O! en läroplansförankrad vattenkurs, vid sjön Bolmen i Småland.
|
|
- Jan-Erik Berg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2019 Sök stipendiet Tänk H 2 O! en läroplansförankrad vattenkurs, vid sjön Bolmen i Småland. Vattenförsörjning är en av våra viktigaste framtidsfrågor. Den knyter an till många ämnen inom bland annat samhälls- och naturvetenskap, nationalekonomi, freds- och konfliktkunskap, samhällsplanering samt klimat- och miljöfrågor. För att öka medvetenheten om vattnets värde delar Sydvatten ut stipendiet Tänk H 2 O! till gymnasielärare som arbetar ämnesövergripande med vatten som tema. Stipendiet består av en vattenkurs vid sjön Bolmen i Småland för 90 elever och minst fyra lärare. Syftet är att väcka gymnasieungdomars intresse för vattenfrågor inför deras utbildnings- och yrkesval. Att arbeta med vatten är ett framtidsyrke med stor relevans och potential oavsett om man är intresserad av naturvetenskap, samhällsvetenskap, teknik eller humaniora. Hittills har 41 vattenkurser genomförts och gensvaret från lärare och elever har varit mycket positivt. Sydvatten AB är ett kommunägt företag som producerar dricksvatten till invånare i västra Skåne. Vattnet tas från sjön Bolmen i Småland och från skånska Vombsjön. Bolaget bildades 1966 och är i dag en av Sveriges största dricksvattenproducenter. Sydvatten äger och driver Bolmentunneln, de två vattenverken Ringsjöverket och Vombverket samt huvudledningssystemet för distributionen av dricksvatten. 1
2 Innehåll Vem kan söka...2 Detta ingår i stipendiet...2 Så här går det till...3 Förankring i läroplanen...4 Pedagogiska stationer/kursmoment...4 Kursens värde och skolans ansvar...8 Så här gör ni för att söka...9 Exempel på betygsgrundande uppgift...9 Vad händer sedan...10 Vem kan söka? Stipendiet Tänk H 2 O! kan sökas av gymnasielärare som arbetar på skolor i någon av: Sydvattens 17 delägarkommuner: Bjuv, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Vellinge och Ängelholm. Kommunerna runt sjön Bolmen: Gislaved, Hylte, Ljungby och Värnamo. Detta ingår i stipendiet Två dagars vattenkurs vid Bolmen för 90 elever och minst fyra lärare. Bussresa tur och retur. Tio pedagogiska stationer samt ytterligare tre kursmoment och aktiviteter. Alla måltider. Övernattning på Tiraholms hotell. 2
3 Tiraholm Halmstad Ljungby Så här går det till Dag 1 Ni hämtas vid skolan på morgonen för bussfärd till gården Tiraholm vid Bolmens västra strand, dit ni anländer cirka klockan 11. Vi inleder med tre korta stationer och därefter äter vi lunch i Tiraholms restaurang. Under eftermiddagen cirkulerar elever och lärare i grupper mellan fem pedagogiska stationer. Kursledarna kommer från Lunds universitet, tidigare Vildmarksgymnasiet i Hylte kommun, Tiraholms gård samt från Sydvatten. En av stationerna planeras och genomförs av er som stipendiater. Eftermiddagsfika serveras utomhus. Kvällens pedagogiska program inleds med en samarbetsövning där eleverna i grupper lär sig att göra upp eld och lagar kvällsmat över öppen eld. När mörkret faller fortsätter vi med en kvällspromenad genom skogen och en mindre reflektionsuppgift. Dagen avslutas med kvällssmörgås och varm choklad. Programmet varar till cirka kl Vi övernattar på Tiraholms nybyggda hotell. Dag 2 Klockan 8.00 serveras frukost i restaurangen. Därefter följer fem pedagogiska stationer. Under dagen serveras förmiddagsfika, lunch och eftermiddagsfika innan det är dags för hemfärd kl
