Förbundsmötet fastställer årsberättelsen för år 2017 enligt styrelsens förslag.

Transkript

1 Årsberättelse 2017 Motiveringar Bilaga B Förbundsmöte 2018 Årsberättelsen är ett stadgeenligt dokument. Årsberättelsen är ett offentligt dokument som publiceras på webbsajten. Styrelsen har på sitt möte den godkänt sitt förslag till årsberättelse. Beslutsförslag Förbundsmötet fastställer årsberättelsen för år 2017 enligt styrelsens förslag. Natur och Miljö rf Årsberättelse 2017 Fastställd av förbundsmötet Innehållsförteckning 1 Miljöpolitisk verksamhet Solsvar Jordbruk Östersjön Skarv CCB Internationellt samarbete Nordiskt samarbete EEB IUCN Utlåtanden Arbetsgrupper Miljöfostran Samarbete med daghem och skolor Naturskolan Uttern Kvarkens naturskola Ålands naturskola Åbolands naturskola Freshabit Fortbildning Läromedelsproduktion Grön Flagg Fritidsverksamhet för barn och unga Natur & Språk Familjeutfärder Kommunikation Finlands Natur Innehåll

2 3.1.2 Form Webbpublicering Marknadsföring Redaktion och medarbetare Ny strategi för Sociala medier Synlighet i media Tjänster till lokalföreningar Organisationen Medlemskåren Medlemstal Medlemsavgifter Förbundskongress Strategiprocessen Styrelsen Personal Anställda Ledning Arbetsplatshälsovård och välmående Planeringsdagar och arbetsgemenskapen Kansli och utrustning Arkivet Ekonomi Översikt Beviljade understöd Medlemsorganisationer Understödjande medlemsorganisationer Medlemskommuner Personmedlemstal

3 1 Miljöpolitisk verksamhet I enlighet med treårsplanen fokuserade kampanjverksamheten på klimattemat. Därutöver deltog Natur och Miljö aktivt i miljödebatten i Svenskfinland. 1.1 Solsvar Natur och Miljö ordnade inom ramen för kampanjen Solsvar s.k. solträffar hemma hos husägare i olika delar av Svenskfinland. Under varje solträff presenterade husägarna sina miljövänliga energilösningar. Lösningarna som presenterades varierade från träff till träff. Solträffarna gick av stapeln under vardagskvällar eller veckoslutseftermiddagar. Varje solträff räckte 1,5-2 timmar. I solträffarna medverkade en eller flera personer som var experter på de miljövänliga lösningar som presenterades i det aktuella huset. Solträffarna på Åland genomförde vi i samarbete med Ålands Natur och Miljö och solträffen i Esse genomförde vi i samarbete med Skogscentralens informationsprojekt CreBio. Eftersom solträffarna huvudsakligen ordnades i enskilda hem fanns det utrymme för ett begränsat antal gäster. I två solträffar deltog 5-8 gäster, i de övriga ca gäster. Den sammanlagda publikmängden var ca 110 personer. Genomförda solträffar: Den 24.4 i Borgå (egnahemshus med solfångare och solpaneler) Den 15.5 i Sibbo (egnahemshus med solfångare, solpaneler och tillvaratagande av passiv solvärme) Den 15.6 i Jomala på Åland (egnahemshus med solpaneler och värmeåtervinning) Den 3.9 i Maxmo (sommarstuga med solpaneler) Den i Esse (egnahemshus med solfångare och vedpanna) Den i Ekenäs (egnahemshus med modern vedpanna) Den på Kimitoön (golfgård med jordvärme, solfångare och luftluftvärmepump) Den i Saltvik på Åland (ekoby med solpaneler, rörliga solfångare och energisnåla hus) Dessutom planerade och marknadsförde vi ytterligare två solträffar som vi var tvungna att inhibera pga. för få anmälda deltagare. För att presentera konceptet och locka gäster till solträffarna gjorde vi video i samarbete med Joel Grandell. Videon på en 1 minut och 40 sekunder blev färdig i februari Vi publicerade den på Natur och Miljös YouTube-kanal och länkade till Natur och Miljös hemsida på webben. Under året producerade vi solberättelser som handlar om husägares erfarenheter av olika miljövänliga energilösningar. Vi samlade solberättelserna på Natur och Miljös hemsida på webben. Frilansjournalister skrev reportageartiklarna och tog foton till dem. Varje reportageartikel består av ca 5000 tecken text och ett eller flera foton på husägarna och deras miljövänliga energilösningar. Artiklar vi publicerade i tidningen Finlands Natur och på webben: Enkelt pelletssystem värmer hela huset (tema pelletspanna, författare Tina Nyfors) 3

4 Starkt solsken får Christian att mysa (tema solfångare, författare Tina Nyfors) Energisnålt med egen produktion (teman litet vindkraftverk, välisolerat hus och solpaneler, författare Pia Prost) Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus (teman välisolerat hus, värmeåtervinning ur inomhusluften och ur duschvattnet, samt solpaneler, författare Tove Fagerström) Artiklar vi publicerade endast på webben: Maximal energiproduktion med rörlig solfångare (tema solfångare som följer solen, författare Jessica Sundman) För Leif finns inga alternativ (teman solpaneler, solfångare som följer solen och välisolerade hus, författare Simon Holmström) Framtidens energiförsörjning prövas i Esbo (teman solpaneler, smart styrsystem som köper el då den är billigast, samt lagring av el, författare Tina Nyfors) Självförsörjande på värme i Degerös skogar (teman solpaneler, solfångare, vedpanna och litet vindkraftverk, författare Mikael Sjövall) Dessutom publicerade vi bloggtexten: Det här är ingen solskenshistoria (teman pelletspanna, solpanel och luftvattenvärmepump, författare Petra Granholm) Solsvarvideorna gjordes i samarbete med Buttergoose Media. Sammanlagt producerade vi 9 korta ( s) videofilmer. Videofilmerna publicerade vi på Natur och Miljös YouTube-kanal och länkade till Natur och Miljös hemsida på webben samt Solsvarkampanjens Facebooksida. Varje video handlar om en unik miljövänlig energilösning. Två videor filmade vi i hus som tillhör Bergkullastiftelsen, en video filmade vi i en sommarstuga och de övriga i egnahemshus på olika orter. De miljövänliga energilösningarna i Bergkullastiftelsens hus presenterades också i en reportageartikel. I övrigt gjordes videorna och reportageartiklarna på olika platser. Videor vi producerade: Bergvärme hos Erik Christers solfångare Mikaels moderna vedpanna Passiv solvärme hos Tom och Emma Paulas och Eeva-Stiinas solpaneler Petterssons pelletspanna Solel i Weijolas sommarstuga Solföljare på Bergkulla Superisolerat i Bergkulla På basis av ett anbudsförfarande valde vi att bygga upp Solsvarkampanjens marknadsföringsstrategi i samarbete med marknadsföringsbyrån Avalon. Tillsammans utarbetade vi en kampanjsymbol, en Facebooksida, innehållet om Solsvar på Natur och Miljös webbsida, modell för affischer om solträffar, samt banners och adwordsannonser för marknadsföring av kampanjen på webben. 4

