Kan brottslig handling påverka möjligheten till uppehållstillstånd

Transkript

1 Kan brottslig handling påverka möjligheten till uppehållstillstånd Moa Johansson Rättsvetenskap, kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Sammanfattning Den pågående flyktingsituationen utsätter det svenska asylsystemet för stora utmaningar. Fler människor än någonsin sökte asyl i EU under En absolut rätt att vistas i Sverige gäller enbart för Svenska medborgare, för många andra som vill resa in eller vistas i Sverige krävs tillstånd i form av visum eller uppehållstillstånd. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om en brottslig handling kan påverka en persons möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige. För att uppnå syftet har en rättsdogmatisk metod använts som innefattar studerande av lagstiftning, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin. Uppsatsen inleds med en presentation av relevanta lagar, principer och direktiv som gäller inom migration och asylrätten. Därefter utreds på vilka grunder en person kan söka uppehållstillstånd, uteslutningsgrunderna och sedan vilka grunder som finns mot att bevilja någon som begått brott uppehållstillstånd i Sverige. Arbetet avslutas med en slutsats och diskussion som sammanfattar resultatet, att en brottslig handling faktiskt kan påverka den sökandes möjlighet till uppehållstillstånd.

3 Förkortningar EU Flyktingkonventionen FN LSU MIG Prop SOU UNHCR UtlL UtlF Europeiska unionen 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning Förenta nationerna Lag om särskild utlänningskontroll Migrationsöverdomstolens domar Proposition Statens offentliga utredningar Förenta nationernas flyktingkommissarie Utlänningslag Utlänningsförordning

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD HISTORIK DET RÄTTSLIGA RAMVERKET SVENSK RÄTT EU RÄTT Skyddsgrundsdirektivet Mottagandedirektivet Asylprocedurdirektivet Direktivet om familjeåterförening INTERNATIONELL RÄTT GRUNDER FÖR UPPEHÅLLSTILLSTÅND UPPEHÅLLSTILLSTÅND SOM SKYDDSBEHÖVANDE UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ANKNYTNING UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ARBETE ELLER STUDIER UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV SYNNERLIGEN ÖMMANDE OMSTÄNDIGHETER UTESLUTNINGSGRUNDERNA BROTT MOT FREDEN, KRIGSFÖRBRYTELSE OCH BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN GROVT ICKE- POLITISKT BROTT GÄRNINGAR SOM STRIDER MOT FÖRENTA NATIONERNAS SYFTEN INDIVIDUELLT ANSVAR GRUNDER MOT UPPEHÅLLSTILLSTÅND GRUNDER MOT ATT BEVILJA UPPEHÅLLSTILLSTÅND TILL SKYDDSBEHÖVANDE Synnerligen grovt brott Bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet GRUNDER MOT ATT BEVILJA UPPEHÅLLSTILLSTÅND TILL ÖVRIGA SÖKANDE GRUNDER MOT ATT BEVILJA UPPEHÅLLSTILLSTÅND ENLIGT UTLF GRUND MOT ATT BEVILJA UPPEHÅLLSTILLSTÅND P.G.A. SÄKERHETSSKÄL VERKSTÄLLIGHETSHINDER SLUTSATS OCH DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING... 26

5 1. Inledning Den enorma mängd människor som idag är på flykt har inte upplevts sedan andra världskriget. 1 Flyktingsituationen är därför just nu en av samhällets största utmaningar och fler människor än någonsin sökte asyl i EU under Det finns naturligtvis flera anledningar till varför en person väljer att fly från sitt hemland och dessa är bland annat för att personen försöker komma ifrån krig eller andra omänskliga förhållanden eller för att personen riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning eller sin politiska åsikt. 3 En flykting definieras som en tredjelandsmedborgare som har en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp och som befinner sig utanför det land där han eller hon är medborgare och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av det landets skydd, eller en statslös person som av samma skäl som nämnts ovan befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare hade sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit. 4 Det är inte bara flyktingar som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige utan också personer vars anhöriga bor i Sverige och som innehar uppehållstillstånd samt personer som söker sig till Sverige för att arbeta eller studera. 5 Eftersom det svenska asylsystemet och andra centrala samhällsfunktioner utsätts för stora påfrestningar har åtgärder vidtagits för att kraftigt minska antalet asylsökande. En av åtgärderna är en tidsbegränsad lag (Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige) som ska anpassa det svenska regelverket till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner under en begränsad tid. 6 Den innebär bland annat att bestämmelsen i 5 kapitlet 1 första stycket UtlL som säger att flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd begränsas. Den tidsbegränsade lagen gör att övriga skyddsbehövande inte längre omfattas av rätten till uppehållstillstånd och att de uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller alternativt skyddsbehövande ska vara tidsbegränsade. 7 Även om Sverige vill erbjuda de som vill arbeta eller studera här i Sverige den möjligheten, samt ge skydd till alla de människor som är i behov av skydd, måste vissa gränsdragningar kunna göras för vem som har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Den här uppsatsen kommer att fokusera på huruvida en brottslig handling påverkar den sökandes möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige. 1 hämtad hämtad hämtad Rådets direktiv 2004/83/EG, artikel 2 punkt c 5 5 kapitlet Utlänningslag (2005:716) 6 Prop. 2015/16: Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att bevilja uppehållstillstånd i Sverige 1

