Ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd

Transkript

1 UTKAST 2.4 Ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd Smart Built Environment c/o IQ Samhällsbyggnad, Drottninggatan 33, SE Stockholm. Telefon

2 Sida 2 (40)

3 Innehåll Ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd... 1 Sammanfattning Bakgrund Syfte och effektmål... 7 Effektmål... 7 Projektorganisation och upplägg... 8 Arbetsgrupp:... 8 Lokal referensgrupp: Omvärldsbevakning Andra kommuner Örebro resan mot en digitaliserad vardag Norrtälje digitalisering med invånaren i fokus Helsingborg bygglovtjänst för mur och plank Norge Angränsande initiativ Testbäddsprojektet Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln Nationella Riktlinjer för BIM Verifieringsprojekt CoClass och LOD... Fel! Bokmärket är inte definierat. Digitalt först Får jag lov Standarder CityGML CoClass Industry Foundation Classes (IFC) Svensk GeoProcess Utveckling inom bygglovsgranskning de senaste åren Lagstiftning Bygglovsprocessen Förbättringar i bygglovprocessen Inkomna ärenden i Falun Hur hanteras BIM-modeller mellan projektering och byggande idag Samhällsbyggnadsprocessen i framtiden Bygglovprocessen i framtiden Sida 3 (40)

4 Vision/Framtidsprocess Förutsättningar för bygglov Ansökan om bygglov Handläggning av bygglov Överklagande Processen fortsätter efter att sökanden har fått bygglov Tekniskt samråd Startbesked Arbetsplatsbesök Relationshandlingar Slutsamråd Slutbesked Sammanfattning av hur 3d-modellen hanteras under bygglovprocessen Tredimensionell bygglovsmodell Hinderanalys Det ska löna sig för sökanden att lämna in bygglovansökningar digitalt Detaljplaner finns inte i 3D Geodatamodeller finns inte standardiserade och tillgängliga i 3D Införande av CoClass för klassificering av byggnadsmodeller Kompetensbrist, Brist på byggnadsinspektörer med CAD-och BIM-kompetens Juridiska frågeställningar Original, arkivering, lagring Planbestämmelser i 3D Fastighetsbildning i 3D Hemligstämpling Redovisning/visualisering Tekniska frågeställningar CoClass... Fel! Bokmärket är inte definierat. IFC Vilka har informerats om projektet Visualisering Visualisering för Samhällsbyggnad Genomförande av Pilot Fasad och närmaste omgivning Tillgänglighet Sida 4 (40)

5 Gestaltning och test mot gällande geodatamodell, planmodell och registermodell och mot pågående andra pågående bygglov Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer, förslag på fortsatt arbete Nationell nivå, initiativ som behövs: Kommunal nivå Branschen Fortsatt utveckling inom Smart Build Environment Referenser Bilagor Sida 5 (40)

6 Sammanfattning Samhällsbyggnadsprocessen behöver utvecklas och bli smartare, öppnare och mer effektiv för ett ökat bostadsbyggande. En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen kan ge ett effektivare samarbete mellan kommun, fastighetsägare, byggherrar, medborgare, näringsliv och myndigheter. I detta delprojekt Ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd i fortsättningen kallat BIM för bygglov har vi tittat på ett effektivare utbyte i samhällsbyggnadsprocessen och att kunna utnyttja 3D-modeller i Geodata-format och BIMformat vid bygglovprövning. Vi i arbetsgruppen har haft mycket givande diskussioner mellan byggnadsinspektör, arkitekt, byggentreprenör och GIS-ingenjörer. Vi har använt ett kontorshus som testfall. Vi har främst testat att: Få med rätt information från en BIM-modell för att göra bygglovprövning Vi har testat att använda IFC-formatet för överföring Vi har testat att via FME göra överföringar mellan BIM och Geodata, från IFC-format till City-GML Vi har haft ett mycket bra utbyte med Får jag lov-projektet. De tittar bland annat på att göra en tjänst på nätet som gör det lättare för sökanden att lämna rätt information vid bygglovansökan. Det är i den delen som det går att tjäna tid vid bygglovansökan. Från att sökanden har lämnat fullständiga handlingar så får bygglovhandläggningen ta högst 10 veckor, och det går åtminstone i Falun oftast mycket fortare. Får jag lov-projektet tittar också på att automatisera bygglovprocessen. Detta är möjligt för tekniska och rumsliga prövningar, men inte för gestaltning och för att se om byggnaden passar i omgivningen. Förutsättningen för att kunna göra delar av bygglovprövningen automatisk är att: Det finns standardiserade digitala modeller för byggnader och geodata Standardiserade byggregler Planlagstiftning som tvingar alla att använda samma planbestämmelser I arbetsgruppen BIM för bygglov i Smart planering för byggande - Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov i fortsättningen kallat Smart planering för byggande tittar vi främst på den första av dessa punkter och att det går att överföra data mellan BIM och geodata. Det är en viktig förutsättning för att standardisera och förenkla bygglovprocessen. Viktigt också att alla kommuner gör lika. Sida 6 (40)

7 1. Bakgrund Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram i samverkan mellan samhällsbyggnadssektorn och de forskningsfinansierande myndigheterna Formas, Vinnova och Energimyndigheten. Syftet är att ta ett helhetsgrepp på de möjligheter som digitaliseringen kan ge, och att stödja spridningen av nya möjligheter och affärsmodeller i hela sektorn. Programmet fokuserar på objektbaserad informationshantering och tillämpningar inom industriella processer. Uppdraget Ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd är ett av fem deluppdrag inom projektet Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov. Delprojekt: 1. Ett produktpaket med geodata, statistik mm för den tidiga idé- och planeringsfasen 2. Digitala detaljplaner med byggrätter i 3D 3. BIM för 3D-fastighetsbildning 4. Ändamålsenlig BIM för bygglov och digitalt granskningsstöd (BIM för bygglov) 5. Återanvändning av relationshandlingar för uppdatering och lagring av 3D-geodata Samhällsbyggnadsprocessen behöver utvecklas och bli smartare, öppnare och mer effektiv för ett ökat bostadsbyggande. En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen kan ge ett effektivare samarbete mellan kommun, fastighetsägare, byggherrar, medborgare, näringsliv och myndigheter. Regeringen driver på digitaliseringen av offentlig sektor och byggsektorn. Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson uttrycker bl.a. att Sverige ska bygga mer, billigare och hållbart. Alla ska kunna dra nytta av digitaliseringens kraft och möjligheter. Samhällsbyggnadsbranschen sägs stå inför sitt största paradigmskifte hittills i och med digitaliseringen och möjligheterna med verktyg som BIM. 2. Syfte och effektmål Syftet med projektet Smart planering för byggande är att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen genom smidigare informationsflöden mellan de olika aktörerna. Effektmål Resultatet av uppdraget BIM för bygglov på längre sikt är enklare datautbyte mellan fastighetsägare, byggherre, kommunen som hanterar bygglov, arkitekter och byggentreprenörer. Att få bygglov ska gå snabbare och enklare och framförallt ska det ske på samma sätt i alla kommuner. Det övergripande effektmålet för Smart Built Environment är att underlätta byggandet av fler bostäder. Uppdraget BIM för bygglov bidrar främst till delmålet som handlar om 33 % minskning av total tid från planering till färdigställande för nybyggnad och renovering, även om bygglovdelen i samhällsbyggnadsprocessen är den del som går fortast redan idag. Effektmål uppsatta av Smart Built Environment till år 2030: 40 % minskad miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och renovering Sida 7 (40)