5 Facebooksidan för kampanjen Solsvar lanserades 5.4 och fram till slutet av året gjorde vi 86 inlägg på sidan om bl.a. solträffarna och berättelserna, samt delade andra aktörers inlägg som hade med temat att göra. 154 personer gillade sidan vid utgången av år Under våren och sommaren genomförde vi två omgångar av utlottningen Mitt eget Solsvar på Facebooksidan för Solsvar. I utlottningen deltog de personer som i text och/eller bild berättade om de miljövänliga energilösningar de gjort eller planerar göra i sitt egnahemshus eller på stugan. Den första omgången av utlottningen genomförde vi Fyra personer deltog i utlottningen och priset som vi lottade ut var en SolarMagic M40Wall luftsolvärmare företaget MG Engineering donerat. Den andra omgången av utlottningen genomförde vi Sju personer deltog i utlottningen och priset som vi lottade ut var ett gåvokort på 150 euro till företaget Areva Solar som säljer solpaneler. Miljövårdschef Anne Antman fungerade som projektledare för kampanjen Solsvar. Projektledaren letade reda på hus med intressanta miljövänliga energilösningar och husägare som vill berätta om sina lösningar åt andra på solträffar eller bli intervjuade för video eller artiklar. Projektledaren besökte husen och husägarna i förväg för att ta reda på om de var lämpliga att hålla solträff i, samt planerade och marknadsförde solträffarna. Projektledaren modererade diskussionen på alla solträffar utom en som modererades av Tove Fagerström från Ålands Natur och Miljö. Ytterligare planerade projektledaren innehållet i videofilmerna tillsammans med Buttergoose Media och intervjuade husägarna under filmningen. Projektledaren fungerade som uppdragsgivare åt frilansjournalisterna och marknadsförde solberättelserna. Natur och Miljös civiltjänstgörare Mikael Boman deltog i två solträffar och civiltjänstgörare Kasper Portin deltog i fem solträffar. Civiltjänstgörarna hjälpte till med praktiska detaljer i samband med solträffarna, bl.a. inköp, transport av rekvisita, att ställa i ordning, ta foton och städa undan. Chefredaktören för Finlands Natur Magnus Östman redigerade artiklarna som publicerades i tidningen. Vi bjöd in regional media till våra evenemang och bad dem också puffa evenemangen i förväg. Regional radio sände från tre solträffar och regionala dagstidningar puffade för eller rapporterade från fyra evenemang. 1.2 Jordbruk Diskussionen om hur jordbruksstöden ska se ut när nästa CAP-period börjar 2021 inleddes på allvar både på EU-nivå och i Finland. Natur och Miljö deltog i diskussionen som fördes i arbetsgrupper tillsatta av jord- och skogsbruksministeriet. 1.3 Östersjön Skarv Bernt Nordman representerade Natur och Miljö i den regionala skarvsamarbetsgruppen i Österbotten. Samarbetsgruppen utformade en handlingsplan. Nordman representerade naturorganisationerna i ett mindre 5

6 arbetsutskott som beredde förslaget till handlingsplan. Arbetsutskottet samlades XX antal gånger och skarvsamarbetsgruppen X gånger under året. Natur och Miljö deltog också aktivt i den offentliga debatten kring skarvarna i Österbotten. I augusti lämnade Nordman arbetsutskottet i protest mot att man frångick konsensusprincipen och tog i bruk majoritetsbeslut. Natur och Miljö anmälde avvikande åsikt till det slutliga dokument som behandlades av skarvsamarbetsgruppen i september. Ingen av de naturorganisationer som deltog i skarvsamarbetsgruppens arbete skriver under handlingsplanen CCB Natur och Miljö fortsatte sitt medlemskap i Coalition Clean Baltic som är ett nätverk av miljöorganisationer verksamma i länderna kring Östersjön. Andrea Weckman valdes till styrelsemedlem på CCB:s årsmöte den 14.5 i Rostock. 1.4 Internationellt samarbete Nordiskt samarbete Den årliga träffen för ledare för de nordiska naturskyddsförbundet ordnades på Färöarna. Förbundsordförande Andrea Weckman deltog i mötet. Under året hölls flera skypemöten där man följde upp hur samarbetet gällande konkreta projekt löper. Bernt Nordman deltog i de flesta mötena EEB Natur och Miljö fortsatte sitt medlemskap i det europeiska nätverket European Environmental Bureau. Våra sakkunniga medverkade sporadiskt i de tematiska nätverkenas arbete. Bernt Nordman representerade förbundet på EEB:s årsmöte som hölls i Edinburg. På mötet valdes Jouni Nissinen, som arbetar som miljövårdschef på Finlands naturskyddsförbund, till ordförande för EEB IUCN Natur och Miljö deltog aktivt i den nationella IUCN-kommitténs arbete. Ordinarie medlem var Camilla Strandberg-Panelius och suppleant var Bernt Nordman. På våren delade IUCN-priset ut till Luonto-Liittos varggrupp (Susiryhmä). Bernt Nordman deltog i en paneldebatt på utdelningsfesten den 7.2 i Gamla hamnen i Helsingfors. 1.5 Utlåtanden Jämfört med tidigare år lämnade Natur och Miljö in betydligt färre utlåtanden till myndigheter på nationell och regional nivå. Personalen prioriterade dels den egna kampanjverksamheten (Solsvar) och vissa specifika frågor (skarvkonflikten i Österbotten). Volontärerna engagerade sig inte i den miljöpolitiska verksamheten. Under året lämnade Natur och Miljö in följande utlåtanden till myndigheter på regional och nationell nivå: Åsikt om MKB-programmet för Världsarvsvägen i Korsholm 6

7 Utlåtande om förslaget till nationell avfallsplan Utlåtande om budgetpropositionen (RP 106/2017 rd) avsnitt Arbetsgrupper Natur och Miljö medverkade genom egna representanter i följande arbetsgrupper som har tillsatts av regionala eller nationella myndigheter: Arbetsgrupp för uppföljning av landsbygdsprogrammet Suppleant Anne Antman Arbetsgrupp för uppföljning av den nationella biodiversitetsstrategin Ordinarie Bernt Nordman CAP-strategigrupp Suppleant Anne Antman Delegationen för hållbart jordbruk inom Nylands NTM-central Anne Antman Delegationen för konsumentärenden Henna Björkqvist Grön Flagg-kommittén Bernt Nordman Finlands IUCN-kommitté ordinarie Camilla Strandberg-Panelius suppleant Bernt Nordman Kommissionen för hållbar utveckling Ordinarie Bernt Nordman Kommittén för EU-ärenden, sektionen för miljö (23) Bernt Nordman Metsoprogrammets nationella uppföljningsarbetsgrupp Bernt Nordman Regional samarbetsgrupp för skarv i Österbotten Bernt Nordman Samarbetsgrupp för vattenvård i Österbotten Bernt Nordman Siemenpuustiftelsens delegation Ordinarie Emilia Runeberg Suppleant Jannika Reed Styrelsen (Board) för Coalition Clean Baltic (CCB) Andrea Weckman Styrgruppen för LYKE-nätverket Bernt Nordman VÄLKE-gruppen (nätverk för miljöfostran i Nyland Pia Bäckman 7