4 Förankring i läroplanen Ett av kursmålen för Tänk H 2 O! är att visa på vattenfrågornas tvärvetenskapliga karaktär. Målet går hand i hand med läroplanens formuleringar om vikten av ämnesövergripande undervisning: Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. [ ] Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen organisera och genomföra arbetet så att eleven * får möjlighet till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. * får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. (Gy 11, Övergripande mål och riktlinjer) Vi har fått en djupdykning i vattenfrågor ur olika aspekter. Det är fantastiskt! Det är roligt med teori men för många elever är detta det första mötet med naturen och den delen av kursen är jätteviktig. Lärare från Lund Naturen är helt fantastisk och lärarna, forskarna som har hjälpt oss fatta vad vatten innebär har gjort ett fantastiskt jobb. Hade velat göra om detta. Tack! Elevreflektion Pedagogiska stationer/kursmoment Under kursen ges tio lektioner/pedagogiska stationer à 45 minuter i form av workshops, rollspel eller experiment. Dessutom tillkommer tre korta stationer samt kvällsaktiviteter och matlagning. Nästan all undervisning äger rum utomhus eller i stora tält. Delar av undervisningen kan komma att ges på engelska. Här är en preliminär förteckning över delar av vattenkursens pedagogiska innehåll från Introduktion av platsen Tiraholm Efter introduktionen ska eleverna bl.a. känna till några olika fiskarter som odlas respektive fiskas i Bolmen. vad som menas med hållbart fiske. kulturhistoria på Tiraholm. 4
5 Hur gör man kranvatten? Efter stationen ska eleverna bl.a. känna till och kunna reflektera över att Bolmen är Skånes viktigaste dricksvattentäkt. hur vattenförbrukningen och kostnaden för dricksvatten ser ut i Sverige. begreppen: råvatten, grundvatten, ytvatten, akvifer, konstgjort grundvatten, flockning. hur dricksvatten produceras och att det finns olika processer för att rena dricksvatten. olika yrken som behövs innom vattenbranschen. Virtuellt vatten hur stort är ditt vattenfotavtryck? Efter stationen ska eleverna bl.a. känna till och kunna reflektera över begreppet virtuellt vatten. begreppet vattenfotavtryck. begreppen blått/grönt/grått vatten. den internationella konsumtionens roll i kretsloppet. Under ytan i Bolmen Efter stationen ska eleverna bl.a. känna till och kunna reflektera över vilka fiskarter som trivs i Bolmen och varför. hur man beräknar beståndens storlek. vattenkvalitetens betydelse för fiskbestånden i Bolmen. begreppen: hållbart fiske, ekosystem, ekosystemtjänster, bioindikator och biodiversitet. 5
6 Water unites and divides Efter stationen ska eleverna bl.a. känna till och kunna reflektera över intressekonflikter som kan uppstå runt vatten. människans olika behov av vatten. fördelningen av vatten mellan olika länder och regioner. begreppen uppströms och nedströms. Det levande vattnet! Efter stationen ska eleverna bl.a. känna till och kunna reflektera över hur man artbestämmer insekter och djur med hjälp av en artnyckel. vilken betydelse vattenlevande insekter och djur har. begreppen biodiversitet, bioindikator, föroreningar, dricksvattenkvalitet, ekosystem och näringskedjor. vad forskningsstation Bolmen är. Vattnets väg till Bolmen Efter stationen ska eleverna bl.a. känna till och kunna reflektera över den hydrologiska cykeln. begreppen avrinning, infiltration, markvatten, dagvatten, spillvatten, sedimentation och denitrifikation. avrinningsområdets inverkan på vattenkvaliteten. dagens och framtidens föroreningskällor. naturlig rening av vatten. 6