8 33 % minskning av total tid från planering till färdigställande för nybyggnad och renovering 33 % minskning av de totala byggkostnaderna flera nya värdekedjor och affärsmodeller baserade på livscykelperspektiv, plattformar samt nya konstellationer av aktörer Smart Built Environment har även satt upp mål för kortsiktiga effekter till år 2021: ökad integration mellan Geodata/GIS och BIM effektivare och enklare hantering av 3D-datamodeller enklare datautbyte vad gäller geodata och BIM ökad användning av 3D-geodata återanvändning av data, livscykelperspektiv erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan verksamheter Uppdraget BIM för bygglov bidrar till samtliga av målen till Projektorganisation och upplägg Projektet har löpt under perioden Huvuddelen av uppdraget BIM för bygglov har utförts under tiden Uppdraget har främst genomförts genom diskussioner och tester. Utbyte har under arbetet skett med Får jag lov projektet och testbäddsprojektet (Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln). Marie har även deltagit på projektet Digitalt först:s workshop om bygglov. Arbetsgrupp: Roll Namn Företag Gruppansvarig är GISstrateg. Har kunskaper om GIS och svensk geoprocess. Bygglovschef i Falun, ansvarig i Falun för att införa digitalt bygglov, har kunskaper om bygglov. Kunskap om 3D för GIS och kan en del om bygglov. Kan testa att ta emot BIM-modell och föra in den i kommunens 3D-modell. Marie Malmberg Susanne Svärdström Mathilda Axelsson Falu kommun Falu kommun Falu kommun Byggnadsinspektör/utveckl are, är utvecklare och ansvarig i Borlänge för att Emma Haglind Borlänge kommun Deltog i projektet under våren. Sida 8 (40)

9 införa digitalt bygglov. Har kunskap om bygglov. Arkitekt ansvarar för att leverera en BIM-modell till kommunen och göra den tillräckligt enkel. Byggentreprenör ansvarar för att tala om vad byggarna behöver för information i hela byggprocessen. Har koll på vad byggarna tar fram till olika skeden i bygglovprocessen och kan ge byggentreprenörens syn på vad som behövs. Anders Nisser Kristian Haglund Mondo arkitekter Byggpartner Lokal referensgrupp: Projektet har haft en lokal referensgrupp som har gett viktig input till vårt arbete. Den har bestått av: Roll Namn Företag BIM-ingenjör använder BIMmodeller till fastighetsförvaltning på Falu kommun Mät och kartchef. Var med i förstudien Bygg- och kartchef i Borlänge, kan både GIS och bygg. Per Ahlenius Ulf Norén Lars Robertsson Falu kommun Falu kommun Borlänge kommun VA-ingenjör Malin Bruhn Falu Energi och Vatten Teknisk chef Tomas Löfgren Tunabyggen, kommunalt bostadsbolag i Borlänge Är den som är ansvarig projektledare och byggherre när Kopparstaden bygger nya hus Ingrid Forssell Kopparstaden, Kommunalt bostadsbolag i Falun Vi har även haft hjälp av brandingenjörer på Räddningstjänsten Dalamitt, FME-expert, miljöinspektörer, exploateringsingenjörer, mätningsingenjörer, GIS-ingenjörer och av fler byggnadsinspektörer på Falu kommun. Sida 9 (40)

10 Vi har som testfall använt ett kontorshus som ska byggas. Vi tror att det är störst vinst med att använda BIM-modeller vid nybyggnation av större hus. Det används ju redan 3D-modeller i projekteringsfasen och i byggfasen. Vi har gjort en fiktiv bygglovsgranskning. Innan sökanden får bygglov granskas två saker. 1. Husets placering, fasad, volym och användning i förhållande till detaljplanen 2. Tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet och byggnadens lämplighet för sitt ändamål. Alla arbetsgruppsmöten har varit fysiska möten i Falun. Eftersom vår arbetsgrupp har arbetat senare i tid än de andra arbetsgrupperna så har vi haft skypemöten med dem för att få fram beröringspunkter. Vi har också haft mycket bra hjälp av vår lokala referensgrupp och vi hade ett mycket givande möte med stora referensgruppen. Samtidigt med detta arbete har byggavdelningarna i Falun och Borlänge arbetat med att införa papperslöst bygglov. I projektet BIM för bygglov har vi beskrivit: hur processen ser ut när någon söker bygglov för att bygga ett flerfamiljshus. Vem gör vad och vad kommer informationen ifrån och vilka ska ha information. vilken BIM-information som behövs för granskning i olika skeden av processen och stämt av med Får jag lov projektet och med Klas Eckerberg på Svensk byggtjänst som kan IFC/CoClass. Hur hanteras BIM-modeller mellan projektering och byggande idag? vilket programstöd som behövs för att den som ska söka bygglov. typfall för test i testbäddsprojektet med BIM-modell och byggnader mm enligt svensk geoprocess juridiska och administrativa hinder och diskuterat dem med Får jag lovprojektet. Vi har testat: att ta emot BIM-modeller från en arkitekt i bygglovprocessen. I första hand gäller det bygglovprövning. BIM-modellerna ska vara versionsbestämda, icke ändringsbara. Vi gör testerna i vår befintliga miljö Virtual City Data Base som lagras information i City-GML och med Solibri-viewer för att granska IFC-filer. Detta hade vi tänkt testa, men det får istället göras i projektets gemensamma testcase och i ev. kommande testprojekt: Byggnadens placering mot bestämmelserna i en detaljplan i 3D i GIS-format som vi får från delprojekt 2. att använda Geodatamodell för byggnation och övrig 3D-information både ovan och under mark som vi får från som vi får från delprojekt 1 och delprojekt 5. Vi har avgränsat oss från att arbeta aktivt med att identifiera lösningar på juridiska och ekonomiska hinder och på frågan om digital arkivering. Sida 10 (40)

11 3. Omvärldsbevakning Projektet BIM för bygglov har genomfört omvärldsbevakning. Vi har utbytt erfarenheter med Får jag lov-projektet, projektet Digitalt först och testbäddsprojektet Smarta plan-, bygg- och förvaltningsprocesser över hela livscykeln. Vi har fått inspiration från Örebro kommun och Norrtälje kommun som kommit långt i hanteringen av digitalt bygglov. Vi har också fått inspiration från Norge. Andra kommuner Texterna om Örebro och Norrtälje nedan kommer från Lantmäteriets beskrivning av projektet Digitalt först på Båda kommunerna var på workshop i projektet Digitalt först och presenterade goda exempel. Örebro resan mot en digitaliserad vardag Sanna Hirsikangas Bolinder, Örebro I Örebro har bygglovsavdelningen gått från en vardag med fysiska arkivlådor och utspridda pärmar till arbetsplatser med dubbla skärmar och digitala mätverktyg. Den digitala resan har skett i flera steg och idag har man bland annat en e-tjänst för ansökan, digital stämpel, digital signering och ett digitalt (mellan)arkiv. Effekten? - Det sparar tid och vi har justerat taxan. Det går snabbare, säger bygglovschef Sanna Hirsikangas Bolinder. Ta del av Sannas presentation på workshop med Digitalt först här: materiet_sthlm15-16.pdf Sida 11 (40)