6 1.2 Syfte och frågeställningar Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida brottslig handling påverkar den sökandes möjlighet till att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Dessa frågeställningar avser uppsatsen besvara: Vilka lagar och regler aktualiseras vid prövningen av uppehållstillstånd? På vilka grunder kan en person ansöka om uppehållstillstånd? Påverkas den sökandes möjlighet till att beviljas uppehållstillstånd om han eller hon begått ett brott? Om möjligheten till uppehållstillstånd påverkas av att en brottslig handling begåtts, gäller det då alla typer utav brott? Vad är ett verkställighetshinder? 1.3 Metod För att uppfylla syftet med uppsatsen har författaren använt sig av en rättsdogmatisk metod. Vid användandet av rättsdogmatisk metod analyserar författaren den gällande rätten och försöker finna svaren i lagstiftning, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin. 8 Uppsatsen är i stora delar uppbyggd på den gällande rätten i Utlänningslag (2005:716). Tid har lagts på att analysera förarbeten för att få en förståelse över hur ett visst lagrum ska tolkas och tillämpas. Vikt har också lagts vid rättsfall från Migrationsöverdomstolen där målen handlat om personer som ansökt om uppehållstillstånd men som på grund av olika brottsliga handlingar nekats eller ändå beviljats uppehållstillstånd. Den doktrin som använts har mest behandlat området uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov men även fakta som rört andra grunder för uppehållstillstånd har beskrivits. 8 Korling Fredric, Zamboni Mauro, Juridisk Metodlära, Studentlitteratur (2015) uppl. 1:5 s. 21 2

7 2. Historik Den lagstiftning som Sverige idag har angående migration och asyl har inte alltid funnits där, sanningen är att reglerna växt fram under en väldigt lång tid. Av en tillbakablick framgår hur grupper av människor invandrat till Sverige sedan flera hundra år tillbaka i tiden. Även om Sverige alltid haft en viss invandring så utvandrade många ifrån Sverige under 1800-talet och fram till 1930-talet, den tidsperioden kallas nu för den stora utvandringen. 9 På grund av fattigdom, religiös förföljelse, bristande framtidstro och politisk ofrihet sökte sig cirka 1,3 miljoner svenskar utomlands, främst till USA, under loppet av 100 år. Vändpunkten blev vid andra världskrigets slut, för under andra världskriget gick Sverige från att vara ett utvandrarland till ett invandrarland genom att flyktingar ifrån främst Tyskland, de nordiska grannländerna och Baltikum sökte sig hit. Sveriges ekonomi gick på högvarv och det var brist på folk som jobbade i industrin, därav sökte sig många till Sverige från länder som hade högre arbetslöshet. 10 Det var först i slutet av 1960-talet som den reglerade invandringen infördes genom att Riksdagen beslutade om att invandrare skulle ha sitt uppehållstillstånd klart före inresan i Sverige. 11 Då krävdes det av personer som kom från länder utanför Norden att den som ville komma och arbeta i Sverige hade ett arbetserbjudande och en bostad klar. 12 Syftet med införandet av detta krav var att försöka få ordning på den just då besvärliga situationen som förelåg i Sverige. Det fanns många utländska arbetssökande i Sverige som saknade både jobb och ekonomisk möjlighet till att klara sitt uppehälle här. Genom den reglerade invandringen skulle den så kallade spontana inflyttningen ersättas med en mer organiserad invandring där principen skulle vara att tillstånd för att arbeta skulle vara ordnat före inresan i Sverige. 13 Det var Statens invandrarverk tillsammans med arbetsmarknadens parter som gjorde en arbetsprövning, och det gavs bara arbetstillstånd om Sverige behövde den utländska arbetskraften, fanns det arbetslösa i Sverige som kunde utföra arbetet beviljades inget uppehållstillstånd. Redan under denna period fanns situationer då reglerna tillämpades olika för olika grupper. För invånare i Norden, flyktingar och familjemedlemmar som ville förenas eller återförenas i Sverige gjordes ingen arbetsmarknadsbedömning. 14 Bestämmelsen om kravet på arbetstillstånd innan inresa i Sverige återfinns i 2 kapitlet 7 UtlL som säger att en utländsk medborgare som skall arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands skall ha arbetstillstånd talet kalls för de asylsökandes årtionde eftersom flyktinginvandringen samt invandringen av nära anhöriga blev mer dominerande än den tidigare arbetskraftsinvandringen. Under den tiden var det människor ifrån bland annat Iran, Irak, Syrien, Turkiet, Somalia och Kosovo som ställde sig i köerna av asylsökande. Under talet upphörde flera långvariga krigstillstånd och antalet asylsökande började minska. Däremot tog Sverige emot upp till jugoslaver då det jugoslaviska sammanbrottet som inkluderade krig, terror och etnisk rensning, startade i Jugoslavien hämtad SOU 2005:15 s hämtad SOU 2006:87 s hämtad hämtad