7 Vilda växter Efter stationen ska eleverna bl.a. känna till respektive kunna reflektera över några träd och växter som trivs vid sjön. vattnets betydelse för växtlivet. ekosystemtjänster. vattnets betydelse för ett livskraftigt ekosystem utifrån kvalitet och kvantitet. Stipendiaternas egen station En av de pedagogiska stationerna planeras och genomförs av stipendiaterna/lärarna själva. Stationen ska kunna genomföras utomhus på 45 minuter. Ni turas om att leda er station och att delta i de andra stationerna. Ni tar med utrustningen som behövs för att genomföra stationen. Exempel på pedagogiska stationer som har genomförts av stipendiater: Arkimedes princip, undersökning av syrehalt och siktdjup i Bolmen, vattenmusik och fysik (flaskor med vatten stäms så att det går att spela en melodi), vattenrening med olika metoder. Matlagning Efter samarbetsövningen ska eleverna känna till hur man hanterar yxa och kniv säkert. hur man gör upp eld. hur man lagar mat över öppen eld. hygien vid matlagning utomhus. 7
8 Kvällspromenad i skogen och reflektionsuppgift Efter uppgiften ska eleverna ha fått en naturupplevelse som har väckt någon form av känslor och tankar. ha skrivit en kort reflektion baserad på ovanstående. Kursens värde och skolans ansvar Tänk H 2 O! är ett exklusivt stipendium värt kronor per deltagare. Specialistkompetens från Lunds universitet, tidigare Vildmarksgymnasiet i Hylte kommun och Sydvatten säkerställer hög kvalitet på det pedagogiska innehållet. Skolans tillsynsansvar och ordningsregler gäller från avresan från skolan, under hela vistelsen (även nattetid) till hemkomsten till skolan. Stipendiaterna/lärarna förväntas se till att eleverna infinner sig i tid till alla programpunkter och att eleverna får den sömn de behöver för att orka med programmet under kursens andra dag därför delar lärarna boende med eleverna. Givetvis ska eleverna också följa de ordningsregler som ges på plats. Tänk H 2 O! är en mycket innehållsrik och intensivkurs. Programpunkterna avlöser varandra och det finns inget utrymme för egna aktiviteter. 8
9 Så här gör ni för att söka urvalskriterier och urvalsprocess Ni är minst fyra lärarkollegor som tillsammans söker stipendiet via Sydvattens ansökningsformulär. I er ansökan ska ni beskriva hur ni arbetar ämnesövergripande samt hur ni tänker knyta vattenkursen till en konkret betygsgrundande elevuppgift. Sökande som samarbetar över gränserna mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora har ökad chans att tilldelas stipendiet. Med hänsyn till hur gymnasieskolan är organiserad går det inte alltid att samarbeta ämnesintegrerat under en begränsad tidsperiod eftersom vissa kurser läses i olika årskurser. Ett ämnesintegrerat samarbete kan därför utgå från en planering som omfattar elevernas hela gymnasietid. Ni måste kunna åka till Bolmen med 90 elever under två dagar. Observera att under 2019 är kurserna bara öppna för åk 2 och 3. Det går bra att blanda elever från de båda årskurserna. Skolor som har svårt att uppfylla kravet på elevantal kan söka stipendiet tillsammans med lärare från en annan skola under förutsättning att skolorna inte ligger alltför långt ifrån varandra. Efter ett första urval kommer intervjuer att genomföras med de sökande lärarna samt ansvarig rektor, antingen vid möten eller via Skype. Stipendiaterna underrättas via mejl vid månadsskiftet mars/april och skolans namn publiceras även på sydvatten.se. Det är möjlig att söka stipendiet flera år i rad för att åka till Bolmen med nya elevgrupper. Sista ansökningsdag är 1 mars Att tänka på inför ansökan Vattenkursen ska integreras i ett ämnesövergripande arbete på skolan. Stipendiaterna ska planera en pedagogisk station som tar 45 minuter att genomföra med en persons bemanning (några exempel från tidigare år finns på s. 7) Stipendiaterna ska ge alla elever en betygsgrundande uppgift kopplad till vattenkursen. Detta för att undvika att elever uteblir från kursen. Se förslag nedan, på betygsgrundande elevuppgift från Sunnerbogymnasiet i Ljungby: Vatten på gott och ont Obligatorisk inlämningsuppgift med utgångspunkt i vad vi