12 Örebro kommun var och inspirerade Falu och Borlänge kommuner när de startade upp sitt arbete med papperslöst bygglov. Norrtälje digitalisering med invånaren i fokus Martin Karlsson, Norrtälje Norrtälje har med sitt arbete lyckas få andelen e-ansökningar om bygglov att stadigt gå uppåt. Bland annat ges en morot i form av en rabatt om ansökan sker digitalt. Kundnöjdhet står i fokus och en enkät går ut efter varje beslut. Svaren går direkt in i fikarummet hos bygglovshandläggarna. - Jag skulle säga att vi är nästan helt digitala men vi har pappersproteser. Vi skickar fortfarande pdf:er, säger Martin Karlsson som är chef för GIS-, mätnings- och kartenheten. - Vi har blivit effektivare och gör mindre saker som vi inte behöver göra. Ta del av Martins presentation på workshop med Digitalt först här: _digital_bygglovsproc2017.pdf Martin har informerat på Digitalt först även vid uppsamlingsträff: Se presentation och film här, del 6 handlar om bygglovhanteringen i Norrtälje: Både Borlänge och Falu kommuns byggnadsinspektörer har varit på studiebesök till Norrtälje. Elisabeth Argus, Marie Malmberg och Lars Robertsson från Smart planering för byggande var på studiebesök i Norrtälje tillsammans med representanter från Digitalt först på våren Sida 12 (40)

13 Martin deltog också på referensgruppsmöte i BIM för bygglov på hösten Norrtälje tycker att det viktigaste att börja med är att titta på husets placering och att använda GIS-analys som stöd i söktjänsten. Helsingborg bygglovtjänst för mur och plank På Helsingborgs kommuns hemsida finns en bygglovtjänst för mur och plank. Bilden är hämtad fån Helsingborgs kommuns hemsida. Sida 13 (40)

14 Norge 3D-geodata, BIM och standardisering är även prioriterade områden i våra nordiska grannländer. I t.ex. Norge utvecklar och underhåller buildingsmart standarder för digitalisering av byggnadsindustrin baserad på öppna format. Alla buildingsmart-standarder är ISO-standarder. Se t.ex.: buildingsmart Datamodell buildingsmart Dataordbok buildingsmart Process Några från projektet Smart planering för byggande var på studiebesök på Kommun och moderniseringsdepartementet i Oslo. Då visades bland annat en demonstrator för bygglov som de tagit fram. Departementet tar fram demonstratorn som bygger på standardiserade data både för byggnader enligt BIM och standardiserade geodata. Marknaden får sedan utveckla demonstratorn till produktion. Angränsande initiativ Testbäddsprojektet Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln Testbäddsprojektet Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln i fortsättningen kallad testbädden har haft utbyte med BIM för bygglov. Vi har skickat vår BIM-modell till testbädden och fått tillbaka en City-GML-fil enligt Svensk geoprocess. Det har varit testande och skickande av information fram och tillbaka. Nationella Riktlinjer för BIM Nationella Riktlinjer för BIM är ett av de projekt som ingår i Smart Built Enviroments innovationsprogram. Riktlinjerna kommer bland annat innehålla gemensamma begrepp, processer och informationsleveranser. Idag talar vi mest om exempelvis en systemhandling eller bygghandling, men med BIM ändras informationsleveranserna vad gäller innehåll och form. Hur beskriver man det på ett enhetligt sätt för människor och för datorer? Nationella riktlinjer Sida 14 (40)

15 kommer att utgöra en digital publikation tillsammans med verktyg som stödjer användningen. Riktlinjerna ska möjliggöra informationsleveranserna genom hela livscykeln och bygger på (inter)nationella standarder för processer, datamodeller och begrepp. CoClass är en viktig komponent i detta arbete och utgör stommen för begreppsdelen, det vill säga det gemensamma språket. För datamodeller utgår man från IFC-standarden. Arbetet bygger därmed på öppna och branschgemensamma standarder. Från detta delprojekt har vi tagit fram en begreppslista för bygglov, samt leveransspecifikationer för informationsutbytesobjekt kopplade till bygglov. Dessa har levererats som underlag till Nationella riktlinjer för fortsatt omhändertagande inom Smart Built Environment. (se bilagor) Verifieringsprojekt CoClass och LOD Klas Eckerberg är med i ett verifieringsprojekt inom Smart Built Environment benämnt CoClass och LOD Livscykeltest av CoClass. Han tar med våra synpunkter om vad som behövs i en bygglovmodell till det projektet. Digitalt först Lantmäteriet har fått regeringens uppdrag att verka för Digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocess. Målsättningen med uppdraget är att verka för en enklare, öppnare och mer effektiv planerings- och byggprocess till nytta för medborgare, företag och andra aktörer. De har bland annat haft en workshop om detaljplaner och en workshop om bygglov. Marie deltog på workshopen om bygglov med 50 deltagare. Det deltagarna på workshopen tyckte viktigast att börja med var: Smarta e-tjänster ett önskemål Ett önskemål som många lyfter fram är att få smarta e-tjänster där den sökande inte kan komma vidare om man inte gör rätt. - Går det att få en nationell standard för vad som ska ingå i en bygglovsansökan och hur en tjänst ska vara utformad så vore det ett enormt steg framåt, sa en av deltagarna och fick medhåll av från flera håll. Kopplat till det är frågan om digitala arkiv som gör det enkelt för medborgarna att själva komma åt ritningar. Det anses som en annan viktig pusselbit för att öka användningen av e-tjänster. När de viktigaste hindren för ett obrutet digitalt flöde rankas så är samstämmigheten överlag ganska stor. Digital myndighetsbrevlåda ett måste? Förutom att lösa frågor kring gemensamma standarder och digital arkivering så är en digital myndighetsbrevlåda för alla medborgare samt e-legitimation för juridiska personer högt upp på måste lösa -listan. Att exempelvis skicka fysiska brev och handlingar till grannar för att få in synpunkter är ett avbrott som skulle kunna göras betydligt smidigare. Läs mer om Digitalt först på Lantmäteriets hemsida: Lantmateriet/Samverkan-med-andra/digitalt-forst/ Sida 15 (40)

16 Får jag lov Får jag lov är ett projekt som Boverket initierat tillsammans med kommuner, näringsliv och utbildningsinstanser för att skapa digitala verktyg för lov- och byggprocessen att arbeta i. De digitala tjänsterna ska rikta sig till alla ingående aktörer i lov- och byggprocessen. Får jag lov -projektet är en del i arbetet med att öka bostadsbyggandet i Sverige. Projektets övergripande syfte är att utveckla de generella tjänster som kommunerna behöver för att hantera plan- och byggprocessen digitalt. Delar i projektet De typer av digitala tjänster som ska utvecklas finns inte i Sverige i dag. Befintliga digitala tjänster för bygglov exempelvis innebär att sökanden lämnar in ansökan om bygglov via e- formulär på nätet och i bästa fall finns en integrering till kommunens ärendehanteringssystem. Det som ska utvecklas är digitala tjänster som tar den sökande flera steg vidare från idé bygglov startbesked kontrollfasen med kontrollplan processen fram till slutbesked. Utöver det ska de även ta fram lösningar som underlättar för digital arkivering, e-arkiv. Mer information finns på Boverkets hemsida: BIM för bygglov och Får jag lov -projektet har haft flera skypemöten för att utbyta erfarenheter främst om standardisering av data som behövs i bygglovprocessen. Standarder En ökad digitalisering förutsätter att geodata enkelt kan utbytas mellan olika samhällsaktörer. Ett av nyckelområdena för att åstadkomma detta är standardisering. Det återfinns till exempel i den nationella geodatastrategin som har tagits fram av Lantmäteriet och Geodatarådet. Bland annat anges i strategin en vision att grundläggande geodata är öppna, aktuella, riks-täckande, standardiserade, av efterfrågad kvalitet, lät-tillgängliga samt effektivt använda Enligt Smart Built Environment-projektet Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln, är det viktigt att praktiskt validera de gränssnitt och standarder för informationsleveranser som utvecklas i standardiseringsprojekt som Svensk Geoprocess och Smart Built Environments projekt. I BIM för bygglov testar vi överföringar mellan IFC och City-GML. Vi har också hjälp av Klas Eckerberg som arbetar med CoClass. Marie Malmberg arbetar aktivt med svensk geoprocess och tar med synpunkter från detta arbete till arbetet med svensk geoprocess. CityGML är en öppen standardiserad datamodell och utbytesformat för att lagra digitala 3Dmodeller av städer och landskap. Det definierar sätt att beskriva de flesta av de gemensamma 3D-funktionerna och föremålen som finns i städer (t.ex. byggnader, vägar, vattendrag, broar, Sida 16 (40)