8 År 1995 blev Sverige medlem i EU och under år 1999 kom förslaget om att EU på sikt skulle börja bygga upp en gemensam asyl och migrationspolitik. 16 Syftet med att skapa en gemensam asyl och migrationspolitik var att bygga upp ett enhetligt europeiskt asylsystem. 17 Det gemensamma asylsystemets mål är att erbjuda en lämplig status till alla tredjelandsmedborgare som har ett behov av internationellt skydd och se till så att principen om non-refoulment följs. 18 År 2001 blev Sverige en del av Schengensamarbetet samt så ändrades medborgarskapslagen. Schengensamarbetet betydde att gränserna mellan de då 13 Schengenländerna öppnades och att länderna beviljade visum till hela Schengenområdet. När medborgarskapslagen ändrades blev det möjligt med ett så kallat dubbelt medborgarskap, att människor kunde behålla sitt gamla medborgarskap samtidigt som de blev svenska medborgare. 19 År 2006 ersattes Utlänningsnämnden med tre migrationsdomstolar och en Migrationsöverdomstol och 2013 öppnades en fjärde migrationsdomstol. I slutet av 2015 införde Sverige tillfälliga gränskontroller som var till för att försöka minska antalet asylsökande. Då hade cirka personer sökt asyl i Sverige där majoriteten kom ifrån Syrien på grund av krig blev året då Sveriges asyllagstiftning gick från att vara EU:s mest generösa till att endast behandla EU:s miniminivå. Under 2016 gjordes en rad försök till att minska antalet asylsökande. Bland annat infördes det tillfälliga identitets-kontroller där polisen kontrollerade bussar och tåg som passerade den svenska gränsen. I och med att Sverige endast nu förhåller sig till EU:s miniminivå (under tre års tid) får de som beviljas asyl ett tillfälligt uppehållstillstånd istället för ett permanent uppehållstillstånd som Sveriges tidigare lagstiftning hade gett hämtad KOM(2001) 710 s hämtad hämtad hämtad hämtad

9 3. Det rättsliga ramverket Det finns en rad olika bestämmelser som vi i Sverige är bundna utav att följa och som vi använder oss av i frågor som rör asyl och uppehållstillstånd. Det är nödvändigt att ha kännedom om några av de regler som dagligen tillämpas, därför kommer viktiga lagar, direktiv och principer inom svensk rätt, eu-rätt och internationell rätt att förklaras kortfattat. 3.1 Svensk rätt Den mest centrala lagstiftningen i svensk rätt är utlänningslagen som gäller för alla som på något sätt vill vistas i Sverige. I utlänningslagens andra kapitel finns fastställda villkor för när en icke svensk medborgare bland annat ska ha rätt till att resa in, vistas eller arbeta i Sverige. 22 Lagen är anpassad till EU:s skyddsgrundsdirektiv som bland annat säger att den som beviljas uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov också har rätt att få en statusförklaring. En statusförklaring är en rättslig förklaring som en skyddsbehövande kan använda sig utav för att styrka sin status. 23 Andra områden som utlänningslagen berör är regler kring avvisning och utvisning samt kring handläggningen hos 24 förvaltningsmyndigheterna, migrationsdomstolarna och migrationsöverdomstolen. Bestämmelser om uppehållstillstånd såsom beräkning av uppehållstillståndsfri tid, undantag från principen om första asylland, uppehållstillstånd för familjemedlemmar i vissa fall och försörjningskrav vid anhöriginvandring finns i utlänningsförordningen (2006:97). På grund av den extremt höga belastning som det svenska asylsystemet utsätts för antogs lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Där finns bestämmelser om uppehållstillstånd som ska tillämpas framför utlänningslagen i den utsträckning som lagens bestämmelser avviker från utlänningslagen. 25 Den tillfälliga lagen ska under en tidsbegränsad period anpassa det svenska regelverket till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Detta betyder att Sverige som i vanliga fall har lagstiftning som är mer förmånlig än de minimiregler som fastställs i EU-rätten och internationella konventioner, under en tidsbegränsa period, istället kommer hålla sig till den miniminivån som krävs EU rätt EU-rättens företräde är en princip som slår fast att EU:s regler gäller före ett enskilt lands regler om de skulle strida mot varandra. 27 EU:s förordningar är direkt tillämpliga för medlemsstaterna när de träder i kraft utan att de behöver bli införlivande i nationell lagstiftning. Direktiv däremot måste införlivas i den nationella lagstiftningen inom den tid som fastställs av direktivet för att de rättigheter och skyldigheter som följer av direktivet ska bli gällande för den enskilde medborgaren. 28 Det finns en rad direktiv inom EU-rätten som är bindande för Sverige såsom skyddsgrundsdirektivet, mottagandedirektivet, asylprocedurdirektivet och direktivet om familjeåterförening. 22 Siedlitz Madeleine, Asylrätt: en praktisk introduktion, Nordstedts Juridik (2014) 1 uppl. s hämtad Ibid s Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 26 Prop. 2015/16:174 s hämtad hämtad