kommer att lära oss under vattenkursen vid Bolmen. Skriv en text ( ord) i vilken ni problematiserar vattnets betydelse. Vatten är ju en resurs som kan användas på flera sätt och det är en förutsättning för liv på jorden. Men brist på vatten kan också vara en orsak till elände eller till konflikt. Därför ska rubriken på inlämningsuppgiften vara: Vatten på gott och ont. Dagarna vid Bolmen kommer att ge er en bred insikt i denna problematik och ni kommer att få med er en stor mängd kunskap därifrån, som ni kan använda i inlämningsuppgiften. I texten ska ni, förutom att redogöra för vattnets betydelse, väva in personliga reflektioner. Ni ska utgå både från ett naturvetenskapligt och från ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Det är viktigt att ni problematiserar frågan om vatten genom att se både fördelar och möjligheter, samt nackdelar och risker med vattenanvändning. För att få texten nyanserad kan man även tänka ur perspektiven lokalt, nationellt och globalt. Inlämningen görs individuellt. Den kommer att bedömas av flera lärare och är betygsgrundande i flera kurser, till exempel svenska, samhällskunskap, kemi och geografi. Källhänvisningar görs enligt gällande regler. 9
10 Vad händer sedan... Praktiska förberedelser för er som beviljats stipendiet Tänk H 2 O! Förutom att planera en pedagogisk station, som ska kunna genomföras med endast en persons bemanning så att övriga lärare kan turas om att cirkulera med eleverna, behöver stipendiaterna/lärarna avsätta tid för praktiska förberedelser såsom att: tillsammans med rektor signera och skicka in Sydvattens överenskommelse om Tänk H 2 O! Före kursstart vill vi att ni skickar: skolans ordningsregler. ordna att alla deltagare (myndig elever/vårdnadshavare) fyller i och undertecknar Sydvattens deltagarblanketter (pappersformat) samt skicka in dessa till Sydvatten. sammanställer innehållet i deltagarblanketterna (excel-mall från Sydvatten). delar in eleverna i fem undervisningsgrupper (excel-mall från Sydvatten) i förväg gör en indelning av vilka elever som ska dela rum (excel-mall från Sydvatten). Har ni frågor eller vill ni veta mer om Tänk H 2 O! Kontakta Victoria Beckman, Projektledare Tänk H 2 O! , tankh2o@sydvatten.se. Välkomna med er ansökan! 10
Är du gymnasielärare? Vill du åka med dina elever på en gratis vattenkurs? Välkommen att söka stipendiet Tänk H 2 O!
Är du gymnasielärare? Vill du åka med dina elever på en gratis vattenkurs? Välkommen att söka stipendiet Tänk H 2 O! Vattenförsörjning är en av våra viktigaste framtidsfrågor. Den knyter an till många
Regionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018
Regionalt samarbete för säkert vatten Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018 Vattenbrist i Skåne Uppmärksammades 1930-40 talen Vombverket (1949) Vombsjön Ringsjöverket (1963)
Skånes vattenförsörjning
Skånes vattenförsörjning Skånes förutsättningar Mälaren vs Ringsjön Skånes förutsättningar Göta Älv vs Helge å Skånes förutsättningar, Rullstensåsar i Mellansverige Skånes förutsättningar- Våra åsar består
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 4201 02:40 00:42 03:22 06:31 09:53 20:15 08:48 25:06 01:01:22 Trelleborg 627 02:33 01:13 03:46 08:27
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 13023 02:38 00:41 03:19 06:44 10:03 18:56 09:12 22:45 00:58:26 Trelleborg 1854 02:28
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47
2013-02-12. Säkerhetshandboken. Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson
2013-02-12 Säkerhetshandboken Sydvattens arbete med säkerhet Stefan Johnsson Upplägg 1. Vad är Sydvatten 2. Säkerhetsarbetets olika faser: Fokus leveranssäkerhet,1980/90-talet Prioriteringar, ca 1995-2000
Tänk H 2 O!