17 vegetation och markdetaljer) och relationerna mellan dem. Det definierar också olika standardnivåer för detaljer (LOD) för 3D-objekten, vilket gör att vi kan representera objekt för olika tillämpningar och ändamål. CoClass är det nya digitala klassifikationssystemet för all byggd miljö i Sverige. CoClass är resultatet av ett omfattande branschgemensamt utvecklingsprojekt - BSAB 2.0. Nya förutsättningar och behov innebar att BSAB inte längre räckte till som branschens klassifikationssystem eller gemensamma språk. Därför startades branschprojekt BSAB 2.0 med syftet att ta fram ett nytt gemensamt och digitalt klassifikationssystem för all byggd miljö genom hela livscykeln. Under två år har cirka 150 experter arbetat med denna omfattande vidareutveckling av BSAB 96. Arbetet har varit organiserat i elva huvudgrupper, tre referensgrupper, en samordningsgrupp, en systematikgrupp och ett införandeteam. Resultatet är det nya klassifikationssystemet CoClass som efter interna och externa remisser lanseras under hösten Industry Foundation Classes (IFC) är ett neutralt och öppet filformat som gör det möjligt att fritt byta information mellan CAD-program och andra mjukvaror. IFC är ett steg mot en marknad där användarna av programvaror inte är knutna till en specifik leverantör och filformat utan alla kan kommunicera med alla. Bakom IFC står buildingsmart, ursprungligen IAI (International Alliance for Interoperability) blev IFC en ISO-standard: ISO16739 Svensk GeoProcess är ett samverkansarbete mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet, med syftet att bidra till en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Arbetet, som är indelat i tre områden; Bild/Höjd, Topografiska data och Geodetisk infrastruktur, har arbetat fram specifikationer för nio utvalda temaområden, samt stödjer kommunerna i arbetet med införandet av enhetliga nationella referenssystem. Syftet är att möjliggöra enhetliga leveranser av geodata oavsett administrativa gränser, så att utbyte av information kan underlättas. 4. Utveckling inom bygglovsgranskning de senaste åren Utvecklingen inom bygglovgranskning har gått från att granska alla typer av ritningar till att granska att t ex ventilationen fungerar genom att ventilationsmätningar görs innan slutbesked ges. Brandskyddsbeskrivning som tidigare gjordes av räddningstjänsten görs numera av brandskyddskonsulter. Räddningstjänsten granskar brandskyddsbeskrivningen. Kontrollansvarig och kontrollplan har införts i lagstiftningen, se nedan. I Falu kommun har arbetet som byggnadsinspektör ändrats mycket sedan lagen ändrades 2011, man kontrollerar i större del av ärendemängden kontrollplanen, istället för att granska konstruktions- och installationsritningar. Lagstiftning Lagstiftningen ändrades Bland annat infördes kontrollansvarig och kontrollplan. Kontrollansvarig Sida 17 (40)

18 Kontrollansvarig är ett begrepp som infördes i plan- och bygglagen 2011 och ersatte begreppet kvalitetsansvarig som fanns i den äldre plan- och bygglagen. Den kontrollansvarige har utökade arbetsuppgifter jämfört med den kvalitetsansvarige, vilket ställer högre krav på kompetensen. Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga vid utförande av åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Det finns dock undantag från när en kontrollansvarig behövs. Kontrollansvariga måste vara certifierade. Byggnadsnämnden ska i bygglovsbeslutet ange om det ska finnas någon kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 309) Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren med att ta fram ett förslag till kontrollplan för den aktuella åtgärden. Vid rivningsåtgärder ska den kontrollansvarige hjälpa till med inventeringen av både farligt avfall och annat avfall. Det är visserligen byggherrens ansvar att se till att kraven i PBL uppfylls och att kontroller görs i tillräcklig omfattning, men den kontrollansvarige ska se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs. Om det görs några avvikelser från föreskrifter eller villkor som byggnadsnämnden har meddelat ska den kontrollansvarige underrätta byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden. Den kontrollansvarige ska närvara vid: tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller, samt byggnadsnämndens arbetsplatsbesök. Den kontrollansvarige ska dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet. Den kontrollansvarige ska också avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbeskedet. Det finns inget krav i lagen på att den kontrollansvarige måste delta på slutsamrådet. Men eftersom kallelse till slutsamrådet ska skickas till den kontrollansvarige och den kontrollansvarige har en viktig roll vid genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder bör kontrollansvarige ha ett intresse av att delta. byggande/byggprocessen/kontrollansvariga-och-deras-uppgifter/ Kontrollplan Det ska finnas en kontrollplan för de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärder. Kontrollplanen bör omfatta kontroll av projektering, bygg- och rivningsåtgärder. Den ska innehålla uppgifter om de kontroller som ska utföras samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras. Det ska också framgå vem som ska utföra kontrollerna. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs och i de fall kontrollansvarig krävs ska denne biträda byggherren med detta. Byggnadsnämnden fastställer kontrollplanen i startbeskedet. byggande/byggprocessen/kontrollplan/ Bilaga: Exempel på kontrollplan enligt bygglovguiden bifogas. Sida 18 (40)

19 Bygglovsprocessen På Boverkets hemsida så finns en beskrivning av nuvarande bygglovprocess ur den sökandes synvinkel: Stegen är: 1. Fråga byggnadsnämnden om du behöver bygglov 2. Skicka in din ansökan och alla handlingar 3. Byggnadsnämnden gör en första granskning 4. Du får ett mottagningsbevis 5. Byggnadsnämnden prövar din ansökan. Du ska få besked inom 10 veckor från komplett ansökan. 6. Byggnadsnämnden beslutar om ditt bygglov 7. Byggnadsnämnden håller ett tekniskt samråd om det inte är ett enkelt ärende 8. Du får ett startbesked 9. Byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök 10. Byggnadsnämnden håller ett slutsamråd 11. Du får ett slutbesked Se mer utförlig beskrivning: I Falun är det mesta av handläggningen av bygglov inom detaljplanelagt område delegerat från byggnadsnämnden till byggnadsinspektörerna. Utanför detaljplanelagt område sker även den prövning som annars görs i detaljplanen i bygglovet. Nyetableringar och större åtgärder tas upp i byggnadsnämnden. Sida 19 (40)