8 2 Miljöfostran 2.1 Samarbete med daghem och skolor Naturskolan Uttern Naturskolan Uttern erbjöd såsom under tidigare år naturskolundervisning i form av enskilda naturskoldagar för daghem, förskolor och den grundläggande utbildningen (åk 1 6) i västra Nyland och huvudstadsregionen. Därtill erbjöds verksamhet för naturskolklasser. Året präglades av stora förändringar inom personalen. Ordinarie naturskollärare Pia Bäckman återvände i januari på jobb från en längre sjukledighet och arbetade i medeltal med 50 % arbetstid under vårterminen. Camilla Ekblad fortsatte som vikarie och arbetade i medeltal med 70 % arbetstid januari juni, respektive 50 % augusti december. Därtill anställdes Emma Steen som vikarierande naturskollärare under högsäsongen på våren (mars maj) med ca 70 % arbetstid. På höstterminen arbetade Pia Bäckman på 70 % arbetstid och i augusti började Julia Scheinin arbeta som Naturskolan Utterns andra fast anställda naturskollärare. Hon arbetade 80 % under hösten. Naturskolan Uttern hyrde fortsättningsvis kontors- och lagerutrymmen i Åvikhemmet i Sjundeå. Naturskollärarna tillbringade sammanlagt 140 dagar i fält. Under 107 av dessa dagar drog naturskollärarna program för naturskolgrupper, 29 var lägerskoldagar. Under verksamhetsåret ordnades totalt 111 naturskoldagar för sammanlagt 97 olika grupper från skolor, förskolor och daghem ifrån västra Nyland och huvudstadsregionen. Dessa bestod av 87 enskilda naturskoldagar, samt 24 naturskoldagar för naturskolklasserna. Av det totala antalet naturskoldagar var 63 långa och 48 korta. Sammanlagt deltog 1825 barn och 212 vuxna i en eller flera naturskoldagar under året. Därtill ordnade Naturskolan Uttern 26 lägerskoldagar för 228 elever och 32 vuxna. Naturskolklasser Naturskolklasserna riktar sig till årskurserna 3 och 4 och omfattar fyra naturskoldagar under läsåret per deltagande grupp. Under vårterminen deltog 3 klasser från västra Nyland i naturskolklassverksamheten. På hösten ökade antalet naturskolklasser till 9 och bland dem fanns dessa två första naturskolklasserna från Helsingfors. Naturskolklasserna erbjöds såsom tidigare år två naturskoldagar under vårterminen och två under höstterminen. Naturskoldagarnas teman var kopplade till årstiden. Under verksamhetsåret deltog sammanlagt 218 elever och 26 vuxna i naturskolklassverksamheten. Enskilda naturskoldagar Under vårterminen planerades och erbjöds ett nytt naturskoltema riktat till åk 1-2 som handlade om myror. Högsäsongen i april maj var fullspäckad med naturskoldagar och totalt 58 enskilda naturskoldagar hölls under vårterminen. I början av höstterminen tog vi emot färre bokningar av naturskoldagar. 8

9 NATURligtvis ute på svenska-konceptet, som utvecklades av Kvarkens naturskola i samarbete med nätverket Svenska Nu, utvidgades till Nyland. I oktober höll Naturskolan Uttern sina första NATURligtvis ute på svenska -dagar. Totalt fem klasser från finskspråkiga skolor i Helsingfors, Vanda och Raseborg tog del av en naturskoldag på svenska. Under höstterminen återupptogs även samarbetet med Villa Elfvik, och i november fick därmed sex klasser i åk 3 och 5 från Esbo skolor ta del av naturskoldagar som bekostades av Esbo stad. Under hösten hölls totalt 29 enskilda naturskoldagar. En majoritet av naturskoldagarna hölls i skolornas och daghemmens närmiljöer. Dessutom hölls naturskoldagar i följande naturskydds- och/eller rekreationsområden: Störsvik naturskydds- och friluftsområde i Sjundeå, Kopparnäs friluftsområde i Ingå, Fölisöns friluftspark och Centralparken i Helsingfors, Hannusträsk, Finno och Hanikka naturområden i Esbo samt Sibbo storskogs nationalpark. I samband med de nya naturskolklasserna från Helsingfors samt NATURligtvis -naturskoldagar använde naturskolan sig i ökad grad av närmiljöer i Helsingfors. Naturskolan Uttern har under verksamhetsåret ordnat naturskoldagar för grupper från följande kommuner: Kommun/region Antal naturskoldagar* Antal naturskolklasser** Helsingfors 29 2 Esbo 24 Grankulla 2 Vanda 4 Huvudstadsregionen totalt (59) (2) Ingå 8 4 Kyrkslätt 8 2 Lojo 2 Raseborg 26 3 Sjundeå 5 1 Västra Nyland totalt (49) (10) Sibbo 3 Östra Nyland totalt (3) Totalt * innefattar enskilda naturskoldagar inkl NATURligtvis ute på svenska, möten med naturskolklasser samt pilotnaturskoldagar inom projektet Freshabit. ** två naturskolklasser läsåret , nio naturskolklasser läsåret Lägerskolor Under året arrangerade Naturskolan Uttern åtta lägerskolor med naturskolprogram. I dem deltog 163 elever och 25 vuxna. Fyra av dem var 3 dagar långa, två var 2 dagar långa och en var 4 dagar lång. Sex av lägerskolorna hade övernattning på Rövass lägergård i Barösund och två på Rosvik lägergård i Dragsvik. De program som 9

10 bokades flest gånger var Energins resa på jorden (4 dagar) följt av Ut i vildmarken (3 dagar). Andra program som valdes var Upplev skärgården samt Varifrån kommer maten. En av lägerskolorna hölls i maj och de övriga i augusti, september och oktober. Fyra av klasserna kom från Västnyland, två från Östra Nyland och två från huvudstadsregionen. Utöver dessa lägerskolpaket ordnade vi dagsprogram med havstema för tre enskilda lägerskoldagar, två på Räfsö i Kyrkslätt och en vid Sjömansro i Hangö. I dessa deltog 65 elever och 7 vuxna. Sammanlagt hölls alltså 26 lägerskoldagar för 228 elever och 32 vuxna. Detta innebar 18 fältdagar för Julia Scheinin, 7 för Camilla Ekblad och 4 för Pia Bäckman. Våra samarbetsparter var förutom de nämnda lägergårdarna Paddlingsfabriken, Rejböle gård samt Forststyrelsens Naturtjänster. Naturskolan Uttern har under verksamhetsåret haft lägerskolgrupper från följande kommuner: Kommun/region Hel lägerskola Enskild dag Helsingfors 2 Esbo 2 Huvudstadsregionen totalt 2 2 Ingå 1 Kyrkslätt 1 Raseborg 3 Västra Nyland totalt 4 1 Borgå 1 Sibbo 1 Östra Nyland totalt 2 Totalt Kvarkens naturskola Kvarkens naturskolas år var fyllt av aktiviteter och förändringar. Personalen bestod av Maria Svens (januari juli 80 %, augusti december 100 %), Renja Hakala (januari juli 100 %), Ida Berg (anställdes i augusti som efterträdare till Renja Hakala, men inledde genast föräldraledighet) samt vikarierande naturskollärare Carl Tengman (augustidecember 100 %) och resurslärare Eva Ramstedt (februari maj 20 %). Kontoret fanns i Rantalinna i Vasa. Kvarkens naturskola firade sitt tionde verksamhetsår den Dagen inleddes med en fest i Rantalinna för inbjudna gäster och avslutades med program för allmänheten i Kuntsis park under Konstens natt. Jubileumsåret präglades i övrigt av en stor efterfrågan på både fadderklasser och enskilda naturskoldagar från både skolor och daghem. Efterfrågan på eftermiddagsklubbar fanns också och vi arrangerade på försök en klubbverksamhet i Oravais under våren. Naturskolan fortsatte samarbetsprojektet NATURligtvis ute på svenska med Nätverket Svenska nu och höll sammanlagt 15 naturskoldagar för sjätteklassister i Österbotten. Under höstterminen samarbetade naturskolan med Åbo Akademi i Vasa. Två studerade, Sofie Nordström och Karin Madsén gjorde i augusti och september sina 10