10 3.2.1 Skyddsgrundsdirektivet Skyddsgrundsdirektivet utgör kärnan i det europeiska asylsystemet vars syfte tydligt framgår av den första artikeln i direktivet. Den säger att syftet är att införliva miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd. 29 Eftersom bestämmelserna i direktivet är miniminormer så kan medlemsländerna (om det inte strider mot de gemensamma reglerna) tillämpa mer generösa bestämmelser än vad som redan fastställs i direktivet. Under vilka omständigheter som en person ska anses berättigad till internationellt skydd återfinns i direktivet där utgångspunkten utgår ifrån definitionen av vem som räknas som flykting men även personer som anses som alternativt skyddsbehövande omfattas Mottagandedirektivet I mottagandedirektivet fastställs miniminormer för mottagandet av personer som ansöker om internationellt skydd. 30 Enligt artikel 5 till och med 19 i mottagandedirektivet anges allmänna mottagningsvillkor som bland annat reglerar den sökandes rättigheter som tillgången till information (artikel 5), dokumentation (artikel 6) och ett barns rätt till skolgång (artikel 14) Asylprocedurdirektivet Ett annat direktiv, asylprocedurdirektivet, innehåller förfaranden för att bevilja eller återkalla internationellt skydd. 32 Huvudsyftet med direktivet är att skapa ett likstämmigt sätt att behandla asylansökningar på i alla EU:s medlemsstater. Genom att medlemsländerna ska behandla asylansökningar på ett likstämmigt sätt kommer direktivets mål, som är att beslut om skydd ska fattas snabbare, vara mer rättvisa och hålla hög kvalitet, att uppfyllas. 33 Direktivet reglerar vidare hur en asylansökan ska prövas samt de stadgar som åligger den myndighet som har hand om en prövning för att prövningen blir korrekt utförd. För att en myndighet ska kunna göra en korrekt prövning ska de ges de resurser som de behöver och beslutet ska fattas individuellt, objektivt och opartiskt Direktivet om familjeåterförening Det sista direktivet som ska förklaras kortfattat är direktivet om familjeåterförening som definierar familjeåterförening som inresa och vistelse i en medlemsstat för familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i den medlemsstaten, för att upprätthålla familjeenheten, oavsett om familjebanden knutits före eller efter referenspersonens inresa. 35 Meningen med detta är att det ska finnas bestämda regler om utövandet av rätten till familjeåterförening för tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i medlemsländerna. Direktivet styrker rätten till familjeåterförening mellan tredjelandsmedborgares och dess familjemedlemmar som också är tredjelandsmedborgare. Det finns en skyldighet för medlemsstaterna att bevilja uppehållstillstånd enligt direktivet för maka, make och omyndiga och ogifta barn till anknytningspersonens make/maka om anknytningspersonen har ett 29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU & DS 2015:37 30 Siedlitz Madeleine, Asylrätt: en praktisk introduktion, Nordstedts Juridik (2014) 1 uppl. s Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU 32 hämtad hämtad Ibid s Artikel 2 d, Rådets direktiv 2003/86/EG den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening 6

11 uppehållstillstånd som är giltigt under minst ett år och har möjlighet till att eventuellt få permanent uppehållstillstånd Internationell rätt Flyktingkonventionen och principen om non-refoulement är två exempel på internationell rätt. Flyktingkonventionen eller Genèvekonventionen som den ibland kallas, tillkom efter andra världskriget och var då tänkt för det flyktingskap som uppkommit som en följd av kriget. Genom tilläggsprotokollet 1967 fastställdes att alla flyktingar oavsett från vilket land de kom eller när i tiden flyktingskapet uppstod skulle beröras utav konventionen. 37 Konventionen används som utgångspunkt såväl i Sverige som i EU:s lagstiftning inom asylrätten och innebär bland annat att varje enskild persons ansökan om asyl ska prövas individuellt. Vid den individuella prövningen ska hänsyn bland annat tas till den sökandes kön och sexuella läggning. 38 Konventionen beskriver också vem som definieras som flykting och vem som är i behov av internationellt skydd samt konventionsländernas skyldigheter och flyktingarnas rättigheter. En viktig princip i den internationella flyktingrätten är principen om Nonrefoulement. Den är sedvanerättsligt bindande vilket betyder att det är en princip som är bindande för alla stater oavsett vilka konventioner och folkrättsliga dokument som de har anslutit sig till. Huvudsyftet med principen är att ingen människa ska få återsändas, utvisas, avvisas, utlämnas eller överföras till ett land eller område där hon eller han riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter genom att hennes liv eller frihet hotas. Principen gäller för alla människor oavsett om man är en flykting, migrant eller om man har begått en kriminell handling. Även de personer som är exkluderade ifrån flyktingkonventionen berörs utav denna princip Ibid s Siedlitz Madeleine, Asylrätt: en praktisk introduktion, Nordstedts Juridik (2014) 1 uppl. s hämtad Ibid s

