan vända sig till och känna att den får stöd av och som är ansvarig för nedanstående delar. Planera Övergripande: Delta i enhetens planering av VFU/VIL (så som handledningen, undervisningen, seminarierna m.fl. ) under ledning av klinikens adjunkt/ AKA/studentansvarig. Handledningen utgår från ett problemorienterat arbetssätt med tre perspektiv: studentcentrerat lärande, personcentrerat lärande och interprofessionellt lärande. Tyngdpunkten läggs på att studenten lär utifrån kursplanen och de egna lärandebehoven. Planera, med stöd av studentansvarig/aka, för att handledning har en genomarbetad pedagogisk grundsyn och metod med systematisk reflektion, studentaktivitet och handledning. Studenten ska vara en del av vårdteamet genom att studenten tar eget ansvar och, efter förmåga, agerar i sin kommande yrkesroll. Delta i relevanta pedagogiska möten inom VIL/VFU eller motsvarande. Ta del av styrdokument, riktlinjer, och pedagogisk fortbildning från lärosätet. Säkerställ att resurser som exempelvis lokal och klädskåp finns inplanerat i verksamheten för studenten. Aktiviteter: Var delaktig i AKA/studentansvarigs planering av studentens schema enligt enhetens möjligheter för god VFU. Säkerställ vid behov att lokal IT-ansvarig vidtalas för att förbereda att studenten har lokal behörighet inlagd på etjänstekortet när placeringen startar. Behörighet till lokaler, journalsystem och datorer beställs enligt lokala rutiner och läggs in av den lokalt ITansvarige enligt verksamhetens rutiner. Vid behov, kontrollera att skåp, kläder och andra resurser enligt enhetens rutiner finns tillgängliga vid starten. Planera, under ledning av studentansvarig /AKA, för fördjupat lärande enligt lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning i respektive program. Innehållet i detta stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU- ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se) 12

9 CKU Studerandeprocessen Mall Säkerställ att du har uppdaterad kunskap om kursens lärandemål med stöd av AKA /studentansvarig. Förvissa dig om att även medarbetarna på verksamhetens har uppdaterad kunskap om lärandemålen. Se respektive programs kurswebb /lärplattform. Medverka vid förberedelser för introduktion och mottagande av student vid behov. Genomföra Under VFU: Ansvara för att handleda och stödja studenten kontinuerligt. Avsätt tid varje vecka för reflekterande samtal och konstruktiv feedback med studenten. Reflektera och återkoppla över dennes lärande i framåtblickande och bakåtblickande reflektion (formativt och summativt) för att studenten ska träna på självvärdering och reflektion. Använd lärosätets skriftliga hjälpdokument om det är relevant. Uppmuntra studenten att delta i reflektionsseminarier, samlingar m.fl. med lärare för ämnesfördjupning inom aktuellt ämnesområde. Genomför återkoppling och bedömningar (formativt och summativt) av studentens lärande i samverkan med studentansvarig, amanuens och AKA-adjungerad klinisk adjunkt när studenten förväntas uppnå lärandemålen. Vid behov delta i examination av studenten utifrån kursplanens lärandemål under ledning av studentansvarig, amanuens, AKA-adjungerad klinisk adjunkt samt studierektor/klinisk adjunkt enligt programmets riktlinjer Vid behov, delta i upprättande av åtgärdsplan vid risk för att student underkänns i VFU. Åtgärdsplanen upprättas av studentansvarig, amanuens, AKA-adjungerad klinisk adjunkt med stöd av studierektor/klinisk adjunkt och tillsammans med student Utvärdera: Delta i utvärdering av studentens lärande med stöd av studentansvarig, amanuens, AKA, klinisk lektor och studierektor/klinisk adjunkt. Delta i en utvärdering av VFU tillsammans med handledaren och verksamheten där fokus ligger på att identifiera styrkor och förbättringsmöjligheter. Detta görs i samverkan med ovannämnda lärare. Bidra till att genomföra utvärdering av VFU under ledning av studierektor/klinisk adjunkt genom att reflektera, diskutera och återkoppla i syfte att utveckla en stödjande akademisk lärandemiljö. Även detta steg görs i samverkan med ovannämnda lärare. Övergripande utvärderas VFU placeringen genom CKU3VIL enkät som genomförs och utvärderas centralt. Innehållet i detta stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU- ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se) 13

