RAPPORT #2 NIO MODEFÖRETAG hur nio svenska modeföretag ser på socialt ansvar i produktionen.

Transkript

1 RAPPORT #2 NIO MODEFÖRETAG hur nio svenska modeföretag ser på socialt ansvar i produktionen. HANNA JOHANSSON, 2006

2 ! Research: Ann Hagelstedt, Hanna Johansson, Joel Lindefors Författare: Hanna Johansson Värdefulla kommentarer: Göran Eklöf, Kristina Bjurling, Henrik Lindholm Korrektur: Stefan Zachrisson Sid.

3 Förord Debatten om arbetsvillkoren i klädindustrin har vuxit sig stark de senaste tio åren. Denna debatt har framförallt handlat om de stora spelarna som H&M och Nike. Kritiken mot klädföretagen har varit skarp och på flera punkter har företagen fått ge efter för krav från sina kritiker. Många av de företag som utsattes för den skarpaste kritiken arbetar idag mer eller mindre aktivt för att förbättra arbetsvillkoren i de fabriker där deras varor produceras. Det var de största företagen som fick utstå den skarpaste kritiken. Men många konsumenter hör av sig till Nätverket Rena Kläder och Fair Trade Center med frågor om hur mindre svenska modeföretag producerar sina kläder. Därför bestämde vi oss för att göra denna rapport. Rapporten är framtagen för att kunna erbjuda konsumenter tydligare information än vad som tidigare gjorts, men syftet med rapporten är också att visa klädföretagen vad man faktiskt kan göra. Vi vill främja en diskussion om företags ansvar och vilka vägar som leder till acceptabla villkor inom klädindustrin. Researchen gjordes under lång tid. Vi har följt företagen under ett drygt år. Under detta år har några företag börjat ta små steg i riktning mot mer genomtänkta strategier för säkerställande av goda arbetsvillkor i de fabriker där deras kläder produceras. Andra har gjort mindre. Rapporten är framtagen genom en dialog med de berörda företagen, som på många sätt har delat med sig av information på ett öppenhjärtligt sätt, vilket vi vill tacka dem för. Det måste därmed nämnas att två företag Acne och Bondelid vägrade att svara på några som helst frågor. Detta är mycket tråkigt och anmärkningsvärt. En sådan inställning kan knappast tolkas på något annat sätt än att man har något att dölja. Transparens och dialog är ett måste om klädindustrin ska kunna förbättras. Att detta också är ett uppenbart förakt för deras kunders rätt till information behöver väl knappt nämnas. Resultaten i denna rapport är mycket tydliga. Debatten om dåliga arbetsvillkor inom klädindustrin tycks ha gått de flesta av de undersökta klädföretagen förbi. Få av företagen har någon egentlig policy överhuvudtaget för under vilka omständigheter deras kläder produceras, i de fall man har en policy så är den ofta mycket bristfällig. Som exempel kan nämnas att Tiger of Sweden tycker att det är helt acceptabelt med en arbetsvecka på 60 timmar så länge inte arbetarna regelbundet förväntas arbeta ännu mer. En vanlig ursäkt från dessa företag är att man är så små att man inte har resurser att kontrollera arbetsvillkoren hos sina leverantörer. Mot detta måste man invända att det inte går att dela ut någon rabatt på mänskliga rättigheter åt ett litet företag. Till skillnad från större klädföretag har de undersökta företagen ett mycket mindre antal leverantörer, vilket i sig gör det lättare att säkerställa goda arbetsvillkor. Det är helt enkelt lättare att övervaka 50 leverantörer än 700 leverantörer. De flesta av de mindre modeföretagen har också mycket stabilare relationer till sina leverantörer samt längre ledtider. Detta innebär också större möjligheter att säkerställa goda arbetsvillkor. Anledningen till de undersökta företagens bristande arbete för bättre arbetsvillkor beror inte främst på deras storlek utan på brist på kunskap och engagemang. Joel Lindefors, Koordinatör Nätverket Rena Kläder Sid.

4 ! Sid.

5 Inledning I de senaste årens debatt om omänskliga arbetsvillkor i klädindustrin så är det främst multinationella företag som H&M och Nike som har granskats. Detta har lett till att många större företag har påbörjat ett arbete med att förbättra arbetsvillkoren hos sina leverantörer. I Sverige finns dock en uppsjö av klädmärken som inte utsatts för samma granskning. Några av dessa företag är mindre, men starkt profilerade och i många fall snabbt växande, modeföretag. Det är sådana företag som står i fokus för denna rapport. Resultaten av Fair Trade Centers och Rena Kläders undersökning tyder på att den diskussion om klädindustrin som har funnits i resten av samhället tycks ha gått dessa modeföretag förbi. Medvetenheten om problemen i klädindustrin är tillsynes låg bland företagen och mycket lite eller inget har gjorts för att undersöka situationen eller åtgärda den. Följande företag undersöks i rapporten: Björn Borg, Filippa K, J Lindeberg, Nudie, Svea, Tiger of Sweden, We International AB, Weekday AB och Whyred. Resultaten visar följande: " Endast fyra av modeföretagen har policys gällande arbetsmiljö på tillverkningsfabrikerna (Filippa K, J Lindeberg, We International AB och Tiger of Sweden. Björn Borg har en policy om barnarbete). " Fyra av företagen saknar helt policy för etiska krav (Whyred, Nudie, Weekday och Svea). " Inget av företagen gör noggranna kontroller av arbetsförhållanden på tillverkningsfabrikerna. Föreningen Fair Trade Center och nätverket Rena Kläder arbetar för bättre arbetsvillkor inom klädindustrin. Vi anser att företag har ett ansvar att verka för goda miljö- och arbetsförhållanden i de länder där varorna tillverkas. För att uppnå detta måste det ställas starkare krav på att företagen tar ett socialt och miljömässigt ansvar. Syftet med den här studien är därför att upplysa modeföretagens kundkrets om hur företagen tänker omkring sitt ansvar för människor och miljö i tillverkningen, och att därigenom ge kunderna möjlighet att ställa informerade krav på de berörda företagen. Sid.