12 4. Grunder för uppehållstillstånd En absolut rätt till att vistas i Sverige gäller enbart för Svenska medborgare. För andra som vill resa in eller vistas i Sverige krävs tillstånd i form av ett visum eller ett uppehållstillstånd. 40 Kravet på tillstånd gäller dock inte en person som är medborgare i en Schengenstat och inte heller för en EES-medborgare. 41 Ett uppehållstillstånd kan gälla under en viss tid eller utan tidsbegränsning, det förstnämnda kallas för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd medan det sistnämnda kallas för ett permanent uppehållstillstånd. 42 I utlänningslagen finns i huvudsak fyra grunder för uppehållstillstånd och dessa är uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, på grund av anknytning, på grund av arbete/studier eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter Uppehållstillstånd som skyddsbehövande Den som ansöker om asyl kallas för asylsökande. Den asylsökande är en person som tagit sig till Sverige för att söka skydd och vars ansökan inte har blivit avgjord. Om det är Sverige som ska pröva den sökandes ansökan avgörs enligt Dublinförordningen. 44 När en flykting eller alternativt skyddsbehövande har beviljats uppehållstillstånd säger man att han eller hon har fått asyl. 45 Det finns tre kategorier av skyddsbehövande; flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. 46 Sverige som har skrivit under FN:s flyktingkonvention ska bevilja uppehållstillstånd till den som är flykting enligt flyktingkonventionen och också till den som är alternativt skyddsbehövande enligt EU:s gemensamma regler. 47 Även den som är övrigt skyddsbehövande har som huvudregel rätt att beviljas uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagen men under tiden som den tidsbegränsade lagen gäller (Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige) är den som betraktas som övrigt skyddsbehövande undantagen ifrån huvudregeln. Definitionen av vem som är att betrakta som flykting framgår av 4 kapitlet 1 UtlL. Den säger att en flykting är en person som har skäl för att vara rädd för förföljelse på grund av personens ras, nationalitet, religiösa eller politiska uppfattning, kön, sexuella läggning eller för att personer tillhör en viss samhällsgrupp, inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av sitt lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att den utländska medborgaren riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse mot enskilda. Även en statslös person som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort och inte kan på grund av sin fruktan återvända dit ska ses som flykting. 48 Den som inte kan få skydd som flykting kan anses vara i behov av skydd som alternativt skyddsbehövande och vem som räknas som alternativt skyddsbehövande framgår utav 4 kapitlet 2 UtlL. Bestämmelsen anger att alternativt skyddsbehövande avser en utländsk medborgare som i andra fall än som avses i 1 befinner sig utanför det land som han eller 40 Ibid s :8 och 3a:1 Utlänningslag (2005:716) 42 DS 2009:52 s Kap Utlänningslag (2005:716) 44 hämtad :3 Utlänningslag (2005:716) 46 4:1 Utlänningslag (2005:716) 47 hämtad :1 Utlänningslag (2005:716) 8

13 hon är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt och utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Den tredje kategorin av skyddsbehövande är övriga skyddsbehövande och vem som anses som övrig skyddsbehövande är en utländsk medborgare som i andra fall än som avses i 1 och 2 befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. 49 Denna kategori av skyddsbehövande (övrig skyddsbehövande) exemplifierar att Sveriges utlänningslag har mer förmånligare regler än de minimiregler som Sverige är bundna av att följa. Minimireglerna säger att Sverige ska bevilja den som är flykting och den som är alternativt skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige. Av 5 kapitlet 1 första stycket utlänningslagen finns bestämmelsen att även övriga skyddsbehövande har rätt till uppehållstillstånd i Sverige men på grund av den tillfälliga lag som nyligen antogs och som ska gälla fram till den 19 juli 2019 kommer övriga skyddsbehövande inte längre tilldelas denna rättighet och Sverige kommer endast hålla sig till den miniminivå som krävs, nämligen att bevilja den som är flykting och alternativt skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige. 4.2 Uppehållstillstånd på grund av anknytning Den som är nära anhörig till en person som har beviljats ett uppehållstillstånd i Sverige kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning. I 5 kapitlet 3 UtlL föreskrivs vem som ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. Det är främst den som är make, maka, sambo eller barn under 18 år till den som har uppehållstillstånd i Sverige som kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning. För att räknas som nära anhörig gäller det att den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning har bott tillsammans i hemlandet med den som han eller hon har anknytning till samt att den sökande kan styrka att det föreligger ett beroendeförhållande som gör att det är svårt att leva åtskilda. Så fort som möjligt efter att den anhöriga flyttade till Sverige och fick uppehållstillstånd ska ansökan lämnas in. 50 Till familjebilden kan också andra släktingar räknas om de har funnits en hushållsgemenskap och om det föreligger ett beroendeförhållande dem emellan. 51 För att en nära anhörig ska kunna beviljas uppehållstillstånd krävs att den som har uppehållstillstånd i Sverige kan försörja sig själv och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd. Den bostad som personen med uppehållstillstånd bor i ska vara tillräckligt stor så att den som söker uppehållstillstånd har möjlighet att bo där. 52 I de fall där anknytningspersonen är ett barn eller har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller inte försörjningskravet. Det gäller inte heller när anknytningspersonen har permanent uppehållstillstånd och som har vistats i Sverige med 49 4:2a Utlänningslag (2005:716) 50 hämtad Siedlitz Madeleine, Asylrätt: en praktisk introduktion, Nordstedts Juridik (2014) 1 uppl. s hämtad