10 Etik och lika villkor Välkommen till avsnittet Etik och lika villkor som belyser etiska principer och lika villkor. Syftet är att ge en bild av vilka etiska frågeställningar du kan ställas inför som handledare/lärare samt en orientering av lika villkor i utbildningssituationen. Etik bygger på väl underbyggda normer om vad som är rätt och fel när det gäller mänskliga handlingar. Etik hänger ihop med processen att tänka över och utveckla sina etiska normer. Studenten ska vara förberedd på de etiska problem och värdekonflikter som kan uppstå inom verksamheten. Du som handledare/lärare ska bidra till att studenten utvecklar ett etiskt förhållningssätt, vilket förutsätter att man kan reflektera över egna och andras värderingar. Detta förutsätter i sin tur att studenten och du som yrkesverksam har kunskaper om basala etiska begrepp, argumentationssätt, principer och teorier. Du som handledare/lärare ska hjälpa studenten att synliggöra sådana situationer och händelser, så att du underlättar för studenten att reflektera, argumentera och diskutera etiska aspekter av arbetet. En av de viktigaste uppgifter du har som handledare/lärare är att uppmärksamma etiska frågor och skapa utrymme för reflektion och fri diskussion kring dem. På så vis hjälper du studenten att medvetandegöra värderingar. Genom att du hjälper studenten att införliva särskilda värderingar och förhållningssätt bidrar du till att stärka studentens professionsutveckling. Vid varje möte med studenten förmedlar du normer, värderingar och attityder, antingen genom etisk analys och argumentation eller som rollmodell. Studenter gör inte bara som vi handledare/lärare säger, de gör som vi gör. De grundläggande etiska principerna inom vården är att alltid sträva efter att göra gott, att inte skada, att visa respekt för patientens rätt till autonomi och att behandla patienter rättvist utifrån var och ens medicinska behov. Dessa etiska principer återspeglas också i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), som anger att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde. Något du som handledare bör vara uppmärksam på är lojalitetskonflikten handledare student - patient. Om handledaren ser det som sin primära uppgift att handleda /instruera så kan patienten bli osynlig och instrumentaliseras. Patienten kan bli kränkt av bristen på respekt, och inte vilja medverka vid nästa undervisningstillfälle. Hos studenten kan det uppstå en känsla av obehag som hindrar/hämmar lärandet. Om handledaren ser det som sin primära uppgift att vara vårdgivare för patienten kan studenten marginaliseras och hamna utanför. Detta kan leda till att studenten upplever sig åsidosatt, vilket inte heller befrämjar lärandet. Oavsett om det är patienten eller studenten som blir åsidosatt fungerar handledaren som en mindre bra förebild. Som handledare inom VIL har du flera roller, vilket kan vara utmaning som du bör vara medveten om. Du bör som handledare informera patienten om att en student/studenter kommer att finnas med vid besöket. Tänk på : - Att respektera patientens önskemål att avstå från att delta. - Att presentera studenten på ett sätt som medför att ingen kommer att känna sig obekväm. Centrum för klinisk utbildning