11 undersökningar för avhandling pro gradu i samarbete med naturskolan. Nordström studerande slöjdpedagogik ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv, medan Madséns arbete fokuserade på språk och kommunikation i uteklassrummet inom ramarna för NATURligtvis ute på svenska. Naturskolan har också fått ett flertal studiebesök från aktiva lärare och förskollärare på fältet. Vi var aktiva i lokala nätverk och samarbetade med föreningar kring evenemang som Förälska dig i skärgården den och Skogen kommer till torget Maria Svens deltog med verkstäder i konferenserna Ulos Ut Out i Åbo samt Ute är inne i Nynäshamn Dessutom samarbetade naturskolan med olika aktörer i regionen kring enskilda naturskoldagar och evenemang för familjer. Under året bjöd vi in nya samarbetspartners till en dialog om man kunde möta den stora efterfrågan på finskspråkig naturskolverksamhet i vår region. Carl Tengman inledde undervisingen av tre finskspråkiga pilotgrupper i fadderverksamheten under hösten. Naturskollärarna spenderade totalt 192 (188???) dagar i fält med 203 olika grupper. I dessa ingick 11 fortbildningar. Naturskolan tog emot 19 fadderklasser under våren och 23 fadderklasser under hösten. Sammanlagt arbetade vi med 1870 barn (2877 enskilda elevbesök) och 547 vuxna. Av barnen deltog 777 i fadderklassverksamheten och 23 i naturskolans klubbverksamhet. Av de vuxna deltog 189 i fortbildningar. Fördelningen av naturskolbesök i verksamhetsområdets kommuner under året: Kommun Vårtermin Hösttermin Vasa Korsholm Vörå 20 8 Malax 8 3 Korsnäs 3 2 Närpes 10 9 Kristinestad 10 0 Kaskö Ålands naturskola Året 2017 vid Ålands naturskola har varit intressant och fullt av aktivitet. Naturskolans personal har bestått av naturskolläraren Åsa Andersson (100 %) och Linda Valve som under sin föräldraledighet gjort enstaka arbetsinsatser under året. Naturskolklasser Under vårterminen deltog 3 klasser i naturskolklassverksamheten för åk 3 4. På hösten ökade antalet till 7. Under deltog sammanlagt 170 barn och 20 vuxna i naturskolklassverksamheten. Enskilda naturskoldagar 11

12 Efterfrågan på naturskoldagar var stor. Hela 145 grupper, med sammanlagt 2170 barn och 290 vuxna, deltog i en naturskoldag. Under våren deltog 18 grupper i vinterprogrammet Sylvia skogshare och 35 grupper (förskola, åk 1 4)deltog i vårprogrammet som handlade om pollinering och humlor. I ett språkprogram för åk 5-6 deltog 5 klasser. Under höstterminen deltog 34 grupper i höstprogrammet om nedbrytare och vinterns förberedelser. 12 daghemsgrupper deltog i ett julprogram om skogstomten. 9 grupper deltog i skräddarsydda specialarrangemang. Kommun Vårterminen Höstterminen Finström 8 7 Lemland 3 7 Saltvik 11 7 Sund 2 2 Hammarland 7 8 Eckerö 3 Lumparland 1 1 Mariehamn Jomala 12 7 Geta 3 5 Vårdö 3 3 Föglö 1 Summa Östersjöfondens klasser Tack vare ett samarbete med Östersjöfonden kunde Ålands naturskola kostnadsfritt erbjuda 11skolklasser i åk 5 från 7 olika skolor möjlighet att delta. Under februari marknadsfördes projektet till alla landskapets skolor. Varje klass deltog i två olika naturskoldagar. Vid vår första träff med klassen, träffades vi vid Wallins Oas, den anlagda våtmarken i Sund, där vi genom praktiska övningar tog reda på hur en anlagd våtmark fungerar och hur den kan minska övergödningen av Östersjön. Östersjöfonden tillsammans med Viking Line Buss bjöd även på transporten till Wallins oas. Vid vår andra träff besökte vi en Östersjöstrand där eleverna iklädda vadarbyxor och utrustade med vattenkikare bekantade sig med livet under vattenytan. Skolorna erbjöds även studiematerial till att arbeta vidare i klassrummet. Sammanlagt deltog 148 barn och 24 vuxna i Östersjöfondens klasser. Kompetensutveckling Den deltog naturskolläraren Åsa Andersson i den rikssvenska naturskollärarföreningens höstmöte i Stockholm. Under dagarna byttes många idéer och broar byggdes till andra naturskolor. Åsa Andersson deltog även i ett studiebesök till Naturhistoriska riksmuseet. Den deltog Åsa Andersson kursen Mera friluftsliv i skolan. Kursen ordnades svenska naturskoleföreningen och svenska sportfiskeförbundet i Norrtälje, den gav nya verktyg och inspiration till att planera och genomföra friluftsdagar för skolbarn. 12