2016-11-24 Diarienr: SV/2016/0043-10 Tänk H 2 O! 2014 2016 Resultat och erfarenheter Anna-Karin Wickström Josefin Berglund Sammanfattning År 2014 utlyste Sydvatten för första gången stipendiet Tänk H 2
Låga grundvattennivåer
Låga grundvattennivåer (enligt SMHI, 2 okt) Grönt = normal nivå Gult = under normal nivå Rött = mycket under Nya riksintressen i Skåne för dricksvattenanläggningar Vombverket (Vombsjön + Vombfältet) Ringsjöverket
Beslutsunderlag B Bolmen vattentäkt
Beslutsunderlag B Bolmen vattentäkt 2016-08-15 Innehåll 1 Avrinningsområde 3 2 Markanvändning 4 3 Hydrologi 4 4 Vattenkvalitet 5 4.1 Vattenkvaliteten i Bolmen 5 4.1.1 Färgtal 5 4.1.2 Recipientkontroll
Strategisk planering hos dricksvattenproducenten
2011-11-14 Strategisk planering hos dricksvattenproducenten Sydvattens strategiska plan axplock: Metod Omvärldsanalys Resultat Branschens utmaning: Management 2 Vattenförsörjningen idag i Skåne (2009)
Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt
Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt Seminarium om dricksvatten Skåneländska Gastronomiska Akademin och Lunds Universitet 18 okt 2017 Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp Människan
PRIO Hur gick det i Skåne?
PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne
Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm
Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Samarbete om dricksvatten i Skåne
Samarbete om dricksvatten i Skåne Behövs en regional dricksvattenstrategi? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån? Finns vattenskyddsområden där det behövs i din kommun? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån?
Företagsamheten 2017 Skåne län
Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.
En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt
En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt Exempel från Globala Gymnasiet, Stockholm karolina.sandahl@stockholm.se www.globalagymnasiet.se Hur tänker du kring skillnaden mellan att undervisa
Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX
Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan
Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember
Företagsklimatet i Klippans kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Tältning vid Boserups scoutstuga 21-22 juni
Tältning vid Boserups scoutstuga 21-22 juni Avfärd: Onsdagen den 21 juni klockan 9:00 från fritids. Vi cyklar till scoutstugan och har en paus efter halva vägen. Vi har med en bil som barnen kan lägga
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD
Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för
LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund
Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun
Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).
Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013
FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter
SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Individuella programmen GySär13
Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt
Borgensam för lån Sydvatten AB
Tjänsteskrivelse 1(2) 2016-08-19 Dnr: KS 2016/221 Kommunstyrelsen Borgensam för lån Sydvatten AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kävlinge kommun tecknar fortsatt borgen
Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114
Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Sida 290 av 349 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-04-18 Dnr: KS 2017/114 Kommunstyrelsen Valkretsindelning Region Skåne Yttrande Förslag till beslut
Företagsklimatet i Klippans kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med
Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257
AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över
VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK
VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK Vatten är människans viktigaste livsmedel. Produktion och rening av vatten är livsviktigt både lokalt och globalt. Ämnet vatten- och miljöteknik behandlar drift, underhåll och service
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen
Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?
Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.
Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14.
Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14. Här kan du söka efter just den eller de kurser du vill gå. Ta hjälp av någon personal, god
Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne
Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har
Företagsklimatet i Malmö stad 2018
Företagsklimatet i stad 2018 Om undersökningen i stad Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med minst
Företagsklimatet i Lunds kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358
SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse
Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän
BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna
foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering
foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre
Avfärd: Klockan 8:00 från fritids (samling senast 7:45) Hemkomst: Ca klockan 16:00 (vi åker från Höör ca 15:00)
Utflykt till Skånes Djurpark 28 juni Avfärd: Klockan 8:00 från fritids (samling senast 7:45) Hemkomst: Ca klockan 16:00 (vi åker från Höör ca 15:00) Ströva i djurparken (kolla matningen av vissa djur)
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec 2014 Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Databasen 17 600 växtnäringsbalanser 8 105 specifika gårdar 4 125 gårdar där det finns två balanser
PROTOKOLL KS ARBETSUTSKOTT
2015-05-25 1 (7) NÄRVARANDE Ordförande Péter Kovács (M) Ledamöter Ulf Molin (C), 76 Anders Ståhl (M) Tjänstgörande ersättare Gertrud Green (C), 75 Louise Stjernquist (FP) Kerstin Björkäng Wirehed (S) Ej