20 Handlingar som används i bygglovprocessen idag Idag används följande kartor och ritningar i bygglovprocessen: Nybyggnadskarta Situationsplan Planritningar Fasadritningar Sektionsritningar Alla ovanstående kartor och ritningar beskrivs i bilagan Begrepp för bygglov mm Förbättringar i bygglovprocessen Det finns många olika aktörer som är berörda av bygglovprocessen och behovet av en förbättrad process ser olika ut beroende på vems perspektiv som avspeglas. Sökande av bygglov kan variera stort och kan vara allt från privatpersoner, villaföretag till en professionell byggherre som hanterar stora byggnader, som flerbostadshus, stora lokaler mm. Ur den sökandes perspektiv, även om denne är en professionell aktör vill man gärna att det finns smarta e-tjänster där den sökande inte kan komma vidare om man inte gör rätt. Tjänsten ska både se till att man besvarar rätt frågor, Får jag lov projektet tittar på det. Byggnadsinspektörerna behöver ett anpassat handläggningsstöd som kan hantera alla typer av bygglov. Inkomna ärenden i Falun 2016 Nedan finns en sammanställning av inkomna ärenden till bygglovavdelningen i Falun I tabellen är siffrorna markerade med 3 olika färger. Blått är anmälan-ärenden, rött är lovärenden och svart är andra typer av ärenden. Inkommande 2016 totalt 1036 ärenden varav 206 Anmälan, Installation av eldstad 27 Anmälan, Nybyggnad av komplementbyggnad 5 Anmälan, rivningsanmälan 28 Anmälan, Tillbyggnad av bostadshus 30 Anmälan, blandat brandskydd, vent, bärande konstruktion mm 8 Bygglov för anläggningar (parkering o fotbollsplaner m.m.) 48 Bygglov, fasadändring 42 Bygglov, Nybyggnad av ett enbostadshus Bygglov, Nybyggnad av flerbostadshus och flera enbostadshus i samma ärende samt nya industrier Bygglov, Nybyggnad av lagerhall, stall, kattpensionat m.m. 111 Bygglov, Nybyggnad av garage/carport/förråd/transformator m.m 15 Bygglov, om- och tillbyggnader summa lov Bygglov, tillbyggnad av enbostadshus o kedjehus Bygglov, tillbyggnad av flerbostadshus 26 Bygglov, tillbyggnad av fritidshus 19 Bygglov, tillbyggnad av industribyggnader m.m. 22 Bygglov, tillbyggnad av garage och andra komolementbyggnader Sida 20 (40)

21 13 Bygglov, Nybyggnad av plank och mur 10 Bygglov, uppställning av containrar 48 Bygglov, Uppsättning av skyltar 35 Bygglov, ändrad användning 19 Marklov 11 Rivningslov 17 Enbart strandskydd 19 Tidsbegränsade bygglov 35 Förhandsbesked 32 Tillsynsärenden 5. Hur hanteras BIM-modeller mellan projektering och byggande idag Byggentreprenörer och arkitekter arbetar idag med BIM-modeller. Visualiseringen i 3D har underlättat arbetet mycket. För att minimera fel vid byggnation görs krocktester i 3D som underlag för diskussion mellan olika teknikområden i projekteringen. Krockarna kan vara av olika slag. Nedan visas 2 exempel: Krock mellan sprinkler och avlopp Krock mellan dörr och radiator när dörren öppnas Det är bra om byggherrar, arkitekter och entreprenörer är med i ett tidigt skede och samverkar för att involvera allas kunskaper. Det blir bra om alla inför CoClass så att alla som arbetar med BIM-modeller kodar på samma sätt. 6. Samhällsbyggnadsprocessen i framtiden Projektet har tittat på hur samhällsbyggnadsprocessen kan se ut i framtiden, med fokus på digitalt underlag som uppdateras och förbättras i hela samhällsbyggnadsprocessen, se nedanstående bild. I varje delprocess förbättras geodata, som underlag för beslutet. Vi bygglov behövs t ex noggrann beskrivning av höjdinformationen för att kunna bedöma att inte vatten rinner in i byggnaden eller hos grannarna. Fastighetsgränser måste också vara noggrant inmätta. Till slut uppdateras geodata med det som beslutats, för bygglov uppdateras byggnaden och marken närmast den. Sida 21 (40)

22 Beskrivning av hur geodata uppdateras i hela samhällsbyggnadsprocessen. Nedanstående bild visar flödet i byggprocessen och myndighetsprocessen på ett annat sätt. Med dessa två bilder hoppas vi att informationsflödet i samhällsbyggnadsprocessen blir begripligt på en övergripande nivå. Bild som beskriver informationsflödet i byggprocessen respektive myndighetsprocessen i samhällsbyggnadsprocessen. Sida 22 (40)

23 7. Bygglovprocessen i framtiden Nedan beskrivs en möjlig framtida process kring bygglov, med fokus på vilken information som kommer in till kommunen. För att kunna beskriva olika steg och funktioner så har vi valt att använda vissa begrepp, vilka definieras i bifogad begreppslista (just nu Begrepp för bygglov mm) Vision/Framtidsprocess Framtidsprocessen för 3D-bygglov beskrivs nedan i text och bild för informationsflödet samt i bilagd processkarta för arbetsuppgifter. Förutsättningar för bygglov Det finns standardhus i t ex villakataloger som redan är tekniskt godkända inklusive krav på tillgänglighet inomhus, samma sak gäller en del flerbostadshus. Boverket har haft i uppdrag från regeringen att lämna förslag om en förenklad process för kontroll av egenskaperna hos serietillverkade hus ska gå till. Boverkets förslag gäller för all nybyggnation av byggnader. Deras förslag går ut på att det finns certifierade sakkunniga och certifierade projekteringsföretag. Se mer på Boverkets hemsida: Det finns digital brevlåda för myndighetskontakter som alla medborgare måste ha så att byggnadsinspektörerna kan kommunicera digitalt med grannarna. Geodatamodell för byggnation krävs inom detaljplanelagt område och för större etableringar utanför detaljplanelagt område. Om det krävs Geodatamodell för byggnation ska den beställas innan bygglovansökan. Bygglovdelen av processen för bygglov i framtiden Uppdatera begreppen i processbilden Sida 23 (40)

24 Hela processbilden över vilka som kontaktas i bygglovprocessen finns i bilagan: Kontakter i bygglov i 3D Ansökan om bygglov Ansökan görs genom en e-tjänst för bygglov som är likadan för alla kommuner. I den kommer inte sökande vidare om hen inte svarar rätt på ställda frågor. Sökanden får också olika frågor beroende på vad hen söker bygglov för, färre frågor för plank än byggnader. I tjänsten kan sökande också skicka med en bygglovmodell av byggnaden som prövas mot geodatamodellen för byggnation, planbestämmelser i 3D och fastighetsgränser i 3D som finns i tjänsten. Om bygglovet blir godkänt enligt e-tjänsten får sökanden besked om att bygglovet har stor chans att bli godkänt, men gestaltning behöver prövas av byggnadsinspektör. Om bygglovet inte blir godkänt enligt e-tjänsten, så får sökande besked om att de kan lämna in sin ansökan ändå, men att de troligen inte kommer att få godkänt bygglov. Om bygglovet söks utanför område med detaljplan är det svårare att göra en bedömning direkt i e-tjänsten för bygglov. Då behöver test göras mot all information som annars redan har bedömts i detaljplanen. Handläggning av bygglov Så fort byggnadsinspektören får in bygglovansökan så skickas den till mät och kartavdelningen, enligt exemplet i processbilden ovan, så att de lägger in ansökan i den gemensamma plattformen för samhällsbyggnadsdata som pågående bygglov. Eventuellt kan detta ske automatiskt från bygglovs e-tjänsten. Prövning av lov Vid nybyggnad utanför detaljplan ska en så kallad lokaliseringsprövning göras. Det innebär att en bedömning görs om platsen är lämplig att bebygga med det som ansökan gäller. Om det finns områdesbestämmelser ska åtgärden även följa dessa. Det kan även behöva göras en prövning om lokaliseringen innebär att platsen behöver planläggas. När en detaljplan tas fram görs motsvarande lokaliseringsprövning för hela planområdet. Vid prövning av bygglov inom detaljplan görs därför ingen lokaliseringsprövning utan istället prövas om kravet på planenlighet uppfylls, det vill säga om utgångsläget och åtgärden stämmer överens med detaljplanen. För bygglov både inom och utanför detaljplanelagt område omfattar prövningen, förutom lokaliserings- och planenlighetsprövning en bedömning om åtgärden uppfyller kraven på bland annat: lämplig utformning och placering, betydande olägenhet, lämplighet för sitt ändamål, god form, färg och materialverkan, tillgänglighet och användbarhet, tomtens anordnande, varsamhet, och förvanskningsförbud. Hämtat från Boverket byggande/provning-av-lov-och-forhandsbesked/ Sida 24 (40)