13 Övrig verksamhet Under Östersjöns dag den 22.3 höll vi en lunchföreläsning. Den 22 april deltog vi i ett holkspikartalko som ordnades av Eckerö vilt- och jaktmuséum Åbolands naturskola Året 2017 var det första aktiva året ute på fältet för Åbolands naturskola. Emilia Nordling påbörjade sitt moderskapsvikariat i början av februari och Aija Mäkinen, som anställdes som Emilia Nordlings vikarie, började sitt arbete Emilia Nordling förberedde starten av Åbolands naturskolas verksamhet redan året innan och fortsatte med det de första månaderna år 2017 genom nätverkande och ansökning av finansiering etc. Aija Mäkinen kontaktade skolor och daghem och erbjöd kostnadsfria pilotnaturskoldagar under våren, samt egentliga naturskoldagar från och med hösten. Ett viktigt steg togs när Natur och Miljö på våren slöt ett avtal med Åbo stad enligt vilket Åbolands naturskola ordnar naturskoldagar för åk 2 4 i de svenska skolorna i Åbo. Naturskoldagarna ordnas på Runsala, i samarbete med Runsala naturskola som erbjuder motsvarande tjänster på finska. Naturskoldagar Åbolands naturskola erbjöd 8 kostnadsfria pilotnaturskoldagar åt skolor och daghem under maj månad. Hösten 2017 höll naturskolan 29 naturskoldagar. Under år 2017 hade naturskolan sammanlagt 37 dagar i fält med 37 olika naturskolgrupper, 3 fortbildningsgrupper och 2 speciella dagar med flera grupper där naturskolan hade korta 20 minuter långa pass per grupp, samt en naturskoldag för lägerdeltagare (4H-läger). Naturskolgrupperna bestod av skolklasser, daghemsgrupper, förskolegrupper, grupper bestående av flera familjedagvårdsgrupper samt en grupp lägerdeltagare. Sammanlagt deltog 847 barn och 126 vuxna i naturskolans verksamhet, av vilka 235 barn och 20 vuxna deltog i de korta passen. Pilotgrupperna från årskurs 1 till årskurs 6 fick vara med om följande temahelheter: Karin Korsspindels förunderliga värld (åk 1 2), Liv i vatten (åk 1 4 samt åk 5) och Följ med våren (åk 3). Pilotgrupperna från olika daghem fick vara med om följande temahelheter: Viktor Virvelbagge mästarsimmaren, Karin Korsspindels förunderliga värld och Boris Bofink och fåglarnas vår. Pilotgruppernas naturskoldagar hölls i gruppernas närmiljö med undantag av en naturskoldag som hölls på Sarö udde i Runsala, Åbo. Höstens naturskoldagar bestod av följande temahelheter för grundskolelever: Vårt hav (åk 1 6), Upplev höstnaturen! (åk 5 6), Nedbrytarna på vift (åk 1 2) och 13

14 Höstnaturen svampar och blad (Runsala naturskola, åk 2). Följande temahelheter hölls för barn inom småbarnspedagogiken: Kurre Ekorres äventyr i höstskogen, Greta Gråsugga och Dagmar Daggmask naturens egen städpersonal, På upptäcktsfärd med Kung Spigg på havsstranden och På uppdrag för att hjälpa Skogstomten. Naturskoldagarna hölls främst i gruppernas närmiljöer, förutom Vårt hav och På upptäcktsfärd med Kung Spigg på havstranden naturskoldagarna som hölls på olika stränder (Hönsnäs i Houtskär, Likholmen i Korpo, Hessund och Mustfinn i Pargas). Åbolands naturskola medverkade i S:t Olofsskolans miljödag i maj. Naturskolläraren drog i en park bredvid skolan 20 minuter långa pass med temat Östersjön för alla elever i åk 7. Åbolands naturskola medverkade också i Utekuldagen på Kimitoön. Kommunens alla 4-5 åringar var bjudna till dagen, och Åbolands naturskolas 20 minuter långa pass handlade om Kurre Ekorre. Åboland naturskola medverkade i ett 4H läger med temat Finland 100 år, genom att hålla en naturskoldag med temat Mat ur naturen för lägerdeltagarna. Nyckeltal för Åbolands naturskola år 2017: Antal barn: 847 Antal vuxna: 126 Fältdagar: 37 Grupper: 43 Naturskoldag < 3h: 30 Naturskoldag > 3h: 7 Fortbildning: 3 Annat: 3 Kommun Antal grupper Pargas 23 Åbo 11 Kimitoön 8 S:t Karins 1 Summa 43 Nätverkande och kompetensutveckling Aija Mäkinen följde med Maria Aroluomas naturskolundervisning i Haltia Finlands Naturcentrums naturskola i mars, Pia Bäckmans naturskolundervisning i naturskolan Uttern samt Maria Svens och Renja Hakalas naturskolundervisning i Kvarkens naturskola i april, och Linda Valves naturskolundervisning i Ålands naturskola i maj. Aija Mäkinen deltog i Ulos Ut Out! storevenemanget kring utomhuspedagogik i Sagu i juni och i Ute är Inne utomhuspedagogikens konferens i Nynäshamn i Sverige i september. Före naturskolorna i Runsala naturskola följde Aija Mäkinen med Nina Puistovaaras naturskolundervisning i Runsala, Åbo i oktober. 14

15 Aija Mäkinen deltog i Skärgårdshavets Biosfärområdets vinterträff i Kasnäs, Från skogen till mikroskopet -skolningen i Åbo och Finlands natur- och miljöskolors förbunds vårmöte i Tammerfors i mars, i Pelaamisen ja teknologian käytön vaikutus kehittyviin aivoihin skolning i oktober samt i ett diskussionstillfälle om Skärgårdsutveckling och kultur i Korpoström i november. NTM centralens nätverk för miljöfostran ordnade också möten under året och Aija Mäkinen deltog i två av dem. Åboland naturskola deltog i Kvarkens 10-årsjubileum i augusti och ordnade personalens motionsdag i Runsala i december. Marknadsföring och mediasynlighet Informationen om naturskolans verksamhet på Natur och Miljös webbplats uppdaterades. Åbolands naturskolas Facebooksidor uppdaterades 1 gång per 1-2 veckor från och med hösten då naturskolan började jobba på fältet. Facebooksidan hade 86 gillare vid årets slut. Ett instagramkonto skapades också och det hade vid årets slut 93 följare. På våren gjordes en broschyr för Åbolands naturskola. I augusti skickades broschyren tillsammans med marknadsföringsbrev till alla svenskspråkiga skolor och daghem i Åboland. Till skolorna skickades marknadsföring därtill per e-post. Runsala naturskolas svenskspråkiga program marknadsfördes också i augusti per e-post. I november skickades marknadsföring för På uppdrag för att hjälpa Skogstomten till personal inom småbarnspedagogiken. Aija Mäkinen presenterade Åbolands naturskolas verksamhet under lärarmöten i följande skolor: Dalsbruks skola, Amosparkens skola, S:t Karins svenska skola, Malms skola, Kirjala skola och Träsk skola. Emilia Nordling intervjuades om Åbolands naturskola för radio Vega Åboland i januari (?). I februari skrev Emilia Nordling om Åbolands naturskola i Pargas stads blogg. Aija Mäkinen blev intervjuad av radio Vega Åboland inför UlosUtOut! evenemanget i juni om både Åbolands naturskola samt det kommande evenemanget, det var en direktsändning. Aija Mäkinen skrev om Åbolands naturskolas verksamhet i Skärgårdshavets Biosfärområdets nyhetsbrev som kom ut i juni. I oktober deltog Åbolands naturskola i BUU-klubbens program Superhjälparna. I avsnittet Hjälpa djuren inför vintern 1 byggde Aija Mäkinen ett igelkottsbo av löv tillsammans med BUU-klubbsledaren Juntti och barn från daghemmet Lyckobo i Åbo. Åbolands naturskola deltog i Pargas Miljömässa tillsammans med Pargas naturskyddsförening i maj. Där presenterade Åbolands naturskola sig själv och barn fick laga enkla insektshotell. Utrymmen och utrustning