14 uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år. 53 Efter att den tidsbegränsade lagen antagits, lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, ska ett uppehållstillstånd endast beviljas till den som åberopar anknytning till en person som är flykting och som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och som bedöms ha välgrundade utsikter till att beviljas ett permanent uppehållstillstånd längre fram Uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier I 5 kapitlet 5 UtlL finns bestämmelser för när ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utländsk medborgare på grund av arbete eller utbildning. Det framgår att en utländsk medborgare får beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för arbete eller EU-blåkort utfärdat i Sverige (p1) eller har haft uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå (p2). Enligt 4 kapitlet 5 p.1-2 Utlänningsförordningen (2006:97) får en utländsk medborgare som har för avsikt att studera i Sverige och som har antagits till högskoleutbildning här beviljas uppehållstillstånd för studietiden om han eller hon har sin försörjning under studietiden och sin återresa tryggad genom egna medel, stipendium eller på annat liknande sätt (p1) och han eller hon har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige (p2). 4.4 Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Bestämmelsen i 5 kapitlet 6 UtlL om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter ska tillämpas om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter får beviljas en utländsk medborgare om det vid en samlad bedömning av personens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Det framgår av proposition 2004/05:170 vad som ska beaktas vid bedömningen och det är bland annat den sökandes hälsotillstånd, personens anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Att den sökandes hälsotillstånd ska beaktas vid bedömningen betyder att hänsyn ska tas till hela hälsoskalan, det vill säga till graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Att den sökande har en livshotande fysiskt eller psykisk sjukdom eller att den sökande lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder kan ge skäl för uppehållstillstånd. Om det rör sig om ett sådant förhållande ska beaktan tas till om det är rimligt att vården ska ges i Sverige och om den vård som isåfall kan ges i Sverige kommer leda till en förbättring av den sökandes hälsotillstånd. Förutom att den sökandes hälsotillstånd ska beaktas vid bedömningen för om synnerligen ömmande omständigheter föreligger ska också den sökandes anpassning till Sverige beaktas och det viktiga här är vilken anknytning som den sökande fått till Sverige under sin lagliga vistelsetid i Sverige. Vid bedömningen av den sökandes anpassning till Sverige ska också hänsyn tas till den sökandes anknytning till hemlandet, så som om den sökande har familjemedlemmar som bor kvar där samt hur länge den sökande själv levt där. 55 När det gäller barn som vill få uppehållstillstånd på grund av särskilda ömmande omständigheter behöver inte ärendet vara av samma allvar eller tyngd som när en vuxen 53 5:3b Utlänningslag (2005:716) 54 6 Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 55 Prop. 2004/05:170 s

15 ansöker om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Om ett barn har en sjukdom krävs det tillexempel inte att den är av livshotande karaktär för att barnet ska anses vara i behov av vård. Barnets framtida utveckling och livskvalitet är faktorer som också ska vägas in i bedömningen för om det sökande barnet ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Liksom för vuxna tas också vårdmöjligheterna i hemlandet och de ekonomiska skyldigheter som kan bli följden om ett uppehållstillstånd beviljas med i beaktan. Vid tillämpningen av 5 kapitlet 6 UtlL måste även grunder som talar mot uppehållstillstånd beaktas. Det kan vara en sådan omständighet som att den sökande gjort sig skyldig till brott som måste vägas in i den samlade bedömningen. 56 Enligt Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige finns bestämmelser som säger att uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 6 UtlL endast får beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa honom eller henne (11 UtlL). Den tillfälliga lagen medger också att ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 5 kapitlet 6 UtlL ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat och gälla i två år (12 UtlL). 56 Prop. 2004/05:170 s

16 5. Uteslutningsgrunderna Det finns uteslutningsgrunder som fastställer när en person inte kan betraktas som skyddsbehövande och som därmed inte kan ges en statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Att den sökande inte kan ges en statusförklaring som skyddsbehövande betyder också att han eller hon inte kan beviljas uppehållstillstånd på den grunden. 57 Grundtanken bakom uteslutningsgrunderna är att vissa handlingar är så pass allvarliga att de som begått dem inte förtjänar internationellt skydd som flyktingar. Det främsta syftet är att frånta personer som begått fruktansvärda handlingar och allvarliga brott internationellt flyktingskydd och försäkra sig om att sådana personer inte missbrukar asylrätten för att försöka komma undan från att ställas till svars för sina handlingar. 58 Tredje punkten i UNHCR:s riktlinjer beskriver när en person är utesluten från möjligheten att erhålla statusförklaring som flykting. Dessa bestämmelser finns också uppställda i utlänningslagens 4 kapitel 2b som uttrycker att en sökande är utesluten från att anse som flykting om det finns synnerligen anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten. En person ska inte heller anses som flykting om det finns synnerligen anledning att anta att han eller hon gjort sig skyldig till ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit samt inte om det finns synnerligen anledning att anta att den sökande gjort sig skyldig till gärningar som strider mot Förenta nationernas syften enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga. Även den som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som nämnts berörs av bestämmelsen. I 4 kapitlet 2c UtlL finns bestämmelser för när en sökande är utesluten från att anse som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Det är om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b eller om han eller hon har gjort sig skyldig till ett grovt brott eller utgör en fara för rikets säkerhet. I proposition 2009/10:31 s anges att det krävs synnerlig anledning att anta att den sökande gjort sig skyldig till någon av de gärningar som anges i 4 kapitlet 2b och 2 c UtlL för att han eller hon ska vara utesluten från att anses som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande eftersom att ett uteslutande leder till allvarliga konsekvenser för den sökande. Propositionen anger också att det ska föreligga en faktisk omständighet som påtagligt visar att det med fog kan antas att den sökande begått någon av gärningarna. Har den sökande gjort sig skyldig till något av de brott som framgår av uteslutningsgrunderna kan han eller hon inte ges en statusförklaring som skyddsbehövande och kan inte längre beviljas uppehållstillstånd enligt huvudregeln i 5 kapitlet 1 första stycket UtlL som säger att flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. Att den sökande är utesluten från att anses som skyddsbehövande utgör dock inget hinder från att den sökande kan beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund. 57 HCR/GIP/03/05 p.2 58 HCR/GIP/03/05 p.2 12