25 Som underlag till prövning av lov används följande geodata: Baskartor Flygbilder och ortofoton Pågående arbeten Bestämmelser och planer Sammanhållen bebyggelse Fastigheter och rättigheter NVDB väghållare Buller Höjder Byggnader Kulturmiljö Markinnehav Riksintressen Radon Översvämning Ledningar Värdefull natur För mer komplett lista se bilaga: Vad använder byggnadsinspektörer för geografisk information idag. Byggnadsnämnden måste ta beslut för nyetablering och större åtgärder utanför detaljplan. Kontakt med grannar och remissinstanser Grannar hörs under bygglovprocessen om bygglovet innebär en avvikelse från detaljplan eller om bygglovet är nyetablering eller större åtgärd utanför detaljplanelagt område, annars får de meddelande om beslutet när bygglovet är beviljat. De får information via en länk som de får via digital myndighetsbrevlåda som är införd för alla medborgare. Överklagande När bygglovet är beslutat får grannar möjlighet att överklaga. De får information via en länk som de får via digital myndighetsbrevlåda. De kan överklaga direkt via länken. Eventuell överklagan av bygglov skickas till länsstyrelsen. De får också samma information via länk. När bygglov-besluten vunnit laga kraft är sökanden säker på att inte bygglovet kan överklagas. Sida 25 (40)

26 Processen fortsätter efter att sökanden har fått bygglov Processbeskrivningen efter att sökanden har fått bygglov Tekniskt samråd För ärenden som påbörjas från och med 2 maj 2011 gäller att det ska till ett tekniskt samråd innan startbesked ges och byggnationen kan påbörjas. Vid samrådet diskuteras bland annat vilken kontroll som behöver finnas för att som lägst kunna uppnå de minimikrav som samhället ställer. Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren lämna in förslag på kontrollplan och övriga tekniska handlingar som krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. Till tekniskt samråd ska förutom kontrollplan brandskyddsutredning vara gjord. BIM-modellen uppdateras med brandskyddsceller och utrymningsvägar. Exempel på kontrollplan enligt Bygglovguiden finns i bilaga. Startbesked När tekniskt samråd har hållits och kontrollplanen har godkänts så får sökanden ett startbesked och kan starta byggnationen. Arbetsplatsbesök Vid arbetsplatsbesöket kontrollerar byggnadsinspektören bland annat att: kontrollplanen och bygglovet följs, den kontrollansvarige är närvarande i föreskriven utsträckning, och inget uppenbart strider mot byggreglerna. Arbetsplatsbesöket liknar mest en revision Sida 26 (40)

27 Relationshandlingar Relationshandlingar för byggnad och mark enligt bygglovet och tekniska samrådet lämnas in inför slutsamrådet. Fullständiga relationshandlingar för byggnaden ska inte lämnas in till kommunen. Ev kan en referens till begreppsbeskrivningen för relationshandlingar göras här. Slutsamråd Slutsamrådet bör ha karaktären av en revision. Vid slutsamrådet ska man gå igenom: hur kontrollplanen har uppfyllts, hur andra villkor och kompletterande villkor i startbeskedet har följts, om avvikelser har gjorts från de krav som gäller för åtgärderna, t.ex. bygglovet eller tekniska föreskrifter och egenskapskrav, den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen, den kontrollansvariges utlåtande, annan dokumentation över arbetets utförande, behov av andra åtgärder, och förutsättningarna för ett slutbesked Slutbesked När sökande får slutbesked får byggnaden tas i bruk. Sammanfattning av hur 3D-modellen hanteras under bygglovprocessen < bilden finns också ihop med leveransspecifikationen ska bytas ut> 1. Den sökanden tar fram en modell över byggnaden och beställer en geodatamodell för byggnation 2. En version av bygglovmodellen lämnas in med bygglovansökan och låses då, den läggs in gemensamma plattformen för samhällsbyggnadsdata som sökt bygglov Sida 27 (40)

28 3. Vid lägeskontroll flyttas eventuellt byggnaden om den inte byggts på exakt samma ställe som beskrevs i situationsplanen. 4. Sökande/byggherre förfinar modellen under hela byggprocessen 5. Motsvarigheten till bygglovmodellen inklusive förändring av marken lämnas in som relationshandlingar inför slutsamråd och den läggs då in som färdig byggnad i gemensamma plattformen för samhällsbyggnadsdata. Även färdiga markförändringar läggs in. 6. Bygglovshandlingarna arkiveras Tredimensionell bygglovsmodell Alla gamla bygglovansökningar finns inte som 3D-modeller i bygglovarkivet. Därför kommer både byggnadsinspektörer och sökanden under ganska lång tid få arbeta parallellt med bygglovhandlingar som ritningar i 2D och bygglovmodeller i 3D. 8. Hinderanalys De hinder som finns mot införande av 3D-modeller för bygglovgranskning i 3D- är av ekonomisk, teknisk och juridisk art. Juridiska hinder och utmaningar finns huvudsakligen beskrivet i kapitel 9 och hinder och utmaningar av teknisk art är huvudsakligen beskrivna i kapitel 10. Följande hinderanalys är huvudsakligen en genomgång av de ekonomiska hinder som identifierats. Det ska löna sig för sökanden att lämna in bygglovansökningar digitalt Det finns olika uppfattningar på kommuner om det enligt taxan för bygglov kan vara billigare om sökanden lämnar in digitala handlingar. Idag kan ansökningar komma in som handgjorda ritningar på rutat papper. Några kommuner tolkar det som att bygglovet kan bli billigare om man lämnar in digitala handlingar i datorläsbart format i 2D eller 3D. Det är en morot om bygglovet blir billigare hos kommunen, men det kanske inte motsvarar kostnaden för att ta fram digitala handlingar i 3D med hjälp av en arkitekt. Detaljplaner finns inte i 3D Bygglovgranskning är lättast inom detaljplanelagt område, där har många frågor retts ut redan i detaljplanen. Detaljplaner finns inte lagrade i 3D och bestämmelser i planer varierar över tid. Det är ett stort arbete att införa digitala detaljplaner i 3D på kommuner och det kräver resurser och kunskaper att passa in och tolka gamla detaljplaner och göra dem tolkningsbara digitalt. I RIGES-projektet tog det i snitt 3 timmar per plan för att digitalisera gamla detaljplaner. Detta arbete kan skyndas på om kommuner får extra resurser för att digitalisera gamla detaljplaner. Geodatamodeller finns inte standardiserade och tillgängliga i 3D Geodata finns idag inte standardiserade och tillgängliga i 3D. För att på ett rationellt sätt kunna införa bygglovtjänster i 3D så behöver standardiserade geodatatamodeller i 3D införas på alla kommuner. Det räcker ganska långt med att svensk geoprocess 9 teman införs. För att detta ska vara möjligt behöver lantmäteriet som geodatasamordnare ta täten. De har inte ekonomiska Sida 28 (40)