16 I mars flyttade naturskolan till tillfälliga kontorsutrymmen i Valonias kontor i Åbo. I augusti flyttade naturskolan in i de nya Folkhälsans kontorsutrymmen i det Reuterska huset vid Åbo domkyrka och hyrde ett skilt förrådsutrymme i en annan del av staden (Pelikan Store). Under året skaffades utrustning till den nya naturskolan, både kontorsmaterial, bruksmaterial och undervisningsutrustning, bl.a. en printer, rock, rinka, banderoll, håvar och 6 par vadarbyxor. Därtill tillverkades en del undervisningsmaterial, som en gråsugga och en spigg. Ålands naturskola lånade kikare till Boris Bofink programmet. Till Skogstomteäventyret fick naturskolan låna utrustningen av Naturskolan Uttern. Naturskolan Uttern lånade även spritkök som Åbolands naturskola behövde till några naturskoldagar Freshabit Natur och Miljö rf medverkar i EU Life IP-projektet Freshabit, vars övergripande målsättning är att förbättra livsmiljön för arterna i ett flertal sötvattendrag i Finland samt att göra detta naturarv mer känt för allmänheten. Vår uppgift inom projektet är att utveckla naturskolprogram med sötvattentema för åk 5-6 och åk 7-9. Under 2017 arbetade Naturskolan Uttern vidare med utveckling av programmet för åk 5-6, som hade påbörjats under I anknytning till detta kontaktades lärare för årskurs 5-6 i skolor inom Svartåns avrinningsområde. Sex klasser deltog i för dem kostnadsfria pilotnaturskoldagar under vår- och höstterminen. Dessa var klasser från Pojo kyrkoby skola, Svartå skola, Billnäs skola, Virkby skola, Solbrinkens skola och Katarinaskolan. Sammanlagt hölls nio naturskoldagar för totalt 125 elever från de ovan nämnda skolorna (ingår i statistiken under rubriken naturskoldagar). Under året fortskred dessutom arbetet med att kartlägga Svartåns stränder för att hitta nya potentiella undervisningsmiljöer. Syftet med pilotdagarna var att testa både de nya naturskolprogrammen och dessutom att testa olika platsers lämplighet som undervisningsmiljöer Fortbildning Natur och Miljö samarbetade med lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa. Naturskollärare Maria Svens höll kursen Hållbar utveckling miljödidaktik (5 sp) för en grupp klasslärarstuderande på hösten. Kvarkens naturskola ordnade också utbildning för lärarstuderande ute i fält under året. Sammanlagt 8 studerande medverkade i sammanlagt 17 fältdagar. Åbolands naturskola ordnade tre fortbildningar i samarbete med andra aktörer. Emilia Nordling fortbildade personal inom för småbarnspedagogiken på Kimitoön inom ramen för projektet Du med naturen. Inom ramen för projektet Närmiljön som lärmiljö fortbildade Aija Mäkinen personal inom småbarnspedagogiken i Pargas stad under två dagar kring temat naturstigar. Den deltog Linda Valve i konferensen Ulos Ut Out. Linda genomförde en egen workshop och deltog i andras. 16

17 Inom ramen för projektet NATURligtvis ute på svenska ordnade Kvarkens naturskola sammanlagt 4 fortbildningar för svenskalärare i Österbotten, Satakunda och Nyland Läromedelsproduktion Under år 2017 fortsatte samarbetet med Schildts & Söderströms kring läromedelsproduktionen som inleddes hösten Emilia Nordling fungerade som en av författarna till läromedelsserien Omkring. Serien fungerar som läromedel i omgivningslära för åk 1-2 och ska inspirera till mera uteundervisning. Den andra författaren var Johanna Sundberg, lärare i Karamalmens skola. På sommaren publicerades den andra delen i läromedelsserien: Snoka och Snokens aktivitetsbok. Emilia Nordling och Johanna Sundberg gjorde reklam för läromedelsserien genom en presentation på scenen i den svenskspråkiga Hörnan på Educa-mässan i januari. Inom ramen för projektet NATURligtvis ute på svenska producerade Kvarkens naturskola ett utomhuspedagogiskt undervisningsmaterial i PDF-format. Det publicerades på Svenska nu-programmets webbplattform Grön Flagg Natur och Miljö skötte Grön Flagg-programmet på svenska fram till den 31. juli Koordinatorn för Grön Flagg, Anne Antman, läste, utvärderade och kommenterade deltagarnas verksamhetsplaner (4 st.) och verksamhetsrapporter (17 st.). Koordinatorn för Grön Flagg handledde och gav råd åt deltagarna per telefon och e- post. Under våren slutade 3 deltagare. Den deltog 37 svenskspråkiga enheter i Grön Flagg. Av deltagarna var sex daghem och 31 var skolor inom den grundläggande utbildningen och gymnasier. 35 deltagare hade rätt att hissa den gröna flaggan. Den övergick ansvaret att sköta Grön Flagg programmet på svenska till FEE Suomi. Omorganiseringen gjordes på initiativ av Natur och Miljö. Vi överlät uppgifterna i deltagarregistret och allt svenskspråkigt material till FEE Suomi. Vi tog bort informationen om Grön Flagg från Natur och Miljös hemsidor på webben. 2.2 Fritidsverksamhet för barn och unga Natur & Språk Under det tredje och sista verksamhetsåret för projektet Natur & Språk fortsatte arbetet med att utveckla metoder för tvåspråkig fritidsverksamhet. Martina Uotinen jobbade som projektledare och stöddes av styrgruppen vars medlemmar representerade de tre samarbetsparterna. Natur och Miljö representerades av Bernt Nordman, Anna Slotte från Helsingfors Universitet och Malva Green från Luonto-Liitto

18 fortsatte representera sina organisationer. Anna Slotte har fungerat som styrgruppens ordförande fr.o.m. hösten Sommaren 2017 ordnade Natur och Miljö fem läger på fyra olika orter. Ett sjätte läger ordnades i samarbete med Naturskolan Villa Elba i Karleby. Vi ordnade två olika typer av läger, läger för tvåspråkiga barn och läger med tvåvägsspråkbad för svensk- och finskspråkiga barn. Målgruppen för projektet var barn i åldern 8-13 år. Lägren sommaren 2017 Karleby, tvåspråkigt läger, för barn i åldern 9 14 år Nådendal, ett läger med tvåvägsspråkbad, för svensk- och finskspråkiga barn i åldern 8 13 år Sibbo, ett läger med tvåvägsspråkbad, för svensk- och finskspråkiga barn i ålder år Sibbo, ett läger med tvåvägsspråkbad, för svensk- och finskspråkiga barn i åldern 8 10 år Vasa, ett läger för tvåspråkiga barn i åldern 8 13 år Helsingfors, ett tvåspråkigt familjeläger Luonto-Liiton Uudenmaanpiiri (LUP) arrangerade sitt andra tvåspråkiga läger i augusti på Bengtsår i Hangö. Sammanställning av deltagarna på alla läger som ordnades inom ramen för projektet somrarna : Enligt diskussioner med föräldrar och svaren på våra enkäter har lägren påverkat deltagarnas språkmedvetenhet. Språk- och naturaspekterna var så gott som lika betydelsefulla för familjerna. En viss skillnad kunde ses mellan svenskspråkiga och finskspråkiga deltagare: För finskspråkiga deltagare var språkaspekten en aning viktigare än för de svenskspråkiga. Intresset för språkbadslägren har också varit större bland finskspråkiga familjer. En sammanställning av barnens språkbakgrund åren