17 5.1 Brott mot freden, krigsförbrytelse och brott mot mänskligheten Av 4 kapitlet 2b p.1 UtlL framgår att en utländsk medborgare ska anses utesluten som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten. En utländsk medborgare som begår sådana brott är också utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande. 59 Har en flykting, en alternativt skyddsbehövande eller en övrig skyddsbehövande begått något av de brott som finns uppställda kan det begångna brottet påverka personens möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige och de kan inte ges någon statusförklaring som skyddsbehövande. Brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten gäller brott som begåtts likväl i hemlandet som i tillflyktslandet, med andra ord rör det sig om brott som begåtts varsomhelst och närsomhelst. 60 I artikel 7 i Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen framgår det att när gärningar som mord, tortyr och våldtäkt begås som en del av ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkningen är det att anse som brott mot mänskligheten. I 2 lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse fastställs vem som ska dömas för brott mot mänskligheten och det är bland annat den som dödar en person, den som tillfogar en person allvarlig smärta eller skada eller utsätter denne för svårt lidande genom tortyr eller annan omänsklig behandling samt den som utsätter en person för ett allvarligt sexuellt övergrepp genom våldtäkt, påtvingad prostitution eller annan till sitt allvar jämförbar gärning. Straffet för brott mot mänskligheten är fängelse i minst fyra år och i högst arton år eller på livstid. 61 I MIG 2009:19 förelåg synnerliga skäl till att inte bevilja A och hans familj uppehållstillstånd i Sverige på grund av A:s tidigare medlemskap i en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar. A hade varit medlem i organisationen sedan ung ålder och Migrationsöverdomstolen ansåg därför att A måste haft kännedom om organisationens brott mot mänskligheten. Det ska påpekas att Migrationsöverdomstolen inte endast på grund av medlemskapet avvisade A och hans familjs ansökan om uppehållstillstånd utan de tog också hänsyn till hur länge A varit medlem, om han skulle anses haft kännedom om organisationens mål och syften samt vilken roll A haft i organisationen. Eftersom A genomgått vapenutbildning genom organisationen bedömde Migrationsöverdomstolen det som att A haft en aktiv roll som gjorde att han var utesluten från att anse som skyddsbehövande och kunde därmed inte beviljas uppehållstillstånd på den grunden. Det andra brottet i 4 kapitlet 2b UtlL och som gör att en skyddsbehövande förlorar sin statusförklaring och därmed inte kan beviljas uppehållstillstånd på den grunden är om han eller hon har gjort sig skyldig till krigsförbrytelse. Krigsförbrytelse är ett brott som kan begås i både internationella som icke internationella väpnade konflikter och avser gärningar som uppsåtligt dödande, tortyr och attacker mot skyddade personer samt att beröva krigsfångar eller skyddade personer rätten till en rättvis rättegång. 62 En skyddad person är den som är sårad, sjuk, krigsfånge eller civil eller någon som i annan egenskap har särskilt skydd enligt Genèvekonventionerna. 63 Det framgår av 4 till 10 i lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse vilka gärningar någon ska begått för att kunna 59 4:2c Utlänningslag (2005:716) 60 HCR/GIP/03/05 p Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse 62 HCR/GIP/03/05 p Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse 13