29 resurser idag. Kommuner har inte heller resurser att införa svensk geoprocess, men om alla gör det så underlättar det samhällsbyggnadsprocessen. Införande av CoClass för klassificering av byggnadsmodeller Alla byggherrar, arkitekter och byggnadsentreprenörer som arbetar med BIM-modeller behöver införa CoClass för att specificera byggnader på samma sätt. Kommuner måste sedan kunna ta emot bygglovmodeller klassade enligt CoClass. Kompetensbrist, Brist på byggnadsinspektörer med CAD-och BIM-kompetens CAD- och BIM-kompetensen bland byggnadsinspektörer på kommuner är idag låg. De är vana att arbeta med bygglovhandlingar på papper eller möjligen med PDF-er. I byggbranschen används mer och mer BIM-modeller istället för ritningar i 2D, så kompetensen bland byggnadsingenjörer finns. Däremot är det brist på byggnadsingenjörer så det är svårt att rekrytera byggnadsinspektörer till kommuner. 9. Juridiska frågeställningar I projektet har vi avgränsat oss till att inte titta på de juridiska aspekterna av att hantera bygglov med stöd av 3D-modeller mm. En genomgång av befintlig lagstiftning kring dessa frågor behövs innan det går att komma fram till huruvida ändringar i lagstiftningen behövs eller inte för att kunna möjliggöra det som projektet ser som en framtidsvision. Det är troligt att åtminstone en uppdatering av handledningar och tillämpning behöver uppdateras, men även ändringar i befintlig lagstiftning kan bli aktuell. Nedan redovisas några frågeställningar som uppkommit i projektet. Original, arkivering, lagring Det är många frågeställningar kring de juridiska aspekterna kring hanteringen av bygglovmodellen. Den digitala världen förändras fort och vad som är frågetecken idag kan vara en självklarhet i morgon. Frågorna att ta ställning till är många. Hur ska original av beslutade bygglovmodeller sparas? Vad är originalet och vem har tillgång till det? Hur säkerställs kvalitet/noggrannhet i geodatamodell för byggnation/bygglovmodell/registermodel/planmodell i 3D? Hur säkerställs att underlaget inte kan manipuleras? 3D-modeller genererar generellt stora datamängder. Hur hanteras och lagras dessa på lämpligt sätt? Kan en digital datamängd signeras? Vad räknas som inkommen/offentlig handling? Är t.ex. en inkommen 3D-modell en inkommen handling? Hur/i vilket format kan den i så fall lämnas ut som offentlig handling? Måste man kunna läsa filen? Eller kan den krävas ut utskriven på något sätt? Vad händer med upphovsrätten till t.ex. en 3D-modell om den skickas in till kommunen? Blir den då offentlig handling och arkitekten förlorar kontrollen över modellen? Hur hanteras detta om så är fallet? Sida 29 (40)

30 Planbestämmelser i 3D Om planbestämmelser beslutas i form av 3D-volymer, hur redovisas och hanteras det då på ett lämpligt sätt? Vilken nivå krävs då på utredning i planskedet för att säkerställa att dessa bestämmelselinjer hamnar rätt i förhållande till verkligheten? Kan man bestämma att planbestämmelser följer fastighetsgränser även om de mäts in noggrannare senare? Fastighetsbildning i 3D Hur hanteras fastighetsgränser i 3D inne i byggnader om fastighetsbildningen görs innan byggnaden är klar. Vad händer med fastighetsbildningen om en vägg eller en pelare som är fastighetsbildad behöver flyttas några cm, som är OK enligt bygglovet? Kan man bestämma att fastighetsgränsen går i väggen, även om den flyttas lite. Hemligstämpling Hur hanteras på ett lämpligt sätt i en bygglovmodell i 3D t.ex. 3D-byggnader som har hemligstämplade ritningsbilagor Redovisning/visualisering Hur ska en bygglovmodell i 3D redovisas? Vi tänker att den gemensamma samhällsbyggnadsmodellen med byggnader som LOD2 eller LOD3-modeller finns med länkar till bygglovmodeller i BIM-format för varje byggnad/bygglov. Är det juridiska problem med den lösningen? 10. Tekniska frågeställningar Beroende på rådande förutsättningar kan man se flera olika sätt att lösa ett 3D-bygglov rent tekniskt med modeller/modellfiler av olika slag och innehåll. Vi tror på att både sökande och byggnadsinspektörer har tillgång till en e-tjänst som kan testa bygglovet mot bestämmelser i 3D-detaljplanen, enligt den norska demonstratorn, kompletterad med text om regler som gör att inte byggnaden kan placeras där den ska. Sida 30 (40)

31 E-tjänster för bygglovansökan utvecklas redan nu men än så länge finns ju inte standardiserade 3D-modeller för planmodeller, registermodeller eller geodatamodeller för byggnation. Bygglovmodeller för nybyggnation tänker vi att den sökanden kan få från digitala huskataloger byggnadstekniskt godkända hus, eller som i demonstratorn så kan sökanden ladda upp 3Dmodeller som har arkitektsritats eller av den sökande själv om den har kunskapen. Det kommer att ta längre tid att få till 3D-modeller för befintliga byggnader som ska byggas till eller för alla som bara ska installera en braskamin. Vi tror att e-tjänstprogrammen och bygglovprogrammen under en ganska lång tid behöver kunna hantera både 3D-modeller och 2D-ritningar. Visionen är att den sökande har tillgång till en 3D-modell över den byggnad som man vill söka bygglov för. För tillbyggnader mm ska den sökanden i framtiden kunna hämta bygglovmodellen för det som redan är byggt från kommunerna. För att kravställa Level of Detail och informationsinnehållet har förutsättningarna varit att studera CoClass,IFC och svensk geoprocess som bygger på City-GML. Informationsmodell enligt projektet Får jag lov Projektet Får jag lov arbetar parallellt med vårt projekt BIM för bygglov med informationsmodellering för bygglov. Deras ansats är att bygglovsprövningen ska kunna automatiseras. Delvis stämmer informationsmodellen bra med det arbete om vi gjort i BIM för bygglov, men i vissa delar är Får jag lovs informationsmodell mer detaljerad. De arbetar vidare med informationsmodellen under hela sitt projekt. Deras informationsmodell som den ser i januari 2018 bifogas i bilaga: FJL informationsmodell prototyp villa pdf Sida 31 (40)

32 CoClass CoClass är en viktig komponent och utgör stommen för gemensamma begrepp/språk inom byggoch fastighetsbranschen. För datamodeller används t ex IFC-standarden. Vi har tillsammans med Klas Eckerberg på Svensk Byggtjänst och representanter för Får jag lov - projektet tagit fram en Coclass-modell för att ansöka om bygglov. Hela BIM-modellen ligger kvar hos den sökande men ett utdrag exporteras i samband med bygglovsansökan, med utrymmen och byggdelar kodade enligt CoClass. Objekten beskrivs med egenskaper definierade i CoClass. Modellkartan finns som bilaga: Bygglov med Coclass Sida 32 (40)

33 IFC Formatet IFC är en begreppsmodell (struktur) som specificerar objekt och relationer digitalt för byggnadsrelaterad information samt hur den ska överföras och hur den ska lagras. IFC är en internationell standard för BIM. För att förenkla hanteringen av IFC så finns det definitioner av olika delmängder, så kallad MVD:s (Model View Definitions). En av dessa definitioner går under namnet Construction Operations Building Information Exchange, förkortat COBie. Den är utformad för leverans av information som är nödvändig för att kunna stödja drift, underhåll och fastighetsföretagets förvaltning av tillgångar. De beskrivningar som görs i Verifieringsprojekt CoClass och LOD kan göras om till MVD:er för IFC, så då kan det komma fram en MVD för bygglov. Den skulle då beskriva utifrån olika CoClass-koder vilka objektstyper som används för en bygglov. Krav på dess innehåll bildar då den Bygglovmodell som krävs för beslut i vår framtida process. Vi anser att en fortsatt utredning bör syfta till att skapa en leveransspecifikation som kan göras digital så att den bildar ett eget format. Fastighetsbildningsgruppen har föreslagit ett motsvarande format för fastighetsbildningsprocessen. 11. Vilka har informerats om projektet Marie har informerat om vad vi gör i projektet i följande sammanhang: På workshop om bygglov med Digitalt först På möten med svensk geoprocess På träff med kommuner som arbetar med 3D i Eskilstuna På GIS-samverkan Dalarna För byggnadsnämnden i Borlänge kommun För myndighetsnämnden för bygg och miljöfrågor i Falu kommun För miljö och samhällsbyggnadsnämnden i Falu kommun För alla chefer på miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen i Falu kommun För alla som arbetar på miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen i Falu kommun Alla har tyckt att det verkar vara ett intressant projekt som kommer att göra stor nytta när det är infört. Ett tips till andra kommuner, när man ska informera inom kommunen, är att ta ett Sida 33 (40)