6 ! Metod I november 2004 skickade Fair Trade Center ut en enkät till följande tio företag: Acne, Björn Borg, Bondelid, Filippa K, J Lindeberg, Nudie, Svea, Tiger of Sweden, We International AB och Whyred. Företagen valdes ut genom en gemensam brainstorming av Rena Kläder och Fair Trade Center. Enkäten innehöll 17 frågor om vilka etiska krav företagen ställer på sina leverantörer gällande exempelvis arbetstider, löner, barnarbete och fackföreningsfrihet. Vidare ställdes frågor om hur företagen kontrollerar att kraven följs, hur de hanterar eventuella missförhållanden i leverantörsleden, och om leverantörernas anställda har möjlighet att klaga om de upplever missförhållanden 1. Sex av företagen svarade på enkäten 2. Under 2005 gjordes telefonintervjuer med de företag som inte hade svarat. Enkätsvaren följdes även upp genom möten med flera av företagen. Acne och Bondelid har, trots ytterligare påstötningar, inte svarat på enkäten. Ytterligare ett företag, Weekday AB, lades till i januari Orsaken var att företagets eget märke, Cheap Monday, som satsar på billiga och moderiktiga jeans, var intressant för studien. Mellan november 2005 och februari 2006 gavs företagen möjlighet att korrigera den information vi sammanställt om dem. 1. Klädindustrin så funkar den 1 Se enkäten i sin helhet i bilaga A. 2 De som svarade var Filippa K, J Lindeberg, Björn Borg, Nudie, We och Whyred. Telefonintervju med Tiger, J Lindeberg och Whyred. Möten med Björn Borg, Nudie, We, Svea och Weekday AB. Bondelid och Acne ville trots påtryckningar inte svara på våra frågor. Sid.

7 Det har hänt väldigt mycket inom klädindustrin de senaste decennierna. För 50 år sedan tillverkades de flesta kläderna för den svenska marknaden i Sverige. Allt eftersom de svenska klädarbetarnas löner ökade och allt eftersom kommunikationer och transporter över landsgränserna förenklades så började klädindustrin flytta ut. Först till Finland, sedan till södra Europa och så småningom till Asien. Företagen pressar priserna, kräver snabba och flexibla leveranser och byter ofta tillverkningsställen i jakten på lägre produktionskostnader. Därför blir det mest fördelaktigt att lägga tillverkningen i länder där löneläget är lågt, arbetslösheten stor och där människorna som arbetar i fabrikerna inte tillåts bilda fackföreningar eller förhandla kollektivt. Idag tillverkas de flesta kläderna för den svenska marknaden i Kina. Många rapporter 4 vittnar om löner under lagstadgad miniminivå, arbetsdagar på 12 timmar om dagen sju dagar i veckan, osäkra arbetsvillkor, diskriminering och avsaknad av fackliga rättigheter. Detta är verkligheten för många av dem som syr de kläder vi köper i svenska butiker. Det är viktigt att påpeka att klädindustrin också kan bidra till en positiv utveckling för länder i syd. Människor får arbete och länderna får vara med och konkurrera på världsmarknaden. I dagsläget, med denna hetsjakt på billig produktion, leder dock industrin till försämrade villkor för arbetare och miljö i tillverkningsländerna. Om klädindustrin ska kunna bidra till en hållbar utveckling måste bästa tillgängliga miljöteknik användas och arbetarna måste få sina grundläggande arbetsrättigheter tillgodosedda. Där anser Fair Trade Center och Rena Kläder att de företag som köper från länder i syd har ett ansvar att kräva goda villkor på de fabriker där deras produkter tillverkas. Av de företag som undersöks i denna rapport har alla utom Nudie tillverkning i låglöneländer. Detta kan vara förvånande med tanke på att dessa företags produkter säljs ganska dyrt i butikerna. Sambandet mellan dyra kläder och bra arbetsvillkor är alltså svag. Att vi betalar mer för märkesföretagens kläder beror istället ofta på att de tillverkar mindre kvantiteter, att de lägger mycket resurser på marknadsföring och/eller att de genom att sätta ett högre pris höjer statusen på varumärket. 2. Företagens sociala ansvar Begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, handlar om företags ansvar för människor och miljö som berörs av företagens verksamhet. EU definierar begreppet CSR som ett begrepp som innebär att företaget på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sina relationer till intressenterna utöver vad lagen kräver 5. Idag finns alltså inga bindande regler, däremot ett flertal internationella deklarationer och konventioner som hänvisar till företags skyldighet att ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Exempel på sådana är FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILOs trepartsdeklaration som antagits av regeringar, fack och arbetsgivare samt OECDs riktlinjer för multinationella företag. De flesta länder där kläder produceras har också en arbetsmarknadslagstiftning som går i linje med de internationella konventionerna. Ett viktigt undantag är Kina, där fria fackföreningar är förbjudna. Därför är det extra viktigt att företag som har tillverkning i Kina också har en strategi för att stärka arbetares villkor i produktionen. Av de företag som är föremål för denna undersökning köper alla utom Nudie från Kina i dagsläget. 4 Se exempelvis Play Fair at the Olympics support the workers rights, Clean Clothes Campaign, Oxfam och ICFTU Corporate Social Responsibility: A business contribution to Sustainable Development, Europeiska kommissionen, juli Sid.

8 ! 3. Etiska inköpskrav När det för drygt 10 år sedan började uppmärksammas under vilka förhållanden kläder produceras blev många kända klädföretag kraftigt ansatta i media och av olika kampanjer. Företagens svar blev att anta så kallade uppförandekoder. En uppförandekod är ett av företaget ensidigt antaget dokument, en sorts interna regler som anger lägsta accepterade standard vad det gäller arbetsförhållanden hos deras leverantörer. De människor som ska påverkas av kodens innehåll, arbetskraften i fabrikerna, har ofta inte haft något inflytande över skrivningarna i koden. Detta leder ibland till att företagen själva fyller uppförandekoden med krav som är lätta för dem att uppfylla och som ser bra ut i kommunikationen gentemot konsumenter. Många av de första uppförandekoderna var väldigt svagt skrivna, det enda absoluta förbudet som fanns med var oftast barnarbete. Som reaktion på dessa uppförandekoder tog Clean Clothes Campaign6 och Fria Fackföreningsinternationalen fram egna så kallade modellkoder med tydligare riktlinjer och klarare regler. Dessa modellkoder baserades på ILOs kärnkonventioner, de regler som ILO har enats om ska utgöra grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. I modellkoderna skrevs också rätten till en lön som går att leva på samt ILO konvention nummer 1, om arbetstid, in. Dessa modellkoder användes sedan som exempel på hur man tyckte att klädföretagens uppförandekoder borde se ut. Idag har de flesta större klädföretag uppförandekoder med tydliga hänvisningar till ILOs kärnkonventioner och även ILO-konvention nummer 1 (exempelvis H&M, Nike, Levi s, Puma, Lindex). Dessvärre finns det ingen motsvarande utveckling från svaga till tydliga uppförandekoder hos de företag som undersökts i denna studie, där endast fyra av de nio undersökta företagen har en uppförandekod över huvudtaget. Även om man måste komma ihåg att uppförandekoden är ett av företaget ensidigt antaget dokument så är det ändå, i brist på bindande regler för företag, ofta ett första steg mot en förbättring. Precis som i alla förändringsprocesser måste man ha ett mål, någonting att mäta mot. I detta fall är det uppförandekoden. Företagens uppförandekoder kan också vara bra när det uppdagas att det finns problem hos ett klädföretags leverantörer. Organisationer kan då påpeka för företaget att förhållandena på fabrikerna inte stämmer överens med vad de lovar i sin uppförandekod. 6 Clean Clothes Campaign är ett europeiskt nätverk av ca 300 organisationer och fackförbund. Den svenska grenen av Clean Clothes Campaign är Rena Kläder, se och Sid.