11 - Att du alltid fungerar som förebild. - Att laboratorietjänster utförs med respekt för vårdtagaren och det organiska materialet. Lika villkor och lagstiftning. Högskolans arbete med lika villkor utgår från Diskrimineringslagen (2008:567). Av lagen framgår att vissa verksamheter, till exempel universitet och hälso- och sjukvården har skyldighet att utreda påtalade trakasserier och diskriminering och dessutom arbeta förebyggande. Det finns sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Du som handledare/lärare ska främja lika rättigheter och möjligheter, respektive förebygga trakasserier för studenter och sökande. Det finns två övergripande teman inom lika villkor. Det ena handlar om studenternas studiemiljö. Hur trivs studenterna? Har alla samma möjligheter att ta plats och utvecklas? Finns det risk för trakasserier eller kränkningar under utbildningen? Finns det forum för studenterna att ta upp eventuella problem? Titta gärna på sidorna om studenträtt på respektive högskolas hemsida. Det andra perspektivet handlar om utbildningens innehåll. Vad får studenterna lära sig om perspektiv som är relaterade till lika villkor? Det kan handla om genusperspektiv, funktionshinderperspektiv eller hbtq-perspektiv. Universitetsämbetet kräver att dessa aspekter belyses inom varje utbildningsprogram. Du kan få mer information om du exempelvis läser om respektive utbildnings innehåll och de lärandemål som beskrivs. Vidare resurser för fördjupning hittar du i den Medicinska etikens ABZ av Niels Lynöe & Niklas Juth (2009) Liber. ISBN: Tillgänglig via: ki.se/sites/default/files/abz.pdf Centrum för klinisk utbildning

12 Ramar och resurser Välkommen till det första avsnittet: Ramar och resurser. Här kommer olika styrdokument och stödfunktioner gås igenom. Syftet är att du ska få kännedom om viktiga styrdokument för att kunna ge en så rättssäker handledning/undervisning som möjligt. Avsnittet innehåller stöddokument, uppdrag inom verksamhetsintegrerat lärande och stödstrukturer. Det finns en rad styrdokument som du som handledare/lärare måste förhålla dig till, såsom högskolelagen, högskoleförordningen, utbildningsplan och kursplan. I högskoleförordningen kan du bland annat läsa om varje utbildningsprograms examensmål. Utbildningsplanen ger en övergripande beskrivning av bland annat programmets innehåll och upplägg, behörighetsregler samt nivåbestämning. I utbildningsplanen kan du även läsa om utbildningsprogrammets examensmål samt de så kallade lokala lärandemål gällande respektive högskola. Utbildningsplanen fastställs av högskolan. Verksamhetsintegrerat lärande, där den verksamhetsförlagda utbildningen ingår, kan vara en helt egen kurs eller en delkurs. Kursplanen är rättsligt bindande vilket innebär, att det som står där, inte kan ändras eller överklagas under pågående kurs. I kursplanen kan du bland annat läsa vilka kursens lärandemål är, alltså vad studenten förväntas uppnå efter avslutad kurs samt kursens innehåll och examination. Kursplanen fastställs av utbildningsprogrammet alternativt den institution som utbildningsprogrammet tillhör. Du som har ett handledar-/läraruppdrag måste känna till aktuell kursplan för att kunna stötta studentens lärande så att han eller hon uppnår lärandemålen och för att du ska kunna göra en rättssäker bedömning. Hälso- och sjukvården styrs och regleras av ett antal lagar. Hälso- och sjukvårdslagen, offentlighets- och sekretesslagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och patientlagen. I din roll som handledare är det viktigt att du synliggör dem i aktuella lärsituationer. Här är några exempel på de olika uppdrag som personer kan ha inom VIL. Studierektorn har övergripande kursansvar. Kursansvarig är ansvarig för kursens innehåll, upplägg och examination. Adjungerad klinisk adjunkt (AKA) arbetar inom verksamheten och har uppdrag från lärosätet. AKA:n fungerar som samordnare inom VIL mellan lärosäte och verksamhet. En person med handledaruppdrag är verksam som handledare inom VIL. Vissa uppdrag kan se olika ut inom olika program exempelvis studierektorsuppdraget. Det är viktigt att du tar reda på vad som gäller för just ditt program och den kurs inom vilken VIL ingår. Dessa uppdrag innebär tydliga roller och en person kan ha flera roller samtidigt, exempelvis kan en studierektor vara kursansvarig och en AKA kan ha handledaruppdrag. Examinator är den person som sätter så kallade betyg, alltså den person som godkänner alternativt underkänner studentens resultat och signerar den så kallade LADOK-listan för inrapportering av resultat, vilket medför registrering av högskolepoäng. Det är oftast kursansvarig som du ska kontakta om du har frågor. Ibland kan det vara den person som har uppdraget som adjungerad klinisk adjunkt, AKA, som är din närmaste kontaktperson. Du som handledare ska veta att det finns stödfunktioner för de studenter som studerar inom högskolan. De olika stödfunktionerna kan variera något mellan respektive högskola. Studenterna får information om respektive högskolas stödfunktioner när utbildningen påbörjas. Studievägledarens uppgifter är exempelvis att ge studenten stöd och råd vid studieplanering Centrum för klinisk utbildning