19 SPRÅK TOTALT finska svenska tvåspråkig TOTALT Utbildningen av lägerledarna har varit en central del av projektet. Lägerledarutbildningen baserade sig första året på Natur och Miljös tidigare utbildningsmodell. Metoderna och innehållet har utvecklats varje år så att språkdimensionen på ett effektivt sätt blivit en del av utbildningen. En guide för utbildning av lägerledare har sammanställts för Natur och Miljös behov. Natur och Miljös handbok för lägerledare har också uppdaterats med språkdidaktiskt material. Sammanlagt har 25 lägerledare utbildats inom ramen för projektet. År 2017 anställdes rekordmånga lägerledare, d.v.s. 13 stycken, på grund av att tre läger ordnades samtidigt på olika orter. Oliver Andersson, Emma Sten och Lina Bergman fungerade som lägerchefer, Under de tidigare åren märkte vi att marknadsföring via sociala medier och skolor är effektivast använde vi oss av Facebookkampanjer och brev till familjer via skolor, föräldraföreningar och samarbetsföreningars information till sina medlemmar. Vi annonserade också på nätet i olika evenemangskalendrar. Flygblad delades ut till skolor via naturskolornas kontakter, daghem, bibliotek och Luckan. Arbetet med språkhandboken Stärk och utmana- Idéer för flerspråkig fritidsverksamhet avslutades på våren och handboken publicerades i elektronisk form i april. En tryckt version gjordes till Ung på svenska programmets slutseminarium i november. Ett videoteam från Superreel Productions Ab medverkade under en dag på ett av lägren. Den inspelade materialet användes för att producera en videofilm som presenterar konceptet tvåspråkig fritidsverksamhet. Voiceovern gjordes av Amanda Löfman. Videon lanserades i november på Natur och Miljös Youtubekanal. Projektet Natur & Språk har gett oss en intressant möjlighet att pröva, utveckla och utvärdera metoder som stödjer barns språkliga medvetenhet och intresse. Den långa projektperioden möjliggjorde en kontinuerlig metodutveckling. Projektet har väckt stort intresse i pedagogiska forskningssammanhang. År 2017 ordnades följande utbildningstillfällen och workshoppar där metoderna för språkmedveten fritidsverksamhet spreds: Språkpedagogisk utbildning för Natur och Miljös och naturskolan Villa Elbas naturskollärare i Vasa i januari Föreläsning och workshop på Yrkesskolan NOVIA i mars Öppen språkutbildning i Helsingfors i april Workshop tillsammans med Kvarkens naturskollärare Maria Svens på utomhuskonferensen Ulos, Ut, Out 19

20 Slutseminarium hölls i november Familjeutfärder 27 maj i samarbete med Ålands natur och miljö och Åland grönskar ledde Ålands naturskola en naturvandring vid Nåtö naturstig. 13 personer deltog. I juni ledde en naturskollärare från Naturskolan Uttern en vattenutfärd vid Gallträsk för 6-10-åriga barn och deras familjer. Det var fråga om en kvällsutfärd som skedde inom ramen för ett årligt samarbete med Grankulla stad. 3 Kommunikation 3.1 Finlands Natur Finlands Natur utgavs för tredje året i rad som en tidskrift som förbundets medlemmar kunde prenumerera på till ett starkt rabatterat pris: 12 euro per årgång mot 27 euro (fortlöpande prenumeration) och 29 euro (tidsbunden prenumeration) för icke-medlemmar. I slutet av 2017 hade tidningen prenumeranter. Av dessa var (78 %) medlemmar i Natur och Miljö och 414 betalande prenumeranter som inte var medlemmar. De resterande 211 utgjordes av stipendiater och personer eller institutioner som fick friexemplar Innehåll Naturreportagen dominerade av högklassiga fotografier var även 2017 ett viktigt inslag i Finlands Natur. Tidningens första uppslag har presenterat såväl naturfakta (insekters kamouflageförmåga och sällsamma svampar) som stämningsskapande bildkollage med naturlyrik (vårstämning, vinterns iskonstverk). Hans Hästbackas österbottniska naturbeskrivningar och Roberts Backs skickligt illustrerade djurpresentationer var två andra fasta avdelningar med naturtema. Naturskydd och naturvård har behandlats bland annat i artikelserien Naturgärningen som gett läsarna tips om hur man med enkla medel kan gynna naturens mångfald i sin närmaste omgivning. Naturskydd tangerades dessutom i artiklar om omfattande skogsavverkningars inverkan på närliggande skogar i naturtillstånd och överfisket av torsk i Östersjön. Medryckande fotoreportage om äventyrliga färder i naturen under olika årstider ingick som en ny artikelserie i Finlands Natur Miljöaktualiteter presenterades i avdelningarna Miljöaktuellt och Miljön i Svenskfinland. Här har ingått artiklar bland annat om cirkulär ekonomi, den hållbara utvecklingsagendan på Åland, små vattenkraftverks miljöeffekter, skogsnaturens öden i städerna, blyföroreningar från jaktammunition, elbilarnas miljöfördelar och miljöns öde i den nya landskapsreformen. I en för 2017 ny artikelserie presenterades organisationer som i praktiken arbetar för miljön trots att de inte är egentliga miljövårdsföreningar. Serien omfattade artiklar om friluftsområdesföreningarna, vattenskyddsföreningarna, cyklistorganisationerna samt olika botaniska och faunistiska föreningar. I varje nummer återkommande opinionsbildande inslag har varit chefredaktörens ledare, kommenterade citat ur andra medier, en satirteckning och kolumner av 20

21 förbundsordföranden och gästskribenter. I dessa avdelningar uppmärksammades bland annat Östersjöns övergödning, jakten på varg, storskarvens vara eller icke vara, skogsskydd, uttag av energived från skogen samt naturskyddsområdens okränkbarhet. Aktuella nya rön inom miljöforskningen vid Åbo Akademi presenterades i form av en serie artiklar som producerades av informationsavdelningen vid Åbo Akademi. Artikelserien omfattade miljöpedagogik, östersjöforskning, miljökemi och miljöjuridik. Vetenskapsjournalisten Katja Bargum gjorde i sin kolumn personligt hållna och tankeväckande reflexioner om naturforskarens arbete. Natur och Miljös kampanj Solsvar bidrog med en artikelserie om hållbara energilösningar i småhus på olika håll i Svenskfinland. Här gavs exempel på hur pelleteldning, solenergi, vindkraft och speciella tekniska lösningar kan bidra till minskad miljöbelastning från småskaligt boende. Avdelningen Konsumenten gav läsarna konkreta tips för en miljövänlig livsstil och Bokgranskaren recenserade aktuella böcker med natur- och miljötema. I artikelserien Naturen i kulturen analyserades naturens roll inom olika kulturformer, såsom film, körsång, lyrik och bildkonst. En gammal avdelning som fortsättningsvis ingick i tidningen var personporträttet Mänskan i miljön. Här ingick under 2017 längre presentationer av en pensionerad kommunal miljöchef, en naturvetare av den gamla stammen, en företrädare för omställningsrörelsen och en framgångsrik kvinnlig naturfotograf. Liksom under tidigare år var tidningens enda interaktiva avdelning ett korsord med naturtema. Några tiotal läsare per nummer skickade in sina korsordslösningar till redaktionen. Natur och Miljö annonserade i de flesta nummer av Finlands Natur 2017 om kommande evenemang. Nyheter om förbundets verksamhet ingick som notiser i tidningen Form Finlands Natur utkom planenligt fyra gånger enligt den på förhand uppgjorda tidtabellen. Alla nummer omfattade 44 sidor i fyrfärgstryck. Innehållet i tidningen har till största delen varit indelade i fasta, i varje nummer återkommande avdelningar eller artikelserier. Layouten har i stort följt modellen som introducerades år Webbpublicering Av artiklarna i varje nummer publicerade 4 5 även på Finlands Naturs webbplats i vissa fall med utökat bildmaterial och länkar till källor som använts i artikeln. Artiklar med innehåll av bestående värde har prioriterats i valet av det webbpublicerade materialet. På Finlands Naturs webbplats har sedan år 2010 lagrats artiklar ur alla nummer av Finlands Natur. Arkivet omfattade 145 artiklar i slutet av Därtill lades 20 artiklar ur avdelningen Konsumenten ut på Natur och Miljös webbplats under Miljö och livsstil. 21