34 exempel från sin egen kommun där man nyss har tagit ställning till ett bygglov med hjälp av en traditionell detaljplan eller godkänt en traditionell detaljplan. En tolkning av byggrätter i 3D för detaljplan i kvarteret Teatern i Falun 12. Visualisering Visualisering för Samhällsbyggnad Idag ser vi ofta 3D-modeller och 3D-visualiseringar av det befintliga läget och planerad framtida bebyggelse i olika etapper fram till en färdig byggnad. Den grafiska representationen av dessa skeden, status, funktion mm är skapad för varje enskilt projekt. Övergripande samverkan och förståelse för frågeställningar angående visualisering begränsas starkt av dagens arbetssätt och det skulle vara en betydande effektivisering av samhällsplaneringsprocessen om det fanns en överenskommelse för den grafiska presentationen och beskrivande metadata. 13. Genomförande av Pilot Vi har som pilotfall valt att använda en bilprovning och kontorshus på Myranområdet i Falun. Vi har gjort en fiktiv bygglovsgranskning. Innan sökanden får bygglov granskas två saker. 1. Husets placering, fasad, volym och användning i förhållande till detaljplanen eftersom vi inte hade tillgång till detaljplan i 3D så har vi inte kunnat testa den delen. 2. Tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet och byggnadens lämplighet för sitt ändamål. Vi har testat att ta emot BIM-modeller från en arkitekt i bygglovprocessen. I första hand gäller det bygglovprövning. BIM-modellerna ska vara versionsbestämda, icke ändringsbara. Vi gör testerna i vår befintlig miljö Virtual City Data Base som lagras information i City-GML och med Solibri-viewer för att granska IFC-filer Fasad och närmaste omgivning Alla nedanstående punkter går bra att kontrollera i inskickad BIM-modell IFC-format: Sida 34 (40)

35 För fasaden kontrolleras kulör, material på fasad, tak, byggnadsdetaljer (fönster, dörrar). För markplanering kollas in- och utfarter, marknivåer (befintliga och nya), markanvändning (parkering, grönytor, lekytor) Parkeringsutredning som innehåller redovisning av cykel- och bilparkeringar Tillgänglighet Det går lätt att ta bort taket på modellen och förflytta sig inomhus. Det går bra att mäta tillgängligen för t ex storlek på hiss, möjligheten att använda rullstol på toalett och i kök. Vi har testat att göra manuell granskning, men med standardisering av IFC-modellen med t ex Coclass så är det möjligt att göra dessa granskningar automatiskt. Det går också bra att se rumstyp (vad rummen används till) i modellen. För tillgänglighet för bostadshus måste det finnas möjlighet att ha sovrum på bottenvåningen. Sida 35 (40)

36 Gestaltning och test mot gällande geodatamodell, planmodell och registermodell och mot pågående andra pågående bygglov Eftersom vi inte har haft tillgång till geodatamodell för byggnation, registermodell och planmodell från de andra arbetsgrupperna så har vi bara testat att föra över data från BIMmodellen till vår befintliga 3D-stadsmodell i City-GML-format från Virtual City Systems. Vi har testat att skicka en IFC-modell över kontorsbyggnaden och testbäddsprojektet vid Lunds universitet har använt sina FME-rutiner och gjort en XML-fil enligt svensk geoprocess till oss. Vi kunde inte få in datamodellen i vår City-GML-databas eftersom FME-scripten byggde på svensk geoprocess och då är taggarna på svenska, vi behöver dem på engelska. Sida 36 (40)

37 En svårighet som många påpekar är att det är svårt att få in en BIM-modell i en stadsmodell eftersom BIM-modellen har lokala koordinater. Detta löste vi genom att arkitekten hade fått en traditionell nybyggnadskarta från oss och passat in byggnaden där. En annan svårighet var att modellen överförs som en solid och vi behöver den som separata väggar, tak och bottenplatta De script som finns nu översätter IFC-modellen till en LOD2-modell. För att modellen ska kunna användas för bygglovgranskning behöver det vara en LOD3-modell som går att jämföra mot intilliggande fasader. Testbäddsprojektet utvecklar FME-scripen kontinuerligt och vi kommer att få FME-script från dem och då kan vi kanske anpassa dem till City-GML fram till att svensk geoprocess är klar. Slutsatser 14. Slutsatser och rekommendationer Bygglovhanteringen är den del av samhällsbyggnadsprocessen som redan idag går snabbast. Det som går att tjäna tid på är att få till en e-tjänst för att söka bygglov där sökande svarar på de frågor som behövs och kan få med rätt handlingar för bygglovet. I Singapore finns en bygglovs e-tjänst där den sökande kan få bygglov direkt via tjänsten. Vi i Sverige kommer aldrig att kunna hantera bygglov som i Singapore. Byggnadsinspektörerna bedömer gestaltning och hur byggnaden passar mot omgivningen och andra lokala förutsättningar. Men mycket av bygglovprövningen borde kunna göras automatiskt. För att kunna arbeta på samma sätt som de planerar att göra i Norge så behövs: o Införd standard för digitala modeller exempelvis Byggnader --IFC och Coclass Byggnaden och dess omgivning-- Svensk geoprocess Information under mark o Digitaliserade standardiserade byggregler o Planlagstiftning som tvingar alla att använda samma planbestämmelser- digitala i 3D Utvecklad teknik är bra och kommer att kunna hjälpa exempelvis byggnadsinspektörer att ta rätt beslut i samhällsbyggnadsprocessen. o Visualisering är viktig för människor o Konkreta datatolkningsbara regler är nödvändiga för datorer Vid bygglovprövning behövs tillräcklig noggrannhet på geodata, tex tillräckligt noggranna fastighetsgränser och tillräckligt noggrann höjdmodell Sida 37 (40)

38 Rekommendationer, förslag på fortsatt arbete Nationell nivå, initiativ som behövs: Kommunikation mellan personer som kan BIM och personer som kan Geodata är oerhört viktigt. Vi har lärt oss otroligt mycket när människor som arbetar med geodata och bygglov har pratat med en byggentreprenör och en arkitekt. Det behöver göras på många håll i Sverige Nationellt finansieringssystem för snabbare omställning i kommunerna Nationella krav och standarder för ett obrutet informationsflöde för alla aktörer Svensk geoprocess behöver införas. Nationella krav via Lantmäteriets rätt att ställa krav på grundkarta Nationella krav på att alla ska använda detaljplanestandarden. Den måste klara byggrätter i 3D och ställa krav på att detaljplaner ska finnas i digital tolkningsbar form, typ RIGES. Införande av CoClass Fortsatt utveckling, krav och eventuell standardisering av information under mark Efter att utredning om juridiska hinder gjorts så behöver antagligen lagar ändras för att få till ett digitalt informationsflöde. Inför krav på digital myndighetsbrevlåda för alla medborgare Sida 38 (40)