13 som vid studieuppehåll. I dessa fall upprättas en individuell studieplan. Studenthälsan erbjuder en rad olika stöd, rådgivning och samtal, exempelvis psykoterapeutiska samtal, samtal om hälso- och livsstil, krisstöd, läkarkonsultation och råd vid stickskador. Studenthälsan omfattas av sekretesslagen. Vilka studenter kan vara i behov av dessa stödfunktioner? Det kan exempelvis vara en student med funktionshinder. Det kan även vara studenter som behöver personligt stöd genom samtal, medicinsk rådgivning, vid exempelvis vaccination, eller stöd i studiesociala och studenträttsliga frågor. Studenten ska i så fall själv ansvara för att berätta för dig om sin funktionsnedsättning inför starten av sin period med verksamhetsintegrerat lärande. Dock är det inte säkert att studenten väljer att göra det. Det är alltså viktigt att du som handledare är medveten om att du inte alltid får kännedom om eventuellt funktionshinder. Det finns många olika funktionsnedsättningar och ännu fler varianter på en och samma funktionsnedsättning. Här är några exempel på funktionsnedsättningar: ADHD Aspergers syndrom Stamning Dyslexi Hörselskada eller hörselnedsättning Psykiska problem Rörelsehinder Synskada/synnedsättning Du bör som handledare veta att det finns stödåtgärder för studenter med funktionshinder. När det uppstår problem, kontakta din kontaktperson inom programmet för att få mer information eller läs på din högskolas hemsida. Observera att utbildningsprogrammet inte får lämna ut uppgifter kring enskilda studenter. Du kan läsa om ytterligare resurser i CKU Studerandeprocessen och i högskoleförordningen. Centrum för klinisk utbildning