18 dömas för krigsförbrytelse. Många av de gärningar som räknas som krigsförbrytelse överensstämmer med de brott som räknats upp som brott mot mänskligheten som tagits upp tidigare. Skillnaden är att krigsförbrytelse är gärningar som ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation. Några gärningar som räknas som krigsförbrytelse är när någon rekryterar eller använder barn som inte fyllt femton år till internationella väpnade styrkor eller väpnade grupper (4 ) eller när någon riktar ett anfall mot en civilbefolkning eller mot enskilda civila som inte direkt deltar i fientligheterna (9 p.1) eller den som riktar ett anfall mot städer, byar, bostäder eller byggnader som inte försvaras och som inte utgör ett militärt mål (9 p.3). Straffet som kan utdömas för de brott som begås enligt 4 till 10 är fängelse i högst sex år om inte brottet är att betrakta som grov krigsförbrytelse. För att bedöma om ett brott är att anse som grovt ska hänsyn tas till om gärningen ingått som ett led i en plan eller politik eller som en del av en omfattande brottslighet eller om gärningen förorsakat död, allvarlig smärta eller skada eller svårt lidande eller synnerligen allvarliga skador på den naturliga miljön. Anses brottet som grovt kan fängelsestraffet bli på viss tid lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid. 64 Det tredje brottet i 4 kapitlet 2b UtlL som gör att den sökande är utesluten från att anse som skyddsbehövande och inte kan beviljas en statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande är om han eller hon begått brott mot freden eller som det idag kallas, aggressionsbrott. Aggressionsbrott infördes efter andra världskriget när Nürnbergdomstolens stadgar antogs och möjliggör att FN-stadgans våldsförbud som finns i artikel 2:4 kan upprätthållas. 65 Våldsförbudet innebär att alla medlemmar ska i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot eller bruk av våld. Det framgår vidare av UNHCRs riktlinjer p.11 att brott mot freden avser planering, förberedelse, starta eller föra ett angreppskrig mot internationella överenskommelser. Det framgår också att detta brott endast kan begås utav personer i en hög position som representerar en stat eller en liknande enhet vilket också framkommer utav proposition 2013/14:146 s.53 som säger att endast den som lett in staten i en aggressionshandling som strider mot FN-stadgan kan ådra sig straffansvar. 5.2 Grovt icke-politiskt brott Den andra uteslutningsgrunden som gör att en sökande är undantagen från att betraktas som skyddsbehövande och som förlorar rätten till statusförklaring som sådan framgår av rådets direktiv 2004/83/EG artikel 12:2b och är när det finns synnerliga skäl att anta att en tredjelandsmedborgare eller statslös person har förövat ett grovt icke-politiskt brott utanför tillflyktslandet. I UNHCRs riktlinjer för internationellt skydd beskrivs vad som krävs för att fastställa vad som räknas som ett grovt brott. Det är internationella normer mer än lokala normer ska beaktas vid bedömningen och hänsyn ska tas till handlingens art, skadan som uppkommit samt vilket typ av straff brottet ger. Riktlinjerna säger också att ett mord, en våldtäkt eller ett väpnat rån anses som allvarliga brott medan snatteri troligtvis inte skulle göra det. 66 Ett grovt brott ska bedömas vara icke-politiskt när motivet till brottet varit annat än kopplat till politik och att brottet inte riktat sig mot staten eller samhällsordningen. Det kan tillexempel vara personliga förhållanden eller personlig vinst som är den grundläggande orsaken bakom brottet. Andra viktiga faktorer som uppmärksammas vid bedömningen om en Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse 65 Wrange Pål, Aggressionsbrottet och internationella brottsmålsdomstolen, Totalförsvarets folkrättsråd, Försvarsdepartementet (2011) 5:e numret i skriftserien s HCR/GIP/03/05 p.14 14

19 gärning är att betrakta som icke-politisk är motivering till brottet, dess sammanhang och vilken metod som använts Gärningar som strider mot Förenta Nationernas syften Den tredje uteslutningsgrunden som leder till att en person inte kan betraktas som skyddsbehövande och som därmed förlorar rätten till statusförklaring beskrivs i UNHCRs handbok (Handbook on procedures and criteria for determining refugee status) och är gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Gärningar som begåtts mot Förenta nationernas syften och grundsatser har tillkommit som en tredje uteslutningsgrund för att kunna täcka sådana brott som inte helt har täckts utav de andra två uteslutningsgrunderna. 68 Läser man om gärningar som strider mot Förenta nationernas syften tillsammans med de andra två uteslutningsgrunderna (brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten och grovt icke-politiskt brott) kan det konstateras att gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser också, som i de andra två uteslutningsgrunderna, måste vara av brottslig art. 69 Förenta nationernas syften och grundsatser framkommer i förordet till Förenta Nationernas stadga samt i artikel 1 och 2 däri. Artikel 1 stadgar förenta nationernas ändamål som är att upprätthålla internationell fred och säkerhet och artikel 2 anger de grundsatser som ska användas för att uppfylla ändamålen och är bland annat att alla medlemmar ska lösa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt att internationell fred och säkerhet samt rättvisan inte sätts i fara samt att alla medlemmar i sina internationella förbindelser avhåller sig ifrån hot om eller bruk av våld. Gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser är endast sådana extrema handlingar som angriper Förenta nationernas existens och kan endast begås utav personer i maktpositioner. De gärningar som avses är sådana som kan påverka den internationella freden, säkerheten och den fredliga relationen mellan stater och det kan också vara gärningar som kränker de mänskliga rättigheterna på ett allvarligt och ihållande sätt. 70 Följaktligen anses handlingar, metoder och bruk som utgör terrorism strida mot Förenta nationernas syften och grundsatser samt även avsiktlig finansiering, planering och anstiftan av terroristhandlingar Individuellt ansvar För att en sökande ska betraktas som utesluten från internationellt skydd på grund av någon av de ovan anförda grunderna så måste ett individuellt ansvar fastställas. Ett individuellt ansvar kan anses föreligga då en person själv begår den kriminella gärningen eller genom att personen i väsentlig mån medverkat till att gärningen begåtts och som förstått att honom eller hennes handling eller underlåtenhet kommer underlätta för den kriminella handlingen. Det krävs inte att den sökande fysiskt begått den kriminella handlingen utan det är tillräckligt att han eller hon genom anstiftan, medhjälp eller deltagande i en gemensam brottslig organisation bidragit till handlingen. 72 Den som vid någon tidpunkt varit medlem av en regering eller organisation vars verksamhet inneburit oacceptabelt våld kan inte automatiskt anses ansvarig för de handlingar som utförts men har personen däremot varit aktivt engagerad i 67 HCR/GIP/03/05 p.15 & Karnov Internet, Lag (1957:668) om utlämning för brott, 6 not 7, den 23/ UNHCR:s handbook p MIG 2012:14 s HCR/GIP/03/05 p Rådets direktiv 2004/83/EG skäl HCR/GIP/03/05 p.18 15