22 3.1.4 Marknadsföring År 2017 marknadsfördes Finlands Natur mer än under tidigare år. Under vårvintern genomfördes en kampanj riktad till svensk- eller tvåspråkiga företag med väntrum, där kunderna har tillgång till tidskrifter under väntetiden. Till apotek, tandläkare, privata läkarmottagningar, frisörer, bankkontor och försäkringsbolag i Svenskfinland skickades ett provexemplar av nr 4/2016 av tidningen tillsammans med ett försäljningsbrev. Erbjudandet sändes ut till 616 företag och av dessa kontaktades 182 per telefon några veckor senare. Resultatet var inte tillfredställande eftersom endast 14 företag tog en prenumeration. Finlands Natur marknadsfördes genom utdelning av gratisexemplar vid följande publiktillställningar: Naturens dag 20.5: Noux nationalpark Naturens dag / De vilda blommornas dag 17.6: Ekenäs naturum (Jussarö, botanisk exkursion vid Raseborgs slott), botanisk exkursion längs Nåtö naturstig på Åland, Ålands Natur och Miljös exkursion till den nordöstra skärgården samt skärgårdsmarknaden i Svedjehamnen på Replot i samarbete med Kvarkens naturskola Naturens dag 26.8: Ekenäs naturum (Raseborgs slott) och Sibbo nationalpark Slowfood-festivalen i Fiskars i samarbete med Sydkustens konsumenter rf Helsingfors bokmässa Ekenäs bokkalas, Ekenäs naturum12.11 Ekenäs julmarknad, Ekenäs naturum Bland dessa var det närmast Helsingfors bokmässa som resulterade i nya prenumerationer (några tiotal). Natur och Miljö ordnade i samarbete med Helsingfors stadsbibliotek en paneldebatt om miljöjournalistik för att fira Finlands 100-års jubileum. Paneldebatten som hade rubriken Naturens gröna tankar i blåa vågornas famn ordnades på Richardsgatas bibliotek den Panelen bestod av Peter Buchert, KSF Media; Anna Savonius, Svenska Yle och Magnus Östman och ordet leddes av Bettina Sågbom. Jessica Lång framförde två sånger. Det högklassiga programmet lockade tyvärr bara en fåtalig pubik. Tidningen marknadsfördes till finskspråkiga genom en annons i Helsingfors, Esbo och Vanda naturskyddsföreningars årspublikation Cityhuuhkaja som utkom i maj. Inga nya prenumerationer kunde noteras som direkt resultat av annonsen. Kommersiella annonser från företag och organisationer fyllde 1 2 sidor i varje nummer av Finlands Natur Det var främst frågan om mindre radannonser från annonsörer som regelbundet understött tidningen under många år. Den totala annonsvolymen sjönk något jämfört med år Redaktion och medarbetare En redaktion bestående av chefredaktören Magnus Östman och verksamhetsledaren Bernt Nordman har under redaktionsmöten en gång i veckan planerat innehållet i kommande tidningsnummer, följt upp pågående arbete med texter, bildmaterial och layout samt utvärderat nyutkomna nummer. 22

23 Chefredaktören stod för närmare hälften av texterna och bilderna i varje nummer. Utomstående frilansskribenter, och i viss mån personalen vid Natur och Miljö, har bidragit med övrigt text-och bildmaterial. Åbo Akademis informationsavdelnings redaktörer producerade texter och bildmaterial till artikelserien om Åbo Akademis miljöforskning. Natur och Miljös kampanj Solsvar bekostade text- och bildproduktion av utomstående medarbetare i fråga om artikelserien om hållbara energilösningar i småhus. Chefredaktören utförde den digitala bildbehandlingen, i vissa fall med konsulthjälp från Petri Kuokka vid Aarnipaja. Chefredaktören bröt även om tidningen och levererade det tryckfärdiga materialet till tryckeriet. Tidningen trycktes nu för första gången efter en paus på ca 15 år, vid Fram (numera en del av Grano-koncernen) i Vasa. Tidningens annonsanskaffning sköttes i huvudsak av chefredaktören, med viss assistans av telefonförsäljaren Maria Beijar och civiltjänstgöraren Mikael Boman. Finlands Naturs prenumerationsregister och fakturering sköttes av kanslisekreterare Madeleine Blomqvist. Civiltjänstgörarna Mikael Boman och Kasper Portin hjälpte till med marknadsföringen av tidningen vid publikevenemang Ny strategi för I augusti-oktober arbetade en ad hoc-arbetsgrupp med att ta fram en ny strategi för Finlands Natur i syfte att förbättra tidningens ekonomi under treårsperioden Arbetsgruppens medlemmar var styrelsemedlemmarna John Lindström, Petra Granholm, Birthe Weijola, chefredaktör Magnus Östman och verksamhetsledare Bernt Nordman. Arbetsgruppen sammanträdde 5 gånger. Under det sista mötet den 30.9 deltog även Barbro Teir, konsult med bred erfarenhet av journalistik och ledningsuppdrag i den finlandssvenska medievärlden. Ad hoc-gruppens arbete resulterade i ett nytt strategidokument. Enligt detta fokuserar Finlands Natur starkare än tidigare på de tematiska helheterna natur och hållbar livsstil då tidningens innehåll 2018 planeras. Tidningens målgrupper bedöms vara läsande finlandssvenskar som har någon form av naturintresse, rör sig aktivt i naturen (speciellt skärgården) och/eller vill leva ekologiskt. Strategin omfattar också riktad marknadsföring (bland annat till medlemmar i Ålands Natur och Miljö) och uppgörandet av en ny layout för tidningen Natur och Miljös webbsajt är ett viktigt verktyg för kommunikation om vår verksamhet. Hela personalen bidrog till att uppdatera och utveckla innehållet. Webbsajten är uppbyggd med verktyget Digistoff som erbjuds av Webbhuset. Under året gjordes inga betydande tekniska uppdateringar. 23