14 Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) Välkommen till avsnittet Verksamhetsintegrerat lärande, även kallat VIL! Syftet är att få en inblick i vad VIL är och vad handledning i VIL kan innebära. Avsnittet innehåller handledning som process, pedagogiska perspektiv, handledningsmodeller samt patientsäkerhet. Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. Du känner kanske till termen VFU, verksamhetsförlagd utbildning, som är ett exempel på VIL. Andra exempel är studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. Verksamhetsintegrerat lärande finns också inom exempelvis prekliniska lärmiljöer. VIL är en viktig del i utvecklingen av professionell kompetens. I VIL, eller snarare just VFU som är längre placeringar, uppstår lärandesituationer som möjliggör träning av praktiska färdigheter, förhållningssätt och tillämpad teoretisk reflektion i verklig vårdmiljö. Vid en placering i verksamhetsintegrerat lärande behövs ett genomtänkt upplägg i samverkan med de olika aktörerna som är involverade. Inom olika utbildningsprogram och verksamheter finns det olika rutiner, bl.a. för vem som gör vad och hur du som handledare är involverad. Det är bra om du tar reda på rutinerna för den eller de kurser som studenterna inom din verksamhet går, och hur dessa rutiner hanteras på din enhet. Det kan underlätta att dela upp handledningen i faser: Inför ditt första möte med studenten/studenterna bör du, som har uppdrag som handledare/lärare, bl.a. sätta dig in i vilka lärandemål som gäller för den kurs som den aktuella VIL-placeringen ingår i. Delta gärna i förekommande fall i handledar- och lärarträffar eller motsvarande för att sätta dig in i kursens innehåll och upplägg. Det är också av stor betydelse att du tar reda på vilka förkunskaper studenten har när denne kommer till sin placering. Vid starten är det värdefullt att du som har uppdrag som handledare/lärare har ett introduktionssamtal där till exempel schema, rutiner på kliniken/praktikplatsen, praktisk information och studentens förväntningar gås igenom. Under placeringen stöder handledaren studentens lärande med kontinuerlig återkoppling och bedömning över tid. I en mittbedömning, som förekommer i de flesta placeringar, får studenten återkoppling på sin prestation och utveckling i förhållande till möjlighet att uppnå lärandemålen vid kursens slut. Styrkor och utvecklingsområden synliggörs. Efter avslutad placering hålls ett avslutande samtal med studenten. Det varierar mellan institutionerna huruvida du som handledare medverkar när den avslutande bedömningen ventileras. Efter avslutad placering ska studenten ges möjlighet att ge sina synpunkter på placeringen och handledningen/handledarskapet. För en utförligare beskrivning av handledarens insatser samt hur övriga aktörer medverkar, se gärna CKU studerandeprocessen. Den pedagogiska strukturen för lärandemodellen utgår från ett problemorienterat arbetssätt och består av tre perspektiv: studentcentrerat lärande, personcentrerat lärande och interprofessionellt lärande. Tanken är att dessa perspektiv ska genomsyra upplägget av handledningen. Studentcentrerat lärande innebär att studenten är huvudpersonen och tar, under handledning, eget ansvar för sitt lärande för att uppnå kursplanens lärandemål och förbereds på så vis för den framtida yrkesrollen. Personcentrerat lärande innebär att lärandet utgår från ett begränsat antal patienter (alternativ benämning klienter, beroende på sammanhanget) och deras behov och problem. Patienten är på så sätt utgångspunkten för studentens lärande. Interprofessionellt lärande betyder att studenter från olika professioner lär tillsammans om varandras professioner, för att kunna samverka bättre i hälso- och sjukvården. Centrum för klinisk utbildning

15 Det finns flera modeller för handledning. Två kommer att belysas här. Mästarelärlingsmodellen bygger på att praxis är en modell, och förutsätter bra praktikplatser där det förekommer bästa möjliga praxis. Handledaren är en skicklig yrkesutövare, expert inom sitt verksamhetsområde. Demonstration, tillämpning, och korrigering är ledord i denna modell. Målet är kopiering och bemästrande. I reflektionsmodellen utgör praxis ett exempel. Modellen kan användas på platser där det finns möjlighet till allsidig och varierande praktik. Handledaren är samtalspartner och är skicklig som tolkare och analytiker. Kännetecken är att det sker en växling mellan handling och reflektion. Målet med reflektionsmodellen är insikt. Du har fått beskrivet för dig två olika handledningsmodeller. Dessa två handledningsmodeller utesluter inte varandra utan används i olika skeden i utbildningen och också beroende på läraktivitet. Det är dock viktigt att reflektionsmodellen genomsyrar ditt sätt att handleda/undervisa för att få en reflekterande och självvärderande student. Nu ska du få se två filmer med olika exempel på handledningssituationer. [Film] Nu har du sett två olika exempel på handledningssituationer. Exemplen skiljer sig åt på olika sätt. Kan du identifiera styrkor respektive svagheter med handledningen i de olika exemplen? Fundera gärna på det en stund innan du går vidare... Patientsäkerhet måste utgöra en central del i en säker handledning. Närmare var 10:e patient drabbas av någon typ av vårdskada. Vårdrelaterade infektioner, VRI, läkemedelsrelaterade skador och kirurgiska skador är de vanligaste områdena. Orsaker till bristande patientsäkerhet är vanligen systemfel, vilket innebär att både tekniska och administrativa system är konstruerade på ett sådant sätt, att det är lätt att göra fel. Det kan bero på olika saker som: Den mänskliga faktorn: människor tenderar att fokusera på en sak i taget och har svårt att ha hög situationsnärvaro. Överbelastning och stress: vid höga belastningar tenderar människor att kapa arbetsmoment och ta genvägar. Auktoritära organisationer: individer vågar inte säga till när de ser att något är fel eller vet inte vem de kan vända sig till. Inför varje handledningstillfälle finns möjlighet att skapa en säker vård. Det kan göras genom att använda riskanalys som verktyg. När handledningsperioden startar, fundera över vilka risker som kan finnas med detta handledarteam och studenterna i den specifika miljön. Vid start av dagens arbete går handledaren och studenterna igenom, om det finns några särskilda risker under dagen med hänsyn till dem själva, patienternas status eller eventuella nya eller ovanliga komponenter, som exempelvis ny medicinteknisk utrustning eller nya läkemedel. När dagen är slut görs en genomgång. Reflektera över om det uppkom några händelser som hade kunnat leda fram till risker eller avvikelser. Exempel på detta kan vara akuta lägen, där det var nära att vissa moment i en standardprocedur glömdes eller att en patient riskerade att falla, få trycksår eller bli utsatt för smitta. Gör på samma sätt efter varje studentgrupp. Säkerhetskultur innebär också att kulturen på arbetsplatsen är öppen och tillåtande. Alla, även studenter, uppmanas aktivt att säga till om de känner att något inte stämmer eller om de ser att något verkar fel. Inträffar en avvikelse ska studenten tränas i att rapportera avvikelsen, fundera över bakomliggande orsaker och effektiva åtgärder, som kan förhindra att liknande avvikelser inträffar igen. Du bör som handledare känna till att alla studenter måste göra CKU:s grundläggande webbutbildning JoBSH - Journalhantering, Bemötande, Sekretess och Hygien. Kursen riktar sig till studenter som ska inleda sin kliniska utbildning och därmed behöver landstingets etjänstekort. För att kunna beställa ett etjänstekort måste studenten först genomföra och vara Centrum för klinisk utbildning

16 godkänd i JoBSH. Utbildningen tar ca en timme. Om du vill veta mer om VIL och ditt handledaruppdrag, se gärna CKU studerandeprocessen. Centrum för klinisk utbildning

17 CKU Studerandeprocessen Checklista för a genomföra VFU/VIL (Studentansvarig, amanuens, AKA adjungerad klinisk adjunkt) Ankomstdag: starta VFU/VIL Boka lokal för det första mötet. Informera om verksamheten och enheten. Använd e introduk onsprogram (om enheten har utvecklat e ) vad gäller lokaler, ru ner, vårdplaner och program etc. Be studenten a beskriva hur kursens lärandemål kan ses som uppnåendemål för placeringen. Använd mål och framstegsdokumenta on om det finns. Om dagbok eller loggbok används så kan dessa ses som en hjälp vid framåtblickande reflekterande samtal. Ge stöd ll studentens egen formulering av mål och delmål samt för VFU vid en längre placering. Förklara a det är studenten som under placeringen ska ta e studentansvarig/aka. ak vt ansvar och driva lärandet med stöd av handledare och Informera om vikten av avvikelserapportering och rapporteringssystemet Händelsevis. När modulen studentavvikelser sä s i dri ska även informa on om denna ges. Planera in handledar llfällen och/eller reflek ons llfällen samt avstämnings der u från det schema som studenten har få före placeringens start. Kontrollera a om det uppkommer problem. studenten har lokal behörighet inlagd på etjänstekortet och tag hjälp av den lokalt IT ansvarige Under VFU/VIL Följ upp studentens framsteg u från lärandemålen för kursen. Använd studentens dagbok eller loggbok om sådan har använts under utbildningen. Stäm av med lärosätet och kursansvarig/adjunkt/lektor om det föreligger risk a studenten inte godkänns. Ge extra stöd i de fall då studenten har svårt a uppnå lärandemålen. Använd halv och hel dsbedömningen för konstruk v feedback med handledare. Avslutning Utvärdera VFU llsammans med handledare och studenten under ledning av studierektor/klinisk adjunkt. Innehållet i de a stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se)

18 CKU Studerandeprocessen Mall Innehållet i detta stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU- ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se) 1

19 CKU Studerandeprocessen Mall Innehållet i detta stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU- ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se) 17

20 CKU Studerandeprocessen Mall Innehållet i detta stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU- ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se) 18

21 CKU Studerandeprocessen Mall Innehållet i detta stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU- ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se) 20

22 CKU Studerandeprocessen Utvärdering och reflekterande slutsamtal VFU/VIL En övergripande utvärdering av VFU/VIL sker i 3VIL utvärdering med e urval studenter och medarbetare. Reflekterande samtal Reflekterande samtal sy ar ll a förbä ra studentens VFU/VIL. Samtalet används som en avslutning av VFU/VIL i verksamheten. Det reflekterande samtalet sy ar även ll a varje enhet som har VFU ska ha en lärande organisa on. Studenten och handledaren har möjlighet a ge feedback på den genomgångna VFU/VIL perioden under samtalet. Förslag på punkter: Hur har studentens VFU/VIL varit u från förväntningarna vid uppstarten? Vilka styrkor/svagheter ser studenten u från kursens lärandemål? Finns det något särskilt studenten vill ly a fram? Innehållet i de a stöddokument är framtaget genom workshops. Inbjudna har varit alla intressenter från verksamheter och lärosäten dvs studenter, kliniskt verksamma lärare/ handledare/aka, lärare, SLL centralt samt CKU:s medarbetare. Vid frågor: Kontakta ansvarig i CKU ledningen, Ewa Ehrenborg (ewa.ehrenborg@ki.se)

23 Fortsatt kompetensutveckling CKU har tagit fram en modell för pedagogisk kompetensutveckling. Modellen visar, på ett förenklat sätt, vilka nivåer det finns för pedagogiska funktioner och vilken pedagogisk kompetens/utbildning som rekommenderas för de olika nivåerna. Som du ser i modellen så är CKU:s Introduktion till handledning i verksamhetsintegrerat lärande - som du deltar i just nu - tänkt som en introduktion för alla medarbetare på vårdenhet, där studenter utbildas. För de högre nivåerna av de pedagogiska funktionerna rekommenderas fördjupning i pedagogik genom ytterligare utbildning. Den som är exempelvis AKA/studentansvarig rekommenderas att delta i Högskolepedagogisk kurs motsvarande 7,5 hp. CKU erbjuder ett varierande utbud av kurser och workshops. För aktuellt utbud se CKU:s hemsida. CKU erbjuder sedan år 2009 kursen Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning som ger 7,5 högskolepoäng, alltså motsvarande fem veckors heltidsstudier. Antagning sker höst och vår via antagning.se. Stepping stones är kursmoduler som kan byggas ihop till en pedagogisk utbildning, som totalt motsvarar fem veckors studier. Varje sten, alltså varje delkurs, är organiserad i tre steg: introduktion till området vid kurstillfälle ett, följt av eget arbete och slutligen skriftlig och muntlig redovisning vid kurstillfälle två. De två kurstillfällena ges med flera veckors mellanrum för att skapa tid för eget arbete och reflektion. Varje sten motsvarar i omfattning en veckas heltidsstudier. Olika Stepping stones kan alltså kombineras så att de motsvarar innehållet i kursen Högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning. Då behövs det totalt fem stycken stenar. Tanken är att man börjar med den inledande obligatoriska Introduktion till handledning och därefter väljs tre olika stenar för att till sist avsluta med den sista stenen, examination, som är obligatorisk. Mer information om Stepping stones finns på CKU:s hemsida. Pedagogiska kurser erbjuds även av de olika lärosätena, hör gärna efter med just ditt lärosäte vad det finns för utbud! Det finns en uppsjö av nätverk med mera som du kan ansluta dig till, för att hålla dig uppdaterad, lära dig mer och knyta värdefulla kontakter. Bland annat CKU:s lärarakademi och CKU:s nätverk för interprofessionell utbildning i Stockholms län. Titta även på Akademiska vårdcentralers hemsida. Centrum för klinisk utbildning