9 4. Kontroll och verifiering För att säkerställa att en uppförandekod får avsedd effekt måste det finnas en plan för hur man skall implementera och kontrollera efterlevnaden av uppförandekoden. Idag kontrollerar företagen i mycket olika utsträckning efterlevnaden av uppförandekoden hos sina leverantörer själva. Företag som gör egna kontroller brukar ofta använda sig av en checklista med punkter som bockas av vid fabriksbesöken. Med sådana kontroller kan man hitta problem med arbetsmiljö såsom bristande brandsäkerhet, låsta nödutgångar och så vidare, men osynliga problem som exempelvis låga löner, sexuella trakasserier, långa arbetstider och kränkningar av fackliga rättigheter kommer man sällan åt. Tvärtom har många leverantörer istället satt i system att visa upp falska tidkort och lönerapporter för köparna 7. Företagens egna kontroller håller ofta låg kvalitet och avslöjar inte de missförhållanden som finns. Detta gäller de företag som denna undersökning innefattar, men även de flesta andra företag som gör leverantörsinspektioner. Företagens kontrollanter missar framförallt problem som kränkningar mot rätten att organisera sig, påtvingad övertid, kränkande behandling och diskriminering. Arbetarna och deras företrädare inkluderas sällan i kontrollprocessen. Denna marginalisering innebär att de verkliga förhållandena på fabrikerna inte uppdagas. Enligt Clean Clothes Campaigns rapport Looking for a quick fix how weak social auditing is keeping workers in sweatshops, som bygger på intervjuer med över 600 arbetare på 40 fabriker i åtta länder, blir leverantörers anställda sällan intervjuade av kontrollanterna. Om de anställda blir intervjuade, sker detta ofta när fabriksledningen är närvarande och de anställda får extra betalt om de svarar som fabriksledningen vill. Enligt rapporten görs kontrollerna ofta snabbt, slarvigt och utförs inte sällan av personer vars kompetens är bristfällig. En chef för en större klädfabrik i Kina kommenterar i rapporten kontrollerna på följande sätt: Jag säger till kontrollanterna att jag inte kan svara sanningsenligt på några av deras frågor. Då ler de och fortsätter med en annan fråga. Inget av företagen i denna undersökning kontrollerar på ett genomgripande sätt arbetsförhållandena på leverantörernas fabriker. Alla företag uppger att de besöker sina leverantörer och vissa säger sig även kontrollera arbetsförhållanden, men ingen förutom Filippa K uppger att de funnit överträdelser mot företagens etiska krav. Stora svenska klädföretag, som H&M, Lindex och KappAhl, har efter kontroller av sina leverantörer uppgett att högst en handfull av dem lever upp till företagens uppförandekoder. Att de mindre modeföretagens leverantörer skulle vara bättre på att leva upp till kraven är inte troligt. Mer sannolikt är det att modeföretagen brister i sin kontroll, och därför upptäcks inga överträdelser. We International AB samarbetar med Societé General Serveillance (SGS) en av de många revisionsfirmor som tidigare arbetat med miljö- och kvalitetskontroller och som nu även börjat se över arbetsförhållanden på fabriker. Problemet är att inte heller revisionsfirmornas kontroller givit särskilt imponerande resultat. För att få till stånd en varaktig förbättring av villkoren på fabrikerna krävs en förankring bland dem som arbetar på fabrikerna, de som befinner sig där dagligen och därmed är de bästa kontrollanterna. De anställda måste alltså själva få möjlighet att påverka sin situation. Detta 7 Läs mer om detta i Looking for a quick fix how weak social auditing is keeping workers in sweatshops, Clean Clothes Campaign, Ibid. Looking for a quick fix how weak social auditing is keeping workers in sweatshops, Clean Clothes Campaign, Sid 24. Sid.

10 ! sker bäst genom fria fackföreningar, men situationen för arbetare som organiserar sig är ofta mycket hård. Inte bara i Kina, där fria fackföreningar är olagliga, utan egentligen överallt där tillverkningsindustrin är stor. Flera av de företag som ingår i denna undersökning köper från de baltiska länderna. Enligt LO-TCO Biståndsnämnd är det vanligt att arbetsgivare driver ett hårt motstånd mot kollektiva förhandlingar och nya förordningar har gjort det svårare att bilda fackliga organisationer i de baltiska länderna 10. Det finns också en rad initiativ till att ta fram former för oberoende kontroll av hur uppförandekoder efterlevs. Ett exempel är Fair Wear Foundation, där FWFs kontrollanter slumpmässigt väljer ut ett antal av medlemsföretagens leverantörer som kontrolleras vart tredje år. Utöver detta måste företaget göra egna kontroller. I rapporten Looking for a quick fix how weak social auditing is keeping workers in sweatshops föreslås ett antal punkter där företag kan agera för att främja goda arbetsförhållanden på fabrikerna 11 : " Samarbeta med lokala organisationer " Sätt upp mekanismer där arbetare har möjlighet att föra fram klagomål " Ge leverantörernas anställda utbildning och träning " Ha en positiv attityd till facklig organisering " Se över företagets inköpsmetoder " Effektiva kontroller, återinspektioner och konkreta åtgärder " Insyn och transparens 10 LO TCO Biståndsnämnd, Hämtat den 9 februari Looking for a quick fix how weak social auditing is keeping workers in sweatshops, Clean Clothes Campaign, Sid 24. Sid. 10

11 5. Presentation av företagen Inför den här studien har enkäter skickats ut och intervjuer gjorts med sammanlagt elva modeföretag. Nio av företagen har svarat. De undersökta företagen kan alla räknas som mindre modeföretag i Sverige, även om spannet mellan dem är stort. Minst är Whyred med 13 miljoner i omsättning och störst är J Lindeberg som omsatte 290 miljoner Detta kan jämföras med de stora kedjorna, där H&M omsatte 61,3 miljarder, Lindex 5,2 miljarder och KappAhl 3,9 miljarder för Resultaten av undersökningen visar bland annat att endast fyra av modeföretagen har en uppförandekod i dagsläget (Filippa K, J Lindeberg, We och Tiger of Sweden). Fyra av företagen har heller inga regler om att barnarbete inte får förekomma (Whyred, Nudie, Weekday och Svea). Inget av företagen gör noggranna kontroller av arbetsförhållanden på tillverkningsfabrikerna och inget av företagen gör något för att leverantörernas anställda ska känna till sina rättigheter eller ges möjlighet att föra fram klagomål. Däremot finns i flera fall ett intresse för frågan om socialt ansvar i produktionen. Här följer en översiktlig presentation av företagen i tabellform. 12 Svenskt mode allt viktigare exportvara, Dagens Nyheter, ekonomi sid 5, den 13 februari Sid. 11

12 ! Företagen presenteras i detalj i nästa kapitel. Filippa K J Lindeberg Björn Borg Nudie Produktionsländer Portugal, Italien, Turkiet, Estland, Litauen och Kina/Hongkong Macao, Kina/Hong Kong, Turkiet, Taiwan, Estland, Litauen, Portugal, Italien och Kroatien Kina, Pakistan och Grekland Italien och Portugal Uppförandekod Ja Ja Nej Nej Förbud mot barnarbete Ja Ja Ja Fackföreningsfrihet Ja Ja Nej Rätt att teckna kollektivavtal Ja Ja Nej Levnadslön Nej Minimilön Nej 48 timmars arbetsvecka + 12 timmar övertid Nej Lokal lag Nej Förbud mot tvångsoch slavarbete Ja Ja Nej Förbud mot diskriminering Ja Ja Nej Hälsa & Säkerhet Endast kemikalier Ja Nej Kontrollerar företaget arbetsvillkor? Nja Nej Nej Nej Sid. 12

13 We Whyred Tiger Svea Weekday Portugal, Kina och Brasilien Portugal, Turkiet, Kina/Hong Kong och Albanien Italien, Turkiet, Portugal, Rumänien, Kina/Hong Kong, Vietnam Sverige, Baltikum och Kina/Hong Kong Kina, Thailand och Italien Ja Nej Ja (IC Company) Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Minimi-lön Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nja Nej Nej Sid. 13

14 ! 5.1 Tiger of Sweden Kontaktperson: Tina Broman, inköpschef. Produktionsländer: Italien, Turkiet, Portugal, Rumänien, Kina/Hong Kong, Vietnam. Presentation: Tiger of Sweden ägs av det danska börsnoterade bolaget IC Companys där även märken som Jackpot och InWear ingår 13. De senaste åren har Tiger of Sweden växt kraftigt och bara jeansförsäljningen har ökat med över 50% per år de senaste åren 14. Tiger of Sweden hade en omsättning på 250 miljoner kronor för Etiska inköpskrav IC Company som äger Tiger of Sweden, har en uppförandekod. IC Companys uppförandekod hänvisar till ILOs kärnkonventioner och ska gälla alla leverantörer och underleverantörer i produktionskedjan. Lönen ska sättas enligt lokalt lagstadgad minimilön och arbetare ska inte regelbundet tillfrågas att arbeta mer än 60 timmar i veckan (48 timmar + 12 timmar övertid). Barn under 15 år eller i vissa fall 14 år ska inte arbeta i produktionen. IC Company uppmuntrar genom koden sina leverantörer att underlätta kollektiva förhandlingar. Föreningsfriheten får inte inskränkas och fackligt aktiva får inte hotas eller trakasseras, enligt koden. Kontroll Förutom de leverantörer som Tiger of Sweden delar med IC Company har de även några som är exklusiva för Tiger of Sweden. Företaget besöker själva sina fabriker och även här gäller IC Companys uppförandekod. Några intervjuer med leverantörernas anställda görs inte, men Tiger of Sweden hör sig för med företagets ledning och med arbetsledarna om vilka löner som gäller, hur arbetstiden ser ut och så vidare. Tiger of Sweden besöker sina leverantörer ca 1-2 gånger per halvår. Tidigare hade företaget en egen fabrik i Ungern, med egen personal och maskinpark. Uppsägningen av personal skedde enligt Tina Broman i enlighet med lokala lagar samt med hjälp av lokala fackförbunds representanter. Maskinparken samt en del av personalen har nu flyttat till Rumänien, till en fabrik som inte ägs av Tiger of Sweden men där företaget köper stora delar av sortimentet. Tiger of Sweden försöker ha nära relation till leverantörerna och byter sällan, enligt Tina Broman. Tiger of Sweden satsar på kvalitet framför kvantitet. Enligt Tina Broman medför detta att det kan vara svårt att hitta leverantörer då dessa inte alltid är intresserade av små ordrar. Därför stannar Tiger of Sweden när de hittat en leverantör de är nöjda med. Tiger of Sweden har också längre produktionstid än de stora klädkedjorna, cirka sex månader för en kollektion. 13 Veckans Affärer Hämtat den 8 november Habit, nov Svenskt mode allt viktigare exportvara, Dagens Nyheter, ekonomi sid 5, den 13 februari Sid. 14

15 5.2 Björn Borg Kontaktpersoner: Maria Silfverschiöld, produktchef kläder, och Pernilla Nordin, produktchef badoch underkläder. Produktionsländer för kläder: Kina sex leverantörer, Pakistan två leverantörer och Grekland en leverantör. Presentation Under märket Björn Borg säljs såväl kläder, skor och väskor som glasögon och parfym. Licensen till varumärket Björn Borg ägs av Worldwide Brand Management-koncernen. Björn Borg-produkter säljs på sju marknader i Europa, men främst i Sverige och Holland. Omsättningen för kläder år 2004 var 122 miljoner kronor 16. Enligt Pernilla Nordin såldes det ungefär en miljon Björn Borg-kalsonger i Sverige år Etiska inköpskrav Worldwide Brand Management, som äger Björn Borg, ställer krav enligt Barnkonventionens artikel 32:1 och textilimportörernas lista över farliga kemikalier. Någon mer utförlig uppförandekod finns dock inte. Vid vårt möte med Björn Borg den 29 augusti 2005 sa Pernilla Nordin och Maria Silfverschiöld att de gärna vill ta fram en uppförandekod i samarbete med Rena Kläder och i samråd med sina leverantörer. Björn Borg upplever periodvis mycket uppmärksamhet från kunder om etikfrågor. Kontroll Björn Borg besöker sina leverantörer ca 6-8 gånger per år. Arbetstider, löner och fackföreningsfrihet kontrolleras inte, men det diskuteras med leverantörerna. Hittills har Björn Borg aldrig upptäckt några överträdelser, men om de skulle upptäcka problem skulle de diskutera med dem och poängtera det viktiga i att följa reglerna dels på grund av humana aspekter, men även för att vi annars tar ordrarna till annan leverantör, skriver Pernilla Nordin som svarat på enkäten. Leverantörernas anställda involveras inte vid leverantörsbesöken och Björn Borg kan inte säga om leverantörernas anställda känner till sina arbetsrättigheter. Däremot har Björn Borg arbetat med sina leverantörer i cirka femton års tid och har en nära kontakt med såväl ägare som produktionsansvariga. Björn Borg delar leverantörer med ett antal andra mindre svenska modeföretag. För att få igång ett effektivt och långsiktigt arbete med socialt ansvarstagande ser Björn Borg behovet av samarbete mellan flera företag; ett forum där erfarenheter kan delas och nya metoder utvecklas Hämtat den 10 januari Möte med Björn Borg 29 augusti Sid. 15

16 ! 5.3 Filippa K Kontaktpersoner: Maj-La Pizzelli, produktionschef och Anna Nygren, quality controller. Produktionsländer: Portugal, Italien, Turkiet, Estland, Litauen och Kina/Hongkong. Ca 30 leverantörer. Presentation Filippa K startades 1993 av Filippa Knutsson. Filippa K ägs av moderbolaget PFK Holding och har 17 egna butiker i Skandinavien, USA, Kanada och Europa. Företaget satsar även på att öppna butiker i Japan och Australien 18. Verksamheten utanför Skandinavien står för ungefär hälften av Filippa Ks omsättning som år uppgick till 240 miljoner kronor 19. Etiska inköpskrav Filippa K har en uppförandekod där ILOs kärnkonventioner och barnkonventionen citeras. Hänvisning sker också till konstitutionella rättigheter och till FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I uppförandekoden står det att Filippa Ks inspektioner aldrig kan ersätta tillverkarnas egna kontroller. Varje utkontraktering till underleverantör måste godkännas av Filippa K. Inga särskilda regler för löner och arbetstider finns dock. Idag arbetar Filippa K med att ta fram så kallade budord. Budorden ska visa på vilka miljö- och arbetsförhållanden som råder på de fabriker som tillverkar för Filippa K. Målet är att trycka upp en liten bok om arbetsförhållanden i tillverkningen som ska finnas tillgänglig för kunder i Filippa Ks butiker. Kontroll I enkäten skriver Filippa K: Tyvärr har vi inte samma möjligheter som de stora bolagen att kontrollera dessa krav. Vi gör så utförligt vi kan då vi själva befinner oss på fabrikerna. Enligt enkäten får Filippa K oftast positiva svar när de diskuterar arbetsvillkoren med leverantörerna, vilket Maj-La Pizelli tror beror på att det mesta av produktionen ligger i länder där sådant är reglerat. I Asien däremot är frågan lite mer osäker. Fackföreningar och dylikt är oftast inte tillåtna samt regerande arbetstider är svåra att få grepp om. Det föreligger ett helt annat arbetsklimat och det är svårt att förhålla sig till om det då är bättre att inte tillverka alls i till exempel Kina eller om det är bättre att försöka påverka det lilla man kan? Därför känns det nödvändigt för oss att utveckla och förbättra vår uppförandekod då vår produktion i Asien ökar konstant skriver Maj-La Pizzelli och Anna Nygren. Filippa K besöker varje leverantör ca 1 gång per säsong. Arbetarna involveras inte. Långa arbetstider uppges vara vanligt, men Filippa K gör idag inget särskilt för att ändra på förhållandena. Filippa K har under senaste året upplevt att kunderna blivit mer intresserade av etik. En förklaring till det tror Pizzelli och Nygren kan vara att Filippa K ändrat sin etikettering så att ursprungslandet syns i nacken. 18 E-post från Anna Nygren, Filippa K den 3 december Ibid. Sid. 16

17 5.4 J Lindeberg Kontaktpersoner: Enkäten ifylld av Ellinor Nordenström, logistikansvarig. Efterträdd av Kristina Sjöblom. Kontaktperson i fortsättningen är Anna Lönnerstedt, produktionsansvarig. Produktionsländer: Macao, Kina/Hongkong, Turkiet, Taiwan, Estland, Litauen, Portugal, Italien och Kroatien. Sammanlagt ca 40 leverantörer. Presentation J Lindeberg-kläder säljs i ca 20 länder med butiker i New York, Los Angeles, Stockholm, Tokyo, Kyoto och Hong Kong. Omsättning för år 2005 var 290 miljoner kronor 20. Etiska inköpskrav J Lindeberg har en uppförandekod med regler för barnarbete, säkerhet, arbetsrättigheter, standard på lokaler, miljö, kontroll och implementering. J Lindeberg kräver bland annat att leverantören ska stå för eventuella avgifter till rekryteringsfirmor och att alla arbetare ska ha ett skriftligt kontrakt. Alla arbetare ska ha rätt att organisera sig och förhandla kollektivt. Inga disciplinära åtgärder är tillåtna mot arbetare som organiserar sig fredligt och enligt lag. Arbetstider och löner ska följa nationell lagstiftning. Kvinnor får inte avskedas på grund av graviditet och passning för småbarn rekommenderas. Leverantören måste alltid hålla J Lindeberg informerad om vilka fabriker som sköter tillverkningen. J Lindeberg har rätt att när som helst göra oannonserade kontroller. Även NGOs, som J Lindeberg valt ut, har rätt att besöka fabrikerna. Kontroll J Lindeberg har som målsättning att arbeta i långa relationer med leverantörer för att underlätta att kvalitet och andra ställda krav kan uppfyllas och kontrolleras. Uppförandekoden måste skrivas under för att J Lindeberg överhuvudtaget ska arbeta med en leverantör. I de fall leverantören använder en underleverantör ska den godkännas av J Lindeberg samt att uppförandekoden ska undertecknas. J Lindeberg använder sig av agenter som finns på plats i tillverkningsländerna och gör regelbundna besök hos leverantörerna. Agenten har också i uppdrag att se till att uppförandekoden efterlevs. Enligt Anna Lönnerstedt, produktionsansvarig på J Lindeberg, gör agenterna även oanmälda kontroller och rapporterar eventuella missförhållanden till huvudkontoret för åtgärder. J Lindeberg har hittills inte upptäckt några brott mot uppförandekoden, men är beredda att ta till åtgärder om missförhållanden upptäcks E-post från Anna Lönnerstedt den 15 februari E-post från Anna Lönnerstedt den 20 februari Sid. 17

18 ! 5.5 Nudie Kontaktperson: Maria Erixon, VD. Produktionsländer: Italien och Portugal. Presentation Maria Erixon, före detta chefsdesigner på amerikanska jeansföretaget Lee, har startat det egna klädmärket Nudie. Omsättningen växte från 93 miljoner kronor år 2003 till 200 miljoner På Nudies hemsida finns en film som visar tillverkningsprocessen av plaggen. Nudie har även gett ut en bok som berättar om miljön på fabrikerna. Enligt Maria Erixon är det många kunder som ställer frågor om tillverkningsförhållanden. Nudie har också satsat på välgörenhetsprojekt. Exempelvis kan man köpa t-shirts där överskottet går till Amnesty och barnjeans där allt utöver produktionkostnader och moms går till Barncancerfonden 23. Etiska inköpskrav Nudie ställer idag inga formella krav på arbetsvillkor i tillverkningen. I dagsläget har vi inget behov av en kod då vi har en mycket nära relation till våra leverantörer, menar Maria Erixon. Nudie kan däremot tänka sig att teckna en uppförandekod om de utökar antalet leverantörer eller börjar köpa från låglöneländer. Idag har Nudie endast tillverkning i Europa. De har ingen princip om att inte tillverka i låglöneländer, men de vill inte jobba med diktaturer. Det är också viktigt för Nudie att ha full insyn i produktionen. Kontroll Nudies leverantörer finns i Portugal (ca åtta leverantörer) och i Italien (ca två leverantörer). I Italien har Nudie en svensk agent som endast jobbar med Nudie och som besöker alla Nudies leverantörer inklusive tvätterier varje vecka. Arbetsvillkoren kontrolleras dock inte särskilt. I enkäten skriver Maria Erixon: Vårat val av länder och leverantörer gör att vi inte kontrollerar detta då vi vet att det är strikta regler som gäller. Att ha tillverkning i Europa är enligt Clean Clothes Campaign ingen garanti för att arbetsförhållandena är rimliga. Det finns rapporter om barnarbete och sweatshop-liknande förhållanden även från fabriker i Italien och Portugal 24. Nudie har genom sin agent koll på arbetsmiljön såtillvida att det finns skyddsombud på tvätterierna, arbetarna får gå på kontinuerliga läkarbesök och kemikaliehanteringen sker i slutna system. Det Nudie anser sig ha svårare att kontrollera är löneavtalen och i vilken utsträckning arbetarna kan påverka sin situation. Sedan vårt möte med Nudie i augusti 2005 har Nudie försäkrat sig om att det finns fackföreningar hos några av leverantörerna. Nudie kommer även att träffa fackföreningarna. Nudies huvudleverantörer är ISO-certifierade och man jobbar även på att underleverantörerna (knappar osv) ska certifieras. 22 Intervju med Maria Erixon den 25 maj Nudies hemsida Hämtat den 27 oktober E-post från Ersilia Monti och Nina Ascoly, Clean Clothes Campaign, 12 mars Sid. 18

19 5.6 WE International AB Kontaktperson: Rickard Josephson, produktionschef. Produktionsländer: Portugal (50%), Kina (40%) och Brasilien (10%). Sammanlagt köper de från cirka 23 fabriker. Presentation We International AB startades 1999 av Greger Hagelin, en gång bland de tio bästa skatebord-åkarna i Sverige. Varumärket ägs till 32% av Antonia Ax:on Johnsons riskkapitalbolag Novax och är ett av Sveriges snabbast växande varumärken just nu 25. Marknadsföringen sker framför allt i nischade tidningar och genom så kallade We-aktivister, det vill säga nyckelpersoner som We sponsrar med kläder. Omsättningen var 109 miljoner kronor och prognosen för 2006 förväntas bli 150 miljoner kronor 26. Etiska inköpskrav We International AB har en uppförandekod med 14 punkter. Löner och förmåner måste enligt koden sättas i enlighet med lokal lag och vara baserat på vad arbetare och deras familjer behöver för att leva. Arbetstiden får inte överstiga 60 timmar per vecka, inklusive övertid, eller i enlighet med lokal lag. En dag i veckan måste vara helt ledig. Barn under 15 år får inte arbeta. Arbetarna har rätt till en säker och hälsosam arbetsmiljö. Leverantörer ska respektera arbetarnas rätt att organisera sig. Ingen fängslad arbetskraft får förekomma, varken hos leverantörer eller underleverantörer. Ingen arbetare får diskrimineras på grund av ålder, ras, ansiktsfärg, frisyr, kön, religion eller musiksmak. Ingen fysisk eller psykisk bestraffning får förekomma. Kontroll We gör inga egna kontroller av arbetsvillkor såsom löner, arbetstider och fackföreningsfrihet. Produktionsansvarig och agenter besöker däremot fabrikerna kontinuerligt. Arbetarna involveras inte i kontrollen och inga överträdelser mot koden har hittats. Varken personal eller kunder informeras om tillverkningsförhållanden annat än vid direkta frågor till produktionsansvarig. We samarbetar med den internationella revisionsfirman SGS. SGS gör inga kontroller av arbetsförhållanden hos We s leverantörer, men om We finner det särskilt påkallat kan de anlita SGS för detta Veckans Affärer, se not Svenskt mode allt viktigare exportvara, Dagens Nyheter, ekonomi sid 5, den 13 februari E-post från Rickard Josephson den 30 november Sid. 19

20 ! 5.7 Whyred Kontaktperson: Eva Ottosson, marknadsansvarig. Produktionsländer: Portugal (40%), Turkiet (40%), Hong Kong/Kina (17%), och Albanien (3%). Sammanlagt ca leverantörer. Presentation Whyred grundades 1998 och har idag två egna butiker i Stockholm. Företaget satsar nu stort efter en tid av strukturella problem. Whyreds kläder ska nu säljas i bland annat Norge, England, Tyskland och Irland. En ny VD har tillsats och en nyemission har tillfört nytt friskt kapital. Omsättningen år var 13 miljoner kronor men förväntas uppgå till 25 miljoner Etiska inköpskrav Whyred har ingen policy för socialt ansvar, men planerar att teckna en uppförandekod. Whyred är också positiva till att ta kontakt med lokala fackföreningar som representerar arbetare hos leverantörerna. Kontroll Whyred ser det inte som sitt ansvar att involvera leverantörernas anställda i kontrollen. Eva Ottosson säger att de kontrollerar arbetsvillkoren men att de hittills aldrig upptäckt några överträdelser. Ju större vi blir desto starkare blir behovet av att kunna kontrollera leverantörer. [ ] Eftersom vi är ett så pass litet företag som inte söker efter att kostnadsminimera till varje pris så arbetar vi inte med fabriker som använder miljöfarliga medel eller oetiska metoder gällande arbetskraften. Men naturligtvis kan vi inte garantera detta eftersom vi inte är på plats i fabrik dag och natt alltid, utan enbart i samband med produktions/kollektionsresor, skriver Eva Ottosson 29. Alla Whyreds inköp görs via agenter, men man har också själva kontakt med fabrikerna och besöker alla fabriker ungefär två gånger per år. Whyred byter leverantörer ofta. Detta beror på att man har svårt att hitta tillräckligt bra leverantörer. Vi är en väldigt liten inköpare och har därmed väldigt lite att säga till om. Detta gör att leverantörerna inte respekterar våra krav vad det gäller kvalitet och ledtider säger Eva Ottosson. Whyred har med tanke på sin storlek ett relativt stort antal leverantörer. Vissa av leverantörerna delas med andra svenska företag och Eva anser att ett samarbete i frågorna om socialt ansvarstagande skulle vara positivt. Inga av Whyreds kunder ställer frågor om etik, enligt Eva Ottosson. 28 Svenskt mode allt viktigare exportvara, Dagens Nyheter, ekonomi sid 5, den 13 februari Enkätsvar och e-post, 30 nov Sid. 20

21 5.8 Svea Kontaktperson: Thomas Lantz, konsult som sköter Sveas kontakter med distributörer och agenter i utlandet. Produktionsländer: Svea tillverkar ca 20% i Kina med leverantörskontakt i Hong Kong, 80% i Estland (Narva) och några plagg i Sverige (Gällsta). Presentation Svea startade 1999 och är baserade i Borås. I augusti 2004 öppnade Svea sin första egna butik i Stockholm. Svea har sedan även öppnat butiker i Göteborg och Köpenhamn. Omsättningen var 25 miljoner kronor år Etiska inköpskrav Svea har inte antagit någon uppförandekod. De anser inte att de behöver någon i nuläget, då de har bra insyn i produktionen. Kontroll Svea har i dagsläget ingen kontroll av arbetsvillkor hos leverantörerna. Företaget har arbetat med samma leverantör i Hong Kong i 10 år (Linda som är inköpare på Svea jobbade tidigare på JC där hon arbetade med denna leverantör). Leverantören i Narva har de gjort affärer med i fem år och Linda besöker ofta fabriken. På fabriken arbetar 16 anställda som arbetat där i många år, vilket Svea ser som ett tecken på att de trivs. Svea har dock inte gjort några intervjuer direkt med de anställda om deras arbetsvillkor. Svea har relativt korta produktionstider. Detta beror enligt företaget främst på att de själva köper in färdigt tyg och tillbehör och skickar till leverantörerna i Hong Kong, Narva och Gällsta. 30 Svenskt mode allt viktigare exportvara, Dagens Nyheter, ekonomi sid 5, den 13 februari Sid. 21

22 ! 5.9 Weekday AB Kontaktperson: Adam Friberg, produktionsansvarig. Produktionsländer: Mössor, skärp, vantar, reflexer och skor köps in via handelshus och agenter. Adam Friberg tror att det mesta av detta produceras i Kina. Den största delen av produktionen (trikå, jackor, jeans, stickat och vävt) köps direkt från sju leverantörer som finns i Kina (fem leverantörer, utgör 50%), Thailand (en leverantör, 20%) samt Italien (en leverantör, 10%). I framtiden är det möjligt att man på grund av kortare ledtider också kommer skaffa fler leverantörer i Europa, troligtvis kommer dessa då att finnas i Baltikum. Procentsatserna är uppskattningar. Presentation Företaget Weekday startades Jeans under varumärket Cheap Monday säljs idag i 140 butiker över hela världen med tyngdpunkt på Sverige. Butikerna finns i Danmark, Finland, Norge, UK, Frankrike, Tyskland, Hong Kong, Australien, Spanien och snart även i Japan och USA. Företaget förväntas omsätta 16 miljoner för maj 05-april 06. Etiska inköpskrav Weekday har idag ingen uppförandekod. Man arbetar på att ta fram en, men understryker samtidigt att man vill ha klart för sig hur man ska och kan använda uppförandekoden. Från och med mars 2006 skall en person vara anställd på 25 % för att ta ett övergripande ansvar för uppförandekod och etik i produktionen. Kontroll Adam Friberg får många frågor från konsumenter om hur tillverkningen av Cheap Mondays kläder går till. Idag kontrollerar inte Weekday själva att arbetsvillkoren för de anställda i produktionen är rimliga. Företaget använder delvis samma leverantörer som JC och har därför utgått ifrån att sådana kontroller görs av dem. Adam Friberg uppskattar att man hos leverantörerna står för mellan 0,3 % 10 % av produktionskapaciteten. Han påpekar också att de fabriker man använder är ganska små. Weekday har en person i Hong Kong som är ansvarig för uppföljning av kvalitet och kontakt med fabrikerna. När uppförandekoden är klar kommer arbetet med uppföljning av denna att påbörjas. Weekday AB har regelbundet utbildningar för samtliga anställda i Sverige. I framtiden skall speciella utbildningar angående etik genomföras, vilket inte har gjorts tidigare. Sid. 22

23 5.10 Bondelid Bondelid har inte velat delta i vår undersökning, enligt dem själva på grund av tidsbrist 31. De har heller ingen information om inköpsmetoder och socialt ansvar på sin hemsida 32. Bondelid startades av designern Clas Bondelid Företaget säljer klubb- och streetwear. De har också tagit fram kläder till svenska scoutförbundet, som komplement till den klassiska scoutskjortan 33. Omsättningen år 2003 var 28 miljoner kronor Acne Inte heller Acne har velat vara med i vår undersökning. Acne startades 1996 som en designagentur. Agenturen lanserade allt från modedesign och grafisk design till filmproduktion och reklam. Den första kollektionen jeans kom Idag tillverkar Acne även t-shirts, jackor, skor och accessoarer. Acne har över 200 återförsäljare i 25 länder. Företagets omsättning har ökat stadigt. Från år 2002 till 2003 ökade omsättningen med 184% till 42 miljoner kronor 35, och hade Acne en omsättning på hela 108 miljoner kronor 36. Ingen information om villkoren för dem som tillverkar Acnes produkter finns på deras hemsida E-post från Maria Westerman, Bondelid, den 18 mars Hämtat den 10 februari Hämtat den 29 november Veckans Affärer, se not Ibid. 36 Svenskt mode allt viktigare exportvara, Dagens Nyheter, ekonomi sid 5, den 13 februari www. acnejeans.com Hämtad den 10 februari Sid. 23

24 ! 6. Hur bör modeföretagen gå vidare? Fair Trade Centers och Rena Kläders intryck efter att ha fört dialog med de svenska modeföretagen är att det finns viss kunskap om problemen i klädindustrin men en okunskap om hur man som företag kan arbeta för att förbättra situationen för klädarbetare. Det verkar heller inte ha funnits någon större motivation till detta då trycket från konsumenter, media och politiker varit svagt. Tiger of Sweden, Filippa K, J Lindeberg och We International AB har uppförandekoder, men några utförliga kontroller av hur koderna efterlevs görs inte. Björn Borg, Whyred och Weekday AB har i våra möten uttryckt att de vill anta uppförandekoder och börja implementera dessa i leverantörskedjan. Nudie och Svea menar att de inte behöver någon uppförandekod i dagsläget då de anser sig ha tillräckligt god insyn i produktionen ändå. Som tidigare nämnts är en uppförandekod ett av företaget ensidigt antaget dokument som anger vilka regler företaget vill ska råda på leverantörernas fabriker. Om en uppförandekod ska vara värt något bör det alltså finnas ett system för implementering och kontroll av hur den efterlevs. De anställda på leverantörernas fabriker måste också ha kännedom om kodens innehåll. Om man som i Nudies och Sveas fall tror att leverantörerna ändå lever upp till de krav som brukar ingå i en uppförandekod, anser Fair Trade Center och Rena Kläder att det är bättre att ändå anta en uppförandekod för att ha något att mäta emot och visa upp om det skulle visa sig finnas problem hos leverantörerna. Viktigt är att uppförandekoderna innehåller krav motsvarande ILOs kärnkonventioner samt regler för ersättning och arbetstid. De stora svenska klädkedjorna har arbetat med uppförandekoder och leverantörskontroller i ungefär ett decennium. Kontrollerna har i vissa fall lett till bättre arbetsförhållanden i form av brandsäkerhet och skyddsutrustning med mera. Dock har det visat sig svårare för klädkedjorna att garantera klädarbetarna en skälig lön och rimliga arbetstider. Att lägga stora resurser på kontroller som ger så ringa reslutat är en fälla som företagen i denna undersökning inte behöver hamna i. Vi menar att det finns effektivare sätt att arbeta på för att tillgodose klädarbetarnas rättigheter. För det första är modeföretagen inte lika priskänsliga som de företag som till varje pris försöker minimera kostnaderna. Detta ger ett större utrymme för modeföretagen att betala vad det faktiskt kostar att producera en vara utan att leverantörernas anställda ska behöva arbeta för svältlöner. För det andra satsar många av modeföretagen på jeans och baskläder som inte är så säsongsberoende. Leveranstiden för en kollektion är ofta upp till ett halvår. Detta ger större möjlighet för leverantören att kunna tillverka plaggen utan att de anställda behöver arbeta mycket övertid. För det tredje är modeföretagen mindre och arbetar ofta med färre leverantörer. Detta möjliggör större insyn i produktionen. Många av företagen har också arbetat med samma leverantörer under många år, vilket ökar möjligheten för företaget att ställa krav på leverantören. En av de största anledningarna till varför de stora klädkedjornas kontroller inte givit bättre resultat är att deras inköpsmetoder i form av prispress och snabba leveranser motverkat leverantörernas möjlighet att uppfylla kraven i uppförandekoderna. Flera av företagen i den här undersökningen däremot, tillämpar inköpsmetoder som ger utrymme för leverantören att följa etiska krav. Därför har modeföretagen på många sätt bättre förutsättningar att arbeta för en mer etisk klädhandel. Dessutom har det framkommit att flera av företagen delar leverantörer med varandra. Här skulle företagen kunna samarbeta, exempelvis genom att se till att leverantörens anställda får utbildning om arbetsmiljö och fackliga rättigheter. Det är då viktigt att utbildningen inte kontrolleras av arbetsgivaren eller av myndigheter och att de anställda som deltar i utbildningen inte riskerar bestraffning. Sid. 24

25 Fair Trade Centers och Rena Kläders tips till modeföretagen är därför: " Utveckla och tillämpa en trovärdig etisk policy. Policyn bör slå fast att företagens leverantörer och deras underleverantörer respekterar internationellt erkända arbetslivsnormer, där ett absolut minimum är respekten för ILOs kärnkonventioner. " Använd inköpsmetoder som inte leder till att arbetare utnyttjas. Långa leverantörskontrakt, rimliga leveranstider och en vilja att betala ett pris som ger utrymme för skäliga löner till arbetarna är en god start. " Tillämpa uppförandekoderna på sätt som leder till hållbara förbättringar av arbetsvillkoren. Att påpeka de etiska kraven vid besök ett par gånger om året leder inte till förbättringar. De anställda på fabrikerna är de bästa kontrollanterna och bör därför involveras i kontrollerna utan att riskera diskriminering eller bestraffning. " Samarbeta för att lösa branschens gemensamma problem. " Informera allmänheten om under vilka arbetsvillkor produkterna tillverkas, och redovisa öppet om hur verksamheten påverkar villkoren i leverantörskedjan. Sid. 25

26 ! Anteckningar: Sid. 26

27 Sid. 27

28 ! Sid. 28