Studieguide. Utomhuspedagogik i förskola, fritidshem samt grundskolans tidigare år HT 2014
Studieguide Utomhuspedagogik i förskola, fritidshem samt grundskolans tidigare år HT 2014 Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kursansvarig: Lars Henningson Innehåll Kursen ger
Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar 2013- ett läromedel för alla elever i Roslagen
Norrtälje 140101 Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar 2013- ett läromedel för alla elever i Roslagen Biologi i fält- elever får under olika naturdagar
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Statistik för Skånes inkvartering
Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård
Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma
Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270
DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse
SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med
Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2011
Produktionsrapport Vattenkvalitet 2011 I tabellform redovisas vattenkvalitet för både råvatten och dricksvatten för år 2011. Vissa andra uppgifter såsom levererade mängder, personalstyrka och kemikalieförbrukning
Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn
Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning
Beslut om fördelning av anvisningar till kommuner
BESLUT 1 (4) Datum Diarienummer A. 2016-10-10 851 28845-2016 Länets kommuner, e-post: info@bjuv.se; burlovs.kommun@burlov.se; kommunstyrelsen@bromolla.se; bastads.kommun@bastad.se; kommunstyrelsen@eslov.se;
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad
Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se
Flyttstudie Skåne 2015 Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Allmänt om flyttarna Flyttriktning? Vilka flyttar? På vilket sätt påverkar strömmen
Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne
Copyright Sven Persson Gästnätter i Skåne Rapport januari oktober2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5
foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering
foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport november 2015 2015 01 22 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre än Sverige totalt... 4 3 Gästnätter
Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n
Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan
2016-03-14 En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan Vattnet i skolan är en samverkan med synergieffekter mellan vattenråd och skolor, som provats av Lygnerns vattenråd under 2013-2016. Detta
Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner
Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd
Mötesplatsen inom det moderna och innovativa lärandet
ii Mötesplatsen inom det moderna och innovativa lärandet www.settsyd.se #SETTSYD Samarbetspartner Arrangörer Den 30-31 oktober är det dags för den tredje upplagan av SETT SYD på Malmömässan! SETT står
Trygghetsmätning - vad är det?
1 Trygghetsmätning - vad är det? Använts sedan 2003 Enbart medborgarnas uppfattning och självskattning Trygghetsindex skapades 2003 efter att 168.000 medborgare i 200 kommuner svarade på 33 frågor Det
VALINFORMATION NATURVETENSKAPS- PROGRAMMET 19 / 20
VALINFORMATION NATURVETENSKAPS- PROGRAMMET 19 / 20 VAL TILL ÅR 2 OCH 3 Naturvetenskapsprogrammet Inför år 2 och år 3 har du möjlighet att forma din studieväg genom tre olika val. Du skall välja: Inriktning
Trygghetsmätning Höör Sammanfattning
Trygghetsmätning Höör 2017 Sammanfattning 1 Urval Undersökningens målpopulation är invånare i åldern 16-85 år. Urvalet har dragits ur folkbokföringen utifrån postnummerområden och lokalpolisområden. Inom
Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016
Gästnätter i Skåne Månadsrapport juli 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 Väldigt positiv ökning av de utländska gästnätterna... 5 4 Hotell ökar
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september
Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016
Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Hotell ökar
Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)
Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852
KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng
KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU
Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars
Foto: Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport Mars 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning
ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA
ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta
Välkomna till vårens Geodataseminarium
Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt
ÅRSREDOVISNING Här finns SKÅNES VATTEN DUBBEL SÄKERHET MED NY LEDNING vattenambassadörer
ÅRSREDOVISNING Här finns SKÅNES VATTEN DUBBEL SÄKERHET MED NY LEDNING 7000 vattenambassadörer på10 år Så här fungerar Vombverket Vatten pumpas upp från Vombsjön och passerar mikrosilar där partiklar, såsom
Nationellt och. Fyrisskolans gymnasiesärskola. Individuellt program Fyris E
Nationellt och Fyrisskolans gymnasiesärskola Individuellt program Fyris E Om gymnasiesärskolan I gymnasiesärskolan får eleverna en god grund för att studera vidare och för att kunna delta aktivt i samhällslivet.
Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin
Jordbruk och recipientkontroll Malmö 2015-11-12 Lars Collvin Miljöproblemet övergödning Preliminär ekologisk status för 2015 VF med övergödningsproblem Mål: Uppnå miljökvalitetsnormen God ekologisk status
Entreprenörskap i styrdokumenten
Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig